KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 954

2 27 Meddeande från Kung. Orogsmannasäskapet nr. 3/54 Ordinarie sammanträde onsdagen den 3 mars Yades ti föredragande i vetenskapsgrenen Regementen och förvatding 955 edamoen Ha med cdmnoten Hermein som suppeant. 2. Föreades Säskapet revisionsberättese avseende 953 års förvaning vid Kung. örogsmannasäskapet, Tidskrift i Sjöväsendet samt Kung. örogsmannasäskapcs bibiotek. Bevijad e Säskapet fu och tacksam ansvarsfrihet för nämnda förvatningar. 3. Besöt Säskapet att ti Beredningsutskottc överämna från Statens sjöhistol is-::a museinämnd inkommen fnnnstäning om ån eer deposition av vissa Säskapet tihöriga originaritningar och teckningar för utredning och inkomman de vid ordinar ie aprisammanträde med försag i åtgärd. 4. F öredrog edamoten T. A. ödman inträdesanförandc,»synpunkter på torpeduveckingen». 5. Uppäste edamoten Forsberg av edamoten S. Ljungberg ingivet inträcesanförande,»atombomben mot sjöstridskrafter i bas - några synpunkter». 6. Föredrog edamoten Stenkua årsberättese i ve teiskapsgrenen häso- och sjukvård. Karskrona den 3 m ars 954. O. LU~DBLAD. sekreterare. 0

3 28 29 Å rsberä tte se för år 953 Fö rb indeseväsen de Avgiven av edamot en P. G. LINDG R EN, g50, som b a skue_ ha ti! uppgift att fast:~ia Yissa i~~tcrpationc a frck.venss t or banden ---2/.uOO k p s, ag dc u i Geneve hösen 95 och Lir redovisad i årsberättesen för 95. överenskommesen undertecknades av G3 stater och trädde i kraft den mars 952. Arsberättesen i förbindeseväsende för år 952 omfatt ade en återbick på radions utvecking inom svenska marinen under de senaste 50 åren. Berättesen för 95 innehö de, aktuet från teeområdet i utandet och inom teegrah er. ket, des en redogörese för modernisering och utbyggnad av marinens tråd- och radioförbindeser jämte axpock h ån utbidningsverksamheten i signatjänst 950 ägnades huvut]. deen av årsberättesen des åt den internationea teek on. venianen 947 jämte internationea teekonferenser efter andra värdskrigets sut samt teegrafverkets verksamhet i vad gäer utbyggnad av radiostationer, stationer och i nj er. des åt högkvarterets förbindeser. Ävenså behandades Iiiget i vad avser marinens radiostationer och -materie samt forskning. I denna årsberättese redogöres för det fortöpande intcr. nationea samarbete på teckommunikationsområdct, so icke redovisats tidigare jämte utbyggnaden av teeverk ets stationer m m. Hörby kortvågsstation, avsedd för rundn diasändning ti utandet och omnämnd i årsberättesen fiir 95, är nu färdig och i drift, varför stationen presenteras närmare. De probem, som teevisionens införande i Svc rige medför beysas något, och den s k transistorn bcskriws. Vidare ämnas en kort orientering om äget beträffande ut byggnaden av marinens trådförbindeser samt om radimm terieäget, utveckingen härav så ångt nu kan överbickas samt försvarets forskningsverksamhet inom teeområdet f'' intresse för marinen. Kap. I. Internationea konferenser rörande teekommunikation. Det internationea samarbetet på icekonmmnikationso ' rådet är atjämt ivigt. I årsberättesen för år 950 Hi ' nades en redogörese för denna verksamhet efter an drn Yärdskrigets sut fram ti januari 95. Den på grund f' Koreakriget uppskjutna administrativa radiokonferen sen z ternaione ieekonj'erens i Ruenos Aires. Den incrnaionca teeunionen ska enigt konycnionc samas ti penipoentiärkonfercns vart femte år. Då 952 fem år förfutit sedan Atantic City-konferensen 9n, var tiden inne för ~isa konferens av deta sag. Den ägde rum i Buenos Aires under tiden 3/0-22/2!J52 och s~nnadc c.:a 300 deegater från 82 oika änder jämte rcprcscnantej för Förenta \ationcrna, UNESCO m f organisationer. Under debatter na om vissa änders medemskap i unionen kom motsättningarna mean öst och väst ti nryck. Främst gäde det denna gång Kinas representation. P~\ försag från USA uppsköts frfgans behanding p:"t obcsiimc tid. Kon~ ventianens bestämmeset om medemskap ämnades i stort sett ofö öndradc. Antaet ordinarie mcccmssacr uppgår f n ti DO. Därti kommer 2 s k nnsuw medemmar utan rösträtt. Vid pcnipotentiärkonfercns ska nyva ske ti administr ativa rådet. Ti vaet i Buenos Aires anmäde den svenska deegationen på uppmaning av åtskiiga andra medemsstater, - b a de nordiska - Sverige såsom kandidat, men tiräckigt anta röster för inva uppnåddes ej. Den in ternationea frekvensregis treringskommissionens (IFRB- sammansätning och uppgifter diskuterades ingående i ansutning ti vissa försag, som framfördes. Försagen gäde antaet edamöter och hur dc skue utses. Sverige föresog, att man skue tisätta en direktör för konnnissionen, viken i sin tur skue utväja ett begränsat anta experter på radions oika områden såson edamöter. östbockets stater yrkade på att kommissionen skue avskaffas. Majoritet kunde emeertid icke uppnås fö r något av försagen, vm för resutatet bev bibehåande av staus qu?. Ledamöterna i kommissionen ska atså uses vid varje ordinarie administrativ radiokonfercns, och antaet edamöter är oförändrat. I samband med debaten om. IFRB diskuterades också d c besut angående internatione frekvenstidening, som fatats ay d~n cxtraordinänt radiokonferensen i Geneve 95.

4 30 Dess sutdokument hade icke undertecknats av de östeu 'o, pciska staterna, vika nu iksom i Geneve gjorde gäan <Q, att konferensen saknat befogenhet att utöva någon kontro( Yerksmnhet, eftersom n~gon fuständig fre.;sensista icke ppr~i!a!s och deta enigt radioregementet vore en fön tsäning för att IFIB skue kunna börja utöva kontro iivc ' frekvensernas anv~indning. Dc yrkade på ogitigföddari nn o o av konferensens Jesut sam atergang ' ic. " gare syscn. " för registrering, d v s at varje and för sig ti gencrase;_, retariatct skue anmäa de frekvenser, det avsåg taga i b ruk, och att dessa ej undcr~astadcs internatione granskning. Försaget avsogs emeertid, och Geneve-konferensens bes ut stadfästes. Det i <en internationea teekonventionen hörande ~. mbinna regementet bev föremå för grundig omarbetning, särskit i vad rör bcsttimmcscrna om sammankaande av konferenser och förwndingsonningar vid dessa. Även organisationen av d c rådgivaihe kommi{:crnas arbete rev i (cradcs devis. Ä ven unionens officiea språk, som är engeska, franska, kinesiska, ryska och spanska, var uppe ti diskussion. Engeska, franska och spanska utgöra s k arbcisspråk vid konfe rcnserna. Sovjetunionen begärde nu med biträde av övriga änder bakom järnridån att även ryska språket skue b iva arbctsspråk. Försaget avsogs såsom oförenigt med konven tianens stadgar. östbocket föresog vidare, att unionens sam t iga fem officiea språk hädanefter skue bi i aa av scenden ikstäda. Också deta försag avsogs med hänv is ning ti härmed förenade ökade z.osnader och praktiska svårigheter, särskit med avseende på kinesiskan. Den nya av penipotentiärkonfercnsen antagna tcekon venianen trädde i kraft den januari!)54 under bcntim ningcn Buenos Aires-Konventionen av år 952. Nästa peni potentiärkonfcrcns avses sammankaas ti Geneve år Ti konventionen hörande tjänsteregementen, nämigen radioregementet med tiäggsregemente (Atantic City 947), teegrafregementet (Paris 949) och teefonregementet (Pa ris 9"!)) gäa atjämt oförändrade. Internationea rådgivande teefonkommitten (CCIF). Kommitten hö penarsammanträde i oktober 95. En mängd tekniska, trafik:-, nomenkatur- och symbofrågor be handades. Jrztern(dionea rädgivande eegraj'kommiten (CCJT). J{onnnien hö penarförsaming i Arnhcm i Hoand den?6 m aj- 3 juni 953 med representanter frtm 29 hinder. förutom sina normaa uppgifter: s<som rcvidc_rin~ av och ttfärdandc av nya rekommendationer oc.:h studjcfragor, tog fö rsamingcj_ s_täning ~i ett förs~ag om a~t ~amnwns}å t_c ]cotafkomnncn (CCi) och tccfonkomnuttcn (CCH') t ett gemensam t organ. Pcnarförsamingcn uaade sig cm o t en sammansagning. Jntemaionea rådgivande mc:okommit en (C CIR). Kommittens femte, sjätte och efte studiegrupper sammanträ dde i Soddwm i maj 952 och behandade frågor av teknisk natur rörande vågutbredning i troposfären och jonosfären samt förhåandet mean önskad och ic.:ke önskad signa vid teevision och rundradio pft utrakortvåg. Syftet var devis at skaffa tekniskt uneerag för den europeiska runeradiokonferens i Stockhohn, som behandas i det föjan(e. Europeisk nmcradiokonfercns i Siockhom. På inbjudan av svenska teegrafstyresen ägde en europeisk rundradio.::onfcrcns rum i Sackhom under juni månad 952. Dess uppgift var at uppgöra en frekvensfördeningspan inom utrakortvågsområdet för banden 4- GS, 87,5-00 och 7-/2Hi Mp/s. Dessa band ha enigt Atantic City- konventionen tideas europeisk rundradio och teevision. 2 av 23 detagande änders represcnt::mter, skrevo under den frekvenspan, som utarbetades. Panen upptar för Sveriges de frekvenser des för 00 st run dradios~ncare med antenneffekter om 3-60 k\v, des för 50 st!ccvisionss~indare om - 00 k\y, samt trädde i kraft den jui 953. Nordisk teekonferens i Reykjavik. Konferensen ägde rum i jui 95 med representanter för Danmark, Finand, Isand, Norge och Sverige samt Det Storc Nordiske Tcegraf-Scskab och faststäde b a nya avta angående teetrafiken mean dc nordiska Hinderna. 3

5 i32 ~Yordis.: eckonf!:'rens i Ribe i Dannwrk. Den 2-5 maj 933 ägde en nordisk teekonferens n un i Hibc med deegationer från Danmark, Finand, Isand, ~ - Ot gc o<.: Sverige. Hänid diskuterades b a frågor rörande itbyggnad av teeförbindeserna mean de nordiska hin<ernu samt införande av automatiskt koppad intcrnonisk teefon. och teexrafik. \'idarc behandades en frams~ining 'r<t n Nordiska rådet om enhetiga teegram- och tecfonaxo mean dc nordiska änderna. Kap. II. Teeverkets verksamhet, utbyggnaden av dess permanenta nät, radio- och rundradiostationer, injer och ed ningar samt trafi k. I ansutning ti hundraårsjubieet den / 933 ändrades wmnen teegraiyerkct och Lecgrafsyrcsen Li!eeverke resp ccs"\tcsen. Jubieet firades med en uppmtirksammad utstäning,»tee taar», p[t Skanscn i Stockhom un d~ r Y ~re och sommaren 953. I det föjande ämn as en samanfatning av verksamheen vid tcever'"et under ftr \J i dc dear, som kunna vara av intresse för marin en. Organisation m m. En kommie som inom teeverket utrett frågan om radiobyrijns oc radiodistriktes framida organisation, har avgivit sitt betänkande. Som resutat härav har radiodisrikc t, tidigare gemensamt fö' hea riket med sicie i tccsyrescn i SockhoJm, uppdeats i sju okaa nnderavdeningnr, nämige n Hörby, Varberg, Göteborg, Motaa, Stockhom, Sundsva och Lueå. Yarj c sektion svarar för under teeverkes förvaning stående radioanhiggningar inom vcdcrbiir Jig onh'åde. Kortvftgs- och rundradiostationen i Faun i n gat dock icke i sektion uan ~ir fristående. Genom ag den 2 mars 952 har Kung. Maj :t ulhirdat sä rs.;: ida h e st~immcscr om tvångsmede i vissa brotsmtd sam i kungörese föreskrivit angftende skydighet i v iss t fa a vidarebefordra försändese, som varit föremå för h esag. Härigenom ökas möjigheterna att använda tvångs mede i samband ned förundersökning i brottmå rörande ikcts t-,äkerhet. Lagen inncb~i' i sor sett föjande i vad ay se t teegram och teefonsamta. förordn a J ~dc at tc?gram, som v~intas boi inä~nnat ;Her 3 3 nkonnna t_ cegrafm:~tat, ska kvarhaas hs. fragan n besag avgjorts, kan forutom av domsto under vssa om ~t~ndi g eter även mcrodeas av undcrs?kningsedare eer ; ] aoare. Om besag pa teegram upphaves, ska det, om ' ;c]~ s ö.;.ningsedarc eer åkagare så begär, befordras ti uc]ressatcn u ta n a L orsaken ti even tuc fördröj ni ng anges, n Tistå nd a avyssna teefonsamta kan i nu åsyftat fa neddeas även om p ft brottet kan föja indrigare straff än två års straffarbe te. Om det är synnerigen viktigt för utredningen kan vidare - när det gäer samta ti och från npparat, soj.~_t i:ehas av eer kan antag~s!~omma att ber;-ngna s av for har avsett sag av brott nusstankt person - förordnas, att expediering av samta ska instäas eer fördröjas, at teefonapparaten avstänges för samta, eer att uppgift från vederbörig teefonanstat ska ämnas på de samta, som expedieras ti eer bestäts från apparaten ifråga. Tmstånd härti meddeas av domsto eer i vissa fa av un dersökningsedare eer åkagare och kan gäa högst en m[mac. \ung. Teestyresens insnzktion för röriga radiostationer. Denna instruktion regerar radiotrafik, Laxering, journaföring m m Yid kommersiea röriga radiostationer, d v s kuststationer, ma rkstationcr, fartygs- och uftfartygsstationer. Då två av marinens kustradiostationer även ombesörja kommersie trafik för teeverket, och våra större örogsfartyg skoa mnna expediera kommersiea teegram och teefonsamta, ar också marinen berörd av instruktionen ifråga. Ti grund f?r pubikationen igger ti den internationea teekonvenhm~en hörande radioregemente och tiäggsregemente för radro. Då nya sådana regementen faststädes samtidigt med Aantic Civ-konventionen 947, har 938 års instruktion för röriga aciostationer ersatts med en ny devis mnarb~tac! uppaga, som trädde ikraft den oktober 953. D e Yasentigastc ändringarna i förh ftandc ti een ädre instruktionen äro föjande. Definitioner och terminoo.q'i har ändrats ti överensstäm- I " te se med de nya radwregemcntet. Bestämmeserna om tibakavisande av radioteegram ha ' 0 pettcrats med mosvarande för radioteefonsamtal Föreskrifema för oi.::a sag av sändning och bestämmeserna om anropssignaer ha omarbetats.

6 För c ~,krift cr na om vika handingar, som skoa insii n(j td cestvrcscn ha omarbetats Qs Anrops~ och nödfrekvensen i)å kortvåg har ~indr a [!.; ti) 282 kp/ s.. Best~innncscrna röran~]~ radiopejing och raciofyr.iiinst fr:ckvc!sct, anrop, cxpcdjon m m ha omarbetats i at shu: nr ng t r I dc nya radwregcmcn e t. Cppgift om i vika faradiodagbok ska föras a in U" i K_u ng. :\<.).: t föror~ning angående fartygs u rus t ni ng, ~~c ~i radioteegra_ftnst~awn m m har ersas m ed utdrag u r 0a n_rs ~orn: ~n0n for betryggm_he ay s~ikcrhccn för männ iska. r v t s.joss, och Kung. MaJ :ts och komme rskoegium,, i!. himpningsföreskrifter härti wr intagits. ' I ansutning ti ovanstående har för 'marinens racios nio. ner vid kommersie radiosignncring gäande ;:ompeterandc föreskrifter ti Kung. Tccgrafstyresens instrukt ion för röriga radiostationer, faststäda i kommandovä g i!' 9:39, ersas m ed nya av chefen för marinen utfiinad ~ s<). dana kompetterande föreskrifter. T<'cj"on- och eeqraj"staioner, eej"onapparater. Tccfonv~is e ndct i värden utveckas starkt. Eniot en c Jefonstatistik, utgiven av American Tecphoue anc~eg rn p h Co \'oro c:a 79,4 mijoner teefonapparater i bruk ( rc a : örden den januari 952, en ökning med omkring 4,G m i JOner sedan föregående år. \'~irdcns teefonnät har u nder d c senaste 25 åren mer ä n fördubbats. D e n janua i \2i var antaet teefoner 29,3 mijoner. ökningen fram ti a ndrj v~irdskr~gct utgjorde i runt ta mijon 'apparater om a rc. Efter.:ngets sut h ar ökningen skett i b c nigt snabb are takt än tidigare, nämigen med 4 a 5 mijo~jcr cårioen. År 927 var endast ett and, USA, uppe. i.) teef~na ppa rater p er 00 invånare. År 952 Yar antaet hinder sex enigt föjande: 'SA Sverige Canada Schweiz Xya Zeeand Danmnrk ') Den / var siffran 27,5. 29,3 appara er 25,2 )» 22, ~> 9,9» 9,9» 7,3» per»»»»» i n v tu w re.»»»»» 7 I ub ~ ; o u anta e<:_f!?napparater 932 ed er i E_~ropa g a n ~... m ed ~). /2 -. 4AO apparater (cefontathet,-). P fö.] t av: y ästys!dand franknke och Sverige»» b (:)2» Sverige h i er sig som synes vä framme i statistiken.»»»»»» 5,5). 3,9). 25,2). Då det gäer d en sörsta teefontäthe te n band värdens ]vudstädc r ha r dragkampen vari t å ngvnrig mean \Vashington och Sockh?m, som f~r 25 _tn sedan hade en o~ e stridd förs a pacermg m cd 28, teefon a pparatcr per 00 m vån are. 930 gick emeertid \\'ashingon om med siffran 32,7 mot Sackhoms 30,5. Tio {n senare edde Stockbom ioen m ed,0, m o 38,8 m en f n har USA :s huvudsad e t o~tt förspd\ ng m ed 63.9 mo Sackhoms -9,:-5. 0 Av statistiken kan också utäsas, a Soc.:hom m ed sina teefoner å r 952 har betydigt fera än t ex R om med sina 257.5~38 och i det n ä rmaste ika många som Tokio med en b efokning, ungefär ika stor som hea Sveriges. I Canada tycks pratsamheten vara s törst- med 378,2 utväxade samta per person under ett ~". Dårn~ist kommer USA med 37(),~3, Isand med 35<,8 medan Sverige komm.cr på fjiirde pats med 309,() samta p er person. Uveddingcn i Sverige sedan 95 i vad avser teefonoch teegrafstationer samt teefonapparate r framgår av det föj ande. Centra- och v~i.xestationer: System --- V ~--~ Heautomatiskt Havautomatiskt Manuet Summa A n t a Centrastationer Växestationer.d Ök_ning Vid borj an av åt:- ök;;;;;g )O rpn av ar ( M ~nsk- - _ -_ -~ - --~ ( M ~nsk ning 9) j 9)2 9)) nng) 43 H s f +_8 9)_) ± _! =-- _2_ Antaet centrastationer ~i r atså oförändrat, men fera anuca stationer ha byggts om ti h eautomatiskt system.

7 36 37 Av ta~ccn fntmw'r ock_sä, a t_ au ajet våxesaioner i a _ det mmsk<t med Jckc mm d re an 85 st sedan år J\:!3, vi [k 0 san_unanwnw'r med permanen ta nätes p~tgåcndc au:om[>t i: sc~ mg~. som aven_ avspegar sig i övriga siffror i. tabc! t> n. For nan arandc ar n~ra -0 j{ av växestaioncra i ' ket he- ~_cr ]Ja_vnutomatJseradc. Band s törre heantom:tis"ra. dc vaxcstationer m~irkas Nynäshamn, Hmminge och \ a:.. hom samt centrastationen i ~orrt~ijc, viket itu sor i ~ vcrkan J c"t marinens tn'\cförbindescr b a inom Stockhorn. kustartieriförsv~ oc Södcrtömsbascn. SockioiJns [i t ~ grupp år nu fuijstätjd igt automatiserad.. Vid ();)3 urs början adc sammanagt AGG.7G huv <]_ abonncmartg eer 93,(; }~. a\' hea antaet förndnen av r. a tt. t_hinst. Yi(_[ fc~ ~ _act ÖHiga stationer för ckommcr emce r i.i d s k passnjngsjanst under natten. En aycej_ning fö~ a_utomaisk förmeding har införts på r iksteefonsatjonen Stockhom, varjämte dess J,apacitct u t okats genom att s k enstationskontrocrad trafik --- d v ~ teefonisten p ~ avgångsstationen koppnr automatiskt samta ti abonnent vid automatiserad adrcssaion -- inför ts pet ytterigare ct anta vior. Rikstrafiken har scdnn början av [n ~).) nn omaiser ~ s på ytterigare ct anta vior, nä m irrcn '..., Stockhom- örcbro. Göteborg- Bods.» - Uppsaa. > - Trohättan.» - Enköping. Mamö - Kristianstad. Xorrköping- Linköping. Ludvika - Boränge. T c e g r a f s t a t i o n c r. Station Sjä vständiga statione r T cexstationcr FiiatcJegra fstati on er Teeg ramexpeditioner '-.. :S:.::L:.:_ Anta vid början av ar J9D 2 2 J 2 ~ ~ ; Ökning (minskning) 'i ~----~--- In~~.a !9 23-J-2 ' -- 5 A~aet.. sji.ih:st~inciga teegrafstationer och fiiateegrafstatjoner ar oforandrat sedan jui $);)0, då tccgrafsatio- j Hagfors inrättades. Antaet tcegramcxpc _~itioncr _har ~ emot minskat betydigt, under det at tccxnatcts utvidg- ~ o' 3 vsjeaar sia i ökat anta stationer. En ny uandscx- d'tion för teex i Sackhom togs Jru '- mars ;).,- "' < ' t> ( t>.!)' 3 s t. pc erna i Stockhom, Göteborg och Mamö har utökats, nya : 0 ~i oncr ha upprättats i Örebro, Gäve, H ~isingborg, Sunds,W. Norrkö[Jina och Våstcd\s. Arbeten med nya teexstara ' o o,."' L o tioner paga \ sby oc t y c~t.. _. _... Om byggnadsarbetena vh StodJ~o ~ ns tc~~glafstawn, s_0! åhörjades budgeåret 950/ 5, pag~t.tj<m;t. 2 tccgtar ~ta ti oner i södra Sverige ha automatiserats pa prov. r e c f a n a p p a r a t c ' o c h - c d n i. n g a r. Vid början av år ,------, Anta tcefonappar<ter j-92 _. ökning J-99 Tedonstamcdnmgarnas angd km[ ökning 3.-J Antaet teefonapparater och teefonedningar har ~?dan / 2 9~~ utgjorde antaet teefonapparater per.000 mvatwrc 2Jo st. 95 ökat med st resp km. D_cn Radiostationer. An taet kuststationer är sedan 950 oför~indrat, 3 s~. ~~Hirav tihöra G st teeverket, 6 st krigsmakten - varav <3 oppna för amän och 3 för officie korrespondens - och st statens järnvägar År 95~3 öppnades en ny ku~cef?nstatwn -:- ~oms~_a! adia - för trafik. Sändarstawnc~ ar uppsn_t~ ta _n~svk.?ch ottagarsaionen i Dinge. Satwncn bctpnas fran Gocborgs kus.station Dc fasta stationerna för trafik med utnnd~_ t ar_? a\'~ ofmändrade, n~imigcn Karsborg och Varbe~ _g for sa!c~~mg och Enköping för mottagning. Dcssn_om anva~dc~ tva fo~/ m~t~'adio avsedda korv ~ass iincarc Moaa for fast rafj..._, s<uskit f:)r bi<.racuo- ~ch tifäiga radiotccfonför~indcs_cl sat en sändare för teegrafi vid Fau rundradio_satwn. Horby r u ndraciostation, Varberg radio och Enköp~gs m o:tagningsstation ha åven anhiggningar för kommcrsjc radwtc-

8 ~ 38 cfoni. En anäggning för radioteefoni på urakor!v~\n varit i bruk vid Göteborg radio för förbindese vid Fre ~\ i ~ <i hamn i Danmade 's. 22 fyrskq~p oc~ fyrpa~~er voro dej: januari 953 urus tn. d? med radiostajon er. \Hi samma td fmmos inaes '. ~.wfyr~t: i nndet, varav 32 st avseeda för sjöfnrtcn och 2 Q. for uftfarten. st För den civia uftfaren finnas et st markstationer hn,igen vid fygpasema. B:omma, Torsamb, Butota 'oc\. S~mdsvaf,~Iam?sanc. Stat0nerna vid Jönköping, Xo rrkö~ p~ng oc: \ Jsb~ :.aro ne~agc~a. P~. n:gra patser ha utrako t. :.agss~!w ner for te efoni mstaerats. Y id ma rkstaion c' n, f_nnas <c. \'C mete_oroogiska radiostationer, tihörande S Ye~ n ges \'IctcoroogJs~a o c h Hydroogiska In s L i t u t, o c h a y. scdd:. for ~0tagnmg av vädcrcksuppgifter. UYecki no cn sedan tu Hb i vad avser radioutrustning på svenska h~ n des- och fiskefartyg fram g~! r av föjande tabe: Vid bör' Anta fartyg cd anäggning för "-.,. jan av - ~ fartyg "-., år Handes' teegrafi o. -- enbart en bart teefon teegrafi teefoni /95 952' 953[i [95 952[ , ! 386 Su mma fartyg &69 Fiskefartyg - - -r son_t synes. ökas_ antaet handesfartyg utrustade med fu stajhga radiostationer för såvä teegrafi som teefoni, u n d~r r:c t at at färre fartyg ba enbart iccgrafistationc r. ~Jskefartygcn ha endast tcefonian!liggningar, men stunna mstaeras i at större omfattning. En kort översikt öy.::r den k ommersiea fartygsradions utvecking ämnas i ];: a pitc I\'. R tmdmdio!ö aio n er. Antaet teeverket tihöriga rundradiostationer är den januari 9t:i:~ 30 st mo 25 vid samma tidpunkt 95. Hära" märkes G st(n stationer, nämiacn Göteborg Mota t och Sundsn pa 50, J; aun och Hörbv ptt 00 samt Stockho]Ji " o..., b ' < p {t 55 k\y. En orientering om dc; nya rundradiostation ri -... k orv ~tg i Hörby ämnas i kapite. Desutom finnas 39 f ~~tjä mt 3 s privata, mindre stationer, uppförda av inrcsa ac c smnmansutningnr. Arbete IH' en ny storstation på 5 ~0 k \V för Stockhomsområdct pågår.!;>u tbyggnaden av högfrekvent trådradio, d v s distribution ay r undradioprogram. på tc~fonc(~ningar, forts~~.tcr. Antaet abonnenter, som 30/ 6 Hb ugjordc 9.-8, okas raskt. " var antaet 37.ti:i och :30/ G2. J A.nt;e radioicenser, som å r \)"8 överskred 2 mijoner, utgjord e 3 / ~) st och var 30/ 5) H,);) uppe i - -??99.708, e v s 320 per.000 invrare. Te evision. Enigt bemyndigande av Kung. Maj :t den 9/ 93 tisa te chefen för kommunikationsdepartementet en konunitte på 6 personer att inom departementet utreda fråga om c Jevisicmcns införande i Sverige, den s k tcevisionsutredningen. Vtrcdningsresuta t et väntas föreugga under å r 9:=i4. I kapite Y änmas redogörese för de vidigastc probem.cn i samband med teevisionens införande. Linjer och edningar. S t o p i n j c r och k a b a r. Utbyggnaden av teegrafverkets stapinjer och kabar framgår av föjande tabe med de sammanagda ängderna angivna i km. Vid början av år Stopinjcr , , , Riks' och andskabar 9.589, , ,7 Summa ,9 2.35,9 79,977,0 Fram t i år 950 ökade stapinjernas ängd årigen, men nder detta år inträffade en vändpunkt. Från början av 950 t o m år 952 ha stapinjernas ängd minskat med._257, km. Kabarnas ängd ökas däremot och ökningen utgjorde nder samma tid 4.S76,5 km. Tabeen upptar icke injer med

9 40 ucsjua~dc abonncnt~edning?r,. ej h eer injer, som tihöt staens Jarnvagar m f, och vka teeverket har cdni no"\.. ~ r m agda. Band sörrc injearbccn ha de under 95 påbörju, dc kombinerade koaxia- och fyrskruvskabar na Götcbot n - Tro!Jhäan och Stockhom- Uppsaa, fyrskruvk ab cj ~ S cnungssund- Lyscki samt bärfrekvenskaben N arrtäj e. Simpn~s avsutat~. Gcm~nsa.~t med s t at?~_is järnvägar hu bthar utagts Ahtsko- Rtksgranscn och Sodcrhamn- Bo!J, nös över Kiafors. En koaxiakabe har utagts Mamö Ko. pcnhamn, varigenom Sverige ansutits ti det sora m ean. cmopciska koaxianätc. Bi.rfrckvcnsdrift har införts P<\ rikskaben Kristianstad- Mamö och Sundsva- östersu nd. Ci:iggning av föjande rikskahar, nämigen en komhinc. rad koaxia- och fyrskruvskabe Mamö-Ljungby- Vttxjö, Jönköping- Gudhcm med grenkabe Gudhcm- Ticahom och en fyrskruvskabe Kiruna- Abisko, har avsutats. Utäggninn har pttbörj ats av föjande tidigare panerade ri.:skabar, ni m~ igcn kombinerad koaxia- och fyrs::ruvskabc Jönköping Ljungby och Nässjö-- Marianneund samt en fyrskruvskabe :\a mö- Sim riswmn. L. o k a c < n i n g a r. För~"indringarna i okaedningarnas anta och hingd u nder cc tre sista åren framgår av föjande tabe: Lcdnin ar --~nt~ vid början av ~~~ngd i km början av ar - g J J953 -D-ub-be-+ -~ f tradiga Enke ~ tradiga Summa.378,78-J:.46+, ±9, , ,2 2.H6. 397,2 8 6 J6.03+,2 923, ~9, -! Dcssnom tikomma et[ an t a okaedningar f ö: tdhrn dio. Ledningarna utgöras huvudsakigen av banktråd a' brons eer jiirn samt k opparedningar i kabe. I i k s- och a n d s f ö r b i n d c s e r. ökningen av riks- och andsförbindesernas ängd under cc tre senaste åren framgår av föjande tabe : Stamed.. ni.n gar Riksförbindeser Landsförbi n de ser Banb \ - Banb vid bo"rpn Kabe d. Summa Kabe ~. Summa av ar km km " km km km " ' km e n tno cunno ~----~------~------~----~ J , --- 6!.59, , ,5 4 3 H.84,4 i , , , , J , , ;± , , , , , J ,8 6J8.030,9 Såvä riks- som andsförbindeser gå huvtdsakigen på tvåtråcscdningar. Hiksförbindeser på bankstråk tenccr::tr att minska ti förmån för kabe. Härti komma ett stort anta riks- och andsförbinrcs('r på icke fysikaiska edningar, d v s fantom- och bärfrekvensförbi ndeser. B~i rfrckvcna ferkanasförbindeser äro anordnade des med 8-kanasystem i vanig riksko.bc, des med 2- och 8-kanasvstem i s k b~irfrekvcnskabc och des mct mångkanasys tcm i koaxiakabe. Dc icke fysikaiska edningar n as Hingd tenderar att öka avsevärt, som framgår f\ ' föjanek tnbe. I Fant om~ och Fantomedningar BärfrekvensförbindeJ, bärfrekvens' ängd/km ser ängd/km Summa förbindeser vid b~rj an av ar riks~ - ängd i km ands~ riks, ands~ , J , J ,2 32, ,-t J ,7 J26.232, , 64, , , , ,8.826,5.63 4J8,' Siffrorna utvisa, att det framförat är bärfrckvcnssystcen, som utbyggas. Vid en jämförese mcnn tabeerna märkes, des att den totaa ängden av icke fysikaiska riksförbinrcscr är c :a,4 gånger ~tön c än riksstamedningarna och tenderar att ytterigare öka i förhåande til dc senare, des at dc icke fysikaiska andsförbindesernas ängd vid hörj an av år 953 utgör c:a 2,5 % av den totaa hingdcn andsförhindescr. Vid början av 950 var motsvarande siffra c:a 20 %.

10 -±2 D~n samnum~agda ängden ~v s_::un- och ~eke fysi~a i s k~ ednmgar uppgck een / 9u3 ti.89.0<3~),0 km nksför. bindeser och ,3 km andsförbindcscr. Härti komne ; 2A47.76,6 km okasamccningar. T c c gr a f f ö r b i n d c s c r. Teegrafförbindeserna gå mvudsakigen p rt icke fy sika. iska edningar i fonn av teegraftransformeringar på ek foncdningar, fantom- och supcrfantomedningar, överag. ringsförbindeser samt - f ramförat - såsom ontccgrafi. P å m e taiska edare gå nu icke mera än c :a.500 km sådana förbindeser. Föjande tabe åskådiggör utveckin gen. T ecgrafförbindescr Metaiska Icke fysikaiska Summa vid början av år km km km , , , , , , , , ,0 Antaet teegrafförbindeser uppgick / 954 ti 456, varav 9 med utandet. Härav voro 82 inändska och 75 utändska förbindeser reserverade för teexnätet. Teegramtrafiken på tråd går nästan utesutande med fjärrskrift. Den / 954 voro c:a.450 fjärrskrivmaskiner i drift, varav c :a ;)75 för teexnätet. Teefon- och teegra{trafik. Teefon trafik. Den inändska teefontrafiken ökar naturigtvis atjämt i omfattning. Den sammanagda samtasutväxingen - m ed och uan periodavgift - förutom heautomatiserad okatr a fik, utgjorde approximativt för budgetåret 950/ mijoner samta. 95/ »» 952/ »» -!3.., ingen av tccfontrafik.cn med utiande framgår av föo "f'f'. dc sama ss ror: -- ]3J Trafik Anta samta: Budgetar 950/5 95 /52 952/53 från Sverige ti utbndet C S ti Sverige fr ån utandet via ~vcrige (--"ökning u m m a H24+ _ Under budgctt et 952/ 53 öppnades teefonförbindeser med föjande hinder: Egypten Yia Bern. Libanon» Paris. Turkie» Bern. Hyukyu-öarna (Okinawa) via New-York..-\ntaet direkta teefonförbindeser mean Sverige och utandet utgjord e / st, / 7 H52 97», varav radioteefoniförbindese med Danmark och 2 med Förenta staterna. /7 9;)3 22», varav radioteefoniförbindese Te cgraf rafik. med Danmark, med Argentina och 2 med Förenta Statcrna. Såvä den inändska som utändska tccgn~mtrafikcn på ~eeverkets nät har minskat under de sisa åren. Detta torde Jero des på teexnäte ts kraftiga utvecking, d es på snabbare teefonförbindeser genom automatisering av riks- och andsrafik, des på ökat anta direkta teefonförbindeser ed utandet. Hea antaet teegram -- in- och utändska Och transiteegram, sjöfarts- och tjbnstctecgrnm - utgjorde hudgetåret ~ 950/ 5 95/52 95 / ;);~ st » :3» J]

11 4:4 Antaet expedierade axerade inhincska teegram un<h,,!re sist förfutna mdgct[trcn är fö j :dc: Anta Taxerade inändska teegram därav på yxbankett ,53' -± n ooo Lyxteegrammen utgör atså atji:imt een hu vudsa k i<~ deen, nämigen 8:~,5, 8, resp 85,0 '), av hea antaet i~;~ ändska taxerade teegram. Föj ande direkta tråd- och radioförbindeser fö r tecgrm trafik med uande funnos een janu a ri 95c : direkta tr:hförbiudcscr med Danmark Finand. Xorgc Storbri a nnien Tyskand direda radioförbindeser m ed ArrieJi ' Begien < Brasiien Bugarien Frankrike Förenta Staterna Itaien Jugosavien Kina Libanon ~ ederänderna Peru Poen Rumi.i.nien B i d ~e c g, r a f t r a f i k. Direkta bidteegrafförbindeser funnos med föjand e änder, ni:i.migen Begien Frankrike Brasiien Förenta Staterna Dannu.rk Itaien Financ Xederänderna Sådana förbindeser finnes London med Austraien Barbad os Bcrmuda Canada Ceyon Indien Israe Kenya Schweiz Sov j c!unionen Thaian< Tjeckosovakien Turkie t Ungern Österrike. ~OL g c Schweiz Sovjetunionen Storbritannien Tyskand. ~ ---. dess u om sedan / 9:>:3 Y i ~ )i'ya Zeeand S\,dafrikanska unione S)rdrhodesia. 4.;) p et sammanagda an taet utväxa de bidteegram unde dc tre sista budgetåre n utgjorde: 9G0/ 5 95/ 52 9~2 / 53 r c e x t r a f i e : H' r årsberätteserna för 950 och 95 ämnades redogörese för det svenska te e~ nät e t och e~ översi ~t a~ dess utbyggnad. Efter en de utredn! gar och v~_sst?rovsor!um togs 0 et nuvarande h etautomatiska tecxnatet bruk mars 9;:>. Det är het k onstru erat i Sverige. Systemet bygger på koordinatväj are och är registerstyr, varigenom b a aternativa trafikvägar kunna väjas och s k suten nummerseri e användas, d v s aa abonnenter ha L-siffriga nummer. Fi:ir internatione teextrafik fanns tidigare en särskid uandsexpedition i Stockhom för högst 38 utandsförbindescr. Amänhetens intresse för d etta sag av teegraftrafik visade sig emeertid vara m ycket stort och trafiken ökade i betydigt hastigare takt än väntat. Utiandstrafikens ökning framgår av föjande tabå, som anger summa avgående och inkommande taxerade m inuter (.000-ta) i svensk teextrafik med utandet under år en o ( m r'n'-'er 'roo ~o o O O T.,, ~::-: '~~ ;;,;~ p,;~ ~~ 7,7 ;:;~ ~ ~~ ' / ;,: ~ :: ~~ ~ ;i;:~;: p; :j i '~ ~ ~~ ~~ ;; ~ ~ 94r./4 7 4 f~r8 4~~r 9 4!'/so so; 5 S!/sz Bid.!3'-'d9i'/Ör Dia gram över anta avgående och ankommande taxerade minuter ta i svensk teextrafik åren ') Dessutom 328 transitteegram under oympieiku speen 952.

12 47 :VJcd ancch_i!g htirav igån_gsattcs. konstrukyon av_ en,. uandsexpcchtwn. Den ogs bruk mars 9u3 oc_h_ ar II]}8. vidare utbyggd för 00 förbindeser och 20 expcdjtwnsput. ser. Oika anropsnummer användas vid bestäni~g av»sktiy_ ningan ti dc nordiska änderna (Danmark, Fma~HI, ::\or. O'C) oct ti övriga änder, vnket motiveras av at v( t:fi] ~ed dc nordiska änderna svenska språk.et kan användus' varför ägre krav på kunskaper i främmande sprih;: ku,; stäas pö. dc expeditörer, som betjäna dessa förbind ese r. ecxrafikcn med kontinenten användes tyska, engeska och franskt språken. skrivningar frt uande ti abonnent i det svenska te. cxn~ic koppas av expeditören i det främmande an dch utancsavccning direkt in i det svenska automatnätet uan förmeding av svensk expeditör. Motsvarande gäer ~xp cdi. tör i den svenska utandsavccningcn i förhåande t än. der, med vika Sverige har direkt förbindese, och där teex. näten ~iro automatiserade. När det gäer änder med manuea nät anropas vederbörande utandscxpcdiion, som koppar upp ti önskad abonnent. Sverige har f n teexförbindese med föj ande änder nämigen Begien Begiska Kongo Danmark: Finand Frankrike Luxemburg :.\ ederänderna :.\orge Poen Saar Schweiz Storbritannicn Tjeckosovakien Ungern USA V~is tyskand Österrike östtyskand Den internationea teextrafiken inom det europeiska taxe: omr8 det regeras av ett provisoriskt teexregemente. Härt definieras termer och uttryck i trafiken, faststäes n orcr för expediering och teexkataogernas uppstäning, taxor.. En sammanstäning av teextrafikens utvecking under d.e tre sista åren har uppgjorts inom den internationea ra ~gf' vande teegrafkommitten ( CCIT) i föj ande tabe, där s!f rorna ange anta taxerade minuter: , ~ Jui 950!Januari 952 IJanuari Be gen Danmark 7, Finand Frankrike Luxemburg Nederänd('rna Schweiz Sverige Norge Storbritannien Tjeckosovakien Ungern Västtyskand ±.42 Österrike T otat i procent jämfört med jui /o 29 /o 32 /o Det är troiat att den snabba utvecking, som framgår av tabeen, kom~er att fortsätta. Teexnät upprättas eer utvidgas i at fera änder. För S:eriges ~~ ~ar förfrågningar gjorts angående möjigheterna h tecxforbmdcser n~cd Itaien Por tu a a och änderna i sydöstra Europa. Svenges teext~ afik mt>cd USA förmedas av Amsterdam. över Atanten oår förbindeserna på radio. På amerikansk sida detar f n ~ndast abonnenter i ~ew York och \Vashington. Teestyresen utreder fråo an om. hur internatione heautomatisk teextrafik ämpigen ska kunna införas. En de _prc_>bem i samband härned tttersår att ösa, h a huru sknvnmgarna och avrä,:ningcn mean änderna ska debiteras. När den heautomatiska trafiken bir verkighet, k an en abonnent från sitt kontor i Sverige korrespondera direkt med en. t~exabonncn i t ex Danmark utan att någon tecgrafcxpc<hor V ~re sig i Sverige eer det främmande audet medverkar VId uppkoppingen... I februari 952 öppnades en provsonsk manue gruppskrivningsexpedition i Stockhom, varigcnon: _en t~cxabonnent i Stockhom kan utföra skri-vning samchg ti ett anta inändska abonnenter. Den kraftiga ökningen av teextrafiken inom andet framgår av föj ande tabe, som. anger f!taet markeringar för inhindska skrivningar under de tre Sista budge ttrcn.

13 29.9E8 48 H Budgetår Anta skrivningar ökning i Kap. III. Hadiotrafik. 950/ / ! 952/ Teefon- och teegraftrafiken p å radio vid dc svenska k ust. och markstationerna resp fartygs- och uftfa.dygsstation er na iir ivig. Omfattningen framgår av föjande tabe, vari an. tac axerade radioteefonsamta och -teegram för d c re sista mdg c!~trcn sammanstäts. stationer och sag av trafik Kuststationer Anta avgångna, ankomna och transiterade samta o. teegra m -950/5! 95!52 952,'5-:- Radioteefonsamta ti och från fartyg Radioteegram ti och från fartyg J Su mma ~ ±8.H Radiopejingar J JO 8 Markstationer Radiotecgra m ti och från fartyg Fartygs~ Radioteefonsam ta Radioteegram och ufdartygsstationer Summa &7 ~ JO-t.5 ii.j: J A v ahceu framgår at både samtas- oc' teegrmnirafi kcn ökn 95/52 men i stort sett minskat något under H52j 53. X~\gra hestämda sutsaser kunna dock icke dr8!?. as av d cssd siffror, då trafikens intensitet ju även samman~bingcr m ed sjö- och Jufttrafikens omfattning. L Hörby kortvågsstation för rundradio. Hörby korvågsstation, Sveriges nya sändarstation för intbrnatione rundradiosändning, omnämnd i årsberättesen för år 95, invigdes officiet den 8 maj 952. Anäggnings J;.,ostm;den utgör.. ~ : a 5 J_Hijoner kronor. I det föjande äm JfiS nagra data for statwncn. Ti gr u n d för s a tinnens föräggning ti Hörby igga - förutom för dearna ur kostnads-, servicesynpunkt m m med nisutning ti befintig meanvågsstation och kortvågsteefo nistation därstädes - b a föj ande överväganden. ::\[är det gäjer rundradioutsändningar ti utandet, anses USA vara av stor betydese. Vid kortvågssändning i denna riktning k omma radiovågorna devis att passera genom den s k norrskenszon en, där de tidvis dämpas kraftigt. J u ängre norrut sändarstationen är beägen, desto ängre sträcka gå yågorna fram genom zonen ifråga, och ju kraftigare bir dä mpningen. Ur denna synpunk är det fördeaktigt m ed en så sydig pacering som möjigt. Ett annat skä ~ir att kort Yågssändningarna h ~i rigenom även skue kunna bi hörbara i övre Norrand, där mottagningsförhåandena på ångvåg och mcanv<g som bekant ofta äro mycket dåiga. Större dee n av Xorrand konuner vid föräggning ti sydigaste SYcrige c:t igga utanför den s k skipzon, som omger varje kortvågsstaion. Ävenså äro terrängförhåandena vid Hörby myck et himpiga för en sådan anäggning. Dc miitära skä, som taa för att förägga en så dyrhar och även under krig mycket viktig anäggning ti en mindre utsatt pas, exempevis i Meansverige och hest i bergrum, h.a icke ansetts uppvöga ovan angivna fördear m ed paccrmgen i Sydsvcrige. Siind arun s In i n(!. Denna har evererats av firman Marconi i Engand och hostår av två identiskt ika sändare, utförda för frekvens- 0rådct,28-80 m (2G,G-3,75 Mp/ s), med hjäpapparatur, se bid 2. Dc arbeta het oberoende av varandra. Högsta anenneffckt (bärvågen) är k\v i området 3-80 m ~e ~ e :a?o k\\' i -!~ct e t~s b~nd e t. Tiförd effe~d per s~inae ar J medea 3G~ k\\ vh norma mo<ncrg.

14 50 5 Bid 2. Sändarhaen med de båda 00 kw kortvågssandarna ti höger oc h kontror ummet i bakgrunden. Bid 3. Byte av frekvensband med hjäp av utbytbara svängningskretsar monterade på truckar. Hea cj'fektbehovet.. för H_?rbysationen i utbyggt skick iir.200 k\\. Dc stora sandanoren kyas med d estiera L v a t tett i ett sutet syscm. Effckt-(värme-).föruscrna i sändarna utnytt-tas vintertid för uppvi.irmning av stationsokaernn, viket astadkommes genmn a tt kvvattnct edes Hcnom v~i ' ncv~ix.arc, vari en stor de av fö.rusvärmet ÖYc:förcs ti -; t~jtionens värmeedningssys te m. För at byte av frekvens ska kunna ske snabbt och hitt - J_ned n_uvarande?ändningsschema 0-2 gånger per dygn :- ar<?. sand~rna forsedda med dubba högfrekvcnskana ct' dc agrc cffektsegcn. Härigenom kan den ena»kanae n)) justeras ti ny frekvens, medan den andra är i d ri ft varefer frekvensbyte i dessa steg kan göras nästan ögonbdc:k ig med ett enda hangrcpp. Högeffektstegen äro utförda J 'd utbytba ra svi.ingn ingskrctsar för sju oika frekvensband, monte rade på truckar, se bid 3. Frekvensändringar i nom ett oc: samm a frekvensband sker med hj~ip av a\'sämningscnhctcr i sändarn a. Fuständigt frekvensby te uföres ~w en man p~t 3-4, min uter, häri inberäknat erforderig tid för at stoppa och snr a sä n d~tren samt koppa in ny antenn. Ant ennan <'i r; g ni nr;. Det s~it, varp ~ antennprobemet öss, är ay stor intresse. :'\_ntennanhiggningcn består av et sysem ay rikta.dc n_ntcnne; Jamte koppingsorgal Riktad sändning måste tjgnpas, da an av drifsekonorniska skä icke kan anyicinda sändare med så hög effekt, att Lifrecsstänndc mottagning med rund-

15 ;)2.)3 Bid 4. a) toris ontastrå nings diagmm. b) \'ei'tikastraningsdi<<gram för Hörby-stationens rikta ntenn;:;aniner. Bid 5. En a Y de 00 m höga a ntennmastema med (ÖYerst) bärinor och s pridare fö antennu ppängniugen. s r<ande antenn skue c rij{das på d c mvckc! sc.ra avsan d. d e ~ir ~ir fdga on. Visserigen kan m~m icke med ri k ad sändning n å aa dear av v ~ird e n sam idig med e t och samma program. Dea är h c c inte nödv ~"i ndig med k i n sy n ti oika zonid inom oikn dea r vädden. Hikancnnt''Ia utgöras av s k horisontadipogard incr m ed refekto r. Dc b es å av 2- G horisonte a diw ~ r i :~ -- ntd '' över varancrn. Spridn ingen m ebn nncnnecmentc n ~ir C:<t Y:2 våg~ingd b?tdc i horisonte och vertikaed. endnsta r<tccns hö.i d ö v e r ma r k en ä r om k r i ng e n vågängd. \'ar j c antcnijgardin ~ir uppdead i v[t ika, parae koppa d e sektioner, inom vika cipoerna parvis Lin dma tas genom en vertika ma taredning. Hcfcktorn är ide ntiskt ika ancnngu r din2n, upp! ~i n g d rnk bakom d enna p [t /t v<\g ~ingds n\ s tand och nvsi.i.md!iii rcson ~ms, se bid L I jämförese med e n runcstdtande avv;)gsanenn bir effekten i stråningsriktningen c:a 00 gå nger större!ed d essa antenner. 00 k\v inmatad effekt motsvarar atsa en sk enbart br ~tad cffc], av k\\' i max imiriktninge n. Stråningsobens iippning ~i r c :a G0 i horis_onta- oc~ 5 i >:e_rika phet. ij c' ISietc n avar ptt ömse s<or om namh ~~ ni--tning för ; :-:junkn.i! omkring häfen vid en avykcse av c:a X 0 (rcnom förskjutning av d en gem e nsamn ~a ~uat- ingsprji,en ti dc bfhia antennsektionerna ].;: a n s~rantng~ob ~ bringas a HYYika i orisantapanct upp t} c.:.a I Oo fr[ ncrnwriktningcn. Ge nom a refektorn Far Jansgöra som ~tnenn och tvärom kan sru ningsrikn gcn också k a,.as om ti den motsau.

16 54 G5 z ~ ). -~ ;, ;nn;;;;> ;nnnn;;nnr Bid 6. a) ho risontasråningsdiagram, b) Ye rtikasträningsdiagram för Hörby-s ta tionens kvadrantanteu ner. Riktnnenner finnas för s] n huvudriktnioar äm ig en t"" '... Västra )/"onamerika, östra Nordamerikn, Sydamerika, Afri ka, ~: ~imr e Orienten, Södra Asien och Austraien snmt F järran ostern. Antennmasterna ~i ro 00 n höoa j)accrade i en age pa om ~rmg.::m avstånd från sjäva stationen. se b o o J b >. bid 5. För at maser och aenner icke skoa överbcnsas, om c e senare beäggas med isbark, äro antennernas hissinor :i ena i.indan vardera försedda med en 5 tons m o vikt, son normat viar på masfundmnentet. Antennerna hissas och firas med hjåp av eektrisb.. spe. För reativt korta avstånd - upp ti a LI.OO() k n _... a nvändas rudddade antenner, s k omniatenner. StH!a nn Bid 7. Omniantenn Eedd från marken. Snett n edti 4'trädig mataredning från antennkoppingstornet. I mitten 2-trådig edning (skruvad SOo) upp ti antennerna. finnas för åa oika vågängder inom bandet - 50 m. De utgöras av s k kvadrantantenner, vardera bestående av fyra horisontea, ändmatade havvågsantenneement i form av ~ex.tr åd i gn»ryssjor», ordnade i två våningar medo tv~ >>t"y?s Jor» per våning i \:!0 vinke mot varandra. Sramngsdwgrammets utseende framgår av bid G. Antennerna maas av sändarna med hjäp av 4-tråd~ga uftedningar av m ängd, se bid 7. Matadednmg

17 5(} 57 0 rnet innc fdc r s k -ägesomkopparc, s0 med vtm i ga,issmaski nnicr nwnövrcras enigt vridscensprincip. På sa.[itt zumw riktantenne rna och en de av om niantcnnc rna rnwp pa~_. Matar.c~ningsväxen oe m.nk_oppama i tome L [jårrmano\'i'cras fran k o ntrorummet sandarhacn. Föjande uppgifter angående materieåtgå ng ge en uppfattning om a ntcnnani:i ggningcns vid Hörby korvt'tgss taion storeksord n in g: järn 300 ton (huvudsakige n för an ennmns tc r), koppa rrå d 7;'>.000 m, iso aorc st, teefons to p a r -00 s t, Jzraft-:ab ar :L00 m, manöve rk a bar n. A ntcnnmatarc<ningarns sammnnagda ängd utgör c:a. km. För nt ge pats för ancnnanåggningen har marka reuen m {\ st utözas frå n 8 ti c :a HiO h ektar. Siindninys ide r. Bid S. Antennkoppingstornet med mataredningar ti a n te'n n erna. och ~utcn J~ anpassaos ti v~~rajh.ra m edest s k pinc, d v s ~ops~wrpn.~g av tradarna Va'JC cdningsbranch vid ä m p hg angd. Onskad a nte nn inkoppas m ed Hp av fjärn n a n?vrcrade o OJ~JI ~ opp~a re i mataredningarna. Sj u ma tarcdmnga, utga fran sandarwen, v a rav fvra direkt ti oika omniantenner och tre ti e t omkoppinnstorn c :a 500 J från sändarsta tion en, se bid 8. Härifrå nn kan viken so heist av sändarna koppas ti viken som hest av matarcdninga, n a med hjäp av en maar c dningsv~ixc. Omkoppings- De b:' da kor tyågssbindarna ä ro f n i drift sn mnwnagt J;) finnnar per dygn. Dc rikade sändningarna innehåa särskida ko rtvå gsprogram, omfattande såvä morgon- som kvässändningar i var och en av d c sju sändningsriktningarna. D c rundstråande sändningarna, närmast avsedda för Europa och närbehgna farvatten, omfatta hea riksprogrammet förutom vissa speciaprogram. Resutatet av sbndningarna, som pågått i 2 å r, anses vara över förväntan gott. T rots att de startade unter en pcrio< med ogynnsamma utbredningsförhåanden för kortvågstrafik i amänhet (åg soaktivitct), och trots den oreda, som i brist på en inter;wtionc frekven span för rundradio på kortvfg ä rådande, äro yssnarrapporterna n ästan genomgående positiva. Kap. Y. Radioutrustning på handesfartyg, några synpunkter på utveckingen.. I\adio infördes ursprungigen för förbindese m ean fartyg ~ P, sjöss och stationer iand i sjöräddningssyfte. Ar 908 fö sags dc första handesfartygen m ed radiosta ti oner, och dc-

18 58 ras utrustning änned :stimuerades av at forsäkringshojn, gt'j så småningom sänkte premierna för fartyg med r ~t dio Ti at börja med am ände man gnissä ndnrc och s ö n (j~ p; ek'orafi ti ni:irmnsc kuststation, som ofta kunde i gu;, "' \ ' o '' ',, ' JH bcydandc av:stånd, upp ti c:a ~). ' -.m. ag ang( s Jan, de 300- GOO m utnyttjades, men i och med att_ rundrad ion började pct 920-t ac, tvingades fartygsradiorafken upp p[ J;iHet G meter. Omhinn [Jr 925 uppr ~i ades dc första radioförbind eserna på kmvåg. Härigenom bev det möjigt at håa d irekt rör]jindcsc m ed h emandet oberoende av farygens position pa värdshaven. T idigare hade förbindese e taberats med ~irmase kuststation oberoende av nationaitet, varifrtu tccuramen vidnresändes ti adressorten, ofta på tråd. Förd~en med d c direkta förbindeserna insågs av rederierna, som satsade pengar på atmer effektiva kortvågsradioanhi!?'nning ~n för farbracn. Mot 920-aets sut var 70 ~~ ay,._) b.._ J.._, ( det svenska oceangående tonnaget utrustat med kortvagss tationer för teegrafi. Yinsten med direktförbindese frmug[u av föjande exempe. Ett teegram på 5 ord från ett fartyg uanför Sydney ti Sverige kostar vid direkt förbinddsc över Göteborg Radio kr 4: 50, medan för samma teegram, sånt ÖYer närmaste kuststation och vidare kabcvägen, dchiteras kr 58 : 70. Ti at börja med förades sjöradiotrafiken på kortvåg Jmvndsndigen ti frekvensbandet kp/s. Numera utnytjns för te~grafi frekvenser i banden 4.000, och kp/ s samt 2, 7 och 22 Mp/ s för att aa avs tånd skoa kunna täckas dygnet runt.. Hittis hade radiotrafiken endast ägt rum på teegrafi, men i början p å 930-taet hörjade i:i.ven teefoni att anviindas ti sjöss. FartygsracUoteefonien är föragd des ti det s k gränsvågsbandet kp/s, des ti kortvågs h~ n de 4-22 Vp/ s. Vid goda mottagningsförhåanden och råckig effekt på sändaren kan teefoniförbindese på k o:+ v[o upprätthåas jorden r unt, men svårigheter uppstå ofta pi't :-.fartygen, där hög störningsnivå och dåiga antennförhtt~ anden förekommer. Gränsvågsbandct, som ockstt k aas kustteefonibandet, användes vid trafik på närdistans upp ti c:a km. Band de första svenska handesfartyg, so u t rustades med gränsvågsteefoni, märktes Gotandsboagets >>-Iansa» och tuverkets»triton». Samtidigt - "IL tikom den första kustteefonistationen på D.aarö i St ooå~ homs skärgård med antennen på samma pats som en gan& OI 59 Jiiska teeorafcn sått. Kustteefonitrafiken p å vi.i.st-!c "' I'. I. o f.. ten öppnades ~h 93() av» \.ronpnnsessan ngrh» pa or- J; ~ t~d e scn Götebo r g - ~"redriks~avn o.. JJ t. 953 östes radtoccfomh'ohemct for SJofarcn pa Va-.. ~ Dc fartya m ed radioteefoni, som trafikera sjön, och jjci. n ( '] ''tt] o i rege ha åga master, mth c c.;:e upp ra a. a gocs~ ~~~ar förbindcs~ med Götebor~ ~adi~, v~~för ~.et bev 'PI,riindint a hval' a en kustedomstatwn aven for dem. J]O( c "' - ~"'.. ] D för ades ti Hatnsvik i norra Bohusan oc togs traf~ den juni 933 under namn a\'»boms_än Hadio».... sta- ~ cn f].~irmumöyreras från Göteborg Rado och bejanar to. v f' f"'' samtidigt fisk.cfarygen på väskt~sc.f 'L~ ~na enska kuststationer för kusradtoc e om, n:m tgen 5 ' Göt borg Radio Bekinge Radio och Bohusän Hadio Safsn~)s Hadio. Mamö Radio :; o Jan( e För a minska möjigheerna ti att radiosa mta ti sjöss ska kuna avyssnas av obehöriga användes tafö:yrängningsapparatur. Dc f esta svenska passaget:arcf.artyg aro utrustad e hörmed. Principen för dessa aforvrangare grundar sig p {'t at taet inverteras kring.500 p / s. Internatione st anc ~n för s ~dan utrustning är faststäd. Radiosamtaens ansutning ti p ermanenta nätet iand v_åade i början vissa svårigheter, b a p~\ grund av den refexon av tae, som äger rum vid ansutning ti an5injc. Probemet är munera ös med hjäp av s k asparrar. Svenska handesfartyg p ~\ na hav kunna idag ehuru med större eer mindre svårin-het uv~ixa teefonsamta med hemandel :\'orc atm,en nhör dc mest svårbemästrade områdena, emedan radioförbindeserna här påverkas av norrskenszoncn, som stundom försvagar signacma avsevärt. Även mottaogningen ombord av rundradioutsändningarna på kortvåg fran Hörbv i.ir försämrad inom detta område. Vid fartygsteefonins -genombrott i Sverige rörde d e sig om rentivt bygsamma effekter på fartvgens sändare - av storeksordningen 75 \V. Säkra föt:bindeser på stora avstånd k~n~_d e dä rför icke uppnås. Kumera ha wndesfartygen tcefomsan <are m ed effekter upp ti 500 \V, p~ de största passagerarfartygen t o m på 2--3 k\y. Utveckingen av den syenska handesfottans fhiostatio- er framgår av diagram på bid 9... Vederbörande kuststations utrustning spear n~:durjgvts <tvsevänro, när det gäer att uppnå goda teefonförbindeset m ed fartyg. Rikta~tenner ~iro härvid av sor betydese. 2

19 >OO -- LÄ~GvÅGsTELE GRAF otat ION ER KORTVÅGSTELuRAFSTAiiONER KORTVA65TELEFONSTATIONER STATIONtR FÖR KUSTHLHONI [X(L FISKEBÅTSITATIONER ~o o -- - F iskuåtsttefonstationer./,.. _ _)_ ~/ / / ~32 ~34 ~3b ~ )8 ~\6 ~4! Bid 9. Diagram över utveckingen av svensim h a nde i'.gottans radiostationer sedan år 932. /. // Göteborg Radio vid Onsaa-Yada, som ombesörjer fjärrförb nd escrna på kortvåg med svenska handesfartyg, har rik- \Je antennsystem för a sådan trafik, se bid 0. 3 p e in ternationea radiokonferenserna bestämma vika frekvensband, som skoa uppåtas för sjöradiorafik. Vid ] onferensen i Madrid 932 tideades den marina trafiken ;ndast frekvenser för teegrafi. Vid radioteefoniens genombrott omkring denna id bev man därför tvungen att tecfo- era på teegrafifrckvenserna, viket förorsakade störningar. Vikoren för fartygsteefonin bevo tyvärr just icke Jnycket bättre efter Atantic City-konferensen 947. Särskida band för fartygsteefoni tikom visserigen, nen då man endast räknade med passagerarfartyg, bevo tideade frekvensband atför trånga efter teefonins snabba utvecking även i astfartygen. Detta våade ångvariga förhandingar yjd konferenserna i Geneve 949 och 95, då teefonifrekvenserna skue fördeas. Dc skandinaviska änderna med hundesfottor på tisammans mer än 0 mijoner ton, tvingades dea frekvenser inom samtiga band på s k»timcsharing>> -basis. Det är att hoppas, at den civia sjöfartens frekvensbehov håttc tigodoses bättre i framtiden. (Forts.) 6 Bid 0. Antennsystem för riktad kortvågssändning vid Göteborg Radios sändarstation i Va da.

20 62 Det japanska ubåtskriget * JJc japanska Hbå:wupnet vid krig:;ubroue. A v K om m endörkapt en M ST A R c ~. Xbir d en japanska fottan.i snc på 800-act nyda nades föjde japanema i huvudsak brittiska principer och h y g g<] ~ i stor u sräc:kning sina stridsfartyg på bri tiska varv. Sc dan Kina och Hyssand besegrats och egna krigserfarenheter vun. nis, frigjorde sig encertid japanska fioan ha-.;i gt fran heroende a\' uande och har därefter gå sina egn a, u. dersnndom mycke originea vägar. Dea gäer k a nske framför at ifråga om ub ~s vapnc och deas uny jande. Inom fcr::dc mariner ppbyggdes ubåtsvapnen m ed inriktning p {t i sor sett sjävständig Yerksamhct. Japanerna hade en hel annan instäning: deras ubåtsvapen organiserades i första hand som ct hjäpvapen å" sagfowz. bi tarnas vidigaste uppgifter voro i enighet h~inncd spaning och d etagande i sjösag. För att höja vapnets effekti viet som spaningsmgan utrustades et anta båtar med var si itc sjöfygpan. Deagandet i sjösag gäde i viss utsträck ning även dvärgubå arna, vika i försa hand voro :.w sc dda för raidföreag mot hamnar o d men dessutom skue knn na medföras på särskida moderfartyg eer stora ubåtar för gruppering inom stridsområden ång från egna baser. Den operaiva edningen av ubåtsförhanden ti sjöss ui.i Yade) från äa kryssare, som ingingo i ubå tsförbanden, ee r från särskida cdarubåar. \Ied hänsy n ti dessa grundprinciper inrjktades n y h ygg~ nadsvcrksamhcen före andra värdskrige framför a pn stora, snabba bå ar devjs av speciatyper såsom edarub:\ai' hangarubå tar och dvärgubåtsbärare. I-Iangarubrtarna yoro ''') Huvudsak iga kä or: Jiirgen Rohwer : Die japanische Ubootswaffe in zweiten W ejto ieg. (Marins Rundschau 5-6/ 953.) Haijime Fukaya: a r tikar i Sveriges Fotta 3 och 5/ 952. d S. E. Morison: Hi;otory of United States Nava Operations in vyor vvar IT stad:. m e t~.. ~ n för om tornet p~ ccrad h) ckfas t hangar }Ör ett ct S.J O! Jygph~ n... (med h op~ a ~ ara vm ga r. F ygpa- ct sta ra des fran en forskeppet f ast mbyggc kataput och ~ äroa d c s efter f ugjort uppdrag m ed kran. Hangaren stod. t;.yckf ast förbindese m ed å ter stoden av ubå ten, varfö fygpa net ~mh c k~_a rgö roas, ~! e d a n ubåten befann si g i un ]ervattensage.. Dvm guba tsbara rna hade akter om tornet f äjare f? r en _d vä r g ub å_~, v jk~~ ~ sjösattes. och b ärga t~_es med deruba ten mc anage. ~oga uppm a rksamhet agnades :e defen s_iva kustuhå arna... Vid k n gsuthro tet HH d spo neradc.jap a nerna föjande ubåtsbcs 8nd: 0 ' edarubå tar (I 7-0) sannoikt vard era c sjfp; 6 h a ngarubå tar (I 5, 7,!), 2, 23, 2S ) vardera ett sjöfp ; 5 dvärgub\ sbä ra rc (I 6, 8, 20, 22, 2 ) va rder a en d v ~i rgub ; 27 fio tubåar (I-typ ); 4 minubåtar (I 2-2-!) samt 7 knstubå ta (Ro- yp ). Ub{tsfotan omfa ttad e såunda sammanagt 63 båta r. Genomsni ttsädern var förvånansvärt h ög: 35 båtar h ade varit i tj äns t i io å r eer m era och av k ustubåtarna voro icke mindre ön 5 syeken skå i gen förådrade. För att r ä tta ti detta hade 938 anagis et omfattande nybyggnadsprogran, viket y tteriga re utvjdgades u nder dc därp å föjan d e tv ~t åren. Vid k rjgsutbrotc befunna sig därför c~.:~ ub[t ta r tj nder byggnad, näm igen : 25 fottubå tar (I-yp, 5 0 0~.900 ton); 9 kus tubåtar (Ho-typ, 970 on) samt 9 kustubåtar (Ro-typ, 525 ton). ) Förutom dc stora ubå tarna fanns ett anta dv~irgub tur nv A:-typ (-6 ton och 9 knop i undervntcnshi.ge, 2 torpeder), Dvärgubåtarna kunde transporteras av de fcn kirför avsedda oceanubå a rna, av vissa smärre transportfartyg, vika kun de aga var sin bå L samt av två speciabyggda depåfartyg, Chitosc och Chi yoda. Dessa depaccradc on och gjorde 29 knop; 2 dv~irgubåar kunde medföras och under goda förhäa nde n sjösätas })å cirka 20 mi nuter ') För enkehetens sku ha sam tiga båtar a y Ro-typ hänfiir s t i k.ustubatar trots sitt understundom avsevärda depacement.