Intervju med Urban Hellgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med Urban Hellgren"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 5 November - December 2002 FiF Farmaka i Fokus Trombocythämmande läkemedel Intervju med Urban Hellgren Influensa - vaccinera, inhalera eller tablettera? Tonsillit sid 2 sid 4 sid 6 sid 7

2 Trombocythämmande läkemedel Artikeln är något förkortad men finns att tillgå i sin helhet på vår hemsida Klicka på Sydvästra Läkemedelskommittén Trombocythämmande läkemedel har under senare år rönt allt större intresse. Fortfarande står sig acetylsalicylsyra (ASA) väl i jämförelse med andra preparat. Trombyl R rekommenderas därför som förstahandsval när trombocythämmande läkemedel ska användas. Våra samlade kunskaper visar att trombocythämmande läkemedel, framför allt ASA har skyddande effekt vid olika former av aterosklerotiska sjukdomar såsom ischemisk hjärtsjukdom (efter hjärtinfarkt, instabil angina och stabil angina pectoris), ischemiskt stroke/tia och vid perifer aterosklerotisk sjukdom. Vid kärlskador och aterosklerotiska plaque aktiveras trombocyter. Aggregerade trombocyter kan ge upphov till kärlocklusioner eller mikroembolier, som i sin tur kan orsaka hjärt- eller hjärninfarkter. Utöver att vara en grundsten i hemostasen kan trombocyter frisätta, förutom egen-aggregerande ämnen, även tillväxtfaktorer och inflammationsstimulerande ämnen. På så sätt kan de underhålla och påskynda aterosklerotiska processer i kärlväggen. Användandet av trombocythämmare är stor och riktig. I SLL expedierades drygt recipen på under 2001, vilket motsvarar att nästan var 15:e individ behandlas. Kostnaden för detta är drygt 30 milj kr. ASA står för ca 85 % av alla recipen men endast 25 % av kostnaden (ca 7,5 mkr; 0,35 kr/ dag). Plavix står för endast 4% av antalet recipen, men för 40% av kostnaden (ca 12 mkr; 17 kr/dag). Acetylsalicylsyra (ASA) Det är över 100 år sedan ASA introducerades som läkemedel. Det är dock först under de senaste åren som vi börjat förstå och använda oss av dess trombocythämmande effekt. Vanligtvis absorberas ASA väl, för att sedan vid passagen genom levern metaboliseras till salicylat. ASA utövar sin trombocythämmande effekt genom att irreversibelt blockera trombocyternas cyclooxygenas (COX-1) och därmed bildningen av Tromboxan A 2 (fig 1). Effekten sitter i under hela trombocytens livslängd (7-10 dagar) och eftersom trombocyterna saknar cellkärna kan inget nytt cyclooxygenas bildas. ASA minskar trombocyternas benägenhet att aktiveras men kan aldrig fullständigt hämma dess funktion. Detta minskar risken för blödningskomplikationer vid ASA-behandling. Vid låga doser av ASA anses det också att hämningen av trombocyterna sker i det 2 prehepatiska kretsloppet och inte i systemkretsloppet. En bra och aktuell sammanfattning av senaste decenniernas erfarenheter av trombocythämmande behandling kom i BMJ i januari 2002 (Antithrombotic Trialists Collaboration). Där redovisas metaanalyser från 287 studier och drygt patienter. Gynnsamma effekter av ASA ses vid ischemisk hjärtsjukdom, ischemiskt stroke/tia och perifer ateroskleros. Vid förmaksflimmer ses en liten gynnsam emboliförebyggande effekt, även om den är betydligt mindre än effekten av waranbehandling. Intressant att notera i sammanställningen är samband mellan effekt och ASA-doser: mg/dygn ASA har minst lika skyddande effekt, som högre doser. Det är till och med möjligt att så låga doser är något mer skyddande. Däremot synes det som om doser av ASA <75 mg/ dygn kan vara något mindre effektiva. Biverkningar som gastrointestinala blödningar och dyspeptiska besvär tycks vara dosberoende. Däremot anses den mycket sällsynta ökade risken för intrakraniella blödningar vara oberoende av ASAdos. Klopidogrel (Plavix R ) och tiklopidin (Ticlid R ) Klopidogrel och tiklopidin anses hämma trombocyter genom att blockera ADP-receptormedierad trombocytaktivering (fig 1). Liksom för ASA är denna effekt modulerande och trombocytaggregation kan ej blockeras helt. Trombocyternas funktion normaliseras vanligen inom fem dygn efter utsättande. Tiklopidin var det preparat som först kom på marknaden, men efter det att leukopeni upptäcktes vara en relativt vanlig biverkan har användningen minskat. Klopidogrel jämförs med ASA i CAPRIE-studien. Sammanlagt studerades drygt patienter med genomgången hjärtinfarkt eller ischemisk stroke eller symtomatisk perifer aterosklerotisk sjukdom. Hälften fick 75 mg x 1 klopidogrel och hälften fick 325 mg x 1 ASA. Medeluppföljningstid var 1,9 år. Primär

3 endpoint, kombinationen av ischemisk stroke, hjärtinfarkt eller vaskulär död, var obetydligt (0,5%) men signifikant lägre i klopidogrel-gruppen jämfört med ASA-gruppen, 5,3 vs 5,8 % händelser/år (p 0,043). Mer kliniskt relevant är de sekundära endpoints som redovisas: stroke, hjärtinfarkt eller död oavsett orsak. Händelser/år var 6,4 % för Endast vid ASAöverkänslighet är klopidogrel ett förstahandsalternativ som trombocythämmande läkemedel. klopidogrel och 6,9 % för ASA. Denna skillnaden var dock ej statistiskt signifikant, p 0,081. Diarré och hudbiverkningar var i studien något vanligare hos patienter som behandlades med klopidogrel jämfört med ASA, medan andelen med GI blödningar eller illamående var något mindre. Studien använder dock en hög dos av ASA, jämfört med vad som rekommenderas i Sverige, och vi vet att GI biverkningar av ASA är dosberoende. Glykoprotein (GP) IIb/IIIa- receptorblockerare GP IIb/IIIa-receptorer (även kallade fibrinogenreceptorer) är det slutliga bindningssteget Kombination klopidogrel + ASA Genom att kombinera två preparat med olika sätt att hämma/modulera trombocytaktivering, skulle ökade effekter kunna erhållas utan att helt slå ut trombocytfunktionen. Kombinationen rekommenderas idag under en begränsad tid efter PTCA med inlägg av stent (en månad, därefter enbart ASA). Kombinationsbehandling med klopidogrel + ASA utvärderas i CURE-studien en begränsad patientgrupp patienter med instabil angina pectoris/icke Q-vågs infarkt. Totalt studeras patienter. Hälften fick ASA mg dagligen och hälften fick ASA + klopidogrel 75 mg dagligen. Risken för primär endpoint kombination av död, reinfarkt eller stroke reducerades från 11,4 till 9,3 % med kombinationsbehandling. Denna minskning var främst orsakat av ett minskat antal icke fatala hjärtinfarkter. Stora transfusionskrävande blöd- ningar var fler med kombinationsbehandlingen. Den största effekten sågs efter de första 1-3 månadernas behandling. Endast vid ASA överkänslighet (Quinckeödem, astma) är klopidogrel ett förstahandsalternativ som trombocythämmande läkemedel. Vid planerad PTCA med stent ges kombinationsbehandling klopidogrel + ASA under en månads tid. Vid instabil angina pectoris/icke Q-vågsinfarkt kan kombinationsbehandling ges i 1-3 månader. På HS ges 3 månaders behandling även när PTCA utförts på denna patientgrupp. när trombocyter binds till varandra (fig 1). Läkemedel som blockerar denna mekanism kan, beroende på dos, slå ut trombocytaggregationen helt och hållet. Risken för blödningsbiverkningar är därför högre än för andra trombocythämmande läkemedel. Dessa medel används under kortare perioder (timmar-dagar), som tillägg till ASA, på inneliggande patienter. Indikationerna är PTCA behandling ffa när stent används och vissa fall instabil angina pectoris/icke Q-vågsinfarkt. Läkemedel av denna typ för peroralt bruk finns, men hittills har biverkningsfrekvensen varit för hög för att preparaten ska komma till användning. Dipyridamol (Persantin/Persantin Depot R ) Dipyridamol anses verka trombocythämmande genom hämning av fosfodiesteras och/eller hämning av adenosinupptag. Huruvida dipyridamol i kliniskt bruk har någon trombocythämmande effekt av betydelse har diskuterats och ifrågasatt genom åren. Den hittills enda stora studie där signifikant positiva effekter av dipyridamol redovisats är ESPS-2 studien från patienter med genomgången stroke inkluderades och recidivförebyggande effekter av trombocythämning studerades. Dipyridamol ensamt var något bättre än placebo (3 % absolut riskreduktion; kombinerat nytt stroke eller död) och effekten var jämförbar med den för ASA i dosen 25 mg x 2. Kombinationen ASA + dipyridamol hade ytterligare något bättre effekt (5 % ARR för kombinerad endpoint). Till skillnad från tidigare studier användes här högre doser av dipyridamol, 200 mg x 2 i depot beredning. Det är svårt att veta vilka slutsatser som går att dra från studien. Exempel på invändningar är: En kanske suboptimal dos ASA har använts (50 mg/dygn). Stora bortfall i studien (nästan 1/3 i alla grupper och hur dessa behandlats framgår inte klart). Biverkningar framför allt huvudvärk och gastrointestinala besvär ledde till ca 7 % fler behandlingsavbrott bland dem som fick dipyridamol. Dipyridamol givet i dessa doser har vaskulära kärlvidgande effekter. En liten blod- 3

4 Influensa vaccinera, inhalera eller tablettera? Förhoppningarna om de nya neuraminidashämmarna för behandling av influensa har tyvärr inte infriats. De har alltmer visat sig ha en mycket begränsad klinisk effekt. Behandlingen måste dessutom påbörjas så tidigt som möjligt vilket ställer till praktiska problem. Det som istället fortfarande gäller är förebyggande vaccination av riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och allmänpåverkan kan man dock under vissa förutsättningar överväga antiviral behandling. Influensan, detta mänsklighetens gissel, står snart för dörren. Frågan är närmast före jul eller på det nya året? Under den korta tid av 6-8 veckor som viruset härjar som värst insjuknar 2 15% av befolkningen. Sjukdomen drabbar alla åldrar men närmare 90% av dödsfallen noteras bland de som är >65 år. Den mest fruktade komplikationen är sekundär bakteriell pneumoni. Hur kan vi då minska morbiditet och mortalitet? Vaccination av riskgrupper den viktigaste åtgärden Det är visat att vaccination av personer med ökad risk för komplikationer kan reducera risken för pneumoni med % och den totala dödligheten med ungefär lika mycket. Det tar upp till två veckor att utveckla skyddande antikroppar och tyvärr måste vaccinet ges årligen. De personer som enligt socialstyrelsens råd bör vaccineras är ffa patienter med kronisk hjärt och/eller lungsjukdom samt personer över 65 år. I Stockholms Läns Landsting erbjuds alla födda 37 eller tidigaregratis vaccination under hösten. Förskrivning och kostnader av Trombocythämmande läkemedel i SLL ASA Plavix Persantin /-Depot Asasantin retard Recipen tryckssänkande effekt och inte trombocythämning av behandlingen kan ha varit bidragande till resultaten. 61 % av patienterna var hypertoniker. Blodtryck och blodtryckseffekter finns ej redovisade. Dipyridamols kärlvidgande effekt kan bidra till det sk coronary steal fenomen, varför det ej rekommenderas vid instabil eller lättväckt angina pectoris. Min ståndpunkt är att man kan avstå från att använda dipyridamol-preparat tills mer övertygande dokumentation finns. Man bör i alla fall ej använda beredningen Asasantin Retard (kombinationsberedning ASA + dipyridamol), eftersom den innehåller den sannolikt suboptimala ASA-dosen 25 mg x 2. Istället kan blodtrycksbehandling och lipidreglering utvärderas och optimeras. Arne Martinsson Överläkare Hjärtkliniken HS Medlem i LÄKSAKs expertgrupp i Hjärt-och kärlssjukdomar ASA Plavix Persantin /-Depot Rekommendationer Asasantin retard miljoner kr ASA: mg rekommenderas vid aterosklerotisk sjukdom oavsett manifestation. Klopidogrel rekommenderas som alternativ till Trombyl vid ASA överkänslighet. Klopidogrel (Plavix) + ASA: 1 månads kombinationsbehandling efter PTCA med stent. 1-3 mån behandling vid instabil AP/icke Q-vågsinfarkt. GP IIb/IIIa-blockerare: Intravenös behandling på sjukhus vid begränsade indikationer såsom instabil kranskärlssjukdom och PTCA. 4

5 Smittskyddsenheten beräknar att ca 70 % av ålderspensionärerna kommer att vaccineras. Enligt deras bedömning kommer detta att leda till en avsevärd besparing för landstinget i form av minskade kostnader för sluten vård. Behandling måste påbörjas tidigt De läkemedel som nu finns registrerade i Sverige har alla samma verkningsmekanism de hämmar enzymet neuraminidas som både influensa A och B virus behöver för att sprida sig i luftvägsepitelet. Virusutsöndringen är störst redan från ett dygn före till två dygn efter insjuknandet. På grund av detta och det faktum att enzymhämmarna bara är virostatiska är den kliniska effekten måttlig och helt beroende av att behandlingen sätts in tidigt i förloppet. Inhalationsbehandling Zanamivir (Relenza) registrerades i Sverige 99 för inhalationsbehandling ( 2 gånger dagligen i 5 dagar) av influensa A och B hos personer äldre än 12 år. Expertgruppen för infektionssjukdomar har gjort en värdering som är publicerad på JANUS. När alla inkluderade patienter analyserades (oavsett om de senare visade sig ha influensa eller ej) så förkortades symtomdurationen med ett dygn från 6 till 5 dagar. Behandlingen sattes alltid in inom 48 timmar och ju tidigare desto bättre effekt. Efter det att zanamivir använts i större omfattning kom ej helt oväntat rapporter om akut bronkobstruktion. De som drabbades var mest patienter med astma eller KOL/emfysem. Risken bedömdes som liten men en varningstext infördes i produktresumén och i FASS-texten. Efter registreringen 1999 har det publicerats en studie hos yngre patienter med astma eller KOL som ej visade någon signifikant förkortning av symtomdurationen. I en mycket kritisk konklusion baserad på en studie hos icke dementa åldringar konstaterades att Most elderly people cannot use the inhaler device. Oseltamivir en ny influensatablett En ny neuraminidashämmare har registrerats i Sverige oseltamivir (Tamiflu) och marknadsförs under kommande säsong. Godkända indikationer är behandling av influensa hos vuxna och barn från 1års ålder samt profylax till individer äldre än 13 år. Fördelen med oseltamivir är att substansen kan tas per oralt (tablett eller mixtur 2 gånger dagligen i 5 dagar) men till priset av en del övergående gastrointestinala biverkningar (ca 10% av alla patienter). Enligt tillverkaren har emellertid inga allvarliga livshotande biverkningar rapporterats i USA där medlet nu använts i ett par säsonger. I alla utom två studier som ligger till grund för registreringen inkluderades enbart patienter med maximalt 36 timmars sjukhistoria. (<48 timmar i de två övriga) Vid analys av samtliga inkluderade patienter (intention to treat analys) förkortades symtomdurationen med 0,7 0,9 dagar. Hos de medicinska riskgrupperna, äldre patienter (>65 år), patienter med kronisk hjärt/kärlsjukdom och barn med astma, noterades ingen signifikant förkortning av sjukdomstiden. Vad gäller frekvensen av antibiotikabehandlade komplikationer från nedre luftvägarna sågs en viss reduktion från 19% till 12% bland de äldre. För patienter med verifierad influensa Behandling kan därför ej generellt förordas ens till riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och påverkat allmäntillstånd kan dock terapi övervägas (67%) minskade sjukdomstiden från 5,2 till 4,2 dagar. Vid rutinanvändning inom sjukvården kommer sannolikt en lägre andel av patienterna med influensaliknande symtom visa sig ha denna sjukdom. Det finns således inget som talar för att effekten av oseltamivir skulle vara bättre än den för zanamivir. Trots att oseltamivir vanligen gavs redan inom 36 timmar var förkortningen av symtomdurationen om möjligt ännu mindre. Nya restriktiva behandlingsrekommendationer Den första workshopen i Läkemedelsverkets regi var relativt välvilligt inställd till zanamivir och föreslog att behandling borde övervägas hos medicinska riskgrupper. Med den nya dokumentationen, och sedan det även för oseltamivir konstaterats att effekten är marginell, har man blivit mer nihilistisk och anser nu att den medicinska nyttan av antiviral behandling är begränsad. Behandling kan därför ej generellt förordas ens till riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och påverkat allmäntillstånd kan dock terapi övervägas. Urban Hellgren Docent. överläkare Infektionskliniken, Huddinge Universitetssjukhus Principal investigator i Sverige för oseltamivirstudierna WV och WV Se nästa sida för sammanfattning av rekommendationer 5

6 Intervju med Urban Hellgren Vad gör du inom ramen för uppdraget som expert för Sydvästra Läkemedelskommittén? - Sedan två år är jag en expertresurs för Sydvästra LK. Det innebär att jag deltar i Läkemedelskommitténs utbildningsaktiviteter när det rör mitt specialistområde samt skriver en och annan artikel i Farmaka i Fokus. Det är roligt att skriva i FiFen eftersom det är mindre pretentiöst än att skriva i andra strikt vetenskapliga sammanhang. Jag är dessutom ordförande i LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar. Vi arbetar just nu med att ta fram rekommendationer till KLOKA LISTAN. Därutöver gör vi den medicinska bedömningen inför landstingets läkemedelsupphandling. Har ditt engagemang i läkemedelskommittén en positiv inverkan på ditt kliniska arbete? - Förhoppningsvis så har mina kollegor ett utbyte av att jag engagerar mig i läkemedelsfrågan. Jag försöker att föra ut aktuell information till dem på klinikmöten. Jag tycker att det är viktigt att vi inom professionen får tillgång till producentobunden Rekommendationer för behandling av misstänkt influensa med antiviral terapi Enl LV workshop, juni 02. Patientgrupp där antiviral terapi kan övervägas: Svår influensa med hög feber och allmänpåverkan Förutsättningar - Lokal influensaepidemi - Typiska symtom (ffa feber och hosta) - Annan allvarlig infektion utesluten - Behandlingsstart så tidigt som möjligt, senast inom 48 timmar läkemedelsinformation. Genom eget informationsarbete kan vi kollegialt ge bättre information till läkarna en helhetsbild av läkemedlet kan förmedlas. Jag upplever att industrin är bra på att ge information om enskilda läkemedel men mindre bra på att sätta in terapin i sitt fulla kliniska sammanhang. Ett exempel på detta är informationen kring antibiotika som används vid luftvägsinfektioner. Där sker det en överanvändning idag och vi vet att det skrivs ut en hel del antibiotika vid virusinfektioner. Här är det alltså mer värdefullt för läkarkåren att få kunskap om när antibiotika ska användas och inte vilket preparat. Information från industrin är ju oftast tillrättalagd på ett sätt som främjar en ökad läkemedelsanvändning och försäljning. Varför valde du att bli infektionsläkare? - Att det blev just denna specialitet beror nog på att jag alltid har varit intresserad av geografi och hur andra människor lever i andra delar av världen. Som ung reste jag till Pakistan, Indien och Sydostasien. När jag var klar med läkarutbildningen for jag till Paris och gick där en kurs i tropikmedicin. Som nybliven infektionsläkare började jag min bana på Roslagstulls sjukhus. När den kliniken flyttades till Om du undviker sex, drugs & rock n roll och motorcykel utan hjälm så minskar du avsevärt risken att bli sjuk på din resa! Huddinge sjukhus flyttade jag med. Det var en bra utveckling för kliniken eftersom Roslagstulls sjukhus förde en allt mer tynande tillvaro uppe på kullen och höll på att reducears till ett konvalescenthem för lättvårdade sjuka. Vi saknade intensivvård och tillgång till andra specialiteter. Väl på Huddinge arbetade jag några år på farmakologen med min avhandling. I den tittade jag på sambandet mellan effekt och blodkoncentration av läkemedel vid malariabehandling. Idag är jag ansvarig för tropikmedicin och läkemedel på kliniken. Just nu pågår en kurs i tropikmedicin här på kliniken och du är en av de kursansvariga. Kan du berätta lite mer om den? Ja, det är en kurs som vi ger i samarbete med ICHAR (Division for Interantional Health, KI) och den vänder sig till en bredare målgrupp än vad vi är vana vid på infektionskliniken. Hälften av studenterna är läkare och andra hälften är folkhälsostudenter. Kursen är helt på engelska vilket är en utmaning. På förmiddagen har vi 6

7 gemensamma föreläsningar och på eftermiddagen delas de upp i olika grupper. Kursen avslutas i januari med att vi åker till Etiopien för fältstudier i tre veckor. Du arbetar också på Wasa Vaccination några veckor om året. Har du några allmänna råd att ge oss som ska ut och resa i julhelgen? - Allt beror ju på var man ska resa. Men generellt är det viktigast att man skyddar sig mot Malaria och Hepatit A. För att få information om vilken profylax som gäller kan man gå in på smittskyddsinstitutets hemsida Men man kan också göra mycket icke-medikamentellt för att behålla hälsan. Om du undviker sex, drugs & rock n roll och motorcykel utan hjälm så minskar du avsevärt risken att bli sjuk på din resa!när svensken lämnar Arlanda tror han tyvärr att han blivit odödlig... Malena Jirlow Informatör Sydvästra Läkemedelskommittén Tonsillit mindre antibiotika med bättre diagnostik Allvarliga komplikationer är idag mycket ovanliga och motiverar i sig inte behandling av alla streptokocktonsilliter. Behandling med antibiotika kan förkorta sjukdomstiden med 1-2½ dygn. Snabbtest bör undvikas hos patienter med halsont och samtidig hosta eller snuva då virusetiologi är mest sannolik vid sådana symtom. Detta rekommenderas från Läkemedelsverkets workshop om faryngotonsilliter som publicerades i december Ont i halsen är den vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning enligt diagnosreceptundersökningen från hösten De flesta som söker för ont i halsen har symtom orsakade av andra mikroorganismer än betahemolytiska streptokocker grupp A. Oftast är orsaken virus. Man brukar ange tre huvudskäl för att behandla streptokocktonsilliter: förhindra komplikationer, lindra symtom samt minska smittspridning. Komplikationsrisken motiverar ej behandling i sig Tidigare var komplikationer i form av reumatisk feber och glomerulonefrit vanligare. Numera rapporteras endast enstaka fall varje år. I randomiserade kontrollerade studier gjorda efter 60-talet har man inte sett några fall av reumatisk feber i placebogrupperna. Vad gäller glomerulonefrit är det tveksamt om penicillinbehandling har någon skyddande effekt vare sig i de äldre eller de nyare studierna. Purulenta komplikationer Halsböld är en inte helt ovanlig komplikation. Majoriteten av streptokockorsakade peritonsilliter 7 föregås dock inte av en tonsillit. Odling från peritonsillära abscesser visar oftast en blandflora. I placebogrupper tenderar 1-2 % att utveckla halsböld. För att förebygga en halsböld med samtidig förekomst av streptokocker behöver ca: patienter behandlas. Det är oklart huruvida antibiotika reducerar risken för återfall i halsfluss. Risken för spridning av streptokockinfektion inom familjen minskar med antibiotikabehandling. Huruvida risken för spridning i samhället minskar är mera osäkert. Effekten av antibiotika är i regel liten eller måttlig De flesta streptokocktonsilliter läker inom en vecka oavsett om antibiotika ges eller ej. För att bedöma effekten av behandling har man studerat durationen och graden av symtom. De placebokontrollerade studier som finns försöker värdera hur länge smärta i halsen förekommer, hur länge feber finns, hur allmäntillståndet påverkas eller hur lång tid det tar innan man kan återgå till arbete/ skola. Patienternas symtom kan graderas utifrån förekomst av fyra diagnostiska kriterier: Feber över 38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsillerna och avsaknad av hosta (de s.k. Centorkriterierna). Förkortar symtomen med 1-2,5 dagar Om minst tre av dessa fyra kriterier uppfylls och test visar växt av streptokocker kan antibiotika förkorta tiden med halsont 1-2,5 dagar.

8 Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet Trolig virusinfektion Ingen Strep A Ingen antibiotikabehandling Om neg Strep A ev. odling 2-4 av 4 diagnostiska kriterier Möjlig S.p-infektion Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Sannolik S.p-infektion Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Feberperioden kan också förkortas men hur mycket är mera osäkert. Allmäntillståndet förbättras måttligt. Antibiotika förkortar däremot ej tiden till återgång i arbete eller skola. Svårt tonsillitsjuka patienter har dock inte alltid deltagit i dessa placebokontrollerade studier. Om patienter inkluderas i studier enbart utifrån symtomet halssmärta dvs. utan odling eller snabbtest, så minskar behandlingseffekterna ytterligare eftersom ett antal virustonsilliter då också behandlas. Undvik snabbtest vid virussymtom Patienter som söker för ont i halsen och samtidigt har symtom som hosta, snuva, heshet eller blåsor i gommen kan i regel diagnostiseras som virusinfektioner på basen av anamnes och klinisk bild. Man bör undvika snabbtester (t.ex. Strep-A) på dessa patienter pga. att det diagnostiska värdet är lågt. Detta gäller framförallt förskolebarn där frekvensen av friska bärare av streptokocker kan vara hög upp till 25% i epidemitider. Här kan snabbtestning medföra att barnen felaktigt diagnostiseras som streptokocktonsilliter och får antibiotika i onödan. Om den kliniska bilden talar för tonsillit bör bakteriologisk diagnostik ske. Snabbtester har god diagnostisk träffsäkerhet för gruppa streptokocker. Sensitivitet och specificitet brukar anges till drygt 90 % jämfört med odling. Snabbtester hittar dock inte streptokocker grupp C och G och inte heller låga tal av grupp A. I det enskilda fallet saknar däremot CRP och leukocyträkning värde, för att stärka diagnosen vid en misstänkt akut streptokocktonsillit. PcV förstandsval vid behandling Fördelarna med antibiotikabehandling vid säkerställd streptokocktonsillit bedöms överväga nackdelarna. Vid tydliga symtom och säkerställd streptokockinfektion rekommenderas därför PcV (Kåvepenin ) i tio dagar som förstahandsval. Kortare behandlingstid medför ökad recidivrisk. Vid äkta Pc-allergi rekommenderas klindamycin, erytromycin eller cefalosporin (såvida inte typ I allergi föreligger). Vid terapisvikt bör diagnosen ifrågasättas eftersom streptokocker alltid är känsliga för PcV. Vid återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling, bör ett cefalosporin (Cefadroxil NM Pharma ) eller klindamycin väljas. Dessa minskar risken för ett förnyat recidiv. Behandlingstiden är även här tio dagar. Vid upprepade insjuknanden (tre till fyra ggr per år) bör man ta ställning till tonsillektomi. Innan detta sker bör dock alltid ett cefalosporin eller klindamycin ha provats. Asymtomatiska bärare bör i normalfallet inte behandlas. Ref: Handläggning av faryngotonsilliter, Info från Läkemedelsverket 7/8:2001 Christer Norman Allmänläkare och Studierektor Sydv Läkemedelskommittén redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén Redaktör: Malena Jirlow, informatör Redaktionskommitté: Informationsapotekare Marie Persson, apoteket Orren, Telefonplan, studierektor Christer Norman, studierektor Kjell Haglund, studierektor Birgitta Danielsson, läkemedelsepidemiolog Ahmad Al-Windi, vetenskaplig sekreterare Georgios Panagiotidis, sekreterare Anna Söderberg.

9 Kurser och aktiviteter i LK:s regi Fredagsutbildningar Huddinge Folkets Hus /12 Proktologi 24/1 Äldre och läkemedel 14/2 Allmänmedicinens identitet och utveckling 21/3 Fysisk aktivitet och EBM 11/4 Vanliga infektioner och antibiotika 23/5 Meddelas senare Tisdagsluncher Restaurang 61:an, HS /11 Influensa - vaccinera, inhalera eller tablettera? Urban Hellgren,öl, ordförande LÄKSAKs expertgrupp i infektionssjukdomar 3/12 Läkemedelsbiverkningar på HS Mia von Euler, klin.farmakolog 10/12 Behandling av MS Sten Fredriksson, neurolog, öl 17/12 Julöverraskning! 14/1 Kloka listan Kjell Haglund, doc, studierektor Sydvästra Läkemedelskommittén 21/1 Ulcus, dyspepsi och PPI - en oberoende uppdatering Greger Lindberg, doc, öl, Gastrocentrum Ont i magen - utbildning för distriktsläkare på följande platser Anmälan krävs, ring /12 Pontus, Huddinge 5/12 Huddinge Folkets Hus Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra sjukvårdsområdet Alfred Nobels Allé 12, plan Huddinge Telefon: E-post: Hemsida:

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Handläggning av Faryngotonsilliter

Handläggning av Faryngotonsilliter Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat

Influensan uppträder epidemiskt i. Nytt t influensaläkemedel registrerat Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 5 december 1999 Nytt t influensaläkemedel registrerat men vilka patienter ska behandlas? Det nya läkemedlet zanamivir (Relenza ) är ett relativt biverkningsfritt

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer