Kurs 210 Marknadsföring. Sammanfattningar av artiklar i kompendium

Transkript

1 Kurs 210 Marknadsföring Sammanfattningar av artiklar i kompendium

2 Innehåll Kommentarer... 4 Nätverket företaget och marknadsföringen (1982)... 5 Hammarkvist, Håkansson, Mattson Sid i kompendiet... 5 Hammarkvist, Håkanson, Mattson... 7 Nätverket företaget och marknadsföringen... 7 Marknadsföring för konkurrenskraft... 7 Lian & Laing Public sector purchasing of health services: A comparison with private sector purchasing... 9 By Russell I. Haley Benefit Segmentation: A Decision-Oriented Reseach Tool Haley R.I Benefit Segmentation. A decision oriented marketing tool Marketing insight is limited only by imagination! ) Boddewyn, J.J. - Advertising self regulation Boddewyn Advertising self-regulation: Private government and agnet of public policy Boddewyn J.J Advertising Self Regulation Private Government and Agent of Public Policy Nilson K. & Fernler K Det nya Regelsammhället En illusion av frihet Power M The Risk Management of everything Introduction: The risk management explosion Sammanfattning, Power, M (s.75-82) Spekman Robert E., Davies Edward W Risky Business Expanding the discussion of risk and the extended enterprise Risky Business Robert E. Spekman Sammanfattning Enacted sensemaking in crisis situations Karl E. Weick Karl E. Weick Enacted sense-making in crisis situations Journal of management studies Rodney C. Runyan Small Business in the face of Crisis Identifying Barriers to recovery from a Natural Disaster... 29

3 Sammanfattning av: Small Business in the Face of Crisis: Identifying Barriers to Recovery from a Natural Disaster Rodney C. Runyan Easton Competition and marketing strategy Levitt, T. - Marketing Myopia

4 Kommentarer Detta är en sammanställning av sammanfattningar av de artiklar som är aktuella inför tentan i kurs 210 Marknadsföring. Sammanfattningarna är gjorda av flera olika Handelsstudenter och är både på svenska och engelska. Det finns vissa artiklar som har flera sammanfattningar, vilket beror på att det fanns flera sammanfattningar till hands och en bedömning av vilken som är bäst är ej gjord. Dock finns ingen sammanfattning av artikel 6, Homosex and the city av Book, K och L, Eskilsson. Sammanställaren tar inget ansvar för kvalitet, format och eventuella kommentarer i sammanfattningarna. Hoppas detta kan vara till nytta för Dig. Trevlig läsning! Lycka till på tentan.

5 Nätverket företaget och marknadsföringen (1982) Hammarkvist, Håkansson, Mattson Sid i kompendiet Grundtanke Håkansson m.fl. presenterar ett alternativ till det vanligare Marketing-mix synsättet. Marketing-mix har den grundläggande utgångspunkten att det marknadsförande företaget är en oberoende enhet, som agerar gentemot en passiv marknad bestående av ett stort antal kunder. (Hammarkvist m.fl.) Hammarkvist m.fl. presenterar i stället ett alternativ som bygger på att företaget har viktiga relationer till andra företag. I deras modell ingår företaget i ett nät av företag. Olika nät av företag är i sin tur sammankopplade och beroende av varandra och utgör delar i ett totalt industriellt nätverk av företag. (Hammarkvist m.fl.) En viktig tanke är att man i Hammarkvist m.fl. modell antar att företaget är beroende av omkringliggande företag, och att t.ex. enskilda kunder eller distributionsföretag är så pass viktiga att de måste behandlas på ett individuellt sätt. Den här modellen passar bäst på, och har också sitt ursprung inom forskning om, industriella marknader. Marketing-mix synsättet har framför allt utvecklats för konsumentvarumarknadsföring. Bindningar Tekniska bindningar - Två företag gör en teknisk uppbindning till varandra när de anpassar sig i något tekniskt avseende. Tidsmässiga bindningar - Företagen i nätverket har behov av en stark tidsmässig samordning. Genom att enheter som ligger efter varandra i produktionskedjan samordnas tidsmässigt kan exempelvis kostnader för kapitalbindning kraftigt reduceras. (Just In Time) Kunskapsmässiga bindningar - Genom att två parter arbetar samman under en tid lär de känna varandras styrkor och svagheter och därmed även hur de ser på olika problem. Parterna bygger upp kunskap om varandra. Sociala Bindningar - Kontakten mellan företagen sker till mycket stor del genom personliga kontakter. Relationen innehåller sociala inslag. Ekonomiska och juridiska bindningar - Avtal och juridiska bindningar kan ske i en mängd former. Ekonomiska bindningar av typen hjälp till finansiering sker ofta i kombination med någon form av juridisk bindning. Stabilitet som grund för förändring Hammarkvist m.fl. anser att bindningarna ger behov av långsiktighet. Detta för att relationsinvesteringarna ska ge positivt resultat. Långsiktigheten ger stabilitet. Hammarkvist m.fl. ser stabiliteten som en förutsättning till förändring, p.g.a. funktionerna som relationerna ger. De; ger närhet, ger säkerhet, förmedlar information och skapar utvecklingstryck.

6 Företaget Hammarkvist m.fl. talar om att se företaget i relation till andra företag, och säger att växelspelet mellan inre egenskaper och yttre relationer är centralt. De tidigare nämnda bindningarna har motsvarande inre egenskaper: Den tekniska utformningen Organisationen - Måste klara av samordning och anpassning. Personalens kunskaper - De ska vara kunniga även om omkringliggande företag. Personalens relationer - De ska ha en bra relation till motparternas personal. Den finansiella styrkan - Kapital kan användas att bygga upp relationer med. Företagets förmåga Sett från de köpande företagens sida kan ett säljande företag i princip vara bättre på två olika sätt i förhållande till konkurrenterna. 1. De kan vara generellt sett bättre, d.v.s. produkten de tillverkar om vi skulle beställa idag, skulle vara bättre än konkurrenternas, likaså leveransen. 2. De kan ha en bättre förmåga att anpassa sig, d.v.s. att de utformar produkten och leveransen direkt efter de köpande företagens krav. Förmågorna kan appliceras på en problemlösande del, (produktens funktion och utseende), och en överförande del (leveranser och informationsutbyte). Olika kombinationer av hög och låg grad av förmågorna ger för varje del olika företagsstrategier.

7 Hammarkvist, Håkanson, Mattson Nätverket företaget och marknadsföringen Marknadsföring för konkurrenskraft Grundläggande utgångspunkt: det marknadsförande företaget är en oberoende enhet, som agerar gentemot en passiv marknad beståendea v ett antal kunder. NÄTVERKET: företaget har relationer (kunder leverantörer andra företag) = när av företag; För att resurserna ska ge konkurrenskraft måste de stå i balans med det större nätets egenskaper (ex. kompletterar andra enheters resurser på lämpligt sätt) Relationer = BINDNINGAR: Tekniska: företag anpassar sig till något tekniskt avseende; Tidsmässiga: reducering av kostnader, ökad effektivitet; Kunskapsmässiga: känna varandras styrkor och svagheter; Sociala: personliga kontakter (kompletterar juridiska bindningar); Ekonomiska & juridiska. Bindningar + höjning av effektivitet = långsiktighet ( vi väljer inte leverantörer, utan samarbetspartner ) = stabilitet: förutsättning till förändring. Funktioner: Ger närhet: möjlighet till konfrontation skapar en naturlig utvecklingskäla; Ger säkerhet: kontakt med de som ska använda produkten; Förmedlar information: alla behöver inte ha kontakt med ursprungskällan; Skapar utvecklingstryck: bara när företagen riktigt känner varandra kan de skapa tryck. Företagens struktureringsgrad: Hårt strukturerade: bestämda väldefinierade roller, svårförändrade (ev. Inom relationerna) Löst strukturerade: mindra starka bindningar, lätt förändrade (också utanför de uppbyggda relationerna) Mellanformer. Företaget: bör vara sett i relation med andra företag. Inre egenskaper (har direkt betydelse till hur relationer till omkringliggande enheter kommer att fungera): Tekniska utformningen; Organisationen; Personlaends kunskaper; Personalens relationer; Finansiella styrkan. Företagets marknadsföring: beroende på situationen syftar den till att Behålla en position på marknaden; Anpassa sig till en marknad; Förändra en marknad. Företaget kan vara bättre på två olika sätt: 1. Generellt sätt: produktens unktion eller leveransförmpåga; 2. Anpassningsförmåga: utformar produkt leverans till köparens krav. Kan delas upp i problemösande del (lösning på kundens primär behov: produktens utseende/funktion) och överförande del (leveranser, utbildning..):

8 Problemlösningsförmåga: Prispressare (låg generell förmåga/anpassnings): konkurrenskkrafting = låga priser; Produktutvecklare (hög/låg); Kundanpassare (låg/hög); Kundutvecklare (hög/hög): både specialist och anpassande. Överföringsförmågan: (ska ske fysiskt kuridiskt kunskapsmässigt) Standard (låg/låg): inga speciella krav; Material administrator (hög/låg): stordriftsorienterade; Anpassare (låg/hög): flexibilitet; Integrerare (hög/hög).

9 Lian & Laing Public sector purchasing of health services: A comparison with private sector purchasing Lian & Laing studerar inköp inom privat respektive offentlig sektor. De fann att inom den privata sektorn är inköpen mer relationsbaserade, medan de i den offentliga sektorn är mer transaktionsbaserade. Då relationsbaserade inköp är det teoretiskt bästa, beror detta på en avsaknad av flexibilitet hos ledningen inom den offentliga sektorn samt ett omfattande och begränsande regelverk kring offentlig upphandling. Detta trots att relationsbaserade inköp kanske också hade varit bättre i dessa fall. Köp, företags oklara gränser, institutionella omgivningar, att byta form FULLSTÄNDIG SAMMANFATTNING?

10 By Russell I. Haley Benefit Segmentation: A Decision-Oriented Reseach Tool En marknad kan segmenteras in i hur många delar som helst. Frågan är dock vilka segmenteringsgrunder man ska se till för att resultatet ska bli så produktivt som möjligt? Haley argumenterar för att nyttosegmentering är den segmentgrund som är mest effektiv. Traditionella segmentgrunder: (notera att de inte är dessa Haley argumenterar för!) Geografiska: plats, land stad etc. (kom först, då amerikanska företag kunde inte täcka hela landet utan fick specificera sin försäljning på specifika platser) Demografiska: ålder, sex, ras, livscykel mm.. (kom efter geografiska eftersom företag sökte nya segment grunder) Volym segmentering: viss fakta säger att 50% av en kundgrupp står för 80 % av köpen. Vore bra att hitta denna halva som har stor köpkraft. Dock svårt använda denna ide enligt Haley då många köper olika typer av varor, ex kaffedrickare som vissa dricker billigt kaffe och andra lyxigt kaffe. Tillhör samma volymgrupp men utgör inte ett homogent segment och svarar därför inte på samma typ av marknadsföring! Alla dessa grunder används men har ett stort handikapp enligt Haley, de tar inte tillhänsyn till casual factors dvs. komplexiteten inom segmenten, olikheten i selektion bland individerna inom gruppen. Vad är det som gör att Carl tycker om att köra Posche och inte Skoda? Och varför väljer Tom att dricka just Samboca när han shottar och inte tex. Jäger? Benefit Segmentation (Nytto segmentering) Haley förespråkar nyttosegmentering som är en segmenteringsgrund som svarar på frågan vilka nyttor som kunder söker då de konsumerar en produkt. Vad är det de vill uppnå? Ser alltså till bakomliggande orsaker. Det har visat sig att denna segmentgrund kan förutse en kunds köp beteende mkt mer effektivt än Geo,Demo,Volym. Detta säger inte att de 3 första segment grunderna är oanvändbara, de ska användas efter att man har benefittat sitt segment. Haley tar som exempel olika grupper som köper tandkräm. Dels finns det de som anser att det viktigaste är att ha vita tänder. Sedan finns det barnfamiljer som anser det viktigaste att tandkrämen är nyttig & effektiv mot karies. Vidare finns det grupper som ser priset som prioritet nr 1. Samt de som vill ha en god smakupplevelse. Dessa olika kundgrupper måste ha en anpassad marknadsförings mix som svarar till vad de söker. Haley påpekar också att om man förstår sitt segments behov kan man lättare stärka sitt förhållande till kunden och skapa nya produkter. Ex) En tandkrämstillverkare har en nöjd kundgrupp med undantaget att smaken inte är optimal. Genom att ändra denna genom en liten justering (tex mer pepparmint) kan tillverkaren stärka sin marknadsposition utan att det kostar honom speciellt mycket.

11 Vidare förespråkar Haley att det är viktigt att ha en specifik målgrupp och att inte försöka tillgodose flera segmentgrupper samtidigt. Då kan resultatet bli fussy brand image dvs produkten blir otydlig och tillfredställer kanske inget segments behov. Many products attempt to aim at two or more segments simultaneously. As a result they are not able to maximize their appeal to any segment of the market and they run the risk of ending up with a dangerously fuzzy brand image. Dessutom framhäver han att man helst ska rikta in sig på befintliga gruppen och inte försöka skapa nya segment. Tailoring marketstrategies to existing consumer patterns. Vill man som företag förfoga över en hel marknad så måste man enligt Haley dela upp sina varor så de tillgodoser allas behov. Exempel på detta är olika bilmodeller, Volvo cab till sportintresserade och XC90 till familjer etc. Vid markandsföring av Volvon skulle Haley se till de bakomliggande orsakerna vid köp av bil. Volvo skulle därför marknadsföra sig som säker eftersom det är en värdegrund många har vid bilköp. Vid reklam skulle man köra på känsla av trygghet och familjeglädje istället för rena produktattribut som hur många krockkuddar och hur bilen är konstruerad. Eget exempel på segmentering är ICA och Euroshopper, två matvaror vilka båda ägs av ICA, Euroshopper vänder sig till fattiga i samhället som inte har råd med riktig mat t.ex. KTH studenter. Medan ICA fyller behoven hos oss med lite mer pengar i fickorna, handelstudenter. Lanserar man nya produkter ska det undvikas att dess segment krockar ett befintligt. Exempelvis om Volvo ska göra en ny bilmodell, låt säga en budget bil, är det inte så bra om de som köper denna istället hade köpt en S80. Haley visar slutligen på att det finns några huvudgrupper vid nyttosegmentering 1) The status seeker Söker häftiga och högstatus produkter. 2) The Swinger modern och up to date vad gäller märke och produkt val. 3) The conservative type: håller sig till stora väletablerade företag och märken, byter sällan. 4) The Rational man: söker det billigaste och mest effektiva. Söker förmåner och värde för pengarna. 5) The Inner-Directed Man: Tycker det är viktigt med självkoncept. Ser sig själva som oberoende och ärliga samt anser sig ha en känsla för humor. 6) The hedonist: concerned with primarily sensory benefits. (inte 100 på va som menas) Sammanfattning Nyttosegmentering delar upp större segment i mindre med olika grunduppfattningar vad gäller smak och tycke. Detta är av stor nytta för marknadsförare eftersom de kan bemöta kundens krav på ett effektivare sätt. Gruppen blir mer homogen och är av större betydelse för marknadsföraren än traditionella segmentgrunder som geografiskt eller demografisk.

12 Haley R.I. Benefit Segmentation. A decision oriented marketing tool Marketing insight is limited only by imagination! Marketers can divide the market in many ways, but which will be the most productive?: - geographic segmentation: - demographic segmentation: (age, sex, income, occupation..) poor predictors / optimum bases for other segmentation strategies; - volume segmentation: ½ consumers = 80% of consumption; trouble: not all heavy consumers concentrate on the same brand (: they seek different benefits; ex coffee drinkers) * disadvantage: all based on past fact = not efficient predictors of future behavior. BENEFIT SEGMENTATION: True market segments = benefits consumers are seeking in consuming a given product. Benefits are better predictors than other types of segmentation, that are useful to differentiate among different benefit segments. Operationally complex: computer measurement techniques, Q technique of factor analysis, multidimensional scaling..; * Total configuration of benefits that differentiate the segments (individual benefits are likely to have appeal for several segments people would like to have as many segments as possible) Rule of thumb: - easier to take advantage of already existing segments; - no brand can satisfy all consumers; - a company s brands can sometimes cannibalize each other; - marketers who adopt benefit segmentation strategy have a substantial competitive edge. Types of segments: - status seeker; - swinger; - conservative; - rational man; - inner-directed man; - hedonist.

13 4.3) Boddewyn, J.J. - Advertising self regulation Boddewyn visar i artikeln hur olika annonseringsregler tillkommit och utformats på olika sätt i olika länder i Europa. Annonsering bör vara sanningsenligt, rakt på sak, informativ m.m. I varje fall förutsätter bra annonseringsbeteende att följande uppgifter blir uträttade: 1. Utveckling av standarder; 2. Göra dessa standarder kända och accepterade; 3. Ge råd till annonsörer om gråzoner; 4. Övervakning att normerna åtföljs; 5. Behandling av klagomål från kunder och konkurrenter; 6. Sanktionera dåligt beteende som är i strid med standardarderna. Annonseringskontroll kan i princip utövas genom självreglering inom branschen, laissez-faire eller statlig reglering. Vid ren självreglering, pure self-regulation, kontrollerar branschen sig själv och utomstående, Outsiders, som myndigheter och konsumentrepresentanter hålls utanför utvecklingen och användningen av riktlinjer. Detta utesluter inte konsultation av utomstående men dessa har ingen formell beslutsroll. Co-opted selfregulation föreligger när branschen tillåter att utomstående samarbetar till att utveckla, applicera och verkställa normer. Dessa utomstående sägs internaliseras. Negotiated self-regulation föreligger när branschen för förhandlingar med utomstående om utformningen av normerna. De utomstående förblir här utanför. Mandated selfregulation föreligger när branschen getts direktiv av staten att på egen hand utforma normer. Alternativ till självreglering är laissez-faire, self discipline, där kontrollen av annonseringsbeteendet lämnas till kunder och individuella företag - inte till sammanslutningar och myndigheter. Individuella företags självdisciplin, egenintresse och oro för kunders ogillande håller här beteendet på rätt spår. Ytterligare ett alternativ till självreglering är statlig reglering, pure regulation, där önskvärt beteende anges i lagar och andra rättsregler. Detta ifall; 1. Branschen inte kan väntas sjävreglera eller självdisciplinera sig; 2. Kunderna inte har vilja eller medel att protestera mot dåligt beteende. Dessutom har lagar större räckvidd än laissez-faire och självreglering. Ingen av dessa typer är i sig själv tillräcklig. Följaktligen ökar, enligt Boddewyn, den hälsosamma trenden att regeringar i högre utsträckning stöder olika typer av självreglering, och kontrolltyperna samverkar alltså. Självreglering kan då avbelasta public-policy funktioner, och domstolar behöver i princip bara göra prejudikat som ger ett vägledande ramverk. Boddewyn nämner också collective conventions, som är normer som förhandlats fram mellan olika branschorgan och statliga organ. Dessa kan sedan appliceras på hela branschen och sanktioneras. Ett exempel på samverkan är Sveriges konsumenträttsliga apparat, såsom konsumentombudsmannen, Näringslivets Etiska Råd och Marknadsdomstolen, där normer lånats från International Chamber of Commerce, och partsammansatta organ med representanter från näringslivet och konsumenter har normgivande verkan. Boddewyn har i studier av de självreglerande systemen i Belgien, Kanada, Frankrike, Sverige och Storbritannien funnit att det finns tre typer av grupper i de interna organisationsstrukturer som ska genomföra public-policy funktioner: 1. Branschrepresentanter; 2. permanent personal; och 3. Olika utomstående såsom konsumentrepresentanter och regeringsrepresentanter. Generellt är grupp 1. Bäst beträffande utformningen av att utveckla riktlinjer. Att låta branschen utveckla sina egna normer fungerar bäst när det begränsas till de traditionella områdena för kontrollen, t.ex. vilseledande marknadsföring. Kritiker menar att självreglering enligt det sistnämnda

14 inte tar upp mjuka värden som smak, anständighet, integritet etc. Branschen reagerar här mycket långsammare än vad statliga organ skulle gjort. I Kanada fick de självreglerande organen inrätta separata enheter för annonsering riktad mot barn, feminina hygienprodukter och sex-stereotyper. Dessa enheter har konsumentrepresentanter och trenden är tydlig: Mjukare frågor kan inte behandlas utan medverkan av utomstående. Det franska synsättet försöker inkludera utomstående som rådgivare. Det brittiska synsättet är att de oberoende ledamöterna i annonsering-standards-rådet kan besluta om mjukare värden genom att utforma en begreppsbildning, utan att ta behöva utveckla formella normer. Media spelar en stor roll vid självreglering. Efterlevnaden av normer antas vidare vara extra bra i media, eftersom en sanktion om att förbjuda t. ex. en reklamfilm uppfattas av ett företag som värre än att åläggas en bötesavgift.

15 Boddewyn Advertising self-regulation: Private government and agnet of public policy 1985 Boddewyn tittar på hur företagen själva kan reglera annonsering utan att landet behöver lagstifta. Hon skiljer på tre olika sorters reglering, laissez-fair (ingen reglering alls, företagen sköter sig själva, eftersom de skjuter sig i foten om de försöker sig på skumma trick), self-regulation och regulation. Hon tittar främst på skillnaderna mellan self-regulation och regulation och finner argument för och emot self-regulation. Argumenten för är att: 1. Självreglering är snabbare, billigare och effektivare, eftersom industrin själv bäst känner problemen. 2. Självreglering ersätter inte lagstiftningen utan kompletterar den, genom att den går längre än lagen. 3. Självreglering generar större moral, eftersom man inte enbart följer paragraferna, utan efterlever andan. 4. Självreglering minimerar friktionen mellan kunder och företag, vilket lagstiftning snarare gör värre. 5. Självreglering kan göra så att medierna bojkottar företag som inte sköter sig. Argumenten emot är: 1. Skadar konkurrensen, eftersom det ger upphov till sammanslutningar. 2. Försöker ta bort lagar, medan det i själva verket är få som följer de självregleringen. 3. Är ineffektivt när konkurrenslagstiftning hindrar bildandet av sammanslutningar. 4. Får dålig finansiering, och ger dålig insyn. 5. Har för få konsumenter och politiska representanter när reglerna utformas.

16 Boddewyn J.J. Advertising Self Regulation Private Government and Agent of Public Policy Advertising ought to be: truthful, non-deceptive, fair, wholesome, informative. Good advertising behavior: - develop standards, - make them known, - monitor compliance with norms, - handle complaints from consumers and competitors, - sanction violation of those standards. * Can be achieved in a variety of means: laissez-faire / regulation (hybrid forms ex. Self Regulation) LAISSEZ FAIRE: Competition alone will effectively regulate the market. (self-discipline and self-interest) REGULATION: Government rules backed by penalties: - businesses cannot be trusted; - consumers and competitors lack the will and power to countervail business power. * Criticized: oppressive, ineffectual, costly, weakly enforced, confused, conflictual.. SELF-REGULATION: Control of business conduct and performance by the business itself rather than by government or by market forces. Not preclude informal consultation with outsiders, but they don t have a formal decision role. * Advantages: - faster, cheaper, more effective and efficient (industry knows itself better); - greater moral adhesion than law (adopted voluntarily); - minimize frictions business-consumers; - can deal with delicate matters the government finds difficult to handle; - ability to develop standards in matters of opinion, taste, public decency (regulation is not); - can be a testing ground for future laws. * Criticized: - Impairing business competition and innovation; - pretending businesses will do the job (in fact standards are low); - insufficiently financed and publicized.; - difficulty of making the public aware of the industry s standard. Complementary nature of regulation / self regulation: self regulation = one of several means in achieving equilibrium (community market state association) _ multiple approach. Business can but not always will so the threat of regulation is often necessary to generate self regulatory action, and self-regulation requires a strong state to achieve its full potential

17 Nilson K. & Fernler K. Det nya Regelsammhället En illusion av frihet. Regler = lösningar på problem; de samordar, rangordar, granskar, värderar verssammheter. Trots en lång tradition har en alltför flitig användning kritiserats i senaste åren (altför komplexa och många!): byråkrati = ineffektivitet (avregleringar = företag kan agera fritt och rationellt, med ursprung tll egna preferanser) Krav på företag: inte bra att rpoducera effektivt, utan - hur verksammheten ska vara organiserad; - vilka produktionsprocesser bör användas; - mål coh syften osv. Varför?: rättighetsexpansion i sammhälet = företag åste ta hänsyn till mycket fler fenomen och grupper: - jämsteldhet; - miljöpåverkan * Corporate citizenship : företag bör agera som medborgare och ha socialt samhällsansvar. REGLER: - Tvingande regler: (lagar; EU-direktiv...) med sanktioner kopplade till sig. Det finns en tydlig regelskapare (upphovsman) och en grupp av regelföljare = hierarkist organisatorisk relation. - Frivilliga regler: (koder; standarer; rekommendationer; riktiljer) kodifierade och nedskrivna. Formell upphovsman (företag; internationella organisationer) Inte santioner: soft laws. - Normer: utväcklas under längre tidsperioder. Normer kan reglera hårdare än nogon annan regleform: de betraktas som givna självklara. Olika skepnader och former, varierande räckvidd (geografiskt, sektormässigt). Mångfalld regler = mångfalld regelskapare: sammanslutningar av stater, frivilligorganisationer, professionella sammanslutningar (nationella interantionella), organisationer vars äfferide är att slkapa regler (ex. ISO). Legittimering av regler: - Kunskap: problem är att olika kunskapsspråk står mot varandra. - Demokrati (ex. FN): problem är att alla parter kanske inte deltar i regelformulerandet. Regelföljande och regeltolkning: Att gölja alla regler är en omöjlighet. Regelföljande kräver regeltolkning: det kan ske på många olika sätt = ibland svårt att bedöma om en regel följs eller ej. Regelskaparna lägger stort ansvar på regeltolkarna (de har inte alltid kompetens). Trots allt har regler stor styrande effekt.

18 Power M. The Risk Management of everything Introduction: The risk management explosion Can we know the risks that we face, now or in the future? No, we can t: but yes, we must act as if we do! There is a functional and political need to maintain myths of control and manageability; risks must be made audible and governable. Risk management organizes what cannot be organized. Who bears the risk?: insurance companies, financial services organizations, State (risk management has moved to the heart of the government itself). Risk management = accountability, responsibility (being a good organization = have a broad and formal risk management program). Origins: - Uncertainty; - Technological changes = new risk management possibilities; - Recent scandals and crises; - National security, preventive military action; What is Risk?: more and more things are being described as risk; - health and safety: risk is equated to hazard and dangers; - finance: it is a matter of volatility in expected outcomes (positive or negative) * The vagueness and ambiguity of the concept is probably the reason of its widespread impact. Secondary risk management: The experts are being more and more preoccupied with managing their own risks: secondary risks to their reputation.

19 Sammanfattning, Power, M (s.75-82) Riskhantering: Can we know the risks we face, now or in the future? No, we cannot: but yes, we must act as if we do. Hela samhället, alla offentliga organisationer, myndigheter och privata sektorn har fått upp ögonen för riskhantering. Är denna riskhanteringsfasen ett rationellt svar på en mer riskfylld värld? Riskmanagement of everything Handlar om att göra risken reviderbar och kontrollerbar. Risk Management organises what cannot be organised Vem tar ansvar för risken? Företag och organisationer har agerat risktagare åt allmänheten. Ex. försäkringsbolag, finansiella service organisationer, etc. Utvecklingen har varit att dessa institut som ett steg i sin egna riskhantering lägger tillbaka risktagandet på sina kunder. Statlig riskhantering. UK-gov 1. Stora organisationer 2. Sårbart samhälle 3. Ökad statlig riskhantering ( 4. minskade politiska argument) Finns tendenser till steg 4. The rise of risk management. Riskhantering handlar om såväl teknisk analys som ansvar och värderingar Historiskt har riskhantering haft fokus på teknisk analys / det vetenskapliga. mid 1990s. Utvecklingen åt mer värderingshållet. Barings bank kollaps utvecklade riskhanteringen. Viktigt att anses vara en good organisation The expanding knowledgebase for risk management Standardisering av riskhantering Medvetenheten har växt enormt under sen mitten på 1990-talet.

20 Politiker har inte reglerat denna förändring. Som de t.ex. gjorde med revisionen på 1980-talet Företagen själva skapar och standardiserar olika tillvägagångssätt för olika bransher. The riskmanagement of everything Teknologiska förbättringar bättre info system nya riskhanteringsmöjligheter Skandaler har varit drivande CSR corporate social responsibility Media påverkar ERM enterprise-wide risk management I både den offentliga och privata sektorn är riskhantering i nuläget del av det nya organisatoriska ansvaret. Detta kan vara en risk i sig? What is risk? Risk är svårt att definiera. Risk definieras efter området ifråga. Ex. Health & saftey; risk is hazards and dangers Finance; risk is volatility in expected outcome (positive and negative) Some think that we live in a risk-society Detta uttryck har uppkommit med fabricerad risk. Är världen med riskfylld? Kanske ges mer fokus åt risken när fler tror att mänskliga beslut styr mer än guds vilja Secondary risk management Samhällets riskhantering experter får mer ansvar experterna ökar sitt riskhanterande beteende mindre säkra prognoser och bedömningar Anledningen till detta är att risken för framtiden inte kan bestämmas i förtid The argument Viktiga nyckel teman för riskhantering: 1. Risk communication and reputation

21 2. Risk-based regulation Offentlig riskhantering utvecklas mot den privata sektorns. CSR blir viktigare i riskhanteringen Största problemet är att riskexperterna ofta fokuserar mer på sitt rykte eller sitt personliga ansvar när de kalkylerar risker åt organisationer. Individualisering: lättare att ställas till ansvar för sina handlingar Större osäkerhet och mindre precisa riskantaganden Högre risk?

22 Spekman Robert E., Davies Edward W. Risky Business Expanding the discussion of risk and the extended enterprise. Adversarial model (previous thinking) is inappropriate and harmful: Adversarial relationships buyers-sellers; supply chain thinking based on lower prices = added value. EXTENDED ENTERPRISE: (supply chain wide thinking) supply chain management (SCM) focuses on factors that link supply chain members but more than workflow and logistics. Value = information, innovation (not price) Companies that value learning across the supply chain see information as a shared asset and exhibit very collaborative behavior _ they tend to be more responsive, adaptive, flexible. They report lower inventory levels, greater customer account penetration, improved cycle time, faster new product development (effectiveness and efficiency) Challenge of extended enterprise - increased dependence upon supply chain partners; - greater risks. RISK _ the definition is context specific: - General level: probability of variance in an expected outcome. Seen as negative, probability of loss (different from uncertainty = exogenous disturbance) - Portfolio management: risk is equated with the level of tolerance expressed for how to balance a set of investments. - objective / subjective risk. - organizational level of risk: much higher tolerance in groups. Dimensions of risk: 1) Physical movement of goods: incidence = inability of purchasing; 2) Flow of information; 3) Flow of money; 4) Risk associated with sharing information outside the firm s walls _ threat from an unknown third party (competing company individuals acting as terrorists); 5) Relationships forged among supply chain members: tendency of a partner to act opportunistically (in its own interests to the detriment of other members) [different from terrorist = not same level of severity of intent: not act to destroy but to improve own position] 6) CSR (Corporate Social Responsibility): risk of ruining reputation. Supply chain consist of three main flows: 1) Goods; 2) Information, 3) Money, each important to perform efficiently _ each representing a different dimension of risk. List of supply risks (Zsidisin): Supplier capacity constraints: demand cannot be met due to inability to manufacture; Quality; Changes in product design and production process; Inability to reduce costs; Unanticipated delays and supply disruption (ex. Natural disasters, strikes, fires etc..); Security: especially after Sept 11;

23 Risk associated with material flows = information flows: orders transmitted incorrectly, lack of transparency and visibility in supply chain etc.. (the fear of disclosing too much information is still a concern for many companies: managers fear loss of control and autonomy) * Trust: collaborative networks = not only good information flow systems, but mutual trust, commitment, capabilities. High level of trust = lower costs: negotiating, monitoring, enforcing contracts (ex. Wal-Mart / P&G); The trust is to accept dependence. Although it is the glue that holds a company together, it is very fragile and subject to numerous stresses and strains.

24 Risky Business Robert E. Spekman Företag kännetecknar kostnads och konkurrensfördelarna som resulterar från Supply chain partner som arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Vissa kan tycka att det verkar introvert att jobba med få leverantörer samt integrera dem i arbetsprocessen, utformning av strategier samt för att uppnå maximal kundnytta. Supply chain: A- > AA -> AAA (ett företag köper in delar av ett annat företag, som i sin tur köper in råvaror av ett annat, denna sammankoppling kallas Supply chain) Att förmedla information till de andra företagen som ingår i kedjan om struktur, produktionsdesign och tillgångar, har fördelarna att de andra företagen flexibelt kan anpassa sig och vara snabba när det kommer till nya produkter som ska tillverkas. Artikelförfattaren tar upp fördelarna med outsourcing vilket leder till mindre lager, högre vinst och bättre produktivitet m.m. De tre viktigaste faktorerna ett företag måste ta hänsyn till när det väljer vilka företag som det ska jobba med (delta i deras Supply Chain) är: Kunskap, rykte och en gedigen kunskap om företaget i fråga. Vad är riskerna? Generellt är risk definierat enligt artikeln som sannolikheten att det förväntade resultatet inte inträffar. Exempelvis om någon förväntar sig ett visst resultat av sitt arbete, men det inte blir så, risken sammanfaller då med konsekvenserna man måste ta av detta resultat. Riskerna i en Supply chain kan vara att man inte ska kunna nå upp till kundernas krav, flödet av information och pengaflöde. Risken är att någon av dessa blir utsatt för en tredje okänd part som inte är med i kedjan och har för avsikt att stjäla eller sabotera. En annan risk är att en part i kedjan väljer att handla för egen vinning och inte är ärlig med de andra företagen. Om något av företagen i kedjan begår en handling som påverkar dess rykte kan alla parter i kedjan påverkas av detta (använder barnarbete, insiderhärvor) De största riskerna för en leverantör är följande flöden: Varor, information och pengar. Om kapaciteten minskar kan inte efterfrågad kvantitet levereras, kvalitet på varor kan också påverkas av fördröjningar. Något som en leveransföretag måste vara uppmärksamma med är att hålla sig uppdaterade om design och om kommande trender. Artikeln betonar vikten av att företagen i kedjan måste kunna lita på varandra och ha samma värderingar och mål för att förebygga att oförutsedda händelser inträffar, företagen måste se sig som en helhet av något större och alltid ha i åtanke hur deras agerande kan komma att påverka de andra i kedjan. Sammanfattningsvis: Artikeln tar upp fördelarna för ett företag att bilda ett mindre sammansvettsatt nätverk (Supply chain) samt vad företagen i detta nätverk kan gör för att motverka att utsättas för risk.

25 Sammanfattning Enacted sensemaking in crisis situations Karl E. Weick Det viktigaste i Weicks artikel är begreppet enactment (att utföra, agera) som beskriver att när människor handlar så skapar de strukturer och händelser och sätter dem i handling. d v s individer är genom sina handlingar medproducenter av det underlag som de sedan gör frågor av och tilldelar mening. Weick använder ofta den här den här termen i samband med sensemaking som betyder meningsskapande d v s att man genom handling skapar mening således enactment. Weick betonar också att mening skapas genom sociala relationer och kommunikation. Av detta härledandes så är en viktig del som Weick tar upp att man når förståelse genom handling men handling påverkar skeenden och kan ofta göra krisen värre d v s genom att göra saker är man med att skapa krisen. Weick beskriver världen utifrån en form av orsak-verkan perspektiv - individer skapar deras egna miljöer. Genom våra handlingar skapar vi möjligheter och begränsningar. Utifrån detta antagande förklarar Weick meningsskapande av självuppfyllande profetior t ex om ledningen anser att en fabrik är helt värdelös, så smittar sig denna uppfattning av sig på arbetarna och faktumet realiseras. Ledningens uppfattning sätter igång enactment som leder till att uppfattningen besannas. En annan viktig punkt från artikeln är att Weick hävdar att kriser karaktäriseras utav låg sannolikhet/hög konsekvens skeenden som hotar organisationens mest grundläggande mål. Weick anser även att fel är oundvikliga och för att minimera felen är det vitalt att man förstår sig på dem så snabbt som möjligt. Om vi under en krissituation kan förstå meningsskapande processen så kan vi hjälpa folk att förhindra stora kriser genom smartare behandling utav små kriser. Weick använder sig av cause maps d v s orsakskartor som används för att förklara individers mentala representationer av samband mellan personer, händelser och situationer. Människor kan endast se de kategorier och antaganden som är lagrade i orsakskartan från föregående erfarenheter. Weick tar även upp hierarkins utformning i händelse av en kris och argumenterar för att handling inom ett centraliserat system kan bromsas ner eller hindras. Det finns även en risk för reducerad kompetens fokuserad på problemet. Weick menar även att den auktoritära personen inte är den nödvändigtvis mest kompetenta personen att handskas med problemet. Vilket kan leda till förvirring och mindre handling inom organisationen. Eftersom enactment är en arbetsintensiv process så är mängden anställda avgörande för mängden kunskap i organisationen. Således menar Weick att understaffing (underbemanning) kan få allvarliga konsekvenser pga reducerad kunskap. Om handling genererar förståelse så är antalet utövare avgörande för att utföra och tolka. Därav blir dessa en betydelsefull variabel i crisis manegement. Fortsättningsvis tar Weick även upp att turnover (omsättning) är ett lika stort hot som understaffing i enheten/organisationens institutional memory eftersom om det endast finns en viss kompetens och likartade orsakskartor i enheten så kommer dessa i ett krisperspektiv utgå från att lösa denna kris utifrån dessa kunskaper. T ex specialister söker efter problem som de med hjälp av sin kunskap kan lösa. Därav kan man dra slutsatsen att specialister inte kan se helheten som kräver kunskap som de ej besitter. Därför är det bäst att ha en så heterogen enhet som möjligt med så olikartade orsakskartor som går. För att få olika perspektiv på problemet. Mångfald är bra.

26 Capacity affects perception d vs kompetens påverkar uppfattningsförmåga. En specialist kan inte se helheten. Weick menar även att tenacious (orubblig, ihärdig) justificaitions (berättigande, rättfärdigande, motivering) kan vara både gott och ont. (Jag tolkar termen tenacious justifications som orubbliga antaganden så här är det ) Gott De ger upphov till mening i tider av ambiguitet, överraskning och förvirring. Så att folk kan se klarare på val man kan göra. Ont Kan skapa blinda fläckar d v s man tar antaganden för givna och utesluter eventuella möjligheter p.g.a. trångsynthet. Samt att man ej granskar vedertagna alternativ kritiskt. Weick tar även in aspekten på att enactment påverkar krishantering genom psykologisk kontroll, effekt av handling på stressnivå er samt farten på kommunikation och ideologi. Han menar även att transformation av svåra uppgifter till enkla leder till lägre stressnivåer. Avslutningsvis menar Weick att ett enactment -perspektiv säger oss att kriser är mer kontrollerbara än vi trott. Min slutsats är att enactment är ett dynamiskt sätt att agera i en organisation och att själva artikeln handlar om hur man ska handla utifrån detta perspektiv i en kris. Utdrag från mina lektionsanteckningar från fredagens case-föreläsning som berörde Weicks artikel. Vad krisen är, är inte givet Hur aktörerna tolkar och skapar sin omgivning påverkar vad krisen blir People think by acting. To sort out a crisis as it unfolds often requires action which simultaneously severates the raw material that is used for sensemaking and affects the unfolding crisis itself Weick förespråkar följande: Proaktiv krishantering Pre-assessment Prevention Preparation Coping Riskhantering och akut krishantering blir överlappande processer. Aktörers krishantering präglas av - förväntningar om t ex orsak verkan samband - Commitment till t ex sin företagsstrategi, sin avdelning, kapacitet - Tillgängliga kompetenser och resurser Handling är viktigt för vad saker blir Förväntningar - Tidigare erfarenheter av orsak verkan t ex: tropiska stormar kommer en gång/år och vi har alltid gjort så här (baksida = trångsynthet t ex stormen Katrina) Självuppfyllande profetiors roll

27 T ex vår avdelning håller på att rationaliseras bort. Det spelar ingen roll vad vi gör. (kan skapa kriser internt) -klassificeringar i viktigt och oviktigt Commitment - utan handling, ingen krishantering MEN -Blinda fläckar (marketing myopia) -Bristande kritisk granskning av alternativ Kapacitet (kompetens) - Folk ser de saker de känner sig förmögna att göra något åt svarsrepeteoaren vid krishantering begränsas - Ju fler kompetenser desto fler möjliga sätt att agera - Vikten av handlingsfrihetens fördelning i hierarkin - Risker med centralisering av krishantering gäller att hitta balans mellan ledning och de som är lägre ner o närmare konflikten

28 Karl E. Weick Enacted sense-making in crisis situations Journal of management studies Sense-making in crisis situations is often difficult because action that is instrumental to understanding the crisis often intensifies the crisis. People think by acting _ delicate tradeoff between dangerous actions that lead to understanding and safe inaction which produces confusion. Retrospective sense-making: the explorer will not know what he faces until he faces it, but the act of exploring itself has an impact on what is being explored = parts of what the explorer discovers is a consequence of his own making! You can will understand the problem you are facing only your actions have become extremely intricate into it. Enactment = when people act they produce structures and opportunities. It involves a process (enactment) and a product (enacted environment). Errors are inevitable, so the key issue is how to keep them from enlarging = understand them fully and quickly. If we understand the process of sense-making during a crisis we can prevent larger crisis by smarter management (enactment = prevention / crisis management) Enactment and Commitment Dark side: it produces blind spots, when a person becomes committed to an action, builds an explanation that justifies it, the explanation tends to persist and becomes an assumption that is taken for granted. Enactment and Capacity People see those events they feel they have the capacity to do something about (crucial point to improve crisis management) When crisis occur authority moves to higher levels of the hierarchy (centralization). [danger of centralization: less competence] Enactment and Expectations Assumptions are an important source in crisis prevention.

29 Rodney C. Runyan Small Business in the face of Crisis Identifying Barriers to recovery from a Natural Disaster Study on small businesses recovering from a large disaster, conducted by interviewing stakeholders in five different communities in the Gulf Coast (USA) after Hurricane Katrina. (how they prepared responded recovered) While large corporations suffer from these disasters, small businesses owners are often hit twice: as local citizens and as business owners (fewer resources with which to plan, respond and recover) Small business (SBA Small Business Adm.) = independently owned and operated, not dominant in its field, fewer than 100 workers, fewer financial resources. 99,7% of employer businesses in USA (2003). Crises: (problematic clear definition) High consequence: interruption of cash-flow (goal of small businesses = provide a ready family income, not long term growth) / lack of capital. Low probability: surprise to the organization Ambiguity: (little understanding of the cause-effects of the crises) inability to assess damage; future municipal development plans; lack of clear-cut methods to finance recovery Decision making time pressure: lack of information needed for decisions of such magnitude (stay or evacuate? How to finance operations-inventory..? etc..) Crisis management: study of organization s handle of crisis 1. Prevention: mitigation and planning; 2. Research focused upon communication and information flow (bottlenecks: increased amount of information / less communication channels = delay of relevant information communication system failure) 3. Recovery: minimize the impact of the crises, get back to pre-crises level, learn from event (eventually look for scapegoats) With the latest technological advances we feel disasters can be safely predicted and controlled. But the paradox is that the safe the world becomes the more vulnerable we are when a disaster actually happen. There is no such thing as a routine crisis, and just because a community is prepared for a certain type of disaster it does not mean it is prepared for all types of disasters.

30 Sammanfattning av: Small Business in the Face of Crisis: Identifying Barriers to Recovery from a Natural Disaster. Rodney C. Runyan Sammanfattning: I tidigare gjorda studier om ledning och hantering i krissituationer har sällan analyser gjorts av hur småföretag hanterar katastrofer. Denna artikel försöker genom ett kvalitativt angreppssätt förstå hur småföretag återhämtar sig från stora katastrofer genom att intervjua småföretagsägare i fem olika delområden vid den mexikanskagolfen (kust mot USA). Studien genomfördes inom en tidsperiod av tre månader efter Katrina och fokuserar kring frågor som: Hur väl var städerna och företagare föreberedda på en krissituation, hur de hanterade de krisen och hur de återhämtade sig. Artikeln kommer fram till att återkommande teman i samband med en krissituation/katastrof är: stora konsekvenser, låg sannolikhet att de ska hända; tvetydlighet och otydlighet i kommunikation från ledning; och tidspress i bestämmandeprocessen. De småföretagarna som drabbades av Katrina blev utsatta för alla dessa teman. Vidare konstaterar skrivaren att småföretagarna var dåligt förbereda på katastrofsituationer vilket gjorde dem väldigt sårbara för cash-flow uppehåll. Situationen förvärrades dessutom av att de hade mycket svårt att få tillgång till kapital (lån), dåligt agerande av ledning (USAs hjälpaktioner) och de stora problemen med infrastrukturen. Artikeln är uppdelad i tre delar; en teoretisk grund om kriser och småföretagare, metoden som informationen samlades in på och slutligen en analys. Viktigt från första delen är definitionen av en småföretagare. Här konstateras att småföretagare skiljer sig från stora företag på så sätt att det är privatägt och är inte dominant på sin marknad. Vidare understyrks vikten av planering och strukturering av företaget. Även om ett företag precis börjat planera (inför olika typer av situationer) är fördelarna stora. Stora skillnader kan ses mellan företag som planerar och de som inte gör det. (SKÖNT ATT MAN HAR EN KURS SOM LÄR EN DET) Metodiken. Kvalitativa intervjuer, face-to-face. Skrivaren valde denna metod pga den stora bristen på undersökningar gjorda i liknande situationer. Han eftersökte en så stor objektivitet som möjligt. Han använde ett semi-strukturerat format på intervjun. Analys. Ingen förväntade sig vad som skulle ske i och med Katrina. Se ovan. Undersökningen visade också på en annan sida av katastrofen. Eftersom att invånarna i de delar av landet som blev förstört var tvungna att flytta så blev påfrestningarna på infrastrukturen väldigt stor. De samhällen dit folk flyttade fick över en natt dubblerad befolkning. Detta innebar ännu större påfrestningar för landet. Ännu en gång poängteras vikten av att vara förbered på det värsta. Vidare diskuterar artikeln skillnader mellan stora och småföretag i krissituationer. Den största skillnaden är att medan stora företag förlorar intäkter så förlorar småföretagare dubbelt; intäkter och som invånare. Detta innebär en större börda för butiksägare och andra småföretagare.