Integrering av etanolproduktion från sockerrörsocker med etanol- och elproduktion från cellulosadelen av sockerrör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrering av etanolproduktion från sockerrörsocker med etanol- och elproduktion från cellulosadelen av sockerrör"

Transkript

1 Integrering av etanolproduktion från sockerrörsocker med etanol- och elproduktion från cellulosadelen av sockerrör Hampus Carlsson, Christian Jönsson, Jens Olesen och Sten Pettersson 5/31/2011

2 Bilagor... 3 Sammanfattning... 4 Introduktion... 5 Målsättning... 6 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för studien... 7 Politiska aspekter av sockerrörsbaserad etanol i Brasilien... 8 Översiktlig processdesign Beskrivning av enhetsoperationer samt modellering i Aspen Designspecifikationer Första generationens fabrik Tillbyggnad vid integrering av andra generationens fabrik SSF Upparbetning av drank Processalternativ Design av CHP Resultat Produktion och konsumption Procesströmmar Ekonomisk utvärdering Kostnad med avseende på Brasilien Investeringskostnad Uppskattning av direkta apparatkostnader Driftkostnader Rörliga kostnader Direkta rörliga kostnader Indirekta rörliga kostnader Produktionskostnad Investeringskalkyl Känslighetsanalys Diskussion Slutsats Källförteckning... 48

3 Bilagor Bilaga 1 Reaktionsformler Bilaga 2 Komponenter Bilaga 3 Processchema CHP1 Bilaga 4 Processchema CHP2 Bilaga 5 Processchema CHP3 Bilaga 6 Processchema Destillation Bilaga 7 Processchema Förbehandling Bilaga 8 Processchema Indunstning Bilaga 9 Processchema Fermentering Bilaga 10 Processchema SSF Bilaga 11 Processchema Ångtork Bilaga 12 Designspecifikationer Bilaga 13 Beräkning av personalkostnad Bilaga 14 Beräkning av anläggningskostnad Bilaga 15 Drift- och produktionskostnad

4 Sammanfattning Tekniska och ekonomiska utvärderingar har gjorts av integrering av cellulosabaserad etanol från bagass i en befintlig sockerbaserad etanolfabrik baserad på sockerrör. Två processmodeller utöver förstagenerationsmodellen har jämförts, en där pentoser fermenteras och en där pentoser rötas till biogas. I båda modellerna rötas allt överblivet rötbart material till biogas. Allt fast material torkas och används som bränsle i kraftverket tillsammans med producerad biogas. Det har även utvärderats hur elproduktion från blast påverkar tekniskt och ekonomiskt, samt hur elproduktionen påverkas av olika design av kraftverk. Resultaten visar att etanolproduktionen ökar från ton etanol per år till när produktion ifrån bagass integreras, och till om även fermentering av pentoser görs. Elproduktionen minskar från 434 GWh/år i det befintliga kraftverket, till 360 respektive 320 GWh/år när integrering har gjorts och kraftverket byggts ut. Dessa siffror gäller när blasten används som bränsle. De ekonomiska resultaten visade dock att förbränning av blast inte är lönsamt i den befintliga fabrikens kraftverk. Grundinvesteringen för integreringen landade på 2507 miljoner kr men betalar inte av sig i nuläget eftersom produktionskostnaden blir för hög. En investering blir inte lönsam så länge försäljningspriset av etanol inte ökar markant från dagens nivå, eller väsentliga subventioneringar införs. Produktionskostnaden för den cellulosabaserade etanolen uppgår till 3,87 kr/liter om pentosjäsning kan tillämpas och den blandade socker- och cellulosabaserade etanolen till 2,68 kr/liter. 4

5 Introduktion Ett allt dyrare oljepris, minskade oljetillgångar och övergången till ett grönt samhälle med förnyelsebar energi har haft stor inverkan på efterfrågan av etanol som drivmedel. Etanol produceras huvudsakligen från majs och sockerrör. Dagens etanolproduktion från sockerrör sker uteslutande i första generationens processer där endast den extraherade sockerjuicen från sockerrören används. I andra generationens etanolprocesser med sockerrör försöker man integrera lignocellulosan från bladen och topparna, kallad blast, och det material som finns kvar efter juicen pressats ut från sockerröret, kallad bagass, i den redan existerande etanolproduktionen. Sammansättningen av ett sockerrör varierar kraftigt beroende på klimat, geografi, geologi, genetik och när skörden sker. Till exempel så innehåller ett sockerrör från Louisiana, USA, vid en skörd 8 % sackaros och vid en annan skörd 15 % 1. Sockersaften pressas ut först i processen. Den utgör ungefär 80 % av växtens totala massa 1 och innehåller ungefär % sackaros och resten vatten. Bagassen är återstoden av växten efter att sockersaften pressats ur och blasten tagits av. När sockerrör odlas med avsikten att endast utvinna sackaros utgör blasten dödmaterial som gör skörd, transport och process dyrare. Det har därför varit vanligt att bränna blasten direkt på fältet under skörd, blasten utgör ungefär 20 % av sockerrörets massa 1. Totalt odlas nästan 1700 miljoner ton sockerrör 2 om året i världen vilket innebär att nästan 340 miljoner ton blast eldas upp ute på fälten utan att användas. Bagassen bränns i nuvarande processer för att bidra med energi till sockerfabrikerna samt för att producera elektricitet. I sockerfabrikerna används konventionella CHP-cykler för att möta verkets behov av energi. I andra generationens fabrik då bagassen används för att producera etanol kan biprodukter från den processen, till exempel pentoser och lignin, användas för energiproduktion vilket leder till att etanolproduktionen kan ökas och energibehovet fortfarande tillgodoses. I och med detta förväntas processens effektivitet bli högre och mer miljövänlig, mycket tack vare att förbränningen av blast ute på fälten upphör. Var sockerrör kan odlas är klimatberoende. Sockerrören är C-4 växter och har lägre fotorespiration vilket gör dem känsliga för kyla. Detta gör att odlingen är centrerad kring områden med varmt klimat. Dagens marknad för etanol producerad från sockerrör domineras uteslutande av Brasilien som har ideala förhållanden för odling i centrala och sydöstra Brasilien, speciellt kring Sao Paulo-regionen. Indien producerar ungefär hälften så mycket etanol som Brasilien och Kina ungefär en fjärdedel. Att Brasilien fått en världsledande position på etanolmarknaden beror inte endast på klimatet utan också på politiska initiativ och subventioner för etanolindustrin ända sedan tidigt 1930-tal. Andra länder med bra klimat, främst lokaliserade i Afrika, är i princip oexploaterade och är en möjlig marknad för etanolproduktion. USA har också lämpliga förhållanden i sydstaterna som Arizona, Florida och New Mexico men än så länge är majsbaserad etanolproduktion överlägset störst där. Marknadspriserna för sockerrör och etanol skiljer sig från land till land på grund av olika regleringar och skatter. 5

6 Bagass- och blastbaserad etanolproduktion har länge inte varit något alternativ då förbehandling kombinerad med den enzymteknologi som krävs inte varit ekonomiskt och tekniskt hållbart. Förbehandling behövs för att kunna hydrolysera cellulosa och bryta ner den till monosackarider. Det finns flera olika förbehandlingstekniker för växtmaterial. Vilken teknik som kan användas beror på vad som finns tillgängligt i fabriken till exempel koldioxid, svaveldioxid, organiska lösningsmedel eller mikroorganismer samt vilka tryck och temperaturer som kan uppnås. Det har gjorts framsteg inom förbehandling av bagass och blast under senare år tack vare att efterfrågan på förnyelsebara bränslen som etanol ökat tack vare politiska initiativ och det osäkra oljepriset. Många länder som till exempel Sverige och USA är helt beroende av oljeimport för att den inhemska transportmarknaden ska fungera. USA, världens största importör av olja, har goda klimatförhållanden för att kunna producera etanol från sockerrör och på egen hand minska oljeberoendet. Forskning visar att etanol producerad från sockerrör i andra generationens fabrik ger 9,3 enheter förnyelsebar energi per enhet fossilt bränsle som krävs för produktion 4. Målsättning Målsättningen med detta projekt var att genomföra en projektering för integrering av produktion av etanol från bagass och blast i en sockerbaserad anläggning. Anläggningen skulle ha kapacitet att producera ton etanol per år. I kombination med etanolproduktionen skulle ett kraftvärmeverk som använder lignin och andra fasta rester finnas. Eventuellt skulle biogas från processen framställas för att producera ånga och el. En studie hur etanol-, biogas- och elproduktionen kan optimeras gjordes med avseende på energieffektivitet och kostnad. Integreringen av den nya processen skulle kunna gå att genomföra i den existerande fabriken. En ekonomisk analys som värderar projektet och en investeringsoch driftskostnadskalkyl för referensfabriken och den nya integreringen gjordes. De kritiska processparametrarna analyserades för att avgöra deras känslighet för processen. 6

7 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för studien Den grundläggande förutsättningen för denna tekniska och ekonomiska studie är att en andra generations etanolproduktion ska integreras i en befintlig förstagenerationsanläggning. Andra generationsdelen utvinner etanol ur bagass. Efter integreringen ska fabriken klara av en årlig produktion av etanol som uppgår till minst ton. Det förutsätts att anläggningen ska vara placerad i Brasilien. Den befintliga anläggningen utvinner etanol endast från sockersaft och genererar elektricitet genom att bränna bagass och blast i en CHP. Detta betyder att samtliga modeller, även den befintliga anläggningen, köper in lika mycket sockerrör och blast. Studien har jämfört två fall av integrering, ett fall där pentoser rötas till biogas (modell 1), och ett fall där pentoser jäses till etanol (modell 2). I båda fallen sker dock rötning av lösta organiska ämnen som hexosaner, pentosaner, pentoser med mera. Omvandlingsfaktorerna från pentoser till etanol, respektive COD (chemical oxygen demand) till metan har satts till rimliga uppskattade industriella värden. Det har förutsatts att pentoser kan omvandlas till etanol med en faktor av 70 %. Det vill säga att i reaktionerna där pentoser jäses till etanol omsätts 70 % av pentoserna till etanol. Faktorn mellan förbrukad COD till metan har satts till 0,119 5 kg/kg. Mer om detta finns i respektive avsnitt i processbeskrivningen. Vad gäller tekniska förutsättningar i de enhetsoperationer som körs gemensamt med både den sockerbaserade och bagassbaserade produktionen gäller att destillationsanläggningen kan användas i befintligt skick, se mer om detta i processbeskrivning samt diskussion. Det kombinerade kraft- och värmeverket förutsätts i den befintliga fabriken bestå av en bagasseldad ångpanna med två ångturbiner. Utrustningen i kraft- och värmeverket antas kunna fungera även efter att integrering har gjorts. Mer om dessa antaganden finns i processbeskrivningen. När tekniska jämförelser mellan den sockerbaserade och den kombinerade anläggningen görs, avses alltid skillnaden mellan före och efter integrering av den bagassbaserade produktionen. Den tänkta existerande anläggningens investering förutsätts vara under avbetalning. Detta betyder att kapitalkostnader finns även för den sockerbaserade etanolen. För att kunna göra en uppskattning av hur stora kapitalkostnaderna och underhållningskostnaderna är, måste en anläggningskostnad vara angiven. Det har antagits att denna uppgår till 140 miljoner USD i detta fall, att annuiteten är 0,1168 (med kalkylräntan 8% och ekonomiska livslängden 15 år) och att underhållskostnaden uppgår till 10 % av anläggningskostnaden 6. De ekonomiska resultaten avser produktionskostnad för den bagassbaserade etanolen inräknat kapitalkostnader för utbyggnaden. Dessa resultat fås genom att först räkna ut produktionskostnaden för den sockerbaserade etanolen respektive den blandade socker- och cellulosabaserade. Produktionskostnaden för enbart den cellulosabaserade etanolen blir då skillnaden mellan dessa två kostnader. 7

8 Investeringskostnaderna för utbyggnaden baseras på offerter, prisförslag, kostnadsupskattningsprogrammet Aspen Process Economic Analyzer med mera och har varit angivna i såväl dollar, euro samt svenska kronor. Alla dessa har räknats om till svenska kronor med 2011 års värde. Kapitalkostnaderna är framtagna för den svenska marknaden och har inte omvandlats till den brasilianska eftersom detta är mycket svårt att genomföra. Det har dock antagits att kostnaderna hade varit lägre i Brasilien, men att detta vägs upp av att t.ex. vissa mindre enhetsoperationer inte tagits med. Apparatkostnaderna antas vara samma oberoende om pentoser väljs att rötas eller jäsas även fast vissa flöden och andra förutsättningar förändras. Driftskostnaderna är baserade på brasilianska siffror, så som löner, elpriser och så vidare. Kapitalkostnaderna som är inräknade i produktionskostnaderna är baserade på en kalkylränta på 8% och en ekonomisk livslängd på 15 år 6. Anläggningen antas vara i drift 8000 timmar per år och driftpersonalen jobbar 3-skift. Slutligen räknas processen hela tiden som skenbart kontinuerlig eftersom jäsning och hydrolys reaktionstekniskt sker satsvis men flera satser körs parallellt med fasförskjutning. Politiska aspekter av sockerrörsbaserad etanol i Brasilien Brasilien är världens största producent av etanol från sockerrör. Redan 1975 som ett svar på oljekrisen valde staten att bilda the National Brazilian Alocohol Program (Proocol) för att minska oljeberoendet 7. Regeringen erbjöd lån med låg ränta och subventionerade byggandet av destilleringsanläggningar som tillhörde verk som gjorde etanol av sockerrör. En lagstiftning bestämde också att bensinmackar var tvungna att tillåta etanolinblandad bensin till bilar dygnet runt medan bensin fri från etanol inte fick säljas på helger. Regleringarna styrdes genom det statligt ägda oljebolaget Petrobas. Det statliga monopolet fortsatte under en längre tid till 1998 då det bröts. Det ledde till att den statliga prissättningen på etanol avslutades och att marknadspriser började råda. Även subventioner minskades. Den årliga produktionen av etanol och socker har konstant ökat i Brasilien vilket kan ses i figur 1. År 2010 producerades 26,2 miljarder liter etanol i Brasilien. Sockerrörsbaserad etanol står för 17,6 % av transportsektorns energiförbrukning, bensin för 23,3 % och diesel för 49,2 % 8. Rena bensinbilar säljs inte längre i Brasilien. Årlig produktion och reaktionen från avregleringen 1998 kan ses i figur 1. När monopolet bröts 1998 och subventionerna minskade följde en period av minskad produktion men när fler aktörer sedan etablerat sig och efterfrågan på etanol vuxit har etanolproduktionen ökat. 8

9 Etanolproduktion i Mkbm År Total produktion Figur 1 Produktion av ren etanol den totala produktionen per år 9 Det råder fortfarande en del regleringar. Regeringen bestämmer varje år hur stor andel etanol som måste ingå i bensin vilket i dagsläget är % 10. I och med detta har olika lobbygrupper uppstått. Sockerindustrins lobbygrupp vill konstant öka denna siffra medan bilindustrin motsäger sig en förändring på grund av tekniska implikationer i motorerna. Lobbygrupperna påverkar i stor grad etanolindustrin i Brasilien. När det kommer till skatter har det sedan 1998 funnits en tariff som är 20 % på importerat socker och 30 % på importerad etanol. Detta är för att säkerställa att brasilianska socker- och etanoltillverkare erhåller ett mer gynnsamt pris för deras varor än import från länder med lägre löner och kostnader vid tillverkning. Som världens andra största etanolproducenter har Brasilien stor inverkan på de internationella marknaderna exporterade Brasilien 3533 miljoner liter etanol vilket motsvarar ungefär 20 % av den totala inhemska produktionen 11. USA och Europa är de överlägset största importörerna. Exporten kan skilja stort från år till år beroende på efterfrågan på den inhemska marknaden. Figur 3 visar hur mycket Brasilien exporterade 2005, 2006 och 2007 till vissa utvalda länder/regioner. I figur 2 visas hur världsproduktionen av etanol är uppdelad. Brasilien står för nästan 30 % av all etanolproduktion. 9

10 Miljoner liter Spanien 1,1% Indonesien 0,4% Italien Kanada 0,3% 1,7% Tyskland 2,3% Frankrike 1,7% Överiga delar av världen 14,8% USA 39,7% Indien 3,0% Kina 6,0% Brasilien 29,0% Figur 2 Fördelning av världsproduktionen av etanol USA Europa Japan Sverige Figur 3 Export av brasiliansk sockerrörsbaserad etanol 2005, 2006 och 2007 till USA, Sverige, Japan och Europa 13 10

11 Över 80 % av all etanol som produceras i Brasilien produceras i Sao Paulo-regionen där klimatet är idealt för sockerrörsodling. Ungefär 20 % produceras i nordost. Nordostregionen exporterar en mycket större procentuell andel av etanol än Sao Paulo-regionen. I figur 4 visas sockerrörsodlingen i Brasilien, ett rött område kännetecknar odling. Effektiviteten per hektar har ökat konstant sedan etanol började produceras från sockerrör. Sedan 1975 har man kunnat utvinna 3,77 % mer etanol/hektar per år tack vare tekniska framsteg 14. Figur 4 Var odling av sockerrör sker i Brasilien 15 Ingen sockerrörsodling sker på bekostnad av Amazonas utan odlingen sker i andra regioner där klimatet är mer idealt. Sockerrörsodling är förbjuden i Amazonskogen och andra viktiga miljöområden 16. Etanol producerad från sockerrör i Brasilien har lägst utsläpp av koldioxid av alla biobränslen som används i världen enligt det engelska transportdepartementet vilket gör det till ett politiskt önskat drivmedel. Priset på etanol I Brasilien beror på många olika faktorer till exempel hur gynnsamma skördarna är, världsekonomin och statliga beslut. Etanolföretagen är dock ense om att produktionen av etanol är lönsam och konkurrenskraftig i Brasilien så länge priset på olja är över 30 USD per fat. Etanolpriset varierar stort beroende på region i Brasilien och tiden på året. Etanolen är billigast i Sao Paulo där majoriteten av etanolproduktionen sker. I tabell 1 visas medelpriserna för E100 och E25 under 2008 i Brasiliens största regioner. Priserna visas som ren etanol respektive utspädd bensin med 25 % etanol. En real motsvarar ungefär 4 SEK (i beräkningar har 1 real=4,12 SEK använts). 11

12 Tabell 1 Medelpriset av etanol och etanolinblandad bensin i Brasiliens mest befolkningstäta regioner under E100 (R $/liter) E25 (R $/liter) Sao Paulo 1,306 2,398 Brasilia 1,884 2,586 Rio de Janiero 1,676 2,531 Översiktlig processdesign Den översiktliga processdesignen presenteras kortfattat i nedanstående text samt i figur 5. Processen inleds med att sockerrör anländer till en press som pressar ur sockerjuicen ifrån sockerrören. Sockersaften indunstas för att koncentrera sockerinnehållet något. Den indunstade sockerlösningen går sedan till fermentering där resultatet blir en mäsk innehållande etanol. Mäsken destilleras till 93 viktsprocent för att sedan absoluteras med hjälp av adsorption. Denna process utgör första generationsprocessen, eller den sockerbaserade processen. Den fraktion ifrån pressen som inte är sockerjuice kallas bagass och består av cellulosan och hemicellulosan, samt lignin i sockerröret. Bagassen mals efter pressning för att få den i finare form och skickas sedan till förbehandling. Förbehandlingen består av en matarskruv där svaveldioxid impregnerar bagassen som sedan genomgår en så kallad ångexplosion i en annan reaktor. Den förbehandlade bagassen är nu redo för hydrolys och därmed omvandla cellulosan och hemicellulosan till monosackarider. Hydrolys och fermentering av de bildade monosackariderna görs simultant i reaktorer och detta resulterar i hydrolysat som innehåller etanol. Hydrolysatet skickas gemensamt med mäsken till destillation för gemensam upparbetning. Vid destillationen fås från bottenuttagen drank som innehåller fast och löst organiskt material. Detta skickas till en filterpress för att separera den vattenlösta och den fasta fraktionen. Den senare torkas tillsammans med ingående blast för att bli bränsle i ett kraft-/värmeverk. Den vattenlösta fraktionen går till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas. Integreringen av cellulosabaserad etanolframställning i en befintlig anläggning fordrar en stor mängd nya processteg. De processteg som behöver införskaffas nytt illustreras i figur 5 och utgörs i stora drag av förbehandlingsreaktor, SSF-reaktorer, ångtork, rötningsreaktorer samt en tillbyggnad i kraft/värmeverket i form av en gasturbin. 12

13 I en del av processtegen antas alltså att den befintliga processutrustningen kan användas även efter att integrering av andra generations framställning har gjorts. Till detta hör framförallt destillation och till viss del CHP (combined heat and power plant). För att destillationsanläggningen ska klara av integreringen fordras några optimistiska antaganden att anläggningen klarar av: Det tillkommande flödet. Den ändrade koncentrationen av etanol in. Den tillkommande fasta partiklarna. När integreringen av andra generations etanolframställning är genomförd ändras betingelserna i kraft/värmeverket. Den befintliga anläggningen antas bestå av en bagasseldad ångpanna med två tillhörande ångturbiner. En turbin som expanderar från 60 till 20 bar, samt en turbin som expanderar från 20 till 2,5 bar. Det nya kraft/värmeverket bränner ett ligninbaserat fast bränsle tillsammans med biogas. För att maximera elproduktionen installeras en gasturbin innan ångpannan. Komplikationerna med detta är att brännaren till gasturbinen måste klara av bränslet vilket inte är konventionellt beprövat. Turbinen måste klara av rökgaserna från detta bränsle. I övrigt antas det att de befintliga turbinerna klarar av de nya betingelserna vilket är ett rimligt antagande eftersom effekten blir lägre i dessa efter installation av gasturbin. Även ångpannan antas fungera efter integreringen. I Aspen har huvudsakligen tre modeller studerats vilka ligger till grund för alla tekniska och ekonomiska utvärderingar. En grundmodell som simulerar en förstagenerationsfabrik som använder bagass och blast som bränsle i det befintliga kraftverket. De två andra modellerna avser integrerad produktion från bagass till etanol samt biogas. Resterande fasta material används som bränsle i det utbyggda kraftverket efter att ha torkats. En av modellerna utnyttjar pentosjäsning medan den andra inte gör det. 13

14 Sockerrör Press Saft Indunstning Koncentrat Fermentering Mäsk Bagass Destillation 93 % EtOH Dehydrering Ren EtOH Hydrolysat Malning Förbehandling SSF Drank Filterpress Vattenlöst Rötning Biogas Tillbyggnad för integrering av andra generationen Fast material Befintlig förstagenerationsanläggning Blast Torkning Bränsle CHP Ånga och el Figur 5 Översiktligt processchema över första- och andragenerations process. 14

15 Beskrivning av enhetsoperationer samt modellering i Aspen Simuleringen av processalternativen gjordes i flowsheeting-programmet Aspen Plus. I följande avsnitt förklaras översiktligt hur modellen gjordes utifrån kemiska komponenter, jämviktsmetoder, förenklingar, designspecifikationer med mera. En stor andel av de kemiska komponenter som används finns inte ursprungligen i Aspen Plus. Därför har en databas tillhandahållen av institutionen för kemiteknik vid LTH använts vid modelleringen. De komponenter som ingår i processen, samt om dess innehåll i råvarorna, går att se i bilaga 2. Till dessa tillkommer även luftgaser och NO x. Alla hexoser har samma kemiska egenskaper som glukos, pentoser som xylos i Aspen. På samma sätt är alla hexosaner modellerade som cellulosa och pentosaner som xylan. Anledning att de specifika sockerarterna finns med är för att omsättningarna i respektive reaktion ska bli rätt. Genomgående har jämviktsmetoden NRTL-HOC (non-random two-liquid-hayden O Connell) använts, vilken är en aktivitetsfaktormodell, då den har använts i institutionens tidigare modelleringar av cellulosabaserad etanolframställning. Designspecifikationer Designspecifikationer används för att få de förhållanden som ger önskat resultat i processen genom att reglera parametrar som i verkligheten är möjliga att styra, samt sådana som i verkligheten inte behöver regleras fysiskt. En sammanfattning av designspecifikationerna går att se i bilaga 12 och gäller för modellen med pentosrötning. 15

16 Första generationens fabrik Malning/pressning Sockerrören (tvättade) kommer först in till en press för att sockerjuicen ska pressas ut, resterande fraktion är bagassen som i en första generations fabrik går till kraft/värmeverket för förbränning. Indunstare När sockersaften kommer in i första generationsprocessen innehåller den ungefär 13 wt % sackaros 1. För att öka koncentrationen används en serie indunstare med kondensatflash. Genom att använda kondensatflash ökas mängden ånga i nästkommande indunstarsteg och på så sätt också energieffektiviteten. Processens utformades för att ta till vara på spillvärmet och minska mängden färskånga. I Aspen finns inga färdiga indunstarmodeller, därför byggs varje indunstareffekt som en värmeväxlare och en flashtank. Detta upprepas så många gånger som antalet effekter i anläggningen. Två designspecifikationer användes, där den ena ställde krav på slutkoncentrationen av sackaros till 20 vikt%, detta syrdes av mängden färskånga till första effekten. Resultatet blev en förbrukning av ungefär 40 ton/h 2,5 bars ånga motsvarande en effekt på 23 MW. Den andra designspecifikationen ställde utgående temperatur. Temperaturen justerades genom att ändra på trycket i en pump som var placerad i början av processen vilket talar om vilket tryck som första effekten får, resultatet blev 1,3 bar. De antaganden som gjordes var att ingen avluftning gjordes och att Aspens egna standardvärden på värmegenomgångstal användes (850 ). Två processalternativ utformades den ena utnyttjade 3-steg indunstning och den andra en 5 stegs-indunstning. I 5-stegsalternativet var förbrukningen av ånga 25 ton/h och en effekt av cirka 15 MW. Se bilaga 8 för en schematisk bild över indunstningsstegen. Fermentering Fermenteringen görs i verkligheten i flera satsreaktorer där sackaros omvandlas till etanol och koldioxid. I Aspen utgörs detta av en enkel Rstoic-reaktor där en förenklad bild av fermenteringen görs. Det antas att endast en reaktion äger rum, nämligen huvudreaktionen: omvandlingsfaktorer. där omvandlingsfaktorn sattes till 0,85. Se bilaga 1 för reaktioner och Mäsken som kommer ut från fermenteringen håller 10,9 wt % etanol efter 8 timmars uppehållstid i 2500 m 3 tankar. Processchemat för fermenteringssteget i Aspen visas i bilaga 9. 16

17 Destillation Mäsken ifrån fermenteringen koncentreras i en destillationsanläggning som består av två stripperkolonner och en förstärkarkolonn. Feeden värmeväxlas först med utgående drank ifrån stripperkolonnerna, temperaturen stiger då ifrån 37 till cirka 90, effekten i denna värmeväxlare uppgår till 30 MW. Feeden delas sedan för att gå till en högtrycksstripper och en lågtrycksstripper som arbetar vid 3 respektive 1 bar. Splitförhållandet sätts så att ångan ifrån högtrycksstrippern kan driva återkokaren i lågtrycksstrippern. Detta uppfylls när 49 % av feeden går till högtrycksstrippern. I Aspen görs detta med en designspecifikation så att effekten i en fiktiv kondensor efter högtrycksstrippern är den samma som återkokaren i lågtrycksstrippern. Ångan ifrån lågtrycksstrippern driver sedan på samma sätt återkokaren i förstärkaren. I destillationskolonnerna utnyttjas kolonnernas individuella designspecifikationer för att få önskad koncentration på slutdestillatet, samt för att få en etanolförlust som ej överstiger önskat gränsvärde. Kraven som ställdes var att slutkoncentrationen skulle uppgå till 93 wt %, och att massförlusten av etanol skulle vara <0,5 % i varje kolonn. Variablerna som reglerades var uppkokningsförhållande (förhållandet mellan uppkokningsflödet och bottenuttaget) i samtliga kolonner och även yttre återflödesförhållandet i förstärkaren. Dessa gäller så klart bara vid aktuellt antal bottnar i respektive kolonn. I stripperkolonnerna används 30 ideala bottnar och i förstärkaren 60 dito, resultaten visas i tabell 2. Ett processchema över destillationen finns i bilaga 6. Tabell 2 - Resulterade värden för uppkokningsförhållande och yttre återflödesförhållande Stripper Förstärkare Boil-up ratio 0,15 0,6 Reflux-ratio - 1,3 Behovet av 20 bars färskånga till högtrycksstrippern är 31 ton/h vilket motsvaras av en effekt på 16,3 MW. Feeden till högtrycksstrippern förvärms, och även här används 20-barsånga eftersom temperaturen måste upp över 2,5 bars ångans mättnadstemperatur. Behovet av färskånga är i förvärmaren 12 ton/h eller 6,5 MW. Dehydrering Dehydreringen görs för att separara den sista andelen vatten som finns kvar efter destillation och görs med adsorption. Det har inte simulerats i Aspen. CHP Kraft/värmeverket i första generations fabriken består av en ångpanna i vilken bagass och blast förbränns för att bilda 60 bars ånga vid 460 o C. Ångan expanderar i två ångturbiner till 20 respektive 2,5 bar för att producera elektricitet. Mellan turbinerna tappas 20-bars ånga av till processer som kräver detta som värmemedia. 17

18 Tillbyggnad vid integrering av andra generationens fabrik Förbehandling För att hydrolysera och fermentera bagassen krävs en förbehandling vilket enkelt uttryckt öppnar upp fibrerna så att hydrolys kan ske. Förbehandlingen görs med ångexplosion med 20 bars mättad ånga med hjälp av svaveldioxid som impregneringsmedel. Mer ingående hur förbehandlingen sker finns i bilaga 7, Bagassen håller här 45 % torrsubstans varför den måste föras in i förbehandlingsreaktorn med en matarskruv eftersom bagassen är mycket svårarbetad vid detta tillstånd. I reaktorn sker ångexplosion och impregnering med SO 2 i två steg, där mängden SO 2 som krävs är 2 % av torrmängd bagass (kg/kg). I Aspenmodellen förvärms först bagassen med restvärme och sedan med hjälp av 20 bars färskånga tills den når temperaturen 200 vilket fordrar 22,6 ton/h Sluttemperaturen är satt som designspecifikation och styrs av mängden färskånga som skickas in. Därefter sker förbehandlingen i en Rstoic-reaktor där en stor del av pentosanerna och en liten del av hexosanerna hydrolyseras. Efter reaktorn reduceras trycket tillbaka till 1 bar med hjälp av flashkärl i tre steg. Proceduren görs i flera steg eftersom en direkt flashning från 20 till 1 bar hade fordrat extrem mekanisk hållbarhet. Flashångan som bildas används till att förvärma bagassen innan ångexplosionen. Slutligen kyls den förbehandlade bagassen ner till 37 innan den skickas in till SSF-reaktorn. Den förbehandlade bagassen håller nu 53 % torrsubstans, (jmf 45 % i feed) då vatten har flashats av. SSF Den förbehandlade bagassen späds med renvatten från ca 53 % till 15 % torrsubstans, för att bli möjlig att röra om varefter den skickas in till SSF-reaktorerna. Här sker hydrolys och fermentering samtidigt vid 37 och slutprodukten mäsk som håller strax över 3 wt % etanol. Bagassmäsken blandas med mäsken från första generationsfabriken för att samdestilleras. Se bilaga 10 för en bild av SSF-steget i Aspen. I Aspenmodellen har de sekvensiella hydrolys- och fermenteringsreaktionerna gjorts i två separata kärl av modelleringstekniska skäl. Upparbetning av drank I destillationen fås bottenuttag från respektive kolonn. I stripperkolonnerna innehåller bottenuttagen (dranken) fasta material så som jäst, lignin och polysackarider samt lösta organiska ämnen som monosackarider, HMF, furfural m.m. I förstärkarens bottenuttag återfinns mestadels vatten, ättiksyra och en liten andel etanol. I Aspenmodellen har dock en del biprodukter ignorerats för att förenkla. Bottenuttaget ifrån stripperkolonnerna är därför mest intressant för upparbetning och skickas först till en filterpress. Här separeras vattenlöst fraktion från fast fraktion. Den fasta fraktionen som främst innehåller lignin och polysackarider skickas till en tork innan det kan användas som bränsle i kraftvärmeverket, medan den vattenlösta skickas till rötningsanläggningen. Torken som används är en ångork som använder överhettad 2,5 bars ånga som torkmedium. Produkterna blir ett torrt bränsle samt mättad 2,5 bars ånga som kan användas i andra enhetsoperationer som till exempel destillation och indunstning. Till torken anländer den fasta fraktionen från filterpressen som håller 40 % ts samt blasten från sockerrören som håller 25 % torrhalt. Från torken kommer det resulterade bränslet med 80 % torrsubstans som ska användas i pannan. 18

19 Rötningen görs utan att först indunsta den vattenlösta fraktionen eftersom den anses hålla tillräckligt hög koncentration rötbart material (ca 3 wt % beroende på processmodell). I rötningsreaktorn bildas koldioxid, vatten och metangas av bakterier. I Aspenmodellen passerar det rötningsbara materialet en reaktor varvid det tillsammans med syre bildar stökiometrisk mängd koldioxid och vatten. Den mängd metangas som bildas vid rötningen beräknas empiriskt med hjälp av förbrukad mängd COD (Chemical Oxygen Demand). Faktorn mellan COD till metan har satts till 0,119 (kg/kg) baserat på interna försök på institutionen för kemiteknik på LTH. I verkligheten sker rötningen i flera steg med hjälp av bakterier som omvandlar det organiska materialet till acetat och sedan till metangas. CHP Den bildade metangasen kan skickas till kraftvärmeverket där den förbränns tillsammans med det fasta bränslet ifrån torken. Luft och metangas komprimeras först i en kompressor från 1 till 10 bar varefter det kommer in i en brännkammare där förbränning sker av fast och gasformigt bränsle. De varma rökgaserna splittas där en del skickas igenom en gasturbin där de får expandera tillbaka till 1 bar. Resterande mängd rökgas från brännkammaren, tillsammans med de expanderade rökgaserna från gasturbinen, används som värmemedium i en ångpanna. Bildad ånga är av tillståndet 60 bar och 460 som får expandera genom två ångturbiner, från 60 till 20 respektive 20 till 2,5 bar. I Aspenmodellen används två seriekopplade reaktorer som brännkammare. En Rstoic-reaktor som först omvandlar bränslet till koldioxid och vatten, följt av en Rgibbs-reaktor vilken genererar biprodukter så att Gibbs fria energi minimeras. De biprodukter som bildas är bland annat NO x. Luftflödet ställs in av en designspecifikation så att förbränningstemperaturen blir Rökgaserna splittas med ett förhållande så att utgående rökgaser ut från ångpannan håller 190 för att undvika kondensation av till exempel svavelsyra. Den ånga som ska produceras beräknas utifrån det behov av 20-bars respektive 2,5 bars ånga som finns i fabriken. Se bilaga 3 för processchema för design av kraft/värmeverket. Processalternativ Utöver de tre processalternativ som tidigare nämnts som studerade fall har fler fall studerats mindre ingående och ytterligare fall finns som möjligheter. Det kanske viktigaste och mest avgörande valet för processdesignen är om SSF eller SHF ska användas. Andra viktiga processval är hur biprodukterna ska upparbetas och hur kraftvärmeverket ska utformas. Nedanstående avsnitt behandlar hur processdesignen kan variera beroende på vilka val som görs angående nämnda faktorer. SSF eller SHF I modellerna som tagits fram i Aspen används simultan hydrolys och jäsning men separata processer kan likväl användas. Förutom att hydrolys och fermentering då sker i två separata reaktorer, finns även möjligheten att indunsta hydrolysatet en aning innan det skickas till fermentorn. Det är då också möjligt att filtrera bort allt fast material innan fermenteringen och skicka detta till torkning direkt efter urtvättning av socker. Efter fermentering kan jästen separeras från det vattenlösta materialet för att återanvändas. Fördelen med SHF är att utbytet mellan glukan och etanol ökar eftersom förhållandena i respektive reaktor kan optimeras, dock blir priset en längre uppehållstid och fler apparatur. Om SHF används är chansen större att kunna använda samma 19

20 destillationsanläggning för första- och andra generations etanol eftersom den fasta fraktionen försvinner. Det finns viss forskning om att utforma en reaktor som kombinerar respektive fördel från SSF och SHF till en reaktor. Detta skulle då leda till att hydrolyseringen och fermenteringen sker separat fast samtidigt i samma kärl. Detta är inte bevisat att kunna fungera förutom i begränsad labbskala. Destillation De designändringar som finns för destilleringen kan vara att lägga till ytterligare en kolonn och därmed ha fyra kolonner. Detta kan sänka energibehovet och storlekarna på kolonnerna. Det är också möjligt att ändra på boil-up och reflux-ratio och därmed styra hur hög etanolkoncentration som destillatet respektive bottenuttagen håller. Detta får ske med samverkan av storleken på det utgående flöde och hur stor energikonsumtion som tillåts. Kolonnernas arbetstryck kan också ändras, genom att arbeta vid övertryck, eller genom att låta förstärkarkolonnen arbeta vid högre tryck än stripperkolonnerna. Upparbetning av biprodukt Ångtorken som har används i modellerna kan bytas ut mot andra alternativ eller så kan torkning helt tas bort från processen. En lufttork har studerats som alternativ, men resultatet visade dels att ångtorken är mer energieffektiv, och att de extremt höga luftflödena skulle innebära stora investeringskostnader i förvärmningsvärmeväxlare. Dessutom finns det behov av mättad 2,5- barsånga i övriga processer, varför ångtorken är ett bra alternativ. Om torkning helt ignoreras i processdesignen kommer ångpannan istället fungera som en tork, bara materialet är tillräckligt torrt från början för att kunna brännas. Om torkning väljs att appliceras finns också en möjlighet att indunsta godset innan torken. Detta minskar förstås torkens storlek, men innebär i praktiken att investerings- och driftskostnader förflyttas från tork till indunstare. Design av CHP Den design av CHP som har använts i Aspensimuleringarna är inte konventionellt beprövad. Med nuvarande utseende blir elproduktionen maximerad på grund av att gasturbin används. Det finns en mängd tänkbara utseenden på CHP som beror av vilket av elektricitet eller värme som prioriteras, om fjärrvärme kan säljas, apparatkostnader samt tekniska hinder. Vilket tryck och temperatur färskångan ska lämna ångpannan med för att maximera energiproduktionen men samtidigt säkerställa behovet av hög- och lågtrycksånga har inte studerats. En vanligare design av CHP är att inte alls ha med någon gasturbin eller en mycket liten som bara tar hand om den bildade biogasen. Istället bränns allt fast material i ångpannan. Ångan får sedan expandera i ångturbiner, som kan variera i konfiguration och vid vilka expansionstryck dessa skulle arbeta vid. Bilaga 4 och 5 visar olika design av CHP. Se även resultat i tabell 5 som jämför effekten i de olika fallen. 20

21 Resultat I fortsättningen kommer de olika modellerna att benämnas som följande: Grundmodell Första generations fabrik med förbränning av bagass. Modell 1 Kombinerad första och andra generations fabrik med rötning av pentoser. Modell 2 - Kombinerad första och andra generations fabrik med jäsning av pentoser. Produktion och konsumption För samtliga modeller används lika mycket sockerrör, torr ton sockerrör/år (91,4 ton/h), men genererar olika mängder av produkterna etanol, biogas och elektricitet. Produktionen för de tre studerade modellerna presenteras i tabell 3 nedan. Formler för att räkna ut feedflöden (ekvation 1) (ekvation 2) (ekvation 3) (ekvation 4) Tabell 3 Etanol-, biogas- och elproduktion under ett år Modell Etanolproduktion (ton/år) Biogasproduktion (ton/år) Elproduktion (MWh/år) Grundmodell Modell Modell Det är intressant att veta hur det egentliga energibevarandet i sockerrören ser ut vid olika processer. Energin kan antingen återfinnas i etanol, eller i biogas och eftersom de har olika förbränningsvärme kan inte massproduktionen jämföras rakt av. Det är klart att modell 2 genererar mer etanol och mindre biogas än modell 1, men det är inte självklart att den totala bränsleenergin är högre i modell 2. En jämförelse har gjorts där resultatet presenteras som producerad bränsleenergi per år (GWh/år) beroende på fall, detta illustreras i figur 6. Bränsleenergin beräknas genom följande samband: (ekvation 5) 21

22 GWh / år Etanol Biogas El Summa etanol+biogas Grundmodell Modell 1 Modell 2 Figur 6- Sammanställning av produktion vid olika fall Jämförelser mellan att använda blast som bränsle, och att inte använda blast har gjorts med de olika modellerna. Resultaten visar att blast står för 50 GWh i grundmodellen och GWh i modell 1 respektive modell 2. Den stora skillnaden mellan grundmodellen och de andra två beror på den elmaximerande gasturbinen i de senare fallen. Resultaten för blastens inverkan på den årliga elproduktionen visas i figur 7. Kanske ännu mer intressant än själva elproduktionen är intäkterna från försäljningen av denna. En jämförelse av nettointäkterna från elförsäljningen vid de olika fallen presenteras i figur 8 som påvisar att det inte är lönsamt att använda blast i grundmodellen. I alla beräkningar med försäljningspriset av el har elpriset satts till 87 USD/MWh. 22

23 Miljoner SEK / år GWh / år Elproduktion med blastförbränning Elproduktion utan blastförbränning Grundmodell Modell 1 Modell 2 Figur 7 Skillnad i elproduktion med avseende på blastförbränning Kostnad inköp av blast till förbränning Intäkter från el producerad av blastförbränning Nettointäkter Grundmodell Modell 1 Modell 2-20 Figur 8 Kostnader och intäkter rörande blast 23

24 MW Processalternativens konsumtion av energi och vatten har räknats ut genom att i Aspen koppla värmeväxlare, pumpar, reaktorer etcetera till så kallade utilities. Dessa räknar samman behovet från samtliga apparater som sedan styr hur mycket 2,5 bars, respektive 20 bars ånga som ska tappas av. Energiåtervinning har utnyttjats i största möjliga mån i alla processteg. Vattnet har delats upp i två kategorier beroende på vilken renhet som fordras. Kylvatten är i princip vatten ifrån vattendrag som används till just kylning i värmeväxlare och kondensorer. Färskvatten är renat vatten med betydligt högre pris och behövs endast som make-up vatten i CHP. Indirekt motsvaras denna mängd av den 20- bars ånga som används till ångexplosionen i förbehandlingen. Tabell 4 - Sammanställning av energi- och vattenkonsumtion vid olika fall Modell 20-bars ånga (ton/år) 2,5-bars ånga (ton/år) Kylvatten (m 3 /år) Färskvatten (m 3 /år) Grundmodell Modell Modell Turbinernas effekter har sammanställts i figur 9 vilka varierar något beroende av modell då ångbehovet varierar. I resultatet syns att gasturbinen samt ångturbin 2 får högre effekt i modell 1 än i modell 2. Detta beror dels på att det i modell 1 genererar mer bränsle till kraftvärmeverket i form av biogas, detta syns i gasturbinen samt ångturbin Modell 1 Modell Gasturbin Ångturbin 1 Ångturbin 2 (MW) Figur 9 - Jämförelse av elproduktion med CHP1 för modell 1 och modell 2 24

25 En jämförelse av olika design av CHP har gjorts och dess utseende kan ses i bilaga 3-5. Resultatet i form av turbineffekter presenteras i tabell 5. Bilaga 3 visar hur den valda CHP-processen ser ut i den integrerade anläggningen (CHP1). I bilaga 4 har gasturbinen ersatts av en till ångturbin som arbetar vid trycken 2,5:1 bar (CHP2). Bilaga 5 visar en CHP där det finns två stycken ångturbiner som expanderar från 60 bar till 20 respektive 1 bar (CHP3). Resultatet visar hur stor betydelse gasturbinen har för elproduktionen. Då den ger en effektökning på 6 MW. Tabell 5 - Beskrivning av turbinkonfiguration och effekt för olika CHP-modeller i modell 1 Turbin CHP1 (tryck/effekt) CHP2 (tryck/effekt) CHP3 (tryck/effekt) Gasturbin 10:1 bar 19 MW - - Ångturbin 1 60:20 bar 60:20 bar 60:1 bar 22 MW 27 MW 12 MW Ångturbin 2 20:2,5 bar 20:2,5 bar 60:20 bar 6 MW 12 MW 22 MW Ångturbin 3-2,5:1 bar 2 MW 20:2,5 bar 7 MW Summa effekt 47 MW 41 MW 41 MW De enskilda enhetsoperationernas energibehov i form av färskånga har sammanställts i tabell 6 och figur 10 för att påvisa de viktigaste delarna av processen att energioptimera. Resultatet påvisar inte oväntat att avdrivning av vatten är det som konsumerar mest energi i form av ånga. Tabell 6 - Sammanställning av effekt för enhetsoperationer Utrustning Effekt (MW) Ångbehov 2,5 bar (ton/h) Ångbehov 20 bar(ton/h) Indunstning färskånga 16,9 27,9 0 Indunstning förvärmning 16,6 27,4 0 Förbehandling ångexplosion 11,9 0 22,6 Destillation, förvärmning 6,4 0 12,3 Destillation, stripper 1 16,3 0 31,1 Ångtork 86, ,9 25

26 Energifördelning Förbehandling 8% Indunstning 21% Torkning 56% Destillation 15% Figur 10 - Sammanställning av effekt från färskånga för enhetsoperationer I processen används inte bara värmeväxlare som drivs av färskånga utan värmeväxling sker även mellan procesströmmar. Resultatet presenteras i tabell 7. Tabell 7 - Sammanfattning av värmeväxlare utan färskånga för modell 1 Funktion Effekt (MW) Fermentering Kylning efter indunstning -7 Förbehandling Värmning med flashånga 1 3 Förbehandling Värmning med flashånga 2 5 Förbehandling Kylning av förbehandlad bagass innan SSF -6 Destillation Förvärmning med drank 30 Indunstning Förvärmning med kondensat 1 26

27 Procesströmmar Några viktiga strömmar är presenterade för att ge en bild av etanolhalten och torrhalten genom processen. Alla angivna flöden i detta avsnitt avser modell 1 om inget annat anges. Detta betyder att siffrorna skiljer sig en aning mot modell 2. Tabell 8 Sammanställning av etanolinnehåll för några viktiga strömmar Ström Flöde (ton/h) Etanolhalt (wt%) Från fermentor ,9 Från SSF 322 3,4 Total feed till destillation 464 5,9 Destillat Tabell 9 - Sammanställning av torrhalt för några viktiga strömmar Ström Totalt flöde (ton/h) TS (%) Bagass in Sockersaft in Trash (blast) in Till SSF-reaktor Från SSF Till destillation Till filterpress Till tork Från tork

28 Rötningsprocessen skiljer sig åt mellan modell 1 och modell 2 eftersom största andelen av pentoserna fermenteras i modell 2. Detta påverkar sammansättning i det som går till rötning, samt utbytet. Resultatet presenteras i tabell 10. Tabell 10 - Sammansättning av ingående ström till rötningen Komponent Modell 1 (vikts %) Modell 2 (vikts %) Vatten Etanol 0,03 0,04 Glukos 0,5 0,5 Xylos 3 1 Ättikssyra 0,06 0,08 Succinat 0,06 0,09 Glycerol 0,4 0,4 Galaktos 0,006 0,007 Arabinos 0,5 0,5 Vikts % rötbart material 4,1 2,7 Totalt massflöde rötbart material in (ton/h) 13,3 8,1 Utbyte (kg biogas/kg rötbart material) 11 % 10 % 28

29 Torkningsprocessen är mer eller mindre identisk mellan de två modellerna. Massflöde och komponentsammansättning presenteras i tabell 11 nedan, observera att jäst inte är inräknat. Tabell 11 - Sammansättning i utgående bränsle från torken i vikts % Komponent Modell 1 (vikts %) Modell 2 (vikts %) Vatten Lignin 34,1 34,2 Xylan 14,7 14,7 Glukan 24,9 24,9 Arabinan 1,35 1,30 Mannan 3,99 3,99 Galaktan 0,955 0,956 Totalt massflöde torrt bränsle inkl. jäst (ton/h) 52,1 52,1 29

30 Ekonomisk utvärdering Projektet avser att utvärdera investeringen som erfordras för att integrera en andra generationens sockerrörsbaserad etanolproduktion i en befintlig första generations fabrik. Samt vad produktionskostnaden blir för den utbyggda anläggningen. Med andra ord skall investeringskostnaden för utbyggnad vägas mot förändrade intäkter och utgifter. Investeringen består av apparatkostnader för nya enhetsoperationer, och den genererar högre driftkostnader i form av högre lönekostnader för ökad personalmängd och nya kostnader för kemikalier till förbehandling och SSF. En viktig aspekt är att elproduktionen minskar vid integration, vilket kan ses som en ökad driftkostnad. Mot allt detta vägs merproduktionen av etanol. Kostnad med avseende på Brasilien De flesta apparatkostnader som erhållits gäller för Sverige 2006, men projektet avser att utvärdera investeringen i Brasilien 2011, Det är dock väldigt komplicerat att uppskatta kostnaden i Brasilien genom att utgå från kostnaden i Sverige. Det kan antas att det är billigare att bygga en fabrik i Brasilien med tanke på att lönekostnaderna är lägre, klimatet gynnar billigare material, säkerhetskraven inte är lika höga och så vidare. Den korrekta metoden hade varit att använda offerter för Brasilien, men då detta är tidskrävande användes de offerter som fanns tillgängliga och gällde Sverige. Dessa priser uppdaterades till år 2011 enligt ekvation 6. Dessa kostnader är förmodligen i överkant, men det antas vägas upp av att en del kostnadsposter säkerligen har utelämnats. (ekvation 6) 6 CEPCI är en förkortning på Chemical Engineering Plant Cost Index och är ett specialmått på inflationen inom branschen. Växelkursen anges i den valuta som kostnadsförslaget gavs i. Använda värden ges i tabell 12. Tabell 12 CEPCI-index för SEK till EURO och USD år 2006, 2010 och ,19 År CEPCI Växelkurs Euro Växelkurs USD ,6 9,25 7, ,8 9,5 7, ,0 8,98 6,2 30

31 Investeringskostnad Uppskattningen av investeringskostnad baseras i stor utsträckning på offerter för apparater. I de flesta fall avser offerterna eller prisuppgifterna endast direkta apparatkostnader, varför kostnader för kringutrustning och installation mm. måste läggas till. Dessa kostnader kan vara svåra att uppskatta, och därför har tumregler för påslagsfaktorer 6 använts när bättre information inte funnits tillgänglig. Se bilaga 15 för för fullständig kalkyl. En del av prisuppgifterna är daterade ett par år tillbaka i tiden och måste uppdateras, se stycket Kostnadsuppdatering. Samma investering antas gälla för båda modellerna då flödenas storlek genom processen är i princip lika sett till massflöden. Uppskattning av direkta apparatkostnader Förbehandling En offert från FöretagX * ligger till grund för beräkningarna av investeringskostnaden för ett förbehandlingssteg 20. Offerten täcker en hel förbehandlingsanläggning, men för att offerten ska motsvara aktuell modell, behövs det även investeras i tre stycken värmeväxlare. Kostnad för reaktorn Offerten omfattar en förbehandlingsreaktor med kringutrustning som till exempel inmatningssystem i form av en skruv samt vissa värmeväxlare och flashkärl. Priset avser de direkta apparatkostnaderna, och enligt kommunikation 20 används en faktor 2,5 för att uppskatta totala anläggningspriset utifrån apparatkostnaden. Grundkonfigurationen för reaktorn är utformat för att hantera 840 bdmt/d (bone dry metric tons/day, vilket översatt blir ton/dag av 100 % torrsubstans) vilket inte räcker då anläggningen har ett behov att hantera 1320 bdmt/d, se ekvation 7. (ekvation 7) Det leder till att två stycken parallellkopplade reaktorer kommer att krävas för att täcka anläggningens behov. Apparatkostnaden per reaktor är 6,5 M Euro. * Av sekretesskäl kan inte företagsnamnet presenteras 31

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Upplägg. Erfarenheter från verifiering i Etanolpiloten. Introduktion Etanolpiloten/ EPAB

Upplägg. Erfarenheter från verifiering i Etanolpiloten. Introduktion Etanolpiloten/ EPAB Erfarenheter från verifiering i Etanolpiloten Sune Wännström SEKAB E-Technology Upplägg Introduktion Etanolpiloten/ EPAB Erfarenheter Funktion, tillgänglighet Verifieringsresultat Råvaror Fortsatt fokus

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Räkneövningar massbalanser (Bioteknik KKKA )

Räkneövningar massbalanser (Bioteknik KKKA ) Räkneövningar massbalanser (Bioteknik KKKA01 0207) 1. Blandning av disklösning för rengöring av en processanläggning Till ett Cleaning-in-Place (CIP-) system skall blandas 1000 kg brukslösning med en natriumhydroxid

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

EXAMENSARBETE. Produktion av kraftvärme med restavfall från en fullskalig etanolfabrik. Lars Forsling. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Produktion av kraftvärme med restavfall från en fullskalig etanolfabrik. Lars Forsling. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2006:295 CIV Produktion av kraftvärme med restavfall från en fullskalig etanolfabrik Lars Forsling Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs - med naturgas till framtiden Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: cirka

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL! TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet

Läs mer

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås Bioslam till Biokol Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås 2015-04-14 1 Agenda 1. Bakgrund 2. HTC-processen 3. Resultat från den tekniska förstudien 4. Pågående projekt- Bioslam till

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Energislukare eller energieffektiviserare?

Energislukare eller energieffektiviserare? Energislukare eller energieffektiviserare? Rottneros Bruk AB Rottneros fabriker Rottneros Vallvik Rockhammar Miranda Rottneros - Packaging Några fakta om Rottneros Omsättning cirka 3 miljarder SEK Tre

Läs mer

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Synergieffekter vid uppkoppling av kraftvärmeverket Dåva 1 mot en etanolanläggning

Synergieffekter vid uppkoppling av kraftvärmeverket Dåva 1 mot en etanolanläggning UMEÅ UNIVERSITET Examensarbete Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2006-06-29 Synergieffekter vid uppkoppling av kraftvärmeverket Dåva 1 mot en etanolanläggning Jonas Franzén Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Småskaliga kraftvärmeverk

Småskaliga kraftvärmeverk Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet Lösningar för ett hållbart Tissuebruk Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet 2 Total Enerigförbrukning för ett Tissuebruk Långsiktig hållbarhet Mjukpappersbruket

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer