dialog Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "dialog Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg."

Transkript

1 dialog En tidning från Kommuninvest Nr Diversifiering i samband med upplåning Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg. Ett antal kommuner har i sina finanspolicies begränsat den maximala andelen upplåning hos en och samma långivare. Men effekten kan bli att man därmed tvingas låna till högre kostnad. Finns det andra mer verkningsfulla sätt att minska riskerna? Om detta kretsar Dialogs samtal kring upplåning och riskspridning. Sidan 4 Högsta möjliga kreditbetyg även från Standard & Poor s Sidan 2 Särarten avgörande för framgången Ledarsamtal kring arbetssätt och utveckling Sidan 8 Möt finansrådgivarna Sidan 12 Om de nya kapitaltäckningsreglerna Sidan 16 Presentation av nya medlemmar Sidan 19

2 Högsta kreditbetyget från Kommuninvest har erhållit högsta möjliga kreditbetyg från Standard & Poor s (S&P) AAA. Vi har sedan tidigare motsvarande betyg från Moody s Investors Service, Aaa. de två mest välrenommerade kreditvärderingsinstitut som finns. Ett bra bevis på att samarbete ger faktiska fördelar. Kommuninvest är därmed en i skaran av ca 60 exklusiva låntagare i världen som har ett så högt kreditbetyg. Vi delar detta med endast ett fåtal länder, bl.a. Sverige och ett antal offentligt ägda låntagare såsom Världsbanken och Europeiska Investeringsbanken. AAA från S&P är en viktig byggsten för att befästa Kommuninvest som Kommungäldskontor och borgar för bättre och en effektivare finansieringsmöjligheter. Något som kommer att märkas i våra villkor vid utlåning i takt med att fler kommuner erbjuds medlemskap. Bekräftar den kommunala sektorns styrka och Kommuninvests verksamhetsidé Toppbetyget från Standard & Poor s är både ett belägg för den kommunala sektorns kraft och en bekräftelse på Kommuninvests starka och tydliga verksamhetsidé. Vår särart ger oss styrkor som kreditbedömare uppmärksammar. Våra uppdragsgivare, den kommunala sektorn, har en synnerligen god finansiell kreditvärdighet. De svenska kommunernas stabilitet och balanskrav, samt den solidariska borgen som ett medlemskap i Kommuninvest innebär, utgör en imponerande styrka på finansmarknaden. Stärkta för fortsatt tillväxt Att två stora oberoende kreditvärderingsinstitut bedömer Kommuninvest som lika kreditvärdig som svenska staten är förstås ett betyg värt att vårda. Vi upplevs redan i dag som en extremt stabil och kreditvärdig aktör på den globala kapitalmarknaden. Den nya toppratingen från S&P ger oss tillgång till ytterligare investerare med placerarkrav på två oberoende trippel-a-betyg. Därför är denna händelse en betydelsefull faktor för en fortsatt stark tillväxt. Det är glädjande att se att samverkan inom den finansiella sektorn lönar sig. Utlåningsökning första halvåret Resultatet för Kommuninvests första sex månader ser riktigt bra ut. Delårsrapporten som publiceras i samband med utgivande av detta nummer av Dialog visar på en kraftig utlåningsökning. Den höga utlåningen, 61,5 mdkr, är frukten av att Kommuninvest med uthållighet kan erbjuda konkurrenskraftiga finansieringslösningar. Det är därför vi finns till. Det goda ekonomiska resultatet har uppkommit utanför utlåningsverksamheten och kommer alla medlemmarna till del genom att bidra till vår konsolidering. Det är viktigt, eftersom det gör Kommuninvest ännu starkare och bekräftar vår roll som Kommungäldskontor för hela sektorn. Vi kan framgent erbjuda ännu gynnsammare finansiering och sammanhängande rådgivning till dem som deltar i samarbetet. Flera nya medlemmar Det lutar åt att 2006 blir ett rekordår, räknat i antalet nya medlemmar. Sedan årsskiftet har nio kommuner tillkommit. Det betyder att vi när detta skrivs är 183 medlemmar 177 kommuner och sex landsting som samverkar i finansiella frågor. Nya medlemmar under 2006 och som vi vill välkomna är 2

3 både S&P och Moody s Hallstahammar, Avesta, Trosa, Lilla Edet, Skinnskatteberg, Finspång, Kiruna, Hudiksvall och Söderhamn. Jag hoppas att vi kommer att infria era förhoppningar på medlemskapet. Ökad kommunikation genom möten på olika arenor Det är inte bara nya medlemmar som har förhoppningar. I den senaste kundundersökningen framkom det mycket tydligt att om det är något man önskar så är det mer kontakt med oss. I sig en mycket trevlig signal och ett bra betyg på värdet av vår verksamhet. Vi ska naturligtvis göra allt för att se till att tillgängligheten ökar, samtidigt som vi måste slå vakt om låga kostnader för att inte våra utlåningsvillkor ska försämras. Vi kommer att arbeta mer med regionala träffar i framtiden, så att vi kan nå fler vid ett och samma tillfälle. Vi kommer att regelbundet vilja träffa representanter för den politiska ledningen bland Kommuninvest medlemmar. Möten som vi ser som ett viktigt verktyg i avstämning av framtidsfrågor för att säkerställa att vår inriktning av verksamheten är förankrad i medlemskretsen. Det finns också flera andra arenor där Kommuninvest medverkar, t ex vid riksdagspartiernas kommun- och landstingsdagar och seminarier eller konferenser inom vårt verksamhetsområde. Som ett led i vår strategi att öka tillgängligheten är vi i år en av huvudsponsorerna för KOMMEK, den självklara mötesplatsen för den kommunala sektorn. Varmt välkommen till vår monter A 220 på KOMMEK Ur Delårsrapport 30 juni 2006 Balansomslutning 105,9 mdkr Total utlåning 61,5 mdkr Nettoutlåning 4,8 mdkr Totalt antal medlemmmar 180 st Rating: Moody s Investors Service Aaa Standard & Poor s AAA Tomas Werngren Verkställande direktör Beställ eller ladda ner Delårsrapport, 30 juni 2006 via vår hemsida Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: Fax: Hemsida: E-post: Ansvarig utgivare: Thomas Åkelius, vvd. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Bilder sid 1,3 7 och 24 (personal) Christer Pöhner. Bilder sidan 8 11, Rickard Kilström. Bilder på sid 12 15, Hans Karlsson. Bildena på sidorna är tillhandahållna av respektive kommun. Övriga bilder Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, Augusti Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 23 november

4 Diversifiering i samband med upplåning Diversifiering är ett traditionellt finansiellt grepp när det gäller att minska riskerna vid kapitalförvaltning. Men diversifiering används även när det gäller att skapa variation vid upplåning. Vissa kommuner har i sin finanspolicy till och med reglerat den maximala andelen upplåning hos en och samma långivare. Hur betydelsefull är diversifieringens riskspridningseffekt när det gäller kommunernas låneupphandling? Dialog träffade Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD och utlåningsansvarig på Kommuninvest, samt Lennart Zetterberg, en av Kommuninvests sex finansrådgivare, för en diskussion i ämnet. DIALOG: Hur tror ni att kommunerna resonerar kring sin upplåning kopplad till strävan efter diversifiering? LENNART ZETTERBERG: Upplåning handlar ju om analys och riskvärdering. Det innebär en rad bedömningar hos dem som ansvarar för upplåningen. Några exempel är finansieringsrisk, valutarisker, ränterisker och motpartsrisker. En kommuns finanspolicy är ju ett styrinstrument med syfte att bidra till en säker och effektiv finansiering. Det är inom dessa ramar som tjänstemännen verkar i det operativa arbetet. Vissa kommuner har i sina finanspolicies ett tak som maximerar andelen upplåning hos en och samma långivare med till exempel 50 procent. Det tror jag kan bero på rekommendationer de har fått genom externa rådgivare som många gånger av rutin åberopar mångfaldsargumentet. Men då har man nog inte uppfattat Kommuninvests särart. Att som medlem låna via Kommuninvest ger inte enbart låga räntekostnader. Det reducerar också ett antal risker. Till exempel parerar man motpartsrisken. Att låna via Kommuninvest är att göra affärer med sig själv, eftersom man är delägare. Det samma gäller risken att bli utan finansiering.»att upphandlingen ska göras konkurrensutsatt är en självklarhet. Men att välja bort den förmånligaste kreditofferten av principskäl känns mycket egendomligt.» DIALOG: Men är det inte viktigt att fördela upplåningen för att hålla konkurrensen levande? HARRIET FORSELL SÖDERBERG: Här tycker jag att det gäller att sortera rätt. Att upphandlingen ska göras konkurrensutsatt är en självklarhet. Denna process är grunden för att skapa förmånliga villkor. Alla monopolsituationer i finanssammanhang är förkastliga, eftersom de rätt snart leder till skeva prisbilder som inte gynnar kunderna. Men att välja bort den förmånligaste kreditofferten av principskäl bara för att den kommer från en aktör som om den antogs då skulle överträda en femtioprocentsspärr i finanspolicyn känns mycket egendomligt. Kommuninvest är en verksamhet som man själv äger. Låt oss dra en parallell med en internbank. Om en företagskoncern tagit beslut om att samordna sin finansförvaltning i en internbank och samtidigt bestämmer att man bara får utnyttja den till 50 %, så skulle nog många skaka på huvudet. Precis som en internbank vill vi maximera samordningsfördelarna för våra uppdragsgivare. LENNART ZETTERBERG: Priset för denna princip kan bli rätt högt. Några få hundradelar lägre ränta kan tyckas obetydligt, men det handlar om miljontals kronor. Enbart en sänkning med en enda räntepunkt, det vill säga en hundradels procent, ger den svenska kommun- och landstingssektorn en årlig besparing på 30 miljoner. DIALOG: Vissa anhängare till en övre begränsning av en långivares andel av en kommuns skuldportfölj menar att detta är en sund åtgärd för att bredda kommunens finansiella nätverk. LENNART ZETTERBERG: Detta kan i och för sig låta klokt. Men kommunernas kontakter med banker och andra finansaktörer är inte begränsade till att enbart låna ut pengar. Tvärtom. Områden som löner, betalningsströmmar och försäkringar är intressanta för affärsbankerna, men något som 4

5 Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD och utlåningsansvarig på Kommuninvest

6 Lennart Zetterberg, finansrådgivare på Kommuninvest Kommuninvest inte arbetar med överhuvudtaget.» Även om vi förlorar i en sådan anbudssituation kan vi göra det med ett leende. Då har vi bevisat att vår roll som prispressare och konkurrensgarant har fungerat.» DIALOG: Men om en kommun enbart lånar hos Kommuninvest, kommer inte det på sikt att leda till att kommunerna inte lämnar några anbud, det vill säga verka konkurrenshämmande? HARRIET FORSELL SÖDERBERG: Nej. Intresset för att låna ut pengar till den kommunala sektorn kommer att finnas kvar. Kommunernas nollriskposition attraherar. Det är inte sannolikt att Kommuninvest tar hem samtliga offerter. Även i framtiden kommer det att finnas tillfällen då andra kreditgivare kommer att presentera attraktivare låneerbjudanden. Även om vi förlorar i en sådan anbudssituation kan vi göra det med ett leende. Då har vi bevisat att vår roll som prispressare och konkurrensgarant fungerar. DIALOG: Hur ser skalan ut bland era medlemmar när det gäller helkundsförhållandet, d.v.s. hur stor andel av sina lån man tar via er? HARRIET FORSELL SÖDERBERG: Det varierar mellan noll procent och hundra, vilket inte är något konstigt. Vissa medlemmar har till och från inte något aktuellt lånebehov. De som inte har något upplåningsbehov har blivit medlemmar för att kun- 6

7 Svenska kommuner och landsting som gör upplåning via Kommuninvest Stort antal marknader Många arrangörer Många placerare Många olika instrument Många olika valutor Kommuninvests eget arbete i samband med upplåningen ger stabilitet och mångfald. na ingå i ett nätverk och för att kunna utnyttja den finansiella kompetens som finns hos Kommuninvest. De som har all sin upplåning via Kommuninvest har konstaterat att vi i konkurrens med andra långivare i samtliga fall erbjudit förmånligare offerter. I sammanhanget är det viktigt att betona den frivillighet som Kommuninvest bygger på. Det står alla medlemmar helt fritt att välja när och hur de vill låna genom Kommuninvest. DIALOG: Hur stor del av medlemmarnas upplåning sker i dag via Kommuninvest? LENNART ZETTERBERG: För närvarande hanterar vi 42 procent av medlemmarnas upplåning. Den fulla effekten av ett medlemskap i Kommuninvest brukar märkas först efter tre år.»jag undrar ibland om Sveriges kommuner och landsting verkligen inser vilket guldägg de ruvar på.» DIALOG: Hur ser ni på möjligheterna att öka Kommuninvests andel av medlemmarnas upplåning? HARRIET FORSELL SÖDERBERG: Besluten ligger i våra medlemmars händer och vi ser mycket ljust på framtiden. Vi är beredda att hantera betydligt större kreditvolymer. Med trippel-a-betyg från både Moody s och Standard & Poor s kommer vår konkurrenskraft att ytterligare förstärkas. Kommuninvests allra starkaste argument är särarten. Enda anledningen att vi existerar är för att skapa så effektiva finansieringslösningar som möjligt för Sveriges kommuner och landsting, det vill säga våra medlemmar. Och det är som sagt de som äger oss och styr vår verksamhet. Kommuninvests fokus på medlemsnyttan är 100 procent. Att skapa de förmånligaste lånelösningarna inbegriper rätt pris, tillgång på kapital och trygga lösningar. Allt det kapital vi förmedlar går till den kommunala sektorn. Vi är en del av denna sektor och lyssnar på medlemmarnas behov. Jag undrar ibland om Sveriges kommuner och landsting verkligen inser vilket guldägg de ruvar på.»fortfarande ser många Kommuninvest som en penningleverantör i mängden. Det måste vi ändra på.» DIALOG: Gör Kommuninvests särart att ni av Sveriges kommuner placeras i en annan position än de traditionella bankerna? LENNART ZETTERBERG: Både och. För den som är medlem är egenintresset av att låna via Kommuninvest rätt uppenbart. Verksamheten har inget enskilt vinstintresse, utan har som enda syfta att främja medlemmarnas bästa. Men fortfarande ser alltför många Kommuninvest som en penningleverantör i mängden. Det måste vi ändra på. DIALOG: På vilket sätt arbetar Kommuninvest med sina motparter när det gäller upplåningen? HARRIET FORSELL SÖDERBERG: Vår marknadsföring av den svenska kommunala sektorn som låntagare och Kommuninvest som emittent är omfattande. Vi arbetar på många marknader och med en mängd arrangörer, placerare, instrument och valutor. Vi ser hela tiden till att arrangörer och placerare är väl informerade om vår upplåningsstrategi och vad de kan förvänta sig av oss och vise versa. Det lägger grunden för bra låneerbjudanden som passar våra kunder det vill säga medlemmarna. I själva upplåningsögonblicket görs rent affärsmässiga ställningstaganden. Kommuninvests eget arbete i samband med den operativa upplåningen är med andra ord så starkt att det ger en tillräcklig mångfald och stabilitet. 7

8 Särarten avgörande för framgången Kommuninvests ledare samlas för fortsatta samtal kring verksamhetsidé, arbetssätt och utveckling. Mötesplats är det klassiska konditoriet Vete-Katten på Kungsgatan i Stockholm som har funnits sedan Miljön är trevlig och samtidigt anspråkslös. Gruppen tar plats i ett eget rum och samtalet kan börja. Stämningen är extra hög, eftersom man precis fått beskedet att även Standard & Poor s har gett Kommuninvest högsta kreditvärdighetsbetyget trippel-a. Om den nya toppratingen invests medlemmar att dra nytta av det dubblerade kreditvärdighetsbetyget? ROBERT STENRAM: Två toppratingar ger oss stora möjligheter att förbilliga upplåningen ytterligare. Det innebär förstås en tydlig medlemsnytta. TOMAS WERNGREN: Hög rating förstärker stabiliteten ännu mer. Utöver billigare lån kommer vi även att få en ökad tillgång på pengar. Tidigare har dörren till placerare med krav på att de som lånar ska ha två ratingbetyg varit stängd för Kommuninvest. Nu är den öppen. Uppskattningsvis når vi nu % fler placerare. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: Det blir allt viktigare att ha högsta kreditrating för att uppnå bästa upplåningskostnad. Image och varumärkesvård är mycket viktigt på kapitalmarknaden och där är det en fördel att tillhöra den exklusiva gruppen av ungefär 60 i hela världen som har AAA/Aaa, högsta möjliga kreditbetyg. DIALOG: Tidigare har ju Kommuninvest fått högsta kreditbetyg av Moody s. Beskedet om att Kommuninvest nu har fått sin andra trippel-a-rating måste väl ses som ett ytterligare bevis på verksamhetens trovärdighet på den globala finansmarknaden? ROBERT STENRAM: Absolut. I Sverige är det bara tre som har trippel-a. Det är svenska staten, Venantius (ägt av staten) och Kommuninvest. Detta är vi oerhört stolta över. TOMAS WERNGREN: Jag håller med Robert. Det ger oss en särställning i finanssammanhang som vi förstås inte kommer att ta för given. Kreditrating är inget statiskt beslut, utan en fortlöpande utvärderingsprocess. Tomas Werngren, vd i Kommuninvest i Sverige AB. Robert Stenram, ordförande i bolagsstyrelsen.»två toppratingar ger oss stora möjligheter att förbilliga upplåningen ytterligare. Det innebär förstås en tydlig medlemsnytta.» DIALOG: På vilket sätt kommer Kommun- 8

9 ALF EGNERFORS: Vi siktar hela tiden på att ha ett försprång när det gäller lånevillkor. Detta förstärker vår konkurrenskraft ytterligare.»... där är det naturligtvis en fördel att tillhöra den exklusiva gruppen av ungefär 60 i hela världen som har AAA/Aaa.» DIALOG: Varför har just Kommuninvest fått den dubbla trippel-a-ratingen? ALF EGNERFORS: Ytterst är detta ett betyg på den kommunala sektorn som vi är en del av. Och betyget är väldigt bra. TOMAS WERNGREN: Tveklöst är det så. Här är det egentligen bara att läsa innantill från Standard & Poor s analyskommentarer. Grundorsaken till toppbetyget är den kommunala sektorns konstitutionella ställning, kommunernas finansiella stabilitet och den extremt starka borgensstrukturen, det vill säga medlemmarnas solidariska borgensåtagande. ROBERT STENRAM: Den implicita garantin från staten gentemot kommunerna påverkar förstås också bedömningen. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: Den kraftiga medlemsökningen och det faktum att det finns många låntagare är viktiga förklaringar till Kommuninvests trovärdighet på kreditmarknaden. De två ratingarna är ett tydligt resultat av medlemmarnas samverkan. Om särarten som framgångsförklaring DIALOG: Är det just Kommuninvests särart som är anledningen till era framgångar? Och hur viktig är den att bevara? ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: En viktig framgångsfaktor är just vår specialisering. Framtiden ligger i fortsatt nischning och ännu större volymer. Vi väljer mycket medvetet att erbjuda medlemmarna, våra kunder, en liten kaka av det finansiella varuhuset. Dessutom är vi förbjudna att arbeta med spekulativ verksamhet, vilket påtagligt skiljer oss från traditionella finansinstitut. ALF EGNERFORS: Ellen har rätt. Vår verksamhetsidé är att vara ett Kommungäldskontor där vi verkar och styrs av de lagar och förordningar som styr den kommunala sektorn. Det är en stor skillnad jämfört med ett traditionellt finansinstitut. Och vi definierar vår målgrupp mycket tydligt till svenska kommuner och landsting. Det är intressant att notera att den solidariska borgen som från vissa håll ifrågasattes för ett antal år sedan nu av kvalificerade finansanalytiker bedöms som en av våra främsta tillgångar. ROBERT STENRAM: Vi kan vara stolta över att ha slagit hål på den svenska finansmarknaden när det gäller att skapa billiga och bra lånelösningar där de som tar lånen är de stora vinnarna. Kommuninvest har som bekant inget enskilt vinstintresse, utan finns enbart till för medlemmarnas bästa. TOMAS WERNGREN: På sätt och vis kan man jämföra Kommuninvest med IKEA i så motto att båda med annorlunda arbetssätt har fungerat som prispressare. Skillnaden är att i Kommuninvests fall har kunderna, det vill säga våra medlemmar, fått behålla hela mervärdet. Ellen Bramness Arvidsson, vice ordförande i bolagsstyrelsen. Alf Egnerfors, ordförande i föreningsstyrelsen. Om medlemsrekrytering och nätverk DIALOG: Hur ser Kommuninvests utvecklingsplaner ut? TOMAS WERNGREN: Vår målsättning är att 80 procent av Sveriges kommuner ska vara medlemmar senast år Ofta finns det goda kunskaper i kommunerna när det gäller finansiering. Vad Kommuninvest kan tillföra dem som redan anser sig ha den faktiska kunskapen, är musklerna att skapa de riktigt förmånliga lånevillkoren. ALF EGNERFORS: Samtidigt märker vi ett ökat intresse för oss som intresseorganisation och våra finansiella kringtjänster. Vi har skapat ett kompetensnätverk inom den offentliga sektorn som ständigt utvecklas. Detta upplever många av våra medlemmar som en mycket eftersträvansvärd utveckling. 9

10 Den samlade kompetensen hos våra medlemskommuner och Kommuninvest är imponerande. Här kommer återigen vår särart till sin rätt, eftersom ingen annan aktör kan erbjuda till närmelsevis en sådan mötesplats som Kommuninvest utgör. Och här har vi egentligen bara börjat. Nätverket har en mängd möjligheter att utvecklas med ytterligare forum för idéoch erfarenhetsutbyte. ROBERT STENRAM: Vi ska göra allt vi kan för att övertyga de kommuner som ännu inte är medlemmar om fördelarna för den kommunala sektorn. För volymtillväxt i sig är en framgångsfaktor. Den resulterar i en ökad närvaro på marknaden. Och i slutänden blir resultatet ännu lägre priser på medlemmarnas lån. ALF EGNERFORS: Det uppdrag som Kommuninvest har att utan enskilt vinstintresse erbjuda effektiva finansieringslösningar sina medlemmar är lätt att samla många kring. Fortfarande verkar ändå inte alla ha förstått vår särart. Här återstår en viktig pedagogisk uppgift. Om ägarnas inflytande»vi ägnar mycket tid åt att fundera kring medlemmarnas inflytande.» DIALOG: Finns det någon anledning till eftertanke när det gäller Kommuninvests utveckling, till exempel när det gäller ägarinflytande. I dag har ni drygt 180 medlemmar i form av kommuner och landsting. Femton av dem är representerade i föreningsstyrelsen. ALF EGNERFORS: Vi ägnar mycket tid åt att fundera kring medlemmarnas inflytande. Det gäller till exempel valberedningens arbete, där det är viktigt att både små och stora kommuner får plats. Att skapa en större föreningsstyrelse är knappast svaret på frågan om ökade påverkansmöjligheter för medlemmarna. Stämman är ett viktigt tillfälle att skapa bra möten och intressanta kontakter. Som jag nämnde tidigare finns en mängd utvecklingsmöjligheter. Frågan blir allt viktigare ju fler medlemmar vi blir. Till exempel planerar vi att arrangera ett antal regionala konferenser med fokus på ägarfrågan. I tid är siktet inställt på att genomföra dem med start i slutet av 2006 eller i början av ROBERT STENRAM: Det Alf säger om att en styrelse inte får bli för stor gäller även bolagsstyrelsen. Den skulle definitivt inte må bra av att bli större. Då skulle den bli ineffektiv. När det gäller medverkan i till exempel finanskommittén och analyskommittén tycker jag att det är viktigt att även få med de stora medlemmarna i kommittéarbetet. De har viktiga kompetenser och erfarenheter som de kan dela med sig av. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: I en situation där medlemstillväxten ökar kraftigt och många stora kommuner kommer med är det angeläget att slå fast grundprincipen att man bara har en röst oavsett storlek. TOMAS WERNGREN: Den orubbliga principen Ellen talar om upplever jag som helt accepterad och också helt oproblematisk hos medlemmarna när de väl är medlemmar. Däremot kan någon enstaka fundering kring detta dyka upp inför ett medlemskap. ALF EGNERFORS: Det är intressant att notera det ökade intresset från medlemmarnas sida att vara representerade i styrelsen. Det är glädjande och förmodligen ett tecken på att Kommuninvest har fått en ökat 10 status samtidigt som vi vuxit. Nu är faktiskt majoriteten av Sveriges kommuner medlemmar. Om risken för tjänstemannastyre»föreningsstyrelse, bolagsstyrelse och tjänstemän har alla olika roller. Här är det angeläget att bevara en balans.» DIALOG: Finns det risk för tjänstemannastyre inom organisationer som Kommuninvest? ALF EGNERFORS: Det finns det alltid. Det är ett klassiskt fenomen inom politiken där jag arbetar. I viss mån är det oundvikligt eftersom det är tjänstemännen som är dagligt operativa. Det kan också bidra till kontinuitet. Men ytterst är det vi som företräder ägarna medlemskommunerna som sätter ramarna. TOMAS WERNGREN: Frågan är mycket viktig att diskutera och bevaka. Eftersom Kommuninvests verksamhetsområde är så specificerat är det svårare för en tjänsteman att ta ut svängarna om hon eller han så skulle önska. Konstruktionen med en tydlig uppdelning mellan de två styrelserna medverkar också till en styrning åt rätt håll. Politikerna bevakar medlemmarnas intressen i föreningsstyrelsen och den affärsmässiga operativa verksamheten dirigeras av bolagsstyrelsen. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: Det måste finnas en tolk mellan föreningsstyrelsen och tjänstemännen. Den tolken är bolagsstyrelsen.

11 Ägarstyrning är en viktig fråga och de tre senaste åren har det också förts en allmän debatt i ämnet. ROBERT STENRAM: Föreningsstyrelse, bolagsstyrelse och tjänstemän har alla olika roller. Här är det angeläget att bevara en balans. Speciellt ger den kraftiga tillväxten oss en extra anledning att bevaka jämvikten. TOMAS WERNGREN: Ja. Skillnaderna mellan att arbeta med kommunal verksamhet och med den internationella finansmarknadens aktörer är stora. Men de går att förena. Min bedömning är att Kommuninvests verksamhetsidé fungerar som en tröskel när det gäller att hålla bort tjänstemän som söker finansiella äventyr. Visst söker vi bra ekonomiska resultat för medlemmarnas räkning, men spekulation varken vill eller får vi syssla med. Vi är som tidigare sagts en del av den kommunala sektorn och lyder bland annat under kommunallagen. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: Inriktningen för tjänstemännen är klar. De är proffsen som följer angivna arbetssätt och når uppsatta mål. Efter varje verksamhetsperiod är det stämman som ska avgöra hur tjänstemännen operativt har lyckats för att nå de aktuella målen. Här är det angeläget att ha starka styrinstrument. Att ha skickliga och uppmärksamma ägare är viktigt för att motverka tjänstemannastyrning. Är inte medlemmarna tillräckligt kunniga blir resten av verksamheten herrelös. ALF EGNERFORS: Ska man som tjänsteman arbeta i Kommuninvest så ser jag att man också måste vara intresserad och attraherad av den offentliga sektorn. ROBERT STENRAM: Helt rätt. Den som inte gillar verksamhetsidén ska knappast vara anställd hos Kommuninvest. Om begränsningar, valfrihet och medlemsnytta DIALOG: Det finns kommuner som i sina finanspolicies har inskrivet att man inte får låna mer än en begränsad andel genom en och samma långivare, till exempel 40 procent. Kommentarer?»Vår särart gör att Kommuninvest inte kan betraktas som vilket finansinstitut som helst.» ALF EGNERFORS: Regler av den här typen är en kvarleva från tiden före Kommuninvest. Vi har ju en särart, vilket gör att vi bör bli undantagna en sådan här regel. Det är ju medlemmarna själva som äger Kommuninvest. Vår särart gör att Kommuninvest inte kan betraktas som vilket finansinstitut som helst. TOMAS WERNGREN: Visst. Som medlem kan man ha all sin upplåning hos Kommuninvest. Och självklart ska man fortsätta att konkurrensutsätta den. Men för en medlemskommun finns i princip inget oklokt i att enbart låna genom oss så länge vi erbjuder de billigaste och förnuftigaste lösningarna. ROBERT STENRAM: Priset för en sådan begränsning i en finanspolicy är rätt högt, eftersom den innebär att om man är på väg att passera den tillåtna andelen måste man säga nej till en offert från Kommuninvest trots att den är billigare än konkurrenternas. Många gånger är det konkurrenterna som odlar myten att man som medlem måste styra all sin upplåning till Kommuninvest. Det är en myt som är viktig att ta död på. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: Valfriheten är viktig att framhålla. Som medlem är man aldrig tvingad att låna via Kommuninvest.»När man förstår Kommuninvests idé faller helt plötsligt allt på sin plats.» TOMAS WERNGREN: Det handlar mycket om trovärdighet. Många aktörer kommer med budskap som gynnar de egna affärerna. Men Kommuninvest har enbart medlemsnyttan i fokus, det vill säga ägarnas bästa. Detta resonemang landar i vår roll som Kommungäldskontor. ELLEN BRAMNESS ARVIDSSON: När man förstår Kommuninvests idé faller helt plötsligt allt på sin plats. 11

12 Kommuninvests finansrådgivare Medlemsservice som minskar kostnaderna Antalet medlemmar ökar stadigt. I dag finns cirka femhundra personer i kommuner, kommunala bolag och landsting runtom i landet som har kontakt med Kommuninvest. Ansvariga för dessa kontakter är Kommuninvests finansrådgivare. De har via en bra dialog med medlemmarna och deras bolag blivit väl insatta i kommunernas arbetssätt och regelverk. Det låter som en tuff arbetsuppgift för en grupp på sex personer att hålla kontakt med och besöka hundratals kunder, vara insatta i deras verksamhet och fungera som diskussionspartner i finansiella frågor. Ja, men då ska man komma ihåg att alla våra kunder, det vill säga medlemmarna, verkar inom samma sektor och har liknande verksamhet. Dessutom har vi en specialkompetens när det gäller finansiering av kommunala sektorn och kan det kommunala regelverket, säger Åke Nilsson. Öppenhet ger bra helhetssyn Det faktum att Kommuninvest ägs av medlemmarna, majoriteten av Sveriges kommuner och ett antal landsting, och inte drivs med enskilt vinstsyfte ger en unik position. I våra samtal känner vi att kommunerna kan vara mer öppna mot oss än vad de kan vara gentemot andra finansiärer. Det gör att vi kan få mer information som i sin tur gör att vi kan ge råd utifrån en bättre helhetssyn, säger Krister Frödin. Vi märker att våra rådgivningstjänster efterfrågas alltmer. Därmed ökar också förutsättningarna för stärkta samarbeten. Det här är viktigt eftersom detta leder till slutresultat i form av effektiv finansiering. Samarbete som ger tydliga resultat Många av Sveriges kommuner är relativt små där ekonomichefer ofta arbetar ensamma. Och finansieringsfrågan är en i mängden av alla andra arbetsuppgifter som de har. Inte minst för dem känns det tryggt och utvecklande att ha tillgång till vår kompetens, säger Ann Sörman och får medhåll av Lennart Zetterberg. Och ju bättre vi lär känna våra medlemmars verksamhet och förutsättningar, desto starkare stöd kan vi vara för dem. Detta uppdrag är oerhört roligt och stimulerande, speciellt när vi så ofta får kvitto på att vi tillsammans med våra uppdragsgivare skapar påtagliga resultat, menar han. Oavsett medlemmarnas storlek finns det alltid finansiella frågor att diskutera, betonar Åke Nilsson. Finansstödet ger mervärde Finansrådgivarnas ambition är att vara uppdaterade när det gäller nyheter inom finansieringsområdet. Och att förmedla intressanta möjligheter. En informationskanal är det veckobrev som distribueras via e-post till medlemmarna. En annan är den inloggningsbara medlemsservice som finns på Kommuninvests hemsida. Den innehåller till exempel skuldberäkningsmodeller, jämförelseverktyg och mallar för offertförfrågan och utvärdering av offerter. Men man åker gärna ut på fältet för personliga möten och analyser av till exempel finansförvaltningen. Ambitionen är att finnas till i alla faser av verksamheten, inte bara i offertstadiet. Det handlar om ett gediget finansstöd. Till exempel kan det röra sig om att ge råd kring hur en upphandling ska genomföras och utvärderas. Hur bör organisationen se ut inför en finansiering? Hur ska man låna och när? Behöver man låna externt eller finns resurser i de egna leden? Det räcker inte med att låna billigt. Man ska också låna rätt, menar Ann Björkman. En förhoppning är att medlemmarna i ännu högre utsträckning än tidigare hör av sig när de behöver service. De känner sina behov bäst, säger Ann Sörman. Finansrådgivarna konstaterar att man ibland kommer in för sent i processen när det gäller arbetet med skuldförvaltningen. Till exempel kan en externkonsult vara engagerad när det gäller analysen av skuldportföljen. Ofta har man då dragit på sig en onödig kostnad, eftersom denna kompetens redan finns hos Kommuninvest den verksamhet som man själv är delägare i. Regelbunden uppföljning Två gånger om året gör man en ekonomisk uppföljning av varje medlem. Vi samlar in uppgifter för att få en bild av deras ekonomiska situation. Detta lig- 12

13 ger till grund för den fortsatta rådgivningen berättar Krister Frödin. Om vi upptäcker att någon har problem, gör vi tätare uppföljningar och för en dialog om vilka planer som finns för framtiden för att lösa den uppkomna situationen, säger Åke Nilsson. Avancerade analyser och löpande rådgivning Sofia Frändberg konstaterar att den finansiella sektorn är innovativ när det handlar om att ta fram nya derivatinstrument i syfte att hantera risker. Men dessa kan vara relativt komplicerade. Vissa sådana produkter är svåra att utvärdera och bedöma om de är värda pengarna. Då kan vi komma in som rådgivare och hjälpa till att analysera produkten, säger Lennart Zetterberg. Samtidigt arbetar vi löpande med rådgivning där ingen fråga är för simpel, menar Sofia. Glasklar arbetsuppgift medlemmarnas nytta Kommuninvests uppgift är att låna ut pengar med bra villkor till medlemmarna. Och att erbjuda all den specialkompetens som finns i organisationen. Det är inte minst viktigt när medlemmarna vill ha hjälp att bedöma erbjudanden om de komplicerade finansieringslösningar som kan förekomma på marknaden. Finansrådgivarna har en sak för ögonen. Att Kommuninvests medlemmar ska nå så effektiva finansieringslösningar som möjligt. Detta är Kommuninvests finansstöd Tillgång till rådgivning Utbildning Analysmodell Finanspolicy Skuldberäkning Skuldförvaltning Marknadsinformation Indikativa räntor Harriet Forsell Söderberg är ställföreträdande VD och har bland annat ansvar för finansrådgivarnas verksamhet.»i rollen som Kommungäldskontor för Sveriges kommuner och landsting har finansrådgivarna en nyckeluppgift. De har direktkontakten med befintliga och blivande medlemmar. Med sin specialkompetens och med hjälp av Kommuninvests finansstödstjänster bidrar de i allra högsta grad till att effektivisera kommunernas finansiering.»

14 Finansrådgivare Norra regionen Sydvästra regionen Ann Sörman Telefon: Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Västernorrland Åke Nilsson Regionchef Telefon: Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Norrbotten, Västerbotten och Värmland. Krister Frödin Regionchef Telefon: Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Halland och Skåne.

15 Sydöstra regionen Lennart Zetterberg Ann Björkman Regionchef Sofia Frändberg Telefon: Telefon: Telefon: Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Västra Götaland Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Uppsala, Stockholm, Västmanland, Örebro och Sörmland. Geografiskt ansvarsområde, länsvis: Östergötland, Jönköping, Kalmar, Blekinge, Gotland och Kronoberg.

16 Slutronden är igång för de nya kapitaltäckningsreglerna Den 1 januari 2007 träder ändrade kapitaltäckningsregler ikraft i Sverige. Reglerna är en följd av de nya EG-reglerna om kapitaltäckning och stora exponeringar, som i sin tur grundar sig på det arbete om nya kapitaltäckningsregler (Basel II) som Baselkommittén har tagit fram. Avsikten med de ändrade kapitaltäckningsreglerna är att vidareutveckla det regelverk som togs fram av Baselkommittén 1988 genom Basel I. De ändrade reglerna innebär en ökad riskkänslighet i kapitalkraven, vilket sker genom att låta kapitalkraven mer direkt avspegla kreditinstitutens faktiska risker samtidigt som det införs en mer heltäckande behandling av olika typer av risk. Sedan förslaget till nya kapitaltäckningsregler presenterades av Baselkommittén för banktillsyn i juni 1999 har både Kommuninvest och Sveriges Kommuner och landsting bevakat denna fråga. Det finns ett gemensamt intresse för alla som verkar inom den offentliga sektorn, att kommuner och landsting ges förutsättningar att på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt finansiera sin verksamhet. Ur ett kapitaltäckningsperspektiv är det viktigt att den kommunala sektorn får tillgodoräkna sig sin särart samt att det tydliggörs den samhörighet som finns mellan den kommunala sektorn och staten. Det är först när så sker som det ges en rättvisande bild över de risker som är förknippade med utlåning till kommuner. Det senaste förslaget till den nya kapitaltäckningslagen finns i regeringens lagrådsremiss från den 7 juli Denna remiss utgör även utgångspunkten för denna skrivelse. Allmänt om det nya lagförslaget Med kapitaltäckning avses det kapital som ett kreditinstitut måste avsätta för de risker som uppkommer genom kreditinstitutets utlåning. Vad som avses är att ange en miniminivå på det buffertkapital som kreditinstitut måste ha för att kunna möta förluster i verksamheten. Till skillnad mot vad som gäller idag kommer den nya kapitaltäckningslagen bli en ramlag som bara innehåller övergripande bestämmelser. De mer detaljerade bestämmelserna av betydelse för kreditinstitutens dagliga tillämpning av reglerna kommer att framgå av föreskrifter som Finansinspektionen meddelar. I denna del har Kommuninvests synpunkt varit att bemyndiganden bör användas restriktivt när regelverket omfattar den offentliga sektorn. Denna del av regelverket ska istället bestämmas antingen av riksdagen genom lag eller av regeringen genom förordning. Genom den nya lagen införs bl.a. möjligheter för kreditinstitut att beräkna vilket buffertkapital de behöver med hjälp av alternativa metoder med olika grader av komplexitet och riskkänslighet. Ju mer riskkänslig en metod är desto bättre bild av risken i verksamheten ger den. Vid sidan om det buffertkapital som räknas fram enligt de metoder som beskrivs i lagen ska kreditinstituten göra en egen bedömning av vilket buffertkapital det behöver i förhållande till alla sina risker. De ska också ha fungerande riskhanteringssystem för att kunna överblicka sina risker. Kreditinstitut ska också regelbundet offentliggöra information om sina finansiella förhållanden. En nyhet är att genom den nya kapitaltäckningslagen införs en skyldighet att beräkna kapitalkrav även för operativa risker. Med detta avses de risker som uppkommer hos kreditinstituten som en följd av deras administrativa hantering. Utlåning till kommuner Idag behöver inte kreditinstituten avsätta något eget kapital för utlåningen till kommuner, dvs. denna exponering är nollriskviktad. Innebörden av detta är att en exponering mot en svensk kommun ges samma riskvikt som en motsvarande exponering mot den svenska staten. Grunden för detta är att det inte anses finnas någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av kommunernas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang. I denna del innebär inte förslaget till ny kapitaltäckningslag någon förändring, förutom att dessa frågor kommer att regleras i förordning istället för i lag. Utlåning till kommunala företag Lån till kommunala företag för vilka en kommun har tecknat en garanti (borgen) är i dagsläget nollriskviktade. Även de föreslagna föreskrifterna ger möjlighet att åsätta dessa lån nollriskvikt, men kraven på garantin är betydligt högre än vad som gäller idag. Bland annat gäller att för godtagbara garantier krävs kvalificerade utfärdare, garantin är utfärdad i viss form samt att krav på betalning ska kunna ställas direkt mot garantiutfärdaren. För Kommuninvests del har det varit viktigt med ett tydliggörande från regerringens sida hur de ser på kommunala garantier. Från början gick förslaget ut på att dessa frågor enbart skulle hanteras av Finansinspektionen. Så som lagförslaget ser ut idag, kommer det i förordning att tydliggöras att med utlåning till kommuner likställs utlåning till kommunala företag som är garanterade av en kommun. För Kommuninvest har detta varit en viktig fråga bland annat genom att de kommunala företagens verksamheter utgör en mycket viktig del i den totala kommunala verksamheten och omfattar mycket stora ekonomiska värden. Många gånger är det mer effektivt för kommunerna att bedriva kommunal verksamhet i företagsform. Det är därför viktigt att den kommande kapitaltäckningslagen förhåller sig neutral till på vilket sätt kommunerna väljer att bedriva sin verksamhet. Vissa kommuner väljer att sköta all upplåning själv och fördela upplånade medel inom kommunkoncernen genom en internbanksverksamhet. Andra kommuner väljer istället att låta de kommunala företagen sköta sin egen upplåning mot att kommunen tecknar borgen för lånen. Om det inte av den kommande lagstiftningen tydliggörs att instituten kan likställa exponeringar direkt mot kommuner med exponeringar mot kommunala företag om dessa är garanterade av en kommun, kommer det med den finansiella lagstiftningen som grund ske en icke önskvärd styrning av det sätt kommunerna väljer att bedriva kommunal verksamhet. Närmare om kommunala garantier För att en kommunal garanti (borgen) ska 16

17 kunna ge samma nollriskvikt som en utlåning direkt till en kommun, måste den uppfylla vissa krav. Dessa krav innebär bland annat att åtagandet ska vara direkt och att dess omfattning ska vara klart definierat. Att ett åtagande är direkt innebär att en långivare utan oskäligt dröjsmål ska kunna vända sig direkt till utfärdaren av garantin (kommunen) utan att först behöva vända sig till låntagaren (det kommunala företaget). Följden av detta blir att enligt den nya kapitaltäckningslagen kommer endast att godkännas kommunala borgensåtaganden där det uttryckligen anges uttrycken proprieborgen eller borgen såsom för egen skuld. Anges inte någon av dessa lydelser är det istället frågan om en enkel borgen, dvs. ett indirekt ansvar som inte uppfyller de krav som den nya kapitaltäckningslagen kommer att uppställa. Utlåning till småföretag Enligt den nya kapitaltäckningslagen kan utlåning till vissa företag likställas med utlåning till konsumenter (hushåll), vilket skulle innebära en minskning för dessa företag från nuvarande 100 procents riskvikt till 75 procents riskvikt. För att klassas som ett lån till hushåll måste emellertid vissa villkor vara uppfyllda. Bland annat får den totala skuld som låntagaren har till långivaren eller dotterföretag till långivaren inte överstiga ett belopp motsvarande en miljon euro. Vid bedömningen av den totala skulden summeras alla skulder som låntagaren eller en grupp låntagare med inbördes anknytning har, undantaget lån mot säkerhet i bostadsfastigheter. I vissa sammanhang är det särskilt viktigt att den kommunala sektorn får tillgodoräkna sig sin särart samt att den kommunala sektorns verksamhet och uppgifter Rätt till avdrag för borgensavgift Kammarrätten i Göteborg har i en dom meddelad den 14 mars 2006 beslutat att ett helägt kommunalt fastighetsbolag har rätt att göra avdrag för borgensavgiften till kommunen. Kammarrätten skriver i sin dom att ersättningen grundar sig på avtal mellan bolaget och kommunen och på beslut från kommunstyrelsen enligt vilket avgiften beräknas på utnyttjad borgensram. Även om det finns en intressegemenskap mellan bolaget och kommunen ger omständigheterna inte anledning anta att kommunen skulle ha ställt borgen oavsett om avgiften betalas eller inte. Ulf Jivmark, Chefsjurist sätts in i ett större sammanhang. Så är bland annat fallet vid bedömningen av de kapitalkrav som ska gälla vid utlåning till kommuner. Det är först när så sker som kapitaltäckningsreglerna på ett så korrekt sätt som möjligt speglar de faktiska riskerna i ett instituts verksamhet. Gällande kapitaltäckningsregler speglar på ett rättvisande sätt de risker som gäller för utlåning till kommuner, varför det inte finns anledning att den nya kapitaltäckningslagen gör någon förändring av nuvarande riskviktning. Ulf Jivmark Chefsjurist 17

18 Kommungäldskontoret för svenska kommuner och landsting En verksamhet som började i blygsam skala 1986 har i dag vuxit till ett Kommungäldskontor med en balansomslutning på 106 miljarder svenska kronor. Majoriteten av Sveriges kommuner är medlemmar. Kreditbetyget är trippel-a i nivå med svenska statens. Stabiliteten befästs ytterligare genom att Kommuninvest ägs och garanteras av svenska kommuner och landsting. Effektiva finansieringslösningar och fortsatt tillväxt Medlemmarnas nytta är effektiva finansieringslösningar och kvalificerad rådgivning inom finansieringsområdet. Ju fler medlemmar Kommuninvest får och ju större upplåningsvolymen blir desto lägre blir lånekostnaderna. En fortsatt expansion betyder på sikt lägre räntekostnader för medlemskommunerna motsvarande miljoner kronor. Varje år! Välkomna. Svenska kommuner och landsting i samverkan Telefon:

19 Nya medlemskommuner Skinnskattebergs kommun I västra delen av Västmanlands län, i hjärtat av Bergslagen, ligger Skinnskattebergs kommun. Kommunen gränsar till Fagersta, Surahammars, Köpings, Lindesbergs samt Smedjebackens kommuner. Ca personer är bosatta i Skinnskattebergs kommun. Befolkningen har under den senaste tioårsperioden minskat med 10 procent. Kommunens befolkningsandel i åldersgrupperna över 45 år är större än i jämförelse med riket. Kommunens tätorter är Skinnskatteberg, Riddarhyttan och Färna. Inom en radie av 18 mil bor fyra miljoner människor. Avståndet från Skinnskatteberg till Stockholm är 18 mil, till Örebro 8,5 mil och till Västerås 6 mil. Kommunen styrs av socialdemokraterna, som innehar majoriteten av de 31 mandaten i kommunfullmäktige. Kommunen saknar kommunägda företag. Bostadsförsörjningen, som består av ca 200 lägenheter, ingår som en förvaltning i kommunens organisation. Sammantaget finns drygt 200 företag i kommunen, främst småföretag. De största företagen är Systemair AB (tillverkar olika ventilationsprodukter) och Setra group (Sveriges största träindustriföretag). Trakten kring Riddarhyttan är ovanligt rik på spår från istiden. För år sedan började det som nu är Riddarhyttan att smälta fram ur isen. Här kan besökaren bl.a. se de höga rullstensåsarna och de djupa isgroparna. I Skinnskatteberg har lämningar hittats som tyder på att bygden var befolkad f. Kr. Järnmalmen har historiskt varit viktig för kommunen. Järngruvorna har varit dominerande men även koppargruvor har funnits inom kommunens gränser. Redan under 1300-talet finns Skinnskattebergs bergslag nämnd. Ett bergslag är ett arbetslag av bergsmän som enligt tillstånd hade rätt att bryta malm och framställa järn i ett område. De första bergsmännen hade sin huvudsakliga utkomst som bönder och bergshanteringen som bisyssla. En förutsättning för bergshanteringen var god tillgång till skog och träkol. Gruvbrytningen krävde ved för tillmakningseldarna (för att bryta loss malmen tändes s k tillmakningseldar som innebar att berget upphettades och kunde sedan brytas) och furutimmer användes för byggnader både över och under jord vid gruvorna. Hyttorna och smedjorna behövde stora mängder träkol. Genom kolning i mila framställdes träkol. Röda jorden i Riddarhyttan är den äldsta kända framställningsplatsen för järn i Sverige. Här tillverkades järn redan för år sedan! Namnet Skinnskatteberg tros komma från namnet på platsen vid mitten av 1300-talet, Skinsäckkiabärgh. Namnet kan ha sitt ursprung i de säckar som malmen fraktades upp ur gruvorna med. Säckarna var av skinn från varg, lo, björn, ko eller häst och bars på ryggen. Skinnskattebergs kommun har flest herrgårdar i Sverige. En av de mest kända är Färna herrgård som uppfördes på slutet av 1700-talet. Ägaren i början av 1800-talet, greve Carl Johan von Hermansson, blev omtalad för sitt förslag att gamla och orkeslösa, som inte längre kunde delta i produktionen, skulle avlivas. Enligt sägnen blev smederna så förargade att de smidde en halsring kring grevens hals. Måna Mattsson är kommunstyrelsens ordförande. Hon säger om medlemskapet i Kommuninvest att de har sett att andra kommuner haft nytta av medlemskapet genom bättre och mer konkurrenskraftiga lånevillkor hos Kommuninvest än hos de traditionella bankerna. Idén med Kommuninvest, gemensamt ägande av kommuner och landsting, är en form som tilltalar och som känns långsiktigt stabil. Kommunen har inte något akut behov av upplåning just nu men möjligheten att i framtiden nyttja Kommuninvest känns bra. Ann Björkman Regionchef Sydöstra regionen 19

20 Kiruna kommun Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun, belägen 140 km norr om polcirkeln, med en yta på cirka km 2. Kommunens yta motsvarar Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Kiruna kommun hade invånare vid 2005 års utgång. Namnet Kiruna kommer från det samiska namnet för fjällripa. Kiruna kännetecknas av naturupplevelser med en blandning av samisk, tornedalsk och svensk kultur. I kommunen finns Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise och Torneträsk, som är en av landets djupaste sjöar samt Abisko och Vadvetjåkka nationalparker. Järnmalm och järnväg har betytt mer än något annat för framväxten av Kiruna. Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara var kända redan på 1600-talet, men brytningen blev ekonomisk intressant först i slutet av talet, genom en ny teknik att utvinna smidbart järn ur fosforrik järnmalm. För att klara transporterna från gruvorna byggdes Malmbanan, genom helt obebodd och obanad fjällterräng och år 1903 fanns järnvägsförbindelser till de båda nybyggda hamnarna i Narvik och Luleå. Eftersom denna viktiga nationella inkomstkälla också behövde skyddas mot inkräktare byggdes Bodens fästning och de många försvarsanläggningarna i det nordligaste Sverige. Snöfestivalen Kiruna kyrka En oreglerad kåkstadsbebyggelse växte under 1890 talet fram runt stationen Luossavara. Folkmängden uppgick då till cirka invånare och bostäderna var små ruckel och kåtor. LKABs förste gruvdisponent Hjalmar Lundbohm ville inte att det nya samhället skulle växa upp till en kåkstad och anlitade därför den tidens mest framstående expertis för att se hur så kallade Model communities byggdes i Storbritannien och USA; mönstersamhällen som var anpassade till människor och miljö. Kiruna fick Sveriges första klimatanpassade stadsplan år 1900 och staden byggdes på en höjd där luften är varmare än i de omgivande dalarna samtidigt som gatorna följer topografin, vilket bromsar vindarna till skillnad från många andra svenska stadskärnor, som är byggda i rutmönster enligt sydeuropeisk förebild. Gedigna arbetarbostäder byggdes och för att gruvarbetarna smidigt skulle kunna ta sig till och från arbetet anlade LKAB världens nordligaste spårvägslinje. Samtidigt inrättades en fyraårig yrkesutbildning, vilket var nytänkande i en tid där lärlingssystemet var allenarådande och Kirunas yrkesskola blev sedan grunden för hela det svenska yrkesskolesystemet. Kiruna växte därefter snabbt i takt med den ökade gruvbrytningen och fick år 1948 stadsrättigheter. LKAB undersöker nu om det finns ännu mer brytvärt järn under staden och Ishotellet i Jukkasjärvi 20

Insikt i aktuella frågor April 2013. Skuldförvaltning med K-obligationer

Insikt i aktuella frågor April 2013. Skuldförvaltning med K-obligationer PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor April 2013 Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 2011 VECKOBREV Skuldförvaltning med K-obligationer Från och med 27 mars finns fyra utestående obligationer i Kommuninvests

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

1. Syfte, innehåll och uppdatering

1. Syfte, innehåll och uppdatering 2004-12-15 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Finanspolicy med föreskrifter för medelsförvaltningen för Bengtsfors kommun och de kommunala bolagen. Fastställd av Kommunfullmäktige 2004-12-15 (KF 132). 1.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3 Finansiell samordning... 4 4 Upplåning... 5 5 Utlåning och borgen till bolag...

Läs mer

VECKOBREV. PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014

VECKOBREV. PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014 PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014 VECKOBREV Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 2011 Kommuninvests framtida kapitaluppbyggnad, mot bakgrund av 2014 års stämmobeslut Förändrade stadgar

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

dialog Artikeln börjar på sidan 3. Rapport från det årliga mötet med Riksgäldskontoret

dialog Artikeln börjar på sidan 3. Rapport från det årliga mötet med Riksgäldskontoret dialog En tidning från Kommuninvest Nr 2 2006 www.kommuninvest.se Kommuninvests ledare i samtal om arbetssätt och rörelseriktning Representanter för ägarna i den ekonomiska föreningen möter företrädare

Läs mer

Örnsköldsviks kommuns Finanspolicy

Örnsköldsviks kommuns Finanspolicy Örnsköldsviks kommuns Finanspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-24 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Finanspolicyns syfte och omfattning 3 1.2 Övergripande målsättning med finansverksamheten

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33 FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN Datum: 2015-02-02 Handläggare: Camilla Broo Diarienummer: KS15/33 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Övergångsregler... 3 Omfattning...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Finanspolicy Ekonomi Mariestads kommun Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Innehållsförteckning Finanspolicyns omfattning och syfte... 3 Övergripande mål för den finansiella verksamheten...

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Karlskrona kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Omfattning: 3 1.3 Syfte med finanspolicyn: 4 1.4 Målsättningar med finansverksamheten: 4 2 Organisation

Läs mer

Finanspolicy för Upplands Väsby kommunkoncern

Finanspolicy för Upplands Väsby kommunkoncern Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2014-08-04 Magnus Åberg 08-590 972 42 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2014:192 magnus.aberg@upplandsvasby.se Finanspolicy för Upplands Väsby kommunkoncern Nivå: Koncerngemensamt

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 10 Paragraf Diarienummer KS-2013/1642.185 Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest Kommunstyrelsens

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2015-06-17 Tidigare fastställd av styrelsen 2014-05-28 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ("Kommuninvest") är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ("Föreningen").

Läs mer

POLICY. Datum 2014-11-24. Finanspolicy. Finanspolicy

POLICY. Datum 2014-11-24. Finanspolicy. Finanspolicy Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Datum 2014-11-24 Finanspolicy Dokumentnamn Finanspolicy Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum 2010-01-25 Diarienummer KS11-240-040 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN 1 (6) FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN Syfte Finanspolicyn anger övergripande regler och riktlinjer för den finansiella verksamheten inom Botkyrka kommun samt kommunens majoritetsägda bolag. Finanspolicyn

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2014-05-28 Tidigare fastställd av styrelsen 2013-06-19 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2012:05 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 28 november 2011 samt beslut av ekonomiutskottet

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Finanspolicy för Mölndals stad

Finanspolicy för Mölndals stad Finanspolicy för Mölndals stad 1 FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING Finanspolicyn syftar till att lägga fast mål och riktlinjer för staden och stadens helägda bolag inom det finansiella området. n inkluderar

Läs mer

2013-12-16 Ks 1108/2013. Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun

2013-12-16 Ks 1108/2013. Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun 2013-12-16 Ks 1108/2013 Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Policystruktur...3 1.2 Syfte...3 1.3 Övergripande mål för finansverksamheten...3 1.4 Uppdatering

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad Dokumentansvarig: Danijel Afolter, portföljförvaltare Upprättad av: Finansavdelningen Beslutad av: Kommunstyrelse och kommunfullmäktige Gäller för: Stadens nämnder och styrelser Senast uppdaterad: 2014-03-20

Läs mer

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad

Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad Dokumentansvarig: Danijel Afolter, portföljförvaltare Upprättad av: Finansavdelningen Beslutad av: Kommunstyrelse och kommunfullmäktige Gäller för: Stadens nämnder och styrelser Senast uppdaterad: 2014-03-20

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av Stadsledningskontoret 2013:24 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 2 december 2013 samt beslut av ekonomiutskottet

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Författningssamling Ändrad 2009-02-10 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2009-03-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Antagna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013. Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.0488 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Mål och strategi 1 1.3 Omfattning

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

www.kommuninvest.se 1

www.kommuninvest.se 1 www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av Stadsledningskontoret 2014:17 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 29 september 2014 samt beslut av ekonomiutskottet

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 40

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 40 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 40 FINANSPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2003-09-02 att gälla fr.o.m. 2003-11-01 Finanspolicyn är indelad i två huvudavsnitt: 1. Finanspolicy

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.20

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.20 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.20 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2012-05-28 87 2012-05-29 2012/262 Kf 2014-12-15 264 2014-12-16 2014/322 FINANSPOLICY FÖR BROMÖLLA KOMMUN

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

MEDLEMSSAMRÅD. Aktuellt om Kommuninvest

MEDLEMSSAMRÅD. Aktuellt om Kommuninvest Medlemssamråd 2014 MEDLEMSSAMRÅD Aktuellt om Kommuninvest Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Vi finansierar de svenska lokala och

Läs mer

Samverkansavtal mellan AB SLL Internfinans och Stockholms läns landsting för år 2015

Samverkansavtal mellan AB SLL Internfinans och Stockholms läns landsting för år 2015 Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1406-0797 Landstingsstyrelsen Samverkansavtal mellan AB SLL Internfinans och Stockholms läns landsting för år 2015 Föredragande

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer