SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt"

Johannes Arvidsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 SMÄRTREHABILITERNG ELSA - Pragmatisk individuell rehabilitering Teambaserat arbetssätt Smärtrehabilitering Läkemedelsbehandling är ibland Inte :llräckligt för a> hjälpa pa:enten vidare LIDANDE Andning Smärträdsla Fritid Fysisk aktivitet Nedsa> balans Ökad muskelspänning Sexliv Relationer Självkänsla Sömn Rörelserädsla Hållnings- och rörelsemönster SMÄRTA Dygnsrytm Matvanor Nedstämdhet Autonomi Nedsatt ork Stress Sömnsvårigheter Jobb Kroppsmedvetenhet Ångest Ekonomi Kognition 1

2 Team definitioner Skilj team från: skock, flock, grupp, Ett team är ett mindre antal människor med kompletterande kunskaper som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål och har ömsesidigt ansvar för att det uppnås» Katzenbach och Smith 1993 Multi-xxxxxx Multidisciplinär - kunskapsteoretiska baser Multiprofessionell - flera yrkesföreträdare Multimodal - olika behandlingar, genomförandeaspekter Teamarbete multiprofessionellt delvis överlappande områden delvis överlappande kompetenser samma fråga men olika svar Teamet som en lärande organisation Teamarbete Multiprofessionell kunskap, mer än delarna Systematiskt lärande i teamarbetet Team kan vara ett sätt att bevara organisationens minne - mindre sårbarhet Reflektion tillsammans ger ett starkare lärande 2

3 Akut smärta Smärtsam kronisk sjukdom Kronisk smärta som sjukdom -Farmakologisk behandling -Fysioterapi -Patientutbildning - -Beteendemässiga interventioner Läkemedelsbehandling Timing Läkekonst Placebo/nocebo Återhållsamhet Verkan/biverkan Personer med långvarig smärta pga. kärlkramp upplever mindre nedsättning av sin livskvalitet än personer med fibromyalgismärta 0-0,5-1 -1,5 Fibromyalgi Refraktär angina -2-2,5 PHYSICAL FUNCTIONING ROLE-PHYSICAL BODILY PAIN GENERAL HEALTH VITALITY SOCIAL FUNCTIONING ROLE-EMOTIONAL MENTAL HEALTH Scultz T. et al

4 Antal personer i Sverige med sjuk och aktivitetsersättning (SA) och sjukpenning Källa: Store Försäkringskassan Blå stapel: Sjuk- Ak:vitetsersä>ning Brun stapel: Sjukpenning Sune Hemmingsson Diagnosfördelning av ärenden med sjuk och akavitetsersäcning i Sverige december 2014 källa Försäkringskassan, MåC Procent , ,6 2,9 4,8 6,2 8,8 10,2 0 skador förgitningar tumörer diagnos saknas cirkula:onsorg nervsystemet sjukd övriga diagnoser muskuloskeletala psykiska sjukdomar Fördelar Vila Befrielse från krav Minskad stress Lägre utgifter Sjukskrivning vid långvarig smärta? Nackdelar Passivitet Skam- och skuldkänslor Isolering Lägre inkomst Ökat fokus på smärtan 4

5 Vilka faktorer är verksamma i rehabilitering? Faktorer Minskad upplevelse av smärtan som e> funk:onshinder Minskade nega:va känslomässiga reak:oner Minskad passivitet och ökat engagemang i egenvård UZall Lidande Funk:onsförmåga Smärtbeteenden McCracken och Turk (2002) Spine 13 Somatisk diagnostik Fysikalisk undersökning T ex enligt ortopedmedicinska principer Ev rtg, MR, neurofys Diagnosen ger bekräftelse på att läkaren förstått patientens problem. Den ger patienten legitimitet gentemot omgivningen. En diagnos innebär dessutom skyldighet för vårdgivaren att ge vettig och konstruktiv information Mikael Kjällman Öl Falu las 5

6 Vad behöver doktorn göra i teamet? Leda teamet? Stå för medicinsk sakkunskap och medicinskt ansvar Använd teamets kunskaper! Lyssna, feedback, motvalls kan vara bra! Fara för groupthink = förhastade beslut för att ingen vågar säga emot den dominerande uppfattningen. Gruppsamhörighet viktigare än kritisk diskussion och ifrågasättande. Fara för polarisering = beslutet blir mer extremt än en ensam person hade vågat fatta på egen hand. Jmr jury, mob Sträva mot konsensus, men var kritisk BEHÖVS EN PSYKIATER PÅ ETT SMÄRTCENTRUM? Vad gör en psykiater inom smärtrehabilitering? Diagnosticerar och behandlar psykiska sjukdomar Undervisar om de normala affekterna-känslorna och deras sjukdomar Stöttar det övriga teamet i att hjälpa patienterna hitta sina resurser och möjligheter Hands-off. 6

7 Pussel Vid långvarig smärta sker förändringar i hjärnan och nervsystemet - kopplingen mellan smärta och ev vävnadsskada minskar med :den Omorganisa:on i hjärnans bark kan bidra :ll - den långvariga smärtan - förändrad upplevelse och kontroll av kroppsdelen Primära sensoriska cortex Primära motorcortex Främre cingulate cortex (ACC) Insula Kortikal omorganisation Fantomsmärta, CRPS, karpaltunnelsyndrom, kronisk ländryggssmärta och fibromyalgi 7

8 Hjärnans plasticitet Plasticiteten som leder till kortikal omorganisation kan utnyttjas vid behandling Påverka sensorisk representation Desensitisering Stimulera aktuell kroppsdel (massage, olika material) Sensorisk ominlärning Diskrimination mellan objekt, vibration, kyla, vind, proprioception Påverka motorisk representation Graded motor imagery Vänster/höger diskriminering Imaginära övningar Spegelterapi 8

9 Påverka smärtbeteenden Exponering in vivo Minskning av smärtbeteenden genom exponering kan förändra hjärnans bearbetning av smärta Värderingar Rela:oner Hälsa Arbete/studier Fri:d Fysioterapeutens roll vid multimodal rehabilitering: Bedömning Identifiera problem, mål och förutsättningar för måluppfyllelse Genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Monitorera fysisk aktivitetsnivå. Initiera självmonitorering av problemaktiviteter, medverka till en funktionell beteendeanalys av patientens situation (Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMRprogram. Sveriges kommuner och landsting) 9

10 Smärtteckning Fysioterapeutens roll vid multimodal rehabilitering: Behandling Patientutbildning Färdighetsträning relaterad till problemaktiviteter Vägleda patienten till ökad aktivitet och förbättrad fysisk förmåga, individualiserad. Beteendestöd för beteendeförändring och vidmakthållande Graderad aktivitetsträning i relation till mål. In vivo-exponering (Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMR: Sveriges kommuner och landsting) IRL Undervisning i grupp och individuellt Fysisk aktivitet i grupp Individualiserad fysisk aktivitet och funktionsträning utifrån värderad riktning och problemaktiviteter. - utan hänsyn till smärtan. -tillsammans med psykolog eller arbetsterapeut. Medveten närvaro/kroppskännedomträning i rörelse. Kontaktpersonsamtal och internetbehandling 10

11 SBU 2006 Aktiv, specifik och professionellt ledd träning ger 20-30% bättre smärtlindrande effekt vid långvariga smärttillstånd än behandling där patienten inte aktiveras fysiskt (evidensstyrka 1) Behandlingsstrategier som inkluderar fysisk aktivitet är mer kostnadseffektiva än enbart konventionell vård (evidensstyrka 1) 11

Relevanta dokument

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se