SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt

Transkript

1 SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt Tidningen för dig som är medlem i Svenska Djurhälsovården. NO 3/2013 Stora leverflundran på frammarsch Kostnadsfria kurser i lokalbedövning vid kastration Undvik tillväxtsvacka efter avvänjning

2 TEGERA 177 Svinnarvshandske för allmänt bruk. Förstärkta fingertoppar Material: Svinnarv/bomull Storlek: 8, 10 Funktioner: Förstärkta fingertoppar Benämning Art.nr Pris Tegera :- -10% TEGERA 116 En smidig handske i tunn mjuk getnarv och nylon på ovanhanden. Slitstark, men med fingertoppskänsla. Kardborreknäppning. För finmontering, hantverk, verkstad m.m. Storlek: 6, 7, 8, 9, 10, 11 Funktioner: Kardborreknäppning, förstärkta fingertoppar, resår Benämning Art.nr Pris Tegera :- TEGERA 117 En smidig handske i getnarv, med fingertoppskänsla. Slitstark med förstärkta fingertoppar och pekfinger. Kardborreknäppning. Varmfodrad. För finmontering m.m. Storlek: 6, 7, 8, 9, 10, 11 Funktioner: Kardborreknäppning, förstärkta fingertoppar, resår Benämning Art.nr Pris Tegera :- TEGERA 9124 Monteringshandske i tunn och slitstark Microthan+. Ovanhand i polyester. Storlek: 7, 8, 9, 10, 11, 12 Funktioner: Kromfri, förstärkt pekfinger, förstärkta sömmar, ventilerad ovanhand, tvättbar i 40ºC maskintvätt, förböjda fingrar, specialdesignad tumme Benämning Art.nr Pris Tegera :- Vinyl, Nitril och Undersökningshandskar Förp: 100 st Benämning Art.nr Pris Vinylhandske :- Nitrilhandske :- Undersökningshandske :- Fler artiklar finns i vår produktkatalog eller i vår E-shop. Har du inte fått katalogen går den att beställa via ordermottagningen eller läsa den på vår hemsida Eller ta del av våra erbjudanden på facebook.com/qualitygenetics Saknar du någon produkt Kontakta oss gärna Vi har personlig ordermottagning mellan kl måndag-fredag. Lunchstängt mellan kl Välkommen med din beställning! Fraktfritt i samband med semintransport eller vid order över 2500:- Ordertelefon: Faxorder: NYTT VÄXELNUMMER Kampanjen gäller till 30/9-2013

3 ledare INNEHÅLL DJURHÄLSONYTT NUMMER Lokalbedövning - enklare än du tror 5 Musik i stallet - både positivt och negativt 6 Gummimattor i grisningsboxen kan ge bättre klövkänsla 8 Danska råd för ett bättre avvänjningsresultat 10 Vaccin i huden - framtidens sätt att vaccinera grisar Dags att slakta de heliga korna i djurskyddsdebatten Dagens djurskyddsbestämmelser vilar på den djurskyddslag som Astrid Lindgren 1988 fick i födelsedagspresent på sin 80-årsdag av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Djurskyddslagstiftningen i kombination med systematiskt djurhälsoarbete med nationellt fokus kan förklara dagens höga standard på svensk djuruppfödning. Däremot har vår självförsörjningsgrad av exempelvis griskött minskat från 104 procent 1997 till 68 procent 2012, samtidigt som både befolkning och köttkonsumtion ökat. God djurvälfärd, friska grisar och få motståndskraftiga bakterier är tydligen inga givna framgångsfaktorer för en konkurrenskraftig svensk grisuppfödning. Djurskyddsbestämmelser behöver i olika grad omprövas parallellt med bland annat ökad kunskap, teknikutveckling och gjorda avelsframsteg. Avvänjningsåldern är ett exempel och motiveras av att dagens avvanda smågris vid 4 veckors ålder väger lika mycket som vid 5 veckor för år sedan. Konsekvensen ser vi genom hårt ansträngda suggor efter digivningsperioden. Det är därför befogat att ställa sig frågan om det är möjligt att öka hållbarheten hos suggan genom en något kortare ditid och utan att smågrisen påverkas negativt. Sveriges Grisföretagare har därför utarbetat ett förslag till djuromsorgsprogram för gris i nära samarbete med Jordbruksverket, Svenska Djurhälsovården och andra aktörer i branschen. Som en del i programmet undersöks nu i ett pilotprojekt i ett fåtal besättningar om en något sänkt avvänjningsålder kan ingå i programmet. Men innan vi ens påbörjat utvärderingen i pilotprojektet dyker de heliga korna upp i debatten. Att sänka avvänjningsåldern kommer inte på fråga. Självklart är det viktigt att vi som driver på utvecklingen inom djuruppfödningen kan motivera och förklara hur vi kan nå samma mål med förändrade regler, det vill säga friska djur som producerar säkra livsmedel och utan att användningen av antibiotika ökar. Det är väldigt tråkigt när vi inte ens kan presentera förslag på att utvärdera valda djurskyddsbestämmelser utan att mötas av en flock heliga kor. Heliga kor sägs vara sådana som under inga omständigheter vare sig får offras eller överges. Mitt förslag är därför att slakta de heliga korna i djurskyddsdebatten. Åtminstone tills vi vet om de finns på riktigt. Sten-Olof Dimander sten-olof.dimander@svdhv.org VD WEBB WEBB NYTT VÄXELNUMMER Låg svensk antibiotikaförbrukning presenterades i Almedalen 12 Ny hygienföreskrift berör lantbrukets djur 13 Fyll i mastitenkät i höst 14 Rododendronbusken - vacker men giftig 16 Stora leverflundran är på frammarsch 17 Stora leverflundran, att tänka på i höst 18 Att tänka på inför installning och betäckning 19 RS-virus hur smittar det? 20 Nöthälsoveterinärerna på besök i Finland 22 Undvik tillväxtsvacka efter avvänjningen 23 Paratuberkulos - en smygande sjukdom hos idisslare SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Svenska Djurhälsovården Kungsängens Gård hus 6 B, Uppsala Tel: , Fax: Foton i tidningen tillhör Svenska Djurhälsovården om ingen annan fotograf anges. Omslag: Virpi Welling, djurhälsoveterinär Uppsala Tidningen har producerats av: Box 86, Vimmerby Telefon: Internet: Ansvarig utgivare: Sten-Olof Dimander Projektledare: Björn Lilja Mediasäljare: Richard Svensk Text: Svenska Djurhälsovården Foto: Svenska Djurhälsovården Grafisk form: Ingela Koponen Tryck: Larsson Offset MILJÖMÄRKT Larsson Offsettryck

4 gris Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär Linköping Gunnar är djurhälsoveterinär i Östergötland och specialist i grisens sjukdomar. Lokalbedövning enklare än du tror Regeringen har beslutat att från 1 januari 2016 förbjuda kastration utan bedövning. På kort sikt finns tre alternativ: föda upp intakta galtar, att på immunologisk väg skjuta upp könsmognaden, det vill säga vaccin mot galtlukt och för det tredje använda lokalbedövning. Svenska Djurhälsovården tog i slutet av 2011 fram en kurs där du som djurägare och djurskötare kan lära dig att lokalbedöva dina egna grisar. Under kursdagen går vi även igenom hur vaccination mot galtlukt fungerar. Hittills har vi hållit 60 kurser och har som mål att genomföra ytterligare ett 40-tal kurser i år. Jordbruksverket har avsatt pengar, vilket gör att kurserna är kostnadsfria. Under kursen får du en teoretisk grund, men framför allt får du i lugn och ro öva dig att lägga bedövningen. Du kan själv se skillnaden mot att kastrera utan bedövning. Visst skriker många grisar när man håller fast dem, men med en korrekt lagd bedövning blir det tydligt att de inte känner något av själva snittet. Kombinerat med smärtlindringen, som alla redan skall göra, så minskar även obehaget efter själva ingreppet. Vi är måna om att anpassa kurserna efter just era önskemål, så hör gärna av Er. Sök pungpengen För att stimulera användandet av lokalbedövning och vaccination mot galtlukt, ger staten ett ekonomiskt stöd om man ger lokalbedövning tillsammans med smärtlindring eller använder vaccinet mot galtlukt. Stödet kallas Ersättning för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar MAFA SILOPROGRAM Kompletta system för lagring och hantering av bulkvara inom lantbruk, industri och bioenergi Skonsam fyllning Naturlig ventilation Tömning utan separation Stort modellurval eller vaccination mot galtlukt men har i folkmun fått namnet pungpengen. Pungpengen söker du hos Jordbruksverket, blanketter finns på deras hemsida. Stödet betalas ut två gånger per år. Sista ansökningsdag för utbetalningstillfällena är den 15 februari och den 15 augusti. Ersättningen är begränsad till motsvarande euro under en 3-årsperiod. Upp till detta takbelopp får du som lokalbedövar ersättning för både kostnaden för lokalbedövningsmedel och smärtlindring (mot inköpskvitto), samt för sprutor och kanyler (0,26 kr/behandlad gris). Du får dessutom en ersättning på 4,45 kr/behandlad gris för det merarbete som lokalbedövningen innebär. Väljer du att vaccinera mot galtlukt får du ersättning för vaccinkostnaden, säkerhetssprutan och 2,90 kr i arbetskostnad per gris och behandlingstillfälle. Viktigt är att du sparar apotekskvittona kopior av kvittona ska skickas med ansökan. Kostnader du söker stöd för får inte vara äldre än ett år. Vid en eventuell kontroll ska du kunna redovisa genom din behandlingsjournal hur många grisar du har behandlat. Passa på att anmäla dig till vår kurs i lokalbedövning vid kastration medan den är kostnadsfri. För anmälan och mer information Södra Sverige: Lena Hjorth, tel , lena.hjorth@svdhv.org Övriga Sverige: Ulrika Andersson, tel , ulrika.andersson@svdhv.org Tel info@mafa.se 4 NYTT VÄXELNUMMER

5 Katarina Karlsson Frisch, djurhälsoveterinär Falkenberg Katarina är djurhälsoveterinär i Halland sedan 2002 och dansk fagdyrlaege i grisproduktion och grissjukdomar. Musik i stallet både positivt och negativt På en kongress för grisveterinärer i Edinburgh i våras presenterade tre tyska forskare en rapport om hur musik i stallet kan påverka grisarna. Det tas ofta för givet att musik i stallet har positiv effekt på djuren, men hittills har det saknats vetenskapliga studier. Målet med den här studien var att undersöka om olika musikstilar påverkade grisarna på olika sätt, samt om olika grisraser reagerade annorlunda på samma musik. Bach och Heavy Metal Tio grisar av rasen Large White, 18 av rasen Pietrain och 18 Minigrisar användes i försöket för att studera rasskillnader. Musiken som användes var dels klassisk musik av Bach och dels Heavy Metal. Volymen var densamma för de olika musikstilarna, 60dB. Som kontroll användes ingen musik, det vill säga man studerade även grisarna helt utan musik för att få en vetenskaplig jämförelse. Grisarna videofilmades under en bestämd tid. Totalt tittade man på 27 olika beteendeparametrar som delades upp i aktivitet respektive stressrelaterade beteenden. Ökad välfärd men också stress och kramper Resultatet visade att grisar av raserna Large White och Pietrain reagerade på liknande sätt. Musik av båda stilarna ökade aktiviteten och stressrelaterade beteenden medan vilotiden minskade. Minigrisar reagerade annorlunda. Med ökad stress visade Minigrisarna minskad aktivitet och ökad vilotid. Heavy Metal ledde till signifikant ökade stressrelaterade beteenden där även krampanfall sågs hos Pietraingrisar. Bach ökade framförallt aktiviteten hos grisarna, men en del inslag i musiken ökade även stressrelaterade beteenden. Slutsatsen blev att musik, även i sin klassiska form, kan stressa grisarna. Dock fanns det signifikanta skillnader mellan musikstilarna. En del klassiska stycken ledde till ökad aktivitet bland grisarna och därmed även ökad välfärd i en annars ganska karg miljö. NYTT VÄXELNUMMER

6 gris Rebecka Westin, djurhälsoveterinär Skara Rebecka är SvDHV:s företagsdoktorand och arbetar med projektet Strategisk halmning på Inst. för husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara. Gummimattor i grisningsboxen Sedan en tid tillbaka finns gummimattor speciellt anpassade till grisar på den svenska marknaden. Svenska Djurhälsovården har i samarbete med SLU i Skara och Alnarp undersökt om mattorna håller måttet som underlag i grisningsboxen och hur de påverkar smågrisarnas klövhälsa. Du kan läsa hela försöksrapporten på Djurhälsovårdens hemsida Två olika mattor monterades Försöket genomfördes i två smågrisproducerande besättningar där gummimattor av två olika typer installerades, en hård och en något mjukare. Den hårda mattan (Porca relax, Kraiburg Elastik GmbH) var 20 mm tjock med en bettoptimerad skyddande ovansida och förstärkt bitsäker kant särskilt utvecklad för grisar. Den mjukare mattan (KKM Porca prototyp, Kraiburg Elastik GmbH) var 30 mm tjock med samma bettoptimerande ytstruktur dock utan förstärkt kant. Ursprungliga mått för varje matta var 1200x2000 mm och de anpassades till boxens inredning genom att skäras till med kniv. Mattorna fästes sedan med brickförsedda betongspikplugg. Förutom installation av mattorna ändrades inga rutiner i besättningarnas ordinarie skötsel. Halm gavs dagligen i lika stor mängd oavsett underlag i boxen och uppskattas till ca 1 kg per box och dag. Klöv- och benhälsan undersöktes hos 759 smågrisar i totalt 67 kullar varav 34 kullar gick i boxar med gummimattor. En sammanställning av registrerade parametrar utöver klövhälsan redovisas i tabell 1. Figur1. Andel smågrisar (%) med förslitningsskada med avseende på anatomisk placering och golvtyp i besättning A. Tabell 1. Beskrivning av undersökta parametrar med avseende på golvtyp och besättning. Siffror inom parentes anger lägsta respektive högsta värde. Besättning A Besättning B Betong Gummi Gummi Betong Gummi Gummi hård mjuk hård mjuk Antal kullar Antal smågrisar Kullstorlek vid undersökning (10-16) (8-15) (4-14) (9-15) (9-15) (9-14) Kullnummer 2.5 (2-4) 2.6 (2-3) 2.8 (2-4) 3.4 (1-8) 3.1 (2-6) 3.4 (2-7) Ålder vid undersökning, 8 (5-11) 8 (5-11) 10 (9-12) 7 (4-10) 6 (4-8) 6 (4-8) dagar Hygienpoäng, median 0.5 (0-2) 1 (0-3) 1 (0-2) 0 (0-2) 0 (0-1) 0 (0-1) Hygienpoäng 0 = hela liggytan ren och torr; 1 = 1/3 av liggytan smutsig och/ eller blöt; 2 = 2/3 av liggytan smutsig och/eller blöt; 3=hela liggytan smutsig och/eller blöt. Skador på framknän vanligast Skador på framknän var den vanligast förekommande skadetypen i båda besättningarna följt av skador på ballhorn, sulhorn och kotor. En översikt över andelen smågrisar med förslitningsskador med avseende på anatomisk placering och golvtyp ses i figur 1 (besättning A) och figur 2 (besättning B). Figur2. Andel smågrisar (%) med förslitningsskada med avseende på anatomisk placering och golvtyp i besättning B. Gummimattor ger färre ball- och sulskador I båda besättningarna medförde vistelse på gummimatta signifikant lägre andel skadade ballar på kullnivå jämfört med vistelse på betonggolv. I besättning A var skillnaden stor med 10,7 % skadade ballar i kullar på betonggolv mot 1 % i kullar på gummimattor. Förekomst av skador på sulhornen var också statistiskt sett lägre på båda typerna av gummimatta i besättning A men endast på den mjukare typen av matta i besättning B. Ingen statistisk skillnad sågs i andelen skadade framknän eller kotor mellan de olika underlagen. I båda besättningarna registrerades en lägre 6 NYTT VÄXELNUMMER

7 kan ge bättre klövhälsa De rektangulära mattorna skars till med kniv för att anpassas till inredningen i boxen. Mattorna fästes i hörn och kanter med brickförsedda betongspikplugg. Vid bortmontering efter fem grisningsomgångar visade det sig att mycket lite gödsel men en hel del fukt hade ansamlats under mattan. andel halta smågrisar i gummi- jämfört med betongboxar. Dessa skillnader var däremot inte statistiskt signifikanta. Även andelen smågrisar med klövbölder var numeriskt sett lägre i boxar med gummimattor. Hållbara och halkfria mattor Vid inspektion av mattornas hållbarhet efter fem grisningsomgångar sågs ingen åverkan i form av bitmärken eller annat slitage. Inga spikpluggar hade lossat. Kontroll av hygienen under den hårda typen av matta visade att mycket lite gödsel trängt in under mattan. Däremot hade relativt mycket fukt ansamlats mitt under mattorna trots att dessa inspekterades före ordinarie tvätt genomförts. Djurskötarna var överlag positiva till gummimattorna under försöksperioden. Man upplevde inte att mattorna var hala för suggor och smågrisar att röra sig på med något enstaka undantag då en sugga valt att huvudsakligen gödsla och urinera på mattan istället för på spalten. Suggorna föredrog också att ligga på mattorna jämfört med på spalten i hög utsträckning. På den negativa sidan nämndes att det blev väldigt mörkt i boxen till följd av att mattorna var svarta. Kombinera gummimattor med mycket halm de första dygnen Denna studie visar att gummimattor som underlag på den fasta liggytan i grisningsboxen har god hållbarhet och förebygger förekomsten av förslitningsskador på ballar och sulhorn vilket ger en förbättrad klövhälsa hos den nyfödda smågrisen. Studiens resultat tyder däremot på att gummimattor inte förebygger problemen med förslitningsskador fullt ut då förekomsten av skadade framknän och kotor var lika stor som i boxar med betonggolv. Dessa är de vanligaste förekommande typerna av förslitningsskador och uppstår vid digivningen under det första levnadsdygnet. Att kombinera bruk av gummimattor med riklig användning av halm under den kritiska spädgrisperioden då skadorna uppstår är därför att rekommendera. Jämför man de två typerna av mattor (hård kontra mjuk) kunde vi inte påvisa några större skillnader vad gäller klöv- och benhälsan hos smågrisarna. Däremot är det möjligt att en mjukare matta är att föredra ur suggans perspektiv då den ger ökad liggkomfort. *Studien har genomförts med stöd från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin samt Bröderna Johnssons forskningsfond. Ett stort tack riktas även till Kraiburg Elastik och Willab AB. NYTT VÄXELNUMMER

8 gris Eva Heldmer, djurhälsoveterinär Mellerud Monika Löfstedt, djurhälsoveterinär Skara Eva är djurhälsoveterinär sedan 1982 och är specialist på grisens sjukdomar. Monika är chefveterinär för Grishälsovården Danska råd för ett bättre avvänjningsresultat Fleming Thourp, veterinär och chefsforskare på Videncenter for Svineproduktion i Danmark, pratade på Svenska Djurhälsovårdens vårkonferens under rubriken Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken. Artikeln sammanfattar de råd gällande smågrisöverlevnad som Flemming gav i sitt föredrag. Fleming inledde sitt föredrag med att visa skillnaderna i produktionssiffror mellan de nordiska länderna. De danska suggorna föder fler levande grisar och avvänjer flest grisar i en nordisk jämförelse, medan den svenska suggan föder, i samma jämförelse, färre grisar men också färre dödfödda grisar. Enligt Fleming beror denna skillnad på att vi låter våra suggor grisa lösgående och att detta medför ett snabbare grisningsförlopp och därmed färre dödfödda. Enligt föredragshållaren ger ett högre antal födda grisar ett bättre avvänjningsresultat, det vill säga fler avvanda grisar. Nedan följer några goda råd som Flemming gav under sitt föredrag. Bra hull och tomma boxar vid insättning i BB Vid grisning är det viktigt att suggans hull är bra. Hon skall ha mellan mm sidspäck. Vid en hullbedömning är det viktigt att känna på suggorna. Att känna och trycka över höftben, revben och ryggrad ger en bra uppfattning om suggans hull. Vidare rekommenderas att % av BB-boxarna ska ställas tomma vid insättning i grisningsstallet. Detta görs för att ha plats till ammor (se nedan). Lugn och ro i BB Under grisningen skall det vara lugnt i stallet, undvik flyttning av suggor och andra störande arbetsmoment. Titta till suggorna varje timme under grisningen och räkna antalet födda grisar. I Danmark är man ibland för snabb att hjälpa till under grisningen. Av den anledningen påtalade Fleming att man skall ge suggan tid i början av förlossningen. Detta innebär att när det gäller de fyra första grisarna kan man vänta 2 timmar efter sista grisen kommit ut innan förlossningshjälp sätts in. För resten av grisarna är rådet att vänta 1 timme innan assistans ges. Är man inne och känner för ofta blir suggan trött och risken ökar för att förlossningen kan stanna av. Fokus på rätt grisar Det är mycket viktigt att se till att alla nyfödda grisar får råmjölk i tillräcklig mängd. Svaga grisar ska hjälpas/flyttas till juvret och man bör aktivt fördela mjölken genom att låta grisarna dia i skift. Enligt Fleming är det viktigt att fokusera på rätt grisar när det gäller att minska smågrisdödligheten. Grisar i viktintervallet 1,0 1,4 kg står för cirka hälften av den totala spädgrisdödligheten i Danmark varför det är viktigt att sätta in resurser på dessa grisar. Han visade också att grisar med låga födelsevikter kan överleva bara de fått tillräckligt med råmjölk. För att försäkra sig om att grisarna får tillräcklig mängd råmjölk från sin mamma måste grisarna få vara hos henne i minst 12 timmar. Enligt Flemming har 95 % av suggorna i en suggrupp minst 14 fungerande juverdelar. Kullutjämning bör ske så snart som möjligt efter att spädgrisarna är 12 timmar gamla och varje sugga ska behålla 14 grisar. Överskottsgrisarna flyttas till ammor enligt system som beskrivs nedan. Ammor en nödvändighet Eftersom många av våra suggor föder fler grisar än det finns spenar blir det lätt spenbrist i en grisningsomgång. Amsuggor är vanligt förekommande i Danmark och en nödvändighet för att avvänja många grisar. Danskarna använder sig av flera olika typer eller system av amsuggor. Fleming beskrev i sitt föredrag vad begrepp som mindsteammen, 1-trins och 2-trins ammeso samt opsamlingsson innebär (se nedan). Han tryckte också särskilt på att amman skall vara ung, frisk, ha god aptit och ett fint juver. Hon får ta emot max 12 grisar. Grisarna får inte ha för stor konkurrens utan skall lätt komma till juvret. Mindsteamme tar hand om de minsta nyfödda grisarna. Omkring 10 % av grisarna väger under 1 kg vid födelsen. Dessa grisar har svårt att klara konkurrensen i stora kullar. Cirka 12 timmar efter födelsen bör dessa grisar samlas hos en nygrisad andragrisare med lättillgängligt juver. Amsuggans egna största grisar flyttas till andra kullar. En mindsteamme bör inte ha fler än 12 grisar så att konkurrensen om spenarna reduceras. Ett-stegs amma de egna grisarna avvänjs och suggan tar hand om nyfödda grisar. En ett-stegs amma (1-trins ammeso) är en ungsugga (första eller andragrisare) som har grisar som är minst 28 dagar och kan avvänjas. Hennes grisar flyttas till tillväxtstallet och suggan flyttas till en tom box i grisningsstallet. Där får hon ta hand om 12 nyfödda spädgrisar. Två-stegs amma en sugga med veckogamla grisar tar hand om nyfödda medan hennes egna smågrisar flyttas till en mellansugga vars smågrisar har avvants. Systemet med två-stegs amma (2-trins ammeso) innebär att en ungsugga som grisat för cirka en vecka sedan (4-8 dagar) får ta emot nyfödda grisar från andra suggor. Hennes egna smågrisar flyttas till en s.k. mellansugga med minst 28 dagar gamla grisar som kan avvänjas. Amsuggan flyttas till en tom box i stallet med nyfödda grisar och mellansuggan till de veckogamla smågrisarna. Det är viktigt att smågrisar inte flyttas mellan grupperna. Uppsamlingssugga tar hand om smågrisar som svälter. Spädgrisar dör sällan av infektioner utan de dör när det inte längre finns plats vid juvret. De svälter, blir svaga och lätt ihjällegade. Dessa grisar ska 8 NYTT VÄXELNUMMER

9 I Danmark behåller suggorna 14 grisar, resten flyttas till ammor. identifieras i tid. Flemmings rekommendation är att flytta dessa grisar till en sugga som har plats vid juvret, men de kan också samlas hos en uppsamlingssugga (opsamlingsso). Hennes egna smågrisar ska vara tillräckligt gamla för att avvänjas och flyttas till tillväxtstallet, medan uppsamlingssuggan flyttas in i den avdelning där de svaga grisarna samlats ihop. Enligt Flemming brukar nästan alla svaga grisar överleva fram till avvänjning genom denna åtgärd. Grannsuggan styr digivningen När grisar flyttas till en amma så kommer det att gå en viss tid innan suggan och grisarna accepterar varandra. Det är viktigt att de har lugn och ro den första halvtimmen. Under de följande 3 timmarna vänjer de sig vid varandra. Håll koll på hur det går och använd inte oxytocin (Partoxin, Hipracin) till suggan. Behandlingen ökar inte suggans villighet att ge di. Det bästa är istället om grannsuggorna börjar ge sina grisar di. Det brukar locka suggan till att vilja lägga upp sig när mjölken tränger på. Amsuggors fruktsamhet fortsatt normal Fleming redovisade siffror som visar att systemet med två-stegs amma ger ett bättre resultat jämfört med att använda ett-stegs amma. Spädgrisdödligheten sjönk från 18 till 5,5 % och avvänjningsvikten steg från 6 till 6,4 kg. Detta förklaras av att en två-stegs amma har en normal ditid vilket resulterar i en bättre mjölkproduktion jämfört med en ett-stegs amma eller en mellansugga som redan diat i minst 28 dagar när de får sina ammegrisar. Suggorna går ner i mjölkproduktion under andra digivningen då de nya grisarna är små och inte att orkar äta all mjölk suggan producerar. Resultatet blir att hon initialt minskar sin mjölkproduktion. Suggorna kan också komma i brunst under digivningen. Fleming hävdade dock att om suggorna har god aptit och fodras rikligt hamnar de i en positiv energibalans. Han visade också att dessa suggor får ett lika bra eller bättre grisningsresultat (+2 grisar) i nästkommande kull jämfört med suggor som inte varit ammor. Danska råd kombineras med svenska erfarenheter Det är en stor utmaning att jobba med den danska genetiken och ta hand om fler smågrisar. Systemet med två-stegs amma går bara att tillämpa i större besättningar med grisning varje eller varannan vecka. Vi måste lära oss av danskarna, men även ta vara på den kunskap vi har från svenska system med lösgående digivning. Om du har funderingar på hur du på bästa sätt använder ammor i din besättning så prata med din djurhälsoveterinär vid nästa besök. Din samarbetspartner inom gris, nöt, mjölk, torksilo och bioenergi Lång erfarenhet av inomgårdsutrustning till svenska lantbruk. Vi förser dig med allt från idé till färdig anläggning. Tel NYTT VÄXELNUMMER

10 gris Eva Heldmer, djurhälsoveterinär Mellerud Eva är djurhälsoveterinär sedan 1982 och är specialist i grisens sjukdomar Vaccin i huden - framtidens sätt att vaccinera grisar Det har länge funnits utrustning för att kunna ge intramuskulära injektioner utan kanyl. Ett kanyllöst system har fördelar som inga avbrutna kanyler i griskroppen, ingen blodsmitta via kanyl eller risk för bölder i nackmuskeln. Nu har läkemedelsbolaget MSD Animal Health tagit fram en metod för att vaccinera utan kanyl via huden. Huden är kroppens största organ och är rik på lymfatisk (immunologisk) vävnad vilket innebär att vaccination denna väg är fullt möjlig. På grund av att huden har så mycket lymfatisk vävnad kan man sänka dosen vaccin till bara % av den dos som en intramuskulär injektion kräver. Det finns undersökningar som visat att man genom att vaccinera via huden dessutom får ett bättre vaccinationssvar än vid intramuskulär injektion. Speciell utrustning och nya vacciner krävs Vaccinet skall ges med en speciell utrustning, en så kallad IDEAL (Intra Dermal Application of Liquids). Vaccindosen kommer bara att injiceras i huden och inte gå ut i köttet som vid en injektion i muskeln. Detta gör att man kan lägga injektionen var som helst på huden. På mindre grisar kan vaccinationsdosen läggas utmed ryggen sidorna. På suggor/ gyltor läggs dosen vid svansroten. Sprutan som används är batteridriven och kan enligt uppgift användas för att ge injektioner innan batteriet behöver laddas. I dagsläget kan man inte använda IDEAL sprutan till de vacciner MSD Denna utrustning krävs för att vaccinera via huden, en IDEAL-spruta Animal Health säljer i Sverige. Vaccinerna måste först göras om för att med laddare och batterier. (Foto passa till denna nya utrustning. MSD Animal Health) På de rödmarkerade kroppsytorna kan intradermala injektioner ges. (Foto MSD Animal Health) Virkon S VÄRLDSLEDANDE DESINFEKTIONS- MEDEL I ÖVER 25 ÅR Råd om influensavaccination Vaccinera dig och din personal mot säsongsinfluensa för att skydda dina grisar! Detta budskap kommer från professor Kristien van Reeth vid institutionen för virologi på veterinärfakulteten i Gent i Belgien På ESPHM (European Symposium of Porcine Health Management) i Edinburgh maj i år uppmanade professor Kristien van Reeth oss veterinärer att framföra budskapet ovan till våra grisuppfödare. Enligt professor van Reeth är smittspridning från människor till grisar vanligare än tvärtom. För att skydda våra grisar, och oss själva, skall alla som arbetar med grisar vaccinera sig mot säsongsinfluensa. På så sätt minskar risken för att grisarna ska smittas av influensadrabbad stallpersonal och därmed förhindras uppkomsten av nya virusvarianter, som i förlängningen kan ge upphov till nya pandemier. Läs mer på Pharmaxim Tel Virkon S finns att köpa hos Ecolab Arla, Granngården, Gårdsservice Sverige, Kalmar Lantmän, Svenska Foder Djur & Natur, djurkliniker samt i övrig lantbrukshandel NYTT VÄXELNUMMER

11 Ebba Suneson, veterinär SDS allmän Ebba är veterinär och tidigare journalist som jobbar med omvärldsbevakning, importfrågor och smittskydd för lantbrukets djur. Låg svensk antibiotikaförbrukning presenterades i Almedalen Ditt val av kött i köttdisken har en stor inverkan på utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier eftersom större delen av antibiotikaförbrukningen i världen ligger inom djursektorn. Sverige har en av världens lägsta antibiotikaanvändningar för djur och genom att välja svenskt kött kan konsumenter, och inte minst handeln, bidra till att bromsa resistensutvecklingen. Det var budskapet på ett seminarium som Svenska Djurhälsovården och föreningen Vi Konsumenter arrangerade under årets Almedalsvecka på Gotland. Seminariet var välbesökt och inleddes med det smått hisnande faktumet att det används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor i världen. Antibiotika som fodertillsats i tillväxtstimulerande syfte används fortfarande i många länder och även om det inom EU råder förbud mot detta så är antibiotikaanvändningen fortfarande hög i många EU-länder. Jenny Lundström från Svenska Djurhälsovården presenterade aktuella siffor från nio länder inom EU som lämnat data över sin förbrukning. Hänsyn har tagits till de olika ländernas djurpopulation. Sverige har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom EU. Grannlandet Danmark använder tre gånger så mycket antibiotika och många andra EU- länder betydligt mer än så. Jenny Lundström poängterade att friska djur inte behöver antibiotika och att det svenska resultatet bygger på en tradition av god djurhållning och systematiskt djurhälsoarbete. Något som vi behöver trycka på gentemot övriga världen i arbetet med att minska antibiotikaförbrukningen och resistensutvecklingen. Gunnela Ståhle från Vi Konsumenter ifrågasatte att ansvaret för att välja rätt kött ur ett antibiotikaperspektiv skall ligga på konsumenten. Hon ansåg att handeln i större utsträckning borde ta ansvar för att inte saluföra kött som producerats med hjälp av hög antibiotikaförbrukning. Handeln och grossistsektorn var representerade på seminariet bland annat genom COOP, Axfood och Martin & Servera. Samtliga höll med om att antibiotikaaspekten är ytterligare ett starkt mervärde för det svenska köttet. Återstår att se om vi kommer kunna se antibiotikasäkrade varor i butiken. Till dess är valet av svenskt kött det som gäller för den som vill minska sitt antibiotikaavtryck. Flera av deltagarna på seminariet uppmärksammade det starka påståendet att det används mer antibiotika till friska djur än sjuka människor i världen. Antibiotikaförsäljning 2010, mg per kg skattad levande vikt, livsmedelsproducerande djur. Källa Europiska Läkemedelsmyndigheten Kurser i villkorad läkemedelsanvändning (D9) Västerås den 5 november (gris, nöt, får) Anmälan: Anette Larsson, Staffanstorp den 12 november (gris, nöt, får) Anmälan: Lena Hjorth, Falkenberg den 14 november (gris) Anmälan: Ingrid Eriksson, NYTT VÄXELNUMMER

12 allmän Susanne Stjernelid, djurhälsoveterinär Linköping Susanne gick ut Veterinärhögskolan 1981 och jobbade som distriktsveterinär fram till anställningen hos SvDHV 2008 Ny hygienföreskrift berör lantbrukets djur Från och med den första september 2013 träder en ny föreskrift från Jordbruksverket i kraft. Föreskriften, som handlar om hur man genom förebyggande hygienåtgärder skall minska riskerna för spridning av zoonoser och andra smittämnen, kommer att beröra så gott som all djurhållning och även verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård, som till exempel veterinärverksamhet. Föreskriften K 112 I den nya föreskriften tydliggörs djurhållarens ansvar att genom förebyggande hygienåtgärder medverka till att minska risken för att smittämnen sprids mellan djur och människor och i förlängningen även mellan besättningar och ut i samhället. Med djurhållare avses enligt föreskriften: en djurägare, dennes ställföreträdare eller annan person som är ansvarig för djurhållningen på en anläggning eller i enskilt hushåll där djur hålls. Föreskriften anger baskraven, det vill säga den nivå, som alla anläggningar måste nå upp till. Men det finns förstås inget som hindrar, att man lägger ribban betydligt högre när det gäller hygien- och smittskyddsrutinerna i den egna besättningen. De smittskyddsförebyggande reglerna gäller samtliga, som av någon anledning vistas i anläggningen och det är djurhållarens ansvar att se till att dessa personer blir informerade om vad som gäller. Handhygienregler enligt K112 Det skall finnas möjlighet för alla, som vistas i anläggningen, att på ett korrekt sätt tvätta och desinficera händerna före och efter djurkontakt och vistelse i anläggningen samt före intag av livsmedel. Djurhållaren skall infor mera om vilka förhållningsregler som gä ller. Det skall alltså finnas tillgång till varmt och kallt vatten (helst rinnande), flytande tvål, pappershanddukar eller liknande samt handdesinfektionsmedel. Under vissa omständigheter kan tillfälliga lösningar accepteras. Smutsiga textilhanddukar och gamla tvålar hyser mängder av bakterier. Att använda en handduk, som ett otal personer redan torkat sig på är ingen bra idé. Skyddskläder Personer som kommer till anläggningen och som skall vistas i ett djurutrymme med livsmedelsproducerande djur, skall använda rena skyddskläder och rena skodon. De skyddskläder/skodon som används, skall vara rena alternativt av engångstyp. Det är bra, om skyddskläder och skodon kan tillhandahållas på anläggningen. Om så är fallet måste förstås även dessa kläder/skodonen vara rena. Även i detta fall, skall djurhållaren informera om vilka regler som gäller. Handtvätt och desinfektion är viktigt för att minska risken för smittspridning. Besöksverksamhet Anläggningar med organiserad besöksverksamhet skall upprätta besöksregler, som är anpassade till verksamhetens art. Hänsyn skall tas till besökarnas möjlighet att ta till sig information. För anläggningar med organiserad besöksverksamhet gäller alltså, utöver ovan nämnda hygienregler, att djurhållaren, gärna i samråd med besättningsveterinären, skall upprätta besöksregler, som syftar till att minska risken för överföring av zoonotiska smittämnen som t. ex EHEC mellan djur och människor. Om besöksverksamheten är omfattande eller om det finns anställd personal, bör besöksreglerna vara skriftliga. All personal i verksamheten skall känna till vad som gäller. Under vissa omständigheter kan kraven på vatten, flytande tvål och handdesinfektion ersättas av desinficerande våtservetter. Djurhållare på anläggning med tre eller fler besökstillfällen per år, skall informera länsstyrelsen om besöksverksamheten Blankett för anmälan till Länsstyrelsen finns på Jordbruksverkets hemsida. Vad måste Du som är djurhållare göra? Som djurhållare skall Du alltså se till att rinnande vatten, flytande tvål, pappershandduk och handdesinfektionsmedel finns tillgängligt. Du skall se till att de skyddskläder/skodon som används av personer som kommer till besättningen är rena eller av engångstyp. Du skall även informera dem, som vistas i anläggningen, om vilka hygienregler som gäller och uppmana dem att följa reglerna NYTT VÄXELNUMMER

13 får Fyll i mastitenkät i höst! Under hösten skickar vi ut en enkät till de fårägare vi har e-post till. Håll utkik! Enkäten handlar om mastit (juverinflammation) och det är årets säsong som avses. Vi hoppas kunna lära oss mer om mastit hos tacka eftersom vi vet ganska lite om hur det ser ut i svenska fårbesättningar. Vi har inte e-post till alla så ni som inte får enkätlänken via e-post får gärna gå in direkt på nätet och fylla i enkäten via denna länk: Enkäten ligger även på vår hemsida Mastit är en betydelsefull sjukdom för lammnäringen och orsakar såväl ohälsa och lidande som merarbete och produktionsbortfall. Det är en vanlig sjukdom som förekommer på både mjölk- och köttfår, och förloppet kan variera från inga symtom alls till hastiga dödsfall. Mastit påverkar mjölkproduktionen negativt och lamm efter tackor med mastit växer sämre. Karin Lindqvist Frisk, Fårhälsovården, karin.lindqvist.frisk@svdhv.org, Ylva Persson, SVA, ylva.persson@sva.se, Medicin hem till gården! Nu är det enklare än någonsin att få hem den djurmedicin du behöver. Gris, nöt, får och sällskapsdjur oavsett djurslag har vi det du behöver. Hur fungerar det? Be din veterinär skicka receptet till oss. Vi packar från lagret i Falkenberg och skickar paketet direkt. Inom 1 2 dagar har du medicinen levererad till gården. Du betalar i efterskott på faktura. Svårare än så är det inte. Är du nyfiken på att förenkla din vardag? Beställ produktkatalogen för lantbruk på vår hemsida eller slå en signal så berättar vi mer. Vi är specialister på djurmedicin kundtjanst@apovet.se NYTT VÄXELNUMMER

14 får Katarina Gustafsson, djurhälsoveterinär Länghem Katarina blev veterinärmedicine doktor 1997 och har arbetat på SLU och SVA i drygt tio år. Hon har jobbat på SvDHV sedan Rododendronbusken - vacker men giftig Rododendron är ett stort växtsläkte i vilket många trädgårdsväxter ingår; vanligast här är nog den lilablommande och vintergröna busken parkrododendron (Rhododendron x catawbiense). I Sverige hör även de vildväxande arterna skvattram och lapsk alpros till släktet. med kaskadkräkningar följer. Stapplande gång och senare liggande djur med kramper och andningssvårigheter, ibland med dödsfall efter något dygn, kan följa. Diverse behandlingsregimer med bland annat medicinskt kol och kaffe(!) har beskrivits, men de uppges också ha tveksam effekt. Om dina djur drabbas bör du kontakta din veterinär för att ge dem understödjande behandling. I många fall uppges får tillfriskna efter ca en vecka, men i allvarligare fall bör avlivning övervägas. Obduktion visar inga specifika förändringar, men man kan ibland påvisa växtdelar i våmmen vilket ger stöd för förgiftningsdiagnosen. Buske av Parkrododendron (R. x catawbiense) kan vara mycket giftig för får. Rododendron innehåller glykosider (andromedotoxin) och är mycket giftiga för djur. Även människor kan förgiftas genom att äta blommor eller honung med inslag av nektar från rododendron. Olika arter och varianter av rododendron, och olika årsmån/växtförhållanden ger varierande mängder av gift i växterna, men i vissa fall krävs endast mycket lite växtmaterial för att ge dramatiska effekter. Får ratar oftast rododendron, men djuren kan frestas att äta av dem när det är brist på annat som t.ex. efter kraftiga snöfall. Från Wales och Skottland där får betar på arealer med stora mängder rododendron rapporteras förgiftningsfall framför allt just efter snöstormar. Snabbt insatta symtom Redan någon timme efter att djuren ätit av rododendron kan symtom visa sig i form av lågt blodtryck, andningsdepression och påverkan på centrala nervsystemet. Till en början blir djuren exciterade (överaktiva; känsliga för ljud, ljus etc.), men det övergår snabbt till depression. Senare tydliga symptom är att fåren börjar salivera, och att nos och mun täcks av grönt skum. Kraftig buksmärta och försök till kräkningar eller till och Fallbeskrivning Helen Antonsson, med en mindre besättning av Dala-Pälsfår utanför Sollebrunn, har berättat om sina erfarenheter av att får smakat på rododendron. De 16 fåren skulle tas in i fårhuset i skymningen en lördag i februari. De tog en extrasväng på den snötäckta gårdsplanen, och när Helen gick för att hämta dem såg hon att de samlats runt en av tre små rododendronbuskar som växte på utsidan av tomtens staket. Fåren hade bara stannat till vid buskarna en mycket kort stund och det syntes inga spår av att de betat av de vintergröna bladen. Nästa morgon väntade en mycket otrevlig överraskning. Grönt slem hängde ner från tak och väggar i fårhuset och även djuren var nedsmutsade. Flertalet av djuren kastade upp med knyckiga rörelser, något som i litteraturen beskrivs som kaskadkräkningar eller projektila kräkningar. Alla får var mer eller mindre påverkade och många visade tecken på svår smärta och krampade. Några ändrade ideligen ställning; reste sig och lade sig omväxlande, medan två av dem låg ned, var apatiska och hade frossbrytningar. Helen kontaktade en veterinär som sa att det inte fanns så mycket att göra mot själva förgiftningen mer än att man kunde pröva att tillföra medicinskt kol för att binda giftet. Under eftermiddagen slammades därför koltabletter upp i vatten och lösningen gavs till dem via munnen (inte lätt när de kräktes!). Hon fick vidare rådet att ge understödjande behandling (under förutsättning att djuren inte måste avlivas av djurskyddsskäl) - de kan trots allvarliga symtom återhämta sig och tillfriskna helt. Fåren fick smärtstillande sprutor (Metacam ) och värmelampor kopplades in. Eftersom de verkade frysa mycket (trots att de inte var nyklippta utan hade relativt lång ull) bäddades de ner i mycket halm NYTT VÄXELNUMMER

15 Tackan i mitten drabbades hårt av rododendronförgiftning men återhämtade sig helt och lammade ett friskt bagglamm ca 2 månader senare. Hur gick det? Två djur självdog första dagens kväll, och de två liggande avlivades samma kväll på grund av uttalade symtom och dålig prognos. Kräkningarna avtog under sen eftermiddag/kväll, och nästa dag åt alla hö igen. De visade ökad törst under lång tid, kanske upp till en månad. Det var bara fyra tackor som var dräktiga detta år; en dog, en lammade inte (ingen abort/kastning sågs), och två lammade normalt 1-2 månader senare. Det var oerhört plågsamt framför allt för djuren, men även för mig som djurägare då fåren visade så dramatiska symtom och hade så ont. Sett i backspegeln hade jag nog avlivat de fyra sämsta djuren på ett tidigare stadium. Tänk att så lite kunde resultera i ett sådant elände. Buskarna finns förstås inte längre kvar på vår mark! HELHETSLÖSNING FÖR SYDSVENSKT LANTBRUK Tel: klf.indd NYTT VÄXELNUMMER

16 får Nils Lundeheim, professor Inst för husdjursgenetik SLU Stora leverflundran är på frammarsch Svenska Djurhälsovårdens databas, där information om nästan alla slaktade djur (sedan 2005) finns lagrade, är en mycket fin källa för att se trender och förändringar över tiden i slaktdjurens sjuklighet. I diagrammen i denna artikel framgår hur förekomsten (prevalensen) av Stora leverflundran skiljer sig mellan regioner i Sverige, mellan år, och mellan djurkategorier (tackor respektive lamm). Vi ser att förekomsten, registrerad vid slakt, har ökat med åren för både tackor och lamm, men bara i vissa regioner. Det är i landets södra och västra delar (med mycket nederbörd) som ökningen skett, för bägge djurkategorierna. Förekomsten hos de slaktade tackorna är i dessa regioner dubbelt så hög som för lammen. I det tredje diagrammet redovisas hur förekomsten av Stora leverflundran varierar under året (2012). För lammen ser vi lägst förekomst under sommar och tidig höst, och en ökad förekomst under sen höst och vinter. Det indikerar att lammen som har drabbats av parasiten, växer sämre, och slaktas senare. Vissa besättningar har extremt hög andel djur med leverflundreanmärkningar. Högsta förekomsten bland besättningar som under 2012 slaktat minst 100 lamm, var 46 %, och 4 besättningar hade över 20 % förekomst. För tackorna var högsta förekomsten, 80 %, bland besättningar som under 2012 slaktat minst 50 tackor NYTT VÄXELNUMMER

17 Karin Lindqvist Frisk, djurhälsoveterinär Ängelholm Karin är djurhälsoveterinär med god klinisk erfarenhet från Tyskland, Norge och Sverige. Stora leverflundran, att tänka på under hösten Nu under hösten är det extra angeläget att påminna om åtgärder för att upptäcka eventuell smitta med Stora leverflundran. Då är det lättare att undvika produktionsförlust under vintern och minska smittspridning kommande vår. Som vi berättat tidigare är Stora leverflundran knuten till fuktiga beten eftersom den har dammsnäckor som mellanvärd. Titta alltid på rapporten för sjukdomsregistrering vid slakt. Om du slaktar vid ett slakteri som inte alltid rapporterar sjukdomsfynd vid slakt så säg till dem innan du lämnar djuren att du vill att de meddelar dig om leverskador eller Stora leverflundran hittas. Kod 80 innebär att de har sett vuxna flundror, kod 84 och 88 kan (men måste inte) innebära att skadorna beror på larver från flundror. Smittrycket är högst under sensommaren och hösten. Det kan därför vara bra att undvika fuktiga beten under den årstiden och om möjligt flytta fåren till torrare beten. I vissa hårt drabbade områden kan till och med en tidigare installning vara att rekommendera. Provtagning av träck kan räta ut frågetecken i de fall där slaktrapporten visar många fall av kod 84 och kod 88. Tänk då på att det bara är vuxna flundror som lägger ägg! Kom ihåg att det tar tre månade för flundran att bli vuxen och äggläggande efter att fåret smittats! Eftersom smittrycket är högst på sensommaren kan ett höstträckprov vara negativt på flundreägg även om levern är full av larver. Alltså: träckprov från får i början av november påvisar bara smitta som skett innan augusti. Det kan ändå vara värdefullt om ett negativt prov följs upp med ytterligare prov tre månader efter sista betestillfället. Ett alternativ kan vara att ta blodprov från förstagångsbetande lamm för undersökning av antikroppar mot flundror. Antikroppar kan ses i blodet tidigast 3 veckor efter smittotillfället. Det är ett dyrare alternativ, men på så sätt kan tidig smitta påvisas. Om stora leverflundran påvisats bör livdjuren behandlas under stallperioden. Vilket preparat som veterinären väljer att skriva ut kan variera från fall till fall. Var säker på att både du och den förskrivande veterinären känner till mot vilket eller vilka av flundrans utvecklings stadier är effektivt! Fel preparat vid fel tidpunkt gör ingen nytta. Valbazen kan med fördel användas under senvintern eller inför betesläpp då alla flundrorna hunnit bli könsmogna, men inte under hösten eftersom det inte dödar flundrans larver. I de fall där en hög nedsmittningsgrad kan misstänkas kan det vara fel att vänta med behandling de tre månader det tar för flundran att bli vuxen. Då är det befogat att använda något av de licenspreparat (till exempel Fasinex) som även är effektivt mot larvstadier. Då behandlas alla livdjur två veckor efter installning. Om fåren skall gå ute under vintern behandlas de när temperaturen förväntas hålla sig under 10 grader. Om du köper livdjur så förhör dig alltid om säljaren vet om flundror misstänks. Behandla i så fall mot flundror under tiden i karantän. Under sommar och höst skall ett preparat som även dödar flundrelarver användas, vänta helst till två veckor efter senaste betestillfälle. Vid karantän under senvinter eller vår går det bra att använda Valbazen (mot vuxna flundror). Behandla på rätt sätt och planera i tid Om du behandlar så gör det rätt! Underdosera inte! Ta det lugnt, använd en bra ingivare, kontrollera att fåren sväljer ordentligt och väg dem helst. En för låg dos dödar inte parasiterna men ökar risken för resistensutveckling. Planera inför våren! Överväg att låta bli att använda sanka beten där du vet att snäckorna bär på flundror. Stängsla om möjligt bort fuktiga områden. Går dessa beten inte att undvika, så låt djuren beta där på försommaren när smittrycket är lägre än på sensommaren och hösten. Släpp inte ut tackor som bär på flundror på vårbetet så att de smittar ner snäckorna som finns där! Har din flock haft Stora leverflundran så fråga efter analys av den när du tar tackträckprovet på våren. Är provet positivt bör tackorna behandlas innan de släpps ut. NYTT VÄXELNUMMER

18 får Ulrika König, djurhälsoveterinär Uppsala Ulrika blev veterinär 1994 och sedan 10 år tillbaka är det får som gäller. Fotröta är ett specialområde Att tänka på inför installning och betäckning Snart är det dags för installning och betäckning i vårlammande besättningar. Nu är det hög tid att ta ställning till om vissa djur kanske inte ska betäckas utan hellre skickas på slakt och se över avelsdjuren så att de har så goda förutsättningar som möjligt för en lyckad betäckningssäsong. Hullbedöm tackorna Vid betäckning ska tackorna ha hullpoäng 3-3,5. Hos tackor som är i för lågt hull vid betäckningen påverkas ägglossningen negativt, vilket leder till att fler tackor inte blir dräktiga och ett lägre antal födda lamm per tacka. Tänk på att ungtackor inte får vara för små vid betäckningen. Ett riktvärde är att de ska ha uppnått 60 % av besättningens vuxenmedelvikt. Sortera ut tackor för slakt Dessa tackor bör skickas på slakt och inte betäckas: Tackor med dåliga tänder: Den vanligaste orsaken till att tackorna inte återhämtar sitt hull efter digivning är dåliga tänder på grund av ålder. Tackor med knölar i juvret: Känn igenom juver och leta efter knölar. Knölar indikerar att tackan haft en juverinflammation. Det är stor risk att dessa tackor får en uppblossande juverinflammation nästa säsong eller att de får så kallad subklinisk juverinflammation. Det innebär att de ger mindre mjölk och även att mjölken kan innehålla bakterier. Tackor som haft slid- eller livmoderframfall eller ringwomb. Håll inköpta djur i karantän Ställ alltid nyinköpta djur i karantän i minst 3 veckor. Karantänen är ett utrymme där de inköpta djuren inte kommer i kontakt med de övriga djuren i besättningen. Ta inte hem får med fotröta. Undersök klövar och klövspalt redan innan djuren lastas hos säljaren. Fotbada djuren i 5-10 minuter i 10 % zinksulfatlösning när de ställs in och tas ut ur karantänen. Undersök klövarna en sista gång när djuret lämnar karantänen. Avmaska alltid mot Stora magmasken (Haemonchus contortus) med Noromectin, Ivomec eller Dectomax. Fråga alltid om ursprungsbesättningen har Stora leverflundran diagnostiserad vid exempelvis slakt. Komplettera då avmaskningen mot Stora magmasken med licenspreparatet Fasinex eller Triclafas. Passa på att avlusa djuren i karantänen. Klipp fåren och kontrollera om de har ohyra I samband med klippning passar det bra att kontrollera om djuren har ohyra. Behandla vid behov med tex Bayticol eller Blaze. Kontrollera klövarna Kontrollera och klipp klövarna vid behov på både tackor och baggar. Bra klövar och ben är en förutsättning för att betäckningen ska fungera optimalt. Kontrollera avelsbaggen Baggen ska vara i gott hull inför betäckningen, hullpoäng 4. Kontrollera baggens tänder. Undersök pungen och testiklarna. Testiklarna ska vara lika stora och fritt förskjutbara i pungsäcken. De ska kännas fasta, ungefär som en spänd muskel i konsistensen. Bitestikelsvansen ska kännas vid pungens nedre del. Den ska vara välfylld och peka nedåt och utåt från testikeln. Sätt baggen på rumpan och kontrollera att penis kan skaftas ut genom förhuden. Planera för naturlig brunstsynkronisering Ett sätt att slippa en lång och utdragen lamningsperiod är att utnyttja den så kallade baggeffekten. Så här går det till: Klipp tackorna 2-3 veckor före tänkt brunstsynkronisering. Håll baggen/baggarna utom syn-, lukt och hörselhåll från tackorna två månader innan betäckningarna startar. Obs! gäller även bagglammen! Östregårdsmetoden : 22 dagar före önskad brunsttopp tas en äldre viril bagge in tillsammans med tackorna i ett trångt fårhus, alternativt på bete in i en mindre fålla. Eventuella redan brunstiga tackor tas ur flocken. Efter ett-två dygn släpps tackorna ut och baggen tas bort. Efter 10 dagar släpper man tillbaka baggen med färgdyna på. Avmaskning Diskutera avmaskningsbehovet av livlamm och eventuella vinterlamm med din Fårhälsoveterinär. Har besättningen haft Stora magmasken hos lammen eller tackorna under sommaren kan det vara aktuellt med en avmaskning efter installning av hela besättningen med exempelvis Ivomec eller Noromectin. Är stora leverflundran påvisat kan det i vissa besättningar finnas behov av avmaskning redan tidigt på hösten. Aktuella preparat är då licenspreparaten Fasinex eller Triclafas NYTT VÄXELNUMMER

19 Anna Ohlson, veterinär Växa Sverige nöt RS-virus hur smittar det? Med hjälp av ett bra smittskydd kan du skydda din besättning från infektioner med RS-virus. Det finns mycket att vinna på att hålla sig fri från smitta, både för djurens välbefinnande och ur ekonomisk synpunkt. RS-virus överlever inte någon längre tid utanför djuret och studier visar att smittan inte ligger kvar någon längre tid i besättningen. Hosta och lunginflammation vanligast hos kalvar Varje år drabbas ett stort antal besättningar av infektioner med bovint respiratoriskt syncytialt (RS) virus. Infektioner med RS-virus drabbar i första hand kalvar och ger upphov till hosta och lunginflammationer. Ofta måste de sjuka djuren behandlas med antibiotika då bakteriella sekundärinfektioner är vanligt och det händer att djuren dör i akuta lunginflammationer. I besättningar som varit fria från infektion en längre tid kan även de vuxna djuren insjukna. Något bevisat säkert och effekt vaccin mot RS-virus finns för närvarande inte tillgängligt. RS-virus - hur smittar det? En vanlig uppfattning är att det inte går att förhindra spridningen av RSvirus mellan gårdar. Flera studier har dock visat att det finns fria besättningar i områden där virus nyligen cirkulerat. Luftburen smitta är därför inte en trolig smittväg utan den största risken är via inköp av djur och via indirekta kontakter som besökare och redskap. En stor risk för smittspridning är personer som besöker flera besättningar under samma dag. Ha därför gårdsegna och rena skyddskläder i form av rock/overall och stövlar till besökare. Det är också viktigt med handtvätt och desinfektion innan besökare får komma i kontakt med djuren. Hur minimerar vi smittspridningen? För kalvköpande besättningar är rådet att hålla sig till att köpa djur från så få besättningar som möjligt. För andra produktionsformer är det bästa att, om möjligt, helt undvika djurinköp. Om man måste köpa in djur är det bra att göra det på sommaren då det är minskad cirkulation av smittämnen och det är lättare att hålla de nya djuren isolerade på bete. Smittläget för RS-virus skiljer sig stort mellan olika regioner och det är därför ett högt risktagande är att köpa djur från ett annat geografiskt område. I Jämtland har alla besättningar som provtagits i forskningssyfte lyckats hålla sig helt fria från RS-smitta sedan provtagningarna inleddes år Besättningar i norra Sverige avråds därför från att köpa in djur från andra delar av Sverige, något som skulle kunna få mycket stora konsekvenser för hela regionen. Även i andra delar av landet finns det besättningar som har hållit sig fria från RS-virus under en längre tid genom att ha ett bra smittskydd. Förbättrad hälsa och ekonomi vid RS-frihet RS-virus överlever inte någon längre tid utanför djuret och studier visar att smittan inte ligger kvar någon längre tid i besättningen. Det är därför möjligt att hålla besättningar och även hela områden fria från dessa virus under låg tid med hjälp av bra smittskyddsrutiner. Ett stärkt smittskydd skulle inte bara förhindra spridningen av RS-virus utan också minska spridningen av andra smittämnen. Ny forskning visar dessutom det inte verkar ske någon betydande nyintroduktion av RS-virus från andra länder, vilket innebär att det skulle vara möjligt att i framtiden skapa frihet från RS-virus i Sverige. En minskad förekomst av RS-virus skulle medföra förbättrad djurhälsa och ekonomi samt minskad användning av antibiotika i svenska nötkreatursbesättningar. NYTT VÄXELNUMMER

20 nöt Malin Bengtsson, djurhälsoveterinär Linköping Malin är djurhälsoveterinär i Linköping med stort intresse för förebyggande djurhälsoarbete. Nöthälsoveterinärerna på besök i Finland Under första veckan i april åkte nöthälsoveterinärerna på en tvådagars studieresa till tre finska besättningar, en dikobesättning och två kalvstationer. Efter resan kan konstateras att mycket i grunden är det samma i Finland som i Sverige samtidigt som en hel del skiljer sig åt. Med oss som guide under besöket hade vi Tuomas Herva, finsk veterinär som är anställd av ett av de större slakterierna i Finland Köttföretaget Atria. Förutom att jobba på slakteriet med ansvar för smittskydd och köttkvalité arbetar han med att göra utredningsbesök ute i besättningar som är anslutna till slakteriet och får problem med hälsa eller köttkvalité. Han får dessutom in rapporter från besättningsveterinärerna vilka gör de årliga besöken och har på så vis en övergripande roll samt fungerar som en resursperson till besättningsveterinärerna. Kalvstationer Konceptet med kalvstationer är inget vi ser i Sverige motsvarande det vi fick se under vårt besök i Finland. Till kalvstationerna köps ett par veckor gamla mjölkrastjurar in för uppfödning fram till 250 kg vikt, därefter säljs de vidare för slutuppfödning i en tredje besättning. Då kalvar från uppemot hundra olika besättningar kan komma till en enda kalvstation varje år satsas det hårt på smittskyddet i övrigt. Stallarna vi besökte bestod av separata avdelningar med två boxar i varje avdelning. Vid dörren intill varje avdelning fanns ett Virkonbad för stövlar och ingen utrustning flyttades mellan de olika avdelningarna. Ventilationen var styrd så att luft från de olika avdelningarna inte blandades Från mittgången i stallet sker all utfodring av kalvar och där finns också dörrarna in till varje avdelning. och all-in-all-out praktiserades. Detta strikta hygientänk gjorde att de vid utbrott av såväl salmonella som RS-virus kunde begränsa smittorna till att endast omfatta en eller två avdelningar. Problem med lunginflammationer var dock ett faktum som inte heller finländarna kommit runt, uppskattningsvis behandlades en tredjedel av kalvarna under de tre första veckorna efter insättning. Varje avdelning med kalvar bestod av 60 respektive 90 kalvar i de två besättningarna som besöktes. Avdelningarna var sedan uppdelade i två grupper som inte hade någon fysisk kontakt med varandra. I den första besättningen gick kalvarna första tiden på halmbädd och flyttades sedan till boxar med spalt samt hel liggyta med torvströ. I den andra besättningen hade de yngsta kalvarna hel liggyta med golvvärme och torv samt spalt närmast foderbord. De äldre kalvarna hade endast tillgång till spalt. Ytorna med halm var väl tilltagna i båda stallarna men spalten skrapades inte utan hölls torr tack vare god ventilation, tillskottsvärme, relativt breda spaltöppningar och optimerad utfodring. Beläggningen på gummiliggytan var hög. Stallet var byggt med lutning på liggytan för att förenkla den dagliga rengöringen och öka dränaget. Som initiativtagare till konceptet med kalvstationer stod slakterierna vilka också satt upp kriterier för de kalvar som förmedlas till kalvstationerna. Kalvarna ska bland annat vara fria från ringorm, inte ha några tecken på hosta, diarré eller navelinfektioner samt ha en vikt lämplig för deras ålder. Vid försäljningen från kalvstationerna säljs kalvarna för ett grundpris plus ett kilopris som styrs efter hur mycket kalven har växt, mest betalas för kalvar som växt mer än 950 gram/dag. Slakt av mjölkrastjurarna sker sedan i nästa besättning då de nått en slaktvikt av ca 350 kg. Dikobesättning utan betesdrift I den dikobesättningen som besöktes höll en intensiv kalvningsperiod med 350 kalvningar på sex veckor precis på att avslutas. Lösdriften där korna gick var kall och bestod av liggbås med sandbäddar, en stor rastfålla, foderbord under tak, kalvgömmor och kalvningsboxar. Rörflen användes vid utfodringen av korna och som ett komplement till halm som strömedel av kalvningsboxar. Jämfört med i Sverige där rörflen diskteras en del har det blivit ett vanligt fodermedel i finska dikobesättningar. Alla kor och kalvar släpps inte ut på bete under sommaren i den besättningen som vi besökte vilket är möjligt då de i Finland inte har 20 NYTT VÄXELNUMMER