FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING"

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SEX VÅRDCENTRALER BDO Consulting Group AB

2 FÖRORD BDO Consulting Group AB har av hälso- och sjukvårdsavdelningen i erhållit i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning av sex vårdcentraler. Vi överlämnar härmed en rapport efter genomfört uppdrag. Vi tackar samtliga personer som ställt sin tid till förfogande och medverkat på ett mycket positivt och engagerat sätt. BDO Consulting Group AB Bo Anderson Uppdragsansvarig Certifierad kommunal yrkesrevisor Dag Ström Projektledare Seniorkonsult, MD Annika Nyman Ek.mag. Seniorkonsult 1(19)

3 SAMMANFATTNING BDO Consulting Group AB har av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid (LUL) erhållit i uppdrag att genomföra fördjupad uppföljning av ett urval av vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. Syftet med uppdraget har varit att undersöka följsamheten mot kraven i Regelbok för vårdcentraler 2012 och 2013 och att svara på om vårdcentralsverksamheterna bedrivs enligt gällande avtal. Den fördjupade uppföljningen har baserats på genomgång av journaldokumentation för ett slumpmässigt urval av debiterade läkarbesök vid sex vårdcentraler samt intervjuer med verksamhetschefer vid utvalda mottagningar. Vid varje vårdcentral med undantag av Luthagsgården har 70 läkarbesök granskats. Vid Luthagsgården finns fyra avtal varför 100 läkarbesök granskats fördelat med 25 besök på vardera fyra vårdgivare: Anders Jacobson (25), Eva-Lena Stjernström (25), Rose-Marie Brinkeborn (25) samt Vårdcentral (25). Resultat av journalgranskningen Utifrån det material vi tagit del av i journalgranskningen kan konstateras att det föreligger stor variation mellan de granskade vårdcentralerna. I vårt material finns vårdcentraler som, med enstaka undantag, i allt väsentligt uppfyller de krav som ställs, och vårdcentraler som uppvisar brister i varierande omfattning. De brister som noterats i journalgranskningen kan påverka patientsäkerheten och leda till att ekonomisk ersättning utgått på felaktiga grunder i sex fall. De redovisade skillnaderna mellan vårdcentralerna i vårt urval avser innehåll och kvalitet på journaldokumentation, förekomst av journalanteckning, signering av journalanteckning, medicinsk bedömning och diagnossättning. Det gäller också följsamhet till avtalets krav på registrering och fakturering där faktureringsunderlaget ska överensstämma med journalanteckning. Resultatet av journalgranskningen redovisas i tabellen nedan. Hos Eva-Lena Stjernström har i tre av de åtta fall där diagnos saknats besöken utförts av en vikarierande läkare. * I antal för Debitering överensstämmer inte med journalanteckning ingår även de fall där Journalanteckning saknas. ** Diagnos saknas ingår även som bedömningsgrund i Helhetsbedömning. *** Helhetsbedömning tveksam eller bristfällig utgör en sammanvägd bedömning av medicinsk bedömning, journaldokumentation samt diagnossättning. 2(19)

4 Iakttagelser från intervjuer Vid intervjuerna har framkommit att samtliga vårdcentraler erbjuder vårdtjänster enligt Regelbok för vårdcentral, såsom läkarmottagning, distriktssköterskeverksamhet, arbetsterapi, dietist, kurator, psykolog och sjukgymnast. De besökta vårdcentralerna erbjuder läkarbemannad mottagning samt rådgivning per telefon, minst kl 08:00-17:00 vardagar i enlighet med avtal 1. Regelbundna kontroller av kassaregistreringen är vanligen begränsad till kontroll av om kontant- och kortbetalningar stämmer med kassaregistreringen samt till rättningar av månatliga fellistor. Möjligheterna att kvalitetssäkra den registrerade produktionsstatistiken genom egna statistikuttag och analyser upplevs av flera intervjuade vara dåliga. Samtliga vårdcentraler som kontaktats i granskningen har etablerat nya rutiner för att hörsamma det nya kravet på underskrift vid listning. Två av vårdcentralerna anser dock att den nya rutinen har försvårat listningen av patienter och är oroade över hur detta kommer att påverka deras listningsgrad. Vid samtliga vårdcentraler som besökts finns system för avvikelsehantering. De flesta använder sig av Medcontrol, som är det avvikelsehanteringssystem som tillhandahålls och underhålls av LUL. Ett par verksamhetschefer är av uppfattningen att det rapporteras för få avvikelser i Medcontrol i den egna verksamheten. Vad som rapporteras och hur frekvent detta görs varierar också mellan vårdcentralerna. Sammanfattande bedömning BDO anser att det är lämpligt att återföra granskningens resultat till granskade verksamheter. I vissa fall bedömer vi att det kan vara motiverat med en fördjupad dialog kring specifika frågeställningar. BDO anser vidare att det finns behov av att stärka de granskade vårdcentralernas nuvarande arbete med hantering av synpunkter från patienter för att detta ska kunna bedrivas systematiskt och regelbundet i syfte att ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar. Utifrån de iakttagelser vi gjort inom ramen för granskningen framstår dagens arbete med synpunktshantering i huvudsak vara reaktivt. 1 Vårdval Uppsala län. Regelbok för vårdcentral Dnr HSS (19)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING PROJEKTORGANISATION JÄVSPRÖVNING METOD OCH AVGRÄNSNING REDOVISNING AV RESULTAT JOURNALGRANSKNING Journalanteckning Signering av journalanteckning Debitering av läkarbesök Diagnossättning Helhetsbedömning Samlad bedömning INTERVJUER Vårdutbud och organisation Tillgänglighet och bemanning Registrering och kontrollåtgärder Hantering av behörigheter och åtkomst Rutiner för listning Hantering av avvikelser Patienternas synpunkter Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Synpunkter och förbättringsförslag SAMLAD BEDÖMNING OCH SLUTSATSER JOURNALGRANSKNING INTERVJUER MED VERKSAMHETSCHEFER SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER (19)

6 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund I Regelbok för vårdcental (dnr HSS ) anges att uppföljning ska ske löpande i syfte att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. (LUL) har därför beslutat att under hösten/vintern genomföra ett urval av fördjupade uppföljningar av privata och offentliga vårdcentraler med hjälp av konsultinsatser. BDO Consulting Group AB har av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid erhållit i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning av ett urval av vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. 1.2 Syfte Uppdraget har innefattat att undersöka följsamheten till avtalet, dvs. Regelbok för vårdcentral (dnr HSS ) och svara på om vårdcentralsverksamheterna bedrivs enligt gällande avtal. 1.3 Frågeställningar Den fördjupade uppföljningen har utgått från följande frågeområden: Öppettider och tillgänglighet. Listning. Ekonomi/ersättning. Produktion. Avvikelsehantering och klagomålsrutiner. Kompetens/utbildning hos personalen. Medicinsk kvalitet (journalgranskning). 1.4 Kriterier för fördjupad uppföljning Med kriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för den fördjupade uppföljningens slutsatser och bedömningar. Kriterierna kan hämtas i lagar och föreskrifter eller från interna regelverk, policyer och beslut. Kriterierna i denna fördjupade uppföljning har utgjorts av: Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). Patientdatalag (2008:355). Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Ändring i föreskrifterna om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:8). Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11). Interna riktlinjer och styrdokument Vårdval Uppsala län. Regelbok för vårdcentral 2013 och Listningsregler för primärvård. Den fördjupade uppföljningen har utförts i enlighet med bl.a SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete och god revisionssed. Vid granskning och bedömning har vi tillämpat lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 5(19)

7 Luthagsgården Fördjupad uppföljning av sex vårdcentraler 1.5 Projektorganisation Granskningen har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören i Landstinget i Uppsala län. Ansvarig inom hälso- och sjukvårdsavdelningen har varit Åsa Dahlén, chef för enheten för analys och utveckling vid hälso- och sjukvårdsavdelningen och projektansvarig har varit Maj Sölvesdotter, verksamhetscontroller. Från enheten för analys och utveckling har vidare medverkat Sven-Arne Åsman, chefscontroller och Håkan Lindström, medicinsk rådgivare. De konsulter och experter från BDO Consulting Group AB som har utgjort arbetsgruppen i granskningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult, certifierad kommunal yrkesrevisor. Dag Ström, projektledare, seniorkonsult, MD. Annika Nyman, seniorkonsult, ek. mag. Pär Adrell, controller. Journalgranskningen har utförts av följande personer med medicinsk sakkunskap: Dag Ström, leg. läkare. Maj Rönnegård, specialist inom allmänmedicin. Kvalitetssäkring har genomförts av Bengt Larsson, civilekonom och seniorkonsult. 1.6 Jävsprövning Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. Sedvanliga sekretessöverenskommelser har undertecknats av verksamhetschef och granskare. 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Urvalet av granskade verksamheter har gjorts av uppdragsgivaren. Urvalet har utformats för att tillgodose krav på geografisk spridning och innefatta större respektive mindre verksamheter samt landstingsdrivna vårdcentraler och vårdcentraler som drivs i privat regi. Hos varje vårdgivare har ett slumpmässigt urval av läkarbesök som genomförts under perioden januari-juni 2013 granskats. Vid varje vårdcentral med undantag av Luthagsgården har 70 läkarbesök granskats. Vid Luthagsgården finns fyra separata avtal varför 100 läkarbesök granskats fördelat med 25 besök på vardera vårdgivare. Dessa vårdgivare är Anders Jacobson (25), Eva-Lena Stjernström (25), Rose-Marie Brinkeborn (25) samt Vårdcentral (25). Hos Eva-Lena Stjernström har fyra av de 25 besöken utförts av en vikarierande läkare. De verksamheter som ingått i urvalet redovisas i tabell 1. Tabell 1 - Vårdgivare och antal granskade läkarbesök per vårdgivare Driftsform Vårdgivare Antal Knivsta Vårdcentral 70 Offentlig Svartbäckens Vårdcentral 70 Östervåla Vårdcentral 70 Dr Wahlunds Läkarmottagning 70 Privat Anders Jacobson 25 Eva-Lena Stjernström 25 Rose-Marie Brinkeborn 25 Vårdcentral 25 Öregrunds Vårdcentral 70 Totalt 450 6(19)

8 Den fördjupade uppföljningen har bestått av två delar: Genomgång av ett slumpmässigt urval av 70 debiterade läkarbesök hos respektive vårdgivare med undantag för Luthagsgården med 100 debiterade läkarbesök, där överensstämmelsen mellan gjorda debiteringar och journalanteckning kontrollerats. Under journalgenomgången har även en bedömning gjorts av kvaliteten i journaldokumentationen och av den medicinska bedömningen. Granskningen har avsett perioden januari-juni Totalt har 450 debiterade läkarbesök med tillhörande journaldokumentation granskats. Intervjuer har genomförts med verksamhetschefer vid samtliga sex vårdcentraler enligt en intervjuguide som tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. Frågorna har haft fokus på mottagningens arbete med att säkerställa att registreringar görs enligt gällande regelsystem. 3 REDOVISNING AV RESULTAT 3.1 Journalgranskning Syftet med journalgranskningen har varit att få underlag för att bedöma av om vårdgivarens debiteringar av läkarbesök verifieras av motsvarande journalanteckningar. Avsikten var också att få underlag för bedömning av det medicinska innehållet i och kvaliteten på dokumentationen av vården. Om det saknas överensstämmelse mellan journaldokumentation och debiterat läkarbesök eller helt saknas journaldokumentation, saknas även grund för debitering till landstinget. Att inte i journal dokumentera läkarbesök som har genomförts utgör en patientsäkerhetsrisk och strider mot gällande föreskrifter Journalanteckning I det granskade underlaget saknas journaldokumentation för 3 av de debiterade läkarbesöken. Detta innebär att i vårt urval ett läkarbesök som inte har journalförts har landstinget debiteratas vid vardera ett tillfälle av tre olika vårdgivare. Resultatet framgår i tabell 2 redovisat per vårdgivare och driftsform. 2 SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Handbok till SOSFS 2008:14. 7(19)

9 Luthagsgården Luthagsgården Fördjupad uppföljning av sex vårdcentraler Tabell 2 - Journalanteckning saknas Driftsform Vårdgivare Antal Knivsta Vårdcentral (70) 0 Offentlig Svartbäckens Vårdcentral (70) 0 Östervåla Vårdcentral (70) 1 Dr Wahlunds Läkarmottagning (70) 1 Privat Anders Jacobson (25) 0 Eva-Lena Stjernström (25) 0 Rose-Marie Brinkeborn (25) 0 Vårdcentral (25) 0 Öregrunds Vårdcentral (70) 1 Totalt Signering av journalanteckning Signering 3 av journalanteckningar ska säkerställa att anteckningen är korrekt dokumenterad. Osignerade journalanteckningar utgör en patientsäkerhetsrisk. I tabell 3 redovisas resultat av granskningen av signering efter verksamheternas driftsform. Signering av journalanteckningar har i vårt urval genomförts korrekt vid samtliga mottagningar med undantag av Luthagsgården. Vid den mottagningen svarar Eva-Lena Stjernström och Rose-Marie Brinkeborn för samtliga fall utom ett där signering saknats. De tre journalanteckningar som saknats är exkluderade i tabellen. Tabell 3 - Signering av journalanteckning Driftsform Vårdgivare Ja Nej Andel nej Knivsta Vårdcentral (70) % Offentlig Svartbäckens Vårdcentral (70) % Östervåla Vårdcentral (69) % Dr Wahlunds Läkarmottagning (69) % Privat Anders Jacobson (25) % Eva-Lena Stjernström (25) % Rose-Marie Brinkeborn (25) % Vårdcentral (25) % Öregrunds Vårdcentral (69) % Totalt SOSFS 2008:14, 3. Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som rör patientens vård och behandling. Den som ansvarar för en journalanteckning ska signera den för att styrka att uppgifterna är riktiga. Genom sin signering bekräftar den ansvarige att han eller hon har kontrollerat innehållet i anteckningen och kan gå i god för att uppgifterna stämmer. 8(19)

10 Luthagsgården Fördjupad uppföljning av sex vårdcentraler Debitering av läkarbesök Att debitera ett läkarbesök utan att det tydligt framgår av journaldokumentationen att det har förelegat ett sådant besök är att betrakta som ett allvarligt fel. Det innebär att ekonomisk ersättning har utgått utan att mottagningen har visat att uppställda kriterier för att debitera ersättning för ett läkarbesök varit uppfyllda. I tabell 4 redovisas att debiterade läkarbesök inte överensstämmer med innehållet i journalanteckningen i sex fall. I tre av dessa fall saknas journaldokumentation. I fyra fall har det bedömts tveksamt om läkarbesök verkligen förelegat. I övrigt avser dokumentationen administrativa åtgärder kopplade till patientens vård, exempelvis utfärdande av remiss, intyg, recept eller telefonsamtal. Tabell 4 - Debitering överensstämmer med innehåll i journalanteckning Driftsform Vårdgivare Antal Ja 69 Knivsta Vårdcentral (70) Nej 0 Tveksamt 1 Ja 68 Offentlig Svartbäckens Vårdcentral (70) Nej 0 Tveksamt 2 Ja 69 Östervåla Vårdcentral (70) Nej 1 Tveksamt 0 Ja 67 Dr Wahlunds Läkarmottagning (70) Nej 2 Tveksamt 1 Ja 25 Anders Jacobson (25) Nej 0 Tveksamt 0 Ja 24 Eva-Lena Stjernström (25) Nej 1 Privat Tveksamt 0 Ja 25 Rose-Marie Brinkeborn (25) Nej 0 Tveksamt 0 Ja 25 Vårdcentral (25) Nej 0 Tveksamt 0 Ja 68 Öregrunds Vårdcentral (70) Nej 2 Tveksamt 0 Totalt 450 9(19)

11 Grund till detta är att diagnosen utgör en sammanfattning av den sjukdomsbild patienten uppvisar och möjliggör för vårdgivaren att i sin uppföljning få en samlad bild av förekomst av olika sjukdomsgrupper. Luthagsgården Fördjupad uppföljning av sex vårdcentraler Diagnossättning I Regelbok för vårdcentral stadgas att vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sina åtgärder på sådant sätt att det möjliggör ett gott eget kvalitetssäkringsarbete och underlag för extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. I vilken utsträckning diagnossättning av de granskade läkarbesöken saknades framgår av tabell 5. Samtliga vårdgivare utom Öregrunds Vårdcentral uppvisar något eller några fall där diagnos saknats. Vid Svartbäckens Vårdcentral och Östervåla Vårdcentral saknades diagnos i cirka 15 procent av de granskade fallen. Hos Luthagsgården Eva-Lena Stjernström, Rose-Marie Brinkeborn och Vårdcentalen var frekvensen fall där diagnos saknades cirka 30 procent. Hos Eva-Lena Stjernström har vid tre av de åtta tillfällen då diagnos saknats besök utförts av en vikarierande läkare. Tabell 5 - Diagnossättning saknas Driftsform Vårdgivare Antal Andel Knivsta Vårdcentral (70) 5 7% Offentlig Svartbäckens Vårdcentral (70) 11 16% Östervåla Vårdcentral (69) 10 14% Dr Wahlunds Läkarmottagning (69) 4 6% Privat Anders Jacobson (25) 1 4% Eva-Lena Stjernström (25) 8 32% Rose-Marie Brinkeborn (25) 8 32% Vårdcentral (25) 7 28% Öregrunds Vårdcentral (69) 0 0% Totalt Helhetsbedömning Helhetsbedömningen är en sammanvägning av medicinsk bedömning, journaldokumentation samt diagnossättning. För att det medicinska innehållet ska kunna värderas på rätt sätt måste i varje enskilt fall tillräcklig information finnas dokumenterad med adekvata uppgifter om patientens anamnes, status, utredning, bedömning och behandling samt uppföljning. Brister i journaldokumentation som följer den enskilde patienten genom ett vårdförlopp, är orsak till att patienter riskerar att drabbas av vårdskador och utgör således en patientsäkerhetsrisk. Den medicinska bedömningen som görs vid ett läkarbesök ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och följa rådande evidens. Vid blodtrycksbehandling av en patient ska det finnas uppgift om aktuellt blodtryck som grund för beslut om åtgärder. Hos patient med bröstsmärtor ska det finnas aktuellt EKG. Vid långvarig hosta hos en patient som röker ska det finnas en aktuell lungröntgen. Exempel på bristfällig medicinsk bedömning är när det saknas adekvata delar och information i utredning enligt föregående tre exempel eller när antibiotika förskrivs utan att det föreligger medicinskt motiverade skäl utifrån patientens symptom. 10(19)

12 Diagnossättning är betydelsefullt i en medicinsk bedömning och uppföljning och har dessutom stor betydelse för att en vårdgivare ska kunna följa upp sin verksamhet. När väsentliga delar saknas i journaldokumentationen, bedöms den som bristfällig eller i lindrigare fall som tveksam. Samma bedömning gäller också för den medicinska bedömningen. Om diagnossättning saknas beaktas även detta i helhetsbedömningen. Denna är en sammanvägd bedömning av medicinsk bedömning, journaldokumentation samt diagnossättning. I de fall där journalanteckning respektive signering saknats har inte inkluderats i denna helhetsbedömning. En sammanställning av helhetsbedömningar redovisas efter vårdcentralernas driftformer i tabell 6. Av redovisningen framgår att helhetsbedömningen i 7 fall utfaller som bristfällig och i 74 fall som tveksam i de granskade fallen där journaldokumentation återfunnits. I en helhetsbedömning har cirka procent av granskade fall bedömts innefatta adekvat dokumentation av medicinsk bedömning, journalanteckningar och diagnossättning hos samtliga vårdgivare med undantag av Luthagsgården hos Eva-Lena Stjernström, Rose-Marie Brinkeborn och Vårdcentralen. Hos de tre senare har mellan 52 och 72 procent av de granskade fallen bedömts som adekvata med avseende på helhetsbedömningen. Hos Eva-Lena Stjernströms har besöken i tre av de fall där diagnos saknats genomförts av en vikarierande läkare. 11(19)

13 3.1.6 Samlad bedömning Den samlade bedömningen från den fördjupade uppföljningen redovisas per vårdgivare i tabell 7 där noll utgör det bästa möjliga utfallet. Högre siffror innebär brister i ökande omfattning. Varje enskild kolumns resultat per vårdgivare ska ställas i relation till att 70 läkarbesök granskats hos respektive vårdgivare. Undantag från detta utgör Luthagsgården där totalt 100 läkarbesök granskats fördelade enligt följande; Anders Jacobson 25, Eva-Lena Stjernström 25. Rose-Marie Brinkeborn 25 samt Vårdcentral 25 läkarbesök. Den mest frekventa brist som noterats vid uppföljningen är avsaknad av diagnos i journaldokumentationen. Det är särskilt förekommande vid Svartbäckens Vårdcentral, Östervåla Vårdcentral, Luthagsgården hos Eva-Lena Stjernström, Rose-Marie Brinkeborn samt Vårdcentral. I relation till antalet granskade journaler är frekvensen fall där diagnos saknats anmärkningsvärt hög hos de tre sistnämnda vårdgivarna. Hos Eva-Lena Stjernström har i tre av de granskade fallen där diagnos saknats besöken utförts av en vikarierande läkare. Antalet fall där signering saknats är hänförliga till enskilda läkare. * I antal för Debitering överensstämmer inte med journalanteckning ingår även de fall där Journalanteckning saknas. ** Diagnos saknas ingår även som bedömningsgrund i Helhetsbedömning. *** Helhetsbedömning tveksam eller bristfällig utgör en sammanvägd bedömning av medicinsk bedömning, journaldokumentation samt diagnossättning. 3.2 Intervjuer Inom uppdraget har verksamhetschefer vid sex vårdcentraler, i privat såväl som offentlig regi, intervjuats. Under hela eller delar av intervjuerna har även personal med erfarenhet av kassaregistrering av patientbesök medverkat. Ett strukturerat frågeformulär har använts vid samtliga intervjuer, vilket tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. Frågorna har berört områden inom ekonomi, produktion, tillgänglighet, kvalitets- och patientsäkerhetsarbete samt avvikelsehantering. Nedan redovisade iakttagelser baseras på intervjupersonernas uppgifter Vårdutbud och organisation Vårdcentralerna som besökts inom ramen för uppdraget är av varierande storlek och med varierande förutsättningar i form av geografi, demografi och patientsammansättning. Urvalet inkluderar vårdcentraler både i Uppsala stadskärna samt vid mindre ort, med varierande patientsammansättning i form av medelålder, härkomst och andel akuta besvär/kroniker. En av mottagningarna har speciella 12(19)

14 förutsättningar i och med att den ligger i ett område med stor andel sommarboende, vilket ger flera akutbesök under perioder. Samtliga vårdcentraler erbjuder vårdtjänster enligt Regelbok för vårdcentral, såsom läkarmottagning, distriktssköterskeverksamhet, arbetsterapi, dietist, kurator, psykolog och sjukgymnast (frivilligt åtagande). Två av de privata vårdcentralerna använder sig av underleverantör för de fyra sistnämnda uppdragen, bl a på grund av fysiska begränsningar i befintliga lokaler, vilket är tillåtet enligt avtal. Fyra av mottagningarna har BVC och tre stycken har MVC mottagning. MVC mottagningen i Östervåla har under granskningsperioden varit stängd p g a en sjukskrivning. De intervjuade uppger att samtliga i den nuvarande personalstyrkan har formell kompetens för de arbetsuppgifter de utför. Det har dock framkommit att en mottagningssjuksköterska vid en av de offentligt driva vårdcentralerna utför astma/kol undersökningar utan att ännu ha gått utbildning Tillgänglighet och bemanning De besökta vårdcentralerna erbjuder läkarbemannad mottagning samt rådgivning per telefon, minst kl 8:00-17:00 vardagar i enlighet med avtal 4. De flesta av vårdcentralerna erbjuder också utökad öppettid för läkarmottagning, en eller flera timmar, under någon av veckodagarna. Intervjuade upplever att mycket få patienter hänvisas till annan vårdgivare eller akutmottagning. Beroende på angelägenhetsgrad ordnas antingen en tid, även om tidboken är full, eller så samråder personalen med patienten om att vänta med besöket till nästa dag. Vi har noterat att det finns en problematik hos vissa vårdcentraler att erbjuda akuttider samma dag. Företrädare för en vårdcentral uttrycker att det är ett återkommande problem att akutbesök, p g a brist på tillgängliga tider, bokas in påföljande dag och därmed upptar nästa dags akuttider. En verksamhetschef menar också att målsättningen att ge alla patienter en besökstid inom sju dagar är omöjlig att uppnå. För att öka tillgängligheten genomförs översikter av tidböcker och bokningsrutiner. Två av vårdcentralerna har även infört drop-in mottagningar där sjuksköterska tar emot patienter för bedömningar av enklare sökorsaker, med möjlighet att vid behov få träffa läkare eller annan specialist under samma besök. Detta har upplevts av patienter och personal öka tillgängligheten vid vårdcentralerna. Samtliga av de offentligt finansierade vårdcentralerna uppger att de har eller har haft problem med läkarbrist, vilket påverkar tillgänglighetsstatistiken och den nationella patientenkätens mätningar av läkarkontinuitet negativt. Temporär läkarbrist löses vid ett par mottagningar med hyrläkare, medan andra inte alls nyttjar denna tjänst. Ett par vårdcentraler upplever ett påtagligt problem med läkarbrist och rekryteringssvårigheter, bl a på grund av det geografiska läget. Flera av de privata vårdcentralerna ser problem med att de inte kan neka olistade patienter vård, vilket, med befintliga resurser, påverkar tillgängligheten negativt. Fysiska begränsningar i form av lokalyta finns också i detta sammanhang, där man inte kan expandera verksamheten efter behov. Ett par vårdcentraler nämner spontant att den utbildnings- och handledarverksamhet som ingår i uppdraget tar mycket resurser från verksamheten. En verksamhetschef, som uttrycker ett mycket ambitiöst engagemang för denna uppgift, beräknar att denna insats motsvarar 4-6 veckors läkartid årligen. Vårdcentralernas ansvar för beredskapsjour, kl 17:00-8:00, under veckans alla dagar delas mellan ett antal vårdcentraler områdesvis. Tider fördelas vanligen i proportion till vårdcentralernas storlek. Hos de besökta vårdcentralerna bemannas jouren vanligen med egna läkare, men externa läkare tas också in för uppdraget vid ett par vårdcentraler där man upplever att jourverksamheten påverkar den ordinarie verksamheten negativt. En offentligt driven vårdcentral som haft problem 4 Vårdval Uppsala län. Regelbok för vårdcentral Dnr HSS (19)

15 med den egna läkarbemanningen har fått hjälp från primärvårdens administration att bemanna jouren Registrering och kontrollåtgärder Vid samtliga besökta vårdcentraler tas patienten emot i en receptionsdel, där receptionist eller sekreterare besöksregistrerar och tar betalt. Ingen betalning sker på rummen och läkare registrerar bara telefonrecept. Distriktssköterska kan också ha behörighet att registrera. Kassaregisteringen upplevs generellt som mycket komplicerad och det anses vara en förutsättning att den som registrerar har vana och utbildning för detta. Regelbundna kontroller av kassaregistreringen är vanligen begränsad till kontroll av om kontant- och kortbetalningar stämmer med kassaregistreringen samt till rättningar av månatliga fellistor som vårdcentraler med Cosmic 5 patientadministrativa system erhåller centralt från primärvårdens förvaltning. Dessa listor innehåller bl a information om dubbla kontaktregistreringar och kontrolleras och rättas av vårdcentralens sekreterare. En vårdcentral som relativt nyligen övergått till Cosmic säger sig dock inte ha fått information om hur korrigeringar utifrån dessa listor ska göras. Ytterligare en av vårdcentralerna säger att rättningarna rent praktiskt innebär att de tar bort samtliga besök med felindikationer, såsom dubbla kontaktregistreringar, vilket sannolikt innebär att de missar en del ersättning då t ex en dubbel kontaktregistrering kan vara motiverad. Det förekommer också att tidsbokningen kontrolleras mot kassaregistreringen. Om uppgifter i dessa är motsägelsefulla görs kontroll och korrigering, t ex om tidbokningen tyder på att det är ett återbesök men ett nybesök har kassaregistrerats. Att regelmässigt kontrollera att kassaregistreringen överensstämmer med utfört besök/åtgärd i journal bedömer intervjuade vara alltför resurskrävande. En verksamhetschef uttrycker att det gäller att istället hela tiden arbeta med värderingar hos personalen och att föregå med gott exempel. Flera betonar att det är viktigt att det blir rätt från början när patienten tidsbokas för att kassaregistreringen ska bli korrekt. Samtidigt menar verksamhetschefer att de sannolikt gör en märkbar ekonomisk förlust p g a felregistreringar och besök som aldrig registreras. Någon tror att det skulle löna sig att ha en controller anställd med uppgiften att jaga rätt på allt som inte registreras. Möjligheterna att kvalitetssäkra den registrerade produktionsstatistiken genom egna statistikuttag och analyser upplevs av flera intervjuade vara dåliga. Ur nuvarande system kan inte detaljerade sökningar göras på enskilda vårdgivare eller specifika åtgärder i syfte att göra rimlighetsbedömningar och uppföljningar. Ett verktyg för produktionsuppföljning - LIS - har tagits fram inom LUL, vilket visar verksamheternas rörliga ersättningar, kapitering, resultat och produktion. Denna visar dock inte statistiken på individnivå, endast per profession, och möjligheten till egna sökningar i produktionsstatistiken är mycket liten. Bättre statistik över de stora kostnadsställena medicinsk teknik och läkemedel efterfrågas även, vilken skulle möjliggöra analyser över hur dessa kostnader fördelar sig inom verksamheten och över tid. Exempelvis nyckeltal över hur röntgenundersökningar fördelar sig per läkare kan synliggöra i vilken mån läkarna följer de direktiv som finns kring sådan service/remittering Hantering av behörigheter och åtkomst I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14, 11) ställs krav på individuella behörigheter för användare samt krav på spårbarhet av åtgärder i helt eller delvis automatiserade informationssystem. De intervjuade har tillfrågats om lokala rutiner för in- och utloggning i system som hanterar patientuppgifter och kassaregistrering samt om rutiner för kontroll av loggar. Majoriteten av de tillfrågade uppger att kassaperso- 5 Cosmic = Datorjournalsystem. 14(19)

16 nal alltid loggar ut ur systemen när de lämnar över sin uppgift till annan. Vid två vårdcentraler byts behörighet bara när personalen går av sitt skift men inte vid kortare raster. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ansvara för att systematiska och återkommande stickprovskontroller av loggarna görs och dokumenteras. Ingen av de besökta vårdcentralerna har idag rutiner för att stickprovsmässigt kontrollera vilka personer som varit inne i patientjournaler i den egna verksamheten. Några tror att loggkontroller görs centralt inom LUL och har även sökt kontakt och efterfrågat rutiner i denna fråga. Intervjuade vid vårdcentralerna uttrycker dock en tveksamhet till nyttan av stickprovsmässiga kontroller. Det påpekas också att den möjlighet som patienter i LUL idag har att se sina egna journaler utgör en kontrollfunktion. Samtidigt upplevs att patientens ifrågasättande av vilka som varit inne i journalerna kan leda till mycket, och ofta onödigt, merarbete för vårdgivaren Rutiner för listning Beslut om förändring i listningsreglerna för primärvården i LUL har nyligen tagits, såtillvida att listning av patienter nu ska styrkas genom underskrift av patienten för att förhindra otillbörlig omlistning. 6 Patient eller vårdgivare ska ombesörja att underskriven blankett skickas per post alternativt scannas och mailas till Husläkarkansliet. Samtliga vårdcentraler som kontaktats i granskningen har etablerat nya rutiner för att hörsamma det nya kravet på underskrift. Företrädare vid två av vårdcentralerna tycker dock att den nya rutinen har försvårat listningen av patienter och är oroade över hur detta kommer att påverka deras listningsgrad. De uppger också att det har påverkat deras möjligheter till marknadsföringsinsatser telefonledes och genom direktutskick. Genom det nya regelverket tillhandahåller inte längre Husläkarkansliet listor på olistade personer. Vårdcentralerna ska vidare beakta god sed vid direktmarknadsföring. Etiska nämnden för direktmarknadsföring har under 2013 riktat kritik mot en vårdcentral i Uppsala för att ha ringt till en privatpersons mobiltelefon i syfte att locka denne att lista sig. Vi har noterat att det även efter regeländringen genomförs direktutskick till olistade patienter från vårdcentraler, där patienten informeras om att en underskriven anmälan om listning kan skickas till Husläkarkansliet. Enligt vår bedömning innebär det nya regelverket inget förbud mot sådana utskick, så länge de följer god sed vid direktmarknadsföring, men vid andra vårdcentraler som besökts inom granskningen finns uppfattningen att vårdcentraler inte längre får kontakta olistade patienter Hantering av avvikelser I Regelbok för vårdcentral anges att vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering, d v s rapportering av sådant som skulle kunnat innebära risk eller skada för patient enligt SOSFS 2005:28 (Lex maria). Vid samtliga vårdcentraler som besökts finns system för avvikelsehantering. De flesta använder sig av Medcontrol som är det avvikelsehanteringssystem som tillhandahålls och underhålls av LUL. En vårdcentral använder sig av ett eget, pappersbaserat, avvikelsehanteringssystem. Vad som rapporteras och hur frekvent varierar dock mellan vårdcentralerna. Någon rapportererar väldigt mycket i systemet, små som stora avvikelser, sådant som rör arbetsmiljö, etc, medan flera endast rapporterar avvikelser som de bedömer vara av större dignitet eller bara sådant som rör rena patientsäkerhetsrisker. Mindre avvikelser eller identifierade brister kan då uppmärksammas på annat sätt, till exempel genom att personalen använder sk Kaizen-lappar. Ovan framförda iakttagelser indikerar att det saknas en samsyn inom primärvården kring på vilket sätt Medcontrol ska användas med avseende på vilken typ av avvikelser som ska rapporteras. Ett par verksamhetschefer är av uppfattningen att det rapporteras för lite avvikelser i Medcontrol i den egna verksamheten. Åsikten finns att pappersbaserade avvikelshanteringssystem generellt ger 6 Revidering av regelboken för husläkarverksamhet, dnr HSS Giltig fr o m (19)

17 en högre rapporteringsfrekvens. Medcontrol upplevs av flera som ett otympligt system som är svårbegripligt för personalen och som genererar mycket arbete för verksamhetschefen i form av påminnelser och statusrapporter som kommer via mail för åtgärd. Goda exempel på ett främjande arbete för en förbättrad avvikelserapportering finns, där mål för avvikelserapportering finns i vårdcentralens styrkort och personalens rapportering uppmärksammas i medarbetarsamtal. En annan vårdcentral arbetar med att förbättra sin avvikelserapportering genom att med regelbundenhet särskilt uppmärksamma rapporteringen och placera blanketter synligt på personalens skrivbord för olika typer av avvikelser. Efter varje sådan aktivitet säger de sig märka en uppgång i rapporteringen Patienternas synpunkter Under rubriken patientenkäter i Regelbok för vårdcentral anges vidare att vårdgivaren ska ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar på vården. Detta ska inkludera hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet och hur rätten till integritet tillgodoses. Vårdgivaren ska också rapportera till nationella patientenkäter. Vid vårdcentraler inom granskningen fångas patienternas synpunkter framförallt upp genom att patienten eller närstående på eget initiativ framför åsikter till vårdpersonal på plats alternativt genom telefon, mail eller brev. Vanligast är att synpunkterna fångas upp av personal i kassa/reception. Verksamhetscheferna tar då initialt en personlig telefonkontakt med patienten. Fyra av vårdcentralerna har en ris- och roslåda i receptionen, där flera upplever att framförallt positiv feed-back ges. Vid klagomål kontaktar patienten snarare vårdcentralen direkt. En majoritet av vårdcentralerna uppger att klagomål är relativt ovanligt, endast några enstaka ärenden om året, medan en större vårdcentral upplever att de är en hel del synpunkter, framförallt ärenden kring bemötande och missförstånd. Ingen av vårdcentralerna uppger att de använder sig av egna patientenkäter, endast den nationella patientenkät som genomförs vartannat år. Vi bedömer att det finns behov av att stärka de granskade vårdcentralernas nuvarande arbete med synpunktshantering för att denna ska kunna sägas bedrivas systematiskt och regelbundet i syfte att ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar. Utifrån de iakttagelser vi gjort inom granskningen framstår dagens arbete med synpunktshantering i huvudsak vara reaktivt. Antal ärenden hos patientnämnden och IVO (enskildas klagomål och lex maria) varierar från inga till ett knappt tiotal årligen hos de besökta vårdcentralerna. Vanligast är att vårdcentralen ombeds bemöta ärenden från patientnämnden, medan endast ett ärende från IVO har förekommit vid en vårdcentral det senaste året Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Vårdgivares skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete regleras i Patientsäkerhetslag (2010:659). Krav på systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställs även i Regelbok för Vårdcentral i LUL. Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). Arbetet ska medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn. 7 Den aktuella granskningen har inte haft den omfattning att det gett tillräckligt underlag för en bedömning av om besökta vårdcentraler bedriver ett adekvat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Intervjupersoner har istället ombetts att ge exempel på hur arbete för god kvalitet och patientsäkerhet bedrivs vid vårdcentralen. Bl a har nämnts: 7 Vårdval Uppsala län. Regelbok för vårdcentral Dnr HSS (19)

18 APT och träffar i professionsgrupper Arbetsplatsträffar sker regelbundet, månatligen eller veckovis, liksom träffar inom professionsgrupperna, för planering, information, samverkan, lärande och diskussion. Patientsäkerhet som stående punkt på APT förekommer, liksom förslag på utveckling och förbättring av verksamheten. Avvikelserapportering arbete för en ökad rapportering. Rapporterade avvikelser tas upp på möten och återkoppling sker till berörda. Rapportering till nationella kvalitetsregister och samverkansorgan NDR 8 och i viss mån SweDem 9. En av vårdcentralerna rapporterar också till STRAMA 10 som även presenterar resultatet vid vårdcentralen två gånger årligen. Ansvar för särskilda bevakningsområden utsedd person inom läkargruppen ansvarar för bevakning av ett visst ämnesområde, t ex smittskydd, astma/kol, läkemedelskontroller. Återkoppling till övrig personal samt beslut om förändringar i verksamheten inom området. Förbättringsarbete utifrån Lean och Kaizen Åsikterna går dock isär om nyttan av arbetssättet. Patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen för den egna verksamheten på en av de besökta vårdcentralerna. Medsittningar vid patientbesök av läkarkollega, finns på planeringsstadiet vid en vårdcentral. Kvalitetsledningssystem finns vid två av vårdcentralerna, med mallar och verktyg som kan tillämpas och anpassas i den egna verksamheten. Vårdprogram återfinns på vårdcentralernas intranät. Ett par vårdcentraler uppger att utbildningsinsatser och informationstillfällen kring vårdprogram anordnas. Inga exempel ges dock på systematisk uppföljning av om vårdprogram och nationella riktlinjer följs vid vårdcentralen. Dikteringsmallar för journalföring finns vid flera vårdcentraler men endast två vårdcentraler har mallar för läkares journalföring, exempelvis inom diabetes, astma/kol och hypertoni. Någon regelbunden genomgång av kvaliteten i journalföringen vid vårdcentralen sker inte, men verksamhetschefer arbetar vanligtvis kliniskt och ser då kollegornas patienter, varpå de får en uppfattning om kvaliteten i journalföringen Synpunkter och förbättringsförslag En öppen fråga har ställts till intervjupersonerna om de har synpunkter på regelverkets utformning, innehåll, inrapportering eller återkoppling från beställaren. En majoritet av intervjupersonerna uttrycker stark kritik mot ersättningssystemets utformning. Kapiteringsersättningen upplevs t ex inte fördelas rättvist, då snabba enkla besök premieras, och nyttan av den dubbla ersättningen för besök som görs vid annan vårdcentral än den där patienten är listad ifrågasätts. Registreringen som ligger till grund för ersättning upplevs vara alltför resurskrävande och komplicerad. Det måste bli enklare att göra rätt. Mycket tid går åt kontroller och korrigeringar. Tilltron till att det som registreras blir rätt och korrekt återspeglar utförda åtgärder är också låg. Synpunkten framförs även att privata vårdcentraler inte alltid får likvärdig service som offentliga, bl a avseende möjligheten att delta i utbildningstillfällen och tillgång till gemensamma system. En vårdcentral säger sig ha fått bråka mycket för att få tillgång till NAVET. En annan framför kritik mot att personal vid privat drivna vårdcentraler inte erbjuds att delta i de utbildningstillfällen, exempelvis för diabetes och astma/kol, som arrangeras för den offentliga sidan. 8 Nationella diabetesregistret 9 Svenska Demensregistret 10 Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens 17(19)

19 En vårdcentral som under sommarperioden har hög andel utomlänspatienter upplever det problematiskt att tillströmningen drabbar den planerade mottagningsdelen, vilket medför sämre tillgänglighet för patienter med kroniska sjukdomar. Om vårdcentralen fick en större andel av den högre ersättning som utgår för utomlänspatienter anser de att problemet skulle kunna lösas med en ökad bemanning. 4 SAMLAD BEDÖMNING OCH SLUTSATSER Med utgångspunkt i det material och uppgifter vi tagit del av och vad som framkommit vid intervjuer och som redovisas i denna rapport, anser BDO att de vårdgivare som granskats i allt väsentligt följer gällande regler och avtal för vårdvalsverksamhet (Regelbok för vårdcentral, dnr HSS ). Vår granskning visar dock att det finns utrymme för förbättringar i flera avseenden. 4.1 Journalgranskning De kriterier som legat till grund för föreliggande fördjupade uppföljning av journaler kan betraktas som obligatoriska. I princip gäller därför nolltolerans i dessa avseenden. Att inte journalföra läkarbesök eller att debitera läkarbesök som inte verifieras av journalanteckning är inte i överensstämmelse med vare sig författningar eller interna regelverk. Signering av journalanteckningar är väsentlig för patientsäkerheten och ett krav enligt SOSFS 2008:14. Diagnoser och vårdkontakter ska enligt Regelbok för vårdcentraler registreras enligt fastställd terminologi. I praktiken kan det vara svårt att strikt tillämpa principen om nolltolerans för dessa kriterier. Enstaka avvikelser kan accepteras men bör alltid uppmärksammas och läggas till grund för kontinuerligt förbättringsarbete. I underlaget från Svartbäckens Vårdcentral, Östervåla Vårdcentral, samt Luthagsgården Eva-Lena Stjernström (inkluderande en vikarierande läkare), Rose-Marie Brinkeborn och Vårdcentral redovisas ett stort antal besök där diagnos inte registrerats. Hos Eva-Lena Stjernström och Rose-Marie Brinkeborn saknas signering för en majoritet respektive cirka en tredjedel av de granskade besöken. Vid Dr Ebbe Wahlunds Läkarmottagning redovisas ett antal fall med brister i anamnes, status och diagnossättning. BDO menar att resultatet av granskningen motiverar en fördjupad dialog med dessa vårdgivare. 4.2 Intervjuer med verksamhetschefer BDO har i den fördjupade uppföljningen inte noterat några avvikelser mot regelverk och avtal i fråga om vårdutbud, öppettider och bemanning. Några vårdcentraler har dock haft problem med att erbjuda akuttider samma dag eller svårigheter att erbjuda patienter tid inom vårdgarantins gränser. Läkarbrist vid de offentligt finansierade vårdcentralerna har sannolikt också påverkat tillgänglighetsstatistiken och den nationella patientenkätens mätningar av läkarkontinuitet negativt. Regelbundna kontroller av kassaregistreringen är vanligen begränsad till kontroll av om kontant- och kortbetalningar stämmer med kassaregistreringen samt till rättningar av månatliga fellistor som vårdcentraler med Cosmic patientadministrativa system erhåller centralt från primärvårdens förvaltning. Att regelmässigt kontrollera att kassaregistreringen överensstämmer med utfört besök/åtgärd i journal bedömer intervjuade vara alltför resurskrävande. Avseende kassaregistreringen skulle en ytterligare kvalitetssäkrande åtgärd kunna vara vårdcentralernas egen analys av registrerad produktionsstatistik för jämförelse mot registeringen. Utifrån framförda synpunkter framstår dock möjligheten till statistikuttag ur landstingets databaser för sådan analys begränsad då den visas på alltför aggregerad nivå och inte tillåter egna sökkriterier. Majoriteten av de tillfrågade uppger att kassapersonal alltid loggar ut ur systemen när de lämnar över sin uppgift till annan. Vid två vårdcentraler byts behörighet bara när personalen går av sitt skift men inte vid kortare raster. Detta är inte i överensstämmelse med gällande regelverk. 18(19)

20 Samtliga vårdcentraler som kontaktats i granskningen har etablerat nya rutiner för att hörsamma det nya kravet på underskrift vid listning. Två av vårdcentralerna tycker dock att den nya rutinen har försvårat listningen av patienter och är oroade över hur detta kommer att påverka deras listningsgrad. Krav på avvikelsehanteringssystem uppfylls av samtliga granskade vårdcentraler. Vi noterar emellertid en spridning mellan vårdcentralerna avseende vilken typ av avvikelser som registreras i avvikelsehanteringssystemet, vilket kan indikera att det saknas en samsyn inom primärvårdens administration om på vilket sätt avvikelsehanteringssystemet Medcontrol ska användas. BDO bedömer att det finns behov av att stärka de granskade vårdcentralernas nuvarande arbete med synpunktshantering för att denna ska bedrivas systematiskt och regelbundet i syfte att ta reda på patienternas och närståendes behov och förväntningar. Utifrån de iakttagelser vi gjort inom granskningen framstår dagens arbete med synpunktshantering i huvudsak vara reaktivt. 4.3 Slutsatser och rekommendationer BDO s bedömning är att det är önskvärt med en generell återföring av den fördjupade uppföljningens resultat till granskade vårdgivare. I vissa fall bedömer vi att det efter vad som kommit fram därutöver kan vara motiverat med en fördjupad dialog kring specifika frågeställningar. BDO bedömer att det finns behov av att stärka de granskade vårdcentralernas arbete med synpunktshantering för att denna ska kunna bedrivas systematiskt och regelbundet. Utifrån de synpunkter som framförts i intervjuer vid vårdcentralerna och hur de uppfattar regelverk och kommunikation med beställaren framkommer kritik och skepticism mot ersättningssystemets utformning och låg tilltro till att den registrering som beställaren begär korrekt återspeglar den verklighet som vårdgivaren uppfattar. Med utgångspunkt i det material vi tagit del av rekommenderar BDO att : Utformar rutiner för att återföra information från fördjupade uppföljningar till granskade vårdgivare. Tar underlaget för den här uppföljningen till utgångspunkt för en fördjupad dialog med några vårdgivare kring specifika frågeställningar. Tar initiativ till att förbättra vårdgivarnas rutiner att fånga upp och hantera synpunkter från patienterna. Ser över regler och rutiner för insamling av uppgifter från vårdgivarna som grund för löpande kontroll och uppföljning. 19(19)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1333-2009 City Dental i Stockholm AB Box 16156 111 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Hur bidrar landstingets avvikelsehanteringssystem till förbättringar i vården? En granskning av landstingets system för avvikelsehantering. Revisionsrapport 2004-02-17 Genomförd på

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård

Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Beslut Diarienr 2014-05-07 573-2013 Vuxennämnden Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

Avtalsmall. mellan Landstinget i Jönköpings län och. gällande Neuropsykiatriska utredningar. Dnr LK10-0605

Avtalsmall. mellan Landstinget i Jönköpings län och. gällande Neuropsykiatriska utredningar. Dnr LK10-0605 Avtalsmall mellan Landstinget i Jönköpings län och gällande Neuropsykiatriska utredningar Dnr LK10-0605 2(8) Innehållsförteckning Sid F3 TJÄNSTEAVTAL - Neuropsykiatriska utredningar 3 3.1 Avtalsform 3

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA 2014-03-14 1 (7) RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA Riktlinjen är ett komplement till den policy som finns kring it-säkerhet i Höganäs kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Kommunikation ett förbättringsområde Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer