Genus tar plats i förskolan en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik. Lotta Escoto

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genus tar plats i förskolan en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik. Lotta Escoto"

Transkript

1 rapport i FORSKNINGSCIRKELn Genus tar plats i förskolan en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik Sofi Arvanitis Lotta Escoto Emelie Lysholm Juliana Mousawi Srdjan Valka Therese Traneborn Annika Månsson, FORSKNINGSCIRKELLEDARE

2 Utgiven av: FoU Malmö-utbildning Avdelning barn och ungdom Malmö stad ISBN: Får ej spridas i kommersiellt syfte. Omslagsfoto: Colourbox.com Form och tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2012

3 Rapport i forskningscirkeln Genus tar plats i förskolan en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik Sofi Arvanitis Lotta Escoto Emelie Lysholm Juliana Mousawi Srdjan Valka Therese Traneborn Annika Månsson, FORSKNINGSCIRKELLEDARE

4 Innehåll Författarpresentationer... 4 Inledning Cirkelns deltagare och cirkelintroduktionen...5 Att leda genusdiskussioner i cirkelform...7 Diskussionerna kring genus och jämställdhet ett möte mellan praktik och teori...8 Sammanfattande reflektion kring genusfrågan som a tricky one Deltagarröster Referenser En pajaskultur Inledning Dilemmat: humor kontra allvar Analys Avslutande reflektioner Hur går jag vidare? Referenser En resa till Kentas genusland Frågeställning/problemformulering Metod Kenta och isberget Kenta och könsstrukturen Kenta och genusarbetet På väg hem Referenser Jag vet du är flicka du har pojkehår men du är flicka Inledning Kön? Normkritik? Queer? Att utforska mitt arbete Olika begrepp Normer om färg och hår Heteronormativitet Diskussion: Normkritisk pedagogik en queer pedagogik Referenser... 59

5 En genusresa med drama Inledning Begrepp Genuspedagogik vad är det? Metod Sammanfattande analys och reflektioner utifrån observationen Rita efter känsla Genusobservation Sagan om monster Sammanfattande analys och reflektioner utifrån observationen Sagan om monster Situationer från verksamheten Slutdiskussion Min genusresa Referenser Bilaga 1: Undervisningarnas innehåll

6 Författarpresentationer Sofi Arvanitis Södertorps förskola, Hyllie stadsdel, Malmö Stad Lotta Escoto Per Albins Hems förskola, Hyllie stadsdel, Malmö Stad 4 Emelie Lysholm Lindeborgs förskola, Hyllie stadsdel, Malmö Stad Juliana Mousawi Ärtgårdens förskola, Hyllie stadsdel, Malmö Stad Deltog initialt: Srdjan Valka Lindeborgsskolan, Hyllie stadsdel, Malmö Stad Therese Traneborn Ärtgårdens förskola, Hyllie stadsdel, Malmö Stad

7 Inledning Denna rapport är ett resultat av en forskningscirkels arbete under fyra terminer i det som då kallades Resurscentrum för mångfaldens skola och idag har benämningen FoU Malmö-utbildning. Cirkeldeltagarna är förskollärare från Hyllie stadsdel och temat för cirkeln, genus i förskolan, var givet. I stadsdelen arbetar ett antal förskolor med syfte att utveckla arbetet med genus och jämställdhet inom förskolan. Att forskningscirkelns tema skulle vara genus var en av anledningarna till att jag tackade ja till erbjudandet som cirkelledare eftersom genusfrågor är ett av mina såväl intresse- som forskningsområden. Uppdraget handlar om att bidra till att producera kunskap kring genusperspektiv och jämställdhetsintegrering inom förskolan, men även fördjupa deltagarnas egen förståelse inom genusområdet och på sikt bidra till utveckling inom den egna verksamheten. Förutom frågor kring genus och jämställdhet har vi diskuterat genus som en del av förskolans didaktik. Frågor om kön/genus är ju en del av förskolans värdegrund, men även ett innehållsområde som kan problematiseras och utvecklas i olika delar av förskolans verksamhet. Denna forskningscirkels bana har tagit sig olika vägar och vägarna blev längre och något slingrigare än planerat. Alla startade med olika förväntningar och tidigare erfarenheter inom genusområdet och diskussionerna skiftade mellan att vara livliga till att ibland tappa fart. Många skiftande frågor alltifrån kompensatorisk genuspedagogik och normer till heteronormativitet i förskolan problematiserades och diskuterades med koppling till aktuell forskning. Det har varit en mycket givande och lärorik process att följa som ny cirkelledare. 5 Cirkelns deltagare och cirkelintroduktionen Deltagarna kommer från samma stadsdel, vilket kanske framför allt varit en fördel i och med att de kände eller i alla fall kände till varandra sen tidigare. Inledningsvis var vi fem deltagare. En slutade i gruppen på grund av specialpedagogutbildning, en annan av privata och arbetsskäl och i stället tillkom en ny förskollärare i gruppen. En deltagare fick barn men återkom senare med barn till gruppens möten, vilket uppskattades mycket. Man skulle kunna tänka sig att sådant utbyte i en forskningscirkel blir problematiskt för processen, vilket det till viss del också blivit, men ett öppet och flexibelt klimat har gjort att visst byte av gruppdeltagare kunnat fungera, även om ett par deltagare inte hunnit med så mycket arbete i och

8 6 med att de inte deltagit i mer än drygt hälften av cirkeltiden. Till följd av detta så är ett par avsnitt i rapporten inte så omfattande. Gruppen har träffats var fjärde vecka i fyra terminer. Som cirkelledare har jag organiserat träffarna, skickat kallelser, rekommenderat och införskaffat forskningsbaserad litteratur och forskningsbaserade artiklar, lett diskussionerna och gett feedback på dokumentationer och texter. Inledningsvis cirklade samtalen mycket kring vad syftet med en forskningscirkel är. En nackdel var att det i gruppen tidigt presenterades en produkt som resultat av en tidigare forskningscirkel från en skola, och denna lyftes fram som exempel och önskvärt resultat av cirkelns arbete. Detta medförde att det med jämna mellanrum dök upp frågor om vad vi förväntades skriva och hur denna slutprodukt skulle se ut. Som cirkelledare använde jag inledningsvis en hel del tid att tona ner slutprodukten och i stället betona betydelsen av processen (t.ex. Holmsten, Härnsten & Beach, 2001) och våra diskussioner, utifrån både litteratur och praktikdokumentationer. Jag betonade denna processuella aspekt av cirkeln, där de gemensamma diskussionerna och försök att förstå olika situationer ur olika vinklar är det väsentliga (Persson, 2009). Arbetet skulle resultera i någon slags slutprodukt, men detta skulle inte vara en utgångspunkt för cirkeln utan avslutningen kunde utformas på olika tänkbara sätt. Diskussion om slutprodukten kom ändå att till viss del negativt prägla cirkeln, vilket jag återkommer till i den sammanfattande slutreflektionen. Cirkeldeltagarna uttryckte att de var intresserade av en skriftlig slutprodukt. Film diskuterades också men det var inte många som hakade på det förslaget och möjligen kunde jag som ledare diskuterat den möjligheten ytterligare. Flera av deltagarna uttryckte att de inte var intresserade av att skriva en uppsatsliknande text utan uttryckte en önskan om att skriva en mer reflekterande berättande text. Initialt läste vi olika gemensamma texter kring genus, jämställdhet och normbrytande pedagogik, vilka vi diskuterade. Exempel på litteratur vi läst är: Normbrytande beteende i skolan (2008) av Lena Martinsson och Eva Reimers, Jämställdhet en del av skolans värdegrund (2006) av Maria Hedlin, Manlighet i fokus en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola (2005) av Marie Nordberg, Hur flickor och pojkar gör kön (2003) av Bronwyn Davies, Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande (2004) av Elisabeth Nordin-Hultman. Någon läste Maskulinitet av Raewyn Connell. Vi läste och diskuterade även rapporten Att lyssna att byta perspektiv (2010) från ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Malmö högskola. Med utgångspunkt från texterna i rapporten diskuterade vi skillnaden mellan utvecklingsarbete och forskning. Ett antal avhandlingar har vi också haft uppe till diskussion, t.ex. Det finns inga tjejbestämmare Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (2009) av Christian Eidevald, De små köns-

9 kontruktörerna (2000) av Birgitta Fagrell och Batman kan inte vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola (2010) av Anette Hellman. Vi har också läst och diskuterat en del olika artiklar och texter om genus, t.ex. utdrag ur Genusforskning frågor, villkor och utmaningar (2003) utgiven av Vetenskapsrådet. Flickor blir flickor i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara (1994), en artikel kring positioneringsbegreppet från Kvinnovetenskaplig forskning, kom sent in i forskningscirkeln, vilket var synd för flera tyckte positioneringsbegreppet var intressant och användbart och det kunde blivit ett användbart analysverktyg. Alla har inte läst alla böcker och vid några tillfällen presenterades individuellt valda böcker av någon cirkeldeltagare för övriga i gruppen. En diskussion fördes om vi skulle bjuda in föreläsare kring något aktuellt ämnesområde. Efter diskussion blev beslutet att avvakta och bara bjuda in någon som cirkeldeltagarna tyckte kunde bidra i något viktigt område som verkligen behövde förstärkas. Jag blev lite förvånad över denna synpunkt, eftersom jag kommit med en del förslag på föreläsare som gruppen tyckte var intressanta. Jag tolkade det som ett stort mått av seriositet i gruppen, att vilja vara noga med den begränsade tid vi hade. Kontentan blev att vi aldrig bjöd in någon föreläsare utan de egna dokumentationerna och texterna blev det som prioriterades. Delaktighet och ansvar är en viktig del av en forskningscirkel och bl.a. har deltagarna turats om att föra minnesanteckningar kring de genomförda cirkelträffarna. Dessa har utgjort ett viktigt material vid sammanställandet av cirkelns olika frågor och diskussioner. Förslag på och samtycke kring val av litteratur och artiklar har också varit en del av delaktigheten, liksom beslut om mötestider och former för redovisning av cirkelns arbete. 7 Att leda genusdiskussioner i cirkelform En av idéerna med forskningscirklar är att de ska kunna utgöra ett led i stärkande av demokratin. Denna möjlighet, att vara delaktig i forskningsliknande processer och få möjligheter att både göra sin röst hörd och kritiskt granska samhällsföreteelser, utgör ett av forskningens uppdrag (Persson, 2009). I en forskningscirkel som inte är styrd av några kursplaner eller kunskapsmål, kan deltagarnas intressen och frågor forma cirkelns inriktning. Forskningscirkeln kan sägas ha vuxit fram ur en svensk folkbildningstradition, med studiecirklar som metod och arbetsform för kunskapssökande och emancipatorisk kunskapsutveckling (Holmsten, Härnsten & Beach, 2001). Jag har i det här sammanhanget funderat på min roll som cirkelledare och hur den påminner mig mycket om min roll som seminarieledare för Reggio Emiliapedagogiska kurser jag varit kursledare för. Reggio Emiliafilosofin bygger på tankar om demokrati, inflytande och medborgarskap

10 8 som grund för pedagogik och lärande. Reggio har skapat en praktik, genomsyrad av aktivt deltagande och av reflekterande kultur som värdesätter men också problematiserar uppfattningar om demokrati och mångfald, en kultur som är öppen för den omgivande världen och står i kommunikation med andra (Dahlberg, Moss & Pence, 2003 s. 186). Lärandet är inte en individuell process, utan försiggår i kommunikativa handlingar och dialoger där problem och frågor diskuteras och ny kunskap och nya tankar har möjlighet att växa fram; dvs. kunskap som något vi inte äger, utan som i möten med andra kan omformuleras, fasta kategoriseringar kan granskas och kritiskt diskuteras. Vid mötena i vår genuscirkel har t.ex. kategoriseringen av kön som två åtskilda fasta dikotomier varit en återkommande diskussion. Som ett redskap i diskussionerna i cirkeln har dokumentationer av den egna praktiken varit en del som gett underlag för samtal om möten och kopplingar mellan praktik och teori, ett kännetecken för forskningscirkeln (Enö, 2005). Detta synliggörande av pedagogiska processer och lärande, liksom möjligheter till delaktighet i samtal om praxisanknutna pedagogiska processer, har varit en del av forskningscirkeln. Ibland har jag som ledare dock önskat lite fler dokumentationer som underlag för diskussion. Att det inte blev så har säkert flera anledningar, inte minst tidsbrist, men kan också ha berott på otydlighet med syftet från min sida. Arbetet med den aktuella forskningscirkeln kring genusfrågor har varit både ett inspirerande och lärorikt men inte helt lätt uppdrag, något jag återkommer till i en sammanfattande reflektion. Diskussionerna kring genus och jämställdhet ett möte mellan praktik och teori De första träffarna diskuterade vi olika intresseområden kring genus och jämställdhetsfrågor och eventuellt genusarbete ute på de respektive förskolorna. Detta resulterade i önskningar om att man ville bli mer insatt inom vissa områden. Bland litteraturen som nämnts var Jämställdhet i skolan och även Vetenskapsrådets genustext ett förslag från mig som cirkelledare, eftersom jag tyckte det fanns ett behov av att gruppen läste in sig på olika begrepp kring kön/genus och jämställdhet. Utifrån dessa båda skrifter diskuterades begrepp som genus i relation till kön, med genusbegreppet som en motvikt till det mer biologiskt grundade begreppet kön, och hur genus (utifrån engelskans gender) markerar det mer socialt och kulturellt grundade könet med kopplingar till makt. Detta diskuterades vid något tillfälle utifrån Butlers problematisering av relationen mellan kön och genus utifrån att kropp och socialt kulturellt kön inte kan särskiljas, och att även det fysiskt biologiska könet är kulturellt format.

11 Raewyn Connell (2003) uttrycker det ungefär som att kroppen ges innebörd och att kroppar är objekt för sociala praktiker men samtidigt agenter för dessa praktiker. Vi pratade om genusmönster och genusordning och närmade oss vid något tillfälle Yvonne Hirdmans teori om det strukturellas betydelse och den tudelade ordningen, med manlig över- och kvinnlig underordning och särskiljandets betydelse och tradition. Även här blev det problematiserande diskussioner; det strukturella spelar roll, vilket synliggörs på olika sätt i bl.a. arbetsdelning och löneskillnader, men fastlåsande i strukturella resonemang osynliggör den variation som finns. Detta kan leda till ett fastlåsande i kategorier, som flicka/pojke med bestämd förståelse av vad som är flicka och vad som är pojke. Dessa resonemang ledde fram till resonemang kring att se öppningar i fastlåsta könskategorier och positioneringsbegreppet introducerades. 9 Positionering och positionsbegreppet Positioneringsbegreppet diskuterades i cirkeln utifrån den tidigare nämnda artikeln Flickor blir flickor i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara. Att göra iakttagelser och analyser utifrån teorier om positionering kan synliggöra den mångfald av flick- och pojkpositioner som kan finnas inom exempelvis en förskolegrupp. Femininitet och maskulinitet kan ses som positioner som praktiseras av både flickor och pojkar och positionerna kan skifta beroende på situation och sammanhang. Det finns studier som visar att förskolan kan vara en plats där barn lär sig att placera in sig själva som kvinnliga eller manliga varelser, exempelvis Annika Månsson (2000, 2011); Anette Hellman (2010) och Christian Eidevald (2009). Att använda sig av positioneringsbegreppet innebär, enligt exempelvis Valerie Walkerdine (1989) och Bronwyn Davies och Ron Harré (1990), att man inte ser flickor och pojkar som passivt insocialiserade i olika könsmönster utan att det också finns öppningar för att inta olika positioner. Barn kan positionera in sig själva (Walkerdine, 1989 s. 205). Det finns många olika sätt att bli flicka och pojke på och i olika sammanhang kan man inta olika positioner. T.ex. kan en flicka i skolmiljö anses som besvärlig om hon är för aktiv och tar mycket plats, men hon kan i andra sammanhang värderas högt utifrån samma egenskaper (Jones, 1994). En pojke kan i vissa situationer positioneras som bråkig pojke, t.ex. i förskolans samling, men kan i situationer där det ger status att hjälpa till positioneras som hjälpfröken (Hellman, 2010). Alla positioner och sätt att vara står inte till förfogande för alla, beroende på bl.a. rådande

12 10 könsdiskurser. Olika positioner är möjliga eller stängda för t.ex. resurssvaga familjers flickor och pojkar. Att vara duktig i skolan, att vara plugghäst, värderas olika både beroende på kön, klass och kulturella miljöer och värderas oftast högre bland medelklasssens både flickor och pojkar. En diskussion utifrån begreppet positionering initierades av observationer som en av deltagarna gjorde utifrån sin relation som pedagog och kvinna i förhållande till en pojke på förskolan. Pojken utmanade pedagogen och spelade ut henne inför de andra barnen i gruppsituationer, men i mindre gruppsammanhang eller ensam med pedagogen intog han en helt annan och mer samarbetsvillig position. Vi diskuterade vad som hade betydelse i de olika positionsvalen pojken gjorde utifrån olika kontexter och hur man kunde tolka hans olika situationsbundna val att förhålla sig i relation till pedagogen. Vi diskuterade även vilken roll det spelar att vara pedagog och kvinna i relation till i det här fallet en pojke (se vidare Sofi Arvanitis avsnitt). Normer, normering och normkritiskt tänkande och kopplingen till pedagogik Att det finns normer som styr både i förskola och skola diskuterade vi i gruppen utifrån boken Skola i normer, men också utifrån en cirkeldeltagares egna erfarenheter från förskolans värld, t.ex. hur olika kläder och färger kopplas ihop med kön. Att exempelvis bära rosa byxor som pojke, innebär att man avlägsnar sig från de normerande föreställningarna om hur en pojke klär sig. En deltagare tog upp de hjältefigurer barn exponeras för i olika media och nämnde TVserien Bratz som ett exempel på normativa kvinnliga superhjältar, medan i stället Pippi Långstrump skulle kunna lyftas fram som en stark, självständig tjej. Vi diskuterade också att en norm visar på vad som anses normalt och att den också alltid innehåller föreställningar om det ickenormala. Med normbegreppet kan vi synliggöra makt. När något skiljs ut som normalt och självklart på något annats bekostnad är det en makthandling (a.a. s. 21). Med normbegreppets hjälp går det att lyfta fram hur normer styr i vardagliga situationer (Hellman, 2010). Heteronormativiteten erbjuder eller tvingar på individer vissa positioner. Detta sker även i förskolan där kategoriseringen av flicka och pojke medför en separering av två kön som olika varandra, exempelvis i gruppindelning av flickor och pojkar, val av könskodade barnböcker och könsuppdelade aktiviteter. En av cirkeldeltagarna har, inom forskningscirkelns ram, undersökt vilka möjligheter som finns att arbeta med inriktning mot en normkritisk pedagogik i förskolan med stöd av dramaövningar. Drama kan bli ett sätt att leka med normer på olika sätt och en väg att undersöka och problematisera könskategorierna ett slags gränsarbete. I samband med det dramaarbetet dis-

13 kuterade vi queerteori, något som behandlas i avsnittet om normkritisk pedagogik i förskolan (se vidare Emelie Lysholms avsnitt). Vi diskuterade även frågan om att i stället för pronomina hon och han använda det neutrala hen för att inte bidra till att placera in barnen i alltför fasta genuspositioner med därtill kopplade föreställningar och värderingar om kön. Det blev en diskussion där jag som cirkelledare intog en tydligare position än jag brukade göra. Jag hävdade, och hävdar, att om man börjar använda det i Sverige ovanliga pronominet hen på ett barn så får det barnet stora svårigheter i kommunikationen med andra människor. Barnet får ta den osäkerhet som uppstår i samspelet med andra, som kanske inte vet hur de ska förhålla sig till detta barn som hen. Vi var inte alla överens om denna ståndpunkt, vilket inte heller var syftet med diskussionen. Tvärtom blev det en livligare diskussion än vanligt vilket säkert frågans känslighet bidrog till. Ytterligare en cirkeldeltagare använde drama som didaktiskt val i genusarbetet och hade som utgångspunkt sin egen roll som ledare för dramagruppen (se vidare Juliana Mousawis avsnitt). 11 Könsneutralitet och Jämställdhet Vid ett tillfälle diskuterade gruppen begreppet könsneutral utifrån en diskussion om att se barnen som individer och inta ett könsneutralt perspektiv och att det var ett viktigt led i jämställdhetsarbetet på förskolan: Låt barnet vara den individ den vill vara, eftersträva ett neutralt förhållningssätt. Det blev en livlig diskussion kring begreppet könsneutralitet och hur detta synsätt krockar med ett genuspedagogiskt synsätt, där arbetet till stor del går ut på att synliggöra olika förhållningssätt, attityder och värderingar som är kopplade till föreställningar om kön och att lyfta fram maktaspekter och normerande föreställningar kopplade till kön. Med ett könsneutralt synsätt blir det svårt att problematisera de krafter som skapat och skapar olika köns-/genusmönster. Det kan också bli så att en ursprunglig tanke om könsneutralitet kan leda till könsblindhet. Detta könsneutrala synsätt på kön finns som en del av den svenska jämställdhetsdiskursen, en normativ politisk ståndpunkt är att kön inte skall ha någon betydelse för individens möjligheter och villkor i samhället Normen för ett jämställt samhälle är således att kön skall sakna betydelse för social position (Fagrell, 2000 s. 57). Ett motsatt perspektiv till det könsneutrala utgörs av positioneringsteori och därmed begreppet position, som vi närmat oss. Positionsbegreppet används för att visa att de könspositioner som står till buds är ojämnt fördelade och mångskiftande, beroende bl.a. på situation och att de är kopplade till makt (Davies & Harré, 1990), vilket osynliggörs i ett könsneutralt

14 synsätt. Man skulle kunna sammanfatta vår diskussion kring detta område som att den slutade i en variation av positioner! 12 Sammanfattande reflektion kring genusfrågan som a tricky one Enligt min minnesbild så har jag hört uttrycket att frågan kring genus/gender is at tricky one (tricky, sv. knepig) från genusforskaren Harriet Bjerrum Nielsen för ett antal år sen. Jag tyckte det stämde mycket väl då, och jag tycker så ännu mer i dag när jag satt mig in i området ytterligare. Det är ett så föränderligt dynamiskt och delvis kontroversiellt område, med så många olika teoretiska perspektiv och olika aspekter involverade att det blir komplicerat att hantera och förhålla sig till. Konsekvenserna för forskningscirkeln har, enligt mig som cirkelledare, varit att det blev en lång startsträcka med ibland något trevande ingångar i forskningsområdet. Förslag och tankar om vilka områden vi skulle fokusera på kom från deltagarna ibland och frågor och tankar lyftes med utångspunkt från den egna praktiken, vilket ju är ett av forskningscirkelns syften (Persson, 2009). Redan inledningsvis insåg jag att cirkelns deltagare hade skiftande tidigare kunskap och erfarenheter av genusfältet, och föreslog en del texter kring begrepp inom genus- och jämställdhetsområdet för att vi skulle ha någon gemensam referensram. De i cirkeln som kommit lite längre i sina genusstudier tyckte att detta arbete med diskussion kring grundläggande genusbegrepp bromsade upp diskussionerna och tog lite för stort utrymme. Jag tycker att det varit en stor utmaning att leda en forskningscirkel med ett så komplicerat område som genus där flera deltagare haft en varierad förförståelse. Det kan vara en av forskningscirkelns styrkor och kanske syften att variationen finns, men som ny cirkelledare tyckte jag att det ibland var en svår utmaning. Att det relativt tidigt blev en inriktning i cirkeln mot en skriftlig slutprodukt har säkert varit en anledning till att det gått för mycket tid till diskussioner kring deltagarnas texter. I utvärderingen framkom att vi i stället kunde lagt mer tid åt intressanta problemställningar och olika begrepp, vilket antagligen lett till mera djup i samtalen. Vi var överens om att det var något vi önskat mer av och lämnar vidare som råd till framtida cirklar. Trots det tycker jag att när deltagarna väl hade formulerat några undersökningsfrågor och bidragit med empiri i form av dokumentationer, så blev det givande, problematiserande diskussioner och utvecklande samtal. Jag tycker också att allas röster blivit hörda och att det varit en tillåtande öppen diskussionsatmosfär som gjort att alla kunnat uttrycka frågor, kritiska synpunkter och ibland kontroversiella åsikter. Alla har bidragit och de som är kvar i cirkeln har varit aktiva deltagare och deltagit vid alla träffar (utom när barnafödslar och sen ingång i cirkeln hindrat detta). Jag tycker själv att jag lärt mig mycket av alla och det är med saknad jag lämnar gruppen. Alla har varit mycket

15 måna om att vi skulle försöka slutföra arbetet med en rapport, vilket varit en tuff utmaning för alla i och med att cirkeltiden tog slut långt innan rapporten skulle färdigställas. Deltagarröster Att delta i denna cirkel har för mig inneburit en efterlängtad möjlighet till att reflektera på djupet kring aktuella händelser i förskolans verksamhet. När jag kan förstå varför en situation uppstår och hur den påverkar människorna som är i den, blir den också lättare att hantera. En dag i förskolan innebär en mängd möten och ställer höga krav på både barns och pedagogers förmåga att samspela. Hur ska vi pedagoger kunna stötta barnen i deras egen sociala utveckling om vi inte själva har tillräckligt med självkännedom? För mig har detta varit en tid av utveckling, nytänkande och förvirring. Det har varit mycket stimulerande att få bolla idéer och tvivel med olik- och liktänkande människor som alla känner till förskolans vardag. Tillgången till en egen forskare har varit enormt givande, litteraturtips och vetenskapliga kopplingar till våra tankar har fört diskussionerna längre och djupare. Tack och lov har lite tid gått åt till tyckande och klagande kring försvårande omständigheter (den diskussionen behövs också, men inte i detta forum) och mycket tid har gått till att reflektera kring vår egen roll i vår egen verklighet. Jag skulle lätt medverka i en liknande cirkel igen, och jag uppmanar alla pedagoger som är intresserade av att öka sin medvetandegrad att någon gång delta i en. Sofi Arvanitis, Förskollärare, Södertorps förskola 13 Min tid i denna genusforskningscirkel har fått mina hjärnaktiviteter att gå på högvarv. Eftersom genus var något utmanande och spännande för mig var det även mycket att ta in många gånger under träffarna, och många tankar uppstod efteråt också. Jag hade inte samma förkunskaper som en del andra i genusforskningscirkeln, men efter hand fick jag definitivt redskap till att tänka och agera annorlunda utifrån mina tidigare erfarenheter inom genusområdet. I det långa loppet har jag utvecklats som individ och blivit mer erfaren av hur man kan arbeta med genus, samt fått kompetens av de andra deltagarna. Detta har varit väldigt intressant och stimulerande för mig. Ibland kände jag att jag inte passade in i gruppen, men efterhand insåg jag att jag också hade bidragit med något utifrån mina åsikter och tankar. Genus är inte något jag alltid har brunnit för till 100 %, men efter att ha fått möjligheten till denna resa har det gjort mig mer medveten och fått mig att

16 öppna mina ögon och dessutom andras. Jag vill tacka Annika Månsson och resterande deltagare för en utmanande men trevlig tid. Juliana Mousawi, Förskollärare, Ärtgårdens förskola 14 Det har varit utvecklande att vara med i forskningscirkeln. I början kändes det lite diffust och svårt att få grepp om vad syftet med cirkeln var och vilken min del förväntades vara. Det kändes ibland som att vi bara satt och pratade utifrån våra egna åsikter. Men nu i efterhand märker jag hur mycket min genusmedvetenhet har stärkts under resans gång, både på grund av samtalen med övriga medlemmar och genom arbetet med den egna studien. Jag saknar kanske fortfarande forskningsdelen, det känns inte som om mitt eget arbete kan räknas som forskning. Kanske är det forskarnas uppgift att ta till sig det som jag i egenskap av förskollärare beskriver, och inte tvärtom. Eller så skulle vi hamna någonstans i mitten, och det kanske var det vi gjorde också. Och resan är ju inte slut bara för att cirkeln är det. Den fortsätter förhoppningsvis hela livet. Lotta Escoto, Förskollärare, Per Albins Hems förskola Att få koppling till forskning utifrån mitt arbete på fältet har inspirerat och gett mig många insikter om mig som verksam pedagog och om förskolan som formad och formande av olika normer i samhället. Diskussionerna med deltagarna i gruppen har gett nya infallsvinklar och möjlighet att forma mina tankar till ord. Att utifrån där jag varit i min process fått texter tilldelat till mig och tips på vägar jag kan gå har varit ett stort stöd. Jag har aldrig sett mig som en forskare eller någon som är smart nog att förstå och orka läsa avhandlingar eller forskningsbaserade texter, men jag älskar att spela teater och gå in i roller. Genom att spela rollen av att vara den personen har jag nu istället triggat igång ett sug efter att ta del av mer forskning och relatera mitt arbete till det; forska vidare i min dagliga tillvaro på förskolan. Min kreativitet fungerar som bäst när praktik och teori kombineras, och längs med vägen på denna forskningscirkel har dels en monolog, Queer i förskolan, tagit form och spelats på bland annat Malmö Högskolas arrangemang Perspektivdagarna, dels ett genusprojekt på min egen förskola där jag själv gått in som handledare till mina kollegor i genuspedagogik. Ett genusnätverk har startats mellan Kulladal, där Sofi och Lotta jobbar, och Lindeborgs rektorsområde, där jag jobbar. Nätverket var ett initiativ från oss och fick chefsstöd. Att fortsätta det genuspedagogiska arbetet utanför cirkeln men fortfarande tillsammans med Lotta och Sofi känns både tryggt och roligt. Slutligen vill jag tacka Annika, för handledning och stöd, och alla deltagare i cirkeln. Tack. Emelie Lysholm, Förskollärare/dramapedagog, Lindeborgs förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Båda könen ska bli vinnare

Båda könen ska bli vinnare SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Båda könen ska bli vinnare Värdet av genus & jämställdhet i förskolan. FÖRFATTARE MOA WAHLQVIST OCH JENNY WENNBLOM ARTIKEL NUMMER 6/2010

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Tidiga insatser. Spridningskonferens den 26 februari

Tidiga insatser. Spridningskonferens den 26 februari Tidiga insatser Spridningskonferens den 26 februari Samverkansforskning i projektet Tidiga insatser Förutsättningar, tidigare forskning, teori, process, preliminära resultat Lena.a.nilsson@hv.se, Olof.Wiedel@hv.se

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet. 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet 2011-10-17 Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer