ehabilitering ur ett individperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ehabilitering ur ett individperspektiv"

Transkript

1 R ehabilitering ur ett individperspektiv En enkätundersökning bland sjukskrivna i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län Rygg Nacke och 4

2 R ehabilitering ur ett individperspektiv En enkätundersökning bland sjukskrivna i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län Ulla Gerner Försäkringskassan i Stockholms län Rygg Nacke och 4

3 Förord Denna rapport är den fjärde från en svensk undersökning vars syfte är att studera arbetsoförmåga på grund av rygg- och nackbesvär. Den svenska undersökningen ingår i ett internationellt projekt, Work Incapacity and Reintegration, som genomförs i Sverige, Danmark, Israel, Nederländerna, Tyskland och USA. Rygg- och nackbesvär är de vanligaste orsakerna för långvarig sjukskrivning och förtidspensionering i Sverige och i många andra länder. Kunskapen om varför arbetsoförmågan ofta blir långvarig eller bestående är fortfarande begränsad. Klart är dock att många faktorer inverkar. Förhållanden på arbets platsen och tillgång till medicinska behandlingar och arbetslivsinriktad rehabilitering är några av faktorer som har betydelse för möjligheten att återvinna arbetsförmågan. Regionala skillnader har hittills inte belysts i den svenska undersökningen. Ett syfte med denna rapport är att undersöka om det finns skillnader mellan de sjukskrivna med rygg- och nackbesvär i Försäkringskassan i Stockholms, Kristianstads och Västernorrlands län. Ett annat syfte är att studera vilka åtgärder som vidtas i de tre försäkringskassorna för att hjälpa de sjukskrivna tillbaka till arbete och vilka resultat som uppnås med åtgärderna. Även skillnader mellan män och kvinnor redovisas. Rapport 1 från projektet innehåller en beskrivning av såväl den svenska som den internationella studiens syfte, metod och genomförande och en redovisning av den svenska undersökningsgruppens funktionsförmåga, hälsotillstånd, sjukhistorik, arbetsförhållanden m.m. vid studiens start. Använda mätinstrument redovisas i rapport 2. Rapport 3 innehåller en beskrivning av vilka medicinska åtgärder som vidtagits i syfte att skapa förutsättningar för de sjukskrivna att återgå i arbete. Undersökningen genomförs i Sverige i samarbete med Yrkesortopediska enheten på Sahlgrenska Universitets sjukhuset vid Göte borgs universitet samt försäkrings kassorna Göteborg och i Stockholms, Kristianstads, Västmanlands och Västernorrlands län. Stockholm i december 1999 Edward Palmer Chef för utredningsenheten

4 Innehåll Sid Inledning...7 Bakgrund...8 Rapportens uppläggning...10 Syfte...11 Läsanvisningar...12 Metod...13 Urvalskriterier och urval...13 Mätinstrument...14 Insamling av uppgifter med enkäter...15 Översikt av utvärderingsmodellen...15 Beskrivning av populationen...18 Bakgrundsvariabler...22 Sociodemografiska förhållanden...26 Familj och levnadsförhållanden...28 Arbetsförhållanden...28 Sammanfattning...31 Hälsa och levnadsvanor...33 Diagnosfördelning...33 Självskattad hälsa...35 Arbetsförmåga Work ability index...50 Sammanfattning...58 Arbete...60 Attityd till arbetet...60 Psykosocial arbetsmiljö...61 Fysisk arbetsmiljö...65 Möjligheter till återgång i arbete...66 Sammanfattning...77 Försäkringskassans insatser...79 Sammanfattning...88 Åtgärder...89 Sammanfattning...92 Sammanfattning av skillnader mellan kassorna...93 Diskussion...94 Litteraturförteckning...97

5

6 Inledning Föreliggande rapport ingår som en delrapport i det s.k. ISSA-projektet som finns beskrivet i en rapport från RFV (Bergendorff et al 1997). De inledande sidorna i denna rapport bygger i hög grad på RFV:s rapport. Eftersom man ska kunna läsa rapporterna oberoende av varandra, har det ansetts viktigt att upprepa en del bakgrundsfakta. Hela det internationella projektet finns beskrivet i en artikel i ISSA:s tidskrift International Social Security Review Nr sid I ISSA-projektet har en mängd material samlats in och det kommer att redovisas i olika rapporter. Denna rapport behandlar resultat av enkäter bland långvarigt sjukskrivna med nack- och ryggbesvär och har tillkommit på initiativ av försäkringskassan i Stockholms län och Riksförsäkringsverket. Tillsammans med försäkringskassorna i dåvarande Kristianstads län och Västernorrlands län beslöt man under våren 1998 att bearbeta en del av resultaten för de tre kassorna och presentera dem i en gemensam rapport. 7

7 Bakgrund Besvär från rygg och nacke är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning och förtidspensionering i Sverige för närvarande. Drygt en femtedel av nybeviljade sjukbidrag och förtidspensioner har ryggbesvär som diagnos (RFV 1997) och av dem som varit sjukskrivna mer än 60 dagar i följd har en femtedel ryggbesvär som diagnos (RFV 1995). Den totala samhällskostnaden för ryggbesvär har i Sverige uppskattats till 30 miljarder kronor (RFV 1996, Socialstyrelsen 1996). Kunskapen om orsakerna till ryggbesvär är ännu otillräcklig, men man har kunnat påvisa multifaktorella orsaker till sjukfrånvaro i samband med kroniska ryggbesvär (Hall et al 1994). Det är också klart att såväl arbetets art som ersättningsformer under sjukskrivningstiden samt individens egen bedömning av möjligheten att arbeta har betydelse för sjukfrånvaron. Orsakerna till förtidspensioneringar och långa sjukskrivningar kan därför bl.a. sökas i psykosociala och ergono miska förhållanden på arbetsplatsen, diagnostisering och behandling i sjukvården samt i tillämpningen av socialförsäkringen (Bergendorff et al 1997). Efter lagändringar 1991 respektive 1992 har arbetsgivarna fått ett allt större ansvar för rehabilitering av sina anställda och de ska påbörja en rehabiliteringsutredning efter fyra veckors sjukskrivning om det inte är obehövligt (AFL 22 kap 3 ). Försäkringskassorna fick i samband med lagändringen 1992 ett ökat ansvar för rehabilitering av sjukskrivna och de tilldelades dessutom ett samordningsansvar för rehabiliteringen. Kassorna tilldelas årligen särskilda medel för köp av rehabiliteringstjänster. Forskning har visat att arbetsmotivationen vid sjukfrånvaro sjunker snabbt; med 25 procent vid tre månaders och med procent vid sex månaders sjukskrivning (Öberg 1989). Trots ökade resurser för arbetslivsinriktad rehabilitering sedan 1992, har det visat sig att sådan rehabilitering startar så sent att prognosen för arbetsåtergång har försämrats märkbart (RFV 1995). RFV konstaterar sammanfattningsvis i sin rapport (Bergendorff et al 1997) att använda behandlingar och rehabiliteringsåtgärder har utvärderats i liten utsträckning trots de stora satsningarna både inom sjukvård och socialförsäkring. Som regel har inte samspelet mellan arbetskrav, hälsotillstånd, indi- 8

8 Bakgrund videns attityder och bedömningar, drivkrafter i socialförsäkringens regelsystem och försäkringstillämpning studerats i utvärderingarna. (sid 19) I ett flertal andra länder har man under 1990-talet också noterat ständigt ökande kostnader för rygg- nackbesvär och arbetsoförmåga i samband därmed (SOU 1996:113). För att skaffa mer kunskap såväl nationellt som internationellt om dessa frågor initierade ISSA (International Social Security Association) 1993 ett internationellt projekt om arbetsoförmåga och återgång i arbete. Det är ett jämförande projekt kallat Work Incapacity and Reintegration med deltagande från socialförsäkringsadministrationerna i Danmark, Israel, Nederländerna, Sverige, Tyskland och USA. Populationen består av långvarigt sjukskrivna på grund av ryggbesvär. Materialet är unikt, eftersom man följer individerna och deras rehabilitering i två år och därutöver inhämtas information om åtgärder i sjukvården, hos arbetsgivare och på försäkringskassor (Bergendorff et al 1997). Vid FoU-enheten vid försäkringskassan i Stockholm pågår ett liknande projekt med Tyskland som samarbetspartner, men det främsta syftet med den studien är att undersöka motivation för rehabilitering. I Sverige har undersökningen utförts i fem försäkringskassor: Stockholm (lokalkontoren i dåvarande Region Söder), Göteborg, Kristianstad, Västmanland och Västernorrland och population består av ca 2000 individer. Det internationella projektets syfte och även det svenska är att undersöka hur fler sjukskrivna kan återföras i arbete (Bergendorff et al 1997). Delmålen är 1. att studera och jämföra betydelsen av de åtgärder som vidtas av socialförsäkringsadministration, hälso- och sjukvård samt arbetsgivare i syfte att återföra sjukskrivna människor i arbete 2. att studera hur hälsotillstånd, levnadsförhållanden, sociala förhållanden, arbetsförhållanden och arbetsmarknad samt ekonomiska drivkrafter och socialförsäkringens utformning påverkar processen mot arbetsåtergång. 9

9 Rapportens uppläggning Den här rapporten är således en resultatredovisning av vissa delar av den stora undersökningen och berör enkätsvar från tre försäkringskassor: Stockholm, Kristianstad och Västernorrland. Vissa jämförelser och referenser görs till RFV:s rapport (Bergendorff et al 1997). Först presenteras syfte, metod och undersökningsmodell samt en beskrivning av populationen på vissa bakgrunds- och sociodemografiska variabler. Därefter följer resultatredovisning indelat efter ämnesområdena: Hälsa och levnadsförhållanden, Arbete, Försäkringskassans insatser samt Åtgärder. Efter varje avsnitt följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Sista avsnittet är en Sammanfattande diskussion. Resultaten har i de allra flesta fall redovisats efter kön och försäkringskassa och ibland även efter ålder. Skillnader har så långt möjligt signifikanstestats och redovisats i figurer med medelvärden för olika hälsoindex med ett 95-procentigt konfidensintervall. 10

10 Syfte Syftet med den här rapporten är att göra en resultatsammanställning av de fyra enkäterna för vissa utvalda frågor för tre försäkringskassor att undersöka skillnader mellan kassorna och även mellan könen att studera hur det gått för de långvarigt sjukskrivna under de två år undersökningen omfattar och vilka åtgärder som satts in. 11

11 Läsanvisningar De allra flesta resultat redovisas i procentsiffror. Det framgår av rubriker i tabeller och diagram vilken typ av siffror det är frågan om. Försäkringskassa förkortas i bland till Fk och i bland används ordet kassa. De tre försäkringskassor som ingår i rapporten förkortas i tabeller och diagram enligt följande: Stockholm (Sthlm), Kristianstad (Krstad), Västernorrland (Västrnrl och Vnrl). I stapeldiagrammen har i bland förkortningar av kategorier varit nödvändiga för att få plats. Oftast framgår kategorierna av en tabell med klartext eller i text i anslutning till diagrammet. I vissa diagram finns könen uppdelade och då alltid männen till vänster och kvinnorna till höger. De diagram som visar kassanivå ska alltid läsas från vänster till höger med ordningen Stockholm, Kristianstad och Västernorrland (i vissa figurer kan det vara svårt att särskilja toningen i staplarna). En speciell typ av diagram har använts för att redovisa olika hälsoindex. I dessa figurer ingår signifikanstestning med ett 95- procentigt konfidens intervall. Där staplarna är helt skilda från varandra är skillnaden signifikant. I exemplet nedan är könsskillnaden i Västernorrland (de två staplarna längst till höger) signifikant, men inte i Kristianstad och Stockholm. De olika indexen har olika värden, vilket framgår av Y-axeln. Av texten framgår vad högre respektive lägre värden betyder.,56 95% CI Zungs depressivitet,54,52,50,48,46,44 N = Sthlm Krstad Västrnrl Kön Män Kvinnor Försäkringskassa 12

12 Metod Undersökningen är en framåtblickande kohortstudie där en grupp följs från sjukskrivningens början och under två års tid. Personer som uppfyllde vissa kriterier togs fram från kassornas sjukfallsregister och togs med allteftersom de kom fram efter 28 dagars sjukskrivning (inklusive sjuklöneperioden) mellan november 1994 och oktober Efter denna period togs inga ytterligare sjukskrivna med. Det bör noteras att alla som uppfyllde urvalskriterierna togs med. Eftersom ingen kontrollgrupp finns, kan utfall (fortsatt sjukskrivning, förtids pensionering, arbetsåtergång) endast jämföras mellan grupper inom undersökningsgruppen (Bergendorff et al 1997). I föreliggande rapport har genomgående jämförelser mellan könen gjorts, men också mellan försäkringskassor och i vissa fall befolkningen i stort. Urvalskriterier och urval Populationen består av personer som varit sjukskrivna för ryggoch/eller nackbesvär på heltid minst 28 dagar. I den internationella delen av studien begränsar man sig till 90 dagars sjukskrivning för ländryggsbesvär. Att man i den svenska studien valt en något annorlunda design beror på att man ville ha mer kunskap även om de kortare sjukfallen (28 dagar). Följande urvalskriterier gällde: anställd i åldern år sjukskriven på heltid i minst 28 dagar i följd (inklusive sjuklöneperiod) besvär i ländryggen eller i nacken som första sjukskrivningsdiagnos på det läkarintyg som gällde 28 dagar efter sjukskrivningens början. 13

13 Metod Följande kriterier gällde för att utesluta personer från studien: arbetslös företagare med enbart B-inkomst ryggbesvären hade samband med graviditet ryggbesvär på grund av fraktur, tumör, infektion eller känd generell inflammatorisk ledsjukdom. Det var inte praktiskt möjligt att göra ett slumpmässigt urval av alla sjukskrivna i Sverige som uppfyllde kriterierna, eftersom diagnoser inte finns med på databilder eller -register. Granskningen måste därför ske manuellt i sjukfallsregister. Man valde därför ett begränsat antal försäkringskasseområden till undersökningen och områdena valdes så att de skulle representera storstad, landsbygd, olika befolkningssammansättningar samt olika typer av försäkringskassor. Valet föll på dåvarande region Söder vid försäkringskas san i Stockholms län och på försäkringskassorna i Göteborg och dåvarande Kristianstads län samt Västmanlands och Västernorrlands län (Bergendorff et al 1997). Insamlingen av de sjukskrivna till kohorten (undersökningsgruppen) skedde alltså från november 1994 till oktober Handläggare på lokalkontoren gick igenom sjukfallen minst en gång i veckan. De personer som uppfyllde kriterierna rapporterades så fort som möjligt efter den 28:e sjukskrivnings dagen på en särskild lista till projektgruppen på RFV. I föreliggande rapport finns, som tidigare nämnts, endast tre försäkringskas sor med: Stockholms, dåvarande Kristianstads samt Västernorrlands län. Det var endast de kassorna, som var intresserade av denna speciella resultatredovisning. Det har dock visat sig intressant ur jämförelsesynpunkt, eftersom här finns representerat storstad, glesbygd och även olika delar av landet från norr till söder. Mätinstrument Sammanlagt fyra enkäter sändes ut under de två åren uppföljningen pågick. Den första enkäten, 28-dagarsenkäten, sändes ut efter fyra veckors sjukskriv ning och den andra, 90-dagarsenkäten, 90 dagar efter sjukskrivningens början. Den tredje och den fjärde enkäten sändes ut ett respektive två år efter sjukskrivningens början. 14

14 Metod Enkäterna täcker in följande områden arbete social situation och ekonomiska förhållanden hälsotillstånd, levnadsvanor och livskvalitet läkarbesök och behandlingar arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder attityder till olika inblandade rehabiliteringsaktörer (arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt försäkringskassa). Många frågor återkommer i alla enkäterna och jämförelser kan således göras mellan enkäterna. I föreliggande rapport har dock sådana jämförelser endast utförts på gruppnivå, s.k. aggregerad nivå, och individuella förändringar har inte studerats. Insamling av uppgifter med enkäter Den första enkäten sändes ut efter 28 dagars sjukskrivning med ett följebrev om att deltagandet var frivilligt. Deltagarna hade möjlighet att ställa frågor om undersökningen till projektgruppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset som är den medicinska expertisen i undersökningen, och det bidrog förmodligen till positiv svarsbenägenhet (Bergendorff et al 1997) För samtliga enkäter gällde samma påminnelserutiner; två skriftliga och en per telefon där det var möjligt. De tre andra enkäterna sändes sedan ut efter 90 dagar, ett år respektive två år till alla som besvarat den första enkäten. Enkätundersökningen avslutades under hösten Översikt av utvärderingsmodellen I den internationella studien har man enats om en speciell utvärderingsmodell. Den har inte kunnat följas helt i denna rapport, eftersom alla variabler inte finns medtagna här, men det kan ändå vara på sin plats att presentera modellen här. Den kan tjäna som en vägledning till resultatpresentationen. I modellen kan tre delar urskiljas individ vid ingången till studien process under den tvååriga uppföljningstiden 15

15 Metod utfall i slutet av studien. 16

16 Metod INDIVID SYSTEM/STRUKTUR OBJEKTIVA KÄNNETECKEN DEMOGRAFI - ex: ålder, kön, utbildning SOCIOEKONOMI, ARBETE - ex: yrke, näringsgren SJUKHISTORIK - ex: tidigare sjukfall, behandlingar, rehab ARBETS- MARKNADS- HISTORIK - ex: arbetslöshet SUBJEKTIVA KÄNNETECKEN BETEENDEN/ ATTITYDER - ex: rökning, attityd till arbete ARBETSFÖR- HÅLLANDEN - fysiska krav - psykosociala arbetsförhållanden m.m HÄLSA -allmänt -funktionsförmåga m.m POSITIVA/ NEGATIVA INCITAMENT - inkomstbortfall - anställningstrygghet - förslag om F/Sjb m.m. BEHANDLINGAR/ ÅTGÄRDER - sjukvård - arbetsgivare - försäkringskassa m.m. ARBETS- FÖRMÅGA/ OFÖRMÅGA EFFEKTER AV ÅTGÄRDER PÅ - allmänt hälsotillstånd - funktionsförmåga - aktivitet m.m. EGEN UTVÄRDERING - av effekten - av åtgärd UTGÅNGSLÄGE PROCESS UTFALL Figur 1.1 Modell för utvärdering av behandlingar, handläggning av sjukfall och av rehabiliteringsåtgärder (Efter Bergendorff et al 1997) 17

17 Beskrivning av populationen För de tre kassor som ingår i detta material var den totala populationen 1203 personer. Totalt fanns för de tre kassorna 105 vägrare och studiepopulationen bestod alltså av1098 individer. Bortfallet i de olika enkäterna redovisas nedan. Riksförsäkringsverket har i sin första rapport om undersökningen (Bergendorff et al 1997) analyserat bortfallet för den stora population som innehöll ytterligare två försäkringskassor. Man fann signifikanta skillnader i ålders- och könsfördelning mellan dem som inte deltog i enkätundersökningen och studiepopulationen. Andelen yngre var större i bortfallet än i studiepopulationen. En större andel av männen än kvinnorna underlät att besvara den första enkäten. De som var sjukskrivna mindre än 90 dagar besvarade den första enkäten i mindre grad än övriga i undersökningsgruppen. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i diagnosfördelning eller tidigare sjukhistorik mellan bortfallet och undersökningsgruppen. Någon ytterligare bortfallsanalys har inte gjorts för denna resultatredovisning. Fördelningen per försäkringskassa framgår av nedanstående tabell. Tabell 2.1 Studiepopulation efter försäkringskassa Försäkringskassa Antal Procent Vägrare Antal Stockholm Kristianstad Västernorrland Totalt

18 Beskrivning av populationen Tabell 2.2 Enkätsvar efter försäkringskassa och i procent av studiepopulationen Enkät 28 dagar 90 dagar 1 år 2 år Fk N Proc N Proc N Proc N Proc Stockholm Kristianstad Västernorrl Totalt Västernorrland har genomgående den högsta svarsfrekvensen och Stockholm den lägsta. 80 Diagram 2.1 Studiepopulation fördelat per försäkringskassa och svarsfrekvens i procent av studiepopulationen Sthlm Krstad Vnrl Totalt 10 0 Studpop 28dgr 90dgr 1 år 2 år I diagrammet nedan framgår svarsfrekvensen efter kön i procent av studie populationen. Kvinnorna besvarade genomgående enkäterna i större utsträckning än männen. 19

19 Beskrivning av populationen Diagram 2.2 Svarsfrekvens per kön i procent av studiepopulation 28dgr 90dgr 1 år 2 år Män Kv 20

20 Beskrivning av populationen Svarsfrekvens för de olika enkäterna framgår av figuren nedan. Figur 2.1 Svarsfrekvens vid olika enkättillfällen Population 1203 personer Vägrare 105 personer Studiepopulation Kohort 1098 personer Deltagit i enkät 28 dagar 74 procent (817 personer) Deltagit i enkät 90 dagar 61 procent (672 personer) Deltagit i enkät 1 år 54 procent (596 personer) Deltagit i enkät 2 år 49 procent (533 personer) 21

21 Beskrivning av populationen Bakgrundsvariabler Här redovisas ålders- och könsfördelning samt kassatillhörighet för hela populationen; 1203 personer och sjukperiodens längd för studiepopulationen; 1098 personer. 40 Diagram 2.3 Åldersfördelning per försäkringskassa samt totalt. Procent Sthlm Krstad Västrnrl Totalt 0 < Kristianstad är något överrepresenterad bland de äldre. För övrigt ganska jämn fördelning. Tabell 2.3 Åldersfördelning per försäkringskassa. Antal Försäkringskassa/ Sthlm Krstd Västrnrl Totalt Ålder <30 år år år år Totalt

22 Beskrivning av populationen Diagr. 2.4 Ålder fördelat på kön. Procent Män Kvinnor 0 < Männen är något äldre än kvinnorna, men i stort sett har könen liknande åldersfördelning. Tabell 2.4 Ålder efter kön. Procent Ålder Män Kvinnor Totalt Befolkn n=525 n=678 n=1203 <30 år år år år Totalt Fördelningen efter ålder visar att rygg- och nackbesvär är vanligast i åldrarna år, där fanns drygt 60 procent av undersökningsgruppen. Gruppen yngre än 30 år var mycket mindre i jämförelse med befolkningen i stort (13 respektive 29 procent). Åldersfördelningen stämmer väl med Riksförsäkringsverkets RiksLSundersökning för sjukfall över 60 dagar med rygg- och nackdiagnoser. Enda skillnaden är att där fanns 16 procent i gruppen yngre än 30 år, vilket kan förklaras med att de yngsta inte kom in på arbetsmarknaden under åren i lika stor utsträckning som tidigare (Bergendorff et al 1997). 23

23 Beskrivning av populationen Tabell 2.5 Kön fördelat på försäkringskassa. Procent Försäkringskassa Män n=525 Kvinnor n=678 Totalt n=1203 Stockholm Kristianstad Västernorrland Totalt Männen utgjorde 44 procent och kvinnorna 56 procent av populationen. Kvinnorna var alltså överrepresenterade och eftersom det i de studerade geografiska områdena finns fler män än kvinnor (51 respektive 49 procent) visar det att rygg- och nackbesvär har större utbredning bland kvinnor än män (Bergendorff et al 1997). Västernorrland hade en större andel kvinnor än de andra kassorna. Diagram 2.5 Könsfördelning per försäkringskassa och totalt. Procent Sthlm Krstd Västrnrl Totalt Män Kvinnor Av de sjukskrivna i Kristianstad och Västernorrland var en större andel kvinnor än i Stockholm. Vad det gäller sjukperiodens längd, finns uppgift för 1098 personer. Ungefär 60 procent hade varit sjukskrivna dagar, 13 procent dagar, 13 procent upp till 2 år och 14 procent mer än 2 år. I intervallet dagar fanns den största gruppen, 42 procent. Kvinnorna hade varit sjukskrivna något längre än männen. Skillnaderna var dock inte signifikanta, inte heller mellan kassorna. Se diagram. 24

24 Beskrivning av populationen Diagram 2. 6 Sjukskrivningstidens längd per försäkringskassa och kön % CI Sjuksrlängd N = Sthlm Krstad Västrnrl Kön Män Kvinnor Försäkringskassa Eftersom det inte fanns några signifikanta skillnader mellan de olika kassorna och inte heller mellan könen vad det gällde sjukskrivningens längd, kan jämförelser fortsättningsvis göras vid respektive mätning (90 dagar, 1 år, 2 år) utan att ta hänsyn till fördelningen friskskrivna/sjukskrivna vid dessa tillfällen. Diagram 2. 7 Sjukskrivningens längd efter kön. Procent dgr dgr dgr dgr Män Kvinnor >720dgr Antal sjukskrivningsdagar 25

25 Beskrivning av populationen Sociodemografiska förhållanden Skolutbildning Nästan hälften (44 procent) hade folkskola/realskola/högstadium som högsta skolutbildning och nästan en tredjedel hade enbart folkskola. Jämfört med befolkningen i stort hade denna population lägre skolutbildning. Kvinnorna hade något högre utbildning än männen. Tabell 2.6 Högsta skolutbildning. Procent Utbildning Män Kv Sthlm Krstad Västrn Totalt Befolk n=302 n=410 n=320 n=194 n=198 n=712 Folkskola Realskola/grund Gymnasieskola Eftergymn<3år Eftergymn>3år Annat Totalt Av tabellen framgår att de sjukskrivna i Kristianstad hade den lägsta skolutbildningen och de i Västernorrland den högsta, hela 10 procent var högutbildade där. Åldern har givetvis samband med skolutbildningen och de äldsta hade i större utsträckning folkskola som högsta utbildningsnivå. 26

26 Beskrivning av populationen Diagram 2. 8 Skolutbildning efter kön. Procent Män Kvinnor Folksk Realsk Gymnas eftg<3år eftg>3år Kvinnorna hade också fler antal skolår än männen, men skillnaden var inte så stor, medelvärdet var 9,8 respektive 10,2 år. Kvinnorna hade längre skolutbildning än männen i alla åldersgrupper utom år Diagram 2. 9 Antal skolår efter kön och ålder. Medeltal <30 år år år år Män Kvinnor Sammantaget kan man säga att medelantal skolår var högt om man jämför med typ av högsta skolutbildning ovan. Födelseland Totalt var 83 procent födda i Sverige och 85 procent hade svenska som modersmål. En liten del (7 procent) kom från Finland och av dem tillhörde nästan samtliga Stockholmskassan. Endast 10 procent kom från övriga länder. 27

27 Beskrivning av populationen Familj och levnadsförhållanden Antal personer i hushållet Det var 454 personer, eller 78 procent av dem som svarat på frågan, som bodde tillsammans med en vuxen person. Ett fåtal hade hemmavarande barn. Socialt stöd Socialt stöd har visat sig ha betydelse för hälsotillståndet och en fråga rörde om man hade tillräckligt stöd från någon eller några personer vid personliga problem eller kriser i livet. Det var 90 procent som svarade att de hade tillräckligt elle r så gott som tillräckligt stöd av någon annan. Männen var mer nöjda än kvinnorna (92 respektive 88 procent). Könsskillnaden bestod inom alla kassor. I Stockholm hade man mer socialt stöd än i övriga kassor och männen i Stockholm hade mest socialt stöd. Andras beroende En fråga rörde om andra personer var beroende av respondenten i sitt dagliga liv. Det var 70 procent som uppgav att andra var beroende av dem till viss eller till stor del. Här rådde omvänd könsskillnad jämfört med frågan om socialt stöd på så sätt att en större andel kvinnor än män uppgav att andra var beroende av dem (72 respektive 67 procent). Könsskillnaden bestod inom kassorna och av kvinnorna i Västernorrland var det hela 77 procent som hade andra personer som var beroende av dem. Även totalt var det en större andel i Västernorrland som hade andra som var beroende av dem. Arbetsförhållanden Arbete före sjukskrivningen Totalt arbetade 46 procent inom offentlig förvaltning och tjänstesektorn (undervisning, hälso- och sjukvård, hemtjänst samt ej närmare specificerat). Största delen är förmodligen arbeten inom hälso- och sjukvård, hemtjänst och barnavård. Det var17 procent som arbetade inom tillverkningsindustrin, 9 procent inom byggnadsbranschen och 10 procent var handels- och restauranganställda. Därefter kom 28

28 Beskrivning av populationen kommunikation, bank/försäkringsbransch och övrigt. Som framgår av diagrammet nedan, var kvinnorna mest anställda inom gruppen offentlig förvaltning (63 procent) medan männen hade sin största grupp inom tillverkningsindustrin och därefter byggnadsbranschen. Kristianstad hade en relativt stor andel inom tillverkningsindustrin (27 procent), vilket gällde för båda könen. Västernorrland hade 55 procent inom offentlig förvaltning och 69 procent av kvinnorna i Västernorrland fanns inom denna grupp. 70 Diagram 2.10 Branschtillhörighet efter kön. Procent Män Kvinnor Totalt 10 0 off förv tillverk byggn handel komm bank/förs övrigt Yrke och socioekonomisk grupp I föreliggande tabell har materialet endast indelats i fyra socioekonomiska grupper enligt SEI (socioekonomisk indelning). Således har ingen indelning av arbetare i facklärda re spektive icke facklärda gjorts, eftersom dessa grupper var så små. Däremot finns grupperna varuproducerande respektive tjänsteproducerande arbetare med. De har ju helt olika typ av arbete varför den indelningen kan vara meningsfull. Inte heller tjänstemännen har graderats. Till gruppen övriga har resten förts, t.ex. jordbrukare. 29

29 Beskrivning av populationen Tabell 2.7 Yrke efter kön. Procent Yrke/ socioekonomisk grupp Män n=254 Kvin n=408 Totalt n=662 Befolk Varuproduc arbetare Tjänsteproduc arbetare Tjänstemän Övriga Totalt I socioekonomiskt hänseende avvek populationen i undersökningen tydligt från befolkningen i stort. Det var 70 procent som var arbetare jämfört med 52 procent i övriga befolkningen. Skillnaden mellan könen var stor: 60 procent av kvinnorna arbetade i tjänsteproduktion (t.ex. dagbarnvårdare, undersköterskor, hemtjänsten) medan nära hälften av männen arbetade i varuproduktion. Diagram 2.11 Yrkesgrupper efter försäkringskassa och kön Sthlm Krstad Västrnrl Varupr Tjänstpr Tjm Varupr Tjänstpr Tjm Män till vänster kvinnor till höger Bland kvinnorna i Kristianstad fanns en stor del andel varuproducerande arbetare (22 procent), medan det bland kvinnorna i Västernorrland fanns 69 procent tjänsteproducerade arbetare men 30

30 Beskrivning av populationen nästan inga varuproducerande. Av männen var nästan hälften varuproducerande i alla kassorna. I Västernorrland var 28 procent av männen tjänstemän. Arbetstid per vecka Frågan rörde normal arbetstid innan sjukskrivningen. Kvinnor arbetade i medeltal 35 timmar per vecka och män 42 timmar. Skillnaden mellan könen var signifikant inom alla åldersgrupper. En liten del arbetade mer än 40 timmar per vecka. Endast 4 procent av männen arbetade mindre än 30 timmar i veckan i jämförelse med drygt en tredjedel av kvinnorna. Tabell 2.8 Arbetstid per vecka efter Fk och kön. Procent Kassa/ Stockholm Kristianstad Västernorrlan d Arb.tid vecka M n=150 K n=201 M n=94 K n=123 M n=87 K n=139 Totalt M n=331 K n= tim > 30 tim Totalt Minst antal veckotimmar arbetade kvinnorna i Kristianstad; nära hälften arbetade mindre än 30 timmar per vecka. Nästan alla män i Västernorrland arbetade mer än 30 timmar per vecka. Sammanfattning Drygt 60 procent av hela populationen (n=1203) befann sig i åldrarna år och det är relativt sett fler kvinnor än män som har rygg- och nackbesvär, 56 respektive 44 procent. I Västernorrland bestod populationen till nästan två tredjedelar av kvinnor. Kvinnorna var dessutom sjukskrivna något längre tid än männen, skillnader som dock inte är signifikanta. Populationen visade sig vara sämre utbildad än befolkningen i övrigt, men kvinnorna hade längre och högre utbildning än männen. Västernorrland avvek från de övriga kassorna på så sätt att hela 10 procent av populationen var högutbildad, mot 8 procent i befolkningen. 31

Arbetslivsinriktade åtgärder för sjukskrivna med rygg- och nackbesvär

Arbetslivsinriktade åtgärder för sjukskrivna med rygg- och nackbesvär Arbetslivsinriktade åtgärder för sjukskrivna med rygg- och nackbesvär Rygg Nacke och 6 Förord Rygg- och nackbesvär är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning och förtidspensionering inte bara

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Långtidssjukskriven och sedan?

Långtidssjukskriven och sedan? ARBETSMILJÖ Långtidssjukskriven och sedan? uppföljning av 260 000 långtidssjuka Författare: Sten Gellerstedt Arbetslivsenheten Förord Omfattande förtida pensionering, hög arbetslöshet och ökande längd

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Arbetsgivares rehabiliteringsinsatser

Arbetsgivares rehabiliteringsinsatser Arbetsgivares rehabiliteringsinsatser kvinnors hälsa och återgång i arbete Rygg Nacke och 7 Förord Denna rapport är den sjunde från en svensk undersökning vars syfte är att studera arbetsoförmåga på grund

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2013-02-14 030061-2012 1 (68) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund och syfte Sjukskrivning

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sjukskrivning orsaker, konsekvenser, praxis En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom sjukvården. Samtidigt har handläggningen av denna

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

ANALYSERAR 2004:13. Attityder till deltidssjukskrivning

ANALYSERAR 2004:13. Attityder till deltidssjukskrivning ANALYSERAR 2004:13 Attityder till deltidssjukskrivning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I huvudsak är det frågan

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar

Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar Arbetsrapport FMU-projektet augusti 21 Göran Lundh Kristina Alexanderson Klas Gustafsson Jürgen Linder Pia Svedberg Staffan Marklund

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer