Stadsmässigt bostadsbyggande i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsmässigt bostadsbyggande i Stockholm"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och byggande Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan Examensarbete nr: 306 Stadsmässigt bostadsbyggande i Stockholm en studie av stadstypiska attributs betydelse för de boende Författare: Fredrik Carlsson Handledare: Hans Lind Stockholm

2 Examensarbete Titel: Författare: Institution: Examensarbete nummer: 306 Handledare: Hans Lind Nyckelord: Stadsmässigt bostadsbyggande i Stockholm en studie av stadstypiska attributs betydelse för den boende Fredrik Carlsson Institutionen för Fastigheter och byggande Avd f Bygg- och Fastighetsekonomi Stadsmässighet, stadsbyggnad, planering, funktionsblandning, bostadsbyggande, urban miljö, nyurbanism Sammanfattning "Stadsmässigt byggande" har fått en framskjuten ställning i debatten om byggandet. Begreppet kan tolkas på olika sätt men centrala aspekter är funktionsblandning, sammanbundet gatunät, hög täthet och traditionell kvartersstruktur. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de boende i mer stadsmässiga respektive mindre stadsmässiga områden i centrala Stockholm uppfattar och värdesätter attribut som uppfattas som typiska för den traditionella stadsmiljön. Vilken roll spelade detta för deras bostadsval och hur mycket skulle de vara villiga att betala för högre kvalitet i olika dimensioner. Studien har genomförts som en enkätundersökning i ett urval av relativt nya mer respektive mindre stadsmässiga områden, vissa med hyresrätt och vissa med bostadsrätt. Bland resultaten kan nämnas: - De som är mest nöjda med sitt boende och minst villiga att betala för förändringar är de stadsmässiga hyresrätter och i icke stadsmässiga bostadsrätter. Man kan spekulera om att den första gruppen fått stadsmässighet som bonus och att den andra helt enkelt valt detta boende för att de inte värderar de stadsmässiga attributen så högt. De som bor i stadsmässiga bostadsrätter är i regel också nöjda men skulle vilja ha ännu mer av stadsmässighet. - De faktorer som studerats har i regel inte haft någon avgörande betydelse för valet av den aktuella bostaden. Mer grundläggande faktor som bostadens allmänna läge, förändringar i hushållssammansättning kan ha styrt bostadsvalet och de restriktioner som hyresregleringen leder till har antagligen spelat störst roll. Hyresregleringen och bristande valmöjligheter är sannolikt en orsak till att de som ändå lyckats få tag i en hyreslägenhet centralt inte bryr sig så mycket om enskilda egenskaper hos bostadsområdet. 2

3 Master of Science Thesis Title: Urbanism in residential development in Stockholm a study of the importance of urban attributes Author: Fredrik Carlsson Department: Department of Real Estate and Construction Managemant Division of Building and Real Estate Economics Master Thesis number: 306 Supervisor: Hans Lind Keywords: Urbanism, urban design, regeneration, urban renaissance, mixed-use, residential development, town planning Abstract "New Urbanism" has been in the centre of the debate about how to build cities. Even though there is some controversy about the meaning of the concept, central ideas are Connectivity, Mixed-use & diversity, traditional neighbourhood structure and increased density. "Stadsmässigt byggande" har fått en framskjuten ställning i debatten om byggandet. The aim with this Master's Thesis is to investigate the role of such urban attributes for households choice of housing. The study is carried out through a questionnaire to households in different relatively newly build neighbourhoods in central Stockholm. The areas were chosen in such a way that some had more of the urban attributes ("urban" areas below, and some had less, "non-urban" areas below). Some areas in each group were rental housing and some were the Swedish type of condominiums ("bostadsrätt"). The following were among the results. - The households that were most satisfied with their housing situation, and least interested in paying more for "urban attributes" were households in "urban" rental housing and in "nonurban" condominiums. The explanation could be that the first group got the urban attributes as a bonus (the rental market in Stockholm is highly regulated which limit the amount of choice for the households), while the second group chose a non-urban area because it reflected theiru preferences. Housholds in "urban" condominiums were in general also satisfied with their areas but they would have wanted even more urban attributes. - The "urban attributes" were seldom very important for the households housing choice. More fundamental factors like the general location (inner city vs suburb), changes in the household structure, and the rental legislation have probably been more important. The limits of choice related to the regulation might mean that the household is satisfied just by getting a centrally located rental apartment and therefore do not put so much weight on specific attributes. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Avgränsningar Om begreppet stadsmässighet Stad och stadsmässighet - en inledande beskrivning Historik och internationell utblick Från modernismens genomslag till den urbana renässansen New Urbanism i USA Sustainable Communities i Storbritannien Kritik av tankarna om ökad stadsmässighet De olika komponenterna/aspekterna hos en stadsmässig miljö Traditionell fysisk stadskaraktär och god arkitektur Offentligt liv och mångfald Offentliga rum Funktionsblandning Täthet och tillgänglighet Identitet och läge Avslutning Stockholms framtida stadsbyggande Planering för ett stadsmässigt byggande Stadsbyggnad och miljöfrågor Enkätstudie Undersökningens upplägg och omfattning Frågeformuläret Presentation av ingående områden Urvalskriterier Stadsmässiga områden S:t Eriksområdet Hammarby Sjöstad Barnängen/Norra Hammarbyhamnen Östra Icke stadsmässiga områden Starrbäcksängen Norra Hammarbyhamnen Västra Ruddammen Redovisning och analys av enkätsvar Inledande kommentarer och översikt Bakgrund, tidigare och nuvarande boende Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Butiker och service Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Blandning av verksamheter Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Tillgänglighet och kommunikationer Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden

5 5.7 Gaturum och grönytor Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Belysning och trygghet Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Områdets arkitektur och utformning Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Läge och status Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Avslutande frågor Skillnader och avvikelser bland enskilda områden Stadsmässiga respektive icke stadsmässiga områden Betydelsen av den fysiska miljöns utformning och funktion vid valet av bostad Betalningsvilja för en bättre utformning och funktion hos fysiska miljön Slutsatser och reflektioner Graden av stadsmässighet hos undersökta områden Betydelsen av stadsmässigt boende och byggande i Stockholm Stadsmässigt boende Hyresrättsmarknaden Bostadsrättsmarknaden

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Mycket talar för att städers attraktivitet i framtiden kommer att baseras alltmer på mänskliga och kulturella kvaliteter. En värdefull del i stadens kulturella liv, liksom i det vardagliga, är en social och etnisk mix. Det är genom mångfald av kontakter som nya tankar och idéer föds vi blir inspirerade och konfronterade, får uppleva olika yttringar, livsstilar och uttryck. Stadens fysiska struktur har stor betydelse för hur människor möts. Väl utbyggda kommunikationer länkar samman människor och fungerande offentliga rum erbjuder mötesplatser. Enligt nutida uppfattning kan därför en stadsmässighet hos den byggda miljön vara ett medel att uppnå den önskade mångfalden. Stadsmässighet har blivit ett populärt begrepp som används i många varierande sammanhang, men dess definition är oklar. Många kommuner och företag talar om att göra den byggda miljön mer stadsmässig och det talas om en stadsmässig arkitektur. Exakt hur den här stadsmässiga miljön skall se ut och fungera förklaras mera sällan. Stadsmässighet har även blivit ett säljargument som byggföretag och mäklare använder för att få bostäder att framstå som mer attraktiva. Begreppet har dessutom en vidare betydelse i den mening att somliga ser det som ett verktyg för att lösa sociala problem som exempelvis den tilltagande segregation vi ser i samhället. Kanske kan man dessutom tala om stadsmässiga människor, för det måste ju vara för dessa som den här nya staden skall byggas de som önskar att leva i en stadsmässig miljö med allt vad det innebär. Allt fler vill bo i stadsmiljö och efterfrågetrycket är stort på storstädernas kärnor. Underskottet av bostäder i innerstäderna har drivit upp priserna men ännu inte lett till någon markant ökning av byggandet. Anledningen är att stigande byggpriser gjort att främst bostadsrätter i centrala lägen blivit lönsamma. Målgruppen för dessa dyra bostäder har dock inte vista sig vara riktigt den man först trodde exempelvis sökte sig långt fler barnfamiljer till Hammarby Sjöstad än vad man tänkt sig. Hushållens preferenser har ändrats, men samtidigt som efterfrågespektrat har breddats så har produktionen av nya bostäder varit fortsatt likriktad. Den förändrade samhällsstrukturen med en ökad urbanisering och omflyttning av verksamheter skapar nya förutsättningar, behov och trender. Optimalt skulle detta leda till ett mer varierat byggande där fler kan beredas en attraktiv bostad, men lönsamhetsfrågor och regelsystem styr i hög grad produktionen. Möjligen kan det vara så att vi går mot en alltmer nischad bostadsmarknad där man från byggarnas sida riktar in sig på särskilda målgrupper snarare än den breda massan av bostadsköpare. Den plats vi bor på är ju en stor del av vår identitet. Marknadsundersökningar och marknadsföring kan därför antas få en ännu viktigare roll i framtidens stadsbyggande. Om marknaden finns där och om eventuella merkostnader för en stadslik miljö kan hållas på rimlig nivå så framstår ett stadsmässigare byggande, med de mervärden som det innebär, som en naturlig utveckling i det här sammanhanget. I denna uppsats så karaktäriseras en typiskt stadsmässig miljö, som här avser en traditionell stadsbild, av ett antal särskilda attributs förekomst och kvalitet. Naturligtvis spelar en mängd olika faktorer in och det som uppfattas som en attraktiv stadsmiljö behöver inte se likadant ut på alla platser. De faktorer och funktioner som har valts ut får därför ses som en grov mall. Dessa beskrivs mer ingående i kapitel 2.4 och bildar tillsammans och enskilt förutsättningar 6

7 för en stadsmässig miljö. De har framkommit genom den litteraturstudie som gjorts inom ämnesområdet. Sammanfattningsvis rör det sig om följande faktorer och funktioner; Traditionell fysisk stadskaraktär och god arkitektur Offentligt liv och mångfald Offentliga rum Funktionsblandning Täthet och tillgänglighet Identitet och läge Frågorna som uppkommer är vad graden av stadsmässighet, i bemärkelsen stadsliknande, egentligen har för betydelse bland hushåll som valt att bosätta sig i områden som uppförts de senast åren enligt ett mer eller mindre stadsmässigt ideal. Hur betraktar och värderar de boende attribut hos den byggda miljön som är karaktäristiska för det vi traditionellt kallar stad? Finns det argument för att planera och bygga stadsmässiga områden? Påverkar den fysiska miljön den sociala sammansättningen i vårt samhälle och hur kan man skapa förutsättningar för en såväl social som fysisk mångfald i staden? 1.2 Syfte Med bakgrund i de funderingar som nämnts i föregående avsnitt så är syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de boende i mer stadsmässiga respektive mindre stadsmässiga områden uppfattar och värdesätter attribut som uppfattas som typiska för den traditionella stadsmiljön samt betydelsen av stadsmässigt nybyggande för Stockholms bostadsmarknad i allmänhet. Därigenom kan kanske vissa slutsatser dras om hur den framtida staden bör byggas. 1.3 Metod I denna uppsats användes en så kallad kvalitativ deskriptiv metod för att studera och analysera begreppet stadsmässighet och dess tänkbara betydelse för den byggda miljöns kvaliteter. Den teoretiska referensramen bygger på den litteraturstudie som gjorts i ämnesområdet och försöker i viss mån skapa en bild av hur en typiskt stadsmässig miljö ter sig samt ange vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att nå en stadsmässighet. Datainsamlingen har bestått i en omfattande enkätstudie bland utvalda hushåll inom sex områden i Stockholm. Enkätsvaren har sedan sammanställts och slutligen analyserats med målet att finna teman och ledtrådar vad som i materialet är intressant och vad som står ut. Vilka samband och mönster kan man se? 1.4 Disposition Uppsatsen är upplagd så att den inleds med en litteraturstudie i ämnet och relaterad information. Därefter följer en introduktion till den enkätundersökning som är det centrala i uppsatsen, samt en presentation av de områden som ingår i studien. Slutligen redovisas och analyseras resultaten från enkätundersökningen, följt av de slutsatser som kan dras samt en avslutande sammanfattning. 7

8 1.5 Avgränsningar Begreppet stadsmässighet används, som tidigare antytts, i många olika sammanhang varför en del förvirring tycks råda om dess betydelse. Denna uppsats är inte heller tänkt att fastställa någon allmängiltig definition av begreppet det skulle i praktiken vara nära nog omöjligt. Med stadsmässighet avses i denna uppsats en viss grad av likhet med det vi uppfattar som traditionell stadsmiljö. Det försök till definition som görs genom att ange faktorer som utgör förutsättning för stadsmässighet syftar främst till att beskriva på vilket sätt de i undersökningen ingående områdena kan bedömas vara av antingen mer eller mindre stadsmässig karaktär. I uppsatsen nämns inte så mycket om nyurbanismen, mer än översiktligt om dess uppkomst i USA och vad rörelsen står för. Den internationella nyurbanismen skiljer sig från den svenska versionen av nyurbanism, naturligtvis mycket på grund av annorlunda förutsättningar. Den ursprungliga nyurbanismen vänder sig främst mot bilberoendet i samhället och stadens utspridning. Den svenska nyurbanismen snarare välkomnar bilen, med den traditionella livliga stenstaden som förebild. Det är alltså ett ämne som har mycket gemensamt med tankarna om stadsmässighet, men även en del tydliga skillnader. Detta faktum samt att det ofta tycks oklart vad man menar när man i Sverige idag talar om nyurbanism gör att begreppet bör hållas utanför uppsatsen. De områden som ingår i studien är alla lokaliserade inom eller i angränsning till Stockholms innerstad och samtliga är relativt nyproducerade (1990- och tidigt 2000-tal). Resultat och slutsatser bör därför appliceras med stor försiktighet på andra bostadsmarknader med annorlunda förutsättningar. 8

9 2. Om begreppet stadsmässighet 2.1 Stad och stadsmässighet - en inledande beskrivning När man talar om en stadsmässig och stadslik miljö så kan man inte undgå att nämna något om staden som fenomen samt dess ursprung och funktion genom historien. Många har försökt definiera staden på ett förståeligt sätt och beskrivningarna är lika många som varierande. Påföljande tre stycken är utdrag ur texten Staden från 1995 av arkitekten Mark T. Wlodarczyk och ger till viss del uttryck för hur komplicerad en stad kan te sig. En stad är en större samling av hus och människor. Oavsett administrativ benämning och storlek kan det bli stadsmässigt först efter att vissa villkor är uppfyllda. I denna mening är stad en komplex samling av verksamheter och funktioner som uttrycks i form av byggnadsobjekt. Den blir också ett uttryck för kultur, i meningen civiliserad livsform. En stad är dock mer än en plats på vilken man placerar och grupperar byggnadsobjekt, d.v.s. arkitektur, i förhållande till varandra eller till naturen. Den antar en egen form som i sig själv är arkitektur. Genom tiden blir den på samma gång en stad och en avbild av en stad. Husen anpassar sig till en överordnad stadsform och stadens symboliska språk, förutom den egna praktiska och symboliska formen. En stad blir till först då det i sin form börjar ge uttryck för en kollektiv vilja eller makt, kollektiva funktioner och livsformer (exempelvis arbetsliv, handel, hamnverksamhet, försvar, administration, statsmakt, lokalmakt, utbildning, fritid, etcetera). Denna ordnade fysiska avspegling av kollektiva funktioner är ett nödvändigt villkor för varje stad och gäller oavsett politisk styrelseform. Det verkar också klart att en vilja eller funktion inte räcker. En stad är en komplex samling av företeelser som ibland samverkar, ibland kolliderar och kompromissar men söker och stundtals uppnår en form av balans och symbios. En väldefinierad stadsplan, mångfald av verksamheter och en varierad skala garanterar inte stadsmässighet. Det avgörande är en förmåga att i samma gestalt formulera och uttrycka flera olika behov. Exempelvis kan ett bostadshus vid en gata vara en del av ett definierat gaturum, förstärka gatans riktning, uttrycka en viss rytm, vara ett klimatskydd och anknyta till platsens historia samtidigt som det representerar de bakomliggande bostäder och verksamheter med dess dörrar och fönster. När man i litteraturen beskriver en attraktiv stad talar man ofta om attraktivitet i flera perspektiv och om stadens olika kapital. En stad har till exempel ett socialt kapital, kulturellt kapital, fysiskt kapital, humankapital, relationskapital, trygghetskapital, samt ett realkapital det vill säga tillverkade värden i form av infrastruktur, bostäder, handel och kontor. En stad kan alltså vara särskilt attraktiv på ett sätt, men samtidigt sakna kapital inom ett annat område. I en väl fungerande och attraktiv stadsmiljö så bör det finnas en hög och balanserad nivå hos stadens kapital. Genom att bygga stadsmässiga miljöer kan man idealt, med den fysiska formgivningens hjälp, skapa exempelvis socialt och kulturellt kapital. 1 Vid Stockholms Stadsbyggnadskontor har man också funderat över hur man bör se på staden och en stadsmässig miljö samt hur den skall byggas. Man frågar sig vad stadsmässighet 1 Andersson, Attraktiva städer s. 16 9

10 innebär? Är det något som kan liknas vid stadsbyggnadsstrukturen på Manhattan, eller den i London eller Tokyo? Eller ska man se på den med svenska mått och principer? Vad är förutsättningen för tillkomsten av en stadsmässig bebyggelse och av vad utgörs stadsmässigheten? Är till exempel handel en förutsättning för stadsmässighet? Vidare menar man att om man ser på staden som en fysisk plats, en bakgrund, med uppgift att möjliggöra för möten mellan människor, så ger det en föreställning om en stad med fler och mer flexibla användningsområden. Men staden måste rymma mer än gatuliv och cafékultur, där måste finnas platser med utsikt, avskildhet och lugn. Det är just de många kontrasterna, variationen och mångfalden som gör stadsrummet intressant och värt att nyttja. De flesta är trots allt någorlunda överens om vad man upplever som en stad, men meningarna går isär om hur nya urbana områden skall byggas. Dagens ideal har blivit en kvartersindelning i traditionellt rutnät med slutna gaturum och tät bebyggelse. Åsikter om vilken stil byggnaderna skall uppföras i varierar dock, men de alternativ som i praktiken ges är modernism eller klassicism. De olika alternativen ger upphov till diskussioner rörande saker som stadens läsbarhet, om äkthet och pastisch, om anomalier och anakronismer samt praktiska problem som till exempel modernistiska byggnaders funktion i den traditionella stadsstrukturen med avseende på insyn och gränsdragningar mellan offentligt och privat. 2.2 Historik och internationell utblick Från modernismens genomslag till den urbana renässansen 1900-talets modernistiska stadsplanering handlade bland annat om att överge den traditionella staden. Under en stor del av 1900-talet var den gamla staden inte något positivt. Staden var bullrig, ohälsosam och okontrollerad. I sann folkhemsanda blev från och med 1930-talet modellen istället genomplanerade och luftiga förorter med närhet till naturen och tysta boendemiljöer. Människor skulle få ljus och luft. Det fanns också en stark tro på den nya tekniken och bilismen. Man delade således in människors tillvaro i zoner boende för sig, trafik för sig, arbete för sig. Funktionsseparering var idealet och den blandade stadsmiljön försvann. Gator ersattes med vägar och köpcentrum. Husen flyttades från gatan för att ge plats åt den växande trafiken och gårdarna togs bort eller gjordes stora och öppna, eftersom de ansågs mörka och ohygieniska. 2 Vid sidan av handelns koncentrering och biltrafikens ökning blev även industrialiseringen av byggandet under 1950-talet en stor förändringsfaktor för stadsbyggnad i Sverige. Den nya byggtekniken med prefabricerade byggelement kom att sätta sin prägel även på stadsplaner resultatet blev en storskalighet som också passade de nya arkitekturidealen. Som en följd av den exceptionellt snabba och genomgripande moderniseringen, både ekonomiskt och socialt, som Sverige gick igenom så uppstod behovet att även uppgradera bostadsbyggandet och göra det till en del av samhällsekonomin. Befolkningstillväxten och urbaniseringen var stor och Sverige hade fortfarande en låg bostadsstandard. En mängd reformer och program genomfördes för att främja en modernisering och rationalisering av byggandet. Miljonprogrammet, som blev medlet att lösa den eftersläpande bostadsbristen i landet, var det största av de stora programmen och avsåg byggandet av en miljon bostäder mellan åren Nyurbanism i Sverige, SvD 10

11 Det visade sig dock att många människor upplevde modernismens rationella förorter som bedövande trista och många var kritiska till arkitekturen och kvaliteten hos dessa områden. Funktionssepareringen ledde dessutom till långa transportsträckor. Den traditionella staden, med sitt blandade utbud, framstod som allt mer lockande. Miljonprogrammet blev också en symbolfråga för hela den uppgörelse med modernismens syn på arkitektur och stadsplanering som följde på 1970-talet. Moderniseringen av samhället ledde dessutom till att städernas centrala delar utsattes för en rivningsvåg, då man ville göra plats för mer trafik, nya varuhus och kontor. I Stockholm kom reaktionen, främst från kulturpersoner, redan på 1960-talet mot den första cityplanen. Det skulle dock dröja innan oppositionen fick något gehör bland beslutsfattarna och vad de tre cityplanerna City 62, City 67 och City 75 resulterade i känner vi till. En stor anledning till att den ekonomiska tillväxten, och därmed också bostadsbyggandet, avstannade i Sverige var oljekrisen Bostadsytan i Sverige hade då på 30 år ökat från en av Europas lägsta till en av de högsta. Istället för projekt med nyproduktion kom så stadsbyggandet runt 1980 mest att handla om förnyelse och bevarande av äldre hus och stadsmiljöer. Under påverkan från de negativa erfarenheterna av miljonprogrammets byggande och rivningarna av de gamla stadskärnorna samt den internationella diskussionen om fördelen med traditionellt stadsbyggande genomfördes ett antal förnyelseprojekt runt om i landet. Det rörde sig om såväl ombyggnader som nybyggnad men gemensamt för projekten var den återvunna respekten för den traditionella, äldre staden. Ett tidstypiskt exempel på ett sådant nybyggnadsprojekt var Södra Stationsområdet från 80-talets senare halva. Den slutgiltiga planen kan ses som en motreaktion till miljonprogrammets satellitområden och rivningarna av gamla stadsmiljöer som Klara-kvarteren. Området uppfördes på ett gammalt bangårdsområde, centralt beläget på Södermalm, med den äldre stenstadens struktur som förebild. Den tidigaste delen är byggd längs en bilfri allé med traditionell kvartersstruktur och gårdar. Här valde man dock att stänga ute biltrafik och lokalverksamheter, vilket närmast kan liknas vid äldre förortsbyggande, så i detta avseende kan inte området sägas vara stadsmässigt. Den senare delen, färdig 1991, fick ett mer monumentalt formspråk med Södertorn och Ricardo Bofills bågformade huslänga intill Fatbursparken som blickfång. Både fasadernas och kvarterens baksidor lämnar dock en del övrigt att önska, tillsammans med det fortsatt degraderade gatunätet. Under det sena 1980-talet kom det i skuggan av bostadsprogrammen att byggas särskilt mycket kontor och husen skulle gärna vara spektakulära. Läppstiftet i Göteborg och Globen i Stockholm kan ses som exempel på detta. Den högkonjunktur som då rådde gav även ett tillfälligt uppsving för bostadsproduktionen. Denna byggboom skulle dock få ett abrupt slut i och med fastighetskrisen en bit in på 90-talet. Bostadsbyggandet var 1995 nere i under lägenheter per år och anledningen var en på många håll stadigt minskad efterfrågan. Vad som alltid finns kvar är dock marknaden för bostäder i attraktiva lägen, inte minst i storstädernas innerstad. Bostadsbyggandet har därför på senare kommit att handla mycket om att förvalta, förädla och förtäta i sådana lägen. Och eftersom allt fler uppskattar och efterfrågar den täta, traditionella stadsbilden så går vi naturligt även mot ett sådant nybyggande, särskilt när nu stadsbyggandet återigen ser ut att ta fart. 3 3 Att bygga ett land s.140 ff 11

12 2.2.2 New Urbanism i USA Rörelsen New Urbanism startade under tidigt 90-tal i USA som en motreaktion till Urban Sprawl, det vill säga de glesa, bilberoende förorter som dominerat amerikanskt stadsbyggande under modern tid. Rörelsen har nu fått förespråkare världen över och huvudidén går ut på att genom en tätare integration av de traditionella komponenterna i stadsbyggandet skapa en levande stad med en variation av funktioner och aktiviteter där dessutom bilen spelar en undanskymd roll. Modellen är 1920-talets stad och stor vikt läggs på utformningen av gaturum och platser. Målet är främst att återskapa stadslivet och se till att människor möts. Arkitekturen låter man komma i andra hand. New Urbanism kan användas vid utveckling av såväl befintlig stadsmiljö som allt från byggandet av enskilda hus till stadsområden och hela samhällen. Teorin är alltså inte låst till en särskild typ av stadsplanering, utan den går att applicera på projekt i vilken skala som helst. Man talar lyriskt om att denna rörelse skulle vara det viktigaste som hänt inom stadsplanering detta århundrade rörelsen sägs återuppliva den nästan bortglömda stadsbyggarkonsten att skapa attraktiva och fungerande platser och New Urbanism är medlet att höja allas vår livskvalitet. Intresset för den traditionella staden omfattar allt från sociala frågor om social och funktionell blandning till morfologiska frågor om stadens rumsliga struktur och husens formspråk. New Urbanisms styrka är att man samlar alla professioner och intressenter kring stadsbyggandet till en rörelse med ett samlat mål samt att man integrerar genomtänkta estetiska, sociala och miljömässiga mål i ett program. Flera av de nyurbanistiska områdena visar dock på risken för att planeringen av det goda samhället blir ett städat och snällt medelklassprojekt. De viktigaste ingredienserna hos New Urbanism beskrivs på som följande; - Walkability Fotgängarvänlig miljö och en närhet till alla funktioner. - Connectivity Sammanbundet gatunätverk och lämplig gatuhierarki. - Mixed-use & diversity Funktionsblandning inom område, kvarter och enskild byggnad, samt variation avseende invånares ålder, klass, kultur och ras. - Mixed housing Varierande storlek, form och prisklass på bostäder. - Quality architecture & urban design Kvalitativ arkitektur och utformning ur estetisk och mänsklig synvinkel. - Traditional neighborhood structure Väl utformade offentliga rum, tydligt centrum med den högsta densiteten, därifrån fallande. Mångfald av funktioner och densitet inom 10 minuters avstånd. - Increased density Högre täthet av byggnader, butiker och service, etcetera. - Smart transportation Ett bra nätverk av företrädelsevis tåg- eller spårvagnstrafik. Planering och utformning för att förenkla och uppmuntra gång- och cykeltrafik. - Sustainability Minimal miljöpåverkan från området, effektiv energianvändning, ekologiskt tänkande och minskad biltrafik. - Quality of life Ovanstående faktorer skapar tillsammans en hög livskvalitet samt platser som berikar, uppmuntrar och inspirerar det mänskliga sinnet. Som ett gott exempel på nyurbanism framhålls Seaside, som är den stad där filmen The Truman Show spelades in. Den ser ut som en amerikansk småstad gjorde på den gamla goda tiden, det är med andra ord pittoreskt, pastellfärgat och gott om snickarglädje. Seaside var också den första staden att byggas upp från grunden enligt New Urbanisms principer. 12

13 Ett annat, smått absurt, exempel är staden Celebration, intill Disney World i Florida. Även i Celebration säger man sig ha återskapat det bästa från den amerikanska småstaden som den var förr. Men för att verkligen kunna skapa sin drömstad vill Disney ha kontroll över alla detaljer. Den som önskar flytta in i staden har att välja mellan sex olika hustyper och varje invånare måste, för att upprätthålla idyllen, skriva på ett avtal. Enligt avtalet får man bara ha vita gardiner i fönstren, gräsmattorna måste hållas välklippta och alla måste ha samma sorts växter i rabatten. De här städerna och deras koppling till film- och nöjesindustrin ger förstås upphov till debatt om skapandet av plagierade och fiktiva stadsmiljöer. Men samtidigt som det här rör sig om två extrema exempel säger det ändå en hel del om vilken syn många har på hur städer skall byggas Sustainable Communities i Storbritannien Det är kanske ändå i Storbritannien som New Urbanism-rörelsen fått störst genomslag, till exempel genom samhället Poundbury, som liknar en traditionell engelsk småstad. Nyurbanisterna jublar förstås över att Labour-regeringen har framhållit Poundbury som ett föredöme när bostäder ska byggas i sydöstra England. Men, sådana samhällen kan inte sägas vara det främsta medlet för att bygga bort den stora bostadsbristen och återskapa attraktiv stadsmiljö, särskilt inte i redan urbana områden. Ett bättre exempel på det nya tänkande som fått fäste inom planering och stadsbyggnad i England är det mer urbana Greenwich Millennium Village i östra London där man låtit tät stadsmiljö möta natur och vatten på ett framgångsrikt sätt. Målet har där varit att reducera bilberoendet och skapa en lugn miljö för de boende men med mesta tänkbara service som butiker, restauranger och biograf. Området har också blivit en säljsuccé och belönats med mer än 30 olika pris. 5 Liksom i Nordamerika har städerna i England lidit av utflyttning av såväl verksamheter som bostäder från de centrala delarna. Men här har man även problem av en annan sort då den kraftiga exploateringen av landet lett till att naturen och kulturlandskapet hotas. För att i den mån det går komma motverka att städernas äldre delar tillåts förfalla till förmån för nya projekt i utkanterna så tillåts man exempelvis nu att ta endast tidigare exploaterad mark, så kallat brownfield land, i anspråk för nya stadsbyggnadsprojekt. Problemet med det stora antalet fordon på vägarna i och runt städerna har också lett till åtgärder i form av regler om att nya byggprojekt i städerna knappt får generera någon ytterligare biltrafik alls. Särskilt inte om det dessutom inte skapas några nya parkeringsplatser. Man räknar upp fem tydliga problem som alla urbana områden i Storbritannien till viss grad stångas med 6 : - Folk och jobb flyttar ut från större städers centrala delar. - I en del områden är livskvaliteten låg och möjligheter saknas. - Samhället och hushållen förändras. Folk blir äldre, skaffar färre barn och många fler bor ensamma. Därför behöver bortåt 4 miljoner nya bostäder byggas i Storbritannien inom de närmaste 20 åren. 4 Nyström Agback, känguru nummer 31 5 English Partnerships, Greenwich Millennium Village 6 The UK Government, Sustainable development 13

14 - Den ekonomiska utvecklingen har varierat kraftigt. En del städer har missgynnats oerhört, vilket påverkar hela regioner. - Miljön, såväl lokalt som globalt, behöver skyddas ytterligare. Brittiska planerare och stadsbyggare måste strikt följa den Planning Policy Guidance som regeringen satt ut. Den innehåller riktlinjer om hur kommunerna skall sätta sina regler för hur man skall planera och bygga för att möta kraven och förutsättningarna i det brittiska samhället. Som ett exempel, ett utdrag ur PPG3 Housing, punkt 46: För att uppmuntra mer uthålliga bostadsområden, såväl inom som utanför existerande stadsområde, så skall lokala planeringsmyndigheter uppmuntra: - Byggprojekt som är knutna till allmänna färdmedel. - Funktionsblandade byggprojekt. - En grönare boendemiljö. - Större tyngd på kvalitet och att utforma platser för människor. - Det mest yteffektiva markanvändandet. Hur den fysiska miljön skall utformas för att uppnå dessa mål styrs alltså framförallt av skarpa regler om var man får bygga och den trafikmängd som genereras. Idealet inom stadsplanering i Storbritannien är idag att skapa och bilfria men samtidigt lättillgängliga områden som är attraktiva och levande. En viktig faktor är dessutom att en viss mängd bostäder skall vara billiga, så kallade affordable housing, då det särskilt i tillväxtregionerna råder stor brist på arbetskraft inom låginkomstyrken som exempelvis sjuksköterskor och lärare. För att möta dessa krav ser man gärna ett återupplivande, av de gamla stadskärnorna som tidigare sett många invånare flytta för ett attraktivare boende utanför staden. På många High Streets har de större butikskedjorna på bytts ut mot välgörenhetsbutiker och loppmarknader på grund av att nya köpcenter uppförts och kundunderlaget minskat till följd av utflyttning. De traditionella stadskärnorna bär annars på stora kvaliteter i form av gatornas, kvarterens och byggnadernas struktur och vad som behövs är att fylla dessa med det som kan göra dem levande igen det vill säga människor, deras aktiviteter och möten. Man satsar därför mycket inom stadsplanering på att integrera olika områden och funktioner, nya som gamla, samt att försöka föra in verksamheter och arkitektur som uppmuntrar ett rikt gatuliv. De brittiska stadskärnornas tidigare förfall och funktionsseparering kan ses som ett exempel på att en stadsmässig fysisk utformning inte automatiskt skapar en vital och attraktiv stadsmiljö. Samma sak kan sägas om större städer i Nordamerika där de största problemområdena ofta återfinns i centrum. Några orsaker till att det blivit så kan vara tradition, politiska beslut och det sociala klimatet i samhället. De förändringar som sker på många håll visar dock i sin tur att det finns möjligheter och en vilja att skapa attraktiva boendemiljöer om bara grunden, den fysiska formen, till en stadsmässig miljö finns där för att fyllas på med aktivitet och liv. Globalt som lokalt i dagens moderna och urbaniserade samhällen finns många som vill skapa, förändra och vara en del av den levande staden. Det är inte bara hos unga människor som det blivit trendigt att leva ett urbant liv utan alla åldrar och samhällsgrupper finns representerade bland dem som vill nyttja stadens utbud och möjligheter. Om man förser dem med förutsättningar till en urban livsstil genom att bygga stadsmässiga miljöer så kan attraktivare och bättre fungerande städer på så sätt skapas. 14

15 2.3 Kritik av tankarna om ökad stadsmässighet Som tidigare nämnts förespråkas idag av många att stadskärnorna skall expanderas, snarare än att man bygger förort man vill tillbaka till staden. Det är inte så att vi plötsligt står för en ovanligt stor inflyttning till städerna, den strömmen har pågått under hela 1900-talet. Det nya är att man bygger inåt. I stället för fler förorter längre och längre utanför staden vill man bygga ihop förortsöarna. Eller ännu hellre bygga nya stadsområden nära city, som Hammarby Sjöstad i Stockholm. Kommersiella lokaler i husens bottenvåningar är något som eftersträvas och längs det som är områdets huvudstråk är det tänkt att bostäder, arbetsplatser, butiker och restauranger skall samsas på traditionellt stadsmanér. Den livgivande gatan eller vägen är således viktig i de nya stadsområden som planeras. I linje med den utvecklingen vill man i Stockholm skapa ny bebyggelse längs befintliga trafikleder i ytterstaden. Arkitekten Ola Andersson ser flera fördelar med att bygga på det sättet dels får man fler bostäder, dels gör man om trafiklederna till gator eller avenyer som man kan bo längs och får ett meningsfullt stadsliv i stället för fyrfiliga motorleder. Det finns gott om trafikleder som omges av obebyggd mark där man borde bygga. Det stadsbyggande som eftersträvas i dag är tänkt att fungera över en väldigt lång tidsperiod, på samma vis som det gjort med den traditionella stenstaden. Följaktligen har den klassiska rutnätsplanen kommit till heders igen efter över ett halvt sekels förvisning och det är i regel den som gör staden till just stad och inte förort, anser Andersson. 7 Ett förhållande som i Stockholm är ganska tydligt och som ofta framhålls i den kritik som riktats mot de nya stadsmässiga områden som uppförts runtom i staden är att man valt att planera dessa in i minsta detalj. Syftet må ha varit att på så sätt uppnå en varierad stadsbild, men resultat av detta tillvägagångssätt har istället blivit att man låst områdets funktioner, företrädelsevis till bostadsområde. Detta innebär att man även stoppat områdets möjligheter att utvecklas och därmed hindras en naturlig mångfald från att uppstå. Stadsplanerarnas och andra intressenters roll i skapandet av den nya staden och en stadsmässig miljö kan alltså vara något som är värt att diskutera och fundera över. Även från andra håll kommer dock kritik mot det nygamla stadsbyggnadstänkandet. Hans Åkerlind, före detta stadsarkitekt, menar att dagens planerargeneration är naiv och okunnig. Dagens planerare förordar en återgång till gamla tiders stadsplanetyp med täta städer i rutnätsmönster, blandade funktioner och gator fulla av människor. Samtidigt förkastar de all kunskap som den gamla generationen använt sig av. Många unga arkitekter och planerare tror uppenbarligen idag att bara man bygger en butikslokal så blir det också en affärsverksamhet där. Men detta är en önskedröm baserad på enkla lösningar och för lite kunnande. Idag har vi en helt annan, rörligare livsstil, marknaden styr byggande och företagsetableringar och gatulivet i den gamla staden var dessutom knappast mer sprudlande än idag. 8 Arkitekten Johan Johansson är en av många som är skeptiska till nyurbanisternas löftesrika tal om att återigen bygga traditionell stad. De senaste decenniernas försök att bygga stad, med Södra Stationsområdet och Skarpnäck som två exempel, har ju inte slagit särskilt väl ut. Ofta 7 Andersson, Tillbaka till staden, Perfect Match artikel 8 Man kan inte bygga städer som förr, artikel PLAN nr 4 15

16 har det blivit något som ser ut som stad men som inte har stadens funktioner. Det blir lätt en avbild av staden och det som inte passar in i bilden får helt enkelt inte vara med. Kanske bör vi fråga oss om det är stad som vi faktiskt vill bygga. En verklig stad är kontrastfull och tolerant, där finns utrymme för olikheter, avvikelser och konflikter mellan olika behov. Det här kan man inte se mycket av i nutida projekt som Hammarby Sjöstad eller Järla Sjö. Drömmen om att skapa den kontrollerade, goda och vackra staden är ständigt närvarande, men även om man menar väl så är det kanske ett naivt synsätt. Det finns en tendens att man sorterar bort det man tycker är obehagligt, dåligt och fult, och förvisar det till någon annan plats. 9 För närvarande står stadens förträfflighet och alla dess fördelar i rampljuset, medan det mindre gärna talas om nackdelarna med buller, avgaser och trängsel. Man väljer medvetet vad man vill lyfta fram hos de nya områden som byggs ord med ideologisk laddning som förort och förstad undviks. Stadsmiljö och stadsmässighet är däremot effektiva säljargument och används flitigt i alla möjliga sammanhang. 10 Kritik kommer också mot Stockholms Stad för att kommunens stadsplanering sägs sakna långsiktighet, mycket för att man inte på allvar vill satsa på flera regionala centrum i Stor- Stockholm. Kerstin Westerlund menar i en artikel att Stockholms Stad måste ses som huvudaktör i regionen när det gäller att verka för at de nya stadskärnorna får tillräcklig tyngd och attraktivitet, så att de kan fungera som tänkt, även om bara två av dem ligger inom kommunen. Istället för att verka för regionala stadskärnor så läggs mycket energi på att argumentera för fortsatt bebyggelse över hamn- och spårområden och en förtätning av citykärnan. Kommunens huvudstrategi "bygg Stockholm inåt" kan, i den omfattning som planeras och skisseras, inte vara långsiktigt hållbar. Stockholms innerstad kommer ändå inte att räcka till i längden. Byggs mer i innerstaden så får det exempelvis också ofrånkomligen konsekvensen mer trafik till innerstaden. Det går inte att tro på att de nya trafikleder som planeras runt Stockholm kommer att föra trafiken bort från innerstaden om fler verksamheter och bostäder lokaliseras dit. 11 Skärholmen-Kungens kurva och Kista-Sollentuna-Häggvik är de områden inom Stockholms kommun som pekats ut som blivande regionala stadskärnor. Skärholmen skall enligt vad som framkommit i olika sammanhang förses med mer kommersiella verksamheter och i Kista bygger man, förutom studentbostäder i centrum, nya bostäder i anslutning till existerande bebyggelse. Detta räcker dock inte för att dessa centra skall komma att upplevas som attraktiv stadsmiljö. För att en ny stadskärna skall bli attraktiv för såväl boende som företag och institutioner krävs mer än effektiva kommunikationer, funktionsblandning, täthet, olika upplåtelseformer och prislägen. De måste ges en fysisk utformning så att de verkligen upplevs som innerstad. De måste också kunna profilera sig i förhållande både till Stockholms citykärna och till de andra nya stadskärnorna. En fråga som väcks är i vems syfte som politiker och stadsbyggare försöker täta staden och täppa till alla så kallade friytor. Är det verkligen för invånarna? Onekligen finns det ett stort socialt värde i att människor rör sig, arbetar och bor nära varandra. Men vad är det egentligen för platser som skapas idag och sker stadsbyggandet verkligen i samråd och samförstånd med stadens invånare, som man så gärna vill få det att framstå som? 12 9 Nyurbanism i Sverige, SvD 10 Grunne, Arkitekten, dec Westerlund, Planering utan långsiktighet 12 Forsell, Stadslandskap för solobowling: Socialt kapital i USA:s förortsmiljöer 16

17 En hel del kritik har riktats mot de byggprojekt som lanserats som stadsmässiga, men hittills inte levt upp till epitetet. Dessa områden, till exempel Hammarby Sjöstad, må vara urbana i mått av täthet och proportion mellan byggnader och gaturum, men många anser att något fattas. Det är välplanerat, välgjort och attraktivt men samtidigt också mest yta, en trevlig fasad utåt. Det som i till skillnad från stenstaden tycks saknas är baksida, här finns ingen möjlighet att dra sig undan staden och det offentliga livet. Alla gemensamma platser området är planerade och förprogrammerade det finns ingen möjlighet att påverka och förändra miljön och den blir därmed tråkig och otrivsam. 13 De senaste åren har det byggts väldigt få moderna hus i Stockholm, det har snarare varit 1920 års stilideal som gällt. En del blir glada av att se de här husen och tycker att de passar väl in i deras bild av staden. Man tycker att de är fina för att de påminner om stenstaden, trots att de är nybyggda. Men frågan är om det måste se gammalt ut för att smälta in och om harmoni verkligen uppstår beroende på val av traditionella material och färger, tycker många som förespråkar ett modernt formspråk. I samma läger verkar man samtidigt tycka att de som vill ha en gammal stil bara är konservativa och fega bakåtsträvare. Men om det nu av vanliga människor efterfrågas bostäder i gammal stil, varför ska man då inte bygga så? Det starkaste motargumentet är att det blir ett slags kulissbyggen, som mest tycks finnas där som fond för soliga söndagspromenader. De nya husens gamla fasader utlovar ett innehåll som de inte kan hålla, vilket leder till besvikelse och en förvirring om vad som är äkta och falskt i stadsbilden. S:t Eriksområdet som är byggt med 20-talets stenstad som förebild har hängts ut i debatten som ett exempel på just detta och misstas ofta av en ovetande allmänhet för att vara gammal bebyggelse. 14 Stockholms Stad har anklagats för att vara ute efter att konservera olika områden och deras byggstilar och göra dem museilika. I miljonprogrammets förorter vill man till exempel bevara de befintliga husens betongkaraktär, medan man inne i stan vill att alla hus skall se gamla ut så att de smälter in. Det är som om man vill smeta på de nybyggda husen en historia och en tillhörighet som inte finns. Vad man missar är skönheten och spänningen som kommer ur en blandning av olika stilar, viljor och visioner. Att man valt att planera stadsmässiga områden och miljöer in i minsta detalj är alltså ett förhållande som i Stockholm är ganska tydligt och något som ofta lyfts fram i debatten. Syftet må ha varit att på så sätt uppnå en varierad stadsbild, men resultat av detta tillvägagångssätt har istället blivit att man låst ett områdes funktioner, företrädelsevis till bostadsområde. Detta innebär att man även stoppat områdets möjligheter att utvecklas och därmed hindras en naturlig mångfald från att uppstå. Problemet med att få en levande och stadsmässig nybebyggelse ligger inte i huruvida husens fasader är i tegel och puts eller betong och glas. Se till exempel på Paris med sina grådaskiga putsfasader eller Londons sjaskiga tegelfasader, där är det ingen som klagar på folklivet. Städer besjälas inte av fasader i varma kulörer. Det handlar snarare om att det måste finnas en anledning att röra sig i området, om att få in arbetsplatser, affärer och aktiviteter som pågår även efter stängningstid, så att området nästan aldrig är helt dött. Stadsplanerarnas och andra intressenters roll samt dialogen med invånare och näringsidkare vid skapandet av den nya staden och stadsmässig miljö är alltså något som är väl värt att diskutera och fundera över. 13 Grunne, Ögonhöjd: 96 centimeter, om Hammarby Sjöstad, Arkitekten, sept Torsdag, myllra ensam om du kan, nr 27,

18 2.4 De olika komponenterna/aspekterna hos en stadsmässig miljö Allmänt Det urval av komponenter och funktioner hos stadsmiljön som tas upp i de efterföljande kapitlen baseras på den litteraturstudie kring ämnet stadsmässighet som genomförts under tillkomsten av detta examensarbete. Av vad som framkommer i litteratur och från andra källor så finns de flesta av dessa komponenter representerade i ett fungerande stadsmässigt område Traditionell fysisk stadskaraktär och god arkitektur Ett stadsmässigt område har ett gatunät med rutnätsstruktur och med slutna gaturum där fasader har fronten mot och i direkt anslutning till gatan. Gaturum och byggnader har proportioner och attribut motsvarande de i innerstaden. Husen är i traditionell alternativt modernistisk stil med en rytm, höjd och volym som motsvarar hus i äldre stenstadsbebyggelse. De kan till exempel ha en sockelvåning som hyser butiker och väl markerade portingångar. Det finns ingen oexploaterad mark varje yta är förädlad på ett eller annat sätt, om den inte upptas av en byggnad så kan den exempelvis utgöra en stenbelagd gångstig, parkyta eller parkering. I nyare bostadsundersökningar framkommer att bostadens arkitektoniska kvalitet, i form av samlade kvaliteter som exempelvis ombesörjda material och detaljer, axialitet, rumsutformning och ljusinsläpp, är av stort värde för de boendes upplevelse av trivsel och hemkänsla. Arkitektonisk kvalitet är avgörande för skapandet av den attraktiva bostaden och behöver inte kosta mer att åstadkomma än vad motsatsen gör. Det gäller också att förstå att bostadens attraktivitet är en förutsättning för långsiktig god ekonomi Offentligt liv och mångfald Till stadens kvaliteter hör att den är trivsam, trygg och spännande. Stadens blandning av människor och verksamheter skapar ett liv som tillåter individen att fritt och anonymt komma i kontakt med andra. Sociologen Richard Sennett framhåller att det ligger i stadens makt att genom sin mångfald kunna vända oss utåt, få oss att se andra. Om stadsmiljön är alltför ensartad så kan det leda till en obalans mellan det intima och det offentliga livet. Miljöer som saknar mångfald blir förutsägbara och tråkiga och lockar inte människor till att mötas eller röra sig i staden. Idealet är en stimulerande stadsmiljö där en variation av sociala grupper och aktiviteter kan samexistera i ett rikt offentligt liv. 16 Ett centralt villkor för en vital stadsmiljö är genomströmning. Det vill säga att förutom att vara en plats att vistas på och besöka så skall stadens rum tjäna som förbifart, passage eller genväg. Genomströmningen attraherar butiker, service och företag, och skall ledas genom gator och rum där människor bor, arbetar och uppehåller sig. Vid en viss intensitet ger den upphov till en sorts anonym gatuoffentlighet, präglad av såväl de som bor, arbetar och hör hemma på platsen som av förbipasserande, främlingar och tillfälliga besökare. Denna 15 Nylander, Boendets värden 16 Stockholms Stadsbyggnadskontor, Att leva i Stockholm, rapport 18

19 offentlighet skapar en samtidig tolerans och likgiltighet som under normala förhållanden möjliggör ett välordnat umgänge i offentligheten mellan olika sociala och etniska grupper och generationer Offentliga rum En grundläggande förutsättning för det offentliga livet i staden är att det finns fungerande offentliga rum. Det offentliga rummet skall bestå i platser med vissa kvaliteter, strategiskt placerade i en varierande miljö där människor kan mötas och samverka. Sådana platser kan vara parker, torg, gathörn, bryggor, etcetera. Olika typer av platser bör finnas mötesplatser, platser för betraktelse, för aktiviteter och för samtal. Viktigt är att det också finns lugna och avskärmade platser som gårdar, gränder och parker där man kan fly undan en livlig gata. Det offentliga rummets potential kan även beskrivas i dess förmåga att tydliggöra skillnader, såväl fysiska som sociala. Området skall vara läsbart, det vill säga lätt att tyda och orientera sig i. Bostadsrummets och bostadshusets möte och samspel med stadens offentliga rum gator, gårdar och kvarter är en betydelsefull del av boendet. Gaturum, gårdsrum och kvarteret ingår i de revir man som boende skapar när man gör sig hemmastadd. Tydligheten i revir, i vad som är mitt och ditt, privat och offentligt, är en del i att känna trygghet och säkerhet. Att uppleva trygghet i boendet är också en förutsättning för att skapa identitet och en hemkänsla i det anslutande offentliga rummet Funktionsblandning En viktig förutsättning för en stadsmässig miljö är att det förekommer en blandning av olika funktioner. Det kan handla om allt från bostäder, kontor, butiker och skolor till idrott, kultur och kyrkor. Vad funktionsblandningen faktiskt består av är egentligen av underordnad betydelse det viktigaste är att de skilda verksamheterna bidrar till att människor rör sig i området under såväl dag- som kvällstid. I området bör därför finnas ett tillräckligt och varierat utbud av butiker, restauranger och annan service som möjliggör detta. Enligt Jerker Söderlind, KTH, så har en funktionsblandad stad rent teoretiskt varken ett centrum eller en periferi. I en sådan stad skall alla boende så att säga ha lika nära till alla funktioner. Söderlind menar vidare en hög grad av funktionsblandning är en definition av beteckningen stad. Graden av funktionell blandning anger platsens stadsmässighet. I ett nyproducerat område kan det dock vara svårt att uppnå funktionsblandning men man bör planera för en med tiden ökad potential i området och därför om möjligt inte låsa dess funktioner Täthet och tillgänglighet För att det skall finnas förutsättning för handel och tjänster så måste det finnas ett kundunderlag, det vill säga att i området och dess omgivningar måste det bo eller alternativt arbeta ett visst antal personer. Man kan säga att tätheten i områden är ett mått på möjligheten 17 Bergman & Gullberg, Den svenska framtidsstaden nutida visioner och förslag 18 Boverket, Bygga Bra Bostäder, rapport 19

20 att etablera verksamheter och skapa ett offentligt liv. Tätheten eller exploateringsgraden hos ett område påverkar normalt också det offentliga livet och en varierad densitet kan bidra till ökad mångfald. I Hammarby Sjöstad är det 75 personer per hektar i jämförelse med Södermalm som har 170 personer per hektar. En tätare och mer blandad stad gynnar även jämställdhet, inte bara mellan män och kvinnor utan mellan personer i olika åldrar med olika bakgrund och livsstil. Att återvinna stadens täthet och intensitet är ett mål för stadsplaneringen. 19 Caféer, restauranger och handel är naturligtvis dessutom beroende av tillgängligheten, varför densiteten inte automatiskt styr sammansättningen av verksamheter. Genom att vara inbjudande, lättorienterad och yteffektiv kan områdets struktur maximera tillgängligheten lokalt. Gatusystemet bör vara utformat så att ett flöde av människor och trafik kan passera genom utvalda delar av området. Tillgång till parkering och allmänna färdmedel är viktigt, men främst genom att fysiskt integrera området med redan existerande bebyggelse kan man skapa förutsättningar för ett bredare och effektivare utbyte och nyttjande av lokala tillgångar. För att möjliggöra för ett grundläggande serviceutbud inom ett avskilt, mindre område måste det dock till en relativt hög befolkningstäthet eller nyttjandegrad Identitet och läge Vilket område eller vilken plats som helst i staden bör ha en identitet dels för att de boende skall känna tillhörighet och en samhörighet men även för att området skall vara attraktivt och identifierbart för utomstående potentiella besökare. Bebyggelsen eller det offentliga rummet kan ha typiska särdrag, utan att för den skull göra avkall på mångfald och en traditionell fysisk utformning. Genom till exempel ett karaktäristiskt landmärke i form av en hög byggnad eller liknande blir området lätt att finna och beskriva. Även namnet kan vara av vikt när det gäller att profilera ett område. Hammarby Sjöstad fick till exempel inte sitt namn av en slump där ville man uppenbart klargöra att det rör sig om stad vid sjö, vilket inte bara speglar planerarnas vision utan dessutom är två bra säljargument. 19 Boverket, Blandstaden, rapport 20

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt. Arkitektur och stadsstruktur Värden

Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt. Arkitektur och stadsstruktur Värden Fint eller fult Trivsamt eller tråkigt Arkitektur och stadsstruktur Värden Undersökning: Ett nytt hus ska byggas nära din bostad Vilket hus föredrar du? Över 1000 svarande 2009, UK ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv,

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning 1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Den kommunala tomtkön borde byta skepnad... Från: Pendlingsavstånd Ingen närhandel Inga arbetsplatser Ingen blandstad Få

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design

BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design Bo Grönlund, arkitekt maa sa, lektor Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Hög brottslighet

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

7 Analys. Förtäta med det som behövs

7 Analys. Förtäta med det som behövs 7 Analys Förtäta med det som behövs I Södra Guldheden finns det, som tidigare nämnts, till största delen mindre lägenheter där flertalet äldre personer eller andra småhushåll bor. För att åstadkomma en

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Bevara, Bygga om & Bygga till Preserve, Rebuild & Expand. Kajsa Blohm. Martin Öhman. Supervisor. Examiner

Bevara, Bygga om & Bygga till Preserve, Rebuild & Expand. Kajsa Blohm. Martin Öhman. Supervisor. Examiner Bevara, Bygga om & Bygga till Preserve, Rebuild & Expand Kajsa Blohm Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Filippa Stålhane Martin Öhman Jesús Azpeitia Seron Examensarbete inom arkitektur, grundnivå

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Grön stadskvalitet. Cities are proximity, density, closeness Edward Glaeser. Sustainable density UN Habitat. Alexander Ståhle BUTIKER BUTIKER

Grön stadskvalitet. Cities are proximity, density, closeness Edward Glaeser. Sustainable density UN Habitat. Alexander Ståhle BUTIKER BUTIKER Grön stadskvalitet Alexander Ståhle Tekn dr & vd Spacescape Cities are proximity, density, closeness Edward Glaeser RESTAURANGER BUTIKER BUTIKER ÖREBRO TÄTHET STOCKHOLM TÄTHET GÖTEBORG TÄTHET Sustainable

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst SNILLEN SPEKULERAR med stadslivet i fokus av Mikael Propst 38 Fyra landskapsarkitekter samlas runt ett bord. De diskuterar stadens utveckling, och inte minst sin egen uppgift att som landskapsarkitekt

Läs mer

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken.

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken. Allmänt möte Arrangör: Kommitté med uppdrag att ta fram förslag till generella målsättningar för och ett översiktligt innehåll och detaljeringsgrad för en delgeneralplan av Mariehamns centrum MÖTESANTECKNINGAR

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446 12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya

Läs mer

H A N D E L S H A M N E

H A N D E L S H A M N E vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer. Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv

Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv Karaktärisering och beaktanden kring förtätning Cecilia Sjölin Examensarbete vid programmet för Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2004 Förord Det här

Läs mer

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer