Selvitys laajennetusta kunnallisesta yhteistyöstä Pietarsaaren alueella

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Selvitys laajennetusta kunnallisesta yhteistyöstä Pietarsaaren alueella"

Transkript

1 Oy Pietarsaarenseudun Elinkeinokeskus Concordia Ab Koulukatu 23, Pietarsaari Yhteenveto Selvitys laajennetusta kunnallisesta yhteistyöstä Pietarsaaren alueella 28. Joulukuuta 2009 Synocus Oy Bulevardi 5 A 5, Helsinki Henrik Hultin (09) ,

2 1 Johdanto Selvitys laajennetusta kunnallisesta yhteistyöstä Pietarsaaren alueella käynnistyi syyskuun lopulla Synocus Oy oli valittu kesällä julkisen tarjouskilpailun tuloksena hankkeen toteuttajaksi. Hankkeen tavoitteita tarkennettiin syyskuun käynnistyspalaverissa, johon osallistuivat kaupunginja kunnanjohtajat sekä Pietarsaarenseudun Elinkeinokeskuksen Concordian edustajat. Palaverissa todettiin hankeen aikataulun olevan tiukka. Pidettiin kuitenkin tärkeänä, että hankkeen puitteissa kerätään riittävän laaja kuva yhteistyöedellytyksistä. Hankkeen tavoitteena oli selvittää, millä aloilla ja sektoreilla on mahdollista syventää yhteistyötä Pietarsaaren alueella. Alueeseen kuuluvat seuraavat kunnat ja kaupungit: Kruunupyy, Luoto, Pietarsaari, Pedersöre ja Uusikaarlepyy. Hankkeen määrittelyssä korostettiin eri sektoreiden tehokkuuden lisäämistä. Mahdollisuuksien mukaan oli myös tarkoitus selvittää yhteistyön taloudellisia vaikutuksia. Hankkeen tuli nojautua haastatteluihin, aikaisempiin selvityksiin ja yhteistyöraportteihin. Selvitykseen sisältyivät sivistystoimi, tekninen toimi, kehitystoimi sekä muut tukifunktiot. Hankkeen tavoitteita täsmennettiin erillisissä keskusteluissa kunnan- ja kaupunginjohtajien kanssa. Raportti koostuu neljästä erillisestä osasta, joissa on käsitelty kyseessä olevat toimet ja funktiot. Nämä osat on tehty ruotsinkielisinä. Tämän lisäksi raportista on tehty yhteenveto. Suomenkielinen yhteenveto on käännös ruotsinkielisestä yhteenvedosta. Yhteenveto-osiosta löytyy myös taulukko, johon on koottu tärkeimmät yhteistyöaihiot. 2 Tausta Pietarsaaren alue käynnisti yhteisen AKO -ohjelman vuonna Ohjelma päättyi vuonna AKO -ohjelman tuloksena alueelle on kehitetty yhteinen strategia ja yhteiset strategiset tavoitteet ja visiot. Tämän lisäksi on kehitetty toimintasuunnitelma, jonka kautta on tarkoitus saavuttaa asetetut tavoitteet. Kunnat ovat AKOssa (aluekehittämisohjelma), alueellisissa strategioissa ja KOKOssa (koheesio- ja kilpailukykyohjelma, joka on jätetty Työ- ja elinkeinoministeriölle vuonna 2009) tuoneet esille yhteisen tahtonsa selvittää yhteistyömahdollisuuksia, joiden kautta alueen kilpailukyky voidaan varmistaa ja samalla taata asukkaille ja yrityksille korkea palvelutaso. Aluekehittämisohjelman toimintasuunnitelmaan sisältyi konkreettinen ehdotus selvittää mahdollisuuksia yhteistyön laajentamiselle Pietarsaaren alueella. Oheinen selvitys nojautuu yli kahdenkymmenen virkamiehen haastatteluun viidessä eri kunnassa Pietarsaaren alueella syksyllä Yhteistyölautakunta nimesi hankkeen alussa ne henkilöt, joita selvityksessä tulisi kuulla. Nimettyjen henkilöiden lisäksi keskusteluita on käyty mm. Optiman, Kuntaliiton ja Elinkeinokeskus Concordian kanssa. Aikaisemmat selvitykset ja 2

3 raportit olivat myös tärkeä osa hanketta. Hankkeen aikana kerättiin aineistoa mahdollisimman laajasti, jotta riittävä kokonaiskuva ja ymmärrys jo aikaisemmin alueella käydyistä keskusteluista olisi saavutettavissa. Taloudellisen kuvan laajentamiseksi Kuntaliitosta hankittiin dataa kuntien tunnusluvuista ja kustannuksista. 3 Ympäristö ja tulevaisuus Pietarsaaren alueen strategiassa, jota työstettiin keväällä 2007, puhuttiin neljästä tulevaisuuden skenaariosta: Kultarannikko, Skotlanti, Siperia, ja Klondyke. Skenaarioiden nimet kuvaavat hyvin ajateltua tulevaisuutta. Vaikka skenaariotyö tehtiin ennen nykyistä matalasuhdannetta skenaariot sisältävät edelleen paljon ajankohtaista. Skenaarioiden parissa työskenneltäessä on tärkeä muistaa, että harvoin ainoastaan yksi skenaario toteutuu tulevaisuus muodostuu yleensä monen skenaarion summasta. EVAn tuoreessa skenaarioraportissa kuvataan neljää eri tulevaisuutta. Ensimmäisessä skenaariossa Länsi-Eurooppa nousee lamasta ja taloudellisesta ahdingosta. Toisessa skenaariossa Kiina on suuri voittaja, joka vetää mukaansa myös muita Aasian maita länsimaiden jäädessä varjoon. Kolmannessa skenaariossa lama pitkittyy ja jopa syventyy. Viimeisessä skenaariossa suojaudutaan protektionismin kautta. Kokonaisuutena EVAn skenaariot ovat varsin ankeita. Synocuksessa työskentelemme myös skenaarioiden parissa. Eräässä hankkeessa olemme kesän ja syksyn aikana työskennelleet neljän tulevaisuuskuvan kanssa vuodelle Ensimmäisessä skenaariossa korostamme teknologian merkitystä mm. kuntapalveluille, joita tulevaisuudessa voidaan hoitaa uusien teknisten ratkaisujen kautta. Toinen skenaario korostaa ympäristökysymyksiä, niiden merkityksen kasvua tulevaisuudessa ja sitä, miten ne ohjaavat yhteiskuntaamme. Ympäristökysymykset tulevat myös vaikuttamaan tulevaisuuden kuntapäätöksiin. Kolmas skenaario kuvaa tulevaisuuden voileipäpöytää, josta jotkut valitsevat parhaat palat, kun taas toiset eivät edes ylety pöydän ääreen. Viimeinen skenaario, joka on kaikista synkin, kertoo kasvavasta protektionismista ja kylmän sodan paluusta. Monessa tulevaisuuden kuvassa myös kasvavalla maahanmuutolla on suuri merkitys yhteiskunnallemme. Kuten tiedetään, tulevaisuuden ennustaminen on mahdotonta. Kaikki skenaariot korostavat kuitenkin, että meidän tulee olla tulevaisuuden maailmassa valppaina ja että myös rakenteet muuttuvat. Olemme varmasti kaikki yhtä mieltä siitä, että kilpailu tulevaisuudessa kiristyy ja että kuntiin kohdistuva mm. peruspalveluihin liittyvä paine kasvaa. Kuntasektorilla teemme varmasti viisaasti, jos uskallamme olla hieman aikaisempaa innovatiivisempia ja eteenpäin pyrkivämpiä. Jotta kunnat selviävät tulevaisuudessa, on myös valmistauduttava tekemään raskaita päätöksiä. Tämän vuoksi on tärkeää, että kuntien välisessä yhteistyössä uskalletaan nähdä kokonaisuus hieman laajemmalla perspektiivillä, kun tulevaisuutta suunnitellaan. 3

4 4 Yhteistyömahdollisuudet Taulukossa 1 on jokainen toimi ja funktio käsitelty erikseen. Tämän lisäksi hankinta on käsitelty omana kokonaisuutenaan. Taulukossa on käsitelty ainoastaan sellaisia alueita, jotka selvityksessä ovat nousseet mahdollisiksi yhteistyöalueiksi. Taulukon eri osissa olemme hahmotelleet, mitkä ulkoiset muutosvoimat vaikuttavat kuhunkin osa-alueeseen. Tämän lisäksi sisäiset tekijät on huomioitu. Yhteistyön taso on jaettu viiteen tasoon, jossa 0 kuvaa täysin puuttuvaa yhteistyötä, kun taas taso 5 kuvaa täydellistä yhteistyötä, esimerkiksi yhteisen liikelaitoksen tai kuntayhtymän kautta. Vihreä ruutu indikoi tämän hetkistä yhteistyötä, kun taas seuraava ruutu indikoi tavoitettavaa yhteistyötä. Sininen ruutu tarkoittaa hidasta prosessia, punainen tarkoittaa sitä, että prosessi on nopea ja varsin nopeasti voidaan saavuttaa syvempi yhteistyö. Keltainen ruutu kuvaa sitä, että yhteistyömahdollisuutta tulisi selvittää tarkemmin. Taulukon viimeinen osio indikoi toimijat kussakin yhteistyökuviossa. 4

5 Alueellinen kilpailu Talous Väestörakenne/muutto Osaamisen kehittäminen Teknologia Logistiikka Uuistukset Ympäristö Tehokkuus Kustannussäästö Koulutus Alueellinen yrityselämä Viihtyvyys Lähiympäristö 0 (Ei yhteistyötä) Virkamiehet Politikot Asukkaat Mahdolliset yhteistyöalueet Ulkoiset tekijät Sisäiset tekijät Yhteistyön taso Toimijat Vuosi Sivistystoimi Päivähoito > 2011 Kuntarajoja ylittävä yhteistyö Lukio - > 2014 Alueen lukiot yhdistetään Tekninentoimi Päivystys? > 2011 Mittaus > 2011 Pietarsaari tarjoaa palveluitaan Kiinteistöhoito - > 2012 Harmonisointi jo käynnistynyt Vesi ja viemäri > 2014 Yhteistyö käynnistynyt Rakennusmassat > 2010 Sunnittelu käynnistynyt Kehitystoimi AKO ja KOKO-ohjelmat 2012 Yhteistyö jo olemassa Henkilöstökehitys ja koulutus > 2010 Muut tukifunktiot Keittiötoimi - > 2013 Sisäinen kehitys käynnistynyt Siivoustoimi - > 2013 Sisäinen kehitys käynnistynyt IT > 2010 IT-ohjelmat, koulutus ja tietojen vaihto Hankinta Sivistystoimi > 2014 Yhteinen hankintakäsittely liittyen koulukirjoihin ja varusteisiin Tekninentoimi > 2010 Yhteinen hankintakäsittely liittyen joihinkin palveluihin ja tuotteisiin Keittiötoimi - > 2010 Yhteinen hankintakäsittely liittyen raaka-aineisiin ja elintarvikkeisiin Siivoustoimi - > 2010 Yhteinen hankintakäsittely liittyen kemikaaleihin ja varusteisiin IT - > 2010 Yhteinen hankinta liittyen ohjelmiin Hankinta > 2011 Hankintakäsittelyn koordinointi alueellisesti Hidas kehitys Nopea kehitys Selvitettävä 5

6 Ratkaisumallit Sivistystoimi: Olemme tässä keskittyneet yhteistyöhön alueellisten lukioiden kanssa. Kuten raportista ja taulukosta ilmenee, ehdotamme, että alueen ruotsinkieliset lukiot pyritään yhdistämään Håkan Storbackan vuonna 2007 tekemän ehdotuksen mukaisesti. Karkean arvion mukaan yhdistämisen tulisi tapahtua noin viiden vuoden sisällä. On epäselvää, toisiko yhdistäminen sinänsä lisää tehokkuutta tai taloudellisia säästöjä. Vaikuttaa kuitenkin selvältä, että yhdistäminen on välttämätöntä, mikäli alueella halutaan säilyttää laaja ruotsinkielinen lukio-opetus. Päiväkotien kohdalla voitaisiin selvittää kuntarajoja ylittävää yhteistyötä. Tekninen toimi: Vesi- ja viemärisektorin yhdistäminen voisi olla mahdollista pidemmällä tähtäyksellä. Kuten raportista ilmenee, tähän liittyy kuitenkin haasteita, sillä omistussuhteet vaihtelevat jo tällä hetkellä suuresti eri kuntien välillä. Mahdollisesti voidaan harkita samaa mallia, joka on jo tällä hetkellä voimassa alueen energiasektorilla. Tämän lisäksi kiinteistöhuolto voitaisiin pidemmällä aikavälillä yhdistää. Rakennusmassoihin liittyvät yhteistyösuunnitelmat ovat jo käynnissä, ja siihen löydetään toivottavasti yhteinen toimiva malli. Kehitystoimi: Kehitystoimeen kuluvat hankinnat, jotka on käsitelty omana kokonaisuutenaan. Yhteinen hankintatoimi on käsitelty raportissa, ja se kuuluu niihin yhteistyöfunktioihin, joita ehdottomasti tulisi selvittää ja jota voitaisiin kehittää varsin nopealla aikataululla. Tällä hetkellä tehdään jo yhteisyötä mm. sivistys- ja tekniseen toimeen liittyvissä hankinnoissa. Yhteistyötä voitaisiin laajentaa myös keittiö- ja siivoustoimissa sekä IT hankinnoissa. Yhteisten hankintojen kautta voitaisiin todennäköisesti säästää rahaa monella eri osa-alueella samalla, kun yhä monimutkaistuvan julkisen hankinnan riskit vähentyisivät. Säästöjen laajuutta on kuitenkin mahdotonta arvioida. Muut tukifunktiot: Muissa tukifunktioissa keittiötoimi on nostettu voimakkaasti esille. Pidemmällä aikavälillä on varmasti mahdollista laajentaa tällä alueella yhteistyötä. Kunnat keskittyvät kuitenkin tällä hetkellä oman toimintansa kehittämiseen ja tehostamiseen, ja vasta sen jälkeen siirrytään seuraavaan vaiheeseen, jossa kehitetään koko alueen keittiö- ja siivoustoimia. Keittiö- ja siivoustoimen hankintaan liittyvät kysymykset on käsitelty kehitystoimien alla. Mahdolliset taloudelliset tai tehokkuusseuraukset Erillisraporteissa olemme käyneet läpi tehokkuuskysymyksiä ja sitä, miten mahdollinen yhteistyö voisi vaikuttaa eri toimiin. Yhteistyön syventämistä on ehdotettu ainoastaan niillä alueilla, joilla yhteistyö johtaa tehokkuuden lisäämiseen. Moni kunta on jo nyt panostanut voimakkaasti tehokkuuden lisäämiseen ja muokannut omaa toimintaansa sen mukaisesti. Byrokratiaa ja henkilöstökuluja kasvattavaa yhteistyötä voidaan tuskin pitää tehokkaana. 6

7 Suurempien säästöjen saavuttamiseksi pitäisi todennäköisesti siirtyä yhteistyöstä liitoksiin, mutta tällöin herää kysymys siitä, voidaanko tehokkuutta tämän kautta nostaa. Tämän selvityksen tausta-aineisto ei anna vastausta tähän kysymykseen. Haasteena on, että esimerkiksi Kuntaliiton kautta käytettävissä olevat luvut ja tiedot eivät mene riittävälle tarkkuustasolle, jotta voitaisiin verrata eri toimia keskenään ja ymmärtää yksittäisiä aktiviteetteja. Ainoastaan sivistystoimen osalta voidaan löytää keskenään vertailukelpoisia lukuja ja dataa. Nämä luvut on käsitelty raportissa. Mikäli halutaan tarkistaa Pietarsaaren alueen mahdollisen liitoksen aiheuttamia kustannussäästöjä, vaaditaan huomattavasti laajempi selvitys. Taulukossa 2 on lueteltu nettokustannukset kunnittain viimeisten neljän vuoden aikana. Kuten taulukosta ilmenee, erot ovat varsin pienet ja yleinen taso on lähellä Suomen kuntien keskiarvoa. Taulukko 1; Kunnalliset nettokustannukset ( /asukas) 2005 /asukas 2006 /asukas 2007 /asukas 2008 /asukas Pietarsaari Kruunupyy Luoto Uusikaarlepyy Pedersöre Suomi Keskustelu ja yhteenveto Lähde: Kuntaliitto Kuten jo useaan otteeseen on todettu, hankeen tarkoituksena oli selvittää millä alueilla kuntien välistä yhteistyötä voitaisiin syventää. Kantava ajatus oli, että yhteistyötä voidaan syventää monella alalla, mutta samalla on oltava varovainen, ettei yhteistyössä mennä liian syvälle. Olen itse ollut yllättynyt siitä, että yhteistyökuvioita on aikaisemmin jo moneen otteeseen selvitetty, mutta erittäin harva aloite tai suunnitelma on johtanut konkreettisiin tuloksiin. Bernt Klockars vertailee omassa, sivistystoimeen liittyvässä selvityksessään kunnallista yhteistyötä miinakenttään. On helppo olla samaa mieltä Klockarsin kanssa. Toimeksiantaja korosti hankkeen alussa, ettei kyseessä ole selvitys kuntaliitoksesta. Tästä huolimatta kysymys mahdollisesta tulevasta kuntaliitoksesta nousi esille monessa keskustelussa haastateltavan omasta aloitteesta. Riippumatta siitä, oliko haastateltava mahdollisen kuntaliitoksen puolestapuhuja vai vastustaja suurin osa piti tulevaisuuden kuntaliitosta väistämättömänä. Useat haastateltavat korostivat myös, että on tärkeää ensin selvittää sisäiset kunnalliset haasteet ennen kuin syvennetään yhteistyötä muiden kuntien kanssa. Tämä on varmasti oikea havainto, mutta toisaalta 7

8 vaikuttaa siltä, että kyky nähdä suurempia kuvioita ja aluetta laajempana kokonaisuutena puuttuu. Suuret suunnitelmat jäävät unholaan tietoisesti tai epätietoisesti eikä kenelläkään ole valmiutta ottaa vastuuta ideoista ja suunnitelmista. Käpristytään omaan kuntaan, kun samanaikaisesti koko alue uhkaa jäädä Kokkolan ja Vaasan jalkoihin. Toivomme, että nyt tehty selvitys, joka jälleen kerran on nostanut esille alueella olemassa olevia ajatuksia ja suunnitelmia, antaa uutta potkua laajennetulle yhteistyölle ja että yksittäiset kunnat ymmärtävät alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja voiman koko alueelle. Lähteet Haastattelut; virkamiehet EVA Skenaariot, Tulevaisuuden pelikentät, 2009 Pietarsaaren seudun alueellinen strategia, Capful 2007 Kuntaliitto; Tunnusluvut ja kustannukset 8

9 Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia Oy Skolgatan 23, Jakobstad Sammanfattande analys Utredning om utvidgat kommunalt samarbete i Jakobstadsregionen 28 december 2009 Synocus Oy Bulevarden 5 A 5, Helsingfors Henrik Hultin (09) ,

10 1 Inledning Projektet gällande en utredning om utvidgat kommunalt samarbete i Jakobstadsregionen startade i slutet av september Synocus hade i en offerttävling på sommaren valts att utföra utredningen under hösten. I det inledande mötet i september tillsammans med stads- och kommundirektörerna samt representanter från Näringscentralen Concordia preciserades målsättningarna gällande utredningen. Man konstaterade då att projektets tidtabell är knapp men att det är viktigt att man lyckas samla en så heltäckande bild av förutsättningarna för samarbete som möjligt under den korta tiden. Avsikten var att utreda inom vilka sektorer och inom vilka områden det finns möjlighet att utvidga samarbetet mellan de fem berörda kommunerna; Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Man betonade en ökad effektivitet gällande de olika sektorerna. I mån av möjlighet skulle man också se på de ekonomiska konsekvenserna för ett samarbete. Utredningen skulle basera sig på intervjuer och på tidigare utredningar och rapporter. Följande sektorer ingick i utredningen; bildningssektorn, den tekniska sektorn, utvecklingsverksamheten och övriga stödfunktioner. Målsättningen preciserades ytterligare genom enstaka diskussioner mellan konsulten och kommun- och stadsdirektörerna från de berörda kommunerna. Denna del av rapporten är en sammanfattande analys där vi eftersträvat att koppla ihop informationen gällande de fyra sektorerna och i bl.a. tabellform se inom vilka sektorer och områden ett mer intensivt samarbete kunde vara möjligt. Som helhet består utredningen av fyra separata rapporter som var och en belyser en av sektorerna mer ingående samt av denna sammanfattande analys. 2 Bakgrund Jakobstadsregionen har förverkligat ett regioncentrumprogram sedan 2001 som avslutas år Inom ramen för programmet har en regional strategi tagits fram där regionens aktörer och kommuner formulerar en strategisk vilja, vision och målsättningar samt tagit fram ett handlingsprogram för att förverkliga målsättningarna. I regioncentrumprogrammet, den regionala strategin och i det kohesions- och konkurrenskraftsprogram (KOKO) som tagits fram år 2009 och lämnats in till Arbets- och näringsministeriet deklarerar kommunerna sin vilja att ytterligare utreda möjligheter till utvidgat samarbete i syfte att trygga regionens konkurrenskraft och åstadkomma god service till regionens invånare och företag. I regioncentrumprogrammets verksamhetsplan ingick som en konkret åtgärd att göra utredningar över möjligheter till utvidgat samarbete i Jakobstadsregionen. 2

11 Denna utredning baserar sig på mer än tjugo intervjuer med tjänstemän från de fem berörda kommunerna i Jakobstadsregionen under hösten Samarbetsnämnden utsåg i början av projektet personerna som skulle höras i utredningen. Utöver dessa har diskussioner förts bl.a. med personer från Optima och från Finlands Kommunförbund samt med personer från Näringscentralen Concordia. En viktig del av utredningen utgjorde alla de rapporter och utredningar som tidigare gjorts i regionen. Under projektets gång samlade man in så mycket material som möjligt för att få en helhetsbild gällande de diskussioner som redan tidigare förts i regionen. För att utvidga bilden gällande ekonomiska nyckeltal och kostnader införskaffades från Kommunförbundet data gällande kommunerna. 3 Omvärlden och framtiden I strategin för Jakobstadsregionen som arbetades fram våren 2007 tog man upp fyra framtida scenarier; Guldkusten, Skottland, Sibirien och Klondyke. Namnen på scenarierna beskriver bra den tänkta framtiden. Trots att arbetet gjordes före vi drabbades av den nuvarande lågkonjunkturen finns det mycket substans i dessa scenarier. Då man jobbar med scenarier är det viktigt att komma ihåg att det sällan är ett scenario som realiseras utan verkligheten består av en blandning av flere scenarier. EVA tar i sin färska scenariorapport upp fyra scenarier. I den första lyckas Västeuropa klättra ut ur lågkonjunkturen, i den andra är Kina den stora vinnaren som drar med sig andra Asiatiska länder medan västvärlden faller i skymundan, i det tredje scenariot förlängs lågkonjunkturen och den t.o.m. fördjupas medan man i beskrivningen av det sista scenariot går inför en protektionism i det svåra läget. EVA:s scenarier är alltså i det stora hela rätt dystra. Inom Synocus jobbar vi också med scenarier. I ett projekt som vi arbetat med under sommaren och hösten har vi för år 2030 jobbat kring fyra framtidsbilder. I det första scenariot lyfter vi upp teknologin och dess betydelse för bl.a. den kommunala servicen som till en del kan skötas med hjälp av nya tekniska lösningar. Det andra scenariot betonar miljöfrågorna och hur dessa frågors betydelse ökar i framtiden och till stor del styr besluten i vårt samhälle. Också detta kommer att ha en stor betydelse för de kommunala besluten. Det tredje scenariot talar om ett smörgåsbord där en del av oss kan välja och vraka medan andra kanske inte ens kommer nära bordet. Det sista scenariot som är det dystraste talar om en ökad protektionism och en delvis återgång till det kalla kriget. I många av dessa scenarier kommer också en ökad invandring att spela en stor roll för vårt samhälle. Som väl bekant är det omöjligt att spå framtiden, men alla dessa scenarier gör oss alerta på är att världen och strukturerna kommer att förändras. Vi är säkert alla ense om att konkurrensen kommer att öka och att trycket på kommunerna kommer att blir allt större vad gäller bl.a. basservicen. Vi gör säkert därför klokt inom den kommunala sektorn om vi vågar vara lite mer innovativa och framåtsträvande. För att kommunerna skall klara sig måste 3

12 man vara beredd att också göra svåra och kanske smärtsamma beslut. Det är därför viktigt att man också inom det kommunala samarbetet vågar se helheten ur ett lite större perspektiv då man diskuterar och planerar framtiden. 4 Samarbetsmöjligheter I tabell 1 har var och en sektor behandlats separat. Utöver detta har upphandlingen behandlats som en egen helhet. I tabellen har endast sådana områden tagits upp där man i utredning klart kunnat se att ett utvidgat samarbete kunde vara möjligt. I de fyra olika delarna av tabellen har vi sätt på vilka externa drivkrafter som kraftigast kan tänkas styra just detta delområde. Utöver detta har de interna drivkrafterna beaktats. Samarbetsnivån har delats in i fem olika nivåer, där 0 står för ett icke-existerande samarbete medan nivå 5 kunde uppfattas som ett närmast totalt samarbete t.ex. i formen av gemensamt affärsverk eller samkommun. Den gröna rutan indikerar nivån av samarbete idag medan den andra rutan indikerar den nivå man kunde eftersträva. Blå ruta innebär att det är fråga om en längre process, röd ruta att man rätt snabb kunde fördjupa samarbetet. Den gula rutan antyder att man borde närmare utreda hur samarbetet kunde byggas upp. Den sista delen av tabellen anger aktörerna gällande de olika samarbetsområdena. 4

13 Regional konkurrens Ekonomi Demografi/inflyttning Kompetensutveckling Teknologi Logistik Reformer Miljö Effektivitet Kostnadsinbesparing Utbildning Lokalt näringsliv Trivsel Närmiljö 0 (Inget samarbete) Tjänstemän Politiker Invånare Samarbetsområden som kunde utvecklas Externa drivkrafter Interna drivkrafter Samarbetsnivå Aktörer År Bildningssektorn Dagvård > 2011 Samarbete över kommungränserna Gymnasieutbildningen - > 2014 Gymnasierna i regionen samgår Tekniska sektorn Dejourering? > 2011 Mätning och geodesi > 2011 Jakobstad kunde erbjuda sina tjänster Fastighetsskötsel - > 2012 En harmonisering har redan skett Vatten och avlopp > 2014 Samarbete pågår Jordmassor > 2010 Planeringen pågår Utvecklingsverksamheten RCP och KOKO-programmet 2012 Ett redan existerande samarbete Personalutveckling och skolning > 2010 Övriga stödfunktioner Köksfunktionen - > 2013 Intern utveckling pågår Städfunktionen - > 2013 Intern utveckling pågår IT > 2010 IT -program skolning och utbyte av erfarenheter Upphandling Bildningssektorn > 2014 Gemensam offertbehandling av böcker och skolmaterial Tekniska sektorn > 2010 Gemensam upphandling av vissa tjänster och produkter Kök - > 2010 Gemensam upphandling av råvaror och livsmedel Städ - > 2010 Gemensam upphandling av kemikalier och redskap IT - > 2010 Gemensam upphandling av programvara Upphandling > 2011 Koordinering av hela upphandlingen i regionen Lång utveckling Snabb utveckling Bör utredas 5

14 Lösningsmodeller Bildningssektorn: Vi har koncentrerat oss på ett samarbete inom de regionala gymnasierna. Som det framgår från rapporten gällande denna sektor och från tabellen föreslår vi att man eftersträvar att sammanslå gymnasierna i regionen enligt det förslag som gjorts av Håkan Storbacka år En grov uppskattning säger att en sammanslagning borde ske inom ca fem år. Det är oklart om en sammanslagning i sig skulle effektivera gymnasieutbildningen eller ge en kostnadsinbesparing, men det förefaller uppenbart att ett samarbete är av nöden om man vill bibehålla en mångsidig gymnasieutbildning i regionen. Gällande dagvården kunde ett gränsöverskridande samarbete utredas. Tekniska sektorn: En sammanslagning av avlopps- och vatten funktionerna kunde vara möjliga i regionen på en längre sikt. Som nämnts i rapporten finns här dock utmaningar eftersom ägandeförhållandena varierar redan nu rätt kraftigt inom de enskilda kommunerna. Man kunde möjligen tänka sig samma modell som man har idag gällande energiförsörjningen i regionen. Utöver detta kunde fastighetsskötseln sammanslås på en längre sikt. Frågan om jordmassor är redan under beredning och där hittar man förhoppningsvis en gemensam modell. Utvecklingsverksamheten: Till utvecklingsverksamheten hör upphandlingen som tagits upp som en separat helhet. En gemensam upphandlingsfunktion har behandlats i rapporten och hör till de samarbetsfunktioner som absolut bör utredas och som kunde införas med en rätt snabb tidtabell. Gällande upphandling finns redan ett samarbete bl.a. inom bildningssektorn och tekniska sektorn, också köks- och städ funktionen samt IT kunde inkluderas i ett mer utvidgat samarbete inom detta område. Via en gemensam upphandling kunde man med stor sannolikhet spara in kostnader inom många sektorer samtidigt som man minskar riskerna som existerar i den allt mer komplicerade offentliga upphandlingen. Storleken av inbesparingarna är dock omöjlig att uppskatta. Övriga stödfunktioner: Gällande de övriga stödfunktionerna har vi starkast lyft fram köksfunktionen. På en lite längre sikt är det säkert möjligt att utvidga det kommunala samarbetet. Det är dock nu viktigt att kommunerna internt slutför den egna förändrings- och effektivitetsprocessen innan man tar följande steg. Gällande upphandling har detta behandlats både gällande köksoch städfunktionen under utvecklingsverksamheten. Möjliga ekonomiska eller effektivitets konsekvenser I de separata rapporterna har vi behandlat effektivitetsfrågan och hur ett samarbete skulle effektivera respektive verksamhet inom de olika sektorerna. Utgångsläget har varit den att endast inom de verksamheter där ett samarbete leder till en ökning av effektiviteten har ett ökat samarbete förespråkats. Många av kommunerna har redan nu format sin verksamhet för att uppnå maximal effektivitet. Ett samarbete där man tvingas till ökad byråkrati och ökade personalkostnader kan knappast anses effektivt. För att uppnå större 6

15 inbesparingar borde man antagligen gå steget vidare från ett samarbete till en sammanslagning, men då uppstår å andra sidan frågan om man uppnår en ökad effektivitet den vägen och det material som vi i denna utredning hade tillgång till kunde inte ge svar på denna fråga. Utmaningen är den att de siffror som är tillgängliga t.ex. via Kommunförbundet inte går ner på en sådan nivå att man kunde jämföra de enskilda sektorerna och på detalj komma in på enskilda aktiviteter. Det är endast inom bildningssektorn man kan på något sätt komma till jämförbara siffror och data, dessa siffror ha också tagits upp i rapporten. För att utreda vilka kostnadsfördelar en eventuell sammanslagning inom Jakobstadsregionen skulle leda till krävs en betydligt mer omfattande studie. I tabell 2 har vi sett på de kommunala nettokostnaderna per kommun under de senaste fyra åren. Som det framgår ur tabellen är skillnaderna rätt obetydliga och den allmänna nivån ligger nära medeltalet för hela fasta Finland. Tabell 2; Kommunala nettokostnader (exkl. affärsverksamhet /inv.) 2005 /inv /inv /inv /inv. Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Fasta Finland Diskussion och sammandrag Källa: Kommunförbundet Som redan nämnts upprepade gånger, var avsikten med projektet att i Jakobstadsregionen utreda inom vilka områden och sektorer man kunde tänka sig ett utvidgat samarbete. Den genomgripande tanken var att man kunde utöka samarbete inom många sektorer men att man samtidigt skulle vara försiktig att inte gå för långt. Det som förvånat mig personligen mest under resans gång har varit att man redan tidigare upprepade gånger utrett de flesta samarbetsmöjligheterna rätt ingående, men att väldigt få av dessa förslag och planer konkret lett till något resultat. Bernt Klockars skriver i sin färska utredning gällande den fria bildningen; samarbetsfrågor tycks vara ett minfält i många kommunalpolitiska sammanhang idag. Det är lätt att hålla med om detta påstående. Trots att uppdragsgivarna i början av projektet betonade att denna utredning inte skall behandla en möjlig framtida sammanslagning av kommunerna dök trots allt denna fråga upp i många av diskussionerna. Oberoende av om den intervjuade var för eller emot en möjlig framtida sammanslagning upplevde de flesta, som alltså självmant tog upp frågan, en sammanslagning som 7

16 oundviklig på längre sikt. Många av de intervjuade lyfte också fram att det är viktigt att man först reder ut de interna frågorna innan man ingår ett mer fördjupat samarbete. Det är säkert riktigt, men på något sätt verkar det som om man skulle sakna förmågan att se större helheter och regionen ur ett vidare perspektiv. De stora planerna faller i glömska medvetet eller omedvetet och ingen är färdig att ta ansvar för de enskilda idéerna. Man klamrar sig lätt fast vid den egna kommunen samtidigt som risken för att regionen blir helt omkörd av Karleby i norr och Vasa i söder ökar. Vi som sammanställt denna rapport hoppas för vår del att denna utredning, som än en gång lyft fram många av de funderingar och planer som redan existerat inom regionen, skall ge en ny glöd åt ett utvidgat samarbete och att man inom de enskilda kommunerna inser möjligheterna och styrkan av att gemensamt arbeta för hela regionen. Källor Intervjuer med tjänstemän i regionen EVA Skenaariot, Tulevaisuuden pelikentät, 2009 Regional strategi för Jakobstadsregionen, Capful 2007 Kommunförbundet; Nyckeltal och kostnader 8

17 Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia Oy Skolgatan 23, Jakobstad Bildningssektorn Utredning om utvidgat kommunalt samarbete i Jakobstadsregionen 28 december 2009 Synocus Oy Bulevarden 5 A 5, Helsingfors Henrik Hultin (09) ,

18 1 Inledning I diskussionerna om ett utvidgat samarbete gällande bildningssektorn upplevdes ett samarbete gällande andra stadiet och då isynnerhet gymnasieutbildningen som det mest intressanta. Vi har därför i rapporten framför allt koncentrerat oss på just gymnasieutbildningen och det samarbete som redan existerar inom andra stadiet och på hur detta samarbete kunde uppmuntras och fördjupas inom regionen. Yrkesutbildningen diskuterades också och det framfördes tankar på att man möjligen på längre sikt borde sammankoppla gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, då närmast med Optima. Vi har därför också kort behandlat Optima i utredningen. Utöver dessa frågor diskuterades dagvården och den fria bildningen. Dagårdssamarbetet upplevdes som intressant isynnerhet vid kommungränserna och i samband med föräldrarnas arbetsresor. Det mest intressanta där jag önskar ett ökat samarbete är nog andra stadiet och där gymnasieutbildningen * * Citaten presenteras i rapporten som kursiverad text. 2 Bakgrund Gymnasieutbildningen Jakobstad I Jakobstad finns regionens största svenska gymnasium med ca 335 elever. I staden finns också ett finskspråkigt gymnasium med ca 150 elever som utöver Jakobstad också betjänar grannkommunerna. Karleby Det svenska gymnasiet i Karleby har ca 220 elever. Det finska gymnasiet som utöver Karleby också betjänar bl.a. Kronoby har totalt ca 350 elever. Kronoby I Kronoby finns totalt elva skolor och ett svenskt gymnasium med ca 150 elever. Av niorna i Kronoby väljer idag ca % gymnasieutbildningen. Kronoby gymnasium har som specialitet en flyglinje. All finskspråkig undervisningen köps av Karleby och av Kaustby. Larsmo Larsmo är den enda kommunen i regionen som saknar ett eget gymnasium. I Larsmo finns totalt fem skolor. Alla skolorna i Larsmo är svenskspråkiga. Finskspråkiga elever, från förskola till årskurs 9, går i finskspråkiga skolor i Jakobstad. Elever på andra stadiet kan fritt söka till vilket gymnasium eller vilken yrkesutbildningsenhet som helst i landet. Majoriteten av eleverna väljer dock gymnasieutbildningen i Jakobstad. 2

19 Nykarleby I staden finns totalt elva skolor. Av dessa ett svenskt gymnasium som har totalt ca 150 elever. Det nyrenoverade gymnasiet har specialicerat sig på naturvetenskap. Av niorna i Nykarleby väljer endast 38 % gymnasieutbildningen. De finskspråkiga eleverna studerar i Jakobstad. Pedersöre Totalt finns det 17 skolor i Pedersöre. Gymnasiet i Pedersöre har ca 180 elever. Idrott kan ses som en specialitet för gymnasiet i Pedersöre. Finska elever från klass 7 uppåt studerar i Jakobstad. Av niorna i Pedersöre väljer knappa 40 % gymnasieutbildningen. Tabell 1; Kostnader för undervisning, kulturverksamhet och gymnasieutbildning per kommun A (2006) /inv. A (2007) /inv. A (2008) /inv. B (2006) antal B (2007) antal B (2008) antal C (2006) /inv. C (2007) /inv. C (2008) /inv. Jakobstad Karleby Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Fasta Finland (exkl. Kajanaland) A. Nettokostnader för undervisnings- och kulturverksamhet B. Antal elever i egen gymnasieutbildning C. Nettokostnader för egen gymnasieutbildningen Källa: Kommunförbundet Håkan Storbacka utförde år 2007 en utredning gällande gymnasiebildningen i Norra svenska Österbotten. Storbacka hänvisar i utredningen till frågställningar vid diskussioner med förtroendevalda och riksdagsledamöter. Bl.a. följande frågeställningar lyfts fram i utredningen: 1. Är man beredd att tänka regional? 2. Kan man tänka sig att satsa mera på gymnasieutbildningen? 3. Vilken förvaltningsmodell är man intresserad av? 4. Gymnasiernas tillgänglighet? 3

20 5. Gemensam styrning? Storbacka ställde också frågor till gymnasierna: 1. Hur ser man i gymnasierna på behovet av en regional syn på gymnasieutbildningen? 2. Hur utveckla samarbetet på det konkreta planet i framtiden? 3. Vilken förvaltningsmodell är man intresserad av? Utgående från utredningen skissade Storbacka nio olika lösningsmodeller: 1. Antalet gymnasier minskar 2. Gymnasierna fortsätter som förut 3. Utökat samarbete mellan gymnasierna (Arena Nord modellen) 4. Värdkommunsmodell där en kommun administrerar alla gymnasier 5. Gymnasieutbildningen bildar en egen sektion inom OPTIMA 6. Gymnasieutbildningen bildar en egen sektion inom SÖFUK 7. Ledande gymnasium med filialer 8. En ny organisation som organiserar regionens gymnasieutbildning 9. En ny samkommun för hela andra stadiets utbildning i regionen I den personliga diskussionen lyfter Storbacka fram att man måste tänka i termer av region och att man tillsammans måste fundera hur man kan hålla kvar det man har och utveckla det för framtida behov. Storbackas personliga uppfattning enligt utredningen är den att det bästa för regionen skulle vara att bilda en heltäckande upprätthållare av andra stadiets utbildning i Norra svenska österbotten. Inom denna organisation skulle man bilda en linje för yrkesutbildning och en för gymnasieutbildning och båda är likvärdiga. Storbacka ger i sin rapport ett organisationsförslag och en grundmodell för hur organisationen skulle vara uppbyggd. Öppna frågor i utredningen som Storbacka inte går in på är bl.a. var administreringen skall ske rent fysiskt, hur skall samarbetet med högstadierna ordnas, hur skall den ekonomiska styrningen skötas. Av de föreslagna modellerna i utredningen är vissa mer realistiska och möjliga än andra. Det som Storbacka entydigt lyfter fram är att ett utvidgat samarbete i regionen är av nöden för att man också i framtiden skall kunna upprätthålla en hög utbildningskvalitet inom andra stadiet. Samarbetsnämndens arbetsgrupp sammankom den 26 november 2007 i Nykarleby. I mötet deltog representanter från Jakobstad, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby. Arbetsgruppen hade tagit del av Håkan Storbackas rapport gällande samarbetsmodeller för gymnasieutbildningen. Arbetsgruppen gav med stöd av Storbackas utredningen följande utlåtande: 4

21 1. Gymnasierna i regionen omfattande Karleby, Kronoby, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby samgår och administreras av ett gemensamt organ. 2. Förhandlingar förs gällande en samgångsmodell för hela andra stadiets utbildning i regionen norra svenska Österbotten. 3. Möjligheter till ekonomiskt stöd utreds med myndigheter och organisationer Arbetsgruppens utlåtande gick vidare till samarbetsnämnden, men tillsvidare [hösten 2009] har detta inte lett till konkreta åtgärder. I staden Jakobstad har man grunnat vidare kring framtidsplanerna för gymnasieutbildningen i regionen utgående från Storbackas modeller. Allmänt om gymnasiesamarbetet lyfter man fram följande punkter: Gemensam marknadsföring Gemensamt periodsystem Gemensamt kursutbud Gemensamma lektionstider Gemensamma tekniska lösningar Internationell verksamhet Kultur Man har också lyft fram olika organisationsmodeller för gymnasieutbildningen. De möjliga modellerna kunde vara: Samkommun Filialmodell Värdkommunmodell Affärsverk Regiongymnasium På den operativa sidan existerar redan idag ett fungerande samarbete mellan kommunerna i regionen vad gäller utbildning. Också Karleby svenska bildningssektor är med i detta samarbete. Bl.a. görs en gemensam offertbehandling av skolböcker och skolmaterial. Upphandlingen görs dock enskilt av kommunerna enligt behov. Man utnyttjar också en gemensam tjänsteportal för att utannonsera lediga tjänster. Man har också samarbetat bl.a. vad gäller läroplaner och arbetarskydd. Vi har ett bra samarbete i regionen och detta är inte bara en kliché Inom undervisningen har man samarbetat bl.a. kring dialogen gällande språkkunskaper och diagonalen gällande matematik. För att råda bot med problemet med för få elever på vissa kurser har man via Team Nord skapat ett system för att arrangera virtuella distanskurser över nätet. Totalt driver 5

22 man mellan 15 och 20 dylika nätkurser. Systemet har tillsvidare inte fungerat helt perfekt men det utvecklas kontinuerligt och kan ses som en bra början på att kunna garantera gymnasieelever kurser som de är intresserade av. Utmaningen har närmast varit att få lärarna motiverade att dra virtuella kurser över nätet. Vi skoldirektörer samarbetar nog intensivt med varandra Samarbetet fungerar alltså redan idag rätt väl på den operativa sidan men också här kunde samarbetet intensifieras och fördjupas. Det viktiga som också underströks i intervjuerna var att man önskar att samarbetet också kunde ske på en strategisk nivå och att man borde se regionen som en helhet och att man också skulle se gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen som en helhet. Samarbetet gällande de finska skolorna och de finska eleverna verkar fungera rätt bra inom regionen. Optima Optima erbjuder grundläggande yrkesutbildning och en betydande yrkesinriktad specialutbildning i regionen. Totalt har Optima nästan studerande. Av dessa är ca inom den grundläggande yrkesutbildningen på andra stadiet, ca 120 inom yrkesinriktad specialundervisning och ca 360 genom läroavtal (vuxenutbildning). Av eleverna inom den grundläggande yrkesutbildningen kommer ca 90 % av eleverna från Jakobstads- och Karlebyregionen. Optima erbjuder också yrkesutbildning på finska, bl.a. inom datateknik och inom det merkantila området. Det är den enda finskspråkiga yrkesutbildningen som ges i Jakobstad. Optima är uppbyggd som en samkommun. I början av år 2009 infördes en ny organisation som också lättare möjliggör ett samarbete mellan gymnasierna och yrkesutbildningen i framtiden. Den statliga finansieringen av verksamheten utgör nästan 90 % av intäkterna. Den resultatbaserade finansieringsandelen är också rätt hög eftersom Optima klarat sig synnerligen väl i jämförelser med andra stora (över elever) yrkesskolor i landet. Ett av Optimas visioner för 2015 är att aktivt delta i byggandet av det goda samhället i samverkan med arbetslivet och andra utbildare. Man borde se gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen som en helhet Dagvården Dagvården tangerades kort i diskussionerna med de kommunala tjänstemännen. Man såg närmast praktiska frågor som underlätta valet av dagvårdsplatser så att de lättare skulle betjäna föräldrarnas behov. För kommuninvånaren kan kommungränserna ibland verka som alltför strikta och absoluta och man skulle gärna se en gränslöshet. Ett visst samarbete existerar kommunerna emellan men här lägger lagen tillsvidare sina begränsningar. Ett nytt lagförslag är under beredning som möjliggör en större flexibilitet gällande dagvården. Den nya modellen erbjuder kommunerna en 6

23 möjlighet att bättre utnyttja sina daghem. Regionerna kan sinsemellan komma överens om ramarna för verksamheten och priset. Det finns ett behov av samarbete då man tänker på dagvården över gränserna och man borde se det mer gränslöst Det fria bildningsväsendet Gällande det fria bildningsväsendet i regionen gjordes en utredning av Bernt Klockars under våren Uppdragsgivarna var vuxen- och medborgarinstitutens rektorer på Norra Ligans område. Fokus för utredningen var att se på hur den fria utbildningen i norra svenska Österbotten skulle påverkas av en samgång. Utredningen tillkom inte på ett politiskt initiativ och kunde således endast betraktas som en kartläggning inte som ett strategidokument. 3 Intervjuer Som en del av utredningen har ansvariga tjänstemän i de berörda kommunerna intervjuats. Karleby stad ingick inte i uppdraget, men Karleby har tagits med i utredningen i viss mån eftersom man samarbetar med staden inom den svenska bildningssidan. I de intervjuer som har utförts med tjänstemännen i kommunerna i Jakobstadsregionen i anslutning till denna utredning har det rätt entydigt kommit fram att man önskar utöka samarbetet mellan gymnasierna i regionen för att kunna trygga gymnasieutbildningen i flere skolor i regionen. Man har också tagit upp resultaten av den utredning som Håkan Storbacka gjorde redan Man har förundrat sig över att man av någon orsak inte kunnat föra ärendet vidare och att det tydligen på en politisk nivå saknas förståelse över hur viktig frågan är. Årskullarna blir mindre och i längden kan det vara svårt helt ekonomiskt att upprätthålla fyra (fem om vi räknar med Karleby) svenskspråkiga gymnasier i regionen. Det finns ett samarbete på den operativa tjänstemanna nivån men man borde få med den politiska sidan 4 Diskussion Som nämndes i inledningen är frågan om gymnasieutbildningen den mest akuta fråga inom regionen. Man upplever i alla kommuner att gymnasieutbildningen på längre sikt, 5-10 år, kan vara hotad i regionen. Dvs. antalet gymnasier kommer högst antagligen att minska om man inte kan enas om ett utvidgat samarbete på en regionalstrategisk nivå. Det existerar en viss konkurrens mellan gymnasierna idag och vissa gymnasier har specialiserat sig för att bättre kunna locka elever från de andra kommunerna. Konkurrensen mellan skolorna skall dock inte nödvändigtvis ses som något negativt. Antalet elever som väljer grannkommunens gymnasium är trots allt rätt lågt och i fall man väljer grannkommunens gymnasium så beror det i första hand på att det ligger närmare hemmet. Det kan förefalla en aning besynnerligt att längden på skolvägen då man ser på yrkesskoleelever inte 7

24 alls spelar samma roll som för gymnasieeleverna. Man kan nog tänka sig att resa km för att komma till yrkesskolan men gymnasiet skall ligga i hemknutarna. Det behövs en positiv spänning och viss konkurrens mellan gymnasierna Då vi ser på samarbetet på gymnasiesidan verkar det också en aning frustrerande att man inte lyckats föra diskussionerna kring ett samarbete vidare trots att man utrett frågan både tillsammans mellan kommunerna och internt inom kommunerna. Det finns inom tjänstemannakåren en klar vilja att komma vidare och trygga en bred svensk gymnasieutbildning i regionen också i framtiden. Man kan också säkert med fog säga att intresset inte bara är regionalt utan också berör Svenskfinland som helhet och om man skulle vara tvungen att skära ner på antalet gymnasier i framtiden skulle detta ytterligare vara en förlust för det svenska i Finland. Vi måste koordinera gymnasieundervisningen för att den skall överleva I diskussionerna som vi fört inom ramen för denna utredning verkar det som stötestenen skulle vara hur samarbetet skall organiseras. Storbacka tog upp nio olika modeller bl.a. värdkommunmodellen, samkommunmodellen, ett ledande gymnasium med filialer, en sammanslagning med yrkesutbildningen,... Det verkar som om man inte skulle våga gå vidare eftersom man ser problemet med att enas om vilken modell som skall väljas. Om man väljer att inte göra någonting alls utan att endast på operativ och tjänstemanna nivå driver samarbetet bör man vara medveten om det ansvar man har för kommande generationer och gymnasieutbildningen i regionen. Om vi inte får igång samarbetet så har vi om tio år i regionen ett gymnasium och det är Jakobstads gymnasium Om ser på den ekonomiska kalkylen i anslutning till ett regionalt gymnasiesamarbete så är betydelsen rätt liten. Kostnaderna för gymnasieutbildningen varierar endast obetydligt mellan de olika skolorna då man ser på kostnaderna per elev. De högsta kostnaderna hittas i Nykarleby och Jakobstad medan de lägsta kostnaderna hittas i Pedersöre och Karleby. Kostnaderna rör sig på var sin sida av medelkostnaderna för Finland. Det är klart att en sammanslagning av gymnasierna, beroende på den valda modellen, kunde möjliggöra en inbesparing av de administrativa kostnaderna. Om man ser på Storbackas modell 3 där samarbetet utökas via Arena Nord modellen kunde också vissa administrativa sysslor samköras. Om man väljer modell 8 från Storbackas utredning och grundar en helt ny organisation som tar hand om gymnasieutbildningen i regionen så skulle också den ekonomiska biten vad gäller statsandelar bli rätt intressant samtidigt som de enskilda kommunernas påverkningsmöjligheter skulle minska. Det gäller dock att se regionen som en helhet och förstå betydelsen av att ha en bred fungerande gymnasieutbildning i regionen och vilken betydelse det har då man vill attrahera nya invånare till regionen. 8

25 5 Konkreta förslag Den utredning som Håkan Storbacka gjorde 2007 är fortfarande aktuell. Det skulle vara viktigt att föra frågan nu framåt och att få frågan politiskt förankrad i respektive kommuner. Trots att samarbetsnämnden saknar mandat att fatta beslut så bör förslaget om ett utvidgat samarbete föras fram av samarbetsnämnden som utreder och använder sig av behövlig expertis för att fundera ut vilken konkret samarbetsform som kunde komma i fråga och vilken modell man bäst kunde enas kring. Det förslag som gjordes av arbetsgruppen ledd av Boris Sundell i november 2007 kunde väl stå till grund för ett utvidgat samarbete för gymnasierna i regionen. 6 Sammandrag I denna del av utredningen har vi nästan helt fokuserat på ett utvidgat samarbete för gymnasierna i regionen. Det var också den absolut viktigaste och mest konkreta frågan som kom upp i diskussionerna med tjänstemännen. Det finns också klara förutsättningar att uppnå resultat i frågan om man lyckas få till stånd en gemensam vilja. Samarbete på den operativa sidan inom utbildningen fortsätter och fördjupas. Detta gäller inte bara gymnasierna utan också lågstadierna och högstadierna i regionen. Inom dagvården kan den nya lagen ge nya möjligheter som underlättar kommuninvånarnas vardag. Optima styrs redan nu genom en samkommun och ett utökat samarbete mellan Optima och gymnasierna är säkerligen möjligt om man väljer den modellen. Källor Intervjuer med tjänstemän i regionen Utredning gällande gymnasieutbildningen i Norra svenska Österbotten, Håkan Storbacka, 2007 Samarbetsnämndens arbetsgrupp; samarbete för gymnasier, 2007 Jakobstad stad; Framtidsplaner för gymnasieutbildningen i Jakobstadsregionen, 2007 Samarbete...samgång?, Utmaningar och möjligheter för den fria bildningen inom Norra Ligans område i Österbotten, Bernt Klockars, 2009 Kommunförbundet; Nyckeltal och kostnader 9

26 Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia Oy Skolgatan 23, Jakobstad Tekniska sektorn Utredning om utvidgat kommunalt samarbete i Jakobstadsregionen 28 december 2009 Synocus Oy Bulevarden 5 A 5, Helsingfors Henrik Hultin (09) ,

27 1 Inledning I diskussionerna om ett utvidgat samarbete gällande den tekniska sektorn lyftes följande delområden upp; gemensam upphandling, planering, fastigheter och fastighetsskötsel, vatten och avlopp samt avfallshantering och jordmassor. Inom vissa områden existerar redan idag ett fungerande samarbete medan man inom vissa områden planerar ett mer intensivt samarbete. Inom vissa delområden är ett samarbete inom nära framtid av en eller annan orsak osannolik eller ointressant. I rapporten har vi kort behandlat de olika frågorna som kommit upp och de tankar som framförts i diskussionerna. I slutet av rapporten tar vi upp vissa konkreta förslag på områden inom den tekniska sektor där man kunde bygga vidare på samarbetet. Jag tror överlag att samarbetet kommer att öka * * Citaten presenteras i rapporten som kursiverad text. 2 Bakgrund Upphandling Regionens tekniska sektorer har en lång tradition av samarbete gällande upphandling av olika tjänster och produkter. Bl.a. följande produkter har införskaffats, lätt- och tungoljor, asfalt, oljegrus, dammbindningstjänster, vägsalt, kommunalteknik ss. rör och brunnar, betongprodukter och trafikmärken. Förfaringssättet har varit den att anbudsgrupperna intagit anbud, sammanställt och givit beslutsförslag till respektive tekniska nämnd som slutligen fastslagit valet. På oljesidan vad gäller olja för fastigheter har Jakobstad skött inköpen direkt själv. Orsaken till detta är att mängderna är rätt små och byte av leverantörer mitt under avtalsperioden kunde vara komplicerat och inbesparningarna obetydliga. I övrigt har man under åren utvidgat samarbetet men ändå kanske inte fört samarbete till en så hög nivå som kunde vara möjligt. Vi har redan under många år gjort gemensamma anskaffningar t.ex. vad gäller kommunalteknik och olja Enligt rapporten från juni 2005 har erfarenheterna varit enbart goda och man lyfter fram att det utvecklats en rutin som totalt sett minskat på anbudsarbetet samtidigt som man erhållit större volymer som i sin tur givit förmånligare anbud. I samma rapport han man diskuterat ett utvidgat samarbete inom den tekniska sektorn, bl.a. har man tagit upp frågan om gemensam beredskap och dejourering, då närmast gällande vatten och avlopp, fastigheter, värme, ventilation, bevakning, snöplogning och halksandning. Man tog ytterligare upp i rapporten bildandet av en större inköpsenhet. Man betonade dock att de produkter och tjänster som behövs inom tekniska sektorn är speciella och fordrar ofta en praktisk och teknisk kompetens. Arbetsgruppen ansåg också 2

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat

KALLELSESIDA Utfärdat KALLELSESIDA Utfärdat 13.6.2011 5/53 Sammanträdestid Måndagen den 20 juni 2011, kl. 10.00 Sammanträdesplats Hästöskatan, Hästövägen 940 Ärendets nummer Ärende 41. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 42. PROTOKOLLJUSTERING

Läs mer

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden rakentaminen on edennyt vesilupien hakuvaiheeseen. Myös lohikalojen palauttamiseksi ja raakkujen tulevaisuuden

Läs mer

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare

Läs mer

Tila Lommö 257-440-1-10

Tila Lommö 257-440-1-10 EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään

Läs mer

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten 1 Bakgrund Samarbetet mellan utbildningens upprätthållare fick sin början redan på 1990-talet i samband med försöket med utbildning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommungården i Larsmo, sessionssalen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommungården i Larsmo, sessionssalen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00-11.45 Sammanträdesplats Beslutande Kommungården i Larsmo, sessionssalen Övriga närvarande Kapténs Gun, KD, ordf. Grankulla Sven, kfm.ordf.

Läs mer

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg

Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg 1 Inlämningsuppgift 3: Argumenterande uppsats eller debattinlägg Motivera din åsikt i ett sakligt debattinlägg eller i saklig argumenterande uppsats. Skriv drygt 150 ord (max. 200) och lämna in texten

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 19.11.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Kommungården, sessionssalen Ärendets nr Ärende 63 Laglighet och beslutförhet 64 Protokolljustering 65 Uppgörande

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014 Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: toukokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: maj 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: toukokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: maj 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: toukokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: maj 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS toukokuu 2012 Lisätiedot: Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Pohjanmaan työllisyyskatsaus on luettavissa

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef Svenskspråkig Utbildning Ruotsinkielinen Koulutus 24.05.2016 SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef Verksamhet och strategiska

Läs mer

FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE

FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING BLAND INVANDRARE INVA KARTLÄGGNING AV NULÄGET NULÄG CAROLINA HERBERTS, 202 Målsättningen för projektet Från invandrare

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt BIO FIX UDERSÖKIG 1. Allmänt Enkäten har förverkligats som webbenkät under tiden 15.1 15.4.213 samt som pappersenkät vid Bio Fix filmvisningar under samma period. Syftet med enkäten är i första hand att

Läs mer

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011

Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Målet med enkäten och hur den genomfördes Enkäten utredde åsikter om dagvården i fyra kommuner i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita

Läs mer

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten

Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten Attitude 2012 Målgruppen för Attitude 2012 är andra årets studerande på andra stadiet. 22 gymnasier och yrkesskolor från Österbotten och Mellersta Österbotten deltog. Totalt 1094 svar. Av de svarande var

Läs mer

PALLIATIVA POLIKLINIKEN

PALLIATIVA POLIKLINIKEN PALLIATIVA POLIKLINIKEN Palliativa poliklinikens verksamhet har som avsikt att ge hjälp med en symtomatisk samt heltäckande vård då när sjukdomen ej mera går att bota. Detta betyder smärt- samt symtomlindring,

Läs mer

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 1/ Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 1 Sammanträdets öppnande 3. 2 Val av protokolljusterare 3

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 1/ Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 1 Sammanträdets öppnande 3. 2 Val av protokolljusterare 3 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 1/2008 1 Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden Tid Torsdag 10.01.2008 kl. 09.00 Plats Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Ärenden som skall behandlas Sida 1 Sammanträdets

Läs mer

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 2/2008. Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 6 Sammanträdets öppnande Val av protokolljusterare 10

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 2/2008. Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 6 Sammanträdets öppnande Val av protokolljusterare 10 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 2/2008 8 Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden Tid Tisdag 12.02.2008 kl. 10.00 Plats Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Ärenden som skall behandlas Sida 6 Sammanträdets

Läs mer

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Hyonate vet 10 mg/ml injektioneste, liuos, hevoselle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen Utbildningsstyrelsen Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen 16.6.2014 Halinen Irmeli Respons om utkastet till grunder för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan: 1.1.2016

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan: 1.1.2016 Hangon kaupunki Tekninen ja ympäristövirasto Asemakaavan ja tonttijaonmuutoksista perittävät maksut 1 (4) Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1 Astuu voimaan: 1.1.2016 1. Asemakaavamuutoksista

Läs mer

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

STUDERANDE, examensinriktad utbildning 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina

Läs mer

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Kommun- och Stadsdirektörsdagar Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under

Läs mer

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga

Läs mer

Bildningssektorns basservice tryggas. Bildningsdirektör Aulis Pitkälä Stadsdirektörens förslag

Bildningssektorns basservice tryggas. Bildningsdirektör Aulis Pitkälä Stadsdirektörens förslag Bildningssektorns basservice tryggas Bildningsdirektör Aulis Pitkälä Stadsdirektörens förslag 27.10.2011 Bildningssektorn 2012 Ekonomi: Bildningssektorn håller sig till budgetramarna Personal: Vi tryggar

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att

Läs mer

NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito

NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito 15.2.2011 Christoffer Taxell Varför Amos? Han var från ön Han var entrepenör/företagare Han sökte nya ideer också utomlands Han var beredd att ta risker Han såg ett

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). 1(4) Folkpensionsanstalten Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning). Vi uppskattar att både det svenska

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 06.02.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Kommungården i Larsmo, sessionssalen Ärendets nr Ärende 1 Laglighet och beslutförhet 2 Protokolljustering

Läs mer

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi Ärende: Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Sibbo Naturskyddare Sipoon Luonnonsuojelijat rf har bekantat sig med utkastet till Utredning om kulturmiljöer

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi

VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi Maa- ja metsätalousministeriö kirjaamo@mmm.fi Orian Bondestam orian.bondestam@mmm.fi Tapio Hakaste

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Finlands Svenska Handikappförbund rf 13.8.2009

Finlands Svenska Handikappförbund rf 13.8.2009 1 (5) Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 STATSRÅDET Ärende Utlåtande på basen av social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande STM 106:00/2007, 15.7.2009 om utkastet till regeringens

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 20.05.2009 1 Sammanträdestid Onsdagen den kl. 09.00 Observera tiden!! Sammanträdesplats Kommungården i Larsmo, sessionssalen Ärendets nr Ärende 31 Laglighet och beslutförhet 32

Läs mer

Sysselsättningsöversikt mars 2014

Sysselsättningsöversikt mars 2014 UTSIKTER MARS 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt mars 2014 Får publiceras 24.4.2014 kl. 9.00 Arbetslösheten har minskat inom industriyrken. I flera kommuner har arbetslösheten börjat

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Tammikuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Januari 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Tammikuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Januari 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Tammikuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Januari 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Tammikuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Kristin Sundqvist-Strandin

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: elokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: augusti 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: elokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: augusti 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: elokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: augusti 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS elokuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50 312

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Skriftliga inlämningsuppgifter: tips och råd

Skriftliga inlämningsuppgifter: tips och råd Skriftliga inlämningsuppgifter: tips och råd OBS! UPPGIFTERNA KAN VARIERA (datum, detaljer osv.) BEROENDE PÅ KURS Ø FÖLJ LÄRARENS/KURSENS AKTUELLA INSTRUKTIONER. Vid behov kan du också fråga :) 1.1 Arbetsansökan

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. DALMARELIN 25 mikrogrammaa/ml Injektioneste, liuos lehmille ja kaneille

PAKKAUSSELOSTE. DALMARELIN 25 mikrogrammaa/ml Injektioneste, liuos lehmille ja kaneille PAKKAUSSELOSTE DALMARELIN 25 mikrogrammaa/ml Injektioneste, liuos lehmille ja kaneille 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA,

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

JAKOBSTADSREGIONENS GYMNASIENÄMND

JAKOBSTADSREGIONENS GYMNASIENÄMND 1 Sammanträdestid: Måndagen den Kl. 15.00 16.15 Sammanträdesplats: Kommungården i Bennäs Beslutande ordinarie Sandberg, Henrik, Pedersöre, ordförande Dahlin, Christian, Pedersöre, viceordförande Byggmästar,

Läs mer

KALLELSESIDA Komungården i Larsmo

KALLELSESIDA Komungården i Larsmo KALLELSESIDA Utfärdat den 8.9.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Komungården i Larsmo Ärendets nr Ärende 53 Laglighet och beslutförhet 54 Protokolljustering 55 Ansökan om finansiering

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI VETOQUINOL S.A, B.P. 189, Magny-Vernois, F-70204 LURE

Läs mer

Sysselsättningsöversikt april 2015

Sysselsättningsöversikt april 2015 UTSIKTER APRIL 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2015 Får publiceras 27.5.2015 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten fortsätter ännu att öka, ökningen är nästan en femtedel jämfört

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Beviplex vet. injektioneste, liuos 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija:

Läs mer

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen.

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Eskilstuna december 2012 Hej alla elever och föräldrar! Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Stängningsdagar.

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle

PAKKAUSSELOSTE. Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle PAKKAUSSELOSTE Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA,

Läs mer

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Miljöfostran enligt Karlebymodellen. Sara Kåll, FM Ungdomscentra Villa Elba, Karleby naturskola 13.4.2012

Miljöfostran enligt Karlebymodellen. Sara Kåll, FM Ungdomscentra Villa Elba, Karleby naturskola 13.4.2012 Sara Kåll, FM Ungdomscentra Villa Elba, Karleby naturskola 13.4.2012 Naturskoleverksamheten inleddes 1992 som ett resultat av ett initiativ från en förtroendevald / motion i stadsstyrelsen efter ett besök

Läs mer

Till Kouvola förvaltningsdomstol

Till Kouvola förvaltningsdomstol Till Kouvola förvaltningsdomstol ÄRENDE Kommunalbesvär BESLUT I VILKET ÄNDRING SÖKS Kommunfullmäktiges i Pyttis beslut 25.2.2008 16 ( Föravtal om fastighetsaffär/koy BlueWhite Munapirtti ) ÄNDRINGSSÖKANDE

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Komungården i Larsmo

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Komungården i Larsmo SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00-11.40 Sammanträdesplats Komungården i Larsmo Beslutande Kapténs Gun, KD, ordf. Grankulla Sven, kfm.ordf. Stenman Ulf, kst.ordf. Henriksson

Läs mer

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1035/2012 rd Avskaffandet av kopplingen mellan medicinsk rehabilitering och handikappförmåner Till riksdagens talman Enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 11/ Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 65 Sammanträdets öppnande Val av protokolljusterare 98

NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 11/ Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby. 65 Sammanträdets öppnande Val av protokolljusterare 98 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 11/2007 1 Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden Tid Måndag 22.10.2007 kl. 09.00 Plats Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Ärenden som skall behandlas Sida 65 Sammanträdets

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille

PAKKAUSSELOSTE. Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille PAKKAUSSELOSTE Ventipulmin vet 16 mikrog/g, rakeet hevosille 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan

Läs mer