Tjänster i fordonsindustrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänster i fordonsindustrin"

Transkript

1 Lars Witell Nina LÖFBERG Anders Gustafsson Bo Edvardsson Tjänster i fordonsindustrin

2

3 Lars Witell, Nina Löfberg, Anders Gustafsson och Bo Edvardsson. Tjänster i fordonsindustrin Forskningsrapport ISBN: Författarna Omslagsbild: Bryan Reinhart/Masterfile/Scanpix Distribution: Karlstads universitet CTF Centrum för tjänsteforskning KARLSTAD SVERIGE vx Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2009

4 Lars Witell Nina LöfBERG Anders Gustafsson Bo Edvardsson Tjänster i fordonsindustrin

5 Förord En ökad konkurrenssituation inom verkstadsindustrin har lett till att fokus på tillverkning och tekniska lösningar har kompletterats med ett fokus på värdeskapande genom tjänster. I denna rapport studerar vi strukturella förändringar som krävs när företag förändras från verkstadsföretag till tjänsteföretag. De problemställningar som aktualiseras är bland annat vilka hinder och möjligheter som företag möter, hur de ska sälja tjänster, hur en organisation ska se ut för att leverera tjänster och hur affärsmodeller för tjänster ska se ut. Under de senaste åren har vi aktivt arbetat för att bygga upp en forskningsgrupp kring tjänster i tillverkande industri. Denna rapport bygger på ett antal telefonintervjuer och workshops samt intervjuer och platsbesök hos 15 aktörer i fordonsindustrin. Som ett komplement till studien genomfördes en breddstudie av 364 företag i verkstadsindustrin för att studera fenomenet tjänstefiering i en bredare kontext. Vi tror att detta är en bra grund för att bygga upp en förståelse för hur svensk fordonsindustri hanterar en affärslogik som baseras på tjänster. Arbetet har skett i samverkan mellan två projekt som bedrivs på CTF - Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Inom det Vinnova-finansierade projektet Tjänsteinnovationer i verkstadsindustrin studerar vi hur tjänsteinnovationer utvecklas i svenska företag. Detta arbete sker i nära samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Volvo lastvagnar, Volvo Bussar, SKF och Kompetenscentrum Stål & Verkstad. I ett regionalt projekt kring tjänstefiering, som finansieras via EU:s Strukturfonder i samverkan med Region Värmland och Kompetenscentrum Stål & Verkstad, fokuserar vi på hur det regionala näringslivet i Värmland påverkas av ett ökat fokus på tjänster. Vi vill tacka för det arbete som alla inblandade genomfört. Stort tack till alla som ställt upp på intervjuer, besök och workshops. Ett extra stort tack riktar vi till Malin Hoff och Ziba Zarei för deras bidrag till studien. Författarna genom Lars Witell 2

6 Innehåll Tjänster i fordonsindustrin 1 Sammanfattning 5 Inledning 6 Vad är tjänstefiering? 9 Från Produkt- till Tjänstelogik 12 Tjänstestrategier 13 Leverantörskedjor i fordonsindustrin 16 Tjänster i Svensk Verkstadsindustri 20 Andel tjänster 20 Möjligheter med tjänster 21 Hinder för att lyckas med tjänster 22 Tjänster i leverantörskedjan 25 Fordonstillverkare inom Volvo gruppen 25 Volvo Lastvagnar 25 Volvo Bussar 27 Volvo Construction Equipment 28 En materialleverantör - Uddeholm Tooling 29 En leverantör Wenmec 31 En leverantör Albin Components 32 En leverantör Bodycote 33 En teknikonsult Zetiq Development 33 Reservdelar och underhåll Volvo Parts 34 Analys av Fordonsindustrin 35 Tjänstestrategier 35 Utveckling i leverantörskedjan 37 Paradoxer 40 Tjänster i lågkonjunkturen 43 Universitetets roll i tjänstefiering 45 Referenser 46 3

7 4

8 Sammanfattning När vi ser på svensk verkstadsindustri i stort så utgörs i genomsnitt 24 % (stdv. 32) av omsättningen i dessa av tjänster. Till 2011 bedömer företagen att denna siffra kommer att öka till 29 %. Fordonstillverkarna driver en strategi som eftermarknadsleverantör, dvs. de erbjuder bastjänster som reservdelar, reparationer och inspektioner. Bland leverantörerna så är det två alternativa strategier som är vanligast förekommande. Flera leverantörer agerar som bastjänstleverantörer, dvs. de levererar informationstjänster, leveranstjänster, dokumentation eller betalningstjänster. Många av leverantörerna arbetar aktivt med att bli utvecklingspartner till fordonstillverkarna. I vårt empiriska material framträder fem paradoxer. Med paradoxer menar vi motsättningar som finns i organisationer. Gratis tjänster för att sälja produkter eller gratis produkter för att sälja tjänster? Öka andelen intäkter från tjänster och minska på administration och försäljning Ökad produktifiering av tjänster utan beaktande av tjänster delvis speciella logik Tjänstefieringen har mål men saknar strategier Konsulttjänster för hur kunden kan minska användningen av sin produkt. I lågkonjunkturen har flera företag i fordonsindustrin minskat sin personal, men i flera fall har eftermarknaden skonats från personalminskningar. I företag där tjänsterna fungerar som prisbärare och man tar separat betalt för produkter och tjänster så fortsätter tjänsterna att generera intäkter i lågkonjunkturen. I de fall där produkten är prisbärare för tjänsterna, blir det istället att då efterfrågan går ned på produkterna så försvinner intäktskällan för tjänsterna medan kostnaderna för att leverera tjänsterna finns kvar och i och med detta en större risk för uppsägningar. 5

9 Inledning Det pågår en revolution inom svensk verkstadsindustri en allt större andel av företagens lönsamhet kommer från tjänster. Ett fokus på tjänster syftar till att differentiera företagen på en ofta starkt konkurrensutsatt global marknad genom att skapa nytt eller utöka befintligt kundvärde. Idag består 50 % av IBM:s omsättning av tjänster och bland svenska företag, ska Scania och Volvo kraftigt öka sina intäkter från tjänster de närmaste åren. Den främsta orsaken till denna förändring är överlevnad; att möta den allt hårdare konkurrensen från länder som Indien och Kina. Att övergå från ett fokus på att tillverka produkter till att skapa helhetsåtaganden med produkter och tjänster innebär en stor utmaning för ett företag (Oliva och Kallenberg 2003). Tjänster kräver förändringar i organisationens struktur, processer och kultur, vilket blir ett nytt synsätt för en produkttillverkare och kräver att företaget utvecklar nya kompetenser. Affärsmodellen ändras från att vara transaktionsbaserad till att bli mera relationsbaserad. En bransch där detta pågår är fordonsindustrin. Fordonstillverkarna erbjuder inte endast fordon utan kan också paketera dem i olika former av transportlösningar. Fordonsindustrin sysselsätter ungefär personer i Sverige. Av dessa arbetar ungefär personer hos fordonstillverkarna. Hos leverantörer och teknikkonsulter återfinns cirka personer i företag med mer än 20 anställda. Uppskattningsvis arbetar ytterligare fem till tiotusen personer i mindre företag. En uppskattning ger att bilismen totalt, inklusive verkstäder, åkerier mm, sysselsätter nära personer, det vill säga ungefär var tionde yrkesverksam i landet (Dolk och Persson 2007). I Värmland så utgör antal anställda inom fordonsindustrin i procent av befolkningen (16 64 år) 2,1 %. Detta kan jämföras med 5,9 % för Västra Götalands län som är det län som är mest beroende av fordonsindustrin för sin sysselsättning. Den kris som drabbat fordonsindustrin under hösten 2008 gör att tjänster och eftermarknad har hamnat i fokus. Staffan Jufors (VD) på Volvo Lastvagnar säger till Göteborgs-Posten Vi hoppas att eftermarknaden skall ta oss igenom den här lågkonjunkturen" (GP, ). Martin Guri (analytiker hos Nordea) säger i Dagens industri att Bolag med stor eftermarknad, det vill säga försäljning av 6

10 service och uppföljning, ligger bättre till än de som bara säljer maskinerna en gång. Sandvik, SKF och Atlas Copco har mellan 30 och 50 procent av sin försäljning på eftermarknader. Electrolux och Husqvarna har mycket liten eftermarknad. Hos Volvo, Scania och ABB står eftermarknaden för mindre än 20 procent (DI, ). Denna kris har också påverkat fordonstillverkarnas underleverantörer och teknikkonsulter. Arvika Gjuteri är en underleverantör som påverkats kraftigt av krisen i fordonsindustrin. Christina Gabrielsson (VD) säger: Vi har spritt verksamheten till flera affärsområden som entreprenad, jordbruksmaskiner, allmänna verkstadsprodukter och motorkomponenter, men vi är ändå väldigt beroende av hur det går för fordonsindustrin. Lastbilar och bussar står för 54,5 procent av Arvika Gjuteris verksamhet och tillsammans står Volvo och Scania för mer än 40 procent. (VF, ). Ett annat exempel är Bharat Forge som genomfört flera varsel under Dan-Åke Widenberg (VD) säger till Nerikes Allehanda att Våra kunder som finns inom bland annat bilindustrin drar ner och orderstocken hos oss blir mindre. Vi har kunder som stänger sina företag en månad under december-januari på grund av den kris som råder på den finansiella marknaden. Denna kris är olycklig för alla som drabbas alltifrån ägare, personal och kunder. I denna rapport ska vi diskutera hur detta påverkar den satsning och förändring mot tjänster som sker i flera industrier. Syftet med rapporten är att förstå fenomenet service infusion eller tjänstefiering som inom fordonsindustrin inkluderar olika aktörer som fordonstillverkare, leverantörer, teknikkonsulter och reservdelar och service. Vi vill också lyfta fram olika problemområden och paradoxer som uppstått när fokus bland företagen skiftar från att vara hårdvaruproducerande företag till att bli tjänsteföretag. Materialet till denna rapport består av två delar; (1) En breddundersökning av 364 verkstadsföretag i Sverige och (2) En intervjustudie av aktörer i fordonsindustrin. Huvuddelen av materialet i rapporten bygger på platsbesök och intervjuer genomförda i 15 företag samt fyra workshops och telefonintervjuer som sammanlagt involverat i storleksordningen 25 aktörer i fordonsindustrin. Studien är en del av det Vinnova-finansierade projektet Tjänsteinnovationer i Verkstadsindustrin samt projektet Tjänstefiering som finansieras via EU:s Strukturfonder. 7

11 Rapporten inleds med en genomgång av vad tjänstefiering är och hur företag kan arbeta med olika logiker och tjänstestrategier. Efter detta ger vi en övergripande beskrivning av vårt studieobjekt, dvs. vilka aktörer i fordonsindustrin vi studerar och hur vårt datamaterial ser ut. Därefter rapporterar vi kring hur svenska industriföretag ser på hinder och möjligheter med ett ökat fokus på tjänster. Vi presenterar sedan exempel på hur olika företag har för syn på och arbetar med tjänster. Följt av en analys om hur företag i olika delar av leverantörskedjan arbetar med olika tjänstestrategier och hur ett ökat fokus på tjänster leder till nya former av samarbeten och introducerar nya aktörer. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsatser. 8

12 Vad är tjänstefiering? Allt eftersom produkter upplevs som mera likvärdiga driver konkurrensen företag att söka nya sätt att skapa mervärde. Ett naturligt steg blir ofta att fokusera på olika former av tjänster, som reservdelar, underhåll och servicekontrakt. Tillverkande företag tjänstefieras. Produkterna blir plattformar för tjänster och upplevelser som skapar kundvärde. I klartext innebär tjänstefiering att företaget fokuserar på hur kundernas problem ska lösas istället för att fokus hamnar på hårdvaran. Som exempel levererar en fordonstillverkare inte enbart fordon transportlösningen hamnar istället i fokus. För inte alltför många år sedan var det industrin som dominerade, men idag sysselsätter tjänstesektorn ungefär 80 % av den arbetande befolkningen i Sverige (Berggren, Bergkvist och Hedby 2008). Det finns många exempel från förra seklet på hur industriföretag växte till att bli globalt ledande företag. Exempelvis Ericsson, Atlas Copco och Electrolux hade stora framgångar tack vare sina tekniska innovationer. Under senare år har de företag som är baserade på tjänsteinnovationer tagit över och blivit de globalt ledande företagen i världen (Berggren, Bergkvist och Hedby 2008). Emellertid är det minst lika viktigt för svenska industrier att utforma tjänster för att kunna konkurrera på marknaden. Scania satsar på kringtjänster till sina produkter i form av service och reservdelar. År 2006 bestod 20 % av Scanias omsättning av inkomster från tjänster (Berggren och Bergkvist 2006). Bakomliggande orsaker till denna utveckling är att efterfrågan på och lönsamheten från produkter har sjunkit betydligt och den installerade basen har förändrat värdeskapandet. (Wise och Baumgartner 1999). En produkts installerade bas syftar på hur många av produkten som finns och används ute hos kund (Olivia och Kallenberg 2003). Kostnaden för att köpa en ny bil är endast en femtedel av vad kringtjänsterna kostar, såsom bensin, försäkringar, reparationer och underhåll (Wise och Baumgartner 1999). Detta är en viktig anledning till varför företag inom fordonsindustrin bör engagera sin verksamhet i att erbjuda tjänster. Problemet är att många tillverkande företag saknar erfarenhet, kompetens, teorier, modeller, arbetssätt och organisation för att utveckla nya tjänster. Vidare saknas oftast insikt om vikten av att skapa en service- och kundorienterad kultur i 9

13 verksamheten. Det finns också ofta en obalans i organisationen, även om målet är att tjänster ska vara 50 % av omsättningen finns det endast ett fåtal personer som ansvarar för denna tjänsteutveckling även hos de riktigt stora företagen. Detta är särskilt påtagligt i tidiga faser i utvecklingsprocessen. Om vi jämför med utvecklingen av nya produkter är skillnaderna mycket stora, där finns ett flertal olika kompetenser representerat av en stor grupp människor som deltar i utvecklingsarbetet. Det finns siffror som tyder på att mer än 90% av ett företags resurser läggs på att utveckla hårdvaran medan tjänsterna som ska stå för 50% av omsättningen för nöja sig med några enstaka procent (Wood 2007). Denna obalans mellan en affärsstrategi som talar om ett fokus på tjänster och en implementering i verksamheten som ser tjänsteutveckling som en perifer verksamhet är en av utgångspunkterna i denna studie. En fråga vi ställer oss är; hur ska svenska företag kunna nå sina affärsmål om värdeskapande genom tjänster genom att skapa en organisation och utvecklingsprocess anpassad för tjänsteinnovationer och operativa tjänstekoncept? Betoningen vid tjänstefieringen av industriföretagen läggs på värdeskapandet för kunden istället för själva utvecklandet av produkter eller tjänster. Denna utveckling ger ett värde för kunden som kan vara svår för företaget att prissätta. Problemet uppstår i och med att tjänster är otydligt definierade och beskrivna och kvaliteten varierar. Ett företag behöver skapa ett system för att klara av att hantera både tekniska och tjänsteinnovationer. Klarar ett företag av att kombinera detta bidrar de till att skapa ett unikt erbjudande och en unik värdekedja som kan ge konkurrensfördelar. Företagen kan på det här sättet differentiera sig och bli konkurrenskraftiga. En positivt bidragande faktor till tjänstefieringen inom industriföretagen är att det ger företagen en möjlighet att skapa en nära relation till kunderna och därmed få större kunskap om vad kunderna efterfrågar och kunna leva upp till detta (Berggren, Bergkvist och Hedby 2008). Ofta efterfrågar kunderna vissa tjänster som leverantörerna går med på att leverera för att sälja sina produkter. Till viss del kan företagen ge bort tjänsterna, men när de inser att det krävs stora resurser som de inte lyckas få betalt för uppstår frågan om det är lönsamt. Hårdvaran är viktig i försäljningen, men det är även viktigt för organisationen att förstå att det krävs mer än en bra produkt för att överleva i dagens konkurrens. Det är inte så enkelt att standardisera tjänster och de måste 10

14 anpassas till varje försäljningstillfälle och kund. Det krävs att företaget införskaffar rätt information om kundernas behov och förväntningar, och detta bör ske i rätt tid och kunna utnyttjas på rätt sätt (Kumar och Kumar 2004). En övergång från produkt- till tjänsteleverantör innebär att en organisation måste omvärdera en del av sina kunskaper gällande kunden, produkten och produktutvecklingsprocessen. En kund som utnyttjar en tjänst upplever inte värde på samma sätt som en kund som använder en produkt. Ett ökat tjänsteinnehåll i en produkt innebär att mer variation införs, bland annat genom att kunden själv deltar i tjänsteprocessen. En tjänst är mer subjektiv än en produkt och därför är den också svårare att värdera för kunden (Johnson och Nilsson 2003). Övergången från produkt- till tjänsteleverantör innebär vidare att tekniska förändringar i produkten kan bli aktuella. Exempelvis kan det vara lönsamt att öka tillförlitligheten i produkten eller att öka graden av modularisering för att snabbare kunna genomföra reparationer och minska tiden som tjänsten inte kan utföras. Vidare innebär denna förändring av ett företags strategi att produkten och dess ökade tjänsteinnehåll måste utvecklas på ett nytt sätt. Den förändring som beskrivs ovan innebär inte att dagens produktutvecklingsmodeller är felaktiga och inte kommer att behövas framöver. Istället så behöver dagens modeller kompletteras med nya arbetssätt, anpassning av metoder och nytt fokus för att bibehålla dagens effektivitet. Innehållet i begrepp som tjänstekoncept, tjänstesystem och tjänsteprocesser kommer att behöva hanteras redan i de tidiga faserna av produktutvecklingsprocessen. För att kunna erbjuda kunderna tjänster som de efterfrågar måste i många fall nya affärsmodeller införas. Dock måste de alltmer relationsbaserade affärssystemen generera företagen ett ökat värde, annars uppstår risken att de inte ser vikten i att anpassa sina system till att bli mer tjänsteorienterade. Det här kan vara en begränsning för etablerade företag som anser sig ha fungerande affärssystem som de fortfarande generar intäkter ifrån och som har fungerat i alla år. En annan viktig aspekt som bör ses till vid tjänstefieringen av ett tillverkande företag är att hela organisationen, inte bara ledningen, måste arbeta gemensamt för att tillämpa den nya strategin (Neu och Brown 2005). Det är dock inte alla företag som har resurser 11

15 nog att vara med och konkurrera med tjänster i sina erbjudanden. Vissa företag har heller inget behov av att utveckla dessa tjänster om inte deras kunder efterfrågar dem. Det viktigaste är att se till kundernas behov och inte erbjuda extra tjänster enbart för att följa med trenderna med tjänsteutveckling som sker på marknaden (Neu och Brown 2005). Från Produkt- till Tjänstelogik När produkternas prestanda upplevs som allt mera likvärdiga driver konkurrensen företagen att söka nya sätt att konkurrera, skapa kundvärde och göra affärer. Detta gäller inte minst inom fordonsindustrin och det berör även underleverantörerna. Ett naturligt steg blir ofta att fokusera på tjänster. Produkterna blir plattformar för tjänster och upplevelser som skapar kundvärde. Det handlar om att skapa förutsättningar för värde i användning (value in use). IKEA formulerar detta i termer av lösningar på verkliga kundproblem i hemmet. Möblerna blir komponenter i ett tjänstekoncept, en kundanpassad helhetslösning som kunden själv är med och skapar. I vissa fall sker detta med stöd av simuleringar tillsammans med kunden som är med och utformar och testar lösningen innan köp och konsumtion (se ex. IKEA:s s.k. köksplanerare). Den teoretiska utgångspunkten för det vi ovan kallat tjänstefiering är värdeskapande genom tjänster inom ramen för en tjänstelogik (Grönroos 2008). Detta uttrycks på engelska med service dominant logic (Vargo och Lusch 2004; 2008; Lusch et al 2007). En tjänst ses som ett perspektiv på värdeskapande, inte som en kategori av erbjudanden (Edvardson et al 2005; Vargo och Lusch 2004, 2006, 2008; Lusch et al 2007). Tjänster är aktiviteter och interaktioner som skapar kundvärde och tjänsteprocesser är i grunden något helt annat än tillverknings- eller produktionsprocesser. Ett synsätt som bygger på värde i användning leder till att företag redan i affärsutvecklingsprocessen måste ta fram tydliga tjänstekoncept och affärsmodeller där fokus inte är på produktattribut enbart utan på kundens aktiviteter och upplevelser av sin interaktion med produkten och tjänsteprocessen. Produkter, tjänster och information betraktas som resurser som möjliggör tjänster ex. en bil ger förutsättningarna för transporttjänster och en industrirobot representerar ett system för produktivitetsutveckling. Fokus på vad produkter gör för kunden utryckt i termer av tjänst innebär inte att produkten, de tekniska 12

16 lösningarna eller produktionen blir oväsentlig. Tvärtom, de kommer att vara minst lika viktiga men man får en delvis annan utgångspunkt, nämligen kundens praktik, behov, processer och i fallet andra företags affärsmodell. Tjänster samskapas med en kund eller användare och värderas av kunden med utgångspunkt i användningsvärde (value in use) i kundens egen kontext. Underleverantörer inom fordonsindustrin levererar produkter och tjänster som används i produktionen av ett fordon tillsammans med många andra komponenter och tjänster. Tjänsten realiseras när en kund använder fordonet; en personbil eller en lastbil. Företag erbjuder löften om värde genom bidrag till kundens vardagsprocesser (konsumenter) eller affärsprocesser (företag). Resurserna har inte värde i sig utan möjliggör kundvärden. Affärer handlar om att skapa konstellationer av resurser som passar kundens egen värdeskapande process och affärsmodell. Det realiserade kundvärdet och inte attribut hos produkter och tjänster fokuseras (se ex. Lusch och Vargo 2006). Baserat på en genuin förståelse av tjänstelogiken behöver företag inom ramen för sin (a) affärsmodell utveckla (b) tjänstekoncept samt (c) en tjänst- och kundkultur. Att förstå kunden och kundens behov och situation blir centralt dvs. vad kunden gör och planerar göra i framtiden för att förverkliga sina affärsmål och hur en leverantör kan komma in och stödja kunden med sina erbjudanden och därmed bidra till kundens värdeskapande (Strandvik et al 2008). Det kan handla om att tillföra resurser som möjliggör för kunden att göra nya saker, att avlasta genom att ta över eller tillföra kunskaper som mobiliserar kundens medarbetare eller utgå från och anpassa sig tidsmässigt till kundens situation och processer. Tjänstestrategier Ett ökat fokus på tjänster kan ses ur perspektivet att det handlar om att välja mellan olika tjänstestrategier. Gebauer (2008) hävdar att det finns ett fåtal tjänstestrategier som kan användas i tillverkande företag. Vilken tjänstestrategi som bör implementeras beror på externa faktorer, dvs. hur konkurrenter, kunder och andra aktörer agerar, samt interna faktorer, dvs. hur företaget är organiserat och typ av produkt. De flesta företag erbjuder tjänster som kan erbjudas genom ett flertal tjänstestrategier. Samma maskin kan säljas som en ren produkt, tillsammans 13

17 med ett underhållskontrakt eller genom att erbjuda en viss produktivitet. I praktiken erbjuder de flesta företag erbjudanden kring en maskin som sträcker sig över hela bredden från vara till tjänst. Men när det gäller hur tjänsteleveransen ska organiseras så är det oftast endast möjligt att ha en tjänsteorganisation som då anpassas efter den dominerande tjänstestrategin. Denna strategi bör utgå från kärnkompetensen i tjänsteorganisationen och fokusera på denna del av erbjudandet till kund. De möjliga tjänstestrategierna kan sammanfattas i fem alternativ (Gebauer, Edvardsson, Gustafsson och Witell 2009): Bastjänstsleverantör Eftermarknadsleverantör Kundstödsleverantör Outsourcingpartner Utvecklingspartner Den första strategin är Bastjänstsleverantör och genom denna utvecklas nya affärsmöjligheter genom att addera tjänster i försäljningsfasen till de existerande värdeskapande processerna hos kund. Bastjänstsleverantör påverkar kundernas övergripande nöjdhet, ökar deras förtroende och stärker företagets rykte. Typiska tjänster som erbjuds är informationstjänster, leveranstjänster, dokumentation eller betalningstjänster. Erbjudandet hos en bastjänstsleverantör bygger på att värdet är inbyggt i produkten och tillagda tjänster. Det inbyggda värdet innebär kvalitet, pris och tjänster som säkerställer kundernas tillgång till produkten. I detta perspektiv kan inte sägas att värdet skapas gemensamt mellan kund och leverantör. Den andra strategin är Eftermarknadsleverantör. En eftermarknadsleverantör erbjuder bastjänster som reservdelar, reparationer, inspektioner och kurser för att säkerställa att produkten fungerar och hanteras som den ska. Det primära målet är att reagera så fort som möjligt på haveri. Erbjudandet bygger på att erbjuda produkter och säkerställa att produkten fungerar korrekt. Värde är också här inbyggt i produkten samt i bastjänster för den installerade basen. Värdet kan sammanfattas i produktkvalitet, pris och reaktionstid vid produkthaveri. 14

18 Den tredje strategin är Kundstödsleverantör. Det strategiska målet för en kundstödsleverantör är att förebygga produkthaveri. För att nå detta mål erbjuder tillverkningsföretag avancerade tjänster som förebyggande underhåll, optimering av processer, avancerad operatörsutbildning och underhållskontrakt. Genom sådana tjänster arbetar leverantören med att förbättra produktens effektivitet. Även i denna strategi är fokus på försäljningsfasen och tjänster till de existerande värdeskapande processerna hos kund. Men en kundstödsleverantör skapar värde tillsammans med sina kunder genom att kundanpassa erbjudandet till unika kundbehov. En ny typ av kunskap och färdigheter skapas inom relationen genom att öka kundernas kunskap om felbenägenhet och att leverantörerna blir bättre på att göra riskbedömningar (Oliva och Kallenberg 2003). Den fjärde strategin är Outsourcingspartner. Mer specifikt kan en outsourcingspartner ta över specifika delar av kundens processer. Det strategiska målet är att ta över risken och få fullt ansvar för kundens processer. Erbjudandet baseras på att minska kundens kapitalbindning, hantera risker och att omfördela ansvaret i värdekedjan (Gebauer 2008). Genom att ta över en kunds process erbjuds kunden en tillförlitlig produktion utan att ha sitt kapital uppbundet i maskinen. Värdet skapas gemensamt genom att förstå kundernas behov och krav på produktionsprocessen. Den femte strategin är Utvecklingspartner. Genom utvecklingsorienterade tjänster erbjuder en utvecklingspartner sig att utveckla och bygga produkter och system genom att använda sin egen och kundernas kunskap. Kunderna får tillgång till leverantörernas kunnande vilket också skapar ett hinder för konkurrenter som försöker att ta över kundrelationen. 15

19 Leverantörskedjor i fordonsindustrin Det finns flera perspektiv på hur leverantörskedjan eller leverantörsnätverket kan beskrivas för fordonsindustrin. Då vi fokuserar på hur tjänster utvecklas, erbjuds och levereras tar vi i denna rapport utgångspunkt i en enkel modell av leverantörskedjan, se Figur 1. Vinnova har genomfört en studie inom fordonsindustrin (Dolk och Persson 2007) som analyserade 401 företag med sammanlagt anställda. År 2005 var ungefär hälften av dessa anställda hos någon av våra fyra stora fordonstillverkare Volvo personvagnar, Volvo Group, Saab Automobile eller Scania. I den studien delas aktörerna i fordonsindustrin upp i följande kategorier: kompletta fordon, karosseri och chassi, framdrivning, inredning, elektronik/it, detaljer och ämnen samt teknikkonsulter. För att bedöma leverantörsindustrins situation bör man enligt Fordons Komponent Gruppen (FKG) ta hänsyn till att 70 % av fordonstillverkarnas komponenter, system och tjänster importeras. 30 % kommer från Sverigebaserade leverantörer. I gruppen Teknikkonsulter ingår företag som arbetar som konsulter och med tjänsteverksamhet inom fordons- och produktutvecklingsmetodik. De står för ca 25 % av utvecklingsresurserna i branschen, med tonvikt på nyutveckling och produktanpassning. Leverantör Teknikkonsult Leverantör Leverantör Fordonstillverkare Företagskund Leverantör Reservdelar och underhåll Figur 1: En översikt över leverantörskedjan för fordonsindustrin. 16

20 I en studie av underleverantörer till svensk fordonsindustri argumenterar författarna att underleverantörer till bilindustrin vinner order på pris (klart nummer ett), kostnadssänkningsförmåga, leveransprecision, kvalitet och flexibilitet. I kontrast så vinner svenska leverantörer till tunga fordon order på kvalitet, leveransförmåga, kostnadssänkningsförmåga och leveransprecision. De svenska leverantörerna till tunga fordon är inte billigast och har heller inte som strategi att vara billigast, istället handlar det om att ge något värde (differentiera sig) som billigare konkurrenter inte kan leverera (Berggren, Bergkvist och Hedby 2008). I den studie som genomförts här så fokuserar vi på fyra olika typer av aktörer. Detta gör att vi ser underleverantörerna till fordonstillverkarna som en typ av aktör. Detta är en förenkling eftersom vi kan anta att det finns ett antal olika typer av underleverantörer. Dock visar vårt datamaterial att vilka tjänster som erbjuds och vilka tjänstestrategier som väljs inte beror på vilken produkt man erbjuder utan på ett antal andra faktorer. Vi har lagt till en aktör som är Reservdelar och underhåll som främst innehåller bolag som skapats för att hantera tjänster, exempelvis Volvo Parts. Fordonstillverkare Leverantörer Teknikkonsulter Reservdelar och underhåll I Figur 2 visas hur antal företag och antal anställda fördelas över tre av aktörerna i vår studie. Figuren visar att ungefär 40 % av de sysselsatta i branschen återfinns hos fordonstillverkarna, medan resten framförallt återfinns hos de många underleverantörerna. 17

21 Antal företag A ntal anställda Antal Företag Kompletta fordon Leverantörer Teknikkonsulter Antal Anställda [tusental] Figur 2: En översikt över antal företag och antal anställda i fordonsindustrin. Vår studie har genomförts i samverkan med Kompetenscentrum Stål & Verkstad (www.stalverkstad.se). Vi utgick från en lista över företag i Värmland som är underleverantörer till fordonsindustrin. Totalt identifierades 26 företag som var uppdelade i tre kategorier utifrån vilken typ av fordon man arbetar med. De tre kategorierna var lastbilar/bussar/marin, personbilar och entreprenad. Samtliga 26 företag kontaktades via telefon och en kort telefonintervju genomfördes. Telefonintervjuerna hölls korta och fokuserade på att få fram relevant information om i vilken utsträckning respektive företag arbetar med tjänster. Vi valde att kontakta ett urval av dessa för att utföra djupare intervjuer. Företagen befinner sig på olika orter i Värmland, vilket ger undersökningen en bra geografisk spridning. Vidare är företagen olika storleksmässigt, och har kommit olika långt i sitt arbete med tjänster, vilket också bidrar till ett bra urval. Förutom dessa företag togs kontakter med tre fordonstillverkare inom Volvo koncernen samt ytterligare några underleverantörer för att bidra till ett bra datamaterial, se Tabell 1. 18

22 Arvika Gjuteri Arvika Smide Telefonintervjuer Perfekta Industrier Deform Fimek Uddeholm Tooling Zakrisdalsverken Bharat Forge Kilsta Volvo Bussar (Säffle) Lars Höglund AB Nemak Zetiq Development Antiphon Volvo Construction Equipment Eda designlack Bodycote Semcon/Caran Albin Components Naverviken Wenmec Platsbesök och personliga intervjuer Volvo Lastvagnar Uddeholm Tooling Volvo Construction Equipment Volvo Bussar (Göteborg) Volvo Bussar (Säffle) Semcon/Caran Bodycote Albin Components Wenmec Zetiq Development Zakrisdalsverken Antiphon Lars Höglund AB Bharat Forge Kilsta Volvo Parts Tabell 1: En översikt över de företag som deltagit i studien. Som ett komplement till studien som fokuserar på fordonsindustrin så genomfördes en breddstudie av 364 företag i verkstadsindustrin för att studera fenomenet tjänstefiering i en bredare kontext. Studien genomfördes via en webbaserad enkät och hade en svarsfrekvens på 25 %. De som svarade var VD, marknadschef eller serviceansvarig som varit verksamma i mer än 10 år i ett företag inom pappers- och massaindustrin, plastindustrin, kemiskindustri, elektronikföretag och verkstadsföretag. Frågorna i enkäten kretsade kring möjligheter och problem med tjänster, hur stor del av verksamheten som tjänster utgör, hur företaget arbetar med tjänster och vilka effekter arbetet med tjänster har i organisationen. Mer om denna studie finns i Gebauer, Gustafsson och Witell (2009) och Brown, Gustafsson och Witell (2009). 19

23 Tjänster i Svensk Verkstadsindustri I denna del av rapporten rapporterar vi från en studie som täcker flera branscher inom svensk tillverkningsindustri. Vi tar upp frågor kring hur stor andel av erbjudanden som utgörs av tjänster samt vilka möjligheter och hinder som finns med att arbeta med tjänster. Andel tjänster Ett typföretag i vår studie av svensk verkstadsindustri har ungefär 280 anställda med 85 % av omsättningen på företagsmarknaden. Av omsättningen i dessa företag utgörs i genomsnitt 24% (stdv. 32) av tjänster, se Figur 3. Till 2011 bedömer företagen att denna siffra ska öka till 29 %. Om vi istället tittar på vinstmarginalen som kommer från tjänster så ligger också den på 24 % och beräknas att öka med 5 procentenheter till Om vi jämför siffrorna från vår undersökning med två internationella studier så ser vi att svenska företag ligger i nivå med sina konkurrenter. I en studie av Fang Palmatier och Steenkamp (2008) fastslår författarna att tjänster bör utgöra mellan 20 % och 30 % av omsättningen för att nå tillräcklig kritisk massa för att få en god och långsiktig avkastning på tjänster. I rapporten The Service Revolution in Global Manufacturing Industries har Deloitte Research studerat 80 företag och i genomsnitt utgör tjänster 26 % av deras omsättning. I deras studie står tjänsterna för 46 % av vinsten. I den studien har de brutit ned sin analys på branschnivå och i fordonsindustrin uppges 37 % av omsättningen utgöras av tjänster. 20

24 IDAG Tjänsters andel av vinst Tjänsters andel av omsättning 2011 Tjänsters andel av vinst Tjänsters andel av omsättning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 3: En översikt över hur tjänsters andel av vinst och omsättning ser ut. Möjligheter med tjänster De möjligheter som företagen i vår studie främst säger sig se är (1) stärkta kundrelationer, (2) differentiering mot konkurrenter och (3) hantera förändrade kundbehov, se Figur 4. De företag som har lyckats med att öka andelen tjänster i sin verksamhet framhäver framförallt möjligheten att bygga starka kundrelationer och en förståelse för kundens verksamhet som de största möjligheterna. Detta överensstämmer med internationella studier som visar att andelen tjänster ofta ökar genom större förtroende och ökad kunskap som en konsekvens av fördjupade kund-leverantörs relationer. Differentiering på marknaden är också en möjlighet med tjänster. Våra svenska leverantörer möter ofta konkurrenter som kan ta ett lägre pris på sina produkter. Då kostnadsstrukturen ser varierande ut i olika länder är en väg att skapa ett unikt erbjudande genom tjänster. Detta gör att konkurrenter som inte kan erbjuda motsvarande tjänster får svårt att konkurrera med dessa erbjudanden då de ofta inte har den infrastruktur eller kunskap för att erbjuda tjänster. 21

25 Den tredje möjligheten som nämns är att idag kräver ofta större kunder att leverantören erbjuder tjänster för att kunna vara med och konkurrera. Ibland kan man fakturera separat för tjänster, men ofta är det produkten som blir prisbärare för tjänsterna. Detta innebär i princip att företaget prissätter sina produkter något högre och att en viss andel tjänster ingår då i paketpriset. Några av företagen i vår studie har introducerat tjänster för att få tillgång till en större del av produktens livscykel. De ger sig helt enkelt in i på eftermarknaden och konkurrerar med andra företag som traditionellt erbjudit sådana tjänster. Sådana eftermarknadstjänster kan ge en leverantör möjligheten att öka sin marknadsandel och ta en större andel av affären av en specifik kund. En sådan strategi kan skapa ett mer stabilt flöde av inkomster då sådana erbjudanden ofta är förknippade med tjänstekontrakt som sträcker sig över flera år. Stärka relationen till kunderna Vill differentiera oss gentemot konkurrenterna. Förändrade kundbehov. Stabilare intäkter (att intäkterna blir bättre fördelade över tiden) Vinstmarginalerna för service/tjänster. Era produkter blir mer tekniskt komplexa därmed svårare för kunderna. Organisationen vill få en större del av kundens livscykelkostnad. Kunderna vill outsourca delar av sin verksamhet. Vinstmarginalerna på hårdvaran/produkten har minskat påverkar inte/påverkar mycket Figur 4: En översikt över de möjligheter som svenska företag ser med tjänster. Hinder för att lyckas med tjänster Det är enkelt att se möjligheterna med att satsa på tjänster och om man lyckas så finns det en stor potential. Studien av Deloitte Research visar dock att för mer än två tredjedelar av de företag de studerat så växer den enhet som arbetar med tjänster långsammare än övrig verksamhet. Ofta så finns potentialen på marknaden, men det är andra hinder som motverkar tillväxt. De hinder som 22

26 svenska tillverkningsföretag främst upplever är (1) prissättning, (2) att organisationens kultur inte är redo att arbeta med tjänster och (3) bristande erfarenhet, se Figur 5. I vår studie uppgav flertalet företag att det var mycket enklare att prissätta produkter än att sätta pris på tjänster. Speciellt svårt var att uppskatta värdet av de mjuka delarna av tjänsten. Beräkningar av värde kan inte längre enbart baseras på produktkvalitet eller produktivitet utan istället baseras på kundernas upplevda nytta och uppoffringar. Nya faktorer att ta hänsyn till vid prissättning är exempelvis eliminering av anställdas improduktiva tid, lagerhantering, tillgänglighet till delar och att garantera en viss produktionskapacitet. Att organisationens kultur inte är redo att arbeta med tjänster upplevs som ett stort hinder. Många företag har gett sig in i arbetet med tjänster utan någon klar strategi. För att kunna konkurrera har de börjat leverera tjänster med stora rabatter eller gratis för att säkerställa försäljning av sina produkter. En del företag har gett bort tjänster som skapar stort värde för sina kunder och som visat sig vara centralt för att skapa nöjda kunder. Ibland har detta lett till att företag frikopplat tjänsterna från produkterbjudandet och också erbjudit dessa separat. Konsekvensen har varit motvilja från kunder att betala för något som tidigare varit starkt rabatterat eller gratis. Det har också uppstått motstånd från säljare då dessa ofta motiveras av bonussystem som är skapade för att sälja produkter. Att sälja tjänster är ett annat tillvägagångssätt än att sälja produkter och ofta har varken organisationen eller individer varit anpassade till denna förändring. Våra studier visar att när ett företag förändrar sin tjänstestrategi så förändras ofta inte organisationen i linje med denna strategi vilket gör det svårt att implementera strategin i verksamheten (Gebauer, Edvardsson, Gustafsson och Witell 2009). Bristande erfarenhet både hos leverantör och kunder uppgavs som ett stort hinder med ett ökat fokus på tjänster. Kunderna är inte vana att köpa tjänster samtidigt som säljarna och tjänsteproducenterna inte är vana att sälja och leverera tjänster. 23

27 Svårighet att prissätta service/tjänster. Organisationens kultur är inte mogen. Bristande erfarenhet av service/tjänster. Motstånd från säljare att ta betalt för tjänster. Motstånd från kunderna att köpa service/tjänster. Kanaler för att sälja service/tjänster saknas. Arbetet med service/tjänster ses enbart som en kostnadsdrivare. Det finns ingen ekonomisk potential i service/tjänster Påverkar inte/påverkar mycket Figur 5: En översikt över de hinder som svenska företag ser med tjänster. Inom Volvo koncernen har man genomfört en egen undersökning om hur chefer på olika nivåer uppfattar möjligheter och hinder med tjänster inom fordonsindustrin. Denna studie pekar ut liknande möjligheter som vår studie av verkstadsindustrin som helhet. De två viktigaste möjligheterna med tjänster är att komma närmare kunderna och att ta en större del av kundernas affärer under produktens livscykel. Under de kontakter vi som forskare haft med olika företag har prissättning av tjänster alltid kommit upp bland de problem som företagen vill diskutera. Detta är en oerhört komplex fråga som illustreras ovan då den innehåller så olika komponenter allt från ovana att ta betalt till vad som ska ingå i ett pris och vilken affärsmodell som ska användas för att inte förlora pengar som tjänsteleverantör. Prissättning är en av de största utmaningarna för tjänstefiering av verkstadsindustri. 24

28 Tjänster i leverantörskedjan I denna del av rapporten redogör vi för hur svenska aktörer i fordonsindustrin arbetar med tjänster. Vi redovisar inte hur alla företag vi studerat arbetar utan presenterar exempel på ett antal organisationer som är typiska för fenomenet tjänster i svensk fordonsindustri. Vi tar upp aktörer inom de fyra grupper vi studerat: Fordonstillverkare, Leverantörer, Teknikkonsulter samt Reservdelar och underhåll. Fordonstillverkare inom Volvo gruppen Inom Volvo finns tre stora fordonstillverkare som ingått i studien, Volvo Bussar, Volvo Lastvagnar och Volvo CE. Inom Volvo har man satt upp som målsättning att 50 % av omsättningen ska bestå av mjuka produkter, dvs tjänster, år Synen på mjuka produkter soft products är det som inte är fordon, dvs. det kompletterande produkt- och tjänstesortimentet. Denna målsättning har sedan brutits ned på de olika företagen inom koncernen för att varje bolag utifrån sina förutsättningar ska utveckla området mjuka produkter. Strategin för utvecklingen av mjuka produkter är nedbruten i 3-årsperioder. Under hösten 2008 utsågs Tony Helsham (tidigare VD för Volvo CE) som ansvarig för koncernens satsning på detta område. Han kommer nu att få ansvaret för att öka koncernens försäljning av soft products, ett område med högsta prioritet och som blir allt mer betydelsefullt för oss. Leif Johansson VD Volvo Volvo Lastvagnar Volvo Lastvagnar har tillverkat olika typer av lastbilar i över 75 år och är en av världens största tillverkare av tunga lastbilar. Företaget har försäljning i mer än 130 länder runtom i världen och år 2007 utgjordes ungefär en fjärdedel av omsättningen av tjänster. Företaget har tjänsteerbjudanden inom områden såsom 25

29 reservdelar och underhåll, finansiering, förarutbildning, onlinetjänster, informationssystem för transporter (Dynafleet) och bränsleoptimering. Det är först under senare år som fokus på tjänster har ökat markant inom organisationen. Inom Volvo Lastvagnar, liksom inom AB Volvo, anses eftermarknadsområdet vara det som blir viktigt framöver. Inte bara därför att en stor del av lönsamheten finns inom området, utan också för att det är viktigt när det gäller att bygga upp ett förtroende och få lojala kunder. Kundbehov och teknologi ligger ofta bakom utvecklingen av nya tjänster i företaget, liksom det ökade miljöfokus som påverkar hela samhället har drivit på utvecklingen av exempelvis bränsleoptimeringstjänsten Fuelwatch. Ofta handlar det om att paketera om redan befintliga tjänster för att skapa nya affärsmodeller och bättre förutsättningar för marknadsföring av tjänster. Tidigare har lastbilarna utvecklats separat och tjänsterna först när lastbilen är klar. Idag har Volvo integrerat produkt- och tjänsteutveckling, vilket innebär att personer från båda områdena finns med under hela utvecklingsprojektet. Syftet med det är att ta fram ett totalerbjudande kring den nya lastbilen direkt och på så sätt förenkla tjänsteutvecklingen. Det här är en stor förändring i ett företag som tidigare nästan enbart fokuserat på att utveckla och sälja lastbilar och det tar tid för människor i organisationen att ställa om sig och börja tänka i termer av tjänster. Tidigare tog man fram en lastbil och sedan så har man tagit fram tjänster, men nu försöker man ta fram hela totala erbjudandet i ett projekt. Det här är en jätteförändring. Det är att vända upp och ner på hela bolaget. Volvo Lastvagnar har ingen separat organisation för tjänster, utan integrerar arbetet med försäljning, leverans och utveckling av tjänster i den befintliga organisationen. För vissa tjänsteerbjudanden saknar företaget kompetens i den egna organisationen, men samarbetar då med andra företag för att kunna erbjuda kunderna tjänsten. Exempel på tjänsteerbjudanden där samarbete finns med andra företag är förarutbildning, där körskolelärare utbildar förare i Volvos namn, liksom 26

30 det säkerhetskoncept som erbjuds i samarbete med Securitas, där Volvo står för teknologin och Securitas ansvarar för driften. Volvo Bussar Volvo Bussar är ett globalt företag med försäljning i 85 länder och tillverkning i fyra världsdelar. Volvo Bussar är en av världens största tillverkare av bussar och säljer varje år ca bussar och chassier. Företaget har ca anställda. Exempel på tjänster som Volvo Bussar erbjuder är finansiering, reservdelar, nätverk av serviceverkstäder och bränslerådgivning. En alternativ beskrivning är att Volvo Bussar erbjuder tjänster inom finansiering, reparations- och underhållsprogram, telematiktjänster, servicekontrakt, drifttjänster och försäkringar. Dessa tjänster kan sedan paketeras i olika erbjudanden. Men dessa erbjudanden blir mer slagkraftiga då de paketeras med bussarna. Genom paketering av mjuka och hårda produkter finns det möjlighet att skapa attraktiva erbjudanden. Volvokoncernen har idag ett av världens största nätverk av serviceverkstäder och reservdelslager. Vi har därmed förutsättningarna för att erbjuda våra kunder det som för de flesta är det viktigaste tillgänglighet. Bussarna skall rulla på vägarna och tillbringa så kort tid som möjligt i verkstaden. Den som köper en buss av Volvo har tillgång till ett komplett erbjudande, finansiering, eftermarknadstjänster och konsulttjänster inom bland annat fuel management Roger Johansson Chef för Global Customer Support Affärsmodellen för flera av de tjänster som Volvo Buss och andra fordonstillverkare levererar bygger på att skapa lojala kunder. Som exempel kan nämnas bränslerådgivningstjänster som inte genererar så mycket intäkter utan skapar positiva effekter genom ett ökat förtroende och ökad lojalitet. Lojaliteten 27

31 kan på sikt omsättas i försäljning av en ny buss som man sedan kan sälja reservdelar till. Volvo Construction Equipment Volvo Construction Equipment tillverkar anläggningsmaskiner i tio länder och erbjuder över 170 olika modeller. Tjänster erbjuds inom områden såsom reservdelar och service, servicekontrakt, oljeanalyser, finansiering, begagnade maskiner och leasing. Liksom för Volvo Lastvagnar och Volvo Bussar är det reservdelar och service som dominerar tjänsteutbudet. Fokus är på fungerande maskiner, allt för att kunden ska slippa onödiga och kostsamma stopp. I linje med detta erbjuder företaget också serviceavtal i olika kategorier, allt från inspektion av maskiner till att de tar fullt ansvar för maskinens underhåll och reparationer till en fast kostnad. Utvecklingen av tjänster sker inom Volvo CE och säljs sedan av återförsäljaren. Tjänsterna är helt och hållet kopplade till Volvos egna maskiner men utvecklingen av produkt och tjänst sker helt separat. Detta försöker man däremot att ändra på, eftersom det finns stora möjligheter att skapa ännu bättre tjänsteerbjudanden om möjligheterna för tjänster skapades redan vid utvecklingen av maskinen. Liksom när det gäller produkt- och tjänsteutveckling är organisationen separerad när det gäller produkter och tjänster inom Volvo CE. En tjänstefokuserad avdelning som enbart håller på med eftermarknad och olika typer av tjänster finns. Tidigare fanns i princip ingen koppling mellan organisatoriska enheter som arbetade med olika delar av produktens livscykel. Detta håller däremot på att ändras, mycket pga. kundernas ökade intresse för life-cycle cost. Idéer för tjänsteutvecklingen kommer bl.a. från mässor, andra bolag inom Volvo och kunderna. För att kunna sälja tjänster krävs att alla led i kedjan, dvs. Volvo CE, återförsäljarna och kunderna, ser värdet i tjänsterna. Mycket av den förändring som sker för ett ökat fokus på tjänster drivs av Volvo CE, men också till viss del av kunderna. 28

32 Vissa är bra på att ställa krav på återförsäljarna. Då försöker återförsäljarna anpassa sig. Jag tror att i många fall är det kanske kunderna som har utvecklat återförsäljarna så att de har kommit till det läge de är för att de har ställt kravet, så att de kommit dit de kommit. För att marknadsföra sina tjänsteerbjudanden arbetar företaget mycket med att konkretisera sina erbjudanden. Det gäller att kunden förstår vad denne får för pengarna, vilket i en produktfokuserad värld kan demonstreras fysiskt exempelvis med en mjukvara, en mekaniker i Volvokläder eller liknande. Detta gäller inte bara marknadsföringen från Volvo CE till återförsäljarna, utan även från återförsäljare till kund. Eftersom återförsäljarna är vana att sälja produkter fortsätter de att sälja tjänster på samma sätt. Istället för att beskriva hur man ska jobba med tjänster beskrivs verktyget för tjänsten, t.ex. genom att förklara hur en hemsida fungerar. Detta har lett till att många av företagets tjänster har en stark IT-anknytning. En materialleverantör - Uddeholm Tooling Sedan 200 år tillbaka i tiden finns Uddeholm Tooling i Hagfors, Värmland. Företaget tillverkar återanvändbart stål och kärnverksamheten är tillverkning av verktygstillverkningsmaterial. Företaget använder sig av ett distributionsnätverk och exporterar sina produkter till ca 80 länder. I Hagfors finns i storleksordningen 800 anställda och ungefär 700 av dem arbetar inom produktionen. Uddeholm Tooling arbetar med att utveckla partnerskap med sina kunder. De erbjuder garantier och många andra tilläggstjänster för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Exempel är olika behandlingar av stål och kundtjänst för att hjälpa till vid eftermarknadsproblem. En viktig tjänst som Uddeholm Tooling erbjuder är rådgivning till sina kunder i val av material och bearbetningsmetod. Genom denna tjänst kan kunderna korta sina ledtider och använda ett verktyg till enheter istället för till enheter. Uddeholm Tooling försöker oftast föra en diskussion tillsammans med sina kunder i ett tidigt konstruktionsstadium för att kunna ha synpunkter på processen. I de fall de själva inte kan bistå med expertishjälp finner de partners som gör den delen av arbetet bättre och därmed kan de erbjuda kunden just det de efterfrågar. 29

samarbete och tjänster

samarbete och tjänster samarbete och tjänster Nya affärsmöjligheter i verkstadsindustrin Karolina Elmhester, Anders Gustafsson och Lars Witell samarbete och tjänster Nya affärsmöjligheter i verkstadsindustrin Karolina Elmhester,

Läs mer

Kalmar Care Making sure your business never stops

Kalmar Care Making sure your business never stops Kalmar Care Making sure your business never stops Serviceavtal för materialhantering Vi säkerställer tillgänglig Vi vet att er verksamhet kräver att allt görs så effektivt som möjligt. Varje liten detalj

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

TJÄNSTEINNOVATIONER FÖR HÅLLBARA AFFÄRER - FORSKNING OCH SAMVERKAN INOM AKADEMI & NÄRINGSLIV

TJÄNSTEINNOVATIONER FÖR HÅLLBARA AFFÄRER - FORSKNING OCH SAMVERKAN INOM AKADEMI & NÄRINGSLIV TJÄNSTEINNOVATIONER FÖR HÅLLBARA AFFÄRER - FORSKNING OCH SAMVERKAN INOM AKADEMI & NÄRINGSLIV Ju mer vi lär känna våra partnerföretag, desto bättre förutsättningar för att samskapa värde och kunna skapa

Läs mer

Kärnvärden Volvo Group Headquarters

Kärnvärden Volvo Group Headquarters Volvokoncernen 2013 2 2013 3 2013 4 2013 Kärnvärden 5 2013 6 2013 Volvokoncernens organisation Group Trucks Sales & Marketing EMEA Group Trucks Sales & Marketing Americas Group Trucks Sales & Marketing

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT Agenda Studiens bakgrund och syfte Controllerns roll Controllerns arbete Konsekvenser av dåligt arbete med information

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Internalisation or externalisation? -Examining organisational arrangements for industrial services (Kowalkowski, Kindstro m, Witell 2013)

Internalisation or externalisation? -Examining organisational arrangements for industrial services (Kowalkowski, Kindstro m, Witell 2013) Internalisation or externalisation? -Examining organisational arrangements for industrial services (Kowalkowski, Kindstro m, Witell 2013) Inledning För att differentiera sig gentemot konkurrenterna erbjuder

Läs mer

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 FKG Vägvisaren april 2014 Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 1 Nästan hälften av leverantörerna är helt beroende av fordonsindustrins utveckling Andel av omsättningen till fordonsindustrin 2 2 Över hälften

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

3. Kartlägg kundens röst

3. Kartlägg kundens röst 3. Kartlägg kundens röst 3.1 Kartlägg och formulera kritiska kundkrav För att utveckla en produkt som uppfyller kundens krav och önskemål gäller det att lyssna på kundens röst. Med hjälp av denna, existerande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 1 2 Riskkapital En översikt Fouriertransforms roll Huvudpunkter i en affärsplan 1 3 Tillgång till kapital förutsättning för att förverkliga

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare.

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. Maskininvesteringar Gör rätt från start Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. 12 minuter kan ge dig 12 månader Om du funderar på att köpa en ny maskin, ge oss 12 minuter

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala

Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala element för verksamhetsutveckling Ek. Dr John Söderström

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

KVD Kvarndammen. Ratos kapitalmarknadsdag 2012-03-15 Ulrika Drotz-Molin VD KVD Kvarndammen

KVD Kvarndammen. Ratos kapitalmarknadsdag 2012-03-15 Ulrika Drotz-Molin VD KVD Kvarndammen KVD Kvarndammen Ratos kapitalmarknadsdag 2012-03-15 Ulrika Drotz-Molin VD KVD Kvarndammen 1 KVD i korthet 2011 Grundades: Huvudkontor: Anställda: Anläggningar: Auktionsobjekt: Omsättning: Bruttoförsäljningsvärde:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 EazyStock Next Generation Inventory Management in the Cloud Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 Era presentatörer Daniel Martinsson Head of EazyStock Sales & Product development EazyStock worldwide Agneta

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

+ Kunder berättar. Alfredsson Transport AB

+ Kunder berättar. Alfredsson Transport AB Kunder berättar + Alfredsson Transport AB Kontaktperson: Erik Alfredsson Kvicksilvergatan 5 602 23 Norrköping Tel: 011-31 26 20 Fax: 011-31 26 24 E- post: info@alfredssontransport.com Alfredsson Transport

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP HET 2(5) The following people have contributed to the report. Marie Sjölinder, SICS Stina Nylander, SICS HET 3(5) IT och förvaltning i framtidens boende 1 Workshop

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

Ägare & företagsledning

Ägare & företagsledning Med rötterna i Småland En erfaren yngling! Fameco Group är ett ungt företag, trots det har vi gjort en lång resa. Från ursprunget som små familjeföretag, startade på 1940-talet, till en företagsgrupp med

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Störst sortiment och bäst kompetens i lager

Störst sortiment och bäst kompetens i lager Störst sortiment och bäst kompetens i lager 1 Värdeskapande kundanpassning Lundgrens representerar några av världens ledande tillverkare av produkter inom flödesteknik och industrigummi. Tack vare detta

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Effektiv IT-användning leder till nya affärs- modeller med fokus på tjänst och kundbehov

Effektiv IT-användning leder till nya affärs- modeller med fokus på tjänst och kundbehov Rapport från workshop: Effektiv IT-användning leder till nya affärs- modeller med fokus på tjänst och kundbehov Workshoparrangörer och författare till rapporten: Henrik Fagrell, VD (henrik.fagrell@diadrom.se,

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Logistik som du vill ha den

Logistik som du vill ha den Logistik som du vill ha den Kundanpassade lösningar regionalt, nationellt och internationellt AkkaFrakt Bas: Malmö Antal delägare: 260 Antal enheter: 650 Centralen Bas: Trollhättan (Trestadsområdet) Antal

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag E-handel inom B2B Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag Sverige ligger internationellt sett långt fram inom internetmognad och i framkant gällande telekommunikation. Men svensk tillverkande

Läs mer

Hur små företag utvecklar och kommersialiserar nya produkter. Lars Löfqvist

Hur små företag utvecklar och kommersialiserar nya produkter. Lars Löfqvist Hur små företag utvecklar och kommersialiserar nya produkter Lars Löfqvist Några definitioner Litet etablerat företag = färre än 50 anställda, etablerat på sin marknad Innovation = processen i företag

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Fallstudie Note AB. En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem.

Fallstudie Note AB. En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Hösten 2004 Fallstudie Note AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING NOTE AB, NORRTÄLJE...1 ORGANISATION...1

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

service & after sales The sideloader specialist

service & after sales The sideloader specialist service & after sales The sideloader specialist 2 Världsledande och alltid nära våra kunder HAMMAR Maskin AB utvecklar, tillverkar och marknadsför en mobil självlastande containerutrustning, sidlastare,

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

Together forever OEM

Together forever OEM Together forever OEM Vision En grundläggande vision i ESSVE s satsning på industrifästelement till OEM-kunder är att erbjuda kunden en komplett lösning från idé, via tekniska, produktionsmässiga och kommersiella

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

Talent Management i konsultföretag - 8 framgångsfaktorer för ökad lönsamhet

Talent Management i konsultföretag - 8 framgångsfaktorer för ökad lönsamhet Talent Management i konsultföretag - 8 framgångsfaktorer för ökad lönsamhet White Paper Talent Management i konsultföretag - 8 framgångsfaktorer för ökad lönsamhet Mindre administration, effektivare försäljning

Läs mer

Framtidens produktion

Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens produktion Framtidens Framtidens produktion Siemens är en pionjär inom Future of Manufacturing. Vi hjälper Sveriges industrier att ta klivet upp till

Läs mer

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE

PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE Affärer på värmländska Inget annat landskap är som Värmland. Och vi värmlänningar är inte som andra. Därför behövs Värmlandsåkarna en egen förening som hjälper åkerier i Värmland

Läs mer

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

VIRTUAL NATION, WORKSHOPMÖTE 30 SEPTEMBER 2014 2014-10-09

VIRTUAL NATION, WORKSHOPMÖTE 30 SEPTEMBER 2014 2014-10-09 Anteckningar: Renaud Gutkin och Martin Risberg, Swerea Dokumentationen till denna workshop finns samlad på hemsidan www.virtualnation.se, under fliken Arbetsmaterial -> Agendautkast, mötesagendor och minnesanteckningar.

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik Ulf Holmgren VINNOVA Uppdraget 1(3) Förslagen skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin samt berörda regionala och kommunala aktörer.

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Vad är det som äger rum på marknaden?

Vad är det som äger rum på marknaden? ITSM Borås 2013 Högskolan i Borås 12.9.2013 Service management och service som kundperspektiv CERS Centre for Relationship Marketing and Service Management SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Vad är det som äger

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Sov gott! SICK LifeTime Service - Tjänster för en god nattsömn

Sov gott! SICK LifeTime Service - Tjänster för en god nattsömn Sov gott! SICK LifeTime Service - Tjänster för en god nattsömn KONSULTATION 2011 2012 2013 2014 2015 Från dröm till verklighet Med läget under kontroll får du en säker och effektiv produktion. Då kan du

Läs mer

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BOLÅN, KONSUMTIONSLÅN, SPARANDE I VÄRDEPAPPER OCH FASTIGHETSMÄKLARE SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi

Läs mer