Plan för. BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN i Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för. BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN i Lunds kommun"

Transkript

1 Plan för BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN i Lunds kommun

2 Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun Innehåll Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun Biblioteken i Lund på väg mot Biblioteksverksamheten i Lund En biblioteksplan för samverkan Förslaget till biblioteksplan grundar sig på styrdokument Nationella styrdokument för biblioteksverksamheten Lokala styrdokument för biblioteksverksamheten Biblioteksstaden Lund Bibliotekens utmaningar; biblioteksanvändarna är inte riktigt som de har varit Fler utmaningar för biblioteken; samlingarna är längre vad de har varit Lund Europas ledande biblioteksstad Biblioteket ger rum åt de goda berättelserna Biblioteken är Lunds offentliga rum Samverkan för bibliotekspedagogisk utveckling Studenterna utvecklar Lund och ger staden identitet Lunds skolor öppnar möjligheter för unga i Lund Livslångt lärande leder till biblioteket Biblioteket möter människor där människor finns Lund växer och förändras Folkbiblioteken i Lund når äldre genom förmedlarna Biblioteket har betydelse för tillväxten i Lund De bästa biblioteken behöver de skickligaste medarbetarna Uppföljning och utvärdering av biblioteksplanen

3 Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun 1. Biblioteken i Lund på väg mot 2014 Lunds kommun kandiderar till uppgiften som kulturhuvudstad i Europa Folkbiblioteken i Lund skall till dess ha uppnått visionen om de gränslösa biblioteken - biblioteken som är en nödvändig del av välfärden. I idéernas Lund Är biblioteken en del av den kreativa och öppna miljö som gagnar utveckling, utbildning och kultur Är biblioteken hörnstenar i medborgarnas jämlika medie- och informationsförsörjning Ger biblioteken den enskilda människan möjlighet att hämta kunskap som är basen för mänskligt framåtskridande 2. Biblioteksverksamheten i Lund Biblioteksverksamheten i Lund utövas av tre huvudmän: Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. Lunds kommun Folkbiblioteksverksamheten i Lund bedrivs på Stadsbiblioteket i Lund och på 11 stadsdelsbibliotek samt en biblioteksbuss med 41 hållplatser. Kultur- och fritidsnämnden i Lund är huvudman för folkbiblioteksverksamheten. Under 2005 hade folkbiblioteken i Lund sammanlagt ca 1.4 miljoner besök och 1.2 miljoner utlån. Det virtuella biblioteket hade öppet 24 timmar om dygnet runt hela året och sammanlagt ca besök. Skolbiblioteksverksamheten bedrivs vid samtliga 40 grundskolor. Skolbiblioteken samarbetar kring en gemensam IT-plattform, som delas med folkbiblioteken. Några av grundskolorna har fackutbildad bibliotekarie, andra inte. Centrala skolnämnden är samordnare för skolbiblioteksverksamheten. Ansvaret för daglig verksamhet finns hos rektorerna. Skolbibliotekscentralen (SBC) och Pedagogiska Mediecentralen PMC hör båda till Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde och köper in och lånar ut böcker respektive andra medier för undervisningsändamål, där grundskolans eget mediebestånd inte räcker till. Kompetensutveckling för skolbibliotekarier och 3

4 bibliotekspedagoger bedrivs av SBC, liksom utvecklingen av grundskolornas gemensamma virtuella bibliotek. Gymnasiebiblioteken har Utbildningsnämnden som huvudman. Gymnasiebiblioteken samarbetar med folkbiblioteken och skolbiblioteken kring en gemensam IT-plattform. På alla gymnasier finns fackutbildad bibliotekarie. Region Skåne Sjukhusbiblioteket vid Universitetssjukhuset i Lund är ett informationscentrum för patienter, anhöriga och för dem som arbetar inom sjukvården i Lund. S:t Lars bibliotek är filial till Sjukhusbiblioteket och ger service till patienter, anhöriga och till dem som arbetar inom psykiatrin. På Barn- och ungdomssjukhuset finns Barnbiblioteket i BUS. Den politiska styrningen utövas av Nämnden för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt. Sjukhusbiblioteket bedriver en omfattande patientinformationsverksamhet via PIL, Patientforum i Lund, som är en för hela Universitetssjukhuset samlad resurs för patientinformation. PIL anordnar bl.a. skräddarsydda utbildningar för patienter och anhöriga samt populärvetenskapliga föreläsningar i samarbete med handikapporganisationerna i Skåne. Sjukhusbiblioteket har som medicinskt bibliotek en stor samling facklitteratur samt tryckta och elektroniska tidskrifter. Man har tillgång till en rad medicinska databaser, i vilka man erbjuder hjälp med sökning alternativt utbildning. Lunds Universitet Biblioteken vid Lunds universitet är organiserade i Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, LUB. Biblioteksdirektionen har ansvar för bland annat samordning, upphandling, kompetensutveckling och IKT-utveckling. LUB- nätverket har en egen styrelse tillsatt av Lunds Universitet. Varje institution har emellertid huvudansvaret för det egna biblioteket. 3. En biblioteksplan för samverkan I Bibliotekslagen framgår tydligt att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. ( 7a ) Mellan de olika bibliotekshuvudmännen i Lund finns en samverkan som emellertid inte finns beslutad eller dokumenterad. Denna plan fokuserar särskilt på samverkansmöjligheter dels mellan nämnder och förvaltningar, dels med externa intressenter kring biblioteksverksamheten i Lund. Samverkan är ett sätt att utnyttja synergieffekter och att höja kvalitén i biblioteksverksamheten och göra den tillgänglig och angelägen för Lundaborna. 4

5 I Lunds kommun är det kultur- och fritidsnämnden som svarar för biblioteksverksamheten. I nämndens reglemente framgår att den ansvarar för och samordnar arbetet med upprättande av förslag till planer för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen beskriver såväl extern samverkan med Lunds Universitetsbibliotek som intern samverkan inom Lunds kommun. Inom kommunen omfattas planen av verksamheter inom kultur - och fritidsnämnden, utbildningsnämnden, barn - och skolnämnderna, byggnadsnämnden samt vård - och omsorgsnämnden. 4. Förslaget till biblioteksplan grundar sig på styrdokument för biblioteksverksamheten 4.1 Nationella styrdokument för biblioteksverksamheten Folkbibliotekens och skolbibliotekens verksamhet och inriktning är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen finns i Bibliotekslagen. Bilaga Enligt bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 ska kommuner: Ha folkbibliotek som har fri utlåning av böcker och som verkar för att databaserad information görs tillgänglig Ha lämpligt fördelade skolbibliotek i grundskolan och gymnasieskolan. Upprätta en biblioteksplan. Bibliotek ska samverka 4.2 Lokala styrdokument för biblioteksverksamheten För biblioteksverksamheten i Lund finns styrdokument antagna av Kultur- och fritidsnämnden i samband med verksamhetsplanen. Flera andra lokala styrdokument berör också biblioteksverksamheten, dit hör till exempel målen för integrationsarbetet, för skolan och för den övergripande kulturpolitiken. Förslaget till biblioteksplan tar sin utgångspunkt i dessa målformuleringar. Som övergripande mål för folkbiblioteken anger Kultur- och fritidsnämnden 2006: Biblioteket ska erbjuda medborgarna fri tillgång till information och befrämja läsförmåga, läslust och livslångt lärande Biblioteket ska tillämpa användarperspektiv och proaktiva arbetssätt. Verksamheten ska präglas av kvalitet och flexibilitet. Biblioteket ska söka nya vägar för samarbete med andra bibliotek, institutioner och grupper. 5

6 5. Biblioteksstaden Lund Lund har unika förutsättningar som biblioteksstad. Därför finns det anledning att tro att biblioteken i Lund kommer att lyckas förverkliga sin vision. Lund har alla möjligheter att vara Europas ledande biblioteksstad Bibliotek arbetar över språk- och nationsgränser. Människor av alla slag kommer till biblioteket; hög- och låg utbildade, unga och gamla, kvinnor och män. Via biblioteket dess medier och dess människor kommer hela världen till Lund; biblioteket är gränslöst. I Lund finns välutbildade, fantasifulla, kvalificerade, mångspråkiga och krävande biblioteksanvändare I Lund finns spännande, nyskapande och skickliga kulturutövare och kulturskapare; förlag, kulturtidskrifter, författare mm Lundaborna har ett 50-tal offentliga bibliotek till sitt förfogande. På cykelavstånd! I Lund finns företag med spetskompetens inom biblioteksområdet I Lund utbildas bibliotekarier vid BIVIL - utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds Universitet I Lund finns ett näringsliv i ständig kontakt med forskning och utveckling I Lund finns landets bästa skolor med några av landets bästa skolbibliotek, framstående och välutrustade gymnasiebibliotek och ett av Europas bästa universitet. I Lund är Nätverket Lunds Universitets Bibliotek en resurs för hela staden Folkbiblioteken i Lund tillhör landets mest framstående, man har den högsta procentuella andelen låntagare i befolkningen, det högsta antalet utlån av medier per invånare och inga barn mellan 0 och 16 lånar så mycket medier på biblioteken som barnen i Lund. Ingen annan kommun har så flitiga biblioteksbesökare. Lunds kommun tillhör de kommuner som satsar mest på sin biblioteksverksamhet och till god nytta för bibliotekets användare. Kostnaden per besök och per medielån är lägre än i de flesta andra kommuner. Folkbiblioteken har en lång och god tradition av samarbete nationellt och internationellt för att främja bibliotekets utveckling Mellan Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Sjukhusbiblioteket, skol-, gymnasie- och Folkbiblioteken i Lund finns ett förtroendefullt samarbete. 6

7 6. Bibliotekens utmaningar; biblioteksanvändarna är inte riktigt som de har varit Nya människor och nya förhållningssätt är den största utmaningen för biblioteken i Lund; att möta och förstå människor som vuxit upp med nya informations- och kulturmedier, nya värderingar kring kultur och ny syn på samhället och världen med höga krav, förväntningar och förhoppningar för sina liv och sin framtid. Och på sina bibliotek allt genast. Den största utmaningen för biblioteken är att aldrig förlora fokus på hur människor i Lund idag lever och tänker, vad de drömmer om och vad de önskar. Det är klart att man ska ha beredskap för och fundera runt framtidens bibliotek men för biblioteksanvändarna i Lund är förstås samtidens bibliotek allra viktigast. Vad kan biblioteket erbjuda dem här och nu? Vilket bibliotek kan göra skillnad i deras liv? Samtidens människor brukar i psykologiska termer beskrivas som aktivt samlande på upplevelser. I upplevelsesamhället/drömsamhället (eller mardrömssamhället säger vissa) som nu sägs ha avlöst informations/kunskapssamhället - kan man se det som att biblioteket måste möta sina användare mitt i korsdraget mellan stat, marknad och civilsamhälle och med förmedlandet av upplevelser som specialitet. Inom upplevelse- och kultursektorn liksom inom turismen talar man idag mycket om events. Ibland kallas den här utvecklingen av kulturlivet mot eventkultur för pavarottisering. Normalt kan biblioteken beskrivas som eventkulturens absoluta motsats. Det mest dramatiska är att man öppnar klockan tio på morgonen och stänger vid åttasnåret och däremellan har ungefär personer i Lund besökt biblioteken. Många eventanordnare skulle bli gröna av avund över ett sådant aktivt deltagande. De svenska folkbiblioteken har runt 70 miljoner besökare om året. Ingen annan kulturinstitution kommer i närheten av dessa besökarsiffror. Biblioteken strävar också alltmer efter att återta sin plats som den arena där författare och läsare möts. Konkurrensen är mördande men eventkulturen gör små framsteg även inom biblioteksverksamheten genom författardagar, performance och högläsningsmaraton försöker biblioteken relansera läsningen som den ultimata upplevelsen. 7. Fler utmaningar för biblioteken; inte ens samlingarna är längre riktigt vad de har varit Det finns de som ser IKT som både en utmaning och ett hot mot de traditionella biblioteken, men tekniken har faktiskt ökat tillgängligheten till biblioteken med 100 %. Det fysiska bibliotek har ungefär samma öppettider som under 1990-talet, men det digitala biblioteket är öppet jämt. Folkbiblioteken i Lunds virtuella bibliotek 7

8 har 600 besök per dygn. Det digitala biblioteket är globalt. Det ger tillgång till samlingar från hela världen via databaser som biblioteken prenumererar på och tillhandahåller för sina brukare. IKT - alltså informations- och kommunikationsteknikens - snabba utveckling och snabba genomslag, både bland allmänheten och bland informationsproducenterna, har påverkat bibliotekens grundläggande förutsättningar. Hybridbiblioteket brukar man ibland kalla det moderna biblioteket som dels består av fysiska rum och tryckta samlingar dels av digitala erbjudanden till brukarna och där övergången mellan dessa båda former blir allt mer sömlös för användarna. Bibliotek 2.0 säger man ibland idag när man menar att bibliotekets webb kan bli mer interaktiv och lättare kopplas ihop med andra för biblioteksanvändaren intressanta aktörer. Det finns ingen anledning att idag göra skillnad mellan det fysiska biblioteket och det virtuella. Biblioteken i Lund är biblioteken i Lund i vilken gestalt de än väljer att uppenbara sig. Nätverkens utveckling innebär såväl ett löfte som ett hot för biblioteken. De senaste decenniernas utveckling har fört biblioteken, liksom de övriga länkarna i det tryckta ordets produktions- och distributionskedja, i en situation som överraskande nog påminner om den villervalla som rådde efter uppfinnandet av boktryckarkonsten. Inte en endaste länk i kedjan från informationsproducent till informationsanvändare kan vara säker på sin ställning. Det pågår som bäst en hektisk spaning efter nya positioner, i vilken även biblioteken och de människor som arbetar på dem deltar. (Mäkinen, Ilka & Sandqvist Katja, Introduktion till informationsvetenskapen, Tammerfors 2003) 8. Lund Europas ledande biblioteksstad Biblioteket ger rum åt de goda berättelserna Folkbiblioteken i Lund ska lägga stor vikt vid och finna nya former för förmedling av de goda berättelserna oavsett medium vara öppna och tillåtande för nyskapande och experimentella berättelser både vad gäller form och innehåll utveckla former för biblioteksverksamhet som tilltalar unga människor stärka sitt samarbete med det fria kulturlivet för att erbjuda en överraskande och vital biblioteksverksamhet för alla åldrar I den goda berättelsen möter man och lär känna både andra människor och sig själv. I det mötet kan både konflikt och förståelse uppstå. I det mötet blir också den livsviktiga och gränsöverskridande dialogen möjlig den som kan skapa respekt, reflexion och reaktion. Utan mötet med andras berättelser blir man fattig, rädd och farlig både för sig själv och för andra. 8

9 Bildning är inte längre något man endast läser sig till utan man kanske kan säga att man upplever, talar, känner och handlar sig till bildning med alla sinnen. Den goda berättelsen möter oss också i dag i alla medier; i böcker, tidskrifter, e- böcker fanzines, chattar, bloggar, bildmedier, musik och i dataspel, caféliv och lajvspel. Mindre än en procent av den information som produceras idag utges i tryckt form. Ibland samspelar medierna och det som kallas mediekonvergens uppstår. Ibland lyssnar, tittar och läser man - ibland är deltagaren medaktör i skapandet av upplevelsen - poetry slam och rap idag och något annat i morgon! Nya konstnärliga processer uppstår. Unga rör sig fritt mellan alla medier, men inte bara de. De unga idag är redan medelålders om några år och ungdomars mediekonsumtionsmönster smittar till alla åldrar. Folkbiblioteken i Lund behöver utforma en hållbar utveckling för sin ungdomsverksamhet, där den görs till en del av bibliotekets vardagsverksamhet och inte som nästan överallt i bibliotekssverige -blir till föremål för ständiga projekt med externa medel. Kultur - och fritidsnämnden ska - ansvara för att ta fram en handlingsplan för att stärka samarbetet mellan folkbiblioteken och det fria kulturlivet. Utövande konstnärer och författare ska ges en avgörande roll i processen. Dessutom ska former för ungdomars delaktighet och inflytande utvecklas. 8.2 Biblioteken är Lunds offentliga rum Folkbiblioteken i Lund ska arbeta för att främja den femte friheten friheten att inom den europeiska gemenskapen inte bara fritt använda varor, tjänster och fritt välja bostad och arbete utan att även fritt utbyta tankar och idéer över verkliga och mentala gränser genom sina utställningar, dialogrum och medier bidra till förnyelsen av de demokratiska processerna i Lund fortsätta utvecklingen av medborgarkontorsfunktionerna för sina användare i dialog med andra nämnder och myndigheter utveckla rollen som konsumentvägledare utnyttja rationaliseringsmöjligheter för att utöka bibliotekens öppethållandetider utveckla samarbetet med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek som synliggör dess informationsresurser i samhällsfrågor för Lundaborna genom hög tillgänglighet, kvalificerad referenstjänst och ett väl sammansatt mediebestånd vara en källa till lärdom och utveckling i människors enskilda lärprocess 9

10 Ibland måste man få se levande människor och föra ett samtal i realtid. Samhällsforskare talar ibland om den tredje platsen och brukar beskriva den som en plats mellan hemmet och arbetet, ett slags fristad: ett fysiskt rum där man ömsar skinn från arbetsskinnet till privatskinnet, och där man möter andra människor på lika villkor. Bibliotekets roll som tredje plats, offentligt rum och arena för det offentliga samtalet har inte minskat i betydelse på grund av 24-timmarsservice på Internet eller dokusåpor i datorn. Samhället behöver lågintensiva mötesplatser över generationsgränser, genusgränser, språkgränser och sociala gränser. I Sverige finns många ensamhushåll. Biblioteket är en av få mötesplatser dit det inte kostar att gå och dit man går frivilligt. Att se och möta andra människor, utanför den egna grupptillhörigheten, bidrar både till att bryta ensamhet och till integrationen av alla som lever i Sverige i det flerkulturella, öppna och demokratiska Europa. Biblioteket utgör ett rum där man aktivt kan utnyttja sin informations- och yttrandefrihet. På biblioteket kan man ta del av vad som händer i samhället lokalt och globalt. Man kan bilda sig uppfattningar, föra samtal och stärka sin roll som medborgare och subjekt i den demokratiska processen. I flera kommuner bedriver man sin konsumentvägledning inom biblioteksverksamhetens ram. Erfarenheterna är mycket positiva. Biblioteket tillförs kompetens och bidrar med kompetens. Konsumentvägledningen får samma generösa öppettider som biblioteken och den blir lättillgänglig för kommunens invånare. Varje dag bryter människor sociala och kulturella mönster. Digitaliseringen gör livslångt lärande både möjligt och nödvändigt. Enskilda människor gör uppbrott ur gamla sammanhang och gemenskaper och söker nya. Lärandet är långt ifrån alltid kopplat till utbildning. Det informella lärandet görs ofta vid en tid, i ett tempo och på en plats som passar den enskilda människan. Biblioteket kan vara den sociala mötesplats som kompletterar det digitala klassrummet. Kultur - och fritidsnämnden ska i samverkan med övriga nämnder - ansvara för att ge folkbiblioteken en roll som en arena för det offentliga samtalet som kan stärka medborgardialogen kring Lunds utveckling. Kultur och fritidsnämnden ska i samverkan med kommunstyrelsen - ansvara för att utveckla bibliotekens roll som medborgarkontor genom att integrera medborgarkontoren i folkbibliotekens organisation. Kultur - och fritidsnämnden - ska ansvara för att en handlingsplan tas fram för konsumentupplysningen. 10

11 8.3 Samverkan för bibliotekspedagogisk utveckling i Europas ledande biblioteksstad Alla offentligt finansierade bibliotek i Lund oavsett huvudman ska samverka för att hjälpa Lundaborna att utveckla en hög informationskompetens Utbildningen oavsett nivå ska ge informationskompetens. Informationskompetens kan definieras så här.(enligt American Library Association, ALA). att själv känna till att man har ett informationsbehov att känna till, kunna välja mellan, hantera och tekniskt behärska olika informationskällor och informationssystem att kunna sovra och kritiskt värdera information att kunna använda och bearbeta information att behärska olika presentationsformer att kunna omvandla information till kunskap Undersökningar som gjorts av Kulturrådet har visat att ca hälften av dem som besöker folkbiblioteken söker litteratur eller annan hjälp för sina studier. Bibliotekarien har kommit att bli mer pedagogisk handledare än servicelämnare. Biblioteket i undervisningen har blivit mer funktion än rum. Trösklarna mellan folkbibliotek/skolbibliotek/gymnasiebibliotek och universitetsbibliotek/forskningsbibliotek blir allt lägre och en helhetssyn på biblioteket i alla dess former som lärandets infrastruktur blir allt mer ändamålsenlig i takt med att information och kunskap blir tillgänglig för alla överallt. Informationstekniken har bidragit till att montera ner gränser och hierarkier Studenterna utvecklar Lund och ger staden identitet Lärdomsstaden Lund behöver Europas bästa bibliotek. Därför bör Folkbiblioteken i Lund, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, BIVIL - utbildningen i biblioteks-och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds Universitet samt skol- och gymnasiebiblioteken i Lund ha ett fast samarbete där man ser studerande i Lund som en nyckelgrupp och som ett gemensamt ansvar utvecklar det bibliotekspedagogiska arbetet så långt möjligt gemensamt utnyttjar sina läranderesurser såsom kompetens, material och databaser etablerar ett upphandlingssamarbete i tillämpliga delar samarbetar kring kompetensutveckling av medarbetarna, introduktionsutbildning av nyanställda medarbetare på biblioteken och ledarutveckling/ledarförsörjning för alla bibliotek i Lund 11

12 Lunds universitet och Lunds kommun har ett gemensamt intresse av att göra Lund till en av de bästa städerna i Europa att bedriva högre studier i. 80 % av ungdomarna i Lund under tjugosex år bedriver högskolestudier. Många, men inte alla, studerar vid Lunds Universitet. Övriga högskolor i Skåneregionen eller dess närhet och Nätuniversitetet har också studenter som bor i Lund. Lunds Universitet har mer än studenter En undersökning som gjordes vid Folkbiblioteken i Lund (2006) visar att fem frågor i timmen från användarna kom från studerande på olika nivåer, de allra flesta från studenter i grundutbildning, men gymnasisterna var också kunskapstörstiga. Pedagogerna många från Lunds Universitet ställde också frågor till stöd för sin undervisning. Nätverket Lunds Universitets Bibliotek och Folkbiblioteken i Lund i all synnerhet stadsbiblioteket - har en stor användargrupp gemensam. Det är den nyckelgrupp som lärdomsstaden Lund har särskild anledning att erbjuda bästa tänkbara biblioteksverksamhet. Lunds kommun ska - initiera samverkan med styrelserna för Lunds Universitet, Region Skåne och Nätverket Lunds Universitets Bibliotek med syfte att utveckla en biblioteksinfrastruktur för lärande som kan benämnas Europas bästa Lunds skolor öppnar möjligheter för unga i Lund Folk-, skol- och gymnasiebiblioteken i Lund ska utöka sitt samarbete med målet att ge eleverna vid Lunds skolor bästa tänkbara bibliotek genom att sammansmälta Skolbibliotekscentralen och Pedagogiska mediecentralen verka för att alla grundskolor får tillgång till fackutbildad bibliotekarie engagerad i det pedagogiska arbetet utarbeta och/eller förmedla läromedel i informationssökning för både elever och lärare vidareutveckla sitt virtuella skolbibliotek till att omfatta alla skolor Lund tillhör den handfull kommuner där det går allra bäst (2005) för eleverna både i grundskolan och i gymnasiet. 12

13 I Lund värderas lärdom högt. Mer än halva kommunens driftbudget går till skolan. När man ska lära sig behöver man bibliotek. Bland de av fullmäktige antagna målen för skolorna i Lund står det i förskolan och skolan ska finnas välutrustade bibliotek och en väl utbyggd IKT-miljö. Inom både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är biblioteket och informationskompetensen en angelägenhet för alla ämnen och den starka kopplingen mellan svenskämnet och skolbiblioteket löses upp. Pedagogerna och bibliotekarierna har identifierat ett ömsesidigt beroende. I dag ser man en mediamix där böcker, bilder och webb kan kompletterar varandra. Det ger nya pedagogiska möjligheter. Undervisningen blir roligare och bättre. Pedagogerna kan möta eleverna på ett mer engagerat och mer jämlikt sätt. Inte ens i Lund har pedagogerna i skolan alltid själva den informationskompetens de ska förmedla till eleverna. I början av mars 2005 såg KK-stiftelsen (den statliga Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling) behov för att avsätta medel för att förbättra undervisningen i informationskompetens och hanteringen av källor på Internet för blivande lärare. KK-stiftelsen ansåg sig ha upptäckt att unga människor som söker in till lärarutbildningarna inte har fått med sig informationskompetensen från sin egen skolgång och heller inte får tillräckliga kunskaper med sig från lärarutbildningen. På den långa vägen från förskolan till gymnasiet ska informationskompetensen förbättras och fördjupas i varje stadium. När 80 % av ungdomarna i Lund lämnar gymnasiet för universitetet behöver de en informationskompetens som hjälper dem att lyckas med sina högre studier. Då är läsförmågan en viktig förutsättning, den som skolbiblioteket tillsammans med pedagogerna kan stimulera och utveckla genom en aktiv förmedling av levande och angelägen litteratur för varje ung läsare. Utbildningsnämnden och barn - och skolnämnderna ska i samverkan med kultur och fritidsnämnden - utveckla samverkan mellan skol- och folkbiblioteken gällande såväl lokaler som personal och informationskompetens. - ansvara för att alla grundskolor, kommunala och fristående, har tillgång till fackutbildad bibliotekarie. Kultur - och fritidsnämnden - ska ansvara för att en handlingsplan tas fram för att utveckla samverkan/ samgående mellan Skolbibliotekscentralen och Pedagogiska mediacentralen. 13

14 8.3.3 Livslångt lärande leder till biblioteket Folkbiblioteken i Lund ska i samarbete med den kommunala vuxenutbildningen särskilt fokusera vuxnas lärmiljöer och biblioteksbehov och göra ett handlingsprogram för stöd till vuxnas lärande. Utbildning i någon form ses ofta som vägen till arbete och en förbättrad livssituation för den som inte kunnat finna sin plats i arbetslivet. Många väljer den kommunala vuxenutbildningen som (ut)bildningsväg. Vuxna som väljer att utbilda sig satsar ofta både tid engagemang och pengar för att genomföra sina studier. Det är viktigt att de får möjlighet att avsluta dem på ett framgångsrikt sätt. I en kommun med Lunds höga utbildningsnivå blir vuxna människor under utbildning med från början låg utbildningsnivå eller bristande språkkunskaper lätt osynliga. Mer än många andra behöver just dessa studerande stöd i sitt lärande från ett aktivt och kompetent bibliotek. Av de elever som finns inom KOMVUX i Lund och dessutom är folkbokförda fullföljde inte alla sin utbildning. För att ge denna grupp särskilt stöd bör folkbiblioteken i Lund och biblioteket inom KOMVUX utöka sitt samarbete kring bibliotekets metoder att stödja vuxnas lärande. Kultur- och fritidsnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden - ansvara för att tillsammans med olika aktörer utveckla ett samarbete med fokus på vuxnas lärande och biblioteksbehov. 8.4 Biblioteket möter människor där människor finns Lund växer och förändras Folkbiblioteken i Lund ska se över sina utbudsställen med syfte att anpassa bibliotekets närvaro till förändringar i stadens struktur låta de aktuella diskussionerna om ett bibliotek i Brunnshög växa ut till en handlingsplan för en genomgripande förnyelse av bibliotekets sätt att finnas närvarande i Lundabornas vardagsmiljöer Nya samband och flöden uppstår och gamla försvinner. Barnfamiljer slår sig ner i stadsdelar som dominerats av äldre. Studenter flyttar från studentbostäder till bostadsrätter och radhus. Nya stadsdelar växer upp och lokala centra uppstår medan andra avvecklas. Vissa stadsdelar är helt tomma på dagen när människor arbetar, andra har mer liv och kommers. Människorna följer inte biblioteket biblioteket måste finnas där människor finns. Folkbiblioteken i Lund har tagit fram en handlingsplan för stadsdelsbiblioteken. Uppdraget att utreda och förändra strukturen för den lokala biblioteksservicen måste 14

15 kompletteras och få högsta prioritet för genomförande. Flera gamla etablerade bibliotek har med tiden kommit att ligga i ocentrala lägen långt från de stråk där människor rör sig. Vid de flesta stadsdelsbibliotek har biblioteksanvändandet minskat. Man kan dra slutsatsen att stadsdelsbiblioteken varken ligger på rätt ställe, är tillräckligt tillgängliga eller har en verksamhet som är riktigt i takt med brukarnas behov. Att binda kostnader för både lokaler och personal till lågt utnyttjade bibliotek med ringa öppethållande är varken attraktivt eller kostnadseffektivt. Kanske ska Lunds bokbuss nyligen prisbelönad - användas mer. Kanske kunde man komplettera bokbussen med ett trailerbibliotek som kan stå någon vecka på olika ställen och vara öppet nästan jämt. Kanske ska man använda den senaste IKT-tekniken för att åstadkomma moderna tankställen för medier och information. Inför planeringen av Brunnshög - Lund NE - samarbetar Folkbiblioteken i Lund med Stadsbyggnadskontoret, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Btj Nordic och Axiell AB kring planeringen av ett nytt slags bibliotek i Brunnshög. Ett sådant samarbete kan och bör leda vidare till en förnyelse av hela biblioteksstrukturen i Lund. Olika köpstäder och köpcentra attraherar många Lundabor, särskilt under veckosluten. Gång på gång konstateras i olika undersökningar att svenskarna nu har en shoppingkultur som kommit att likna den amerikanska. Familjen åker till köpstaden för att umgås, titta, uppleva, äta och handla. Barnen följer med. I sådana miljöer bör biblioteket finnas och erbjuda familjerna de bästa och roligaste upplevelserna. Där barnen och deras föräldrar finns, där ska biblioteket också finnas. Man kan söka nya samverkanspartners och kanske till och med hyra in sig hos någon befintlig verksamhet närliggande eller totalt oväntad! Kultur- och fritidsnämnden ska - undersöka möjligheterna att utveckla ett framtidsbibliotek där man utnyttjar de möjligheter som modern teknik ger. Detta ska ske i samarbete med företag som besitter denna kompetens. Kultur - och fritidsnämnden ska i samverkan med byggnadsnämnden - ansvara för att ta fram en handlingsplan för förnyelse av folkbibliotekens placering och fysiska utformning i Lund. 15

16 8.4.2 Folkbiblioteken i Lund når äldre genom förmedlarna Folkbiblioteken i Lund ska återuppliva och förnya samarbetet med Vård- och omsorgsförvaltningen kring läsupplevelser för äldre och andra, som inte längre kan gå till biblioteket Berättelser, upplevelser och möten kring böcker och andra medier ger innehåll i livet och stimulans för tanke och känsla den goda berättelsen. Det ger sammanhang och delaktighet. Alla kan inte komma till biblioteket. Äldre bor allt längre i sina egna hem. Ibland får de svårt att ta sig till biblioteket. Ingen hinner följa med och ett besök i biblioteket på egen hand kan vara allt för ansträngande. Det blir svårt att vara en del av det offentliga samtalet. I den vårdplanering som görs för alla som får stöd eller vård i hemmet bör behovet av läsning och annan kulturell stimulans beaktas i ett samarbete mellan biblioteket och vårdgivaren. Bokcirkeln eller författarmötet är lika spännande och intressant för de äldre som för barn, unga eller medelålders. I ett gott samarbete mellan bl a vård och omsorgsnämndens medarbetare och folkbibliotekens kan man nå ut till alla som längtar efter upplevelser. Vård - och omsorgsnämnden ska i samverkan med kultur - och fritidsnämnden - ansvara för att ge anställda och andra aktörer möjlighet att vara förmedlare av den goda berättelsen. - ansvara för att ta fram ett handlingsprogram för biblioteksverksamheten för äldre och funktionshindrade. 8.5 Biblioteket har betydelse för tillväxten i Lund Folkbiblioteket i Lund ska underlätta för nyföretagande och småföretagande fungera som informationsspecialister för en och fåmansföretagen i Lund Företagsservice på Folkbiblioteken i Lund vänder sig till små och medelstora företag och speciellt till dem som skall starta eget. Företagsservice ger kvalificerad hjälp att söka och sammanställa information om företag, branscher, marknader, handel, lagstiftning, export mm. Personalen har god kunskap om olika aktörer på området och hänvisar vid behov vidare till rätt instans. På biblioteken finns relevant litteratur, tidningar/tidskrifter och databaser med affärsoch kreditupplysningar och med detaljerade uppgifter om företag i hela världen. Företagsservice samarbetar med andra bibliotek i Öresundsregionen och flera 16

17 offentliga aktörer i kommunen. Lunds kommun ska genom kultur och fritidsnämnden - ansvara för att utökad samverkan sker med andra stora folkbibliotek i landet som bedriver liknande företagsservice. Dessutom ska samverkan utökas med näringslivet och med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek för att kunna nyttja även detta nätverks resurser för att ge bästa möjliga företagsservice. 8.6 Det bästa biblioteket behöver de skickligaste medarbetarna Folkbiblioteken i Lund ska upprätta en plan för strategisk rekrytering skaffa en strategi för generationsväxling utveckla ett program för ledarförsörjning och ledarutveckling utveckla och förnya sin introduktionsutbildning Folkbiblioteken i Lund gör fortlöpande övergripande analyser och individuella utvecklingsplaner angående medarbetarnas kompetens. Det är också viktigt att Kultur- och fritidsförvaltningen gör en analys av vilken kompetens som fattas inom verksamheten och ser nyrekryteringen i ett sammanhang. De möjligheter som ges att tillföra ny kompetens bör tas till vara. Många av medarbetarna vid Folkbiblioteken i Lund går i pension om några år. Därför behöver de som snart ska lämna verksamheten ges tillfälle att överföra den stora kunskap de har till yngre medarbetare, så att deras kompetens inte går förlorad. Många nyanställningar aktualiserar också behovet av en introduktionsutbildning som ger en bra plattform för biblioteksarbetet. Lund är en attraktiv stad, men erfarenheterna visar att även de attraktivaste städerna har utomordentligt stora svårigheter att rekrytera ledare på olika nivåer till biblioteksverksamheterna. I samverkan har folkbiblioteken i Lund, skolbiblioteken och gymnasiebiblioteken i Lund samt Nätverket Lunds Universitets bibliotek för landet alldeles unika möjligheter att tillsammans med bibliotekarieutbildningen vid BIVIL etablera ett program för långsiktig ledarförsörjning och ledarutveckling inom biblioteksverksamheterna i Lund. De bästa biblioteken behöver också de bästa ledarna. Lunds kommun ska - initiera ett samarbete med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek och BIVIL - utbildningen i biblioteks - och informationsvetenskap vid Lunds Universitet för att man i samverkan ska kunna utarbeta ett långsiktigt program för ledarutveckling och ledarförsörjning. Kultur - och fritidsnämnden ska - ansvara för att skapa en verksamhets och ledningsstruktur för Folkbiblioteken i 17 Lund där ansvar och befogenheter följs åt och möjliggör att personalens kompetens och erfarenhet kan utvecklas och tas tillvara i hela organisationen.

18 9. Uppföljning och utvärdering av biblioteksplanen Kultur och fritidsförvaltningen svarar för att samordna och driva arbetet med biblioteksplanen. Planen är ett underlag för att leda verksamheten i den riktning som anges för att nå biblioteksverksamhetens mål. För att veta om verksamheterna utvecklas i denna riktning är det viktigt med uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering bygger på att resultat lyfts fram som analyseras och bedöms. Lärandet som sker ligger till grund för nya åtgärder. Kultur - och fritidsförvaltningen ansvarar för att tillsammans med berörda samverkansparter utveckla modeller och verktyg för en processinriktad uppföljning och utvärdering. Denna process ska kopplas till kommunens årsanalys och andra övergripande styrdokument. Kultur och fritidsnämnden ska genom styrgruppen för Plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun - ansvara för uppföljning och utvärdering. Detta innebär att styrgruppen ska besluta på vilket sätt uppföljningen ska gå till och vilka områden som ska utvärderas samt tidsplan för såväl uppföljning som utvärdering 18

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Patientinformation idag och imorgon Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Sjukhusbiblioteket med Patientutbildningscentrum

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Innehåll Förord 3 Verksamhet och användarkrav reflektioner kring bibliotekens

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 225. Adress Box 610, 391 26 Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx 1 Bibliotek och utveckling Biblioteksplan för Kalmar

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND...

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer