Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Transkript

1 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Västra Varvsgatan 11, Luleå (där Kommunförbundet Norrbotten har sina lokaler) Förmiddagens sammanträde hålls i Arkitektkopias sammanträdesrum på entréplanet. Eftermiddagens sammanträden hålls hos Kommunförbundet Norrbotten en trappa upp. Tid: Den 23 februari med start Var vänlig meddela oss om du inte kan delta så kallar vi ersättare. (De bästa parkeringsmöjligheterna finns på planen utanför länsstyrelsen. Det finns också några platser längs gatan upp mot f.d. Nyckelbryggerier. ) Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Formalia Informationspunkter Beslutspunkter och övriga frågor Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson Val av justerare Föregående protokoll Bilaga: föregående protkoll Informationspunkter Barn och Unga Muntlig information av Ingrid Löfstrand, kansliet Samverkan mot våld Muntlig information av Annika Stävenborg-Vennberg, projektledare Bilaga: Kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid våld i nära relation i Norrbotten. FOU en strategi för kommunerna Muntlig information av Agneta Bygdell och Marita Björkman, kansliet

2 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Stöd till föräldrar med missbruksproblematik - En fortsättning av Kunskap till praktik Agneta Bygdell, kansliet Vuxnas lärande en kartläggning Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Elevhälsan en kartläggning Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Beslutspunkt Politisk samverkan med landstinget - förslag till överenskommelse Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Övriga frågor Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde Inledning Ordförande Birgitta Persson inleder sammanträdet och presenterar dagordningen: 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll 4. Presentation av Arvidsjaurs kommuns skolverksamhet Presentation av Annette Rylén, förvaltningschef Barn- och utbildning, Arvidsjaur 5. Rapporter Arbetsgrupperna Beredningens ledamöter 6. Uppföljning på Överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten 7. Aktuella skolfrågor 8. Kommande konferenser För sakfrågor om verksamheten inom barn och utbildning, var vänlig kontakta: Marita Björkman, Mobiltelefon: E-post: Marita.Bjorkman@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post: kahn@bd.komforb.se

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt Plats Arkitektkopias sammanträdesrum Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c ), Kalix Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning Välkommen! Inledning av mötesordförande Bill Nilsson Val av justerare Föregående protokoll Förslag till överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten Föredragande: Marita Björkman och Ingrid Carlenius, kansliet. Bilaga: Förslag till överenskommelse enligt rubrik Satsning på barn och unga i heldygnsvård och satsning på barn utsatta för risk Föredragande: Agneta Bygdell, kansliet Beredningarnas arbetsformer Fortsatt diskussion om beredningens arbetssätt, former och instruktioner mm Bilaga: Instruktion till beredningar Övriga frågor

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 20 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 21 Dagordning Ordföranden föreslår att ärende Beredningarnas arbetsformer utgår eftersom frågan diskuterats ett flertal gånger. Han föreslår också att ärende Sammanträdesplan 2012 samt ärende Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna läggs till och att utsänd dagordning i övrigt fastställs. Beredningarna beslutar Att ärendet Beredningarnas arbetsformer utgår, att ärendet Sammanträdesplan 2012 samt ärende Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna läggs till och att utsänd dagordning i övrigt fastställs

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 22 Föregående protokoll./. Bilaga. Ordföranden redogör för föregående protokoll och föreslår att det med godkännande läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 23 Förslag till överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten Marita Björkman och Ingrid Carlenius, kansliet, föredrar ärendet enligt bilaga. Beredningarna välkomnar förslaget men framför också synpunkter på hur folkhälsans område skulle ingå i den föreslagna styrgruppens ansvarsområde, vilka mandat den politiska styrgruppen skulle få samt vikten av uppföljning av de samverkansprojekt som redan finns../. Bilaga. Ordföranden föreslår att förslaget överlämnas till styrelsen för beslut. Beredningarna beslutar Att förslag till Överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting i Norrbotten överlämnas till styrelsen för beslut

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 24 Satsning på barn och unga i heldygnsvård och satsning på barn utsatta för risk Agneta Bygdell, kansliet, informerar enligt rubrik. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar att informationen läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 25 Sammanträdesplan 2012 Styrelsen har beslutat om sammanträdesplan för 2012 enligt nedan. Angivna sammanträdesdagar för Socialberedning/Barn- och utbildningsberedning är förslag som en ger en naturlig följd i beslutsprocessen. Ärenden behandlas då först i Socialberedning och/eller Barn- och utbildningsberedning, därefter i presidieberedning för att slutligen behandlas av styrelsen. Beredningarna har dock rätt att besluta om andra sammanträdesdagar om så bedöms vara ändamålsenligt. Ordföranden föreslår att förslaget till sammanträdesplan 2012 bifalls. Beredningarna beslutar Att förslaget till sammanträdesplan 2012 bifalls Datum Tid Sak 10 januari Dialog mellan styrelse och riksdagsledamöter 23 februari Socialberedning/BoU beredning sammanträde 1 mars Presidiesammanträde 22 mars Styrelsesammanträde 26 april Förbundsfullmäktige sammanträde 10 maj Socialberedning/BoU beredning sammanträde 24 maj Presidiesammanträde 14 juni Styrelsesammanträde 6 september Socialberedning/BoU beredning sammanträde 13 september Presidiesammanträde 27 september Styrelsesammanträde 11 oktober Presidiesammanträde 25 oktober Styrelsesammanträde 1 november Socialberedning/BoU beredning sammanträde 15 november Presidiesammanträde 13 december Styrelsesammanträde

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 26 Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna./. Bilaga. Ordföranden informerar om att ett uttalande enligt bilaga sänts till massmedier i Norrbotten efter nätverksträffen för ordföranden och vice ordföranden i länets socialnämnder. Resultatet blev publicering i Piteå-tidningen, Norrbottens-Kuriren, Radio och TV. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

12 Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid våld i nära relation i Norrbotten. Januari 2012 Annika Stävenborg Vennberg Projektledare

13 Bakgrund För att stärka samordningen och säkra stödet och skyddet för de barn och kvinnor som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp i nära relationer initierades Samverkan mot våld som ett ettårigt projekt av Norrbottens läns kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten med stöd av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Syftet med Samverkan mot våld är att, utifrån den våldsutsattes behov, dels skapa en samordningsstruktur där myndigheterna fullgör sina åtaganden, dels specifika verksamheter som erbjuder barn och kvinnor som utsatts för våld och övergrepp erforderligt stöd, skydd och behandlingsinsatser samt våldsutövande män lämplig och effektiv behandling. Samverkan mot våld har en stark förankring genom politisk ledningsgrupp bestående av ledamöter från Kommunförbundet Norrbottens socialberedning, polisstyrelsen och landstingsråd. På chefsnivå har länsstyrgruppen; bestående av socialchefer, barn- och utbildningschefer och divisionschefer inom hälso- och sjukvården utgjort styrgrupp. Därutöver har polismyndigheten och åklagarmyndigheten i Norrbotten ingått i en operativ styrgrupp tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vid projektets start ställde många frågan hur situationen ser ut idag, för att veta vad som ska förbättras. I samband med Samverkan mot vålds kraftsamling maj 2011 samlades 169 deltagare från länets kommuner och från samtliga samverkansmyndigheter. Även politiker och frivilligorganisationer fanns bland deltagarna. Under konferensen fick deltagarna arbeta kommunvis i syfte att dels utröna huruvida vi kan kartlägga omfattningen av våldet, dels ge en nulägesbeskrivning av det lokala arbetet. Därefter besvarades en kartläggning om våldets omfattning och respektive myndighets insatser samt samverkan då någon utsatts för våld i nära relation. Detta innebär att kartläggningen har besvarats kommunvis och ger en bild av det lokala arbetet vid våld i nära relation. Enkäten har inte gått ut till varje anställd inom respektive myndighet eller hälso- och sjukvårdsverksamhet. Kartläggningen har gått till så att anställda, vilka har ett intresse och/eller ansvar vid våld i nära relation, från varje lokal samverkansmyndighet har bearbetat frågeställningarna inom sin egen verksamhet. Projektledaren har därefter besökt länets alla kommuner för att vid en gemensam träff med samverkansmyndigheterna ta del av svaren avseende dels den enskilda myndighetens insatser vid våld i nära relation, dels myndigheternas gemensamma svar om samverkan vid våld i nära relation. Bortsett från bortfall av en socialtjänst och en hälso- och sjukvårdsverksamhet har samtliga kommuner med samverkansmyndigheter gemensamt besvarat kartläggningen. I arbetet med Samverkan mot våld utgår vi från tre frågeställningar; hur ser situationen ut idag, vad vill vi uppnå och hur ska vi uppnå det. Genomförd kartläggning avser ge en bild av hur situationen ser ut i dag. Då de två följande frågorna är Samverkan mot vålds huvudsakliga uppgift kommer vi att i rapporten även redogöra för föreslagna och vidtagna förbättringsåtgärder.

14 I rapporten återges resultatet främst ur ett länsperspektiv. I bilaga 1 återfinns all data från de lokala myndigheterna i länet som deltagit i kartläggningen. Vid kartläggningens utformning har vi utgått från frågeställningar som kännetecknar välfungerande insatser och myndighetssamverkan vid våld i nära relation: Har vi kunskap om förekomst av våld i länet? Hur synliggör vi våldet? Finns det personal med adekvat kompetens och erfarenhet? Förhindrar vi fortsatt våld med riskanalyser och skyddsåtgärder? Finns det strukturerad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden? Kan vi öka rättsäkerhet med samråd, medhörning, hög utredningskvalitet, råd, stöd och behandling? Hur bedömer och dokumenterar vi vilka uttryck våldet tar? Hur bedömer och dokumenterar vi barns oro för familjen samt barns erfarenhet av våld? Vilket stöd och vilken behandling finns i länet särskilt riktad till våldsutsatta kvinnor och barn samt våldsutövare? Finns det lättillgänglig information om våld i nära relationer och var de utsatta kan vända sig för stöd och hjälp? Förekomst av våld i nära relation i Norrbotten Hur ser det ut idag: Den genomförda kartläggningen påvisar svårigheterna att redovisa förekomsten av våld i nära relation i länet. Varken socialtjänst eller landsting dokumenterar eller har förutsättningar att registrera antalet våldsutsatta de möter. Emellertid finns några socialtjänster i länet som kan ge en uppfattning om hur många våldsutsatta som blivit ärenden hos dem under Kirunas Individ-och familjeomsorg (IFO) har med anledning av kartläggningen gått igenom samtliga ärenden och funnit att de har 36 ärenden med utsatta kvinnor och 53 ärenden med utsatta barn under Bodens IFO har registrerat alla ärenden av våld i nära relation manuellt. De har arbetat med 41 utsatta kvinnor och 21 utsatta barn under Andra kommuner t.ex. Kalix och Jokkmokk kan i sina system aktualisera ärenden som våld i nära relation men de kan ej söka ärenden där utsatthet för våld framkommit efter aktualiseringen. Den enda uppgift, om förekomst av våld i nära relation i Norrbotten, som vi kan redovisa är antalet polisanmälningar utifrån vissa brottskoder. I diagrammet redovisas antalet polisanmälningar av relaterade brott under 2010 i Norrbotten.

15 Misshandel kvinna ViNR, grov kvinnofrid Våldtäkt kvinna inkl försök Misshandel barn inkl grov Sexualbrott mot barn Fridskränkning barn Misshandel man ViNR, fridskränkning Uppgifter tagna från Polisens anmälningssystem RAR Norrbotten. Brottskoder / antal anmälningar 2010 Antalet polisanmälningar är relevant utifrån målsättningen att minska mörkertalet och samhällets ansvar för brottet. Men för att få en uppfattning om våldets omfattning är det ett trubbigt verktyg utifrån att mäns våld mot kvinnor är ett brott med låg anmälningsbenägenhet och ett högt mörkertal 1. Dessutom avser brottskod Våld i nära relation mot kvinna endast brott inomhus. En manuell genomgång av samtliga polisanmälningar i länet om misshandel av kvinna utomhus under 2009 visade att gärningspersonen i ca hälften av fallen var en man i nära relation. Av polisanmälningarna gällande misshandel mot kvinna i nära relation 2010 väckte åklagaren åtal i 17 % av fallen. Avseende våld och sexuella övergrepp mot barn 2010 väckte åklagaren åtal i 20 % av fallen. Vad vill vi uppnå: Kunskap om förekomst av våld i nära relation i länet. Hur ska vi uppnå det: För att kartlägga våldets förekomst krävs samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att genomföra olika slags datainsamlingar. Uppgifter om antalet polisanmälningar bör kompletteras med uppgifter från hälso-och sjukvården, socialtjänsten och berörda frivilligorganisationer. Detta är inte möjligt idag pga. begränsningar i myndigheternas registrering. Norrbottens läns landsting är i färd med att utarbeta datarutiner för att dokumentera antalet patienter utsatta för våld i nära relation. Även kommunerna bör finna lösningar för att systematiskt kunna kartlägga antalet våldsutsatta de möter i sin verksamhet. 1 Enl. Brå kommer uppemot 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer och 90 procent av sexualbrotten aldrig till polisens kännedom.

16 Synliggör våldet Hur ser det ut idag: Vi vet att det är få som självmant berättar om sina våldserfarenheter och att våldsutsatta ofta dröjer in i det längsta innan de söker hjälp. Nationella utvärderingar visar att socialtjänsten och hälso- och sjukvården missar de våldsutsatta. Då personalen inom hälsooch sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld har vi kartlagt huruvida frågan om våld ställs. Hälso-och sjukvården frågar om våld Alltid Ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att hälso-och sjukvården i åtta kommuner svarar att de ibland frågar om patienters utsatthet för hot och våld. I en kommun svarar man att man alltid frågar och i fyra kommuner svarar man att man frågar mycket sällan. Majoriteten svarar ibland och att det sker då det finns misstanke om våld t.ex. vid synliga skador. Verksamheter har vanligen svarat att personal från MVC och i hög grad BVC alltid frågar om patienters utsatthet för våld medan annan personal ställer frågan då det finns en misstanke om våld. Även den kommun som svarat alltid förtydligar att MVC och BVC alltid frågar om våld. Det är sannolikt att svaren påverkas av vilken avdelning man är verksam i och/eller vilken erfarenhet man har om andra avdelningars rutiner i att ställa frågan om våld. Ingen socialtjänst i länet har idag tillgång till evidensbaserade instrument för att screena våld. Däremot har vi några familjerättsenheter i länet som skapat en egen modell att screena våld; Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och Överkalix. Flertalet socialtjänster uppger att de använder avsnitt i BBIC 2 för att utreda huruvida barn utsatts för våld. 2 Särskild utredningsmetod för att sätta Barns Behov i Centrum

17 Vad vill vi uppnå: Var och en har ansvar att synliggöra våldet men särskilt myndigheter som i sin verksamhet möter brottsoffer och har ett ansvar gentemot dem. Vill vi på allvar minska våldet måste frågor om våld nu bli en del av vardagsarbetet för alla dem som i sitt yrke möter utsatta personer. Hur ska vi uppnå det: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har på uppdrag av regeringen granskat hur vården på ett tidigt stadium ska kunna identifiera våldsutsatta kvinnor för att de ska få rätt vård och hjälp att förändra sin situation. NCK anser att alla kvinnliga patienter som söker hälsooch sjukvård bör tillfrågas om de har varit utsatta för våld. Regeringsuppdraget har resulterat i ett utbildningsmaterial "Att ställa frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen", som kommer att spridas inom hälso-och sjukvården i Norrbotten. Socialstyrelsen har utarbetat instrument som stöd till socialtjänster att screena våld och som kommer att presenteras under kommande år. Rättsväsendet har ett ansvar för att öka anmälningsbenägenheten gällande dessa brott och justitieminister Beatrice Ask betonar vikten av långsiktiga och kontinuerliga insatser för att minska mörkertalet. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla sin kampanj att uppmärksamma våld i nära relationer och uppmuntra att brotten polisanmäls. Anmälningsskyldighet Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Förutom barn som direkt utsätts för våld är barn som bevittnar våld i en mycket utsatt position. I familjer där den ena föräldern misshandlas sviktar i regel båda föräldrarna i sin föräldraroll. Barn som upplevt våld i familjen är offer för ett brott och måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver. I kartläggningen frågas myndigheterna om deras efterlevnad av anmälningsskyldigheten.

18 Anmälan om barn som far illa alltid ibland alltid ibland inget svar Polis Hälso-och sjukvård Diagrammet visar att elva av länets lokala polisstationer och tolv hälso-och sjukvårdsverksamheter uppger att de alltid gör en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Tre respektive en av verksamheterna har svarat ibland. Förhindra fortsatt våld De verksamheter som svarat ibland uppger att de är osäkra om all deras personal har kunskap eller tar ansvar för att följa anmälningsskyldigheten. Läget i dag Socialtjänsten har idag inte tillgång till evidensbaserade instrument för att göra riskanalyser. Däremot har fem familjerättssektioner i länet byggt en egen modell för att screena våld och genomföra riskbedömningar. Haparanda socialtjänst uppger att de skapat en modell med frågeställningar från de allmänna råden. Andra exempel är Bodens IFO vilka har kompetens i att genomföra SARA bedömningar, men uppger att de blivit avrådda av Socialstyrelsen. Polisen har tillgång till olika bedömningsinstrument 3 för att genomföra strukturerade riskanalyser, varför vi frågat om hur de brukas Använder polis strukturerad riskanalys alltid ibland mkt sällan aldrig vet ej Diagrammet visar att sju polisstationer i länet svarar att de aldrig använder bedömningsinstrument för att göra en strukturerad riskanalys. Två polisstationer svarar att de brukar instrumenten ibland och fyra polisstationer svarar att det görs mycket sällan. 3 Strukturerade riskanalyser i utredningar om våld mot partner (SARA), stalking (SAM) samt vid hedersbrott (PATRIARK)

19 På frågan om hur många strukturerade riskanalyser som genomförs inom Polismyndigheten i Norrbotten svarar ansvariga att det i nuläget inkommer ca 20 till 30 stycken SARA, PATRIARK eller SAM analyser per år. När det gäller skyddsåtgärder så har vi bara kartlagt kommunernas tillgång till skyddade boenden. Samtliga kommuner har samarbete med kvinnojourer och kan erbjuda skyddat boende via dem. Tre av länets kommuner har tillgång till kommundrivna lägenheter vilket möjliggör skydd till fler målgrupper t.ex. utsatta kvinnor med missbruksproblem, utsatta kvinnor med äldre söner, utsatta män m.fl. Två av länets kommuner har organiserad samverkan med andra kommuner i landet för att snabbt kunna erbjuda skyddat boende i andra län. Inget av de skyddade boendena, varken kvinnojour eller kommundrivna, har skyddsanordning i form av larm. Vad vill vi uppnå: Förhindra och förebygga fortsatt våldsutsatthet då skydd från fortsatt våld är det absolut viktigaste stödet och en förutsättning för rättsprocess, bearbetning och rehabilitering. Nationella utvärderingar visar att en betydande andel våldsutsatta kvinnor och barn, med pågående insatser från samhället, blir fortsatt utsatta för upprepat våld i olika former. Detta visar betydelsen av att alla berörda verksamheter arbetar med åtgärder som leder till att våldet upphör. Samverkan mellan myndigheterna är avgörande då riskanalyserna och skyddsåtgärderna måste bli en integrerad helhet. Om det framkommer en hotbild är det oerhört viktigt att en enskild myndighet inte behåller den informationen för sig själv. Utan samverkan blir riskanalysen bara ett papper. Hur ska vi uppnå det: För att stödja socialtjänsten i arbetet har Socialstyrelsen utarbetat fyra bedömningsinstrument som syftar till att upptäcka och bekräfta våld, ge beskrivning av våldets karaktär samt farlighetsbedömning. Polismyndigheten i Norrbotten har under Samverkan mot våld arbetat för att förbättra sina rutiner så att riskanalyserna SARA, PATRIARK och SAM skall användas i större utsträckning. Särskilda samordnare för våld i nära relation ska verka för att de som gör analysen och de som beslutar om skyddsåtgärder som åklagare, socialtjänst och skattemyndigheten arbetar gemensamt. Bättre samverkan ökad rättssäkerhet Hur ser det ut idag: Nästan samtliga av länets kommuner har samverkansrutiner. Emellertid visar svaren på att flertalet är oreviderade och kan var upp till 10 år gamla. Vissa verksamheter och anställda inom myndigheterna känner inte till att rutinerna finns. I Norra Lappland har kommunerna gemensamt skapat en samverkansplan och de visar även i kartläggningen att de är mest nöjda med rutinerna.

20 De kommuner som skattar sig mindre nöjda förklarar att de gemensamma träffarna sker sällan och att det saknas engagemang och en kontinuitet av representation från myndigheterna, det saknas en röd tråd. Samverkan mellan myndigheterna är särskilt angeläget då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. I kartläggningen ställdes frågan huruvida det genomförs samråd, dvs. samplanering gällande utredningsinsatser då barn utsatts för våld och eller sexuella övergrepp. 5 Samråd om utsatta barn alltid ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att fyra kommuner i länet svarar att berörda myndigheter alltid genomför samråd, dvs. samplanering gällande utredningsinsatser då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. Lika många kommuner svarar att de aldrig genomför samråd respektive att de gör det ibland. I två kommuner svarar man att det genomförs mycket sällan. Samråden sker främst mellan socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård. De fyra kommuner som svarat att de alltid genomför samråd, förklarar att det är upp till varje enskild om man vill ha ett samråd och att det kan gå till så att man kontaktar hela eller delar av representanterna i gruppen. Samråd genomförs oftast telefonledes och ibland genom möten. Vid beaktande av resultatet bör man ha i åtanke att man i olika kommuner i länet tolkar samråd på olika sätt. Flertalet lokala samverkansmyndigheter anser att de saknar rutiner och kontinuitet för gemensam samplanering, varför de svarar att de aldrig eller mycket sällan genomför samråd. Trots att de i likhet med andra myndigheter i länets kommuner, på eget initiativ och vid behov, kontaktar berörda myndigheter vid ett ärende. Piteå kommun har sedan våren 2010 utarbetat rutiner där samråd mellan åklagare, polis, socialtjänst och BuP sker veckovis för genomgång av alla inkomna ärenden om barn som blivit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Vid utredning av barn som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp framhålls ofta värdet av medhörning av fler myndigheter under barnförhör, för att minska antalet utredningssamtal med barnet. Vid kartläggningen visades att majoriteten av länets socialtjänster deltar ibland vid barnförhör. BuP deltar mycket sällan eller aldrig under medhörning.

21 Då medhörning av åklagare har visat sig ha en stor betydelse för kvalitén i den fortsatta rättsprocessen, väljer vi att redovisa nedanstående diagram Medhörning av åklagare alltid ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att fem kommuner i länet svarar att åklagare ibland är medhörande vid barnförhör. Lika många svarar att det sker mycket sällan och tre kommuner svarar aldrig. Fridskränkningsbrotten innebär särskilda bevissvårigheter och det är av stor betydelse att initiala åtgärder för bevissäkringen är korrekta samt att stödbevisning säkras effektivt. Videodokumentation av dels målsägandes berättelse av händelseförloppet, dels målsägandes skador är en betydelsefull initial åtgärd för bevissäkring. Vid kartläggningen ställdes frågan om hur länets polisstationer använder kameror vid förhör av målsägande Videodokumentation av målsägandeförhör alltid ibland mkt sällan Diagrammet visar att två av länets polisstationer uppger att de alltid videofilmar målsägande vid brott i nära relation. Tio av polisstationerna uppger att de ibland videodokumenterar och två har svarat mycket sällan. En framgångsrik hjälpinsats för de våldsutsatta är myndigheters samverkan med frivilligorganisationer. Särskilt kvinnojouren har gått i spetsen för både omhändertagande och stöd till utsatta kvinnor samt för kunskapsutveckling. Kvinnojourernas arbetsmetod får stöd från utvärderingar som visat att stödpersoner, medmänniskor, är en effektiv hjälpmetod och kan göra betydelsefulla insatser för den våldsutsatte.

22 Samtliga av länets kommuner använder sig av kvinnojourerna som verktyg för att tillhandahålla skydd och stöd. Fem av kommunerna hänvisar även utsatta till Brottsofferjouren. Någon enstaka kommun hänvisar till kyrkan respektive Brå. Vad vill vi uppnå: Strukturell samverkan mellan åklagare, polis, socialtjänst och hälso-och sjukvård är mycket viktigt då de våldutsattas behov av skydd och stöd många gånger är sammansatt, resurskrävande och långtgående. Dessutom krävs det att arbeta snabbt och effektivt i det akuta skedet med flertalet insatser. Vi behöver strukturerad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden. Hur ska vi uppnå det: Då arbetet med våld i nära relation ska kunna kvalitetssäkras i hela länet ska det finnas en basnivå om vad de utsatta kan förvänta sig gällande rättsäkerhet, skydd, råd, stöd och behandling oavsett var brottet aktualiseras. Basnivåns utveckling och efterlevnad ska säkras genom en länssamordnare med styrgrupp representerad av samverkansmyndigheterna, se nedan organisationsbild. Man kommer även att verka för att kvinnofridssamordnare utses från olika delar av samhället och att gemensamma träffar arrangeras regelbundet för kunskapsinhämtning, erfarenhetsutbyte och stimulans i syfte att skapa evidensbaserad praktik. Övriga ansvarsområden för länssamordnare med styrgrupp är; implementering av struktur och organisation av samverkan mot våld, skapande av informationsstrategi, fortsatt utveckling av samverksansrutiner, analys av myndigheternas kompetensbehov och kartläggning av våldets förekomst och myndigheters insatser vid våld i nära relation. Samordnare på länsdelsnivå kommer att ha ett operativt ansvar då det finns misstanke om våld i nära relation gentemot kvinnor och barn. Samordnaren ska stödja myndigheterna i att snabbt samordna de initiala insatserna såsom polisanmälan, riskanalys med adekvata skyddsåtgärder, dokumentation av skador, råd, stöd och behandlingsinsatser. Då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp ska myndigheternas initiala insatser koordineras och barnperspektivet säkras i likhet med kvalitén i ett Barnahus 4. Då vuxna utsatts för våld i nära relation och polisanmälan upprättats ska rutiner för nära samverkan mellan polis och socialtjänst utvecklas enligt modell från Relationsvålds centrum (RVC). 4 Barnahus är en fysiskt och psykiskt trygg miljö där barnets behov sätts i centrum med en helhetslösning för de insatser som är tänkt att ge barnet upprättelse, skydd, stöd och behandling.

23 Förslag på struktur och åtgärder i Samverkan mot våld Styrgrupp med länssamordnare ansvarar för: - Överenskommelse och samverkansavtal mellan involverade myndigheter och uppföljning av garantinivå avseende myndigheters insatser vid våld i nära relation. - Utveckla evidensbaserad praktik med kompetensförsörjning. - Gruppbehandling för utsatta och förövare med ett länsupptag. - Webbportal våld i nära relation med virtuell arbetsplats. Länsdel med operativ samordnare ansvar för: - Initiera samråd då barn utsatts för våld mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, åklagare och polis. - Strukturerad riskanalys av polis och/eller socialtjänst. - Skyddsåtgärder och hotreducering av socialtjänst, polis och skattemyndighet. - Individuell behandling särskilt riktad mot våld av socialtjänst och hälso-och sjukvård. - Gruppbehandling för utsatta och förövare med länsupptag. Lokala samverkansmyndigheter ansvarar för: - Generell insats att synliggöra våld genom exempelvis fråga om våld, screening. - Initial riskanalys av socialsekreterare och/eller polis. - Råd och stöd av socialtjänst, hälso-ochsjukvård och/eller skola. - Våldsutsatta kvinnor erbjuds kontakt med kommunverksamhet särskilt riktad mot våld - Bedömning av fortsatta insatser av socialtjänst, hälso-och sjukvård och polis. Riktat råd, stöd och behandling Hur ser det ut idag: Kartläggningen visar att vi i dag saknar behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten särskilt riktade till våldsutsatta kvinnor individuellt och i grupp. Avseende barn saknar hälso- och sjukvården behandlingsmetoder särskilt riktade till våldsutsatta barn. Situationen ser likadan ut i majoriteten av länets kommuner bortsett från Piteå, Jokkmokk, Kiruna och Boden, som via socialtjänsten kan erbjuda individuell behandling genom Trappansamtal eller liknande. Bodens socialtjänst erbjuder även gruppbehandling, genom en mixgrupp riktad till barn som lever med missbruk, psykisk sjukdom och/eller våld. Hälso- och sjukvården samt tolv av länets kommuner kan erbjuda våldsutövare stöd och behandling särskilt riktad mot våld individuellt och/eller grupp genom Ickevåldsmottagningen (tidigare Mansmottagningen). Dock är denna möjlighet begränsad i realiteten då Ickevåldsmottagningen är en liten verksamhet som endast kan ta mot ett fåtal män samt att den enbart finns i Piteå vilket medför långa reseavstånd.

24 14 Behandling särskilt riktad mot våld Våldsutövare Våldsutsatt kvinna Våldsutsatt barn Diagrammet visar att hälso-och sjukvården svarar att de kan erbjuda våldsutövare behandling särskilt riktad mot våldsbeteende. Tolv av länets fjorton kommuner svarar att de kan erbjuda samma behandling. Hälso-och sjukvården och socialtjänsten i hela länet svarar att de inte kan erbjuda behandling till våldsutsatta kvinnor särskilt riktad mot våldets konsekvenser. Fyra kommuner kan via socialtjänsten erbjuda våldsutsatta barn behandling särskilt riktad mot våldets konsekvenser. I övrigt erbjuder Hälso- och sjukvården samt alla socialtjänster utsatta och våldsutövare stöd och behandling genom sina ordinarie verksamheter. Inom avdelningen för brottsutredningar inom Polismyndigheten i Norrbotten finns ingen enhet, team eller liknande med särskild kompetens avseende familjevåld. Detta kan antas resultera i en ojämn kvalité på polisens utredningsarbete och brottsofferarbete vid våld i nära relation. Vad vill vi uppnå: Stöd och behandling särskilt riktad till utsatta och utövare av våld i nära relation individuellt och i grupp. Utvärderingar (Socialstyrelsen 2011) har visat att verksamheter med särskild inriktning på våld i familjen är ett värdefullt komplement till ordinarie verksamhet. Studier har också visat att de särskilda verksamheterna erbjuder den mest intensiva behandlingen utan att det resulterar i någon skillnad för den totala behandlingskostnaden mellan de särskilda och de ordinarie verksamheterna. Hur ska vi uppnå det: Utveckla öppenvårdsmottagningar med kompetens att erbjuda stöd och behandling särskilt riktad till våldsutsatta och våldsutövare, både individuellt och i grupp. Verksamheterna erbjuder en service men kan även ges som bistånd. Vid utredning av behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Samverkan mot våld vill belysa vikten av att socialtjänsten och hälso- och sjukvården samordnar sina resurser och samverkar i vårdkedjan så att utsatta som lever/levt med våld i nära relation får adekvat hjälp.

25 Lättillgänglig information Hur ser det ut idag: I kartläggningen har myndigheter fått svara hur de informerar allmänheten om sin verksamhet gällande våld i nära relation; via webb, broschyrer, annonser eller annat. Resultaten visar att Polismyndigheten använder sig bl.a. av nationell information på webb och broschyrer. På deras webb finns information på framsidan med en länk till deras informationssajt om våld i nära relation. Landstinget har länsinformation på webb och broschyrer. Personal från hälso- och sjukvården uppger att de är nöjda med sidans innehåll men att den kan vara svår att hitta. Åtta av länets kommuner uppger att de har information om våld i nära relation på webb men att informationen är både svår att hitta samt att den är bristfällig. Vid genomgång av de kommuner som svarat att de har webbinformation, visade sig att två av kommunerna helt saknar sådan information. Tre kommuner, Piteå, Gällivare och Kiruna, har både lokal information om socialtjänstens arbete och relevanta länkar. Två kommuner har länkar till broschyrer med innehåll av generell myndighetsinformation, frivilligorganisationer och nationella länkar. Ingen kommun har information om våld i nära relation på framsidan, bortsett från att en kommun länkar till kvinnojouren. Nio av länets kommuner informerar genom broschyrer. Vad vill vi uppnå: Lättillgänglig information om våld i nära relationer. En målsättning i Samverkan mot våld är att skapa ett kunskapscentrum med en informationsstrategi för myndigheterna och för allmänheten avseende våld i nära relation samt för utsatta, förövare, anhöriga avseende brottsprocessen och vilken hjälp och stödinsats som finns i länet. Hur ska vi uppnå det: För allmänheten och närliggande verksamheter möjliggör en webbportal en samlad bild av myndigheternas, särskilda verksamheters och frivilligorganisationers ansvarsområde och service riktad till utsatta, anhöriga och förövare. En webbsida ger även kunskap om våld i nära relation samt vägledning med lokal information om resurser och rutiner inom respektive kommun. För att sprida information och för att öka webbportalens tillgänglighet ska det finnas en gemensam våldsknapp i Norrbotten. Denna våldsknapp ska finnas väl synlig på varje myndighets hemsida och direkt leda till webbportalen med samlad information.

26 Exempel på en gemensam våldsknapp; Avseende polismyndighetens nationella arbete så har regeringen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Kompetens om våld i nära relation Hur ser det ut idag: Frågor om kompetens i våld i nära relation saknades i kartläggningen. Vad vill vi uppnå: Personal inom samverkansmyndigheterna ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive behov hos särskilt utsatta grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Hur ska vi uppnå det: Det finns ett behov av att inventera och analysera behovet av specialisering och utbildning av egen personal. Projektet kommer verka för att samverkansmyndigheterna utvecklar en kompetensplan som bygger på evidensbaserad praktik. Det är även viktigt att klargöra vem som ska ha grundläggande kunskap respektive särskild kompetens om våld i nära relation. Kompetensbehovet avser kunskap om mäns våld mot kvinnor samt om särskilt sårbara grupper; hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer, personer med funktionsnedsättning, unga och äldre, missbrukare och annan etnicitet. För att kunna erbjuda våldsutsatta och våldsutövare stöd och behandling riktad mot våldets konsekvenser behövs personal med behandlarkompetens. Genomförd kartläggning visar att Norrbotten i dag saknar behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten särskilt riktad till våldsutsatta kvinnor individuellt och i grupp. Avseende våldsutsatta barn saknar hälso- och sjukvården behandlingsmetoder särskilt riktade till dem och situationen ser likadan ut i majoriteten av länets kommuner. Projektet kommer att i samråd med intresserade initiera utbildningar i beprövade och evidensbaserade behandlingsmetoder riktad till de olika målgrupperna.

27 Projektledarens reflektioner Då kärnan i projekt Samverkan mot våld handlar om myndigheternas samverkan och insatser riktade till våldsutsatta barn och kvinnor samt till våldsutövande män, spänner kartläggningen över ett lika brett område. Vid utformningen arbetade jag tillsammans med representanter från myndigheterna med att sortera ut de mest väsentliga och aktuella frågeställningarna för varje myndighet. Möjligheten att nå samtliga anställda inom åklagaren, polisen, hälso- och sjukvården och socialtjänster fanns inte inom projektets ram. Istället inleddes kartläggningen vid projektets kraftsamling, där personal från länets myndigheter visade sitt intresse och ansvarstagande för frågan genom sitt deltagande. Jag vill vara tydlig med att kartläggningens tillvägagångssätt begränsar dess tillförlitlighet och det finns säkerligen personal som inte känner igen den bild som ges av deras lokala arbete. Kartläggningen är däremot intressant då den ger en bild av den rådande situationen i länet. Det kan vara lika viktigt att veta vilka frågeställningar som inte går att besvara som de svar som kan ges. Exempelvis att det inte idag går att besvara frågan om våldets omfattning i länet eller hur många våldsutsatta eller våldsutövare som hälsooch sjukvården eller socialtjänsten möter i sin verksamhet. Kartläggningen visar även behovet av att förbättra myndigheternas säkerhetsarbete med fokus både på den omedelbara faran och mer långsiktiga risker som är förknippade med psykiskt våld och bristande föräldraförmåga. Likaså blev det tydligt att myndigheterna har behov av verksamhetsstöd för att synliggöra, dokumentera och utreda våldet, samt frånvaron av behandlingsinsatser anpassade till våldsutsattas specifika situation och behov. Vid möten med länets personal har jag mött en ansenlig kunskap och ett envist engagemang för de våldsutsatta. Dock har bilden av att kvalitén framförallt vilar på enskilda personer bekräftats det är framförallt eldsjälarna som har behövlig kunskap, erfarenhet och egna upparbetade kontaktnät med berörda myndigheter och organisationer. Förutom att den våldsutsatte och våldsutövaren ska känna till och ha förtroende för myndigheternas möjlighet att stödja en livsförändring, ska de även ha tur att möta rätt personal. Vi har även exempel på myndigheter i länet som under många år förbättrat sitt arbete vid våld i nära relation, men som står ensamma då de saknar närvaron av andra nödvändiga samarbetspartners. Om den våldsutsatte ska få sina många gånger sammansatta behov av skydd och stöd rättmätigt tillgodosedda, så är myndigheterna både beroende av kompetens och av varandra vi behöver Samverka mot våld! Projektet kommer under att genomföra en upprepad kartläggning i länet om våldets förekomst och av myndigheternas insatser och samverkan vid våld i nära relation. Kartläggningen kommer att kompletteras med frågor om adekvat kompetens och erfarenhet inom myndigheterna och frågor om myndigheters samverkan med frivilligorganisationer kommer att förtydligas. Kartläggningen blir även en uppföljning för att se eventuella resultat av det pågående förbättringsarbetet i Samverkan mot våld.

28 Ett urval referenser Juridiska institutionen Stockholms universitet Barnahusutredningen Eriksson, M. Näsman, E När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Diesen, C. Diesen, E Övergrepp mot kvinnor och barn den rättsliga hanteringen Resultat från nationell utvärdering 2011 Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma På uppdrag av socialstyrelsen Utvärdering av Socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor %20Tengstr%C3%B6m%20m.fl.% pdf NCK 2010 Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Socialstyrelsens handbok om socialnämndens ansvar 2011 Våld Nationella utvärderingar 2011 Enhetspriser och behandlingskostnader för behandlingar mot våld i nära relationer %20Olsson% pdf Vägledning vid hedersrelaterat våld och förtryck 2011, Våga göra skillnad Socialstyrelsen 2010 Behandling av män som utövar våld - en utvärdering Karolinska institutet 2011 Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor g%20%c3%b6ver%20insatser%20f%c3%b6r%20m%c3%a4n%20som%20ut%c3%b6var%20 v%c3%a5ld%20mot%20kvinnor% pdf Ersta Sköndal högskola 2011 Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) Rikspolisstyrelsen 2010, Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå

29 Bilaga 1 Svar från hälso-och sjukvården Kommun Hsv info webb Antal tryck Info broschyr Info annonser Info annat sätt Frågar om våld Antal våldsärenden Anm SoL 14:1 Behand kvinnor ind Arjeplog ja ibland alltid ja Arvidsjaur ja ja ja ibland alltid ja Boden ja 4 ja mkt sällan alltid ja Gällivare ja 4 ja ja ja Alltid alltid ja Haparanda ja ja ja ibland alltid ja Jokkmokk ja ja ibland alltid ja Kalix Kiruna ja ja mkt sällan alltid ja Luleå ja ja ja mkt sällan alltid ja Pajala ja mkt sällan 5 alltid ja Piteå ja ja ja ibland alltid ja Älvsbyn ja 4 ibland Ibland ja Överkalix ja ibland 3 alltid ja Övertorneå ja Ja ja ibland 0 alltid ja Kommun Behand kvinnor gr Särskilt riktad mot våld Behand barn ind Behand barn gr Särskilt riktad mot våld Behand våldsutövare ind Behand våldsutövare gr Särskilt riktad mot våld Arjeplog nej nej ja nej nej ja ja ja Arvidsjaur nej nej ja nej nej ja ja ja Boden nej nej ja nej nej ja ja ja Gällivare nej nej ja nej nej ja ja ja Haparanda nej nej ja nej nej nej nej nej Jokkmokk nej nej ja nej nej ja ja ja Kalix Kiruna nej nej ja nej nej ja ja ja Luleå nej nej ja nej nej ja ja ja Pajala nej nej ja nej nej ja ja ja Piteå nej nej ja nej ja ja ja ja Älvsbyn nej nej ja nej nej ja ja ja Överkalix nej nej ja nej nej ja ja ja Övertorneå nej nej ja nej nej ja ja ja Kommun Polis information webb Info broschyrer Info annonser Info annat sätt Svar från polis och åklagare Anm kvinnor missh/gr.kv.f rid Anm män missh/frid.kr Barn missh/frid.kr Videodok förhör Strukturerad riskanalys Anm barn i riskzon Medhörning av åkl Arjeplog Ja Ja Ja Ja Alltid aldrig alltid ibland Arvidsjaur ja ja ja ibland aldrig alltid aldrig Boden ja ja Mkt sällan Mkt sällan ibland Gällivare ja ja Ibland vet ej alltid mkt sällan Haparanda ja ja ja ja ibland Mkt sällan alltid ibland Jokkmokk ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Kalix ja ja ibland ibland alltid ibland Kiruna ja ja ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Luleå ja ja ja ibland mkt sällan alltid mkt sällan Pajala ja ja ja mkt sällan aldrig ibland aldrig Piteå ja ja ja ja ibland Mkt sällan ibland ibland Älvsbyn ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Överkalix ja ja ibland ibland alltid ibland Övertorneå ja ja ja alltid aldrig alltid aldrig

30 Svar från socialtjänst Kommun Soc informerar webb Antal tryck Info broschyrer Info annonser Info annat sätt Våldsärenden vuxen Våldsärenden barn Instrument för screening Instrument våldets uttryck Arjeplog nej nej nej nej 0 0 nej nej Arvidsjaur ja 4 ja nej nej nej nej Boden ja 3 ja nej nej nej nej Gällivare ja 3 ja nej ja nej nej Haparanda nej ja nej ja nej ja Jokkmokk nej nej nej nej 3 4 nej nej Kalix nej nej nej nej 5 26 nej nej Kiruna ja 3 ja nej ja nej nej Luleå ja ja nej ja 6 81 nej nej Pajala ja ja nej ja 2 nej nej Piteå ja ja nej nej nej nej Älvsbyn nej nej nej nej nej nej Överkalix ja ja nej nej 1 0 nej nej Övertorneå Kommun Instrument barns utsatthet Instrument riskanalys Stöd/beh kvinnor ind Stöd/beh kvinnor gr Särskilt riktad mot våld Barn indiv Barn grupp Särskilt riktad mot våld Stöd/beh våldsutövare ind Arjeplog nej nej ja nej nej ja nej nej ja Arvidsjaur nej nej ja nej nej ja nej nej ja Boden nej nej ja nej ja ja ja ja ja Gällivare nej nej ja nej nej ja nej nej ja Haparanda ja ja ja nej nej nej nej nej nej Jokkmokk nej nej Ja nej nej ja nej ja ja Kalix nej nej ja nej nej ja nej nej ja Kiruna nej nej ja nej ja ja nej ja ja Luleå nej nej ja nej nej ja nej nej ja Pajala nej nej ja nej nej ja nej nej nej Piteå nej nej ja nej nej ja nej ja ja Älvsbyn nej nej ja nej nej ja nej nej ja Överkalix nej nej ja nej nej nej nej nej ja Övertorneå Kommun Stöd/beh Särskilt riktad våldsutövare mot våld grupp Skyddat boende kommun Säkerhetsanordning Boende Kv.jour Samarbete boende nationellt Fam.rätt inst screening Fam.rätt inst riskanalys Fam.rätt enskilda samarbetssa mtal Arjeplog ja ja nej nej Ja, i A-jaur nej nej nej ja Arvidsjaur ja ja nej nej ja nej nej nej ja Boden ja ja nej nej ja nej ja ja ja Gällivare ja ja nej nej ja nej nej nej ja Haparanda nej nej ja nej ja nej nej ja ja Jokkmokk ja ja nej nej ja nej nej nej ja Kalix ja ja ja nej ja ja nej nej ja Kiruna ja ja ja nej ja ja nej nej nej Luleå ja ja nej nej ja nej ja ja ja Pajala nej nej nej nej ja nej nej nej ja Piteå ja ja nej nej ja nej ja ja ja Älvsbyn ja ja nej nej ja nej ja ja ja Överkalix ja ja nej nej ja nej ja ja ja Övertorneå

31 Myndigheternas gemensamma svar om samverkan Kommun Samverkansrutiner myndigheter med soc med polis med åkl med hsv med migv med friv.org med kyrka med skola med KVV Hur nöjd sam.verk rutin Arjeplog nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej Arvidsjaur Ja ja ja nej ja nej nej nej nej nej 3 Boden ja ja ja ja ja nej ja nej nej nej 4 Gällivare ja ja ja ja ja nej nej nej nej nej 5 Haparanda ja ja ja ja ja ja ja nej nej 4 Jokkmokk ja ja ja ja ja ja nej nej 5 Kalix nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej Kiruna ja ja ja ja ja ja nej nej ja nej 2 Luleå ja ja ja ja ja nej ja nej ja ja 2 Pajala Ja ja ja ja ja nej ja ja ja nej 4 Piteå ja ja ja ja ja nej ja nej nej nej 3 Älvsbyn ja ja ja nej ja nej ja nej nej nej Överkalix ja ja ja nej ja nej ja ja nej nej 4 Övertorneå ja ja ja nej nej nej nej nej nej nej 3 Kommun Samråd utsatta barn med polis med skola med hsv med rättsmed Medhörning soc Medhörning BuP Sam.arb friv.org Arjeplog ibland ja ja ja nej ibland aldrig BoJ Arvidsjaur ibland ja nej nej nej ibland aldrig kv.jour Boden alltid ja nej ja nej ibland mkt sällan Boj, kv.jour Gällivare alltid ja nej ja nej ibland aldrig kv.jour Haparanda ibland ja nej ja nej alltid mkt sällan kv.jour Jokkmokk alltid ja nej ja nej ibland aldrig kv.jour Kalix mkt sällan ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour Kiruna ibland ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour, Brå Luleå Mkt sällan ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour, BoJ, Pajala aldrig nej nej nej nej ibland aldrig kv.jour, BoJ Piteå alltid ja nej ja ja alltid aldrig kv.jour, BoJ Älvsbyn aldrig nej nej nej nej ibland mkt sällan kv.jour Överkalix aldrig nej nej nej nej ibland mkt sällan kv.jour, kyrkan Övertorneå aldrig nej nej nej nej alltid aldrig kv.jour