Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom GR

Transkript

1 Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: onsdag 20 februari, kl Närvarande: Gerd P-B Ale, Margaretha A GR (sekr.), Torbjörn C Göteborg, Lars O Göteborg, Marie W Härryda, Göran C Kungsbacka, Hans J Kungälv, Eva L Lerum, Björn S Mölndal (ordf.), Stefan H Mölndal, Annika V Mölndal, Jessica R Partille, Max A Tjörn, Katarina L Öckerö Ej närvarande kommuner: Alingsås, Lilla Edet, Stenungsund 1. UF i Göteborgsregionen Roy Jörgensen informerade om Ung Företagsamhets verksamhet. Se bifogat bildspel. UF växer lavinartat. Fler och fler blir engagerade i verksamheten. Fd elever som deltagit i UF startar i större utsträckning företag än elever som inte deltagit. Den regionala mässan går i år av stapeln 4 april. Cirka 180 företag deltar. Den nationella mässan arrangeras i Stockholm i maj. Det är fullt möjligt att besöka mässorna även om man inte deltar i UF. Roy gjorde också reklam för en nationell lärarkonferens under den nationella mässan med goda möjligheter till kompetensutveckling. En utmaning är att få fler yrkeslärare att vara med i Ung företagsamhet. Det är oftast elever som gått yrkesutbildningar som startar företag tidigast i livet. Roy avtackades för lång och trogen tjänst i det regionala arbetet, då han avgått som rektor vid Ale gymnasium. Vi ser fram emot att möta Roy i en ny roll. 2. Intagningsstatistik Susanne Carlström medverkade med regional statistik kring elevernas val 1 februari. Materialet finns på Indranet under den publika sidan innehållande statistik. Sökande per plats är i år 0,72. Trycket har minskat något och framförallt på fristående skolor. Fördelningen av sökande är: 46,5 % till hemkommunen, 24,5 % till annan kommun och 28,9 % till fristående skolor. Trenden att lämna hemkommunen fortsätter. I Göteborg söker 41,5 % av eleverna till fristående skolor. Många elever i Mölndal och Partille söker till annan kommun. Inför lå 2008/2009 är eleverna 450 färre än föregående år. Några av de yrkesförberedande programmen går ner lite: BP, BF, EC och HR. I statistiken ingår inte specialutformade program, vilket blir något missvisande. Mycket populära kommunala skolor är Polhemsgymnasiet, Mimers Hus, Bernadottegymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Bräckegymnasiet.

2 Bland de fristående skolorna ligger följande i topp: Kitas, SKFs tekniska gymnasium, Samskolan, Donnergymnasiet, Kunskapsgymnasiet, Portalen och Sigrid Rudebecks gymnasium. Inför hösten finns 38 fristående skolor att välja bland. Tre nya har tillkommit: Plusgymnasiet, Hästgymnasiet och Move IT i Torslanda elever folkbokförda inom GR söker till fristående skolor, men det finns 3923 platser. Fler elever tillkommer utifrån, men trots det kommer det att finnas en klar överkapacitet inom de fristående skolorna. Sökalternativen har ökat bland annat på grund av alla de nya lärlingsvarianterna. Den totala summan är 448 varianter. Av dessa finns 340 på kommunala och 108 på fristående skolor. Totalt finns platser och sökande från grundskolan. Äldresökande elever finns inte med i den statistik som redovisas. 15,8 % av eleverna var obehöriga. Av dessa kom 13,9 % från grundskolan. Den totala numerären var 1824 elever. Märkligt nog har hela 235 elever inte sökt från grundskolan till gymnasieskolan. Flest andel obehöriga har Lilla Edet med 25,9 %, en kraftig uppgång från 2007 (11,9%). Av sökande till Fordonsprogrammet är 51,5 % obehöriga och stor andel finns även på OP, BF, HR och IP. Gymnasieintagningen bokar inte längre upp platser för obehöriga elever som gör sig behöriga utan de får konkurrera på betyg. För elever från Bollebygd gäller enligt Härryda följande: Enligt ett avtal mellan kommunerna jämställs elever från Bollebygd med elever från Härryda och är alltså förstahandssökande. Till övriga kommuner inom GR gäller EOP. 3. Gemensam policy kring inträdesprov till gymnasieskola inom GR Utbildningschefsgruppen gav ett uppdrag till Gymnasierektorsgruppen att utse en arbetsgrupp med syftet att ta fram enhetliga intagningsregler inom Göteborgsregionen vad det gäller det Estetiska programmet. Reglerna ska vara klara att använda inför intagningen Ewa Nuland, GR:s Gymnasieintagningen medverkade med bakgrundsinformation kring inträdesprov i samband med att Skolverket har inspekterat kommunernas gemensamma intagning. Gymnasieförordningen styr intagningen till gymnasieskolan. Inom det estetiska området är det möjligt att använda kombinationen betyg och andra urvalsmetoder. Problemet är att idag använder utbildningar någon form av kompletterande urvalsverktyg vid intagningen. Många av dessa finns inte inom det estetiska området. Ett exempel är den matematiska sektionen på Hvitfeldtska gymnasiet där prov används som underlag. Det är inte tillåtet att använda andra instrument än betyg för en sådan utbildning. Man gör också väldigt olika på skolorna. De kompletterande proven viktas olika. För föräldrar och elever är detta väldigt svårt att förstå. Det har t ex kommit till Gymnasieintagningens kännedom att skolor lovar elever att anordna ett uppföljningsheat, men man kallar inte samtliga sökande elever till detta. I ett häfte som ligger på Indranet informeras om hur proceduren går till. Eftersom det inte finns någon enhetlighet i kommunerna kring detta, så kommer Skolverket att kräva att sådana enhetliga regler tas fram. Flera kommuner uttrycker sin positiva inställning till uppstramningen.

3 Personer med faktiskt mandat bör ingå i arbetsgruppen. Förslaget är att medlemmar ur gymnasierektorsgruppen ingår och att de då kan remissa till den grupp som nu jobbar med proven. En grupp på 4 personer under Ewa Ns ledning föreslogs enligt nedanstående. Beslut: Dessa personer tillfrågas om de kan delta i arbetet. Christer Holmström, Göteborg Anja Paulsson, Kungälv Christer Olofsson, Kungsbacka Ewa Nuland, Gymnasieintagningen Reserver: Egil Gry, Härryda Lars-Olof Wiklund, Lerum Adjungerad till gruppen: Margaretha Allen, GR Uppdraget ska redovisas till Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen innan sommaren för att kunna implementeras under hösten 2008 inför intagningen Uppdraget är att styra upp samtliga program med inträdesprov. Dels kan det innebära enhetliga regler, dels kan det vara att medvetandegöra dem som idag använder prov där det inte är tillåtet. 4. Regionala yrkesutbildningscentra i nätverksform kring Vård- och Omsorgssektorn och Servicesektorn Myndigheten för skolutveckling har beviljat GR medel för att utveckla regionala yrkesutbildningscentra i nätverksform inom sektorerna Vård- och omsorg och Service. Inbjudan att delta i nätverken kommer att skickas till gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Modellen bygger på arbetet i idéskolenätverken. Arbete kan med fördel kombineras med utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege och ett kommande Servicecollege. Beslut: Inbjudan skickas till rektor. I en D-uppsats genomförd på Förvaltningshögskolan beskrivs arbetet med Tjörns idéskolenätverk och de lyckade resultat som uppnåtts via nätverksarbetet. Beslut: Uppsatsen bifogas anteckningarna. 5. Senaste nytt kring Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege Information lämnades om de två collegevarianter, som nu utvecklas inom GR. För Teknikcollege gäller att den regionala ansökan nu granskas av Industrikommittén. Två lokala ansökningar är inskickade och fler är på gång. För Vård- och omsorgscollege pågår intensivt informations- och förankringsarbete. Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen har ställt sig bakom att en regional ansökan tas fram. Lokala enheter kan samtidigt inleda arbetet med lokala ansökningar. Stöd vid framtagningen kan erhållas via de regionala projektledarna: Margaretha Allen och Lars-Göran Jansson.

4 Information finns också på antingen eller 6. Nätverk för IVIK-personal kring ensamkommande flyktingungdomar Utbildningschefsgruppen har fattat beslut om att inrätta ett nätverk kring ensamkommande flyktingungdomar. Deltagare utses via IV-nätverket. Idén är att genomföra kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i nätverksform. Annika Vanneberg, rektor Fässbergsgymnasiet, har utsetts till ordförande. Tre träffar planeras under våren. 7. Gemensamma gymnasiet Broschyren är klar och distribuerad. 8. Nya utbildningar inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inom GR 2009 Senast 1 april ska kommunerna skicka information om ev. nya utbildningar eller om nedläggning av befintliga utbildningar inom samverkansavtalen. Regional garanti söks vid samma tillfälle. 9. Senaste nytt kring Gymnasieskolan 09 En nationell/regional konferens Yrkesutbildning i fokus arrangeras 21 april med två av utredarna. Dessutom kommer Anita Ferm till GR 8 april för information till chefer och politiker. Tidplanen för genomförandet är snäv och kan komma att påverka det regionala samarbetet. 10. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning och förnyat uppdrag för LPA-nätverket Material bifogades inbjudan. 11. Bristen på yrkeslärare och vad kan vi göra åt den? Katarina André Sörenson, Göteborgs universitet IPD medverkade. Yrkeslärarutbildning och validering är aktuella frågor. En ny inriktning erbjuds nu på Pedagogen. Inriktning Yrke, skola och arbetsliv (LYS) syftar till att ge de studerande kompetens att undervisa i yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Bristen på yrkeslärare är stor. Ofta ligger problemen i antagningsreglerna. SÄL har varit ett projekt för att få fler sökande. Validering genomfördes, men trots det stupade många på antagningskraven. Vad kan Göteborgs universitet göra inom de ramar som finns? Krav: 2 eller 3-årig gymnasieutbildning, Sv B, Eng A. Här kan man bedöma om de har motsvarande kunskap. Branschorganisationerna kan validera i karaktärsämnen. Allsidig kvalificerad erfarenhet från yrkesområdet krävs. Den stora bromsklossen är de 90 högskolepoängen (de gamla 60 poängen). Kan tidigare arbetslivserfarenhet motsvaras av högskolepoäng? För en del yrkesutbildningar fanns tidigare högskolekurser som kan användas (YTH t ex). GU har också följt Valideringsdelegationens arbete. Vad ligger på spetsnivå inom yrkesområdena? Många obehöriga lärare söker och de skulle passa utmärkt bra, men de når inte upp till de krav som ställs. En arbetsgrupp har försökt lösa problemet. Målet var: Hur kan GU ge de 90 poängen inom de ramar man har?

5 Kan man anta studenter och ge dem den första delen först? Då blir det en utbildning på 180 poäng. 4 olika kurser skapades inom LYS Lärande i yrke och skola. Studerande som gått dessa blev då automatiskt antagna. De läser alltihop, men GU kan validera av (t ex moderna arbetsmetoder) vissa bitar. De ska ha minst 3 års yrkeserfarenhet under de senaste 10 åren. Branscherna vill helst ha 5 år. Därefter genomförs individuella samtal. Vad ingår i utbildningen? De tittar på kursplanerna och kurslitteratur och sedan görs en validering. I år har 10 studenter utformat individuella studieplaner på ett flexibelt sätt med heltid, halvtid eller deltid. Många har kortat sin utbildningstid med en termin. Man kan ev. validera senare under studierna t ex genom att korta ner den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. De kanske kan komma in på lärarutbildningen i höst. Två studerande har hoppat av, eftersom de trodde att de bara behövde läsa LYS-delen. Intagning sker endast till höstterminen. Ansökningstiden är 15 mars i år, men man får ta in kontinuerligt. Två studerande som kom in i julas får fortsätta individuellt. Björn: Bra att GU jobbar aktivt med detta och att man kommit långt med validering. Cirka 650 nya yrkeslärare kommer snart att behövas inom GR. Lärarutbildningsutredningen tittar på problematiken. Svenskt Näringsliv har lagt fram en egen partsinlaga. Lärarförbundet vill ha fler poäng. Ska utbildningen avakademiseras eller inte? Då står yrkeslärarna utanför systemet helt och hållet. Stefan H: Borde det vara lättare att ta in vem som helst i systemet? Ska vi fortsätta att akademisera eller inte? Hur gör man utomlands? Katarina: Vi får avvakta där. Lärosätena tar in på olika sätt. Ställer vi inga krav så ligger de studerande efter. Men det är ett akut behov av yrkeslärare. Vi måste också värdesätta yrkeskunskaper. Kompetenskraven har ökat inom yrken idag. IWOLTE-projektet är också på gång för att rekrytera fler till yrkeslärarutbildning. Vad säger Yrkeshögskoleutredningen? Kan den nivån vara en del i utbildningen? Katarina presenterade kursplanen inom LYS. Det är möjligt att endast läsa 7,5 poängskursen Att handleda lärande i arbetslivet. Den skulle kunna passa för dem som nu ska handleda lärlingar. Uppsatsen kan vänta tills examensarbetet i lärarutbildningen. Metodikkursen är kortare. Material delades ut med webbsida och annat. Utbildningen genomförs som distansutbildning och man kan arbeta samtidigt. Endast en studerar på heltid. 12. Examensarbeten som ett led i skolors utvecklingsarbete Monica Sandorf, GRUC vid Göteborgs universitet medverkade. Försök med att integrera examensarbeten i skolornas utvecklingsarbete pågår i Mölndal, Partille, Gunnared och Lerum. Forskningsbaserat arbete når inte alltid ut till skolor, vilket upplevs som ett problem. Myndigheten för skolutveckling stöttar därför ett projekt på Göteborgs Universitet inom GRUC. Studenter genomför ett examensarbete om totalt 10 veckor, varav cirka 5 veckor är förlagda på en skola. Just nu finns 526 publicerade uppsatser på en gemensam webbplats. Studenterna dokumenterar de utvecklingsområden som skolan har valt. Tanken är att arbetet ska genomföras i en process. Arbetslagen funderar på vad som kan vara en lämplig uppgift och för upp denna till den lärarstuderande. Arbetslaget är också delaktigt i rapportering,

6 bedömning och uppföljning. Målet är verksamhetsutveckling. Varje VFU-område har en kontaktperson (critical friend). Kanske kan dessa personer i framtiden utbildas via GU. Resultaten av examensarbetena kan återföras till skolans personal. Aktionsforskning är ett nytt sätt att tänka. Monica påminde också om CUL-doktoranderna, som nu har öppnat upp nya karriärvägar. Nationella exjobbspoolen är ett enkelt samverkansverktyg. Den nås via Kontakt kan också tas med Johanna Fransson på exjobb@gu.se eller via monica.sandorf@ufl.gu.se Vid anteckningarna Margaretha Allen sekr.