Inledning växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens"

Transkript

1 växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens medelpunkt, utforskar och förvandlar jorden genom att ta upp vatten och små mängder mineraler. Den gröna stängeln och bladen strävar i motsatt riktning uppåt, in i luften och ljuset. Bladen öppnar sig mot dessa element och tar in luften och ljuset i sig. Växten sammanfogar strömmen av vatten och mineraler från marken med luften och ljuset och på sitt blygsamma vis utför växten ett mirakel - den skapar sin egen levande substans. Växten lever i sin omgivning. Den växer och förvandlas enligt sitt eget mönster men anpassar sig ständigt till det som sker runt omkring. Det gör att den lilla och kompakta maskrosen som växer upp genom sprickan i stenläggningen ser annorlunda ut jämfört med den maskros som växer i rabatten intill. Växten är inte rörlig som ett djur. Växten är en platsbunden varelse. Den är dynamisk, sammankopplad, formbar och i sitt ständigt föränderliga liv alltid i samklang med omgivningen som den växer i. Skulle inte människan kunna vara så? 13

2 14 Vi kan inte gå ut på fältet och rota oss. Vi kan inte livnära oss genom att ta in solljus, andas in luft, ta upp vatten och några futtiga mängder mineraler. Däremot har vi förmågan att tänka växtliknande tankar. Vi kan tänka som växten växer. Hur skulle världen se ut om vi i högre grad utnyttjade och utvecklade den förmågan? Tänk att öva upp en sådan flexibilitet i tänkandet att våra idéer inte längre är stela, statiska och objektlika, utan istället växande och rörliga, och vid behov till och med vissnande. Tänk om våra handlingar utvecklades i ett sensibelt förhållande till omvärlden på liknande sätt som växten bildas i samspel med sin omgivning. Är inte det en förändring värd att kämpa för? I denna bok vill jag försöka visa att om vi verkligen är intresserade av att förändra vårt nuvarande förhållande till planeten från grunden, behöver vi radikalt förnya vårt sätt att tänka. Jag vill visa att växten utgör en unik förebild för mänskligt tänkande. Växten kan lära oss något. Utgångspunkten och därmed utmaningen är att människans tänkande är alltför fäst vid ting. Vi har fulländat det som jag kallar objekttänkande. Objekttänkande tar för givet att naturen består av fysiska ting och enheter som påverkar varandra enligt fixerade fysikaliska lagar. Det är ett perspektiv som gör det möjligt att beskriva naturen som en komplex mekanism vilket i sin tur gör det möjligt att, i anmärkningsvärt hög grad, kontrollera och manipulera naturen. När naturen betraktas som en mekanism eller ett system blir den en abstraktion som kan underkastas en renodlad analytisk undersökning. Med en sådan verklighetsuppfattning befattar vi oss med en värld utanför oss själva, en värld som är avskiljd från oss. Världen blir yta. En värld sammansatt av delar. Och är vi inte forskare är det svårt att få en nära relation till atomer, molekyler, gener, hormoner och signalsubstanser. Ändå tar vi för givet att dessa ting, som vi inte har någon egen erfarenhet av, är grunden för hela vår värld! Att få upplever sig omgivna av världens levande väv är ett resultat av vårt sätt att tänka. Jag kommer att försöka visa att objekttänkandet orsakar vårt ohållbara förhållande till världen och att det fjärmar oss från den värld som vi så gärna vill förstå. 15

3 Objekttänkandet genomsyrar hela vår samtid och är en världsåskådning som delas av alla, från exploatörer till miljövänner. Ett objekttänkt perspektiv utesluter inte hållbar utveckling som mål. Men det är ett mål som vi tror oss uppnå genom våra befintliga mänskliga förmågor och vår traditionella utbildning. Denna verksamhet är avgörande på kort sikt, men på lång sikt och som kunskapsgrund kommer den befintliga verksamheten inte att räcka till. Hur viktiga teknologiska lösningar och miljölagar än är, räcker de inte för att skapa en långsiktig hållbar utveckling. Vi behöver ett nytt sätt att tänka. För att komma vidare krävs ett vad jag vill kalla organiskt medvetande, ett ständigt rörligt tänkande, där vi kan erfara oss själva som delaktiga i planetens utveckling. Om vi försöker forma vårt eget tänkande och handlande enligt det levandes dynamiska och sammanvävande natur kan vi komma bort från objekttänkandet. Detta är en hög målsättning, men objekttänkandet har styrt det mänskliga medvetandet allt för länge och nu gäller det att hitta en ny ingång till det vi kallar hållbar utveckling för att sedan kunna handla. 17

4 18 Jag vill visa att det är möjligt att komma bortom objekttänkandet och utveckla vad jag kommer att benämna som levande tänkande. Levande tänkande innebär ett sätt att kunskapa som överskrider människans antagna tudelade natur. Att tänka i termer av subjekt/objekt eller själ/materia, är impregnerat i det västliga medvetandet och är grunden för objekttänkandet. Arbeten av forskaren och författaren Johann Wolfgang von Goethe ( ) har varit betydelsefulla för mig i utarbetningen av mitt förhållningssätt till världen. Från sent sjuttonhundratal och under den första tredjedelen av artonhundratalet utförde Goethe studier av bland annat växter, djur och färger. I alla dessa strävanden var hans mål att få en förståelse för naturen, att avslöja livet och livskraften hos de fenomen han studerade. Goethe insåg att om vi ska undersöka naturens levande verksamhet, innebär det att vi samtidigt behöver följa naturens exempel och göra oss själva lika rörliga och flexibla som naturen. 1 Han var djupt inbegripen i att hitta metoder som kunde anpassa människans sensibilitet och uppmärksamhet till fenomenen själva. En sådan vetenskap handlar inte bara om att studera naturen utan den innebär även en förändring av medvetandet. Ett framträdande kännetecken i det goetheanistiska förhållningssättet är dess strävan att följa och förbli nära det som studeras. Det konkreta sätts framför det abstrakta, det särskilda framför det generella. Via teorier, modeller och andra mentala konstruktioner sätter vi vanligtvis en konstruerad tankestruktur mellan oss själva och de ting vi studerar. Det bildas därmed en distans mellan oss och världen som vi betraktar och förhåller oss till via de mentala konstruktionerna. Om vi till exempel befattar oss med liv och ekologi inom ramen för objekttänkandet, tänker vi i mekanistiska termer. Vad vi sedan betraktar och uppmärksammar i världen, det som vi menar är verkligast, är det som stämmer överens med det mekanistiska synsättet. Detta är något helt väsensskilt från att betrakta fenomenet och med en öppen hållning fråga sig: vad vill du lära mig? En sådan fråga blir inledningen till en dialog. Vi strävar då efter att lyssna till vad fenomenet vill berätta. Vår undrande hållning inleder en process som innebär att vi måste lämna de ramar och raster 19

5 20 som vi konstruerat i medvetandet och som skänker oss ett visst mått av trygghet. Vi tvingas anstränga oss att hitta nya och oprövade perspektiv. Jag kommer att försöka beskriva det goetheanistiska förhållningssättet ur olika vinklar, för att visa vad vi kan göra för att inleda en sådan utveckling och beskriver även de hinder som finns för en sådan utveckling. Det handlar om att öva, att hitta nya sätt att använda sin uppfattningsförmåga, tänka och göra sig föreställningar. Jag är verksam på The Nature Institute som är ett ideellt forsknings- och utbildningscenter i staten New York. Där har vi arbetat med att utveckla ett sådant förhållningssätt inom forskningen i vår vuxenutbildning sedan En genomgående målsättning i våra kurser är att utforska och stödja en utveckling som innebär ett skifte från objekttänkande till levande tänkande, hos den enskilde, i samhället och inom forskningen i synnerhet. Många av de exempel som jag kommer beskriva här baseras på det arbete som vi har utfört på dessa kurser. Bokens ordning speglar mitt mål, vilket är att låta läsaren komma in i sådana erfarenhets- och utforskningsprocesser, som kan ligga till grund för ett levande tänkande. Jag har valt ut en rad illustrationer och försöker ge konkreta beskrivningar av övningar som är menade att underlätta tänkandets rörliga vävande och stimulera dess nogranna iakttagelseförmåga, något som är centralt i ett levande möte med världen. Min förhoppning är att denna bok ska fungera som en praktisk vägledning för ett levande tänkande. Jag hoppas också att boken inspirerar läsaren till att utforska och bygga upp ett nytt delaktigt förhållande till naturen och att den erbjuder perspektiv för lärare om hur utbildning kan formas till en delaktig och erfarenhetsbaserad kunskapsprocess. I första kapitlet betraktas objekttänkandets natur. Genom att bli medveten om objekttänkandets karaktär, kan vi skönja dess begränsningar och dess starka böjelse till objektifiering, manipulation och förtingligande. Vi kan lägga märke till att objekttänkandet endast är ett, bland många andra, sätt att uppfatta världen. Detta perspektiv frigör oss från objekttänkandets tyglar och vi kan förstå att vår delaktighet i 21

6 Jag har studerat blommande växter under många år och de flesta av våra kurser på Nature Institute har kretsat kring växtstudier, vilda blommor, träd och växtsamhällen. Jag kan därför dra nytta av dessa erfarenheter i mina ansatser att utveckla ett mer levande sätt att tänka. Därtill har Goethe själv och efterföljande goetheanistiska biologer utfört omfattande botaniska studier som jag är förtrogen med. Eftersom växter finns överallt och till skillnad från djur inte springer iväg, kan vi enkelt komma nära och inleda en fenomenologisk dialog. Den som studerar exemplen i denna bok kan därefter hemma vid fönsterbrädet, ute på gården eller i en närliggande park hitta massor av växter som bara väntar på att avslöja sina hemligheter för ett undrande och uppmärksamt mänskligt medvetande. Viktigast i dag och i vår tid är att vi börjar inse att växter faktiskt är allt annat än overksamma objekt. Det är snarare som om de finns där och är menade att lära oss hur vi kan ta oss bortom objekttänkandet. Ytligt betraktat är fröet ett självständigt objekt, som inom sig bär det en potential till en komplex organism. Fröet gror vid ett för arten lämpligt föroch medupplevelse av fenomenen är grundläggande för att vi ska känna oss hemma i världen. Vi kan välja att använda ett objekttänkande, men vi kan även välja att förflytta oss bortom det, samtidigt som vi alltid kan återkomma till vår förförståelse och de abstraktioner som denna omfattar. Vi är ansvariga för vårt sätt att kunskapa och vi behöver ställa oss frågan: hur kan vår delaktighet blir mer besläktad med den värld som vi har runt omkring oss? Vi kan välja att frigöra vårt medvetande från objekttänkande för att på så vis upptäcka hur mycket det finns att lära från alla levande organismer. I mina ansatser har jag valt att fokusera på blommande växter. Jag undersöker på vilket sätt växten skulle kunna bli vår lärare i att utveckla ett levande sätt att tänka. Jag har en rad anledningar till att fokusera på blommande växter. Det går inte att överskatta värdet av att rikta uppmärksamheten mot växtlivet. På så vis skapas förutsättningar för att vi kan bli mera ekocentriska i vår uppmärksamhet, framförallt eftersom växten är central i de grundläggande ekologiska processerna på jorden, processer som både djur och människa är beroende av. 23

7 24 hållande. Dess hårda hölje blir genomsläppligt och poröst i förhållande till fukten i omgivningen, vävnaderna sväller och en fysiologisk förvandling påbörjas. Det som var fast, stärkelsen, blir flytande, roten växer ut och ned i jorden, samtidigt som skottet och bladen växer uppåt, i riktning bort från jordens medelpunkt och in i den ljusgenomträngda och luftiga omgivningen. I tillväxt och utveckling är växten receptiv, öppen och aktiv vilket vi kommer att se närmare på i andra kapitlet. Det är därför den ständigt övervinner separation och genererar liv. Ett liv som stimuleras och närs av den värld som den sätter sig i samband med. Man skulle också kunna säga att strömmen av liv i växten kan genereras och bibehållas eftersom växten förbinder sig med den värld som bär upp den. Människan kan inte rent fysiskt slå rot i världen. Med vår självständiga fysiska organisation kan vi förflytta oss runt i världen. Vi är avskilda från den omedelbara och livsalstrande omgivningen som bär upp växten och därför behöver vi äta växter för att upprätthålla livet. Däremot kan vi som tänkande och förnimmande varelser öppna oss själva och förbinda oss med världen. Frågan är om vi kan vitalisera denna förbindelse genom intensivt engagemang i det vi varseblir och på så vis få mer klarhet i på vilket sätt vi är inbäddade i världen. I andra kapitlet kommer jag ta upp en rad olika övningar som kan hjälpa oss att utveckla vår varseblivningsförmåga för att allt intensivare delta i allt levande som omger oss. Växten har mycket att lära oss om den organiska förvandlingens karaktär, vilket är ämnet i tredje kapitlet. Växtens biografi utvecklar sig på ett sekventiellt och rytmiskt sätt. Medan rötterna förgrenar sig nedåt i jorden, utvecklas bladen efter varandra på stjälken. Hos många vilda blomsterarter sker en anmärkningsvärd förvandling i de gröna bladens form i det att de utvecklas efter varandra. De första små runda bladens expansion följs av större, flikiga och delade blad som i sin tur följs av blad som präglas av en övergripande sammandragningstendens som resulterar i allt mindre och linjära bladytor. Denna sammandragning tyder på att något nytt är på väg. Ut ur de bristande knopparna tar sig blommorna fram och avslöjar ett nytt skede i växtens livsutveckling. Blomman bildar 25

8 26 en förfinad, ordnad och komplex enhet. I blommans mittpunkt utvecklas frukten och fröna med ett potentiellt överflöd till nytt växtliv. Det är anmärkningsvärt att växten inte nödvändigtvis håller fast vid det som den redan har bildat. Ofta vissnar och dör de nedre bladen då växten kommer in i blomningsfasen, liksom kronbladen tvinar bort när frukten utvecklas. Liksom frukten bryts ned när fröna släpps fria och i groningsprocessen bryts fröskalet upp för att skottet ska kunna utvecklas. I växtens hela utvecklingscykel finns en rytmisk växelverkan mellan tillväxt och upplösning. När vi följer växtens utveckling märker vi att växten är en organism som manifesterar sig själv över tid. Någonting uttrycker sig i den dynamiska verksamheten. I en av sina botaniska skrifter beskriver Goethe detta uttryck hos växten. Samma organ som på stjälken breder ut sig som blad och antar mycket olika former drar sig samman i fodret, utbreder sig åter i blombladet, drar sig samman till fortplantningens verktyg för att slutligen svälla till en frukt. 2 Lär vi känna denna verksamma sida av växten kan vi vara delaktiga i livets väsentliga kvaliteter, i tillväxt och vissnande, förvandling, dynamik och rytm och bli allt mer uppmärksamma på den sammanhållande ström som föder fram organismens mångfald. I den mån vi själva kan göra dessa kvaliteter till en del av vårt eget tänkande kan det belivas med en besläktad rörlighet. Vi kan erfara vår egen inre förflyttning från ett objektperspektiv till ett processperspektiv. Ur ett processperspektiv kan vi lägga märke till att varje avslutad bladform är likt ett foto av organismens liv och att växten utgör en möjlig förebild för hur vi kan arbeta med våra begrepp och idéer. Vi kan få tillgång till en flexibilitet i tänkandet som gör att vi inte behöver hålla fast vid våra idéer på ett krampaktigt, statiskt och objektliknande sätt. Tänkandet kommer lättare i rörelse och vi kan snarare låta idén växa och förvandlas, och när det är berättigat kan vi låta idéns preliminära form vissna ned. Växten kan hjälpa oss att etablera en dynamisk kunskapsmässig relation till världen. Och när vårt tänkande blir mer dynamiskt, får det tillgång till något som är besläktat med växtens 27

9 28 tillväxtpunkt, en kreativ källa ur vilken nya och fruktbara idéer kan bildas. Den amerikanske sociologen och filosofen Lewis Mumford ( ) antyder att en övergripande förändring redan har inletts. Ingenting förutom den förvandlingen som redan har påbörjats i det mänskliga medvetandet kommer att generera en effektiv förändring. 3 I kapitel fyra visar jag med hjälp av olika exempel, på vilket sätt växtens utveckling och förvandling har att göra med dess förhållande till omgivningen. Växten utvecklar sin form och substans genom sitt ömsesidiga utbyte och förhållande till omgivningen. Växten beskriver alltid sitt sammanhang, vilket går att läsa av hos de två olika exemplaren av senap på figuren här intill. Varje enskild växt formar sig själv i relation till de specifika betingelser som den växer i. Växten till vänster i bilden växte i en mullrik trädgårdsjord och utvecklade ett rikt förgrenat, utbrett och tätt rotsystem. Den växte sig större, bildade ett differentierat bladverk och många blommor. När samma art växte

10 30 i en obrukad lerjord, höll den sig enklare, med färre rötter, rundade och oflikiga blad och färre blommor. De båda senapsväxterna visar inte bara vilken art de tillhör, de berättar även något om sin omgivning. Det är slående hur varje växt, i varje del och som helhet, beskriver det sammanhang som den är en del av. Växter är inte avskilda från sin omgivning och således kan vi tack vare växten även iaktta omgivningens kvaliteter. Växten är en bild av omgivningen. Genom att avbilda sitt sammanhang visar växterna oss att liv synnerligen är kontextuellt betingat. Växten uppmanar oss, om vi ger den vår uppmärksamhet, att ta oss bortom objekttänkandet. Förmågan att forma sig själv i samspel med de förhållanden som den möter i världen, avslöjar växtens anmärkningsvärda plasticitet. Den följer inte ett fixerat utvecklingsprogram. Snarare har den förmågan att svara på en lång rad olika förhållanden och även på förhållanden som förändras under dess utvecklingstid och då gå in i en form av organisk dialog med dessa förhållanden. Den är öppen för förändringar samtidigt som den i sin tur stimulerar fram förändringar i omgivningen där den lever. Växternas flexibla livshållning är en förebild för ett, vad jag vill kalla, kontextsensibelt tänkande. Istället för att utnyttja världen som en försöksplats för färdiga agendor, istället för att formulera hypoteser baserade på begränsade perspektiv, istället för att implementera program för att snabbt komma tillrätta med problem, kan vi skaffa oss förmågan att gå in i en öppen och dynamisk dialog med världen både med våra tankar och handlingar, så att dessa allt mer kan framhäva och stärka levande kvaliteter i den värld vi bor. Jag avslutar det fjärde kapitlet med att behandla kontextsensibilitet i det vetenskapliga undersökningsförfarandet. I femte kapitlet betraktar jag en bestämd växtarts berättelse, sidenörten, Asclepias syriaca. I detta porträtt möter vi en anmärkningsvärd organism. Jag skissar upp dess morfologi, biografi och uttryck under året. Vi möter en organism som är robust och livskraftig och samtidigt fin och intrikat. Den bildar en mångfald av unika band till insektsvärlden. Den är i så nära samband med insekterna att dessa inte skulle finnas till utan sidenörten, precis som sidenörten inte skulle finnas till utan dem. På ett konkret sätt kan vi se att 31

11 32 en organism expanderar utanför sin uppenbara fysiska gräns och att den är en del av en större dynamisk helhet som vi kallar omgivning. En organism är ur detta perspektiv en knutpunkt av specifika relationer i världen och är både unik och oersättlig. Den har bestämda förbindelser med andra organismer vilket innebär att man i studiet av en specifik organism kommer i samtal med den från en rad olika perspektiv. Vi kan på så vis uppleva att det väcks en djup vördnad och respekt för visdomen i allt liv på jorden. Studien av sidenörten ger reell substans och tyngd till värdet av biologisk mångfald, till tanken att det finns tusentals och åter tusentals av sådana unika organismer, som alla är sammanflätade i planetens dynamiska och komplexa ekologi. Ett mer levande sätt att tänka kan vitalisera alla mänskliga verksamhetsområden. I det avslutande kapitlet tar jag upp några perspektiv, insikter och tillvägagångssätt som framträder när vi betrakar utbildning. Vilket område kan idag vara viktigare att beliva? Det går knappt att tänka sig en bättre lärare när det gäller dynamik, förbindelse, rörlighet och sammanhang än växten. Växten visar oss att vi kan leva i förvandling. Den visar oss kontextsensibilitet, berättar om organismens unika natur och vad som finns bortom objektförhållandet till världen. Genom att utveckla ett tänkande präglat av en sådan karakteristik kan det bli rörligt och dynamiskt. Vi kan börja inse hur vi är inbäddade i världen. Vi kan bli mottagliga för de sammanhang vi möter och vi kan lär oss att leva i en föränderlig gemensam omvärld. Jag tror att det är just de kvaliteterna vår kultur behöver för att kunna utveckla en hållbar, livsstödjande relation till resten av världen. Det är lätt att tala om allt som krävs och att kritisera vår nuvarande situation men det är inte lätt att komma vidare från status quo. Det är dock min förhoppning att ansatserna i denna bok kan bli ett praktiskt bidrag till utvecklingen av ett livsingjutande sätt att betrakta, tänka och handla. 33

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Meditation för att öppna upp ditt hjärta

Meditation för att öppna upp ditt hjärta Meditation för att öppna upp ditt hjärta När människan växer andligt då släpper det undermedvetna gradvis sitt grepp om henne. Nyckeln till andligt uppvaknande är hjärtats blomning, dvs. hjärtchakrat måste

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Om den Fysiska Hjärnan

Om den Fysiska Hjärnan Per Bruus-Jensen Översättning: Lars Palerius Om den Fysiska Hjärnan Subjektivt lever vi alla i var sin hjärna, vilken å ena sidan tjänar som en "utkikspost" för oss, och å andra sidan både som en verkstad

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

PwC Advisory. Women on the board Vad händer när styrelse och ledning går i otakt?

PwC Advisory. Women on the board Vad händer när styrelse och ledning går i otakt? PwC Advisory Women on the board Vad händer när styrelse och ledning går i otakt? Agenda Strategisk, taktisk och operativ nivå Styrelsens uppdrag Några fällor att se upp med 8 personligheter som är viktiga

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Naturvetenskap i förskolan. IPKL Göteborgs universitet

Naturvetenskap i förskolan. IPKL Göteborgs universitet Naturvetenskap i förskolan Monica Haraldsson Sträng IPKL Göteborgs universitet Naturvetenskap i förskolan Handlar om att barn får möjlighet att: förundras över, uppleva, uppmärksamma och urskilja, utforska

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Världen och du hållbar utveckling som utmaning Världen är stor och komplex, det kan kännas omöjligt att göra något åt de kriser

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer