Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ 2013-365"

Transkript

1

2 Miljöredovisning 2012 Dnr LiÖ

3 (24) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 STRATEGISKT MÅL AVFALL ENERGIANVÄNDNING FARLIGA ÄMNEN LIVSMEDEL LÄKEMEDEL TRANSPORTER OCH RESOR UPPHANDLING OCH INKÖP UTBILDNING OCH INFORMATION GRUNDLÄGGANDE MILJÖARBETE... 24

4 (24) Sammanfattning Nedan redovisas resultatet av de målvärden som politiskt beslutats för att mäta hur väl landstinget lever upp till de egna miljömålen. Målområde Målvärde Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2012 uppgå till minst 50 % av den totala mängden avfall från sjukhusen. Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % lägre år 2012 jämfört med år 2008 (228 kwh/kvm). 100 % av landstingets fastigheter skall år 2012 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt Landstingets utfasningslista med minst 10 % till år Jämfört med 2009, 65 st) Resultat % 28 % 27 % -1,8 % 0 % -6,4 % 92,7% 92,7% 92,7 % - 9 % 17 % 21,5 % Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 26 % år ,5 % 22 % 22 % Minska läkemedelskassationen från sjukhusen med 50 % år 2012 jämfört med år 2009 (6,9 ton). - 4,3 % - 24 % - 43 % Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2012 jämfört med år 2009 ( mil). 0,5 % 0 % - 5 % Andel miljöbilar ska uppgå till minst 100 Hyrbilar 100 % 100 % 100 % % år Leasing-/egna bilar 65 % 79 % 82 % Förmånsbilar 79 % 96 % 100 % Resultatet visar att mål för energianvändning är uppnått med råge medan det återstår att ställa om två fastigheter för att uppnå mål om uppvärmning. För transporter är målet uppnått vad gäller hyrbilar och förmånsbilar medan det finns en bit kvar vad gäller leasingbilar. Målet väntas nås under år När det gäller avfall så går det åt fel håll, totala avfallsmängden ligger på en jämn nivå och andelen materialåtervunnet avfall minskar trots att matavfallsåtervinning tillkommit på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Målvärdet för läkemedel rör också avfall och där har kraftiga förbättringar skett, men det var en ambitiös målsättning. Trots den kraftiga minskningen så slängs fortfarande cirka 4 ton oanvända läkemedel varje år. Det är viktigt att påpeka att i den siffran ingår också förpackningar och kartonger som troligen väger mer än själva läkemedlen. Farliga ämnen definieras i landstingets miljömål som utfasningsämnen som är ämnen som ska fasas ut från användning på grund av att de är så hälso- och miljöfarliga. Det är främst inom laborationsverksamhet och tandvård som användning av kemiska produkter av den sorten används. Även här visar målvärdet att utvecklingen går åt fel håll, men i stor grad består det i att registreringen över vilka produkter som används har förbättrats. Målet om ekologiska livsmedel kommer troligen att nås under år För att leva upp till de miljömål som gäller för landstingets verksamhet så måste miljöarbetet bedrivas i varje verksamhet och av varje medarbetare. En förutsättning är då att varje

5 (24) medarbetare och chef är medvetna om vilken miljöpåverkan verksamheten har, vilka möjligheter som finns att förbättra situationen och vad som ska prioriteras. De flesta produktionsenheter har nu gjort en sådan kartläggning och mer än hälften har också utifrån det tagit fram planer för att gå från ord till handling. Förändringar för att skapa en bättre miljö handlar ofta om att förändra vanor. Prova-på-kort till medarbetare för att testa att åka kollektivt till arbetsplatsen är en av åtgärderna som vidtagits under året för att hjälpa till att ändra till miljö- och hälsosammare vanor och som faktiskt gett resultat. Ett annat exempel på att förända vanor, för att bland annat minska miljöpåverkan, är att använda alternativa mötesformer. Under året har två viktiga kartläggningar gjorts för att minska landstingets klimatpåverkan den ena handlar om landstingets tjänsteresor och hur medarbetare tar sig till och från arbetsplatsen och åtgärder för att effektivisera dessa resor ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Den andra handlar om hur energiförbrukningen i verksamheterna kan effektiviseras. Kartläggningarna är ett viktigt underlag för att tydliggöra nuläge och utvecklingspotential samt för att fastställa konkreta åtgärder för landstinget som helhet och för berörda verksamheter. Det är glädjande att målet för energieffektivisering är uppnått. Samtidigt är bedömningen att fler åtgärder är möjliga utan större investeringar. Det innebär att landstinget borde klara av ett ganska tufft och långsiktigt energimål. Utöver klimatpåverkan är giftfri miljö en av de väsentligaste miljöfrågorna som vi står inför och som även har mycket stor påverkan på vår hälsa. Inom nybyggnation byggs fortfarande en stor del produkter in som innehåller olika grad av farlighet för vår hälsa och miljön. Landstinget måste fortsätta att ställa krav om att undvika hälso- och miljöfarliga kemikalier i produkter och varor och kräva information om innehåll. Det är vår rättighet och skyldighet. Varje verksamhet behöver också öka medvetenheten om vilka produkter de hanterar som faktiskt kan var skadliga och vad de kan göra för att minimera användningen.

6 (24) Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i november 2009 att fastställa Vision och mål för landstingets miljöarbete, åren Under året gjordes en lätt modifiering så att målen även omfattar år Förlängningen har gjorts i väntan på en mer genomgripande förändring av den strategiska styrningen av miljöarbetet. Miljömålen består av sex målområden med tillhörande mål och målvärden. Till detta tillkommer tre områden/verktyg för att nå uppsatta mål. Miljömålsområdena är: 1. Avfall 2. Energianvändning 3. Farliga ämnen 4. Livsmedel 5. Läkemedel 6. Transporter och resor 7. Upphandling 8. Utbildning och information 9. Grundläggande miljöarbete. I landstingets årsredovisning redovisas kortfattat resultat och insatser inom miljömålsområdena. Miljöredovisningen är ett fristående dokument som ger en fördjupad redovisning av insatser och resultat. Som underlag till miljöredovisningen används uppgifter från stödfunktioner såsom FM centrum (avfallsvolymer, energiförbrukning, farliga ämnen i byggnation, lustgasförbrukning, inköp av ekologiska livsmedel, läkemedelskassationer), Upphandlingscentrum (upphandlingar med miljökrav, andel miljöbilar, drivmedelsförbrukning) och Resurscentrum (resa med egen bil i tjänst) m fl. Från respektive centrum sammanställs också resultatet av den årliga uppföljningen av verksamheternas grundläggande miljöarbete genom en checklista (RHcheck miljö) och registrering av kemiska produkter i landstingets IT-stöd Klara. Miljöredovisningen innehåller inte någon redogörelse för insatser som har skett i varje enskild produktionsenhet. Fler insatser än de som nämns här kan därför ha påverkat resultaten.

7 (24) Strategiskt mål I landstingets treårsbudget och i landstingsdirektörens verksamhetsplan finns miljö med som ett målområde i processperspektivet. Respektive produktionsenhets miljöarbete följs upp med följande mål och mått: Strategiskt mål Framgångsfaktor Nyckelindikatorer Mål 2012 Resultat 2012 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Andel produktionsenheter som har ett tillfredsställande miljöarbete Andel verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler/ motsvarande) som genomför RH-check-Miljö 75 % 67 % 100 % 50 % Insatser och resultat För år 2012 har framgångsfaktorn Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete kompletterats med nyckelindikatorn Andel produktionsenheter som har ett tillfredsställande miljöarbete. Innebörden av tillfredsställande miljöarbete kommer att justeras för varje år för att ständigt förbättra miljöarbetet. För år 2012 innebär tillfredsställande miljöarbete att varje produktionsenhet ska ha en kontaktperson för miljöfrågor och kartlägga sin miljöpåverkan och utvecklingsmöjligheter i förhållande till landstingets miljömål. Utifrån detta arbete ska handlingsplaner tagits fram för år Resultatet för året är att av 18 produktionsenheter har 14 kartlagt sin miljöpåverkan och utvecklingsmöjligheter och 12 har fastlagt handlingsplaner. Liksom tidigare år har verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet följts upp via en checklista (RH-check) som innehåller olika kontrollfrågor kring exempelvis hantering av avfall och kemiska produkter, miljöhänsyn avseende transporter och inköp etc. Andelen verksamheter som utfört checklistan är 50 procent, vilket är otillfredsställande eftersom målet är att varje verksamhet årligen ska utföra denna egenkontroll. Reflektion För att leva upp till de miljömål som gäller för landstingets verksamhet så måste miljöarbetet bedrivas i varje verksamhet och av alla medarbetare. En förutsättning är då att varje medarbetare och chef är medvetna om vilken miljöpåverkan verksamheten har, vilka möjligheter som finns att förbättra situationen och vad som ska prioriteras. De flesta produktionsenheter har nu gjort en sådan kartläggning och mer än hälften har också utifrån det tagit fram planer för att gå från ord till handling.

8 (24) 1. Avfall Mål Öka resurshushållning och minimera mängden avfall och dess miljöpåverkan genom att: Materialåtervinna avfall. Återanvända möbler utrustning och material mellan verksamheter, där så är möjligt. Använda flergångsprodukter framför engångsprodukter, där så är möjligt. Hantera avfall på ett effektivt och säkert sätt. Målvärde Resultat 2012 Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2012 uppgå till 1 29 % 28 % 27 % minst 50 % av den totala mängden avfall från sjukhusen. Insatser och resultat Andelen materialåtervunnet avfall från Universitetssjukhuset i Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM) är 27 procent och har minskat något de senaste åren och är därmed en bit ifrån målet om 50 procent. I tabell 1 redovisas avfallsvolymer sammantaget för sjukhusen fördelat på slag av avfall. Tabell 1. Avfall från sjukhusen US, ViN, LiM åren fördelat på avfallstyp. LiÖ 2009 (ton) 2010 (ton) 2011 (ton) 2012 (ton) Brännbart Deponi Farligt avfall Materialåtervinning Totalt Det brännbara avfallet ligger i linje med tidigare år och uppgiften är pålitlig eftersom vägning sker vid hämtning. Minskningen beror på att det smittförande stickande/skärande avfallet tidigare autoklaverades för att sedan skickas som ofarligt brännbart avfall. I samband med ombyggnation vid miljöstationen på US har autoklaven tagits ur bruk och stickande/skärande avfall skickas istället som farligt avfall. Därmed har det farliga avfallet också ökat. För US del har smittförande ökat mest, nästan med det dubbla. Anledningen är att kartongerna för smittförande avfall har bytts ut mot plasttunnor som är säkrare men väger betydligt mer. Dessutom använder vården mer säkerhetsprodukter där kanylen innesluts i en plasthylsa. Både kanyl och plastskydd hanteras som smittförande avfall. På grund av utrymmesbrist för containrar i samband med ombyggnation har hårdplast, papper, pappkartong/wellpapp inte kunnat sorteras på US sedan augusti 2012 vilket kraftigt påverkar andelen materialåtervunnet avfall. Återvinningen av papper har halverats (minskning med 74 ton). Ytterligare orsaker till minskningen är att den stora papperstuggen på miljöstationen US tagits ur bruk och sekretesspapper från både US och ViN går till förbränning. Samtidigt har 1 Beräkningarna för avfall har justerats för att harmonisera med nyckeltal som tagits fram för samtliga landsting, varför resultaten historiskt justerats jämfört med tidigare redovisningar.

9 (24) ökad användning av läsplattor och krav på e-legitimation vid utskrift bidragit till att förbrukningen av kontorspapper minskat med fyra procent (8 ton) jämfört med föregående år. Under slutet av år 2011 infördes uppsamling och återvinning av matavfall från köket på ViN och i statistiken för materialåtervunnet avfall ingår från och med detta år en uppskattad vikt för matavfall från ViN. Uppskattningen görs utifrån antal tömningar och tankbilens volym. För år 2012 uppgick matavfallet, som är blandat med vatten, till cirka 10 ton från ViN och till cirka 18 ton från US. Elektronikskrot har kraftigt ökat, särskilt på ViN, där Projekt Höströj har skett och dessutom har det på ViN bytts ut en hel del IT-utrustning. Inget metallskrot redovisades på ViN föregående år men har nu återgått till det normala (ca 18 ton). Reflektion För att minimera mängden avfall som går till förbränning är det viktigt att produkter som köps in inte generar onödigt avfall eller avfall som inte kan återvinnas på grund av sammansatta materialslag eller innehåll av farliga ämnen. Vid upphandling och inköp bör därför produkter som är tillverkade av återvunnet eller förnybart material prioriteras och produkternas livslängd beaktas. För att effektivisera och miljöanpassa landstingets användning av produkter behövs en ökad medvetenhet om vilken påverkan olika produkter och material har på miljön. Minskning av materialförbrukning kan ske genom ändrade arbetsmetoder t ex att onödiga moment eller förbrukning identifieras eller genom övergång till flergångsprodukter. Framgångsrika arbetssätt och metoder kan sedan spridas och införas i hela landstinget. För att skapa incitament för verksamheterna är det viktigt att utveckla uppföljningen och återkopplingen av avfallsstatistik. Åtgärder behöver också ske för att rusta upp miljörummen på US och ViN med bland annat tydligare skyltar. Även inom byggande är det väsentligt att åtgärder vidtas för att planera kretsloppsanpassat och resurssnålt. Hur väl landstinget lever upp till det nationella målet om minst 70 procent återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av byggnads- och rivningsavfall år 2020 är inte känt.

10 (24) 2. Energianvändning Mål a) Minska behovet av och effektivisera energianvändningen genom att: Arbeta med energibesparande åtgärder inom varje verksamhet. Minska energi- och vattenanvändningen vid uppvärmning och teknisk drift av byggnader. Energi och yteffektiviseringsåtgärder alltid ska finnas med i byggprocessen vid lokalförändringsprojekt. Ställa krav på energieffektiv utrustning vid upphandling, där så är möjligt. b) Öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor genom att: Främja fjärrvärme/fjärrkyla och förnybara energikällor som t ex solenergi, biobränsle och vindkraft. Upphandla fossilfri el. Målvärde Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % lägre år 2012 jämfört med år 2008 (228 kwh/kvm). 100 % av landstingets fastigheter skall år 2012 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. -1,3 % (225 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) 0,4 % (229 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) Resultat ,4 % (213 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) Insatser och resultat Ett av landstingets miljömål är att 100 % av landstingets fastigheter ska värmas upp med fjärrvärme eller ha förnybar energikälla som huvudvärmekälla. Landstinget köper el som är producerad av biobränsle, vindkraft och vattenkraft vilket innebär att elanvändning i landstinget är fossilfri. Landstingets värmeanvändning består framförallt av fjärrvärme, som produceras olika beroende på kraftverk och kommun, och är till procent fossilfri. Någon oljeeldning finns inte kvar utöver reservkraft och endast en liten del elvärme finns i landstingets fastighetsbestånd. I dagsläget utreds alternativa uppvärmningsmetoder för de två fastigheter som fortfarande är eluppvärmda. Den kyla som används i landstingets lokaler kommer dels från fjärrkyla och dels från eldrivna kylmaskiner. Inom fastighetsdriften har arbete fortgått i den energigrupp som bildades föregående år. Åtgärder som vidtagits på sjukhusen är att anpassa ventilation och temperaturnivåer efter verksamheternas arbetstider och kontrollera energistatistik för att hitta onormala förbrukningar och läckor och snabbt åtgärda dessa. Nattvandringar har genomförts för att identifiera onödiga förbrukningar nattetid. Exempelvis hittades trasiga belysningsstyrningar under nattvandringar, vilket medförde att belysning var igång trots att ingen verksamhet fanns i lokalen, ventilationsaggregat som gick dygnet runt trots att det bara var dagverksamhet. Dessutom har konstaterats att många datorer står på nattetid i onödan. Ventilationsaggregat har förbättrats genom att byta ut konstantflödesdon till tryckoberoende flödesregulatorer vilket har minskat elförbrukningen i fläktarna. Belysningsstyrning, byte till energieffektivare radiatorer, LED-belysning och ombyggnad av ventilationsaggregat i vissa fastigheter på US är exempel på åtgärder som bidragit till sänkt energi- och värmeförbrukning. På LiM har styrning för värme till huvudentré haft bristande funktion vilken nu har ersatts med ny vilket inneburit en energibesparing.

11 (24) I tabell 2 2 redovisas värme- och elförbrukning i landstingets fastigheter i relation till antal kvadratmeter. Tabell 2. Energiförbrukning per kvadratmeter (BRA), LiÖ. åren Värmeförbrukning, graddagskorrigerad, MWh Elförbrukning, MWh Yta i bruksarea (BRA), kvadratmeter kwh/kvm För att lokalisera möjlig energieffektivisering av verksamhetsel har en energikartläggning av verksamhetsprocesser genomförts under året. Kartläggningen har genomförts inom IT (framförallt serverhallar) och inom medicinteknisk utrustning, som identifierats som energislukare. Resultatet av energikartläggningen presenteras under våren Reflektion En liten del av värmeförsörjningen sker med fossila bränslen. Att påverka energileverantörer att välja förnyelsebara bränslen är svårt och det kan verka lättare att landstinget producerar egen värme exempelvis genom värmepumpar, solpaneler och egna biobränsleanläggningar. Samhällsekonomiskt och miljömässigt har ställningstagandet i landstinget hittills varit att det är mest lämpligt att nyttja den fjärrvärme som finns i området och det är det val som landstinget har som första handsval när värmekälla väljs. Inom fastighetsdrift finns fortfarande stor förbättringspotential att effektivisera energianvändningen. En handlingsplan finns för energieffektiviseringsåtgärder och många åtgärder för år 2013 är redan planerade. Genom att styra anläggningarna efter verksamhetstider och personbelastning görs stora energiminskningar utan någon investerings alls. Nyinvesteringar i teknisk utrustning minskar energianvändningen ytterligare. Genom att engagera verksamheterna inom framförallt IT och medicinteknik i energifrågan kan ytterligare stora besparingar göras. 2 Kvalitetskontroll av mätning av förbrukning av el och värme har inneburit justeringar varför uppgifterna skiljer sig från föregående års miljöredovisning.

12 (24) 3. Farliga ämnen Mål Minska användningen och riskerna med farliga ämnen genom att: Byta till miljö-, klimat- och hälsomässigt bättre alternativ, där så är möjligt. Undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Minska förbrukningen av farliga ämnen. Hantera produkter med farliga ämnen på ett säkert sätt så att risker för miljö och hälsa minimeras. Ta miljöhänsyn avseende materialval och byggprocess vid nybyggnation och renovering. Målvärde Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt landstingets utfasningslista 3 med minst 10 % till år (Jämfört med 2009, 65 st) - 9 % (59 st) 17 % (76 st) Resultat ,5 % (79 st) Insatser och resultat Utfasningsämnen är ämnen som är särskilt hälso- och miljöfarliga och därför ska fasas ut från användning. I landstingets kemikaliehanteringssystem Klara registreras vilka kemiska produkter som används i verksamheterna. Det är inte alla utfasningsämnen som är möjliga att söka ut i Klara varför en komplett bild inte kan ges. De utfasningsämnen som är sökbara i Klara är för närvarande 79 stycken vilket innebär en fortsatt ökning. Liksom tidigare år är det inom laborationsverksamhet som nya hälso- och miljöfarliga produkter har tillkommit. I Klara finns andra listor att söka fram som ger en mer komplett bild över hälso- och miljöfarliga ämnen. Inom EUs kemikalielagstiftning (REACH) används SVHC 4 -listan. I mars 2013 fanns 26 produkter registrerade i landstingets verksamheter som innehåller något av ämnena på listan (jämfört med 20 produkter år 2011). Inom EU finns även en förteckning 5 över farliga ämnen framtagen av den europeiska miljörörelsen, den så kallade SIN-listan. I mars 2013 fanns 56 produkter registrerade i landstingets verksamheter som innehåller något av ämnena på SIN-listan jämfört med 94 st året innan. För hälso- och miljöbedömning av produkter som används i landstingets fastigheter vid nyoch ombyggnation används SundaHus Miljödata. Tabell 3 visar andel produkter i landstingets kollektioner som innehåller utfasningsämnen och ämnen som bör undvikas på grund av att de innebär risker för hälsa och miljö (riskminskningsämnen). 3 Landstingets utfasningslista baseras på Kemikalieinspektionens utfasningsämnen enligt prioriteringsguiden PRIO - och omfattar kemiska produkter i landstingets kemikalieregister. I gruppen utfasningsämnen omfattas även ämnen som är persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (ämnet tas upp och lagras i kroppen) och toxiska. Det är inte möjligt att söka fram dessa ämnen ur Klara. 4 SVHC, Substances of Very High Concern 5 SIN-listan, Substitute It Now!

13 (24) Tabell 3. Andel produkter i landstingets kollektioner som registrerats i SundaHus Miljödata under och som innehåller farliga ämnen Antal registrerade produkter Produkter möjliga att bedöma 90 % 93 % 95 % 95 % Produkter med utfasningsämnen 26 % 26 % 24 % 26 % Produkter med riskminskningsämnen 66 % 50 % 41 % 32 % En stor förändring ses när det gäller riskminskningsämnen där användningen minskat med hälften jämfört med år Antal registrerade produkter har minskat kraftigt för varje år. Reflektion Det är viktigt att öka medvetenheten om kemiska produkters farlighet och intensifiera arbetet med att fasa ut hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Det är varje verksamhets ansvar att endast i undantagsfall använda miljö- och hälsoskadliga kemiska produkter och då med god kännedom och kontroll av eventuella risker. Landstinget måste fortsätta att, så långt det är möjligt, inte köpa in eller upphandla varor som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen. Åtgärder behöver också sättas in för att minska antalet produkter med innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen som byggs in i landstingets fastigheter.

14 (24) 4. Livsmedel Mål Minimera miljö- och klimatpåverkan från livsmedel genom att: Öka andelen ekologiska produkter. Undvika GMO-produkter (genmodifierade produkter). Undvika användningen av buteljerat vatten. Målvärde Resultat 2012 Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 25 % år ,5 % 22 % 22 % Insatser och resultat Andelen ekologiska livsmedel av landstingets totala livsmedelsinköp är 22 procent, vilket innebär att målet om 25 procent inte är uppfyllt. Uppgifterna baseras på kostnad av ekologiska livsmedel i relation till totala kostnaden för livsmedelsinköp. Andel ekologiska livsmedel per verksamhet redovisas i figur % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel ekologiska livsmedel av livsmedelsinköpen per verksamhet, LiÖ Lunnevads Folkhögskola Naturbruksgymnsiet Kost US Kost ViN Kost LiM Andel ekologiskt 2011 Andel ekologiskt 2012 Kaffeautomater, kaffe Kaffeautomater, övriga livsmedel Figur 1. Andel ekologiska livsmedel av totala livsmedelsinköpen inom olika verksamheter i LiÖ åren Det är inom kostverksamheten på US och ViN som den förväntade ökningen har uteblivit. Av kaffet från kaffeautomatsleverantör är 87 procent ekologiskt kaffe, vilket är en minskning med en procent jämfört med förra året. För övriga produkter, såsom te, choklad, socker, mjölk och kakor är andelen 20 procent (jämför 17 procent föregående år). Lunnevads Folkhögskola arbetar aktivt med att välja ekologiska och närproducerade livsmedel och är uppe i 44 procent ekologiska livsmedel. Däribland ingår naturbeteskött från Ydre. Naturbruksgymnasiet har

15 (24) ökat från 4 till 10 procent vilket beror på att man tidigare inte räknade in MSC-certifierad fisk. Reflektion Landstinget kan fortsätta att öka andelen ekologiska livsmedel framförallt genom att ställa ökade krav på kost- och cateringentreprenörer, som står för de absolut största livsmedelskostnaderna för landstinget. Åtgärder kan också ske genom att varje verksamhet alltid väljer ekologiskt kaffe och att ytterligare vissa produkter från dryckesautomatsleverantör, såsom te och socker, är ekologiska. På så sätt kan landstinget nå upp till 30 procent ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten. Skolornas bedömning är att ytterligare ökning av andelen ekologiska livsmedel inte kan ske utan tillskott av medel.

16 (24) 5. Läkemedel Mål Minska påverkan av läkemedel i miljön genom att: Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan såväl internt som externt. Minska läkemedelskassationerna från landstingets verksamheter. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan med hänsyn tagen till patientnyttan. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel genom att öka kunskapen om och användningen av alternativa behandlingsmetoder, t ex fysisk aktivitet på recept. Minska klimatpåverkan vid användning av anestesigaser (framförallt lustgas). Målvärde Minska läkemedelskassationen från sjukhusen med 50 % år 2012 jämfört med år 2009 (6,9 ton). - 4,3 % (6,6 ton) - 24 % (5,25 ton) Resultat % (3,93 ton) Insatser och resultat Mycket arbete har under de senaste åren lagts ner på att få en säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel på våra sjukhus. Flera gemensamma läkemedelsförråd har upprättats och läkemedelsservice har införts på de flesta avdelningar. Ett datasystem för att kunna hitta sällanläkemedel har införts och man kan idag vid behov låna från grannavdelningen på ett enkelt sätt i stället för att beställa nytt. Åtgärderna har fått till följd att kassationerna har minskat drastiskt med 43 procent jämfört med år Trots detta uppnåddes inte det ambitiösa målet - en halvering av läkemedelsavfallet. I figur 2 redovisas ton läkemedelsavfall från respektive sjukhus de fyra senaste åren. Läkemedelsavfall (ton) åren , respektive sjukhus LiÖ LiM ViN/NiF US Figur 2. Läkemedelsavfall från sjukhusen i ton, åren

17 (24) Lustgas (N2O) är en gas som bland annat används inom sjukvården och då till övervägande del (65-80 procent) vid förlossningar. Lustgas är den vanligaste formen av smärtlindring under en förlossning och används vid cirka 70 procent av alla födslar i Sverige. En mindre del används också inom tandvården och vid operationer. Lustgas är en riskfaktor ur arbetsmiljösynpunkt eftersom gasen kan vara skadlig för den som exponeras för den under en längre tid. Lustgas är också en växthusgas som påverkar klimatet cirka 300 gånger mer än koldioxid. Utsläpp av lustgas skadar även ozonskiktet. Utöver lustgas används inom sjukvården även andra narkosgaser som har stor klimatpåverkan. Klimatpåverkande gaser brukar jämföras med hjälp av GWP som står för Global Warming Potential och jämför olika gasers klimatpåverkan i förhållande till klimatpåverkan från koldioxid som har GWP 1. Om man multiplicerar ett ämnes GWP med förbrukad mängd så erhålls koldioxidekvivalenter. De anestesigaser som landsting använder har följande GWP: - Lustgas, GWP Isofluran, GWP Sevofluran, GWP 575 I figur 3 redovisas utsläpp av anestesigaser omräknat till koldioxidekvivalenter från landstinget de senaste åren. Utsläpp av anestesigaser, koldioxidekvivalenter (ton) LiÖ Forene/Isofluran Sevofluran/Sevorane Lustgas Figur 3. Utsläpp av klimatpåverkande anestesigaser, omräknat till ton koldioxidekvivalenter, från landstingets verksamheter åren Åtgärder för att minska klimatpåverkan från landstingets användning av anestesigaser har varit inriktade på lustgas. Åtgärderna handlar främst om att ha rutiner för att minimera läckage på de rörledningar som gasen distribueras ifrån. Reflektion Landstinget behöver öka kunskapen om och system för bedömning av läkemedels miljöfarlighet hos berörda medarbetargrupper. Detta är en fråga som måste grundas på kunskapsläget nationellt och internationellt. Kunskapsläget är fortfarande bristfälligt, även om det har skett betydande förbättringar. För landstingets fortsatta arbete gäller att då så är möjligt skall rekommendationerna i den sk REK-listan innehålla det minst miljöbelastande preparatet när preparaten i övrigt är likvärdiga vad gäller kvalitet, patientnytta och pris.

18 (24) Varje verksamhet behöver ha rutiner för att effektivisera läkemedelsanvändningen och minska läkemedels miljöbelastning. Exempel är att alltid använda startförpackningar vid nyinsättning av läkemedel för långtidsbruk hos patient. Det kan också handla om att ordinera det minst miljöbelastande hormonpreparatet för antikonception, NSAID-preparat med mindre miljöbelastning och ordinera fysisk aktivitet som komplement till läkemedel vid exempelvis måttligt förhöjt blodtryck. Det är bara cirka 10 procent av de läkemedelsrester som kommer ut i avloppet som kommer från landstingets anläggningar. För att minska spridningen av läkemedelsrester som felaktigt hamnar i avloppet behöver medborgarna får kunskap om hur deras läkemedel påverkar miljön och hur läkemedel ska kasseras på ett för miljön säkert sätt. Medborgarna behöver bli informerade om hur överblivna läkemedel och läkemedelsrester ska tas om hand. Landstinget har möjlighet att påverka genom informationskampanjer och genom att medverka till att läkemedel från allmänheten tas omhand på ett för medborgarna enkelt och smidigt sätt. De medicinska behoven står givetvis alltid först, men berörda verksamheter kan ändå arbeta på olika sätt för att minska klimatpåverkan från medicinska gaser. Som underlag för att prioritera mellan olika åtgärder behövs god överblick över inköp och användning. För att minimera utsläppen av lustgas behöver berörda verksamheter se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen. I vissa verksamheter är det möjligt att lustgasen kan tas bort eller ersättas utan att minska kvalitet och patientnytta eller försämra arbetsmiljö eller miljöpåverkan. Med alternativa metoder för smärtlindring, eller genom att tillämpa så kallad lågflödesanestesi, kan klimatpåverkan från medicinska gaser minskas. Verksamheter som använder Isofluran och Sevofluran bör se över vilka möjligheter som finns för dem att begränsa förbrukningen och utsläppen. Ställningstagande behöver också tas huruvida landstinget ska investera i någon form av destruktionsanläggning för lustgas. Fastighetsförvaltningen utredde kostnaderna får sådana under hösten 2012.

19 (24) 6. Transporter och resor Mål a) Främja hållbara transporter och alternativa mötesformer genom att: Öka möjligheten att välja mötesformer som inte kräver transporter. Planera mötestider som underlättar resor med kollektivtrafik eller samåkning vid bilresor. Öka andelen resor i tjänsten med tåg, buss och cykel. Använda leasade miljöfordon vid bilresor i tjänsten. Främja cykling, gång och kollektivtrafikanvändande till och från arbetsplatsen. Påverka trafikutbudet så att resande med kollektivtrafik till vårdenheter underlättas. b) Minska klimatpåverkan från transporter genom att: Välja miljöfordon 6 i all verksamhet där det inte finns uppenbara hinder för detta. Rekommendera biogasdrivna fordon i verksamheter som huvudsakligen bedrivs på platser där tankställen finns att tillgå. Förmånsbilar i landstinget ska vara miljöfordon. Uppmuntra bränsleeffektivt körsätt vid bilresor i tjänsten. Utveckla kollektivtrafiken för att minska klimatpåverkan och bidra till en bättre trafikmiljö i Östergötland. Målvärde Resultat 2012 Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2012 jämfört med år 2009 ( mil). Andel miljöbilar ska uppgå till minst 100 % år ,5 % mil 0 % mil - 5 % mil Hyrbilar 100 % 100 % 100 % Leasing-/egna bilar 65 % 79 % 82 % Förmånsbilar 79 % 96 % 100 % Insatser och resultat Landstinget är kollektivtrafikmyndighet och därmed ansvarig för kollektivtrafiken. I dagsläget drivs ca 170 av de ca 300 bussar som används i kollektivtrafiken på förnyelsebara drivmedel, främst biogas. För godstransporter i landstinget trädde nytt avtal i kraft i slutet av år Personbilar som används ska vara miljöbilar som drivs med förnyelsebara drivmedel. Lätta lastbilar som används ska senast i slutet av år 2013 utföras med fordon som drivs på el, alternativa bränslen eller tillhör miljöklass 5, dvs. ha mycket låga utsläpp. Nu gällande avtal med hyrbilsleverantör garanterar miljöbil men inte förnybara drivmedel. Vid upphandling av leasingbilar så har ett målmedvetet arbete bedrivits med högt ställda krav i upphandling vad gäller miljö, säkerhet och komfort. Arbetet har gett resultat och i stort sett alla avtalade modeller av leasingbilar är miljöbilar. De flesta är energisnåla dieselbilar, cirka 88 procent, och av återstående andel är hälften biogas och hälften etanolbilar. Samtliga 6 Som miljöfordon räknas varje fordon som uppfyller den nationella definitionen om skattebefrielse för miljöbilar enligt förordning (TSFS 2009:140 och skattelagstiftningen 2006:227 kap 2 11a ) och/eller den tidigare förordningen om miljöbilspremie (2007:380). 7 Uppgiften för år 2011 är justerad pga felräkning.

20 (24) förmånsbilar är nu miljöbilar. Figur 4 visar antal körda mil med leasingbil (beräknad utifrån drivmedelsförbrukning) och privat bil i tjänst de senaste åren. Tjänsteresor (körda mil) , LiÖ Privat bil i tjänst Leasingbil, biogas Leasingbil, etanol Leasingbil, bensin Leasingbil, diesel Figur 4. Tjänsteresor, antal mil åren med leasingbil och privat bil i tjänst. Tjänsteresor med privat bil har minskat med 5 procent och minskningen har skett inom de allra flesta av landstingets centrum. Målet är en minskning med 30 procent. Figur 4 ger inte en komplett bild över landstingets tjänsteresor. Utöver resa med leasingbil eller privat bil i tjänst sker också tjänsteresor med korttidshyrda bilar, kollektivtrafik, flyg och cykel. Ett sätt att minska landstingets tjänsteresor är att öka möjligheten att välja resfria möten. Verksamheterna erbjuds att boka videokonferensanläggningar eller att skaffa egna gruppsystem för videokonferenser (Endpoints). Sedan år 2012 erbjuds möjligheten för alla medarbetare att installera kamera och programvara som kan användas för att delta på videomöten från dator (Movi). Förhoppningen är att det kommer att minska resor i tjänsten då det innebär att man inte behöver förflytta sig alls för att under en stund medverka i ett möte som hålls på annan ort. Figur 5 visar utvecklingen av användning av videokonferenssystem i landstinget.

21 (24) Videoanvändning (timmar) åren , LiÖ Movi Endpoints q2010 2q2010 3q2010 4q2010 1q2011 2q2011 3q2011 4q2011 1q2012 2q2012 3q2012 4q2012 Figur 5. Användning av video för möten i Landstinget i Östergötland, antal timmar, åren Med anledning av de parkeringsproblem som uppstått bland annat på grund av den stora omoch tillbyggnationen på US genomfördes under våren 2011 en resvaneundersökning för personalen på US och HU. Analysresultat och förslag på åtgärder lades fram i en Grön resplan för Universitetssjukhuset i Linköping i vilken ett förslag var att tillsätta en mobilitetssamordnare, vilket också har skett från och med år Under året har flera aktiviteter vidtagits för att minska pendlingsresorna till US. Genom att försöka öka andelen resor med andra färdsätt än bilen så kan miljöbelastning, energiförbrukning och trycket på parkeringsplatserna minskas. Några exempel på aktiviteter som genomförts under 2012 är: - Gå-och-cykla-till-jobbet-tävling (800 deltagare) - Vårfixa din cykel (500 av medarbetares cyklar servades) - Prova att cykla elcykel (5 cyklar lånades ut under två månader) - Europeiska trafikantveckan utdelning av reflexer och cykellyse (1 000 uppmuntringsgåvor) - Utdelning av prova-på-kort till kollektivtrafiken (650 kort) Arbetet med medarbetarnas transporter går nu vidare då landstinget under hösten 2012 genomfört motsvarande kartläggning och grön resplan för övriga verksamheten. En resvaneundersökning har skickats ut till cirka 7000 respondenter och i december 2012 hölls en workshop för att förankra målsättningar och åtgärder. Även tjänsteresorna kartläggs. Rapporten i sin helhet ska vara färdig i mars/april Reflektion Som kollektivtrafikmyndighet kan landstinget bidra till att utveckla energieffektiva trafiksystem som ger låga utsläpp av fossil koldioxid, andra luftföroreningar och buller. För att få maximal miljöeffekt behöver andelen resor i kollektivtrafiken öka.

22 (24) Medarbetares resor till och från arbetsplatsen genererar sannolikt mer klimatpåverkande utsläpp än tjänsteresorna. Att inkludera medarbetares resor till och från jobbet i ett arbete med hållbara resor och transporter är därför högst motiverat. Såväl åtgärder för att minska pendlingsresor och åtgärder för att kostnadseffektivisera och miljöanpassa tjänsteresor kommer presenteras i Grön resplan LiÖ. Potentialen för att öka teknik för resfria möten är stor inte bara för att minska resor för landstingets medarbetare utan även för patienter. Ett spännande tillämpningsområde och som prövats med gott resultat i andra landsting, är vårdplanering på distans, där vårdcentralerna är en viktig målgrupp. Ett pilotprojekt kring vårdplanering på distans har påbörjats under år 2013 inom Närsjukvården i västra länsdelen.

23 (24) 7. Upphandling och inköp Mål Ställa miljö- och klimatkrav i enlighet med landstingets miljömål vid upphandling och vid inköp genom att: Bedöma och precisera miljö- och klimatkrav vid upphandling med fokus på de områden som bedöms ha stor miljöbelastning eller klimatpåverkan. Ta miljö- och klimathänsyn i samband med inköp. Ställa krav på att landstingets miljömål efterlevs vid upphandling av tjänster som utförs av extern entreprenör - med fokus på tjänster som bedöms ha betydande påverkan på miljö eller klimat. Främja upphandling och inköp av närproducerade produkter, där så är möjligt. Insatser Miljökrav har ställts i alla upphandlingar som genomförts under året och som bedömts ha stor miljöbelastning. Miljökraven anpassas efter varje upphandling för att få skarpa krav i proportion till produkten eller tjänstens miljöpåverkan. Miljöstyrningsrådets 8 miljökriterier tillämpas i regel alltid när sådana finns. Kriterierna har olika nivåer och det kan variera om deras bas eller avancerade miljökriterier ställs i landstingets upphandlingar. Miljökrav ställdes under året på datorer, kontorsmaskiner, inkontinensmaterial, engångshandskar, kontorsmaterial, rullande material och hygienartiklar. Uppföljning av ställda krav sker regelbundet på de stora tjänsteavtalen såsom godstransporter, kost, vaktmästeri, fastighetsdrift och städ. Reflektion Generellt sett så brukar en produkts kostnad i användningsskedet räknas in vid val av produkt i upphandling. Exempel på sådana kostnader är kostnader för förbrukningsmaterial och underhåll/service. Ingen särskild policy, mallar eller rutiner finns över när livscykelkostnadskalkyl (LCC) ska nyttjas utan det bestäms av upphandlaren i samråd med referensgrupp. Exempel på upphandlingar där LCC tagits med är i upphandling av disk/spol, lågtemperaturfrys och läkemedelskylskåp. Det är inte alltid som el- och vattenförbrukning räknas in i LCC-kalkylen. Bättre rutiner behövs för att säkerställa att energieffektiv utrustning gynnas i upphandling. 8 Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling.

24 (24) 8. Utbildning och information Mål Samtliga medarbetare ska ha kännedom och kunskap om landstingets miljömål genom att: Information om landstingets miljömål och miljöarbete ska ske kontinuerligt. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds, anpassad efter verksamhetens behov. Varje verksamhet ska tillse att det finns en kontaktperson i miljöfrågor, som har möjlighet att utföra uppdraget inom ordinarie tjänst. Insatser Under våren informerades sjuksköterskor med förskrivningsrätt om miljöpåverkan av läkemedel och hur kasserade läkemedel ska omhändertas. Ett utbildningstillfälle rörande miljö har också skett med vårdcentralschefer från hela Östergötland. Drygt tjugo kliniker/motsvarande har genomgått brand-, säkerhets- och miljödialog, där säkerhets- och miljöcontroller tillsammans med verksamhetsansvariga gått igenom verksamhetens miljö- och säkerhetsarbete. Landstinget delar årligen ut ett miljöpris på kronor till den verksamhet som genomfört en åtgärd eller ett projekt som innebär ett nytänkande/nyskapande som kan fungera som det goda exemplet och således vara inspirationskälla för andra inom landstingets verksamheter. År 2012 beslutades att inget pris delas ut eftersom de verksamheter som sökt priset inte ansågs ha gjort något mer än det som förväntas av dem utifrån landstingets vision och mål för miljöarbetet. Sedan 1 januari 2013 bildades en ny enhet, Miljö- och säkerhetsenheten, inom Centrum för hälso- och vårdutveckling. Syftet är att samla de funktioner som arbetar med säkerhets- och miljöfrågor under en säkerhetschef som har tid, mandat och engagemang att enhetligt driva och utveckla frågorna. Landstingets säkerhetsarbete omfattar risk- och säkerhetsfrågor inom patientsäkerhet, informationssäkerhet inklusive IT-säkerhet, personsäkerhet, funktionssäkerhet, brand- och miljö, medicinsk teknik samt kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Reflektion De senaste åren har främst riktade miljöutbildningar erbjudits landstingets medarbetare. Säkerhets- och miljöcontroller har också genomfört riskinventeringar i de verksamheter som så har önskat. För ett aktivt miljöarbete krävs att såväl chefer som medarbetare känner sig delaktiga och förstår sin roll i miljöarbetet. Varje verksamhet behöver också ha goda rutiner för att delge nyanställda och medarbetare landstingets och den egna verksamhetens mål, handlingsplaner och rutiner för miljöarbetet. Flera produktionsenheter har i sin kartläggning över utvecklingspotential för att nå landstingets miljömål identifierat att det finns brister i chefers och medarbetares kunskap om miljöfrågor och landstingets miljömål. Ett sätt att, i stort sett, nå samtliga medarbetare är att erbjuda en grundläggande webbaserad miljöutbildning.

25 (24) 9. Grundläggande miljöarbete Mål Miljölagstiftning och andra myndighetskrav utgör miniminivån för landstingets miljöarbete genom att: Tillse att det finns aktuella tillstånd och beslut för verksamheten. Ha fungerande egenkontroll enligt miljöbalken. Uppföljning genomförs av lagkrav inom miljöområdet samt landstingets miljömål. Insatser och resultat Landstingets sjukhus klassas som miljöfarliga verksamheter och omfattas av tillsyn. Periodisk besiktning har skett på Vrinnevisjukhuset i Norrköping vilket innebär att en oberoende part granskar verksamhetens miljöarbete. De verksamheter som granskades var bassängbadet, kökets matavfallskvarn, operationscentralen, reservkraftanläggningen samt avfallshanteringen på miljöstationen. Verksamheten bedömdes i stort bedrivas på ett ur miljösynpunkt tillfredsställande sätt. Kontrollprogrammet är nyligen reviderat och väl anpassat till verksamheten. Plan för hur landstinget ska minimera utsläpp av lustgas samt bättre kontroll av avfallshanteringen på miljöstationen definierades som brister, vilka nu har åtgärdats. På Lasarettet i Motala genomfördes under året en intern miljörevision där entreprenören för vaktmästeri granskades med tillfredsställande resultat. Processer som granskades var lagbevakning, kemikaliehantering, hantering av avfall, rutiner för riskanalyser vid verksamhetsförändring mm och avvikelsehantering. Liksom tidigare år har verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet följts upp via en checklista (RH-check) som innehåller olika kontrollfrågor kring exempelvis hantering av avfall och kemiska produkter, miljöhänsyn avseende transporter och inköp etc. Resultatet för år 2012 visade att 87 procent av landstingets verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) som svarat på checklistan uppfyller det som anses som landstingets miniminivå för miljöarbetet. Andelen verksamheter som utfört checklistan är 50 procent, vilket är otillfredsställande eftersom målet är att varje verksamhet årligen ska utföra denna egenkontroll. Av de verksamheter som inte klarar samtliga krav är det främst inom systematiskt miljöarbete som brister finns. Var åttonde verksamhet saknar åtgärdsplaner för de miljömål som rör verksamheten och har inte fortlöpande bedömt riskerna med verksamheten utifrån miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Att genomföra riskbedömningar är en del av egenkontrollarbetet och ett krav enligt Miljöbalken. Reflektion Det arbete som påbörjats med systematiskt miljöarbete och framtagande av handlingsplaner för varje produktionsenhet kommer förhoppningsvis att förbättra resultatet för nästa års uppföljning av kliniknivåns systematiska miljöarbete. För att nå landstingets miljömål är det väsentligt att aktiviteter och åtgärder för miljöarbetet införlivas i verksamhetsplanering, LEAN-arbete, beslutsunderlag, krav i avtal och budgetarbete. Höjd kunskapsnivå inom miljöområdet och utökat stöd till verksamheterna behövs för att införliva miljöfrågorna i det dagliga arbetet.

26

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381

www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381 www.lio.se Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ 2014-381 2014-03-25 2 (12) Innehåll SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 3 NATIONELLA JÄMFÖRELSER... 4 STYRNING SOM STÖDJER ETT SYSTEMATISKT MILJÖARBETE... 5 1. AVFALL...

Läs mer

Miljöredovisning 2011

Miljöredovisning 2011 Dnr LiÖ 2012-670 Miljöredovisning 2011 www.lio.se 2012-03-19 2 (19) Sammanfattande resultat och reflektion Mycket bra arbete sker för att minska landstingets miljöpåverkan. I många fall sker det indirekt

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus

Miljöprogram 2014-2016 Capio S:t Görans Sjukhus Ingår i Miljöledningssystem 14001 Titel: Miljöprogram - Capio St Görans Sjukhus.doc Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Britta Wallgren, VD Capio

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Kunskapsunderlag för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland

Kunskapsunderlag för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland Kunskapsunderlag för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland 20130221 2013-02-21 2 (33) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 AKTUELLA

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Miljöberättelse Miljöstegen

Miljöberättelse Miljöstegen Miljöberättelse Miljöstegen Giltig under perioden: 1 januari 2014 15 januari 2015 Innehåll: Organisation och verksamhet Sammanfattning av miljöpåverkan Miljö- och kvalitetspolicy Miljömål 2014 Genomförda

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008

MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 MILJÖPROGRAM FÖR WEST CONSULT AB 2004-2008 ÖVERGRIPANDE MÅL West Consult tillhandahåller varor och tjänster till specialisttandvården, fr.a. ortodontivården, av sådant slag och på ett sådant sätt att invånarnas

Läs mer