jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~"

Transkript

1 l4eddelande 'NR 7 FRÅN SAI,TSJÖBADENS HEMBYGDSFÖRENING J anu.a.ri 1974 Utdrag ur jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~ Av WIOTOR MAT1rsSON ~E!1lJ:~f!f~~!B-pge~7.~t:~~~ Saltsjöbadens Hembygdsförening återger hä~d valda delar aven självbiografisk berättelse skriven för den egna familjen av den kände kommunalmannen m m i Saltsjöbaden Wictor Mattsson. ( ) Detta har gjorts möjligt genom vänligt tillmötesgående av hans dotter Ingeborg Persson, Nacka, som lånat oss manuskriptet bestående av 124 inbundn.a. ma.akinsk~ivna sidor illustrerade!md färglagda, trevliga teckni.ngar av författaren. Mattsson skildrar sin barndom och ungdom gan$ka utförligt, men den delen av berättelsen tas jnte med här, eftersom händelserna inte direkt berör Saltsjöba.den. Som bakgr und för läsn.ingen av avsnitten om vår trakt och för förståelsen av Wiotor Mattssons person ä.r det dock bra att veta. något om de uppgifter han lämnar om sig självi Hane far hette Matthias Ma.ttsson och var bondson från Risinge by i Hökhuwd, född Hans mor Margareta. Karolina, född 1853.ooh dotter till en lägenhetsägar.e 1 Finnskogen, Valö. Som gifta slog de sig ner i Ra:rn}~lls gtllvsarnhälle i!lunda i Uppland, där fadern blev gruvarbetare. Här född.es Wictor Han hade nera. syskon. Redml som barn fiok han om somrarna arbeta med att vaska och skräda malm. tillsammans med en bror vid RörbergsgrUva.l1. Från nioårsåldern hjälpte han sin far med a.rbete i skogen. Han gick i Botarsbo folkskola, där under dsning meddelades va.ratulaa dag. "iotor konfirmerades ooh anställdes år 1900 som dräng hos en bol.de i Pålsmora (under Österby bruk). Där stannme han tre Ar. Arbetade sedan vid Rörbergsgravan som skrädare, eldare, spelst,y~are och maskinskötare samt kort tid som gruvarbetare under jord. Anslöt sig till!labandsföreningen i Botarsbo samt IOGT, samlingspunkt för trakten~ ideellt wtresserade lingdpbto Han studerade på egen hand samt på Hermods korrespondensinstit-llt ooh genomgick därefter en maskinyrkeskurs vid Katrineholms Praktiska. Skola. F~ercere.de 'Vid kustartilleriet pa. Oscar Fredriks borg vid Vaxholm Därefter kort anatällntng vid Atlas verkstäder i stockholm. Hade 80m sa. manga andra en besvärlig tid med olika arbeten u~der storstrejkslret I följande avskrift av Wictor Mattsons egen text anges överhoppade pa.rtier med Ibland ilp-förs ett kort sammandrag eller ett förtydligande inom parentes. r ö hal' inget tagita bort eller lagts till.....

2 I } '" 2. Genom en exerciskamrat, som jag träffade, fick jag reda på att det mlhända fanns möjlighet att erhålla a.rbete vid Saltsjöbanan. J ag gick därför omedelba.rt upp på järnvägens kontor i Stockholm och efterhörde arbete både för mig och den nyförvärvade rumskl!lmraten (Emil Lindström). På värn"':igsbyrån blev jag hänvisad till trafikchefen Carl Larssons bostal i Negllnge. Vi r-este dit ut påföljande dag den 1 juli 1909, viikfln. omedelbart anställde oss båda. två, jag som verkstadsarbetare och Lindström såsom vagnsputsare (w. M deltog i åtskilliga friluftsmöten som Stockholms arbetarorganisationer höll vid U~glevikskällan i Lilljansskogen och i diskussionsmöten i Folkets hus och hörde berömda talare sasom Branting, August Palm, Hinke Bergeg-ren, Fabian Månsson. Besökte Arbeta.rinstitutets bibliotek vid Klara. Norra. Kyrkogata och lä.'ite samt hörde föreläsningar på kvällarna.) ~my!i~sjd"o~ Den 7 juli 1909 började jag som verkstadsarbetare vid järnv8.gsverkstaden i Heglinga. Jag hade da inte den ringaste tanke på att rotf'åsta mig i Saltsjöbaden. Ödet ville dock annorlunda. Arbetsförhållandena vid järnvägen voro ingalunda. så förmånliga att de stimulerade till ansträrigningar att stan.na där, utan tvärtom. Arbetstiden var lang --och a-v-].öningsförbållandenr.. Ul'"llsla. Detta uppvägdes dock till viss d~+ av den fastare a.natä1lningsformen och av vissa sociala förmåner. Et,t priva.t järnvägsföretag som Saltsjöba.nsn betraktades i övrigt ur ekonomisk Sj'upunkt lllta säkert som sta.tens Jä.rnvägar där löneförhållandena vid denna tid var en8handa och i vissa avseenden ännu sämx-e. Men där resonerade man som så, att t'kronans kaka. är liten men säker". Första. delen B:'I citatet stämde precis även för Saltsjöbanans vidkomm~de. Timlönen på järrivägsverkstaden var 30 öre och arbetstiden 10 timmar per dag, skyldighet förelåg dessutom a.tt vid förekommande behov arbeta även under sön- och helgdag rör sam.ma timlön. Ken levnadskostna.derna. var drä-gliga.. Vi fick omedelbart hyra. ett möblerat rum tills~g i Neglinge rör 10 kr per man samt fick hel maltidsinackordering för 451- kr peri mfulad.

3 Knappt en rdå-ne..d efter ddt jag börja.t a.rbeta vid järnvägen utbröt storstrejken, det var den 4 augusti. Men enär järnvägarna inte varo inbegripna i denda.konnikt, drabbades inte heller jag därav. Den 26 samm.a. må.nad inkallades jag till repetitionsövning, som pågick till den 30 september, varom jag förut berättat. Storstrejken pågick då alltjä.'filt. Det var därför intet annat val, därest man skulle ha försörjning av eget arbete, än att stanna. kvar vid järnvägen och avvakta bättre tider, tills normalare förhållanden på arbetsmarkna.den inträtt. Det kom att dröja mycket länge inna.n sådant läge kom att uppstå. Reminiscenserna av storstrejken, krigsförberedelserna. och första världskrigets utbrott med åtföljande ekonomiska kriser och depression töljde sa slag i slag. Jag kan inte heller förneka att en kvinna också kom in i bilden. Det var en vacker ljum söndagskväll på -sensomrn.aren 1909 då jag och min rumskamra.t promenerade Knut Wallenbergsvägen fram mot Neglinge gård, där det p.gick dans på. logen,. som vi mötte ett par flickor med vilka. vi började samspråka. Detta första möte ledde till äktenskap med den ena. av dessa år Att sa. skedde har jag ingen gång haft anlec1n..in8 att ångra, utan tvärt om kan jag travestera. Dahlgrens värmlandssang ttden som fran SmAland tager sig en mö han vet att han aldrig sig årlgra.r". Jag tror också att våra barn inte kunnat få någon bättre mor. På grund av dess olika. omständigheter kom jag att sa småningom växa in i miljön och bli Saltsjöbadsbo för alltid samt länkas in i dess kommunalpoli tiska verk8~,lhet under en lång följd av år. ~ 1910 erbjöds jag att övergå 'tran verkstaden tilllinjetjänst inom maskinavdelningen. Detta skulle betyda dels fast månmslön och dels bättre förme~er ifråga om sjuklön, semester och fria resor m m samt utsikt till befordran tilllokeldare resp. förare ganska snart. Denna övergängsbefattning be:d.ämndes lokomotivputsare och innebar i första, hand lokputsnlng, till en början var tredje vecka natttjänst i lokstallet samt dagveckorna vikarie tjänstgöring för lokeldare och i viss omfa.ttning föra-re i vä.:r..1ingstjänst. Då jag antog detta erbjudande vore utsikter-.aa till SIlS.!" befordran ganska ; ;' ljus. Dessa gingo dock snai't om intet på grund av den rationalisering som elektrifiering av järnvägen år 1912 innebar ifråga. om tågbema:nning. Genom vilken enw\st hälften så många befattningshavare

4 ,,-----/ åtgick mot förllt, enär för de elektriske. tågens manövrering åtgick endast en man för varje tag.detta innebar för mitt, m.fl vidkomili8llde att den befordran till ordinarie lokförare, som förut kunde påräknas om ett par år blev verklighet först om cia 20!r. Det dröjde ej länge Sf)daJ'l jag börjat vid järnvägen förrän jag kom i kontakt med de organisa.tioner, som en efter annan började slå rot i samhället. De var Socialdemokra.tiska, arbetarkommunen, nykterhetsorganisationer a.v olika. slag, bildni.ngsverksamheten och främst järnvägsmännens fackliga organisation och dess avdelning n, r 1. Det var förvån91l8värt vilken rädsla. de 8J'lstä.llda 1 allmänhet den tiden hme för att framföra och diskutera. fackliga spörsmål och m.:l.ssförbållanden med de överordnade. Jag erinrar mig särskilt en episod under år 1910 då faokförbundsavdelningen hade kallat ut förbundets förtroendeman för att reda upp vissa misstörh!llanden, som voro ~d.ande pa arbetsplatsen och för den skull utsett två av mina äldre arbetskamrater att vara med vid överläggningen. När OmbUckem1S11l1E:m kom, meddelade emellertid den ena av persona.lombuden, att han, inte vågade vara. med därför att, han just då var i arbete på den arbetsplats där de påtalade missförhållanden var råd811de. Överliiggni"ngen skulle nämligen försiggå på. samma. plats. Jag hade haft nattjänst och låg och sov i bostaden då ett bud kom och väckte mig och bad att jag - oaktat ej befullmäktigat ombud måtte vara med vid den ifrägavarande överläggnlngen i stället för den som 'Vägrat på grund av rädsla för repressalier. Detta sammanträde blev upptakten till mångårigt arbete inom den f~kliga rörelsens olika. grenat, ty jag IQ..1.l"kte dä;rv1d,.att man inte behövde förlora vare sig i anseende eller prestige hos arbetsgiv&ten, om man kunde framföra sakliga skäl "för sin,a påståenden. Trots att mln närmaste törman, lokmästaren, meddelade mig efter sedan. överläggningen I'ar slutförd, a.tt vänsk~pen oss emellan var slut för alltid. SA blev dook inte förhållanden, vilket han sel'uu'e betygade. Man konstatera1e ganska sn~rt att nykterhetstillständet bland de järnvägsanställda var mi'l'ldre gott ooh i vissa. talloroväekandee Detta gällde samtliga. arbetsa.van:ltt och var mest allvarligt ifråga. opl personal 80m utförde säkerhetstjänst av olika slag ~. '!i.

5 5. Det farlil..b dock ett fatalt som insågo fa-ra s.v dessa förhållanden och rör den skull voro villi~ att ingå en ~kterhetsfö~ningoch genom denna medverka till att råd.a. bot mot rusdrycksmissbrl1ket bland jämvägspersonalen. En dylik tören.ing bildades vid Saltsjöbanan år 1910 sasom en avd.elni-ng a.v Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund. I der~a förening kom jag att l."'eda.rl från början bli aktivt verksam, rörst sasom seln-e ;;cra.re och därefter såsom ordförande under ett flertal år. Detta ber-odde måhända där-på att jag var den ende av stifta.rne. som förut delgagit i liknm.de organfsationsarbete och dessutom kanske hade något mera teoretisk skolunderbygsnad än de ö~iga. Vi lyckades ganak{'. tma.!'t att väi'va nya medlemm9-.r och skapa respekt för organisationeres ver"ksamhet. Detta gav sig tilllc.änna bland annat däri, att då det blev fraga om att faekföreningen skulle utse representanter att företräda. persona.len ooh föra dennes talan, anförtroddes detta ofta i första. hand åt oss som förde nykterhetsid~erna.s talan, vilket va.:~ förkla.rligt, ty förutom att vi pa. grund härav ltnjöto visst förtroa71d.e hob såväl arbetsledning som de flesta av arbeteka:nraterli8. hade vi också ktt)'u~ke större förutsättningar härför, tack vare att vi i organisationsa.rbetet fått viss parlamentarisk skolning och i nagon mån träning i offentligt uppträdande.!!.l",o~:r:~~~.,l)t~~~i~~ Han var en genuin S'Jn av Roslsgen ooh hade varit med och byggt järnvägen, det var en k;,~tig och muskulös g-estalt med yvigt rött skä.o'~t varför han påm..in,cle om en Garor!l~..l viking från någon fornnol'disk saga. Han giok också sin egen väg och h.m.e SLl'l egen uppfattning om samlevnadens problem& Jl'U1 kål'.d.e dä.rför ej heller behov av att soli.. d.arisera sig med den övriga pcrsonfi.l~l vid jäi'llvägen. Liksom många andra. liknande berattningshavare vid järnvägen pa den tiden sl bedrev han boskapssköteel m ID såsom binä.ring till banvakttjänsten. På grand av trångboddhet i en undermålig boste.d uppförde järnvägen ny modern banvaktstuga. å t honom. Invid denna anlade han en rö:rninllig fruktträdgård, härvid SllVände han sina tvenne kor som dragare vid alla transporter av jord, gödsel och lk'"ldra körslor. En dag.inträffade emellertid en händelse, som så småningom övertygade honom om nödvändigheten ooh betydelsen av enighet och solidariskt uppträdandeo D<3:rm~ sinnesföränd1"ing skedde på grund av, ett intermezzo i sambancl. med en tagurspåring inom hans banvektssträcka., varvid det a.tl.~.åe-g att ha.n förfa:rit ~genmejctigt därigenom

6 6. att han vägrade lata verksta.dsledningen använda. hans tralla för transport av redska.p, som ekulle användas vid tillfället. Han ansåg att han själv behövde sln egen tralla för SaJfiIDI\ ändamål, och så uppstod ett han.dgemng med verks tadsförulannen som slutade med seger rör banvakten. Detta uppträde ren.derade honom bestraffning bestående i att han förbjöds att i fortsättningen använda. sin tralla såväl i som utom tjänsten. Detta ver ett hårt slag, i första hand därför att det var orättvist och framför allt därför att det därefter åtgick väsentligt läng-.re tid för de dagliga inspektionsturerna då han fick gå till fots, vilket i sin tur gjorde att han fick mindre tid över för sln binäring. För att få upprättelse för denna. förmenta ors.ttvisa behandling som vederfarits honom från järnvägsförvaltningen kämpade han ensam en hopplös kamp under många år. På gr~d av dessa omständigheter be"'ärdigade han aldrig sina överordnade en hälsning, l j heller emottog hån den förtjänstmedalj, som han m fl ~illerkändes i anledning av järnvägens 20-åriga tillv~o. På årsdagen av denna händelse anordna.de han opin.ionsmöte varje år på en tomt som han själv ägde. Till dessa ttopinionsmöten", ve.rtill järnvägslemlingen ~rskilt inbjöds, bekostade han själv tryckning, av affischer samt engågerade en messlngssextett, som spelade ~~a musiknummer, varefter han, själv tog till orda och 80m inledning..,. citerade nagra valda bibelsprak - h3n kunde nämligen sin bibel mycket väl - varefter han i fortaättnw-een av sitt' föredrag, med återgivande av ytterli8:are valda bibelcitat, berättade om alla de orättvisor, som han m fl fått genomleva. Som han' inte var nagan tränad talare, spredo dessa "opinionsmöten" ett löjets skimmer över det hela, som ingalunda bidrog till att få åsyftad upprättelse. Så sm!ningom insåg han sj~~v, att han inte kunde komma tillrätta med problemet på detta sätt utan måste söka bistlnd från annat håll, varför han 8lunälde sitt inträde i fackföreningen Avd 1, av Svenska jirnväg8ma.nnaförbnndet. Dir klagade han så ofta han kunde över de orättvisor som vederfarits honom. Så småningom lyckades oolts! fackorganisationen medverka till att ban fick upprättelse och rätt att använda sin traj.la.~rter de~ händelsen blev han helt omvänd och betraktade därefter fackföreningsrörelsen såsom det mäktigaste instrumentet rör åstadkommande av ordn:fng och rättvisa i samhället

7 7. Någon aktning för överordnade kunde han däremot aldrig tillägna sig och 8.l'lAträngde sig inte heller i ain tjänstutövning-. Då han uppnådde pensionsåldern köp"te h8n ett hemmaa, som var i lägerva.ll. Detta hemman förvandlade h~n inom loppet av några år till en mönstergård. Hans ~ejmade intres13e för fackliga. spörsmål och hane envishe'~ förde honom ganska snart till ordförandeposten i fackavdelningen, vilken post han innehade år 1913, då jag invaldes i avdelningsst-lre1 sen. Men på grund av sin originella. läggn:tng och bristande kännedom om de elementäraste formerna för parlamentarisk ordning, vilket. han själv kos att inse, lämnade han detta uppdrag när året var till ända. ( ',,- L/ il.!k.~e~~eee_~_j_.:t~~;f~~ni~s.~9..~+,a<ej! Efter att hava varit sekreterare i fackförbundsavdelningen under år 1913 blev jag vald till ordförande från och med Ar 1914 och innehade denna befattning till 1939 med undtq'),tag av ett par år som j ag var förhindrad därtill på grund av mera krävande uppgifter i förbundet. I egenskap av fackföreningsordförande och representant för personalen vid Saltsjöbenan kom jag snat't i kontakt med den lokala motparten, JärnvägsbQ_lagets företrädare och dess riksorganisation, Järnvägarnas Arbetsgivarförening, var'yid jae så småningom fick vara med om manga och långa 3iimt stu_ndom hårda förhandlingar rörande personalens intressefrågor av olika slag. Härunder lärde jag mig snart inse bl a att de viktigaste förutsät~ngarna för att uppnå acceptabla resu1tat är att man beflitar sig om a:tt förvärva noggrannast möjliga kännedom om lj\otparten.9 J'eella förutsä.ttningar att kunnn tillmötesg! motpartens yrkanden, att lämna korrekta uppgifter.till motparten utan att därmed avslöja egen svaghet. samt lämna vederhäftiga besked som inger DlOtparten förtroende. Såsom personalombud för Saltsjöbanan kom jae också att deltaga i Svenska. Järnvägsma.nna.förbundets kongresser, varigenom jag även snart kom i kontekt med övriga järnvägsmän i landet De enskilda järnvägarnas 8ntaJ. översteg då väsentligt 100-talet och statens Järnvägar utgjorde en minoritet ay landets järnvägsnät., Såsom varande representant för personalen vid en enskjld järnväg blev jag snart engagerad a.tt såsom förbundsstyrelsens ombud deltaga. i föj;'handlingar. (W M blev 1918 vald till sekreterare i

8 8. distriktet för östra delen av mellersta Sverige vald till ledamot av förbundsstyrelsen i vilken han kv"arstod till 1944.) ~tp-~ Den flicka. som jag första gången mötte en seneommarrv'äll 1909, varom jag förut nämnt, var född i Ing-elsbo, Tryserunu:t socken 1 Kalmar län den 19 septembe:r 1887 och hette Ma.ria libertins. Olivis. Nyberg. VAr första bekantskap fortsatte ooh så småntngom beslöt vi oss för att bilda gemensamt bo. Bröllopet ägde rum den 26 oktober 1913 utan andra ceremonier än de ritua.lenj.iga, som åligger prästen. Därefter hade vi en enkel måltid i vårt nya hem för br8l1opsvittnet och hyresvärden. Vi började allts! med fyra. tomm~ händer som det heter, ty de små besparingar, som vi var och en ägde vore ytterst blygsamma, men tillsammans med bröllopsgåvan 200 kronor. 80;1 jag fiok av min fader, kunde vi köpa det nödvänd.iga..gte av vart bohag utan skuldsättning. Lyckliga omständigheter i förening med att vi båda alltid varit ense om att ej leva över förefintliga tillgångar ha gjort att vi ej heller sedan behövt,&nii ta lånev~gen annat än vid förvärv av fastigheten. Den bostad, utan värme. 80m vi först bodde i. bestod av ett ' rum och kök samt en Iiten glasveranda. För denna. bostad erlade vi en hyra. av 30 kronor per måns\d, eller nästan en tredjedel,av min iil'k:omst. Ken vi klarade oss relativt bre. ändå, t-y le'ylladskostn8.derna i 6vrigt var drägliga och vi skaffade oss litet extra l-nkomster båda två, dele genom en matizutckordering och dels befanns min unga hustru vara mästare i matlagn.i.ne'skonsten, vilket snart blev bekant inom olika kretsar i samhället. som tog hennes kunnighet i anspråk vid tillagning av festmåltider av olika slag, ävensom rör andra arbetsuppgifter i hemmen. Jae; å.min sida. utförde extra arbeten av varierande art. På detta sätt klarade vi våre. finanser ganska bra och kunde euccesivt komplettera behövligt husgeråd och till och med sätta av en och annan krona rör oför~tsedda behov.!!t!$.f"~ lp~.~~.p~a:~,f.te,~ Det kan måhända. va.ra av intresse att se vad det kostade. att sätta bo 1913, varför jag bär ;gör ett utdrag ur kassaboken för september och oktober avseende varabosättningskostnader samma år, enligt följandes 1 soffa 851- kr, 1 skänk 401-, 6 stolar ~ , 1 matbord 351-, 1 skrivbord 351-, 1 bokhylla 211~t" 2 ~t portiärstänger 2150, 2 köke

9 9. stolar 4:50, 1 köksbord 6:-, 1 pclistader 4:-, 1 elektrisk lampa 7:75, 25 kg flook 16:-, 1 bord ;:-, 1 bakskiva 2:-, 2 fönsterbräden 1:40, 1 tvättställ 1:80, diverse köksinventarier 27:-. Hela inventariet kostade alltså kronor 31'(:45. Härtill kom så lirme och duka.r för olika behov, som min unga hustru förut B..'1skaffat. I anslutning härtill får jag enligt S3mA1l8. kassa.bok a.neiva. exempel på kostnaderna avseende konsumtionsbehov under samma tid: 1 liter mjölk 16 öre, 1 p~ket Maggis buljong 50 öre, 1 tidning 5 öre, 1 säck husmilskol 2:50, 1 par stångkorvar 24 öre, 1 tub stoma.tol 60 öre,i famn ved 15:- 1 klädsnöre 2:-. BI:-~!~ På grund av myndigheternas bristande erfarenhet beträffande organiseringen av livsmedelsförsörjningen (under första världskriget) och genom vissa inflytelserika personers förmedling av omfattande matvaruutförsel till huvudsakligen Tyskland och den därav föranledda importspärren från de allierades sida, kom vårt land så småningom i ett nära nog hopplöst läge - åtminstone vad det gällde den befolkning som bodde i städer och tätorter. Visserligen påbjöds ransoneringsbestämmelser och priskontroll angående alla livsmedel och andra förnödenheter, men detta hjälpte föga när det sä. sm!ningom inte fanns något att "ransonera. Situationen var därför förtvivlad rör många familjer. på grund härav sökte sig tätortsbefolkningen i stora skaror ut på landsbygden för att köpa vad som var möjligt direkt av producenterna, vilka härigenom kunde' sälja sina produkter till, mången gång, oskäligt höga priser och på så sätt undanhölls ransoneringsmyndigheterna, vilket i sin tur gjorde situationen ännu mer förtvivlad för den stads- och tätortsbefolkning, som ej hade några förbindelser med landsorten. För vår del så hade vi ännu litet kontakter med respektive hemorter, där vi kunde få köpa någl'a mindre pa.rtier livsmedel av gamla vänner och släktingar. Men allt eftersom tiden gick blev rörsörjningsläget allt mer förtvivlat, vilket tog sig uttryck i ständigt långa köer hos livsmedelsnärr~e~-~ och spontana hungerdemonstrationer. De familjer, som hade små. barn, hade det särskilt svårt enär mjölktilldelningen var i högsta grad otillräcklig En kamrat och jag lyckades att uppspåra ett mjölkställe, som låg pa andra sidan av Erstaviken i T,yresö. Det var hos en fiskare, som hade ett litet jordbruk. Vågen fram och tillbaka dit var ungefär en ocll en halv mil genom skogen. Med denne träffade.vi muntligt avtal om att få hämta

10 10. fyra Iiter var i veckan till ett pris av 50 öre per Iiter. Det var dyrt, men vi 8nsågo oss ändå?sva gjort en god affär. För järnvägsmännen var det ytterligare en omständighet, som förvärra.de lä.get i det att dåvara.nde kollektiva löneavtal, som slutits före krigsutbrottet, var bundna. för fem år framåt, varför situationen för dessa förv~rrades allt eftersom priskurvan st~g. Av denna anledning och i egenskap a.v ordförande i fackföreningen aviä t jag en skrivelse till Jänivägsbolagets styr-else, med hemställan, att denna, oavsett löneavtalets bundenhet, måtte med hänsyn till rådande förhållanden, tillerkänna personalen något extra lönetillägg. En olycklig omständighet gjorde att vår skrivelse 1-nkom till järnvägsbolaget samma dag som det förekom en artikel i tidningen Fäderneslandet, vari järnvägsledningen skandaliserades på ett anmärkningsvärt sätt. Med arlledning hära.v blev j/l..3' dagen d.ärpå uppkallad till järnvägens samm~ år nyanställde verkställande direktör Greve Fabian Wrede, som på oförklarligt sätt bibringats uppfattningen att jag hade åstadkommit ifrågavarande tidn.i.n-gsartikel. Det var första gången som jag träffade honom. Han var mycket uppbragt och ville till en början göra gällande att jag insänt artikeln till tidningen. Det blev en lang och stundom häftig replikväxling, varllnder vi lärde känne varandra ganska. väl och va.rvid jag kund_e övertyga honom om min oskuld. Innan vi åtskildes lovade han att hos bolagsledningen förorda bifall till värfra.m.atällning, vilket även skedde~ Efter detta vårt första samtal kom vi att i fortsättningen ha odelat förtroende och respekt för varandras synpunkter på föreliggande spörsmål av skiftande art, 80m vi sedermera under en följd av år sasom motparter ha.de att handläggs.. ttaffärschef n... -~._=- ft, ~.'-_~7, ":- '-_-:;'. Redan under år 1915 började det uppstå svårigheter för ortens affärer att kunna. tillgodo~e kunderna. med livsmedel. I anledning därav tog jag initiativet vid ett fackföreningsmöte att starta ett s k delningslag bland järnvägaidämlen på platsen, liknande. företag hade då redan igångsatts i bl a stockholm. Det är ett känt faktum, att den som framför en ny i~ eller förslag i en församling får också räkna med att bliva. ställd i spetsen för dess realiserande - så blev det även här. Jag blev vid starten av företaget utsedd till inköpschef och redogörare, vilket var både spännande och intressant, men framför allt arbetssamt, enär

11 11. jag såväl som den övriga. st-j"relsen sa.lrnade a.l1 erfarenhet angående affärsrörelse a.v detta sim" Vi utverkade tillstånd av köpingens myndigheter att få disponera en provisorisk pyggneai, 80m var avsedd till reserv vid eventuella epidemier. I denna inrättades hyllor och fack, disk med vågar och vikter och så öppnade "butiken tt för medlemjuaorna. Varorna köptes i större partier enligt medlc3i1lli1f1rnas sammanlagda order hos olika '\ grossister och kvarnföret2g i stockholm, varefter de uppvägdes och delades av oss själva. Företa.get blev sna.rt populärt och fick _anslutning av nästan alla järnvägsmän på pla.tsen. Det blev också föregångare till kooperationens rotfäste h~rstädes, i det att många av avdelningslagets medlemlilar, efter det verksamheten upphörde, övergick till beställningsköp hos Konsumtionsfören. stockholm med omnejd i avvaktan på en blivande livsmedelsbutik härstädes. I egenskap av företrädare för delningslaget fick man försöka att pa alla sätt skaffa kontakter medolika-a.ffärsföretag, hos vilka man förmodade att det fanns någon vara att köpa som passade för vdr räjming. I s!dant syfte styl-de jag en dag mina steg upp till den då nystartade kooperativa handelsföreningen Stockholm Med Omnejd, som hade sitt kontor i ett gaznmalt hus långt upp vid Br-ännkyrkogatan, jag tror det var nr 100. När jag kam dit upp Yisade det sig också varaen nystartad affär, ty ejl t var ytterst prim..i.tivt. Den bestod av två kontorsrum, i förruruuet satt ett kvinnligt skrivbiträde och i ~ammet innanför satt chofen själv på en pi~nstol vid ett stort bord med svarvade ben. Chefen var ingen mindre än den man, som inte blott byggde en solid grund för detta företag, utan som jämväl skulle komma att i egenskap a~ ledare för den svenska kooperationen föra denna. till det jättefö::etag sow. den -numera är, bans namn var Albin J ohansson. Vi taltes vid en stund om mitt ärende varunder han lät mig förstå att vår organisationsfordl för kooperativ handel inte var den rätta, vilket jag inte heller ifrågasatte. Vad som i hög grad väckte mitt intresse, var då han berättade om principerna för den nystartade affären, som han påräknade snart nog skulle utvecklas till en miljonaffär Så smaningom bley varuknappheten så stor att det inte löne.de sig att fortsätta med var verksamhet, varför den nedlades och inventarierna realiserades.

12 12. Vid den tiden fanns en livsmedelsafiår invid Neglinge station, som bedrevs av ett handelsaktiebola.g. Denna affär brottades med stora svåri~~eter under krigsåren och blev så sm~ingom övertagen aven nystartad kooperativ h~lde13förening i vilken jag förvärvade två andelar och invaldes i styr~18en. på gr~nd av olika omständigheter. och på grund av olämpliga föreståndare måste den gå i likvidation, varvid medlemmarna. öve;rfiyttade till KODS'W!ltionsföreningen Stockholm med Omnejd, vilken orm\ade med beställningsföraändelser som i viss omfattnlng pågick till dess föreningen själv förvärvade tomt och byggde en livsmedelsbutik invid kodufjunalhuset. K!>J~ifJ~~~ Allteftersom världskriget fortsatte minskades importmöjligbeterna för Sveriges vidkomnl~-nde och på grund härav blev bland annat bränbleförsörjningsläget allt mer förtvivlat i s,ynnerhet som behovet av stenkol för den direkta. kraftproduktionen ännu Var den huvudsak ) ligaste kraftkällan, varför såväl industrien. som järnvägarna måste benyttja sig av inhemska bränslen sa långt det var möjligt att anskaffa. Detta medförde stor-a. driftskostnader och allt mer stegrade bränslepriser samt svårigheter för de enskilda hushållen att anskaffa bränsle, enär de kvantiteter, som livsmedelsnämnden tillhandahöll voro otillräckliga. Priset på stenkol och koks steg pä gr.md av denna.. ' knapphet till oanad ~öjd. Med kännedom härom började några företags8mm~ arbetslösa hamnarbetare, som förut varit med ooh lossat kol från fartyg på Stookholms redd att med framgång fiska upp de kolpartier, 80m under årena lopp gått över bord under lossningen. Det blev snart bekant att detta var ganska. lönande och så småningom växte kolfie~arnas skara så a.tt man ibland kunde se en hel flottilj med kolfiskebåtar ute på Strömmen där koltransportfartygen haft sina ankt'ings- och lossningsplatser. För Saltsjöbanans behov bl~ade kolbåtarna lossa sina laster vid ett särskilt kolupplag vid Pålnäsviken i Neglinge. Kan kunde därför förutse att det även di:i:r. sk111le finnas en del stenkol p! sjöbotten som lagrats där under årens lopp. Under denna. förutsättnine röretog jag en undersökning tillsamm~ns med två arbetskamrater, varvid vi förvissade oss om att det fanns kol att hämta upp ur havet. Hä.refter utverkade jag tillstand av Järnvägsbola.get och ~tsjöbadenb följande besked. köping att få idka kolfiske, vartill köpingen lämnade

13 "Utdrag ur protokoll hallet hos Komm~nalnämnden köping vid S8.mITLJ:U1trädt:) den 2 oktober ~& 22 i Saltsjöbadens Af ledrmoten CarlsRonhemställes å lokomotivputsaren Viktor Mattssons m fl vägt~~ om tillstånd att från sjöbotten i Saltsjöbadens hamnområde upptaga kola Kommunalnämnden 'beslöt a.tt i den mån det beror på nämndens avgörande tillsvidare lämna det begärda tillståndet för så vitt kolen säljes inom kommunen. Frln herrar T. 1strandsson och Andersson i Stookholm hade skrivelse inkomrni.t med begäran om tillstånd att likaledes tran sj8botten inom Saltsjöbaden upptaga kol, ma~ beslöt Nämnden med anledning av att personer j nom köpingen redan pa.börjat dylikt arbete a/slå den gjorda tram~tällningen." Järnvägsbolaget lä."li'lade också sitt medgivande på villkor att vi sålde det av oss uppfjskade kolet till bolaget till ett pris a.v 101- kronor per hektoliter. Redan innan vi erhållit officiellt tillstand hade vi sa.tt igång arbetet och ägnade all vlr fritid däråt till långt in i deoember lmnm.. Vi konstruera.de därunder bottenskrapor och olika andra anordningar rör upptagande av kolet allt eftersom e~farenheten bjöd ORS, och vi funno sna~t att f Bretaget var lönande, varför vi l.ttuth1ia.de ren sjöbotten inom den del av hamnområdet dä~ kollosm1in~ under å~~ionden försiggltt. Det var ingen svåriihet a.tt sälja varan, ty nästan ftrje dag koll det kunder, som ville köpa. kol på rör oss 8T4uerligen goda villkor. Det var inga svårigheter att få 20: kr för en hekto- Iiter, till vilka pris~r vi ooks! av:yttrade en bel del. Huvudparten.. ansågo vi oss skyldlgaatt leverera till järnv8.gsbolaget enligt tillstlndsvillkoret 101- kr per hektoliter. Vid ett tillfule leve 1"$rade vi enligt detta villkor en post om 180 hektol!ter. Det var ett hårt och lrrävande arbete parat med nyfikenhet och hopp om l.yokoka..~tt som sporrade till n~1'e. ansträngningar. Det var heller inte ovanligt att vi da och d4 kunde få upp en hel hektoliter i ett enda drag. Då vi strax röre jul slutade med arbetet hade vi fcsrtjänat omkrin.g kr per mtm.. En god julslant enligt davarande törhallanden. För Drl:n del blev vinsten sedermera grundplåt till villabyggnaden 1920.

14 14. vt!1,~l:>.yem~}~e=2ce<>,-.!~~~~yäjj~a)1,~.le,d?-e1oj~ Under första världskrigets hårda år avstannade bostadsproduktionen nästan helt och hållet, varför bostadsbristen gav sig starkt tillkänna, särskilt i städer och tätorter på grund av den kraftiga konjunkturste~~ingensamt industriella utvecklingen under och vid slutet av krigsåren föranledda inflyttningen till dess orter, därtill kom av å t ta. timrn.a.rsd~ens införande uppkommande behov av personalförstärkningar inom de flesta arbetsområden. De ekonomiska förhållandena voro dock så labila, att enskilda byggnadsföretagare vågade sig på bostadsbyggande endast i mycket liten omfattning. Det var mot bakgrunden av dessa förhållanden som Järnvägsaktiebolaeet stockholm-saltsjön, för att bereda bostäder åt sina anställda år 1920 utsände följande meddelande. "Envar vid S.Sn.J. anställd person som ingår i en blivande Saltsjöbadens Egnahemsförening äger utfå en tomt om kvm beräknac till ett pris av 5:- kr mot en köpeskillingen lydande revers, beräknad amorterar på 15 år. Skulle ägaren till sådan tomt töre 15 år utträda ut bolagets tjänst eller försälja fastigheten skall reversen omedelbart löpa med 6 %ränta och den icke amorterade delen av reversen betalas efter 6 månader. tf Vid samma tidpunkt bekantgjordes att Staten, Wlder vissa förutsättningar och med kold.iiiul}ernas medverkan kunde understödja egnahemsbyggare. För att utröna om det fanns intresse för saken bland de bostadsbehövande i Saltsjöbaden utlystes ett allmänt möte i Neglinge Samlingslokaler för dryftande a.v frågan. Jag var med bland dem som arrangerade mötet, som besöktes av ett hundratal personer. :Men jag hade då själv ingen tanke på att bygga för egen del, ty dels hade jag egen bostad, dels ansåg jag mig inte ha ekonomiska. förutsättningar att gå i land med byggande av eget hem med hänsyn till då rådande höga byggkostnader. Likväl blev jag vald till ordförande till mötet och övertalades även att fungera såsom ordförande i interimsstyrelsen i den egnahe~~förening, som mötet beslöt att bilda. sedan de största entusiasmen lagt sig, återstod slutligen 19 järnvägsmän, däribland jag själv, som accepterade järnvägsbolagets erbjudande. För realiserandet härav och för att järnvägsbolaget skulle lämna. byggnadskreditiv fordrades emellertid a.tt en ekonomisk förening

15 med begränsad ansvarighet stod bakom. En sådan förening bildades också i vilken jag kom att fungera såsom ordförande, räkenskapsförare och verkställande ledamot under ~öreningens 25-åriga verksamhet. Det blev ett påfrestande och ansvarsfullt arbete som jag härvid åtog mig vid sidan a.v min ordina.rie järnvägsanställning. Jag var också medveten om att det skulle medföra både arbete och ansvar. Men att det skulle bli så långvarigt och innebära så ~cket arbete, bekyuwer och ansvar som det kom att bli i verkligheten hade jae; då ingen aning om. :Men med arbetsuppgifterna. följde en viss skolning i ekonomiska. frågor och juridiska. angelägenheter, varav jag givetvis haft stor nytta även inom, andra områden där jag kommit att deltaga i handläggning av allmänna angelägenheter. Föreningen inregistrerades under firma. Saltejöbadens Egnahemsförening m.b.p.a. varvid envar medlem fick teckna personlig borgen av kr. Folkhumorn uttydde de sista bokstäverna. i firmabeteckningen till "man bygger på avbetalning U, var riktigt vilket även i.stort Arbetet med uppförande av samtliga. 19 villor sattes så igång nästan samtidigt på eftersommaren 1920 och i slutet av samma år kunde de flesta flytta in. Det administrativa arbetet blev synnerligen omfattande på grund av att vi hade nästan lika många byggmästare som antalet villor under byggnad. Men emedan det rådde stiltje på byggnademarknaden var det..,.,, ingen svärighet att få erforderlig arbetskra.ft; ~rre var det att anskaffa byggnadernaterial av olika slag i synnerhet cement, som till en del måste köpas på tlsvarta börsen tl Genom kontakt med en dylik affä;rsman lyckades Jag köpa en hel vagnslast prima Portlandscement vid ett tillfälle. Denna affärsuppgörelse var dramatisk så tillvida. att jag inte alls kände personen ifråga. Vi träffades :på Södermälarstrand där han visade varan, som var ombord på en Estlandsskuta. Därefter komma vi överens om priset och att han skulle ombesörja omlastning och järnvägstransporten, varpå vi följdes åt till Södra badin..rättningen där affären avslutades och han erhöll överenskommen likvid mot vederbörligt kvitto. Vagnen med cementlasten skulle enligt överenskommelse avsändas påföljande dag från Stads~rden, men det kom ingen vagn vare sig den dagen eller nästa, va.rför jag ringde upp Stadsgårdens sta.tion där...

16 16. det upplystes att någon vagnsbeställning inte skett för ifrågavarande transport. Jag blev då orolig.. och började undra. om jag Qlivit lurad av den okände affärsmannen. Efter en del sökande lyckades jag få kontakt med honom och gåtan fick sin lösniltg. Han hma nämligen beställt godsvagnen på sta.tens J ärnväga.rs expedition i stället för tå Saltsjöbanan. Vag-.aen anlände någon dag därefter och' så var den oron stillad. ~. BY~~,l~~~~..dJ."ti.Y Kapitalfrågan ordna.des genom byggnadskreditiv hos järnvägsbolaget, hos vilket jag, a.v V'ilken orsak vet jag ej, åtnjöt stort förtroende. Det blev stora. sqmmor, som omsattes under byggnadstiden innan fastigheterna slutligen kunde belanas mot inteokningar och borgen i avsedda petulinginstitut. I början av år 1921 inträffade det en oväntad händelse i det att en allmän lönekonfllkt var under under uppsegling vid Enskilda Järnvägarna.. Fackförbundsledni.ngen rustade far strejk vid desba banor, och jag kom att tillhöra härför särskilt valt strejkutskott, vars uppgift var att planera en ev. kommmlde aktion. Järnvägsbolagets le&qing fick kännedom om detta och en dag blev jag anmodad att omgående infinna mi.g hos V. dir. Greve Wrede. Då jag inställde mig hos honom, var han mycket förtörnad och ville påstå att jag ha.ndla.t' ansv'a.rslöst som oakta.t a.tt jag omhänderhade och förvaltade nästan t ~iljon kronor av bolagets medel för dessa egne.hemsbyggnader, ändå. kunde vara med och förbereda. en strejk, som även kanske komme att beröra denna järnväg och varvid måhända ifrågavarande medel i viss situation komme att användas till strejksssao Han krävde härför att jag skulle omg4ende inlämna egn&hemsföreningens räkenskapshandliftgar till bolagskontoret rör revision och kontroll, vilket jag lovade' rlllfara sa fort som möjligt. Däremot lovade jag inte att lämna. strejkutskottet, emedm. jag förmenade att jag var i min fulla. rätt att företräda personalens intressen likaväl som järnvägsstyreleens representanter företrädde arbetsgivarintresset. Det blev en arbetsam dag ooh en natt innan jag bann göra räkenskaperna i ordn5.ng så att de kunde företes för bolagsexperternas kritiska. graneknj-ng. Det var heller inte utan en viss oro 80m jag väntade på resultatet av granskfi~ngen', då jag efter tre dagar åter kallades till V. Dir. Han meddelade.dårvid att man granskat räkenskaperna jämte handlingar a.vseende egnahemafören.ingens verksamhet

17 11. '"-../ I utan att finna anledning till ans"llärkning eller misstanke. Han tillade, att med hänsyn härtill, åtnjöt jag alltjämt hans fulla förtroende beträffande ekonomiska mellanhavanden. När dessa egnahemsbyggen i~~battes befann sig efterkrigskonjunkturen på sin toppunkt, varefter fr!n årsskiftet priser och löner gingo nemt med avindlande fart. Detta var inga.lunda tui vår fördel, ty de egnahem, som vi då hade färdiga så långt att de flesta ~~at flytta in,.hade kostat oss ~cken svett~ möda och pengar, sjönko i värde med rasa.nde fart liksom ocksa. löneinkomsterna. Fram,tiden tedde sig därför syunerligen mörk för de flesta av oss. - För min del var situationen inte fullt så svar emedan jag valde en mindre hustyp och dels t lät anstå med inredning av vissa källar utrymmen och uppvärmuingsa.nordn5.ngar, som kunde utföras senare under bättre konjunkturförhållanden -. Det var därför tvll"lget att på alla sätt stimulera förenings~dlemmarna att anstränga si! till det yttersta för att kunna kämpa igenom de första åren, och föreningsstyreisen fick pröva alla utvägar som stod till buds för att sa. långt det var möjligt förhindra katastrof. Det lyckades också för alla att trots mangs. års hårt arbete och försakelse behålla sina hem. MAe.:pl_~~:t~ De verkliga svårigheterna inställde sig dock först när v1llorn~, voro f'årdiga och byggnad8kreditiven skulle utbytas mot amorteringslålh De hade då kosta.t mer i uppförande än vad som förut beräknats på grund av den katastrofala prisstegringen under byggnadstiden, och då nu fastighetsvärdena var i hastigt sjunkande var det stora svårigheter att belåna fastigheterna till erforderliga-belopp. (w M redogör hår utförligt för ~en vidare finansieringen av villorna.) (w M skildrar sedan sitt fackliga arbete för järnvägs.männen med förh8ndlingar, resor till kongresser, strejksituatloner, samman, träff811den med kända arbetarled&1'e. Han berör även internationelle. förhållanden, oro och komplikationer och facklig kamp i Tyskland före och under andra världskriget. Fortsätter sedan med hemmaförhållandena. ) '""

18 18. ~~~=-~1Wl}!~~~ Då jag kom till Saltsjöbaden år 1909 hade jag aldrig sysslat med politik av något slag, ocb hade heller inte den ringaste tanke på att i framtiden ägna mig däråt. Vid denna tid salow.d~ ju också arbetare och mindre inkomsttagare praktiskt taget allt inflytande i de politiska livet, frmlför allt pa. det kommunala områd$t. Den 5 OOO-gradigå rösträttsskalan, som da fortfarande gällde, utes:tjingde alla a.rbet~ ooh lägre tjinstemän från möjligheten att deltaga i något som helst komrrro~lt förtroendearbete Först 1913 blev det möjligt även för de mindre inkouttagart ~apperna att bliva representerade Då arbetarna vid 1913 års koueriunalfullmiktigeval alltså för första gången hade möjlighet att gå tram med egna kandidater, blev jag uppsatt på Sooialdemokratiska arbetarkommunens kandidatlista oaktat att jag vid den tj.den inte var ansluten till partiet. Kommunalfullmäktiges antal utgjorde da 23 ledamöter, varat 'Vår lista tick 7 mandat. Ledamotskapet kom seda..'latt för min del vara i 36 år utan a.vbrott,vara'" såsom T. ordf. i 11 år och såsom ordf. i 4 år samt v. ordf. i kommunalstäj!l1'1181l 11 och ordt. i 16 år. Under denna tid ha:r.- Saltsjöbadens köping såväl 801l många andra l1.kn.ande samhällen genomgått en revolutionerande omvandling ooh utveokling pa. oli...ka omrlden" '---',.. Då jag första gången fick säte och stämma i kommunalfullmäktige var jag 27 Ar ooh den yngste i församlingen. Det är självkla.rt att jag såväl som en del övl"iga. arbeta.rrepresentanter kände mig en smula bortkommen i denna förnå.n'a. församling-där lllajoriteten bestod at 5 direktörer, 4 grosshandlare, 1 med. och fil. dar, 1 byråfng., 1 konsul, 1 brukspatron, 1 arkitekt och 1 trafikchef. Man ~de heller inte undgå se att de till en början gärna ville nonchalera debattinlägg, 80m gjordes av arbetarrepresentanterna. Det var därför inte underligt att man kinde sig underlägsen, på grund av lägre samhällsställning och allmänbildning. Ken man lade även märke till att den parlamentariska bildningen inte stod sa s,ynnerligen högt i någotdera lägret, ~~lket bidrog till utjämning i någon mån. Enär jag gärna ville ~ra mig vär-dig det r6rtroende, som kommuna,lfullmäktigeuppdraget irmebar, försökte jag a.tt ena.rast sätta mig in i gällande kommunallagar ooh aktuella författningar.'';

19 p...; :, 19. I detta syfte anskaffade jag VerdMdis småskr-ifter och AldtSns :Medborgarbok, vilken utkom i häfteno Genom studiet a.v denna förnäma. Iitteratur grundlades även en viss säkerhet i det offentliga. uppträdandet (hos mig) Man lade snart märke till a.tt det fall"ls lysande undantag (från att den parlamentariska skolningen inte stod särskilt högt). Ett sådant utgjorde en föraäkringsdirektör Nils Stedt slutliga avgöranden gl7andades ofta på hane emi~nta formuleringsskicklighet Min första motion var ganska naiv och vittnar om ljusblå optimism, men återspeglar i viss mån d~ rådande bekymmersamma försörjningsmöjligheter. Motion~n innehåll förslag om att köpingen skulle gå i författning om bevattning av potatisland. En annan motion avsåg att köpingen a~le tillhandahålla en viss kvantitet sättpotatis till mindre bemedlade, som inneh8de kolonilotter. Detta skedde de Ar varunder första världflkriget ra.sade som bäst, och livsmedelsbristen skapade bekymmer i varje hem. Varje Iiten jordbit i parker och annorstädes utdelades till kolonilottert på vilka vederbcsrande lottinnehavare odlade potatis och grönsaker led8motskapet d. koll'mal'l3~,fu1lmä.1(tige ledde undan rör ul1da.n till olika initiativ, deltagande i förslagt utredningar och handläggnlng aven mängd- ärenden av skiftande art, som det skulle bli för långt att berätta om i detta samvlanh~e. Kommunalfullmäktigeuppdraget ledd~ ocks! el smånlngom till led81dotskap i olika. nämnder, styrelser och kommitt~r. Sålunda blev jag ord. ledamot i kommunalnämnden 1921, v. ordf. 1924, ordf t ledamot i hälsovlrdsnäjnnden , varav såsom v. ordf. och ordf. u.llder ett tiotal år. (Bl. å..) 1...dJ:-o.:t.~~c8!}~~~~~,a Vid Bergs (byr!chef F. Alb. Berg, ordf. i kommunalnämnden till 1939) avgång V&.r idrottsanläggningen under uppförande. På grund av att entreprenören för anläggn5ngen inte hade ekonomiska resurser 1'"ör slutförande av arbetet, nöd8ad~s köpingen slutföra arbetet i egen regi efter det entreprenören, enligt skiljedom skiljts från uppgiften. Där fick man ta det första. hårda. taget som ICommunalordrörande.

20 20. Anläggn:f.ngen, som tilljr..om efter nera '!rs utredningar, kostade ,- kronor, vartill b~direktörenk.a. Wallenbe~g bidrog med kronor. Den 21 juni förrättades invigningen av prins Gustaf Adolf - - -, } -.,.. (1952 erhöll WIl pension från komilluner:. sedan han under en lang följd av år äg,nat huv-a.ddelen av sin tid åt kommunala förtroendeuppdrag och dä:r-'ild efter_ hand inskränkt sitt yrkesarbete som motorförare hos Saltsjöba.J'),M. Han var även landstingsme.n , landstingarevisor sedan 1939 och Dämndeml;Q'l sedan erhöll han första exemplaret av,saltsjöbaden-medaljen av g-\lld. Han var även ledamot av DÄJ"ll'lden i Svenska Stadsförbundets förhandlingsorgatnieation 'mder ett antal år) V&nmd.er det gavs manga. tillfällen att också pröva p\ det ansvar som åvilar arbetsgivarparten vid rorhand~ll'l.g8bordet. På motsatta sidan ba.de jag, som för-llt sagts, tidigare mångårig erfarenhet. (Under 18 år var W M ordförande i länsnykterhetsnämnden. Ut ~ndes till bäradsdojram-e 1956).. ~-I l!2pj)y_>,5tqå~s..~~,1q.r~4~!l~~~~rl! Jag har alltid b~rt lust 'för sjön och njutit av dess rogivande behag. Det var därf5r helt n.a.tu.r11.gt att då jag kom att bosätta mig i ett samhälle 80m SaJ.t!jöbaden med dess förtjusande skärgard, så snart det var möjligt, rörso'kte komma över enblt. Den farsta båten, en roddbåt, köptes 1912, det V~ en Dr3'cket gamma.l flatbottnad eka, som jag köpte i kompanjonska.p med en. a.rbetskbld.-l'at. Under törste. världskriget "upplöste vi bolaget" 'lch delarle tlllgångarna så att min kompanjon fick Arorna och jag båten. Den var da helt oarrvändbar tör sitt ändsm.\l på grulld av Alder, men den hade under årens lopp laga.ts åtsld,lliga gånger med blyplåt. Dennä hade förhållandevis stort värde under kriget, varför jag avyttrade den till en skrothandlare rör unger-ar sam.ma belopp Bom jag på sin tid betalade för min andel i baten. Jag köpte mig snart därefter en 8JUlM roddbåt, men "aptiten 'VäXer medan man äter" heter det, och om något år sålde jag den och köte vlr första motorbåt, Då var det inte så allmänt med motorb!tar som det sedermera blev under 3Q-talet. Det fanns :Lnte da vare slg tilläggsplatser, eller uppläggningsplatser rör s!dam, båtar. Men antalet ökade undftn för undan, varvid det tm&"t't nog-,..jlpps:tod behov av att ordna dessa.. '. förhållanden. Vi vora na.gra. stycken som kommo överens om att utlysa

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund.

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund. STADGAR för Sverges Folkskollärarförbund. Antagna å kongressen i Stockholm den 4 5 januari 1920 med ändringar å kongressen i Örebro den 2 4 aug. 1920. Ändamål. 1. Sverges Folkskollärarförbund strävar att

Läs mer

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom Bilaga B STADGAR l Namn Stiftelsens namn skall vara FFNS' STIFTELSE FöR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (F-Stiftelsen). 2 Ändamål F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom dels de medel som erhålles

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Vasa Svenska Kvinnoklubb.

Vasa Svenska Kvinnoklubb. Stadgar för Vasa Svenska Kvinnoklubb. S i. Vasa Svenska Kvinnoklubb utgör en filial av Finlands Svenska Kvinnoförbund, som har sin centralstyrelse i Helsingfors. 2. Föreningens ändamål är att förena svenska

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING Antagna vid ordinarie föreningsmöte den 16 mars 1970. Ändrade vid ordinarie föreningsmöte den 9 december 1999. Nuvarande lydelse beslutad för andra gången

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

SVERIGES FRANCHISETAGARE

SVERIGES FRANCHISETAGARE stadgar för SVERIGES FRANCHISETAGARE (802433-3828) Reviderade 2006, 2011 och 2014 1 Stadgar för Sveriges Franchisetagare 1 Firma och säte Föreningens firma är Sveriges Franchisetagare och har sitt säte

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN Stadgarna antagna vid årsmötet den 19 april 2013 1 ÄNDAMÅL Svenska Kyltekniska Föreningen, nedan benämnd Föreningen, har till ändamål att befordra utvecklingen

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Föreningens firma är Västerås Soppkök, en ideell förening för socialt arbete.

Föreningens firma är Västerås Soppkök, en ideell förening för socialt arbete. STADGAR FÖR FÖRENINGEN VÄSTERÅS SOPPKÖK Version 4, 2015-10-03 1 Föreningens namn Föreningens firma är Västerås Soppkök, en ideell förening för socialt arbete. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till

Läs mer

Stadgar för xxgårdens Gårdsförening

Stadgar för xxgårdens Gårdsförening Förslag till stadgar i förening med andelar. Stadgar för xxgårdens Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma zzzz-zz-zz. 1. FÖRENINGENS NAMN xxgårdens Gårdsförening

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Ideell Förening 1 Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Namn, ändamål och organisation 1 Föreningens namn är

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980.

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Ändringen är i kursiv stil under respektive paragraf Firma 1 Föreningens firma är Svedala företagsgrupp ekonomisk förening. Föreningens firma är Svedala

Läs mer

Stadgar för Innovations och Kemiindustrierna i Sverige

Stadgar för Innovations och Kemiindustrierna i Sverige 1 Stadgar för Innovations och Kemiindustrierna i Sverige 1 Föreningens uppgifter Innovations och Kemiindustrierna i Sverige är en ideell förening och en medlemsorganisation inom Föreningen Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) är en ideell förening som har till ändamål : att vara branschorganisation för

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R för... Försvarsutbildningsungdomsförening Föreningen bildad den..... Stadgarna antagna vid.. Försvarsutbildningsungdomsförenings stämma och godkända av...

Läs mer

Stadgar för Parent Teacher Association vid Internationella Engelska Skolan i Hässelby Strand (PTA IESH)

Stadgar för Parent Teacher Association vid Internationella Engelska Skolan i Hässelby Strand (PTA IESH) Stadgar för Parent Teacher Association vid Internationella Engelska Skolan i Hässelby Strand (PTA IESH) 1 Föreningens firma Föreningens firma är Parent Teacher Association vid Internationella Engelska

Läs mer

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen.

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Beslutade vid ordinarie föreningsmöte/årsmöte i Örebro oktober 2015, och fastställts av Svenska Läkarsällskapet 151019 och Sveriges Läkarförbund 151202)

Läs mer

Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03

Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03 Anno 1875 Sida 1 av 5 Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03 1. Lindholmsdockans Hamn och Sjöbodsförening är en ideell förening för värnandet av Sveriges äldsta torrdocka som byggdes 1875. Föreningen

Läs mer

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73).

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73). Söra Södra Samfällighetsförening Stadgar (inkluderande de ändringar som gjorts enligt stämmobeslut 1976, 1977, 1995, 2004 och 2005) för samfällighetsföreningen, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING Nuvarande 1 Namn Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ÄNDAMÅL 1 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via kabel distribuera TV-program till medlemmarna att erbjuda

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

STADGAR FÖR SVENSKA JÄRN- OCH METALLGJUTERIERS FÖRENING STADGAN ÄNDRAD: 8/

STADGAR FÖR SVENSKA JÄRN- OCH METALLGJUTERIERS FÖRENING STADGAN ÄNDRAD: 8/ STADGAR FÖR SVENSKA JÄRN- OCH METALLGJUTERIERS FÖRENING STADGAN ÄNDRAD: 8/12-2015 1. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL SJMF skall som målsättning ha: att verka för utbyte av erfarenheter medlemsföretagen emellan och

Läs mer

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Stadgar för WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA Antagna vid årsmöte 7 juni 2007 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva ishockeyverksamhet.

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Stadgar för Lidingö Ryttarförening. medlem i Svenska Ridsport Förbundet

Stadgar för Lidingö Ryttarförening. medlem i Svenska Ridsport Förbundet Stadgar för Lidingö Ryttarförening medlem i Svenska Ridsport Förbundet Bildat 1950 Stadgar ändrade på extra allmänt möte den 27 september 1994. 1 Ändamål Lidingö Ryttarförening är en ideell förening som

Läs mer

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL 1 STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL Reviderade 1974-03-14, 1975-03-05, 1982-02-25, 1994-05-09, 2004-03-04, 2005-03-15 1 BAKGRUND Ericsson Idrottsförening är en ideell idrottsförening,

Läs mer

Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18

Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18 Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18 Namn, ändamål samt styrelsens säte 1 Namn Denna förenings namn är Systraföreningen Junebäcken. 2 Ändamål

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

(Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006.

(Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Antagna vid ordinarie föreningsmöte i Umeå september 2005, och godkända av Svenska Läkarsällskapet och Sveriges Läkarförbund 2006.) Uppgift och organisation

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. NUVARANDE STADGAR För ÅKEREDS TENNISKLUBB, grundad 1969. "Idrottens mål och inriktning" Definition Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

4 MEDLEM Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom, som har del i samfällighet

4 MEDLEM Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom, som har del i samfällighet Tegefjälls Samfällighetsförening Åre Org nr STADGAR Sammanträdesdatum 716414-9507 1986-03-04 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

STADGAR. Höllvikens vägförening nr 4

STADGAR. Höllvikens vägförening nr 4 STADGAR Höllvikens vägförening nr 4 ------------~========================~================-=--------------------ii_ STADGAR Samrnanträdesdatum 1998-06-23 och 1998-09-15 l (3) Stadgar för samfällighetsförening,enligt

Läs mer

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 Namn Föreningen är ideell och dess namn är Önnereds Båtlag. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att i Önneredsviken och på Sjöbacka i

Läs mer

Stadgar för Parent Teacher Association (PTA) vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla (IESJ)

Stadgar för Parent Teacher Association (PTA) vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla (IESJ) Stadgar för Parent Teacher Association (PTA) vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla (IESJ) 1 Föreningens ändamål 2 Säte Internationella Engelska Skolan i Järfälla (IESJ) har en föräldraförening

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING

STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING Bildad 1987-05-10 Stadgarna ändrade vid föreningsstämmor 1995-06-18 och 1996-06-16 2004-06-13 och 2005-06-12 Förslag till ändringar 2014-06-08 i

Läs mer

Stadgar. för. Studentbostadsmässan 2017

Stadgar. för. Studentbostadsmässan 2017 2014-08-26 Stadgar för Studentbostadsmässan 2017 1 Föreningens namn Föreningens namn är Studentbostadsmässan 2017. 2 Ändamål Föreningens övergripande syfte och ändamål är att öka attraktionen för Stockholms

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening

Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening Stadgar för Älgeby_ Tomtägarförening Förslag till nya stadgar Ändrade vid föreningsmöte 2008-06-14 (Ändringar med fet stil) ' 1 Föreningens ändamål Älg e by Tomtägarförening har till ändamål att främja

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige I Föreningens uppgift 1 Brandskyddsföreningen Sverige, som är en ideell förening, ska verka för ett säkrare Sverige, med särskild inriktning på brandskydd. Föreningen

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm 1 (5) STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm Stadgarna antogs vid ordinarie allmänt sammanträde den 26 april 2016 1 Militärsällskapets ändamål Militärsällskapet i Stockholm skall främja stärkt försvarsvilja,

Läs mer

Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005)

Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005) Hallands Konstförening 1 Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005) 1 Kap Allmänna bestämmelser 1 Uppgift/Ändamål Hallands Konstförening har till uppgift att väcka, underhålla och

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 2014-10-29 rev.2014-11-06 Håkan Blomgren Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 1. Nämnden för primärvård och tandvård består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av landstingsfullmäktige

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt

Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt l /fsf/1/, J f(p Eftertryck förbjudes. Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt 1/11 1938-31 /to 1939 S V.E_N s:k A l ANTAR BETAR E F 0 R BUNDET I f3j> - varav trädgårdslandet, som

Läs mer

MNKTV Mjölkudden Notvikens Kabel-TV & Villaägareförening STADGAR

MNKTV Mjölkudden Notvikens Kabel-TV & Villaägareförening STADGAR MNKTV Mjölkudden Notvikens Kabel-TV & Villaägareförening STADGAR S T A D G A R För Mjölkudden-Notvikens Kabel-TV och Villaägare Förening antagna vid sammanträde i Tunaskolans Aula den 26 november 1991

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Normalstadgar. för. Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar

Normalstadgar. för. Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Normalstadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Normalstadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar Stadgar för Intresseförening för Riksbyggens bostadsrättsföreningar

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Stadgar för Haflingersport Sverige

Stadgar för Haflingersport Sverige Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer