Plan för. BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN i Lunds kommun

Transkript

1 Plan för BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN i Lunds kommun

2 Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun Innehåll Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun Biblioteken i Lund på väg mot Biblioteksverksamheten i Lund En biblioteksplan för samverkan Förslaget till biblioteksplan grundar sig på styrdokument Nationella styrdokument för biblioteksverksamheten Lokala styrdokument för biblioteksverksamheten Biblioteksstaden Lund Bibliotekens utmaningar; biblioteksanvändarna är inte riktigt som de har varit Fler utmaningar för biblioteken; samlingarna är längre vad de har varit Lund Europas ledande biblioteksstad Biblioteket ger rum åt de goda berättelserna Biblioteken är Lunds offentliga rum Samverkan för bibliotekspedagogisk utveckling Studenterna utvecklar Lund och ger staden identitet Lunds skolor öppnar möjligheter för unga i Lund Livslångt lärande leder till biblioteket Biblioteket möter människor där människor finns Lund växer och förändras Folkbiblioteken i Lund når äldre genom förmedlarna Biblioteket har betydelse för tillväxten i Lund De bästa biblioteken behöver de skickligaste medarbetarna Uppföljning och utvärdering av biblioteksplanen

3 Förslag till plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun 1. Biblioteken i Lund på väg mot 2014 Lunds kommun kandiderar till uppgiften som kulturhuvudstad i Europa Folkbiblioteken i Lund skall till dess ha uppnått visionen om de gränslösa biblioteken - biblioteken som är en nödvändig del av välfärden. I idéernas Lund Är biblioteken en del av den kreativa och öppna miljö som gagnar utveckling, utbildning och kultur Är biblioteken hörnstenar i medborgarnas jämlika medie- och informationsförsörjning Ger biblioteken den enskilda människan möjlighet att hämta kunskap som är basen för mänskligt framåtskridande 2. Biblioteksverksamheten i Lund Biblioteksverksamheten i Lund utövas av tre huvudmän: Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. Lunds kommun Folkbiblioteksverksamheten i Lund bedrivs på Stadsbiblioteket i Lund och på 11 stadsdelsbibliotek samt en biblioteksbuss med 41 hållplatser. Kultur- och fritidsnämnden i Lund är huvudman för folkbiblioteksverksamheten. Under 2005 hade folkbiblioteken i Lund sammanlagt ca 1.4 miljoner besök och 1.2 miljoner utlån. Det virtuella biblioteket hade öppet 24 timmar om dygnet runt hela året och sammanlagt ca besök. Skolbiblioteksverksamheten bedrivs vid samtliga 40 grundskolor. Skolbiblioteken samarbetar kring en gemensam IT-plattform, som delas med folkbiblioteken. Några av grundskolorna har fackutbildad bibliotekarie, andra inte. Centrala skolnämnden är samordnare för skolbiblioteksverksamheten. Ansvaret för daglig verksamhet finns hos rektorerna. Skolbibliotekscentralen (SBC) och Pedagogiska Mediecentralen PMC hör båda till Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde och köper in och lånar ut böcker respektive andra medier för undervisningsändamål, där grundskolans eget mediebestånd inte räcker till. Kompetensutveckling för skolbibliotekarier och 3

4 bibliotekspedagoger bedrivs av SBC, liksom utvecklingen av grundskolornas gemensamma virtuella bibliotek. Gymnasiebiblioteken har Utbildningsnämnden som huvudman. Gymnasiebiblioteken samarbetar med folkbiblioteken och skolbiblioteken kring en gemensam IT-plattform. På alla gymnasier finns fackutbildad bibliotekarie. Region Skåne Sjukhusbiblioteket vid Universitetssjukhuset i Lund är ett informationscentrum för patienter, anhöriga och för dem som arbetar inom sjukvården i Lund. S:t Lars bibliotek är filial till Sjukhusbiblioteket och ger service till patienter, anhöriga och till dem som arbetar inom psykiatrin. På Barn- och ungdomssjukhuset finns Barnbiblioteket i BUS. Den politiska styrningen utövas av Nämnden för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt. Sjukhusbiblioteket bedriver en omfattande patientinformationsverksamhet via PIL, Patientforum i Lund, som är en för hela Universitetssjukhuset samlad resurs för patientinformation. PIL anordnar bl.a. skräddarsydda utbildningar för patienter och anhöriga samt populärvetenskapliga föreläsningar i samarbete med handikapporganisationerna i Skåne. Sjukhusbiblioteket har som medicinskt bibliotek en stor samling facklitteratur samt tryckta och elektroniska tidskrifter. Man har tillgång till en rad medicinska databaser, i vilka man erbjuder hjälp med sökning alternativt utbildning. Lunds Universitet Biblioteken vid Lunds universitet är organiserade i Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, LUB. Biblioteksdirektionen har ansvar för bland annat samordning, upphandling, kompetensutveckling och IKT-utveckling. LUB- nätverket har en egen styrelse tillsatt av Lunds Universitet. Varje institution har emellertid huvudansvaret för det egna biblioteket. 3. En biblioteksplan för samverkan I Bibliotekslagen framgår tydligt att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. ( 7a ) Mellan de olika bibliotekshuvudmännen i Lund finns en samverkan som emellertid inte finns beslutad eller dokumenterad. Denna plan fokuserar särskilt på samverkansmöjligheter dels mellan nämnder och förvaltningar, dels med externa intressenter kring biblioteksverksamheten i Lund. Samverkan är ett sätt att utnyttja synergieffekter och att höja kvalitén i biblioteksverksamheten och göra den tillgänglig och angelägen för Lundaborna. 4

5 I Lunds kommun är det kultur- och fritidsnämnden som svarar för biblioteksverksamheten. I nämndens reglemente framgår att den ansvarar för och samordnar arbetet med upprättande av förslag till planer för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen beskriver såväl extern samverkan med Lunds Universitetsbibliotek som intern samverkan inom Lunds kommun. Inom kommunen omfattas planen av verksamheter inom kultur - och fritidsnämnden, utbildningsnämnden, barn - och skolnämnderna, byggnadsnämnden samt vård - och omsorgsnämnden. 4. Förslaget till biblioteksplan grundar sig på styrdokument för biblioteksverksamheten 4.1 Nationella styrdokument för biblioteksverksamheten Folkbibliotekens och skolbibliotekens verksamhet och inriktning är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen finns i Bibliotekslagen. Bilaga Enligt bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 ska kommuner: Ha folkbibliotek som har fri utlåning av böcker och som verkar för att databaserad information görs tillgänglig Ha lämpligt fördelade skolbibliotek i grundskolan och gymnasieskolan. Upprätta en biblioteksplan. Bibliotek ska samverka 4.2 Lokala styrdokument för biblioteksverksamheten För biblioteksverksamheten i Lund finns styrdokument antagna av Kultur- och fritidsnämnden i samband med verksamhetsplanen. Flera andra lokala styrdokument berör också biblioteksverksamheten, dit hör till exempel målen för integrationsarbetet, för skolan och för den övergripande kulturpolitiken. Förslaget till biblioteksplan tar sin utgångspunkt i dessa målformuleringar. Som övergripande mål för folkbiblioteken anger Kultur- och fritidsnämnden 2006: Biblioteket ska erbjuda medborgarna fri tillgång till information och befrämja läsförmåga, läslust och livslångt lärande Biblioteket ska tillämpa användarperspektiv och proaktiva arbetssätt. Verksamheten ska präglas av kvalitet och flexibilitet. Biblioteket ska söka nya vägar för samarbete med andra bibliotek, institutioner och grupper. 5

6 5. Biblioteksstaden Lund Lund har unika förutsättningar som biblioteksstad. Därför finns det anledning att tro att biblioteken i Lund kommer att lyckas förverkliga sin vision. Lund har alla möjligheter att vara Europas ledande biblioteksstad Bibliotek arbetar över språk- och nationsgränser. Människor av alla slag kommer till biblioteket; hög- och låg utbildade, unga och gamla, kvinnor och män. Via biblioteket dess medier och dess människor kommer hela världen till Lund; biblioteket är gränslöst. I Lund finns välutbildade, fantasifulla, kvalificerade, mångspråkiga och krävande biblioteksanvändare I Lund finns spännande, nyskapande och skickliga kulturutövare och kulturskapare; förlag, kulturtidskrifter, författare mm Lundaborna har ett 50-tal offentliga bibliotek till sitt förfogande. På cykelavstånd! I Lund finns företag med spetskompetens inom biblioteksområdet I Lund utbildas bibliotekarier vid BIVIL - utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds Universitet I Lund finns ett näringsliv i ständig kontakt med forskning och utveckling I Lund finns landets bästa skolor med några av landets bästa skolbibliotek, framstående och välutrustade gymnasiebibliotek och ett av Europas bästa universitet. I Lund är Nätverket Lunds Universitets Bibliotek en resurs för hela staden Folkbiblioteken i Lund tillhör landets mest framstående, man har den högsta procentuella andelen låntagare i befolkningen, det högsta antalet utlån av medier per invånare och inga barn mellan 0 och 16 lånar så mycket medier på biblioteken som barnen i Lund. Ingen annan kommun har så flitiga biblioteksbesökare. Lunds kommun tillhör de kommuner som satsar mest på sin biblioteksverksamhet och till god nytta för bibliotekets användare. Kostnaden per besök och per medielån är lägre än i de flesta andra kommuner. Folkbiblioteken har en lång och god tradition av samarbete nationellt och internationellt för att främja bibliotekets utveckling Mellan Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Sjukhusbiblioteket, skol-, gymnasie- och Folkbiblioteken i Lund finns ett förtroendefullt samarbete. 6

7 6. Bibliotekens utmaningar; biblioteksanvändarna är inte riktigt som de har varit Nya människor och nya förhållningssätt är den största utmaningen för biblioteken i Lund; att möta och förstå människor som vuxit upp med nya informations- och kulturmedier, nya värderingar kring kultur och ny syn på samhället och världen med höga krav, förväntningar och förhoppningar för sina liv och sin framtid. Och på sina bibliotek allt genast. Den största utmaningen för biblioteken är att aldrig förlora fokus på hur människor i Lund idag lever och tänker, vad de drömmer om och vad de önskar. Det är klart att man ska ha beredskap för och fundera runt framtidens bibliotek men för biblioteksanvändarna i Lund är förstås samtidens bibliotek allra viktigast. Vad kan biblioteket erbjuda dem här och nu? Vilket bibliotek kan göra skillnad i deras liv? Samtidens människor brukar i psykologiska termer beskrivas som aktivt samlande på upplevelser. I upplevelsesamhället/drömsamhället (eller mardrömssamhället säger vissa) som nu sägs ha avlöst informations/kunskapssamhället - kan man se det som att biblioteket måste möta sina användare mitt i korsdraget mellan stat, marknad och civilsamhälle och med förmedlandet av upplevelser som specialitet. Inom upplevelse- och kultursektorn liksom inom turismen talar man idag mycket om events. Ibland kallas den här utvecklingen av kulturlivet mot eventkultur för pavarottisering. Normalt kan biblioteken beskrivas som eventkulturens absoluta motsats. Det mest dramatiska är att man öppnar klockan tio på morgonen och stänger vid åttasnåret och däremellan har ungefär personer i Lund besökt biblioteken. Många eventanordnare skulle bli gröna av avund över ett sådant aktivt deltagande. De svenska folkbiblioteken har runt 70 miljoner besökare om året. Ingen annan kulturinstitution kommer i närheten av dessa besökarsiffror. Biblioteken strävar också alltmer efter att återta sin plats som den arena där författare och läsare möts. Konkurrensen är mördande men eventkulturen gör små framsteg även inom biblioteksverksamheten genom författardagar, performance och högläsningsmaraton försöker biblioteken relansera läsningen som den ultimata upplevelsen. 7. Fler utmaningar för biblioteken; inte ens samlingarna är längre riktigt vad de har varit Det finns de som ser IKT som både en utmaning och ett hot mot de traditionella biblioteken, men tekniken har faktiskt ökat tillgängligheten till biblioteken med 100 %. Det fysiska bibliotek har ungefär samma öppettider som under 1990-talet, men det digitala biblioteket är öppet jämt. Folkbiblioteken i Lunds virtuella bibliotek 7

8 har 600 besök per dygn. Det digitala biblioteket är globalt. Det ger tillgång till samlingar från hela världen via databaser som biblioteken prenumererar på och tillhandahåller för sina brukare. IKT - alltså informations- och kommunikationsteknikens - snabba utveckling och snabba genomslag, både bland allmänheten och bland informationsproducenterna, har påverkat bibliotekens grundläggande förutsättningar. Hybridbiblioteket brukar man ibland kalla det moderna biblioteket som dels består av fysiska rum och tryckta samlingar dels av digitala erbjudanden till brukarna och där övergången mellan dessa båda former blir allt mer sömlös för användarna. Bibliotek 2.0 säger man ibland idag när man menar att bibliotekets webb kan bli mer interaktiv och lättare kopplas ihop med andra för biblioteksanvändaren intressanta aktörer. Det finns ingen anledning att idag göra skillnad mellan det fysiska biblioteket och det virtuella. Biblioteken i Lund är biblioteken i Lund i vilken gestalt de än väljer att uppenbara sig. Nätverkens utveckling innebär såväl ett löfte som ett hot för biblioteken. De senaste decenniernas utveckling har fört biblioteken, liksom de övriga länkarna i det tryckta ordets produktions- och distributionskedja, i en situation som överraskande nog påminner om den villervalla som rådde efter uppfinnandet av boktryckarkonsten. Inte en endaste länk i kedjan från informationsproducent till informationsanvändare kan vara säker på sin ställning. Det pågår som bäst en hektisk spaning efter nya positioner, i vilken även biblioteken och de människor som arbetar på dem deltar. (Mäkinen, Ilka & Sandqvist Katja, Introduktion till informationsvetenskapen, Tammerfors 2003) 8. Lund Europas ledande biblioteksstad Biblioteket ger rum åt de goda berättelserna Folkbiblioteken i Lund ska lägga stor vikt vid och finna nya former för förmedling av de goda berättelserna oavsett medium vara öppna och tillåtande för nyskapande och experimentella berättelser både vad gäller form och innehåll utveckla former för biblioteksverksamhet som tilltalar unga människor stärka sitt samarbete med det fria kulturlivet för att erbjuda en överraskande och vital biblioteksverksamhet för alla åldrar I den goda berättelsen möter man och lär känna både andra människor och sig själv. I det mötet kan både konflikt och förståelse uppstå. I det mötet blir också den livsviktiga och gränsöverskridande dialogen möjlig den som kan skapa respekt, reflexion och reaktion. Utan mötet med andras berättelser blir man fattig, rädd och farlig både för sig själv och för andra. 8

9 Bildning är inte längre något man endast läser sig till utan man kanske kan säga att man upplever, talar, känner och handlar sig till bildning med alla sinnen. Den goda berättelsen möter oss också i dag i alla medier; i böcker, tidskrifter, e- böcker fanzines, chattar, bloggar, bildmedier, musik och i dataspel, caféliv och lajvspel. Mindre än en procent av den information som produceras idag utges i tryckt form. Ibland samspelar medierna och det som kallas mediekonvergens uppstår. Ibland lyssnar, tittar och läser man - ibland är deltagaren medaktör i skapandet av upplevelsen - poetry slam och rap idag och något annat i morgon! Nya konstnärliga processer uppstår. Unga rör sig fritt mellan alla medier, men inte bara de. De unga idag är redan medelålders om några år och ungdomars mediekonsumtionsmönster smittar till alla åldrar. Folkbiblioteken i Lund behöver utforma en hållbar utveckling för sin ungdomsverksamhet, där den görs till en del av bibliotekets vardagsverksamhet och inte som nästan överallt i bibliotekssverige -blir till föremål för ständiga projekt med externa medel. Kultur - och fritidsnämnden ska - ansvara för att ta fram en handlingsplan för att stärka samarbetet mellan folkbiblioteken och det fria kulturlivet. Utövande konstnärer och författare ska ges en avgörande roll i processen. Dessutom ska former för ungdomars delaktighet och inflytande utvecklas. 8.2 Biblioteken är Lunds offentliga rum Folkbiblioteken i Lund ska arbeta för att främja den femte friheten friheten att inom den europeiska gemenskapen inte bara fritt använda varor, tjänster och fritt välja bostad och arbete utan att även fritt utbyta tankar och idéer över verkliga och mentala gränser genom sina utställningar, dialogrum och medier bidra till förnyelsen av de demokratiska processerna i Lund fortsätta utvecklingen av medborgarkontorsfunktionerna för sina användare i dialog med andra nämnder och myndigheter utveckla rollen som konsumentvägledare utnyttja rationaliseringsmöjligheter för att utöka bibliotekens öppethållandetider utveckla samarbetet med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek som synliggör dess informationsresurser i samhällsfrågor för Lundaborna genom hög tillgänglighet, kvalificerad referenstjänst och ett väl sammansatt mediebestånd vara en källa till lärdom och utveckling i människors enskilda lärprocess 9

10 Ibland måste man få se levande människor och föra ett samtal i realtid. Samhällsforskare talar ibland om den tredje platsen och brukar beskriva den som en plats mellan hemmet och arbetet, ett slags fristad: ett fysiskt rum där man ömsar skinn från arbetsskinnet till privatskinnet, och där man möter andra människor på lika villkor. Bibliotekets roll som tredje plats, offentligt rum och arena för det offentliga samtalet har inte minskat i betydelse på grund av 24-timmarsservice på Internet eller dokusåpor i datorn. Samhället behöver lågintensiva mötesplatser över generationsgränser, genusgränser, språkgränser och sociala gränser. I Sverige finns många ensamhushåll. Biblioteket är en av få mötesplatser dit det inte kostar att gå och dit man går frivilligt. Att se och möta andra människor, utanför den egna grupptillhörigheten, bidrar både till att bryta ensamhet och till integrationen av alla som lever i Sverige i det flerkulturella, öppna och demokratiska Europa. Biblioteket utgör ett rum där man aktivt kan utnyttja sin informations- och yttrandefrihet. På biblioteket kan man ta del av vad som händer i samhället lokalt och globalt. Man kan bilda sig uppfattningar, föra samtal och stärka sin roll som medborgare och subjekt i den demokratiska processen. I flera kommuner bedriver man sin konsumentvägledning inom biblioteksverksamhetens ram. Erfarenheterna är mycket positiva. Biblioteket tillförs kompetens och bidrar med kompetens. Konsumentvägledningen får samma generösa öppettider som biblioteken och den blir lättillgänglig för kommunens invånare. Varje dag bryter människor sociala och kulturella mönster. Digitaliseringen gör livslångt lärande både möjligt och nödvändigt. Enskilda människor gör uppbrott ur gamla sammanhang och gemenskaper och söker nya. Lärandet är långt ifrån alltid kopplat till utbildning. Det informella lärandet görs ofta vid en tid, i ett tempo och på en plats som passar den enskilda människan. Biblioteket kan vara den sociala mötesplats som kompletterar det digitala klassrummet. Kultur - och fritidsnämnden ska i samverkan med övriga nämnder - ansvara för att ge folkbiblioteken en roll som en arena för det offentliga samtalet som kan stärka medborgardialogen kring Lunds utveckling. Kultur och fritidsnämnden ska i samverkan med kommunstyrelsen - ansvara för att utveckla bibliotekens roll som medborgarkontor genom att integrera medborgarkontoren i folkbibliotekens organisation. Kultur - och fritidsnämnden - ska ansvara för att en handlingsplan tas fram för konsumentupplysningen. 10

11 8.3 Samverkan för bibliotekspedagogisk utveckling i Europas ledande biblioteksstad Alla offentligt finansierade bibliotek i Lund oavsett huvudman ska samverka för att hjälpa Lundaborna att utveckla en hög informationskompetens Utbildningen oavsett nivå ska ge informationskompetens. Informationskompetens kan definieras så här.(enligt American Library Association, ALA). att själv känna till att man har ett informationsbehov att känna till, kunna välja mellan, hantera och tekniskt behärska olika informationskällor och informationssystem att kunna sovra och kritiskt värdera information att kunna använda och bearbeta information att behärska olika presentationsformer att kunna omvandla information till kunskap Undersökningar som gjorts av Kulturrådet har visat att ca hälften av dem som besöker folkbiblioteken söker litteratur eller annan hjälp för sina studier. Bibliotekarien har kommit att bli mer pedagogisk handledare än servicelämnare. Biblioteket i undervisningen har blivit mer funktion än rum. Trösklarna mellan folkbibliotek/skolbibliotek/gymnasiebibliotek och universitetsbibliotek/forskningsbibliotek blir allt lägre och en helhetssyn på biblioteket i alla dess former som lärandets infrastruktur blir allt mer ändamålsenlig i takt med att information och kunskap blir tillgänglig för alla överallt. Informationstekniken har bidragit till att montera ner gränser och hierarkier Studenterna utvecklar Lund och ger staden identitet Lärdomsstaden Lund behöver Europas bästa bibliotek. Därför bör Folkbiblioteken i Lund, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, BIVIL - utbildningen i biblioteks-och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds Universitet samt skol- och gymnasiebiblioteken i Lund ha ett fast samarbete där man ser studerande i Lund som en nyckelgrupp och som ett gemensamt ansvar utvecklar det bibliotekspedagogiska arbetet så långt möjligt gemensamt utnyttjar sina läranderesurser såsom kompetens, material och databaser etablerar ett upphandlingssamarbete i tillämpliga delar samarbetar kring kompetensutveckling av medarbetarna, introduktionsutbildning av nyanställda medarbetare på biblioteken och ledarutveckling/ledarförsörjning för alla bibliotek i Lund 11

12 Lunds universitet och Lunds kommun har ett gemensamt intresse av att göra Lund till en av de bästa städerna i Europa att bedriva högre studier i. 80 % av ungdomarna i Lund under tjugosex år bedriver högskolestudier. Många, men inte alla, studerar vid Lunds Universitet. Övriga högskolor i Skåneregionen eller dess närhet och Nätuniversitetet har också studenter som bor i Lund. Lunds Universitet har mer än studenter En undersökning som gjordes vid Folkbiblioteken i Lund (2006) visar att fem frågor i timmen från användarna kom från studerande på olika nivåer, de allra flesta från studenter i grundutbildning, men gymnasisterna var också kunskapstörstiga. Pedagogerna många från Lunds Universitet ställde också frågor till stöd för sin undervisning. Nätverket Lunds Universitets Bibliotek och Folkbiblioteken i Lund i all synnerhet stadsbiblioteket - har en stor användargrupp gemensam. Det är den nyckelgrupp som lärdomsstaden Lund har särskild anledning att erbjuda bästa tänkbara biblioteksverksamhet. Lunds kommun ska - initiera samverkan med styrelserna för Lunds Universitet, Region Skåne och Nätverket Lunds Universitets Bibliotek med syfte att utveckla en biblioteksinfrastruktur för lärande som kan benämnas Europas bästa Lunds skolor öppnar möjligheter för unga i Lund Folk-, skol- och gymnasiebiblioteken i Lund ska utöka sitt samarbete med målet att ge eleverna vid Lunds skolor bästa tänkbara bibliotek genom att sammansmälta Skolbibliotekscentralen och Pedagogiska mediecentralen verka för att alla grundskolor får tillgång till fackutbildad bibliotekarie engagerad i det pedagogiska arbetet utarbeta och/eller förmedla läromedel i informationssökning för både elever och lärare vidareutveckla sitt virtuella skolbibliotek till att omfatta alla skolor Lund tillhör den handfull kommuner där det går allra bäst (2005) för eleverna både i grundskolan och i gymnasiet. 12

13 I Lund värderas lärdom högt. Mer än halva kommunens driftbudget går till skolan. När man ska lära sig behöver man bibliotek. Bland de av fullmäktige antagna målen för skolorna i Lund står det i förskolan och skolan ska finnas välutrustade bibliotek och en väl utbyggd IKT-miljö. Inom både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är biblioteket och informationskompetensen en angelägenhet för alla ämnen och den starka kopplingen mellan svenskämnet och skolbiblioteket löses upp. Pedagogerna och bibliotekarierna har identifierat ett ömsesidigt beroende. I dag ser man en mediamix där böcker, bilder och webb kan kompletterar varandra. Det ger nya pedagogiska möjligheter. Undervisningen blir roligare och bättre. Pedagogerna kan möta eleverna på ett mer engagerat och mer jämlikt sätt. Inte ens i Lund har pedagogerna i skolan alltid själva den informationskompetens de ska förmedla till eleverna. I början av mars 2005 såg KK-stiftelsen (den statliga Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling) behov för att avsätta medel för att förbättra undervisningen i informationskompetens och hanteringen av källor på Internet för blivande lärare. KK-stiftelsen ansåg sig ha upptäckt att unga människor som söker in till lärarutbildningarna inte har fått med sig informationskompetensen från sin egen skolgång och heller inte får tillräckliga kunskaper med sig från lärarutbildningen. På den långa vägen från förskolan till gymnasiet ska informationskompetensen förbättras och fördjupas i varje stadium. När 80 % av ungdomarna i Lund lämnar gymnasiet för universitetet behöver de en informationskompetens som hjälper dem att lyckas med sina högre studier. Då är läsförmågan en viktig förutsättning, den som skolbiblioteket tillsammans med pedagogerna kan stimulera och utveckla genom en aktiv förmedling av levande och angelägen litteratur för varje ung läsare. Utbildningsnämnden och barn - och skolnämnderna ska i samverkan med kultur och fritidsnämnden - utveckla samverkan mellan skol- och folkbiblioteken gällande såväl lokaler som personal och informationskompetens. - ansvara för att alla grundskolor, kommunala och fristående, har tillgång till fackutbildad bibliotekarie. Kultur - och fritidsnämnden - ska ansvara för att en handlingsplan tas fram för att utveckla samverkan/ samgående mellan Skolbibliotekscentralen och Pedagogiska mediacentralen. 13

14 8.3.3 Livslångt lärande leder till biblioteket Folkbiblioteken i Lund ska i samarbete med den kommunala vuxenutbildningen särskilt fokusera vuxnas lärmiljöer och biblioteksbehov och göra ett handlingsprogram för stöd till vuxnas lärande. Utbildning i någon form ses ofta som vägen till arbete och en förbättrad livssituation för den som inte kunnat finna sin plats i arbetslivet. Många väljer den kommunala vuxenutbildningen som (ut)bildningsväg. Vuxna som väljer att utbilda sig satsar ofta både tid engagemang och pengar för att genomföra sina studier. Det är viktigt att de får möjlighet att avsluta dem på ett framgångsrikt sätt. I en kommun med Lunds höga utbildningsnivå blir vuxna människor under utbildning med från början låg utbildningsnivå eller bristande språkkunskaper lätt osynliga. Mer än många andra behöver just dessa studerande stöd i sitt lärande från ett aktivt och kompetent bibliotek. Av de elever som finns inom KOMVUX i Lund och dessutom är folkbokförda fullföljde inte alla sin utbildning. För att ge denna grupp särskilt stöd bör folkbiblioteken i Lund och biblioteket inom KOMVUX utöka sitt samarbete kring bibliotekets metoder att stödja vuxnas lärande. Kultur- och fritidsnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden - ansvara för att tillsammans med olika aktörer utveckla ett samarbete med fokus på vuxnas lärande och biblioteksbehov. 8.4 Biblioteket möter människor där människor finns Lund växer och förändras Folkbiblioteken i Lund ska se över sina utbudsställen med syfte att anpassa bibliotekets närvaro till förändringar i stadens struktur låta de aktuella diskussionerna om ett bibliotek i Brunnshög växa ut till en handlingsplan för en genomgripande förnyelse av bibliotekets sätt att finnas närvarande i Lundabornas vardagsmiljöer Nya samband och flöden uppstår och gamla försvinner. Barnfamiljer slår sig ner i stadsdelar som dominerats av äldre. Studenter flyttar från studentbostäder till bostadsrätter och radhus. Nya stadsdelar växer upp och lokala centra uppstår medan andra avvecklas. Vissa stadsdelar är helt tomma på dagen när människor arbetar, andra har mer liv och kommers. Människorna följer inte biblioteket biblioteket måste finnas där människor finns. Folkbiblioteken i Lund har tagit fram en handlingsplan för stadsdelsbiblioteken. Uppdraget att utreda och förändra strukturen för den lokala biblioteksservicen måste 14

15 kompletteras och få högsta prioritet för genomförande. Flera gamla etablerade bibliotek har med tiden kommit att ligga i ocentrala lägen långt från de stråk där människor rör sig. Vid de flesta stadsdelsbibliotek har biblioteksanvändandet minskat. Man kan dra slutsatsen att stadsdelsbiblioteken varken ligger på rätt ställe, är tillräckligt tillgängliga eller har en verksamhet som är riktigt i takt med brukarnas behov. Att binda kostnader för både lokaler och personal till lågt utnyttjade bibliotek med ringa öppethållande är varken attraktivt eller kostnadseffektivt. Kanske ska Lunds bokbuss nyligen prisbelönad - användas mer. Kanske kunde man komplettera bokbussen med ett trailerbibliotek som kan stå någon vecka på olika ställen och vara öppet nästan jämt. Kanske ska man använda den senaste IKT-tekniken för att åstadkomma moderna tankställen för medier och information. Inför planeringen av Brunnshög - Lund NE - samarbetar Folkbiblioteken i Lund med Stadsbyggnadskontoret, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Btj Nordic och Axiell AB kring planeringen av ett nytt slags bibliotek i Brunnshög. Ett sådant samarbete kan och bör leda vidare till en förnyelse av hela biblioteksstrukturen i Lund. Olika köpstäder och köpcentra attraherar många Lundabor, särskilt under veckosluten. Gång på gång konstateras i olika undersökningar att svenskarna nu har en shoppingkultur som kommit att likna den amerikanska. Familjen åker till köpstaden för att umgås, titta, uppleva, äta och handla. Barnen följer med. I sådana miljöer bör biblioteket finnas och erbjuda familjerna de bästa och roligaste upplevelserna. Där barnen och deras föräldrar finns, där ska biblioteket också finnas. Man kan söka nya samverkanspartners och kanske till och med hyra in sig hos någon befintlig verksamhet närliggande eller totalt oväntad! Kultur- och fritidsnämnden ska - undersöka möjligheterna att utveckla ett framtidsbibliotek där man utnyttjar de möjligheter som modern teknik ger. Detta ska ske i samarbete med företag som besitter denna kompetens. Kultur - och fritidsnämnden ska i samverkan med byggnadsnämnden - ansvara för att ta fram en handlingsplan för förnyelse av folkbibliotekens placering och fysiska utformning i Lund. 15

16 8.4.2 Folkbiblioteken i Lund når äldre genom förmedlarna Folkbiblioteken i Lund ska återuppliva och förnya samarbetet med Vård- och omsorgsförvaltningen kring läsupplevelser för äldre och andra, som inte längre kan gå till biblioteket Berättelser, upplevelser och möten kring böcker och andra medier ger innehåll i livet och stimulans för tanke och känsla den goda berättelsen. Det ger sammanhang och delaktighet. Alla kan inte komma till biblioteket. Äldre bor allt längre i sina egna hem. Ibland får de svårt att ta sig till biblioteket. Ingen hinner följa med och ett besök i biblioteket på egen hand kan vara allt för ansträngande. Det blir svårt att vara en del av det offentliga samtalet. I den vårdplanering som görs för alla som får stöd eller vård i hemmet bör behovet av läsning och annan kulturell stimulans beaktas i ett samarbete mellan biblioteket och vårdgivaren. Bokcirkeln eller författarmötet är lika spännande och intressant för de äldre som för barn, unga eller medelålders. I ett gott samarbete mellan bl a vård och omsorgsnämndens medarbetare och folkbibliotekens kan man nå ut till alla som längtar efter upplevelser. Vård - och omsorgsnämnden ska i samverkan med kultur - och fritidsnämnden - ansvara för att ge anställda och andra aktörer möjlighet att vara förmedlare av den goda berättelsen. - ansvara för att ta fram ett handlingsprogram för biblioteksverksamheten för äldre och funktionshindrade. 8.5 Biblioteket har betydelse för tillväxten i Lund Folkbiblioteket i Lund ska underlätta för nyföretagande och småföretagande fungera som informationsspecialister för en och fåmansföretagen i Lund Företagsservice på Folkbiblioteken i Lund vänder sig till små och medelstora företag och speciellt till dem som skall starta eget. Företagsservice ger kvalificerad hjälp att söka och sammanställa information om företag, branscher, marknader, handel, lagstiftning, export mm. Personalen har god kunskap om olika aktörer på området och hänvisar vid behov vidare till rätt instans. På biblioteken finns relevant litteratur, tidningar/tidskrifter och databaser med affärsoch kreditupplysningar och med detaljerade uppgifter om företag i hela världen. Företagsservice samarbetar med andra bibliotek i Öresundsregionen och flera 16

17 offentliga aktörer i kommunen. Lunds kommun ska genom kultur och fritidsnämnden - ansvara för att utökad samverkan sker med andra stora folkbibliotek i landet som bedriver liknande företagsservice. Dessutom ska samverkan utökas med näringslivet och med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek för att kunna nyttja även detta nätverks resurser för att ge bästa möjliga företagsservice. 8.6 Det bästa biblioteket behöver de skickligaste medarbetarna Folkbiblioteken i Lund ska upprätta en plan för strategisk rekrytering skaffa en strategi för generationsväxling utveckla ett program för ledarförsörjning och ledarutveckling utveckla och förnya sin introduktionsutbildning Folkbiblioteken i Lund gör fortlöpande övergripande analyser och individuella utvecklingsplaner angående medarbetarnas kompetens. Det är också viktigt att Kultur- och fritidsförvaltningen gör en analys av vilken kompetens som fattas inom verksamheten och ser nyrekryteringen i ett sammanhang. De möjligheter som ges att tillföra ny kompetens bör tas till vara. Många av medarbetarna vid Folkbiblioteken i Lund går i pension om några år. Därför behöver de som snart ska lämna verksamheten ges tillfälle att överföra den stora kunskap de har till yngre medarbetare, så att deras kompetens inte går förlorad. Många nyanställningar aktualiserar också behovet av en introduktionsutbildning som ger en bra plattform för biblioteksarbetet. Lund är en attraktiv stad, men erfarenheterna visar att även de attraktivaste städerna har utomordentligt stora svårigheter att rekrytera ledare på olika nivåer till biblioteksverksamheterna. I samverkan har folkbiblioteken i Lund, skolbiblioteken och gymnasiebiblioteken i Lund samt Nätverket Lunds Universitets bibliotek för landet alldeles unika möjligheter att tillsammans med bibliotekarieutbildningen vid BIVIL etablera ett program för långsiktig ledarförsörjning och ledarutveckling inom biblioteksverksamheterna i Lund. De bästa biblioteken behöver också de bästa ledarna. Lunds kommun ska - initiera ett samarbete med Nätverket Lunds Universitets Bibliotek och BIVIL - utbildningen i biblioteks - och informationsvetenskap vid Lunds Universitet för att man i samverkan ska kunna utarbeta ett långsiktigt program för ledarutveckling och ledarförsörjning. Kultur - och fritidsnämnden ska - ansvara för att skapa en verksamhets och ledningsstruktur för Folkbiblioteken i 17 Lund där ansvar och befogenheter följs åt och möjliggör att personalens kompetens och erfarenhet kan utvecklas och tas tillvara i hela organisationen.

18 9. Uppföljning och utvärdering av biblioteksplanen Kultur och fritidsförvaltningen svarar för att samordna och driva arbetet med biblioteksplanen. Planen är ett underlag för att leda verksamheten i den riktning som anges för att nå biblioteksverksamhetens mål. För att veta om verksamheterna utvecklas i denna riktning är det viktigt med uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering bygger på att resultat lyfts fram som analyseras och bedöms. Lärandet som sker ligger till grund för nya åtgärder. Kultur - och fritidsförvaltningen ansvarar för att tillsammans med berörda samverkansparter utveckla modeller och verktyg för en processinriktad uppföljning och utvärdering. Denna process ska kopplas till kommunens årsanalys och andra övergripande styrdokument. Kultur och fritidsnämnden ska genom styrgruppen för Plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun - ansvara för uppföljning och utvärdering. Detta innebär att styrgruppen ska besluta på vilket sätt uppföljningen ska gå till och vilka områden som ska utvärderas samt tidsplan för såväl uppföljning som utvärdering 18