Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
|
|
- Pernilla Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR F ö r k l a r i n g : Statens skatteinkomster uppskattas växa med ca 2 % år, dvs. med ca 0,8 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för (budgeten inklusive tilläggsbudgeten). Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och nya ändringar i beskattningsgrunderna. Tillväxterna för de viktigaste skattebasposterna anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i beskattningsgrunderna Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Målet för regeringens skattepolitik är att trygga en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna, stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, sörja för den sociala rättvisan och att styra in produktionen och konsumtionen i en riktning som är mera hållbar med tanke på miljön. Det svaga utgångsläget när det gäller de offentliga finanserna den långsamma ekonomiska tillväxten, den ökande arbetslösheten, de ekonomiska problemen inom euroområdet och befolkningens stigande medelålder medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken. I enlighet med planen för de offentliga finanserna genomför regeringen skattepolitiska åtgärder som stärker balansen i de offentliga finanserna för och som flyttar tyngdpunkten i beskattningen från sådan beskattning av arbete och företagande som är skadligare för den ekonomiska tillväxten till sådan beskattning som utgår från miljö och hälsa. Regeringen stöder en rättvis beskattning genom att lindra beskattningen av låginkomsttagare, sänka den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskalan och öka progressiviteten i beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom gallras skattestöd bort för att stärka skattebaserna, och det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling samt rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin tillämpas inte längre i enlighet med vad som beslutats tidigare. Nettoeffekten av de beskattningsåtgärder som ska genomföras beräknas öka statens skatteinkomster med ca 301 miljoner euro på årsnivå. De skattepolitiska anpassningsåtgärder som träder i kraft består huvudsakligen av skattehöjningar inom punktbeskattningen. Höjningen av skatten på tobak och sötsaker samt energiskatter beräknas öka statens skatteinkomster med sammanlagt 372 miljoner euro. Fordonsskatten höjs med 180 miljoner euro. Statens skatteinkomster ökar även genom åtgärder vars syfte är att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen. För att främja en rättvis beskattning höjs den högre skattesatsen inom beskattningen av kapitalinkomster från 32 % till 33 % och skiktgränsen för progressiviteten inom kapitalinkomstbeskattningen sänks från euro till euro. Dessutom sänks den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen i inkomstskatteskalan från euro till euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av Skattesatserna i skatteskalorna för arvs- och gåvoskatter höjs med en procentenhet. Skattebasen utvidgas genom begränsning av rätten att dra av räntekostnaderna för bolån vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ytterligare 5 procentenheter förutom de tidigare beslutade 5 procentenheterna och genom att inskränka avdraget på arbetsresor genom en höjning av självriskandelen. Dessutom ökar det tidigare fattade beslutet att slopa ränteavdraget för studielån förvärvs- och kapitalinkomstskatterna. Skattebasen utvidgas också genom att skattestöd riktade till företag stryks och begränsas. Beslutet att slopa skattefriheten för filmproducenternas produktionsstöd ökar intäkterna från samfundsskatten och att slopa rätten för gruvdriften att omfattas av den lägre elskattesatsen ökar intäkterna av energiskatterna. Genom att bilskattestödet för taxibilar och skattestödet för flyttbilar slopas ökas skatteintäkterna av bilskatten. I enlighet med vad som tidigare har beslutats slopas skattestödet för naturgas. Åtgärderna för att främja en rättvis beskattning och utvidga skattebasen beräknas öka statens skatteinkomster med 230 miljoner euro. Höjningen av avfallsskatten beräknas öka statens skatteinkomster med 5 miljoner euro. Skatteinkomsterna minskas för sin del av höjningen av arbetsinkomstavdraget för hushåll med små och medelstora inkomster, som ökar incitamenten för att anställa. Till följd av detta beräknas statens skatteinkomster minska med 13 miljoner euro. Den skattehöjning på 8 miljoner euro på torv som tidigare beslutats för genomförs dessutom inte. Statsminister Stubbs regering beslutade i sitt regeringsprogram i juni om skatteåtgärder som träder i kraft. För att stödja barnfamiljer med små och medelstora inkomster inför regeringen ett avdrag för barnfamiljer. Företagen återges rätt att delvis dra av representationskostnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet. Dessa åtgärder beräknas minska statens skatteinkomster med sammanlagt ca 65 miljoner euro. För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
2 Statsminister Stubbs regering gjorde i sitt program också några ändringar i skattebeslut som statsminister Katainens regering hade fattat. För att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget genomförs justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklassernas del och beslutet att avstå från de inflations- och inkomstnivåjusteringar som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till Utöver detta återtas den kraftverksskatt som trädde i kraft vid ingången av. Enligt ett nytt beslut ersätts bankskatten med en stabilitetsavgift för kreditinstitut vid ingången av. Stabilitetsavgiften regleras med avvikelse från bankskatten som en avdragsgill utgiftspost vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet, och därför beräknas införandet av denna avgift minska intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro på årsnivå. Uppskattningen är preliminär och kommer att preciseras när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i skattegrunden medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar i beskattningen som minskar kommunernas och församlingarnas samfundsskatteinkomster kompenseras genom att höja dessa skattetagares andel av samfundsskatteintäkterna och minska statens andel i motsvarande grad. I enlighet med vad som beslutats tidigare betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 5 procentenheter och församlingarnas utdelning av samfundsskatten förhöjd med 0,4 procentenheter åren Enligt ett nytt beslut ska kommunerna dessutom kompenseras för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Effekterna på statens skatteintäkter på årsnivå till följd av ändringar i beskattningsgrunderna (mn euro) effekter årsnivå Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 1) inflationsjustering i de tre lägsta inkomstklasserna vid beskattningen av förvärvsinkomster -97 höjning av den högre skattesatsen vid beskattningen av förvärvsinkomster med 33 % och sänkning av skiktgränsen till euro 37 minskning av avdraget för arbetsresa 16 begränsning av ränteavdraget på bolån med 10 procentenheter 2) 32 avskaffande av ränteavdraget på studielån 3) 8 sänkning av den nedre gränsen för den tillfälliga högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan till euro 10 ökning av arbetsinkomstavdraget -13 införande av avdrag för barnfamiljer -27 Samfundsskatt bestämmelser om delvis avdragsgillhet för representationskostnader i beskattningen -38 höjning av kommunernas och församlingarnas samfundsskatteandel kompensering av överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet genom höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten -75 avskaffande av skattefrihet för filmproducenters produktionsstöd 4 det tidsbundna skatteincitamentet för forskning och utveckling upphör vid utgången av 4) (155) det tidsbundna skatteincitamentet för produktiva investeringar upphör vid utgången av 4) (33) stabilitetsavgiften för kreditinstitut blir avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet 5) -10 Bankskatt bankskatten slopas vid ingången av 5) -138 Kraftverksskatt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
3 effekter årsnivå återkallande av beslutet om införande av kraftverksskatt 6) - Skatt på arv och gåva höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med 1 procentenhet 40 Punktskatter höjning av skatten på tobak 50 höjning av skatten på elström 140 höjning av CO2-skatten på fossila uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen 7) 90 höjning av skatten på trafikbränslen 42 gruvindustrins rätt att omfattas av den lägre elskattesatsen upphävs 20 höjningen av skatten på torv genomförs inte 8) - avskaffande av skattestödet för naturgas 9) 32 höjning av skatten på sötsaker 50 Fordonsskatt höjning av fordonsskatten 10) 180 Bilskatt avskaffande av bilskattestödet för taxibilar 19 avskaffande av skattestödet för flyttbilar 12 Avfallsskatt höjning av avfallsskatten 11) 5 Sammanlagt 301 varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 975 varav åtgärder som minskar skatteintäkterna ) Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster justeras årligen, så att beskattningen av arbete inte skärps på grund av inflationen och en ökning av inkomstnivån. Slopandet av justeringarna i års plan för de offentliga finanserna beräknades på årsnivå öka statens skatteinkomster med 110 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering slopas justerandet av beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster först 2016, och görs en justering i de tre lägsta inkomstklasserna. Justeringen beräknas enligt en preciserad uppskattning på årsnivå minska statens skatteinkomster med ca 97 miljoner euro. 2) Beslut om begränsning av ränteavdraget på bolån med 5 procentenheter fattades. I planen för de offentliga finanserna från beslutades om en ytterligare begränsning av ränteavdraget med 5 procentenheter. 3) Beslut om avskaffande av ränteavdraget på studielån fattades. 4) Effekterna på skatteintäkterna av att skatteincitamentet för forskning och utveckling och de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar upphör vid utgången av rapporteras inom parentes, eftersom de ökar skatteinkomsterna i förhållande till det basscenario som överförs från till, dvs. till den situation där ändringar i beskattningsgrunderna inte skulle göras efter. Effekterna på skatteintäkterna i tabellen representerar således upphörandet av den effekt på statens skatteintäkter som de tidsbundna skatteincitamenten skulle ha haft om de fortfarande hade varit i kraft. En sådan kalkylerad skatteintäktseffekt för är i detta sammanhang viktig därför att såväl införandet av ett tidsbundet skatteincitament som slopandet av det är en ändring i beskattningsgrunderna som inverkar på statens skatteinkomster och finansiella ställning. Effekten av införandet och slopandet av dessa incitament på statens skatteinkomster och finansiella ställning har beaktats i er redan när dessa incitament infördes och när deras giltighetstid ändrades. 5) Den bankskatt som är i kraft och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar den dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna från samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara 10 miljoner euro. Uppskattningen kommer att preciseras, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. 6) Eftersom kraftverksskatten ännu inte har haft någon effekt på skatteinkomsterna, görs ingen uppskattning av effekten i denna tabell. 7) Skattehöjningen ökar de anslag som till följd av lindringen av energiskatt ska betalas med ca 10 miljoner euro. Samtidigt ska gruvindustrin inte längre omfattas av energiskattelindringen, vilket minskar utgifterna med 6 miljoner euro. 8) Genom beslutet upphävs det beslut som 2011 fattades om skattehöjning (8 miljoner euro). Eftersom man genom detta beslut upphäver ett tidigare beslut som inte har hunnit inverka på statens skatteinkomster, anges inget värde för inverkan i denna tabell. 9) Beslut om ändringen fattades Skattestödet för naturgas slopas i två faser. Den första minskningen av skattestödet gjordes (35 miljoner euro). 10) Höjningen av fordonsskatten (på årsnivå 180 miljoner euro) inflyter till fullt belopp ) Enligt regeringens beslut tillfaller intäkterna av höjningen av avfallsskatten staten och riktas inte till kommunerna, i motsats till intäkterna av avfallsskatten i övrigt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
4 De föreslagna och de tidigare beslutade ändringarna i beskattningsgrunderna ökar statens skatteintäkter med sammanlagt ca 301 miljoner euro på årsnivå. Under det år som ändringarna i beskattningsgrunderna träder i kraft blir effekten av ändringarna mindre, bl.a. till följd av fördröjningen i samband med betalningen av skatterna. Skatteinkomsternas utveckling Tyngdpunkten inom beskattningen har under senare år flyttats från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion, dvs. till miljö-, hälso- och konsumtionsskatter. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2012 (mn euro) 2012 budget + tilläggsb. I + tilläggsb. II budgetprop. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet Skatter på grund av omsättning Punktskatter Övriga skatter och inkomster av skattenatur Sammanlagt Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (den totala skattegraden) både sektorsvis och enligt skatteslag. Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP Sektorsvis: Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3 Staten 20,1 20,3 20,9 21,0 20,9 Kommuner 9,7 9,7 10,3 10,4 10,3 Socialskyddsfonderna 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1 Enligt skatteslag: Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 42,1 42,9 44,0 44,4 44,3 Direkta skatter 16,1 15,9 16,7 16,7 16,5 Skatter på produktion och import 13,8 14,1 14,5 14,7 14,7 Socialförsäkringsavgifter 12,2 12,8 12,9 13,1 13,1 Skatteutgifter Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i stödjande syfte inom skattelagstiftningen 1). Det finns ca 180 olika typer av skatteutgifter, men för alla typer är det inte möjligt att ange ett värde i euro. Till följd av brist på uppgifter är också många av de skatteutgifter som ingår i tabellen nedan endast uppskattningar. Vid en uppskattning av skatteutgifternas totala belopp bör det beaktas att slopandet av skattestöden inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom en del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar storleken av varandra och eftersom stöden också inverkar på priser och beteende. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet. Beloppet av skatteutgifterna uppskattas till ca 24,5 miljarder euro. Av detta belopp hänför sig drygt 16,2 miljarder euro till statens skatteintäkter. 1) Definitionen av skatteutgifter och uträkningen av dem har beskrivits i en publikation utgiven av Statens ekonomiska forskningscentral (Verotuet Suomessa Valmisteluraportit 5 lokakuu 2010). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
5 Skatteutgifter (mn euro) Allmän förvaltning Utbildning, vetenskap och kultur Social trygghet Hälso- och sjukvård Boende och miljö Jord- och skogsbruk Trafik Industri och näring Icke-specificerbara 1) Sammanlagt ) Skatteutgifterna är i tabellen indelade enligt verksamhetsområde. Indelningen i verksamhetsområden grundar sig på klassificeringen i den ovannämnda skatteutgiftsutredningen. I verksamhetsområdet "icke-specificerbara" inbegrips sådana poster som inte kan inkluderas i de övriga kategorierna. De viktigaste skatteutgifterna som ingår i denna verksamhetsområdeskategori är abetsinkomstavdraget (2 080 miljoner euro ) och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (1 480 miljoner euro ). Avdelningens inkomstposter År 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Samfundsskatt Källskatt på ränteinkomster Skatt på arv och gåva (05.) Bankskatt (06.) Kraftverksskatt Skatter och avgifter på grund av omsättning Mervärdesskatt Skatt på vissa försäkringspremier Apoteksavgifter Punktskatter Punktskatt på tobak Punktskatt på alkoholdrycker Punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker Energiskatter Punktskatt på vissa dryckesförpackningar Övriga skatter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
6 År 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop Ändring 1000 % 03. Bilskatt Överlåtelseskatt Lotteriskatt Fordonsskatt Avfallsskatt Övriga inkomster av skattenatur (02.) Lästavgifter Banskatt Vissa avgifter på kommunikationsområdet Tillsynsavgift för flygtrafiken Farledsavgifter Tillsynsavgift för besiktningsverksamheten Oljeavfallsavgift Övriga skatteinkomster El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken Förvaltningsavgifter till verket för finansiell stabilitet Sammanlagt Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer. Från och med har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Avsikten är att i samband med beskattningen av förvärvsinkomster samla in ca 490 miljoner euro i rundradioskatt. Uppskattningar om den rundradioskatt som ska samlas in från samfunden presenteras under inkomstmoment (samfundsskatt). Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2012, har använts som grund för skatteinkomsten. Prognosen för skatteintäkterna för grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för och samt på en för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna. I en beaktas också de ändringar som gjorts i beskattningsgrunderna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
7 Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring förhandsuppgift mn % mn % mn % Förvärvsinkomster, varav ½ ½ löneinkomster pensionsinkomster ½ ½ Kapitalinkomster 1), varav ½ överlåtelsevinster ½ utdelningsinkomster ) I fråga om kapitalinkomsterna är också års siffror er. Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 1,7 %. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten till följd av detta ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för och till lagar om ändring av vissa skattelagar. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering genomförs justeringar motsvarande inflationen i beskattningen av förvärvsinkomster för de tre lägsta inkomstklasserna i den progressiva inkomstskatteskalan i syfte att underlätta den inhemska efterfrågan, köpkraften, sysselsättningen och konjunkturläget, och beslutet att slopa inflations- och inkomstnivåjusteringar, som bereddes i planen för de offentliga finanserna, skjuts upp till I enlighet med propositionen lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från euro till euro, avdragets inflödesprocent höjs från 7,4 % till 8,6 % och avdragets minskningsprocent höjs från 1,15 % till 1,2 %. Maximibeloppet av grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 40 euro. Gränsen för den högsta inkomstklassen i den progressiva inkomstskatteskalan sänks från euro till euro och inkomstklassen fortsätter att vara i kraft till utgången av I enlighet med gällande lagstiftning begränsas rätten att dra av räntorna på bolån med fem procentenheter så att 70 % av räntorna på bolån får dras av. I propositionen föreslås det att ränteavdraget för bolån ska begränsas ytterligare så att endast 65 % av räntan på ett bolån är avdragsgillt, 60 % 2016, 55 % 2017 och 50 % Avdraget på kostnaderna för arbetsresor föreslås bli ändrat så att avdragets självriskandel höjs med 150 euro. Beskattningen av kapitalinkomster ska enligt förslaget stramas åt så att den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs med en procentenhet till 33 % och skiktgränsen sänks med euro till euro. För att stödja barnfamiljer med små inkomster föreslår regeringen ändringar i skatteavdragssystemet vid beskattningen av förvärvsinkomster. Vid beskattningen införs ett avdrag för barnfamiljer som dras av från skatt. Avdraget graderas enligt antalet barn och det beviljas barnets vårdnadshavare. Avdragets belopp är 50 euro för ett barn. Avdrag beviljas för högst fyra barn och är då 200 euro. För ensamförsörjare är avdragsbeloppet dubbelt. Om en skattskyldigs förvärvsoch kapitalinkomster överstiger euro netto, minskar avdraget med 1 % för den del som överstiger gränsen. Avdrag för barnfamiljer beviljas inte, om årsinkomsterna för en ensamförsörjare med ett barn överstiger ca euro. Avdraget gäller för viss tid fram till utgången av För att stödja pensionärers köpkraft höjs dessutom pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Avdragets koefficient höjs med 0,02 procentenheter till 1,39 % och minskningsprocenten sänks med en procentenhet till 54 %. De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Grundavdraget och pensionsinkomstav- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
8 draget görs vid kommunalbeskattningen och påverkar inte statens skatteintäkter. Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna vid förvärvsoch kapitalinkomstbeskattningen och på årsnivå (mn euro) Effekten Effekten på årsnivå Justering av förtjänstnivå- och konsumentprisindex i de tre lägsta inkomstklasserna Sänkning av inkomstgränsen i eurobelopp i den högsta skatteklassen 9 10 Höjning av arbetsinkomstavdraget Begränsning av rätten att dra av ränta på bolån med 10 procentenheter Höjning av självriskandelen för resekostnadsavdraget med 150 euro Höjning av den högsta kapitalskattesatsen för kapitalinkomster och sänkning av skiktgränsen Införande av avdrag för barnfamiljer Avskaffande av ränteavdraget på studielån 7 8 Sammanlagt varav åtgärder som ökar skatteintäkterna varav åtgärder som minskar skatteintäkterna Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren utfall utfall förhandsuppgift Progressiv inkomstskatt Skatt på kapitalinkomster Rundradioskatt Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår. Det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. Merparten av skatterna för ett skatteår inflyter dock under kalenderåret i fråga, i form av förskottsinnehållning och förskott. Under det år som följer på skatteåret inflyter förskottskompletteringarna och en del av kvarskatterna. Inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas tillbaka när beskattningen slutförts. De medel som inflyter under momentet påverkas också av de rättelser av skattetagarnas utdelning som tillämpas vid redovisningen av skatterna under kalenderåret och det föregående skatteåret. Under skatteåret tillämpas vid redovisningen en beräknad utdelning baserad på skatteinkomsterna. Utdelningen rättas vid behov när erna ändras under skatteåret. Statens utdelning består av statens skatteandel av skatten inom redovisningshelheten skatt på förvärvs- och kapitalinkomster (statens progressiva förvärvsinkomstskatt, kapitalinkomstskatten, rundradioskatten för personer, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringsavgifterna). Det slutliga skattebeloppet för skatteåret klarnar först när beskattningen har slutförts i oktober det år som följer på skatteåret. En slutlig rättelse av det skattebelopp som redovisas till skattetagarna (s.k. debiteringsredovisning) görs när beskattningen är klar. Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten (mn euro) Inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster samma skatteår tidigare skatteår 528 Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga 266 Rundradioskatt 457 Sammanlagt Osäkerheten i skatteinkomsten hänför sig till stor del till osäkerheten i en för kapitalinkoms- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
9 terna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras tiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från Rättelser som gäller utdelningen också under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. Till beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster hänför sig 50 olika skatteutgifter. För 38 av dessa skatteutgifter kan den sänkande effekt uppskattas som skatteutgiften har på skatteintäkterna. Effekterna har visserligen bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna. I tabellen nedan anges den sänkande effekt som skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen har på statens intäkter av inkomstskatten. Många av skatteutgifterna i tabellen minskar dessutom intäkterna av kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Under kommer det att göras ändringar i grunderna för skatteutgifterna som bedöms öka skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen med ca 129 miljoner euro sammanlagt. Intäkterna av statens inkomstskatter uppskattas öka med ca 19 miljoner euro i och med att skatteutgifterna minskar. De ändringar i skattutgifterna som inverkar på inflödet av statens skatter består av höjningen av arbetsinkomstavdraget, åtstramningen av rätten till ränteavdrag och resekostnadsavdraget samt de ändringar i skatteavdragssystemet som görs för att stödja barnfamiljer med små inkomster. Det beräknas att skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 15 miljarder euro (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 2,9 miljarder euro), varav effekten på statsskatterna är ca 7,6 miljarder euro. Skatteutgifter som hänför sig till statens intäkter av förvärvs- och kapitalinkomstskatt (mn euro) Social trygghet pensionsinkomstavdrag inom statsbeskattningen rätten till skatteavdrag för de lagstadgade pensionsförsäkringsavgifterna, arbetslöshetsförsäkringspremierna och sjukförsäkringspremierna rätt till skatteavdrag för de frivilliga pensionsförsäkringsavgifterna skattefria barnbidrag Boende och miljö, varav skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad skattefria bostadsbidrag Industri och näring (inkl. skatteutgifter som hänför sig till uppdelningen av företagsinkomst och som ökar statens intäkter av kapitalinkomstskatt) Allmän förvaltning, trafik, undervisning, vetenskap och kultur, jord- och skogsbruk Icke-specificerbara Sammanlagt budget II tilläggsb budget Samfundsskatt Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
10 för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna. Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från till. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När en görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxt som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten 2012 Förändring av rörelseöverskottet, % -1,0-0,1-0,3 4,0 Företagens resultatutveckling, % 3,3 0,2-0,3 4,0 Skatteårets slutliga skatt, mn euro statens andel av intäkterna från samfundsskatten, % 69,36 68,16 61,63 60,89 Regeringen överlämnar till riksdagen en proposition om statsbudgeten där det föreslås att filmproducenters produktionsstöd ska bli skattepliktig inkomst vid beskattningen av näringsinkomst och att företags representationskostnader ska vara delvis avdragsgill utgift vid beskattningen av näringsinkomst. Ändringen av filmproducenters produktionsstöd uppskattas öka intäkterna av samfundsskatten med 4 miljoner euro på årsnivå. Ökningen av intäkterna av samfundsskatten beräknas vara mindre än detta belopp, 1 miljon euro, till följd av tidsmässiga faktorer som påverkar inflödet av samfundsskatt. Den ändring som gäller företags representationskostnader bedöms för sin del minska statens skatteinkomster med 38 miljoner euro på årsnivå och med 8 miljoner euro. Den bankskatt som är i kraft och har tagits ut hos inlåningsbankerna föreslås bli återkallad för års del och ersatt genom en stabilitetsavgift vid ingången av. Stabilitetsavgiften har ingen direkt inverkan på statens skatteinkomster. Indirekt inverkar avgiften dock på statens skatteinkomster därigenom att stabilitetsavgiften, med avvikelse från bankskatten, kommer att bli avdragsgill vid beskattningen av inkomsterna av näringsverksamhet. Därför minskar införandet av stabilitetsavgiften intäkterna av samfundsskatt. Storleken av den effekt som minskar statens skatteinkomster beräknas preliminärt på årsnivå vara ca 10 miljoner euro. Uppskattningen ses över, när uppgifter om noggrannare grunder för stabilitetsavgiften och fördelningen av den på olika kreditinstitut finns tillgängliga. Övriga skattetagare kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som de ovannämnda åtgärderna föranleder genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna. Förutom de ovannämnda ändringarna i beskattningsgrunderna tillämpas skatteincitamentet för forskning och utveckling och den tidsbundna rätten till höjda avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin inte längre i enlighet med vad som beslutats i samband med budgetpropositionen för. Till följd av att dessa tidsbundna skatteincitamentsprogram upphör förväntas skatteinkomsterna kalkylmässigt öka med sammanlagt 188 miljoner euro på årsnivå. Den effekt på statens och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
11 andra skattetagares skatteinkomster och finansiella ställning som orsakas av att programmen upphör beaktades när incitamentens giltighetstid ändrades. Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Dessutom kompenseras kommunerna för överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet med 75 miljoner euro genom en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten och en motsvarande sänkning av statens utdelning av samfundsskatten. Från och med har man genom rundradioskatten som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen. Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret på så sätt att 20 % inflyter som förskott och ca 80 % hänförs till skatteutfallet Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År inflyter det ännu skatt från skatteåren och. skatteåret 315 tidigare skatteår 32 Sammanlagt varav statens utdelning Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 580 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 360 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp. budget budget Källskatt på ränteinkomster Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga. Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 79 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,5 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen: Prognos för inflödet av samfundsskatt år Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro skatteåret skatteåret Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
12 utfall Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, % -0,5 0,3 1,4 Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, % 0,54 0,36 0,39 budget budget Skatt på arv och gåva Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra miljoner euro av de skatter som inflyter under momentet. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva. I propositionen föreslås det en höjning av skattesatserna för alla skatteskalor för arv och gåva med en procentenhet vid ingången av. Höjningen gäller enligt förslaget också den tidsbundna skatteklassen för arv och gåva på mer än euro som gäller för. I propositionen föreslås det också att denna skatteklass blir permanent från och med ingången av Höjningen av skattesatserna beräknas öka statens skatteinkomster med 10 miljoner euro. Under de följande åren uppskattas höjningen av skattesatserna öka skatteinkomsterna med 40 miljoner euro, när arvs- och gåvoskatten i sin helhet flyter in enligt de nya skatteskalorna. Genom att gränsen för skattesatsen i den högsta kategorin föreslås bli permanent beräknas det öka skatteinkomsterna på årsnivå med ca 10 miljoner euro från och med Från och med 2016 är tilläggsutfallet således 50 miljoner euro. Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka den viktigaste, beloppet av skatteutgiften för den skattefria andelen av försäkringsersättningen till närstående, beräknas vara ca 102 miljoner euro. Viktiga skatteutgifter är också makeavdrag (87 miljoner euro) och skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag (84 miljoner euro). budget II tilläggsb budget (05.) Bankskatt F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om upphävande av lagen om tillfällig bankskatt. Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten. budget (06.) Kraftverksskatt F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och inkomstposten under det slopas i budgeten. II tilläggsb budget Skatter och avgifter på grund av omsättning 01. Mervärdesskatt Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på mervärdesskattelagen (1501/1993). Den största delen av mervärdesskattebasen utgörs av hushållens konsumtion, som står för nästan 65 % av mervärdesskatteintäkterna. Mervärdesskatt inflyter också av insatsförbrukningen inom den statliga sektorn och i de socialskyddsfonder som hänför sig till den offentliga sektorn. Också på kommunernas och samkommunernas insatsförbrukning tas det ut mervärdesskatt, men eftersom den skatt som tagits ut återbetalas till lokalförvaltningen ökar skatten inte statens mervärdesskatteintäkter. En viktig del av skatteutfallet är också den mervärdesskatt som tas ut på insats- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
13 förbrukningen inom så kallad övrig skattefri verksamhet. Här ingår bl.a. mervärdesskatten från insatsförbrukning inom finansierings- och försäkringsverksamhet, vid ägande och hyrning av bostäder samt inom privat hälsooch sjukvård samt socialservice. Sammanlagt ca 92 % av statens mervärdesskatteinflöde kommer från hushållens konsumtion, statens och socialskyddsfondernas insatsförbrukning och insatsförbrukningen inom övrig skattefri verksamhet. Dessutom inflyter mervärdesskatt bl.a. genom insatsförbrukning inom icke-vinstsyftande sammanslutningar som betjänar hushållen samt genom dessa sammanslutningars investeringar. Förändringen i centrala poster som ingår i mervärdesskattebasen, % Värdet av hushållens konsumtionsutgifter -0,2 0,9 1,4 Insatsförbrukning inom den statliga sektorn och socialskyddsfonderna 3,0 2,2 3,0 Insatsförbrukning inom övrig skattefri verksamhet 3,7 1,3 2,6 Inflödet av mervärdesskatt består av mervärdesskatt som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut och av belopp som övriga statliga räkenskapsverk bokför under mervärdesskattemomentet. Tullen tar ut mervärdesskatt för import från länder utanför Europeiska unionen. De återbäringar av mervärdesskatt som dras av från det totala inflödet består av skatter som återbetalas till mervärdesskattepliktiga på grund av deklarationer, ansökningar och ändringar. Utöver egentlig skatt ingår i återbäringarna den mervärdesskatt som återbetalas till kommunerna. Influten mervärdesskatt (mn euro) budget budgetprop. Skatteförvaltningens bruttoutfall Tullverkets nettoutfall Mervärdesskatteutfallet från övriga statliga räkenskapsverk Skatteförvaltningens återbäringar Influten mervärdesskatt sammanlagt Hur väl mervärdesskatteen slår in beror i avgörande grad på hur väl man kan förutse utvecklingen i konsumtionens totala värde och inriktning. Förändringar i konsumtionen inverkar inte bara på den nuvarande konsumtionen utan också på den förväntade framtida konsumtionen och därigenom på den förväntade mervärdesskattebasen. I intäktsen har man beaktat skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten och som består av sänkta skattesatser. Prognosen omfattar också vissa skattesanktioner som föranleds av positiva skattesatser som avviker från normen. År hänför sig 18 olika skatteutgifter till mervärdesskatten. Deras totala belopp beräknas uppgå till ca 2,9 miljarder euro. Skatteutgifter som hänför sig till mervärdesskatten (mn euro) Reducerad mervärdesskattesats för livsmedel och foder (14 %) Reducerad mervärdesskattesats för läkemedel (10 %) Reducerad mervärdesskattesats för persontransporter (10 %) Reducerad mervärdesskattesats på försäljningen av tidningar och tidskrifter genom prenumeration samt försäljningen av upplagor av föreningars medlemstidningar (10 %) Reducerad mervärdesskattesats för restaurangservice och måltidsservice (14 %) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
14 Övriga skatteutgifter Skatteutgifter sammanlagt budget II tilläggsb I tilläggsb budget Skatt på vissa försäkringspremier Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966). Avsikten är att försäkringsanstalterna primärt ska ta ut skatten och överföra den på försäkringstagarna. Försäkringspremieskatten kompletterar mervärdesskatten, eftersom försäkringstjänsterna inte omfattas av mervärdesbeskattningen. Försäkringspremieskattesatsen har följt utvecklingen av den allmänna mervärdesskattesatsen. År är skatten 24 % på försäkringspremier utan skatt. 03. Apoteksavgifter Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Inkomsterna utgörs av avgifter enligt lagen om apoteksavgift (148/1946). Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en sådan ändring av 2 i lagen om apoteksavgift att justeringen av tabellen i paragrafen grundar sig på den faktiska ändringen i den totala omsättningen från till. Den justerade apoteksavgiftstabellen tillämpas första gången på den apoteksavgift som fastställs på basis av omsättningen. budget budget budget II tilläggsb budget Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter som punktskatt per enhet ut 28,00 euro för stycken och som värderelaterad punktskatt 52 % beräknat på detaljhandelspriset, dock minst 161,50 euro per stycken. Punktskatten på cigarrer och cigariller är 29 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på pip- och cigarettobak tas det ut 19,00 euro per kilogram och därtill 48 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter tas det ut 20,00 euro per kilogram och därtill 52 % av detaljhandelspriset, dock minst 97,50 euro per kilogram. För cigarettpapper och andra produkter som innehåller tobak tas det därtill ut punktskatt som är 60 % av detaljhandelspriset. Punktskatten på tobak höjdes 2009, 2010, 2012 och. Som en följd av skattehöjningarna och andra åtgärder som minskar tobakskonsumtionen har skattebasen när det gäller tobaksprodukter minskat med ca 7 % sedan I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om tobaksaccis. Till följd av skattehöjningen enligt propositionen beräknas intäkten av punktskatten på tobak öka med 50 miljoner euro på årsnivå. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn %
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merRP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merAvdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR Avdelningens inkomstposter kapitelvis 2002 2004 År 2002 bokslut År 2003 ordinarie statsbudget År 2004 budgetprop. Ändring 2003 2004 % 01. Skatter på grund
Läs merCigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt
Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 929 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter
Läs merRP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017
RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merAvdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR F ö r k l a r i n g : I skatteinkomster beräknas till staten inflyta ca 41,6 miljarder euro. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 1,5 % jämfört med
Läs merRP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS
Läs mer08. Punktskatter. Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt 848 1)
Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 863 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merStatsbudgeten Skatteinkomstposterna
4.2. Skatteinkomstposterna Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas, inverkar
Läs merRP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras
RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merRP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag
Läs merRP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merRP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller
Läs merRP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.
RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merLäsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter
Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter Syftet med denna anvisning är att förtydliga dels terminologin i rapporten över nettointaget, dels årsrytmen för skatteintag och återbäringar. Begrepp
Läs merStatsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter
4. Budgetpropositionens inkomstposter År 2004 uppskattas de statliga inkomsterna utan låneupptagning till 35 881 miljoner euro, vilket är 1,6 % mera än i den ordinarie budgeten 2003. Av inkomsterna är
Läs merRP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten
Läs merRP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007
RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merSKATTER I SIFFROR 2009
SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.
Läs merRP 11/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 11/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merStatsbudgeten Sammandrag
1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merStatsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter
4. Budgetpropositionens inkomstposter Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2009 2011I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats
Läs merLäsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter
Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter Syftet med denna anvisning är att förtydliga dels terminologin i rapporten över nettointaget, dels årsrytmen för skatteintag och återbäringar. Begrepp
Läs merHuvudsakligt innehåll
FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med
Läs merStatsbudgeten Sammandrag Ekonomiska utsikter
1. Sammandrag Ekonomiska utsikter Den ekonomisk-politiska linjen Anslag Inkomstposter Tillväxten inom världsekonomin kommer att öka i och med att i synnerhet Förenta staternas och Storbritanniens ekonomier
Läs merSkatter i siffror 2013
Skatter i siffror 2013 BESKATTNINGEN I FINLAND Beskattningen i Finland besluts av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras av skattelagarna, som bereds i finansministeriet och
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd
RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merKommun- och stadsdirektörskonferens 2015
Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,
Läs merRP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merHur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar
1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merSkatter i siffror 2016
Skatter i siffror 2016 BESKATTNINGEN I FINLAND INNEHÅLLSFÖRTECKNING Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs mer2015 Skatter i siffror
2015 Skatter i siffror BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar som bereds vid finansministeriet
Läs merRP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merRP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004
RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen
Läs merRP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.
RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006
RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen
Läs merRP 158/1999 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till höjning av inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst och inkomstskatteprocenten för samfund och därav röranledda ändringar i inkomstskattelagstiftningen
Läs merRP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅL Denna proposition innehåller ett
Läs mer43 % 60 % 32 % 14 % 15 % 85 % PERSONKUNDER 15 % 11 % 8 % 6 % SKATTEBETALARE, SKATTETAGARE OCH VAD SKATTERNA ANVÄNDS TILL
Skatteförvaltningen SKATTEBETALARE, SKATTETAGARE OCH VAD SKATTERNA ANVÄNDS TILL TILL VAD ANVÄNDS SKATTERNA TILL VEM REDOVISAS SKATTERNA HUR SAMLAS SKATTERNA IN 11 % UTBILDNING 8 % NÄRINGSLIVET 14 % FÖRVALTNING
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen
Läs merRP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)
RP 106/2003 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd) Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merl. Nuläget och de föreslagna ändringarna
1992 rd- RP 206 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen och ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av 77 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs mer2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag
Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka
Läs merRP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013
RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merSKATTE- FÖRFATTNINGARNA
SKATTE- FÖRFATTNINGARNA 2014 REDIGERAD AV CARINA KÅLA TALENTUM MEDIA OY HELSINGFORS 2014 Lagstiftningen har beaktats till och med nr 310/2014 i författningssamlingen (utgiven 15.4.2014). Utgivare och förläggare:
Läs merHuvudsakligt innehåll
LAGFÖRSLAG nr x/2012-2013 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 29.1.2012 Till Ålands lagting Ändringar i samfundsbeskattningen 2013 2016 Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår vissa ändringar när
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 359/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2013
Offentlig ekonomi 2014 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Utfallet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 3,9 procent år. Utfallet uppgick till totalt 88,2
Läs mer1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst
1992 rd - RP 281 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att den tidsbestämda lagen om källskatt
Läs merRP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skatt Lagen
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2011
Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar i skattelagstiftningen som ibruktagandet av euron förutsätter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås sådana
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende
RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merHuvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2014
ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)
Läs merSKATTE- FÖRFATTNINGARNA
SKATTE- FÖRFATTNINGARNA 2016 TALENTUM MEDIA OY HELSINGFORS 2016 Lagstiftningen har beaktats till och med nr 207/2016 i författningssamlingen (utgiven 21.3.2016). Utgivare och förläggare: Talentum Media
Läs merSKATTE- FÖRFATTNINGARNA
SKATTE- FÖRFATTNINGARNA 2015 TALENTUM MEDIA OY HELSINGFORS 2015 Lagstiftningen har beaktats till och med nr 250/2015 i författningssamlingen (utgiven 20.3.2015). Utgivare och förläggare: Talentum Media
Läs merRP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit
RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 148/2013 rd
RIKSDAGENS SVAR 148/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändring av vissa lagar Regeringens proposition till riksdagen med
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merSkattekalkyler för kommunerna hösten 2013
ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen
Läs merPressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017
Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning
Läs merRP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merÅbo, Timo Kerke. Inkomstbeskattning
Åbo, 12.12.2018 Timo Kerke Inkomstbeskattning Direkta och indirekta skatter Skatterna kan indelas i direkta och indirekta Direkta skatter betalas av den skattskyldige själv T.ex. var och en betalar själv
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 176/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 i inkomstskattelagen och 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merKommunernas skattesatser 2018
Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5
Läs merRP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades
Läs merFinansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.
30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom
Läs merStatsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Läs merSkatteredovisningsguiden
Skatteredovisningsguiden Skatteförvaltningen Januari 2019 INNEHÅLL 1 ÄNDRINGAR 11/2018... 3 2 GRUNDERNA FÖR REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER... 3 2.1 Lagen om skatteredovisning... 4 2.2 Skatter och skattetagare...
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2012
Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merRP 71/2017 rd. Dessutom föreslås det att lagförslaget om ändring av avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen för Åland stryks.
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition (RP 15/2017 rd) med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården
Läs mer