Inledning växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens"

Transkript

1 växten som tar sig upp genom sprickan i stenläggningen är inbäddad i en hel värld av relationer. Rötterna sträcker sig ned mot jordens medelpunkt, utforskar och förvandlar jorden genom att ta upp vatten och små mängder mineraler. Den gröna stängeln och bladen strävar i motsatt riktning uppåt, in i luften och ljuset. Bladen öppnar sig mot dessa element och tar in luften och ljuset i sig. Växten sammanfogar strömmen av vatten och mineraler från marken med luften och ljuset och på sitt blygsamma vis utför växten ett mirakel - den skapar sin egen levande substans. Växten lever i sin omgivning. Den växer och förvandlas enligt sitt eget mönster men anpassar sig ständigt till det som sker runt omkring. Det gör att den lilla och kompakta maskrosen som växer upp genom sprickan i stenläggningen ser annorlunda ut jämfört med den maskros som växer i rabatten intill. Växten är inte rörlig som ett djur. Växten är en platsbunden varelse. Den är dynamisk, sammankopplad, formbar och i sitt ständigt föränderliga liv alltid i samklang med omgivningen som den växer i. Skulle inte människan kunna vara så? 13

2 14 Vi kan inte gå ut på fältet och rota oss. Vi kan inte livnära oss genom att ta in solljus, andas in luft, ta upp vatten och några futtiga mängder mineraler. Däremot har vi förmågan att tänka växtliknande tankar. Vi kan tänka som växten växer. Hur skulle världen se ut om vi i högre grad utnyttjade och utvecklade den förmågan? Tänk att öva upp en sådan flexibilitet i tänkandet att våra idéer inte längre är stela, statiska och objektlika, utan istället växande och rörliga, och vid behov till och med vissnande. Tänk om våra handlingar utvecklades i ett sensibelt förhållande till omvärlden på liknande sätt som växten bildas i samspel med sin omgivning. Är inte det en förändring värd att kämpa för? I denna bok vill jag försöka visa att om vi verkligen är intresserade av att förändra vårt nuvarande förhållande till planeten från grunden, behöver vi radikalt förnya vårt sätt att tänka. Jag vill visa att växten utgör en unik förebild för mänskligt tänkande. Växten kan lära oss något. Utgångspunkten och därmed utmaningen är att människans tänkande är alltför fäst vid ting. Vi har fulländat det som jag kallar objekttänkande. Objekttänkande tar för givet att naturen består av fysiska ting och enheter som påverkar varandra enligt fixerade fysikaliska lagar. Det är ett perspektiv som gör det möjligt att beskriva naturen som en komplex mekanism vilket i sin tur gör det möjligt att, i anmärkningsvärt hög grad, kontrollera och manipulera naturen. När naturen betraktas som en mekanism eller ett system blir den en abstraktion som kan underkastas en renodlad analytisk undersökning. Med en sådan verklighetsuppfattning befattar vi oss med en värld utanför oss själva, en värld som är avskiljd från oss. Världen blir yta. En värld sammansatt av delar. Och är vi inte forskare är det svårt att få en nära relation till atomer, molekyler, gener, hormoner och signalsubstanser. Ändå tar vi för givet att dessa ting, som vi inte har någon egen erfarenhet av, är grunden för hela vår värld! Att få upplever sig omgivna av världens levande väv är ett resultat av vårt sätt att tänka. Jag kommer att försöka visa att objekttänkandet orsakar vårt ohållbara förhållande till världen och att det fjärmar oss från den värld som vi så gärna vill förstå. 15

3 Objekttänkandet genomsyrar hela vår samtid och är en världsåskådning som delas av alla, från exploatörer till miljövänner. Ett objekttänkt perspektiv utesluter inte hållbar utveckling som mål. Men det är ett mål som vi tror oss uppnå genom våra befintliga mänskliga förmågor och vår traditionella utbildning. Denna verksamhet är avgörande på kort sikt, men på lång sikt och som kunskapsgrund kommer den befintliga verksamheten inte att räcka till. Hur viktiga teknologiska lösningar och miljölagar än är, räcker de inte för att skapa en långsiktig hållbar utveckling. Vi behöver ett nytt sätt att tänka. För att komma vidare krävs ett vad jag vill kalla organiskt medvetande, ett ständigt rörligt tänkande, där vi kan erfara oss själva som delaktiga i planetens utveckling. Om vi försöker forma vårt eget tänkande och handlande enligt det levandes dynamiska och sammanvävande natur kan vi komma bort från objekttänkandet. Detta är en hög målsättning, men objekttänkandet har styrt det mänskliga medvetandet allt för länge och nu gäller det att hitta en ny ingång till det vi kallar hållbar utveckling för att sedan kunna handla. 17

4 18 Jag vill visa att det är möjligt att komma bortom objekttänkandet och utveckla vad jag kommer att benämna som levande tänkande. Levande tänkande innebär ett sätt att kunskapa som överskrider människans antagna tudelade natur. Att tänka i termer av subjekt/objekt eller själ/materia, är impregnerat i det västliga medvetandet och är grunden för objekttänkandet. Arbeten av forskaren och författaren Johann Wolfgang von Goethe ( ) har varit betydelsefulla för mig i utarbetningen av mitt förhållningssätt till världen. Från sent sjuttonhundratal och under den första tredjedelen av artonhundratalet utförde Goethe studier av bland annat växter, djur och färger. I alla dessa strävanden var hans mål att få en förståelse för naturen, att avslöja livet och livskraften hos de fenomen han studerade. Goethe insåg att om vi ska undersöka naturens levande verksamhet, innebär det att vi samtidigt behöver följa naturens exempel och göra oss själva lika rörliga och flexibla som naturen. 1 Han var djupt inbegripen i att hitta metoder som kunde anpassa människans sensibilitet och uppmärksamhet till fenomenen själva. En sådan vetenskap handlar inte bara om att studera naturen utan den innebär även en förändring av medvetandet. Ett framträdande kännetecken i det goetheanistiska förhållningssättet är dess strävan att följa och förbli nära det som studeras. Det konkreta sätts framför det abstrakta, det särskilda framför det generella. Via teorier, modeller och andra mentala konstruktioner sätter vi vanligtvis en konstruerad tankestruktur mellan oss själva och de ting vi studerar. Det bildas därmed en distans mellan oss och världen som vi betraktar och förhåller oss till via de mentala konstruktionerna. Om vi till exempel befattar oss med liv och ekologi inom ramen för objekttänkandet, tänker vi i mekanistiska termer. Vad vi sedan betraktar och uppmärksammar i världen, det som vi menar är verkligast, är det som stämmer överens med det mekanistiska synsättet. Detta är något helt väsensskilt från att betrakta fenomenet och med en öppen hållning fråga sig: vad vill du lära mig? En sådan fråga blir inledningen till en dialog. Vi strävar då efter att lyssna till vad fenomenet vill berätta. Vår undrande hållning inleder en process som innebär att vi måste lämna de ramar och raster 19

5 20 som vi konstruerat i medvetandet och som skänker oss ett visst mått av trygghet. Vi tvingas anstränga oss att hitta nya och oprövade perspektiv. Jag kommer att försöka beskriva det goetheanistiska förhållningssättet ur olika vinklar, för att visa vad vi kan göra för att inleda en sådan utveckling och beskriver även de hinder som finns för en sådan utveckling. Det handlar om att öva, att hitta nya sätt att använda sin uppfattningsförmåga, tänka och göra sig föreställningar. Jag är verksam på The Nature Institute som är ett ideellt forsknings- och utbildningscenter i staten New York. Där har vi arbetat med att utveckla ett sådant förhållningssätt inom forskningen i vår vuxenutbildning sedan En genomgående målsättning i våra kurser är att utforska och stödja en utveckling som innebär ett skifte från objekttänkande till levande tänkande, hos den enskilde, i samhället och inom forskningen i synnerhet. Många av de exempel som jag kommer beskriva här baseras på det arbete som vi har utfört på dessa kurser. Bokens ordning speglar mitt mål, vilket är att låta läsaren komma in i sådana erfarenhets- och utforskningsprocesser, som kan ligga till grund för ett levande tänkande. Jag har valt ut en rad illustrationer och försöker ge konkreta beskrivningar av övningar som är menade att underlätta tänkandets rörliga vävande och stimulera dess nogranna iakttagelseförmåga, något som är centralt i ett levande möte med världen. Min förhoppning är att denna bok ska fungera som en praktisk vägledning för ett levande tänkande. Jag hoppas också att boken inspirerar läsaren till att utforska och bygga upp ett nytt delaktigt förhållande till naturen och att den erbjuder perspektiv för lärare om hur utbildning kan formas till en delaktig och erfarenhetsbaserad kunskapsprocess. I första kapitlet betraktas objekttänkandets natur. Genom att bli medveten om objekttänkandets karaktär, kan vi skönja dess begränsningar och dess starka böjelse till objektifiering, manipulation och förtingligande. Vi kan lägga märke till att objekttänkandet endast är ett, bland många andra, sätt att uppfatta världen. Detta perspektiv frigör oss från objekttänkandets tyglar och vi kan förstå att vår delaktighet i 21

6 Jag har studerat blommande växter under många år och de flesta av våra kurser på Nature Institute har kretsat kring växtstudier, vilda blommor, träd och växtsamhällen. Jag kan därför dra nytta av dessa erfarenheter i mina ansatser att utveckla ett mer levande sätt att tänka. Därtill har Goethe själv och efterföljande goetheanistiska biologer utfört omfattande botaniska studier som jag är förtrogen med. Eftersom växter finns överallt och till skillnad från djur inte springer iväg, kan vi enkelt komma nära och inleda en fenomenologisk dialog. Den som studerar exemplen i denna bok kan därefter hemma vid fönsterbrädet, ute på gården eller i en närliggande park hitta massor av växter som bara väntar på att avslöja sina hemligheter för ett undrande och uppmärksamt mänskligt medvetande. Viktigast i dag och i vår tid är att vi börjar inse att växter faktiskt är allt annat än overksamma objekt. Det är snarare som om de finns där och är menade att lära oss hur vi kan ta oss bortom objekttänkandet. Ytligt betraktat är fröet ett självständigt objekt, som inom sig bär det en potential till en komplex organism. Fröet gror vid ett för arten lämpligt föroch medupplevelse av fenomenen är grundläggande för att vi ska känna oss hemma i världen. Vi kan välja att använda ett objekttänkande, men vi kan även välja att förflytta oss bortom det, samtidigt som vi alltid kan återkomma till vår förförståelse och de abstraktioner som denna omfattar. Vi är ansvariga för vårt sätt att kunskapa och vi behöver ställa oss frågan: hur kan vår delaktighet blir mer besläktad med den värld som vi har runt omkring oss? Vi kan välja att frigöra vårt medvetande från objekttänkande för att på så vis upptäcka hur mycket det finns att lära från alla levande organismer. I mina ansatser har jag valt att fokusera på blommande växter. Jag undersöker på vilket sätt växten skulle kunna bli vår lärare i att utveckla ett levande sätt att tänka. Jag har en rad anledningar till att fokusera på blommande växter. Det går inte att överskatta värdet av att rikta uppmärksamheten mot växtlivet. På så vis skapas förutsättningar för att vi kan bli mera ekocentriska i vår uppmärksamhet, framförallt eftersom växten är central i de grundläggande ekologiska processerna på jorden, processer som både djur och människa är beroende av. 23

7 24 hållande. Dess hårda hölje blir genomsläppligt och poröst i förhållande till fukten i omgivningen, vävnaderna sväller och en fysiologisk förvandling påbörjas. Det som var fast, stärkelsen, blir flytande, roten växer ut och ned i jorden, samtidigt som skottet och bladen växer uppåt, i riktning bort från jordens medelpunkt och in i den ljusgenomträngda och luftiga omgivningen. I tillväxt och utveckling är växten receptiv, öppen och aktiv vilket vi kommer att se närmare på i andra kapitlet. Det är därför den ständigt övervinner separation och genererar liv. Ett liv som stimuleras och närs av den värld som den sätter sig i samband med. Man skulle också kunna säga att strömmen av liv i växten kan genereras och bibehållas eftersom växten förbinder sig med den värld som bär upp den. Människan kan inte rent fysiskt slå rot i världen. Med vår självständiga fysiska organisation kan vi förflytta oss runt i världen. Vi är avskilda från den omedelbara och livsalstrande omgivningen som bär upp växten och därför behöver vi äta växter för att upprätthålla livet. Däremot kan vi som tänkande och förnimmande varelser öppna oss själva och förbinda oss med världen. Frågan är om vi kan vitalisera denna förbindelse genom intensivt engagemang i det vi varseblir och på så vis få mer klarhet i på vilket sätt vi är inbäddade i världen. I andra kapitlet kommer jag ta upp en rad olika övningar som kan hjälpa oss att utveckla vår varseblivningsförmåga för att allt intensivare delta i allt levande som omger oss. Växten har mycket att lära oss om den organiska förvandlingens karaktär, vilket är ämnet i tredje kapitlet. Växtens biografi utvecklar sig på ett sekventiellt och rytmiskt sätt. Medan rötterna förgrenar sig nedåt i jorden, utvecklas bladen efter varandra på stjälken. Hos många vilda blomsterarter sker en anmärkningsvärd förvandling i de gröna bladens form i det att de utvecklas efter varandra. De första små runda bladens expansion följs av större, flikiga och delade blad som i sin tur följs av blad som präglas av en övergripande sammandragningstendens som resulterar i allt mindre och linjära bladytor. Denna sammandragning tyder på att något nytt är på väg. Ut ur de bristande knopparna tar sig blommorna fram och avslöjar ett nytt skede i växtens livsutveckling. Blomman bildar 25

8 26 en förfinad, ordnad och komplex enhet. I blommans mittpunkt utvecklas frukten och fröna med ett potentiellt överflöd till nytt växtliv. Det är anmärkningsvärt att växten inte nödvändigtvis håller fast vid det som den redan har bildat. Ofta vissnar och dör de nedre bladen då växten kommer in i blomningsfasen, liksom kronbladen tvinar bort när frukten utvecklas. Liksom frukten bryts ned när fröna släpps fria och i groningsprocessen bryts fröskalet upp för att skottet ska kunna utvecklas. I växtens hela utvecklingscykel finns en rytmisk växelverkan mellan tillväxt och upplösning. När vi följer växtens utveckling märker vi att växten är en organism som manifesterar sig själv över tid. Någonting uttrycker sig i den dynamiska verksamheten. I en av sina botaniska skrifter beskriver Goethe detta uttryck hos växten. Samma organ som på stjälken breder ut sig som blad och antar mycket olika former drar sig samman i fodret, utbreder sig åter i blombladet, drar sig samman till fortplantningens verktyg för att slutligen svälla till en frukt. 2 Lär vi känna denna verksamma sida av växten kan vi vara delaktiga i livets väsentliga kvaliteter, i tillväxt och vissnande, förvandling, dynamik och rytm och bli allt mer uppmärksamma på den sammanhållande ström som föder fram organismens mångfald. I den mån vi själva kan göra dessa kvaliteter till en del av vårt eget tänkande kan det belivas med en besläktad rörlighet. Vi kan erfara vår egen inre förflyttning från ett objektperspektiv till ett processperspektiv. Ur ett processperspektiv kan vi lägga märke till att varje avslutad bladform är likt ett foto av organismens liv och att växten utgör en möjlig förebild för hur vi kan arbeta med våra begrepp och idéer. Vi kan få tillgång till en flexibilitet i tänkandet som gör att vi inte behöver hålla fast vid våra idéer på ett krampaktigt, statiskt och objektliknande sätt. Tänkandet kommer lättare i rörelse och vi kan snarare låta idén växa och förvandlas, och när det är berättigat kan vi låta idéns preliminära form vissna ned. Växten kan hjälpa oss att etablera en dynamisk kunskapsmässig relation till världen. Och när vårt tänkande blir mer dynamiskt, får det tillgång till något som är besläktat med växtens 27

9 28 tillväxtpunkt, en kreativ källa ur vilken nya och fruktbara idéer kan bildas. Den amerikanske sociologen och filosofen Lewis Mumford ( ) antyder att en övergripande förändring redan har inletts. Ingenting förutom den förvandlingen som redan har påbörjats i det mänskliga medvetandet kommer att generera en effektiv förändring. 3 I kapitel fyra visar jag med hjälp av olika exempel, på vilket sätt växtens utveckling och förvandling har att göra med dess förhållande till omgivningen. Växten utvecklar sin form och substans genom sitt ömsesidiga utbyte och förhållande till omgivningen. Växten beskriver alltid sitt sammanhang, vilket går att läsa av hos de två olika exemplaren av senap på figuren här intill. Varje enskild växt formar sig själv i relation till de specifika betingelser som den växer i. Växten till vänster i bilden växte i en mullrik trädgårdsjord och utvecklade ett rikt förgrenat, utbrett och tätt rotsystem. Den växte sig större, bildade ett differentierat bladverk och många blommor. När samma art växte

10 30 i en obrukad lerjord, höll den sig enklare, med färre rötter, rundade och oflikiga blad och färre blommor. De båda senapsväxterna visar inte bara vilken art de tillhör, de berättar även något om sin omgivning. Det är slående hur varje växt, i varje del och som helhet, beskriver det sammanhang som den är en del av. Växter är inte avskilda från sin omgivning och således kan vi tack vare växten även iaktta omgivningens kvaliteter. Växten är en bild av omgivningen. Genom att avbilda sitt sammanhang visar växterna oss att liv synnerligen är kontextuellt betingat. Växten uppmanar oss, om vi ger den vår uppmärksamhet, att ta oss bortom objekttänkandet. Förmågan att forma sig själv i samspel med de förhållanden som den möter i världen, avslöjar växtens anmärkningsvärda plasticitet. Den följer inte ett fixerat utvecklingsprogram. Snarare har den förmågan att svara på en lång rad olika förhållanden och även på förhållanden som förändras under dess utvecklingstid och då gå in i en form av organisk dialog med dessa förhållanden. Den är öppen för förändringar samtidigt som den i sin tur stimulerar fram förändringar i omgivningen där den lever. Växternas flexibla livshållning är en förebild för ett, vad jag vill kalla, kontextsensibelt tänkande. Istället för att utnyttja världen som en försöksplats för färdiga agendor, istället för att formulera hypoteser baserade på begränsade perspektiv, istället för att implementera program för att snabbt komma tillrätta med problem, kan vi skaffa oss förmågan att gå in i en öppen och dynamisk dialog med världen både med våra tankar och handlingar, så att dessa allt mer kan framhäva och stärka levande kvaliteter i den värld vi bor. Jag avslutar det fjärde kapitlet med att behandla kontextsensibilitet i det vetenskapliga undersökningsförfarandet. I femte kapitlet betraktar jag en bestämd växtarts berättelse, sidenörten, Asclepias syriaca. I detta porträtt möter vi en anmärkningsvärd organism. Jag skissar upp dess morfologi, biografi och uttryck under året. Vi möter en organism som är robust och livskraftig och samtidigt fin och intrikat. Den bildar en mångfald av unika band till insektsvärlden. Den är i så nära samband med insekterna att dessa inte skulle finnas till utan sidenörten, precis som sidenörten inte skulle finnas till utan dem. På ett konkret sätt kan vi se att 31

11 32 en organism expanderar utanför sin uppenbara fysiska gräns och att den är en del av en större dynamisk helhet som vi kallar omgivning. En organism är ur detta perspektiv en knutpunkt av specifika relationer i världen och är både unik och oersättlig. Den har bestämda förbindelser med andra organismer vilket innebär att man i studiet av en specifik organism kommer i samtal med den från en rad olika perspektiv. Vi kan på så vis uppleva att det väcks en djup vördnad och respekt för visdomen i allt liv på jorden. Studien av sidenörten ger reell substans och tyngd till värdet av biologisk mångfald, till tanken att det finns tusentals och åter tusentals av sådana unika organismer, som alla är sammanflätade i planetens dynamiska och komplexa ekologi. Ett mer levande sätt att tänka kan vitalisera alla mänskliga verksamhetsområden. I det avslutande kapitlet tar jag upp några perspektiv, insikter och tillvägagångssätt som framträder när vi betrakar utbildning. Vilket område kan idag vara viktigare att beliva? Det går knappt att tänka sig en bättre lärare när det gäller dynamik, förbindelse, rörlighet och sammanhang än växten. Växten visar oss att vi kan leva i förvandling. Den visar oss kontextsensibilitet, berättar om organismens unika natur och vad som finns bortom objektförhållandet till världen. Genom att utveckla ett tänkande präglat av en sådan karakteristik kan det bli rörligt och dynamiskt. Vi kan börja inse hur vi är inbäddade i världen. Vi kan bli mottagliga för de sammanhang vi möter och vi kan lär oss att leva i en föränderlig gemensam omvärld. Jag tror att det är just de kvaliteterna vår kultur behöver för att kunna utveckla en hållbar, livsstödjande relation till resten av världen. Det är lätt att tala om allt som krävs och att kritisera vår nuvarande situation men det är inte lätt att komma vidare från status quo. Det är dock min förhoppning att ansatserna i denna bok kan bli ett praktiskt bidrag till utvecklingen av ett livsingjutande sätt att betrakta, tänka och handla. 33

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 Beskrivning av framtagna utvecklingsområden under de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi. Mål satta utifrån dessa, samt en del av de aktiviteter vi på förskolan

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken

Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken Jan-Erik Mansikka, universitetslektor i pedagogik 13.09.2016 Institutionen för beteendevetenskaper Pedagogik (pedagogen) i gapet mellan det förgångna och framtiden

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Meditation för att öppna upp ditt hjärta

Meditation för att öppna upp ditt hjärta Meditation för att öppna upp ditt hjärta När människan växer andligt då släpper det undermedvetna gradvis sitt grepp om henne. Nyckeln till andligt uppvaknande är hjärtats blomning, dvs. hjärtchakrat måste

Läs mer

Innehåll

Innehåll Innehåll Förord 5 Författarens förord 9 1. En resa till ett svart hål 14 2. Det snabba ljuset 38 3. En ny syn på rummet och tiden 57 4. Ett nytt sunt förnuft 80 5. Absurt, sa Newton 100 6. En ny syn på

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering

Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Art.Nr. 22440 Papilio Förderung: Konstnärlig utbildning: färguppfattning, färgsortering Somatisk utbildning: finmotorik Naturvetenskaplig och teknisk utbildning: igenkänna olika blommor och utvecklingssteg

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Allmän Människokunskap

Allmän Människokunskap Allmän Människokunskap Sympati och Antipati Ur kapitel 2 resp 5 14KL5 fredagen den 23 september 2016 Kapitel 2 Vorstellung föreställning, tanke, idé Vår förmåga att skapa oss föreställningar/tankar/idéer

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Odelsbergsskolan. Tema Vår Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer