Intervju med Urban Hellgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervju med Urban Hellgren"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 5 November - December 2002 FiF Farmaka i Fokus Trombocythämmande läkemedel Intervju med Urban Hellgren Influensa - vaccinera, inhalera eller tablettera? Tonsillit sid 2 sid 4 sid 6 sid 7

2 Trombocythämmande läkemedel Artikeln är något förkortad men finns att tillgå i sin helhet på vår hemsida Klicka på Sydvästra Läkemedelskommittén Trombocythämmande läkemedel har under senare år rönt allt större intresse. Fortfarande står sig acetylsalicylsyra (ASA) väl i jämförelse med andra preparat. Trombyl R rekommenderas därför som förstahandsval när trombocythämmande läkemedel ska användas. Våra samlade kunskaper visar att trombocythämmande läkemedel, framför allt ASA har skyddande effekt vid olika former av aterosklerotiska sjukdomar såsom ischemisk hjärtsjukdom (efter hjärtinfarkt, instabil angina och stabil angina pectoris), ischemiskt stroke/tia och vid perifer aterosklerotisk sjukdom. Vid kärlskador och aterosklerotiska plaque aktiveras trombocyter. Aggregerade trombocyter kan ge upphov till kärlocklusioner eller mikroembolier, som i sin tur kan orsaka hjärt- eller hjärninfarkter. Utöver att vara en grundsten i hemostasen kan trombocyter frisätta, förutom egen-aggregerande ämnen, även tillväxtfaktorer och inflammationsstimulerande ämnen. På så sätt kan de underhålla och påskynda aterosklerotiska processer i kärlväggen. Användandet av trombocythämmare är stor och riktig. I SLL expedierades drygt recipen på under 2001, vilket motsvarar att nästan var 15:e individ behandlas. Kostnaden för detta är drygt 30 milj kr. ASA står för ca 85 % av alla recipen men endast 25 % av kostnaden (ca 7,5 mkr; 0,35 kr/ dag). Plavix står för endast 4% av antalet recipen, men för 40% av kostnaden (ca 12 mkr; 17 kr/dag). Acetylsalicylsyra (ASA) Det är över 100 år sedan ASA introducerades som läkemedel. Det är dock först under de senaste åren som vi börjat förstå och använda oss av dess trombocythämmande effekt. Vanligtvis absorberas ASA väl, för att sedan vid passagen genom levern metaboliseras till salicylat. ASA utövar sin trombocythämmande effekt genom att irreversibelt blockera trombocyternas cyclooxygenas (COX-1) och därmed bildningen av Tromboxan A 2 (fig 1). Effekten sitter i under hela trombocytens livslängd (7-10 dagar) och eftersom trombocyterna saknar cellkärna kan inget nytt cyclooxygenas bildas. ASA minskar trombocyternas benägenhet att aktiveras men kan aldrig fullständigt hämma dess funktion. Detta minskar risken för blödningskomplikationer vid ASA-behandling. Vid låga doser av ASA anses det också att hämningen av trombocyterna sker i det 2 prehepatiska kretsloppet och inte i systemkretsloppet. En bra och aktuell sammanfattning av senaste decenniernas erfarenheter av trombocythämmande behandling kom i BMJ i januari 2002 (Antithrombotic Trialists Collaboration). Där redovisas metaanalyser från 287 studier och drygt patienter. Gynnsamma effekter av ASA ses vid ischemisk hjärtsjukdom, ischemiskt stroke/tia och perifer ateroskleros. Vid förmaksflimmer ses en liten gynnsam emboliförebyggande effekt, även om den är betydligt mindre än effekten av waranbehandling. Intressant att notera i sammanställningen är samband mellan effekt och ASA-doser: mg/dygn ASA har minst lika skyddande effekt, som högre doser. Det är till och med möjligt att så låga doser är något mer skyddande. Däremot synes det som om doser av ASA <75 mg/ dygn kan vara något mindre effektiva. Biverkningar som gastrointestinala blödningar och dyspeptiska besvär tycks vara dosberoende. Däremot anses den mycket sällsynta ökade risken för intrakraniella blödningar vara oberoende av ASAdos. Klopidogrel (Plavix R ) och tiklopidin (Ticlid R ) Klopidogrel och tiklopidin anses hämma trombocyter genom att blockera ADP-receptormedierad trombocytaktivering (fig 1). Liksom för ASA är denna effekt modulerande och trombocytaggregation kan ej blockeras helt. Trombocyternas funktion normaliseras vanligen inom fem dygn efter utsättande. Tiklopidin var det preparat som först kom på marknaden, men efter det att leukopeni upptäcktes vara en relativt vanlig biverkan har användningen minskat. Klopidogrel jämförs med ASA i CAPRIE-studien. Sammanlagt studerades drygt patienter med genomgången hjärtinfarkt eller ischemisk stroke eller symtomatisk perifer aterosklerotisk sjukdom. Hälften fick 75 mg x 1 klopidogrel och hälften fick 325 mg x 1 ASA. Medeluppföljningstid var 1,9 år. Primär

3 endpoint, kombinationen av ischemisk stroke, hjärtinfarkt eller vaskulär död, var obetydligt (0,5%) men signifikant lägre i klopidogrel-gruppen jämfört med ASA-gruppen, 5,3 vs 5,8 % händelser/år (p 0,043). Mer kliniskt relevant är de sekundära endpoints som redovisas: stroke, hjärtinfarkt eller död oavsett orsak. Händelser/år var 6,4 % för Endast vid ASAöverkänslighet är klopidogrel ett förstahandsalternativ som trombocythämmande läkemedel. klopidogrel och 6,9 % för ASA. Denna skillnaden var dock ej statistiskt signifikant, p 0,081. Diarré och hudbiverkningar var i studien något vanligare hos patienter som behandlades med klopidogrel jämfört med ASA, medan andelen med GI blödningar eller illamående var något mindre. Studien använder dock en hög dos av ASA, jämfört med vad som rekommenderas i Sverige, och vi vet att GI biverkningar av ASA är dosberoende. Glykoprotein (GP) IIb/IIIa- receptorblockerare GP IIb/IIIa-receptorer (även kallade fibrinogenreceptorer) är det slutliga bindningssteget Kombination klopidogrel + ASA Genom att kombinera två preparat med olika sätt att hämma/modulera trombocytaktivering, skulle ökade effekter kunna erhållas utan att helt slå ut trombocytfunktionen. Kombinationen rekommenderas idag under en begränsad tid efter PTCA med inlägg av stent (en månad, därefter enbart ASA). Kombinationsbehandling med klopidogrel + ASA utvärderas i CURE-studien en begränsad patientgrupp patienter med instabil angina pectoris/icke Q-vågs infarkt. Totalt studeras patienter. Hälften fick ASA mg dagligen och hälften fick ASA + klopidogrel 75 mg dagligen. Risken för primär endpoint kombination av död, reinfarkt eller stroke reducerades från 11,4 till 9,3 % med kombinationsbehandling. Denna minskning var främst orsakat av ett minskat antal icke fatala hjärtinfarkter. Stora transfusionskrävande blöd- ningar var fler med kombinationsbehandlingen. Den största effekten sågs efter de första 1-3 månadernas behandling. Endast vid ASA överkänslighet (Quinckeödem, astma) är klopidogrel ett förstahandsalternativ som trombocythämmande läkemedel. Vid planerad PTCA med stent ges kombinationsbehandling klopidogrel + ASA under en månads tid. Vid instabil angina pectoris/icke Q-vågsinfarkt kan kombinationsbehandling ges i 1-3 månader. På HS ges 3 månaders behandling även när PTCA utförts på denna patientgrupp. när trombocyter binds till varandra (fig 1). Läkemedel som blockerar denna mekanism kan, beroende på dos, slå ut trombocytaggregationen helt och hållet. Risken för blödningsbiverkningar är därför högre än för andra trombocythämmande läkemedel. Dessa medel används under kortare perioder (timmar-dagar), som tillägg till ASA, på inneliggande patienter. Indikationerna är PTCA behandling ffa när stent används och vissa fall instabil angina pectoris/icke Q-vågsinfarkt. Läkemedel av denna typ för peroralt bruk finns, men hittills har biverkningsfrekvensen varit för hög för att preparaten ska komma till användning. Dipyridamol (Persantin/Persantin Depot R ) Dipyridamol anses verka trombocythämmande genom hämning av fosfodiesteras och/eller hämning av adenosinupptag. Huruvida dipyridamol i kliniskt bruk har någon trombocythämmande effekt av betydelse har diskuterats och ifrågasatt genom åren. Den hittills enda stora studie där signifikant positiva effekter av dipyridamol redovisats är ESPS-2 studien från patienter med genomgången stroke inkluderades och recidivförebyggande effekter av trombocythämning studerades. Dipyridamol ensamt var något bättre än placebo (3 % absolut riskreduktion; kombinerat nytt stroke eller död) och effekten var jämförbar med den för ASA i dosen 25 mg x 2. Kombinationen ASA + dipyridamol hade ytterligare något bättre effekt (5 % ARR för kombinerad endpoint). Till skillnad från tidigare studier användes här högre doser av dipyridamol, 200 mg x 2 i depot beredning. Det är svårt att veta vilka slutsatser som går att dra från studien. Exempel på invändningar är: En kanske suboptimal dos ASA har använts (50 mg/dygn). Stora bortfall i studien (nästan 1/3 i alla grupper och hur dessa behandlats framgår inte klart). Biverkningar framför allt huvudvärk och gastrointestinala besvär ledde till ca 7 % fler behandlingsavbrott bland dem som fick dipyridamol. Dipyridamol givet i dessa doser har vaskulära kärlvidgande effekter. En liten blod- 3

4 Influensa vaccinera, inhalera eller tablettera? Förhoppningarna om de nya neuraminidashämmarna för behandling av influensa har tyvärr inte infriats. De har alltmer visat sig ha en mycket begränsad klinisk effekt. Behandlingen måste dessutom påbörjas så tidigt som möjligt vilket ställer till praktiska problem. Det som istället fortfarande gäller är förebyggande vaccination av riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och allmänpåverkan kan man dock under vissa förutsättningar överväga antiviral behandling. Influensan, detta mänsklighetens gissel, står snart för dörren. Frågan är närmast före jul eller på det nya året? Under den korta tid av 6-8 veckor som viruset härjar som värst insjuknar 2 15% av befolkningen. Sjukdomen drabbar alla åldrar men närmare 90% av dödsfallen noteras bland de som är >65 år. Den mest fruktade komplikationen är sekundär bakteriell pneumoni. Hur kan vi då minska morbiditet och mortalitet? Vaccination av riskgrupper den viktigaste åtgärden Det är visat att vaccination av personer med ökad risk för komplikationer kan reducera risken för pneumoni med % och den totala dödligheten med ungefär lika mycket. Det tar upp till två veckor att utveckla skyddande antikroppar och tyvärr måste vaccinet ges årligen. De personer som enligt socialstyrelsens råd bör vaccineras är ffa patienter med kronisk hjärt och/eller lungsjukdom samt personer över 65 år. I Stockholms Läns Landsting erbjuds alla födda 37 eller tidigaregratis vaccination under hösten. Förskrivning och kostnader av Trombocythämmande läkemedel i SLL ASA Plavix Persantin /-Depot Asasantin retard Recipen tryckssänkande effekt och inte trombocythämning av behandlingen kan ha varit bidragande till resultaten. 61 % av patienterna var hypertoniker. Blodtryck och blodtryckseffekter finns ej redovisade. Dipyridamols kärlvidgande effekt kan bidra till det sk coronary steal fenomen, varför det ej rekommenderas vid instabil eller lättväckt angina pectoris. Min ståndpunkt är att man kan avstå från att använda dipyridamol-preparat tills mer övertygande dokumentation finns. Man bör i alla fall ej använda beredningen Asasantin Retard (kombinationsberedning ASA + dipyridamol), eftersom den innehåller den sannolikt suboptimala ASA-dosen 25 mg x 2. Istället kan blodtrycksbehandling och lipidreglering utvärderas och optimeras. Arne Martinsson Överläkare Hjärtkliniken HS Medlem i LÄKSAKs expertgrupp i Hjärt-och kärlssjukdomar ASA Plavix Persantin /-Depot Rekommendationer Asasantin retard miljoner kr ASA: mg rekommenderas vid aterosklerotisk sjukdom oavsett manifestation. Klopidogrel rekommenderas som alternativ till Trombyl vid ASA överkänslighet. Klopidogrel (Plavix) + ASA: 1 månads kombinationsbehandling efter PTCA med stent. 1-3 mån behandling vid instabil AP/icke Q-vågsinfarkt. GP IIb/IIIa-blockerare: Intravenös behandling på sjukhus vid begränsade indikationer såsom instabil kranskärlssjukdom och PTCA. 4

5 Smittskyddsenheten beräknar att ca 70 % av ålderspensionärerna kommer att vaccineras. Enligt deras bedömning kommer detta att leda till en avsevärd besparing för landstinget i form av minskade kostnader för sluten vård. Behandling måste påbörjas tidigt De läkemedel som nu finns registrerade i Sverige har alla samma verkningsmekanism de hämmar enzymet neuraminidas som både influensa A och B virus behöver för att sprida sig i luftvägsepitelet. Virusutsöndringen är störst redan från ett dygn före till två dygn efter insjuknandet. På grund av detta och det faktum att enzymhämmarna bara är virostatiska är den kliniska effekten måttlig och helt beroende av att behandlingen sätts in tidigt i förloppet. Inhalationsbehandling Zanamivir (Relenza) registrerades i Sverige 99 för inhalationsbehandling ( 2 gånger dagligen i 5 dagar) av influensa A och B hos personer äldre än 12 år. Expertgruppen för infektionssjukdomar har gjort en värdering som är publicerad på JANUS. När alla inkluderade patienter analyserades (oavsett om de senare visade sig ha influensa eller ej) så förkortades symtomdurationen med ett dygn från 6 till 5 dagar. Behandlingen sattes alltid in inom 48 timmar och ju tidigare desto bättre effekt. Efter det att zanamivir använts i större omfattning kom ej helt oväntat rapporter om akut bronkobstruktion. De som drabbades var mest patienter med astma eller KOL/emfysem. Risken bedömdes som liten men en varningstext infördes i produktresumén och i FASS-texten. Efter registreringen 1999 har det publicerats en studie hos yngre patienter med astma eller KOL som ej visade någon signifikant förkortning av symtomdurationen. I en mycket kritisk konklusion baserad på en studie hos icke dementa åldringar konstaterades att Most elderly people cannot use the inhaler device. Oseltamivir en ny influensatablett En ny neuraminidashämmare har registrerats i Sverige oseltamivir (Tamiflu) och marknadsförs under kommande säsong. Godkända indikationer är behandling av influensa hos vuxna och barn från 1års ålder samt profylax till individer äldre än 13 år. Fördelen med oseltamivir är att substansen kan tas per oralt (tablett eller mixtur 2 gånger dagligen i 5 dagar) men till priset av en del övergående gastrointestinala biverkningar (ca 10% av alla patienter). Enligt tillverkaren har emellertid inga allvarliga livshotande biverkningar rapporterats i USA där medlet nu använts i ett par säsonger. I alla utom två studier som ligger till grund för registreringen inkluderades enbart patienter med maximalt 36 timmars sjukhistoria. (<48 timmar i de två övriga) Vid analys av samtliga inkluderade patienter (intention to treat analys) förkortades symtomdurationen med 0,7 0,9 dagar. Hos de medicinska riskgrupperna, äldre patienter (>65 år), patienter med kronisk hjärt/kärlsjukdom och barn med astma, noterades ingen signifikant förkortning av sjukdomstiden. Vad gäller frekvensen av antibiotikabehandlade komplikationer från nedre luftvägarna sågs en viss reduktion från 19% till 12% bland de äldre. För patienter med verifierad influensa Behandling kan därför ej generellt förordas ens till riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och påverkat allmäntillstånd kan dock terapi övervägas (67%) minskade sjukdomstiden från 5,2 till 4,2 dagar. Vid rutinanvändning inom sjukvården kommer sannolikt en lägre andel av patienterna med influensaliknande symtom visa sig ha denna sjukdom. Det finns således inget som talar för att effekten av oseltamivir skulle vara bättre än den för zanamivir. Trots att oseltamivir vanligen gavs redan inom 36 timmar var förkortningen av symtomdurationen om möjligt ännu mindre. Nya restriktiva behandlingsrekommendationer Den första workshopen i Läkemedelsverkets regi var relativt välvilligt inställd till zanamivir och föreslog att behandling borde övervägas hos medicinska riskgrupper. Med den nya dokumentationen, och sedan det även för oseltamivir konstaterats att effekten är marginell, har man blivit mer nihilistisk och anser nu att den medicinska nyttan av antiviral behandling är begränsad. Behandling kan därför ej generellt förordas ens till riskgrupperna. Vid svår influensa med hög feber och påverkat allmäntillstånd kan dock terapi övervägas. Urban Hellgren Docent. överläkare Infektionskliniken, Huddinge Universitetssjukhus Principal investigator i Sverige för oseltamivirstudierna WV och WV Se nästa sida för sammanfattning av rekommendationer 5

6 Intervju med Urban Hellgren Vad gör du inom ramen för uppdraget som expert för Sydvästra Läkemedelskommittén? - Sedan två år är jag en expertresurs för Sydvästra LK. Det innebär att jag deltar i Läkemedelskommitténs utbildningsaktiviteter när det rör mitt specialistområde samt skriver en och annan artikel i Farmaka i Fokus. Det är roligt att skriva i FiFen eftersom det är mindre pretentiöst än att skriva i andra strikt vetenskapliga sammanhang. Jag är dessutom ordförande i LÄKSAKs expertgrupp för infektionssjukdomar. Vi arbetar just nu med att ta fram rekommendationer till KLOKA LISTAN. Därutöver gör vi den medicinska bedömningen inför landstingets läkemedelsupphandling. Har ditt engagemang i läkemedelskommittén en positiv inverkan på ditt kliniska arbete? - Förhoppningsvis så har mina kollegor ett utbyte av att jag engagerar mig i läkemedelsfrågan. Jag försöker att föra ut aktuell information till dem på klinikmöten. Jag tycker att det är viktigt att vi inom professionen får tillgång till producentobunden Rekommendationer för behandling av misstänkt influensa med antiviral terapi Enl LV workshop, juni 02. Patientgrupp där antiviral terapi kan övervägas: Svår influensa med hög feber och allmänpåverkan Förutsättningar - Lokal influensaepidemi - Typiska symtom (ffa feber och hosta) - Annan allvarlig infektion utesluten - Behandlingsstart så tidigt som möjligt, senast inom 48 timmar läkemedelsinformation. Genom eget informationsarbete kan vi kollegialt ge bättre information till läkarna en helhetsbild av läkemedlet kan förmedlas. Jag upplever att industrin är bra på att ge information om enskilda läkemedel men mindre bra på att sätta in terapin i sitt fulla kliniska sammanhang. Ett exempel på detta är informationen kring antibiotika som används vid luftvägsinfektioner. Där sker det en överanvändning idag och vi vet att det skrivs ut en hel del antibiotika vid virusinfektioner. Här är det alltså mer värdefullt för läkarkåren att få kunskap om när antibiotika ska användas och inte vilket preparat. Information från industrin är ju oftast tillrättalagd på ett sätt som främjar en ökad läkemedelsanvändning och försäljning. Varför valde du att bli infektionsläkare? - Att det blev just denna specialitet beror nog på att jag alltid har varit intresserad av geografi och hur andra människor lever i andra delar av världen. Som ung reste jag till Pakistan, Indien och Sydostasien. När jag var klar med läkarutbildningen for jag till Paris och gick där en kurs i tropikmedicin. Som nybliven infektionsläkare började jag min bana på Roslagstulls sjukhus. När den kliniken flyttades till Om du undviker sex, drugs & rock n roll och motorcykel utan hjälm så minskar du avsevärt risken att bli sjuk på din resa! Huddinge sjukhus flyttade jag med. Det var en bra utveckling för kliniken eftersom Roslagstulls sjukhus förde en allt mer tynande tillvaro uppe på kullen och höll på att reducears till ett konvalescenthem för lättvårdade sjuka. Vi saknade intensivvård och tillgång till andra specialiteter. Väl på Huddinge arbetade jag några år på farmakologen med min avhandling. I den tittade jag på sambandet mellan effekt och blodkoncentration av läkemedel vid malariabehandling. Idag är jag ansvarig för tropikmedicin och läkemedel på kliniken. Just nu pågår en kurs i tropikmedicin här på kliniken och du är en av de kursansvariga. Kan du berätta lite mer om den? Ja, det är en kurs som vi ger i samarbete med ICHAR (Division for Interantional Health, KI) och den vänder sig till en bredare målgrupp än vad vi är vana vid på infektionskliniken. Hälften av studenterna är läkare och andra hälften är folkhälsostudenter. Kursen är helt på engelska vilket är en utmaning. På förmiddagen har vi 6

7 gemensamma föreläsningar och på eftermiddagen delas de upp i olika grupper. Kursen avslutas i januari med att vi åker till Etiopien för fältstudier i tre veckor. Du arbetar också på Wasa Vaccination några veckor om året. Har du några allmänna råd att ge oss som ska ut och resa i julhelgen? - Allt beror ju på var man ska resa. Men generellt är det viktigast att man skyddar sig mot Malaria och Hepatit A. För att få information om vilken profylax som gäller kan man gå in på smittskyddsinstitutets hemsida Men man kan också göra mycket icke-medikamentellt för att behålla hälsan. Om du undviker sex, drugs & rock n roll och motorcykel utan hjälm så minskar du avsevärt risken att bli sjuk på din resa!när svensken lämnar Arlanda tror han tyvärr att han blivit odödlig... Malena Jirlow Informatör Sydvästra Läkemedelskommittén Tonsillit mindre antibiotika med bättre diagnostik Allvarliga komplikationer är idag mycket ovanliga och motiverar i sig inte behandling av alla streptokocktonsilliter. Behandling med antibiotika kan förkorta sjukdomstiden med 1-2½ dygn. Snabbtest bör undvikas hos patienter med halsont och samtidig hosta eller snuva då virusetiologi är mest sannolik vid sådana symtom. Detta rekommenderas från Läkemedelsverkets workshop om faryngotonsilliter som publicerades i december Ont i halsen är den vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning enligt diagnosreceptundersökningen från hösten De flesta som söker för ont i halsen har symtom orsakade av andra mikroorganismer än betahemolytiska streptokocker grupp A. Oftast är orsaken virus. Man brukar ange tre huvudskäl för att behandla streptokocktonsilliter: förhindra komplikationer, lindra symtom samt minska smittspridning. Komplikationsrisken motiverar ej behandling i sig Tidigare var komplikationer i form av reumatisk feber och glomerulonefrit vanligare. Numera rapporteras endast enstaka fall varje år. I randomiserade kontrollerade studier gjorda efter 60-talet har man inte sett några fall av reumatisk feber i placebogrupperna. Vad gäller glomerulonefrit är det tveksamt om penicillinbehandling har någon skyddande effekt vare sig i de äldre eller de nyare studierna. Purulenta komplikationer Halsböld är en inte helt ovanlig komplikation. Majoriteten av streptokockorsakade peritonsilliter 7 föregås dock inte av en tonsillit. Odling från peritonsillära abscesser visar oftast en blandflora. I placebogrupper tenderar 1-2 % att utveckla halsböld. För att förebygga en halsböld med samtidig förekomst av streptokocker behöver ca: patienter behandlas. Det är oklart huruvida antibiotika reducerar risken för återfall i halsfluss. Risken för spridning av streptokockinfektion inom familjen minskar med antibiotikabehandling. Huruvida risken för spridning i samhället minskar är mera osäkert. Effekten av antibiotika är i regel liten eller måttlig De flesta streptokocktonsilliter läker inom en vecka oavsett om antibiotika ges eller ej. För att bedöma effekten av behandling har man studerat durationen och graden av symtom. De placebokontrollerade studier som finns försöker värdera hur länge smärta i halsen förekommer, hur länge feber finns, hur allmäntillståndet påverkas eller hur lång tid det tar innan man kan återgå till arbete/ skola. Patienternas symtom kan graderas utifrån förekomst av fyra diagnostiska kriterier: Feber över 38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsillerna och avsaknad av hosta (de s.k. Centorkriterierna). Förkortar symtomen med 1-2,5 dagar Om minst tre av dessa fyra kriterier uppfylls och test visar växt av streptokocker kan antibiotika förkorta tiden med halsont 1-2,5 dagar.

8 Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet Trolig virusinfektion Ingen Strep A Ingen antibiotikabehandling Om neg Strep A ev. odling 2-4 av 4 diagnostiska kriterier Möjlig S.p-infektion Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Sannolik S.p-infektion Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Feberperioden kan också förkortas men hur mycket är mera osäkert. Allmäntillståndet förbättras måttligt. Antibiotika förkortar däremot ej tiden till återgång i arbete eller skola. Svårt tonsillitsjuka patienter har dock inte alltid deltagit i dessa placebokontrollerade studier. Om patienter inkluderas i studier enbart utifrån symtomet halssmärta dvs. utan odling eller snabbtest, så minskar behandlingseffekterna ytterligare eftersom ett antal virustonsilliter då också behandlas. Undvik snabbtest vid virussymtom Patienter som söker för ont i halsen och samtidigt har symtom som hosta, snuva, heshet eller blåsor i gommen kan i regel diagnostiseras som virusinfektioner på basen av anamnes och klinisk bild. Man bör undvika snabbtester (t.ex. Strep-A) på dessa patienter pga. att det diagnostiska värdet är lågt. Detta gäller framförallt förskolebarn där frekvensen av friska bärare av streptokocker kan vara hög upp till 25% i epidemitider. Här kan snabbtestning medföra att barnen felaktigt diagnostiseras som streptokocktonsilliter och får antibiotika i onödan. Om den kliniska bilden talar för tonsillit bör bakteriologisk diagnostik ske. Snabbtester har god diagnostisk träffsäkerhet för gruppa streptokocker. Sensitivitet och specificitet brukar anges till drygt 90 % jämfört med odling. Snabbtester hittar dock inte streptokocker grupp C och G och inte heller låga tal av grupp A. I det enskilda fallet saknar däremot CRP och leukocyträkning värde, för att stärka diagnosen vid en misstänkt akut streptokocktonsillit. PcV förstandsval vid behandling Fördelarna med antibiotikabehandling vid säkerställd streptokocktonsillit bedöms överväga nackdelarna. Vid tydliga symtom och säkerställd streptokockinfektion rekommenderas därför PcV (Kåvepenin ) i tio dagar som förstahandsval. Kortare behandlingstid medför ökad recidivrisk. Vid äkta Pc-allergi rekommenderas klindamycin, erytromycin eller cefalosporin (såvida inte typ I allergi föreligger). Vid terapisvikt bör diagnosen ifrågasättas eftersom streptokocker alltid är känsliga för PcV. Vid återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling, bör ett cefalosporin (Cefadroxil NM Pharma ) eller klindamycin väljas. Dessa minskar risken för ett förnyat recidiv. Behandlingstiden är även här tio dagar. Vid upprepade insjuknanden (tre till fyra ggr per år) bör man ta ställning till tonsillektomi. Innan detta sker bör dock alltid ett cefalosporin eller klindamycin ha provats. Asymtomatiska bärare bör i normalfallet inte behandlas. Ref: Handläggning av faryngotonsilliter, Info från Läkemedelsverket 7/8:2001 Christer Norman Allmänläkare och Studierektor Sydv Läkemedelskommittén redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén Redaktör: Malena Jirlow, informatör Redaktionskommitté: Informationsapotekare Marie Persson, apoteket Orren, Telefonplan, studierektor Christer Norman, studierektor Kjell Haglund, studierektor Birgitta Danielsson, läkemedelsepidemiolog Ahmad Al-Windi, vetenskaplig sekreterare Georgios Panagiotidis, sekreterare Anna Söderberg.

9 Kurser och aktiviteter i LK:s regi Fredagsutbildningar Huddinge Folkets Hus /12 Proktologi 24/1 Äldre och läkemedel 14/2 Allmänmedicinens identitet och utveckling 21/3 Fysisk aktivitet och EBM 11/4 Vanliga infektioner och antibiotika 23/5 Meddelas senare Tisdagsluncher Restaurang 61:an, HS /11 Influensa - vaccinera, inhalera eller tablettera? Urban Hellgren,öl, ordförande LÄKSAKs expertgrupp i infektionssjukdomar 3/12 Läkemedelsbiverkningar på HS Mia von Euler, klin.farmakolog 10/12 Behandling av MS Sten Fredriksson, neurolog, öl 17/12 Julöverraskning! 14/1 Kloka listan Kjell Haglund, doc, studierektor Sydvästra Läkemedelskommittén 21/1 Ulcus, dyspepsi och PPI - en oberoende uppdatering Greger Lindberg, doc, öl, Gastrocentrum Ont i magen - utbildning för distriktsläkare på följande platser Anmälan krävs, ring /12 Pontus, Huddinge 5/12 Huddinge Folkets Hus Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra sjukvårdsområdet Alfred Nobels Allé 12, plan Huddinge Telefon: E-post: Hemsida:

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix )

Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Trombocythämmande läkemedel Klopidogrel (Plavix ) Publicerad 99-10-29 Reviderad 00-03-29 Version 2 I denna Alertrapport har effekter och kostnader av klopidogrel vid förebyggande behandling av aterosklerotiska

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Handläggning av Faryngotonsilliter

Handläggning av Faryngotonsilliter Rekommendationer Läkemedelsverket anordnade i samarbete med RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor) och STRA- MA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens)

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Influensasäsongen närmar sig

Influensasäsongen närmar sig 4-2000 2 oktober 2000 Influensasäsongen närmar sig Troget varje år kommer influensan till Sverige någon gång mellan vecka 43 och vecka 4. Vi kan nog förutsätta att så blir fallet även i år. Därför kommer

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Handläggning av faryngotonsilliter i öppenvård ny rekommendation och anordnade den 19 20 september 2012 ett expertmöte där nedanstående rekommendationer för handläggning av faryngotonsillit utarbetades.

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting...

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Hepatit C blodtransfusion

Hepatit C blodtransfusion Nr:5/2007 Sid:1 Innehåll: Hepatit C via blodtransfusion Antibiotikaförbrukning Vaccination och hälsoundersökning av asylsökande barn Kronoberg bäst (som vanligt) Behandling och profylax av influensa med

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2013-07-22 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE BioPhausia AB Blasieholmsgatan 2 111 48 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller ansökan om

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Aktuellt om infektioner

Aktuellt om infektioner Nummer 4 november 2000 Innehåll Aktuellt om infektioner..1 Utbildning...1 Enkät om seminarieprogram...2 Välkommen till årets sista utbildningstillfälle Vi avslutar året med en utbildning inom Hjärta-kärl/hjärt-svikt.

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer