Med uppdrag att tän1ja dollarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med uppdrag att tän1ja dollarn"

Transkript

1 :l.. :J C1J Cl.!... =:l Med uppdrag att tän1ja dllarn Eurn föddes ur Amerikas missbruk av dllarns överlägsenhet i det glbala finansiella systemet. en gemensamma valutan kmmer att utmana den överlägsenheten, men ändå ge Amerika fördelar. Och så länge eurn saknar en plitisk röst kmmer Eurpa även i frtsättningen bara att spela en birll i världsplitiken. 1 av Martin Walker N ÄR EURON NU HAR blivit verklighet rar sig Eurpas plitiska klass för valutans medelbara utsikter. Blir den "hård" eller "mjuk"? Vilken typ av eknmisk styrning kräver den? När kmmer de sm står utanför att gå med? Men eurns tillkmst möts ckså av strategiska frågr, i synnerhet vilken betydelse den kmmer att få i relatinen mellan de två rikaste ch mäktigaste strheterna i världen - USA ch EU. Alltför lätt glöms det brt att en av eurns viktigaste inspiratinskällr var den förbittring sm större delen av Eurpa kände över att USA hade missbrukat dllarns överlägsenhet i det glbala finansiella systemet. et hela började med Tet-ffensiven den där märkliga våren Vietnamkriget skapade prblem för USA:s betalningsbalans, vilket bemöttes med dllarexprt till Eurpa. Tet-ffensiven innebar ett hårt slag mt den amerikanska militären ch resulterade i president Jhnsns beslut att inte ställa upp för mval. För att inte underblåsa den inhemska kritiken vägrade han ckså att höja skatterna för att finansiera kriget. e ökande kstnaderna för kriget ledde därför till ett budgetundersktt på 24,2 miljarder dllar för året 1968, mer än det sammanlagda underskttet för de fem föregående åren. Eurpeer upplevde det sm att de finansierade USA:s budgetundersktt ch fick betala dyrt för USA:s inflatinsexprt, samtidigt sm de såg hur de egna företagen köptes upp i ch med den amerikanska kapitalexprten. et var vid den här tiden sm Jean-Jacques Servan-Schreibers plemiska bk Le efi Americain (en amerikanska utmaningen) blev en bästsäljare i ett Eurpa där anti-amerikanismen blev respektabel i ch med Vietnamkriget ch rasupplppen i amerikanska städer. Charles de Gaulle svarade med att skicka tillbaka dllar till USA ch kräva att få guld i stället. I nvember 1967, när devalveringen av det brittiska pundet började destabilisera Brettn Wds-systemet, var "guldplen" tvungen att sälja för 700 miljner dllar för att upprätthålla guldpriset. Två dagar senare meddelade de Gaulle att Frankrike lämnade plen, ch USA blev tvungen att upphöra med guldförsäljningen på den fria marknaden. Nu var det endast centralbanker sm fick köpa guld. Systemet var dck frtfarande sårbart för plitiska strmar. I augusti 1969 devalverades den franska francen med elva prcent ch i september samma år, efter att envist ha vägrat ge efter för USA:s krav på en revalvering, gick Bundesbank med på att låta den tyska marken flyta. En månad senare hade -marken stigit med ni prcent. En hel generatin eurpeiska plitiker kunde aldrig glömma det sm i deras ögn var ett manipulerande av deras valutr i syfte att lösa en amerikansk kris i betalningsbalansen, vilken hade rsakats av ett krig sm få av dem stödde. EN EUROPEISKA GEMENSKAPEN bestd i det här skedet endast av de ursprungliga sex medlemmarna: Frankrike, Tyskland, Italien ch Benelux-länderna. I denna tid av valutakris skrev Raymnd Barre, blivande premiärminister i Frankrike ch vid tillfället eurpeisk kmmissinär för finansiella frågr i Bryssel, en rapprt m hur en gemensam valuta skulle kunna skydda Eurpa från sådana anglsaxiska störningar. Rapprten fick till följd att "de sex" gav Pierre Werner, stats- ch finansministerveteran i Luxemburg, uppdraget att utarbeta en detaljerad plan för en eknmisk ch mnetär unin. III Svensk Tidskrift 11999, nr 21

2 r 0.. L ::J agens eur härstammar i rakt nedstigande led från Barre/Werner-rapprterna. Utvecklingen har gått via president Nixns punktering av Brettn Wds-systemet 1971, den tyske förbundskanslern Helmut Schmidts ändrade ståndpunkt till förmån för en gemensam valuta, de lika förberedelserna inför eurn - ecun, det eurpeiska mnetära systemet ch ERM -ch slutligen den plitiska knuff framåt mt Maastrichtfördraget sm det tyska enandet gav. Men genm att underminera sina eurpeiska partners ljalitet i ch med missbruket av dllarns ställning , ch igen mellan ch , är det den amerikanska regeringen sm är eurns sanna skapare. Redan från början såg eurpeiska länder den gemensamma valutan sm någt mer än en byggsten till Eurpa, nämligen sm ett skydd mt störningar rsakade av dllarn. (enna kmbinatin gav ytterligare bränsle åt den brittiska misstrn mt prjektet, vilket i sin tur hindrade den eurpeiska integratinen. en här frågan innebar slutet för Margaret Thatchers plitiska karriär, då hn närmast såg brittiska ch amerikanska intressen i Eurpa sm möjliga att åtskilja ch inte gjrde någn hemlighet av att hn föredrg en stark atlantisk allians framför ett starkt Eurpa.) Men trts att det var de anti-amerikanska strömningarna sm födde tanken på eurn, har valutan (trts senaste tidens r) fått starkt ffentligt stöd från den amerikanska regeringen, ch det kmmer helt klart att vara i USA:s natinella intresse att den fungerar. En eur baserad på en eknmi sm är jämbördig med den amerikanska sett till strlek ch andelar i världshandeln kmmer att mildra de våldsamma valutafluktuatiner sm återkmmande har skapat 50-prcentiga msvängningar i växelkurserna mellan dllarn ch yenen respektive -marken. Ett slut på dessa kraftiga svängningar är bra för världseknmin, bra för USA ch bra för den atlantiska alliansen. Eurn medför en sansad, men dck inte förödmjukande minskning av dllarns prestige- ett lågt pris att betala för de fördelar sm följer, förutsatt att anpassningen sker försiktigt ch genmtänkt. Anpassningen kan inte genmföras i snabb takt eftersm "Eurland", trts den gemensamma centralbanken, medvetet valt att inte ha någn mtsvarighet till USA:s finansdepartement sm talar ch agerar för dllarn i världsplitiska sammanhang. Faktum är att ända tills eurn får ett jämförbart plitiskt ledarskap kmmer USA i brist på knkurrens trligtvis att frtsätta att dminera den glbala finansiella styrningen. EN 1 JANUARI 1999 antgs eurn frmellt av elva eurpeiska länder sm transaktinsvaluta, vilket innebär att statens räkenskaper ch skulder uttrycks i eur. Att enskilda människr ch företag kan betala skatt ch fakturr i eur gör att man eliminerar kstnader ch risker sm medföljer handel i utländsk valuta. EMUländernas egna valutr kmmer att finnas parallellt med eurn fram till våren 2002, då sedlar ch mynt i eur införs. Elva histriskt viktiga valutr kmmer då att gå samma öde till mötes sm dublnen ch thalern en gång gjrde. en brittiska regeringen har sagt att den i princip har beslutat att gå med- det vill säga när Strbritanniens läge i knjunkturcykeln bättre överensstämmer med EU:s, ch efter ett val ch en flkmröstning. en sannlika tidsplanen är att nästa brittiska val hålls tidigt, våren eller smmaren 2001, samtidigt sm eller tätt följt j Svensk Tidskrift 11999, nr 2jfJ

3 r a... ::::J UJ av en flkmröstning, vilket skulle göra det möjligt för pundet att ansluta sig till eurn innan sedlar ch mynt i eur sätts i mlpp. Trts att fyra länder står utanför - Strbritannien, Sverige, anmark ch Grekland- kan "Eurland" med sina elva medlemsländer ch 290 miljner invånare stltsera med titeln sm världens största handelsmakt en sammanlagda exprten är 25 prcent större än USA:s ch dubbelt så str sm Japans. EMU-ländernas ttala BNP 1997 var 19 prcent mindre än USA:s, men 50 prcent större än Japans. Eurn kmmer att bli en betydande kraft i den glbala eknmin ch i världshandeln, ch genm finkänslig diplmati av den förre kmmissinären för valutafrågr, Yves-Thibault de Silguy, har man fått garantier av Japan, Brasilien, Taian ch Kina att en betydande ch ökande andel av deras utländska valutareserver kmmer att vara i eur. e femtn EV-länderna står för 30 prcent av IMF:s tillgångar- mer än USA ch Japan tillsammans- så EMU-ländernas inflytande i IMF kmmer åtminstne att vara jämbördigt med USA:s. I den närmaste framtiden kmmer dllarn att stå kvar sm världens viktigaste reservvaluta. Vikten av de amerikanska finans- ch terminsmarknaderna gör att råvaru- ch energipriser kmmer frtsätta att sättas i dllar en tid framöver. Men den dminerande ställning inm glbala finanser sm dllarn nu har kmmer säkerligen att utmanas. Faktum är att inm vissa mråden, till exempel internatinella säkerhetsfrågr, utländska innehav av bankmedel ch valutadenminatinen för världsexprten, knkurrerar redan de samlade EV-valutrna med dllarn. et centrala mrådet, där man kan förvänta sig medelbara förändringar, är fficiella utländska valutareserver. Enligt statistik för 1995 sammanställd av det USA-baserade Institute fr Internatinal Ecnmics var 64,1 prcent av dessa reserver uttryckta i dllar, 15,9 prcent i -mark (21,2 prcent med alla EV-valutr sammantagna), ch 7,5 prcent i yen. Institutets chef, C Fred Bergsten, trr att "the dllar and the eur are each Iikely t ind up ith abut 40 per cent f rld finance, ith abut 20 per cent remaining fr the yen, the Siss franc and minr currencies." (e 20 prcent sm återstår för övriga valutr kan kmma att krympa väsentligt i ch med 1998 års förhandlingar mellan EU ch Scheiz sm röjde undan de flesta återstående hindren för ett scheiziskt EMUmedlemskap.) "Trts att fyra länder står utanför- Strbritannien, Sverige, anmark ch Grekland- kan "Eurland" med sina elva medlemsländer ch 290 miljner invånare stltsera med titeln sm världens största Om vi utgår från att Bergsten har rätt trde en aldrig tidigare skådad förändring av världens finansiella tillgångar snart påbörjas. Bergsten uppskattar att ett värde av miljarder dllar av de fficiella reserverna, ch miljarder dllar av de privata tillgångarna, kmmer att byta valutaenhet från dllar till eur. Han beräknar att mellan 500 miljarder ch l biljn dllar sannlikt kmmer att svära trhet mt en ny valuta. en avgörande frågan är hur lång tid kmmer det här att ta? Om det går för snabbt blir effekten sm en tsunami, det vill säga att dllarns värde pressas ned ch eurns värde drivs upp. Förutsatt att man vidtar vissa försiktighetsåtgärder ch att prcessen tillåts ta några år brde effekten inte bli så dramatisk. et är möjligt att eurn visar sig vara en ppulärare reservvaluta. I egenskap av ny valuta måste den skapa en trvärdighet sm en pålitlig värdeenhet, sm är mer lik -marken än den italienska liren. etta förutsätter att eurräntan blir knkurrenskraftig. Eurn styrs av den helt berende eurpeiska centralbanken, ECB, sm (efter tyska påtryckningar) leds av den förre hlländske finansministern ch centralbankschefen Wim uisenberg, en str beundrare av Bundesbanks anti-inflatinistiska traditin. Enligt ECB:s grundläggande stadgar är man skyldig att styra eurn med prisstabilitet sm främsta priritet, ch med mycket begränsad öppenhet m hur man går tillväga. När Strbritannien, Sverige, anmark ch Grekland, ch möjligen Scheiz, frmellt deltar i EMU kmmer den eknmiska maktbalansen att förskju- tas till eurns fördel. Trligtvis kmmer lje- ch råvarupriser att sättas både i dllar ch eur under de närmaste fem till ti åren, vilket inte nämnvärt brde skada den amerikanska eknmin, förutm att den förlrar en del seignrage (det vill säga att alla innehav av utländska sedlar i själva verket är räntefria lån från den utgivande centralbanken). Seignraget beräknas vara värt 30 miljarder dllar m året för det amerikanska finansdepartementet, delvis på grund av den mindre sunda anledningen att log-dllarsedeln är en favrit inm penningtvätt ch bland narktikalangare. Trligtvis kmmer den här rllen att övertas av 500- eursedeln, sm är värd ungefär 550 dllar. et krävs en hel prtfölj för att transprtera en miljn dllar i l OG-dllarsedlar, medan en mtsvarande summa i eur får plats i bröstfickan. handelsmakt." 1,11 Svensk Tidskrift 11999, nr z l

4 en verkliga kstnaden för USA blir att dllarn förlrar mer ch mer av sin unika psitin sm reservvaluta, vilket gör att man får mindre ch mindre möjligheter att dra nytta av dllarns ställning. USA kmmer inte längre att kunna göra smärtfria devalveringar genm att trycka ch exprtera dllar till Eurdllar-marknaden. Man kmmer inte längre att kunna tvinga fram revalveringar i Eurpa ch Japan i syfte att gagna den amerikanska betalningsbalansen, vilket man gjrde ch llarn kmmer inte längre att ha ensamrätt på ställningen sm den enda säkra valutan i rstider. en kmmer att tvingas knkurrera med eurn m den rllen; det i en tid då vikten av "Eurland" sm marknad ch exprtör kräver att många länders ch blags dagliga handel sker i eur. U STABILARE EURON ÄR, ESTO VIKTIGARE blir det för Jdllarn att uppvisa en lika sund styrning. Om dllarn visar tecken på inflatin kmmer den att falla mt eurn såvida USA inte kmpenserar det med högre räntr. etta skulle kunna rsaka prblem med tanke på att USA har redvisat undersktt i sin bkföring de senaste femtn åren. Utlandsskulden överstiger en biljn dllar nett ch ökar årligen med mer än 15 prcent. Allt detta är dck hanterbart för en eknmi med en BNP på åtta biljner dllar. Men när dllarn knkurrerar sm internatinell värdeenhet med eurn ch E-länderna, vars bkföring varit i balans under många år, ch sm vanligtvis uppvisar mindre översktt i den internatinella handeln, måste dllarn kämpa hårt för sin trvärdighet. Krt sagt är eurns bltta närvar ng för att ge dllarn en slags villkrlig dm. en måste helt enkelt lära sig hur man uppför sig. Ledningen -inte bara den innanför den amerikanska centralbankens ch finansdepartementets väggar, utan ckså den inm den plitiska apparaten i Vita huset ch kngressen där man bestämmer m finansplitiken - blir tvungen att agera i Thmas Jeffersns anda: "ith a decent respect fr the pinins f mankind". llarns internatinella trvärdighet (ch därmed dess värde) kmmer att sättas på prv av ppulära men finansiellt betänkliga skattesänkningar, eller av återkmmande federala budgetundersktt. llarljalisterna ska nu inte tr att de är ensamma m att förlra på att eurn införs. en kmmer ckså att skaka m Eurpas stela arbetsmarknader ch de infficiella priskarteller sm gör det möjligt för eurpeiskt näringsliv att överföra vinster från länder med höga skatter tilllågskatteländer. (Rekrdhöga böter sm dem Ekmmissinen gav Vlksagen för att man satt högre priser i Italien brde inte längre vara nödvändiga när Eurpas knsumenter direkt kan jämföra priser i eur.) Ett bakmliggande mtiv till eurn har varit att "thatcherisera" Eurpa bakvägen ch att åstadkmma ett mtsvarande skifte i maktbalansen mellan arbete ch kapital. Thatcher genmförde det skiftet genm knfrntatin. Majriteten av EMU-länderna är idag rikare ch mer kmprmissbenägna än vad Strbritannien var i slutet av 70-talet, ch har kunnat genmföra refrmer på ett smidigare sätt ch i enlighet med Eurpatanken. Men i de en gång så spendersamma sciala marknadseknmierna har man gjrt nedskärningar i de statliga utgifterna ch höjt skatterna för att kunna minska sina budgetundersktt till att mtsvara de riktlinjer sm ställts upp av Maastrichtfördraget, det vill säga tre prcent av BNP, samt minska den ttala statsskulden till 60 prcent av BNP. (Belgien ch Italien har båda en statsskuld sm uppgår till det dubbla, men eftersm deras budgetdisciplin lyckades minska dessa fattbara skuldbördr i tillräckligt rask takt brtsåg man från det.) EMU -ländernas regeringar har bitit ihp ch stått ut med en arbetslöshet sm stigit till13 prcent i Frankrike ch 12 prcent i Tyskland. Följden har blivit en ökning av antalet deltidsjbb ch en växande svart marknad där arbetsgivare ch anställda samarbetar för att undkmma höga arbetsgivaravgifter. EU :s statistiska rgan, Eurstat, gjrde 1998 uppskattningen att ti prcent av EU:s eknmi inte redvisas. Meningen är att eurn ska göra Eurpas eknmier mer lika USA:s, med större flexibilitet, högre prduktivitet ch resultatstyrda löner i ett mer företagarvänligt eknmiskt klimat. Men eftersm knkurrensen på världens valutamarknader förbättras kmmer dllarn att tvingas agera mer sm -marken för att slippa betala priset med högre räntr. Att två stabila ch anti-inflatinistiska finansjättar ligger till grund för världseknmin gynnar ng båda två. etta hjälper ss att förklara varför amerikanska plitiker har välkmnat eurn ch i likhet med ledande eurpeiska plitiker understrukit de ömsesidiga fördelarna. ET ÄR OCK EN VÄSENTLIG EL av eurn SOm saknas. I dagsläget finns ingen mekanism för plitisk styrning- varken internt eller externt. en enda plitiska auktriteten är Ekfin-rådet, det vill säga finansministrarna i EU:s femtn medlemsstater. et finns ckså en mindre frmell Eur-XI kmmitte, där de elva EMUländernas finansministrar möter varandra. Men sm en följd av de brittiska prtesterna mt att lämnas utanför denna inre cirkel kmmer Eur-XI inte att ha någt permanent sekretariat. Ekfin-tjänstemän ska förbereda ch närvara vid mötena, ch rdförandeskapet i Ekfin växlar varje halvår mellan medlemsländerna, precis sm rdförandeskapet i EU:s ministerråd. Vem ska då föra Eurpas talan vid en eventuell internatinell finanskris? Man kan sammankalla Ekfin till s.. :l r Cl. l... ::J l Svensk Ti dskrift 11999, nr 2I IJ

5 r 0.. " ::l UJ ett krismöte, men de kan knappast förväntas hantera krisen på heltid. et är långt ifrån säkert att det inm "Eurland" finns ett enda plitiskt rgan sm skulle ha befgenheten, för att inte tala m erfarenheten, att inleda en räddningsaktin i samma strleksrdning sm när Clintn-administratinen löste ut den mexikanska pesn Hanteringen av Asienkrisen leddes plitiskt av den amerikanske finansministern sm i juni 1998 hade tillräcklig tyngd för att intervenera på marknaden i syfte att stötta den fallande yenen. (Eurpas regeringar blev inte ens rådfrågade före interventinen.) I den närmaste framtiden gör ng gammal vana ch bekvämlighet att USA även frtsättningsvis kmmer att ta på sig ledarskapet ch att EU behåller sin märkliga dubbelrll sm eknmisk jätte ch plitisk dvärg. etta är inte sunt ch förmdligen inte heller hållbart. et är dessutm i USA:s intresse att uppmuntra EMU-länderna att ta fram en mtsvarighet till den amerikanske finansministern för att de tillsammans ska ansvara för krishanteringen. en inmeurpeiska styrningen av eurn är ckså säker. Lagen, frmulerad i Maastrichtfördraget, är förviss helt klar. ECB ansvarar för räntan ch penningmängden. Ministerrådet ansvarar för valutakursen ch eurns "externa representatin". Men frågan m styrning har nyligen blivit mer prblematisk än så. Eurn utfrmades främst av knservativa regeringar för att passa en tid med hög inflatin. Efter valen i Frankrike ch Tyskland styrs eurn nu, i ett ptentiellt deflatinistiskt skede, av regeringar till vänster m mitten. Ett knservativt frdn med scialdemkrater vid ratten är inte nödvändigtvis en paradx. Eurpas scialdemkrater har str erfarenhet av att leda kapitalistiska system ch kan hävda att de under årens lpp både civiliserat ch förbättrat dem. Vidare innebär ECB:s verkställande befgenheter ch plitiska berende att EMU-ländernas regeringar i bästa fall sitter i baksätet. e kan skrika ch sparka, men de sitter ändå utm räckhåll för pedalerna. ET FINNs FEM FÄLLOR sm eurn måste undvika ch sm måste skadliggöras under den avgörande övergångsperiden mellan införandet den l januari 1999 ch fram till 2002, då eurpeiska plånböcker kmmer att innehålla sedlar ch mynt i eur. en här mställningen inleds i en svår perid; i efterdyningarna av finanskllapserna i Asien ch Ryssland, ch med överhettade glbala marknader. När detta skrivs befinner sig Spanien, Irland, Finland, Prtugal ch Nederländerna i en högknjunktur. Frankrike, Belgien ch Österrike är i en knjunkturfas med ganska stabil tillväxt. Tysklands återhämtning har hakat upp sig, delvis på grund av långsammare världstillväxt, ch Italien kmmer inte ur sin låga tillväxt. Meningen är att EMU-ländernas räntr ska knvergera till ungefär samma nivå sm den aktuella tyska räntan, ungefär 3,3 prcent, innan den gemensamma valutan införs. etta kmmer lägligt för länder sm befinner sig i högknjunktur ch kmmer ng att kräva en del budgetdisciplin för att förhindra överhettning. Med tanke på Tysklands närmast befintliga inflatin kan 3,3 prcent vara en alltför hög gräns m landets eknmiska återhämtning ska kunna få ny fart. et första prblemet består alltså i att hitta rätt räntenivå ch en adekvat budgetbalans för de länder sm har en hållbart snabb tillväxt. en andra fällan rör de kraftigt varierande växelkurserna. Eurns kurs gentemt dllarn ch yenen kan bli föremål för en viss turbulens under det att världsmarknaderna vänjer sig vid den nya valutan ch försöker avgöra m den styrs av centralbanken. Kmmer eurn att bete sig sm en större versin av -marken, eller styras plitiskt av scialdemkratiska regeringar ch snarare uppföra sig sm en italiensk lire i jättefrmat? Växelkurserna mt det brittiska pundet ch den svenska krnan kan bli än mer kmplicerade av ett skäl sm inte har belysts i tillräckligt hög grad: Eurpeiska banker står i startgrparna för att direkt efter eurns införande överösa de inhemska marknaderna i Strbritannien ch Sverige med förmånliga erbjudanden m bstadslån ch kreditkrt, baserade på den låga eurräntan. Eftersm de brittiska räntrna är dubbelt så höga sm EMU-ländernas kmmer många säkerligen att nappa på dessa erbjudanden. Ett fallande pund skulle följaktligen bli smärtsamt för dem sm tar lån i eur. en handfull brittiska husköpare sm tecknade lån i mark när Strbritannien var med i ERM fick se sina skulder skjuta i höjden med närmare 50 prcent i ch med pundets uteslutning ur ERM i september I en större skala skulle detta kunna få allvarliga plitiska knsekvenser. en tredje fällan man måste se upp för är den plitiska panik sm kan uppstå på grund av eurns långsiktiga knsekvenser; en frtsatt harmnisering av Eurpas eknmi- ch budgetplitik. et är uppenbart att en viss budgetsamrdning inm EMU är nödvändig, det är eknmer från alla läger överens m. Knepet är att uppnå detta snarare genm grupptryck ch samförstånd än genm bestämmelser ch regler. Men de varningsrp sm hördes i brittiska medier i nvember 1998 m harmniserade EV-skatter var helt grundade. Ett gemensamt skattesystem för EU är inget måste. Till ch med i en federatin sm USA, med gemensam valuta ch federalt skattesystem, varierar skatten kraftigt i de lika staterna. Bende i Flrida, Texas ch Ne Hampshire betalar ingen statsskatt alls, medan de i Ne Yrk, Cnnecticut ch Washingtn, C, måste betala stats- lm l Svensk Tidskrift 11999, nr 2l

6 TVIVEL FINNS ET VISSA RISKER med eurn: interna risker sm kan destabilisera samarbetet ch externa risker sm kan få ännu större knsekvenser. en interna risken är ng så tydlig ch bestär av den plitiska svårigheten att i ett demkratiskt system föra en penningplitik sm passar alla de vitt skilda eknmierna i deras lika knjunkturfaser. Efter några år av stark tillväxt blev Finlands ch Irlands eknmier överhettade smmaren 1998, ch m de hade fått agera självständigt skulle de ha höjt räntrna i syfte att dämpa efterfrågan. Men sm delar av "Eurland" kan de inte höja räntrna unilateralt. Alla dämpande åtgärder måste gå via skattehöjningar eller återhållsamhet i lönerna - ch högre skatter är inte sannlikt. Alla vädjanden från finländskt ch irländskt håll m höjda eurräntr skulle mgående stöta på mtstånd från Frankrike ch Tyskland eftersm deras eknmier nyligen har börjat växa igen. Ända tills knvergensen i ländernas eknmier har nått en högre grad kmmer EU:s mest centrala plitiska prblem vara att hantera den här typen av asymmetri - ch klara av det utan att, sm är fallet i USA, flytta från "bust-tn" till "bm-tn", eller inkmstöverföring frän tillväxtreginer till mråden i eknmisk kris, vilket är en väsentlig del av det federala skatte- systemet. Eurns externa risk betnas av Martin Feldstein, natinaleknm vid Harvard, i en utmärkt artikel i Freign Affairs med titeln "The Eur and War". Han menar där att EMU:s innebende eknmiska ch finansiella knkurrens, för att inte tala m det spända läget mellan eurn ch dllarn, i längden kan leda till knflikter. Teretiskt sett skulle ett Tyskland på uppgång ch ett Frankrike i kris kunna vidmakthålla sina skilda eknmiska behv ända tills krig bryter ut. Men det är lättare för en av dem att lämna valutauninen, eller för de övriga att hitta en annan lösning, innan saker går överstyr. Och hittills har EU visat sig vara relativt bra på sådant. FeJdsteins argument brister ckså med tanke på att det enda riktiga exemplet på ett bilateralt reservva- skatt sm mtsvarar en tredjedel av den federala inkmstskatten. Än så länge finns ingen samstämmighet i fråga m ett eventuellt gemensamt skattesystem inm EU. et behövs inte heller- fråga Texasbrna. etta betyder dck inte att man inte kan eller bör göra någt. Alla EU:s medlemsländer km i december 1997 överens m att tillsammans utarbeta strategier för att undvika skadlig skatteknkurrens inm Eurpa. etta sker väl sm vanligt genm att man käbblar ch köpslär sig fram till en kmprmiss, ch tar hänsyn till särintressen sm exempelvis Strbritanniens r för Citys ställning sm finansiellt centrum. Man km ckså överens m att försöka hindra E-medbrgare från att utnyttja skatteparadis sm Kanalöarna, Luxemburg ch Liechtenstein. et är bara att önska lycka till. en farligaste fällan av alla, eftersm den blir svårast att undvika, är att eurn riskerar att bli syndabck för dåliga beslut av medlemsländernas plitiker. e första tecknen på en sådan utveckling såg vi när (den nu avgångne) Oskar Lafntaine, under sina första veckr i tjänst, efterlyste fasta växelkurser, lägre räntr ch klassisk keynesiansk expansinsplitik för att skapa nya jbb. Hans rådgivare har ckså antytt att stabilitetspakten- utarbetad i syfte att minska underskttsfinansiering, särskilt i de svagare eknmierna i EU- brde överges. Lafntaine ch hans rädgivare är i sin fulla rätt att uttrycka sådana åsikter, men det finns ingen anledning till att ECB skulle lyssna på dem, än mindre rätta sig efter dem. På längre sikt kmmer regeringarna att kunna påverka ECB eftersm de utser sina egna centralbankschefer sm sedan sitter i ECB:s styrelse. Tysklands beslut att nästa år ersätta Hans Tietmeyer sm chef för Bundesbank är intressant. Men det är brukligt att demkratiskt valda regeringar har ett visst strategiskt, m än inte realplitiskt inflytande på penningplitiken. Alan Greenspan km inte från ingenstans för att leda den amerikanska centralbanken. Han utsågs först av den dåvarande presidenten Reagan, med senatens gdkännande, ch fick förnyat förtrende av Clintn. et sm gör Lafntaines uttalanden så rande är inte att de antyder att Eurpa kmmer att styras av en ny scialistisk ledning sm vill öka utgifterna. Andra regeringsuttalanden från Frankrike, Italien ch Spanien, ch den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder, visar klart att han inte talar för dem. et verkliga prblemet ligger i att Lafntaine kan ha talat uppriktigt m detta på grund av annat än övertygelse, nämligen plitisk ambitin. etta vittnar m en splittrad ch svag tysk regering sm inte inger mycket förtrende så här i eurns inledningsfas, ch när Tyskland tagit över det halvårslånga rdförandeskapet i EU. Precis sm Margaret Thatcher ch Jhn Majr fått erfara kan inrikes partiplitik fta inkräkta på strplitiken med den gemensamma valutan. U TAN "Utan tvivel finns det vissa risker med eurn: interna risker sm kan destabilisera samarbetet ch externa risker SOm kan få ännu större knsekvenser." :l.. ::s r. l... ::J U.J l Svensk Tidskrift 11999, nr 2l J

7 s... ::::::1 r ~ Ll.J lutasystem, det sm inleddes av Strbritannien ch USA, inte alls resulterade i krig det här århundradet, utan i en stark ch hållbar allians. När FeJdstein diskuterar en ptentiell transatlantisk rivalitet förbiser han ckså att arvet av dagens integrerade Eurpa innefattar femti år av amerikanskt stöd. Amerikanerna brde vara stlta över att Marshall planen, Nat ch den sedan lång tid mest framgängsrika alliansen i världen ligger till grund för det partnerskap sm till str del styr världen genm delat ledarskap mellan G8-länderna, IMF ch FN:s säkerhetsråd. Tacksamhet är inte ett typiskt eurpeiskt drag, men Eurpas länder- med några undantag- har på det hela taget lutat sig tillbaka ch njutit av USA:s ledarskap. et kan hända att Eurpa inte har haft så strt val, ch det är tänkbart att upprepad misskötsel av kriser ch en världsdepressin i förlängningen skulle stärka argumenten för de sm påstår att hela pängen med eurn är att ge Eurpa möjlighet att göra egna strategiska val berende av USA. "Vi måste vara medvetna m att Amerika tenderar att distansera sig från Eurpa. På läng sikt måste Eurpa därför bana sin egen väg till frigörelse", hävdade Jean Marie Clmbani, redaktör för Le Mnde, i februari 1998: "et vre bra m man i nuläget åtminstne inser vad sm håller på att hända. Genm Nats utvidgning till Centraleurpa har USA nu två 'pririterade' allierade: Plen i öster ch Strbritannien i väster. Nats mål är ingen hemlighet: att bringa EU:s fastslagna plitik på fall ch att förkasta ett plitiskt Eurpa sm leds av Frankrike ch Tyskland, till förmån för ett starkt Nat med USA ch Strbritannien i spetsen". En liknande åsikt framfördes av tfelmut Schmidt, sm i mars förra året sa till Washingtn Pst: "Amerika förstår inte än hur str betydelse eurn kmmer att få, men när man väl gör det så kan det leda till enrma knflikter. Eurn kmmer att medföra att dllarns världsdminerande ställning får stryka på ften. en kmmer dessutm att förändra maktbalansen i världen så att USA inte längre är ensam herre på täppan." ET vis Ryssland i Tjetjenien, Kina på Tianmen Square, Japan när det gäller exprt, ch Frankrike i största allmänhet. USA kanske uttrycker sitt missnöje. e kanske inför sanktiner. Men det är ett känt faktum att USA gärna går ut i krig. Vissa pessimister påminner m det tidiga seklets felaktiga förutsägelser sm hävdade att krig hade blivit en möjlighet i en så civiliserad ch genm handel förenad värld, en värld där det brittiska imperiet var kejsardömet Tysklands viktigaste handelspartner, ch Tyskland det brittiska imperiets näst viktigaste handelspartner. e sm är pessimistiska till transatlantiska relatiner visar ckså på den uppluckrade ljaliteten sm kalla krigets slut medförde. Eftersm EV-länderna inte längre upplever någt ht frän öst, ch är mindre benägna att känna sig underlägsna USA, har de större frihet att utarbeta sina egna långsiktiga strategier, ch (för första gängen sedan 1941) spela en aktiv i stället för passiv rll i sin egen histria. Eu HAR ÄNÅ VALT att upprätthålla ch livnära den transatlantiska alliansen. Traditin, gammal vana, eknmiska intressen ch gemensamma värderingar med USA har tillsammans bidragit till det. et har även kriget i Bsnien, vilket visade Eurpas begränsningar på det militära ch strategiska mrådet. Händelserna i Bsnien var ytterligare bevis på det sm Gulfkriget redan hade visat: USA är frtfarande den främste strategen. Eurpa tg på sig den rll sm Strbritannien tidigare hade haft själv, nämligen den att agera Sanch Panza vid sidan m USA sm n Quijte. Eurpa blev den ljale tjänaren sm std red att ställa upp med mindre avancerad militär hjälp ch eknmiskt stöd till USA:s peratiner. Men inm ett centralt mråde har Eurpa föresatt sig att styra sitt eget öde- genm beslutet att utveckla en valutaunin. Kmmer Strbritannien att gå med? et trliga är att pundet ansluts till eurn i januari Eftersm den brittiska eknmin är en av de större i Eurpa, tillika den sm är mest inflytelserik på de glbala finansmarknaderna, kmmer dess anslutning att bli en tillgång för eurn ch det eurpeiska samarbetet. Strbritanniens anslutning till EMU skulle ckså bli en tillgång för USA, en underförstådd garanti m att eurn inte kmmer att manipuleras mt amerikanska intressen, ch att kalla krigets atlantallians inlemmas i en framtida ge-eknmisk värld. ÖVERSÄTTNING: SOLVEIG HÅKANSSON. Martin Walker är eurpeisk redaktör för The Guardian ch senir fell vid Wrld Plicy Institute i Ne Yrk. Artikeln har tidigare publicerats i den brittiska tidskriften Prspect. BEROR PÅ vad man menar med att vara "herre på täppan". USA:s ledarstil har varit ryckig, peridvis tanklös, men för det mesta välmenande. Man har visat prv på återhållsamhet i sin maktutövning, lärt sig att acceptera bångstyriga länder ch har inte störtat vare sig Khadaffi eller Saddam Hussein. USA i rllen sm "herre på täppan" kanske gick hårt fram med resten av världen för att rädda den mexikanska pesn 1995, men var betydligt mindre framgångsrik i sina försök att leda in Japan på det refrmprgram sm skulle kunna ta landet ur recessinen. et har inte ingått i den mderna amerikanska traditinen att spela "herre på täppan", även när andra natiner varit extremt påfrestande, exempellfj l Svensk Tidskrift 11999, nr 2l

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Datum 2012-10-22 Sida 1 (2)

Datum 2012-10-22 Sida 1 (2) I Landstinget II DALARNA Central förvaltning Eknmienhet BESLUTSUNDERLA

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Marknadsutsikter. Januari 2012

Marknadsutsikter. Januari 2012 Marknadsutsikter Januari 2012 Makr ch ränta Sammanfattning Försämrade glbala tillväxtutsikter Eurmrådet hankar sig fram Viss ljusning i USA Kina mjuklandar Sverige Exprten brmsar mer än väntat, vilket

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER E+ YiA Spimus LIITE III_KA105_rahitus- ja spimussäännöt_sv.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

Kan vi lita på ekonotnerna?

Kan vi lita på ekonotnerna? ~ ::l Kan vi lita på ekntnerna? l av Per-Martin Meyersn "At a May Day parade l ng clumns f tanks, guns missiles, infantry were nce fllwed by rws f peple in grey suits. 'Wh are they?' asked n e bystander.

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Försäkringsvillkor Dolda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bostads- eller fastighetsaktiebolag

Försäkringsvillkor Dolda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bostads- eller fastighetsaktiebolag Försäkringsvillkr Dlda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bstads- eller fastighetsaktieblag Dlda Fel Försäkring 1. Försäkringsgivare Denna försäkring erbjuds av

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas på prjektet enligt avtalet. Dessa regler förtydligas

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige Vi kan skapa 100000 nya jbb i Sverige (Tni anmärkning: varför redgör man inte vart årligen 5 miljarder tar vägen sm branschen erhåller från skattebetalarna ch via EU sm ckså är våra pengar) Det påstådda

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Skatteväxling. Frihet Välstånd Samverkan. Revisionsläge 9b. 2005-07-27 reviderad 2006-06-26 (se appendix) Leif Lundberg

Skatteväxling. Frihet Välstånd Samverkan. Revisionsläge 9b. 2005-07-27 reviderad 2006-06-26 (se appendix) Leif Lundberg Skatteväxling Frihet Välstånd Samverkan Revisinsläge 9b 2005-07-27 reviderad 2006-06-26 (se appendix) Leif Lundberg Med sänkt skatt för låginkmsttagare (se Appendix) Skatteväxling sm ger ökat välstånd

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

Den 14 mars skickade vi PGU-barometern till dig, och mer information om årets barometer hittar du här.

Den 14 mars skickade vi PGU-barometern till dig, och mer information om årets barometer hittar du här. Svenska rganisatiners kmmentarer på regeringens skrivelse 2013/14:154 till riksdagen: Genmförandet av samstämmighetsplitiken för utveckling fkus: den glbala utmaningen migratinsströmmar De kmmande veckrna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Uttalande från styrelsen för Caperio Holding med anledning av Advanias offentliga kontanterbjudande

Uttalande från styrelsen för Caperio Holding med anledning av Advanias offentliga kontanterbjudande Pressmeddelande 27 april 2017 Uttalande från styrelsen för Caperi Hlding med anledning av Advanias ffentliga kntanterbjudande De berende styrelseledamöterna 1 för Caperi Hlding rekmmenderar enhälligt aktieägarna

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar

Karlstad Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013. Stadgar Karlstad Pistl- ch Sprtskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2013 Stadgar för Karlstads Pistl- ch Sprtskytteklubb nedan kallad föreningen, med säte i Karlstads kmmun. Föreningen är bildad 1945. Stadgarna

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland

--- - - - Arsredovisning 2005. Pensionsförval~ningen --- - - * l-andstinget. i Ostergötland --- - - - Arsredvisning 2005 Pensinsförval~ningen --- - - I * l-andstinget i Ostergötland *=~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2006-03-01 LiÖ 2006-18 Landstingsstyre Isen Årsredvisning för

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Höörs kommun. Budgetramar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR L-{ Kommunstyrelsens förslag. ,/LL+\o)L A.nl--/\)1(5

Höörs kommun. Budgetramar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR L-{ Kommunstyrelsens förslag. ,/LL+\o)L A.nl--/\)1(5 Höörs kmmun \ PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kmmunstyrelsens förslag Budgetramar 2011-2013,/LL+\)L A.nl--/\)1(5 L-{ 1., HÖÖRS KOMMUN BEREDNINGSUNDERLAG BUDGET 2011 VEP 2012-2013 EKONOMISK ÖVERSIKT I den eknmiska

Läs mer

Östervåla 2015-06-11

Östervåla 2015-06-11 Östervåla 2015-06-11 Vårens sista styrelsemöte avhölls igår nsdag så vi i styrelsen har samlat lite inf m vad sm händer ch vill med det önska Er alla en skön smmar. Infrmatin från Östervåla IF:s styrelse.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer