Barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Vem tar hand om dem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Vem tar hand om dem?"

Transkript

1 Barn och ungdomar med psykisk ohälsa Vem tar hand om dem?

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad december

3 Förord Åren fick Socialstyrelsen särskilda medel för att bedriva tillsyn inom området psykisk sjukdom, psykiska funktionsnedsättningar och missbruk. Socialstyrelsen beslutade att bland annat prioritera barn- och ungdomsfrågor, bland annat på grund av att den psykiska ohälsan har ökat hos barn och ungdomar under senare år. De grundläggande principerna i FN:s barnkonvention innebär bland annat att varje barn har vissa grundläggande rättigheter: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn. Barnet har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och har rätt till sjukvård och rehabilitering. [1] Under åren genomfördes en nationell granskning av hälso- och sjukvårdens insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Som ett första steg granskade Socialstyrelsen under 2008 den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Under 2009 granskades den icke specialiserade vården för psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Den första etappen har redovisats i delrapporten Barn- och ungdomspsykiatrin vård på olika villkor. Föreliggande slutrapport innehåller en detaljerad redovisning av etapp två, samt en sammanfattande redogörelse för insatser och resultat i etapp ett. Resultaten från de båda etapperna utgör grunden för rapportens diskussionsdel. Rapporten riktar sig till sjukvårdshuvudmännen och till dem som är verksamma inom BUP, vårdcentraler, barnavårdscentraler (BVC), ungdomsmottagningar samt skolhälsovård. Granskningens innehåll och metodik har utarbetats av en grupp representanter från Socialstyrelsens tillsynsregioner. I gruppen ingick Eva Bergdahl, Åsa Blennborn, Marie Collberg, Karin Dahlberg, Ingemar Gustafsson, Mats Holmgren, Mette Marklund och Roy Persson. Marie Collberg var ansvarig för rapporten. Projektet har kunnat konsultera en intern referensgrupp bestående av Björn Kadesjö, Maria Nilsson Blix, Annika Öquist och Ingrid Ström. Per-Anders Sunesson Avdelningschef Tillsynsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 11 Syfte och mål 12 Metod 13 Sammanfattande resultat av etapp ett 15 Resultat av etapp två 17 Vårdgivarnas uppdrag 17 Förebyggande insatser mot psykisk ohälsa 18 Tidig upptäckt 19 Utredning 20 Vad söker man för? 20 Utredningar 20 Stöd och behandling 21 Samverkan och samarbete 22 Samarbete 22 Gemensamma behandlingsplaner och sekretess 23 Problem när man remitterar eller hänvisar till annan enhet 23 Avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria 24 Anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen 24 Vilka problem ser man i dag? 24 Problem som rör BUP 24 Problem som rör socialtjänsten 25 Problem inom den egna verksamheten 25 Tillgänglighet 25 Diskussion 27 Referenser 30 Bilagor 31 Bilaga 1 Inspekterade verksamheter 2008, etapp ett 32 Bilaga 2 Inspekterade verksamheter 2009, etapp två 35 Bilaga 3 Vårdgivare som granskats i etapp två 38 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen gjorde under en nationell tillsyn av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och den icke specialiserade vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, det vill säga vårdcentraler, BVC, ungdomsmottagningar samt skolhälsovård. Under dessa två år granskades 47 vårdgivares uppdrag, 166 verksamheter inspekterades och 76 ungdomsmottagningar besvarade en webbaserad enkät. Granskningarna Etapp ett innebar att Socialstyrelsen under år 2008 inspekterade 70 barnoch ungdomspsykiatriska enheter och granskade 483 patientjournaler[2]. Granskningen omfattade följande områden: vårdgivarnas uppdrag tillgänglighet sluten vård personal diagnos och behandling riskbedömningar tvångsvård dokumentation kvalitetsarbete samverkan och samarbete anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen I etapp två, som genomfördes 2009, inspekterades 26 vårdcentraler och 26 BVC. Inom skolhälsovården genomfördes 44 inspektioner på skolor från lågstadiet till och med gymnasienivå. I etapp två genomfördes också enkätundersökningen avseende ungdomsmottagningarna. Granskningen i etapp två omfattade vårdgivarnas uppdrag till verksamheterna verksamheternas arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar verksamheternas arbete för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar verksamheternas arbete med att utreda, stödja och behandla barn och ungdomar med psykisk ohälsa samverkan och samarbete avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria anmälningar enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen. 7

8 Granskningarna visade att det finns flera bristområden. Socialstyrelsen har i denna slutrapport valt att lägga fokus på de allvarligaste bristerna där det behövs kraftfulla åtgärder för att stärka patientsäkerheten. Alla brister som Socialstyrelsen fann redovisades vid inspektionstillfällena och senare via beslut till de inspekterade verksamheterna. Resultaten Granskningen i etapp ett visade bland annat att det är oklart vilka uppgifter som ska utföras i den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin och vilka patienter som ska vårdas där brist på läkarmedverkan i specialistvården brister i samverkan med angränsande verksamheter Granskningen i etapp två visade att uppdrag från vårdgivarna till verksamheterna saknas eller är otydliga BVC tar ett primärt ansvar för barnens samlade hälsa upp till 6 års ålder det är oklart vem som ska ansvara för insatser mot psykisk ohälsa hos unga och barn över 6 år många vårdcentraler eller motsvarande inte anser sig ha något ansvar för barn och ungdomar mellan 6 och 18 år med psykisk ohälsa majoriteten av de inspekterade verksamheterna inte har någon organiserad, övergripande samverkan. Till detta kommer att skolhälsovården inte har något behandlande ansvar. De landsting som inte hade gett något uppdrag var Kalmar och Blekinge. Landsting som hade gett otydliga uppdrag var Uppsala, Västmanland, Dalarna, Örebro, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Östergötland, Värmland och Kronoberg. De kommuner och motsvarande som inte hade gett något uppdrag till skolhälsovården var Stockholm, Nacka, Gotland, Värnamo, Motala, Linköping och Pajala. De kommuner som hade gett otydliga uppdrag var Örebro, Borlänge, Nordmaling, Kramfors, Oskarshamn, Jönköping, Vimmerby, Karlskrona, Trelleborg och Växjö. En privat vårdgivare, Baggium AB, hade inte gett något uppdrag till skolhälsovården. Verksamhet tillät inte heller att eleverna sökte skolhälsovård på eget initiativ. De privata vårdgivare som hade gett otydliga uppdrag till skolhälsovården var Johan Bauer, Kunskapsskolan i Sverige AB och NTIskolan AB. Sammantaget visar granskningsresultatet att det på många håll inte finns någon icke specialiserad vård för psykisk ohälsa hos ungdomar och barn över 6 år, eller att den är mycket oklar. Detta beror på att merparten av vårdgivarna inte har formulerat några uppdrag till verksamheterna, eller att uppdragen är otydliga, när det gäller det primära omhändertagandet av barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Skolhälsovården har främst ett fö- 8

9 rebyggande ansvar, och har i många fall inte heller fått något uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa. De otydliga uppdragen innebär risker som ökar med den konstaterade bristen på samverkan mellan olika vårdnivåer, verksamheter och vårdgivare. Kraven Efter granskningarna har Socialstyrelsen i beslut begärt att vårdgivarna ska ge uppdrag eller förtydliga uppdragen till verksamheterna, både beträffande vilka uppgifter som ska utföras och av vem införa en organiserad och övergripande samverkan med de angränsande vårdgivarna för att barn och ungdomar ska få tillgång till de vårdinsatser de behöver. Verksamheterna ska införa och utveckla samverkan med de angränsande verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa Socialstyrelsen kommer att kalla in vårdgivare och verksamhetsföreträdare till möten i början av 2011 för att följa upp tillsynsinsatsen och tillsynsresultatet. De brister som då eventuellt kvarstår kommer att påtalas och följas upp tills det finns en sammanhållen vårdkedja där ansvarsområden är tydligt identifierade och tydliga uppdrag är givna. 9

10 10

11 Bakgrund Genom sin tillsyn av hälso- och sjukvården uppmärksammade Socialstyrelsen under 2000-talet påtagliga patientsäkerhetsrisker i hälso- och sjukvårdens insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Tillsynsinsatserna har utgjorts av enskilda anmälningsärenden, anmälda enligt lex Maria eller av enskilda personer. Socialstyrelsen noterade också tecken på oklarheter i ansvarsfördelningen mellan den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och den icke specialiserade vården av barn och unga med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har också noterat ett förändrat sjukdomspanorama, vilket innebär en ökning av tidiga psykoser, utåtagerande pojkar, självskadande flickor samt en ökning av barn och unga i asyl- och migrationssituationer som uppvisar tecken på psykisk sjukdom eller ohälsa. Mot denna bakgrund initierade Socialstyrelsen ett nationellt projekt för att granska vården av barn och unga med psykisk ohälsa, och det är resultatet från denna granskning som nu presenteras. 11

12 Syfte och mål Syftet med Socialstyrelsens tillsynsinsats under var att granska både den specialiserade och den icke specialiserade vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom - utifrån det uppdrag som verksamheterna har fått av huvudmännen. Tillsynens mål var att stärka patientsäkerheten och förbättra kvaliteten på vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa. 12

13 Metod Inom ramen för den samlade nationella tillsynen har 47 vårdgivares uppdrag granskats, 166 verksamheter har inspekterats och 76 ungdomsmottagningar har besvarat en webbaserad enkät. Tillsynen delades upp i två etapper varav den första etappen genomfördes under Där inspekterades 70 barn- och ungdomspsykiatriska enheter varav 12 slutenvårdsavdelningar och 58 öppenvårdsmottagningar. Dessutom granskades 483 patientjournaler. De inspekterade mottagningarna var vanliga mottagningar, det vill säga inga specialenheter som exempelvis ätstörningsenheter och psykosmottagningar. Urvalet gjordes med målet att inspektera de flesta kliniker och verksamhetschefsområden i landet. I juni 2009 publicerades tillsynsresultatet i rapporten Barn- och ungdomspsykiatrin vård på olika villkor [2]. I etapp två, som genomfördes under 2009, var uppgiften att granska den icke specialiserade sjukvården. Verksamheterna som inspekterades fanns inom upptagningsområdena för de BUP-mottagningar som inspekterades i den första etappen, och inspektioner gjordes i verksamheter på både mindre och större orter. Inspektioner genomfördes på 26 vårdcentraler och 26 BVC. Inom skolhälsovården genomfördes 44 inspektioner på skolor från lågstadiet till och med gymnasienivå. Inspektioner gjordes på 1 lågstadieskola, 3 lågoch mellanstadieskolor, 5 mellanstadieskolor, 1 mellan- och högstadieskola, 10 låg-, mellan- och högstadieskolor och 6 högstadieskolor samt 18 gymnasieskolor. Den webbaserade enkäten till ungdomsmottagningarna genomfördes i denna etapp. I etapp ett granskades vårdgivarnas uppdrag till verksamheterna tillgänglighet sluten vård personal diagnos och behandling riskbedömningar tvångsvård dokumentation kvalitetsarbete samverkan och samarbete anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen 13

14 Granskningen i etapp två omfattade vårdgivarnas uppdrag till verksamheterna verksamheternas förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar verksamheternas arbete för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar verksamheternas arbete med att utreda, stödja och behandla barn och ungdomar med psykisk ohälsa samverkan och samarbete avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen. Socialstyrelsens bedömningar bygger på innehållet i följande lagar och författningar skollagen (1985:1100) lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldigheten enligt lex Maria. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. För båda etapperna gäller att tillsynen inleddes med att Socialstyrelsen skriftligen begärde in uppgifter från vårdgivarna, landstingen och regionerna, om vilka uppdrag som getts till de olika verksamheterna. För etapp ett avsåg begäran BUP och för etapp två gällde begäran primärvård, barnhälsovård, ungdomsmottagningar eller andra hälso- och sjukvårdsverksamheter avseende barns och ungdomars psykiska hälsa. Motsvarande begäran gick ut till vårdgivare som ansvarade för skolhälsovården, det vill säga kommuner och privata skolanordnare. Samtliga inspektioner i båda etapperna genomfördes i form av gruppintervjuer och diskussioner där både verksamhetschefen och personal med företrädare för olika yrkeskategorier deltog samtidigt. Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på ett intervjuformulär. Varje inspektion avslutades med en preliminär återkoppling på plats som gjordes med hjälp av ett bedömningsformulär. Varje inspekterad enhet fick senare ett skriftligt beslut som innehöll eventuella påpekanden och krav på åtgärder från Socialstyrelsen. 14

15 Sammanfattande resultat av etapp ett Tillsynen i etapp ett visade på stora skillnader i vården och på några viktiga bristområden. Socialstyrelsen konstaterar att den specialiserade barn- och ungdomspsykiatriska vården är av så skiftande kvalitet, att den inte uppfyller målet i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Skillnaderna gäller bl.a. om vårdgivaren, dvs. sjukvårdshuvudmannen, har gett ett tydligt uppdrag till BUP eller inte. Det är vårdgivarens ansvar att tala om vad som förväntas av verksamheten och att ta reda på om förväntningarna uppfylls. Flera landsting och regioner hade gett tydliga uppdrag till BUP, men i många fall var uppdragen otydliga. Därmed var det oklart vilka uppgifter som skulle utföras i den specialiserade vården, vilka patienter som skulle vårdas där och vad kvalitetsarbetet skulle leda till. De besökta mottagningar som drevs i enskild regi hade dock alla fått tydliga uppdrag från sjukvårdshuvudmännen. Vårdgivarna behöver alltså klargöra olika verksamheters uppdrag och plats i en sammanhållen insatskedja. Det påpekar Socialstyrelsen också i en nyligen genomförd inventering av metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn [3]. Socialstyrelsen fann vidare stora skillnader i hur långt verksamheterna hade kommit i arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Läkarmedverkan i vården är ett område där Socialstyrelsen kräver förbättringar i många av verksamheterna. På endast 40 procent av enheterna uppgav de intervjuade att man uppfyllde hälso- och sjukvårdslagens krav på att utse en patientansvarig läkare. I knappt hälften av de granskade journalerna från öppen vård hade patienterna haft kontakt med en läkare. Utan specialistläkarkompetens - i samverkan med övriga professionella kompetenser - blir det svårt att värdera patienternas hela behov. Därmed riskerar patienterna att få felaktiga eller bristfälliga insatser. De granskade journalerna visade också stora dokumentationsbrister. Socialstyrelsen bedömde att en femtedel av journalerna inte innehöll godtagbar dokumentation, vilket utgör en patientsäkerhetsrisk och därför bedöms som oacceptabelt. Det ska vara möjligt att följa hela vårdförloppet i en patientjournal, och information som är väsentlig för vården måste dokumenteras. Nära hälften av journalerna från den öppna vården saknade t.ex. dokumenterad diagnos. Andra viktiga identifierade brister är uppföljningen av de insatser som genomförs, möjligheten att tillgodose behovet av sluten vård inom BUP för vissa patientkategorier och verksamheternas samverkan med angränsande verksamheter ( vårdgrannar ). BUP-vården är relativt tillgänglig i landet som helhet, men i vissa län är den mindre tillgänglig, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) 15

16 statistik [4]. Socialstyrelsen bedömer att god tillgänglighet är en viktig patientsäkerhetsfaktor för barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare hade de flesta av de besökta slutenvårdsavdelningarna goda rutiner för tvångsvård, men rutinerna kan behöva göras tydligare för personalen. Det är viktigt att det också sker uppföljningar av att rutinerna efterlevs. I samband med tillsynsbesöken återfördes Socialstyrelsens bedömning av vilka områden respektive enhet behövde utveckla. Verksamheterna fick även skriftliga beslut efter besöken. 16

17 Resultat av etapp två Socialstyrelsen har gjort en samlad bedömning utifrån de genomförda inspektionerna. Resultatdelen utgår från de granskade områdena (se sid 10-11) och varje område är uppbyggt med början på BVC fram till ungdomsmottagningarna. Vårdgivarnas uppdrag Socialstyrelsen har totalt granskat 47 vårdgivares uppdrag som rör barns och ungdomars psykiska hälsa. Av de 47 var 17 vårdgivare inom landsting och/regioner, 25 vårdgivare inom kommuner och motsvarande och 5 vårdgivare som bedriver privata skolor. Socialstyrelsen begärde att landsting och regioner skulle redovisa vilka uppdrag de gett till primärvård, BVC, ungdomsmottagningar eller andra hälso- och sjukvårdsverksamheter avseende barns och ungdomars psykiska hälsa. Av resultatsammanställningen framgår att 5 landsting hade gett ett tydligt uppdrag - Jämtland, Jönköping, Region Skåne, Stockholms läns sjukvårdsområde och Gotlands kommun 2 landsting hade inte gett något uppdrag - Kalmar och Blekinge. 10 landsting hade gett otydliga uppdrag - Uppsala, Västmanland, Dalarna, Örebro, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Östergötland, Värmland och Kronoberg. Begäran om redovisning av vilket uppdrag som getts till skolhälsovården ställdes till vårdgivare på skolområdet, det vill säga kommuner och privat skolverksamhet. Av det sammanställda resultatet framgår att 7 kommuner hade gett ett tydligt uppdrag - Göteborg, Mariestad, Östersund, Halland och Varberg, Knutby samt Jämtlands gymnasieförbund som är ett kommunalförbund för medlemskommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund. 8 kommuner inte hade gett något uppdrag - Stockholm, Nacka, Gotland, Värnamo, Motala, Linköping och Pajala samt Förbundsdirektionen för Ådalens gymnasieskolor. 10 kommuner hade gett otydliga uppdrag - Örebro, Borlänge, Nordmaling, Kramfors, Oskarshamn, Jönköping, Vimmerby, Karlskrona, Trelleborg och Växjö. Av resultatsammanställningen framgår att det i den privata skolsektorn var 1 vårdgivare som hade gett tydligt uppdrag till skolhälsovården - Salboheds gymnasiesärskola. 17

18 1 vårdgivare som inte hade gett något uppdrag till skolhälsovården - Baggium AB. Verksamheten tillät inte heller att eleverna sökte skolhälsovård på eget initiativ. 3 vårdgivare som hade gett otydligt uppdrag - Johan Bauer, Kunskapsskolan i Sverige AB och styrelsen för NTI-skolan AB. Vid inspektionerna och via den webbaserade enkäten ställdes frågan om verksamheterna hade fått ett tydligt uppdrag från vårdgivaren angående barn och ungdomars psykiska hälsa. Det sammanställda resultatet från 96 inspektioner och svaren från 76 ungdomsmottagningar redovisas i tabell 1. Resultatet visar att samtliga BVC anser sig ha ett tydligt uppdrag. Därutöver anser sig 13 av 26 vårdcentraler, 10 av 44 skolhälsovårdsverksamheter och 39 av 76 ungdomsmottagningar ha fått ett tydligt uppdrag från vårdgivaren. Tabell 1. Uppdrag till verksamheterna Vårdcentral Barnavårdscentral Skolhälsovård Ungdomsmottagning Tydligt uppdrag Otydligt uppdrag Uppdrag saknas Ingår inte i uppdraget Vet ej Uteblivet svar Summa Svarspersonerna ansåg generellt att det är den specialiserade barnpsykiatrin som ska ta emot och behandla barn med psykisk ohälsa. Verksamheterna ansåg också genomgående att BVC har ansvaret för barn 0 6 år men att det sedan är oklart vem som har ansvar för barnen från 6 års ålder och uppåt. Ungdomsmottagningarna tog oftast emot ungdomar i åldrarna år. Det finns dock inte ungdomsmottagningar på alla orter i landet, så denna resurs är inte tillgänglig för alla ungdomar. Förebyggande insatser mot psykisk ohälsa Samtliga BVC-verksamheter hade förebyggande insatser mot psykisk ohälsa hos barn. Endast 8 av de 26 vårdcentralerna hade sådana insatser jämfört med 42 av de 44 verksamheterna inom skolhälsovården som hade förebyggande insatser. Av de 76 ungdomsmottagningar som besvarat frågan uppgav 72 att de hade förebyggande insatser mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. De BVC-verksamheter som arbetade förebyggande erbjöd föräldragrupper till nyblivna föräldrar. Alla nyblivna föräldrar screenades med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EDPS) för att upptäcka och förebygga anknytningsproblem och för att upptäcka och bedöma ett eventuellt missbruk hos föräldrarna användes Alcohol Use Disorders Identification Test 18

19 (AUDIT). Båda dessa är evidensbaserade metoder. Personalen gjorde även hembesök och samarbetade med förskolor. När personalen på BVC hade fått kännedom om psykisk ohälsa och/eller missbruk hos föräldrarna såg de till att träffa familjen oftare. När personalen hade identifierat problem hos föräldrarna tog de också kontakt med förskolan, bland annat för att undersöka barnets nätverk. BVC hade särskilda föräldragrupper där man gav stöd till föräldrar med missbruk. Svarspersonerna ansåg det naturligt att ta kontakt med socialtjänsten och att göra en anmälan dit när de fick kännedom om problem där socialnämnden kunde behöva ingripa för att skydda ett barn. Föräldrar till skolbarn erbjöds för det mesta stödsamtal av skolhälsovården. Några av skolhälsovårdens verksamheter kunde också ge föräldrastödjande insatser i form av bland annat COPE (The Community Parent Education Program) och Comet, som är föräldrautbildningar som riktar sig till alla föräldrar. Några uppgav också att de erbjöd stödjande insatser till föräldrar som hade barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och till dem som hade barn med självmordsproblematik. Skolorna hade likabehandlingsprogram (antimobbningsprogram) och -team, som företrädare för skolans pedagogiska verksamhet ansvarade för. Skolhälsovården genomförde också hälsosamtal med alla elever. På flertalet av skolorna var det den pedagogiska verksamheten som ansvarade för det förebyggande arbetet kring missbruk. Skolsköterskan medverkade vid informationstillfällena som gavs kring alkohol, narkotika, droger och tobak. Skolhälsovården gjorde anmälan till socialtjänsten när behov fanns och i samband med anmälan sammankallade skolan ofta till möte med föräldrarna där även skolans kurator medverkade. En svårighet, om än inte ett generellt problem, var att nå föräldrar med annan etnisk bakgrund än svensk med föräldrastödjande insatser. Ungdomsmottagningarna arbetade förebyggande genom att söka upp ungdomar på skolor, mässor och andra verksamheter för unga. Majoriteten av mottagningarna arrangerade även studiebesök för alla elever i årskurs åtta. Ofta bjöds skolklasserna in till mottagningen och i annat fall gick personalen ut till skolorna för att informera om sin verksamhet. Tidig upptäckt För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa genomförde personalen på BVC kontroller och hälsoundersökningar av barn mellan 0 6 år. Inför besöken fick föräldrarna fylla i ett frågeformulär som man sedan följde upp vid nästa kontroll. Vid besöken tolkade personalen barnets signaler, tittade på kontakten och samspelet mellan föräldrar och barn samt frågade föräldrarna efter eventuella utvecklingsförändringar. Skolhälsovården genomförde hälsosamtal med alla elever inför skolstarten. Föräldrar/elever fick innan samtalet fylla i en hälsodeklaration. Vid högstadie- och gymnasieskolorna uppgav 10 av 21 att de ansåg det viktigt att uppmärksamma elevernas frånvaro. Detta gjordes genom att pedagogerna noga följde elevernas närvaro. Hög frånvaro hos en elev såg man som signal på att allt kanske inte stod rätt till och att det var viktigt att fånga upp eleven. Mentorskap fanns på några av skolorna och elever som hade hög frånvaro diskuterades på team- och skolkonferenser. Ett annat sätt att uppmärksamma elevers frånvaro var att eleven fick träffa skolsköterskan för ett 19

20 samtal när frånvaron nådde upp till en viss procent. Skolhälsovården uppgav vidare att de hade antimobbningsprogram och -team på skolan som bestod av olika personalkategorier från den pedagogiska verksamheten samt skolsköterskan. Personalen på vårdcentralerna angav att de ungdomar som sökte sig dit vanligtvis led av trötthet eller upprepade infektioner, inte psykisk ohälsa. När somatisk sjukdom uteslutits, ställdes frågor kring den psykiska hälsan och ungdomarna hänvisades, om behov fanns, till BUP eller till ungdomsmottagning. Vid inspektionerna på BVC ansåg hälften av verksamheterna att de hade kompetens för att upptäcka psykisk ohälsa hos barnen, men ville lära sig mer om vad man ska titta efter hos de riktigt små barnen. Vårdcentralens personal ansåg att de behövde mer kompetens medan skolhälsovårdens personal ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att uppmärksamma om barn och ungdomar inte mår bra. Många ville uppdatera sina kunskaper för att följa med utvecklingen och för att tidigt kunna upptäcka neuropsykiatriska symtom. Generellt ville personalen också få mer kunskap om kulturella skillnader i uttrycksätt hos de nya invandrargrupperna. Utredning Vad söker man för? Vid inspektionerna fick svarspersonerna uppge de tre vanligaste orsakerna till att barn och ungdomar tog kontakt med dem. Sammanställningen visade att de flesta hade besvär med huvudvärk (gäller inte små barn) magont sömnproblem. Svarspersonerna inom BVC angav att en del föräldrar även sökte vård på grund av egen oro över sina barn. De exempel som gavs var sömnproblem, aggressivitet och överaktiviteter hos barnet. Barn och ungdomar som sökte hjälp hos skolhälsovården uppgav även trötthet samt sömn-, stress- och relationsproblem. På vårdcentralen sökte man för trötthet samt för upprepade infektioner. Ungdomsmottagningarna fick också ange de tre vanligaste orsakerna till att ungdomar tog kontakt med dem. Av sammanställningen framgår att de vanligaste kontaktorsakerna var att ungdomarna behövde någon prata med ville ha preventivmedelsrådgivning led av psykisk ohälsa. Utredningar Vid symtom på psykisk ohälsa uppgav svarspersonerna vid BVC att de gjorde en inledande screening för att kartlägga problem, somatiska utredningar för att utesluta somatiska sjukdomar men också basutredningar och 20

21 neuropsykiatriska utredningar. Svarspersonerna vid vårdcentralerna uppgav att personalen där gjorde somatiska utredningar av patienterna, t.ex. vissa labbutredningar för att utesluta somatiska sjukdomar. Även inom skolhälsovården uppgav svarspersonerna att man gjorde somatiska utredningar för att utesluta somatiska sjukdomar. I samarbete med elevvården och skolhälsovården genomfördes basutredningar och begåvningsutredningar av elever. Vid inspektionerna hos skolhälsovården framkom att det fanns två anledningar till att basutredningar gjordes. Dels kunde utredning göras för att möta kraven från en del BUP-mottagningar - vissa mottagningar tog inte emot barn om inte en basutredning var gjord. Dels kunde också rektor ta initiativ till en basutredning för att pedagoger hade sett att barn och ungdomar inte utvecklades åldersadekvat eller för att personalen inom skolhälsovården hade uppmärksammat ett utredningsbehov. I en basutredning ingår en medicinsk del. Sammanfattningsvis kunde en basutredning bland annat ligga till grund för en remiss till BUP eller barn- och ungdomshabiliteringen ge fördjupad förståelse för och kunskap om barnets eller elevens behov, som sedan kunde leda till åtgärder i lärandemiljön skapa underlag för beslut när en vårdnadshavare ansökte om en plats i särskola för sitt barn. Vid inspektionerna fick svarspersonerna uppge de tre vanligaste instanserna som barn och ungdomar remitterades till. Resultatet av sammanställningen visar att de flesta remitterades till BUP, barnmedicinsk klinik, eller vårdcentral Stöd och behandling Granskningen visar att BVC, skolhälsovården och ungdomsmottagningarna stödjer och behandlar barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Detta gällde samtliga BVC-verksamheter, 41 av 44 skolhälsovårdsverksamheter och 68 av de 76 ungdomsmottagningarna. Stöd och behandling gavs framför allt för depressivitet eller nedstämdhet relations- eller familjeproblem självskadebeteende annan psykisk sjukdom eller störning (till exempel ätstörning, ångest eller oro). De vanligaste behandlingsinsatserna bestod av stödsamtal med barnet eller ungdomen eller med hela familjen. Svarspersonerna på BVC uppgav att de behandlade barn med anknytningsproblem samt sömn- och matproblem. I övrigt bestod behandlingen i 21

22 att personalen på BVC gav föräldrautbildning och stödsamtal till föräldrar. Skolhälsovården behandlade barn och ungdomar som var ledsna eller nedstämda, men också dem som hade matproblem som ätstörningar. Där behandlades också ungdomar med självskadebeteende. Behandlingsinsatserna bestod främst av stödsamtal med barnet eller ungdomen, men man erbjöd även stödsamtal med föräldrarna eller tillsammans med hela familjen. Ungdomsmottagningarna gav stöd och behandling till ungdomar med relationsproblem och krisreaktioner. Behandlingsinsatsen bestod i att ungdomarna fick motiverings- och stödsamtal med kuratorer, barnmorskor eller läkare (allmänläkare). Samtliga verksamheter förutom vårdcentralerna erbjöd även olika gruppverksamheter. BVC hade föräldragrupper medan skolhälsovården och ungdomsmottagningarna till exempel erbjöd samtalsgrupper, kill- och tjejgrupper och stressgrupper. Inom skolhälsovården kunde man i en verksamhet erbjuda lösningsfokuserad korttidsterapi. Inom ungdomsmottagningarna kunde 32 av de 67 verksamheterna bland annat erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) och 25 kunde erbjuda psykodynamisk korttidsterapi. Av de 67 ungdomsmottagningarna kunde 22 även erbjuda massage och avslappningsövningar. Det fanns två anledningar till att skolhälsovården erbjöd olika stöd- och behandlingsinsatser. För det första hade ungdomarna ofta svårt att få komma till någon annan vårdenhet. För det andra ville många elever inte ha några nya kontakter när de väl hade etablerat kontakt med skolhälsovården, och därför fick de fortsätta där. Samverkan och samarbete Samarbete Enligt intervjusvaren från BVC gjorde man genomgående en överlämning till skolhälsovården när barnen skulle börja skolan. BVC samarbetade också med mödravårdscentraler (MVC), barn- och ungdomsmedicinska kliniker, socialtjänsten och barnhabiliteringen. Samarbete med ungdomsmottagningen fanns också, främst för unga föräldrar, och BVC samverkade även med vuxenpsykiatrin för att identifiera föräldrar som behöver stöd i föräldraskapet. Samverkan med vårdcentralerna bestod i att man tog hjälp av varandras kompetens när behov uppstod. De svårigheter som fanns för BVCverksamheterna var att få kontakt med rätt person inom socialtjänsten och inom barn- och/eller vuxenpsykiatrin. På några vårdcentraler fanns barn- och ungdomsmedicinmottagningar vilket underlättade samarbetet. Vårdcentralerna hade inte så mycket samarbete med socialtjänsten men när man samarbetade var det oftast kring föräldrar med någon psykisk sjukdom och/eller missbruk. Något uttalat samarbete med skolhälsovården fanns inte. Skolhälsovården samverkade med socialtjänsten, barnhabiliteringen, MVC och barn- och ungdomsmedicinska kliniker samt med vuxenpsykiatrin. Skolhälsovården såg inte vårdcentralen som en tänkbar samverkanspart. Granskningen visade att de flesta inspekterade verksamheter saknade organiserad övergripande samverkan; samarbetet skedde oftast kring en enskild patient. 22

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län December 2003 Förord Socialstyrelsens Regionala tillsynsenheter och länsstyrelserna har

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 BORIS Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 Tillväxt Antal patienter Deltagande enheter Resultat av arbete med att öka

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer