D-UPPSATS. Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Maria Sjöberg. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Maria Sjöberg. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 D-UPPSATS 2009:045 Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår Maria Sjöberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2009:045 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--09/045--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnads år. Mothers' experiences of support from the district nurse during their children s first year Maria Sjöberg Specialistsjuksköterska med inriktning mot Distriktsvård 75 hp Omvårdnad D Examensarbete specialistprogrammet 15 hp Höstterminen 2008 Handledare: Marja Öhman.

3 Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnads år. Mothers' experiences of support from the district nurse during their children s first year Maria Sjöberg Luleå Tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt. Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär; Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar. Denna studie visar att det är viktigt att distriktssköterskorna tar sig tid att lyssna och samtala med mammor när de besöker eller kontaktar BVC, men även att distriktssköterskorna får resurser från sin arbetsgivare för att få en möjlighet att stödja dem i sitt föräldraskap. Nyckelord: Kvalitativ studie, mammor, distriktssköterskor, stöd, barn.

4 Hälsopromotion för barn och barns överlevnad är en prioriterad fråga i Sverige och barnavårdcentraler (BVC) etablerades redan för 60 år sedan (Kornfält, 2000). Den svenska barnhälsovården på BVC når de flesta barn och denna verksamhet styrs av ett nationellt program som definierar syfte och mål. Ett av huvudmålen är att reducera sjukdomar och dödlighet och ett annat att stödja föräldrar i sitt föräldraskap så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. I Barnhälsovård ingår det regelbundna hälsokontroller i olika åldrar, vaccinationer, föräldrautbildning och hälsoinformation samt screening av tal, hörsel och psykomotorisk utveckling (Baggens, 2001; Kornfält, 2000). Preventiv sjukvård är basen i barnhälsoprogrammen i industriländerna och i Sverige är det distriktssköterskan som ansvarar för det mesta inom detta program. I Sverige omfattar barnhälsovården barn som är nyfödda upptill skolåldern (Hallberg et al. 2005). Fägerskiöld (2006) fastslår att distriktssköterskan är en sjuksköterska som genomgått en speciallist utbildning under ett år där barns utveckling och hälsa ingår, och arbetar självständigt i samarbete t ex med en läkare. Distriktssköterskan erbjuder föräldrar konsultation via deras regelbundna besök på vårdcentralen och via telefonsamtal samt organiserar även föräldragrupper där föräldrar får diskutera med varandra och med distriktssköterskan om erfarenheter av att vara förälder. Föräldrarna får även ett hembesök av distriktssköterskan när barnet är nyfött. Utbildning för föräldrar har i dag en relativt låg prioritet i primärvården och distriktssköterskan på BVC har ofta brist på tid när de har föräldragrupper. Alla föräldrar behöver kunskap och säkerhet i sitt föräldraskap (Petersson, Petersson & Håkansson, 2003). Nyström och Öhrling (2004) menar att det första året är basen för barns utveckling och sjuksköterskans uppgift är bland annat att stödja föräldrar i deras föräldraroll. Att bli mamma inkluderar känslor av total kärlek till barnet, men även stress och maktlöshet i rollen som förälder. Att sköta barnet är tungt och krävande och barnets gråt kan orsaka stress. Mamman kan vara oförberedd på hur det är att vara mamma. Hon kan även känna sig helt tömd på fysisk och emotionell energi och känna sig stressad på grund av att hon inte får nog med sömn. Enligt Nyström och Öhrling har även pappor känslor av samhörighet och engagemang till barnet och ett ansvar över barnets vård, men precis som mammor så upplever de stora förändringar i livet. De kan uppleva stress pga att de får för lite tid för sig själva eller tillsammans med sin partner. Pappor kan känna sig även mindre säkra i

5 sin föräldraroll än vad mammor gör. Warren (2004) menar att bli mamma kan skapa oro för att hon går in i en rollförändring från att bara bry sig om sig själv till att ha ett ansvar över ett barn. Mammor upplever faktorer som påverkar mödraskapet som psykisk trötthet och lite sömn, men det är inte endast det som påverkar dem. De oroar sig även över barnets hälsa och välmående samt över uppfödning och sömn. Mammors brist på självförtroende under nyföddhets period kan åstadkomma negativa upplevelser av mödraskapet och därför är det viktigt att de får stöd i detta. Warren menar att uppmuntran, stöd och bekräftelse samt konkreta råd till mammor gör att de känner sig mer tillfreds i sin föräldraroll. Enligt Nyberg och Sternhufvud (2000) funderar föräldrar till spädbarn under 2 månader över barnets vård och saknar information om vad som händer under barnets första veckor, till exempel om de utvecklas normalt, vad skrik står för, står det kanske för hunger eller för behovet av en ny blöja. De funderar även över barns normala sovmönster och över trender och förändringar i barnupplysning, till exempel om man skall lägga barnet på rygg eller mage. Enligt Baggens (2001) vill föräldrar ha information om barnets kropp och då framför allt upplysning om barnets hud. De vill veta mera om hudutslag, skorv och muntorsk, men de vill även ha information om kolik, växtvärk, kräkningar, öroninflammationer och allergier. Tarrka, Paunonen och Laippala (1999) menar att när mammor får bekräftelse och stöd från distriktssköterskan kan de mer framgångsrikt hantera olika situationer med sitt barn. Bekräftelse och stöd behöver även de mammor som har kompetens gällande barnets vård. Författarna menar att om förstagångs mammor skall uppleva ett positivt mödraskap är det viktigt att de får råd, guidning och beslut rörande barnets vård. Denna litteraturgenomgång visar på att det är en omvälvande upplevelse att bli förälder och att det finns behov att få stöd i föräldraskap. Det är dock anmärkningsvärt att notera att det saknas internationella artiklar skrivna om detta ämne utanför de nordiska länderna. Nyblivna mammor har många tankar och frågor som rör deras barn. För att mammor skall känna trygghet i sitt föräldraskap, och få en positiv bild av det, har distriktssköterskan på en vårdcentral en

6 betydelsefull uppgift. För att hon ska kunna hjälpa och stödja och möta behov hos föräldrar räcker det inte enbart att ha kunskap om det medicinska området utan att även ha förståelse över vilket stöd föräldrar behöver. Jag vill med denna studie belysa mammors upplevelse av det stöd som de får från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Syfte Syftet med denna studie var att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Metodbeskrivning Studien genomfördes med kvalitativ ansats och var en intervjustudie eftersom syftet var att få en djupare förståelse av hur föräldrar upplever stödet från distriktssköterskan. Distriktssköterskan i denna studie är en legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska som arbetar på vårdcentral där barnhälsovården ingår i hans eller hennes arbetsuppgifter. Deltagare Intervjupersonerna utgjordes av fem mammor vid en vårdcentral i Norra Sverige. Mammorna var mellan 23 och 37 år gamla och tre av dem hade barn sedan tidigare. Inklusionskriterierna för studien var att mammor skulle vara svensktalande och de skulle ha barn runt ett års ålder och ha erfarenhet av att besöka BVC. Samtliga deltagare uppfyllde inklusionskriterierna. Verksamhetschefen på vårdcentralen kontaktades personligen för att informera om studien, samt att få tillåtelse att genomföra den. Samtidigt lämnades även ut ett informations brev om studien och dess syfte (Bilaga 1). Verksamhetschefen informerade sedan distriktssköterskorna på BVC om studien. Distriktssköterskorna blev ombedda att välja ut deltagare till studien som motsvarade inklusionskriterierna. Urvalet av deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes av distriktssköterskan och forskaren tillsammans. De utsåg tillsammans åtta deltagare till studien och fem av dessa var intresserade och ville delta i studien. De utvalda deltagarna, vilka alla var mammor, fick muntlig information av distriktssköterskorna om studiens syfte och ett informationsbrev (Bilaga 2,3). De mammor som var intresserade fyllde i den bifogande svarstalongen och skickade tillbaka den till forskaren i bifogat svarskuvert. Forskaren tog därefter

7 personlig kontakt med de föräldrar som var intresserade för att bestämma tid och plats för intervjuerna. Intervjuerna utfördes i deltagarnas hem, varade ca minuter och spelades in på band. Forskaren använde sig av semistrukturerad intervjumetod och som stöd för intervjuerna användes en intervjuguide (Bilaga 4). Frågorna i intervjuguiden var utformade så, att de gav deltagarna en möjlighet att svara detaljerat och utförligt på dem (Polit & Beck, 2004, s ). Analys Intervjutexterna analyserades enligt kvalitativ tematisk innehållsanalys med manifest ansats (jfr Baxter, 1994). Enligt Granheim och Lundman (2004) måste forskaren bestämma sig om hon skall använda sig av en latent eller manifest kvalitativ innehållsanalys. En latent kvalitativ innehållsanalys tolkar den underliggande meningen i en text medan manifest kvalitativ innehållsanalys redogör för det faktiska och uppenbara i en text. Analysens första steg var att de bandade intervjuerna skrevs ut ordagrant i löpande text, som sedan lästes igenom av forskaren, för att få en känsla av helhet. Därefter togs textenheter ut som motsvarade syftet. Textenheterna kondenserades sedan av forskaren till mindre enheter för att sammanfatta kärnan i dem. Kondenseringen syftar till att göra textenheterna mer lätthanterliga. De textenheter som beskrev liknande upplevelser från deltagarna kodades och sammanfördes för att sedan kategoriseras i flera steg (jfr Granheim & Lundman, 2004). Resultatet blev tre slutkategorier och utifrån dessa framkom en röd tråd som sammanfördes till ett tema (jfr Baxter, 1994, s.205). Etiska överväganden. Deltagarna i studien informerades både muntligt och skriftligt om att denna studie var frivillig och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. De fick även information om att de kommer att få konfidentialitet d v s att privat data inte kan härledas tillbaka till undersökningspersonerna, och att all data kommer att avidentifieras. Deras konfidentialitet har även skyddats genom att banden och texterna förvarades inlåst och det var endast författaren och handledaren som hade tillgång till de inspelade banden och de utskrivna texterna. Banden och de utskrivna texterna kommer att förstöras när studien har genomförts och uppsatsen är klar och godkänd. I en undersökning ingår även den etiska principen fördelaktighet. Detta innebär att den

8 potentiella nyttan med undersökningen skall uppväga skaderisken för deltagarna. Forskaren har ansvar att tänka igenom de möjliga konsekvenserna för personerna som deltar (Kvale, 1997 s.110). En risk med intervjuerna i denna studie kunde ha varit att deltagarna hade känt i efterhand att de hade lämnat ut sig för mycket samt att de eventuellt skulle kunna känna obehag att svara på vissa frågor. De kunde även kännas känsligt för deltagarna att lämna ut personliga åsikter om distriktssköterskorna på vårdcentralen, eftersom det oftast hade skapats en form av relation mellan dem under barnets första levnadsår. Författaren till studien planerade dock i förväg innan intervjuerna startade att om mammor visade tecken på obehag inför vissa frågor skulle de inte behöva besvara dessa och att det fanns möjlighet efter intervjun att samtala om det. Under intervjuerna med mammor kunde författaren inte se några tecken på motvilja att besvara intervjufrågorna. Fördelarna med studien är dock att fler föräldrar kommer att uppleva trygghet och säkerhet, när distriktssköterskorna får en större insikt om vad föräldrar behöver stöd i under barnets första år. Tillstånd till studien har sökts och blivit godkänt hos Luleå Tekniska Universitets etiknämnd. Resultat. Analysen resulterade i ett tema med tre kategorier (Tabell1) Tabell 1: Översikt av tema och kategorier Tema Kategorier Att någon har tid att bry sig om Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.

9 Att någon har tid att bry sig om. Detta tema innehåller tre kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär; Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.temat handlar om att mammorna upplevde trygghet när distriktssköterskorna brydde sig om dem och hade tid för dem. Att träffa samma distriktssköterka och att få prata av sig skapade också trygghet för mammorna. Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär. Mammor upplevde att det var skönt när de blev tagna på allvar vid sina besök på BVC även om det inte rörde sig om något allvarligt. De kände att de kunde ställa frågor utan att bli avsnästa och de upplevde att distriktssköterskorna förstod deras oro. De beskrev även att det var skönt och tryggt när distriktssköterskan brydde sig, och det gjorde att de kände ett stort förtroende för henne. De beskrev också att de hade fått snabb hjälp och respons på sina funderingar om det hade varit något speciellt, vilket de tyckte kändes skönt. De kände då att de inte var till besvär. Det känns jätte skönt att det är någon som bryr sig, att man känner att man inte är ensam, att man blir tagen på allvar än fast det kanske inte är så farligt man mår ju så mycket bättre när man känner att man får hjälp, att det är fler som är engagerad i mitt barn än bara jag och min sambo. Mammor beskrev också att det aldrig hade varit några problem med till exempel byta en besökstid och att de alltid hade blivit kontaktade i god tid innan de obligatoriska rutinkontrollerna. Mammor upplevde också att det var skönt när distriktssköterskan gjorde hembesök när barnet skulle skrivas in på BVC. De beskrev att det var skönt att inte behöva lämna hemmet på grund av att de kände sig fortfarande sköra efter förlossningen. Mammor upplevde att de då hade även tid att fråga eftersom det var avsatt tid för dem och att det var lättare att samtala med distriktssköterskan under hembesöket för att det blev då mindre formellt. Mammor beskrev också att det var trevligt att besöka BVC, för personalen var välkomnande, vänliga och tillmötesgående, och det gjorde att mammor kände sig avslappande och trygga samt motiverade för besöken. Personalen var alltid glad och om mammor hade frågor fick de svar på dem. En mamma beskrev: Ja, alltså man drar sig inte för att gå dit, man går gärna dit för att man känner sig

10 välkommen och har man frågor så svarar de gärna på dom, ja de hjälper till. Ja, det är trevligt att gå dit kan man säga, ja det är positivt, mycket positivt ska jag säga Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn. När barnen blev sjuka upplevde mammor en större trygghet och kände sig mera tillfreds när de fick råd av distriktssköterskor, eftersom de ansåg att de var experter när det gällde barn. De kände sig lugna för de tyckte att de oftast fick rätt råd direkt. Mammor upplevde även att distriktssköterskorna hade större förståelse för att mammor kunde känna oro över sitt barn än personalen på akuten. Mammor kände sig också trygga när de fick träffa sin egen distriktssköterska som redan kände deras barn, och som de kunde lita på att hon gav goda råd. Ja, men det känns tryggt att ringa och prata med sin egen distriktssköterska, eftersom de känner till barnen, och man vet att de hjälper en. Ja, det känns tryggt med sin egen distriktssköterska, istället för att ringa till någon helt okänd som man inte vet hur de funkar. Ja, de är säkert bra de med, men man vet ju att ens egen distriktssköterska är bra så därför ringde jag hem. Att få prata av sig tyckte mammor var ett bra stöd och det ledde till att de kände sig lugnare. De upplevde att distriktssköterskan tog sig tid att förklara, när de ville ha information om barnet. Mammor kände även självförtroende när distriktssköterskan gav dem positiv respons, genom att säga att de var duktiga mammor till sina barn. Det upplevdes betydelsefullt att distriktssköterskan hade tid för dem och att de fick hjälp med saker som för dem kunde vara svårt t ex boka tid hos doktorn. En mamma beskrev det så här: Ja, men alltså de hjälper en att boka tid till läkare, vilket kan vara svårt själv att göra ibland, ja du vet ju hur svårt det kan vara att få komma till doktorn, så det har varit bra, så slipper man krångla med det själv, ja och så känner man att man får prata av sig, man känner att de har tid för en, ja det är ju betydelsefull De intervjuade beskrev att de hade känt tillfredställelse när distriktssköterskan hade varit öppen för olika förslag och de hade kunnat föra en konversation om vad som var bäst för barnet. Med flickan har det varit ett jätte bra stöd, tycker jag. Personalen har varit lite mer öppnare i sinnet och i tanken det gick att föra en konversation och en dialog på det viset få stöd än det var när pojken var liten. När det var den förra personalen när pojken var liten var det mer distinkt, så här ska det vara och så här är det inte punkt och slut.

11 Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar Mammor beskrev att de saknade fler telefontider att välja bland och att telefontiden kunde bli ett stressmoment. De upplevde att distriktssköterskorna var svåra att nå eftersom de endast hade en telefontid på morgonen. Mammor ville ringa till distriktssköterskorna när deras barn blev sjuka eftersom de ansåg att de var specialister på barn, men på grund av den begränsade telefontiden blev de ibland tvungna att vänta till nästa dag eller ringa till akuten vilket de tyckte var frustrerande. Ja, ärligt så skall jag säga att jag hellre ringer till BVC är akuten om de är tillgängliga eftersom de kan barn bättre och har följt dem sen de var små Vägningstillfället upplevdes av mammor också vara ett stressmoment. De kände att de inte kunde fråga om något vid vägningstillfället eftersom det oftast var kö i väntrummet med föräldrar som skulle väga. En del upplevde också att hela dagen blev fel, eftersom vägningstillfället var vid lunchtid då barnen ofta var trötta och hungriga. Mammor önskade längre eller fler vägningstider.... men sen då på mottagningstiderna då har det varit jätte mycket folk och då har det varit lite tid att snacka och så tycker jag man har ju suttit och väntat ibland. ja som längst i två timmar( )Ja, men då blir man stressad och sen så känner att man inte ta alltför lång tid på sig där inne, när det är folk som sitter och väntar, så är det ju, in och sen ut i princip Mammor ville ibland själva kunna väga och mäta sina barn, för att själva kontrollera vikten eftersom vägningstiderna inte alltid passade dem. En mamma beskrev att det skulle vara skönt att få väga själv när barnet blir lite större och om hon skulle bli orolig över barnets vikt så kunde hon gå på ett av vägningstillfällena med BVC. Mammor ville att det skulle finnas en våg tillgänglig utanför BVC lokaler eller att dörren till vägningsrummet stod öppen. Ja, Ja, kanske att man har någon timme på eftermiddagen för en del, det kanske passar bättre för en del att ha det på eftermiddagarna och ibland har man kanske önskat att det har stått en våg på utsidan av BVC eller att dörren har stått öppen på BVC så att man har kunnat gå in och väga och mäta själv, så att man själv har kunnat skapa lite lugn och ro i kroppen så att man vet att det går åt rätt håll, och har det inte gått åt rätt håll, har man ju kunnat kontakta BVC, att man har det lite så också, lite mer fritt, lite mer på eget ansvar.

12 Mammor kände sig också mindre stressade om de fick komma och väga barnet extra gånger då de upplevde att barnet inte åt tillräckligt mycket. De kunde bland annat vara oroliga för att ha för lite mjölk vid amning, men om de fick väga extra gjorde det dem lugnare och de kände att de kunde hålla kontroll över barnets vikt. En mamma beskrev: Jätte skönt, otroligt skönt och eftersom hon var matvägrare (skratt) första tiden, så var det många funderationer och tankar som gick genom huvudet, och där fick vi ett jätte bra stöd, vi fick komma så ofta vi ville och väga och mäta och prata Ja det var skönt Mammor uppgav att det skulle ha varit roligt att få vara med i en föräldragrupp. De beskrev att det skulle vara tryggt att vara i en grupp för då kunde de också ringa till varandra och fråga om det skulle vara något speciellt och då skulle de slippa ringa till BVC eller sina föräldrar för minsta små sak. De intervjuade beskrev även att de saknade tillfällen för information i grupp där distriktssköterskan kunde ge tips och råd t ex vad som händer under första spädbarns tid. De ville också ha råd om spädbarnskolik, maginfluensa och förkylning. Att någon distriktssköterska kunde visa hur de praktiskt skulle kunna gå till väga med vissa saker skulle också ha varit betydelsefullt beskrev mammor. De intervjuade uppgav att om de fick information i förväg skulle det stärka deras självförtroende som mammor, och då skulle de inte bli lika oroliga när deras barn blev sjuka. Mammor ansåg att det hade varit bra att ha särskilda föräldragrupper riktade till förstagångs föräldrar eftersom de ansåg att de hade andra behov. De uppgav även att de saknade gemensamma riktlinjer mellan distriktssköterskorna, barnmorskorna och amningshjälpen. De beskrev att de blev förvirrade när de fick olika råd från personalen. En mamma berättade: ja de jag tyckte var svårt om jag tänker tillbaka på de första veckorna när jag kom hem så var det med amningen, det var svårt innan amningen hade kommit igång och det finns så otroligt många tankar och åsikter, man hade önskat att amningshjälpen och BVC och kanske även MVC körde på samma program, så att det inte var, prata man med barnmorskan fick man en åsikt eller ett svar och prata man med BVC och även beroende på vem man pratade med på BVC man prata med. Ja det kändes förvirrat och konstigt Att inte få komma till BVC och träffa distriktssköterskan när barnen var sjuka upplevdes som irriterande. Mammor tyckte att de skulle få komma med barnen direkt till BVC om de själva insisterade på det. De beskrev att de skulle bli mindre oroliga om de fick komma personligen än att få råden över telefonen.

13 Ja det gjorde jag, men hon tyckte att vi kunde avvakta ja, men man är ju orolig som första gångs mamma, så det skulle ha känts bättre om man hade fått komma och de hade tittat på honom, nu när han hade så hög feber... nä det var inge bra om man får ge kritik Diskussion Syftet med denna studie var att beskriva mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. Analysen resulterade i ett tema; Att någon har tid att bry sig om. Temat uppstod av följande kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär; Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar. Studien visar att mammor upplevde att det var betydelsefullt om distriktssköterskan på BVC hade tid att visa att hon eller han brydde sig om dem. De ville bli tagna på allvar och de ville kunna ställa frågor utan att bli avsnästa. Mammor upplevde även att det var skönt om de snabbt fick hjälp av distriktssköterskan när de hade funderingar om barnet. Nåden och Sæteren (2006) menar att bekräfta någon annan är en viktig del i vården och att bekräftelse är ett signum som är lika med hälsa och personlig utveckling. Att bekräfta någon annan görs genom att se vad denna person behöver, att se vad denna person är och önskar vara. Genom att lyssna, visa empati och svara på frågor bekräftas en människa. Enligt Vårdetiken (Nylund & Lindholm, 1999) skall människan ses som en enhet bestående av kropp, själ och ande och ha rätt till att bli sedd och bekräftad som en unik människa. Eriksson och Svedlund (2007) menar att en god vårdare är engagerad, som stöttar och behandlar en person som en helhet. Att få bli tagen på allvar och bli lyssnad på upplevs som bekräftelse av ens värdighet. Holm (2001) som hänvisar till Lögstrups filosofi menar att när en vårdare vid ett möte med en person som är i behov av hjälp visar engagemang i den andres liv, håller hon eller han något av den andres liv i sin hand. Detta kallas för det etiska kravet, som vid mötet uppstår hos vårdaren och befaller henne eller honom att agera så att personens liv blir så gott som möjligt. Detta innebär att en del av den andres liv kommer att påverkas av hur vårdaren agerar i den specifika situationen.

14 Mammor berättade att det var skönt när de fick prata av sig inför distriktssköterskan eftersom detta gjorde dem lugnare. De upplevde det även betydelsefullt när distriktssköterskan tog sig tid att förklara när de ville ha information om barnet. I likhet med studien av Fägerskiöld, Timpka och Ek (2003) var det viktigt för mammor att få dela med sig av sina funderingar och känslor angående moderskapet. Att stödja dem i föräldraskapet innebar även att distriktssköterskor såg till mammors välmående. Ali (2007) menar att genom att lyssna på en person känner personen sig viktig och respekterad. Mammor i min studie upplevde det även betydelsefullt när distriktssköterskan var öppen för olika förslag och när de tillsammans kunde föra en konversation om vad som var bäst för barnet. Häggman- Laitila och Pietilä (2007) menar att interaktionen mellan föräldrar och personal är mest effektiv när det bygger på ett ömsesidigt utbyte. Astedt- Kurki och Haggman (1992) uppger också att människor som är sjuka tycker att ett gott möte är när vårdpersonal tar hänsyn till personen, värnar om det privata och att det är betydelsefullt när de diskuterar med dem, lyssnar på dem och ger dem relevant information. Studien visar att mammor upplevde trygghet när de fick träffa samma distriktssköterska eftersom de kände till deras barn. I studien av Jansson et al. (1998) anser distriktssköterskor att kontinuitet, kompetens och snällhet är god barnhälsovård. Ur mammors synvinkel är barnhälsovård god när de får möta samma distriktssköterska och att det finns en bra tillgänglighet d v s telefontider och öppna mottagningar. Detta gäller oavsett om mammor är svenskar, födda i ett annat land, om de har ett friskt eller sjukt barn och om de lever i en storstad eller i en annan del av landet. Enligt en studie av Jansson, Petersson och Uden (2001) så upplever distriktssköterskor det lättare att prata och ge råd om de känner till barnet. Råden blir effektivare och distriktssköterskor uppnår bättre kvalité i sitt arbete. Likaså blir råden vid telefonkontakt snabba och adekvata om de känner till barnet. Burström et al. (2007) menar att få känna trygghet är ett mänskligt grundläggande behov och är väsentligare än allt annat. När tryggheten är tillfredsställd kan en känsla av tillit och en känsla av att vara värdefull växa fram. Trygghet kan vara relaterat till kunskap, till känslan av att ha kontroll, av att vara delaktig, av att få besked och av att vid behov nå och få hjälp av expertis. Det framkommer i studien att mammor upplevde att tillgängligheten på telefonerna till BVC var bristfällig och detta ledde till frustration. Fägerskiöld, Wahlberg och Ek (2001) påstår att mammor vill att distriktssköterskan är tillgänglig oavsett tidpunkt. Mammor i min studie ville

15 även känna att de inte var till belastning för distriktssköterskan när de sökte hjälp, och de ville att distriktssköterskan skulle visa empati. I likhet med studien av Fägerskiöld, Timpka och Ek (2003) samt Cronin (2003) så upplevde mammor att distriktssköterskor var empatiska om de var goda lyssnare och stöttade dem. Kirk (2007) menar att empati är ett grundläggande koncept i sjukvårdspraxis och att den ingår i den moraliska och den adekvata vården. När en sjuksköterska vill visa empati bör hon förstå och bekräfta den sjukes situation och ömsesidigt förtroende står i centrum för relationen. Sjuksköterskans filosofi för god vård är bland annat enligt Noble, Bradley och Freed (2007) att varje patient är unik med olika, sociala, psykologiska fysiska, religiösa och kulturella behov. I vården skall det strävas efter att tillgodose dessa behov och ge lika möjligheter för alla människor och en god och säker miljö för patienterna måste eftersträvas. Mammor i studien gav uttryck för att de saknade tillfällen att delta i någon sorts gruppverksamhet för föräldrar, för de kände behovet av att till exempel ha mera information om vad som händer under första spädbarnstiden. Fägerskiöld, Wahlberg och Ek (2001), Häggman-Laitila och Pietilä (2007) och Andreassen et al. (2005) menar att första gångs mammor får ett socialt stöd i föräldragrupper genom att de får kontakt med andra mammor, och ett tillfälle att diskutera med varandra om liknande problem och byta erfarenheter. De mammor som känner sig isolerade i hemmet ser fram emot föräldraträffar. Föräldragrupper via sina sociala nätverk bidrar till att sprida kunskap om skötsel av barnet. Grupperna förbättrar även föräldrarnas psykosociala välbefinnande genom att minska ångest och depression. Att vara i grupp ökar föräldrars förtroende för sitt föräldraskap och förbättrar självkänslan. Metoddiskussion Syftet med denna studie var att beskriva mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår och studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Målet med de flesta kvalitativa studier är att utveckla en djup och rik förståelse av fenomenet som existerar i verkligheten och upplevs av människorna (Polit & Beck 2004, s.247). Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka upplevelser, känslor och tankar. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och de svarade mot studiens syfte (jfr Holloway & Wheeler,

16 2002, s.80). Författaren gjorde en provintervju för att utvärdera intervjuguiden. Eftersom författaren ansåg att det framkom tillräcklig mängd med data under intervjun gjordes det inga justeringar. Data insamlades genom fem intervjuer och antalet intervjuer ansågs vara tillräckligt för att uppnå informationsmättnad (jfr Holloway & Wheeler, 2002, s. 80). Intervjuerna spelades in på band. Polit och Beck (2004 s.332) menar att bandinspelningar är att rekommendera eftersom skriftliga noteringar kan vara ofullkomliga och kan även störa kommunikationen under intervjun. Urvalsprocessen av deltagare skedde genom att distriktssköterskor på BVC kontaktades för att hjälpa till med att få kontakt med de mammor som besöker BVC, och detta gjordes för att få passande deltagare till syftet för studien. Enligt Holloway och Wheeler (2002, s ) bör urvalsförfarandet vara både passande och adekvat. Med passande menas att metoden för urval passar syftet för studien och ger en förståelse för forsknings problemet och med adekvat menas att det genereras tillräckligt, relevant information och viktig kvalitativ data. En svaghet i studien som kan diskuteras är att alla deltagare var mammor och detta kan ha påverkat resultatet eftersom mammor och pappor kan uppleva stödet från BVC olika men författaren anser dock att resultatet som framkommit i studien kan öka förståelsen inom detta område. Trovärdigheten i studien uppnåddes genom att författaren har diskuterat studien med handledare och andra kursdeltagare vid seminarier samt att kategorierna har illustrerats med citat från intervjuerna (jfr Graneheim & Lundman, 2004). Under analysprocessen har trovärdigheten stärkts genom att författaren har varit noggrann vid transkriptionen av data materialet. Detta genom att under transkriptionen kontinuerligt återgå till intervjuerna för att försäkra om att inte förlora viktigt innehåll. Polit och Beck (2004, s. 574) menar att trovärdigheten för studien ökar om författaren försäkrar sig om att avskrivningarna är noggranna och exakta. Författaren har även haft ambitionen att beskriva metoden och analysprocessen utförligt för att stärka trovärdigheten. Enligt Holloway och Wheeler (2002, s.255) skall resultaten av en studie vara pålitliga, konsekventa och exakta. Detta betyder att läsaren kommer att kunna värdera analysens giltighet genom att följa forskarens besluts fattande process. Begreppet överförbarhet betyder att innehållets resultat kan överföras till liknande situationer eller deltagare (jfr Graneheim & Lundman, 2004; Holloway & Wheeler, 2002, s.255). Eftersom resultatet från studien återfinns i liknande resultat i annan forskning anser författaren att resultaten är överförbara.

17 Slutsatser Denna studie visar att mammor behöver stöd från distriktssköterskan på BVC i olika former inte bara för sina praktiska behov utan även för sina emotionella behov. Den belyser också hur viktigt det är att distritssköterskor tar sig tid att lyssna och bry sig om mammorna. Denna studie kan leda till ökad förståelse till varför mammor behöver tid och engagemang när de besöker distriktssköterskan på BVC. Att distriktssköterskan tar sig tid att lyssna och se en annan människa innebär att hon eller han bekräftar den andre och ger därmed god omvårdnad. Det är viktigt att distriktssköterskor får utökade resurser inom BVC för att de ska kunna möta föräldrars olika behov med stöd som blir till god omvårdnad.

18 Referenser Ali, P.A. (2007). Listen to your patients. Nursing Older People, 4, 3. Andreassen, S., Randers, I., Näslund, E., Stockeld, D., & Mattiasson, A-C. (2005). Family members experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient with oesophageal cancer. European Journal of Cancer Care, 14(5), Astedt-Kurki, P., & Haggman-Laitila, A. (1992).Good nursing practice as perceived by clients: a starting point for development of professional nursing. Journal of Advanced Nursing, 17, Baggens, C. (2001). What they talk about: conversations between child health centre nurses and parents. Journal of Advanced Nursing, 36(5), Baxter, L.A. (1994). Content analysis. In B. M. Montgomery & S. Duck (Eds.). Studying interpersonal interaction. (pp ). New York, London: The Guilford Press. Burstrom, M., Boman, K., Strandberg, G., & Brulin, C. (2007). Male patients with heart failure and their experience of being safe and unsafe. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 27 (3): Cronin C. (2003). First-time mothers identifying their needs, perceptions and experiences. Journal of Clinical Nursing, 12, Eriksson, U., & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation-patients experience of dissatisfaction with hospital care, Journal of Clinical Nursing, 16, Fägerskiöld, A. ( 2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20,

19 Fägerskiöld, A., Wahlberg, V. & Ek, A.C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse. Nursing and Health Sciences, 3, Fägerskiöld, A., & Ek, A.C. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: two perspectives. International Nursing Review, 50, Fägerskiöld, A., Timpka, T., & Ek, A. C. (2003). The view of the child health nurse among mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Holm, S. (2001).The phenomenological ethics of K. E. Løgstrup -- a resource for health care ethics and philosophy. Nursing Philosophy, 2 (1), Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research for nursing. Oxford: Blackwell Sciences. Hallberg, A., Lindbladh, E., Petersson, K., Råstam, L., & Håkansson, A. (2005). Swedish child health care in a changing society. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, Häggman-Laitila, A., & Pietil, A-M. (2007) Perceived benefits on Family Health of small groups for families with children. Public Health Nursing, 24, Jansson, A-K., Isacsson, Å., Kornfält, R., & Lindholm, L. H. (1998).Quality in child healthcare: The views of mothers and public health nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 12(4),

20 Jansson, A-K., Petersson, K., & Udén, G. (2001). Nurses first encounters with parents of newborn children public health nurses views of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10, Kirk, T. W. (2007). Beyond empathy: clinical intimacy in nursing practice. Nursing Philosophy, 8 (4), Kornfält, R. ( 2000). Survey of pre-school child health surveillance programme in Sweden.Acta Paediatrica, 89, 2-7. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Noble, H., Bradley, R., & Freed, N. (2007). Nursing philosophy. A patient survey of nursing practice philosophy in 2001 and British Journal of Nursing, 16, Nyberg, K., & Berneman Sternhufvud, L. (2000). Mothers and fathers concerns and needs postpartum. British Journal of Midwifery, 8, Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child s first year: literature review. Journal of Advanced Nursing, 46 (3), Nåden, D., & Sæteren, B. (2006). Cancer Patients perception of being or not being confirmed. Nursing Ethics, 13 (3), Nylund, L., & Lindholm, L. (1999). The importance of ethics in the clinical supervision of nursing students. Nursing Ethics, 6(4), Petersson, C., Petersson K., & Håkansson, A. (2003). General parental education in Sweden: participants and non-participants. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 21(1),

21 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7: uppl.). Philadelphia: J. B. Lippincott. Tarkka, M-T., Paunonen, M., & Laippala, P. (2000). First-time mothers and child care when the child is 8 months old. Journal of Advanced Nursing, 31(1), Warren, P. (2004). First-time mothers: Social support and confidence in infant care. Journal of Advanced Nursing, 50 (5),

22 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Bilaga 1 Förfrågan om att genomföra intervjustudie samt förmedla information till distriktssköterskor på BVC. Föräldrarna till små barn har många frågor och funderingar när det gäller barnets omvårdnad och deras eget föräldraskap. För att föräldrarna skall få stöd till att uppleva sitt föräldraskap positivt, har distriktssköterskan på en vårdcentral en betydelsefull uppgift. Jag kommer att genomföra en intervjustudie som kommer att belysa hur mammor till barn som är i ett års ålder, upplever det stöd som de har fått från primärvårdens distriktssköterskor. Jag vill med detta brev fråga om tillåtelse att genomföra studien på x vårdcentral. Jag kommer även att kontakta dig muntligt för att informera om projektet och för att få tillåtelse att genomföra studien. Jag vill även med detta brev fråga dig om du kan kontakta distriktssköterskorna på BVC, informera dem om denna studie samt be dem att välja ut deltagare för studien. Inklusionsskriterierna för denna studie kommer att vara svensktalande mammor som har barn runt ett års ålder och har erfarenhet av att besöka barnavårdcentralen. Fem till sex mammor, som har erfarenhet att besöka BVC, kommer att intervjuas. När distriktssköterskorna på BVC har valt ut dessa mammor får de lämna ut medföljande informationsbrev till dem. Under vecka planeras intervjuerna att äga rum. Vid eventuella frågor kontakta mig: Maria Sjöberg. Leg sjuksköterska Handledare/Marja Öhman, Universitetsadjunkt E-post: marsjo-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitet. Tel: Tel:

23 Bilaga 2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Förfrågan om medverkan i en intervjustudie Under ditt barn/barnens uppväxt kommer du att besöka distriktssköterskan på barnavårdcentralen vid ett flertal tillfällen och som förälder har du då kanske med dig många frågor och funderingar om ditt barns utveckling och hälsa. Distriktssköterskan har till uppgift att stödja föräldrar i sitt föräldraskap Genom denna studie får distriktssköterskan ökad kunskap om hur föräldrar upplever hennes eller hans stöd och får därmed en bättre förutsättning att kunna stödja dem i sitt föräldraskap. Syftet med denna studie är att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Jag vill därmed fråga om du vill delta i denna intervjustudie. Intervjuerna kommer att spelas in på band och skrivas ut ordagrant. Intervjuerna beräknas ta ca min och ni kommer att intervjuas enskilt med endast författaren närvarande. Intervjun kommer att äga rum v Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt, det innebär att du kommer att avidentifieras och inga namn publiceras. Intervjubanden och de utskrivna texterna kommer att förvaras inlåsta samt det är endast författaren och handledaren som kommer att ha tillgång till materialet. Om du vill delta i denna intervjustudie får du fylla i bifogad svarstalong och sända tillbaka den med bifogat svarskuvert. Om du tackar ja till att delta i studien kommer författaren till studien att höra av sig till dig inom en vecka för att avtala plats och tid för intervjun samt för muntligt informerat samtycke till studien. Ange hur vi kan kontakta dig på den bifogade svarstalongen. Andra upplysningar: Ingen form av ersättning kommer att utgå till deltagarna. Har du frågor rörande studien är du välkommen att höra av dig. Maria Sjöberg, Leg sjuksköterska. Marja Öhman, Universitetsadjunkt/Handledare E-post: marsjo-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitet. Tel: Tel:

24 Förfrågan om medverkan i intervjustudie svarstalong: Bilaga 3 Ja tack, jag önskar delta i studien Jag vill ha mer information om denna studie. Nej tack, jag önskar inte delta i studien Härmed ger jag mitt skriftliga samtycke att delta i studien. Jag har fått information om studien, att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande, att intervjun kommer att bandas och att allt material kommer att hanteras konfidentiellt. Underskrift. Datum/Ort. Telefon/E-post:. Returnera denna svarstalong i bifogat svarskuvert.

25 Intervjuguide. Bilaga 4 Öppningsfråga: 1 Kan du berätta om hur du har upplevt stödet från din distriktssköterska under ditt barns första levnadsår? Följdfrågor: 2 Kan du berätta om någon speciell situation där du upplevde att du fick ett bra stöd från distriktssköterskan 3 Berätta om de situationer då du som förälder sökt stöd hos din distriktssköterska, förutom de regelbundna hälsokontrollerna? 4 Upplever du som förälder att du fick tillräckligt med hjälp vid dessa tillfällen? 5 Berätta om situationer då du har upplevt oro över ditt barn under detta första levnadsår! 6 Har du kontaktat distriktssköterskan vid dessa tillfällen? Hur skulle du vilja att distriktssköterskan stödjer dig vid dessa tillfällen? 7 Upplever du att tillgängligheten till distriktssköterskan är bra? Följdfråga: Kan du ge exempel på hur det skulle kunna förbättras? Följdfrågor vid behov: 1 Vad tänkte du på då? 2 Hur Kändes det? 3 Kan du ge ett exempel? 4 Du sa att hur menar du?

26

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

D-UPPSATS. Nyblivna föräldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhälsovårdens sjuksköterska

D-UPPSATS. Nyblivna föräldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhälsovårdens sjuksköterska D-UPPSATS 2010:119 Nyblivna föräldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhälsovårdens sjuksköterska Jenny Järv Niemi Lotha Valan Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

It s all about survival

It s all about survival It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

D-UPPSATS. Att vara närvarande

D-UPPSATS. Att vara närvarande D-UPPSATS 2008:120 Att vara närvarande - distriktssköterskors upplevelser av omvårndad till äldre vid livets slut Viktoria Joutsen Johanna Tiger Joutsen Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13) Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Föräldrars upplevelse av omvårdnad inom barnhälsovården i Sverige under barnets första levnadsår.

Föräldrars upplevelse av omvårdnad inom barnhälsovården i Sverige under barnets första levnadsår. SEKTIONEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE Specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp DS8150 Examensarbete i omvårdnad 15hp Föräldrars upplevelse av omvårdnad inom barnhälsovården i Sverige

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp EXAMENSARBETE Våren 2012 Sektionen för hälsa och samhälle Omvårdnad avancerad nivå DS8152 Föräldrastöd i grupp - förstagångsmammors upplevelser Författare Jessica Marken Malin Rosdahl Handledare Pia Lundqvist

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Monica Berglund Andreas Söderlund 2014

EXAMENSARBETE. Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Monica Berglund Andreas Söderlund 2014 EXAMENSARBETE Föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård Monica Berglund Andreas Söderlund 2014 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska universitet

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

D-UPPSATS. Nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd

D-UPPSATS. Nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd D-UPPSATS 2009:023 Nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd Marianne Eskelinen Berit Johdet Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Familjestöd en mänsklig rättighet?

Familjestöd en mänsklig rättighet? 1 Perspektivmöte 9 10 januari 2012 om Familjestöd en mänsklig rättighet? på Sätra Bruks Herrgård Rapport och sammanställning från ett perspektivmöte med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

D-UPPSATS. Skolsköterskors upplevelser av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön

D-UPPSATS. Skolsköterskors upplevelser av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön D-UPPSATS 2009:135 Skolsköterskors upplevelser av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön Caroline Andersson Jessica Halsius Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad

Läs mer

D-UPPSATS. Föräldrars upplevelse av sitt första besök på Barnavårdscentralen

D-UPPSATS. Föräldrars upplevelse av sitt första besök på Barnavårdscentralen D-UPPSATS 2010:115 Föräldrars upplevelse av sitt första besök på Barnavårdscentralen Christina Nilenstrand Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för

Läs mer

Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

D-UPPSATS. Att ge trygghet

D-UPPSATS. Att ge trygghet D-UPPSATS 2009:115 Att ge trygghet - intervjustudie med distriktssköterskor Sara Kristiansson Bodil Larsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog

Läs mer

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Förstagångsmammors förväntningar på, erfarenheter och reflektioner av kontakten med sjuksköterskan på barnavårdscentralen

Förstagångsmammors förväntningar på, erfarenheter och reflektioner av kontakten med sjuksköterskan på barnavårdscentralen Förstagångsmammors förväntningar på, erfarenheter och reflektioner av kontakten med sjuksköterskan på barnavårdscentralen - En intervjustudie Lisa Arvidsson 2015 Examensarbete, avancerad nivå,15 hp Omvårdnad

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar En kvalitativ intervjustudie

Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar En kvalitativ intervjustudie EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:65 Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar En kvalitativ intervjustudie

Läs mer

Pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan

Pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:89 Pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan Jennie Fernström Emma Johansson Uppsatsens titel: Författare: Ämne:

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor Sabine Gruber, docent i socialt arbete Inst. för samhälls- och välfärdsstudier 2 Etnicitet och

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Pappor i mötet med BVC-sjuksköterskan

Pappor i mötet med BVC-sjuksköterskan Pappor i mötet med BVC-sjuksköterskan En pilotstudie om pappors upplevelser av sjuksköterskans stöd på barnavårdscentralen FÖRFATTARE: Annica Hvitt Caroline Janehed PROGRAM/KURS: Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Föräldrars upplevelse av kontakten med barnavårdscentralen

Föräldrars upplevelse av kontakten med barnavårdscentralen Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Föräldrars upplevelse av kontakten med barnavårdscentralen Victoria Eriksson Lotta Persson Juni 2008 Examensarbete 15 hp D-nivå Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer