Hur ljussätter man ett bostadsområde?

Transkript

1 Hur ljussätter man ett bostadsområde? Författare: Martin Persson, Dan Malm Scen- och Teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng VT 2009 Handledare: Johny Lövgren, Kalle Grönvall Examinator: Martin Berglund

2 Sammanfattning I ett bostadsområde behövs ljus för olika funktioner. Det ska vara funktionellt, man ska se var man går utomhus. Det ska inge trygghet, man ska tydligt se personer och miljö omkring sig. Det ska också vara estetiskt tilltalande och kanske skapa mysiga platser där man kan vistas kvällstid, och det kan vara rent dekorativt. Detta examensarbete ska handla om och ge exempel på hur man kan ljussätta ett bostadsområde på ett sätt som prioriterar dessa funktioner men också om vad man kan ha nytta av att känna till när man gör en utomhusljussättning. Vid all typ av ljussättning som ska sitta uppe en lång tid bör man ta hänsyn till att världsmiljön håller på att försämras. En av åtgärderna för att hejda försämringen är att vår energiförbrukning minskar och detta påverkar i hög grad användningen av utomhusbelysning. De ur energisparpunkt dåliga glödlamporna ska försvinna och mer energieffektiva alternativ börjar bli vanliga på marknaden. Färgtonen på ljuset från de ljuskällor vi ser utomhus och även inomhus för den delen kallas färgtemperatur. Vissa ljuskällor känns mer rödaktiga och varma i sin karaktär medan andra är mer blåa och kalla. Ofta ser man på olika bostadsområden hur det sitter ljuskällor med olika färgtemperatur i armaturer som tillhör samma plats vilket inte ser särskilt snyggt ut. Man kan visst ha olika färgtemperaturer på ett bostadsområde men inte på två likadana armaturer som markerar samma plats. En annan mer estetisk aspekt på vilka ljuskällor man ska välja är dess förmåga att återge färger. Den i stadsrummet vanliga högtrycksnatriumlampan är mycket sämre på att återge färger än t ex lågenergilampor, glödlampor och halogenlampor som också är vanliga i utomhussammanhang. En viktig sak när man rör sig på ett bostadsområde oavsett om man bor där eller inte är också att känna sig trygg och detta kan ljuset hjälpa till med. Olika typer av ljuskällor har ju olika egenskaper och lever olika länge. För vissa ljuskällor som t.ex. glödlampor är denna livslängd så kort som 1000 timmar medan det finns lysrör med timmar och LED-ljuskällor som enligt tillverkare håller så länge som timmar. Utvecklingen av LED-ljuskällorna pekar dock på att inom fem till tio år kan livslängden vara uppe i det dubbla, vilket förmodligen gör dem till den ljuskälla vi kommer att använda oss mest av i framtiden. I vår ljussättning av ett bostadsområde har vi valt att särskilt lyfta fram tre platser där vi går nära in på hur vi har tänkt oss ljussättningen.

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE MÅL PRECISERAD UPPGIFT METOD RAPPORTUPPLÄGG LITTERATURGENOMGÅNG MILJÖASPEKTEN MILJÖPÅVERKAN UTFASNINGEN AV GLÖDLAMPOR TRYGGHET OCH LJUSKVALITET TRYGGARE MED LJUS PÅ RÄTT STÄLLE FÄRGTEMPERATUR LJUSKVALITET ARMATURER OCH LJUSKÄLLOR LIVSLÄNGDER OCH UNDERHÅLL LYSRÖR KOMPAKTLYSRÖR LED, LIGHT EMITTING DIODE ANDRA LJUSKÄLLOR DRIFTEKONOMI EL OCH SÄKERHET IP-KLASSER GENOMFÖRANDE EXEMPEL PÅ TRE PLATSER VI HAR LJUSSATT FASADERNA DUNGE MED LJUSSKUGGOR SARKOFAGEN, PLANTERING VID INGÅNGEN SAMARBETET MED BESTÄLLAREN AVSLUTANDE DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER BILAGOR KARTOR...BILAGA 1 ARMATUR/PLACERING KATALOG...BILAGA 2 KOSTNADER ARMATURER/LJUSKÄLLOR/DRIFT/UNDERHÅLL KATALOG...BILAGA 3

4 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Introduktion 1.1 Bakgrund I början av höstterminen 2008 kom två styrelsemedlemmar från bostadsrättsföreningen HSB Järven på Lorensborg i Malmö på besök på K3 Malmö Högskola och undrade om det var någon student som ville ta sig an uppdraget att göra en ny ljussättning av deras bostadsområde. Styrelsen hade kommit i kontakt med K3 genom att en av dem är pappa till vår handledare: Johny Lövgren, som jobbar som lärare på scenproduktionsprogrammet på skolan. Projektet med ny ljussättning var en del i föreningens satsning på att ge hela bostadsområdet en ansiktslyftning genom att fräscha upp allmänytor, planteringar och sittgrupper. Vad styrelsen ville ha från oss var ett förslag på hur en ny ljussättning kunde se ut och i fall detta gillades skulle det genomföras. Vi nappade på uppdraget eftersom ingen av oss jobbat med utomhusbelysning förut och för att projektet var på riktigt och kunde innebära att vi fick möjlighet att designa en permanent installation. Någon officiell budget för projektet fick vi inte ta del av utan bara svaret att det finns gott om pengar i föreningen, vilket också visade sig vara riktigt efter en titt i årsredovisningen. 1.2 Syfte Brf Järven har i sin plan på att göra området mer attraktivt förutom ny gårdsplanering även bestämt sig för att satsa på en ny ljussättning av området. För att minska brottsligheten gentemot boende har man satt upp ett staket runt innergården men för att ytterligare öka känslan av trygghet vill man förstärka med ett bättre ljus. Ljuset vi sätter ska också ge ett mysigt intryck av vissa platser eftersom det sker en hel del aktivitet på somrarna då allmänytorna används mycket. Ett nytt ljus gör det möjligt för boende att sitta ute lite längre på kvällarna och känna sig trygga när de ska gå hem. 1.3 Mål Målet med vårt examensarbete är att Brf Järven ska tycka om och genomföra vårt ljussättningsförslag. Kanske inte hela vårt koncept realiseras men det skulle vara kul om huvuddelen av det blev verklighet. Vi vill också presentera annorlunda lösningar på hur man kan förbättra ett bostadsområde med ljus. Projektet ger oss en bra möjlighet att får jobba med LED tekniken och de produkter som marknaden tillhandahåller på nära håll. Tidigare har vi bara hört talas om hur LED kommer att ta över belysningsmarknaden i framtiden men aldrig 1

5 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? riktigt sett hur det kommer att se ut i verkligheten. Det är också ett mycket bra sätt att bekanta sig med vikten av en vettig utomhusbelysning i allmänhet, vilket ofta inte är så prioriterat. Det finns så mycket man kan förbättra med intrycket av ett bostadsområde bara genom att tänka lite på hur man belyser det. Ett annat mål är att få inblick i hur det är att driva ett skarpt projekt med en riktig beställare. 2

6 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Preciserad uppgift Vår uppgift blir att komma med ett förslag på en ny ljussättning till området runt 16- våningshuset, det ena av de två hus som tillhör bostadsrättsföreningen som vi kommit överens med föreningen om att satsa på. På området utanför detta kommer idéerna ifrån 16- våningshuset att kopieras i möjligaste mån och utöver det kan vi göra kompletteringar men detta tillhör inte huvuduppgiften som vi skriver om. I uppgiften ingår att sätta ett ljus som uppfyller föreningens önskemål på ökad trygghetskänsla, ökad möjlighet till kvällsaktiviteter och att miljön finns i åtanke när vi väljer armaturer och ljuskällor både med tanke på tungmetaller och elförbrukning. Till föreningen Järven ska vi göra en katalog med de armaturer och ljuskällor vi vill använda oss av, var dessa ska placeras och hur det kommer att se ut utifrån våra provljussättningsbilder så att en elektriker ska kunna installera anläggningen. Utöver denna lämnar vi in en katalog över de kostnader som rör inköp av armaturer, ljuskällor, drift och underhåll. Här redovisas även uppgifter om livslängder och IPklassning på ljuskällorna och alla modeller är specificerade för att underlätta inköp vid byten. För att föreningen ska kunna jämföra vårt förslag med den nuvarande ljussättningen tar vi även med siffror på vad denna förbrukar i energi. Kostnadsberäkningar för el-arbete, snickeri och markprojektering överlåter vi åt de firmor Järven väljer att anlita. 3

7 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Metod Vi började med att undersöka området tillsammans med beställaren som berättade om deras önskemål samtidigt som vi kom fram med egna idéer. Hela bostadsområdet skulle renoveras och snyggas till så vi fick en ritning/skiss (Bilaga 1, sid.1) på området som landskapsarkitekten hade tänkt att det skulle se ut. Utifrån det utvecklade vi under en period olika idéer för ljussättningen. Inledande hade vi hjälp av våran handledare Kalle Grönvall, Project Manager på Live Media Group i Malmö, med hur vi skulle gå tillväga och vilken ordning vi skulle ta tag i uppgifterna. Vi hade också funderingar på hur noga vi skulle gå in på detaljer som t.ex. el och elsäkerhet och hur el skulle dras till områdena där det för tillfället inte fanns någon belysning men vi fick rådet att släppa det eftersom det skulle ta upp för mycket av våran tid. Istället valde vi att endast fokusera på själva ljuset. Vi valde att inte försöka begränsa oss till så få tillverkare som möjligt så för att hitta rätt armaturer till våra idéer undersökte vi sortimentet från en ständigt växande lista av tillverkare och distributörer. Vår metod för att utifrån dessa idéer komma fram till ett förslag blev en praktisk approach. Att testa våra idéer i verkligheten med s.k. provljussättningar och utifrån det verifiera eller revidera dem. 3.1 Rapportupplägg Kapitel 4 8 handlar om saker och begrepp som kan vara bra att känna till när man gör en utomhusljussättning. Vi tar upp begrepp som t.ex. färgtemperatur, Ra-index, IP-klassning, service life, samt ljuskällors miljöpåverkan och driftekonomi. Vi beskriver de egenskaper de ljuskällor vi har använt oss av har, men tar även kort upp andra ljuskällor. Kapitel 9 beskriver vår designprocess och vi har valt att fokusera rapporten på tre olika platser där vi har löst ljussättningen på olika sätt. Vill man se hela resultatet får man gå till katalogen (bilaga 2) där varje plats redovisas var för sig. Kostnader för alla armaturer och ljuskällor samt driftkostnader för anläggningen och bostadsområdets tidigare elförbrukning finner man i bilaga 3. I bilaga 1 finns kartor över området. En som är ett direkt komplement till bilaga 2 så att man kan se var på området platserna finns, och en som kommer ifrån den landskapsarkitekt som har ritat om delar av området för att göra nya planteringar och sällskapsytor. 4

8 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Litteraturgenomgång En av våra viktigaste källor som också har varit som ett uppslagsverk när det gäller fakta om olika sorters ljuskällor har varit Annells ljuskompendium och även LED-kompendiet från samma källa. Annell är ett företag som är återförsäljare av produkter från flera ljusföretag men som samtidigt tillverkar en del egna. Företaget gör också ljusinstallationer runt om i Sverige. Informationen vi har hämtat från ljuskompendierna har varit allmän fakta om olika ljuskällor och deras fördelar/nackdelar samt lite om ljustekniska begrepp och reglering av ljus. Anledningen till att vi använt oss så mycket av dessa har varit att informationen är på ett begripligt språk och inte innehåller för mycket teknisk terminologi och att det inte finns så mycket bra information om det vi ville skriva om. Deras kompendier är inte skrivna i syfte att sälja in vissa produkter framför andra utan ger en objektiv översikt över de ljuskällor som tillhandahålls av de stora tillverkarna i branschen. Dessutom har vårt informationssökande vad gäller ljusprodukter i allmänhet från återförsäljare och tillverkare bekräftat det vi har läst i Annells kompendier. Vi har också tagit intryck av författare och företagare som antingen analyserat eller jobbat med liknande projekt. Jennie Borg har skrivit ett examensarbete där hon dels ger bra tips på hur man kan förbättra stadsmiljön med ljus och lägger mycket fokus på trygghetsaspekten och dels ger hon flera exempel på ljussättningar från olika städer i Sverige och övriga Europa. Från Jimmy Landin och Ronny Larsson, konsulter och säljare i ljusbranschen, har vi fått värdefulla tips till våra provljussättningar. Även vår externa handledare Kalle Grönwall har delat med sig av sin erfarenhet från sina ljussättningsprojekt och hjälpt oss med utformningen av vår armaturkatalog och driftekonomiberäkning. Lite praktisk elsäkerhetsinformation för elinstallation i utomhusmiljö har vi fått från Försvarsmaktens materialverk och Elsäkerhetsverket. Från belysningsekonomisajten Lampinfo har vi tagit fakta om lågenergilampor och hur dessa ska tas om hand när de går sönder. Tidningen Göteborgsposten har testat lågenergilampor och deras test har vi tagit del av och jämfört med tillverkares produktmärkningar. Lars Starbys bok En bok om belysning har bidragit med att förklara ljustekniska begrepp vi använder oss av. Mer detaljerad information om mätning av ljuskällors färgåtergivningsförmåga i form av Ra-index och GAI har vi hittat i artikeln Color rendering: A tale of two metrics. Kompletterande information om LED-ljuskällor har vi hämtat från boken Luminecent Materials and Applications och från armaturtillverkaren Linnea Light. 5

9 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Miljöaspekten Bostadsrättsföreningen vi jobbar åt är angelägna om att ljussättningen av området är så miljövänlig som möjligt. Att anläggningen ska dra lite ström är viktigt. Likaså att lamporna som används inte ska behöva bytas så ofta och att de inte innehåller för mycket tungmetaller. I vår ljussättning används fyra typer av ljuskällor. LED, kompaktlysrör och raka lysrör. 4.1 Miljöpåverkan När det gäller belysning är det användningstiden som är största miljöboven, inte tillverkningen eller avfallet av produkten. EU har som mål att minska Europas energikonsumtion med 20 % år har Sverige som mål att ha minskat elanvändningen för belysning med 20 %. Avvecklingen av glödlamporna är ett steg mot dessa mål. Hittills har belysningens livscykelkostnad under 20 år sett ut så här: Elkostnad 70 % Drift & underhåll 20 % Investering 10 % 1 För att hålla nere energikostnaderna och därmed också påverkan på miljön är det en bra idé att dimma (ljusreglera) eller släcka så mycket belysning som är möjligt när folk inte rör sig på platsen. Inomhus är detta lättare eftersom det bara påverkar dem som bor i det hus eller lägenhet ljuset berör. Även i trappuppgångar i flerfamiljshus funkar det bra att ljusreglera och man kan spara mycket pengar genom att ljuset bara är tänt under tiden någon vistas på ett våningsplan. När det gäller utomhusbelysning kan detta bli lite krångligare. Att ha en belysning som tänds och släcks i närheten av ett boningshus kan vara störande för boende, speciellt när man ska sova. 1 %20spara%20energi%20och%20milj%C3%B6%20med%20modern%20belysning.pdf, , Belysningsbranschen 6

10 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Dessutom känns det tryggt att kunna se ett upplyst område på lite avstånd om man är ute och går. Däremot finns det platser i ett bostadsområde som inte används lika mycket som andra t ex en cykelparkering. Såvida inte platsen ligger i totalt mörker kan det vara idé att göra en sensorstyrd uppdimning av belysningen på densamma. På samma sätt dimmas belysningen ned när den går av och på så sätt undviks det störande blinket när platsen tänds upp och släcks ned. Idag går de flesta ljuskällor att dimma med hjälp av elektroniska driftdon eller digitala styrsystem, det är bara urladdningslampor av högtryckstyp (s k HID ljuskällor) som hittills saknar möjlighet till det. 2 Kvicksilver återfinns fortfarande i dagens ljuskällor. Detta är mycket miljöfarligt om det kommer ut ur kolven och därför ska alla ljuskällor lämnas för återvinning. Tyvärr behövs en mindre mängd kvicksilver finnas i ljuskällorna för att få ut en längre lystid och ett högre ljusutbyte som i längden påverkar miljön positivt Utfasningen av glödlampor Enligt Energimyndigheten står belysningen för största delen av hushållens elanvändning, ungefär en fjärdedel. EU ser samma mönster i Europa och vill ändra på detta genom att över en femårsperiod förbjuda glödlamporna och reglera halogenlamporna till att bara tillåta de mest energieffektiva. Anledningen till att just glödlampor och halogenlampor försvinner är att de är de minst energieffektiva ljuskällorna. Istället vill man satsa på att föra fram de betydligt mer effektiva lysrörslamporna (även kallade lågenergilampor) och de hållbara och mycket energisnåla LED-lamporna. I glödlampan går omkring 5 % av energin till synligt ljus medan resten går till värme, men värmen räcker inte långt för att hjälpa till att värma upp omgivningen. 3 Avvecklingen kommer att gå till så att det blir ett importförbud som gäller för en viss effekt från ett visst datum, så det innebär att lampor som finns i lager får säljas tills de tar slut. Det börjar redan hösten 2009 med importförbud mot alla matta glödlampor och klara 100 Watts glödlampor. Avvecklingen kommer att ske enligt följande schema 4 : 2 Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm , Energimyndigheten 4 lagenergilampor-och-kompaktlysror/ , Energimyndigheten 7

11 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? September 2009: Förbud mot alla matta glödlampor + klara 100 watts glödlampor September 2010: Förbud mot klara 75 watts glödlampor September 2011: Förbud mot klara 60 watts glödlampor September 2012: Förbud mot klara 40 och klara 15 och 25 watts glödlampor September 2013: Skärpta krav på lysrörslampor (lågenergilampor) och LED-lampor September 2016: Skärpta krav på halogenlampor Genom att förbjuda mindre energieffektiva ljuskällor stimulerar man också marknaden till att utveckla bättre alternativ. Målet är att det ska finnas LED lampor som ersätter alla andra ljuskällor. Detta kan komma att drabba konsumenter negativt då det finns många mindre bra fabrikat av lågenergilampor på marknaden vilket innebär att man behöver vara mer påläst och mer uppmärksam när man köper sådana än vanliga glödlampor om man vill ha ett flimmerfritt ljus med god färgåtergivning. 8

12 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Trygghet och ljuskvalitet 5.1 Tryggare med ljus på rätt ställe Det är viktigt att känna sig trygg i området där man bor. Man ska våga gå ut och komma tillbaka medan det är mörkt oavsett om man är ung eller gammal. Trygghetskänslan beror på många faktorer, t ex hur gammal man är, om man är kvinna eller man, hur rörlig eller sårbar man är, hur hög brottsfrekvensen är i området, hur mycket människor som vistas ute, vilken miljö det är i området (bebyggelse/vegetation) och hur snabbt man kan upptäcka en eventuell fara. Att kunna överblicka ytor är av avgörande betydelse för att känna sig trygg och detta kräver ett välplanerat ljus. Ett bra planerat ljus kan också bidra till att ett bostadsområde används mer och detta i sig ökar tryggheten. Mycket av dagens belysning går ut på att lysa upp de ytor där man rör sig och gärna högt uppifrån. Problemet här blir att de potentiella offren för brott blir mycket bra upplysta medan angriparna lätt kan gömma sig i oupplysta områden som buskar, cykelskjul etc. Därför kan det vara bra att lysa upp ytor och låta dessa reflektera ljuset istället för att bara lysa direkt på människor på gångstråken. Träden blir på sommaren utmärkta reflektorer när de belyses med flera armaturer. Ljusa väggytor i portar ger ett behagligt ljus och plattorna i marken vid cykelställen kastar också en del ljus tillbaka mot cyklarna. 5 I ett område som Hsb Järven behövs även ett bra ljus på gångstråken med tanke på den övervägande delen äldre människor som måste kunna upptäcka ojämnheter i gångbanan. När man lyser på människor ska man se till att ljuset inte kommer rakt utan snett uppifrån. Detta för att ansiktsdragen lätt blir förvanskade på grund av onaturliga skuggor som uppstår i ansiktet. Därför ska armaturer som stolparmaturer placeras lågt, dock ska inte en oavskärmad armatur sättas på under tre meters höjd eftersom på 1,5-3 meter ligger ögonnivån för de flesta människor och en så låg placering kan orsaka bländning. 5 Ett annat problem är för starkt ljus som bländar. Detta gör att det blir alltför skarpa kontraster mellan ljusa och mörka partier och detta gör att de mörka partierna upplevs som mörkare. Man kan lösa problemet genom att använda mer avskärmade armaturer eller en svagare ljuskälla. 5 5 Ljus utomhus : för trygghet och skönhet i staden nattetid / ett examensarbete av Jennie Borg Alnarp : Alnarpsbiblioteket, Sveriges lantbruksuniversitet,

13 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? För att undvika att bli angripen är det viktigt att kunna se vilka avsikter en människa har. Det är önskvärt att man ska kunna se ansiktsuttrycket på en människa på ett sådant avstånd att en rörlig person ska hinna fly eller gå i försvar mot ett angrepp. I examensarbetet Ljus utomhus av Jennie Borg sägs att fyra meter är ett rimligt avstånd. 6 I vår ljussättning av Järven har vi satsat mycket på att ytorna ska reflektera ljuset och på så sätt ge ljuset en mjukare karaktär samtidigt som bländning undviks och vi får ljus på platser som annars ligger i mörker. En del i känslan av att vara trygg är att slippa bli bländad. Ett ljus som är avsett för att leda vägen från ett ställe till ett annat fyller inte sin funktion om folk får ljuset i ögonen. Ett sätt att minska bländningsrisken är att använda många riktade armaturer. Man lyser på ytor istället för rakt ut i luften. Desto ljusare en yta är desto bättre reflekterar den ljuset. Detta är något vi ofta har försökt använda oss av i vår ljussättning. Ett annat sätt är att använda armaturer med inkapslade ljuskällor. Detta innebär också att ljuset blir mer riktat och nackdelen med detta blir att allmänljuset sänks något men å andra sidan slipper man obehag av ljus i ögonen. När man lyser upp ett område blir det mycket kostsamt om alltihop ska bada i ljus. Man lägger märke till fler detaljer i det starka ljuset men omgivningsseendet blir lidande och framförallt detta är viktigt när vi orienterar oss. Om ljuset kommer snett uppifrån istället för rakt uppifrån får man naturliga skuggor i ansiktena som annars kan se spöklika och skrämmande ut. Ljus snett uppifrån åstadkommer man om man inte placerar armaturen så högt, men ändå håller sig över tre meter så att man undviker bländning Färgtemperatur När man besöker ett flerfamiljsbostadsområde kvällstid och tittar på de ljuskällor som sitter i t.ex. stolparmaturerna eller portarmaturerna så ser man tyvärr alltför ofta att ljuset i någon eller några av dem har en annan karaktär, en annan färg. Denna färg hos ljuset kallas för färgtemperatur och mäts i enheten grader Kelvin. Olika ljuskällor har olika färgtemperatur beroende på hur de producerar sitt ljus, vilka gaser eller pulver som finns i ljuskällan och hur de ser ut på insidan av ljuskällans kolv, d v s på glaset. Intensiteten på ljuset kan också påverka färgtemperaturen. Anledningen till att det ser ut som i exemplet med bostadsområdet ovan är att någon inte har brytt sig om att sätta in en likadan ljuskälla i armaturerna efter hand som de blir trasiga utan en helt annan och därför ser det konstigt ut. 6 Ljus utomhus : för trygghet och skönhet i staden nattetid / ett examensarbete av Jennie Borg Alnarp : Alnarpsbiblioteket, Sveriges lantbruksuniversitet,

14 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Som vi nämnde mäts färgtemperaturen i grader Kelvin (K) och detta gäller allt ljus. Man säger också att ljuset har en varm eller kall karaktär, eller om man så vill en rödare eller blåare karaktär (se bilden till höger). De varmare, rödare karaktärerna motsvarar en lägre färgtemperatur och det kallare, blåa motsvarar en högre. En vanlig 40 Watt glödlampa har en färgtemperatur på ca 2500 Kelvin medan ett lysrör på en arbetsplats där det krävs mycket bra detaljsyn kan ha en färgtemperatur på Kelvin. Likaså har en middagshimmel i solljus en temperatur på ca 5500 Kelvin medan en mulen himmel kan ligga på 7000 Kelvin Ljuskvalitet Vad som är ljus av god kvalité kan innefatta många olika element som alla kan ses som subjektiva såsom färgtemperatur, riktning, avbländning och ljusstyrka. Det enda objektivt mätbara värdet på ljusets kvalitet är färgåtergivning. Graderingen av ljusets färgåtergivning, Colour Rendering Index (CRI), anges med enheten Ra ( rendering average ) där det lägsta värdet är 0 och det högsta är 100. Dagsljus, och glödljus från vanliga glödlampor och halogenlampor har ett Ra-index på 100. Rekommenderat Ra-index för att inte riskera en förvanskning av färger är >80 8. De flesta ljuskällor går idag att få med detta värde med undantag för Bild: Wikipedia natriumlampor. Högtrycksnatrium har Ra-index på upp till 60 medan lågtrycksnatrium har ett så pass monokromatiskt ljus att Ra-index blir 0. Ra värdet utvecklades på 60-talet av Commission Internationale D'éclairage (CIE) och är ett mått på hur naturligt färger framhävs under en elektrisk ljuskälla 9. Det är ett medelåtergivningsvärde för åtta utvalda relativt bleka färger och ger alltså ingen vägledning för övriga nyanser eller aspekter på ljuset. Färgåtergivningen påverkas också av färgtemperatur och därför går det inte att jämföra två olika ljuskällor med samma Ra om de har olika färgtemperatur. 8 Tester har visat att Ra inte är ett fullgott värde att följa. Något som också stöds av de forskare som var med och tog fram Ra eftersom det endast ser på en aspekt av färgåtergivning, nämligen naturlighet. I Color Rendering: A Tale of Two Metrics beskrivs undersökningar där man dels använder ett kompletterande färgåtergivningsvärde: 7 En bok om belysning: underlag för planering av belysningsanläggningar / Lars Starby, Stockholm : Ljuskultur, Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm Color Research & Application, Juni 2008, s , Color rendering: A tale of two metrics, Rea, M, Freyssinier-Nova, J 11

15 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? GAI, Gamut Area Index. Dels har man också tittat på en annan aspekt av färgåtergivning: livfullhet (vividness). Slutsatserna av denna undersökning är att varken Ra eller GAI på egen hand är tillräckliga men att de kompletterar varandra bra. Ett Ra på över 80 och ett GAI på försäkrar om en bra färgåtergivning. Det framgår också att färgtemperatur också spelar stor roll för färgåtergivningen. Varma färgtemperaturer ger mer livfulla och naturliga röda nyanser och kalla färgtemperaturer ger mer livfulla och naturliga blå. En viktig slutsats är att om man vill försäkra sig om att blå nyanser blir korrekt representerade under varma färgtemperaturer så är ett högt GAI-värde viktigare än CRI och tvärt om är CRI viktigare än GAI när röda nyanser ska belysas med en kall färgtemperatur. Denna undersökning gjordes dock med olika vita LED som ljuskällor och CIE skriver i en teknisk rapport: CIE:s Tekniska Kommitté drar slutsaten att CIE CRI (Commission Internationale de L eclairage, Colour Rendering Index) inte är allmängiltigt för en rangordning av olika ljuskällor där vita LED ingår. Det visar sig nämligen att färgupplevelsen kan uppfattas som subjektivt mer positiv i vit LED-belysning än vad RAsystemet antyder 10. Exempel från Järven på olika färgtemperatur i ljuskällorna 10 Det nya LED-ljuset: Annell ljus+form AB, Stockholm Januari

16 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Armaturer och ljuskällor Vi har valt armaturer och ljuskällor till vår ljussättning utifrån följande kriterier: Hög verkningsgrad Låg bländning Kapslingsklass Ljustekniska egenskaper Låg livscykelkostnad Estetisk värdering (anpassas till stolpe och omgivande miljö). Utifrån detta har vi valt att använda LED, lysrör samt kompaktlysrör som ljuskällor i våran ljussättning. 6.1 Livslängder och underhåll Till skillnad från glöd- och halogenlampor som lyser med nästan oförminskad styrka tills dom slocknar sker en ljus- och kvalitetsnedgång på alla urladdnings- och LED lampor. Därför måste man byta dessa innan kvaliteterna på ljuset har sjunkit för långt. Men för att veta när lamporna i anläggningen ska bytas behövs ett system som talar om när i alla fall de flesta lamporna har gjort sitt. För detta ändamål har man kommit på begreppen medellivslängd och service life och dessa anges i antalet timmar. 11 Medellivslängden är när hälften av alla lampor i en anläggning har slocknat, d.v.s. här bryr man sig inte om att ljuset går ned i styrka under tiden och därför passar det bäst till anläggningar som består av glödljus och halogenlampor eftersom dessa inte tappar så mycket av sin ljusnivå innan de slocknar. När det gäller urladdningslampor och LED är service life mer tillförlitligt. Med det menas att det återstår 80 % av ljusflödet i en anläggning. 10 % har förlorats i ljusnedgång och 10 % i lampbortfall. Men för vissa ljuskällor kan det vara mer relevant att räkna på 70 eller 90 % av återstående ljus och då skrivs livslängden som service life 70 % respektive service life 90 %. Anledningen till det är att vissa ljuskällor tappar mer i ljusflöde men det totala bortfallet av ljuskällor är mindre, t ex för kompaktlysrör och då skrivs service life hellre som 70 %. När det istället gället t ex raka lysrör är bortfallet större men de tappar inte lika fort i ljusflöde Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm

17 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? LED-lampor går ju som i tidigare nämnt inte sönder så lätt men ljuset går ändå ned gradvis. Hittills har LED ljus mest använts till dekorationsljus och därför har service life angetts till 50 %, men i takt med att LED kommer att bli vanligare i vår vardagsbelysning kommer den siffran skrivas om till % 12. Anledningen till att man bör använda sig av detta system är för att man ska kunna byta ut alla ljuskällor i en anläggning samtidigt. Att byta ljuskällorna efter hand som de har slocknat kostar mycket pengar och är tidsödande. 13 Bristande underhåll i form av nedsmutsade och gamla ljuskällor gör också att en anläggning ger mycket mindre ljus än vad man betalar för. Gamla ljuskällor kan i sig vara orsak till höga driftkostnader genom att de drar onödigt mycket ström. Därför bör man göra en manual med ett schema för när man ska underhålla anläggningen och ha beteckningar över alla ljuskällor som används för att göra bytena effektiva och i rätt tid. Det är också bra att ha en timer vid elcentralen som mäter de tider ljuskällorna är igång Lysrör Lysrör är en ljuskälla av urladdningstyp. De är lågtryckslampor där en ljusbåge mellan två elektroder alstrar en elektromagnetisk UV-strålning inuti en glaskolv eller glasrör fylld med gaserna argon eller krypton. Ett lyspulver på glasets insida absorberar UV-strålningen och omvandlar den till ljusstrålning. Lysrör är mycket ljusstarka och har ett ljusflöde som är upp till 7 gånger högre än det hos en glödlampa. Livstiderna är också mycket långa, standardlysrör finns med livstider upp till timmar men det förekommer också longlife-lysrör där livstiden enligt tillverkaren ska vara upp till timmar. 13 De lysrör som är vanligast på marknaden idag, s.k. fullfärgslysrör, har god färgåtergivning med ett Ra som överstiger 80 och finns att få med flera olika färgtemperaturer från 2700 Kelvin och uppåt. Det finns också fullfärg special som har Ra över 90. Dessa har dock högre färgtemperatur än de vanliga fullfärgslysrören med Kelvintal som överstiger De typer av lysrör som finns idag har beteckningen T16 samt T26, alternativt används de amerikanska betäckningarna T5 och T8. Sifferbetäckningarna syftar till lysrörens diameter: 16mm eller 5/8 tum samt 26mm eller 8/8 tum. T26 är en äldre modell av lysrör som mer och mer ersätts av den nyare T16modellen. T16 drivs med elektriska högfrekvensdriftdon som gör ljuset flimmerfritt genom att omvandla frekvensen från växelströmmens vanliga 50 Hz till Hz. Det finns också driftdon som tillåter ljusreglering av lysrören Det nya LED-ljuset: Annell ljus+form AB, Stockholm Januari Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm

18 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Lysrören innehåller en mycket liten andel kvicksilver (1-5 mg) i antingen fast- eller droppform innan de tänts för första gången. Det förångas vid uppvärmningen och återgår efter nedsläckning av lampan till sin ursprungliga form. På grund av kvicksilvret finns restriktioner inte bara för återvinning utan också för vad man ska göra om lampan går sönder. Går en kall lampa sönder räcker det med att man samlar bitarna i en försluten burk och lämnar till återvinning. Men går däremot en varm lampa sönder finns plötsligt problemet med ångan. Därför ska rummet där lampan gick sönder lämnas och ventileras i en halvtimme och sedan plockas bitarna upp i en försluten glasburk kompaktlysrör Kompaktlysrör är en typ av lysrör som består av två eller flera parallella glasrör. Ursprungligen var de som namnet antyder små och kompakta men finns idag med längder upp till 570mm. När det gäller livslängder sägs det från tillverkares håll att de ger ca 5 gånger så mycket ljus som glödlamporna. En 60 watt glödlampa motsvaras av ett 11 watt kompaktlysrör. 15 Så står det även på förpackningarna till kompaktlysrör. Men vissa tester av kompaktlysrör vittnar om att detta är lite väl optimistiska siffror. 3-5 gånger mer ljus är andra siffror som nämnts men det lär också skifta mellan märken och modeller. Dess ljusflöde påverkas också av yttertemperaturen, ju kallare det är desto sämre flöde. Kompaktlysrör innehåller precis som de vanliga lysrören kvicksilver LED, Light Emitting Diode LED kommer enligt många vara den bästa ljuskällan vi har i framtiden. LED står för Light Emitting Diode, eller Ljusemiterande Diod på svenska, vanligtvis kallad lysdiod. Själva ljuskällan i en LED består av ett halvledarchip byggt av flera tunna lager av olika halvledarmaterial, inte mer än någon kvadratmillimeter stort. Chippet sitter i ett hölje av plastmaterial som ger ljuset en naturlig strålningsvinkel på upp till 180º. Ljuset från dioden är väldigt monokromatiskt och alstras alltså inom ett väldigt smalt våglängdsband. För att få fram ett vitt ljus finns det två olika tekniker. Antingen används färgerna röd, grön och blå (RGB), flera chip i samma skal 17 eller separata dioder, för att blanda fram ett vitt ljus. Eller så , Belysningsbranschen, , Belysningsbranschen , Jonathan Falck 17 Linea Light i-léd katalog : 22 15

19 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? används en blå diod med ett tillsatt lyspulver av samma sort som finns i lysrör vilket ger ett vitt ljus 18. För allmänbelysning och miljöbelysning är det senare att föredra då RGBblandning har mycket sämre färgåtergivning. För effektbelysning och platser där möjligheten att skifta mellan olika färger i ljuset prioriteras högre än bra färgåtergivning kan dock RGBdioder vara att föredra. LED drivs med likström och lågvolt vilket innebär att det behövs ett driftdon för att använda dem. Olika tillverkare och försäljare kallar detta för olika saker, namn som driver, konverter, power supply och transformer är inte ovanliga. Driftdonet kan vara inbyggt i armaturen eller vara monterat separat och driva flera armaturer. Det finns även driftdon som kan ljusreglera LED-lamporna. Det krävs dock att man använder någon sorts styrsignal (t.ex, DMX512, 1-10V, DSI) och inte med t.ex. en traditionell hushållsdimmer 18. Redan idag finns mycket energieffektiva dioder och armaturer för olika syften som kan ersätta våra traditionella lampor. Lysrör är dock fortfarande mer effektiva och framförallt billigare i ingångskostnad och än så länge finns inga ersättare för vanliga glödlampor/lysrörslampor främst här också Fördelarna med LED gentemot annan belysning är: Energieffektivitet, högt ljusutbyte Lång livstid Funktionssäkerhet, tänds direkt och är stötoch vibrationståliga Dimmbara från 0-100% Drivs med lågvolt (under 50V) Nackdelar inkluderar: Högt inköpspris Är relativt känsliga för hög omgivningstemperatur Kan upplevas som bländande kanske p.g.a. priset för själva lampan. Det finns en del produkter som försöker slå sig in på den marknaden och det kan vara svårt som konsument att veta vad som är av bra kvalité, därför rekommenderas att handla från tillverkare som är medlemmar i ELC, European Lamp Companies Federation, som följer CEN/CENELEC-standarderna. Detta gäller inte bara LED utan även t.ex. kompaktlysrör då kvalitetsskillnaderna på dessa produkter är väsentligt större än skillnader på glödljus. Upp till 50 % av energin som tillförs till en LED blir till ljus 19. Jämför det med en glödlampa där endast omkring 5 % används. Ljuset från en LED är också riktat och därför är det svårt att jämföra med andra ljuskällor som är rundstrålande. Ljusflödet från en LED skulle därför med fördel kunna redovisas som ljusstyrka (candela, cd) inom aktuell spridningsvinkel istället för som ljusflöde (lumen, lm) som är ett allmänt flöde i alla riktningar. Detta skulle ge 18 Det nya LED-ljuset: Annell ljus+form AB, Stockholm Januari Kitai, A. Luminescent Materials and Applications, Haddington, John Wiley & Sons Ltd,

20 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? en mer rättvis jämförelse med andra lampor då det inte är ovanligt att armaturer med glödlampor eller lysrör endast ger % av ljuskällans eget ljusflöde 20. Livstiden på en LED är direkt kopplad till temperaturen. LEDs är mycket mer temperaturkänsliga än andra ljuskällor och kräver därför armaturer av hög kvalité med bra värmeavledning. Det går därför inte att bara se på själva diodens livslängd för att avgöra hur länge den kommer att hålla utan det är upp till armaturtillverkaren att uppge hur lång tid dioderna i armaturen håller. Vissa armaturtillverkare listar ändå diodens livslängd från diodtillverkaren, och kan sträcka sig ända upp till fantastiska timmar. Detta är dock tider som är uppskattade om dioden används under optimala förhållanden med mycket lägre temperaturer än vad som realistiskt går att åstadkomma i en armatur idag. I en bra armatur med god värmeavledning är timmar service life 70 % en mer realistisk siffra. Som kontrast kan man hitta LED-armaturer av sämre kvalité med timmarsdioder som har en faktisk livslängd på så lågt som timmar. 20 För att knyta an till vårt ljussättningsprojekt som baseras mycket på LED ska man tillägga att de ljuskällor vi använder oss av med stor sannolikhet inte går att få tag på när det är dags att byta anläggningen utan vara ersatta med nya förbättrade modeller. Dessa har förmodligen mycket längre livslängd och drar förmodligen också mindre ström. 6.5 Andra ljuskällor Halogenlampor är en effektivare form av glödlampor. Man tillsätter ämnena brom eller jod (s k halogener) i den gasfyllda lampkolven och då kan wolframpartiklarna som lämnat wolframtråden ( som även finns i glödlampor) återföras till tråden och på så sätt blir livslängden längre, från 1000 timmar till timmar. 21 Högtryckslampor, HID (High-pressure Intensive Discharge), finns i tre olika huvudgrupper: Metallhalogen (HIT), högtrycksnatrium och kvicksilver. Metallhalogenlampor alstrar ljus genom en kvicksilverurladdning mellan två wollframelektroder i en brännare fylld med en rad metallämnen. Metallhalogenlamporna har bra färgåtergivning och ett vitt ljus och alltså höga färgtemperaturer. Högtrycksnatrium är ganska vanligt inom utomhusbelysning där kraven på färgåtergivning oftast inte är lika höga som inomhus. De är mycket energieffektiva, men är oftast mycket gulaktiga i ljusfärgen och har Ra på En annan natriumlampa är 20 Det nya LED-ljuset: Annell ljus+form AB, Stockholm Januari Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm

21 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? lågtrycksnatrium som blir mindre och mindre vanlig. Lågtrycksnatrium är den mest energieffektiva ljuskällan vi har men den är näst intill monokromatisk, Ra 0, och har ett orange sken Våra vanligaste ljuskällor kompendium: Annell ljus+form AB, Stockholm

22 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Driftekonomi Målet för lampindustrin är att hela tiden utveckla en ljuskälla som ger så mycket ljus som möjligt men samtidigt drar så lite ström som möjligt. I och med LED tekniken har man tagit ett stort steg framåt. Problemet är att armaturerna fortfarande är dyra i inköp jämfört med mindre energieffektiva alternativ. Men på lång sikt kan man spara mycket pengar genom att byta ut sina gamla ljuskällor eftersom man kan klara sig på så mycket lägre effekt med t ex en LED ljuskälla. En bra åtgärd för att sänka energikostnaderna är att ha så lite belysning i gång som möjligt eller att dimma ned belysning som inte fyller någon funktion när någon inte rör sig på den platsen. När man får se alternativen som ska ersätta glödlamporna kan man ibland häpna över prisskillnaderna. Särskilt om man jämför med LED lampor. En LED glödlampa som ska motsvara en 40W glödlampa kan just nu utan problem kosta upp till 500 kr. Men det fina i kråksången uppenbarar sig när man börjar räkna på driftkostnaderna på denna LED glödlampa jämfört med den vanliga glödlampan. Om man räknar med att en LED glödlampa kostar 500 kr (Ex. Philips Master LED E27 A55) 23, håller i timmar och drar 7W (0,007 kw) och räknar med en elkostnad på 1,20 kr per kilowattimme blir kostnaden: 500 kr h*0,007 kwh*1,20 kr/kwh=878 kr. Eftersom lamporna inte behöver bytas på timmar uteblir arbetskostnaden för detta arbete. Om man räknar med att en vanlig glödlampa kostar 10 kr, håller i 1000 timmar och drar 40W (0,04 kw) och räknar med en elkostnad om 1,20 kr per kilowattimme blir kostnaden över timmar: 45*10 kr + 45*1000 h*0,04 kw *1,20 kr/kwh=2610 kr. Och då är inte den eventuella kostnaden för att byta lampa inkluderad. Man tjänar alltså 1700 kr på att använda LED-varianten och slipper dessutom byta lampa på timmar vilket motsvarar många års brinntid. En driftekonomisk beräkning utgår ofta ifrån 1000 drifttimmar, eller det antal år anläggningen är igång för att det ska bli lättare för konsumenten att beräkna sina årliga utgifter. I och med att vi använder mycket långlivade LED ljuskällor i vårt ljussättningsförslag tycker vi att 13 år är en bra livslängd att utgå ifrån eftersom det är då, , Koninklijke Philips Electronics N.V. 19

23 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? enligt tillverkarna, som de flesta ljuskällor vi använder oss av har gjort sitt. Detta baseras på en användning om 10 timmar per dygn året runt. De kortaste livslängderna ligger på åtta år och det betyder att om tillverkarnas beräkningar stämmer kommer inte en lampa på hela området att behöva bytas de kommande åtta åren. Vår driftberäkning på vårt ljussättningsförslag återfinns i bilaga 3. 20

24 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? El och säkerhet 8.1 IP-klasser Elektrisk utrustning måste ha en märkning som talar om hur känslig den är för yttre påverkan, dvs. beröring, inträngande partiklar eller föremål samt känslighet för vatten. För elektriska material finns därför en märkning som kallas för IP-klassning. IP systemet bygger på två bokstäver och två siffror. Genom dessa siffror kan man utläsa vilken miljö armaturen är lämplig för. IP står för International Protection, från IEC (International Electrotechnical Commission). Första beteckningssiffran i IP-klassningen är en siffra mellan 0-6 eller ett X. Den anger att: 1. Kapslingen skyddar person mot beröring av farliga delar genom att förhindra eller begränsa inträngandet av mäsklig kroppsdel eller av ett föremål som hålls av en person. 2. Kapslingen skyddar den inneslutna elektriska materielen mot inträngande fasta främmande föremål. Andra beteckningssiffran är en siffra mellan 0-8 eller ett X. Den anger grad av skydd som ges av kapsling med avseende på skadliga effekter av inträngande vatten. Högsta IP numret är alltså IP68 där materialet eller produkten är både damm- och vattentät. Om X anges istället för en siffra innebär det att inget föreskriftkrav finns utan det är upp till elinstallatören eller brukaren att avgöra vad som är lämpligast. I torra, icke brandfarliga utrymmen finns endast kravet på beröringsskydd. När vi har sökt efter armaturer att ljussätta vårt bostadsområde med har vi uteslutande tittat på utrustning för utomhusbruk som ska tåla de väderförhållanden som kan uppstå här. De ska tåla hårt regn och snö. Vi har inte behövt titta på produkter som ska vistas under sådana förhållanden att det krävs extra mycket skydd, t ex under vatten. När man tittar efter utomhusbelysning stöter man ibland på armaturer som bara har IP 54 men är avsedda för utomhusbruk. Men då måste man också ta med placeringen av eller utformningen på armaturen i beräkningen. Om t ex ovandelen på armaturen är ett skyddande tak behövs endast IP x Annell Belysningskatalog 2008, Annell Ljus+Form AB 21

25 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Följande tabeller från försvarsmaktens materialverk FMV beskriver vilket skydd som gäller vid olika kapslingsklasser. 25 Tabell över första beteckningssiffran med avseende på grad av skydd mot beröring av farliga delar Första Grad av skydd beteckningssiffran Kort beskrivning 0 Inget skydd Skydd mot beröring av farliga delar med baksidan av handen Skydd mot beröring av farliga delar med ett finger Skydd mot beröring av farliga delar med verktyg Skydd mot beröring av farliga delar med tråd Skydd mot beröring av farliga delar med tråd Skydd mot beröring av farliga delar med tråd Tabell över första beteckningssiffran med avseende på skydd mot inträngande fasta Första Grad av skydd beteckningssiffran Kort beskrivning 0 Inget skydd främmande föremål Skydd mot fasta främmande föremål med 50 mm diameter eller större Skydd mot fasta främmande föremål med 12,5 mm diameter eller större Skydd mot fasta främmande föremål med 2,5 mm diameter eller större Skydd mot fasta främmande föremål med 1,0 mm diameter eller större Dammskyddad Dammtät , Försvarets materialverk 22

26 Martin Persson, Dan Malm Scen- och teaterteknologi, K3, Malmö Högskola Examensarbete 30 poäng Hur ljussätter man ett bostadsområde? Tabell över Andra beteckningssiffran med avseende på grad av skydd mot inträngande vatten Andra beteckningssiffran Grad av skydd Kort beskrivning Inget skydd Skydd mot lodrätt fallande Vattendroppar Skydd mot lodrätt fallande vattendroppar där kapslingen lutats högst 15º Skydd mot strilande vatten Skydd mot överstrilning av Vatten Skydd mot vattenstrålar Skydd mot kraftiga Vattenstrålar Skydd mot inverkan av kortvarig nedsänkning i vatten Skydd mot inverkan av långvarig nedsänkning i vatten Det finns även ett annat system som kallas CEE (International Commission for Confirmity Certification of Electrical Equipment) där symboler används istället för siffror. Dessa symboler visar att produkten är 1. dammsäker respektive 2. dammtät Vattenkänsligheten betecknas med droppsymboler. X:et visar att dammtåligheten inte har angivits. 23