Småbarnstiden tar ju aldrig slut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Småbarnstiden tar ju aldrig slut"

Transkript

1 FoU-rapport Småbarnstiden tar ju aldrig slut Hur parrelationen påverkas av att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning inom autismspektrat Anette Högberg

2 Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Anette Högberg och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Småbarnstiden tar ju aldrig slut

4

5 Förord Att få ett barn med en funktionsnedsättning inom autismspektrum påverkar hela familjen. Det fanns en tid då man inom barnhabiliteringen fokuserade på de känslor som denna svåra livssituation väckte. Många föräldrar saknade då praktiska råd, som kunde hjälpa dem att klara av barnet och vardagen. Idag finns det flera strukturerade handlingsprogram, som hjälper föräldrar att hantera vardagen och stimulera barnets utveckling. Men vad betyder sådana program för familjelivet? Den frågan är utgångspunkt för undersökningen som presenteras i denna rapport. Författaren har en lång erfarenhet som kurator inom Handikapp & Habilitering och som psykoterapeut på Kris- och samtalsmottagningen. Många par som kommer till denna mottagning har problem med sin parrelation. Undersökningens frågeställning framträdde ur författarens praktiska erfarenhet. Den handlar om hur parrelationen påverkas av att ha ett barn med funktionsnedsättning inom autismspektrum. Frågan är av generellt intresse emedan den belyser barnhabiliteringens insatser ur ett familjesystemiskt perspektiv. Inledningsvis gör författaren en teoretisk genomgång där parrelationens olika aspekter framträder. På detta sätt visar författaren parrelationens centrala roll i familjesystemet. Undersökningen består av ett antal intervjuer med par som analyserats utifrån en systemteoretisk referensram. Resultaten är mycket intressanta. Av dem framgår att ett funktionellt föräldraskap prioriteras tidigt och att betydelsen av återhämtning och bearbetning underskattas. Författaren framhåller betydelsen av att beakta och värna föräldrarnas parrelation i planeringen av insatser. Undersökningen bidrar på ett förtjänstfullt sätt till barnhabiliteringens arbete med bemötande och delaktighet. Carina Hjelm Habiliteringschef

6

7 Sammanfattning Denna rapport belyser hur män och kvinnor själva uppfattar att deras parrelation har påverkats av att få ett barn med funktionsnedsättning inom autismspektrat. Fem föräldrapar deltog i undersökningen som bygger på enskilda intervjuer med varje förälder. Studien har en kvalitativ och explorativ form och har tolkats utifrån ett systemteoretiskt synsätt. Ett cirkulärt tänkande är således grunden för analysen som fokuserar på hur föräldraskap och parrelation påverkar varandra. Undersökning inleds med ett teoretiskt avsnitt där olika aspekter av parrelation och föräldraskap lyfts fram. Vad händer med parrelationen när mannen och kvinnan blir föräldrar och vad är det som särskiljer påverkan på parrelationen om barnet har funktionsnedsättning inom autismspektrat? Forskningsresultat presenteras om samband mellan kärlek och hälsa samt tidigare studier som gjorts om föräldrar till barn med autism. Slutligen är nätverkets betydelse för parrelationen i fokus. I denna undersökning bekräftas att parrelationen påverkas av att få ett barn med svårigheter inom autismspektrat. Det är flera faktorer i själva funktionsnedsättningens karaktär som bidrar till detta; att barnet ofta har ett helt normalt utseende men ett avvikande beteende, att de kan ha behov av en tillrättalagd tillvaro som styr övriga familjen, att det kan vara svårt att nå fram till barnet och få uppleva verkliga möten. Detta är några exempel på faktorer som bidrar till att föräldrarna begränsas i sin tillvaro och att de istället för att bli bekräftade som par och föräldrar blir ifrågasatta av omgivningen. Det är också flera föräldrar som liknar föräldraskapet till barn med autism med föräldraskapet till riktigt små barn. Att vara småbarnsförälder innebär att barnets behov är det centrala som styr hela tillvaron. Under denna period riskerar kärleksrelationen både att få för lite utrymme och för låg prioritet. Studien visar också att samarbetsrelationen och det funktionella i föräldraskapet uppmuntras och förstärks när man blir förälder åt ett barn med autism. Om samarbetsrelationen är alltför bristfällig eller alltför välfungerande kan detta få en negativ inverkan på övriga aspekter av parrelationen. De intervjuade föräldrarna använde bland annat följande ord när de beskrev vad som hände med relationen; att de fick bilda ett team tillsammans, det är liksom ett företag som man håller ihop eller vi blev mera som kompisar med ett gemensamt uppdrag. I frågor om nätverkets betydelse framkommer hur högt den äldre generationens insatser värderas samtidigt som föräldrarna har en ambivalens mot att ta emot den avlastning som samhället erbjuder. Föräldrarna har fått god hjälp av habiliteringen när det gäller att hitta strategier för att bli bättre föräldrar. De har saknat intresse och stöd för hur de själv mår i sin parrelation främst när utredning och diagnos gavs men också senare i den fortsatta kontakten med habiliteringen.

8

9 Författarens förord Det har nu gått mer än tre år sedan jag började fundera på ämnet till uppsatsen som skulle skrivas inom ramen för min psykoterapeututbildning. Idén som då föddes har sedan vidareutvecklats på olika sätt och det känns roligt att den nu till sist också har blivit en färdig rapport. Det är många som jag har anledning att tacka för inspiration och stöd. Mitt allra största tack vill jag ge till alla föräldrar som har deltagit i undersökningen. Utan er medverkan hade rapporten inte funnits idag. Ni gav mig av er tid trots att den inte var lätt att finna och hade mod att berätta också om det som många gånger kan vara svårt att sätta ord på. Ett varmt tack till min handledare Britta Högberg som med stort engagemang och tålamod gav mig redskap att steg för steg omvandla idé till en färdig rapport. Tack också till FoUU-enheten för ekonomiskt stöd som gjorde att jag kunde ägna mig åt detta arbete under en period. Jag vill även tacka chef och kollegor på Kris- och samtalsmottagningen, lärare och kurskamrater på Psykoterapisällskapet AB:s utbildning, föräldrar och annan habiliteringspersonal som jag träffat i olika sammanhang där tankarna i denna rapport har prövats. Tack också till några av mina allra närmaste; Roland, Kristoffer, Julia, Hjalmar och inte minst min man Anders, som alla på olika sätt dragit sitt strå till stacken. Vendelsö gård Anette Högberg

10 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 Familjen... 4 Parrelationen... 5 Förälskelsen... 5 Kärleksrelationen... 6 Samarbetsrelationen... 7 Kärlek och hälsa... 7 Att bli förälder... 8 Att bli förälder till ett barn med autism Autismspektrumstörning Vad ska man lära som förälder Tidigare forskning om föräldrar till barn med autism Nätverket Sammanfattning SYFTE METOD Datainsamling Databearbetning Tolkningsram Undersökningens tillförlitlighet RESULTAT Presentation av de intervjuade föräldraparen och deras familjer Föräldrarnas beskrivningar av hur barnens funktionsnedsättning visar sig i vardagen En funktionsnedsättning som inte syns Hela familjen påverkas Att fungera som ett yngre barn Reflektion Hur föräldraskapet påverkar parrelationen i psykisk och existentiell bemärkelse Hur mannen/kvinnan uppfattar att föräldraskapet har påverkat parrelationen Sorg och krisreaktion i samband med utredningen Rollfördelning och beroende Kompetenta och stolta föräldrar Reflektion Föräldrars syn på parrelationen Olikheter i tillfredsställelsen med parrelationen Den nära relationen Hur självbilden som man/kvinna påverkats av att ha fått ett barn med funktionsnedsättning... 33

11 Förälskelsen och relationens utveckling Prioritering av tid tillsammans med den andre partnern Reflektion Hur mannen/kvinnan uppfattar betydelsen av nätverkets bemötande och stöd Privata nätverket, släkt och vänner Professionella nätverket, personal Reflektion SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION AVSLUTNING LITTERATURLISTA BILAGOR

12 Inledning Som terapeut på Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga inom Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting möter jag ofta föräldrar och andra nära anhöriga till någon som har en funktionsnedsättning inom autismspektrat. De senaste åren har denna grupp ökat och var, enligt verksamhetsberättelsen för år 2007, 44 % av de anhöriga som då sökte hjälp från mottagningen. En skattning som gjordes av personalgruppen på Kris- och samtalsmottagningen visade att en tredjedel av dessa tog upp frågor om sin parrelation (Sjöström Miljand (2008:b)). Det som slutgiltigt fick mig att bestämma ämnesområde för denna undersökning, var ett samtal med en av dessa föräldrar. Besökaren var mamma till två barn som båda hade svårigheter som uppfyllde kriterierna för diagnosen autism. Barnen var fortfarande i behov av ständig tillsyn och skillnaden mot vad andra barn i samma ålder klarar, blev allt större. En frågeställning som mamman ofta återkom till i våra samtal var relationen till maken och svårigheten för dem båda att hålla sin kärleksrelation levande, samtidigt som de också skulle orka med ett extremt krävande föräldraskap. Småbarnstiden tar ju aldrig slut! sa hon en gång vilket var ett tydligt uttryck för den situation som hon befann sig i. Tröttheten gjorde att hon inte heller orkade hoppas på en förändring. Undersökningen bygger på intervjuer med fem föräldrapar. Jag har träffat samtliga föräldrar enskilt för att undersöka hur de uppfattar att deras parrelation har påverkats av att ha ett barn med autism. Min förhoppning inför arbetet med denna studie var att jag skulle få mer kunskap om vad som är anledningen till att relationsproblematik är så vanlig i denna föräldragrupp. Jag undrade om det är funktionsnedsättningens karaktär och gåtfullhet som ger upphov till stora påfrestningar, om det är att barnen under lång tid har behov som liknar de som små barn har eller om det kan finnas något speciellt i föräldraskapets karaktär som utgör en särskild påfrestning på relationen? Uppsatsen inleds med en generell beskrivning av olika aspekter på parrelation och föräldraskap. På så sätt ges en bakgrund som gör det möjligt att jämföra de intervjuades erfarenheter med en allmän bild av parrelation och föräldraskap i dagens samhälle. Därefter presenteras undersökningens metod och det som framkommit i de intervjuer som gjorts. Uppsatsen avslutas med en analys och reflektion. 3

13 Bakgrund I detta avsnitt kommer jag först att definiera begreppet familj för att sedan fokusera på parrelationen ur olika perspektiv. Tankar om vad det innebär att bli förälder och specifikt vad det innebär att bli förälder till ett barn med autism följer sedan. Därefter kommer en presentation av den forskning som gjorts om sambandet mellan kärlek och hälsa. Avsnittet avslutas med en definition av ordet nätverk. Syftet med denna bakgrund är att sätta in frågeställningen, det vill säga hur parrelationen påverkas av att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning inom autismspektrat, i en vidare kontext som sedan kommer att ligga som grund för analysen av undersökningen. Familjen I ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen definieras som ett mänskligt system som består av ett komplicerat nätverk av relationer med alldeles speciella krafter. Runefors (1994) skriver att ett mänskligt system är ett antal människor som har relationer till varandra under en tid som gör att ömsesidiga lojaliteter, beroende och funktionsuppdelning uppstår (s. 26). Familjen består av olika delsystem eller enheter som skiljer ut sig på grund av generation, funktion, intresse eller kön. Begreppen individ, dyad eller triad används beroende av hur många som ingår i de olika delsystemen. Samverkansprocessen mellan de olika delsystemen är i fokus och skapar helheten. Det är individens handlande som förändrar eller förstärker systemets aktuella mönster. En enskild del i systemet kan inte påverkas utan att också andra delar av systemet förändras. I undersökningen har jag valt att fokusera på hur triaden föräldraskap påverkar dyaden parrelation. Jag har också närmat mig parrelationen utifrån andra aspekter såsom kärleksrelationen och samarbetsrelationen. Salvador Minuchin räknas som den strukturella familjeterapins grundare. Han lade tonvikten på att analysera och bearbeta gränserna mellan system och subsystem i familjen. Hårtvid & Jensen (2005) skriver att det som skiljer en välfungerande familj från det Minuchin kallar en dysfunktionell familj, är inte frånvaron av kamp och smärta, utan om den klarar att skapa gränser som är tillräckligt klara och tydliga för att kunna ändras när det behövs (s 192). Familjestrukturens livskraft påverkas av om dessa gränser är tillräckligt starka. Minuchin (1990) menar att för ett par är en av de vitalaste uppgifterna att utveckla gränser som skyddar makarna och ger dem utrymme att tillfredställa sina egna psykologiska behov. När barnen sedan kommer ställs det krav på att finna nya gränser. Denna gång handlar det om gränser mellan föräldrasystemet och barnen. 4

14 Giddens (2001) har ett annat perspektiv när han beskriver familjen och dess utveckling. Han menar att den traditionella familjebildningen är på väg att upplösas liksom det romantiska kärleksidealet vilken innebär en ofrånkomlig ojämlikhet för kvinnan. Den nya sammanflödande kärleken förutsätter ett jämlikt känslomässigt utbyte där uppnåendet av ömsesidig sexuell njutning är en nyckelfaktor för att relationen ska bestå. Han menar att sexualiteten hittar andra former och att föräldraskapet kopplas loss från parrelationen. Om familjen utvecklas så som Giddens tänker sig så innebär detta att tryggheten och varaktigheten i parrelationen blir uppluckrad. I jämförelse med Minuchins mer traditionella familjebild så blir synen på både föräldraskapet och barnet annorlunda. Barnet blir ett gemensamt livsprojekt och kanske det enda som förenar paret. Om barnet har någon form av funktionsnedsättning kan man anta att både paret och barnet får annorlunda roller och blir mer beroende av varandra under längre tid; något som i sin tur skulle kunna leda till att makarna pressas in i mer traditionella roller. Både erfarenheter från praktisk barnhabilitering och forskning visar att mödrarna ofta tar ett betydligt större ansvar för barn med funktionsnedsättning jämfört med familjer som har normalfungerande barn. Parrelationen Detta avsnitt inleds med en beskrivning av parrelationens utveckling från den allra första förälskelsen, övergången till en kärleksrelation och slutligen vad som kännetecknar den längre kärleksrelationen. Därefter följer en reflektion över hur en aspekt av parrelationen, samarbetsrelationen, kan påverka övriga delar av parrelationen. Forskning som visar på sambandet mellan att ha en bra kärleksrelation och god hälsa avslutar avsnittet. Förälskelsen Förälskelsen är ett härligt tillstånd när både mannen och kvinnan får ny energi. Många upplever att de känner sig hela, som om man funnit sin andra hälft. Att bara sitta nära varandra är en njutning och minsta beröring väcker välbehag. I den här fasen är det onödigt att prata om att det sensuella är viktigt för att också sexualiteten ska fungera. Intresset för den andre är stort och genuint liksom närvaron i relationen. Förälskelsen är en period då båda parter bekräftar och känner sig bekräftade. Wrangsjö (2004) skriver att Två förälskade utgör varandras hela värld (s. 55). I den här perioden kan egenheter hos den andre upplevas som charmiga och det går att skratta åt olikheterna. Problem finns men de når helt enkelt inte över upplevelsehorisonten. Freud beskriver förälskelsen som en godartad psykos. Förmodligen använder han ordet godartad för att den alldeles säkert går över. Ahlborg (2005) menar att det sker någon gång mellan ett och ett halvt till två år. Perioden som sedan följer brukar kallas för tveksamhetsfasen. Idealbilden av den andre blir allt svårare att hålla kvar och glappet till verkligheten ökar. Nu är det 5

15 ofta de negativa egenskaperna hos den andre som blir tydligast och det blir svårare att överse med olikheterna. Övergången till kärleksrelationen och dess prövningar har börjat. Kärleksrelationen Efter förälskelsen inträffar en kritisk period där parets relation ofta prövas och tenderar att antingen fördjupas eller ta slut. Ofta sammanfaller denna period med att det gemensamma hemmet skapas och det är inte ovanligt att det första barnet föds. Många praktiska frågor måste lösas. Båda parter upptäcker att de har med sig varsin ryggsäck fylld med idéer om hur saker och ting ska vara. Stora och små frågor kan nu kännas lika viktiga och förmågan att kompromissa utmanas. Den närhet som var självklar i förälskelsen kräver nu ett utrymme som båda parter aktivt måste skapa och vårda för att en fördjupning av kärleksrelation ska kunna ske. Wrangsjö (2004) refererar till den amerikanska relationsforskaren John Gottman som försöker kartlägga vad som är avgörande i parets samspel för att relationen ska fungera bra och klara av att hålla ihop trots att den utsätts för olika påfrestningar. Han menar att det nedbrytande för en relation är inte om man är orättvis när man grälar utan om man är orättvis och småsint i vardagen (s 198). Om parterna inte har hittat sätt i vardagen att visa kärlek, inte vill vara nära varandra eller är intresserad av att lära känna den andre så försvinner motivationen för att hålla relationen levande. I mina möten med föräldrapar på mottagningen blir det tydligt hur olika det känslomässiga klimatet kan vara i relationen. Detta har betydelse för parets möjligheter att klara av och gå vidare när de hamnar i konflikter eller drabbas av kriser av olika slag. En del par hamnar i mönster som varken skyddar eller utvecklar kärleken. Ett sådant exempel är när avunden blir en kraft i förhållandet och mer tid och kraft läggs ner på att bevaka rättvisan än att ge varandra stöd. Allt går att konkurrera om, till och med vem som lider mest. I många skrifter betonas vikten av att kunna ha humor och lekfullhet i relationen för att bättre kunna klara den många gånger tunga vardagen. Wrangsjö (2004) skriver att leken kan vara viktig i en parrelation då lek inte är tävling och konkurrens, inte är målinriktad eller kräver prestationer. Det går inte att leka och vara rädd samtidigt (s. 109). I den längre kärleksrelationen kan problemen se lite annorlunda ut. Risken är att mannen och kvinnan inte längre känner sig utvalda och prioriterade utan tas för givna som familjemedlemmar som alltid funnits. Böhm (2006) skriver att kärleken utvecklas i en paradox - att inte kunna räkna med den andre samtidigt som man känner tillit och samhörighet (s. 238). För att lusten och attraktionen ska finnas kvar behövs nyfikenhet för varandra och att spänning och avstånd skapas. 6

16 Den ömhet som var gynnsam för sexualiteten i förälskelsen kan ha motsatt verkan i kärleksrelationen. Wrangsjö (2004) framhåller att i passionens värld är annat viktigare än jämställda förhandlingar, empatisk förståelse och vänskaplig solidaritet (s. 300). Perel (2006) betonar också avståndet som behövs för att lusten ska hållas levande. Att utmaningen ligger i att kunna förena behovet av trygghet och förutsägbarhet med vår längtan efter spänning, mystik och omtumlande upplevelser. Samarbetsrelationen Wrangsjö (2004) beskriver de många olika infallsvinklar som finns för att studera parrelationen i sin bok Leva tillsammans. Han avslutar denna skrift med att reflektera över hur olika sidor av parrelationen påverkar varandra och hur man kan få ihop dessa till en harmonisk helhet. Att romantik, förälskelse och sexualitet hör ihop är nog inte främmande för någon. Det är inte heller särskilt kontroversiellt att föräldraskapet har en tendens att breda ut sig på de övriga aspekternas bekostnad. När det gäller en väl fungerande samarbetsrelation blir det genast svårare och mer komplicerat att förstå konsekvenserna för parrelationen. Det paradoxala är att både ett alltför dåligt samarbete och ett alltför bra kan omintetgöra det övriga parlivet och vara ett hot mot kärleksrelationen. Wrangsjö (2004) skriver Om allt samarbete fungerar smidigt och friktionsfritt med snabba beslut, ömsesidig flexibel anpassning och god framförhållning riskerar paret att bli en familjelivsmaskin där samarbetet blir det högst prioriterade värdet. Att samarbeta får hög status och kanske allt man orkar med. Man får inte syn på varandra genom friktioner, man förnimmer inte varandras egensinnighet och starka underliggande känslor och önskemål. Det kan bli något själlöst över samvaron (s ). I beskrivningen av parrelationens utveckling blir det tydligt att det som ofta fungerar alldeles självklart i förälskelsen sedan medvetet måste prioriteras för att kärleksrelationen ska kunna utvecklas och finnas kvar. Detta kräver sannolikt mer kraft i familjer där barnen har olika funktionsnedsättningar och behöver få mer uppmärksamhet av sina föräldrar under lång tid. Det avstånd som den längre kärleksrelationen får näring av kan också vara svårare att ge utrymme för om barnens särskilda behov medför att paret blir mer beroende av varandra. Att det också finns ett samband mellan att må bra i sin parrelation och god hälsa visar den forskning som nu presenteras. Kärlek och hälsa Medvetenheten om sambandet mellan vår hälsa och hur vi har det i den allra närmaste relationen ökar alltmer i samhället. Det finns röster som menar att eventuell relationsproblematik borde utforskas i all kontakt med sjukvård och socialtjänst. Andra anser att det skulle kränka integriteten om denna fråga ställdes. 7

17 Enligt Orth-Gomer (2005) som forskat om Kvinnor och Kranskärlsjukdomar, gjordes oväntade upptäckter som att stress och belastning i äktenskap eller parrelation innebar den ojämförligt största hjärtrisken både när det gällde risken för hjärtinfarkt och risken för återfall eller för att dö i hjärtinfarkt. Andra undersökningar visar att det finns en direkt koppling mellan interaktionen i en relation och immunförsvaret. Om man är under kronisk stress fungerar inte immunförsvaret som det ska. Whisman (1999) påvisar i sin forskning att sannolikheten att få en depression inom en tolvmånadersperiod är tre gånger så hög om man lever i en dålig relation i jämförelse med om man lever i en bra relation. Lundblad (2005) har i sin avhandling om Kärlek och Hälsa kommit fram till att kvinnor påverkas mer i både positiv och negativ bemärkelse av hur kvalitén i parrelationen ser ut. Det är kvinnorna som både har flest och allvarligast symptom på ohälsa bland de par som söker hjälp för sin relation. Om relationen upplöses så är det istället männen som får flest symptom. Det visar sig också att männen då får ett mer negativt beteende och lever mer ohälsosamt vilket medför en ökad dödlighet. Lundblad menar att långvariga problem i den nära relationen kan jämföras med att vara utsatt för kronisk stress under lång tid av andra orsaker. Hon undersöker också vilka faktorer som finns i de parrelationer där makarna själva betraktar relationen som lycklig. Dessa är gemensamma fritidssysselsättningar, ett välfungerande sexualliv, en gemensam livsfilosofi, att gräl förekommer, gemensamma projekt och en god och stimulerande kommunikation. Avgörande faktorer i en kris är om man har bestämt sig för varandra och om man kan se problemen som en utmaning värd att investera kraft och energi på att lösa. Vikten av att ha det bra i den allra närmaste vuxenrelationen blir tydlig i den forskning som redovisats. Att detta sedan på olika sätt återverkar i föräldraskapet och relationen till barnen verkar troligt. Om barnet har en funktionsnedsättning och därmed också en större känslighet så kan man vänta sig att sårbarheten i parrelationen ökar och att det blir ännu mer betydelsefullt att också kunna ha det bra tillsammans. Att bli förälder Att få barn är för många det största som kvinnan och mannen kan uppleva tillsammans. Barnet kan vara symbolen för den gemensamma kärleken. Den personen som man vill få barn med är utvald. När barnet har kommit omprövas det som tidigare fyllde livet och känns kanske inte längre lika viktigt. Bäck-Wiklund (1997) har i sin undersökning fått belägg för att barnen är den centrala punkten i såväl kvinnors som mäns livsplaner. Att få barn blir det gemensamma framtidsprojektet som är värt att kämpa för och som ger livet mening. Kravet på kompetens, samarbete och uthållighet ökar. Hon skriver att barnet blir en förlängning av föräldrarnas jag, det öppnar nya möjliga livsvägar för föräld- 8

18 rarna samtidigt som andra stängs (s. 10). I studien, där hon har intervjuat ett antal småbarnsföräldrar, är det tydligt hur det mesta kretsar kring det lilla barnet och hur parrelationen blir mindre viktig. Om föräldrarna får frågor om framtiden är det oron för barnen som kommer fram. Även Hedenbro (2003) menar att parrelationens villkor förändras när barnen föds. Den tidigare villkorade kärleken - som byggde på lust - övergår nu till att bli villkorslös. Parrelationen går att bryta upp men aldrig föräldraskapet vilket betyder att paret genom barnet binds till varandra på ett oåterkalleligt sätt. Ahlborg (2005) har skrivit en skrift med namnet Lust och samliv, att må bra i sin parrelation som nybliven förälder som är tänkt att delas ut till nyblivna föräldrar. Hon skriver att det finns flera studier som hävdar ett samband mellan de tre dimensionerna: upplevelse av föräldraskapet, barnets välmående och intimiteten mellan föräldrarna i parrelationen. Tycker man t.ex. att omställningen till att bli förälder är väldigt stor och upplever man föräldraskapet som omvälvande, så fokuseras ju det på bekostnad av parrelationen och intimiteten (s. 15). Hon menar att om man mår bra i sin parrelation kan känsligheten och lyhördheten för barnet öka och barnet mår då också bättre. Skriften beskriver småbarnstiden som en period då sexualiteten är på sparlåga. Rent kroppsligt är kvinnan trött efter graviditet och förlossning och hormonbalansen är förändrad. Det lilla barnet håller kanske båda föräldrarna vakna på natten och den ständiga sömnbristen påverkar. Barnet själv ger mycket av kroppslig närhet och engagemang så att intresset för den andre partnern kanske inte känns lika stort. Alborg (2005) vill med sin skrift betona vikten av att ändå inte glömma bort parrelationen under den här perioden och att kompensera bristen på sexualitet med sensualitet för att hålla parrelationen vid liv och underlätta vägen tillbaka till varandra. Hon ger konkreta råd som alla har syftet att försöka se och bekräfta varandra. I det sensuella ingår att fortsätta att ha kroppskontakt med varandra även om den nu sker på ett kravlöst sätt som känns bra för båda parter. I flera skrifter beskrivs hur de sexuella känslorna måste väckas på nytt när barnet börjar bli lite äldre. Det här är ofta något som inte sker av sig själv. Lundmark (1998) menar att den nyblivna mamman behöver uppvaktas och få påtagliga bevis på att hon kan få något från mannen som barnet inte kan ge. Perel (2006) skriver lite fyndigt att Av sex blir det barn. Så det är ju ironiskt att barnen, som ju är det fysiska resultatet av föräldrarnas kärlek, så ofta blir ett hot mot just den kärlek som gav dem livet (s. 155). Barnet blir på ett paradoxalt sätt parets gemensamma framtidsprojektet; samtidigt är det kanske också det största hotet mot deras parrelation. Utifrån målsättningen med denna undersökning väcks också frågan vad skillnaden är om barnet har funktionsnedsättning inom autismspektrat. Påverkas mannens och kvinnans egen bild av hur de lyckats 9

19 med det gemensamma projektet barnet? Hur påverkar detta i sin tur parrelationen? Att bli förälder till ett barn med autism Efter att ha reflekterat över vad det kan innebära för parrelationen att få barn väcktes frågan om vad det kan innebära för parrelationen att få ett barn med funktionsnedsättning inom autismspektrat. Avsnittet inleds med en beskrivning av hur autismspektrumstörningar definieras. Därefter följer en redovisning av hur föräldrarna reagerade när de fick veta att barnet hade autism och vilken kunskap om autism som förmedlades till föräldrarna. Slutligen presenteras tidigare forskning om föräldrar som har barn med autism. Autismspektrumstörning Autismspektrumstörning är ett begrepp som ofta används som ett samlingsnamn för autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Lorna Wing (1998) var först med att använda detta begrepp för att beskriva hur svårigheterna vid autism kan uppträda i många olika former, som i ett spektrum. De centrala problemområdena vid autism är: svårigheter med socialt samspel, med kommunikation samt med beteende- och föreställningsförmåga. Svårigheterna inom dessa problemområden visar sig på en mängd olika sätt hos den enskilda individen och är beroende av bland annat begåvningsnivån. Många har också problem inom andra områden till exempel med motorik och svårigheter med olika psykologiska och fysiologiska funktioner. Valet av diagnos säger ofta något om den kognitiva förmågan. Diagnoserna Aspergers syndrom eller högfungerande autism kan till exempel inte ställas om barnet också har ett förståndshandikapp. Stern (2005) menar att det är i det intersubjektiva fältet, dvs. stämningsläget mellan oss människor, som vi möts och kan dela levd erfarenhet. I kontakten med personer som har någon form av autismspektrumstörning påverkas möjligheten att nå fram till verkliga möten. Som förälder till ett barn med autism blir det svårare att tolka vad barnet vill och tillvaron kan präglas av missförstånd och frustration. Detta kan påverka både föräldraskapet och parrelationen. Vad ska man lära som förälder För en del föräldrar kan beskedet om att barnet har någon form av autismdiagnos komma som en chock. Detta har man inte alls kunnat föreställa sig och det kan ta mycket lång tid att ta till sig och förstå. För andra kan beskedet istället vara en lättnad och en bekräftelse på det som de själva har förstått sedan länge. Oavsett när föräldrarna förstår att barnet har autism så är det ett besked som förändrar och tvingar fram en omprövning av tidigare tankar. Bilden av det barn som föräldrarna en gång drömde om stämmer inte längre överens med det barn som de har. Kvinnans och mannens bild av sig själva som föräldrar förändras liksom bil- 10

20 den av det gemensamma livsprojektet. Samtidigt som föräldrarna är inne i denna känslomässiga bearbetning och omställning förväntas de också ta till sig ny kunskap och skapa strategier för att få vardagen att fungera. Det har visat sig att förhållandet mellan parrelationen och föräldraskapet är föga utforskat när det gäller barn med autism. Den litteratur jag funnit består av självbiografier, i vilka föräldrar ibland beskriver sin relationsproblematik. Vanligtvis rör det sig om faktaböcker som handlar om vad föräldrar ska göra för att bäst kunna hjälpa sina barn. En klassisk bok av detta slag är Lorna Wings bok (1998) Autismspektrum med undertiteln Handbok för föräldrar och professionella. Wing är själv förälder till ett barn med autism och är en av föregångarna när det gäller att lära ut hur dessa barn ska bemötas. I boken kan man bland annat läsa: att Miljön och den dagliga rutinen måste vara strukturerad, organiserad och förutsägbar (s. 118) det vanliga sättet att interagera med barn och lära dem sociala regler går inte att tilllämpa (s. 64), att på sjukhus så måste föräldern dölja sin naturliga oro och visa upp ett lugnt och tryggt yttre för barnet (s. 164) i kontakten med syskonen ska man göra det lättare genom att lugnt acceptera alla sina barn, genom att diskutera och förklara och visa sin kärlek och uppmuntran (s. 205), enighet inom familjen är en viktig faktor om man på ett bra sätt ska klara den press som det innebär att uppfostra ett barn med autism (s. 211) På grund av sin kärlek till barnet härdar föräldern ut under de första åren, även om barnet inte reagerar på kontaktförsök (s. 207) På ett ställe hittar jag ett kort avsnitt om att det också är viktigt att ta hand om sig själv för att orka. Där ges följande råd till föräldrarna. Föräldrar skall inte glömma bort sig själva på schemat. De behöver vila och avkoppling borta från familjen för att kunna behålla sinnet för proportioner (s. 208). Att parrelationen påverkas nämns på ett annat ställe liksom behovet av stöd utifrån. vissa föräldrar kommer närmare varandra på grund av att de har ett barn med funktionshinder, medan andra kommer ifrån varandra på grund av stress. Stöd från släktingar på båda sidor, hjälp från yrkesverksamma inom området och lämplig placering bidrar till att familjens bördor blir lättare att bära 11

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011 Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.

Frågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans. bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Familjeinriktade insatser; Parterapi. Familjeinriktade insatser; Parterapi. Eva Sjölander Leg. Psykoterapeut/familjeterapeut. Beroendecentrum Stockholm, EWA- mottagningen. Alkoholmottagning för kvinnor med barn och nyblivna föräldrar med olika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer