jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~"

Transkript

1 l4eddelande 'NR 7 FRÅN SAI,TSJÖBADENS HEMBYGDSFÖRENING J anu.a.ri 1974 Utdrag ur jg]j!~1!i-mjt~~~~ac-e~a}lt~~6.o-~j95~ Av WIOTOR MAT1rsSON ~E!1lJ:~f!f~~!B-pge~7.~t:~~~ Saltsjöbadens Hembygdsförening återger hä~d valda delar aven självbiografisk berättelse skriven för den egna familjen av den kände kommunalmannen m m i Saltsjöbaden Wictor Mattsson. ( ) Detta har gjorts möjligt genom vänligt tillmötesgående av hans dotter Ingeborg Persson, Nacka, som lånat oss manuskriptet bestående av 124 inbundn.a. ma.akinsk~ivna sidor illustrerade!md färglagda, trevliga teckni.ngar av författaren. Mattsson skildrar sin barndom och ungdom gan$ka utförligt, men den delen av berättelsen tas jnte med här, eftersom händelserna inte direkt berör Saltsjöba.den. Som bakgr und för läsn.ingen av avsnitten om vår trakt och för förståelsen av Wiotor Mattssons person ä.r det dock bra att veta. något om de uppgifter han lämnar om sig självi Hane far hette Matthias Ma.ttsson och var bondson från Risinge by i Hökhuwd, född Hans mor Margareta. Karolina, född 1853.ooh dotter till en lägenhetsägar.e 1 Finnskogen, Valö. Som gifta slog de sig ner i Ra:rn}~lls gtllvsarnhälle i!lunda i Uppland, där fadern blev gruvarbetare. Här född.es Wictor Han hade nera. syskon. Redml som barn fiok han om somrarna arbeta med att vaska och skräda malm. tillsammans med en bror vid RörbergsgrUva.l1. Från nioårsåldern hjälpte han sin far med a.rbete i skogen. Han gick i Botarsbo folkskola, där under dsning meddelades va.ratulaa dag. "iotor konfirmerades ooh anställdes år 1900 som dräng hos en bol.de i Pålsmora (under Österby bruk). Där stannme han tre Ar. Arbetade sedan vid Rörbergsgravan som skrädare, eldare, spelst,y~are och maskinskötare samt kort tid som gruvarbetare under jord. Anslöt sig till!labandsföreningen i Botarsbo samt IOGT, samlingspunkt för trakten~ ideellt wtresserade lingdpbto Han studerade på egen hand samt på Hermods korrespondensinstit-llt ooh genomgick därefter en maskinyrkeskurs vid Katrineholms Praktiska. Skola. F~ercere.de 'Vid kustartilleriet pa. Oscar Fredriks borg vid Vaxholm Därefter kort anatällntng vid Atlas verkstäder i stockholm. Hade 80m sa. manga andra en besvärlig tid med olika arbeten u~der storstrejkslret I följande avskrift av Wictor Mattsons egen text anges överhoppade pa.rtier med Ibland ilp-förs ett kort sammandrag eller ett förtydligande inom parentes. r ö hal' inget tagita bort eller lagts till.....

2 I } '" 2. Genom en exerciskamrat, som jag träffade, fick jag reda på att det mlhända fanns möjlighet att erhålla a.rbete vid Saltsjöbanan. J ag gick därför omedelba.rt upp på järnvägens kontor i Stockholm och efterhörde arbete både för mig och den nyförvärvade rumskl!lmraten (Emil Lindström). På värn"':igsbyrån blev jag hänvisad till trafikchefen Carl Larssons bostal i Negllnge. Vi r-este dit ut påföljande dag den 1 juli 1909, viikfln. omedelbart anställde oss båda. två, jag som verkstadsarbetare och Lindström såsom vagnsputsare (w. M deltog i åtskilliga friluftsmöten som Stockholms arbetarorganisationer höll vid U~glevikskällan i Lilljansskogen och i diskussionsmöten i Folkets hus och hörde berömda talare sasom Branting, August Palm, Hinke Bergeg-ren, Fabian Månsson. Besökte Arbeta.rinstitutets bibliotek vid Klara. Norra. Kyrkogata och lä.'ite samt hörde föreläsningar på kvällarna.) ~my!i~sjd"o~ Den 7 juli 1909 började jag som verkstadsarbetare vid järnv8.gsverkstaden i Heglinga. Jag hade da inte den ringaste tanke på att rotf'åsta mig i Saltsjöbaden. Ödet ville dock annorlunda. Arbetsförhållandena vid järnvägen voro ingalunda. så förmånliga att de stimulerade till ansträrigningar att stan.na där, utan tvärtom. Arbetstiden var lang --och a-v-].öningsförbållandenr.. Ul'"llsla. Detta uppvägdes dock till viss d~+ av den fastare a.natä1lningsformen och av vissa sociala förmåner. Et,t priva.t järnvägsföretag som Saltsjöba.nsn betraktades i övrigt ur ekonomisk Sj'upunkt lllta säkert som sta.tens Jä.rnvägar där löneförhållandena vid denna tid var en8handa och i vissa avseenden ännu sämx-e. Men där resonerade man som så, att t'kronans kaka. är liten men säker". Första. delen B:'I citatet stämde precis även för Saltsjöbanans vidkomm~de. Timlönen på järrivägsverkstaden var 30 öre och arbetstiden 10 timmar per dag, skyldighet förelåg dessutom a.tt vid förekommande behov arbeta även under sön- och helgdag rör sam.ma timlön. Ken levnadskostna.derna. var drä-gliga.. Vi fick omedelbart hyra. ett möblerat rum tills~g i Neglinge rör 10 kr per man samt fick hel maltidsinackordering för 451- kr peri mfulad.

3 Knappt en rdå-ne..d efter ddt jag börja.t a.rbeta vid järnvägen utbröt storstrejken, det var den 4 augusti. Men enär järnvägarna inte varo inbegripna i denda.konnikt, drabbades inte heller jag därav. Den 26 samm.a. må.nad inkallades jag till repetitionsövning, som pågick till den 30 september, varom jag förut berättat. Storstrejken pågick då alltjä.'filt. Det var därför intet annat val, därest man skulle ha försörjning av eget arbete, än att stanna. kvar vid järnvägen och avvakta bättre tider, tills normalare förhållanden på arbetsmarkna.den inträtt. Det kom att dröja mycket länge inna.n sådant läge kom att uppstå. Reminiscenserna av storstrejken, krigsförberedelserna. och första världskrigets utbrott med åtföljande ekonomiska kriser och depression töljde sa slag i slag. Jag kan inte heller förneka att en kvinna också kom in i bilden. Det var en vacker ljum söndagskväll på -sensomrn.aren 1909 då jag och min rumskamra.t promenerade Knut Wallenbergsvägen fram mot Neglinge gård, där det p.gick dans på. logen,. som vi mötte ett par flickor med vilka. vi började samspråka. Detta första möte ledde till äktenskap med den ena. av dessa år Att sa. skedde har jag ingen gång haft anlec1n..in8 att ångra, utan tvärt om kan jag travestera. Dahlgrens värmlandssang ttden som fran SmAland tager sig en mö han vet att han aldrig sig årlgra.r". Jag tror också att våra barn inte kunnat få någon bättre mor. På grund av dess olika. omständigheter kom jag att sa småningom växa in i miljön och bli Saltsjöbadsbo för alltid samt länkas in i dess kommunalpoli tiska verk8~,lhet under en lång följd av år. ~ 1910 erbjöds jag att övergå 'tran verkstaden tilllinjetjänst inom maskinavdelningen. Detta skulle betyda dels fast månmslön och dels bättre förme~er ifråga om sjuklön, semester och fria resor m m samt utsikt till befordran tilllokeldare resp. förare ganska snart. Denna övergängsbefattning be:d.ämndes lokomotivputsare och innebar i första, hand lokputsnlng, till en början var tredje vecka natttjänst i lokstallet samt dagveckorna vikarie tjänstgöring för lokeldare och i viss omfa.ttning föra-re i vä.:r..1ingstjänst. Då jag antog detta erbjudande vore utsikter-.aa till SIlS.!" befordran ganska ; ;' ljus. Dessa gingo dock snai't om intet på grund av den rationalisering som elektrifiering av järnvägen år 1912 innebar ifråga. om tågbema:nning. Genom vilken enw\st hälften så många befattningshavare

4 ,,-----/ åtgick mot förllt, enär för de elektriske. tågens manövrering åtgick endast en man för varje tag.detta innebar för mitt, m.fl vidkomili8llde att den befordran till ordinarie lokförare, som förut kunde påräknas om ett par år blev verklighet först om cia 20!r. Det dröjde ej länge Sf)daJ'l jag börjat vid järnvägen förrän jag kom i kontakt med de organisa.tioner, som en efter annan började slå rot i samhället. De var Socialdemokra.tiska, arbetarkommunen, nykterhetsorganisationer a.v olika. slag, bildni.ngsverksamheten och främst järnvägsmännens fackliga organisation och dess avdelning n, r 1. Det var förvån91l8värt vilken rädsla. de 8J'lstä.llda 1 allmänhet den tiden hme för att framföra och diskutera. fackliga spörsmål och m.:l.ssförbållanden med de överordnade. Jag erinrar mig särskilt en episod under år 1910 då faokförbundsavdelningen hade kallat ut förbundets förtroendeman för att reda upp vissa misstörh!llanden, som voro ~d.ande pa arbetsplatsen och för den skull utsett två av mina äldre arbetskamrater att vara med vid överläggningen. När OmbUckem1S11l1E:m kom, meddelade emellertid den ena av persona.lombuden, att han, inte vågade vara. med därför att, han just då var i arbete på den arbetsplats där de påtalade missförhållanden var råd811de. Överliiggni"ngen skulle nämligen försiggå på. samma. plats. Jag hade haft nattjänst och låg och sov i bostaden då ett bud kom och väckte mig och bad att jag - oaktat ej befullmäktigat ombud måtte vara med vid den ifrägavarande överläggnlngen i stället för den som 'Vägrat på grund av rädsla för repressalier. Detta sammanträde blev upptakten till mångårigt arbete inom den f~kliga rörelsens olika. grenat, ty jag IQ..1.l"kte dä;rv1d,.att man inte behövde förlora vare sig i anseende eller prestige hos arbetsgiv&ten, om man kunde framföra sakliga skäl "för sin,a påståenden. Trots att mln närmaste törman, lokmästaren, meddelade mig efter sedan. överläggningen I'ar slutförd, a.tt vänsk~pen oss emellan var slut för alltid. SA blev dook inte förhållanden, vilket han sel'uu'e betygade. Man konstatera1e ganska sn~rt att nykterhetstillständet bland de järnvägsanställda var mi'l'ldre gott ooh i vissa. talloroväekandee Detta gällde samtliga. arbetsa.van:ltt och var mest allvarligt ifråga. opl personal 80m utförde säkerhetstjänst av olika slag ~. '!i.

5 5. Det farlil..b dock ett fatalt som insågo fa-ra s.v dessa förhållanden och rör den skull voro villi~ att ingå en ~kterhetsfö~ningoch genom denna medverka till att råd.a. bot mot rusdrycksmissbrl1ket bland jämvägspersonalen. En dylik tören.ing bildades vid Saltsjöbanan år 1910 sasom en avd.elni-ng a.v Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund. I der~a förening kom jag att l."'eda.rl från början bli aktivt verksam, rörst sasom seln-e ;;cra.re och därefter såsom ordförande under ett flertal år. Detta ber-odde måhända där-på att jag var den ende av stifta.rne. som förut delgagit i liknm.de organfsationsarbete och dessutom kanske hade något mera teoretisk skolunderbygsnad än de ö~iga. Vi lyckades ganak{'. tma.!'t att väi'va nya medlemm9-.r och skapa respekt för organisationeres ver"ksamhet. Detta gav sig tilllc.änna bland annat däri, att då det blev fraga om att faekföreningen skulle utse representanter att företräda. persona.len ooh föra dennes talan, anförtroddes detta ofta i första. hand åt oss som förde nykterhetsid~erna.s talan, vilket va.:~ förkla.rligt, ty förutom att vi pa. grund härav ltnjöto visst förtroa71d.e hob såväl arbetsledning som de flesta av arbeteka:nraterli8. hade vi också ktt)'u~ke större förutsättningar härför, tack vare att vi i organisationsa.rbetet fått viss parlamentarisk skolning och i nagon mån träning i offentligt uppträdande.!!.l",o~:r:~~~.,l)t~~~i~~ Han var en genuin S'Jn av Roslsgen ooh hade varit med och byggt järnvägen, det var en k;,~tig och muskulös g-estalt med yvigt rött skä.o'~t varför han påm..in,cle om en Garor!l~..l viking från någon fornnol'disk saga. Han giok också sin egen väg och h.m.e SLl'l egen uppfattning om samlevnadens problem& Jl'U1 kål'.d.e dä.rför ej heller behov av att soli.. d.arisera sig med den övriga pcrsonfi.l~l vid jäi'llvägen. Liksom många andra. liknande berattningshavare vid järnvägen pa den tiden sl bedrev han boskapssköteel m ID såsom binä.ring till banvakttjänsten. På grand av trångboddhet i en undermålig boste.d uppförde järnvägen ny modern banvaktstuga. å t honom. Invid denna anlade han en rö:rninllig fruktträdgård, härvid SllVände han sina tvenne kor som dragare vid alla transporter av jord, gödsel och lk'"ldra körslor. En dag.inträffade emellertid en händelse, som så småningom övertygade honom om nödvändigheten ooh betydelsen av enighet och solidariskt uppträdandeo D<3:rm~ sinnesföränd1"ing skedde på grund av, ett intermezzo i sambancl. med en tagurspåring inom hans banvektssträcka., varvid det a.tl.~.åe-g att ha.n förfa:rit ~genmejctigt därigenom

6 6. att han vägrade lata verksta.dsledningen använda. hans tralla för transport av redska.p, som ekulle användas vid tillfället. Han ansåg att han själv behövde sln egen tralla för SaJfiIDI\ ändamål, och så uppstod ett han.dgemng med verks tadsförulannen som slutade med seger rör banvakten. Detta uppträde ren.derade honom bestraffning bestående i att han förbjöds att i fortsättningen använda. sin tralla såväl i som utom tjänsten. Detta ver ett hårt slag, i första hand därför att det var orättvist och framför allt därför att det därefter åtgick väsentligt läng-.re tid för de dagliga inspektionsturerna då han fick gå till fots, vilket i sin tur gjorde att han fick mindre tid över för sln binäring. För att få upprättelse för denna. förmenta ors.ttvisa behandling som vederfarits honom från järnvägsförvaltningen kämpade han ensam en hopplös kamp under många år. På gr~d av dessa omständigheter be"'ärdigade han aldrig sina överordnade en hälsning, l j heller emottog hån den förtjänstmedalj, som han m fl ~illerkändes i anledning av järnvägens 20-åriga tillv~o. På årsdagen av denna händelse anordna.de han opin.ionsmöte varje år på en tomt som han själv ägde. Till dessa ttopinionsmöten", ve.rtill järnvägslemlingen ~rskilt inbjöds, bekostade han själv tryckning, av affischer samt engågerade en messlngssextett, som spelade ~~a musiknummer, varefter han, själv tog till orda och 80m inledning..,. citerade nagra valda bibelsprak - h3n kunde nämligen sin bibel mycket väl - varefter han i fortaättnw-een av sitt' föredrag, med återgivande av ytterli8:are valda bibelcitat, berättade om alla de orättvisor, som han m fl fått genomleva. Som han' inte var nagan tränad talare, spredo dessa "opinionsmöten" ett löjets skimmer över det hela, som ingalunda bidrog till att få åsyftad upprättelse. Så sm!ningom insåg han sj~~v, att han inte kunde komma tillrätta med problemet på detta sätt utan måste söka bistlnd från annat håll, varför han 8lunälde sitt inträde i fackföreningen Avd 1, av Svenska jirnväg8ma.nnaförbnndet. Dir klagade han så ofta han kunde över de orättvisor som vederfarits honom. Så småningom lyckades oolts! fackorganisationen medverka till att ban fick upprättelse och rätt att använda sin traj.la.~rter de~ händelsen blev han helt omvänd och betraktade därefter fackföreningsrörelsen såsom det mäktigaste instrumentet rör åstadkommande av ordn:fng och rättvisa i samhället

7 7. Någon aktning för överordnade kunde han däremot aldrig tillägna sig och 8.l'lAträngde sig inte heller i ain tjänstutövning-. Då han uppnådde pensionsåldern köp"te h8n ett hemmaa, som var i lägerva.ll. Detta hemman förvandlade h~n inom loppet av några år till en mönstergård. Hans ~ejmade intres13e för fackliga. spörsmål och hane envishe'~ förde honom ganska snart till ordförandeposten i fackavdelningen, vilken post han innehade år 1913, då jag invaldes i avdelningsst-lre1 sen. Men på grund av sin originella. läggn:tng och bristande kännedom om de elementäraste formerna för parlamentarisk ordning, vilket. han själv kos att inse, lämnade han detta uppdrag när året var till ända. ( ',,- L/ il.!k.~e~~eee_~_j_.:t~~;f~~ni~s.~9..~+,a<ej! Efter att hava varit sekreterare i fackförbundsavdelningen under år 1913 blev jag vald till ordförande från och med Ar 1914 och innehade denna befattning till 1939 med undtq'),tag av ett par år som j ag var förhindrad därtill på grund av mera krävande uppgifter i förbundet. I egenskap av fackföreningsordförande och representant för personalen vid Saltsjöbenan kom jag snat't i kontakt med den lokala motparten, JärnvägsbQ_lagets företrädare och dess riksorganisation, Järnvägarnas Arbetsgivarförening, var'yid jae så småningom fick vara med om manga och långa 3iimt stu_ndom hårda förhandlingar rörande personalens intressefrågor av olika slag. Härunder lärde jag mig snart inse bl a att de viktigaste förutsät~ngarna för att uppnå acceptabla resu1tat är att man beflitar sig om a:tt förvärva noggrannast möjliga kännedom om lj\otparten.9 J'eella förutsä.ttningar att kunnn tillmötesg! motpartens yrkanden, att lämna korrekta uppgifter.till motparten utan att därmed avslöja egen svaghet. samt lämna vederhäftiga besked som inger DlOtparten förtroende. Såsom personalombud för Saltsjöbanan kom jae också att deltaga i Svenska. Järnvägsma.nna.förbundets kongresser, varigenom jag även snart kom i kontekt med övriga järnvägsmän i landet De enskilda järnvägarnas 8ntaJ. översteg då väsentligt 100-talet och statens Järnvägar utgjorde en minoritet ay landets järnvägsnät., Såsom varande representant för personalen vid en enskjld järnväg blev jag snart engagerad a.tt såsom förbundsstyrelsens ombud deltaga. i föj;'handlingar. (W M blev 1918 vald till sekreterare i

8 8. distriktet för östra delen av mellersta Sverige vald till ledamot av förbundsstyrelsen i vilken han kv"arstod till 1944.) ~tp-~ Den flicka. som jag första gången mötte en seneommarrv'äll 1909, varom jag förut nämnt, var född i Ing-elsbo, Tryserunu:t socken 1 Kalmar län den 19 septembe:r 1887 och hette Ma.ria libertins. Olivis. Nyberg. VAr första bekantskap fortsatte ooh så småntngom beslöt vi oss för att bilda gemensamt bo. Bröllopet ägde rum den 26 oktober 1913 utan andra ceremonier än de ritua.lenj.iga, som åligger prästen. Därefter hade vi en enkel måltid i vårt nya hem för br8l1opsvittnet och hyresvärden. Vi började allts! med fyra. tomm~ händer som det heter, ty de små besparingar, som vi var och en ägde vore ytterst blygsamma, men tillsammans med bröllopsgåvan 200 kronor. 80;1 jag fiok av min fader, kunde vi köpa det nödvänd.iga..gte av vart bohag utan skuldsättning. Lyckliga omständigheter i förening med att vi båda alltid varit ense om att ej leva över förefintliga tillgångar ha gjort att vi ej heller sedan behövt,&nii ta lånev~gen annat än vid förvärv av fastigheten. Den bostad, utan värme. 80m vi först bodde i. bestod av ett ' rum och kök samt en Iiten glasveranda. För denna. bostad erlade vi en hyra. av 30 kronor per måns\d, eller nästan en tredjedel,av min iil'k:omst. Ken vi klarade oss relativt bre. ändå, t-y le'ylladskostn8.derna i 6vrigt var drägliga och vi skaffade oss litet extra l-nkomster båda två, dele genom en matizutckordering och dels befanns min unga hustru vara mästare i matlagn.i.ne'skonsten, vilket snart blev bekant inom olika kretsar i samhället. som tog hennes kunnighet i anspråk vid tillagning av festmåltider av olika slag, ävensom rör andra arbetsuppgifter i hemmen. Jae; å.min sida. utförde extra arbeten av varierande art. På detta sätt klarade vi våre. finanser ganska bra och kunde euccesivt komplettera behövligt husgeråd och till och med sätta av en och annan krona rör oför~tsedda behov.!!t!$.f"~ lp~.~~.p~a:~,f.te,~ Det kan måhända. va.ra av intresse att se vad det kostade. att sätta bo 1913, varför jag bär ;gör ett utdrag ur kassaboken för september och oktober avseende varabosättningskostnader samma år, enligt följandes 1 soffa 851- kr, 1 skänk 401-, 6 stolar ~ , 1 matbord 351-, 1 skrivbord 351-, 1 bokhylla 211~t" 2 ~t portiärstänger 2150, 2 köke

9 9. stolar 4:50, 1 köksbord 6:-, 1 pclistader 4:-, 1 elektrisk lampa 7:75, 25 kg flook 16:-, 1 bord ;:-, 1 bakskiva 2:-, 2 fönsterbräden 1:40, 1 tvättställ 1:80, diverse köksinventarier 27:-. Hela inventariet kostade alltså kronor 31'(:45. Härtill kom så lirme och duka.r för olika behov, som min unga hustru förut B..'1skaffat. I anslutning härtill får jag enligt S3mA1l8. kassa.bok a.neiva. exempel på kostnaderna avseende konsumtionsbehov under samma tid: 1 liter mjölk 16 öre, 1 p~ket Maggis buljong 50 öre, 1 tidning 5 öre, 1 säck husmilskol 2:50, 1 par stångkorvar 24 öre, 1 tub stoma.tol 60 öre,i famn ved 15:- 1 klädsnöre 2:-. BI:-~!~ På grund av myndigheternas bristande erfarenhet beträffande organiseringen av livsmedelsförsörjningen (under första världskriget) och genom vissa inflytelserika personers förmedling av omfattande matvaruutförsel till huvudsakligen Tyskland och den därav föranledda importspärren från de allierades sida, kom vårt land så småningom i ett nära nog hopplöst läge - åtminstone vad det gällde den befolkning som bodde i städer och tätorter. Visserligen påbjöds ransoneringsbestämmelser och priskontroll angående alla livsmedel och andra förnödenheter, men detta hjälpte föga när det sä. sm!ningom inte fanns något att "ransonera. Situationen var därför förtvivlad rör många familjer. på grund härav sökte sig tätortsbefolkningen i stora skaror ut på landsbygden för att köpa vad som var möjligt direkt av producenterna, vilka härigenom kunde' sälja sina produkter till, mången gång, oskäligt höga priser och på så sätt undanhölls ransoneringsmyndigheterna, vilket i sin tur gjorde situationen ännu mer förtvivlad för den stads- och tätortsbefolkning, som ej hade några förbindelser med landsorten. För vår del så hade vi ännu litet kontakter med respektive hemorter, där vi kunde få köpa någl'a mindre pa.rtier livsmedel av gamla vänner och släktingar. Men allt eftersom tiden gick blev rörsörjningsläget allt mer förtvivlat, vilket tog sig uttryck i ständigt långa köer hos livsmedelsnärr~e~-~ och spontana hungerdemonstrationer. De familjer, som hade små. barn, hade det särskilt svårt enär mjölktilldelningen var i högsta grad otillräcklig En kamrat och jag lyckades att uppspåra ett mjölkställe, som låg pa andra sidan av Erstaviken i T,yresö. Det var hos en fiskare, som hade ett litet jordbruk. Vågen fram och tillbaka dit var ungefär en ocll en halv mil genom skogen. Med denne träffade.vi muntligt avtal om att få hämta

10 10. fyra Iiter var i veckan till ett pris av 50 öre per Iiter. Det var dyrt, men vi 8nsågo oss ändå?sva gjort en god affär. För järnvägsmännen var det ytterligare en omständighet, som förvärra.de lä.get i det att dåvara.nde kollektiva löneavtal, som slutits före krigsutbrottet, var bundna. för fem år framåt, varför situationen för dessa förv~rrades allt eftersom priskurvan st~g. Av denna anledning och i egenskap a.v ordförande i fackföreningen aviä t jag en skrivelse till Jänivägsbolagets styr-else, med hemställan, att denna, oavsett löneavtalets bundenhet, måtte med hänsyn till rådande förhållanden, tillerkänna personalen något extra lönetillägg. En olycklig omständighet gjorde att vår skrivelse 1-nkom till järnvägsbolaget samma dag som det förekom en artikel i tidningen Fäderneslandet, vari järnvägsledningen skandaliserades på ett anmärkningsvärt sätt. Med arlledning hära.v blev j/l..3' dagen d.ärpå uppkallad till järnvägens samm~ år nyanställde verkställande direktör Greve Fabian Wrede, som på oförklarligt sätt bibringats uppfattningen att jag hade åstadkommit ifrågavarande tidn.i.n-gsartikel. Det var första gången som jag träffade honom. Han var mycket uppbragt och ville till en början göra gällande att jag insänt artikeln till tidningen. Det blev en lang och stundom häftig replikväxling, varllnder vi lärde känne varandra ganska. väl och va.rvid jag kund_e övertyga honom om min oskuld. Innan vi åtskildes lovade han att hos bolagsledningen förorda bifall till värfra.m.atällning, vilket även skedde~ Efter detta vårt första samtal kom vi att i fortsättningen ha odelat förtroende och respekt för varandras synpunkter på föreliggande spörsmål av skiftande art, 80m vi sedermera under en följd av år sasom motparter ha.de att handläggs.. ttaffärschef n... -~._=- ft, ~.'-_~7, ":- '-_-:;'. Redan under år 1915 började det uppstå svårigheter för ortens affärer att kunna. tillgodo~e kunderna. med livsmedel. I anledning därav tog jag initiativet vid ett fackföreningsmöte att starta ett s k delningslag bland järnvägaidämlen på platsen, liknande. företag hade då redan igångsatts i bl a stockholm. Det är ett känt faktum, att den som framför en ny i~ eller förslag i en församling får också räkna med att bliva. ställd i spetsen för dess realiserande - så blev det även här. Jag blev vid starten av företaget utsedd till inköpschef och redogörare, vilket var både spännande och intressant, men framför allt arbetssamt, enär

11 11. jag såväl som den övriga. st-j"relsen sa.lrnade a.l1 erfarenhet angående affärsrörelse a.v detta sim" Vi utverkade tillstånd av köpingens myndigheter att få disponera en provisorisk pyggneai, 80m var avsedd till reserv vid eventuella epidemier. I denna inrättades hyllor och fack, disk med vågar och vikter och så öppnade "butiken tt för medlemjuaorna. Varorna köptes i större partier enligt medlc3i1lli1f1rnas sammanlagda order hos olika '\ grossister och kvarnföret2g i stockholm, varefter de uppvägdes och delades av oss själva. Företa.get blev sna.rt populärt och fick _anslutning av nästan alla järnvägsmän på pla.tsen. Det blev också föregångare till kooperationens rotfäste h~rstädes, i det att många av avdelningslagets medlemlilar, efter det verksamheten upphörde, övergick till beställningsköp hos Konsumtionsfören. stockholm med omnejd i avvaktan på en blivande livsmedelsbutik härstädes. I egenskap av företrädare för delningslaget fick man försöka att pa alla sätt skaffa kontakter medolika-a.ffärsföretag, hos vilka man förmodade att det fanns någon vara att köpa som passade för vdr räjming. I s!dant syfte styl-de jag en dag mina steg upp till den då nystartade kooperativa handelsföreningen Stockholm Med Omnejd, som hade sitt kontor i ett gaznmalt hus långt upp vid Br-ännkyrkogatan, jag tror det var nr 100. När jag kam dit upp Yisade det sig också varaen nystartad affär, ty ejl t var ytterst prim..i.tivt. Den bestod av två kontorsrum, i förruruuet satt ett kvinnligt skrivbiträde och i ~ammet innanför satt chofen själv på en pi~nstol vid ett stort bord med svarvade ben. Chefen var ingen mindre än den man, som inte blott byggde en solid grund för detta företag, utan som jämväl skulle komma att i egenskap a~ ledare för den svenska kooperationen föra denna. till det jättefö::etag sow. den -numera är, bans namn var Albin J ohansson. Vi taltes vid en stund om mitt ärende varunder han lät mig förstå att vår organisationsfordl för kooperativ handel inte var den rätta, vilket jag inte heller ifrågasatte. Vad som i hög grad väckte mitt intresse, var då han berättade om principerna för den nystartade affären, som han påräknade snart nog skulle utvecklas till en miljonaffär Så smaningom bley varuknappheten så stor att det inte löne.de sig att fortsätta med var verksamhet, varför den nedlades och inventarierna realiserades.

12 12. Vid den tiden fanns en livsmedelsafiår invid Neglinge station, som bedrevs av ett handelsaktiebola.g. Denna affär brottades med stora svåri~~eter under krigsåren och blev så sm~ingom övertagen aven nystartad kooperativ h~lde13förening i vilken jag förvärvade två andelar och invaldes i styr~18en. på gr~nd av olika omständigheter. och på grund av olämpliga föreståndare måste den gå i likvidation, varvid medlemmarna. öve;rfiyttade till KODS'W!ltionsföreningen Stockholm med Omnejd, vilken orm\ade med beställningsföraändelser som i viss omfattnlng pågick till dess föreningen själv förvärvade tomt och byggde en livsmedelsbutik invid kodufjunalhuset. K!>J~ifJ~~~ Allteftersom världskriget fortsatte minskades importmöjligbeterna för Sveriges vidkomnl~-nde och på grund härav blev bland annat bränbleförsörjningsläget allt mer förtvivlat i s,ynnerhet som behovet av stenkol för den direkta. kraftproduktionen ännu Var den huvudsak ) ligaste kraftkällan, varför såväl industrien. som järnvägarna måste benyttja sig av inhemska bränslen sa långt det var möjligt att anskaffa. Detta medförde stor-a. driftskostnader och allt mer stegrade bränslepriser samt svårigheter för de enskilda hushållen att anskaffa bränsle, enär de kvantiteter, som livsmedelsnämnden tillhandahöll voro otillräckliga. Priset på stenkol och koks steg pä gr.md av denna.. ' knapphet till oanad ~öjd. Med kännedom härom började några företags8mm~ arbetslösa hamnarbetare, som förut varit med ooh lossat kol från fartyg på Stookholms redd att med framgång fiska upp de kolpartier, 80m under årena lopp gått över bord under lossningen. Det blev snart bekant att detta var ganska. lönande och så småningom växte kolfie~arnas skara så a.tt man ibland kunde se en hel flottilj med kolfiskebåtar ute på Strömmen där koltransportfartygen haft sina ankt'ings- och lossningsplatser. För Saltsjöbanans behov bl~ade kolbåtarna lossa sina laster vid ett särskilt kolupplag vid Pålnäsviken i Neglinge. Kan kunde därför förutse att det även di:i:r. sk111le finnas en del stenkol p! sjöbotten som lagrats där under årens lopp. Under denna. förutsättnine röretog jag en undersökning tillsamm~ns med två arbetskamrater, varvid vi förvissade oss om att det fanns kol att hämta upp ur havet. Hä.refter utverkade jag tillstand av Järnvägsbola.get och ~tsjöbadenb följande besked. köping att få idka kolfiske, vartill köpingen lämnade

13 "Utdrag ur protokoll hallet hos Komm~nalnämnden köping vid S8.mITLJ:U1trädt:) den 2 oktober ~& 22 i Saltsjöbadens Af ledrmoten CarlsRonhemställes å lokomotivputsaren Viktor Mattssons m fl vägt~~ om tillstånd att från sjöbotten i Saltsjöbadens hamnområde upptaga kola Kommunalnämnden 'beslöt a.tt i den mån det beror på nämndens avgörande tillsvidare lämna det begärda tillståndet för så vitt kolen säljes inom kommunen. Frln herrar T. 1strandsson och Andersson i Stookholm hade skrivelse inkomrni.t med begäran om tillstånd att likaledes tran sj8botten inom Saltsjöbaden upptaga kol, ma~ beslöt Nämnden med anledning av att personer j nom köpingen redan pa.börjat dylikt arbete a/slå den gjorda tram~tällningen." Järnvägsbolaget lä."li'lade också sitt medgivande på villkor att vi sålde det av oss uppfjskade kolet till bolaget till ett pris a.v 101- kronor per hektoliter. Redan innan vi erhållit officiellt tillstand hade vi sa.tt igång arbetet och ägnade all vlr fritid däråt till långt in i deoember lmnm.. Vi konstruera.de därunder bottenskrapor och olika andra anordningar rör upptagande av kolet allt eftersom e~farenheten bjöd ORS, och vi funno sna~t att f Bretaget var lönande, varför vi l.ttuth1ia.de ren sjöbotten inom den del av hamnområdet dä~ kollosm1in~ under å~~ionden försiggltt. Det var ingen svåriihet a.tt sälja varan, ty nästan ftrje dag koll det kunder, som ville köpa. kol på rör oss 8T4uerligen goda villkor. Det var inga svårigheter att få 20: kr för en hekto- Iiter, till vilka pris~r vi ooks! av:yttrade en bel del. Huvudparten.. ansågo vi oss skyldlgaatt leverera till järnv8.gsbolaget enligt tillstlndsvillkoret 101- kr per hektoliter. Vid ett tillfule leve 1"$rade vi enligt detta villkor en post om 180 hektol!ter. Det var ett hårt och lrrävande arbete parat med nyfikenhet och hopp om l.yokoka..~tt som sporrade till n~1'e. ansträngningar. Det var heller inte ovanligt att vi da och d4 kunde få upp en hel hektoliter i ett enda drag. Då vi strax röre jul slutade med arbetet hade vi fcsrtjänat omkrin.g kr per mtm.. En god julslant enligt davarande törhallanden. För Drl:n del blev vinsten sedermera grundplåt till villabyggnaden 1920.

14 14. vt!1,~l:>.yem~}~e=2ce<>,-.!~~~~yäjj~a)1,~.le,d?-e1oj~ Under första världskrigets hårda år avstannade bostadsproduktionen nästan helt och hållet, varför bostadsbristen gav sig starkt tillkänna, särskilt i städer och tätorter på grund av den kraftiga konjunkturste~~ingensamt industriella utvecklingen under och vid slutet av krigsåren föranledda inflyttningen till dess orter, därtill kom av å t ta. timrn.a.rsd~ens införande uppkommande behov av personalförstärkningar inom de flesta arbetsområden. De ekonomiska förhållandena voro dock så labila, att enskilda byggnadsföretagare vågade sig på bostadsbyggande endast i mycket liten omfattning. Det var mot bakgrunden av dessa förhållanden som Järnvägsaktiebolaeet stockholm-saltsjön, för att bereda bostäder åt sina anställda år 1920 utsände följande meddelande. "Envar vid S.Sn.J. anställd person som ingår i en blivande Saltsjöbadens Egnahemsförening äger utfå en tomt om kvm beräknac till ett pris av 5:- kr mot en köpeskillingen lydande revers, beräknad amorterar på 15 år. Skulle ägaren till sådan tomt töre 15 år utträda ut bolagets tjänst eller försälja fastigheten skall reversen omedelbart löpa med 6 %ränta och den icke amorterade delen av reversen betalas efter 6 månader. tf Vid samma tidpunkt bekantgjordes att Staten, Wlder vissa förutsättningar och med kold.iiiul}ernas medverkan kunde understödja egnahemsbyggare. För att utröna om det fanns intresse för saken bland de bostadsbehövande i Saltsjöbaden utlystes ett allmänt möte i Neglinge Samlingslokaler för dryftande a.v frågan. Jag var med bland dem som arrangerade mötet, som besöktes av ett hundratal personer. :Men jag hade då själv ingen tanke på att bygga för egen del, ty dels hade jag egen bostad, dels ansåg jag mig inte ha ekonomiska. förutsättningar att gå i land med byggande av eget hem med hänsyn till då rådande höga byggkostnader. Likväl blev jag vald till ordförande till mötet och övertalades även att fungera såsom ordförande i interimsstyrelsen i den egnahe~~förening, som mötet beslöt att bilda. sedan de största entusiasmen lagt sig, återstod slutligen 19 järnvägsmän, däribland jag själv, som accepterade järnvägsbolagets erbjudande. För realiserandet härav och för att järnvägsbolaget skulle lämna. byggnadskreditiv fordrades emellertid a.tt en ekonomisk förening

15 med begränsad ansvarighet stod bakom. En sådan förening bildades också i vilken jag kom att fungera såsom ordförande, räkenskapsförare och verkställande ledamot under ~öreningens 25-åriga verksamhet. Det blev ett påfrestande och ansvarsfullt arbete som jag härvid åtog mig vid sidan a.v min ordina.rie järnvägsanställning. Jag var också medveten om att det skulle medföra både arbete och ansvar. Men att det skulle bli så långvarigt och innebära så ~cket arbete, bekyuwer och ansvar som det kom att bli i verkligheten hade jae; då ingen aning om. :Men med arbetsuppgifterna. följde en viss skolning i ekonomiska. frågor och juridiska. angelägenheter, varav jag givetvis haft stor nytta även inom, andra områden där jag kommit att deltaga i handläggning av allmänna angelägenheter. Föreningen inregistrerades under firma. Saltejöbadens Egnahemsförening m.b.p.a. varvid envar medlem fick teckna personlig borgen av kr. Folkhumorn uttydde de sista bokstäverna. i firmabeteckningen till "man bygger på avbetalning U, var riktigt vilket även i.stort Arbetet med uppförande av samtliga. 19 villor sattes så igång nästan samtidigt på eftersommaren 1920 och i slutet av samma år kunde de flesta flytta in. Det administrativa arbetet blev synnerligen omfattande på grund av att vi hade nästan lika många byggmästare som antalet villor under byggnad. Men emedan det rådde stiltje på byggnademarknaden var det..,.,, ingen svärighet att få erforderlig arbetskra.ft; ~rre var det att anskaffa byggnadernaterial av olika slag i synnerhet cement, som till en del måste köpas på tlsvarta börsen tl Genom kontakt med en dylik affä;rsman lyckades Jag köpa en hel vagnslast prima Portlandscement vid ett tillfälle. Denna affärsuppgörelse var dramatisk så tillvida. att jag inte alls kände personen ifråga. Vi träffades :på Södermälarstrand där han visade varan, som var ombord på en Estlandsskuta. Därefter komma vi överens om priset och att han skulle ombesörja omlastning och järnvägstransporten, varpå vi följdes åt till Södra badin..rättningen där affären avslutades och han erhöll överenskommen likvid mot vederbörligt kvitto. Vagnen med cementlasten skulle enligt överenskommelse avsändas påföljande dag från Stads~rden, men det kom ingen vagn vare sig den dagen eller nästa, va.rför jag ringde upp Stadsgårdens sta.tion där...

16 16. det upplystes att någon vagnsbeställning inte skett för ifrågavarande transport. Jag blev då orolig.. och började undra. om jag Qlivit lurad av den okände affärsmannen. Efter en del sökande lyckades jag få kontakt med honom och gåtan fick sin lösniltg. Han hma nämligen beställt godsvagnen på sta.tens J ärnväga.rs expedition i stället för tå Saltsjöbanan. Vag-.aen anlände någon dag därefter och' så var den oron stillad. ~. BY~~,l~~~~..dJ."ti.Y Kapitalfrågan ordna.des genom byggnadskreditiv hos järnvägsbolaget, hos vilket jag, a.v V'ilken orsak vet jag ej, åtnjöt stort förtroende. Det blev stora. sqmmor, som omsattes under byggnadstiden innan fastigheterna slutligen kunde belanas mot inteokningar och borgen i avsedda petulinginstitut. I början av år 1921 inträffade det en oväntad händelse i det att en allmän lönekonfllkt var under under uppsegling vid Enskilda Järnvägarna.. Fackförbundsledni.ngen rustade far strejk vid desba banor, och jag kom att tillhöra härför särskilt valt strejkutskott, vars uppgift var att planera en ev. kommmlde aktion. Järnvägsbolagets le&qing fick kännedom om detta och en dag blev jag anmodad att omgående infinna mi.g hos V. dir. Greve Wrede. Då jag inställde mig hos honom, var han mycket förtörnad och ville påstå att jag ha.ndla.t' ansv'a.rslöst som oakta.t a.tt jag omhänderhade och förvaltade nästan t ~iljon kronor av bolagets medel för dessa egne.hemsbyggnader, ändå. kunde vara med och förbereda. en strejk, som även kanske komme att beröra denna järnväg och varvid måhända ifrågavarande medel i viss situation komme att användas till strejksssao Han krävde härför att jag skulle omg4ende inlämna egn&hemsföreningens räkenskapshandliftgar till bolagskontoret rör revision och kontroll, vilket jag lovade' rlllfara sa fort som möjligt. Däremot lovade jag inte att lämna. strejkutskottet, emedm. jag förmenade att jag var i min fulla. rätt att företräda personalens intressen likaväl som järnvägsstyreleens representanter företrädde arbetsgivarintresset. Det blev en arbetsam dag ooh en natt innan jag bann göra räkenskaperna i ordn5.ng så att de kunde företes för bolagsexperternas kritiska. graneknj-ng. Det var heller inte utan en viss oro 80m jag väntade på resultatet av granskfi~ngen', då jag efter tre dagar åter kallades till V. Dir. Han meddelade.dårvid att man granskat räkenskaperna jämte handlingar a.vseende egnahemafören.ingens verksamhet

17 11. '"-../ I utan att finna anledning till ans"llärkning eller misstanke. Han tillade, att med hänsyn härtill, åtnjöt jag alltjämt hans fulla förtroende beträffande ekonomiska mellanhavanden. När dessa egnahemsbyggen i~~battes befann sig efterkrigskonjunkturen på sin toppunkt, varefter fr!n årsskiftet priser och löner gingo nemt med avindlande fart. Detta var inga.lunda tui vår fördel, ty de egnahem, som vi då hade färdiga så långt att de flesta ~~at flytta in,.hade kostat oss ~cken svett~ möda och pengar, sjönko i värde med rasa.nde fart liksom ocksa. löneinkomsterna. Fram,tiden tedde sig därför syunerligen mörk för de flesta av oss. - För min del var situationen inte fullt så svar emedan jag valde en mindre hustyp och dels t lät anstå med inredning av vissa källar utrymmen och uppvärmuingsa.nordn5.ngar, som kunde utföras senare under bättre konjunkturförhållanden -. Det var därför tvll"lget att på alla sätt stimulera förenings~dlemmarna att anstränga si! till det yttersta för att kunna kämpa igenom de första åren, och föreningsstyreisen fick pröva alla utvägar som stod till buds för att sa. långt det var möjligt förhindra katastrof. Det lyckades också för alla att trots mangs. års hårt arbete och försakelse behålla sina hem. MAe.:pl_~~:t~ De verkliga svårigheterna inställde sig dock först när v1llorn~, voro f'årdiga och byggnad8kreditiven skulle utbytas mot amorteringslålh De hade då kosta.t mer i uppförande än vad som förut beräknats på grund av den katastrofala prisstegringen under byggnadstiden, och då nu fastighetsvärdena var i hastigt sjunkande var det stora svårigheter att belåna fastigheterna till erforderliga-belopp. (w M redogör hår utförligt för ~en vidare finansieringen av villorna.) (w M skildrar sedan sitt fackliga arbete för järnvägs.männen med förh8ndlingar, resor till kongresser, strejksituatloner, samman, träff811den med kända arbetarled&1'e. Han berör även internationelle. förhållanden, oro och komplikationer och facklig kamp i Tyskland före och under andra världskriget. Fortsätter sedan med hemmaförhållandena. ) '""

18 18. ~~~=-~1Wl}!~~~ Då jag kom till Saltsjöbaden år 1909 hade jag aldrig sysslat med politik av något slag, ocb hade heller inte den ringaste tanke på att i framtiden ägna mig däråt. Vid denna tid salow.d~ ju också arbetare och mindre inkomsttagare praktiskt taget allt inflytande i de politiska livet, frmlför allt pa. det kommunala områd$t. Den 5 OOO-gradigå rösträttsskalan, som da fortfarande gällde, utes:tjingde alla a.rbet~ ooh lägre tjinstemän från möjligheten att deltaga i något som helst komrrro~lt förtroendearbete Först 1913 blev det möjligt även för de mindre inkouttagart ~apperna att bliva representerade Då arbetarna vid 1913 års koueriunalfullmiktigeval alltså för första gången hade möjlighet att gå tram med egna kandidater, blev jag uppsatt på Sooialdemokratiska arbetarkommunens kandidatlista oaktat att jag vid den tj.den inte var ansluten till partiet. Kommunalfullmäktiges antal utgjorde da 23 ledamöter, varat 'Vår lista tick 7 mandat. Ledamotskapet kom seda..'latt för min del vara i 36 år utan a.vbrott,vara'" såsom T. ordf. i 11 år och såsom ordf. i 4 år samt v. ordf. i kommunalstäj!l1'1181l 11 och ordt. i 16 år. Under denna tid ha:r.- Saltsjöbadens köping såväl 801l många andra l1.kn.ande samhällen genomgått en revolutionerande omvandling ooh utveokling pa. oli...ka omrlden" '---',.. Då jag första gången fick säte och stämma i kommunalfullmäktige var jag 27 Ar ooh den yngste i församlingen. Det är självkla.rt att jag såväl som en del övl"iga. arbeta.rrepresentanter kände mig en smula bortkommen i denna förnå.n'a. församling-där lllajoriteten bestod at 5 direktörer, 4 grosshandlare, 1 med. och fil. dar, 1 byråfng., 1 konsul, 1 brukspatron, 1 arkitekt och 1 trafikchef. Man ~de heller inte undgå se att de till en början gärna ville nonchalera debattinlägg, 80m gjordes av arbetarrepresentanterna. Det var därför inte underligt att man kinde sig underlägsen, på grund av lägre samhällsställning och allmänbildning. Ken man lade även märke till att den parlamentariska bildningen inte stod sa s,ynnerligen högt i någotdera lägret, ~~lket bidrog till utjämning i någon mån. Enär jag gärna ville ~ra mig vär-dig det r6rtroende, som kommuna,lfullmäktigeuppdraget irmebar, försökte jag a.tt ena.rast sätta mig in i gällande kommunallagar ooh aktuella författningar.'';

19 p...; :, 19. I detta syfte anskaffade jag VerdMdis småskr-ifter och AldtSns :Medborgarbok, vilken utkom i häfteno Genom studiet a.v denna förnäma. Iitteratur grundlades även en viss säkerhet i det offentliga. uppträdandet (hos mig) Man lade snart märke till a.tt det fall"ls lysande undantag (från att den parlamentariska skolningen inte stod särskilt högt). Ett sådant utgjorde en föraäkringsdirektör Nils Stedt slutliga avgöranden gl7andades ofta på hane emi~nta formuleringsskicklighet Min första motion var ganska naiv och vittnar om ljusblå optimism, men återspeglar i viss mån d~ rådande bekymmersamma försörjningsmöjligheter. Motion~n innehåll förslag om att köpingen skulle gå i författning om bevattning av potatisland. En annan motion avsåg att köpingen a~le tillhandahålla en viss kvantitet sättpotatis till mindre bemedlade, som inneh8de kolonilotter. Detta skedde de Ar varunder första världflkriget ra.sade som bäst, och livsmedelsbristen skapade bekymmer i varje hem. Varje Iiten jordbit i parker och annorstädes utdelades till kolonilottert på vilka vederbcsrande lottinnehavare odlade potatis och grönsaker led8motskapet d. koll'mal'l3~,fu1lmä.1(tige ledde undan rör ul1da.n till olika initiativ, deltagande i förslagt utredningar och handläggnlng aven mängd- ärenden av skiftande art, som det skulle bli för långt att berätta om i detta samvlanh~e. Kommunalfullmäktigeuppdraget ledd~ ocks! el smånlngom till led81dotskap i olika. nämnder, styrelser och kommitt~r. Sålunda blev jag ord. ledamot i kommunalnämnden 1921, v. ordf. 1924, ordf t ledamot i hälsovlrdsnäjnnden , varav såsom v. ordf. och ordf. u.llder ett tiotal år. (Bl. å..) 1...dJ:-o.:t.~~c8!}~~~~~,a Vid Bergs (byr!chef F. Alb. Berg, ordf. i kommunalnämnden till 1939) avgång V&.r idrottsanläggningen under uppförande. På grund av att entreprenören för anläggn5ngen inte hade ekonomiska resurser 1'"ör slutförande av arbetet, nöd8ad~s köpingen slutföra arbetet i egen regi efter det entreprenören, enligt skiljedom skiljts från uppgiften. Där fick man ta det första. hårda. taget som ICommunalordrörande.

20 20. Anläggn:f.ngen, som tilljr..om efter nera '!rs utredningar, kostade ,- kronor, vartill b~direktörenk.a. Wallenbe~g bidrog med kronor. Den 21 juni förrättades invigningen av prins Gustaf Adolf - - -, } -.,.. (1952 erhöll WIl pension från komilluner:. sedan han under en lang följd av år äg,nat huv-a.ddelen av sin tid åt kommunala förtroendeuppdrag och dä:r-'ild efter_ hand inskränkt sitt yrkesarbete som motorförare hos Saltsjöba.J'),M. Han var även landstingsme.n , landstingarevisor sedan 1939 och Dämndeml;Q'l sedan erhöll han första exemplaret av,saltsjöbaden-medaljen av g-\lld. Han var även ledamot av DÄJ"ll'lden i Svenska Stadsförbundets förhandlingsorgatnieation 'mder ett antal år) V&nmd.er det gavs manga. tillfällen att också pröva p\ det ansvar som åvilar arbetsgivarparten vid rorhand~ll'l.g8bordet. På motsatta sidan ba.de jag, som för-llt sagts, tidigare mångårig erfarenhet. (Under 18 år var W M ordförande i länsnykterhetsnämnden. Ut ~ndes till bäradsdojram-e 1956).. ~-I l!2pj)y_>,5tqå~s..~~,1q.r~4~!l~~~~rl! Jag har alltid b~rt lust 'för sjön och njutit av dess rogivande behag. Det var därf5r helt n.a.tu.r11.gt att då jag kom att bosätta mig i ett samhälle 80m SaJ.t!jöbaden med dess förtjusande skärgard, så snart det var möjligt, rörso'kte komma över enblt. Den farsta båten, en roddbåt, köptes 1912, det V~ en Dr3'cket gamma.l flatbottnad eka, som jag köpte i kompanjonska.p med en. a.rbetskbld.-l'at. Under törste. världskriget "upplöste vi bolaget" 'lch delarle tlllgångarna så att min kompanjon fick Arorna och jag båten. Den var da helt oarrvändbar tör sitt ändsm.\l på grulld av Alder, men den hade under årens lopp laga.ts åtsld,lliga gånger med blyplåt. Dennä hade förhållandevis stort värde under kriget, varför jag avyttrade den till en skrothandlare rör unger-ar sam.ma belopp Bom jag på sin tid betalade för min andel i baten. Jag köpte mig snart därefter en 8JUlM roddbåt, men "aptiten 'VäXer medan man äter" heter det, och om något år sålde jag den och köte vlr första motorbåt, Då var det inte så allmänt med motorb!tar som det sedermera blev under 3Q-talet. Det fanns :Lnte da vare slg tilläggsplatser, eller uppläggningsplatser rör s!dam, båtar. Men antalet ökade undftn för undan, varvid det tm&"t't nog-,..jlpps:tod behov av att ordna dessa.. '. förhållanden. Vi vora na.gra. stycken som kommo överens om att utlysa

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom Bilaga B STADGAR l Namn Stiftelsens namn skall vara FFNS' STIFTELSE FöR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (F-Stiftelsen). 2 Ändamål F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom dels de medel som erhålles

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

STADGAR. för. SANDHULT-SANDAREDS ELEKTRISKA ek. för.

STADGAR. för. SANDHULT-SANDAREDS ELEKTRISKA ek. för. STADGAR för SANDHULT-SANDAREDS ELEKTRISKA ek. för. Firma Ändamål m.m. Styrelsens säte Antagande av medlem 1 Föreningens firma är SANDHULT-SANDAREDS ELEKTRISKA ek. för. 2 Föreningen har till ändamål att

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980.

STADGAR för Svedala Företagsgrupp ekonomisk förening. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Förslag på ändringar i stadgarna antagna 22 maj 1980. Ändringen är i kursiv stil under respektive paragraf Firma 1 Föreningens firma är Svedala företagsgrupp ekonomisk förening. Föreningens firma är Svedala

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ÄNDAMÅL 1 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via kabel distribuera TV-program till medlemmarna att erbjuda

Läs mer

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11

STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 STADGAR FÖR UPPLANDSTIFTELSEN, IDEELL FÖRENING ANTAGNA 2004-11-11 NAMN OCH ÄNDAMÅL 1 Föreningens namn är Upplandsstiftelsen. 2 Föreningen har till ändamål att inom Uppsala län vara ett för kommunerna och

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD 1 Firma Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening, nedan kallad föreningen. 2 Verksamhet Föreningens verksamhet är att främja

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL 1 STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL Reviderade 1974-03-14, 1975-03-05, 1982-02-25, 1994-05-09, 2004-03-04, 2005-03-15 1 BAKGRUND Ericsson Idrottsförening är en ideell idrottsförening,

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål

Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Stadgar för Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) 1 Ändamål Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) är en ideell förening som har till ändamål : att vara branschorganisation för

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för föreningen Getteröns Småbåtshamn

Stadgar för föreningen Getteröns Småbåtshamn Stadgar för föreningen Getteröns Småbåtshamn Stiftad 791105, godkänd på allmänt möte 800312 med ändring av 6. Klarläggande 820313. Ändring av 10 & 22, 840229. Ändring av 6 & 12. 841115. Ändring 890315

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets

Installationer och/eller servicearbeten av pelletsrelaterad utrustning. Övrig relevant utrustning för användning av pellets PelletsFörbundet Stadgar för PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. 1 Firma Föreningens firma är PelletsFörbundet i Sverige Ek. För. (uttalas och utrycks i tal och skrift som PelletsFörbundet ) 2 Ändamål

Läs mer

Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18

Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18 Stadgar för Systraföreningen Junebäcken Dessa stadgar är antagna på föreningens årsmöte 2012-01-18 Namn, ändamål samt styrelsens säte 1 Namn Denna förenings namn är Systraföreningen Junebäcken. 2 Ändamål

Läs mer

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening 1 Föreningens firma Föreningens firma är Gunnarn Petrol ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Stadgar för "Operainitiativet ideell förening"

Stadgar för Operainitiativet ideell förening Stadgar för "Operainitiativet ideell förening" 1. Firma Föreningens namn är Operainitiativet, ideell förening. 2. Ändamål Föreningen skall främja utvecklingen av den svenska operaverksamheten. Detta kan

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för.

S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för. S T A D G A R för VARA ENERGI ek. för. 1 Firma Föreningens firma är Vara Energi ek. för. 2 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Vara. 3 Ändamål Föreningen har till ändamål att producera, distribuera

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet.

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet. Säter Koloniträdgårdsförening Alnö 2013-09-03 Stadgar för Säter Koloniträdgårdförening Antagna vid årsmöte, kl. 10.00, 2014-05-03, 31 Antagna vid extra årsmöte, kl. 13.30, 2014-05-03, 9 1 Föreningens namn

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

S T A D G A R för VARABYGDENS ENERGI ek. för.

S T A D G A R för VARABYGDENS ENERGI ek. för. S T A D G A R för VARABYGDENS ENERGI ek. för. 1 Firma Föreningens firma är Varabygdens Energi ek. för. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att distribuera och försälja energi samt driva annan därmed

Läs mer

Stadgar för Västra Orusts Energitjänst

Stadgar för Västra Orusts Energitjänst 1 Firma Stadgar för Västra Orusts Energitjänst Dessa stadgar är antagna av Västra Orusts Energitjänsts föreningsstämma den 19 maj 1998 samt extra föreningsstämma den 15 juni 1998. Stadgarna är fastställda

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Stadgar för D 21 av Zonta International

Stadgar för D 21 av Zonta International Stadgar för D 21 av Zonta International 1 Medlemskap Zontaklubbarna i Sverige och Lettland utgör Distrikt 21. Distriktet skall vara indelat i sex områden (areas) på följande sätt: Area 01: Norrbottens,

Läs mer

Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar STADGAR FÖR LOKALFÖRENINGAR NAMN

Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar STADGAR FÖR LOKALFÖRENINGAR NAMN Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar STADGAR FÖR LOKALFÖRENINGAR NAMN 1 Föreningen Gunnesby Koloniträdgårdar. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intressen i deras egenskap av kolonister

Läs mer

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas.

För medlemskap krävs förutom anmälan till styrelsen att föreskriven årsavgift betalas. STADGAR Högklints villaägareförening i Västerhejde socken, Gotlands kommun Organisationsnummer [ ] 1 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för skyddet av naturen inom det s.k. Högklintsområdet och att

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING

STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING STADGAR för NORREBORGS FÖRENINGSHAMN EKONOMISK FÖRENING Bildad 1987-05-10 Stadgarna ändrade vid föreningsstämmor 1995-06-18 och 1996-06-16 2004-06-13 och 2005-06-12 Förslag till ändringar 2014-06-08 i

Läs mer

Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO.

Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO. Protokoll den 26 april 2010 vid årsstämma med aktieägarna i AKTIEBOLAGET GEVEKO. Styrelsen för AB Geveko hade kallat aktieägarna att sammanträda till årsstämma denna dag kl. 16.30 i Hotel Riverton i Göteborg.

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr 1(5) meddelad i Stockholm den 28 december 2004 T 953-03 KLAGANDE LL och BL Ombud: advokaten CW MOTPARTER EH och SH Ombud: jur. kand. JH SAKEN Fastställelsetalan ÖVERKLAGADE

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804

Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Föreningen Friends in line Uppsala Org. Nr. 802 441 2804 Stadgan antogs 21 april 2008 1 Firma Moment 1. Föreningens namn (firma) är Friends in line Uppsala. Moment 2.Föreningens säte är Uppsala kommun.

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

Stadgar. Den 16 januari 1942 bildades organisationen under namnet Försäkringsbolagens Förhandlingsorganisation,

Stadgar. Den 16 januari 1942 bildades organisationen under namnet Försäkringsbolagens Förhandlingsorganisation, Stadgar Den 16 januari 1942 bildades organisationen under namnet Försäkringsbolagens Förhandlingsorganisation, FFO Innehåll 1 Ändamål 3 2 Medlemskap 3 3 Medlemskapets omfattning 3 4 Inträde 3 5 Medlemskapets

Läs mer

reviderad 2013-05-01 STADGAR FÖR SLOTTSHAGENS TOMTÄGAREFÖRENING

reviderad 2013-05-01 STADGAR FÖR SLOTTSHAGENS TOMTÄGAREFÖRENING reviderad 2013-05-01 STADGAR FÖR SLOTTSHAGENS TOMTÄGAREFÖRENING STADGAR SLOTTSHAGENS TOMTÄGAREFÖRENING 1. NAMN Föreningens namn är Slottshagens Tomtägareförening, ideell förening. 2. STYRELSENS SÄTE Styrelsen

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

STADGAR samt tillhörande ORDNINGSREGLER. för SAXEMARA BÅTKLUBB.

STADGAR samt tillhörande ORDNINGSREGLER. för SAXEMARA BÅTKLUBB. samt tillhörande ORDNINGSREGLER för SAXEMARA BÅTKLUBB. Innehåll: Stadgar 1 till 16 samt en bilaga med ordningsregler 1 till 16 Antagna vid Vårmöte år 2012 samt Årsmöte Datum: Vårmöte 2012-05-12 Årsmöte

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR. Östra Kinds Elkraft, ek.för.

STADGAR. Östra Kinds Elkraft, ek.för. STADGAR för Östra Kinds Elkraft, ek.för. 1 Firma Föreningens firma är Östra Kinds Elkraft, ek.för. 2 Ändamål mm. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att själv

Läs mer