47 Årsredovisning Arbetsutskottets förslag till beslut. 1. Årsredovisning 2010 godkänns. 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns.

Transkript

1

2

3

4 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Årsredovisning 2010 Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Årsredovisning 2010 godkänns. 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns. 3. Årets resultat, 118 miljoner kronor, reserveras för att ge möjlighet att möta eventuella framtida underskott till följd av tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. 4. Likvida medel motsvarande pensionsskuldens ökning, 91,8 miljoner kronor, överförs till pensionsförvaltningen. Ärendet Årsredovisningen visar hur landstingets verksamhet utförts i förhållande till de strategiska mål som finns i budget för 2010 samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Landstinget redovisar ett positivt resultat på 118 mnkr för verksamhetsåret 2010 vilket är 97 mnkr bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen kan i huvudsak hänföras till skatteintäkter och finansnetto. Förvaltningarna redovisar totalt ett resultat på -81 mnkr, 12 mnkr sämre än budgeterat. Hälso- och sjukvården redovisar en negativ budgetavvikelse med 50 mnkr medan övriga förvaltningar uppvisar positiva avvikelser. Framöver kommer landstingsdirektören att ha regelbundna dialogmöten med varje förvaltningschef/vd för att närmare följa och diskutera verksamhetens utveckling. Efter 2009 års bokslut kunde landstinget återställa tidigare års negativa resultat. Upprättad balanskravsutredning för 2010 uppvisar ett justerat resultat på 114,7 mnkr, något sämre än det bokförda resultatet men fortfarande positivt. Fortsättning Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1 (2)

5 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Forts 47 För att mildra effekten för verksamheten vid framtida konjunktursvängningar föreslås att bokfört resultat, 118 mnkr, reserveras för detta ändamål. Efter årsbokslut överförs likvida medel motsvarande ökning av pensionsskulden, 91,8 mnkr, till pensionsförvaltningen. Enligt finanspolicyn kan ytterligare likvider överföras om förutsättningar finns för detta. Bedömningen är att det inte är aktuellt utifrån nivån på likvida medel och 2011 års investeringsnivå. Vid arbetsutskottets sammanträde noteras ett par redaktionella ändringar, vilka kommer att justeras inför utskicket till landstingsstyrelsen. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 februari Årsredovisning 2010 Protokollsutdrag dokument till Landstingsfullmäktige Akten ORG NR SID 2(2)

6 Landstingets ledningsstab TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR Inga Karlsson, LS-LED Årsredovisning 2010 Förslag till beslut Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Årsredovisning 2010 godkänns. 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns. 3. Årets resultat, 118 miljoner kronor, reserveras för att ge möjlighet att möta eventuella framtida underskott till följd av tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. 4. Likvida medel motsvarande pensionsskuldens ökning, 91,8 miljoner kronor, överförs till pensionsförvaltningen. LANDSTINGET SÖRMLAND Karin Welin Landstingsdirektör Nicholas Prigorowsky Ekonomidirektör Ärendebeskrivning Årsredovisningen visar hur landstingets verksamhet utförts i förhållande till de strategiska mål som finns i budget för 2010 samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(04) April\(2) Årsredovisning 2010\2 Tjut Årsredovisning 2010.doc Utskriftsdatum: SID 1(2) :20

7 Landstinget redovisar ett positivt resultat på 118 mnkr för verksamhetsåret 2010 vilket är 97 mnkr bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen kan i huvudsak hänföras till skatteintäkter och finansnetto. Förvaltningarna redovisar totalt ett resultat på -81 mnkr, 12 mnkr sämre än budgeterat. Hälso- och sjukvården redovisar en negativ budgetavvikelse med 50 mnkr medan övriga förvaltningar uppvisar positiva avvikelser. Framöver kommer landstingsdirektören att ha regelbundna dialogmöten med varje förvaltningschef/vd för att närmare följa och diskutera verksamhetens utveckling. Efter 2009 års bokslut kunde landstinget återställa tidigare års negativa resultat. Upprättad balanskravsutredning för 2010 uppvisar ett justerat resultat på 114,7 mnkr, något sämre än det bokförda resultatet men fortfarande positivt. För att mildra effekten för verksamheten vid framtida konjunktursvängningar föreslås att bokfört resultat, 118 mnkr, reserveras för detta ändamål. Efter årsbokslut överförs likvida medel motsvarande ökning av pensionsskulden, 91,8 mnkr, till pensionsförvaltningen. Enligt finanspolicyn kan ytterligare likvider överföras om förutsättningar finns för detta. Bedömningen är att det inte är aktuellt utifrån nivån på likvida medel och 2011 års investeringsnivå. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(04) April\(2) Årsredovisning 2010\2 Tjut Årsredovisning 2010.doc Utskriftsdatum: SID 2(2) :20

8 Årsredovisning 2010

9 Datum Diarienr LS-LED INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 4 VIKTIGA HÄNDELSER 5 Hälsoval 5 Skatteväxling hemsjukvård 5 Bolagiseringar 5 SAMMANFATTANDE ANALYS 6 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN 7 Medborgarperspektivet 7 Personalperspektivet 19 Förnyelseperspektivet 24 Miljöperspektivet 28 Ekonomiperspektivet 33 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID 35 Samhällsekonomisk utveckling 35 Befolkning 35 EKONOMISK ANALYS 38 Årets resultat , mnkr 38 Skatte- och nettokostnadsutveckling 39 God ekonomisk hushållning 40 Balanskravet 40 Landstingsbidrag 41 Förvaltningarnas resultat och budgetavvikelse 42 Intäkter och kostnader 43 Externt finansnetto 48 Investeringar 50 Kassalikviditet och soliditet 52 BOLAG OCH FÖRBUND 53 Sörmland Landstingsservice AB 53 Regionförbundet Sörmland 53 Länstrafiken Sörmland 54 PERSONALANALYS 55 Anställda 55 Arbetad tid 58 Frånvarotid 59 Lönekostnadsanalys 63 MILJÖANALYS (MILJÖREDOVISNING) 65 A. Effektivt miljöarbete 65 B. Klimatpåverkan 68 C. Kemikalier och läkemedel 74 Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland 75 INTERN KONTROLL 77 EKONOMISKA TABELLER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 78 1 (98)

10 Datum Diarienr LS-LED Resultaträkning 78 Balansräkning 79 Balansräkning 79 Kassaflödesanalys 81 Kassaflödesanalys 81 Noter 82 Redovisningsprinciper 94 BILAGA 1 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER 97 Landstingets donationsstiftelser Fondkapital, kr 97 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (98)

11 Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Under 2010 har den positiva ekonomiska trend som påbörjades för Landstinget Sörmland fortsatt och resultatet för 2010 blev +118 mnkr. Ett hårt och målmedvetet arbete har utförts inom landstingets alla verksamheter vilket är en förutsättning för ett positivt resultat. En stor utmaning ligger i att ha kontroll över kostnadsutvecklingen främst inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den styrmodell som tillämpas från och med 2010 mottogs väl och har börjat ge goda resultat ute i verksamheterna efter att ha varit i bruk under bara ett år. Att det är krävande att arbeta med målstyrning vet alla som försökt men de ansträngningar som det innebär kommer med tiden också innebära en större delaktighet och ett större engagemang på alla nivåer i alla landstingets verksamheter. Införandet av Hälsoval har under 2010 landat och resulterat i flera nya vårdgivare i Landstinget Sörmland. Reformen har inneburit att produktionen har ökat inom primärvården. Ett resultat av detta är att tillgängligheten blivit bättre och fler patienter upplever att kvaliteten inom vården blivit bättre. Regionala frågor har vuxit fram allt tydligare under året. Efter valet har diskussionen att bilda nya regioner intensifierats med anledning av att en statlig utredare har i uppdrag att se över frågan. Sörmlands, såväl landsting som kommuner, har gentemot den statliga utredaren tydliggjort att det är en region med Stockholm som är alternativet för vårt län. En närmare samverkan med Västmanland har införts vilket fört de två länen närmare varandra. I framtiden kommer vi inom bland annat upphandlingsområdet dra nytta av varandras kompetens och med hjälp av större upphandlingar få bättre priser vid gemensamma inköp. Landets statliga kulturpolitik är under stor förändring där regioner och landsting kommer att få ett allt större ansvar i processen där statliga kulturmedel fördelas över landet. Arbetet med att samla länets kommuner, kulturutövare och civilsamhället har påbörjats och bjuder stora utmaningar. Kollektivtrafiken är naturligtvis en annan het fråga där tågtrafiken stått klart i fokus, i synnerhet under årets vintermånader, men även övrig trafik diskuteras och frågan om vem som ska ta ansvaret för att bilda trafikmyndighet är i full gång. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande 3 (98)

12 Inledning Landstingsdirektören 2010 var som alltid ett intensivt arbetsår i Landstinget Sörmland. Året började och slutade med bolagsbildning. Den första januari startade Landstingsservice AB, ett helägt dotterbolag som ska ge landstinget servicetjänster som mat, städning och fastighetsskötsel. Året slutade med att Folktandvården AB och det gemensamma moderbolaget Vita huset bildades var ett valår. Samma majoritet styr landstinget före och efter valet men i valrörelsen avgick landstingsstyrelsens ordförande efter en massiv uppmärksamhet om arvoden i medierna. Debatten kring detta har varit lång och påverkat landstinget negativt. Inom huvudområdet hälso- och sjukvård startade året med en valfrihetsförändring. I och med Hälsoval Sörmland får patienterna välja fritt bland privata och offentliga vårdcentraler. Utvecklingsarbetet inom bland annat vård vid hjärtsvikt, vård av multisjuka äldre och bröstcancervård fortsatte, kötiderna till både öppen- och slutenvård minskar och Sörmland klarar sig bra i de flesta av de medicinska kvalitetsjämförelser som görs på nationell nivå. Arbetet med patientsäkerhet förstärktes på flera sätt, bland annat genom ett kvalitetsledningssystem som är på väg att införas. En ny webb lanserades för att ge bättre service till medborgare och patienter. Beslut togs om att bygga ett nytt länsmuseum i Nyköping. Samverkan med länets nio kommuner och omgivande län kring sjukvård, kollektivtrafik och regionbildning pågick också. Förberedelser för ett projekt i syfte att ge ett bättre omhändertagande för barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser har inletts. Miljöutbildning av samtliga anställda påbörjades med syfte att på sikt miljöcertifiera Landstinget Sörmland. Ekonomiskt lämnar landstinget ett överskott till år 2011 när vi står inför nya utmaningar och fortsatt utvecklingsarbete. Karin Welin Landstingsdirektör 4 (98)

13 Viktiga händelser Viktiga händelser Hälsoval Från och med 1 januari 2010 infördes Hälsoval inom primärvården i Sörmland. Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnadseffektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet. För att få bedriva vård inom Hälsoval Sörmland måste man leva upp till fastställda krav och kunna erbjuda det grundåtagande som landstinget beslutat om. Skatteväxling hemsjukvård Inför 2010 skedde en skatteväxling med 20 öre mellan landstinget och länets kommuner med anledning av att kommunerna skulle ta över ansvaret för hemsjukvård och hembesök på primärvårdsnivå från och med Bakgrund till beslutet var att en stor del av sjukvård i hemmet utfördes av både landstinget och kommunerna, vilket gjorde det svårt både för personal och brukare/patienter att ha ett helhetsgrepp på insatserna. De yrkesgrupper som omfattats av övergången är distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det har upprättats avtal mellan landstinget och kommunerna som reglerar gränsdragningen mellan kommunernas ansvar respektive landstingets. Bolagiseringar Från och med 2010 bolagiserades landstingets serviceverksamhet och Sörmland Landstingsservice bildades. Under året har klargjorts roller och kontaktvägar mellan kunder, bolaget och FM-enheten som har en samordnande funktion. Våren 2010 beslutade Landstingsfullmäktige att även bolagisera Folktandvården från och med 2011 samt att inordna dessa helägda bolag i en bolagskoncern. 5 (98)

14 Sammanfattande analys Sammanfattande analys Fr o m 2010 tillämpar landstinget balanserad styrning. Denna är en strukturerad metod som ger förutsättningarna att styra mot och följa upp de landstingsövergripande mål som Landstingsfullmäktige fastställt som strategiskt viktiga. De strategiska målen är avsiktligt mycket övergripande eftersom landstinget ansvarar för så vitt skilda verksamhetsområden. Att implementera en ny styrmodell i en så stor organisation är en lärprocess på flera år när det gäller att förankra modellen, fastställa styrtal och kunna utläsa resultat och måluppfyllelse för alla delar och för helheten. Trots detta görs ett försök att värdera resultatet av de insatser som gjorts under 2010 inom varje perspektiv i detta dokument. Flertalet styrtal inom miljöperspektivet uppvisar en positiv trend, men inom några områden finns anledning till viss oro, bl a köldmedier och kemikalier. Mycket positivt kan noteras inom medborgarperspektivet, framför allt vad gäller tillgänglighet. Införandet av Hälsoval är en starkt bidragande orsak till detta inom primärvården. Däremot återstår enligt gjorda patientenkäter en del att göra avseende bemötande, information och delaktighet. Av rapporten kan utläsas att det pågår mycket utvecklings- och förnyelsearbete inom verksamheterna till gagn för patienterna och medborgare i stort. En effekt av det pågående utvecklingsarbetet är att antalet anställda ökar relativt kraftigt, vilket naturligtvis får konsekvenser för ekonomin. Trots detta redovisar landstinget ett positivt resultat för 2010 som till del är en följd av att landstinget erhållit konjunkturstöd. Ett observandum för framtiden är att verksamhetens nettokostnader ökar procentuellt mer än skatteintäkter och statbidrag under (98)

15 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål delas upp per förvaltningsområde, inom vissa perspektiv, och avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta God kvalitet och vård i rimlig tid Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet 92 % (NLN) 49 % (MSE) 90 % För 2009 redovisas i Öppna Jämförelser för Sörmland att 85 % av kvinnorna och 87 % av männen med diagnosen stroke vårdas på strokeenhet. Det är något lägre än tidigare års värden. MSE uppvisar lägre värden än KSK och NLN. För 2010 redovisar NLN att 92 % av strokepatienterna har vårdats på strokeenheten. MSE rapporterar att 49 % kunnat direktinskrivas på strokeenhet pga. Vårdplatsbrist. 75 % av strokepatienterna har skrivits ut från enheten men har passerat andra avdelningar. Andel höftfrakturpatienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) Andel patienter som registreras i Nationella diabetesregistret. 78 % (2009) 95 % För 2009 redovisas i Öppna Jämförelser en genomsnittlig väntetid på 25 timmar för Sörmland. Ortopedkliniken MSE redovisar ett medianvärde för 2010 för operation av höftfrakturpatienter inom 19 timmar. Väntetiderna har minskat flera år i rad. 80 % Täckningsgraden för 2009 var 78 % (avser primärvården). Samtliga landstingets vårdcentraler rapporterar till diabetesregistret rapporterade 38 %. 7 (98)

16 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert. 43 % 30 % I början av 2009 skedde ingen registrering till registret. Under året har det skett en satsning, med nationella resurser, för att bygga upp och stimulera registrering till registret. Idag har registret en täckningsgrad på 43 %. Andel patienter som registreras i Svenska Palliativregistret 55 % 95 % Registret avser både kommuner och landsting tillsammans. Från landstinget har 22 enheter identifierats som relevanta för rapportering till registret. Sörmlands täckningsgrad är 55 % - en ökning jämfört med tidigare år. Stora variationer finns mellan länets kommuner. Andelen väntande högst 90 dagar till första besök inom specialiserade vården Vid första avstämningsperioden januari - mars Vid andra avstämningsperioden september december 2010 Andelen väntande högst 90 dagar till behandling inom specialiserade vården Vid första avstämningsperioden januari -mars 2010 Vid andra avstämningsperioden september - december 2010 Andelen väntande högst 30 dagar till första besök för barn och unga med psykisk ohälsa Vid första avstämningen den sista mars 2010 Vid avstämningen den sista oktober 2010 Andelen väntande högst 60 dagar till fördjupad utredning och behandling för barn och unga med psykisk ohälsa Vid första avstämningen den sista mars 2010 Vid avstämningen den sista oktober 2010 Vård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser som han/hon har behov av. För att stimulera förbättrad tillgänglighet har staten beslutat om den s.k. kömiljarden, en prestationsersättning som delas ut för andra året. För 2010 skärptes kriterierna. För att få del av bidraget ska andelen väntande högst 90 dagar till första besök/behandling vara minst 80 % i genomsnitt för respektive period. Vårdgarantin inom den specialiserade vården innebär nybesök inom 90 dagar för första besöket. 8 (98)

17 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Sammanfattningsvis har Sörmland uppnått gränserna för kömiljarden med undantag för andelen väntande till behandling under andra avstämningsperioden september december. Vårdgaranti inom primärvården Nationellt mäts vårdgaranti 0, kontakt samma dag, via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas i den nationella väntetidsdatabasen. Mätning i mars visade att 87 % av patienterna i Sörmland fick kontakt med primärvården samma dag. Höstens mätning visar en stor förbättring, då 96 % av patienterna fick kontakt samma dag. Telefontillgängligheten under sommaren var för de flesta av de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna god och i augusti redovisades minst 90 % för tio av dem. Under hösten förbättrades tillgängligheten kontinuerligt och i december var telefontillgängligheten 100 % vid 18 av länets 26 vårdcentraler och endast en vårdcentral låg under 90 %. Resultaten från årets första mätning visade att 91 % av de som behövde träffa en primärvårdsläkare fick göra det inom sju dagar. Under hösten skedde en förbättring till 93 %. Habilitering och hjälpmedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel brukare som erbjuds besök inom vårdgarantin Habiliteringsverksamheten berörs sedan augusti av den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa, med dagar som tidsgränser för första besök respektive fördjupad utredning/insats. - första besök 66,4% 100 % Avser andel brukare på väntelistan som väntat mindre än 3 månader, ackumulerat för 3:e tertialet. Aktuella enheter är Habiliteringsverksamheten, Syncentralen och Pedagogiska hörselvården. - fördjupad utredning/ insats Andel brukare som erbjuds utprovning av eldriven rullstol inom tre månader. 41,4% 100 % Avser andel brukare på väntelista för fördjupad utredning/insats som väntat mindre än 3 månader, ackumulerat för 3:e tertialet. Aktuell enhet är Habiliteringsverksamheten. 96 % 100 % Av 112 genomförda utprovningar har 107 genomförts inom tre månader. Vårdgarantin omfattar inte utprovning av hjälpmedel. Korta väntetider för utprovning och leverans är dock angeläget. Målgrupp för den förstärkta vårdgarantin är barn med misstänkt autismspektrumtillstånd. Satsningar har genomförts under året inom Habiliteringsverksamheten för att korta väntetiderna för utredning av autismspektrumtillstånd 9 (98)

18 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Utredning av autismspektrumtillstånd Maj Dec Antal väntande Inkomna remisser t o m december 90 Genomförda utredningar t o m december 131 Erhållit diagnos 81 Kultur och utbildning Styrtal Utfall Måltal Kommentar Resultat årlig brukarenkät 3,00 Resultatet av den årliga enkäten för folkhögskolorna visas som ett genomsnitt av svaren på samtliga frågor. Utveckling över tid framgår av tabell nedan. - Eskilstuna folkhögskola 3,28 Eskilstuna folkhögskolas resultat är i princip oförändrat jämfört med tidigare år. - Åsa folkhögskola 3,30 Åsa folkhögskola har under läsåret 2008/2009 bytt utvärderingsinstrument. Resultatet för Åsa folkhögskola är något högre, 3,30 än vid undersökningen föregående år och målet 3,0 har därmed nåtts. - Öknaskolan 2,82 Öknaskolans totala resultat är något lägre än närmast föregående år. Andel av kulturverksamheterna som har kvalitetssystem som mäter upplevd kvalitet i verksamheten Andel elever inom gymnasieskolan som erhållit slutbetyg Andel elever behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg Andel av förvaltningens hemsidor som är tillgängliga enligt lagkrav ,3 % 100 % 93 % 96 % 89,7 % 90 % Rikets andel är 86,8. Måltalet är högt satt för % 100 % Visst arbete återstår för hemsidorna inom Sörmlands Naturbruk och folkhögskolorna. 10 (98)

19 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Utifrån de indikatorer som valts för att mäta kvaliteten inom olika verksamheter kan inom flera områden noteras en positiv utveckling under de senaste åren. Insatserna för att förbättra tillgängligheten har också gett positiva resultat. Telefontillgängligheten inom primärvården är ett område som förbättrats kraftigt under året. Sammanfattningsvis kan konstateras att landstinget kommit ett steg närmare målet. Väntetiderna för barn och ungdomar vad gäller utredning av autismspekrumtillstånd är dock ett problemområde. Delaktighet, information och bemötande Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel patienter som känner sig delaktiga i beslut om vård och behandling Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Måltalen i specifikationen är anpassade till den nya mätmetoden NPE och anges som riksgenomsnitt för indikatorn Delaktighet. Andelen patienter som får tillräcklig information om tillståndet Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Måltalen i specifikationen är anpassade till den nya mätmetoden NPE och anges som riksgenomsnitt för indikatorn Information. Andelen patienter som känner sig respektfullt bemötta Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Måltalen i specifikationen är anpassade till den nya mätmetoden NPE och anges som riksgenomsnitt för indikatorn Bemötande. Det fastställda måltalet var 85 % utifrån enkätmetoden KUPP. Från hösten 2009 är KUPP utbytt mot en Nationell PatientEnkät (NPE) Metoderna skiljer sig och resultaten i 11 (98)

20 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet NPE inte går att jämföra med resultaten i KUPP. Måtten i NPE är ett nationellt vägt måltal. Vårt mål är att ligga över genomsnittet. Under 2010 genomfördes NPE på fjorton öppenvårdsenheter och sju avdelningar inom vuxenpsykiatrin i Sörmland. Svarsfrekvenserna är låga i hela landet, 42,8 % inom öppenvård och 35,4 % slutenvård. Sörmland ligger något över snittet och resultaten framför allt på enskilda enheter bör tolkas med försiktighet. Det är första gången ca patienter, varav ca i Sörmland, har lämnat sin syn på den psykiatriska vården. Inom den somatiska specialiserade vården genomförde Sörmland NPE på 35 sjukhusmottagningar och 21avdelningar. Svarsfrekvensen inom öppenvård är 61,4 % och slutenvården 66,5 %, vilket är något lägre än rikssnittet. Totalt har över patienter, varav ca i Sörmland, lämnat sin syn på den somatiska specialiserade vården. Habilitering och hjälpmedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel nöjda brukare 93 % 75 % Utvärdering har gjorts via enkäter på Habiliteringsverksamheten, Dammsdal, Tolkcentralen, Kosmos samt Sjuk- och behandlingsresor. Brukarnas upplevelse av bemötande och påverkansmöjlighet mäts årligen. De utvärderingar som gjorts under året speglar en hög grad av nöjdhet med verksamheternas insatser. Samtliga verksamheter når målet med undantag för Dammsdal som ligger strax under. Andel individuella planer Andel utvärderade individuella planer. 43 % 50 % Avser individuella habiliteringsplaner/ utvecklingsplaner av dem som borde ha en plan. Aktuella enheter är Habiliteringsverksamheten, Dammsdal, Syncentralen samt Pedagogisk hörselvård. 29 % 60 % Avser utvärderade upprättade planer jämfört med ej utvärderade planer. Aktuella enheter är Habiliteringsverksamheten, Dammsdal, Syncentralen och Pedagogisk hörselvård. Bedömning av måluppfyllelse Generellt inom området delaktighet, information och bemötande finns en förbättringspotential. Resultatet av genomförd enkät visar dock på ett bättre resultat vad 12 (98)

21 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet gäller bemötandet och då framför allt inom den somatiska vården. Inom habiliteringsverksamheten upprättas individuella utvecklingsplaner i relativt stor utsträckning. Däremot sker inte utvärdering i samma omfattning. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel av rökande gravida kvinnor som deltar i rökslutarprogram 90 % Hur många gravida som går på program för rökavvänjning går inte att besvara. Däremot finns siffror på hur många som slutat röka under graviditeten. 3 mån före grav = 457 vid inskrivning = 235 vid grav.vecka 32 = 92 Avser perioden Andel utskrivna FYSSrecept inom primärvården. 2 % FAR har förskrivits till 930 unika individer under året fördelat på 25 vårdcentraler. Några av vårdcentralerna har inte varit igång hela året. Siffrorna inom detta område är inte helt säkrade. Det kan finnas utförda aktiviteter som inte är fångade i systemen. Således kan den verkliga siffran ligga högre. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden - bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och sörja för utbildning. I första prioritet för detta arbete ligger primärvården med att informera om det hälsofrämjande arbetet på vårdcentraler och motivera till förändring av levnadsvanor i mötet med patienten. Detta görs bl.a. genom införandet av Frågor om din hälsa. Dessa insatser sker både gentemot landstingsdrivna och privata vårdcentraler. I och med december månads utgång har alla vårdcentraler utom en, som är nystartad, fått denna basutbildning. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är infört. Under året har hälsosamtal utifrån frågeformuläret Frågor om din hälsa genomförts. Hälsokoordinatorskonceptet är infört på i stort sett samtliga vårdcentraler. Nätverk för hälsokoordinatorerna är etablerat, nätverk för respektive levnadsvaneområde finns och kontaktperson för respektive nätverk är utsedda och samarbetar med hälsosamordnaren i länet. Exempel på aktiviteter: 13 (98)

22 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Rökfrihet i samband med operation Hälsotorg i Katrineholm Nationella riktlinjer Kompetensutveckling Basfakta för respektive levnadsvana Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget ingår. Ohälsotalet för Sörmland i januari 2010 var 34,8 dagar, i december 31,9 dagar. I november 2006 var ohälsotalet 43,7 dagar. Staten och SKL har för åren tecknat en överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen. Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig befolkningsrelaterad del. För att få ersättning enligt den fasta delen har landstinget till Försäkringskassan för 2010 redovisat Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för sjukskrivningsprocessen inklusive en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. För arbetet inom TRIS och även i övrigt ha en fungerande sjukskrivningsprocess på de olika vårdenheterna, finns rehabkoordinatorer utsedda på alla vårdcentraler, smärtmottagningar, medicinmottagningen KSK samt psykiatriska och ortopediska klinikerna. De är nyckelpersoner i ett väl fungerande sjukskrivningsarbete och har till sitt stöd en sakkunnig läkare. Uppdraget består av tre delar vårdsamordnare, dialog och lots där fokus ligger på multiprofessionellt temaarbete. Dessa funktioner finansieras via Sjukvårdsmiljarden liksom bl. a sjukskrivningskommitté, medlemsavgift till RAR och sjukgymnast på akutmottagningar. Sjukskrivningskommittén ska ge stöd, förmedla kunskap, initiera och genomföra insatser som leder till en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Dialog kring sjukskrivningspraxis, stöd för implementeringen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och att skriva bra medicinska utlåtanden är prioriterade uppgifter. Under 2010 har kommittén tillsammans med Försäkringskassan haft ca 20 utbildningstillfällen för läkare, besökt alla vårdcentraler och ca 10 kliniker. Vidare har AT-läkarna fått utbildning inom försäkringsmedicin och nyttjande av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Nätverksträffar för rehabkoordinatorer har genomförts vid fem tillfällen och för sakkunniga läkare vid fyra tillfällen. Rehabiliteringsgaranti Landstinget har erhållit särskilt riktade bidrag för att stimulera rehabiliteringsaktiviteter. Bidragen är prestationsvillkorade. Rehabiliteringsgarantin innefattar 14 (98)

23 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar (MMR multimodal rehabilitering) och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad ohälsa. Vid behandling av ångest, depression och stresstillstånd gäller att behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Behandlingen är kognitiv korttidsterapi med en behandlingsserie bestående av ca 5-20 samtal. Återgång i arbete eller att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram ska bedömas som rimligt eller troligt. Landstinget redovisar för 2010 drygt KBT-behandlingsserier. Behandling av icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar gäller för personer med långvarig smärta, minst tre månaders varaktighet, från nacke-skuldror och/eller ländrygg eller generaliserad smärta, t ex fibromyalgi. Landstinget redovisar för 2010 att drygt 90 personer påbörjat olika former av MMRinsatser. Rehabilitering och bidrag (Habilitering och hjälpmedel) Regelverket för sjuk- och behandlingsresor förändrades inför Antalet resor har jämfört med 2009 ökat med ca 10 %. Antal resenärer i behov av hjälp och resor som ej gått att samordna har också ökat något. Utfallet kan eventuellt förklaras av en korrektare tolkning av regelverket i den mening att resenärer i verkligt behov av sjukresa nu beviljas detta. Rehabilitering utomlands har erbjudits brukare med neurologisk sjukdom, psoriasis samt reumatiska sjukdomar. De fyrtiotalet sörmlänningar som utnyttjat möjligheten har fått sin rehabilitering på Teneriffa och Gran Canaria. Utöver dessa har ett tjugotal sörmlänningar ersatts för polikliniska behandlingar på nämnda anläggningar. Goda betyg ges vid utvärdering av vistelse och insatser. Lägerbidrag har givits för konduktiv pedagogik, kurser för personer med sällsynta diagnoser vid Ågrenska i Göteborg, samt kurser för synskadade vid Åsa Folkhögskola. Förvaltningens barn- och ungdomsråd har träffats vid sex tillfällen under Ungdomar från olika verksamheter deltar i rådet som leds av två medarbetare från förvaltningen. Under året har rådet bland annat lämnat synpunkter på, och deltagit i utbildning av sk. Busscoacher i Eskilstuna kommun. Rådet har också lämnat synpunkter om innehåll och formgivning av landstingets nya hemsida. 15 (98)

24 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser. Habilitering och hjälpmedel 126 st 5 st Avser föreläsningar, studiebesök och handledning till brukare, anhöriga och andra professionella inom Habiliteringsverksamheten, Dammsdal samt Kommunikationscenter. Hjälpmedelsnämnden 9 st 5 st Utfallet avser tertial 3. Totalt under året har 61 utbildningar/informationer och studiebesök genomförts. En stor del av den upplevda ohälsan hos personer med funktionsnedsättning hör samman med brist på inflytande, bristande ekonomi, diskriminering och bristande tillgänglighet. Att ge brukare kunskap om den egna funktionsnedsättningen samt att ge strategier för att hantera vardagens olika aktiviteter är viktigt. Inom Habiliteringsverksamheten anordnas regelbundet gruppaktiviteter som på olika sätt syftar till att stärka brukare, vårdnadshavare och nätverk. Utbudet under 2010 har bland annat haft tema kring vuxenblivandet, friskvård och fritid, utbildning om autism och utvecklingsstörning samt att vara mor- eller farförälder till barn med funktionsnedsättning. Enligt barnkonventionen har barn och ungdomar rätt att få förståelig information inför ingrepp på den egna kroppen. Informationsmaterial inför botoxbehandling av barn har tagits fram. Hjälpmedelscentralens huvuduppgift är att bidra till ökad delaktighet och ett aktivt liv för sörmlänningar i behov av tekniska hjälpmedel. Antalet sörmlänningar som under året erhållit hjälpmedel har jämfört med 2008 ökat med 9 %. Kultur & Utbildning Förvaltningens verksamheter bidrar till måluppfyllelsen om en jämlikhet i hälsa genom kulturutbud och folkbildnings-/utbildningsinsatser där nya målgrupper nås. En stor del av verksamheternas insatser inom de strategiska målen har intentionen att nå individer och grupper som tidigare inte tagit del av förvaltningens verksamhet. Sedan flera år har folkhögskolorna verksamhet i bostadsområden i Eskilstuna och Katrineholm för att där fånga upp nya deltagare i verksamheten. Flera kurser med detta syfte anordnas inom folkhögskolorna. Nynäsfesten är ett exempel där ambitionen har varit att nå nya publikgrupper. Öknaskolan arbetar för att nå fler elever med utländsk bakgrund. 16 (98)

25 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Länsbiblioteket arbetar med flera projekt för att främja läsandet, bl. a Whats up!, Bubblan-berättelser på väg, SM i bokberättande samt stöd till bokcirklar för barn och unga. Dessutom pågår Länsbibliotekets, Eskilstuna folkhögskolas och Folkhälsoenhetens projekt "Utan språk är du körd". Projektets målgrupp är befolkning som är ovana att läsa. Projektet bedrivs i samarbete med många externa aktörer. Bedömning av måluppfyllelse Inom landstinget har de senaste åren det hälsofrämjande arbetet fokuserats, som framgår av presentationen ovan. Det är dock för tidigt att uttala sig om vilka effekter dessa gett vad gäller jämlikhet i hälsa. Landstingets verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Hälso- och sjukvård Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Habilitering och hjälpmedel Antal verksamheter som identifierat sina förbättringsområden och påbörjat förbättringsarbetet. Hjälpmedelsnämnden Antal verksamheter som identifierat sina förbättringsområden och påbörjat förbättringsarbetet. Kultur & Utbildning Nynäs, antal besökare totalt 0 st 5 st 0st 1st Ej påbörjat Föreläsningar på temat har genomförts på flera kliniker. Under perioden redovisas en intensifierad barnpilotaktivitet på många enheter. Utbildningar har genomförts i samverkan med patientorganisationer Slottsbesöken har minskat med 4 %, medan besökarantalet vid evenemang i princip är oförändrat. Fordonsräknaren noterar en ökning med nästan 9 %. Utställningen Älskas... ätas, som öppnade i juni har haft ca besökare. 17 (98)

26 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Utvecklingen av standardvårdplaner fortskrider och dessa medför likvärdig och rättvis vård i länet. Habilitering och hjälpmedel samt hjälpmedelsnämndens huvuduppdrag är att vara resurs för personer med funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättningar i behov av hjälpmedel. Nämnderna har därför i sina åtaganden angett att förvaltningen ska leva upp till policyn för personer med funktionsnedsättning. Kulturverksamheten når många barn och ungdomar i länet genom den pedagogiska verksamheten och skolutbudet inom musik, teater och dans samt museets verksamhet. Skolverksamheten inom Scenkonst Sörmland vänder sig till samtliga barn/ungdomar på 5-15 år med två föreställningar per år. Scenkonst Sörmland arbetar med en översyn av hela sitt utbud och verksamhet ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. Ett mål är att nå en yngre vuxenpublik samt publik med annan kulturell bakgrund. Ett mer varierat utbud i serien Musik på Sörmländska Slott och Herresäten har åstadkommits. Denna utveckling har skett även med utbudet till länets skolor och de egna produktionerna. Eskilstuna och Åsa folkhögskolor har på uppdrag av Arbetsförmedlingen genomfört utbildningar inom ramen för jobbgarantin för ungdomar, UGA. Bedömning av måluppfyllelse Under detta strategiska mål bedöms att metodik för utveckling och förändring av verksamheten samt mätmedoder för bedömning av måluppfyllelse behöver utvecklas. 18 (98)

27 Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Kompetensutveckling och personalförsörjning Ett stort antal kompetensutvecklingsinsatser har genomförts inom Hälso- och sjukvården för att bredda och fördjupa kompetensen för att möta dagens och framtidens behov. Rekryteringsinsatser för vissa specialistläkare har skett genom dels annonsering i Tyskland och Nederländerna, dels genom att nyttja ramavtalet med Medicarrera. Under hösten har särskilt fokus satts på rekrytering av sjuksköterskor för att ersätta vid avgång och lagstadgade ledigheter. Varje år påbörjar 20 sjuksköterskor vidareutbildning inom ramen för ett program med studieförmåner kombinerat med en särskild satsning för vidareutbildning av psykiatri- och radiologisjuksköterskor. Som ett led i att minska sårbarheten exempelvis vid personalomsättning, har Karsudden kartlagt och identifierat nyckelkompetenser, vilka kräver extra mycket resurser och fokus att säkra tillgången på. Utveckling av ELLSA kompetensplats har skett och under hösten har ett antal drop-inseminarier anordnats för att sprida kunskap ur ett användarperspektiv till medarbetare och chefer. Under året har också ett antal e-kurser producerats inom verksamheterna under ledning av resurs från Personalutvecklingsenheten LLS. Samverkan med utbildningsaktörer Den främsta rekryteringsåtgärden är att ta väl vara på befintlig personal samt att erbjuda goda utbildningsmiljöer för elever och studenter som gör sin praktik i landstingets verksamheter. Årligen fullgörs cirka studentveckor inom landstinget, vilket innebär att handledning och utbildningsverksamhet är en omfattande del i verksamheternas dagliga arbete. Hälso- och sjukvården har under året tagit emot elever från utbildningar inom de yrkesgrupper som är representerade inom vården i samverkan med utbildningsaktörerna. Programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor samt programmet för AT- och STläkare pågår. Utbildningen av handledare har intensifierats för att möta det behov som finns. För att möta generationsväxlingen för yrkesgruppen medicinska sekreterare har en ansökan till yrkeshögskoleverket om utbildning för medicinska sekreterare skickats. Utbildningen är planerad att genomföras i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun. Ansökan godkändes i januari Landstinget bedriver extern samverkan med olika utbildningsaktörer för att säkerställa och underlätta den framtida kompetensförsörjningen. Initiativ har också tagits till att på regional nivå bli certifierade för Vård- och Omsorgscollege. 19 (98)

28 Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet Även Karsudden har en aktiv samverkan med flera olika utbildningsaktörer. Detsamma gäller för Folktandvården, som trots en mycket tuff konkurrens om arbetskraften, lyckats bra med sin rekrytering. Samarbetet med tandläkarhögskolorna i Umeå och Stockholm har bidragit till detta. Jämställdhet, integration o d Landstinget anordnade i maj en utbildningsdag för alla chefer och medarbetare kring T:et (Trans) i HBT-begreppet. Landstinget deltog också i Spring Pride i Eskilstuna, liksom i Stockholm Pride. I december 2009 beslutades om Handlingsplan med checklista för att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. I samband med bokslut 2010 har nu spridningen och användningen av denna följts upp. Man kan konstatera att spridningen, med ett par undantag, fungerat inom förvaltningarna. Naturligtvis finns det chefer som använt listan, men flertalet chefer tycker att checklistan verkar bra, men har inte använt den p g a att de hittills inte känt till den eller att de inte haft någon bland sin personal som gått på föräldraledighet. Slutsatsen blir att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att sprida handlingsplanen till samtliga chefer. Flera utbildningsinsatser har skett inom Hälso- och sjukvården utifrån begreppen bemötande, etik och mångfald och har behandlat mångfalds- och likabehandlingsfrågorna. Chefsutveckling Landstingsövergripande ledarutvecklingsprogram har genomförts för både verksamhetschefer och 1:a linjechefer. Under hösten genomfördes ledardagar om att leda i förändring, för ca 180 chefer. 20 (98)

29 Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet Styrtal Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande. Utfall Kommentarer 58 % Arbete kring verksamhetsspecifika kompetensplaner pågår inom de olika förvaltningarna. Dessa har kommit olika långt i frågan och ibland har planerna en mer individuell karaktär. 69 % Det pågår kontinuerligt en omsättning på chefssidan, vilket sänker andelen. Man efterlyser också från förvaltningshåll, möjlighet att få plats på de program som genomförs. Andelen kvinnliga chefer jämfört med andelen kvinnor bland personalen. 70 % resp 79 % Andelen kvinnliga chefer är 70 %, medan andelen kvinnor bland personalen är 79 %. Således är jämställdheten relativt god då den mäts på detta sätt, även om en viss ökad skillnad märks jämfört med hur det sett ut tidigare under året. Bedömning av måluppfyllelse Det är svårt att uttala sig om graden av måluppfyllelse. Det finns med all säkerhet alltid ytterligare att göra för att förbättra den. Klart är dock att det pågår många aktiviteter inom landstingets olika förvaltningar som gagnar det strategiska målet om en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Många utbildningsinsatser sker, liksom åtgärder för att kunna anställa efterfrågade personalkategorier. Ett gott exempel på detta är Folktandvårdens framgångsrika rekryteringsarbete trots en tuff konkurrens om arbetskraften. 21 (98)

30 Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Landstingets förvaltningar arbetar på olika sätt med arbetsmiljöfrågor, sjukfrånvaron och hälsofrämjande åtgärder. Som framgår längre fram i denna rapport, utvecklas landstingspersonalens sjukfrånvaro på ett mycket positivt sätt. Både sjukfrånvaron i stort och andel och antal långtidssjuka minskar successivt. Inom Hälso- och sjukvården genomförs många åtgärder inom områdena ergonomi, motion och handledning för att förebygga stress. Inom HH, där sjukfrånvaron ökat något, har man kunnat se ett visst samband mellan försämrad arbetsmiljö och pågående förändrings-/utvecklingsarbete. Hälsofrågorna kommer därför att ges ytterligare ökat fokus. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 4,6 % 4,1 % Vid senaste årsskifte var andelen 5,0 %, vilket var samma andel som övriga landsting tillsammans. Nu är vår andel 4,6 % och vi kan därmed konstatera en successiv förbättring, även om ännu inte målet är uppnått. Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 72 % De prioriterade områdena är: Fysisk aktivitet Kost Tobak Alkohol och droger Psykisk hälsa Bedömning av måluppfyllelse Resultatet av den medarbetarenkät landstinget genomförde under hösten ger en bild av att de anställda upplever en relativt hög arbetsglädje (77 % av de svarande). Något många efterlyste var dock ytterligare satsningar på friskvård. Samtidigt kan man konstatera att sjukfrånvaron även under 2010 har fortsatt att minska. Även detta mål är av den arten att man aldrig med säkerhet kan säga att målet är uppfyllt, men utifrån de resultat som nämnts här kan man ändå konstatera att landstinget kommit en bit på väg. 22 (98)

31 Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Under hösten genomfördes en landstingsövergripande medarbetarenkät. Den omfattade ett 20-tal frågor rörande områdena delaktighet, ledarskap, medarbetarskap, hälsa och arbetsglädje samt medarbetarsamtal. Den totala svarsfrekvensen blev 59 %. Resultatet för landstinget kommer att läggas ut på Insidan. Varje förvaltning har fått sitt resultat och ansvarar för omhändertagande och spridning av det. Exempelvis arbetar man inom Hälso- och sjukvården med att förbättra flöden och logistik och detta arbete bygger på aktivt deltagande från medarbetarna. Flera förslag till förbättringar har utarbetats av, testats i och utvärderats av olika arbetsgrupper. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. 70 % Svaret erhölls från den genomförda medarbetarenkäten. Bedömning av måluppfyllelse Även här ger medarbetarenkäten en signal om att målet kan sägas vara delvis uppfyllt. 70 % av de svarande upplever sig engagerade i utvecklingen av verksamheten. Aktiviteter pågår också inom förvaltningarna exempelvis Hälso- och sjukvården, där personalen är tydligt involverad i utvecklingen av verksamheten. 23 (98)

32 Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Hälso- och sjukvårdens Bra till Bäst som startade 2009 upprepas årligen och är en del i hälso- och sjukvårdens kvalitetsledningssystem. Arbetet med att upprätta ett ledningssystem för hälso- och sjukvården ingår i koncernens utvecklingsarbete. Prioriterade områden för översyn 2010 Under 2010 har arbetet fortsatt med följande prioriterade förbättringsområden. Exempel på förbättringsområden är: Hjärtsviktsprocessen Förbättrat flöde på vårdavdelningar MSE Bröstcancerprocessen Omhändertagande av multisjuka äldre Styrtal Utfall Måltal Kommentar Hälso- och sjukvård Andel dagkirurgi av totala antalet operationer. Andel patienter som triagerats enligt riktlinjer. Ledtider inom höftfrakturskedjan. 49 % Andelen dagkirurgipatienter är totalt 49 % (exkl. ögonpatienter). Det är något färre än tidigare år. Planering pågår för att införa en elektronisk akutliggare, som kan ge underlag för att analysera måluppfyllelsen. Medelväntetiden till operation för höftfrakturkedjepatienter låg under 2010 på drygt 22 timmar vid MSE. 50 % av alla höftfrakturkedjepatienter har opererats inom 20 timmar. För 25 % av patienterna är väntetiden till operation mer än 24 timmar och orsaken till detta är att patienterna är i för dåligt allmäntillstånd på grund av komplicerande sjukdomar och där det krävs mer tid för att få patienterna i bästa skick inför operationen. 24 (98)

33 Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner. 7,5 % Vår 8,2 % Höst <7% PPM-mätningen avseende VRI under våren visade 7,5 % och höstens mätning 8,2 %. Vid föregående mätning, hösten 2009, var resultatet 8,3 %. Första mätningen våren 2008 visade 13,2 %. Mycket talar för att det låga värdet våren 2010 är en effekt av extra skärpt hygien i samband med pandemin vinter Ledtider inom lungcancerkedjan. Habilitering och hjälpmedel Antal verksamheter som mäter brukartid. Hjälpmedelsnämnden Antal verksamheter som mäter brukartid. Antal genomförda jämförelser med andra. 70 % 80 % Vårdprogrammet för lungcancer har som mål att det inte bör gå mer än 38 dagar mellan remiss och behandlingsstart. I kvalitetsregistret för lungcancer inom Uppsala/Örebroregionen redovisas resultat för perioden , som för Sörmland är 58 %. Utvecklingsarbetet inom området har medfört att målet om 80 % nästan har uppnåtts 2010, då 70 % av patienterna hanteras inom 38 dagar. 3st 3st Brukartidsmätning har genomförts på alla enheter. 1 Mätning genomfördes i våras. Varje medarbetare bokförde bl. a direkt och indirekt brukartid. 1 Jämförelser har gjorts mellan hjälpmedelscentralerna i Östergötland, Halland och Dalarna. Inom Habilitering och Hjälpmedel har arbetet med att förbättra verksamhetens processer pågått under året, bl. a Habiliteringsverksamhetens tre övergripande processer som har kartlagts under året - habilitering, utredning och konsultation och delprocessen för habiliteringsplanering där nya rutiner har tagits fram. När det gäller Hjälpmedel har en översyn av hela lagerprocessen inletts. Hjälpmedelscentralen har infört ett nytt arbetssätt som innebär att återtagna hjälpmedel rekonditioneras först när det finns en förskrivning på nytt. I samband med upphandlingar av nya hjälpmedel finns en tendens att det äldre sortimentet inte längre efterfrågas. Hjälpmedelsnämnden har uttryckt ett önskemål om att även äldre funktionsdugliga produkter ska användas. Hjälpmedelscentralens styrning mot det har fallit väl ut. 25 (98)