VERKSAMHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2011 Barn- och utbildningsförvaltningen

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 4 Ärendets beredning 4 Inledning 4 Åtaganden och kvalitetsdeklarationer 6 Ekonomi 6 Volymer 8 Gemensam verksamhet 11 Resursenheten 12 Förskola 12 Grundskola 16 Gymnasieskola 20 Grundsärskola och gymnasiesärskola 23 Investeringsbudget 25 Nämndmål 26 Internkontrollplan 32

4 4 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 21 juni 2010 (KS/2010:199) om preliminär budget för Kommunstyrelsen beslutade även om riktlinjer för budgetprocessen. Utgångspunkten inför budget 2011 är en målstyrning där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnden. Tre övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra alla verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna; jämställdhet, integration och internationellt arbete integreras i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. I november tog kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och/eller ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november de ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för kommande år. Nämndens förslag till budget gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fastställer den av kommunstyrelsen beslutade Verksamhetsplan och budget Ärendets beredning Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader och tar hänsyn till förväntade kostnadsökningar redan vid upprättandet av interbudgeten. I den mån som förändringar i förutsättningar sker under löpande budgetår ansvarar nämnden för att anpassa verksamheten inom ram i linje med det decentraliserade ekonomiska ansvar som gäller i staden. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2011 med utgångspunkt från kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens målsättningar och kommunstyrelsens riktlinjer. Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämndens verksamhet i Solna är att skapa de bästa förutsättningarna för barns och elevers utveckling och lärande. Inledning Barn- och utbildningsnämndens ansvar för verksamheten regleras via det reglemente som kommunfullmäktige fastställt. Med detta ansvar följer att verksamheten styrs av de nationella författningarna som reglerar utbildningsväsendet. De nationella författningarna är i huvudsak indelade i tvingande regler och målformuleringar. De tvingande författningarna finns framförallt i skollagen och skolformsförfattningarna. Målen återfinns främst i läroplaner och kursplaner. Förutom reglementet så styr kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens verksamhet genom Solna stads verksamhetsplan och budget. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag verkställs av barn- och utbildningsförvaltningen.

5 5 Förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritidshemmen, gymnasieskolan och särskolan står inför stora förändringar på nationell nivå genom ändrade styrdokument (nationella författningar) Reformerna syftar bland annat till att höja kvaliteten på utbildningen, förbättra kunskapsresultaten, ge ökad rättsäkerhet för elever och vårdnadshavare och ge tydligare beslutanderätt för rektorer och förskolechefer. En ny skollag med lagstiftning som är anpassad utifrån en modern och målstyrd verksamhet där kunskaper står i fokus träder i kraft 1 juli Lagen tydliggör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system samtidigt som den ställer högre krav på kvalitet och likvärdighet. Kraven på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning tas bort. Istället skrivs huvudmannens ansvar för ett systematiskt kvalitetsarbete in i skollagen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls. I lagen slås fast att alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. I den nya skollagen kommer även en ny betygsskala med betygsstegen A-E. Den nya betygsskalan gäller alla utbildningar i de skolformer som har betyg t.ex. grundskola, gymnasieskola och särskola. Förskolan blir en egen skolform i skollagen och beslut har tagits om en förtydligad och något utökad läroplan. I skollagen lyfter man in att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. I den nya läroplanen höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Kunskap och erfarenhet om barns utveckling och olika sätt att lära är viktig och målen är satta så att lärandet kan ske i lekfulla former och med hänsyn till varje barn. Förskollärarens ansvar för barnens utveckling skrivs in i den nya läroplanen liksom förskolechefens ansvar för helheten. Den nya läroplanen för förskolan börjar gälla från och med 1 juli Grundskolan kommer att få en reviderad läroplan som även gäller verksamheten i förskoleklass och fritidshem. Läroplanen innehåller nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolans ämnen. Bestämmelserna träder i kraft från och med höstterminen 2011 vilket innebär att vårterminen 2011 blir en period då nuvarande system finns kvar samtidigt som förberedelser inför höstterminen måste göras. Fram till och med juni 2013 kommer vi att leva i dubbla system. Detta ställer stora krav på kompetensutveckling för personal i skolan och informationsinsatser till elever och föräldrar. Elever i grundskolan påverkas även av de förändringar som sker i gymnasieskolan. De största förändringarna återfinns inom gymnasieskolan där en omfattande gymnasiereform ska genomföras fullt ut under Den nya gymnasieskolan får bland annat nya program och förändrad programstruktur. Det blir tydlig skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Fem olika introduktionsprogram ersätter dagens individuella program. Bakgrunden till förändringarna är bland annat ett behov av större likvärdighet och tydligare struktur i gymnasieutbildningarna. Syftet med reformen är högre kvalitet i utbildningen.

6 6 Olika verksamheter har olika förutsättningar att genomföra förändringar. I flera utvärderingar som Skolverket har gjort i samband med införandet av tidigare reformer har man kunnat urskilja några viktiga faktorer för ett lyckat förändringsarbete: som arbetar med förändringen ska se ut och fungera. involveras i förändringsarbetet. Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Det innebär att det är huvudmannen som beslutar hur implementeringen ska organiseras och genomföras samt hur stödinsatserna från myndighetshåll används. Det är huvudmannen som ansvarar för att rektorer, lärare och annan personal får förutsättningar att arbeta efter de nya styrdokumenten. Förändringar inom särskolan sker parallellt med övriga skolformer. Inom grundsärskolan beräknas ny kursplan och den nya betygsskalan införas läsåret 2011/2012. Åtaganden och kvalitetsdeklarationer Enligt kommunstyrelsens anvisningar ska barn- och utbildningsnämnden utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Nämndens och förvaltningens arbete under våren 2011 kommer i stor utsträckning fokuseras på den omfattande implementeringen av förändringarna i skollag och andra styrdokument. Åtaganden och kvalitetsdeklarationer för nämnden kommer därför att utarbetas under hösten Ekonomi

7 7 Kommunstyrelsen fastställde ramar för nämnden i juni. Ramarna var lagda utifrån att förutsättningarna inför 2011 hade visat att den ökade befolkningen inte skulle komma att innebära behov av större fasta kostnader Utifrån den förutsättningen var förslaget att barn- och utbildningsnämnden blev kompenserad motsvarande 50 procent av befolkningsökningen. I budget 2010 fick nämnden ett tillfälligt tillskott på 7 mkr för kompetensväxling detta drogs bort från ramarna Kommunstyrelsen tilldelade barn- och utbildningsnämnden en driftsbudget på 895,4 mkr och en investeringsbudget på 7,1 mkr. Under kommunstyrelsen avsattes 12,6 mkr i medelsreserv som i novemberbudgeten kunde komma att fördelas till bland annat barn- och utbildningsnämnden som kompensation för större volymökningar. I november har kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till reviderad budget med förändringar mot de tidigare föreslagna ramarna med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställde i november de föreslagna ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen för I den reviderade budgeten har nämnden kompenserats motsvarande 75 procent av befolkningsökningen vilket inneburit att ramen ökat från 902,4 mkr till 916 mkr. Det tillfälliga tillskott för kompetensväxling, 7 mkr som nämnden fick 2010 är därefter avdraget. Kommunfullmäktige har beslutat om riktade satsningar inom de verksamheter som behöver dem bäst. Barn- och utbildningsnämndens fick därmed ett tillskott på 5 mkr att användas till kvalitetssäkring av skolans verksamhet. Den nya ramen för driftbudgeten är 914 mkr. Ramen för investeringsbudgeten är 7,1 mkr. De huvudsakliga förändringarna jämfört med budget 2010 utgörs av Förvaltningen har utarbetat ett förslag i enlighet med ramar och direktiv. I budget 2011 har budgeterats för 349 fler barn i åldrarna 1-5 år än i budget Även inom grundskolan ökar antalet elever med 64 medan elevantalet inom gymnasieskolan är oförändrat. Nämndens ram är till största delen volymbaserad. När det gäller gymnasieskolan har nämnden enbart möjlighet att styra programpriserna i den egna gymnasieskolan. På Solna gymnasium väljer annan kommuns skola eller fristående skola. I förslaget har räknats med att en gemensam programpeng för Stockholms län kommer till stånd under 2011 både avseende

8 8 nuvarande program och de nya programmen som införs i och med Gy 11. Även en peng uppräknad med 0,5 procent kommer att innebära effektiviseringar för förskolor och skolor eftersom de måste inrymma kostnader för löneökningar och inflation. I budgetförslaget är inrymt 2 mkr för implementering av nya lagar och regler. Anslaget för gemensam verksamhet inrymmer kostnader för central administration och nämnd. Från och med 2011 har delar av resurserna fördelats i pengen. Anslagen för grundsärskola och gymnasiesärskola är tillsammans på samma nivå som En omfördelning har gjorts mellan anslagen eftersom elevantalet ökar inom gymnasiesärskolan samtidigt som det minskar inom grundsärskolan. Volymer Diagrammet visar antalet folkbokförda barn i respektive ålder per september 2010.

9 Diagrammet visar antal barn i slutet av november samma år. Noteras bör att under loppet av två månader har antalet 0-åringar ökat med 260 samtidigt som övriga åldersgrupper bara ändrats på marginalen. En barnökning i den takten kommer att ställa stora krav på fler förskoleplatser under kommande år. 9

10 10 Nedanstående diagram visar befolkningsutveckling i åldrarna 0-18 år under perioden 2008 t o m Antalet barn 0-18 år ökar med mer än under perioden vilket kommer att ställa krav på fler platser i både förskola och skola. Antalet små barn kommer successivt att öka och en planering för att möta behoven av fler förskoleplatser pågår. Inom en snar framtid kommer även behovet av ytterligare skolplatser att aktualiseras. Den största befolkningstillväxten kommer att ske i området kring Ulriksdal/Järva. Under 2011 beräknas ytterligare 315 förskoleplatser tillkomma genom utökning av befintliga förskolor och nybyggnation. I dagsläget uppgår det totala kapacitetsutnyttjandet i grundskolan till cirka 90 procent. Till år 2018 prognostiseras det totala kapacitetsutnyttjandet att uppgå till cirka 120 procent vilket medför behov av en mer långsiktig lokalplanering. Under 2011 ska en lokalförsörjningsplan arbetas fram. Planen syftar till att klargöra det kortsiktiga och långsiktiga lokalbehovet för BUF:s verksamheter. Planen ska även föreslå lösningar för att uppnå ändamålsenliga lokaler där behoven är som störst.

11 11 Gemensam verksamhet I anslaget ryms kostnader för nämnden samt kostnader för central administration. Ramen för gemensam verksamhet har minskat med 3,9 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Till ramen har förts delar från verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola avseende centrala resurser som berör samtliga verksamheter men som tidigare varit budgeterade inom respektive verksamhetsområde t.ex. PIM, administration av VFU och intagningskansli för gymnasiet m.m. En genomgång av resurserna centralt har också skett i syfte att lägga så mycket som möjligt i pengen. De kommunala skolorna kommer därefter att betala en overhead-kostnad för de gemensamma resurserna som exempelvis personalavdelningen och lönekontoret. Anslaget har utökats med 2 mkr för implementering av den nya skollagen och övriga reformer som träder i kraft under 2011.

12 12 Resursenheten inte uppräknade jämfört med budget Förskola Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet och ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där lärande, omsorg och fostran bildar en helhet. Verksamheten omfattar förskola eller familjedaghem/pedagogisk omsorg och erbjuds till barn från ett års ålder. Många förskoleverksamheter drivs av kommunen, men det finns också de som drivs av andra huvudmän. Kompletterande verksamhet i form av tvåfamiljsystem och öppen förskola finns även att tillgå. Föräldrar har möjlighet att ansöka om vårdnadsbidrag när barnet är mellan ett och tre år.

13 13 I samband med införandet av den nya Skollagen och förnyad läroplan för förskolan den 1 juli 2011 sker förändringar för verksamheten. Förskolan blir en egen skolform och kommer därmed att styras av helt andra lagrum än de andra verksamheterna, som sammanförs under ett nytt begrepp: Annan pedagogisk verksamhet. Förskolechef och förskollärare får ett tydligare ansvar för den pedagogiska verksamheten och i läroplanen lyfts naturvetenskap och teknik fram med nya strävansmål. För att möta nya kompetenskrav i läroplanen deltar verksamheten i den statliga satsningen förskolelyftet. Ekonomi

14 14 Ramen för förskolan har ökat med 27,5 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på 2011 har budgeterats för 349 fler barn än Efterfrågenivåerna och fördelningen på åldrar är baserade på faktiskt utfall 2009 i förhållande till befolkning samt utfall per november 2010 och prognos för resterande del av I budgetförslaget har räknats med att i genomsnitt 52 procent av alla barn 1-2 år har plats i förskola/pedagogisk omsorg. Motsvarande siffra för 3-åringarna är 99 procent och för 4-5 åringarna 125 procent. Anledningen till att mer än 100 procent av de större barnen har plats är att även 6-åringarna återfinns i förskolorna under vårterminen för att börja i förskoleklass till höstterminen. Modersmål inom förskolan har tidigare ingått i posten övrigt och är ingen utökning i förhållande till Staten har inte aviserat någon förändring av maxtaxan varför avgiftsnivåerna är oförändrade i budgetförslaget. Avgiftsintäkterna beräknas ändå öka med 10 mkr på grund av fler barn i verksamheten och helårseffekt av att kommunen tar in samtliga föräldraavgifter. Pengbelopp 2011

15 15 Pengen för de enskilda förskolorna och pedagogiska omsorgen innehåller ersättning för föräldraavgifter, lokaler, administration och momskompensation. I pengbeloppen till förskoleverksamhet utgör 3 procent administration och 14,8 procent lokalersättning. Till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. Principer för ytterligare lokalbidrag vid nyetablering Pysslingen Förskolor och Skolor AB har visat intresse för etablering av ny förskola i Solna. Eftersom staden har behov av ytterligare förskolor har förhandling förts mellan Pysslingen och Stadsledningsförvaltningen om en etablering i Ulriksdal. Förskolan är tänkt att rymma cirka 120 barn. Generellt gäller att lokalersättning till förskolor ska ges utifrån den genomsnittliga lokalkostnaden i kommunen. Vanligtvis följer högre lokalkostnader med en nybyggnation. Genom ett tillägg till förordningen (1996:1206) kan kommunerna numera frångå principen om genomsnittlig lokalersättning och ge den nyetablerade verksamheten ytterligare lokalbidrag dock maximalt upp till faktisk lokalkostnad. Solnas principer för ytterligare lokalbidrag vid nyetablering i enskild regi är beaktas. Avtal om mark, kvalitet, löptid mm sluts separat. Enligt det avtal som slutits mellan Pysslingen AB och Solna kommer det extra lokalbidraget att uppgå till kr inklusive moms under Kostnaden kommer att tas ur den buffert som nämnden har för volymer. Volymer

16 16 I Solna finns totalt 59 förskolor. Av dessa bedrivs 36 i kommunal regi och resterande 23 i enskild regi. Under 2011 beräknas två nya förskolor i enskild regi att starta, ett föräldrakooperativ och Pysslingens förskola i Ulriksdal. Ett flertal platser i kommunal regi tillkommer också under Totalt planeras 315 nya platser under året. Andelen barn i fristående förskola fortsätter att öka. I förslaget räknas med att 29 procent av barnen går i enskild förskola medan 68 procent väljer kommunal förskola, resterande 3 procent väljer pedagogisk omsorg. I staden finns numera enbart enskild pedagogisk omsorg. Grundskola Ny skollagen träder i kraft 1 juli Grundskolan får en ny läroplan med nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala. Reformerna har fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen. Med ökad måluppfyllelse i grundskolan får eleverna bättre förutsättningar för fortsatta studier och arbete. I den förnyade läroplanen lyfts bland annat skolans bidrag till att eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap in. Solna stad erbjuder plats i förskoleklassen från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskoleklassen omfattas av läroplanens övergripande mål för normer, värden och kunskaper. Solna stad erbjuder även plats i skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen tar emot eleverna under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under lov. Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder skolbarnsomsorg för elever mellan sex och nio år i form av fritidshem och familjedaghem. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder skolbarnsomsorg för elever mellan tio och tolv år i form av öppen fritidsverksamhet. Fritidshemmet ska komplettera

17 17 utbildningen i förskoleklassen och skolan samt stimulera elevernas utveckling och lärande och erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från varje elevs behov. Fritidshemmet omfattas även av läroplanens övergripande mål för normer, värden och kunskaper. Grundskolan ska se till att elever som är mellan sju och sexton år fullgör sin skolplikt. Skolplikten får genomföras i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Eleverna ska ges de kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls-livet och som ska ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Kraven för att komma in på gymnasiet förändras från och med hösten Istället för dagens krav på lägst godkänt i kärnämnena engelska, svenska, svenska som andraspråk och matematik krävs det godkända betyg i ytterligare fem ämnen för elever som ska gå på ett yrkesprogram och i ytterligare nio ämnen för elever som vill söka till ett högskoleförberedande program. En annan betydande förändring som regleras i nya skollagen är att rektors roll förändras och förtydligas. Ett exempel är att rektorn ska besluta om särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller genom anpassad studiegång. För att stärka elevernas rättssäkerhet kommer fler beslut att kunna överklagas.

18 Ekonomi 18

19 19 Ramen för grundskolan har ökat med 7,6 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Budgetförslaget innehåller peng för 64 fler elever i förskoleklass till och med år 9 än budget I budgetförslaget har antagits att 95 procent av 6 åringarna går i förskoleklass och att 98 procent av barn 7-15 år går i skola. Pengbelopp 2011 Pengen är uppräknad med 0,5 procent. Dessutom har resurser från gemensam verksamhet omfördelats till pengen. Peng för svenska som andra språk, modersmål och studiehandledning har inte räknats upp mellan åren. Under 2011 avser förvaltningen att utreda nuvarande resursfördelningsmodell i syfte att skapa ännu mer likvärdiga villkor för våra elever. I skolpengsbeloppen utgör 3 procent administration och 17,9 procent lokalersättning till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. I pengen för fritidshem utgör 3 procent administration och 17 procent lokalersättning samt tillkommer 6 procents momskompensation. Pengen inkluderar även föräldraavgifter.

20 Volymer 20 Volymerna i budgetförslaget utgår från ett genomsnitt av den senaste befolkningsprognosen i respektive åldersgrupp per december åren 2010 och Antalet elever i grundskolan kommer att öka med 64 mellan budgetåren. Eleverna ökar i alla årskurser utom årskurserna 6-9. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer eleverna att öka med 100 mellan 2010 och Året därpå är elevökningen 200 för att senare under planperioden öka med drygt 550 elever per tvåårs period. Andelen elever som väljer friskola fortsätter att öka. I budgeten har antagits att 25 procent av eleverna går i fristående skola och 7 procent i annan kommuns skola. Gymnasieskola Bakgrunden till förändringarna inom gymnasieskolan är ett behov av större likvärdighet och tydligare struktur. De viktigaste förändringarna är: sex högskoleförberedande program. Vissa avvikelser från den nationella programstrukturen kan förekomma efter godkännande av Skolverket för utbildning inom så kallad särskild variant, riksrekrytering eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

21 21 Arbetet med att anpassa Solna Gymnasiums verksamhet har startat under I juni 2010 antog barn- och utbildningsnämnden en ny programstuktur vilket ger Solna Gymnasium möjlighet att starta följande nationella program och inriktningar: Yrkesförberedande program kommunikationsteknik, Elteknik) Högskoleförberedande program Samhällsvetenskap) I oktober 2010 godkände Skolverket Solna gymnasiums ansökning om nationellt godkända idrottsutbildningar inom bandy, basket, bowling, simning, fotboll, ishockey och innebandy. Totalt räknar skolan med mellan 80 och 100 elever på idrottsinriktningarna. Ekonomi

22 22 Ramen för gymnasieskolan har minskat med 2,9 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på I budgetförslaget har antagits att KSL:s förslag om gemensamma programpriser i Stockholms län antas av Solna och övriga kommuner. Förslaget innebär bl a att kommunerna utgår från ett vägt genomsnittligt pris i länet och att möjligheten att ta extra betalt för specialutformade program försvinner. Genom lagstiftningen Offentliga bidrag på lika villkor innebär det att även de fristående skolorna kommer att ersättas med samma programpris plus momskompensation på 6 procent. Hösten 2011 är första hösten som elever kommer att antas till de nya programmen och enligt de nya villkor som finns i Gy11. I budgetförslaget har förutsatts att den genomsnittliga kostnaden per elev blir densamma på hösten som den är under vårterminen med den nuvarande programstrukturen. Sammanlagt innebär en övergång till den gemensamma prislistan en besparing för Solna med 2,5 mkr. För Solna gymnasiums del innebär en övergång till den gemensamma prislistan att skolan inte längre kan ta extra betalt för specialutformade program. Skolan är dock väl förberedd för omläggningen och prognosen per 2010 visar på ett överskott med 3,9 mkr. Den totala besparingen för skolan beräknas till mellan 3,5 och 4 mkr vilket skulle innebära att skolan ekonomiskt har goda förutsättningar att klara övergången. Volymer Antalet invånare i gymnasieåldrarna kommer de närmaste åren att minska med mellan 20 och 30 personer. Från och med 2014 kommer elevantalet åter att öka.

23 I Stockholms län finns ett överutbud av gymnasieplatser samtidigt som elekullarna minskar. Trots det har Solna gymnasium ökat elevantalet med 100 elever i höstens intagning. Även andelen Solna ungdomar ökade något men fortfarande väljer 87 procent fristående eller annan kommuns gymnasieskola. Till intagningen höstterminen 2011 planerar Stockholms stad att tillåta förstahandsmottagande för andra kommuners elever även till sina Samhällsvetenskapliga och aturvetenskapliga program. Fler elever än tidigare behöver 4 år för att fullfölja gymnasiestudierna. Därför har i budgetförslaget räknats med att 100 procent av befolkningen år går på gymnasiet istället för som tidigare 98 procent. Grundsärskola och gymnasiesärskola Tillsammans är anslagen för grundsärskola och gymnasiesärskola detsamma som Eftersom antalet elever ökar inom gymnasiesärskolan och samtidigt minskar inom obligatorisk särskola har ramarna mellan de olika skolformerna justerats. Grundsärskola och gymnasiesärskola berörs också av reformerna och står inför ett förändringsarbete. Ekonomi 23

24 24 Förändringarna innebär Totalt har ramarna för särskola och gymnasiesärskolan inte ändrats. En anpassning av respektive ram har skett utifrån elevantalet och utfall/prognos Volymer Pengbelopp 2011

25 25 I förslaget är pengersättningen uppräknad med 2 procent jämfört med Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats en investeringsbudget på 7,1 mkr att användas till utrustning av nya förskolor inköp av kapitalinventarier och reinvesteringar i skolor och förskolor.

26 26 Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden. De effektmål som är understrukna har Kommunfullmäktige valt att följa.

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 Internkontrollplan barn- och utbildningsnämnden 32 Syfte Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet (Genomförandet) innebär bl.a. att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställd verksamhetsidé och mål. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten (Rapporteringen) innebär att kommunstyrelsen och nämnderna samt de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av verksamhetens prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. (Lagligheten) innefattar lagstiftning såväl som kommunens interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Bedömningskriterier Väsentlighet (Konsekvens) Lindrig, Kännbar, Allvarlig Risk (Kontrollbehov) Låg, Medel, Hög Frekvens (Hur ofta kan felet förekomma?) Låg, Medel, Hög

33 33

34 34

35 35

36 Solna Stad Barn- och utbildningsförvaltningen Solna Tel E-post: