Beslutsärenden 1. Handlingsplan för hållbart markbyggande AKK2016/ Val av representant i styrelsen för Lindesjöns fiskevårdsområde KS 2017/13 3.

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunstyrelsen, tisdag den 31 januari 2017, kl 9:00 i Näset, kommunhuset OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Ledamöter Irja Gustavsson, ordförande (S) Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C) Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Vakant (C) Bengt Evertsson (MP) Helena Randefelt Sekreterare Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Göran Gustavsson (-) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim Nielsen (V) Vakant (SD) Johan Andersson (C) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Val av justerare Förslag: Ingrid Åberg (KD) med Susanne Karlsson (C) som ersättare. Justering sker måndag den 6 februari 2017 kl på sekreterarens rum. Dnr

2 Beslutsärenden 1. Handlingsplan för hållbart markbyggande AKK2016/ Val av representant i styrelsen för Lindesjöns fiskevårdsområde KS 2017/13 3. Svar på motion från Per Carlström (-) om koldioxidprogram i Lindesbergs kommun AKK2016/ Reviderade bolagsordningar, ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning av kommunens bolag AKK2016/ Översiktsplan för Lindesbergs kommun AKK2016/ Svar på medborgarförslag om belysning på gångbanorna från Tenorvägen och Basvägen samt gångvägen vid pulkabacken AKK2015/ Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet KS 2017/23 8. Delegationsärenden 9. Meddelanden

3 TJÄNSTESKRIVELSE AKK2016/444-3 Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Kommunstyrelsen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att detta svar nyttjas såsom remissvar Ärendebeskrivning Statens geotekniska institut har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en Handlingsplan för hållbart markbyggande. Nedan ur förordet på remissutgåvan. Samhället är nu i ett tidigt skede att utveckla praktiska lösningar för att anpassa stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat. Det är nödvändigt att göra snabba framsteg. Samhället måste ta fram bättre beslutsunderlag, inte minst för klimatförändringens effekt för markförhållandena i olika delar av Sverige. Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har Statens geotekniska insti-tut (SGI) tagit fram i bred samverkan med intressenter inom markbyggandet. Ambitionen med handlingsplanen är att i samverkan mobilisera mer handlingskraft genom att ge konkreta förslag på åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också i förlängningen bidra till Agenda Handlingsprogrammet är inte heltäckande för att vi ska nå ända fram med att klimatanpassa våra bebyggelsemiljöer eller annan infrastruktur. Med förslagen på insatser och arbetssätt kan vi ändå ta ett steg på vägen mot ett hållbart markbyggande. Det blir allt viktigare att ta hänsyn till markens byggbarhet tidigt i planeringsprocessen. Klimatanpassningen kommer att ställa än högre krav på geotekniska undersökningar av rätt kvalitet som är anpassade för ändamålet. Effektiva designprocesser med nära samarbete mellan olika intressenter inom byggbranschen är viktigt för att kunna optimera både förstärkningsåtgärder och konstruktion-er samt förhindra spridning av föroreningar. Handlingsplanen visar vägen för tre målsättningar fram till 2030 med inriktning på: ångsiktigt hållbara beslut om bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. n kan tas till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt de förväntade konsekvenserna på bebyggelse, an-läggningar och annan infrastruktur. att kunna hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat vid byggande och vid förvaltning av byggnader, anläggningar och annan infrastruktur. Remiss har skickats till bland andra Sveriges kommuner för att förankra processen brett i hela landet. Lindesbergs kommun har i princip inga större invändningar mot remissen. Dock bör vissa konsekvenser av vad valda initiativ ger i slutänden. Nedan förs ett kortare resonemang gällande skredrisker, men är allmängiltigt för flera andra områden. Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

4 2 På sid 16 i underlaget förs ett resonemang gällande hur man bör integrera klimatförändringens långsiktiga effekter ner till detaljplanenivå. Förslag är att MSB fortsatt karterar och tillgängliggör översiktliga stabilitetskarteringar. Då skalan över arbetet är omfattande kommer denna kartering säkerligen genomföras genom nyttjande av befintligt material såsom nationell höjddatabas och jordartskartor. Då det i ett planeringsskede är lekmän som skall ta hänsyn till denna kartering är risken stor att riskerna både över och undertolkas. Slänter markeras i underlaget som en geotekniskt kunnig planhandläggare kan bedöma risken från. Troligtvis är dock varken länsstyrelsens eller kommunernas handläggare bevandrade i ämnet vilket medför att processerna drar ut på tiden. Sena krav på kompletterande utredningar etc. som i vissa fall ej är relevanta för aktuella projekt. Således bör ett sådant kartunderlag utgöras av en relativt omfattande beskrivning av problematiken med ras och skred, samt vilka felkällor ett sådant översiktligt underlag är behäftat med. Den planeringsprocess som idag används inom detaljplanearbetet medför att allt mer skall tas hänsyn till i planarbetet. Det är för mindre kommuner ohållbart att nyttja experter inom alla områden inom planprocessen varför planförfattare naturligt blir generalister. Därav krävs stora krav på det underlag som skickas ut, samt medföljande information, för att planinsatsen, både på kommunal och länsstyrelsenivå, lägger sig på en nivå av begärda utredningar som är relevant i denna process. Risken är att det i alla lägen slås på stora trumman utifrån osäkerhet/okunskap i det befintliga ämnet varvid planarbetet blir onödigt tungrott och kostsamt. Handlingsplanen spänner generellt bågen väldigt högt med en väldigt omfattande vision. Risken är att det underlag som tas fram generellt blir för översiktligt för att vara behjälpligt i den lilla processen (byggnation). Att anpassa all byggnation i Sverige (tillkommande samt befintlig) är ett gigantiskt projekt. Eventuellt bör man dela handlingsplanen mot nybyggnation (gör rätt nu) och befintlig byggnation, och i den senare inrikta sig i steg ett mot samhällsviktiga åtgärder (sjukhus, infrastruktur, skolor etc). Ärendets beredning Jesper Almlöf Utvecklingsförvaltningen Jeanette Andersson Tf enhetschef Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Bilagor: Länk till remiss :

5 Sida 1 av 1 Kommun e-post - REMISS: Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Från: Till: Datum: Ärende: Kopia: Hemlig kopia: p Kerstin Konitzer <Kerstin.Konitzer@swedgeo.se> SGI <sgi@swedgeo.se> Dnr 2016/444 den 1 december :45 REMISS: Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Kerstin Konitzer <Kerstin.Konitzer@swedgeo.se> Kommun e-post Remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remissinstanserna listas i missivet som finns på Statens geotekniska instituts webbplats. Remissvaren ska ha kommit in till Statens geotekniska institut senast den 1 februari Yttrandet bör sändas via e post i wordformat för att underlätta bearbetningen av remissynpunkterna. Skicka svaren till sgi@swedgeo.se och med kopia till kerstin.konitzer@swedgeo.se. I remissen ligger att Statens geotekniska institut önskar få synpunkter på förslagen till åtgärder i Handlingsplanen för hållbart markbyggande. Handlingsplanen finns att hämta på Statens geotekniska instituts webbplats via följande länk sgi/vart samhallsuppdrag/klimatanpassning/handlingsplan for hallbart markbyggande/ På webbplatsen finns mer information om bakgrund och arbetssätt för hur handlingsplanen har tagits fram. Handlingsplanen är framtagen inom ramen för regeringens anslag 1:10 Klimatanpassning. Remissen innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Samtliga remissinstanser avgör på eget ansvar om de har några synpunkter att redovisa i ett svar. Frågor under remisstiden besvaras av Kerstin Konitzer, tfn Kerstin Konitzer (Strateg klimatanpassning) Statens geotekniska institut Avd Geoplanering och Klimatanpassning Olaus Magnus väg LINKÖPING Telefon: Mobil: SGI - På säker grund för hållbar utveckling Twitter Linkedin file:///c:/users/aes07.lindead/appdata/local/temp/xpgrpwise/584045adadm

6 Remiss Diarie nr ^cri Remiss av Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remissinstanser: l. Boverket 2. Centrum för klimat och säkerhet, Karlstad universitet 3. Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet 4. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet 5. Avdelningen för geologi och geoteknik, Chalmers tekniska högskola 6. Institutionen för byggvetenskap. Kungliga tekniska högskolan 7. Institutionen för geovetenskaper. Uppsala universitet 8. Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska högskola 9. P/L Svenska Miljöinstitutet 10. Movium, Sveriges lantbruksuniversitet 11. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 12. Statens väg- och transportforskningsinstitut 13. Stiftelsen Bergteknisk Forskning 14. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond 15. Sveriges Bygguniversitet 16. Energimyndigheten 17. Försvarsmakten 18. Havs-och vattenmyndigheten 19. Jordbruksverket 20. Lantmäteriet 21. Livsmedelsverket 22. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 23. Naturvårdsverket 24. Sametinget 25. Sjöfartsverket 26. Skogsstyrelsen 27. Statens fastighetsverk 28. Svenska kraftnät 29. Sveriges geologiska undersökning 30. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 31. Tillväxtverket 32. Trafikverket Statens geotekniska institut LINKÖPING Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 Tel: Fax: E-post: " sgi@swedgeo.se Bankgiro: Org.nr:

7 ^ Upphandlingsmyndigheten 34. Vinnova 35. Formas 36. Länsstyrelsen i Blekinge län 37. Länsstyrelsen i Dalarnas län 38. Länsstyrelsen i Gotlands län 39. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 40. Länsstyrelsen i Hallands län 41. Länsstyrelsen i Jämtlands län 42. Länsstyrelsen i Jönköpings län 43. Länsstyrelsen i Kalmar län 44. Länsstyrelsen i Kronobergs län 45. Länsstyrelsen i Norrbottens län 46. Länsstyrelsen i Skåne län 47. Länsstyrelsen i Stockholms län 48. Länsstyrelsen i Södemianlands län 49. Länsstyrelsen i Uppsala län 50. Länsstyrelsen i Värmlands län 51. Länsstyrelsen i Västerbottens län 52. Länsstyrelsen i Västemorrlands län 53. Länsstyrelsen i Västmanlands län 54. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 55. Länsstyrelsen i Örebro län 56. Länsstyrelsen i Östergötlands län 57. Stockholms läns landsting 58. Landstinget i Uppsala län 59. Landstinget Sörmland 60. Region Östergötland 61. Region Jönköpings län 62. Region Kronoberg 63. Landstinget i Kalmar län 64. Region Gotland 65. Landstinget Blekinge 66. Region Skåne 67. Region Halland 68. Västra Götalandsregionen 69. Landstinget i Värmland 70. Region Örebro län 71. Landstinget Västmanland 72. Landstinget Dalarna 73. Region Gävleborg 74. Landstinget Västemorrland 75. Region Jämtland Härjedalen 76. Västerbottens läns landsting 77. Norrbottens läns landsting 78. Sveriges kommuner och landsting 79. Sveriges kommuner 80. Avfall Sverige 81. Byggherrarna Sverige 2(3)

8 COWI 83. If Skadeförsäkring 84. IQ Samhällsbyggnad 85. JM 86. Länsförsäkringar 87. NCC 88. Norconsult 89. Peab 90. Skånska Sverige 91. SWECO 92. Swedish Green Building Council 93. SweMin 94. Svensk Försäkring 95. Svenska Geotekniska Föreningen 96. Svenskt Vatten 97. Sveriges Byggindustrier 98. Teknologiskt institut 99. Tyréns 100. Vattenfall Kraftproduktion AB 101. WSP 102. AF Remissvaren ska ha kommit in till Statens geotekniska institut senast den l februari Yttrandet bör sändas via e-post i wordformat för att underlätta bearbetningen av remissynpunkterna. Skicka svaren till sgi@swedgeo.se och med kopia till kerstin.konitzer@swedgeo.se. I remissen ligger att Statens geotekniska institut önskar få synpunkter på förslagen till åtgärder i Handlingsplanen för hållbart markbyggande. Handlingsplanen finns att hämta på Statens geotekniska instituts webbplats via följande länk På webbplatsen finns mer information om bakgrund och arbetssätt för hur handlingsplanen har tagits fram. Handlingsplanen är framtagen inom ramen för regeringens anslag 1:10 Klimatanpassning. Remissen innebär en inbjudan att lämna synpunkter. Samtliga remissinstanser avgör på eget ansvar om de har några synpunkter att redovisa i ett svar. Frågor under remisstiden besvaras av Kerstin Konitzer, tfn Charlotte Cederbom Avdelningschef 3(3)

9 Remissversion Bör ej hänvisas till. Arbetsmaterial. Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping dec 2016

10 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGI Publikation Hänvisa till detta dokument på följande sätt: xxxxxxx Beställning: Statens geotekniska institut Informationstjänsten Linköping Tel: E-post: Diarienummer: Uppdragsnummer: Ladda ner publikationen som PDF

11 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping 20xx

12 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

13 SGI Publikation xx REMISSVERSION Förord Statens geotekniska institut (SGI) vill uppmärksamma läsaren på att fortsatt avstämning mellan berörda intressenter och åtgärder i andra myndigheters handlingsplaner kommer göras under remissperioden för att åtgärderna ska vara harmoniserade då handlingsplanen beslutas. Undertecknad har beslutat att ge ut publikationen. Linköping i februari 2017 Namn Titel/funktion 5 (30)

14 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

15 SGI Publikation xx REMISSVERSION Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Handlingsplan för hållbart markbyggande Handlingsplanens ambition Utmaningar och möjligheter Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Vision och mål Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Samarbete för att genomföra handlingsplanen Samarbete och samordning Finansiering Kommunikation Uppföljning och utvärdering Uppföljningsplan Processindikatorer för utvärdering Resultat- och effektindikatorer för utvärdering Referenser...29 Bilagor 1. Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat (under utveckling) 2. Kommunikationsplan 3. Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer 7 (30)

16 SGI Publikation xx REMISSVERSION Sammanfattning Samhället är nu i ett tidigt skede att utveckla praktiska lösningar för att anpassa stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat. Det är nödvändigt att göra snabba framsteg. Samhället måste ta fram bättre beslutsunderlag, inte minst för klimatförändringens effekt för markförhållandena i olika delar av Sverige. Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram i bred samverkan med intressenter inom markbyggandet. Ambitionen med handlingsplanen är att i samverkan mobilisera mer handlingskraft genom att ge konkreta förslag på åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också i förlängningen bidra till Agenda Handlingsprogrammet är inte heltäckande för att vi ska nå ända fram med att klimatanpassa våra bebyggelsemiljöer eller annan infrastruktur. Med förslagen på insatser och arbetssätt kan vi ändå ta ett steg på vägen mot ett hållbart markbyggande. Det blir allt viktigare att ta hänsyn till markens byggbarhet tidigt i planeringsprocessen. Klimatanpassningen kommer att ställa än högre krav på geotekniska undersökningar av rätt kvalitet som är anpassade för ändamålet. Effektiva designprocesser med nära samarbete mellan olika intressenter inom byggbranschen är viktigt för att kunna optimera både förstärkningsåtgärder och konstruktioner samt förhindra spridning av föroreningar. Handlingsplanen visar vägen för tre målsättningar fram till 2030 med inriktning på: Ändamålsenliga digitala kunskapsunderlag samt verktyg för att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut om bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. Uppbyggnad av kompetens och kapacitet för hur ökad hänsyn kan tas till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt de förväntade konsekvenserna på bebyggelse, anläggningar och annan infrastruktur. Utveckling och kunskapsspridning av ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som krävs för att kunna hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat vid byggande och vid förvaltning av byggnader, anläggningar och annan infrastruktur. De konkreta förslagen till vad som behöver göras, hur det kan göras och vem som kan ta initiativ, anges för perioden fram till Åtgärderna ska följas upp och resultaten utvärderas för att utgöra fortsatt underlag till hur arbetet kan drivas vidare för kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och klimatanpassning av markbyggandet. Handlingsplanen ger förslag på åtgärder och aktiviteter för processerna i samhällsbyggandet samt hur kunskapsuppbyggnad och kommunikation kring ändrade markförhållanden kan utvecklas: Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. 8 (30)

17 SGI Publikation xx REMISSVERSION Figur 1 Sammanfattning av handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande (obs uppdateras med faktiska åtgärder i handlingsplanens slutversionen nu visas exempel generellt). 9 (30)

18 SGI Publikation xx REMISSVERSION Inledning 1.1 Handlingsplanens ambition Handlingsplanen för hållbart markbyggande har ambitionen att skapa en gemensam bild för samhällets olika intressenter med utmaningen att anpassa markbyggandet och den befintliga bebyggda miljön till ett föränderligt klimat. Ett hållbart markbyggande är en viktig förutsättning för ett framtida samhällsbyggande och de svenska tillväxtmöjligheterna. Förslaget till handlingsplan har tagits fram efter samråd med över 150 intressenter från mer än 60 olika organisationer. Med markbyggande avses alla typer av geotekniskt relaterade arbeten kopplat till planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning av byggnader och anläggningar. Med hållbart avses ett resurs-, och kostnadseffektivt markbyggande med utgångspunkt i ekosystemens funktion och människors behov. Handlingsplanen visar vägen till ett hållbart markbyggande genom att peka på möjligheterna med att ta ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen för att skapa en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande ta fram och sprida kunskap om hållbart markbyggande för att öka efterfrågan på klimatanpassat boende, fastigheter och annan infrastruktur klimatanpassa och utveckla infrastruktur, bebyggelsemiljöer och andra skyddsvärda områden för att säkra en god, hälsosam och attraktiv livsmiljö för landets invånare. Handlingsplanen visar på konkreta åtgärder och strategiska insatser för ökad effektivitet och hållbarhet i markbyggandet. Handlingsplanens förslag till vad som behöver göras, hur det kan göras samt vem som kan ta initiativ till insatserna beskrivs så långt det är möjligt kopplat till samhällets processer planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning. Byggande av transportinfrastruktur utmärker sig genom att planeringsfasen är en än mer långsiktig och långsam process samt genom tillåtlighetsprövningen. Större väg- och järnvägsprojekt ska enligt miljöbalken tillåtlighetsprövas av regeringen. Handlingsplanens avsikt är att det ska bli tydligare för intressenter inom kommunerna, länsstyrelserna, nationella myndigheter, forskningen, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet, vad som behöver göras och av vem för att en säker, attraktiv samt miljö- och klimatanpassad bebyggelseutveckling ska bli möjlig. Ingen aktör klarar det på egen hand, samarbete är en förutsättning. Inte minst näringslivet kommer att ha en betydelsefull roll när det gäller utveckling av nya system, tjänster och produkter. 1.2 Utmaningar och möjligheter Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter (Regeringens skrivelse 2015/16:87). Samhället ska också arbeta för att reducera katastrofriskerna i enlighet med det internationella Sendairamverket för katastrofriskreducering (UNISDR, 2015). Samhällsbyggandet behöver ta hänsyn till nya 10 (30)

19 SGI Publikation xx REMISSVERSION markförhållanden och markens lämplighet för byggnation. Samtidigt ger behovet av lösningar för att hantera klimatförändringens konsekvenser utrymme för innovationer i form av nya produkter och tjänster. Ett konkret exempel är dagvattenhanteringen som måste planeras och anpassas efter förändrade klimatförhållanden. Sverige har möjlighet att visa vägen för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Genom att både ny kunskap och nya lösningar genereras, kan exportmöjligheter skapas och därmed även gynna svenskt näringsliv samt ge arbetstillfällen. Att skapa förutsättningar för mer samordnade och effektiva insatser för klimatanpassning av markbyggandet är därför angeläget. Vad behöver vi anpassa byggandet till? Klimatet håller på att förändras (SMHI, 2015). Blötare vintrar och torrare somrar kommer att påverka markförhållandena och risken för översvämningar i redan bebyggda områden och det blir än viktigare att markförhållandena säkras vid nyexploatering. Klimatförändringens effekter ställer också nya krav för var det är mest hållbart att bygga och hur byggnader och infrastruktur ska placeras, dimensioneras och utformas, inklusive materialval. Vi behöver anpassa våra städer och byggnader till att klara av högre temperaturer, mer extremt väder och förändringar i nederbörd. En del kustnära samhällen och infrastruktur i södra och mellersta Sverige kommer att vara mycket utsatta vid förändringen av havsnivån. Det kan leda till stora skadekostnader. Tillsammans utgör den byggda miljön omkring halva nationalförmögenheten (Sveriges Byggindustrier, 2015). Hur påverkar klimatförändringen markförhållandena? Klimatförändringen och de förändrade hydrologiska förutsättningarna, ökad och intensivare nederbörd i många delar av landet, förhöjd grundvattennivå och översvämningar, kommer att öka risken för ras, skred och erosion. Vatten påverkar jordars stabilitet negativt genom att ett ökat vattentryck i marken minskar hållfastheten. Blötare vintrar med mer nederbörd kan orsaka förhöjda grundvattennivåer med försämrad stabilitet av marken som följd. Ökad nederbörd ger också ökad avrinning. Högre flöden i vattendrag ger en ökad erosion, vilket i sin tur kan påverka släntstabiliteten. Skred, ras och slamströmmar är de jordrörelser som kan drabba den bebyggda miljön med störst konsekvens och kan även innebära spridning av miljö- och hälsostörande ämnen om de skredande massorna är förorenade. Markens byggbarhet i ett föränderligt klimat Markens byggbarhet handlar bland annat om geologiska och geotekniska egenskaper, föroreningar i jorden, risker för ras, skred och erosion, sättnings- och översvämningsrisker och ekologisk funktionalitet. Klimatförändringen, övergången till ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och behovet av nya bostäder stora krav på hållbart markbyggande. Det blir allt mer viktigt att hänsyn tas tidigt i planeringsprocessen och det krävs utveckling inom många områden. Det gäller till exempel robusta material och produkter, plan- och byggprocesser med större miljö- och klimathänsyn, nya företagsoch marknadsmodeller, processer för omvandling av avfall till resurser samt att möjliggöra giftfria kretslopp. Ett hållbart markbyggande erbjuder därmed både utmaningar och möjligheter i samhällsbyggandet. 11 (30)

20 SGI Publikation xx REMISSVERSION Ansvar, organisation och samordning Det ligger ett stort ansvar på kommunerna för att hänsyn till föränderliga markförhållanden ska integreras i samhällsbyggandet. Ett hållbart markbyggande är i många avseenden komplext och ansvaret för åtgärder behöver förtydligas mellan den enskilde verksamhetsutövaren, kommunen, regionen och nationella myndigheter. Kunskap och kompetens Medvetenheten om klimatförändringen är numera stor och det finns mycket kunskapsunderlag att stödja klimatanpassningsarbetet på. Ändå är klimatanpassningsarbetet förknippat med många osäkerheter eftersom vi inte vet hur framtidens klimat eller samhälle kommer att se ut. De klimatscenarier som tas fram innehåller osäkerheter och förändras efterhand som forskningen framskrider och beroende på hur väl samhället lyckas med det utsläppsreducerande arbetet. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande kommer därför till viss del att handla om att fatta långtgående beslut under osäkra förutsättningar. Finansiering Få kommuner har särskilda medel avsatta för klimatanpassningsarbete. Själva skyddsåtgärderna är i många fall kostsamma investeringar och här finns idag vissa statliga medel att söka. Att besluta om långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Innovationer Det är viktigt att lyfta fram möjligheter med anledning av de utmaningar som finns för ett hållbart markbyggande. Det finns utrymme för innovationer som t ex utveckling av modeller som beslutsstöd för hur ändrade markförhållanden kan integreras i planering, robusta konstruktioner, byggmaterial och kostnadseffektiva system för kartering- samt övervakning av ändrade markförhållanden. 1.3 Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Handlingsplanen tar inte upp insatser för avvägning av hur mark används utifrån konkurrerande anspråk. Den omfattar heller inte åtgärder för hur t ex gamla vattendomar påverkar möjligheten till exploatering av attraktiva lägen för bebyggelse. Handlingsplanen har avseende anläggning av transportinfrastruktur en nära koppling till Trafikverkets handlingsplan för klimatanpassning. För tydlighetens skull där åtgärder berör markens stabilitet av t ex vägbankar återfinns åtgärderna även i SGI:s handlingsplan för hållbart markbyggande. Handlingsplanen för hållbart markbyggande tangerar även Skogsstyrelsens, Jordbruksverkets och Sametingets handlingsplaner som är under utveckling och där markförhållanden i ett föränderligt klimat är en viktig förutsättning. Frågor som rör t ex markens stabilitet eller andra produktionsförutsättningar beroende på markförhållanden inom skogs- eller jordbruksproduktionen hanteras inte i handlingsplann. För åtgärder kopplade till dricksvatten och information om jord- och bergarter hänvisar vi till SGU:s nationella handlingsplan samt till Livsmedelsverkets arbete med Handbok för dricksvattenförsörjning. För arbetet med att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat hänvisar vi till Naturvårdsverkets handlingsplan Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat (Naturvårdsverket, 2015). 12 (30)

21 SGI Publikation xx REMISSVERSION Målkonflikter Bebyggelsetrycket är generellt starkt i vattennära lägen och planläggning för nya bostäder nära hav, sjöar och vattendrag har ökat de senaste åren. De vattennära lägena med slänter ner mot ett vattendrag är kritiska ur stabilitetssynpunkt: dels kan stabiliteten vara bristfällig redan idag, dels kan den försämras genom ökad erosion och förhöjda vattenportryck i marken till följd av klimatförändringen. Om planering och anläggning inte utförs med aktsamhet kan belastning i form av byggnader och uppfyllnader försämra förhållandena än mer. Utbyggnadsplaner förekommer också inom låglänta områden där vatten riskerar att ansamlas vid kraftiga regn med påföljande risk att markens stabilitet försämras. Det kan uppstå målkonflikter vid lokalisering av bebyggelse och infrastruktur då en översvämning även kan påverka naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar. Det pågår även utbyggnad av turistanläggningar i fjällnära områden där problem kan finnas med stabilitet och erosion. De avvägningar som måste göras vid långsiktiga investeringar kan rymma målkonflikter. Om principen om att förändra t ex ett system i samband med normalt underhåll och reinvesteringar används så klimatanpassas successivt en del av systemen. Många gånger är det dock tal om system med mycket lång livstid varför utökade investeringsvolymer generellt är nödvändigt redan innan systemen tjänat ut. Fastigheter och annan infrastruktur kommer troligtvis också att behöva ett utökat underhåll. Risken för ökade skadekostnader är stor vilket gör det nödvändigt att utforma investeringar med lång livslängd så att de blir klimatsäkra även efter t ex 2050 eller 2100 beroende på anläggningens eller byggnadens förväntade livstid. 13 (30)

22 SGI Publikation xx REMISSVERSION Handlingsplan för hållbart markbyggande 2.1 Vision och mål Handlingsplanens vision tar sikte på år 2050 för att i förlängningen bidra till svenska och internationella klimatpolitiska målsättningar. Handlingsplanens mål tar sikte på år 2030 för att koppla an och bidra till målsättningarna enligt FN:s Agenda 2030 och Sendairamverket. Åtgärderna tar sikte på 2020 och bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen när de genomförs. Vision Den byggda miljön i Sverige är anpassad till ett föränderligt klimat samt människors behov att bo och färdas säkert samtidigt som stor hänsyn tas till miljö och natur. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och ett hållbart markbyggande bidrar till en hälsosam och attraktiv livsmiljö. Mål Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Kompetens och kapacitet om hållbart markbyggande utvecklas kontinuerligt och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. 2.2 Planering Den fysiska planeringen har avgörande betydelse för hur väl bebyggelsen och hanteringen av ökade vattenflöden kommer vara anpassad till ett föränderligt klimat. Den fysiska miljön sätter ofta gränsen för hur robust och flexibelt samhället är att möta de konsekvenser som ett föränderligt klimat för med sig. Inom samhällsbyggnad och fysisk planering medför dagens beslut konsekvenser på lång sikt, och vi måste planera så att strukturerna anpassas till förändrade fysiska förutsättningar och blir långsiktigt hållbara. Klimatförändringen påverkar ekosystemen och markförhållanden både direkt och indirekt genom förändringar i markanvändningen (Naturvårdverket, 2015). För att nå framgång måste hänsyn tas på alla plannivåer, från regional övergripande nivå ner till detaljnivå för både över- och undermarkbyggande, och inkludera vattenplanering. Beställare behöver ställa höga krav vid fysisk planering som har rätt kvalitet genom att vara anpassad för ändamålet och de lokala förutsättningarna. För att kunna utveckla effektiva, ändamålsenliga och långsiktigt hållbara anpassningslösningar på regional, kommunal och individuell nivå behövs såväl grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen liksom kunskap om effekter av hittills utförda åtgärder. 14 (30)

23 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera klimatförändringens långsiktiga effekter på markförhållanden på alla plannivåer (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser). Ta fram digitala kartunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat. Tillhandahålla ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer kan integreras genom att SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat kan tas fram genom att SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100-årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). 15 (30)

24 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden kan tillhandahållas genom att SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. 2.3 Projektering och byggande Det finns en stor potential att förbättra produktiviteten genom att ta större hänsyn till markförhållanden vid byggande och anläggning. Det finns också samhällsbesparingar att göra genom att minska skadekostnaderna på grund av fel och brister i byggprocessen. Redan idag uppgår skadekostnader i byggprojekt till ca 10 procent av byggkostnaden. De geotekniska relaterade skadekostnaderna bedöms utgöra en tredjedel av de totala skadekostnaderna kostnader som kan öka om inte klimatförändringens effekter på markförhållanden vägs in i byggprocessen. Geotekniska fel och brister kan dessutom leda till fatala skador. Att förebygga den typen av skador kan ge stora besparingar. Osäkerhet eller bristande underlag om geologiska och geotekniska förhållanden är viktiga orsaker till skadekostnaderna. För att säkerställa rätt kvalitet för klimatanpassad ny bebyggelse och infrastruktur krävs kompetenshöjande insatser inom myndigheter, kommuner och näringsliv. 16 (30)

25 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat i projektering och byggande. Projektera för och bygga robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat kan integreras i projekteringen för byggandet genom att Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. 17 (30)

26 SGI Publikation xx REMISSVERSION Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat kan åstadkommas genom att Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat. 2.4 Förvaltning Att klimatanpassa vår befintliga bebyggelse och infrastruktur är en utmaning. Ett stort antal byggnader och anläggningar är inte lokaliserade till geotekniskt säkra områden och heller inte anpassade ens till dagens klimat. Att anpassa redan befintliga strukturer är kostsamt. Strategier och lösningar för hur både byggnader och andra anläggningar kan renoveras och anpassas kostnadseffektivt till ett föränderligt klimat behöver utvecklas. Det kan också handla om att anpassa närområdet med olika skyddsåtgärder för att minska risken för negativ påverkan och skada på människor. Många åtgärder kan dock med fördel vidtas i samband med normalt underhåll och nyinvesteringar. Vad behöver göras? Ge byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden. Klargöra ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder. Använda blå- och grönstrukturer i och nära tätort som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar. Etablera en förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer. 18 (30)

27 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hur kan det göras och vem tar initiativ? Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet kan ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markens stabilitet genom att SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder kan klargöras genom att Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Blå- och grönstrukturer i och nära tätort kan användas som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar för att undvika att markens stabilitet försämras genom att Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. 19 (30)

28 SGI Publikation xx REMISSVERSION Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer kan etableras genom att SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat. SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. 2.5 Rivning och återställning När en byggnads eller anläggnings livslängd är uppnådd rivs den normalt för att ge plats till ny bebyggelse eller annan markanvändning. Inom byggsektorn skapas årligen en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Att minska uppkomsten av avfall och verka för en ökad återvinning av avfall är centralt för ett hållbart markbyggande. Framöver kommer det även finnas byggnadsverk eller hela bebyggelsemiljöer som inte tjänat ut, men som sannolikt inte är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt försvarbara att klimatanpassa. Det finns behov av att definiera kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för t ex underhåll, eller stabilisering av marken inte är försvarbart. Rivning och ersättning av byggnaderna blir då det enda hållbara alternativet. Bedöms lokaliseringen olämplig med anledning av markförhållandena kan ett beslut om reträtt behövas. Rivning och återställning av marken måste då ske. En verksamhet kan ha gett upphov till restavfall, förorenat byggmaterial eller markföroreningar som kan leda till krav på efterbehandling. Förorenade områden kan vara sårbara för jordrörelser och översvämningar vilket kan leda till en förvärrad föroreningssituation (spridning och exponering). 20 (30)

29 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Genomföra platsspecifika riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärdering och åtgärder med avseende på förorenat byggmaterial och eventuellt förorenad mark och naturolyckor. Utveckla stöd i planeringsprocessen för framtida behov av omlokalisering. Föra in klimatanpassning med ett livscykelperspektiv i markbyggandet. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor kan göras genom att SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner kan skapas genom att Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Markbyggandetkan klimatanpassas med ett livscykelperspektiv genom att Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. 21 (30)

30 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kunskapsuppbyggnad Forskning och utveckling i samverkan mellan universitet, institut, näringsliv, myndigheter och kommuner är en viktig nyckelfaktor i framtagandet av ny kunskap om klimatförändringens effekter på markförhållanden och därmed markens byggbarhet i ett föränderligt klimat samt en hållbar bebyggelseutveckling. Dagens samhällsutmaningar är tvärvetenskapliga och förutsätter samarbete över traditionella kunskapsämnen och discipliner, inklusive samhällskunskap. De här samhällsutmaningarna är också transnationella och kräver internationaliserad forskning, strategiska allianser och tvärvetenskapliga ansatser. Medverkan i internationella samarbeten, bred medverkan från näringsliv, myndigheter och medborgare, internationellt sammansatta projektteam och tvärvetenskapliga angreppsätt har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i samhällsbyggnadsforskning (Formas, 2015). Vad behöver göras? Utveckla kunskap och kompetens samt kommunicera behovet av att genomföra handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande enligt kommunikationsplanen (se kapitel 4 och Bilaga 2). Utveckla kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Utveckla kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur. Skapa bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. 22 (30)

31 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker. SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan kan skapas genom att Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 23 (30)

32 SGI Publikation xx REMISSVERSION Samarbete för att genomföra handlingsplanen SGI avser att driva arbetet vidare för hållbara insatser för klimatanpassning inom markbyggandet utifrån handlingsplanens ambitioner. Att fortsätta utveckla underlag och att ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra hållbara anpassningsåtgärder är nödvändigt. Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. Fortsatt dialog och kommunikation med intressenter och aktörer, för att skapa en bred bas och samsyn om vad som behöver göras och för att tydliggöra olika intressenters roller är nödvändigt. Det är viktigt att skapa en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett ändrat beteende i samhället. Det är en stor pedagogiskt uppgift och för genomförandet av handlingsplanen har en kommunikationsplan tagits fram (se kapitel 4 och Bilaga 2). 3.1 Samarbete och samordning Intressentdialogerna som genomförts under förarbetet med handlingsplanen pekar på stora samarbets- och samordningsbehov. Många intressenter välkomnar en helhetssyn och SGI uppfattar att det finns ett mandat från intressenterna att SGI ska arbeta för fortsatt samarbete och samordning i genomförandet av handlingsplanen. De insatser som föreslås i handlingsplanen för hållbart markbyggande bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, särskilt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Handlingsplanen har direkt bäring på etappmålet om att helhetssynen på markanvändningen ska öka och att samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts. Att samordna de insatser som föreslås i handlingsplanen med de förslag till åtgärder som t ex tas fram inom regeringsuppdragen om grön infrastruktur, klimatanpassning samt kommunikation om ekosystemtjänster är en viktig uppgift. 3.2 Finansiering Att motivera långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Därför måste nyttan med en aktiv klimatanpassning redan idag tydliggöras och motiveras. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen har ambitionen att vara realistiska och är till stor del sådana insatser som redan idag ingår i olika intressenters ansvar men arbetssätt och underlag behöver utvecklas. Att hitta kompletterande finansiering är därför nödvändigt. Genom att visa på vad som behöver göras, hur det kan göras och av vem eller vilka, har handlingsplanen som ambition att öppna upp för nya samarbeten och initiativ för samfinansierade projekt och andra lösningar. Regeringens förslag att inrätta ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande erbjuder nya möjligheter att utveckla kunskap och metoder för att anpassa markbyggandet till ett föränderligt klimat (Prop. 2016/17:50). Forskningsprogrammet som föreslås inrättas hos Formas, omfattar en ökning av Formas anslag med 75 miljoner till Regeringen har även föreslagit att ett tioårigt nationellt forskningsprogram om klimat inrättas vid Formas med ett anslag om 130 miljoner kronor till (30)

33 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för handlingsplanen för hållbart markbyggande (Bilaga 2). Avsikten med kommunikationen är att förankra handlingsplanen hos berörda intressenter och att öka kunskapen om hur samhället kan åstadkomma ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en enhetlig syn på hållbart markbyggande hos berörda intressenter och för att genomföra föreslagna åtgärder. Kommunikationen ska bidra till att tydliggöra olika aktörers roller. Handlingsplanen vänder sig till relevanta intressenter inom: Branschen: byggentreprenörer, geoteknik- och miljögeoteknikföretag, branschorganisationer. Akademin: forskare vid svenska lärosäten och forskningsinstitut. Offentlig förvaltning: tjänstemän och beslutsfattare på myndigheter berörda av samhällsbyggnadsfrågor (kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser och nationella myndigheter). Kunskap måste förpackas och spridas på olika sätt till olika målgrupper. Informations- och utbildningssatsningar ska inte bara ge ökad medvetenhet om hållbart markbyggande utan även beteendeförändringar som leder till handlingar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. För att handlingsplanen ska kunna genomföras, krävs delaktighet i form av att intressenter samarbetar kring insatser. Därför behöver information spridas i många kanaler, vid upprepade tillfällen och ge tillfälle till dialog kring genomförande. För att säkerställa att handlingsplanen blir förankrad och information om vad som behöver göras och av vem sprids i så har en kommunikationsplan tagits fram (Bilaga 2). 25 (30)

34 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljning och utvärdering Handlingsplanens uppföljningsprocess kommer pågå kontinuerligt. Målen och aktiviteterna formulerade i handlingsplanen integreras stegvis i SGI:s verksamhetsområden från och med SGI föreslås få huvudansvaret för koordinering av uppföljningen och utvärderingen. Stöd från de intressenter som föreslås genomföra insatser enligt handlingsplanen är dock nödvändigt för att få en rättvisande bild av utvecklingen. Uppföljning och utvärdering beskriver två skilda aktiviteter Uppföljning är en kontinuerlig granskning. Det är en vägvisning för att nå fram till ett mål. Är vi på rätt väg? Går det som planerat? Behöver kursen ändras? Behövs mer stöd för att försätta mot målet? Utvärdering är en efterhandsbedömning vid en viss tid. Har vi nått målet? Hur vet vi när vi har kommit dit, helt eller delvis? Är målet fortfarande relevant? Hur har processen gått och vilka lärdomer kan man dra av processen? Även om uppföljning och utvärdering är två skilda aktiviteter, kan de också ses som två olika faser av samma process. Uppföljning ska dokumentera och fastställa utsträckning av insatserna (tid, pengar, resurser) som allokeras för måluppfyllese samt de pågående aktiviteterna. Utvärderingsfasen granskar och utvärderar både (del)resultat/åtgärder och effekterna så väl som processen (Figur 2). Figur 2 Beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsprocessen. Exempel på frågor som kommer att beaktas vid uppföljningen och utvärderingen Vad ska följas upp och utvärderas? Varför? Hur? När? Vem/vilka ansvarar för datainsamling, sammanställning och analys? Hur sker återkoppling till utförarna? Hur ska resultatet användas? Vad händer sedan? Hur kan de ta lärdomar som utvärderingen ger tas tillvara och användas? Hur kan erfarenheter spridas till andra intressenter? 26 (30)

35 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljningsplan Uppföljning är en pågående bedömning av insatser och aktiviteter som görs för att uppnå angivna mål. SGI föreslår att aktiviteterna och input till aktiviteterna följs upp en gång per år i en workshop tillsammans med aktörerna som ansvarar för åtgärder samt myndigheterna som har utvecklat sina egna handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat. SGI tar huvud ansvar för koordineringen av uppföljningsworkshopen. Uppföljningsworkshop syftar till att kartlägga vilka aktiviteter som prioriterats och att identifiera de återstående utmaningana. Uppföljningen inkluderar en beskrivande bedömning av arbetet med att genomföra aktiviteterna. Går det som planerad? Varje uppföljningstillfälle dokumenteras, analyseras och lärdomarna kommuniceras till alla intressenter. Uppföljningsworkshop ger möjligheter för myndigheterna att stämma av med varandra och dra lärdomer från varandra i sitt genomförande av handlingsplaner. Uppföljningsanalyser ligger till grund för utvärderingen. Tabell 1 i Bilaga 3 anger exempel på aktiviteter och insatser som kommer följas upp samt vem som tar ansvar för uppföljningen, tidsramen och den föreslagna metoden för uppföljningen. 5.2 Processindikatorer för utvärdering Processindikatorer används i första hand för att spåra hur långt arbetet med att genomföra åtgärderna för ett hållbart markbyggande har kommit samt hur de kommer att bidra till de tre huvud mål. Handlingsplanens processindikatorer bedöms även kunna användas vid den nationella rapporteringen till EU och internationellt. Processindikatorer anger hur långt utföraren har kommit med åtgärder som specificeras i handlingsplanen. I likhet med arbetet kring Metod för uppföljning av det nationella klimatanpassningsarbetet i Sverige, bedöms genomförandet av åtgärderna utifrån om de är implementerade (grönt), på gång (gult), eller ej initierade (rött). Se tabell 2 i Bilaga 3. Åtgärderna utvärderas under den årliga uppföljningsworkshopen som arrangeras av SGI och genomförs tillsammans med berörda intressenter. 5.3 Resultat- och effektindikatorer för utvärdering I senare skede av handlingsplanens gnomförande används resultat- och effektindikatorer för att bättre förstå om åtgärder har lett fram till förväntade effekter eller oavsiktliga konsekvenser i målarbetet. Det kan vara svårt att mäta den verkliga effekten av en åtgärd eftersom det kan vara en tidsfördröjning mellan när åtgärden genomförs och när effekten kan mätas. Det kan också vara krångligt att härleda ett direkt orsakssamband mellan en åtgärd och dess inverkan. 27 (30)

36 SGI Publikation xx REMISSVERSION Därför har framförallt resultatindikatorer utvecklats för att utvärdera om handlingsplanens mål och åtgärder har haft genomslag i ett kortare tidperspektiv dvs. fram till Arbetet med att fastställa indikatorer och basnivåer fortsätter under 2017 när handlingsplanen börjar implementeras. Graden av måluppfyllelse (och eventuella effekter) kommer att utvärderas under Arbetet genomförs av relevanta intressenter och koordineras av SGI. Indikatorerna ska vara möjliga att mäta och realistiska. SGI samordnar processen med att ta fram basnivåer för måluppfyllelse. I största möjliga mån används befintliga data och sammanställningar för att ta fram basnivåer. Arbetet med basnivåer kan eventuellt koordineras med arbetet som den nya analysfunktionen som regeringen föreslagit ska inrättas vid Formas. Analysfunktionen ska sammanställa och kommunicera miljöforskning. Handlingsplanens utvärderingsarbete kan dra nytta av analysfunktionens arbete samt bidra till sammanställningen inom hållbart markbyggande. Utvärdering av måluppfyllelsen inkluderar hur målen har bidragit till att uppfylla Sveriges miljömål, Sendairamverket och målen enligt FN:s Agenda Tabell 3 i Bilaga 3 visar exempel på resultat- (och effekt-) indikatorer för handlingsplanens tre mål för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 28 (30)

37 SGI Publikation xx REMISSVERSION Referenser Fallsvik et al. (2007) Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Klimatförändringens inverkan i Sverige, Statens geotekniska institut Varia 571. Formas (2015) En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling- ett underlag till Sveriges forskningspolitik Naturvårdsverket (2015) Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat redovisning av regeringsuppdrag, NV Regeringens kommittédirektiv 2015:115 Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens skrivelse 2015/16:87, Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning. SMHI (2015) Klimatologi nr 14, Sveriges framtida klimat underlag till Dricksvattenutredningen. Statens geotekniska institut (2013) Effektivare Markbyggande- Förslag till handlingsplan , Regeringsuppdrag 2012, Linköping. Sveriges Byggindustrier (2015) Fakta om byggandet. UNISDR (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (2015) Sendai Framework for Disaster Risk Reduction Uppföljning av etappmålen 2016, Miljömålen årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål (30)

38 SGI Publikation xx REMISSVERSION

39 SGI Publikation 33 Bilaga 1 Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat Bilaga 1 är under utveckling. Den finns tillgänglig på vår webbplats, senast den 19 december 2016.

40 SGI Publikation 33

41 Bilaga 2 Kommunikationsplan

42 Kommunikationsplan Bakgrund Under 2016 har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram en nationell handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. En av ambitionerna med handlingsplanen, är att bidra till en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande. Handlingsplanen har tagits fram i brett samarbete med intressenter inom markbyggnad. Över 150 personer från privat sektor, kommuner, myndigheter och forskning har deltagit i dialoger. Utmaningar och möjligheter För att uppnå handlingsplanens mål och ambitioner behöver den kommuniceras brett. Kommunikationen ska bidra till ökad medvetenhet om hållbart markbyggande och stimulera till beteendeförändringar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. Kommunikationsinsatser behöver ske vid flera tillfällen, till många intressegrupper och på flera olika sätt. Ju fler budbärare, desto större är chansen att sprida budskapet och öka delaktigheten. Varje ambassadör som lyfter markbyggnadsfrågan ur hållbarhetsperspektiv, är viktig. Kommunikationen står inför flera utmaningar och möjligheter: Klimatförändringen väntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Nya produkter och tjänster fordrar kunskapsspridning. Samordnade insatser för klimatanpassning av markbyggandet behövs. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande handlar till viss del om att fatta långtgående beslut utifrån osäkra scenarier. Handlingsplanen innehåller åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också bidra till globala mål. Vad behöver göras? Insatser som leder till att intressenter inom markbyggandet (kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, forskning, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet) känner till handlingsplanen, åtgärder och hur de kan genomföras. Insatser som främjar samhällets förståelse för klimatförändringens effekter och konsekvenser på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Insatser som leder till ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen. Insatser som lyfter Sveriges roll som vägvisare för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Insatser som bidrar till att tydliggöra olika aktörers roller för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat i Sverige. Insatser som bidrar till att användare vet var de kan hitta kunskap om markbyggande och vem som ansvarar för olika processer.

43 Hur kan det göras och vem tar initiativ? Göra handlingsplanen tillgänglig för breda grupper. Genom tydlig och begriplig kommunikation göra det enkelt för olika användare att hitta kunskapen och tillgodogöra sig den. Genomföra riktade kommunikationsinsatser till intressenter inom markbyggandet men även till allmänheten samt inom internationella arenor. Informationen ska vara begriplig och sättas i ett sammanhang, som gör den relevant för intressenter och övriga användare. SGI genomför tillsammans med relevanta intressenter, kunskapshöjande insatser om klimatanpassning. SGI arrangerar utbildningar riktade till branschen och tjänstemän inom offentlig förvaltning om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Temakurs om klimatanpassning och kursen Geoteknik i kommunal verksamhet är exempel på kurser som finns i dag. Deltagande i nationella och internationella konferenser, nätverk och andra forum där markbyggnadsfrågor diskuteras, till exempel Klimatanpassning Sverige och ECCA Medverka med artiklar och annat innehåll i olika tidskrifter, nyhetsbrev eller i webbportaler. Exempel: Risk Consulting Magazine, Klimatanpassningsportalen. Pressaktiviteter. Statens geotekniska institut har ett stort ansvar för att ta initiativ till och koordinera kommunikationsinsatser i samarbete med andra aktörer. SGI har även ett ansvar i att vara tillgängliga och mottagliga för dialog efter att handlingsplanen lanserats. Övergripande budskap Vi behöver arbeta med klimatanpassning på flera nivåer för att anpassa det svenska samhället till ett föränderligt klimat, för att det ska vara säkert och hållbart att bo och färdas i framtiden. Intressegrupper Sveriges kommuner Regioner och landsting Länsstyrelser Nationella myndigheter Bygg- och anläggningsbranschen Branschorganisationer Konsultbolag Akademi Beslutsfattare på lokal, regional och central nivå Försäkringsbolag

44 Enskilda fastighetsägare och markägare Medborgare Media Internationella aktörer Kanaler och medieval Webb E-post Möten och konferenser Sociala medier Samverkansportaler Nyhetsbrev Arbetsmöten Nätverk Förslag på insatser för att sprida handlingsplanen Tryckt upplaga samt webbanpassad pdf, för spridning till breda grupper Pressinformation Engelsk version av handlingsplanen Kort film som sammanfattar åtgärder, roller och ansvar Artiklar i internationella tidskrifter Nationella konferenser Internationella konferenser Utskick till kommuner, regioner, landsting, myndigheter, bransch Kortversion av handlingsplanen

45 Bilaga 3 Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer

46 Tabell 1 Aktiviteter som kommer följas upp Kapitel Aktivitet Planering SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Planering Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Planering Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Planering Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Planering Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Planering Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. Planering SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. Planering Planering Planering Planering SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Planering Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). Planering SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. Planering SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. Planering SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. Planering SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. Planering SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. Planering SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat. Indata Ansvarig rapportering

47 Planering Planering Planering SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. Byggande Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Byggande Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. Byggande SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. Byggande SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Byggande Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. Byggande SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. Byggande SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. Byggande Byggande Byggande SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Byggande Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Byggande Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Byggande Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. Byggande SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Byggande Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Byggande Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. Byggande SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat.

48 Förvaltning SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Förvaltning Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Förvaltning Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Förvaltning Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Förvaltning Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. Förvaltning SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. Förvaltning SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. Förvaltning SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Förvaltning Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Förvaltning Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. Förvaltning SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Förvaltning Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Förvaltning Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. Förvaltning Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Förvaltning Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. Förvaltning SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. Förvaltning SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Förvaltning Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat.

49 Förvaltning SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Förvaltning Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. Förvaltning SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. Rivning SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Rivning Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Rivning Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Rivning Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Rivning Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. Rivning SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Rivning Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. Rivning SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. Kunskapsbyggnad Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Kunskapsbyggnad Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Kunskapsbyggnad Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Kunskapsbyggnad Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Kunskapsbyggnad Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker.

50 Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Kunskapsbyggnad Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Kunskapsbyggnad Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Kunskapsbyggnad Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat.

51 Tabell 2 Processindikatorer och åtgärder Processfas Åtgärd Planering Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer integreras i planprocessen (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser) Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat tas fram Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden tillhandahålls Projektering och byggande Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat integreras i projektering och byggande Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat sker Förvaltning Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder har klargjorts Blå- och grönstrukturer i och nära tätort används som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer har etablerats Rivning och återställning Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor görs Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner har skapats Markbyggandet klimatanpassas med ett livscykelperspektiv Kunskapsuppbyggnad Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet bedrivs Kunskapen om hållbart markbyggande samt kostnadseffektiva lösningar för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur utvecklas Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan utvecklas Kommunikation Implementerat (grönt) På gång (gult) Arbete ej initierat (rött)

52 Tabell 3 Resultat- och effektindikatorer Mål för hållbart markbyggande Resultat Indikator Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Antal digitala kunskapsunderlag finns för xx regioner i Sverige Täckningsgrad 2017 Kompetens och kapacitet utvecklas kontinuerligt om hållbart markbyggande och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning Antal lokala och regionala planerare som anser att de har tillräckligt med komptens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Antal lokala och regionala planerare 2017 som anser att de har tillräckligt med kompetens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar för att hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Antal intressenter som anger att de har kunskap om och använder resurseffektiva lösningar Antal intressenter 2017 som anger att de har kunskap om och kan använda resurseffektiva lösningar Basnivå Effekt indikator Basnivå

53

54 Statens geotekniska institut Postadress: Linköping Tel: E-post:

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 240 Dnr. 2016/433 Framtagande av översiktsplan för Lindesbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggnämnd att utarbeta förslag till ny översiktsplan för Lindesbergs kommun. Inriktningen är att planen ska behandlas i kommunfullmäktige under kvartal tre Projektplan för arbetet, inklusive kostnader, redovisas i kommunstyrelsen den 31 januari Politisk representation som följer arbetet utses vid kommunstyrelsens sammanträde den 31 januari Ärendebeskrivning Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 17 april 2007 efter ett beslut om uppdrag i kommunstyrelsen den 17 juni Kommunchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 24 november 2016 att kommunstyrelsen ska besluta att uppdra till Bergslagens miljöoch byggnämnd att utarbeta förslag till ny översiktsplan för Lindesbergs kommun. Inriktningen är att planen ska behandlas i kommunfullmäktige under kvartal tre Projektplan för arbetet, inklusive kostnader, redovisas i kommunstyrelsen den 31 januari Politisk representation som följer arbetet utses vid kommunstyrelsens sammanträde den 31 januari Ledamöternas förslag till beslut Pär-Ove Lindqvist (M) föreslår bifall till kommunchefens förslag. Meddelas för åtgärd: Bergslagens miljö- och byggnämnd Justerande Utdragsbestyrkande

120

121

122

123 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Dnr KS 2017/23-1 Kanslienheten Helena Randefelt Helena.Randefelt@lindesberg.se Kommunstyrelsen Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet till och med den 24 januari 2017 bifogad förteckning läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen antogs av kommunfullmäktige 194/2014. I bilaga 1 till Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen framgår det att som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige. Helena Randefelt Kommunsekreterare För kännedom: Kommunfullmäktige Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr

124 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet Förfrågan om flytt av Kägelbanan på Kyrkberget till Fingerboängs minigolfanläggning Kommunc hef Vissa lastbilschaufförer som parkerar vid Volvo-rakan och uträttar sina behov i påsar och kastar längs med vägkanten. Kan kommunen sätta upp en toalett eller finna någon annan lösning på problemet? Granskning av näringslivsverksamheten Kommunc hef 2015/496 Framtagande av planprogram för Dalkarshyttan BMB Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggförvaltning att ta fram ett planprogram för Dalkarlshyttan 2:1 del av, Björkhyttan 2:46, del av. 2015/69 Interkommunal ersättning för vuxenutbildning Kommunl edningsko ntoret 2014/537 Motion från Jonas Kleber (C) och Linde Svahn (S) om möjligheten att Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att revidera kommunstyrelsens delegationsordning inför år Kommunstyrelsen beslutar att ge 2015/166 KS 272/ / Uppdrag att tillsammans med handläggare för mark- och exploatering och planenheten redovisa möjligheter till flytt av kägelbanan enligt förslag från Nielsen i Torpa AB Uppdrag att undersöka frågan Kommunc Kommunstyrelsen uppdrar till hef kommunchef att arbeta fram en övergripande strategi för kommunens näringslivsarbete, som ska gälla från Mark- och exploateringsingenjören meddelar att han arbetar med ärendet. Näringslivschefen arbetat med frågan Arbete med revidering av delegationsordningen pågår. Ny VD för Linde Energi AB inväntas.

125 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd tanka biogas/fordonsgas i Lindesbergs kommun 2016/3 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 2016/43 Förslag till försäljning av industrimark 2016/97 Barnkonventionen i beslutsfattande 2015/68 Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) kommunchefen i uppdrag att under 2016 genomföra en förstudie om förutsättningar för ett tankställe för biogas i Lindesbergs stad och delägarskap i Biogasbolaget i Mellansverige AB. Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram en metod för hur det ska redovisas för kommunstyrelsen var i processen uppdragen befinner sig Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att lämna förslag på hur individuell prissättning på industrimark ska kunna göras av kommunstyrelsen. Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchef att utarbeta förslag till modell och arbetssätt för ett aktivt arbete med implementering av barnkonventionen och den ungdomspolitiska strategin. Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att utreda vem som äger frågan om investeringsmedel och driftskostnader för kommunens idrottslokaler. Folkhälsoteamet arbetar med frågan. 2

126 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag 2016/5 Resestipendium 2016 Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att revidera reglementet för resestipendium gällande marknadsföring och tidigarelagd ansökningstid. KS 8688 Beröm, förslag, klagomål och synpunkter Kommunc hef 2016/115 Mål- och budget Samtliga verksamhe ter 2016/115 Mål- och budget /115 Mål- och budget Barn- och utbildning snämnden Kommunc hef 2016/115 Mål- och budget Socialnäm nden KF 102/2016 KF Revidering av reglemente för tillväxtförvaltningens stipendier Revidering av bestämmelser om Tillväxtuts kottet Se över rutinerna för hur medborgarna får svar på inlämnade beröm, förslag, klagomål och synpunkter, och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på åtgärder. Effektivisera verksamheterna och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, samt arbeta med att stärka ledarskapet som ska leda till kompetenshöjning. Två gånger per år under år 2017 redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden ska nå ökad måluppfyllelse i grundskolan. Analysera behovet av arbetsmarknadsåtgärder för planperioden och föreslå åtgärder utifrån riktade nationella insatser. Återkomma till kommunstyrelsen med andra boendealternativ när man vet de faktiska kostnaderna. KF Se över nya reglementen och stipendier. De nya rutinerna ska utvärderas vid Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 3

127 Dnr Ärende 103/2016 ersättning till kommunalt förtroendevalda Strategi mot våldsbejakande extremism 2016/277 Uppdrag till nämnd Kommunc hef Revisionsrapport Internkontroll avseende hantering av bensinkort KLK/Eko nomienhet en 2016/58 Medborgarförslag om att organisera ett frivilligt system för fadderfamiljer för flyktingar Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana Kommunc hef Målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter Kommuns tyrelsen 2015/462 Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) årsskiftet 2017/ / /299 Beslut/uppdrag Kommuns tyrelsen KS Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder samt att implementera strategin i LindeBRÅs organisation Upprätta nya rutiner och riktlinjer avseende hantering av tankkvitton, fakturor och körjournaler. Leverantörerna avseende drivmedel kontaktas så att rätt pris faktureras. Internkontroll genomförs på att rätt attest är angiven i attestförtekning och ekonomisystem Införa ett faddersystem för flyktingar. Uppföljning i mars 2017 Kommunfullmäktige : Uppdrag till kommunstyrelsen att undersöka möjligheten att frigöra marken vid tennisanläggningen för exploatering av fastigheter. Kommunfullmäktige : Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra årlig demokratidag för ungdomar samt att kommunstyrelsen ansvarar för att 4

128 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) konkreta förslag från demokratidagar/medborgardialoger och liknande överlämnas till lämplig nämnd eller förvaltning för åtgärd inklusive återrapport. 2015/ / / /433 Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur Förslag till fördelning av anslutningsavgift för VA i Lindesby Kommuns tyrelsen Bergslage ns kommunal teknik Kommunfullmäktige : Kommunstyrelsen ansvar för att respektive frågor överlämnas till rätt instans KS : Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens kommunalteknik att se över den tidigare investeringen för VA i Lindesby och återkomma med förslag på fördelning av anslutningsavgift mellan Lindesbergs kommun och VA-kollektivet våren Svar på medborgarförslag om att Bergslage placera ut sittbänkar för promenad runt ns Ånässkogen fram till Stadsskogen 2 kommunal teknik KS : Framtagande av översiktsplan för Lindesbergs kommun KS : Bergslage ns miljö- Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens 2016/1kommunalteknik att placera sittbänk/sittbänkar vid sträckan Ånässkogen fram till Stadsskogen 2 efter samråd med Fastigheter i Linde AB. 5

129 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag och byggnämn d Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggnämnd att utarbeta förslag till ny översiktsplan för Lindesbergs kommun. Inriktningen är att planen ska behandlas i kommunfullmäktige under kvartal tre /355 Utvidgat verksamhetsområde för kommunalt VA, vatten och avlopp, Eksta Ängeby i Fellingsbro Bergslage ns miljöoch byggnämn d KS Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggnämnd att utvidga detaljplan för att inkludera ett utvidgat verksamhetsområde, Eksta Ängeby i Fellingsbro. 2016/390 Försäljning av del av Lindesby 1:11 samt nybyggnation av lokalgata Bergslage ns kommunal teknik KS Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens kommunalteknik att eftersöka medel för drift och underhåll av kommunala angelägenheter i området såsom, snörröjning etc, samt se över möjligheten av skötsel av Lindesby trädgård. Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 6

130

131 KS

132 Meddelande KS Personalchef Carina Fyrpihl Tfn: Till Kommunchef Kansli Förvaltningschefer Tjänsteförrättande personalchef Under min semester förordnas som personalchef 27 december - Karin Bergström-Ingvarsson december - Ingela Björkman 2-5 januari Maria Elisson Följande mandat förordnas: - förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38, lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - förmåner vid ledighet för fackligt uppdrag - arbetsfördelning inom egen förvaltning (kommunledningsstaben, personal) Carina Fyrpihl Personalchef Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

133

134 DELEGATIONSBESLUT KS Kommunledningskontoret Christer Lenke Tf kommunchef januari 2017 Gunilla Sandgren utses till tf kommunchef under min ledighet januari Christer Lenke Kommunchef Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Plusgiro Bankgiro Organisationsnr:

135 KS 2017/17-2

136 KS 2017/18-2

137 KS

138 KS

139 KS

140

141 Sida 1 av 1 Kommun e-post - Information gällande Migrationsverkets kommande boendeavvecklingar i Region Mitt KS Från: GB-RegionMItt-ExternInformation <regionmittexterninformation@migrationsverket.se> Till: "'gavle.kommun@gavle.se'" <'gavle.kommun@gavle.se'>, "'hofors.kommun@hof... Datum: den 12 december :23 Ärende: Information gällande Migrationsverkets kommande boendeavvecklingar i Region Mitt Kopia: GB-RegionMitt <regionmitt@migrationsverket.se>, Lasse Brånn <lasse.brann... Hemlig kopia: Kommun e-post Bifogade filer: Brev till Sveriges myndigheter i region mitt pdf Hej! Bifogat finns ett brev med information från Migrationsverket (diarienummer ) till samtliga av Region Mitts kommuner, landsting samt länsstyrelser innehållande information om kommande boendeavveckling för direktupphandling 9 och 7. Med vänlig hälsning Petra Lindh Verksamhetsexpert Migrationsverket Region Mitt Kansliet Box Uppsala Telefon file:///c:/users/aes07.lindead/appdata/local/temp/xpgrpwise/584edd20adm

142 Diarienummer: Migrationsverket minskar antalet boenden Färre personer söker asyl i Sverige, och det innebär att Migrationsverkets behov av boendeplatser för asylsökande fortsätter att minska. Just nu planerar vi för att kunna minska med platser till och med 20 maj Vi planerar för att: personer ska kunna byta boende I första hand erbjuda boende i egna lägenheter och kollektiva boenden I andra hand erbjuda tillfälliga boenden som drivs av leverantörer som vi har ramavtal med. Boenden med självhushåll kan vara kvar så länge som möjligt inom avtalsperioden. Föra en dialog med de som berörs när boenden ska stängas. Hjälpa människor att flytta till nya boenden i etapper för att skapa framförhållning Vi uppskattar att planeringen är klar till mitten av januari I Migrationsverkets senaste prognos bedömer myndigheten att behovet av boendeplatser fortsätter att minska under 2017 fram till och med Prognosen bedömer också att myndigheten under hösten 2017 inte behöver upphandlade platser alls. Migrationsverket har just nu fler upphandlade boendeplatser än vad som behövs. Därför är inriktningen att avveckla boendeplatser på direktupphandlade boenden. Sedan i juli 2016 har drygt människor som söker skydd i Sverige fått ett annat boende när cirka 100 tillfälliga asylboenden har stängts. Under första halvåret 2017 fortsätter Migrationsverket att stänga ytterligare cirka 180 tillfälliga boenden. Det innebär att cirka personer kan behöva byta boende. Flyttar kommer att planeras för att genomföras under februari till maj. Så långt det går erbjuder Migrationsverket ett boende i närområdet. När det inte går erbjuds boende i andra kommuner där det finns lediga boendeplatser. Det innebär att antalet asylsökande kommer att minska i vissa kommuner, och öka i andra. Mer information i mitten av januari 2017 Så snart planeringen är klar kommer vi att ge de myndigheter och aktörer som berörs mer information. Vi kommer också att bjuda in till ett informationsmöte i januari.

143 Kontakta oss gärna! Välkommen att kontakta våra representanter om du har frågor som rör din kommun. Läs gärna mer om avvecklingen på vår webbplats: Med vänliga hälsningar, Magnus Önnestig, tillförordnad regionchef Er kontaktperson i Region Mitt: Lasse Brånn Telefon: Mejl: regionmitt@migrationsverket.se Leverantörs- och upphandlingsfrågor Per Sörensen Telefon: Mejl: per.sörensen@migrationsverket.se

144 Diarienr: S AKK2015/ Stadsarkitektkontoret Frida Nilsson Fysisk planerare LAGAKRAFTBEVIS Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, Lindesbergs kommun, Örebro län Kommunfullmäktige i Lindesberg beslutade den 24 maj 2016 att anta rubricerad detaljplan. Beslutet vann laga kraft den 16 december Frida Nilsson fysisk planerare Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Organisationsnr Kungsgatan Lindesberg Kungsgatan 41 Gamla Kirurgen vxl fax info@bmb.se (1)

145 Sida 1 Fastighetsförteckning Ärendenummer O Handläggare Johan Friman Ärende Fastighetsförteckning till detaljplan för Torp 24:5 m fl (Tallen) i Frövi Kommun: Lindesberg Län: Örebro Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Torp 1:127 Lindesbergs kommun Fastigheten är även belägen utanför området LINDESBERG Torp 24:5 Tommy Rosenback Kyrkvägen FRÖVI Ing-Britt Rosenback Kyrkvägen FRÖVI Torp 24:6 Bert Olof Andersson Gruvgränd 4 Lgh FRÖVI Torp 24:8 TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB FARSTA Fastigheten är även belägen utanför området. Torp 25:5 Riksbyggens KHF Tallen Ek.för. c/o Riksbyggen Radiatorvägen ÖREBRO Fastigheten är även belägen utanför området. Marksamfälligheter inom området (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) Inga kända Anläggningssamfälligheter inom området (Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV) Inga kända

146 Lantmäteriet O Sida 2 Rättigheter inom området (servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde, fiskevårdsområde, rättigheter mineral/torv) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Fjärrvärme. Ledningsrätt Rättigheten belastar även utanför området. Till förmån för: Linde Energi AB Adress ej angiven i fastighetsregistret. Belastar inom planområdet: Torp 1:127 Torp 25:5 Ägare och adresser: se Fastigheter inom området Belastar utanför planområdet (fler belastade fastigheter finns): Torp 23:2 Torp 23:7 Torp 23:8 Torp 24:2 Torp 24:4 Torp 24:7 Torp 25:6 Ägare och adresser: se Fastigheter utanför området Starkström Ledningsrätt Till förmån för: Linde Energi AB Adress ej angiven i fastighetsregistret. Belastar (fler belastade fastigheter finns): Torp 1:127 Ägare och adress: se Fastigheter inom området 18-FRÖ Vatten och avlopp Ledningsrätt Till förmån för: Lindesbergs kommun LINDESBERG Belastar: Torp 24:5 Fastigheter utanför området Ägare och adress: se Fastigheter inom området

147 Lantmäteriet O Sida 3 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Torp 23:1 Halbeco Fastigheter Frövi AB Mossboda FRÖVI Torp 23:2 Johan Södergren Änggatan FRÖVI Frida Evaldsson Änggatan FRÖVI Torp 23:6 Alf Gustaf Jerry Holmström Rabostan FRÖVI Ann-Marie Holmström Rabostan FRÖVI Torp 23:7 Robert Nordblad Vannebodagatan FRÖVI Torp 23:8 Jan Hagberg Vannebodagatan FRÖVI Torp 24:2 Peter Andersson Gruvgränd 3 Lgh FRÖVI Jenny Holmberg Gruvgränd 3 Lgh FRÖVI Torp 24:3 Sören Zerrander Vannebodagatan FRÖVI Monika Zerrander Vannebodagatan FRÖVI Torp 24:4 Jessica Gruvald Gruvgränd FRÖVI Claes Gruvald Gruvgränd FRÖVI Torp 24:7 Hans-Olov Rune Körberg Näsbygatan FRÖVI Övrigt

148 Lantmäteriet O Sida 4 Fastigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Torp 25:6 Anders Gruvald Gruvgränd FRÖVI Övrigt Marksamfälligheter utanför området Inga kända Anläggningssamfälligheter utanför området Inga kända Rättigheter utanför området Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress 18-NÄS-197 Ändamål Avlopp Officialservitut (oregistrerat) Till förmån för: Torp 24:3 Ägare och adress: se Fastigheter utanför området Belastar: Torp 24:4 Ägare och adress: se Fastigheter utanför området Länsväg 831 Vägrätt Nyttjanderätt Till förmån för: Trafikverket Region Öst Box ESKILSTUNA Upplysning Utredningen saknar servitut som eventuellt tillkommit genom vattendom eller liknande. Vidare saknas eventuellt avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning. Utredningen saknar rättskraft. Fastighetsförteckningen upprättad av Johan Friman

149 Stadsarkitektkontoret PLANBESKRIVNING Plan nr 447 Diarienr: S LAGA KRAFT ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, Lindesbergs kommun

150 Diarienr: S Stadsarkitektkontoret Frida Nilsson fysisk planerare ATAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi, Lindesbergs kommun INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder, lägenheter, i form av två lamellhus i 5 till 6 våningar inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder, lägenheter, i form av två lamellhus i 5 till 6 våningar inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6. De båda lamellhusen är anpassade till terrängen och är sammanlänkade i markplan med en förbindelsegång, korridor. Byggnaderna kommer sammanlagt att inrymma cirka 39 lägenheter med förhöjd standard, och utgör ett så kallat trygghetsboende. Angöring med bil och cykel till de nya bostäderna kommer främst att ske från Vannebodagatan. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Detaljplanen för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) handläggs med så kallat utökat förfarande. Detta förfarande är aktuellt då detaljplanen bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådstiden är minst tre veckor. En Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Organisationsnr: Kungsgatan Lindesberg Kungsgatan 41 Gamla Kirurgen vxl fax info@bmb.se (19)

151 Diarienr: S kungörelse ska göras inför samrådet och efter samrådet görs en samrådsredogörelse som redovisas i samband med granskning. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten. Granskningstiden är också minst tre veckor. Synpunkterna från granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen antas detaljplanen av kommunfullmäktige. Efter tre veckor vinner beslutet om antagande laga kraft om det inte överklagas. Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. PLANDATA Karta. Blått fält visar planområdets avgränsning och läge i centrala Frövi. Bildkälla: raa.se Planområdet ligger i sydöstra Frövi, söder om järnvägen och Vannebodagatan. Området omges av ett mindre antal villor och naturmark. Väster om området begränsas det av en fotbollsplan. Planområdet utgörs av fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 samt del av 1:127 och 25:5. Planområdet är cirka 4800 m2 stort. Alla de inblandade fastigheterna ägs i dagsläget av Lindesbergs kommun. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Genomförandet av detaljplanen innebär att redan ianspråktagen och bebyggd mark ges samma användning, bostäder, men med en högre exploatering. Den föreslagna bebyggelsen kommer 2 (19)

152 Diarienr: S innebära en förändring i stadsbilden till följd av byggnadernas volym, höjd och utbredning. Under byggtiden finns risk för störning till följd av sprängning av berg, transporter osv. Efter färdigställandet bedöms förändringen inte innebära någon sådan negativ inverkan. Den planerade bebyggelsen bedöms ej medföra någon betydande påverkan på naturvärden eller kulturmiljövärden eller att några miljökvalitetsnormer överskrids. Då planförslaget inte bedöms innebära någon betydande påverkan på miljön som avses i 6 kap 11 miljöbalken har inte någon miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Planområdet eller dess närområde omfattas inte av något riksintresse. I utkanten av Frövi finns Hinseberg, en herrgårdsmiljö från 1800-talet, som är av riksintresse för kulturmiljövård (RK39). Järnvägen genom Frövi är av riksintresse. Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Kil och Gävle är av nationell betydelse och är ett utpekat strategiskt godsnät. Godsstråket genom Bergslagen ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse. Stråket sträcker sig mellan Storvik och Mjölby. Då banan är av riksintresse är även järnvägsstationen i Frövi med resandeutbyte av riksintresse. ÖVERSIKTSPLAN Den kommuntäckande översiktsplanen som antags av kommunfullmäktige den 17 april 2007 är i vissa delar styrande över den områdesplan, som räknas som en fördjupad översiktsplan, som upprättades för Frövi under 80-talet. Arbetet med någon ny fördjupad översiktsplan för Frövi pågår inte. Pågående detaljplanarbete är förenligt med de övergripande riktlinjer som finns i den kommunomfattande översiktsplanen. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Planområdet omfattas av tre olika gällande detaljplaner samt ett tillägg, se bild nästkommande sida. Detaljplan 316, laga kraft i februari 1990, medger bostäder i två våningar och att suterrängvåning får anordnas. Detaljplan A19, laga kraft oktober 1963, samt detaljplan A13, laga kraft juli 1957, tillåter bostäder i öppet byggnadssätt i två våningar. Tillägget med plannummer 430 vann laga kraft i maj 2013 och innebar att fastighetsindelningsbestämmelserna upphävdes inom planområdet dvs. de områden som är markerade med röd linje på bild nedan. 3 (19)

153 Diarienr: S Karta: Gällande detaljplaner För området finns gällande fastighetsindelningsbestämmelser från 1958 (Förslag till ändring av tomtindelning för del av kvarteret Linden, B 262). Tomtindelningen upprättades när sådana planer var obligatoriska inom stadsplanelagda områden. Något behov av tomtindelning för berörda fastigheter bedöms inte föreligga. Tomtindelningsbestämmelserna kommer att försvinna för fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 i samband med beslut om antagande av den nya detaljplanen. De fastigheter som planläggs för det nya bostadshuset, Torp 24:5, 24:6 samt del av Torp 1:127, kan sammanföras med fastigheten Torp 25:5 (Tallen) alternativt sammanläggas till egen fastighet. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OMRÅDESSTRUKTUR Frövi är en tätort vid sjön Väringen. Bebyggelsen är småskalig och består mestadels av småhusbebyggelse, friliggande villor i en till två våningar, samt i de centrala delarna av orten av flerfamiljshus i två till tre våningar. Flerfamiljshusen är företrädesvis uppförda i puts eller tegel. Huvudgatorna utgörs av Bergslagsvägen, infarten från norr, Centralvägen som genomkorsar orten i öst-västlig riktning samt av Järnvägsgatan. Det är huvudsakligen bebyggelsen längs med Järnvägsgatan och längs delar av Centralvägen som utgör centrum i Frövi. Verksamheter och service finns även spridda på andra platser inom orten. Större arbetsplatsområden, verksamheter, finns huvudsakligen lokaliserade i den västra delen av orten, Frövifors och Mariedal. Samhället genomkorsas av järnvägen i öst-västlig riktning. MARK OCH VEGETATION Terrängen inom kvarteret Tallen och Linden är kuperad. Den högsta punkten är i mitten av Gruvgränd i höjd med fastigheten Torp 24:4. En kraftig brant i nordvästlig/sydöstlig riktning genom kvarteret Linden gör att marken utefter Vannebodagatan är plan och i nivå med gatan. Grönstrukturen inom planområdet består huvudsakligen av anlagda trädgårdar (gräsmattor, olika fruktträd, björkar och blommor) samt ett icke hävdat parti utefter Vannebodagatan. Den föreslagna bebyggelsen innebär att en större andel av den mark som i dagsläget består av gräsbevuxna ytor utefter Vannebodagatan kommer att hårdgöras för parkering. För att balansera intrycket av de hårdgjorda ytorna kan carportar och miljöbod med fördel förses med 4 (19)

154 Diarienr: S så kallade gröna tak. Parkeringsytorna kan också förses med gröna element som träd och buskar. Befintlig höjdskillnad som löper genom fastigheten planeras att i stora delar behållas men omformas som en ängsslänt. Skyddande vegetation i form av buskar och träd föreslås planteras i fastighetsgräns mot öst (Torp 24:7) och väst (Torp 24:4 och 24:3), för att minska direkt insyn. Entréområden, både mot Vannebodagatan och Gruvgränd, bör ges en prydlig grön utformning, gärna innehållande olika växter. RADON Enligt dokumentation hos Lindesbergs kommun ingår planområdet i ett område med låg risk för radon. Kompletterande radonundersökningar erfordras. Byggnad ska utföras på så sätt att grunden säkras mot radon såvida radonundersökningen inte visar på annat. GEOTEKNINSKA FÖRHÅLLANDEN I områdets södra del består jorden delvis av berg i dagen och ytliga lager av sand och morän ovan berg. I riktning mot norr ökar jorddjupet och lösare lagrad lera förkommer. I områdets mellersta och norra del förekommer torrskorpefast lera i mäktigheter varierande mellan ca meter och som underlagras av lösare lagrad lera i mäktigheter varierande mellan 0-3 meter. Lerans sättningsförhållanden har uppmätts och det förväntas inga konsolideringssättningar vid anläggandet av hårdgjorda ytor. Grundläggning för planerad bebyggelse bedöms kunna utföras med platta på mark på ny fyllning ovan naturligt lagrad morän. FÖRORENAD MARK Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Planområdet berörs av ett markavvattningsföretag som heter Frövi Station (18-NÄS-78). Företaget bildades genom en förrättning 1905, och gäller med samma rätt som en vattendom till dess att en ny dom meddelas via Miljödomstolen, eller att företaget upphör. Syftet med dessa markavvattningsföretag var att förbättra markavvattningen av marken för att skapa odlingsmark. Kostnaden fördelades på fastighetsägarna inom markavvattningsomradet. Ett upphävande av markavvattningsföretaget verkar rimligt då det kan antas vara inaktuellt. Denna process drivs oberoende av detaljplaneprocessen. Planens genomförande innebär inte åtgärder som strider mot förrättningens syfte. KULTURMILJÖVÄRDEN/FORNLÄMNINGAR Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök finns det inte några kända fornlämningar inom kvarteret Linden och Tallen. Om fornlämningar skulle påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Det finns ingen bebyggelse inom planområdet som har klassats som bevarandevärd. I närområdet, cirka meter nordväst om planområdet, finns Frövi stationsbyggnad som 5 (19)

155 Diarienr: S är en rest av det forna järnvägssamhället. Frövi var under en period en stor tågbytespunkt. Bebyggelsen har bevarandevärde och står under antikvarisk kontroll. BEBYGGELSEOMRÅDEN/BEBYGGELSE (BEFINTLIG OCH NY) Bebyggelsen i och kring planområdet består av både bostadsbebyggelse, verksamheter och offentliga lokaler som är uppförda under olika tidsepoker. Byggnaders storlek (volymer), dess karaktär och arkitektonisk stil är därför skiftande. Äldreboendet Tallen, som ligger utefter Gruvgränd (södra sidan), är en byggnad i tre våningar med fasader i betongelement i ljusa kulörer och med sadeltak. Norra sidan av Gruvgränd inleds med gaveln på Folkets hus, en två till tre våningar hög sluten tegelfasad med sockel i sten. Fasaderna är bearbetade och teglet är i övrigt vackert murat kring fönster och i takfot. Takmaterial är plåt. Där efter följer två friliggande villor, två våningar höga, och med olika fasadmaterial och utföranden. I slutet på gatan finns en industribyggnad som troligtvis innehåller en kontorsdel som är i en våning och med fasader i tegel och resterande del är ett garage med fem portar. Tvärs över gatan, jämte äldreboendet Tallen, finns en äldre stuga i två våningar med röda träfasader med vita knutar och fönsterfoder. Bebyggelsen utefter Vannebodagatan utgörs liksom Gruvgränd inledningsvis av Folkets hus, se beskrivning ovan, samt av centrumbebyggelse i form av tre våningar höga byggnader i tegel med utanpåliggande balkonger. Bottenvåningen inrymmer Folktandvård och Vårdcentral och övriga våningar inrymmer lägenheter. Centrumbebyggelsen är modernistisk i sitt uttryck och tidstypisk för sin samtid. Utmed norra sidan av Vannebodgatan ligger ett mindre flerfamiljshus i två våningar (ljus puts) och friliggande villor i en till två våningar. Gatan avslutas med ett minnesmärke. På Vannebodagatans södra sidan finns efter Folkets hus en asfalterad parkeringsplats, grönytor i form av ej exploaterad mark och till sist Körbergs möbler. Byggnadsdelen som inrymmer affären är i två våningar och med fasader mestadels i ljus plåt. Sammanbyggt med affären finns ett bostadshus i en våning, med fasader i rött tegel och mörkt trä. Taket är ett sadeltak med mörka betongpannor. Bild: Äldreboendet Tallen, t.h, samt fickparken vid korsningen Järnvägsgatan och Centralgatan 6 (19)

156 Diarienr: S Bild: Villa utefter Gruvgränd, norra sidan (Äldreboendet Tallen syns i bakgrunden) Bild: Gatuvy från Gruvgränds vändplan mot väster. Bild: Småhusbebyggelsen på norra sidan om Vannebodagatan 7 (19)

157 Diarienr: S Bilder: T.v. Affärsdelen Körbergs möbler, t.h. bostadsdelen. Byggnaderna sitter samman På platsen planeras två flerfamiljshus, lamellhus, i fem till sex våningar. Det ena av husen placeras med långsidan mot Gruvgränd. Byggnaden tar upp delar av höjdskillnaden inom tomten vilket resulterat i att byggnaden är 4 våningar hög mot söder, Gruvgränd, och 5 våningar mot norr. Därutöver finns också en källarvåning som genom en förbindelsegång binder samman den södra byggnaden, utefter Gruvgränd, med lamellhuset som är placerat närmst Vannebodagatan. Den norra byggnaden är placerad direkt nedanför branten. Byggnaden är genomgående 6 våningar hög. I detaljplanen regleras högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan till +60,5 meter för de båda byggnaderna. Nockhöjd är den högsta delen på byggnadens takkonstruktion, oavsett vilken typ av takkonstruktion som byggnaden har. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och antenner räknas inte in. Eftersom markförhållandena är mycket oregelbundna inom fastigheten används plushöjd i förhållande till ortens nollplan. Byggnadernas volymbehandling och utformning ska bidra till att minska det storskaliga intrycket av byggnaderna samt ger dem ett elegant uttryck. Fasaderna föreslås vara i en ljus kulör i puts eller tegel för att anknyta till omgivande bebyggelse. Detaljer och nischer föreslås kläs med träpanel alternativt ett skivmaterial. Balkonger glasas in och ges fronter i glas, förslagsvis i en kulört grön färg och entrébalkonger ges fronter i en djupröd nyans. Entréer markeras för att öka orienterbarheten samt ges en inbjudande och välkomnande utformning. Taket på byggnaderna ges en flack lutning. Högsta tillåtna taklutning regleras i detaljplanen till 15o. Takmaterialet bör vara i plåt i mörk kulör alternativt i papp. Sammanlagt kommer byggnaderna att innehålla cirka 39 lägenheter, mestadels tvåor men också några treor och en etta. I föreslagna byggnader vetter lägenheterna mot väster, öster och söder. Det finns inga lägenheter som vetter direkt mot den bullerutsatta sidan mot norr. Detta för att klara gällande bullerriktlinjer. 8 (19)

158 Diarienr: S Bild: De föreslagna nya byggnaderna sett från Gruvgränd. Inglasade balkonger vetter mot söder. Bild: De nya byggnaderna sett från Vannebodagatan. Vy mot sydväst. Bild: De nya byggnaderna från Vannebodagatan. Vy mot sydöst 9 (19)

159 Diarienr: S De båda byggnaderna planeras att länkas samman med en förbindelsegång i marknivå. Förbindelsegångens fasader ges en öppen och transparant gestaltning medan taket planeras utformas som ett grönt tak med växtlighet. Komplementbyggnader som carport och miljöbod kommer att förläggas i den norra delen av tomten, utefter Vannebodagatan. Dessa byggnader kommer utgöra entrén till området och ska ges en medveten och omsorgsfull gestaltning. För att stärka den gröna karaktären inom fastigheten kan tak utgöras av så kallade gröna tak. Även taken på planerade carportar inom fastigheten Torp 25:5, äldreboendet Tallen, kan med fördel utformas som så kallade gröna tak. Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnader som carport och miljöbod regleras till 3,5 meter på plankartan. SERVICE (OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL) Frövi centrum är huvudsakligen lokaliserat utefter Järnvägsgatan. Här finns bibliotek, vårdcentral, tandvård, apotek, pizzerior, begravningsbyrån Fonus, Bergslagens sparbank med flera. Gatans slut markeras i norr av järnvägsstationen. Strax intill, väster om, finns Frövi hotell. Öster om Bergslagsvägen finns Tempo, dagligvaruaffär, och Preem, drivmedel. Det föreslagna +65-boendet kommer ligga på gångavstånd, meter, mitt emellan dessa båda målpunkter. LEK OCH REKREATION Cirka 300 meter norr om planområdet, utefter Bergslagsvägen, finns idrottsplatsen Fröjevi med fotbollsplaner, ishockeyrink och tennisbanor. Inom Mariedalsområdet, cirka 1 km nordväst om planområdet, finns elljusspår för promenader och löpning vid barmark och för skidåkning på vintern. GATOR OCH TRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafiken mellan Frövi och Örebro är väl utbyggd och trafikeras av både buss, Länstrafiken, och tåg, Tåg i Bergslagen. Tillsammans trafikeras sträckan på vardagar med två turer varje timme, förutom vid rusningstid då det är tre turer per timme. Helger trafikeras dagtid med en till två turer per timme. Resan med tåg tar cirka 14 minuter och med buss cirka 40 minuter. På-/avstigning sker vid Frövi Resecentrum. Busshållsplats finns även utefter Bergslagsvägen, i höjd med Gruvgränd. GATUNÄT OCH TRAFIK Planområdet gränsar i söder mot Gruvgränd och i norr mot Vannebodagatan. Gruvgränd är en smal återvändsgata (7 meter mellan fastighetsgränser och ingen anslutning till Bergslagsvägen) med begränsad trafik. Gatan används av besökare till äldreboendet Tallen för parkering, vilket påverkar framkomligheten för övriga fastigheter med tillfart från Gruvgränd. Trafikmätning vid infarten till Äldreboendet Tallen visar att gatan trafikeras av cirka 400 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 16,5% tung trafik (lastbil). Vannebodagatan är en av förbindelselänkarna mellan Bergslagsvägen, infartsgatan från norr, och centrum och resecentrum. Gaturummet är 13 meter brett mellan fastighetsgränserna. Gatan är försedd med trottoarer på båda sidor. Mätningar visar att gatan trafikeras av cirka 590 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 9% tung trafik (lastbil). De planerade bostäderna 10 (19)

160 Diarienr: S kommer att generera viss trafik på Vannebodagatan. Totalt beräknas Vannebodgatan att trafikeras av cirka 810 fordon ett vanligt dygn (4 resor per dygn per p-plats). Befintlig bostadsdel inom fastigheten Torp 24:7 (Körbergs möbler) har idag angöring till sitt källargarage via fastigheten Torp 24:6. Lastkaj för varumottagning till Körbergs möbler finns i den östra delen av fastigheten, mot Bergslagsvägen. Angöring till Tallen sker från Gruvgränd i höjd med Folkets hus. Trafiken på Gruvgränd kommer att minska när kantstensparkering längs med gatan förbjuds i höjd med befintliga bostäder (Torp 24:4 och 24:2). Angöring till de nya flerfamiljshusen kommer för bilister att ske från Vannebodagatan. Cyklister har möjlighet att angöra de nya byggnaderna från både Gruvgränd och Vannebodagatan. En förbindelsegång, i markplan, mellan de båda lamellhusen planeras att anläggas för att klara tillgängligheten inom fastigheten. GÅNG- OCH CYKELVÄGNÄT Cykling sker företrädesvis på körbanor inom tätorten. Hösten 2015 byggdes den södra trottoaren till Vannebodagatan om och breddades för att skapa en bättre trafiksituation för cyklister. PARKERING Parkering på allmän plats dvs. längs gator och på av kommunen upplåtna platser är i Frövi utan kostnad. I planområdets närhet finns allmän parkering utefter Centralvägen, södra sidan, samt på en upplåten yta längs med Vannebodagatan, jämte folkets hus. Här finns cirka 18 parkeringsplatser. Inom kvarteret Tallen finns 18 markerade parkeringsplatser. Av dessa är åtta stycken förhyrda med motorvärmare. I anslutning till fotvården, östra gaveln på byggnaden, finns en asfalterad yta som används för parkering. Denna rymmer tre bilar. Befintlig verksamhet inom Tallen har behov av 33 p-platser för personal, 5 p-platser för besökande och uppskattningsvis cirka 10 pplatser för boende (då Tallen är ett äldreboende (smålägenheter) med visst inslag av vård har behovet av parkeringsplatser per lägenhet räknats som 0,2 bilplatser per lägenhet). Parkeringsbehovet för Tallen är större än tillgången på parkeringsplatser inom kvartersmark vilket har resulterat i att många parkerar utefter Gruvgränd. Villor och övriga verksamheter längs Gruvgränd har parkering ordnad på kvartersmark. Parkeringssituationen för äldreboendet Tallen (befintlig verksamhet) planeras att förbättras genom att den befintliga parkeringen vid östra gaveln på äldreboendet Tallen utökas till 6 stycken parkeringar, varav fem i carport, (angöring från Gruvgränd). För att förbättra förhållanden på Gruvgränd föreslås att kantstensparkeringen förbi befintliga bostäder förbjuds. Parkeringsförbudet beslutas i vanlig ordning av den nämnd som hanterar trafikfrågor. För den nya bebyggelsen, som är ett lägenhetsboende (trygghetsboende), har parkeringsbehovet beräknats till 43 parkeringsplatser fördelat på 39 p-platser för boende (1 pplats per lägenhet) och 4 p-platser för besökande. Någon utökning av personalstyrkan till följd av de nya lägenheterna förväntas inte ske. 11 (19)

161 Diarienr: S För att förbättra parkeringssituationen i området finns möjlighet att planera och markera parkeringsplatser på befintlig yta för parkering vid Folkets hus, samt utöka denna parkering öster ut. Befintliga detaljplaner ger utrymme att anlägga dessa parkeringsplatser. Cykelparkering ska anordnas inom kvartsmark. För boende ska cykelparkering finnas i nära anslutning till entréer, både norra och södra entrén. TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN OCH AVLOPP, EL, TELE, BREDBAND OCH UPPVÄRMNING Då området är centralt beläget i Frövi och delvis redan bebyggt finns all infrastruktur som el, fjärrvärme, vatten och avlopp samt tele och bredbrand redan nedlagd i anslutande gator. Befintliga fastigheter är anslutna. De nya byggnaderna kommer att ansluta till befintlig vattenledning i Gruvgränd medan övriga ledningar ansluter till befintliga ledningar i Vannebodagatan. Kapaciteten i befintliga ledningar är tillräcklig för att klara den planerade byggnaden. Även brandpostnätet är väl utbyggt med två brandposter på Gruvgränd och två på Vannebodagatan. AVFALL Utrymme för gemensam hantering av avfall i form av miljöbod ska finnas inom fastigheten. Miljöboden kommer att placeras utefter Vannebodagatan. Exakt läge avgörs i samband med projektering av marken. Återvinningsstation (förpackningsinsamling) finns vid Tempo, öster om Bergslagsvägen. DAGVATTEN Principen för dagvattenhanteringen är att dagvatten skall hanteras så lokalt och nära källan som möjligt för att minimera uppkomsten av flöden och föroreningar. Då markens förutsättningar, berg och lera, inte medger lokalt omhändertagande av dagvatten i någon större omfattning föreslås att dagvattnet utjämnas och fördröjs inom fastigheten i ett markförlagt fördröjningsmagasin innan det avleds till ledningsnätet. Det markförlagda fördröjningsmagasinet placeras under ytan som föreslås utgöra parkering, i norra delen av tomten mot Vannebodagatan, Enligt beräkningar bör fördröjningsmagasinet klara en kapacitet på ca 25 m3. Hur stor yta som fördröjningsmagasinet kommer uppta beror på vilken lösning som väljs. En stenkista upptar en yta om närmare 150 m2 och dagvattenkassetter upptar en yta om cirka 45 m2. En betydligt större area har avsatts i detaljplanen. Exakt placering av det markförlagda fördröjningsmagasinet, inom avsatt yta, bestäms i samband med projektering av anläggningen. HÄLSA OCH SÄKERHET TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET Lägenheterna planeras att byggas med förhöjd standard vilket innebär en förbättrad tillgänglighet i lägenheterna och de gemensamma utrymmena. De båda byggnaderna är sammanlänkade med en förbindelsegång. Syftet med förbindelsegången är dels att skapa full 12 (19)

162 Diarienr: S tillgänglighet inom och mellan byggnaderna dels att skapa säkra och lätta förbindelser för besökare till och boende i de båda husen. Marken är kuperad vilket medfört en lösning där den ena av byggnaderna placeras i den branta delen av tomten i suterräng. För att lösa tillgängligheten har huvudentrén placerats mot Vannebodagatan och en sekundär ingång från Gruvgränd. Båda entréerna är fullt tillgängliga och invändigt är husen försedda med hiss. Byggnaderna är dessutom sammanlänkade med en förbindelsegång. Till följd av terrängförhållandena samt buller från tågtrafiken finns det endast en större gemensam och fullt tillgänglig uteplats (terrass) som är placerad på norra sidan av byggnaden utefter Gruvgränd. Terrassen nås via trapphuset samt utvändigt från parkeringen och entréområdet mot Vannebodagatan via en gångstig. Terrassen är fullt tillgänglig via trapphuset. Terrängförhållandena gör att gångstigen inte är fullt tillgänglig. STÖRNINGAR OCH RISKER RISKER Närområdet kring järnvägen påverkas av buller från järnvägstrafiken och det finns även en risk vid transporter av farligt gods på järnväg. Transporter med farligt gods på järnväg sker i stora volymer genom Frövi. Transporter med farligt gods på järnväg är generellt sett väldigt säkra. De olyckor som inträffar sker främst genom urspårning eller sammanstötningar. Vid urspårning hamnar vagnarna nästan uteslutande inom en vagnslängd från banan (inom 15 meter). Som störst påverkansområde brukar ofta anges ett avstånd på meter från spåret. Sannolikenheten för sammanstötningar mellan tåg har minskat med nya trafiksystem. Sammanstötningar under växling på bangårdar är däremot förekommande men där är hastigheten låg och det leder till små eller inga konsekvenser. Risker som eventuellt skulle kunna påverka planområdet är olycksscenarier som innebär explosion och utsläpp av giftiga gaser. I båda fallen är ett långt skyddsavstånd skadebegränsande. Enligt rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, rekommenderas det att inom 100 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering. Inom olika avstånd till järnvägen finns olika riktlinjer och rekommendationer för vad som kan anses vara lämplig markanvändning. Riskzon A utgör området närmast järnvägen, farligt godsleden, dvs meter. Denna zon bör lämnas byggnadsfritt. Riskzon B utgör området meter från farligt godsled (inom denna zon finns befintlig bostadsbebyggelse utefter Vannebodagatans norra sida). Tät kontorsbebyggelse bör undvikas närmare än 30 meter från spårkant. Riskzon C utgör område meter från farligt godsled. Inom riskzon C finns det möjlighet att uppföra t.ex. bostäder, handel, kontor, lager, centrum och andra persontäta verksamheter utifrån vissa förutsättningar. Områden längre bort än 150 meter från farligt godsled kan inrymma all slags bebyggelse eller ändamål utan krav på särskilda åtgärder. Den planerade bostadsbebyggelsen är lokaliserad på en höjd strax över 120 meter från järnvägen och närmsta spår. Området mellan den planerade bostadsbebyggelsen och befintlig spåranläggning innehåller idag bostäder i form av friliggande villor, mindre flerfamiljshus (23 våningar) samt vårdlokaler i form av vårdcentral och folktandvård. Riskreducerande effekter är avståndet till järnvägen (cirka 122 meter från närmsta järnvägsspår till byggrätt för planerad bostadsbyggnad), att befintlig bebyggelse mellan järnvägen och planerad byggnad verkar som en skärm och barriär vid en olycka, utformningen av planerad byggnad med trapphus mot både norr och söder samt en utformning av tomten där parkeringar har förlagts mot järnvägen dvs. en utemiljö som inte är utformad för långvarig vistelse bidrar till att 13 (19)

163 Diarienr: S riskerna bedöms acceptabla och planerad markanvändning som lämplig. Persontätheten i området kommer trots den föreslagna nya byggnaden att vara låg. Någon särskild riskanalys har inte utförts. Strax över 170 meter, nordost, om föreslagen ny bostadsbyggnad finns en bensinstation. Enligt Bättre plats för arbete rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och resterande skyddsavstånd beror på buller, lukt, ljusstörningar och dylikt. Föreslagen byggnad är lokaliserad längre bort än 100 meter från riskkällan. BULLER Planområdet påverkas av buller från vägtrafik och från spårtrafik, gods- och persontåg. För att innehålla målet högst 55 dba vid alla fasader krävs mycket höga bullerskydd utmed järnvägen och/eller kraftig begränsning av trafikmängden. Detta bedöms i dagsläget inte som realistiskt varför bedömningen av bullersituationen för dessa bostäder sker utgående från att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet får en bullerdämpad sida med högst 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå. ÅF-Infrastructure AB har utfört bullerberäkningar som visar att ekvivalent ljudnivå vid den norra fasaden för byggnad närmast järnvägen (den mest utsatta fasaden) uppgår till 64 dba medan gavlar till båda lamellbyggnaderna samt norra fasaden till byggnaden närmast Gruvgränd uppgår till dba ekvivalent ljudnivå. Den maximala ljudnivån uppgår till 80 dba för de mest utsatta fasaderna mot järnvägen. I fasader mot söder uppgår trafikbullernivåerna till 54 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå nattetid. Med föreslagen byggnadsutformning (entrébalkonger mot norr) och planlösning erhåller samtliga bostadsrum fasad mot bullerdämpad sida med högst 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå nattetid ( ) och riktvärden enligt förordningen SFS 2015:216 innehålls. Med en 2 m hög lokal bullerskyddsskärm vid gemensam uteplats har samtliga lägenheter tillgång till gemensam uteplats med högst 50 dba ekvivalent och högst 70 dba maximal ljudnivå. Samtliga lägenheter har inglasad balkong med bullerskyddad sida. Med delar av glaspartierna i öppet läge så att 50-75% inglasning erhålls kan uteplats med högst 50 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå erhållas för respektive lägenheter. Med lämplig vägg- och fönsterkonstruktion kan samtliga lägenheter innehålla högst 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå inomhus. Inom planområdet gäller att bostadsbyggnader skall placeras och utformas så att den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 db(a) utanför hälften av boningsrummen. Samtliga lägenheter ska ha tillgång till gemensam uteplats där ljudnivån inte överstiger 70 db(a) maximal ljudnivå. Trots den bullerproblematik som finns i Frövi så har exploateringen med bostäder på föreslagen plats, i de centrala delarna av Frövi, flera positiva effekter som väger upp och gör platsen lämplig att bebygga: Ny bostadsbebyggelse med mycket goda kollektivtrafikförbindelser. Närhet till både järnvägsstation och busshållsplatser bidrar till att skapa en hållbar stad om allt fler väljer att åka kollektivt i stället för i egen bil. Ny bostadsbebyggelse i anslutning till centrum och nära befintlig service i angränsande kvarter kan bidra till minskat bilåkande inom orten. Fler bostäder centralt 14 (19)

164 Diarienr: S ger också ett ökat serviceunderlag för befintlig service i Frövi. Möjligheten att behålla och utveckla servicen i Frövi ökar med fler boende på orten. Den nya bostadsbebyggelsen ger ett tillskott av trygghetsbostäder, lägenheter, med hiss vilket är positivt i Frövi. Byggnationen av tillgänglighetsanpassade lägenheter förväntas leda till en ökad inflyttning till orten tillföljd av ett ökat utbud av villor när äldre bosätter sig i de planerade lägenheterna. Frövi är en del av Örebros arbetsmarknadsområde och bra kollektivtrafikförbindelser gör orten attraktiv att bo i. Frövi är en större tätort i bergslagen med närhet till och mycket bra kollektivtrafikförbindelser med Örebro. Att främja en bostadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen bidrar till en tätare bebyggelse och en minskad pendling med bil. SOL- OCH SKUGGSTUDIER Utförda sol- och skuggstudier visar att närliggande fastigheter kommer att påverkas av skugga under delar av året och vid vissa tidpunkter under dygnet. Det är främst under de mörka månaderna när solen står lågt och skuggorna är långa som angränsande bebyggelse kommer att påverkas av skugga. Tiden på dygnet avgör vilken bebyggelse som är berörd. Under den mörka tiden på året kommer fastigheten Torp 24:4 och 24:3 att påverkas på förmiddagen medan villorna på norra sidan av Vannebodagatan påverkas vid lunchtid och Torp 24:7 på eftermiddagen. Under sommarmånaderna, när solen står högt, är påverkan på omgivningen mer begränsad men delar av fastigheterna Torp 24:4 och 24:3 påverkas av skugga tidig förmiddag och Torp 24:7 på eftermiddagen. För bebyggelsen på norra sidan om Vannebodagatan är påverkan minimal. Fastigheten Torp 23:6 bedöms få skugga på en del av tomten, mot Vannebodagatan, på eftermiddagen under höst och vårmånaderna. ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR Den översiktliga översvämningskarteringen längs Arbogaån som gjorts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2013 visar ingen risk för påverkan av planområdet från sjön Väringen vid ett 100-års flöde eller beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för damm-dimensionering. Till följd av förändringar i klimatet förväntas skyfallen bli fler och öka i intensitet. Den årliga nederbörden förväntas öka med procent till år 2100 i Örebro län. Skyfallen har ofta störst påverkan inom urbana områden där mycket mark är hårdgjord och platser översvämmas som annars inte anses vara översvämningsbenägna. Detta ställer höga krav på vattenavledningen i området. Under ytan som avsatts för parkering till de nya bostäderna kommer ett markförlagt fördröjningsmagasin att anläggs som uppehåller dagvattnet och utjämnar flödet till det allmänna ledningsnätet. Fördröjningsmagasinet bidrar till att minska risken för stående vatten och översvämningar i området. 15 (19)

165 Diarienr: S KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE SOCIAL HÅLLBARHET I Frövi finns stor efterfrågan på lägenheter för äldre. Att tillskapa tillgängliga lägenheter med hiss bidrar till att äldre kan bo kvar på orten samtidigt som det kan bidra till en rörelse på bostadsmarknaden som kan medföra att fler yngre flyttar till och bosätter sig i Frövi. +65boendet ger äldre möjlighet till ett tryggt och smidigt boende med stora möjligheter till sociala kontakter (daglig verksamhet inom äldreboendet Tallen). Planområdets läge i Frövi med närhet till service, omsorg, handel och kollektivtrafik ger det planerade boendet höga kvaliteter. Närliggande bebyggelse kommer främst påverkas av skugga från de nya flerfamiljshusen under den del av året när solen står lågt. Under sommarmånaderna kommer en begränsad del av Torp 24:4 och 24:3 att påverkas av skugga under förmiddagen från den nya bebyggelsen. Torp 24:7 kommer att påverkas på eftermiddagen. Torp 24:4, 24:3 och 24:7 kommer till viss del att påverkas av insyn på tomten, till följd av den nya bebyggelsen. Gavlarna på flerfamiljshusen planeras vara slutna, dvs inte förses med fönster, men delar av gavlarna kommer utgöras av balkonger. EKOLOGISK HÅLLBARHET Byggnationen innebär mer hårdgjorda ytor vilket medför en ökad mängd dagvatten som måste tas omhand. I detaljplanen finns yta avsatt på den egna tomten för fördröjning av dagvatten innan det leds vidare ut på dagvattennätet. Komplementbyggnader som carport och miljöbod kan med fördel förses med så kallade gröna tak. Det finns inga särskilda naturvärden att bevarande inom planområdet. KULTURELL HÅLLBARHET Frövi innehåller en varierad bebyggelse från olika tidsperioder. De nya byggnaderna kan komplettera orten med ny gestaltning och arkitektur som avspeglar detta årtionde (2015). Byggnaderna särskiljer sig i volym och skala med angränsande bebyggelse men samspelar i sitt uttryck med den modernistiska bebyggelsen i Frövi. EKONOMISK HÅLLBARHET Befintlig infrastruktur som gator, ledningsnät osv har kapacitet och används. Planförslaget innebär en förtätning i en central del av orten vilket stärker underlaget för servicen. Läget nära service och kollektivtrafik kan även bidra till att minska behovet av bil. MILJÖKVALITETSNORMER UTOMHUSLUFT Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, avseende halterna för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5). 16 (19)

166 Diarienr: S VATTENFÖREKOMSTER Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på gällande miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, avseende god kemisk och ekologisk status för ytvatten samt grundvattnets kemiska och kvantitativa status. DETALJPLANENS KONSEKVENSER FASTIGHETSKONSEKVENSER FASTIGHETSREGLERING/FASTIGHETSBILDNING Detaljplanen medför att reglering av mark kommer att ske mellan fastigheter. Fastigheterna Torp 24:5 (cirka 1512 kvm) och 24:6 (cirka 1291 kvm) samt del av Torp 1:127 (cirka 1111kvm) kan föras samman med fastigheten Torp 25:5 alternativt läggas samman till en egen fastighet. Fastigheten 24:7 har möjlighet att reglera till en mindre bit (cirka 34 kvm) mark från Torp 24:6 för att klara sin nedfart till garaget. Fastigheten Torp 24:3 ges möjlighet att reglera till en cirka 4 meter bred remsa mark från Torp 1:127 (cirka 132 kvm). Fastighetsbildning inom planområdet bekostas av byggherren. Karta som visar vilka markområden som kan regleras till vilken fastighet. SERVITUT OCH LEDNINGSRÄTTER Befintlig ledningsrätt bekräftas i detaljplanen med u-område. Övriga allmänna underjordiska ledningar (u-områden) inom kvartersmark kan vid behov säkerställas med ledningsrätt. För teknisk anläggning (nätstation m.m. som markerats med E1 på plankartan) inom området kan ledningsrätt bildas till förmån för anläggningens ägare istället för avstyckning till egen fastighet. 17 (19)

167 Diarienr: S FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Gällande tomtindelningsbestämmelser (Del av kv. Linden, fastställd 7 maj 1958, akt B262) försvinner för fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 i samband med att pågående detaljplan antas och vinner laga kraft. MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Inom båtnadsområdet har det skett fastighetsregleringar och förändringar av diken i förhållande till vad som beslutats vid företagets tillkomst Om markavvattningsföretaget fortfarande fyller ett syfte bör dessa förändringar fastställas av Mark- och miljödomstolen. Fastigheterna inom båtnadsområdet kan komma att belastas av kostnaden av en utredning som klargör rätt andelstal eller, om syftet med markavvattningsföretaget har upphört, av upphävandet av företaget. Upphävande av markavvattningsföretag sker genom en överenskommelse mellan företagets medlemmar som sedan fastställs av Mark- och miljödomstolen. EKONOMISKA FRÅGOR PLANEKONOMI Kommunens kostnader för handläggandet av detaljplanen bekostas av byggherren i enlighet med tecknat planavtal. Byggherren bekostar dessutom genom plankonsult upprättandet av planhandlingar samt det underlag som krävs för detaljplanens framtagande. Byggherren bekostar förutom anläggnings- och byggnadsarbeten på kvartersmark även iordningställandet av parkeringsplatser på allmän platsmark utefter Vannebodagatan (inom fastigheten Torp 1:127) samt erforderliga fastighetsregleringar. TEKNISK FÖRSÖRJNING Anslutningsavgifter, när så behövs, för vatten, spillvatten, dagvatten, el och fjärrvärme betalas av fastighetsägaren/byggherren enligt gällande taxa eller enligt särskild träffad överenskommelse med ledningsägaren. TEKNISKA FRÅGOR Projektering av VA- och dagvattenanläggningar, el och fjärrvärme ska ske i samråd mellan byggherren, BKT och Linde energi. Eventuella kompletterande tekniska undersökningar skall ombesörjas och bekostas av fastighetsägaren/byggherren. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. 18 (19)

168 Diarienr: S MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingen har upprättas av Helena Hansson planeringsarkitekt från SWECO Architects i samarbete med tjänstemän på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltnings Stadsarkitektkontor. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från trafikenheten, miljökontoret och mätkontoret deltagit. Även tjänstemän inom Lindesbergs kommun och Bergslagens kommunalteknik har medverkat. Detaljplanen vann laga kraft den 16 december Frida Nilsson fysisk planerare Isabella Lohse enhetschef 19 (19)

169

170 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Plats och tid Frövi pappersbruksmuseum, lokal Strykjärnet, kl Beslutande Se bilaga Övriga deltagande Ida Frödén, sekreterare/kanslichef Helena Randefelt, kommunsekreterare Christer Lenke, kommunchef Henrik Arenvang, förvaltningschef 69 Åsa Viggeborn, integrationskoordiantor Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg 70 Isabella Lohse, fysisk planerare/enhetschef 70 Kerstin Rogermyr, enhetschef ekonomienheten Anette Persson, controller ekonomienheten Mats Melander, ordförande revisionen Bertil Jansson (M) ej tjänstgörande ersättare Margareta Tillas (L) ej tjänstgörande ersättare Inger Griberg (MP) Björn Pettersson (C) Utses att justera Anders Persson (C) och Virosa Viberg (SD) Daniel Andersson (S) och Anniette Lindvall (M) som ersättare. Justeringens plats och tid Underskrifter Kanslichefens rum, tisdag 31 maj Sekreterare... Paragrafer Ida Frödén Ordförande Fredrik Lindmark Justerare... Anders Persson (C) Justerare... Virosa Viberg (SD) ANSLAG BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Underskrift Anslaget tas ned Kanslienheten...

171 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Ledamöter Fredrik Lindmark (M) Margareta Ahlm (S) Daniel Andersson (S) Kristine Andersson (S) Linda Andersson (S) Arnold Bengtsson (S) Anders Ceder (S) Irja Gustavsson (S) Zaki Habib (S) Nafih Mawlod (S) Lennart Olsson (S) John Omoomian (S) Linda Svahn (S) Ulf Axelsson (V) Gunilla Remnert (V) Susanne Karlsson (C) Jonas Kleber (C) Jenny Larsson (C) Anders Persson (C) Christina Pettersson (C) Lillemor Bodman (M) Jan Hansson (M) Sven-Erik Larsson (M) Pär-Ove Lindqvist (M) Anniette Lindvall (M) Anna Öfverström (M) Ingrid Åberg (KD) Bengt Evertsson (MP) Agneta Nilsdotter (MP) Thord Durnell (SD) Anders Eriksson (SD) Pamela Hopkins (SD) Jan Marne (SD) Mats Seijboldt (SD) Per Söderlund (SD) Virosa Viberg (SD) Per Carlström (-) Tjänstgörande ersättare Joacim Hermansson (S) för Farhia Ahmed (S) Ulla Lundqvist (S) för Bengt Storbacka (S) Christer Pilblad (S) för Victoria Johansson (S) Peder Christensen (S) för Annamaria Eriksson (S) Johan Andersson (C) för Tuula Marjeta (C) Björn Pettersson (C) för Jenny Larsson (C) 69, Inger Griberg (MP) för Bengt Evertsson Kenneth Danielsson (SD) för Birgitta Duell (SD)

172

173

174

175

176

177

178 KS

179

180 Budget 2017 Verksamhetsplan Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Antagen av Direktionen

181 Budget 2017 Innehåll Allmänt om verksamheten...3 Politiska mål och planering Driftbudget Gemensamt - övergripande verksamhet...5 Gemensamma verksamheter...7 Process Gata/Trafik Process Park/Skog Process Idrott Process Lokalvård Process Återvinning Process VA-ledningsnät och Process VA-anläggning Investeringsbudget Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Maskininvesteringar Objektsammanställning Internkontrollplan

182 Budget 2017 Allmänt om verksamheten Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen bildades som juridisk person första januari 2003 under namnet Bergslagens kommunalteknik. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommun beslutade då att samverka inom den tekniska verksamheten. Ansvaret för verksamheterna gata, park, idrott, lokalvård, återvinning, vatten och avlopp startade första april samma år. Högsta beslutande organ i Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen är Direktionen. Kommunfullmäktige i respektive medlemskommun har fastställt en förbundsordning som sätter de yttersta ramarna för arbetet inom förbundet. Direktionen består av nio ledamöter med lika många ersättare. Lindesbergs kommun utser tre ledamöter och övriga kommuner utser vardera två ledamöter. Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagens säte är placerat i Pershyttan, Nora. Ändamålet med förbundets verksamhet är att tillhandahålla de tjänster som medlemskommunerna kräver för att fullgöra sina skyldigheter enligt respektive kommuns ambitionsnivå för den tekniska verksamheten och som är förenligt med de resurser som förbundet förfogar över. Respektive medlemskommun förbinder sig i ett långsiktigt åtagande att säkerställa förbundets utveckling och kompetensförsörjningen inom den tekniska verksamheten. Revisionen är vald av fullmäktige i respektive kommun och har till uppgift att granska direktion och verksamhet vid Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. Lindesbergs kommun har tre ledamöter och övriga kommuner en ledamot var i revisionen. Vision Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen ska verka för utökat samarbete mellan kommunerna, och vara den naturliga huvudmannen och samarbetspartnern som med hög kompetens och effektivitet utför tekniska uppdrag inom förbundets geografiska område med fokus på medborgarnytta och god miljö. Uppdrag och verksamhetsidé Förbundet ska uppfylla behoven av kommunalteknisk service med säkerställd kompetens genom att verka för en trygg och säker miljö, tillhandahålla friskt vatten, välskötta parker, gator och lokaler, bra fritidsanläggningar och avfallet på rätt ställe. Värdegrund Förbundets värderingar är: Förtroende, Öppenhet, Respekt, Engagemang (FÖRE). Värderingarna ska skapa en gemensam idé och kultur inom förbundet, samt hjälpa alla medarbetare i deras dagliga arbete. 3

183 Budget 2017 Politiska mål och planering 2017 Politiska inriktningsmål Övergripande o Kunderna/medborgarna är nöjda med våra tjänster och service. o Vi kännetecknas av förtroende, öppenhet, respekt, engagemang och tillgänglighet. Ekonomi och effektivitet o Vi har en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. o Vi har ett effektivt resursutnyttjande av de tilldelade kommunala medlen. Miljö o Vi ska vara ett föredöme för det ekologiska hållbara samhället. Rollen som arbetsgivare o Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. o Vi är med och bygger ett socialt hållbart samhälle. Budgetprocessen Direktionen antog i mars 2016 en budgetram för perioden som under året har kommunicerats med samtliga medlemskommuner. Dialogen har genomförts i lite olika former. Det är viktigt att förbundet ges möjlighet att fullt ut delta i kommunernas budgetprocesser. När direktionen beslutar om Verksamhetsplan är förankring och insikt i konsekvenser betydelsefulla för medlemskommunerna. Balanskrav Målet för de skattefinansierade verksamheterna är att inte redovisa underskott. De avgiftsfinansierade verksamheternas mål är att över tid redovisa ett nollresultat. Resultaten regleras enligt förbundsordningen mot medlemskommunerna året efter räkenskapsåret. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt, miljömedvetet och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. 4

184 Budget 2017 Driftbudget 2017 Gemensamt - övergripande verksamhet Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen ansvarar för att den grundläggande basen för medborgaren vad gäller vatten, avlopp, avfall, gata, trafik, park, skog, naturvård, idrott och lokalvård erbjuds på ett kvalitativt sätt utifrån lagstiftning och överenskommen funktion med respektive medlemskommun. Kommunerna har i förbundsordningen överlåtit verksamheterna i enlighet med de möjligheter som ges till offentligrättslig samverkan i kommunallagen. Förbundet är till för medborgare, kunder, företag och turister inom våra medlemskommuner som tar del av förbundets tjänster. Uppdraget ska genomföras av en effektiv organisation som har sin utgångspunkt i processtyrning utifrån de vi är till för. Dialogen med kunder och beslutsfattare ska präglas av förtroende, öppenhet, respekt och engagemang för att säkerställa en positiv utveckling av förbundets verksamhet. Samverkan internt och externt bör öka med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv. Kommunallagen ställer krav på att verksamheten ska ha god ekonomisk hushållning. Verksamheten ska förutom de uppgifter som ligger inom ramen för lagar och förordningar säkerställa att förbundets direktion erhåller kvalificerade och korrekta beslutsunderlag enligt fastställd förbundsordning. Förbundet verkar för att nuvarande verksamhet ska utvecklas på ett kostnadseffektivt och för medlemskommunerna önskvärt sätt. Kvalitets- och miljöledning kommer också att intensifieras för hela förbundet med systematisk uppföljning, handlingsplaner och åtgärdande av brister i enlighet med ISO 9001 och Förbundets målarbete kommer att förtydliga sambandet med övergripande styrning på nationell, regional och kommunal nivå. Exempelvis inom miljöområdet tar flera av våra delmål direkt sikte på de regionala miljömålen. Från och med 1 juli 2015 är förbundet organiserat enligt en matrisorganisation utifrån ett processorienterat arbetssätt. Syftet med organisationsstrukturen är att optimera samverkan inom organisationen och därmed öka kundnyttan. Verksamheten drivs genom processer inom respektive verksamhetsområde. Förbundet är organiserat med en planeringsavdelning, en produktionsavdelning samt en stab. Gemensamma verksamhetsmål 2017 Av kommuninvånarna ska minst 80 % uppleva att de fått ett bemötande i kontakten med Samhällsbyggnadsförbundet som kännetecknas av tillgänglighet, förtroende, öppenhet, respekt och engagemang. Minska kostnaden för övertidstimmar och fyllnadstid jämfört med Den totala sjukfrånvaron ska minska med 0,5 procentenheter jämfört med Öka resursutnyttjandet över kommungränserna och mellan de olika processerna. Säkerställa kompetensförsörjningen genom att skapa en rekryteringsbas för Samhällsbyggnadsförbundet. Öka förtroendet för förbundets tjänster via dialog med kommunledningarna i KNÖL. 5

185 Budget 2017 Direktion Revision Förbundsledning Stab Processer Gata/Trafik Park/Skog Idrott Lokalvård Återvinning VA-anläggning P L A N E R I N G P R O D U K T I O N VA-ledningsnät Verksamhet Budget 2017 Intäkt Kostnad Resultat Budget 2016 Intäkt Kostnad Resultat Verksamhetsplan 2018 Intäkt Kostnad Resultat Verksamhetsplan 2019 Intäkt Kostnad Resultat Gemensamt Skattefinansierat Gata/Trafik Park/Skog Idrott Lokalvård Summa Avgiftsfinansierat Återvinning Vatten och avlopp Summa Totalt Belopp i 1000-tal kronor där inget annat anges

186 Budget 2017 Gemensamma verksamheter Verksamhet Intäkt Budget 2017 Kostnad Resultat Intäkt Budget 2016 Kostnad Resultat Direktion Revision Produktion Totalt Stab Planering Direktion, Revision och Stab Uppdrag och målgrupp Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagens verksamhet leds, samordnas och stöds av en gemensam organisationsdel, Stab, som innehåller funktionerna förbundschef, ekonomienhet, personalhandläggning, servicecenter, verksamhetscontroller/kvalitetssamordnare, registrator, miljöoch arbetsmiljöhandläggning samt övergripande funktion inom infrastruktur och kommunikation. Målgrupp för staben är både externa och interna kunder. Framtid och verksamhetsutveckling Staben ska säkerställa en effektiv hantering av gemensamma funktioner där kundfokus och framförhållning alltid ska vara vägledande. Arbetet med att utveckla analys- och uppföljningsarbetet fortsätter. I det arbetet ingår bland annat en fortsatt översyn och utveckling av verktyg och arbetsmetoder. Från och med 2017 finns ett gemensamt servicecenter för Samhällsbyggnad Bergslagen. Servicecentret ska stödja både Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen och Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen. Det krävs stor delaktighet från de båda organisationerna för att få ett helhetsperspektiv så att kommuninvånarna ska kunna erbjudas kvalitativ service och tillfredsställande tillgänglighet. Arbetet med att utveckla arbetssätt, organisation och utbildning kommer att fortsätta. Samverkan och målfokusering är ledord i kommunikationen med både externa och interna kunder. Som ett led i detta kommer hemsidan och intranätet att vidareutvecklas. Förbundet måste ta ställning till sin medverkan inom olika sociala medier. Införandet av e-tjänster och SMS-tjänster är en kvalitetshöjning och ger ökad kommunikation och service till medborgarna. VP Verksamheten kommer att fortsätta enligt de förvaltningsmässiga regelverk som gäller och därutöver fokusera på följande specifika uppdrag: - Utveckla det nya servicecentret. Fortsätta att utveckla analys och uppföljning. 7

187 Budget 2017 Verksamhetsmål 2017 Effektivisera leverantörsfakturaflödet. Minska räntekostnader med 20 % jämfört med ett genomsnitt för de senaste tre åren. 8

188 Budget 2017 Avdelning Planering Uppdrag och målgrupp Planeringsavdelningen har ett övergripande ansvar för att leda, utveckla och samordna verksamheternas processer utifrån ett helhetsperspektiv. Avdelningen omfattar sju processer: Gata/Trafik, Park/Skog, Idrott, Lokalvård, Återvinning, VA-ledningsnät och VA-anläggning. Inom varje process är en kvalitetsledare ansvarig för långsiktig planering, drift, underhåll och utveckling samt investeringsåtgärder inom respektive verksamhetsområde. Kvalitetsledaren upprättar också budget för respektive process samt ansvarar för uppföljning, både ekonomisk och kvalitetsmässig. Inom avdelningen finns funktioner såsom upphandling, projektering, projektledning, teknisk handläggning, och GIS (geografiska informationssystem). Även produktionsstöd och långsiktig planering och analys åt VA-processerna och Återvinning ingår i avdelningen. En projektenhet som främst arbetar med investeringsprojekt finns också inom avdelningen. Delar av verksamheten utförs av upphandlade konsulter, gäller främst projektledning, projektering och utredningar. År 2017 tillkommer funktionerna kommunekolog och trafikingenjör. Samverkan mellan och inom avdelningarna och processerna sker främst via processmöten och driftmöten samt arbetsplatsträffar. Avdelningen ska verka för att de olika funktionerna kan användas inom flera processer samt även underlätta och stimulera samarbetet mellan processerna. Inom avdelningen arbetar totalt 31 personer som är placerade i Pershyttan, Nora. Lagar och förordningar som styr verksamheten De lagar och förordningar som direkt och indirekt påverkar avdelningens verksamhet är de som berör de olika processerna. Dessa måste tas hänsyn till i den dagliga driften även på planeringsavdelningen. Framtid och verksamhetsutveckling Avdelningen ska under 2017 fortsätta att utveckla former för samnyttjande av funktioner. Detta kommer bl a att ske genom fortsatt dokumentering av förbättringsidéer och genomförda förbättringar. Goda idéer tas därmed tillvara och förbättringsarbetet synliggörs samt en lärande organisation utvecklas. En stor del av förbundets resurser köps in externt i form av varor och tjänster. Avdelningen ska verka för att upprätthålla en hög upphandlingskompetens och arbeta aktivt för att utveckla samordningen med övriga kommuner och andra aktörer. Kompetensförsörjning är en viktig framgångsfaktor för framtiden. Att sträva efter att ständigt förbättra förutsättningarna för att rekrytera, behålla, utveckla och tillvarata rätt kompetenser i organisationen är viktigt för att uppnå satta mål. Att attrahera, rekrytera och behålla personal samt att utveckla kompetens är ett arbete som behöver utvecklas för att kunna erbjuda kommunal service av hög kvalitet. Avdelningens funktioner ska aktivt arbeta med omvärldsbevakning för att erhålla kunskap om den utveckling som sker i samhället som påverkar organisationens processer. Detta ska ske löpande genom exempelvis fysiska möten, branschspecifika konferenser, litteratur mm. 9

189 Budget 2017 För att främja kunskapsutbyte, utveckling och samarbete både inom Samhällsbyggnadsförbundet, lokalt, regionalt samt nationellt och internationellt är samverkande nätverk en viktig del. Avdelningen ska aktivt medverka till att sådana nätverk skapas. Som ett stöd för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten kommer avdelningen att systematiskt arbeta med kvalitet samt bidra till att utveckla och efterfölja de kvalitetssystem som finns. VP Målet för verksamheten är att göra rätt saker på rätt sätt. 10

190 Budget 2017 Avdelning Produktion Uppdrag och målgrupp Produktionsavdelningen har ett övergripande driftansvar samt ska leda, utveckla och samordna verksamheternas processer utifrån ett helhetsperspektiv. Avdelningen omfattar sju processer: Gata/Trafik, Park/Skog, Idrott, Lokalvård, Återvinning, VAledningsnät och VA-anläggning. Inom varje process är en kvalitetsledare ansvarig för långsiktig planering, drift, underhåll och utveckling samt investeringsåtgärder inom respektive verksamhetsområde. Kvalitetsledaren upprättar också budget för respektive process samt ansvarar för uppföljning, både ekonomisk och kvalitetsmässig. Avdelningen ska verka för att de olika funktionerna kan användas inom flera processer samt även underlätta och stimulera samarbetet mellan processerna. Verksamheten ska skötas enligt funktionsbeskrivningar och mot uppsatta mål. Stor vikt läggs på kompetens, kvalitet, utveckling och ekonomi samt estetiska och miljömässiga aspekter. Inom avdelningen arbetar totalt 160. Lagar och förordningar som styr verksamheten De lagar och förordningar som direkt och indirekt påverkar och styr avdelningens verksamhet är de som berör de olika processerna. Det är både branschspecifika lagar och lagar av övergripande karaktär. Framtid och verksamhetsutveckling Avdelningen ska under 2017 fortsätta att utveckla och effektivisera samarbetet mellan de olika processerna inom avdelningen. Detta sker genom fortlöpande samordning, uppföljning och utvärdering av verksamheten i förhållande till uppsatta mål. Det innebär även att samarbetet med planeringsavdelningen utvecklas kontinuerligt. Under 2017 kommer en analys av olika driftsformer och resursutnyttjande att genomföras. Kompetensförsörjning är en viktig framgångsfaktor för framtiden. Att rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetenser i organisationen är viktigt för att uppnå satta mål. Att attrahera, rekrytera och behålla personal samt att utveckla kompetens är ett arbete som behöver utvecklas. Arbetet med praktikplatser för arbetssökande ska fortsätta att utvecklas och fördjupas samtidigt som samarbetet med eftergymnasiala och yrkesinriktade skolor utvecklas ytterligare för att säkerställa framtida kompetensförsörjning. Avdelningen ska aktivt arbeta med omvärldsbevakning för att erhålla kunskap om den utveckling som sker i samhället som påverkar organisationens processer. Detta ska ske löpande genom exempelvis fysiska möten, branschspecifika konferenser, litteratur mm. För att främja kunskapsutbyte, utveckling och samarbete både inom Samhällsbyggnadsförbundet, lokalt, regionalt samt nationellt och internationellt är samverkande nätverk en viktig del. Avdelningen ska aktivt medverka till att sådana nätverk skapas. Som ett stöd för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten kommer avdelningen att systematiskt arbeta med kvalitet samt bidra till att utveckla och efterfölja de kvalitetssystem som finns. Avdelningen ska även fortsätta ta del av den fysiska planeringen och genomföra projekt tillsammans med planeringsavdelningen. 11

191 Budget 2017 VP Målet för verksamheten är att göra rätt saker på rätt sätt. 12

192 Budget 2017 Process Gata/Trafik Uppdrag och målgrupp Process Gata/Trafik ansvarar för drift av all allmän platsmark inom områdena gator (30 mil asfaltsväg, 8 mil grusväg och 15 mil gång- och cykelväg), broar (91 stycken) och belysningsanläggningar ( belysningspunkter). Målet är att dessa sköts enligt uppdrag och att stor vikt läggs på kompetens, kvalitet, utveckling och ekonomi samt estetiska och miljömässiga aspekter. Processen ansvarar för handläggning av schaktanvisningar, grävtillstånd, skade- och försäkringsärenden. Även ansvar för vägbelysning på det kommunala vägnätet, befintlig belysning på det enskilda vägnätet samt viss belysning på det statliga vägnätet åvilar verksamheten. Energioch miljöbesparande åtgärder är en viktig parameter. Processen svarar förutom för driften även för investeringsåtgärder inom hela verksamhetsområdet. Dessutom svarar processen aktivt med projektledning vid bl.a. de stora anläggningsprojekt som pågår inom kommunerna. Ytterligare projekt pågår, bl.a. ombyggnation av gator tillsammans med VA-processen, där VA-ledningsnät ansvarar för omläggning av ledningar. Verksamheten genomför även markarbeten och investeringar åt andra avdelningar inom Samhällsbyggnadsförbundet och medlemskommunerna. Lagar och förordningar som styr verksamheten De viktigaste lagar och förordningar som direkt påverkar verksamheten inom processen är bl.a. arbetsmiljölagen, väg-, el-, ordnings- och skadeståndslagen samt trafik- och vägmärkesförordningen. Framtid och verksamhetsutveckling I förbundsordningen finns funktionsbeskrivningar som ligger till grund för vad som ska utföras inom processen. Inom området gator upprättar processen drift- och underhållsplaner för vägar, gator och broar. I detta arbete används utvecklade verktyg i datamiljö. Processen kommer tillsammans med Produktionsavdelningen utveckla användandet av gpsenheter. Idag föreskrivs gps-enheter i snöupphandlingar. Processen ska ha en aktiv medverkan i fysisk planering tillsammans med andra processer inom Samhällsbyggnadsförbundet, kommunerna och Samhällsbyggnadsnämnden. Förslag till investeringsåtgärder för processens verksamhet i respektive kommun under kommande tre år är upprättade. Dessa ska ligga till grund för en gemensam långsiktig planering. VP Målarbetet kommer under kommande år att inriktas på ökad servicegrad för belysningsnätet och för asfaltsbeläggningar samt trafiksäkerhet och tillgänglighet efter att trafikfrågor har överflyttats till Samhällsbyggnadsförbundet från Samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförbundet blir från 2017 väghållare för allmänna gator, vägar, parker med mera. Det innebär beslutsfattande om lokala trafikregler och -föreskrifter, dispenser, trafikövervakning och parkeringstillstånd för funktionsnedsatta. 13

193 Budget 2017 Trafikenheten arbetar för att tillgodose tillgänglighet och säkerhet för alla trafikanter i medlemskommunerna. Enheten kommer även att arbetar som resurs till kommunerna i frågor som trafikstrategier, trafiksäkerhet och planeringsfrågor. Detta styrs efter behov och resurstillgång. Verksamhetsmål 2017 Öka tillgänglighet och trafiksäkerhet genom att motverka felparkeringar. Trafiksäkerhet. Definiera och långsiktigt eliminera otrygga gatumiljöer. Felanmälningar gällande gatubelysning ska för halv-och helår minskas med 5 procentenheter jämfört med motsvarande Felanmälningar gällande asfaltsbeläggningar ska för helår 2017 minskas med 5 procentenheter jämfört med Driftbudget Kommun Intäkt Budget 2017 Kostnad Resultat Intäkt Budget 2016 Kostnad Resultat Gemensamt Hällefors Ljusnarsberg Nora Totalt Lindesberg 14

194 Budget 2017 Process Park/Skog Uppdrag och målgrupp Process Park/Skog ansvarar för stora delar av allmän platsmark, med bl.a. sommarblommor och möblering i parker, tätortsnära skog och övriga grönytor. I frågor rörande torg, renhållning, kommunala träd i väghållningsområdet samt frågor kring dagvatten och grävtillstånd är samarbetet med främst Process Gata/Trafik nära. Därutöver ansvarar processen för kommunala skogar, andra grönytor och kommunal naturvård som inte räknas till allmän platsmark samt på uppdrag av medlemskommuner för skötsel av obebyggda tomter och yttre fastighetsskötsel. Processen ansvarar också för besiktning och drift av lekplatser. Förutom driften ansvarar verksamheten även för investeringsåtgärder och underhållsplaner. Målet är att tillhandahålla säkra lekplatser, estetisk tilltalande parker i centrala lägen och trygga skogar samt att värna och utveckla naturvärden. Syftet är att ge förutsättningar för aktivitet och rekreation samt skapa en tilltalande stadsbild och utveckla värdefulla naturområden. För att uppnå detta sköter processen ett stort antal träd, buskage, rabatter, möblering, mer än 85 ha gräsklippning mm. Lagar, förordningar som styr verksamheten De viktigaste lagar och förordningar som påverkar verksamheten är Plan- och bygglagen, Miljöbalken, Jordabalken, Skogsvårdslagen och lekplatsstandarder. Processen har ett nära samarbete med myndigheter så som Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Stadsarkitektkontoret och Trafikverket. Framtid och verksamhetsutveckling Till verksamheten kommer från 2017 funktionen Naturvård. Uppdraget är att ta fram planer, program och riktlinjer utifrån kommunernas naturvårdsarbete. Skötselnivåer definieras i funktionsbeskrivningar och i kartmaterial över skötselobjekten. Verksamheten utvecklas kontinuerligt genom ett förändringsarbete i dialog med medlemskommunerna för att maximera medborgarnyttan inom de givna ramarna. I processen behöver digitala kartor utvecklas till en skötseldatabas som kan delas och bearbetas av flera användare. Detta är en viktig del i processtyrningen. Inom Process Park/Skog planeras skötsel och utformning av naturområden, parker, planteringar och lekplatser. Processen medverka aktivt i kommunal fysisk planering. En fortsatt utveckling av de kommunala lekplatserna ska kompletteras med en utveckling av anläggningar för spontanaktiviteter i grönområden i samarbete med Process Idrott. Verksamheten avser att införa giftfri ogräsbekämpning med hetvatten samt att öka andelen batteridrivna redskap och maskiner. Avser även att införa självkompakterande papperskorgar och stationer med hundpåsar. En trädpolicy ska kvalitetssäkra bemötandet av önskemål från medborgare. Förslag till investeringsåtgärder för processens verksamheter i kommunerna under kommande treårsplan är upprättad. VP Målet är att genomföra kvalitetshöjningar i de tätortsnära skogarna samt verka för kommunernas naturvårdsarbete för att utveckla möjligheterna till rekreation och naturupplevelser. Målet är även att ha säkra lekplatser som också inspirerar till kreativ lek. 15

195 Budget 2017 Verksamhetsmål 2017 Korta ner svarstiden för samtliga trädärenden i felanmälanssystemet med svar inom 14 dagar. Dialog med kommunerna om prioriteringar i driften utifrån funktionsbeskrivning, kartunderlag och driftbudget ska förbättras. Minska förbrukningen av fossila bränslen i av verksamheten använda maskiner och redskap. Förbättra upplevelserna av parkmiljöer avseende renhållning. Utöka naturvårdande skötsel i värdefulla biotoper. Utföra två utökade skötselinsatser/lekplats och år för att höja funktionsduglighet och upplevelse av lekplatsen. Driftbudget Kommun Intäkt Budget 2017 Kostnad Resultat Intäkt Budget 2016 Kostnad Resultat Gemensamt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Totalt

196 Budget 2017 Process Idrott Uppdrag och målgrupp Process Idrott ansvarar för drift och underhåll av idrottsanläggningar. Målet är att dessa sköts enligt uppdragsbeskrivningar och stor vikt läggs på kompetens, utveckling, ekonomi och miljömässiga aspekter. Förutom driften ansvarar verksamheten även för investeringsåtgärder och större underhållsplaner. Verksamheten ska aktivt verka för att skapa goda förutsättningar för utövande av idrott, friluftsliv och annan fritidsverksamhet inom kommunerna genom att tillhandahålla och förvalta välfungerande och tillgängliga idrotts- och friluftsanläggningar. Lagar och förordningar som styr verksamheten Lagen om skydd mot olyckor, Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande trycksatta anordningar, föreskrifter avseende hantering av kemikalier samt elföreskrifter. Framtid och utveckling I förbundsordningen finns funktionsbeskrivningar som ligger till grund för vad som ska utföras. Framtida utveckling är att hitta nya energibesparande åtgärder samt undersöka och utveckla framtida driftsformer. På det tempererade utomhusbadet i Fellingsbro är elpannan ersatt med en bergvärmepanna och i ishallen ska ny och effektivare kylanläggning installeras för att sänka elförbrukningen. Process Idrott ska tillsammans med övriga processer och avdelningar inom Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen, kommunerna och Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen hitta samordningsvinster för att möjliggöra effektiviseringar. En femårig underhålls- och investeringsplan ligger till grund för att skapa en långsiktig planering. VP Process Idrott strävar efter fortsatt utveckling på ett kostnadseffektivt, och för uppdragsgivarna, önskvärt sätt. Därför kommer den täta dialogen med kommunerna och föreningar att fortsätta, även den regelbundna kvalitetsuppföljningen fortsätter. Verksamhetsmål 2017 Föreningsnöjdheten ska vara högre än Elförbrukningen ska minska med 2 procentenheter per genomfört objekt genom alternativa lösningar jämfört med

197 Budget 2017 Driftbudget Kommun Intäkt Budget 2017 Kostnad Resultat Intäkt Budget 2016 Kostnad Resultat Nora Totalt Gemensamt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg 18

198 Budget 2017 Process Lokalvård Uppdrag och målgrupp Process Lokalvård ansvarar för att utföra lokalvård i lokaler där kommunerna bedriver verksamhet. Det rör sig om ca 200 lokalobjekt. I vissa fall finns till exempel fritids och förskola i anslutning till skolor men de särredovisas inte alltid, det verkliga antalet är således något högre. Målsättningen är att kontinuerligt utveckla metoder till att vara så miljövänliga och kostnadseffektiva som möjligt, utan att göra avkall på kvaliteten. En god standard på lokalvård är viktig för alla eftersom det medför: o o o o Bättre hälsa genom renare luft, minskad infektionsrisk och färre allergiproblem. Sänkta framtida underhållsbehov, eftersom onödigt slitage från smutspartiklar minskar. Förbättrad arbetsmiljö, eftersom trivseln ökar för dem som vistas i lokalerna. Mer fördelaktigt intryck av kommunens lokaler. Som ett viktigt led i kvalitetsarbetet kommer de s.k. servicesamtalen att fortsätta även under Under servicesamtalen förs en dialog om uppdragets omfattning och kvalitet. Förändrade behov ska uppmärksammas och eventuella brister ska belysas och åtgärdas. Det är viktigt att flera, särskilt från större verksamheter, deltar så att informationen får en spridning. Protokollförda kvalitetskontroller av städområden kommer att genomföras. Syftet med servicesamtalen är främst att ge maximal kundnytta. Under servicesamtalet mäts även nöjdheten bland kommunernas verksamheter enligt Nöjd-Kund-Index som följs upp årligen. Mätningen ska göras med flera mätsteg för att få bättre spridning. Servicesamtalen strävar också efter att ge: o o o Nöjdare kunder och en bättre arbetsmiljö för både brukare och lokalvårdare. Ökad flexibilitet, verksamhet och lokaler förändras och lokalvården bör anpassas. En bättre dialog och närmare relation till kommunernas verksamheter. Lokalvårdarna får möjlighet att framföra önskemål om vad som kan underlätta i det dagliga arbetet. Lagar och förordningar som styr verksamheten Socialtjänstlagen och Skollagen barn med särskilda behov, t.ex. allergi, ska kunna beredas plats inom förskola och skola. Folkhälsoinstitutet utfärdar allmänna råd angående städning. Framtid och verksamhetsutveckling Under 2017 fortsätter satsningen på kompetensutveckling genom SRY:s (Servicebranschens Yrkesnämnd) yrkesbevis. Fokus 2017 blir att fortsätta certifieringen av personalen. Det finns fördelar med en satsning på SRY, bland annat blir det ett verktyg för att säkerställa att personalen har rätt kompetens. Risken för skador både bland lokalvårdarna och i lokalerna minimeras. Det kan även bidra till att höja yrkets status och öka attraktiviteten, vilket i samband med nyrekrytering kan bidra till en jämnare köns- och åldersfördelning. Satsningen på golvutbildning fortsätter även under Lokalvården kommer att fortsätta satsningen på temaår, ett år då särskilt fokus läggs på ett visst område. Under 2017 kommer temat att vara Kemfri städning. Det innebär att städning sker med avjoniserat vatten vilket gör rent utan kemikalier. Ett steg i rätt riktning mot ett bra miljötänk. 19

199 Budget 2017 En nätverksgrupp arbetar med jämförelsetal där förskolorna mäts och granskas, för att se om kostnad följer kundnöjdhet och avverkningsgrad. Även lokalvårdens andra verksamheter ska granskas på detta sätt. De olika städobjekten ska fortsätta att läsas in i det digitala städprogrammet för att få en så exakt tid och kostnad som möjligt. I Lindesbergs kommun kommer ett samarbete mellan Vuxenskolan Masugnen, kommunens AME-enhet och process Lokalvård under namnet Fler vägar in, bättre rekrytering att inledas. Process Lokalvård kommer att erbjuda praktikarbete till personer som behöver kompetensutveckling. Lokalvården gör en samhällsnytta, och samtidigt får människor komma ut och prova på lokalvårdsyrke samt få praktik och arbetslivserfarenhet. Höghöjdsstädning kommer att genomföras utan ställningar eller liftar, arbetet görs med dammsugare och långa rör från golvet, vilket medför minskad tid och kostnad. Verksamheten ska utreda utförandet och bildandet av en vikariepool. VP Lokalvården strävar efter fortsatt utveckling på ett kostnadseffektivt och, för kunderna, önskvärt sätt. Därför fortsätter den täta dialogen med kunderna och även den regelbundna kvalitetsuppföljningen. Målarbetet kommer att fokusera på kundnytta, mervärde och vidareutveckling inom lokalvården, bland annat genom SRY-certifiering av personalen. Stor vikt kommer också att läggas på omvärldsbevakning, teknikutveckling och miljömedvetenhet. Verksamhetsmål 2017 Nöjd-Kundindex ska vara i samma nivå eller bättre än Minska kemikalieanvändningen genom att utöka objekt där kemikaliefri lokalvård utförs. Driftbudget Kommun Budget 2017 Intäkt Kostnad Resultat Budget 2016 Intäkt Kostnad Resultat Gemensamt Hällefors Ljusnarsberg Nora Totalt Lindesberg 20

200 Budget 2017 Process Återvinning Uppdrag och målgrupp Process Återvinning ansvarar för insamling, transport, återvinning, bortskaffande och planering av hushållsavfall. Åtta bemannade återvinningscentraler för hushållens grovavfall och farligt avfall betjänar verksamhetsområdet. Därutöver finns det totalt ca 50 återvinningsstationer för insamling av tidningar och förpackningsmaterial, som idag huvudsakligen sköts av FTI (Förpacknings-och tidningsinsamlingen). Insamling av hushållsavfall och slam från enskilda avlopp sker via entreprenad. Den primära målgruppen är framförallt alla abonnenter - det vill säga fastighetsägare, villaägare, fritidshusägare och i viss mån verksamheter som har kommunal avfallsservice. Lagar och förordningar som styr verksamheten Miljöbalken ställer krav på att alla kommuner ska ha en renhållningsordning bestående av föreskrifter som styr hantering av avfall i området samt en avfallsplan som sätter målbilderna. Nuvarande avfallsplan gäller fram till Förordningar som utöver detta styr verksamheten är bl.a. avfallsförordning, förordning om deponering av avfall och förordningar om producentansvar. Framtid och verksamhetsutveckling För utvecklingen av effektiva och kundvänliga system för insamling av säck- och kärlavfall blir digitala hjälpmedel allt viktigare. System med kundunika kärl som är märkta och avläses till digitala mobila system är idag i drift fullt ut. I enlighet med den av regeringen fastställda avfallsplanen, har Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen fokus på ökad utsortering och minimering av avfall. Detta för att nå högre i avfallstrappan och avfallshierarkin. Det biologiska avfallet går till rötning. Informationsinsatser pågår löpande och kommer även fortsätta under 2017 för att öka utsorteringen av det biologiska avfallet. Insatser som behövs inom verksamhetsområdet är framförallt ökad utsortering av hushållens avfall. Efter plockanalysen genomförd 2016 finns behov av att få fram modeller för att öka utsortering av förpackningar i restavfallet. Det biologiska avfallet, matavfallet, håller bra kvalitet. Positivt var att andelen farligt avfall samt elavfall var mycket lågt. Arbetet med att kundanpassa återvinningscentralerna och öka tillgängligheten till dessa fortsätter. Ett led i detta arbete är att fortsätta att utföra besöksmätningar och kundundersökningar. Slutna säckar eller emballage får inte kastas direkt som brännbart avfall utan ska öppnas och material som kan återanvändas eller återvinnas ska sorteras i därför avsedda containrar. Återbruk drivs i mindre skala i samarbete med lokala hjälporganisationer och ska i framtiden utvecklas ytterligare bl. a genom att hitta fler aktörer för att få ett bättre flöde på materialet som kommer in. Återbruken ger hushållen större förutsättningar att lämna saker till återanvändning istället för till avfallshantering. Insatser kommer även att krävas för att förberedelserna för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ickefarligt byggnads- och rivningsavfall, textilier och plast kan fortsätta. Taxearbetet med att se över fördelning mellan grundavgift och rörlig avgift sker löpande under året. 21

201 Budget 2017 Arbetet med riskbedömning och riskklassning av gamla deponier fortsätter. Ytterligare en miljöåtgärd att beakta är att rena lakvattnet från deponierna lokalt istället för att som idag leda det till reningsverken. I regeringsförklaringen 2014 sägs, att avfallet behöver minska och återvinningen öka och ansvaret för insamlingen läggs hos kommunerna. Ansvaret flyttas från producenterna till kommunerna för att samla in förpackningar och tidningar från hushållen. Dock kvarstår ännu ansvaret för själva återvinningen hos producenterna. Förslaget skulle öppna för Samhällsbyggnadsförbundet att bl. a utöka servicegraden när det gäller fastighetsnära insamling. Det är ännu inte beslutat om ansvaret övergår till kommunerna eller om producenterna ska fortsätta med verksamheten. Dock måste ett beslut komma för att utvecklingen inte ska stanna av. VP Samarbetet med Process Lokalvård fortsätter. Syftet är att personalen inom Lokalvården ska vara ytterligare en informationskanal som hjälper till att öka återvinningen hos kommunernas verksamheter. Den digitaliserade insamlingen av hushållsavfall medför att uppföljningar kan göras på ett rationellt sätt, bl.a på om abonnenter får rätt antal tömningar och på rätt dag. Som ett led i att öka återvinningen på de avfallsströmmar som har stor miljöpåverkan ska möjligheten att införa ytterligare materialslag för återvinning ses över samt att hitta lämpliga mottagare för materialet. Återbruken i anslutning till de fyra större återvinningscentraler ska vidareutvecklas. Verksamhetsmål 2017 År 2017 ska minst 70 % av kunderna som besöker en ÅVC vara nöjda med besöket. Total mängd (vikt) blandat/restavfall ska minska med 5 procentenheter per hushåll jämfört med Återanvändning av hushållens avfall ska öka. Driftbudget Kommun Intäkt Budget 2017 Kostnad Resultat Intäkt Budget 2016 Kostnad Resultat Gemensamt Hällefors Ljusnarsberg Nora Totalt Lindesberg 22

202 Budget 2017 Process VA-ledningsnät och Process VA-anläggning Uppdrag och målgrupp VA verksamheten är uppdelat i två processer: Process VA-ledningsnät som ansvarar för allt ledningsnät från anläggning ut till abonnent samt dagvattenhantering. Process VA-anläggning som ansvarar för alla reningsverk, vattenverk och pumpstationer. Processerna ansvarar förutom för driften, även för investeringsåtgärder inom hela verksamhetsområdet. Dessutom ansvarar processerna aktivt med projektledning vid bl.a. de stora anläggningsprojekt som pågår inom kommunerna. Ytterligare projekt pågår, bl.a. ombyggnation av ledningsnät tillsammans med process Gata/Trafik, där Gata/Trafik-processen ansvarar för gatubyggnationen. VA verksamheten ansvarar för att alla abonnenter tillhörande kommunernas verksamhetsområde får ett bra vatten, samt att avloppsvattnet avleds och renas till godkända gränsvärden. För att hålla en hög kvalitet och minimera avbrott och avvikelser i verksamheten ingår ständig beredskapstjänstgöring. I verksamhetsområdet finns 26 vattenverk, 22 större reningsverk, drygt 230 pumpstationer och 170 mil ledningsnät. Lagar och förordningar som styr verksamheten De av riksdagen 16 fastställda miljökvalitetsmålen är vägledande för verksamheten. ABVA (Allmänna Bestämmelser för Vatten- och Avloppsanläggningar), EU:s Ramdirektiv för vatten, Vattentjänstlagen, Livsmedelslagstiftning, Miljöbalken och Egenkontrollförordningen är grundkraven för en yrkesmässig verksamhet. Framtid och verksamhetsutveckling Merparten av vatten- och reningsverken är år, ledningsnäten är ännu äldre. Begynnande klimatförändringar medför att investerings- och underhållsbehovet kommer att öka väsentligt i framtiden. EU:s ramdirektiv för vatten innebär att arbeta med en helhetssyn på vattenfrågor och att hitta hållbara lösningar för avloppsvatten. Utredningar kommer att göras på de mindre vattenverken för att om möjligt göra överföringsledningar från de större produktionsanläggningarna. Detta medför en effektivisering i och med att det blir färre anläggningar att driva och underhålla. Samma sak gäller för de mindre markbäddarna och reningsverken. Lämpliga ledningssträckor att bygga bort små anläggningar på vatten- och spillvattensidan är : - Frövi-Rockhammar-Spannarboda-Pilkrog-Grönbo Nora-Öskevik-Mårdshyttan Ställdalen-Högfors-Mossgruvan-Ställberg-Bastkärn-Silverhöjden Hällefors-Sikfors. Arbetet med vattenförsörjningsplanen, med syfte att säkra vattenresurser för dricksvattenförsörjning på lång sikt, beräknas bli färdigställd under våren. Inventeringen fortsätter av ledningsnätets status i samtliga kommuner. Felkopplingar och inoch utläckage åtgärdas, vilket innebär att belastningen av tillskottsvatten på reningsverken minskar. 23

203 Budget 2017 Nya tillstånd för reningsanläggningarna medför omfattande utredningar och prövotidsvillkor på både verk och ledningsnät. I Lindesberg ska upprustningen av reningsverket påbörjas. Först kommer personalutrymmen att byggas om och till. Därefter kommer övriga anläggningsdelar att renoveras. Inför den planerade ombyggnationen av Nora reningsverk är förstudien klar. Projektet följer tidsplan. Utredning av framtida dricksvattenförsörjning för Lindesberg och Nora pågår, båda kommunerna deltar i Vätternvattenprojektet. Bolag är beräknat att bildas from halvårsskiftet 2017 med syfte att starta tillståndsprocessen. I väntan på detta så har ett reservvattenavtal tagits fram mellan Lindesberg och Nora. Tanken är att vid problem med vattenleverans i en av kommunerna ska de kunna försörja varandra. I Ljusnarsberg tas ett ombyggnadsförslag fram för Finnhyttans vattenverk, och som alternativ vattentäkt arbetas vidare med Viken så snart markägarfrågan är klar. I Hällefors utreds möjligheten att borra nya brunnar längre bort i den ås där Jeppetorps VV i dagsläget tar vatten från. Detta skulle kunna vara ett alternativ till framtida reservvatten för Hällefors. För att möta de ökade kraven på enskilda avlopp kommer VA-verksamhetområden att behöva utvidgas. I de små reningsanläggningarna satsas på ny teknik som ger bättre rening och till viss del ersätter de gamla markbäddarna. Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen genomför inventeringar av enskilda avlopp i samtliga kommuner vilket kommer att medföra utökade verksamhetsområden i framtiden och får till följd ett ökat behov av investeringsmedel. Arbete pågår enligt Livsmedelsverkets förordning med att säkra dricksvattenförsörjningen mot föroreningar via sabotage eller skadegörelse. För att skydda dricksvattnet mot parasiter ska säkerhetsbarriärer installeras på vattenverken. Regeringen har lagt ett förslag om ändring i miljöbalken som tvingar kommunerna att inrätta vattenskyddsområden senast 2019 för alla allmänna vattentäkter. Verksamheten har ett integrerat ledningssystem för driftövervakning, miljö, kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet, med syfte att systematiskt förbättra och se till att lagar och krav följs. Dessutom finns system för fastighetsregister, diariesystem samt ett nytt VA-ledningssystem, VA-banken, som tack vare bättre fältarbetsmöjligheter kommer att vara till hjälp med förnyelseplaneringen framöver. Dessa system måste integreras eller samordnas på ett strukturerat sätt, varefter kraven skärps och aktiviteterna blir fler i verksamheten. VP VA-verksamheten är hårt lagstyrd och verksamheten bedrivs för att efterleva lagar och krav och bidra till en god miljö. Verksamheten, i samarbete med andra VA-företag, fortsätter att utveckla systemen för övervakning. Arbetet rörande reservvattenfrågor, energieffektivisering och teknikutveckling fortsätter att prioriteras. Miljömålsarbete pågår i samarbete med tillsynsmyndigheten och verksamhetsområdena utökas. Dricksvattensäkerheten och kvaliteten förbättras genom installation av säkerhetsbarriärer. Översyn av vattenskyddsområden görs för att de äldre områdena ska leva upp till skyddsnivåer enligt miljöbalkens krav och för att säkra dricksvattenförsörjningen långsiktigt. 24

204 Budget 2017 Genom branschorganisationer deltar verksamheten i kartläggning av dricksvattenkvaliten. Lindesberg är identifierat som ett område med betydande översvämningsrisk och riskkartor är framtagna. För att minska konsekvenser av omfattande översvämningar, ska en dagvattenstrategi och en fördjupad skyfallskartering eventuellt tas fram. Stora framtida investeringsvolymer kräver kvalitetsverktyg för nyckeltal och uppföljning. Ett verktyg som visar den ekonomiska utvecklingen av VA-verksamheten används för att planera utvecklingen av taxan och det egna kapitalet (va-fonden). Utifrån dagens situation och planerade investeringar beräknas utvecklingen av verksamhetens intäkter och kostnader. Även olika scenarios av utvecklingen av brukningstaxan, anläggningstaxan och kostnaderna kan simuleras. Generellt så behöver VA-verksamhetens investeringsbehov utifrån likviditeten diskuteras med respektive kommun. Verksamhetsmål 2017 Process VA-ledningsnät Antalet vattenläckor, avloppsstoppar och källaröversvämningar ska minska jämfört med år 2016 Minska utläckage av dricksvatten så att skillnaden mellan producerad och debiterad mängd blir mindre jämfört med Process VA-anläggning Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas, baserat på respektive tillståndsbeslut. Driftbudget Kommun Kostnader Budget 2017 Intäkter Resultat Kostnader Budget 2016 Intäkter Resultat Gemensamt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Totalt

205 Budget 2017 Investeringsbudget 2017 Kommunernas förslag till investeringsbudget Hällefors Projekt (tkr) Process Gata/Trafik Tillgänglighetsanpassning gata Ombyggnad gator i samband med VA Broar reinvestering Upprustning av gatljusnätet Process Park/Skog Parkinvesteringar enligt plan Lekplatser enligt plan Sikforsvägen trädplanteringar Process Idrott Badplatser enligt plan Process Återvinning Fastighetsnära hämtning 1) Process VA-ledningsnät Ledningsnät Dagvattenledningar Saxhyttan utvidgat verksamhetsområde 2) Process VA-anläggning VA-anläggningar Silvergruvan 2) Summa Budget 2017 VP 2018 VP (150) ) Samhällsbyggnadsförbundet anser att fastighetsnära hämtning bör skjutas till 2018 och ) Dessa investeringar behandlas i separat beslutsprocess hos kommunen

206 Budget 2017 Lindesberg Projekt (tkr) Process Gata/Trafik Tillgänglighetsanpassning/trafikåtgärder Ombyggnad gator i samband med VA Dagvatten centrala Lindesberg Förlängning av Ishockeygatan söderut Prästbron Renovering av broar Reinvestering gatubelysning Ny gatljusautomatik, nya abonnemang Barriärelement Stafettgatan Extra statsbidrag Stråssa, sandupplag med tak Fellingsbro, sandupplag med tak Budget 2017 VP 2018 VP Process Park/Skog Reinvestering lekplatser enligt 5-årsplan Process Idrott Råssvallen, renovering kylkompressor Fritidsbyn, nya bollplaner, ny läktare Naturbadplatser, nya bryggor Konstgräsplan Frövi Extra statsbidrag Guldsmedshyttan spontanidrottsanläggning Lindesberg (Hagaberg) spontantidrottsanläggning Fellingsbro spontanidrottsanläggning Process Återvinning Planerad ÅVC i centrala Lindesberg Fastighetsnära hämtning Process VA-ledningsnät Dagvattenhantering Mindre ledningsarbeten Vasselhyttan-Löa Gammelbo-Ramsberg Ledning Lindesberg-Nora Utvidgat verksamhetsområde Torphyttan utvidgat verksamhetsområde Mårdshyttan-Nora Process VA-anläggning Säkerhet vattenverk Lindesbergs reningsverk Reinvestering i fastighet Mindre VA-anläggningar Grönbo reningsverk Kloten reningsverk upprustning Allmänningbo reningsverk upprustning Summa

207 Budget 2017 Tillväxt, investeringsbudget 2017, VP Investeringar där Samhällsbyggnadsförbundet helt eller delvis kommer att bli berört Tillväxt Projekt (tkr) Gång- och cykelvägar, Bergslagsbacken Bussangöring Brotorpsskolan GC-väg Ishockeygatan-Siggebohyttevägen Hållplatser Vändplan Guldsmedshyttan Exploatering industrimark Frövi Frövi bangård Ny väg, Frövi N:a Bangatan Tallen, ny parkering Infrastruktur Sörlunda Elledning Sörlunda Infrastruktur och VA Lindesby Nytt villaområde Lindesberg Julbelysning Bussangöring Björkhagaskolan GC-väg Schröders backe samt Banvägen Flugparken Summa Budget VP VP

208 Budget 2017 Ljusnarsberg Projekt (tkr) Process Gata/Trafik Ombyggnad av gator i samband med VA-omläggn Tillgänglighetsanpassning Broåtgärder efter besiktning 2016 Upprustning av gatuljusnätet Ny gatubelysningsautomatik, nya abonnemang GC-väg Kopparberg-Bångbro GC-väg Kyrkbacksskolan-Bryggeriet Process Park/Skog Parkutrustning, planteringar, stenläggning mm Allmänna lekplatser Process Idrott Bergslagsvallen, ny ventilation, ej godkänd OVK Badplatser, nya bryggor mm (prio Djäkens) Ställdalens elljusspår Olovsvallen, komplettering av befintligt staket Olovsvallen, hockeyrinken, målning av sarg Olovsvallen, fasad och fönster Bergslagsvallen, fasad Kopparberg, elljusspår, byte kvicksilverlampor Budget 2017 VP 2018 VP Process Återvinning Fastighetsnära hämtning Process VA-ledningsnät Mindre ledningsarbeten VA-ledningar Vårdcentralen-Wallmovägen Utbyte ledningsnät Process VA-anläggning Mindre vattenverk och pumpstationer VA-anläggningar ospecifierat Finnhyttans vattenverk Reservvatten, Sundet Bångbro reningsverk Summa

209 Budget 2017 Nora Projekt (tkr) Process Gata/Trafik Ombyggnad gator och beläggningsarbete, enligt planinventering Ny gatubelysningsautomatik, nya abonnemang Gatuombyggnad i samband med VA-omläggning Upprustning av broar, enligt kravspec efter besiktning Ställplats för husbilar vid Skojarbacken/Tivoligatan Tillgänglighetsanpassning Bryggeriet, infart/utfart Dagvattenhantering efter VA-inventering Ny cykelväg utefter Trängkårsvägen Klimatklivet Reinvestering gatubelysning Trängbo Camping Hagbydammen Gång- och cykelväg Striberg - Ås Budget 2017 VP 2018 VP Process Park/Skog Strandskoning mellan Trängbo och kvarteret Häggen Lekplatser projektering/reinvestering Parkutrustning samt nyinvestering i träd och planteringar Upprustning och utveckling av strandpromenaden Skolparken asfaltering av grusgångar Renovering av plank vid Å promenaden Dränering och komplettering lekplats Kristinaparken Skolparken, avgränsning med kallmur mot Storgatan Trappa intill Konsum Process Idrott Dränering och grus till löparbanan på Norvalla Nya 11-mannamål till Gyttorps IP Process Återvinning Asfaltering Ängarna ÅVC Fastighetsnära hämtning Process VA-ledningsnät Östra stranden Ledningsnätsarbete och dagvatten VA-ledning Nora-Lindesberg VA-ledning Nora-Öskevik Process VA-anläggning Järnboås RV Nora reningsverk ombyggnad VA-anläggningar ospecifierat Säkerhet vattenverk Summa 30

210 Budget 2017 Maskininvesteringar Process Budget 2017 VP 2018 VP 2019 Gata/Trafik Park/Skog Idrott Lokalvård VA-ledn.nät o VA-anläggn Återvinning Totalt Process Gata/Trafik Hjullastare Nora Liten hjullastare Ljusnarsberg Kombimaskin Lindesberg Beg snöslunga Lindesberg Servicebil Ljusnarsberg Lövsug Ljusnarsberg Summa Holder King Cab/ Park/Skog Ogräsbekämpningsaggregat Elbil Nora Klippare Ljusnarsberg Servicebil Lindesberg ATV fordon Servicebil Nora Summa Pick-up/ Idrott Gräsklippare, fotbollsplaner Servicebil 2017 Ersätter/årsm 550 Summa Summa Lokalvård Städmaskiner Howard 250 King Cab Summa VA Servicefordon 2 st Schaktsläde Filmkamera Årsm Vid inköp av respektive fordon/maskin krävs ett direktionsbeslut. 31

211 Budget 2017 Objektsammanställning Som grund för verksamhet och uppdrag 2017 Process Gata/Trafik, Process Park/Skog och Process Idrott Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Asfaltsvägar m m m m Grusvägar m m m m GC-vägar m m m m st st st st 13 st 27 st 28 st 23 st Gröna ytor 67 ha 283 ha 102 ha 54 ha Lekplatser 7 st 24 st 6 st 16 st 419 ha 468 ha 5 st 2 st 1 st 13 st - 3 st 3 st - 1 st 9 st - 1 st Elljusspår 5 st 2 st 2 st Ishallar 3 st Objekt Process Gata/Trafik Belysningspunkter Broar Process Park/Skog Skogsförvaltning 536 ha Process Idrott Idrottsplatser Fotbollsplaner, gräs - grus Badplatser 2 st 14 st Temp. utomhusbad 1 st Isbanor 2 st Motionsanläggningar 2 st Campinganläggningar 2 st 32 3 st 3 st

212 Budget 2017 Process Lokalvård Hällefors kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun 12 st 39 st 7 st 17 st Kontorsenheter 4 st 22 st 3 st 7 st Idrottsanläggningar 3 st 6 st 1 st 2 st Bibliotek 4 st 1 st 1 st Räddningstjänster 5 st Objekt Skolor, förskolor och vuxenskolor 1 st Förråd 1 st 3 st 1 st 1 st VA och Återvinninganläggningar 2 st 5 st 2 st 2 st Äldreboende 3 st 7 st 2 st 3 st Övrigt 2 st 3 st 1 st 3 st Trappstädning 12 st 33

213 Budget 2017 Internkontrollplan 2017 Krav på arbete med internkontroll finns i Kommunallagen och kontrollen utgör en central del i kvalitetssäkringen av alla kommunala verksamheter. Internkontroll har till syfte att med rimlig grad av säkerhet uppnå: En ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. En tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Efterlevnad av tillämpliga lagar, regler, föreskrifter, riktlinjer m m. Direktionen har det yttersta ansvaret för att organisationen har en god internkontroll. Årligen görs en återrapportering av de kontrollåtgärder som finns i internkontrollplanen. Denna kontrollplan samt återrapporteringen av genomförda åtgärder är verktyg för att tydliggöra direktionens ansvar och tillgodose behovet av att genomförda åtgärder återrapporteras. Utifrån de kontrollmål som verksamheterna tagit fram tillsammans med direktionen, har det gjorts en gemensam analys av samtliga mål avseende väsentlighet och risk. Ett antal processer har valts ut som presenteras i kontrollplan för Rutin / system Fakturahantering (kundfakturor) Kontrollmoment Fastställa att rutiner följs. Fakturerar vi rätt taxa etc. (Välja ngn versamhet t ex Återvinning). Leverantörsfakturor Kontroll att ramavtal följs. Inköp och Fastställa att regler upphandling och policy följs samt att inköp sker enligt tecknade avtal. (Förslagsvis välja ngn specifik varugrupp). Ärendehantering / Hur hanterar vi t ex Diarieföring kundfrågor och medborgarförslag. Kontroll att ärenden inte blivit bortglömda eller saknar handläggare. Besiktningar Kontroll att besiktningar är genomförda och följer lagstadgat tidsintervall. Utvalda objekt: brobesiktningar och lekplatser. Utbildningar Erhåller anställda erforderlig vidareutbildning för yrket. Sjukfrånvaro Kontroll av antal sjukfrånvarodagar och trender och prognoser på resp avdelning. Arkivering Kontroll av hur handlingar mm arkiveras. Ansvar Frekvens Metod Rapport till Risk- och väsentlighetsbedömningar Kontroll utförd av Ekonomichef En gång/år Stickprov Direktionen Förmögenhetsskada. Ekonom Förbunds- En gång/år chef Upphandlar- En gång/år handläggare Stickprov Direktionen Förmögenhetsskada. Ekonom Skadeståndsanspråk på grund av avtalsbrott. Kvalitetsledare Förbundschef Stickprov på Direktionen utvalda varugrupper. En gång/mån Stickprov Direktionen Risk att förbundet inte följer Förbundssekr de lagar som finns ang hantering av kommunala handlingar. Minskat förtroende för förbundet. Kvalitetes- En gång/år ledare Gata/Trafik och Park/Skog Stickprov Direktionen Risk att lagkrav ej efterlevs och därmed en risk att medborgare utsätts för skador. Kvalitetsledare Gata/Trafik och Park/Skog Avdelnings- En gång/år chefer Stickprov Direktionen Avdelningschefer Avdelnings- Två gånger chef om året Stickprov Direktionen Personal tappar kompetens och förbundet kan få stor personalomsättning. Risk att personal inte kommer tillbaka till sitt arbete, ökade kostnader för förbundet. Förbundschef Stickprov Direktionen En gång/år 34 Personalhandläggare Risk att handlingar förgås Förbundseller inte blir tillgängliga. Att sekreterare förbundet inte följer lagstiftningen.

214 Budget

215 Budget 2017 Organisationsnr: Box 144, NORA Tel: Servicecenter Växel E-post: Hemsida:

216

217

218

219 KS

220

221

222

223

224

225 KS

226 KS

227

228

229

230

231

232 Nytt ärendehanteringssystem Public 360 KS

233

234

235

236 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kvarteret Lejonet i Lindesberg. Dnr Undersökningsområde Teckenförklaring Skala: 1: Meters

237 \ \ Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kvarteret Lejonet i Lindesberg. Dnr \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Undersökningsområde (ungefärligt) \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Skala: 1: , Meters \ Arkeologiska undersokningar \ Teckenförklaring \

238 1(2) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Andreas Jansson Direkt: Generellt förfrågningsunderlag för 2016 Undersökningen ska vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till omständigheterna. Målgrupper för undersökningen är Länsstyrelsen och företagaren. Personal, organisation och kvalitetssäkring Personal, organisation och kvalitetssäkring ska motsvara de uppgifter som lämnats till Länsstyrelsen i intresseanmälan gällande innevarande år avseende: 1. organisation 2. ekonomiska förhållanden och administrativa rutiner 3. erfarenhet, vetenskaplig skicklighet och måluppfyllelse av tidigare undersökningar 4. interna system för kvalitetssäkring och egenkontroll 5. system för långsiktig kunskapsuppbyggnad och kommunikation 6. rutiner för hantering, förvaring och konservering av fornfynd 7. rutiner för upprättande av dokumentationsmaterial 8. rutiner för hantering av upphovsrättsligt skyddade bilder och texter Avvikelser mot de uppgifter som lämnats i intresseanmälan ska anmälas till Länsstyrelsen. Rapportering Efter slutfört fältarbete ska de preliminära resultaten redovisas på blanketten Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Blanketten ska skickas till Länsstyrelsen för godkännande och därefter till Riksantikvarieämbetet (FMIS) Undersökningens resultat ska redovisas skriftligt i en basrapport. Basrapporten ska omfatta skalenliga planer och beskrivningar, redovisning av metoder och genomförande, grundläggande arkeologiska tolkningar och en värdering av måluppfyllelsen i relation till undersökningsplanen. Om inte all dokumentation redovisas ska det av rapporten framgå hur urvalet gjorts (t ex urval av planer och sektioner). Analysresultat ska redovisas i rapporten. För rapporteringen gäller anvisningarna i Riksantikvarieämbetets Vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen. Uppdragsarkeologi (2 kap, ). Ett villkor för att kunna tilldelas en undersökning är att dokumentationsmaterialet och rapporteringen ska kunna publiceras med CC BY-licens som POSTADRESS GATUADRESS ÖREBRO Stortorget 22 TELEFON E-POST orebro@lansstyrelsen.se INTERNET ORG NR

239 2(2) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG möjliggör återanvändning och spridning (16 och 17 KRFS 2015:1). Undersökaren ska i bekräftelsen lämna sitt samtycke till detta. Distribution Basrapporten ska sändas till Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och det offentliga arkivet i ett arkivbeständigt exemplar vardera. Riksantikvarieämbetet ska ha ytterligare ett arkivbeständigt exemplar i de fall det finns fynd som ska fyndfördelas. Dessutom ska en pdf laddas upp det öppna arkivet Samla på Riksantikvarieämbetets webbplats (se avsnitt Att leverera till Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla). Även företagaren samt berört museum ska ha ett exemplar av basrapporten. SHMM ska ha ett exemplar av basrapporter från undersökningar där mynt påträffats. En digital version av undersökningsrapporten ska dessutom sändas till Länsstyrelsen och Örebro läns museum. Den kan gärna skickas per e-post eller som länk till en webbsida att hämta hem rapporten på. Fynd Eventuella fynd ska hanteras och förvaras så att de skyddas från förlust och stöld samt mekanisk och kemisk nedbrytning. Fynden ska efter eventuell selektion och konservering lämnas till det museum som Riksantikvarieämbetet anvisar. Fynden ska vid överlämnandet vara beskrivna, ordnade och digitalt registrerade. För fyndmaterialet gäller anvisningarna i Riksantikvarieämbetets Vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen. Uppdragsarkeologi (2 kap, ). Tillsyn och uppföljning Länsstyrelsen ska meddelas när fältarbetet påbörjas och avslutas. Länsstyrelsen kan komma att göra uppföljning under fältarbetet. Inför uppföljningsmöten kan underlag behöva sändas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska omgående underrättas om avvikelser och förändringar. Rapportmanus ska sändas till länsstyrelsen för godkännande innan rapporten distribueras. Ekonomisk redovisning för undersökningen och den faktiska kostnaden ska redovisas till länsstyrelsen efter undersökningens slutförande. Företagaren ska endast faktureras för den tid som gått åt för undersökningen inklusive rapportering.

240 1(3) FÖRFRÅGAN Dnr: Arkeologgruppen i Örebro AB Drottninggatan ÖREBRO Andreas Jansson Direkt: andreas.jansson@lansstyrelsen.se Arkeologisk undersökning av stadslager, fornlämning Linde 484:1, inom kvarteret Lejonet i Lindesbergs kommun, förenklat förfarande Bilagor: Fastighetskarta med planerat arbetsområde markerat Ritning över planerade schakt Generellt förfrågningsunderlag Blankett för kostnadsredovisning och bekräftelse av förfrågan Länsstyrelsen i Örebro län inbjuder er att utföra arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning enligt 2 kap. 12 kulturmiljölagen (KML) med villkor enligt 2 kap. 13 KML av stadslager, fornlämning Linde 484:1, inom kvarteret Lejonet, Lindesbergs kommun, Örebro län. Se bifogad karta. Syftet med undersökningen är att med ett vetenskapligt arbetssätt undersöka, dokumentera och tolka de arkeologiska lämningar som framkommer vid schaktningsövervakningen. Fältarbetet ska genomföras under senhösten Resultaten ska redovisas i en basrapport som ska lämnas till Länsstyrelsen senast 12 månader efter avslutat fältarbete. Beslut fattas efter att underskriven bekräftelse (se bilaga) inkommit till Länsstyrelsen. Bakgrund till ärendet NCC avser att utföra markarbeten i form av schaktning inför anslutning av vatten-, avlopps- och elledningar till ett tänkt modulhus inom kvarteret Lejonet i Lindesberg. De planerade schakten för VA-ledningar planeras att grävas med ett djup av cirka 2 meter och en bredd av cirka 1 meter. De planerade schakten för elledningar planeras att grävas med ett djup av cirka 0,60 meter. Det är sannolikt att delar av det berörda området redan är påverkat och skadat genom tidigare markingrepp. Metod och teknik En arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning innebär att en arkeolog är närvarande när schaktningsarbetena genomförs. Om arkeologiska lämningar framkommer vid arbetena stoppar arkeologen temporärt schaktningen för att arkeologisk dokumentation ska kunna utföras. Därefter återupptas schaktningsarbetena. Arkeologiska schaktningsövervakningar är normalt begränsade i både tid och rum. Arbetssätt och frågeställningar är snarlika vid dessa undersökningar. Möjligheterna att besvara mer komplexa frågeställningar är små, POSTADRESS GATUADRESS ÖREBRO Stortorget 22 TELEFON E-POST orebro@lansstyrelsen.se INTERNET ORG NR

241 2(3) FÖRFRÅGAN Dnr: dels beroende på de små ytor som undersöks, dels för att det inte går att välja vilka ytor som ska undersökas arkeologiskt. De typer av frågor som är meningsfulla att försöka besvara är ofta givna och skiljer sig inte nämnvärt mellan olika schaktningsövervakningar. Det handlar om att identifiera lämningar, datera dem och förstå vilken typ av aktivitet de representerar. Rapportarbete Precis som när det gäller tiden för fältarbete är även tiden för rapportarbete svår att beräkna inför schaktningsövervakningar. Länsstyrelsen anser därför att även rapportarbetet ska debiteras enligt löpande räkning. Efter att fältarbetet är avslutat och resultatet av schaktningsövervakningen är känt, ska ni lämna ett förslag till tid och kostnader för rapportarbetet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer därefter att fastställa tid och kostnad för rapportarbetet (fyndhantering, konservering, analyser, manusarbete, redaktionellt arbete och tryckning av rapport). Undersökningen ska i övrigt genomföras enligt anvisningarna i Generellt förfrågningsunderlag (se bilaga). Dokumentationsmaterialet ska levereras till Dokumentationsmaterialet ska följa fyndmaterialet när sådant finns. Om fynden tillförs Statens Historiska Museum ska dokumentationsmaterialet förvaras på Riksantikvarieämbetet, Antikvarisk-Topografiska Arkivet, annars på aktuellt museum. Beslut om fyndfördelning tas av Riksantikvarieämbetet. Kostnader Kostnaden för arkeologiska schaktningsövervakningar går normalt inte att beräkna innan fältarbetet är avslutat. Eftersom tiden för schaktning dels beror på vilka arkeologiska lämningar som påträffas, dels på hur snabbt själva arbetsföretaget framskrider, är det svårt att inför undersökningen göra en exakt beräkning av kostnaden för det arkeologiska fältarbetet. Av liknande skäl är det svårt att beräkna kostnaden för det efterföljande rapportarbetet innan fältarbetet är avslutat. Med hänsyn till arbetsföretagets karaktär behöver kostnaderna för den arkeologiska undersökningen därför debiteras enligt löpande räkning. I bekräftelsen ska ingå en redovisning av de dag- och timtaxor samt styckkostnader som ni tillämpar vid arkeologiska schaktningsövervakningar som debiteras enligt löpande räkning. Kostnadsredovisningen bör vara specificerad enligt den tabell som finns i bifogad bekräftelse.

242 3(3) FÖRFRÅGAN Kontaktuppgifter Uppdragsgivare NCC Infrastructure Kontaktperson Thomas Larsson Telefon: alt Epost: Andreas Jansson antikvarie Dnr:

243

244

245

246 1 (4) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud Nytt ärendehanteringssystem Public 360 Protokoll Regionalt samverkansråd Tid: Fredag den 9 december, kl 13:00-17:00 Plats: Lokal Eken, Eklundavägen 1 KS Vid protokollet: Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Justerare: Ewa Sundkvist Justerat den: Marjetta Leijonhufvud Sekreterare Närvarande ledamöter: Carloline Dieker (M) Per Eriksson (S) Annika Engelbrektsson (S) Peter Pedersen (V) Andreas Svahn (S) Torbjörn Appelqvist (M) Annahelena Jernberg (S) Lars-Göran Zetterlund (C) Sven-Olov Axelsson (S) Tony Ring (M) Katarina Hansson (S) Mats Hellgren (M) Bo Rudolfsson (KD) Kenth Gustafsson (S) Wendla Thorstensson (C) Kjell Edlund (S) Irja Gustavsson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Ewa-Leena Johansson (S) Ingemar Javinder (S) Solweig Oscarsson (S) Helena Vilhelmsson (C) Anders Åhrlin (M) Kenneth Nilsson (S) Lennart Bondeson (KD) Ewa Sundkvist (KD) Irén Lejegren (S) Jenny Steen (S) Jihad Menhem (V) Katarina Tolgfors (M) POSTADRESS BESÖKSADRESS Region Örebro län Eklundavägen 2 Box 1613 Örebro Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se Askersunds kommun Askersunds kommun Degerfors kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Kumla kommun Laxå kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län TELEFON TELEFAX INTERNET ORG.NR PLUSGIRO

247 2 (4) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Mats Gunnarsson (MP) Torbjörn Ahlin (C) Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Politiska insynsplatser Anna Ågerfalk (FP) Per Söderlund (SD) Region Örebro län Region Örebro län Närvarande gäster (punkt 5 i protokollet) Olof Molander Per Mosseby Åsa Zetterberg Sofie Zetterström Linus Grabö Robert Brummer Ulrika Landström Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kommentus SKL SKL Inera Regional digital agenda (RDA) RDA RDA Övriga deltagare Madeleine Andersson Maria Eriksson Torbjörn Dybeck Tommy Larserö tf KC Karin Björkman Ulla Lundholm Harry Lundin Tomas Andersson tf KC Christer Lenke Bo Wallströmer Jan Nordlund Anne Andersson Isabell Landström Marjetta Leijonhufvud Petter Arneback Rickard Simonsson Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsberg kommun Hällesfors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län 1. Mötet öppnas Ordförande hälsade alla ledamöter välkomna och särskilt de inbjudna gästerna. 2. Upprop Se närvarolista ovan. 3. Val av justerare utöver ordförande Ewa Sundkvist valdes att jämte ordförande justera dagens protokoll.

248 3 (4) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 5. Dialogmöte med SKL Digitalisering för en smartare välfärd Ulrika Landström inledde med att ge en bild av arbetet med länets Regionala digitala agenda (RDA). Hon berättade bland annat om de strategiska fokusområdena samt om RDA:s organisering. Per Mosseby och Åsa Zetterberg gav en bild av dagens digitala vanor i olika åldrar/branscher och berättade att digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år De visade hur digitala de svenska kommunerna är år 2016 och talade om vårdens och skolans utmaningar. De berättade också om initiativen; Smartare Välfärd, Lika, Digitalisera Sverige, Verksamt.se och Serverat. Sofie Zetterström berättade att Örebro ligger lång fram inom e-hälsoarbetet. Fokus i presentationen var Ineras roll, uppdrag, organisering, e-tjänster och fokusområden Vidare berättade Sofie att SKL ska förvärva Inera för att underlätta förankring av nya uppdrag bland annat med Sveriges kommuner. Per Mosseby kompletterade med att berätta om förvärvsprocess och ägandedirektiv. Olof Molander presenterade SKL Kommentus, dess tjänster, vad som är på gång gällande ramavtal inom digitalisering samt om utmaningar. SKL Kommentus vill gärna ha fortsatt dialog om idéer kring lämpliga upphandlingar och ta del av goda lokala/regionala exempel. Ledamöterna fick se filmer på temat digitalisering samt besvara frågor via mentimeter. Ordförande tackade alla gäster. Informationen lades till handlingarna.

249 4 (4) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud 6. Indelningskommittén; Ny indelning av län och landsting Magnus Persson berättade att Indelningskommittén nu inväntar nya tilläggsdirektiv. Fokus kommer att ligga på den statliga indelningen. I övrigt jobbar vissa län med att bilda regioner från 2019, vilket innebär att vi kommer ha en enhetlig regional struktur Idealbilden att arbeta för i vårt län är stråket Oslo - Stockholm. Ordförande tackade alla för ett bra jobb. Processarbetet har stärkt samarbetet och bidragit till ökad beredskap för nya statliga initiativ. Kontaktpersonerna i den sk Svealandsgruppen ; Marie-Louise Forsberg-Fransson, Ola Karlsson och Andreas Svahn avser att delta på nästa inplanerade möte den 20 december. Det finns ett intresse och driv för fördjupat samarbete i olika sakfrågor. Informationen lades till handlingarna. 7. Utvärdering Regionala samverkansrådet Marjetta Leijonhufvud berättade om utvärderingen av regionala samverkansrådets organisation; bland annat om de centrala frågeställningarna som kommer vara i fokus för utvärderingen, metod och tidsprocess. Informationen lades till handlingarna. 8. Mötestider Mötestiderna för 2017 kommer att äga rum kl 13:15-15:15. 3 feb (remissversion RUS) 10 mar 12 maj 31 aug-1 sep (OBS: ordinarie möte 1/9 kl 13:00-15:00 på Loka) 27 okt 1 dec 9. Övriga frågor Inga övriga frågor lades till dagordningen 10. Mötet avslutas Ordförande tackade för sig. Nästa ordinarie Regionalt samverkansråd kommer äga rum fredag den 2 februari kl 13:15-15:15.

250 1 (3) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud Till Ledamöter i Regionala samverkansrådet Organ: Regionala samverkansrådet Dag och tid: Fredag den 9 december, kl 13:00-17:00 Lunchtallrik serveras från kl 12:00 i anslutning till lokalen Fika serveras kl 15:00-15:15 Plats: Lokal Eken, Eklundavägen 1 Anmälan om förhinder: Ledamöter ombeds meddela förhinder snarast möjligt till Marjetta Leijonhufvud, tfn eller e-post marjetta.leijonhufvud@regionorebrolan.se Välkomna! Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande 1. Mötet öppnas 2. Upprop 3. Val av justerare utöver ordförande Utses på mötet 4. Godkännande av dagordning 5. Dialogmöte med SKL Digitalisering för en smartare välfärd 6. Indelningskommittén; Ny indelning av län och landsting Föredagande tjänstemän Magnus Persson Information och diskussion POSTADRESS BESÖKSADRESS Region Örebro län Eklundavägen 2 Box 1613 Örebro Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se TELEFON TELEFAX INTERNET ORG.NR PLUSGIRO

251 2 (3) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Sekreterare Marjetta Leijonhufvud 7. Utvärdering Regionala samverkansrådet Föredragande tjänsteman Marjetta Leijonhufvud Information 8. Regionala samverkansrådets mötestider 2017 Mötestiderna för 2017 kommer att förläggas till eftermiddagar 13:1515:15 följande datum: 3 feb (remissversion RUS) 10 mar 12 maj 31 aug-1 sep (Loka-dagar) 27 okt 1 dec 9. Övriga frågor 10. Mötet avslutas Ledamöter i Regionala samverkansrådet: Carloline Dieker (M) Per Eriksson (S) Annika Engelbrektsson (S) Peter Pedersen (V) Andreas Svahn (S) Torbjörn Appelqvist (M) Annahelena Jernberg (S) Lars-Göran Zetterlund (C) Sven-Olov Axelsson (S) Tony Ring (M) Katarina Hansson (S) Mats Hellgren (M) Bo Rudolfsson (KD) Kenth Gustafsson (S) Wendla Thorstensson (C) Kjell Edlund (S) Irja Gustavsson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Ewa-Leena Johansson (S) Ingemar Javinder (S) Solweig Oscarsson (S) Helena Vilhelmsson (C) Anders Åhrlin (M) Kenneth Nilsson (S) Lennart Bondeson (KD) Ewa Sundkvist (KD) Askersunds kommun Askersunds kommun Degerfors kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Kumla kommun Laxå kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län

252 3 (3) Regionalt samverkansråd för Region Örebro län och länets kommuner Tjänsteställe Regionkansliet Irén Lejegren (S) Jenny Steen (S) Jihad Menhem (V) Katarina Tolgfors (M) Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Mats Gunnarsson (MP) Torbjörn Ahlin (C) Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Politiska insynsplatser Anna Ågerfalk (FP) Per Söderlund (SD) Region Örebro län Region Örebro län Övriga deltagare Madeleine Andersson Maria Eriksson Torbjörn Dybeck Ola Ström Tommy Larserö tf KC Karin Björkman Ulla Lundholm Harry Lundin Tomas Andersson tf KC Christer Lenke Bo Wallströmer Jan Nordlund Anne Andersson Isabell Landström Marjetta Leijonhufvud Petter Arneback Rickard Simonsson Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsberg kommun Hällefors kommun Hällesfors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Sekreterare Marjetta Leijonhufvud

253 Regional digital agenda Örebro län Samtliga kommuner i länet och Universitetet står bakom agendan, tillsammans med Region Örebro län och Länsstyrelsen.

254 Digital agenda Örebro län Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämställd, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar Tekniken ska förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbetstillfällen Den regionala digitala agendan ska ge nya möjligheter till att bedriva och utveckla vård och omsorg Barn som slutar skolan ska stå väl rustade för en arbetsmarknad som kräver goda IT-kunskaper IT ska bidra till att miljöbelastningen minskar

255 Digital agenda Örebro län Signatärskap Signatärskapet innebär att en avsiktsförklaring för Örebro läns regionala digitala agenda undertecknas Avsiktsförklaringens innebörd är att: Vi delar målen i Örebro läns digitala agenda Vi avser att bidra till och verka för att målen i Örebro läns regionala digitala agenda uppfylls

256 Regional digital agenda Sju strategiska områden Tillgång till bredband Minska det digitala utanförskapet e-förvaltning Öppna data, E-legitimation, Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet, Invånarinflytande, Förenkla för företag e-hälsa Skolan Energi och klimat Kultur och kreativitet Tidsatta mål i agendan för varje område!

257 Digital agenda Örebro län Naturliga grupperingar för genomförande av regional digital agenda finns inom följande områden: Område 1 Tillgång till bredband (Läns IT-gruppen). Område 2 Minska det digitala utanförskapet (nätverk bibliotekschefer, bildningsförbunden, Länsstyrelsen). Område 3 E-förvaltning: Område Förenkla för företag (Business Region Örebro). Område 4 E-hälsa (styrgrupp och arbetsgrupp för ehälsa). Område 5 Skolan: Förskola till och med gymnasium (nätverk skolchefer). Område 6 Energi och klimat. Klimat och energiprogrammets primära kontakt är klimatstrategerna. Område 7 Kultur och kreativitet (grupperingar inom kulturområdet).

258 Digital agenda Örebro län Inom följande områden saknas naturliga grupperingar och organisationen behöver förstärkas: Område 3 - E-förvaltning: Område Öppna data, Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet, Invånarinflytande. Område 5 Skolan: Universitet. Grupperingar finns inom område Informatik, men för några mål behöver man jobba på mer övergripande nivå.

259 Bredband

260 E-hälsa

261 E-tjänster 1177.se (Mina vårdkontakter) ,6 % inloggningar nov 260 Vårdcentraler och mottagningar Region Örebro län

262 Status Digital agenda Örebro län Fortsatt genomförande från Status 2016 Förankra den regionala digitala agendan, RDA till kommunchefer och politiker Etablera en gemensam sammanhållande genomförandeorganisation Samordnare RDA rekryterad maj Styrgrupp uppstart 23/8 Ta fram en genomförandeplan för de områden där det idag saknas naturliga grupperingar Direktiv för genomförande för helheten finns framtaget konkretisering plan pågår Inventering av befintliga grupperingar och behov av nya grupperingar pågår Uppdragen behöver förtydligas för befintliga grupperingar Koppla målen för regional digital agenda till den nya regionala översiktsstrategin RUS Rapport framtagen och överlämnat till projektledning för RUS gällande området Digitalisering under våren Rapporten förankrad via sedan tidigare kontaktpersoner inom RDA.

263 Regional digital agenda Styrgrupp Deltagare: Rickard Simonsson Region Örebro län, Ordförande Anita Norén Länsstyrelsen Anders Åhlgren Örebro kommun Christer Lenke Lindesbergs kommun Karin Björkman Karlskoga kommun Robert Brummer Örebro Universitet Ulla Lundholm Kumla kommun Ulrika Landström Region Örebro län Adjungerad: Linus Grabö Region Örebro län, samordnare för regional digital agenda

264 Uppdrag, organisation och aktuella frågor Sofie Zetterström, vice vd December 2016 Sofie Zetterström

265 Fram till idag över 40 tjänster i förvaltning

266 Verksamhetsidé Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete och levererar tjänster till nytta för invånare, medarbetare i vård och omsorg samt beslutsfattare

267 Styrdokument Nationell IT-strategi för vård och omsorg 2010 Nationell ehälsa 2013 Landstingens och regionernas Handlingsplan Vision för e-hälsa och digitalisering

268 Ny e-hälsovision Fastställd av regeringen och SKL År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Fokusområden: Lagar och regler Begrepp och termer Standarder Konkreta handlingsplaner ska tas fram

269 Stora möjligheter till effektivisering Källa: McKinsey

270 En perspektivförskjutning Patientens behov Patienten i centrum Patienten i teamet

271 Etablera kontakt Hälsointresserad Vårdgivarbedömning Avslut Akut sjuk Kroniskt sjuk Närstående Blivande förälder Åtgärder utförs, följs upp Vårdplan

272 Organisation för styrning och förankring Landstingspolitiker Styrelse Beredning Inera Programråd Projektstyrgrupp Förvaltningsgrupp Projektstyrgrupp Förvaltningsgrupp Projektstyrgrupp Förvaltningsgrupp Projektstyrgrupp Förvaltningsgrupp Projektstyrgrupp Förvaltningsgrupp Förvaltningsgrupp Förvaltningsgrupp Förvaltningsgrupp Förvaltningsgrupp Landstingsdirektörer, Hälso- och sjukvårdsdir. Strateger, IT-direktörer, informationsdirektörer Specialister, användare

273 Uppdrag några exempel

274 E-hälsoutveckling på tre nivåer Miljö Sjukhus FoU Turism Universitet Fritid Vårdcentral Omsorg E-tjänster Kultur Skola tekniska plattformar Kommunikation affärsmodeller lagring gränssnitt avtal signering Protokoll, IP domänhantering Regelverk licenser standards behörighet e-id stomnät tomrör radiolänk kabel-tv ADSL fastighetsnät WiMax kopparnät lokala nät (fiber) WiFi TV Radio GSM, 3G, 4G Infrastruktur

275 Standardiserad IT-arkitektur Marknadsaktörer Cambio Tieto Inera Inera Tjänsteplattform Inera Diagnos Vaccination Labbsvar Läkemedel Varningar Sjukvårdshuvudmän Journal Journal Journal Journal Journal Journal Journal

276 Nationell patientöversikt Alla landsting är anslutna. Ca 250 kommuner är anslutna. Kommunerna är de största användarna.

277 Läkemedelstjänster Alla landsting och kommuner är anslutna

278 Digitala läkarintyg INTYGSTJÄNSTEN 2011 LAGRAR INTYG REGISTRERAR SAMTYCKE FÖRSÄKRINGSKASSAN TAR EMOT INTYG KOMMUNICERAR VIA FRÅGA-SVAR JOURNALSYSTEM LÄKARINTYG UTFÄRDAS OCH SKICKAS TILL INTYGSTJÄNSTEN 2015 FLER INTYGSMOTTAGARE TEX TRANSPORTSTYRLESEN WEBCERT 2013 LÄKARINTYG UTFÄRDAS MINA INTYG OCH SKICKAS TILL INVÅNAREN INTYGSTJÄNSTEN HANTERAR INTYGET 2016 PRIVATLÄKARE MED E-LEGITIMATION 2014 STATISTIKTJÄNSTEN HÄMTAR DATA

279 Elektronisk remiss Tjänsteplattform Remiss Bekräftelse / kompletterande frågor Remissvar Remissmottagare Remittent Läsa: Remiss Remissvar Remisstatus Nationell Patientöversikt Journalen

280 Kunskapstjänster för vård och omsorg

281 Tjänster för invånare 7,5 miljoner besök per månad 450 tusen samtal per månad