Emil Jensen. en hållbar artist. Elin Viberg: Titta efter Smileys! s2. Stadsjeep eller charterresa? Kolla din CO2 -budget mitten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emil Jensen. en hållbar artist. Elin Viberg: Titta efter Smileys! s2. Stadsjeep eller charterresa? Kolla din CO2 -budget mitten"

Transkript

1 Elin Viberg: Titta efter Smileys! s2 Stadsjeep eller charterresa? Kolla din CO2 -budget mitten nummer en stenhård, global och konkret aktion för hållbar utveckling och miljön sid 8-9 i detta nummer: Här hittar du rena jeans! Grön stads guide till ekologiska jeans s12-13 Bussfiler ska ge renare luft Nu kommer nya åtgärder som ska förbättra Malmös luft s6 Emil Jensen en hållbar artist sid 8-9 Malmö ledet ett ReKo projekt Unik satsning för att göra unga till medvetna konsumenter s5 Så ska Malmö bli en tystare stad Kampen mot bullret har inletts s20

2 Grön Stad nummer Innehåll Grön Stad nummer Titta efter grön gubbe Jaså, men hur ser det ut då? Vågar man äta på krogen? s4 Malmö störst på solcellskartan s5 Ett ReKo projekt för ökad medvetenhet s6 Nu ska luften bli bättre s7 Så grönskade det på Seved s8-9 Emil Jensen tar tåget s10-11 Gör en CO2-budget Det är den i särklass vanligaste reaktionen jag får när jag berättar att jag jobbar som livsmedelsinspektör. (Den näst vanligaste reaktionen är för övrigt ser livsmedelsinspektörer ut så där?. Tydligen är den mentala bilden av en inspektör hos många fortfarande den av en äldre man med vit rock och sträng uppsyn.) Visst vågar man äta ute. De allra flesta krögare jag träffar är duktiga, engagerade och tar ansvaret för att servera sina gäster bra mat på största allvar. Två faktorer har påverkat standarden på restaurangerna avsevärt under de år jag har arbetat på miljöförvaltningen. Den ena är den nya livsmedelslagstiftning som trädde i kraft 2006 och som tydligt lägger ansvaret för livsmedelshanteringen på livsmedelsföretagaren. Han eller hon är skyldig att ha kontroll över alla delar av sin verksamhet och att se till att alla som hanterar maten har tillräcklig utbildning. En stor del av de problem vi upptäcker när vi är ute grundas på bristande kunskap i hur man hanterar mat på rätt sätt eller på bristande kunskap om hur lagstiftningen ser ut. Mycket hade alltså kunnat förebyggas genom utbildning. Egentligen borde det ju alltid ha varit en självklarhet: Vem skulle lämna sin bil till en verkstad utan att lita på att mekanikerna har kunskap om hur man lagar den? Och vem skulle cykla mot rött ljus och sedan förklara för polisen att man inte kände till lagstiftningen? Naturligtvis ska även den som lagar din middag ha tillräcklig utbildning. Den andra faktorn är införandet av smileys, den gröna dekalen med ett leende ansikte som vi delar ut till de restauranger och caféer som klarar sina inspektioner helt utan anmärkningar. Syftet är att göra gästerna uppmärksamma på vilka restauranger som är extra välskötta. Initiativet kom från miljönämnden som inspirerats av Helsingborg och av Danmark där liknande system redan fanns. I Malmö började vi våren Vi visste nog inte vad vi kunde förvänta oss men vi hade aldrig kunnat ana att det skulle gå så bra! Responsen från krögarna har varit fantastisk. Sällan har ett klistermärke haft ett sådant inflytande. Många är de restaurang- och caféägare som ansträngt sig lite extra med rengöringen, temperaturkontrollerna eller med instruktionerna till personalen för att få en smiley. Med allt slit det innebär att driva en restaurang eller ett café har det varit självklart att vilja kunna visa upp för sina gäster att man är noggranna med hygienen. I skrivande stund har 170 caféer och restauranger i Malmö belönats med en glad gubbe på dörren. Med de höga krav vi ställer när vi är ute och kontrollerar är det ett lysande resultat att det finns 170 matställen (och stadigt ökande) som är helt prickfria. Så självklart vågar du äta ute. Och glöm inte att kika efter om din favoritrestaurang har en leende, grön gubbe på dörren. Elin Viberg s12-13 Schysta jeans allt vanligare s14 The Recyclist goes to London s15 Bonden egen marknad s16 Tre familjer bygger ett hus ihop s18 En färgglad skolgård s19 Naturguiden kalendarium Oktober fredag HD8>6A ;DGJB W g_vg ^ AjcY Tore 23 =JB6C>I:I:CH =JH! &-# tisdag 6aZmVcYgV 8]VgaZh ivavg e izbvi ~aygz ^cdb gvbzc Severin [ g hzg^zc KVcdg dx] DkVcdg Ä Vii hz dx] [ g~cygv# November > 8:CIG6A6 &,#(% onsdag CVijgh`nYYh[ gzc^c\zc! hvba^c\ ^ Wji^`Zc >c\g^y V[ Emilia BV\aZ]Zb# 20 =JB6C>I:I:CH =JH! &-# tisdag 6cc =ZWZgaZ^c! Yd`idg ^ Zi^`! [ gza~hzg ^cdb gvbzc Marina [ g hzg^zc KVcdg dx] DkVcdg Ä Vii hz dx] [ g~cygv# December söndag B6ABy Beata 6 ;>ABK>HC>C<! ;Zc^m " b^a_ [ gzc^c\zc e BVab torsdag ] \h`dav! >B:G! hva <- &.# Niklas 8 7DC9:CH 9gdiic^c\idg\Zi Virginia Elin Viberg, livsmedelsinspektör på miljöförvaltningen Vi som gör tidningen Ansvarig utgivare tf direktör Marie Jeppsson, miljöförvaltningen. Redaktionen Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. Grafisk form Adress Grön Stad, Miljöförvaltningen, Malmö. Telefon Fax E-post Debattinlägg boktips, reportageuppslag med- mera honoreras efter överenskommelse. Annonser Patrik Madsen telefon Tryck exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt.

3 3 nummer Grön Stad Elanders först att bli klimatneutralt Malmö fjärde grönast i världen Malmös har fått sitt första klimatneutrala företag. Det är tryckeriföretaget Elanders som har deltagit i ett projekt som letts av miljöförvaltningen i Malmö. Elanders har minskat sina koldioxidutsläpp med 45 procent främst genom att gå över till renare elavtal och att byta tjänstebilar och transportbilar till miljöfordon. Elanders kommer inte ned till noll i utsläpp i det här skedet. För Den ansedda miljötidskriften Grist i USA rankar Malmö som fyra i världen, på sin lista över 15 green cities. Sveriges tredje största stad är en modell för hållbar stadsutveckling. Med målet att göra Malmö till Ekostaden har flera stadsdelar redan förändrats med hjälp av innovativ stadsplanering. Staden planerar att öka sitt sociala, miljömässiga och ekono- att bli klimatneutralt stödjer företaget ett lokalt miljöprojekt i Indien. Projektet Klimatneutrala företag ingår i EU-projektet Intelligent Energy. Målet är att 20 Malmöföretag ska bli klimatneutrala. Ekokocken Ali rekommenderar miska ansvarstagande ytterligare. Två ord, Malmö: organiska köttbullar! skriver Grist. Du kan läsa själv på org/news/maindish/2007/07/19/ cities Toppar listan gör Reykjavik. Tvåa är Portland, Oregon och trea är Curitiba i Brasilien. Malmö fanns också med som en av modellstäderna i World Watch Institutes senaste årsrapport. Eko-kocken Ali Sens mustiga och värmande mexikanska tomatsoppa är populär bland barnen på Djupadals skolan. Här delar han med sig av detta favoritrecept. Ingredienserna ska naturligtvis vara ekologiska och till soppan serverar man med fördel tomatbröd och ost. Alis mexikanska soppa 4 port. Tomatbröd 140 gram nötfärs 140 gram krossade tomater 12 gram tomatpure 20 gram vetemjöl 8 gram grönsaksbuljong 8 deciliter vatten 20 gram lök 40 gram purjolök 4 gram persilja 100 gram strimlad potatis Salt Svart/vitpeppar Chilipulver Paprika pulver 25 gram jäst 2 1/2 deciliter ljummet vatten 1 tsk salt 1 msk olja 6 deciliter vetemjöl 4 st soltorkade tomater Lite oregano Gör så här: Bryn färs o lök. Tillsätt redning, tomatpuré, krossade tomater, buljong och vatten. Tillsätt potatis och låt koka färdiga. Smaksätt med chilipulver, paprikapulver, peppar och salt efter smak. Tillsätt finstrimlad purjolök och persilja. Gör så här: Smula jästen och rör ut med salt, ljummet vatten och olja. Hacka tomaterna, lägg i och blan- da i mjölet lite åt gången tills den släpper skålens kant. Jäs i ca 35 min. Knåda ut degen till ett bröd och lägg den på en plåt. Låt jäsa ca 30 min. I ung 185 grader i ca 20 min. En skånsk ekorunda Ett paradis för den matintresserade med Krav. Så skulle man kunna sammanfatta Ekorundan som arrangerades i september. Idén till att göra en ekologisk parallell till den så välkända konst rundan kommer från två av de ekologiska odlarna i föreningen Ekobonden.se. Gårdarna ordnar aktiviteter som kobingo, ridning, klappa kalvar, plocka majs eller provsitta en traktor. Gemensamt för alla gårdar är dock Bonden berättar, där besökarna får information om gården och ekologisk odling. De flesta erbjuder dessutom någon form av gårdsbutik och café. På Mossagården säljs himmelskt goda hembakta ciabatta och gårdsbutikens utbud av ekologiska varor har en bredd som sträcker sig från majspasta till choklad och hemodlade äpplen. Kön till kassan är lång och försiktiga äldre par trängs med mer energiska barnfamiljer. Anette Runfjord försöker jobba mitt i ruschen. Du är dansk. Vad har fått dig att ta steget till att bli hållbarhetsstrateg i Malmö? Jag har i 1,5 år arbetat med ett förvaltningsöverskridande projekt inom Köpenhamns Kommun. Det projektet led mot sitt slut. När jag fick syn på det här jobbet tyckte jag det verkade spännande. Jag har vänner som har tagit familjen till Indien eller Moçambique för att prova något annat. Då tänkte jag att jag åker till Sverige istället. Vad har du för bakgrund? Karsten Bruun Från början är jag faktiskt sjukgymnast. Sedan utbildade jag mig till miljögeograf och tog en Ph D i miljökommunikation. Innan jag började mitt arbete i Köpenhamn var jag senior consult på Landbrugsuniversitetet där jag arbetade med skogs- och landskapsfrågor. Har det varit mycket folk under helgen? Vad gör ni på SCD? I mitten av september arrangerade Malmö stad för andra gången Sustainable City Development, en konferens om hållbar stadsutveckling. 450 deltagare från 48 länder kom för att lyssna på föredrag och delta i arbetsseminarier. Grön Stad talade med några av deltagarna: Fadina Olukayode och Kaela Kangwa, Lund (Zambia resp. Nigeria): Vi går på Lumes, ett mastersprogram i Environmental studies and sustainability science i Lund. Hela klassen är här. Det är många intressanta seminarier. Här i Europa är hållbar utveckling något helt annat än i våra hemländer. För oss blir det en stor utmaning att ta upp de här diskussionerna. Dorte Faerregaard Jensen, Höje Thaastrup: Jag arbetar med stadsplanering och ska ansvara för att ta fram en plan för en helt ny stadsdel och den ska vara långsiktigt hållbar, har politikerna bestämt. Jag är här för att titta på vad Malmö har gjort och för att samla idéer. Igår var det kanske 350, idag 200, det är mycket. Blir det samma sak nästa år? Ja, det tror jag, alla verkar nöjda. Men det måste utvärderas ihop med de andra gårdarna som är med. Joe Hayden och Declan Mccormac, Dublin: Dublin deltar i ett projekt som heter Secure tillsammans med Malmö, Hilleröd och Tallinn och därför har vi hamnat här. Vi har mycket att inspireras av under de här dagarna, Dublin har bara precis börjat tänka i hållbara banor. Text & bild: Karin Didring Vad gör en hållbarhetsstrateg? Jag kommer att leda flera projekt. Bland annat så tror jag att jag får ansvara för Malmös del i Dogme (ett danskt miljökontrollsystem där Malmö samarbetar med flera danska kommuner, red:s anm). Dogme är bra, men namnet har spelat ut sin roll. Jag vill också förändra innehållet lite. Det är viktigt med mätbara mål, men kanske ska de kopplas mer till de svenska miljömålen. Men jag hoppas också få tid att utveckla helt nya projekt. Vad då till exempel? Mitt jobb i Köpenhamn var att ta fram gröna förbindelser, ett nät med trygga och gröna gång- och cykelstråk i stadsdelarna. Då började jag fundera över om man kan få fler utanför staden att ta cykeln in till jobbet. Resultatet blev Cykelbussen. Vad är cykelbussen? Tanken är att det blir roligare och går snabbare om man cyklar flera. Jag bor själv i Farum och cyklar varje dag 25 kilometer till och från stan, tillsammans med en grupp andra. Vi har skapat en hemsida där man kan hitta cykelkamrater. Intresset för det här har varit stort, jag har cyklat med TV, Politiken och BT. Nu ska du flytta till Malmö. Var vill du bo? Jag har fru och tre barn. Vi tänker oss ett hus inom 20 kilometer från Malmö. Då kan jag fortsätta cykla till jobbet. Kanske kan jag också få igång en cykelbuss i Malmö. Läs mer om cykelbussen på Alexander Cruickshank, Cambridge: Jag är här för att titta och hitta bra exempel. Jag jobbar för regeringen på regional nivå. Den stora utmaningen i Storbritannien, inte minst i East England som är vår region, är att bygga massor av bostäder och att göra det hållbart. Katarzyna Charciarek och Tomasz Wieckowski, Warszawa: Vi arbetar för Skanska i Polen. Vi arbetar som arkitekt och ventilationstekniker. Vi arbetar just nu med en byggnad i centrala Warszawa som ska vara energieffektiv.

4 4 Grön Stad nummer Hallå där... Katarina Pelin ny miljödirektör i Malmö. Bild: Christian Anderson Grattis till nya jobbet! Vad fick dig att söka? Tack. Det är ett jobb som stämmer med mina värderingar och som dessutom har beståndsdelar som jag tror passar just mig. Här finns det juridiska i form av den tillsynsverksamhet som miljöförvaltningen sysslar med. Här finns också det mer utvecklingsinriktade arbetet med hållbarhetsfrågor, som jag också har arbetat med. Du är jurist i grunden. Hur kom du in på miljöspåret? Efter min examen 1986 fick jag en doktorandtjänst på juridiska institutionen i Lund. Miljörätt fanns inte på den tiden, men jag forskade på den typen av frågor. Efter en tid kom jag fram till att forskningsvärlden blev för snäv. Jag ville ut och påverka och förändra. Då blev jag Agenda 21-samordnare i Sjöbo. Och på den vägen är det. Sveriges största solcellsanläggning är på plats. Soliga sommardagar har solcellsvingarna genererat så mycket el att det räckt till båda husen de står på. Malmö störst på solcellskartan Du arbetar på Region Skåne. Med vad? Jag är avdelningschef och ansvarig för den miljöstrategiska utvecklingen. Vi har bland annat jobbat mycket med miljödriven näringslivsutveckling, som nu är en högaktuell fråga. Hur du ser du Malmö som miljöstad? Malmö ligger väldigt långt framme. Här har hänt många spännande saker. Det ska bli jättespännande att få leda fortsättningen på den processen. Namn: Katarina Pelin Bor: I egenbyggt energieffektivt hus på Romeleåsen Familj: Man och fyra barn. Ålder: 46 år. Gott hållbarhetstänk: Har jordvärme, är energisnål, handlar ekologiskt i den mån det är möjligt, älskar att göra second hand-fynd. Mindre gott hållbarhetstänk: Kör mycket bil. Kuriosa: Gillar heavy metal. Nu kommer satsningarna på biogas i Malmö. I höst börjar en anläggning byggas för att uppgradera biogas till fordonsbränsle. E.ON planerar samtidigt för en ny jätteanläggning för biogas, Sveriges största, i Malmö hamn. Redan nu produceras biogas i Malmö. I Sjölunda reningsverk rötas avloppsslam till biogas som ger el till reningsverket när den förbränns i en gasugn. Sveriges största solcellsanläggning är nu igång på Sege park i Malmö. Projektledaren Martin Norlund på Stadsfastigheter är nöjd med hur det gått och planerar nu nya energiprojekt i Malmö. klimat Text: Maria Sehlin de båda vingarna står på taket till två hus i Sege park i Kirseberg. Det är sammanlagt 1250 kvadratmeter solceller med en toppeffekt på 166 kilowatt. I husen finns bland annat vårdcentral och äldreboende. Anders Nyman, vice vd för Eon Gas, säger att det inte är särskilt energieffektivt att elda upp gasen. Bara 40 procent av gasen omvandlas till energi. Monteringen gick bra och solcellerna genererar vad vi väntat oss, säger Martin Norlund. Hur mycket el ger de? Varma sommardagar ger de mer än vad som används i husen. Var tar solelen vägen? Elen går in i husens eget elsystem. Om det blir något över går det vidare till övriga Sege park. Det är ett slutet system eftersom det är ett Martin Norlund på Stadsfastigheter. Malmö på väg mot biogas Eon bygger nu en uppgraderingsanläggning vid Sjölunda. I den kan biogasen från reningsverket förfinas. Genom att rena den från vattenånga, partiklar och koldioxid får biogasen en så god kvalitet att den kan användas som fordonsbränsle. I den nya anläggningen kommer vi upp i en verkningsgrad på över 95 procent, säger Anders Nyman som räknar med att uppgraderingsanläggningen står klar i mitten av maj i nästa år. När den kommer upp i full drift ska den ge ett tillskott på 25 GWh, vilket motsvarar 2,5 miljoner bensin. En stadsbuss i Malmö förbrukar ungefär 0,3 GWh under ett år. Gasen skulle alltså kunna räcka till bussar, säger Anders Nyman. gammalt sjukhus. Men mulna dagar räcker inte solelen till, då får man komplettera. Vi räknar med att solelen ska ge 5-10 procent av husens behov på årsbasis. Vad har de kostat? Fem miljoner kronor, varav staten betalat två tredjedelar. Solel är dyr initialt men har väldigt lång hållbarhet, så på sikt är det lönsamt. Hur länge kommer vingarna att finnas? Ställningen kan stå i 100 år och panelerna i 50, eventuellt mer. Har de väckt intresse? Ja, både andra kommuner, fastighetsägare och byggherrar har hört av sig för att fråga mer. Händer det mer i Sege park? Vi ska bygga solfångare på ett hus intill där storköket ligger. De ska ge varmvatten och värme till I dag är det mest naturgas i Eons gasnät, men andelen biogas kommer successivt att öka. Viktigast blir den nya biogasanläggning som planeras intill det kommande kraftvärmeverket i Malmö hamn, en investering på runt 225 miljoner kronor. Råvaran till den här anläggningen planeras bestå av jordbruksprodukter. Anläggningen kan stå klar omkring om allt går enligt planerna. Då är den tänkt att ge 300 GWh gas tolv gånger så mycket som uppgraderingsanläggningen i Sjölunda. Vilket också är fem gånger mer än Arendalsverket alla husen i området. Vi ska också bygga ett pedagogiskt energicentrum i gamla panncentralen i Sege park där skolklasser och besökare kan få lära mer om solvärme, solel, vindkraft och hur energin påverkar oss. Hur går ni vidare i Malmö? Vi har startat föreningen Solar City Malmö som ska anordna seminarium inom området, erbjuda guidade turer på anläggningarna och stå för kunskapsåterföring av lärdomar från projekten. Under den tid Malmö satsat på solenergi har en vi märkt att det saknas mycket kunskap inom området. Varför en solförening? Målet är att bygga upp ett nordiskt centrum för solenergi och få företag inom branschen att etablera sig i Malmö, säger Martin Norlund. i Göteborg som är störst i Sverige idag. Båda anläggningarna har fått stöd från Klimp, ett program för klimatinvesteringar som Naturvårdsverket administrerar. Klimpbidraget motsvarar ungefär en fjärdedel av investeringen. Text: Mikael Ringman Fakta Naturgas och biogas består till stor del av samma sak, metangas. Utsläppen är betydligt renare än från bensin. Medan naturgas är ett fossilt bränsle en naturresurs som förbränns och spär på mängden koldioxid i atmosfären är biogasen ett förnybart bränsle. Källa: NE, Wikipedia, biogasbil.nu

5 nummer Grön Stad i korthet Malmö är nominerat till fint miljöpris Miljöförvaltningen i Malmö har fått två av sju nomineringar till Nordiska rådets Natur- och miljöpris Förvaltningen är nominerad för sitt arbete med Bo01 och Augustenborg. Tillsammans med arkitekten Ulf Ranhagen är miljöförvaltningen även nominerad för att ha utvecklat konceptet Sustainable city, en modell att hållbarhetsutveckla städer. Ingen annan svensk stad är nominerad. Natur- och miljöpriset är ett av fyra priser som Nordiska rådet delar ut varje år. I år är temat för priset Den miljömässigt hållbara staden. Priset delas ut på Nordiska rådets session i Oslo i månadsskiftet oktober-november. Försök att förstå samtiden Den 20 november arrangerar HUT Skåne ett annorlunda seminarium Försök att förstå din samtid/framtid. En tankeväckande dag om hållbar utveckling utlovas där frågor som denna dryftas: Om jag inte blir lyckligare av materiellt välstånd varför kämpar jag så hårt för att uppnå det då? Seminariet äger rum i Lund. Mer information kommer på hemsidan: Ett ReKo projekt för ökad medvetenhet 2000-talets reklam söker nya vägar. Ofta ser den inte ens ut som reklam. Om detta handlar ReKo ett unikt projekt som ska göra Malmös ungdomar till mer medvetna konsumenter. konsumtion Text: Mikael Ringman Grön Stad är på plats när Maria Nikanorsson, projektsekreterare på Konsument Malmö, föreläser om den nya tidens marknadsföring för eleverna i SP IE 2 på Borgarskolan. Eleverna går ett samhällsprogram med inriktning mot internationell ekonomi och läser en hel del marknadsföring. Men inte alla känner till begreppen Maria Nikanorsson berättar om: word of mouth, buzz, gerillamarknadsföring det finns många nya uttryck. Vad som är gemensamt är att det rör sig om marknadsföring som verkar utan att synas. Företagen som gör reklam vet att ni som är unga är kräsna. Ni har sett en massa reklam redan, det krävs mer än en vanlig tidningskampanj för att ni ska lockas. Vad ni tar intryck av är era kompisar, så då försöker de gå den vägen, berättar Maria Nikanorsson och förklarar att gränserna mellan reklam och underhållning suddas ut. Roliga reklamfilmer lanseras direkt på Youtube eller andra webbplatser där de får leva ett eget liv. Snart kommer ett rykte igång och så sprids webbadressen från kompis till kompis. Natalia Malmström, Ebru Hummet, Neja Celik och Sükran Sönmez får ett reklamuppdrag från Maria Nikanorsson. Modebloggare berättar om nya plagg av ett visst märke kanske har hon fått betalt för det. Klädföretag säger att de inte gör reklam men ordnar stora fester där kläderna står i centrum. Det är viktigt att ni är medvetna om det här. Genom att inte gå på den här typen av marknadsföring, kan man stödja en mer hållbar konsumtion, säger Maria Nikanorsson. Föreläsningen avslutas med att eleverna i grupper får skapa egna reklamkampanjer för vissa produkter. Några killar vill exempelvis marknadsföra ekologiska jeans genom att låta en en skitsnygg kille och tjej gå hand i hand i jeans på gågatan. Varför ReKo? Karin Hård, chef för Konsument Malmö, berättar att projektet har starkt stöd från politiskt håll. ReKo finansieras med medel från miljönämnden. ReKo är ett projekt som vill vara ett komplement till och en inspirationskälla i skolans arbete. Genom projektet vill vi bidra till att Malmös unga blir än mer medvetna och trygga konsumenter som handlar hållbart. Ungdomar som förstår sambandet mellan handling och konsekvens kan bättre orientera sig i en alltmer komplex och föränderlig vardag, säger Karin Hård och berättar att intresset för ReKo har varit stort även utanför Malmö. Sannolikt kommer konceptet att spridas till andra kommuner. ReKo Temakväll En inspirationskväll hålls för lärare den 12:e november. Läs mer på 5 Detta är ReKo ReKo har arbetats fram av Konsument Malmö med stöd av Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp. Projektet riktar sig till lärare och elever på Malmös gymnasieskolor. Konsument Malmö erbjuder en meny med 15 olika teman som man kan bygga olika föreläsningar på allt är kostnadsfritt. Läs mer om projektet och olika teman på Ordlista Word of mouth och Buzz: att få konsumenter att prata med varandra om de produkter och varumärken man vill att de ska prata om. Buzzet skapas när en reklamkampanj får eget liv och sprids från kompis till kompis till... Gerillamarknadsföring: En plötslig happening på stan skapar intresse och reaktioner. Kallos på Brogatan inspirerar... Bästa restrecepten på webben? Läs, lär, tävla och vinn på Foto: Drago Prvulovic

6 6 Grön Stad nummer Nu ska luften bli bättre Luften i Malmö måste bli bättre på flera platser. Åtgärdsprogrammet är antaget. Nu är det dags att genomföra det. trafik Text: Mikael Ringman Grön Stad har tidigare berättat att luften i Malmö håller alltför höga halter av kvävedioxid vid flera av de mest trafikerade platserna i Centrum (Amiralsgatan. Värnhem, Södervärn och Djäknegatan). Naturvårdsverkets miljökvalitetsnorm för kvävedioxid överskrids. Malmö måste (liksom Göteborg, Stockholm och Helsingborg) göra något åt situationen. Under ledning av länsstyrelsen har en arbetsgrupp tagit fram ett åtgärdsprogram. I somras antogs det. Programmet innehåller flera förslag som syftar till att förändra våra beteenden på längre sikt: kollektivtrafiken ska bli attraktivare, det ska bli mer spännande att cykla, fler pendlarparkeringar ska anläggas. Men det är det som är närmast förestående som påverkar Malmöborna mest och har störst effekt. Det handlar om att dämpa trafiken på de utsatta platserna, åtgärder som gatukontoret ansvarar för. Malena Möller, en av dem som leder gatukontorets arbete med åtgärdsprogrammet, säger att uppdraget är komplicerat. Det gäller att avväga våra insatser så att de får rätt effekt. Vi vill minska trafiken på de här platserna, utan att skapa problem på andra gator. Vi vill heller inte att åtgärderna ska ställa till med stora olägenheter i trafikflödet, säger Malena Möller och förklarar att gatukontoret har bildat tre arbetsgrupper, med ett tiotal medarbetare involverade. Tidsschemat som länsstyrelsen har satt är tajt. Redan nästa år ska förändringar genomföras. Malena Möller vill i nuläget inte säga något om vilka de slutgiltiga åtgärderna blir. Åtgärdsprogrammet är dock ganska tydligt med att genomfartstrafiken på Djäknegatan ska hindras och att särskilda bussfiler ska införas. Särskilda busskörfält har dubbel effekt: bussarna kommer fram snabbare och det blir trängre för bilisterna. Här finns möjlighet att skapa bussfiler mitt i gatan, vilket kan vara en fördel om Malmö så småningom vill införa spårvagnstrafik igen. En sådan lösning är nog mest intressant på Bergsgatan, där det vore enklast att genomföra. Där finns idag inte några fasta hållplatser med regnskydd, säger Malena Möller. Så ska det gå till Gatukontoret tar i höst fram de slutgiltiga förslagen till hur trafiken ska dämpas på de platser där normen för kvävedioxid överskrids. Här kan ni se vilka genomgripande förändringar som diskuteras. Utöver detta finns också förslag om en rad mindre åtgärder. Stadens entré/värnhem Önskad minskning Lundavägen Ö Förstadsgatan Problematik: Nytt köpcentrum ökar trafiken med tio procent Exempel på förändringar som studeras: Separata busskörfält på Lundavägen, enkelriktning av Östra Förstadsgatan. Önskad minskning Amiralsgatan Problematik: Här är problemen störst. Exempel på förändringar som studeras: Separata busskörfält Föreningsgatan och Drottning gatan, busskörfält hela vägen till Nobeltorget, busskörfält Spånehusv-Nobeltorget, busskörfält Bergsgatan. Önskad minskning Södra Förstadsgatan Problematik: Busstrafik flyttas först 2010 pga Citytunneln. Exempel på förändringar som studeras: Stadsbussar flyttas till Rådmansgatan, busskörfält Dalaplan och Södervärn, busskörfält Bergsgatan. Önskad minskning Djäknegatan Problematik: Cityhandel påverkas. Exempel på förändringar som studeras: Djäknegatan stängs för genomfartstrafik, helt eller delvis. Ett vägval för trafiken Vilken väg ska vi gå för att minska biltrafiken i Malmö? Du har kanske sett skylten. Gatukontoret genomförde i september en stor kampanj för att engagera Malmöborna i stadens trafikproblem. Stora tidningsannonser, trafikskyltar på stan och en innehållsrik webbplats stod för det huvudsakliga innehållet i Vägvalet, som kampanjen kallades. Vi ville få igång en diskussion om trafiksituationen i stan, direkt med Malmöborna. Vi hade våra vägskyltar på tre stationer, vid Triangeln, Butterickshörnan och Sö- Vilken väg ska vi gå? Många Malmöbor har kommit med egna förslag efter Vägvalet som genomfördes i Malmö i september. Bild: Henrik Ahldin dertull. Under tre lördagar fanns personal på gatukontoret på plats för att skapa en dialog med förbipasserande. Vi bjöd också in Malmöborna till vårt forum på nätet där det fanns möjlighet att komma med idéer och synpunkter, berättar Sara Forslund, projektsamordnare på gatukontorets trafikmiljöenhet. Hon är nöjd med utfallet. På mindre än en månad gjordes över inlägg på forumet på nätet. Kampanjen ska nu utvärderas. Webbplatsen finns dock kvar. Där finns en massa information och roliga aktiviteter. Bland annat kan man räkna ut exakt hur många gram koldioxid som släpps ut när man tar sig från en punkt till en annan inom Malmö. Exempelvis släpper man ut 546 gram koldioxid om man kör bil mellan Södervärn och Gustav Adolfs torg och 113 gram om man tar bussen. Båda alternativen tar nio minuter. Att åka cykel går två minuter snabbare och man blir av med 63 kalorier på köpet. Det här och mycket annat kan du hitta på:

7 nummer Grön Stad 7 Så grönskade det på Seved Odlingslådor på gården det är ett första steg i ett arbete kring hållbar utveckling i Södra Sofielund. miljöanslaget Text & bild: Mikael Ringman formade platsen. Idag är den en av Malmös mest levande mittpunkter, med folkliv från tidig morgon till sen kväll. Emma Fall berättar att idén bakom Gröna gårdar på Seved var att dels förstärka den sociala samhörigheten på gården med ett gemensamt projekt, dels att påbörja en diskussion kring hållbar utveckling. Från odlingslådan kan man gå vidare, till ekologisk mat, till kretslopp, till klimat, till återvinning. Själva projektet genomfördes av Malmö drift & underhåll, där sex personer blev timanställda för att Lådorna byggdes upp på ett tiotal gårdar under försommaren. På varje gård fick de boende själva bestämma vad som skulle planteras. I kvarteret Krönet blev det dill och morötter. Blend Karim var med och planterade. Han säger att det var mest barn som satte fröer. Skördat, nej, det har han inte gjort. Det sköter vår mamma om i så fall, säger hans storebror Brian som tycker att det har blivit mycket lugnare på gården under senare år. Att odlingslådan har fått stå i fred är inget konstigt tycker han. Ingen sabbar såna grejer. Men här är många barn, så det finns ju risk för att någon skulle springa på växterna av misstag. Hittills har det dock inte hänt, vilket bekräftar den uppfattning som Emma Fall har. Hon arbetar på Södra Sofielundsenheten och är den som har lett projektet Gröna gårdar på Seved. Hon säger att bara sådant som sker i dialog med de boende är långsiktigt hållbart. Hon nämner Sevedsplan som ett exempel, där Sevedsborna själva var med och utfixa lådor och engagera boende. Projektet ska utvärderas och så ska Gröna dagar genomföras på Mötesplats Seved. Vi hoppas att det blir nytt liv i odlingslådorna nästa år. Då hoppas jag att de boende tar över själva, säger Emma Fall. Emma Fall, Najiba Mohammad med grannbarnet Sipal, Blend och Brian Karim stoltserar framför odlingslådan i kvarteret Krönet. i korthet Rökfritt kring ishallar Ishockeyklubbarna Limhamn Limeburners och IK Pantern har beslutat att det ska vara rökfritt kring ishallarna i Kirseberg och Limhamn. Rökare hänvisas till särskilda rökzoner. Rökning och ishockey hör inte ihop, säger Lars Olsson, IK Pantern och Patrik Arvastasson, Limhamn Limeburners. Fritidsförvaltningen arbetar aktivt med att göra fritids- och idrottsanläggningar rökfria. Sedan ett par år tillbaka är det exempelvis förbjudet att röka inne på Malmö stadion. Världskänd fotoutställning visas på Borggården 1969 gick Mark Edwards, fotograf bosatt i London, vilse i Sahara. Han undsattes av en nomad som senare vid lägerelden tog fram en kassettbandspelare och spelade A hard rain s gonna fall av Bob Dylan. Upplevelsen var så stark att Mark Edwards beslutade sig för att bildsätta varje textrad i den apokalyptiska sången. I över 150 länder har Mark Edwards fotograferat kollisionen mellan natur och människa. Den ständigt turnerande utställningen har nu kommit till Malmö, där den visas på Borggården på Malmö Museer till den 20 januari En jord, en kung och en massa bananer Jorden sitter vid en cello. Men cellon är tyst. Jorden har svimmat! miljöanslaget så startar föreställningen som heter just Jorden har svimmat. Eleverna i 5 K på Bulltoftaskolan utgör publik. Jorden har svimmat tillkom under ett projektarbete på Musikhögskolan för två år sedan. Pjäsen som gruppen gjorde blev så lyckad att de ville spela den utanför Musikhögskolan också. Förra året tog de kontakt med Studiefrämjandet, som berättade att det var hög tid att lämna in ansökningar till miljöanslaget. Vi slängde in en ansökan och fick bidrag så att vi kunde spela 20 föreställningar på några Malmöskolor, berättar Hillevi Persson som spelar gycklare i föreställningen. En girig kung finns det också, Hur ska det gå för jorden? En fråga som ställs i Jorden har svimmat. som vill ha alla bananer själv, medan andra svälter. Det sjungs, spelas och talas på vers: Vissa har så mycket mat att de kan spara. Andra svälter, ja så är det kanske bara. Tempot är högt, även Jorden kommer igång och spelar en stump på sin cello. Men vi måste nog faktiskt avslöja det här slutet är inte lyckligt! Jorden ligger livlös på sin stol medan de övriga sjunger något deppigt. Föreställningen tar slut, men ändå inte. Nu vidtar eftersnacket. Hur mår vår jord egentligen, vad tyckte ni om kungen?. Skådespelarna ställer frågor som barnen får fundera över. Eleverna är ivriga att svara: kungen är egoistisk, ja, han kunde ha tagit en, men inte alla. Skådespelarna talar om rättvisemärkt och ekologiskt, sopsortering och återvinning. Vad kan vi göra då? Att en person gör något, är det lönt? Jo, alla kan göra nåt, alla behöver inte göra allt, säger en flicka. Applåder och slut. Text: Mikael Ringman Miljöförvaltningen informerar: Dags att söka miljöpengar Har ni ett bra miljöprojekt på gång? Goda idéer som leder till en bättre miljö i Malmö? Föreningar, organisationer och kommunala verksamheter kan nu söka pengar från Malmö stads miljöanslag. Syftet med miljöanslaget är att ge stöd åt åtgärder och insatser som bidrar till en hållbar utveckling och leder till en bättre miljö i Malmö. Absolut sista datum för ansökan om bidrag för 2008 är den 15 december Ansökningsblankett och regler för miljöanslaget finns på malmo.se/miljoanslaget. Det går också bra att kontakta miljöförvaltningen: Karsten Bruun Hansen, tel Bilderna är från vattentältet på Ribersborg och Eko/Fairtrade-guide Malmö, två projekt som fått bidrag från miljöanslaget.

8 8 Grön Stad nummer i korthet Kooperativa hyresrätter i Sofielund För första gången har en kooperativ hyresrättsförening bildats inom allmännyttan i Malmö. Det rör sig om Kvarteret Krönet i Sofielund där 12 hyresgäster bildade en förening i juni. Kooperativ hyresrätt är en blandform av hyresrätt- och bostadsrätt. Föreningen får möjlighet att förvalta hela fastigheten och tar över allt från skötsel till uthyrning av lägenheter. MKB står kvar som ägare till fastigheterna. Man kan säga att det här är en förlängning av den framgångsrika självförvaltning som MKB först skapade i bostadsområdet Holma, säger MKB:s fastighetschef Hampus Trellid. För att den kooperativa föreningen ska kunna ta över förvaltningen måste två tredjedelar av de boende i de 62 lägenheterna gå med. Södra Innerstaden har anslagit kronor till en processledare som ska stödja hyresgästerna i omvandlingsprocessen. Läs mer på: Anmäl råttor på internet Har du sett råttor på stan? Flera på samma ställe? Nu kan du anmäla dem direkt på nätet. På miljöförvaltningens hemsida finns nu ett formulär där råttspanare kan notera sina iakttagelser. Anmälan skickas till miljöförvaltningens tillsynsavdelning som samordnar Malmö stads insatser mot råttor. Anledningen till att det syns många råttor just nu beror bland annat på att det grävs och byggs mycket i Malmö. Råttor oroas och flyttar sig ovan jord. Ansvaret för att sanera en plats för råttor ligger hos fastighetsägaren, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens styrelse, skriver tillsynsavdelningen på hemsidan. Anmälan ska gälla flera råttor på samma plats, iakttagelser om enstaka råttor göre sig alltså inte besvär. Här kan du göra anmälan: Det är inte tanken som räknas Emil Jensen gör en hållbar turné >>

9 nummer Grön Stad 9 Emil Jensen var inte med på Live Aid. Då var han på väg mellan Varberg och Grundsund på sin egen cykelturné en stenhård, global och konkret aktion för hållbar utveckling och miljön, som han skriver på hemsidan. I höst drar han ut igen. Nu tar han tåget. emil jensen fick i och för sig aldrig frågan att vara med i Live Aid, jättegalan på sju kontinenter 7/ En förfrågan hade kanske varit svår att motstå för en spoken wordartist/vispoppare/ståupp-poet (eller hur man nu väljer att benämna honom) som ännu inte lagt hela världen, bara halva Sverige, för sina fötter. Men han är kritisk till företeelsen. Han säger att det är något sjukt med att världsstjärnor flyger kors och tvärs runt jordkloten för att rädda miljön. Och att det i sin tur leder till att tiotusentals andra tar flyget för att titta på dem. Live Aid är som ekologiska äpplen från Nya Zeeland. Båda framstår som oantastliga symbolvärden. Men ett ord som ekologiskt får inte bli så upphöjt att man struntar i vad det innebär i praktiken. För mig är det självklart att välja ett otransporterat svenskt äpple framför ett ekologiskt från andra sidan jordklotet. Och enligt samma logik är en sketen cykelturné i Sverige bättre än rockstjärnor som tar sina privatplan till jordens alla hörn, säger han när vi har slagit oss ned på ett ekologiskt kafé vid Drottningtorget. emil jensen har tagit damcykeln dit (den blev stulen en vecka senare, reds. anmärkning). Den fina turnécykeln står hemma i lägenheten. Från 1 juni i Stockholm till 21 juli i Trollhättan cyklade Emil Jensen 270 mil med sin gitarr på ryggen, en väska elektronik på styret och en veckas ombyte i cykelväskor på pakethållaren. Kanske var han den enskilda person som fick uppleva den allra bästa svenska sommaren. Rent vädermässigt vann han i vart fall över de flesta. De första 70 milen hade jag medvind, hela tiden. Jag lovar. Och blå himmel. Det var nästan för bra för att vara sant. Jag cyklade omkring i sommarväder samtidigt som jag läste på löpsedlar att folk nästan drunknade i regn. Regnet nådde så småningom också honom (15 mil av totalsträckan, Emils gissning), men blev bara en bråkdel av en fantastisk upplevelse med spelningar, möten utmed vägen, platser och naturupplevelser som han bara råkade passera. Idén om en cykelturné hade Emil Jensen haft i ett par års tid och när han nämnde den för Riksteatern och Folkets hus och parker blev det en plan. Från början var det framför allt en kul och samtidigt symbolisk idé. Med tiden blev den allt mer konkret. Det kändes ju i benen att jag gjorde något. För mig blev turnén en högst påtaglig handling för hållbar utveckling. Fast det var ingen uppoffring, inget som var jobbigt på det viset. Det var en sak som kändes bra att göra. Vad jag vill visa är att om jag kan göra det här, kan vem som helst göra vad som helst. Jag tror att det är där någonstans man ska börja, med att göra något som känns kul och bra för en själv. För det är inte tanken som räknas. Han är glad och en smula stolt över att hans handling, cyklingen, inspirerade andra. Han berättar om mejl från besökare som bestämt sig att själva cykla till hans föreställning. Och om kollegor som berättat att de ställt krav på sina bokningsbolag om mer miljöanpassade transporter till sina spelningar. I mitten av oktober blir det en ny turné, med tåg den här gången. Nu ska han besöka Norrland och orter han inte besökte under cykelturnén. Han hoppas förstås att tågturnén ska väcka uppmärksamhet men ser sig inte som någon hållbarhetsapostel. hemma återvinner han en del, han handlar ekologiskt och är vegetarian det går upp för allt fler att det är klokt rent resursmässigt att inte äta kött. Men han är ingen sopsorteringsexpert och han tänker tillåta sig att flyga när det inte finns något bättre alternativ. I föreställningen ägnar han sju minuter åt att berätta vilken usel människa Emil egentligen är. Emil Jensen är inte intresserad av det dogmatiska och präktiga och vill absolut inte väcka dåligt samvete dåligt samveteär en dålig drivkraft till förändring. I sina dikter och monologer talar han hellre om sådant som självförtroende och självkänsla och att det är viktigt att våga göra saker. Emil Jensen använder sitt eget halvtaskiga självförtroende som exempel. Föreställningen bygger på att han är sig själv. Skämt och monologer är noga repeterade men när han står på scen ska det kännas som det han säger är för första gången oavsett om det är många eller få i publiken i somras framträdde han för personer i Vitabergsparken i Stockholm och i Pildammsparken. I Båstad, spelningen efter Malmö, kom 27 personer. Om man spelar för 27 personer hinner man se alla i ögonen ett antal gånger under kvällen. Då går det inte att låtsas. Sådana spelningar är väldigt nyttiga för då går man till roten med vad man gör. Mångsysslare är han och vill gärna förbli det. Men musiken är grunden, den kom först. Sedan märkte han att han var bra på mellansnack och att det kunde fungera att dra ett skämt. Och att man kunde våga vara allvarlig ibland. Han ställde upp i poetry slam och vann SM både 2003 och Under en tid var musiken och spoken wordframträdandena två olika karriärer. Nu gör han allt samtidigt. och mer därtill. Nästa år får vi se honom i den nya Jan Troell-filmen det var väldigt skönt att slippa vara mig själv i ett par månader. Om det blir tid någon gång bokningarna har redan börjat fylla 2008 och även 2009 vill han gärna prova att skriva på något längre. Läs mer om Emil på: hållbart Text: Mikael Ringman Live Aid är som ekologiska äpplen från Nya Zeeland. Emil Jensen om: politik: Folk har problem att förhålla sig till politik idag. Alla är livrädda för att inte vara politiskt korrekta, samtidigt som de är livrädda för att vara det. Den där balansgången är väldigt intressant att utforska. tåg: Åker man bil i fem timmar så känns det som fem förlorade timmar, det gör det inte på ett tåg. Där kan man använda tiden. Inför tågturnén har jag skaffat några DVD-boxar, så att jag kan kolla på film på datorn. Jag ska se om Twin Peaks bland annat, och så tar jag med mig några fylliga men lätta böcker. På tåget kommer jag också att skriva rapporter till hemsidan. emil (som han alltid skriver namnet): Det där är ett internt skämt med mig själv. Som barn var jag en kratta på att skriva. Då stavade jag mitt namn så. Sedan har jag bara fortsatt med det. Malmö: Här har jag bott i två år nu. Det känns som en bra bas, här har jag människor jag tycker om. Annars rotar jag mig mera i personer än i platser. Jag har flyttat mycket tidigare. Före Malmö bodde jag i Visby. Jag blev förtjust i staden och när jag spelade på kvällen sa jag att jag ville flytta dit. Efteråt kom flera trevliga människor fram och erbjöd mig lägenheter. Och då tänkte jag: ett sånt ställe måste man ju bara flytta till. Hållbar utveckling inom underhållningsbranschen Emil Jensen är en av artisterna som är med i miljökollektivet FOT en grupp artister som ställer upp på att minska sin miljöpåverkan och därigenom blir förebilder för andra. FOT drivs av Jimmy Lindsjö, miljövetare i Malmö. FOT gick jag med i för jag tycker det var ett bra initiativ. Som artist har man ju två områden där man verkligen kan göra något, det ena är resorna, det andra är som opinionsbildare, säger Emil Jensen när Grön Stad frågar honom. Magnus Tingsek säger så här på hemsidan: Jag är stolt över att vara med i miljökollektivet FOT och hoppas att min medverkan kan ha någon betydelse.. FOT drog igång i somras och har hittills fått med sig ett femtontal artister, däribland namn som Lena Frisk, Regina Lund och Svenska Akademien. Initiativet kommer från Jimmy Lindsjö, som varit tongivande i styrelsen för miljöföreningen Fenix på Malmö högskola. Nu är han klar med sin utbildning i miljövetenskap. Miljökollektivet FOT är ett sätt att försöka skapa ett forum och en plattform för hållbar utveckling inom underhållningsbranschen. Artister är förebilder för många. Min tanke är förstås att artisterna, genom sitt engagemang, kommer att påverka många, många andra, berättar Jimmy Lindsjö som driver FOT helt ideellt, under sin fritid. Han berättar att han kräver av artisterna att de ska ha en positiv inställning till att vilja göra något för hållbar utveckling. Men han begär inte att de ska följa några särskilda program eller regler. Det skulle inte fungera att avkräva absoluta löften. Men jag tänker mig att artisterna genom att gå med i FOT känner en viss press att faktiskt göra något, säger Jimmy Lindsjö som nu gör sig beredd för en ny värvningsomgång ju fler artister som går med, desto större inflytande kan FOT få. Till sommaren hoppas han att FOT ska kunna finnas med på festivaler i någon form. I underhållningsbranschen finns ett stort intresse att arbeta med hållbar utveckling. Men ingen vet riktigt hur eller vad de ska göra. Där tänker jag mig att FOT kan hjälpa till. Det är ju ett enkelt sätt för artister och festivaler att visa att de bryr sig, säger Jimmy Lindsjö. FOTnot: FOT är en förkortning av Friends of old Trees. FOT relaterar även till ekologiska fotavtryck och till att ta ett steg i rätt riktning. Läs mer på

10 10 Grön Stad nummer Överblicka dina utsläpp Grön Stad har tittat närmare på tre Malmöbor i tre olika livsfaser. Hur mycket koldioxid släpper de ut? Vad kan de göra för att minska sin klimatpåverkan? Duda, Elsa och Bull är tre helt påhittade personer som vi har försatt i som vi tycker ganska realistiska sammanhang. En ung student, en man i karriären, en pensionär. För enkelhetens skull är de alla ensamstående. Förutsättningar Vi har räknat med uppgifter i Klimatlöftet som finns på Naturskyddsföreningens hemsida. Uppgifter om svenskens förbrukning kommer från IVL Svenska Miljöinstitutet målet bygger på Vetenskapsrådets rekommendation om en sänkning av CO 2 -utsläppen med 25 procent målet om en sänkning Våra typer Duda 25 år Student Vi vill testa hur deras respektive koldioxidbudgetar ser ut. Vi har då tittat bara på sådana utsläpp som faller under hushållens direkta påverkan. De svenska hushållens utsläpp av koldioxid är drygt 3,2 ton enligt IVL:s beräkningar. (Skulle vi räkna på Sveriges totala utsläpp per invånare är det ungefär dubbelt så mycket men då ingår även utsläpp från industrier, företag och organisationer). av utsläppen med 75 procent. Här ingår inte inköp av närodlat jämfört med importerat, vegetariskt jämfört med kött. Som också spelar stor roll. Modellen är inte något exakt instrument men ger en tydlig fingervisning om vilka insatser som krävs. Bull 36 år Marknadsansvarig på ett företag miljö Text: Mikael Ringman Illustration: Carl Flint Hem: Bor i kollektiv med tre kompisar. Stor lägenhet från 1970-talet med fjärrvärme, har avtal om bra miljöel. Jobb: Pluggar på Malmö högskola, cyklar. Inga utsläpp. Fritid: Har möjlighet att låna bil av föräldrarna. Åker rätt ofta bil till kompisar på Österlen och en kille i Hörby. Gör några billiga flygresor till Stockholm. Har jobbat ihop till en resa till Thailand. elsa 73 år Nybliven änka Hem: Bor kvar i sextiotalsvilla med gammal oljepanna, håller 18 grader för att spara värme, slösar inte på vatten, saknar nya vitvaror. Jobb: Är pensionär. Inga utsläpp. Fritid: Kör bil till sommartorpet där hon bor på sommaren och en del helger. Eldar med ved. Kör annars inte så mycket. Hem: Bor i ny lägenhet på 75 m2 med fjärrvärme, bryr sig inte om att spara energi, har gott om elektroniska prylar, nya vitvaror. Jobb: Pendlar till Helsingborg, pendlar med tjänstebilen, en stor och säker stadsjeep. Flyger till huvudkontoret i Stockholm en gång i månaden och det blir några resor till Bryssel om året. Fritid: Han kör 500 mil till släkt, kompisar mm. Gör en utlandsresa om året, flyger också någon inrikes resa. Utsläpp CO 2 / år Medelsvensson Duda Elsa Bull Hemmet Arbetet Fritiden Totalt 1407 kg 236 kg 6720 kg 626 kg 629 kg 0 kg 0 kg kg 1248 kg 3200 kg 146 kg 1817 kg 3248 kg 3436 kg 6866 kg kg Mål för 2020 = 2436 kg och Mål för 2050 = 821 kg Budgetsanering Våra tre typer hamnar alla över genomsnittssvenskens förbrukning. Vi ska hjälpa dem neråt. Målet är ju att vi alla ska sänka utsläppen med 25 procent på bara drygt tolv år. Vi hjälper dem med lite CO 2 -budgetsanering, helt enkelt: DUDA: Boendet är energieffektivt tack vare kollektivet, de är många som delar och har tecknat bra miljöval för elen. Både för boende och jobb är det troligt att hon fram till 2020 ökar sina utsläpp ganska avsevärt, när hon får jobb och kanske familj. Det är Thailandsresan som knäcker budgeten. Utan den skulle hon redan idag hålla sig kring 2050-nivån. Thailandstrippen svarar ensam för omkring 2,7 tons utsläpp. Nästa år ersätter hon långresan med en tågluff! BULL: Bulls stora CO 2 -bekymmer är resorna. Att byta till etanolbil minskar utsläppen med kilo! Om han ställer bilen och tar tåget till Helsingborg och dessutom byter inrikes flygresor till tåg kommer han ned till en nivå på drygt 800 kilos utsläpp Den CO 2 -dyra fritiden beror också på resorna. En bil med biobränsle sänker utsläppen till rimligare nivåer. Bulls dyra livsstil hemma uppvägs av att boendet och apparater är energieffektiva. Men här finns sparmån. Utsläppen kan sänkas med 120 kg per år genom att installera snålspolande munstycken, 100 kilo genom att teckna Bra miljöval-el, och ytterligare en del genom att stänga av apparater och dra ut laddare. Men ned till 2020-nivån blir svårt. Att skaffa ett jobb i Malmö vore en god start. elsa: Här är det naturligtvis oljepannan som är problemet. Att byta ut den gamla pannan mot jordvärme skulle radera bort 6 ton koldioxid i ett snäpp. När Elsa flyttar till en bekväm lägenhet, kan hon komma ned i utsläpp kring 500 kilo, trots att hon höjer värmen till en behagligare nivå. Och då lägger hon sig redan nu på 2050-nivån. Vad kan du göra? Hemmet: Har du lika stora utsläpp som Medelsvensson sparar du (per år): 340 kg CO 2 genom att gå över till miljöel 250 kg CO 2 snålspolande munstycken 140 kg CO 2 på att sänka temperaturen två grader Massor om du byter ut en gammal oljepanna Arbetet: Här kan genomsnittssvensken spara: 10 kg genom att stänga av datorn. Om alla gör det blir det många kilo! 90 kg CO 2 på varje Stock- holmsflyg som byts till tåg. 110 kg genom att byta 120 mils bilresa till tåg. Upp till 80 procent av CO 2 genom att byta till etanolbil. Fritiden: Här handlar mycket om transporter (per år): En flygresa t/r till Rom släpper ut 576 kilo CO 2. Tar du tåget sjunker utsläppen till 2 gram. En svensk medelbil släpper ut 3,5 ton koldioxid om man kör 1500 kilometer/år. Många av dessa mil sker under fritid. Är alla resor nödvändiga? Kan du byta till en mindre bil? Miljöbil?

11 11 nummer Grön Stad gör en CO2-budget Klimatexperten svarar: Läs mer på: Intergovernmental Panel on Climate Change: Rapporten från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor: Många siffror är i omlopp när det gäller koldioxidutsläpp. Med hjälp av Reino Abrahamsson, klimatexpert på Naturvårdsverket, försöker vi reda vi ut begreppen. Vilka åtaganden har Sverige när det gäller koldioxidutsläpp? För närvarande har vi bara ett. Det sträcker sig över Enligt detta, Kyotoprotokollet, får Sverige öka sina koldioxidutsläpp med fyra procent från nivån Vi har minskat utsläppen med fyra procent så i det avseendet ligger vi bra till. Hur kommer det sig att Sverige ligger bra till? Vi kan tacka våra naturtillgångar. Vattenkraften har stor betydelse, liksom skogen. Kärnkraften också. Det gör att vi inte i lika hög grad som andra behöver använda oss av kol och olja. Koldioxidskatten har varit viktig som ett styrmedel. Många siffror förekommer. Var kommer de ifrån? Det som ligger till grund för diskussionen är en rapport från den internationella klimatpanelen om vad som krävs om vi vill begränsa den globala temperaturhöjningen till två grader till Dessa klimatforskare har kommit fram till att världen måste vända utveck- Källor: miljökalkylen på lingen om år. Då måste utsläppen minska. År 2050 ska koldioxidutsläppen vara halverade. År 2100 ska de ha minskat med 90 procent. Och det finns en bred enighet om att i-länderna ska ta ett större ansvar för minskningen. Vilket betyder att Sverige bör minska sina utsläpp med procent till Vilka nya åtaganden är på gång? Statscheferna inom EU har tagit initiativ till ett internationellt avtal om att sänka CO2-utsläppen till Då har man sagt att EU är berett att ensidigt sänka utsläppen med 20 procent. Men om det blir en internationell överenskommelse har EU-länderna lovat att ta på sig en större börda. Då ska utsläppen sänkas med 30 procent till Här väntar alltså någon form av åtagande. Vad betyder det för Sveriges del? Vetenskapliga rådet för klimatfrågor säger i sin rapport till regeringen att Sverige bör sänka sina utsläpp med procent till 2020 och med procent till år Hur ska det gå till? En sak är klar det blir jobbigt. Här finns inga genvägar. Hushållens påverkan sker inom tre områden: hur vi bor, hur vi transporterar oss, hur vi äter. Det är centrala områden i våra liv. Och det är där vi måste genomföra förändringar. Sedan kan man tänka sig att ekonomiska styrmedel och energieffektiviseringar kan ha stor betydelse.

12 12 Grön Stad nummer i korthet Ekologisk skolmat till alla Den 17 oktober äter alla barn och unga i Malmös skolor en måltid som har komponerats av Malmös mest kända ekologiska krögare: David Kallos på Brogatan och Björn Stenbeck på Salt & Brygga. Det är ett av flera inslag under arrangemanget Mat i Malmö, en satsning för att ytterligare profilera Malmö och Skåne som matregion. Matveckan pågår mellan 15 och 19 oktober. Något av det som händer: Den 16 oktober delas lokalt producerade rotsaker ut på stan. Den 18 oktober bjuds politiker på lunch som tillverkats av råvaror från Bondens egen marknad. Läs mer här: Skördefest avslutade säsongen i Folkets park En skördefest avrundade sommarsäsongen i Folkets park. Här släpptes privatodlare in för att sälja sina äpplen, pumpor och andra godsaker. Även professionella odlare fick plats. Kajsa Karlström, gatukontorets informatör för Folkets park, berättar att årets säsong är den första där gatukontoret ensamt har ansvarat för driften. Debaser och Cuba Café har varit jättelyckade. Sedan har vädret haft stor betydelse för om arrangemangen utomhus har varit lyckade eller ej. Lantbrukare utbildas för att satsa på biogas Biogas Syd vill att fler skånska lantbrukare ska satsa på biogasproduktion. I höst erbjuder Biogas Syd kvalificerad utbildning till intresserade lantbrukare Biogas ger nya inkomstmöjligheter för lantbrukare, påpekar Biogas Syd och miljöfördelarna är många: minskade förluster av kväve, minskade växthusgaser och luftförorerningar. Bild: Martin Eriksson Nu börjar även de stora klädkedjorna få upp ögonen för de ekologiska jeansen. I våras kom JC med Sveriges första, och hittills enda, Svanenmärkta jeans, och på flera av de stora kedjornas hemsidor kan man läsa om gröna alternativ. Schysta jeans allt vanligare hållbart Text: Lovisa Härnqvist Jeans är en av världens mest miljö farliga produkter. WWF jämför miljöeffekterna med bilismens effekter. Till det kommer förfärliga arbetsförhållanden för dem som arbetar på bomullsfälten och i textilfabrikerna. Bara bekämpningsmedlen på fälten förgiftar tre miljoner människor varje år. Därför har det varit självklart för klädbutiker som Uma Bazaar och Ingrid af Maglehem, som inriktar sig på ekologiskt mode, att kunden ska kunna hitta snälla jeans hos dem. Nu breddas utbudet ytterligare. De ekologiska jeansen vinner terräng. Grön Stad gick en sväng på stan, på jakt efter de gröna jeansen. Vi tänkte att vi skulle få berätta hur lätt det nu är att hitta många ekologiska modeller; om hur den ekologiska trenden ger möjligheter att shoppa loss på en produkt som så länge varit så komplicerad. Så blev det inte. Den som vill köpa ett par ekologiska jeans får ligga i, visade det sig. Okunnig personal i butikerna, konstiga märkningar i plaggen och underlig prissättning är bara några av de märkligheter Grön Stads utsände bar hem efter en runda på stan. Såväl Lindex som H&M uppger i sin marknadsföring att de säljer ekologiska jeans. Stora kedjor med många kunder; det känns rimligt att börja en shoppingrunda där. Men när vi besöker en Lindexbutik får vi inte se några ekologiska jeans. Expediten tror inte att Lindex har ekologiska jeans, helt enkelt, och vi hittar inga själva. På H&Ms hemsida kan man läsa att bomullen som H&M använder är certifierad av Control Union och att H&M är medlem i organisationen Organic Exchange, som enligt uppgift arbetar för att främja ekologisk bomullsodling. Det har expediterna på H&M förmodligen ingen aning om. Åtminstone vet de inte att de skulle kunna hitta flera olika ekologiska jeansmodeller i sina butiker. I H&M vid Gustav Adolfs Torg tror man sig veta att det där med ekologiska jeans nog bara var en kampanj, och nu är jeansen slut. Nya kommer inte in, får vi veta. På H&M Triangeln tror expediten däremot att H&M möjligen har eller har haft en modell mammajeans, men trots flitigt letande hittar hon dem inte. På väg ut ur butiken går vi förbi en hög Organic Cotton Sqin, juniorstorlekar, 249 kronor. Ingen affär kan sälja jeans som personalen inte känner till existerar. Det miljöengagemang som lyser från H&Ms hemsida, följs inte upp i butiken. Är företaget mer intresserat av att fila på sin profil som snällt företag, än av att verkligen tillhandahålla ekologiska jeans? Enligt H&Ms presskontakt Camilla Falk, är det inte alls så. Personalen kan ha fått uppfattningen att det rörde sig om en kampanj eftersom de ekologiska jeansen tog slut väldigt fort, säger hon. Dessutom råkade vi kanske prata med fel expediter: En del av våra anställda har det här som extraarbete, och det är omöjligt för dem att kunna hela utbudet. Är jeansen vattnet värt? Bomullen odlas i varma, torra områden, men kräver stora mängder vatten. Större andelen av odlingarna sker därför med konstbevattning. Konstbevattning är tyvärr en kortsiktig lösning, som i längden leder till försaltade jordar där inget kan växa (då tar jeansen slut!) och förstört färskvatten. Vattnet räcker helt enkelt inte till för både de rika ländernas jeans och de lokala invånarnas överlevnad. Genom att odla ekologiskt, slipper man de stora problemen med konstgödsel och farliga kemikalier. Men ännu finns ingen lösning på frågan hur man ska få vattnet att räcka. Ekologiskt odlad bomull kräver inte mindre vatten än konventionellt odlad. WWF beskriver bomullshanteringen som en kemikalieintensiv verksamhet. Kemikalier används exempelvis vd vävning och för att förhindra att tyget skrynklas. Färgningen är ett stort problem. Färgämnen kan innehålla tungmetaller, blekning sker med hjälp av klor. Vid infärgningen av ekologiska jeans använder man ofta en högre andel indigo i färgbaden, och kan minska andelen farliga kemikalier i motsvarande utsträckning. Färgen fixeras i tyget med hjälp av vanligt salt. Det kan låta miljövänligt, eftersom salt ju åtminstone inte är en tungmetall. Men när stora mängder salt, som från en textilfabrik, sköljs ut i avloppssystemet kan såväl yt- som grundvattnet förstöras. Saltet leder till att människor som bor i trakten får ännu sämre tillgång till vatten. Källor: KRAV Världsnaturfonden Det är så enormt många aspekter som spelar in när det gäller bomullsplagg. I två butiker svarar expediterna genast ja när vi frågar efter ekologiska modeller. Såväl Sandra Olsson på Carlings som Staffan Ekman, jeansansvarig på JC Hansagallerian, visar glatt upp flera modeller. Då uppstår nästa problem. Hur vet man att de är ekologiska, då? Det står på tagen, säger Sandra. Tagen är den lilla lapp som sitter fäst vid respektive byxa. På den står, beroende på fabrikat, olika kombinationer av orden cotton och organic. Mer får man sällan veta. Undantaget är kanske främst JC:s Crocker Organics, som är märkta med Svanen. Det som skiljer ut Crocker Organics från andra ekologiska jeans vi har, är att vi har kunnat kontrollera hela produktionskedjan. Vi vet hur det ser ut i fabrikerna, hur transporter och sådant sköts ur miljösynvinkel. För de övriga vet vi att bomullen som använts är producerad på ett så miljövänligt sätt som möjligt, berättar Staffan Ekman. Här kan du hitta ekologiska jeans: Carlings Södra Tullgatan 1 Butiken visade: Wrangler Maya (dam) 1299:-, Wrangler Tony 1199:-, Wrangler Tom 1199:- samt Wrangler Quentin, 1199:- JC finns på många ställen i stan. Vi besökte Hansagallerian Stadt Hamburgsgatan 7 Butiken visade: Levis Organics (olika modeller) c:a 1000:-, Crocker Organics (Svanenmärkta) 699:- Wrangler (olika modeller), c:a 1200:- H&M Finns information inte i butiken så finns den här: Lindex: Finns information inte i butiken så finns den här: Ingrid af Maglehem Fersens väg 14 Har Kuyichi (olika modeller) i olika prislägen från tusenlappen och uppåt. Uma Bazaar Ö Förstadsgatan 13 Har: Kuyichi, sex modeller för tjejer och fyra för killar, i prislägen omkring tusenlappen.

13 nummer Grön Stad 13 Ekologiska jeans är dyrare eller? Alla expediter som vi talar priser med, vet att ekologiska jeans är lite dyrare än konventionellt tillverkade. Det måste de vara, säger expediterna, och förklarar prisskillnaden med att de ekologiska modellerna tillverkas i mindre serier, av bomull som odlats utan gifter osv. Därför kostar ett par Levi s Organics ungefär 100 kronor mer än ett par konventionellt producerade Levi s jeans. Det är det påslag kunden måste acceptera för att butikerna ska kunna tillhandahålla en så krävande produkt. Men när man jämför priserna, är det faktiskt inte så att de ekologiska jeansen är dyrare. På JC Hansagallerian visar Staffan upp Svanenmärkta Crocker Organics. De kostar strax under 700 kronor. Ett par konventionellt producerade Levis jeans kostar i samma butik omkring 900 kronor. Och på H&M kan man köpa ett par ekologiska jeans för 398 kronor, medan ett par Kuyichi hos Ingrid af Maglehem respektive Uma Bazaar kostar från tusenlappen och uppåt. Kanske är det inte egentligen dyrare att tillverka ekologiska jeans? Prisskillnaden mellan fabrikaten beror på att de vänder sig till olika kundtyper, säger Sandra på Carlings. Staffan på JC har samma uppfattning: Prissättningen är en del av produktens profil. Det är alltså möjligt att köpa ekologiska jeans för en lägre summa än konventionellt producerade jeans. Men att jeansen man köper är märkta med en tag som det står något om ekologi på, innebär inte automatiskt att de är bättre för miljön. Produktchef Adam Friberg på Weekday tycker att frågan är mer komplicerad än så. Det är så enormt många aspekter som spelar in när det gäller bomullsplagg. Hur mycket skrytvärde för företagen är det att jeanstyget producerats utan insektsmedel, när branschen fortsätter att flyga hit plaggen från Asien? Skulle du kunna köpa ett par ekologiska jeans? Kristina Runersten, Malmö, 28, studerande: Jag gjorde det nästan häromdagen. Men jag tycker faktiskt att de är dyra, även om det inte var därför jag valde bort dem. Per Knutsson, Malmö, 34, inom IT : Absolut, det är ett enkelt sätt att dra sitt strå till stacken. Men mer än 500:- mer än de vanliga jeansen får de inte kosta. Alexander Garai, Malmö, 47, inom IT : Ja, om jag tyckte om dem i övrigt och de inte kostade mer än vanliga jeans. Michael Runersten, Malmö, 27, föräldraledig: Ja, absolut! Ann Andersson, Norrköping, : Nej, det finns inte i modeller för oss som inte är så unga längre. Men annars, ja. Ralf Müller, Malmö, 50, konsult: Nej, sånt intresserar mig inte alls. Bryggan vid Malmö Kanotklubb fylldes av tonåringar från hela världen. Många av de här ungdomarna kommer ju från länder där man inte har samma vattensportstradi- Friluftsforum för alla Många nya och gamla Malmöbor tion som vi har, påpekade Malmö slöt upp Friluftsfo- Kanotklubbs ordförande, Jerry rum 2007 erbjöd möjlighet att prova olika friluftsaktiviteter en blåsig onsdag i Slottsparken. Dahlberg som tyckte att dagen var ett bra sätt att visa olika alternativ, samtidigt som klubben fick helt andra perspektiv på friluftsliv. I år fanns nämligen även Text: Lovisa Härnqvist projektet Får man grilla här? på plats. Atosa Sadhi, projektledare för Får man grilla här?, hade många deltagare på friluftsforum. Utställningen går mot sitt slut. Hur har det gått? Det har gått bra. Vi har haft omkring 1700 besökare och ett femtiotal personer per utflykt. Vad har varit mest lyckat? Utflykten till koloniområdet på Rosengård var fantastiskt. Några av deltagarna hade aldrig varit på Rosengård förr, medan andra bodde där. Jag tror att båda grupperna fick ut mycket av den utflykten. Men en annan kul sak var utflykten till Fulltofta, som ledde till att deltagarna från olika länder satt och smakade på varandras helt olika matsäck. Det var spännande. Allt vi har gjort, har varit möjligt bara genom de 50 personer och företag som har sponsrat Får man grilla här? på olika sätt. Michaella Suh från Sydkorea och kompisen Tomoko Kakutani från Japan, kom för att se vad Fältbiologerna har att erbjuda. Vi är inte vana vid att man kan ägna sig åt friluftsliv mitt i stan, som ni kan, berättade Michaella Men jag tror inte att svenskar och japaner har så olika förhållande till naturen, egentligen. Vi är nog ganska lika, i grund och botten, sade Tomoko Kakutani. Fågelskådning i Slottparken drog stor publik. Här kan man se flera mycket ovanliga fåglar. Det är inte många som vet att det finns rörhöna här mitt i stan, berättade Cecilia Wide som kommit från Lundabygdens Fågelklubb för att visa hur fågelskådning går till. Får man grilla här? Syftet med arrangemangen kring Får man grilla här? är att Malmöbor som individer ska få möjlighet att byta erfarenheter och tips kring hur man kan använda naturen till rekreation. Men Atosa ser också ett långsiktigt mål för olika organisationer: Jag hoppas att de invandrarföreningar, friluftsföreningar och andra organisationer som har deltagit ska se hur mycket mer de kan göra, om de samarbetar. Ett av de mest lyckade resultaten är ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Herrgårdens kvinnoförening i Rosengård. Det har lett till att Fakta Friluftsforum 2007: Friluftsrådet, Studiefrämjandet och Naturvårdsverket genomför under året fyra Friluftsfora på temat Mångfald i det gröna. Syftet är att öka samarbetet mellan friluftsorganisationer, invandrarorganisationer och kommuner. Mötet i Malmö var årets sista; tidigare Friluftsfora har under året genomförts i Stockholm, Göteborg och Umeå. Mer info: Skogsstyrelsen ska utbilda kvinnoföreningens medlemmar i allemansrätt, och sedan ska medlemmarna fungera som informatörer på Rosengård, och hålla föredrag i skolor. Initiativet kom från kvinnoföreningen och Skogsstyrelsen ställer upp med utbildning. Den typen av samarbete behövs om vi vill att fler ska ha glädje av allemansrätten, den är också nödvändig om vi vill bevara den som en rätt för alla. Text: Lovisa Härnqvist

14 14 Grön Stad nummer i korthet Boost för hållbar design i Malmö Vad är hållbar design? Den frågan diskuteras när Designboost arrangeras i Malmö oktober. Bakom projektet står Malmö stad tillsammans med David Carlsson från David Design och Peer Ericsson från Peer Communication. Inramningen är spektakulär seminarierna hålls i Turning Torsos topp. Den första dagen är öppen endast för särskilt inbjudna deltagare. De övriga dagarnas föreläsningar är öppna för allmänheten. Till seminarierna kopplas också en utställning av hållbar design på Fridhemstorget. Fotnot: Boost är ett s.k inneord och betyder ungefär blåsa upp, sätta fart på. Läs mer på: Förening för unga tjejer i Malmö United Sisters, ett koncept som har funnits i drygt 20 år i Stockholm, har kommit till Malmö. United Sisters har vuxit fram på Fryshuset i Stockholm och syftar till att skapa grupper där tjejer kan mötas och snacka och ha kul. Syftet är att öka tjejers trygghet och självkänsla. I Malmö har föreningen lokaler på Betaniaplan. Fijibönder studerar hållbarhet i Malmö Efter samarbete med svenska idealister kan nu kakaobönder på Fiji för första gången smaka sin egen choklad och sälja den till lokalsamhället. Föreningen Cocoa Bello, med bas i Malmö, satsar på hållbar utveckling och rättvis handel. I slutet på augusti kom sex av bönderna, deras ordförande samt en representant från Fijis jordbruksdepartement på studiebesök till Malmö och Skåne. hållbar konsumtion Text: Catarina Rolfsdotter Jansson De hade både vinterjacka och mössa i den kyliga sensommarkvällen. På Barista Fair Trade Coffee fick de en förvisning av vilka Fairtrade-kakaoprodukter som grundaren Björn Almér använder och vad han tycker de ska tänka på för att nå konsumenterna. Bönderna fick smaka på Baristas varma choklad med chili. Den är god, men kan inte jämföras med den choklad som de dricker i Fiji efter att ha malt den själva, säger Fabian Rimfors, ordförande i Cocoa Bello och värd för gästerna. Projektet startade för två år sedan med att Fabian och hans flickvän besökte Fiji. Fabians mamma tillverkar praliner och har gett sonen ett rejält chokladintresse. De besökte plantager och satte sig in i hur det förhöll sig med kakaobranschen på ön. Vi fick veta att de inte hade råd att köpa och dricka choklad. Bönorna exporterades och på ön såldes istället dålig, importerad choklad. Trots att regeringen när ön blev självständig på 70-talet satsade mångmiljonbelopp, hade skörden minskat från 500 till 2 ton per år och plantagerna hade vuxit igen. Fabian och hans flickvän Malin åkte hem och startade helt sonika ett projekt med stöd av Sida och Ungdomsstyrelsen. Bönderna har nu fått lära sig hur de kan förädla bönorna genom att rosta, skala och mala dem själva och tillverka choklad. Deras hantverk, som att fläta korgar av pandalusblad att förpacka chokladen i, har återupptagits. Nu förädlas och säljs största delen av bönorna på ön. Den största mängden går till lokalsamhället, men det finns stor potential att sälja produkter till turistnäringen, och även att bygga upp ekoturism. Bönorna är av mycket hög kvalitet och smaksätts med lokalt odlad vanilj och kanel. Under böndernas besök i Sverige har de bl a varit på produktutvecklingsworkshop på SLU i Alnarp, berättar Fabian Rimfors. Vi vill ge dem verktyg för att kunna växa sakta men säkert. Bönderna är trötta efter intensiva dagar i Malmö. De ska även besöka Österlen där de ska dra lärdom av hur äppleodlarna förädlar och marknadsför sina produkter. Sala Senibulu driver familjens plantage på fem hektar. Besöket i Malmö är hennes första utlandsresa. Sedan hon kom i kontakt med Cocoa Bello har hon börjat torka Sala Senibulu är en av bönderna som besökte Malmö. En bild från en fijiansk kakaoodling. Bild: Fabian Rimfors och mala sina bönor istället för att exportera dem för en bråkdel av vinsten. Vi är väldigt glada över att kunna njuta av vår egen choklad, säger Sala och ler. Hon är mycket nöjd med workshopen i Alnarp. Nästa dag ska gruppen vandra runt i Malmö och se hur choklad presenteras och säljs. Dagen avslutas med en guidning i gamla chokladfabriken Mazettihuset av Leif Mazetti-Nissen. På frågan vad hon vill satsa sin förtjänst på i framtiden svarar Sala: På att uppgradera mina plantor på plantagen. Odlingarna är helt ekologiska. Bönderna har p g a att deras odlingar inte ansetts lönsamma lämnats i fred av de stora kemikaliebolagen som säljer bekämpningsmedel. Nu är det både en kvalitets- och konkurrensfördel. Fakta Föreningen Cocoa Bello driver med stöd från Sida och Ungdomsstyrelsen från och med sommaren 2006 utbytesprojektet COCOA from farming to retailing mellan Fiji och Sverige med syftet att skapa en större förståelse för behovet av hållbar kakaoodling likväl som rättvis handel inom just kakaoproduktionen. Utbytet innefattar delegationsbesök i respektive land. Läs mer:

15 nummer Grön Stad 15 Vad har du handlat? Vi frågade några av besökarna på Bondens egen marknad på Drottningtorget vad de har handlat. Per-Olof Persson har aldrig sålt så mycket på Bondens egen marknad som i år. Pirkko Bengtsson: Morötter, bland annat. Jag tycker det är så trevligt att gå hit. Här är lugnt och behagligt och man vet att man får jättebra ekologiska varor. Det blir faktiskt bättre smak på maten, tycker jag. Ingegerd Svensson: Jag har handlat pumpor. Dem kommer jag att lägga upp på ett fat, jag tycker de är vackra, en symbol för hösten. Jag handlar här regelbundet, här får man både närodlat och ekologiskt. Suganda Ivarsson: Jag har köpt en julklapp. En fin flaska äppelcidervinäger till min pappa i Blekinge som brukar dricka det. Det är faktiskt första gången jag är här fast jag bara bor något kvarter bort. Stig Ehrnström sonsonen Paul är bärhjälp: Jag har handlat lök och en massa annat som jag har lagt i bilen redan. Hit går jag varenda lördag. Här vet jag vad jag får, det gör man inte när man köper importerat. Jonathan Nilsson med Balder, Tindra och Trulsa: Vi har handlat ägg och en hel del annat. Jag köper så att det räcker ett tag. Vi försöker att köpa ekologiskt så långt det är möjligt. Sen framgång för Bondens egen marknad Varje lördag under hösten har människorna flockats till Drottningtorget. Bondens egen marknad har först nu, efter några säsonger, vuxit till en riktig publikdragare. Under september och oktober har det varit gott om besökare på marknaden. Det känns som om det har hänt något just i år. Kanske är det så att det tar tid att nå ut. Eller så kanske är det en följd av att ekologiskt och närproducerat har blivit en större fråga, säger Per-Olof Persson från Dagstorps gård utanför Käglinge som finns på plats varje lördag för att sälja äpplen. Jag såg faktiskt i en annons att Ica sökte kontakt med lokala producenter. Kanske är också de stora kedjorna på gång att anamma det här konceptet. Det vore intressant i så fall. Från början när vi drog igång marknaderna fanns det faktiskt en idé om att vi skulle försöka få till Bondens hörna i våra livsmedelsbutiker. Men tiden var inte mogen för det då. Kanske är den det nu, säger Per-Olof Persson. Sista höstmarknaden var den 13 oktober. Bondens egen marknad återkommer 8 december för en julmarknad. Text: Mikael Ringman

16 16 Grön Stad nummer Tre familjer bygger gemensamt hus De bygger eget flerfamiljshus med havsutsikt och ekologiska förtecken. Kim och Christina Freimann med Erik, Cord Siegel och Karin Larsson, Ylva och Pontus Åqvist med Max och längst fram Ville. I Västra Hamnen i Malmö tar ett unikt femvåningshus form. Här är det nämligen de boende själva som bygger. Självbyggeriet är det första i sitt slag i Sverige och har redan belönats med Naturvårdsverkets guldklimp för sina höga miljöambitioner. hållbart Text: Maria Sehlin De tre paren Cord Siegel / Karin Larsson, Kim / Christina Freimann och Ylva/ Pontus Åqvists femvåningshus på Vimpelgatan börjar ta form. Grön Stad träffade dem redan 2004 när de just fått klartecken för sitt annorlunda bygge. Då berättade de om drömmen om att få bygga sitt eget flerfamiljshus helt efter egna ideal. Det här är vanligt i Tyskland. Där har man bland annat gått samman och byggt om gamla kaserner till bostäder, berättar Cord Siegel som själv kommer därifrån och är arkitekt. I Västra Hamnen skapar de en bostad helt efter egna värderingar. Det innebär att det gröna och hållbarhetsaspekten varit med i hela planeringen. Hur man bygger påverkar hur man lever, säger Cord Siegel. De har till exempel inte, som de flesta grannhusen, byggt garage, utan har planer på en bilpool i stället. Man behöver inte bil när man bor så här centralt. Vi har varit beroende av bilen i så många år att det ska bli jätteskönt att slippa den, säger Ylva Åqvist som flyttar in med Pontus och barnen Max och Ville från en liten stuga i skogen. En annan tanke är att här ska finnas ett socialt liv i huset. Vi bor i hyreslägenhet nu och där flyttar grannarna in och ut innan man lär känna dem. Här kommer vi att umgås med våra grannar, säger Cord. Här tänker de sig gemensamma middagar ibland och att man sätter sig på takterrassen eller på gården om man vill fika ihop. Vi har generösa uteplatser som gör att det blir anspråkslöst att träffas, säger landskapsarkitekten Karin Larsson. Cord ser en ny livskvalitet framför sig när han kan ta med sig kaffekoppen upp till takterrassen för att träffa goda vänner. Det blir ett slags kollektiv light, säger Pontus Åqvist. Husbygget tog betydligt längre tid än de tänkte sig och det var också slitsammare. Två personer har hoppat av på vägen, men Cord försäkrar att de fortfarande är vänner. Istället har två nya kommit till i paret Åqvist. Det är klart att det varit kämpigt, man har arbetat med huset hela sin lediga tid, säger Kim som arbetar som lärare och varit med från början. Samtidigt är det en oerhörd förmån att få påverka sin bostad så på djupet, säger han. När Kim och Christina gick in i projektet hade de precis fått bebisen Erik och bodde trångt i en tvåa. De längtade efter att få flytta till något större och tänkte sig att det skulle ske inom 1,5 år. Nu är Erik 4 år. Vi är fortfarande på väg att flytta, skrattar de. Men nu är det verkligen snart dags. I slutet av december ska flyttlassen rulla. Det är lite svårt att tro när man tittar på betongskelettet i september. Men arkitekten Cord är tvärsäker: Det blir klart, nu går det fort. Det som tar tid när man bygger hus är att projektera och upphandla entreprenörer. Arkitekterna Cord och Pontus har själva varit byggledare för ett tjugotal entreprenörer. Det har varit otroligt lärorikt både socialt och yrkesmässigt, säger Pontus. De har redan fått hålla föreläsningar om sitt husbygge och kan tänka sig att fortsätta arbeta som konsulter åt andra som vill göra likadant. På fråga var som varit allra svårast att enas om under de fyra åren kommer de snart på svaret: var hissen skulle placeras. Den flyttades en halvmeter fram och tillbaka ett antal gånger, skulle man ge mer plats i köket eller i vardagsrummet? Nu är man helnöjd med placeringen. Efter så många år med så mycket arbete undrar man ju om det kommer att bli brist på sysselsättning när allt står klart. _ Knappast! Då får vi väl ta våra kaffekoppar och gå ner till växthuset och provsmaka varandras tomater, säger Pontus. Fakta Urbana Villors hus ligger på Vimpelgatan och är en del av Bygga Bo dialogen. Detta är ett udda kvartersbygge där byggherrarna själva diskuterat fram detaljplanen.

17 nummer Grön Stad 17 Skogens dag i Torup Det är den 2 september och i Torups bokskog är det Skogens dag. De små grusstigarna genom bokskogen är fyllda med folk. Främst riktar sig arrangemanget till barnfamiljer genom olika aktiviteter som tipspromenad, häst och vagn, korvgrillning och lajvfäktning. Aktiviteterna blandas med information om hur man bäst upplever alla skogens fördelar. Som arrangörer för dagen står Skogsstyrelsen tillsammans med Malmö stad och Svedala kommun. Många föreningar är delaktiga i arrangemanget. Text & bild: Karin Didring Vad gör ni i skogen? Varje lägenhet blir unik Inte en lägenhet blir den andra lik. Familjerna har själva planerat sina lägenheter efter egna önskemål. De gemensamma ytorna är gröna och ska inbjuda till samvaro. Femvåningshuset kommer att ha en bostad på varje plan och två radhus inne på gården. Paren kommer att bo i varsin lägenhet och sälja de övriga fyra bostäderna när de är klara. Var och en har fått planera sin lägenhet efter eget huvud. Det innebär att innerväggarna i de 140 kvadratmeter stora lägenheterna står på olika ställen på olika våningar. Kim och Christina har till exempel valt att ha badrum med havsutsikt, medan Cord och Karin slår samman bad- och sovrum. Även materialvalen är olika på olika plan. Vi ska ha råa, slipade betonggolv i vår lägenhet, berättar Pontus Åqvist. Genom att det inte finns några bärande väggar är det enkelt att ändra planlösning när familjen förändras. De har satsat på låg energiåtgång (genom extra isolering, värmeåtervinning och treglasfönster ska de klara sig på 90 kwh/m2 och år), flera mötesplatser (gemensam takterrass och gemensamt växthus på gården) och mycket grön miljö. Fasaden ska täckas av vildvin och de har valt att ha en öppen första våning så att man ser in i trädgården. Man ska mötas av en inbjudande grönska med höga prydnadsgräs och bambu redan när man ser huset från gatan, säger Karin Larsson som är landskapsarkitekt till yrket. På balkongerna kommer hela 30 centimeter jord att läggas så att man kan plantera träd, bärbuskar, gräsmatta och bambu! Takterrassen blir utformad som en strandäng. Vi tar med oss villakvaliteterna till lägenheterna, säger Cord Siegel. Något lågbudgetbygge är det inte tal om. Tvärtom. Det blir ett supermodernt hus där allt har valts med största omsorg. Vi har lyssnat på varenda hiss på marknaden, säger Pontus apropå det senaste inköpet. Anledningen är att hissen går rakt in i lägenheterna och man är mån om att inte ha ett skrälligt åbäke som rasslar förbi mellan kök och vardagsrum. Även när man valt byggmaterial har man satsat på kvalitet, som treglasfönster i svensk ekologisk gran. Utformningen på huset har gjorts med omsorg: en knyck på fasaden säkrar utsikten mot Köpenhamn. Och man har kostat på sig finesser som extra hög takhöjd (tre meter), tjockare golvbjälklager (för ljudisoleringen) och ingjuten golvvärme. Det här huset ska stå i många år, vi har räknat på livscykelpriset. I och med att vi själva ska bo här så blir det automatiskt en kvalitetssäkring, säger Kim. Gunnel Skog och Ester Ehrnst Vi har gått den här stigen. Tittat på olika saker. Jag är här med två större och den här lilla tjejen och min svärdotter. Vi har haft picknick också. Det är jättefint och barnen lär sig saker, vi var här i fjol också. Jan och Suzanne Olausson Vi är här i bokskogen för första gången eftersom vi är på besök uppe från Falun. Det var trevligt här, fint med bokskogen. Jag har läst om träden under rundan, det var intressant. Daniel Leksell Tittar på träd, läser på olika skyltar om träden och ser friluftsfrämjandet stå och grilla korv. Mats och Tobias Håkansson Går, och har precis blivit stucken av en geting. Hela familjen är med i friluftsfrämjandet. Mamma är ledare, vår stora flicka är strövare och Tobias är lufsare. Oljans tid från Malmö till Algeriet Hur länge varar oljeåldern? Det är en central fråga i Oljans tid. I november spelar Teater Foratt föreställningen i Constantina i Algeriet. teater Text: Mikael Ringman i fem, kanske sex generationer. I hur många generationer finns den kvar? säger Niclas Sandström. Oljans tid kretsar kring Amir och hans fader Adnan och deras förhållande till varandra och till oljan, som spelat så stor roll i deras liv. Den utspelar sig kring ett nedlagt oljefält i Saudiarabien. Teater Foratt är en svenskarabisk teaterensemble som sedan 2005 har satt upp fem pjäser i Malmö. Niclas Sandström, regissör och konstnärlig ledare, berättar att han skrev Oljans tid för att problematisera och reflektera kring det faktum att oljan är en ändlig resurs. Vi lever med en uppfattning om att vi har haft olja hur länge som helst och att det kommer att förbli så. Men om man tittar bakåt så var det så sent som 1859 som den första oljan pumpades upp för hand. Människor har haft olja När jag besökte Algeriet tidigare i år och berättade om Oljans tid mötte jag en helt annan uppfattning. Vadå, oljan i Algeriet räcker hur länge som helst, sade de. Tydligen är det så att just Algeriet har valt att inte exportera huvuddelen av sin olja utan de behåller den för eget bruk. Det kan leda till intressanta maktrelationer i framtiden. Vad händer när oljefälten i Saudiarabien sinar och förvandlas till spökstäder? Får Algeriet ha sin olja i fred? Det ska bli jättespännande att spela pjäsen i Algeriet och se vilka diskussioner det blir, säger Niclas Sandström. Anders Svensson och Karim Rashed spelar i Oljans tid. Bild: Jesper Klemedsson Niclas Sandström säger att han inte tror att oljan finns kvar i mer än ett par-tre generationer till. Bild: Mikael Ringman

18 18 Grön Stad nummer Så tycker barnen Vad är roligast? Vad är tråkigt? Vad skulle du vilja ha på en skolgård? Johan Huang, 10 år Leka King out. Inget. Rutschkanor och sånt, mer gungor. En färgglad skolgård På skolgården på Holmaskolan i södra Malmö ringlar en färgglad bokstavsorm och stora siffror samsas med en vackert gul sol. När barnen kom tillbaka till Holmaskolan efter sommarlovet hade alla lärarna under en studiedag målat skolgården med roliga saker som man kunde leka och hoppa i. Tanken var att ta fram barnens kreativitet och att det skulle höja stämningen på rasterna. Det är svårt att få barn att leka spontant idag, de är så vana att vara styrda, berättar Birgitta Neroth, miljöombud och lärare. Hon tycker inte att det behövs färdiga lösningar som studsmattor. Lek kan skapas med enklare medel. Ett streck kan bli ett ställe där barnen börjar springa. Siffror går att hoppa eller springa emellan. Hälsoaspekten är viktig när vi pratar med barnen, inflikar Susanne Karlström, idrottsombud på skolan. De ska lära sig vad som är bra, syre, sova, röra sig. Jag tror man måste börja tidigt, det kan vara för sent om man väntar för länge. skolmiljö Text: Karin Didring Ja, säger Birgitta, nu tar vi några minuter från lektionstiden till aktiviteter på skolgården. Det är viktigt att alla ämnen ska vara representerade för att underlätta vår undervisning, barnen får använda alla sinnen och lära av varandra. Det ska vara lustfyllt. Lärarna har också märkt att barnen ofta tänker annorlunda än vad de själva gjort. Birgitta berättar att de till exempel spelar ett bollspel som kallas King out på solen de målat. Vår första tanke var att det skulle vara en kompissol. Barnen skulle kunna gå dit och ställa sig om de kände sig ensamma för att visa att de vill leka med någon. Bakgrunden till den konstfulla skolgården finns hos Naturskolan i Malmö. De har sedan några år tillbaka arbetat med något som kallas för Gröna skolgårdar. Det syftar till att motivera rörelse och lek kombinerat med lärande. Som en del av dessa skolgårdar finns projekt att måla på asfalt. Naturskolan håller kurser för lärare i tillvägagångssätt och inspiration, men sen är det ganska enkelt. Det enda som behövs är färg, en särskild betongfärg som håller ungefär ett år utomhus, snören, penslar och rollers och energi och kreativitet. Är alla dessa kriterier uppfyllda är det bara att sätta igång. Vanliga motiv är stora djurspår, siffror, bokstavsormar, blommor eller kanske kompissolar. Resultatet då? Båda lärarna är samstämmiga om att det har blivit mycket mindre konflikter. Och alla måste ut på rasterna, även lärarna. Det gäller att se till att vara en bra förebild även om vädret är dåligt, säger Birgitta. Arbetet med skolgården kommer nu att gå vidare. Trots att det gått kort tid tycker hela skolan att de känns bra. Kommer det fler idéer, även från barnen, kanske det blir mer målande under hösten annars blir det en färgglad vårtermin. Drömskolgården vore förstås mer naturmaterial, säger Birgitta. Vi använder oss mycket av Krokbäcksparken och det finns ju många temaparker i stan, bland annat den nya vid biblioteket. Men en bit träd, kullar, grönt på skolgården man kan önska sig mycket, men det är ju en fråga om pengar också. Shehnaz Hamdan, 9 år Allt, grottboll Barn som bråkar och skriker Simbassäng, med tält på. Bujar Tahiri, 10 år Grottboll Inget Mer utflykter, mer utomhus. Batool Altai, 10 år King out, grottboll, solen, alfabeten, bladen de målat. När andra bråkar eller säger fula ord. När man är ensam. Bassäng, nya saker, gungor. Rebecka Touma, 10 år Allt, grottboll, löven är roliga. Slåss, inte så många men ändå. Bassäng med varmt vatten Farida Hamid, 9 år Leka ute med gungor och King out. Barn som slåss och bråkar. Mer basket, tennisbollar, och rutschkana. Fotnot King out: Barnen står ofta på kompissolens strålar och kastar en basket boll till varandra. Om man missar att ta emot åker man ut. Grottboll: Ett målat fyrkantigt område är grotta och barnen kastar en tennisboll. Om man blir träffad (bara underkroppen) får man komma ut. Vill du ha grönare värme? Hilanders Fjärrvärme är ett enkelt, pålitligt och prisvärt sätt att minska bland annat koldioxidutsläppen. E.ON är en av Sveriges största biobränsleanvändare, och vi producerar också ofta fjärrvärme genom att ta tillvara värme som annars hade gått till spillo. Mer info på

19 nummer Grön Stad 19 din väg ut i naturen Bulltoftas motionsspår och stigar vindlar sig förbi vackra blomsterängar, temperaturskiftande stenrösen, dammar fulla av liv, stora öppna grönytor och täta träddungar. Bulltofta vildkaninernas och mullvadarnas paradis! Tänk att det finns så mycket natur precis intill Inre Ringvägen! I Bulltofta rekreationsområde finns plats för en idrottsdel, en parkdel och en del natur som är lite mindre tillrättalagd. Får du skogskänsla under ditt besök? Hittar du en dödishåla? Vilka vulkan-mönster kommer du fram till? Praktiska upplysningar Du kan behöva kartan på för att kunna hitta allt och en cykel för att hinna ta dig runt hela området på en dag. Cykelvägar löper genom hela området. hållbart Text & bild: Charlotte Malmborg Läs gärna mer om de två charmiga däggdjuren på Naturskolans pedagogiska portal Gläntan Malmö stad har knappt någon naturlig skog men i Bulltofta försöker man skapa ett naturlikt grönområde. Målet är att besökarna, när träden växt sig stora, ska uppleva parken som en lövskog. Här finns de fyra trädslagen ek, bok, ask och lönn. Dessutom är en del av skogen anlagd som en botanisk park med exotiska träd och buskar från bland annat Nordamerika, Kina, Japan och Sydeuropa. Hasseldungar och vackra blomsterängar av olika slag ger ytterligare variation av växterna i området. Från områdets utsiktspunkt, 30 meter över havet, kan du orientera dig i landskapet. Härifrån ser du Romeleåsen, Öresund och Malmö centrum. I Bulltofta har det anlagts två grundvattendammar och en mindre sjö under de senaste åren, men det finns också dammar här som har en äldre historia. På 1800-talet togs det lera från jorden för att förbättra jordbruksmarkerna. Då bildades hål som nu är vattenfyllda (märgelgravar). Dödishålorna är ännu äldre, de är rester från när inlandsisen drog sig tillbaka. Vattensamlingarna utgör hemmiljö för bland annat vattenväxter, insekter, snäckor, flera olika grodor och mindre vattensalamander. Groddjuren är roliga att titta på, men tänk på att de är fridlysta (du får inte fånga dem)! Ungefär 35 fågelarter trivs så bra i Bulltoftaområdet att de föder upp sina ungar här (häckar). Det är många fler än i vanliga parker. Ta med kikare och försök räkna hur många sorter av småfåglar som äter ur de bärtunga hagtornsoch fläderbuskarna. Eller sätt dig intill en damm och studera vattenfåglarna. Vildkaninerna är också vanliga här. Det är lätt att beundra de små gnagarna ute på de många grönytorna där de betar. Om du råkar komma för nära stampar de kanske med sina stora bakben för att var- na de andra eller så smiter de ner i sina hålor inne i buskarna. Under den luckra jorden löper mullvadsgångar kors och tvärs, avslöjade av de vulkaner som perforerar grässvålen. Hittar du något mönster? Prova att gissa dig till hur gångsystemet ser ut! Hänger allt ihop eller har varje djur ett eget system? Med sin utmärkta känsel samlar den flitige mullvaden ihop maskar och Under denna vulkan letar mullvaden flitigt efter saftiga daggmaskar att lägga i sitt underjordiska förråd. insekter som fångas i gångarna. Om det går tjäle i jorden flyttar masken längre ner och mullvaden gräver sina gångar djupare. Många hundra daggmaskar kan finnas i ett mullvadsförråd! Med tiden ska Bulltofta upplevas som en lövskog.

20 20 Grön Stad nummer Tystnad kartläggning pågår Malmö ska bli en tystare stad. Nu gör Malmö sin största insats någonsin mot trafikbullret. Malmö ska, liksom andra städer inom EU med fler än en kvarts miljon invånare, ta fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller. Det första steget är taget. En bullerkartläggning har tagits fram. Nu börjar arbetet med åtgärdsprogrammet. Själva kartläggningen har gjorts via datorberäkningar. Magnus Hillberg på miljöförvaltningen säger att resultatet i det här skedet är grovkornigt. Det berättar hur många invånare på en viss gata som KAN vara störda av buller, inte hur många som verkligen är det. Tidigare gjorda beräkningar pekar mot att så många som Malmöbor utsätts för oacceptabelt höga bullernivåer utanför sin bostad, över 65 dba i medelljudnivå. - Den siffran är fortfarande realistisk, säger Magnus Hillberg. Åtgärdsprogrammet, som väntas bli klart framåt våren, ska berätta hur Malmö stad ska arbeta vidare för att på sikt uppnå ett bullerskyddat Malmö. Magnus Hillberg säger att det först därefter, gissningsvis 2009, blir aktuellt att börja arbeta med åtgärder. Vad kan det bli frågan om? Magnus Hillberg ger några exempel: Fortsatt arbete med fönsteråtgärder vid särskilt drabbade fastigheter. Ökat användande av tyst asfalt. Att minska bullret i parker och andra tysta miljöer. Magnus Hillberg säger att det finns anledning att titta särskilt på bullersituationen vid skolor och förskolor. - Där har vi kanske ofta valt en väldigt strategisk placering, där syftet har varit att det ska vara lätt att ta sig till skolan. Vilket betyder att skolor har lagts utmed vägar. Resultatet har blivit att våra barn tillhör dem som är mest utsatta för buller, inte minst för att de vistas mer utomhus, säger Magnus Hillberg, som tycker det är viktigt att ta bullerstörningar på allvar. Nu tar Malmö upp kampen med bullret! En stor kartläggning har inletts. Han berättar att medicinska undersökningar visar att buller påverkar människor rent fysiologiskt. Forskare har sett samband mellan buller och överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt ett EU-direktiv (2002/49/ EG) ska alla städer med mer än invånare senast 18 juli 2008 ha upprättat ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller. I Malmö ansvarar miljönämnden för att ta fram detta åtgärdsprogram. Miljöförvaltningen, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret samverkar i arbetet med programmet. Läs mer på: Text: Mikael Ringman Om du störs av buller Ta kontakt med fastighetsvärden eller styrelsen i bostadsrättsföreningen och vänd Er till Gatukontoret. De kan redogöra för bullersituationen i din bostad. Om bullret är minst 65 dba (enligt ett medelvärde efter vissa parametrar) utomhus eller 35 dba inomhus är fastighetsägaren berättigad till bullerskyddsbidrag med 1350 kronor/m2 fönster. Om inget händer, ta kontakt med miljöförvaltningen som kan fatta beslut om att åtgärder ska vidtas. Källa: Riktlinjer för buller Malmö stad Snart kan hem lysas upp med el från Lillgrund vindkraftpark. Tacka de skånska vindarna för det. Alla fundament är på plats. Nu genomförs monteringen av de 48 vindkraftverken. Lillgrund vindkraftpark blir Sveriges största när den står klar i slutet av Läs mer på

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Verktygslådan är uppdelad i tre delar; 1. En Regnmakare ÄR, 2. En Regnmakare VET och 3. En Regnmakare GÖR vilka följer de tre delarna av berättelsen om Regnmakarna,

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Kents hovfotograf. galleri jonas linell

Kents hovfotograf. galleri jonas linell galleri jonas linell Kents hovfotograf Jonas Linell är en av få svenska fotografer som lever på att fotografera musik. Joakim Thåström, Ulf Lundell, Jocke Berg från Kent och Lars Winnerbäck är några av

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Gisledagarna 2009. 29-31 maj

Gisledagarna 2009. 29-31 maj 29-31 maj Caroline af Ugglas Jessica Andersson Johan Becker från star pilots Mats Ronander Micke Rickfors Simon Norrsveden Zillah & Totte Molly Sandén - Full fart i Gislaved - Alla är hemma Snart är det

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Bjud in till. inspiration

Bjud in till. inspiration Bjud in till inspiration Vi älskar möten! Ja, vi älskar faktiskt alla sorts möten. Speciellt den sköna stämning som sprids och den kreativitet som uppstår när människor samlas utanför vardagens väggar.

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra Kontor att trivas i - Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra exponering för ditt företag - Moderna

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Marknadsföringsmöjligheter Primörtidningen Godaboken Hemsidan Facebook Övrig marknadsföring

Marknadsföringsmöjligheter Primörtidningen Godaboken Hemsidan Facebook Övrig marknadsföring Årets PrimörPremiär kommer gå av stapeln under Kristi Himmelfärdshelgen den 17-20 maj. Helgen innan, lördagen den 12 maj tjuvstartar vi med en Sparrispremiär utanför Österport i Visby. Årets Primörpremiär

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Baltzarsgatan 25. Malmö 41 kvm

Baltzarsgatan 25. Malmö 41 kvm Baltzarsgatan 25 Malmö 41 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer