Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsen 2015-03-11"

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: Ledamöter Ordförande Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) 1:e vice ordförande Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) 2:e vice ordf Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Malin Zetterman (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 11 mars 2015 kl ca Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) Fredagen den 13 mars kl Föregående justeringsperson Ordförande: Sekreterare: Karl-Anders Andersson (C) Åsa Karlsson (S) Aya Norvell Ärende 1. Fastighetsförsäljning av Barnkullen - Foss 2:55 Dnr Tomtpris för industrimark på Säleby Dnr Svar på medborgarförslag från Marie Andersson om lekplats på Foss Västergård Dnr Näringslivsråd i Munkedals kommun Dnr Kommunstyrelsens bokslut 2014 Dnr Investeringar Slut- och delredovisning Dnr Flytt av investeringsramar mellan kommunstyrelsen och byggnadsnämnden Dnr Kvalitetsberättelse år 2014 för område Vård och omsorg Dnr Arbetsmiljöberättelse år 2014 för område Vård och omsorg Dnr Kvalitetsberättelse år 2014 för område Stöd Dnr Arbetsmiljöberättelse år 2014 för område Stöd Dnr Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Munkedals kommun Dnr Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport för Stödteamet år 2014 och 2015 Dnr Sida

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende 14. Svar på kommunrevisionens fråga till kommunstyrelsen angående kommunens vänorter Dnr Åtgärdsprogram med anledning av utvärdering ny politisk organisation samt svar på revisionsrapport - Förstudie kommunstyrelsens styrning och ledning Dnr och Revidering förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Dnr Samverkansavtal avseende Samhällsorientering för nyanlända Dnr Redovisning av tillsyn enligt alkohollagen i Munkedals kommun 2014 Dnr KS Tillsynsplan enligt alkohollagen år 2015 för Munkedals kommun Dnr Anhörigstöd i Munkedals kommun Dnr Svar på motion från Gunilla Segelod (FP) om att viktig information på hemsidan förses med talsyntes Dnr Sida Anmälan av delegationsbeslut 283 Information 23. Utvärdering av företagsklimat i Munkedals kommun 24. Ekonomisk uppföljning 25. Rapport åtgärdsplan översvämningen hösten Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott Information förtroendevaldas uppdrag

5 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Försäljning av Barnkullen I samband med att om- och tillbyggnaden av Lilla Foss förskola avslutas hösten 2015 kommer förskoleavdelningarna på Barnkullen (en avdelning) och Älgen (en avdelning) att flyttas dit. Verksamheten på Lilla Foss utökas från 2 till fyra avdelningar. Hyreskontraktet för Älgen på Jonsäng sägs upp och för den kommunalt ägda fastigheten Barnkullen på Västergård finns ingen annan lämplig kommunal verksamhet utan fastigheten, Foss 2:55, bör säljas. Byggnaden är uppförd på 1950-talet som bostadshus. Byggnaden är drygt 200 m2 stor genomfördes en planändring för fastigheten och ändamålet är för närvarande förskola, vilket gör att den är svår att avyttra. En planändring bör därför genomföras där ändamålet ändras till tex bostad, kontor och mindre verksamhet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Planändring kostar. Försäljning kan resultera i en reavinst. 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sälja Barnkullen, Foss 2:55 Kommunstyrelsen uppmanar Byggnadsnämnden att genomföra en detaljplaneändring för Foss 2:55. Ulrika Johansson Fastighetschef Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Byggnadsnämnden MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Pris på industrimark Kommunfullmäktige fastställde 2011 pris på industrimark på Säleby och Smedbergs industriområden. På Säleby där det för närvarande finns ca m2 mark kvar att sälja är priset 150 kr per m2. På Smedberg etapp 2 finns det ca m2 mark kvar till priset 150 kr per m2 och på den övre delen av Smedberg ca m2 till priset 150 kr per m2. Anläggningsavgifter för va tillkommer i samtliga fall. De fastställda priserna speglar inte intresset för marken och förutsättningarna att etablera verksamhet. På Säleby är skyltläget bra men det krävs omfattande markarbeten. På Smedberg etapp 2 är marken stabil med god bärighet med relativt bra synbarhet medan det på Smedberg övre krävs markarbeten och läget är lugnare. En justering av priserna kan ge något högre totala intäkter för kommunen och samtidigt öka intresset för delar av industrimarken. Förvaltningen föreslår följande priser: - Säleby 175 kr per m2 - Smedberg etapp kr per m2 - Smedberg övre 100 kr per m2 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ökade intäkter för kommunen. Bättre differentierat pris 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen effekt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer priset för industrimark på Säleby till 175 kr, på Smedberg etapp 2 till 150 kr och på Smedberg övre till 100 kr per m2. Henrik Gustafsson Enhetschef Gata/mark Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

7 7

8 8

9 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarförslag ny lekplats på Foss Västergård Marie Andersson, Munkedal, föreslår i ett medborgarförslag att en ny lekplats anläggs mellan Falkvägen och Hökvägen inom Foss Västergård. Inom Västergårdsområdet finns 4 lekplatser av olika standard som sköts av kommunens Park- och skogenhet. Den föreslagna lekplatsen med den beskrivna utrustningen bedöms kosta tkr, något som inte ryms i investeringsbudgeten. I investeringsbudgeten finns 500 tkr avsatta under 2015 för en handikappanpassad lekplats i Örekilsparken. Förvaltningens bedömning är att fyra lekplatser inom Västergårdsområdet är tillräckligt för området och vad den kommunala organisationen är bemannad för att sköta. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Anslag saknas 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Förslaget kan ha positiv effekt om det genomförs. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget om ny lekplats på Foss Västergård Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Marie Andersson, Hökv 2, Munkedal MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Näringslivsråd Kommunfullmäktige beslutade att inte tillsätta en beredning för näringslivsfrågor. Kommunstyrelsen har diskuterat möjligheten att inrätta ett Näringslivsråd för att bättre kunna arbeta med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Arbetet med näringslivs-, sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor har av Kommunfullmäktige delegerats till Kommunstyrelsen genom reglementet. Detta gäller även frågan om markberedskap för samhällsbyggande. Förvaltningsmässigt hanteras dessa frågor i huvudsak inom sektorerna samhällsbyggnad, stöd samt barn och utbildning. Ett råd kan utses med politiker ur presidiet i kommunstyrelsen, förstärkt med politiker med särskild inriktning mot näringslivsfrågor. Rådet förstärks med kommunchef och lämpliga tjänstemän utsedda av kommunchefen. Dessa kan variera över tid och beroende på aktuella frågor. De frågor och ärenden som hanteras av Kommunstyrelsen är: - Frågor och ärende om företagsetableringar - Sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor - Ärende om försäljning av industrimark - Ansvaret för Näringslivsråd - Arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet Näringslivsrådet föreslås bestå av kommunstyrelsens presidie. Rådet ges en vidsträckt möjlighet att adjungera, bjuda in och knyta till sig representanter från näringslivet, arbetsmarknaden etc. Detta råd skulle kunna vara ett samverkansråd utan beslutanderätt. Rådets uppgift kan bl a vara att: - Vara delaktig i kommunens långsiktiga näringspolitik - Utgöra en naturlig koppling mellan kommun och näringsliv - Lyfta fram synpunkter och ideer åt båda håll - Fungera som språkrör för en vidare grupp - Fungera som SSA-råd Rådet har initiativrätt när det gäller tex förändring av taxor, avgifter, föreskrifter och regler. Rådets verksamhet ska rapporteras årligen i bokslutet. Förvaltningens förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att inrätta ett näringslivsråd Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till arbetsordning för näringslivsrådet Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Aya Norvell Administrativ chef MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

18 18 Arbetsordning för Näringslivsråd Rådets syfte Rådet är ett viktigt organ för samråd och ömsesidig information och kommunikation mellan företrädare för kommunen och det lokala näringslivet. Syftet med rådet är att utveckla kommunens arbete med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Uppgifter och verksamhet Rådet skall vara ett forum för samråd, information och kommunikation mellan kommunen och det lokala näringslivet. Rådet skall vara referensorgan i frågor som rör näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Rådets uppgift är att: - Vara delaktigt i kommunens långsiktiga näringspolitik. - Utgöra en naturlig koppling mellan kommun och näringsliv. - Lyfta fram synpunkter och nya idéer inom sitt område. - Fungera som SSA-råd och därmed främja samverkan mellan skola och arbetsliv. Sammansättning Rådet skall bestå av kommunstyrelsens presidium samt ytterligare en ledamot från kommunstyrelsen och två ledamöter från det lokala näringslivet. Kommunstyrelsens ordförande ska vara ordförande i Näringslivsrådet. Rådet är ett samverkansråd utan beslutanderätt. Rådet har initiativrätt inom sitt område. Kommunchefen är adjungerad och utser vilka övriga tjänstemän som ska närvara vid rådets möten. Rådet har en vidsträckt möjlighet att adjungera och bjuda in representanter från kommunens näringsliv. Rådet väljer inom sig vice ordförande. Rådet utser inom sig en beredningsgrupp. Den ska, förutom rådets ordförande, bestå av kommunchef och minst en representant från det lokala näringslivet. Beredningsgruppen kan i brådskande fall avge yttranden i rådets ställe. Beredningsgruppen avgör vilka frågor som har betydelse och skall tas upp på dagordningen. Arbetsformer Rådet sammanträder fyra gånger om året eller oftare vid behov. Rådets ordförande avgör om extra möte skall hållas. Rådets ordförande avgör också om en särskild fråga kräver ett extra stormöte. Ordföranden leder dess möten och ansvarar för kallelser och protokoll. Kallelse utsänds senast sju dagar innan sammanträdet. Kommunstyrelsen ansvarar för rådets sekreterarskap. Protokoll skall föras vid sammanträdena. Protokoll delges ledamöterna i rådet, kommunstyrelsen samt förvaltningscheferna. Protokoll anslås därutöver på kommunens webbplats. Återrapportering Rådets verksamhet ska rapporteras årligen i bokslutet.

19 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Bokslut 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har upprättat förslag till bokslut för år Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Driftsredovisning Kommunstyrelsens resultat för 2014 visar på ett underskott på -8,8 mnkr. Sektor Stöd och Sektor vård och omsorg har ett underskott på -3,7 mnkr resp - 14,2 mnkr. Främsta orsaker till underskotten är volymökning inom hemtjänst och hemsjukvård samt ökade behov inom individ och familjeomsorgen. Kommunledningskontoret har ett överskott om 4,6 mnkr, vilket beror på lägre ITkostnader än beräknat samt överskott av buffertar som ej tagits i anspråk. Sektor samhällsbyggnad redovisar ett underskott på -0,1 mnkr. Sektor Barn och utbildning visar ett överskott på 4,6 mnkr. Merparten är ökade intäkter av statsbidrag från Migrationsverket, arbetsförmedlingen och skolverket samt den mindre delen, lägre kostnader för vakanta tjänster. Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för kommunen inklusive resultatöverföring från föregående år uppgår till 34,1 mkr för år Årsförbrukningen uppgick till 23,5 mnkr och ger ett överskott på 10,6 mnkr, av dessa föreslås 7,948 mnkr balanseras över till år Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Information kring bokslutet har getts på samverkansmötet den 23 februari Förslag till beslut - Kommunstyrelsen godkänner upprättat bokslut. - Kommunstyrelsen begär av Kommunfullmäktige att 7,948 tkr av ej ianspråktagna investeringsanslag för 2014 överförs till investeringsanslagen för Lars-Göran Berg Marie Kvist Mattias Nygren Margareta Andersson Kommunchef Ekonom Ekonom Ekonom Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

20 Klicka för datum 20 Kommunstyrelsen Dnr: KS Kommunstyrelsens Årsbokslut 2014 Dnr: KS

21 Innehåll Sida 2 av Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Viktiga händelser Ekonomi Driftsredovisning Intäkts- och kostnadsutveckling Måluppfyllelse Framtid Övriga nyckeltal Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Intern kontroll Kvalitetsredovisning Socioekonomiskt bokslut Ständiga förbättringar Bilagor Bilaga 1: Investeringsredovisning 2014 Bilaga 2: Kommunledningskontoret Bilaga 3: Sektorn för Samhällsbyggnad Bilaga 4: Sektorn för Barn och utbildning Bilaga 5: Sektorn för Vård och omsorg Bilaga 6: Sektorn för Stöd Bilaga 7: Klagomål/synpunkter MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

22 22 1. Kommunstyrelsen 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, fyra verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Vård och Omsorg, Stöd och Samhällsbyggnad samt ett kommunledningskontor. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsens andel av kommunens budget är 99 % resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt smånämnder. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i form av bolag, förbund eller gemensam nämnd. Miljö, Lön och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. Även VA-verksamheten drivs i samverkan med andra kommuner, här i aktiebolag tillsammans med Uddevalla och Färgelanda. Räddningstjänsten Mitt Bohuslän bedrivs även i ett förbund med Lysekils kommun. 1.2 Viktiga händelser Kommunens politiska organisation har under hösten utvärderats och för närvarande pågår ett arbete med att ta fram utvecklingsåtgärder för att avhjälpa de brister som framkommit. I samband med den kraftiga översvämningen i augusti uppstod skador på fastigheter och infrastruktur. Återställandet efter skadorna har medfört stora kostnader men försäkringarna täcker den allra största delen. Kommunens kostnader beräknas i nuläget till cirka 500 tkr, självrisk på 220 tkr och återställning av vägar mm på cirka 300 tkr. Krishanteringen fungerade mycket väl och efter utvärdering har åtgärder gjorts för att förbättra beredskapen inför framtida utmaningar. Implementering av ledningssystemet Hypergene har påbörjats, hittills har ekonomisk månadsrapport, ekonomisk analysrapport, uppföljning av måluppfyllelse införts samt även del av personalrapporter. Under kommande år fortsätter implementering med personalrapporter, skolrapport samt skolans kvalitetsrapport. Under året har den gemensamma lönenämnden införts. Lokaler har hyrts in i postens tidigare lokaler, vilket möjliggör ändamålsenliga utrymmen i direkt närhet till kommunhuset. Arbetet med att Uddevalla kommun skall gå med i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har pågått under året med praktisk start Byggnationer i samband med företagsetablering har skett på Säleby industriområde samt Håby handelsområde, exempelvis invigdes en restaurang av känt märke i samband med Luciahelgen. Inom flera områden inom de olika sektorerna har verksamheten utvecklats på ett mycket positivt sätt. Resultaten i skolan är på väg upp efter flera års nedgång,

23 Sida 4 av 28 hemtjänsten fick i mars utmärkelsen Sveriges bästa seniorkommun, nivån på försörjningsstödet har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå trots en generell ökning i landet och nya lokaler har tagits i bruk bla för AME Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Kommunstyrelsen Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 117,3 86,5 30,8 107,4 125,2 Verksamhetens kostnader -616,8-577,3-39,5-575,7-575,5 Nettokostnader -499,5-490,8-8,7-468,3-450,3 Kommunbidrag 516,6 516, ,0 489,0 Resultat efter kommunbidrag 17,1 25,8-8,7 35,7 38,7 Kapitalkostnader -25,9-25,8-0,1-24,3-33,5 Årets resultat -8,8 0,0-8,8 11,4 5,2 Kommentar: Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett negativt resultat på - 8,8 mnkr mot budget. Sammanställning av Kommunstyrelsens verksamheter (mnkr) Sektor/kontor Resultat 2014 Resultat 2013 Kommunledningskontoret (KLK) 4,6 3,9 Sektor Samhällsbyggnad -0,1 1,5 Sektor Barn och utbildning 4,6 8,4 Sektor Vård och omsorg -3,7 1,0 Sektor Stöd -14,2-3,4 Kommunstyrelsen totalt -8,8 11,4 Kommentar: Kommunledningskontoret redovisar ett resultat på 4,6 mnkr. Det positiva resultatet beror främst på överskott hos kommunchef, lägre konsultkostnader och lägre kostnader för löneökning samt outnyttjad buffert, Tillväxt- och kultur som erhållit EU-bidrag samt haft vakanta tjänster och administrativa avdelningen som haft lägre kapitalkostnader än beräknat. Sektor Samhällsbyggnad redovisar ett underskott på -0,1 mnkr. De två stora avvikelserna är låga energipriser för fastighet och väldigt höga kostnader för bostadsanpassning. Sektor Barn och utbildning: Visar ett överskott på 4,6 mnkr. Merparten är ökade intäkter av statsbidrag från Migrationsverket, arbetsförmedlingen och skolverket samt den mindre delen, lägre kostnader för vakanta tjänster. Sektor Vård och omsorg redovisare ett underskott på -3,7 mnkr. Underskottet beror till största del på volymökning inom hemtjänst och hemsjukvård. Sektor Stöd har ett underskott på -14,2 mnkr år Underskottet beror främst på ökade kostnader för arbetet med barn och unga inom individ -och familjeomsorgen, men även ökade kostnader inom LSS MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

24 Sida 5 av Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter 100,7 90,6 107,6 - Taxor och avgifter 10,7 11,0 28,0 - Bidrag 52,6 44,4 44,4 - Övriga intäkter 37,4 35,2 34,7 Interna intäkter 16,5 16,8 17,6 Kommunbidrag 516,6 504,0 489,0 Intäktsutveckling totalt 633,8 611,4 613,7 Kommentar: De externa intäkterna har ökat mellan 2014 och Intäkter i form utav bidrag har ökat främst beroende på ökade statsbidrag från Migrationsverket, arbetsförmedlingen samt skolverket. Det har varit högre intäkter för äldreomsorgen samt barnomsorgen som beror på volymökningar inom respektive område. Kommunbidraget har ökat mellan 2013 och Främst beror det på kompensation för löneökningar samt kapitalkostnader. Satsningar som gjordes i budget 2014 var att i KF togs beslut om tilläggsanslag med 2,530 mnkr till Kommunstyrelsen för att täcka de anpassningar inom sektor stöd som ej kunnat genomföras samt tillkommande verksamhetsförändringar inom Stöd och Samhällsbyggnad. Beslut togs även att det inom kommunstyrelsens ram skulle skapas en post på 1 mnkr för oförutsedda utgifter. Satsning på fler datorer i skolan fortsatte under år 2014 med 300 tkr. Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag -23, ,7 Köp av huvudverksamhet -93,7-82,5-81,9 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -393,1-367,9-366,6 Lokal- och markhyror -10,2-9,9-9,7 Bränsle, energi, vatten -10,6-11,8-13,5 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -19,4-16,8-17,3 Konsultkostnader -3,8-2,7-3,6 Kapitalkostnader -25,9-24,3-33,5 Övriga kostnader -62,3-62,1-62,2 Kostnadsutveckling totalt -642,6-600,0-609,0 Kommentar: Kostnader för bidrag har ökat mellan 2013 och Bidragskostnaderna har ökat för bla bostadsanpassning, ekonomiskt bistånd samt övriga bidrag till enskilda. Vad gäller köp av huvudverksamhet har kostnaderna ökat med 11,2 mnkr mellan 2013 och 2014 varav ca 9 mnkr härleds till områdena Individ och familjeomsorgen samt köpta platser LSS. Mellan år 2013 och 2014 har personalkostnaderna ökat dels pga löneökningar men även pga volymökningar inom Vård och omsorg vilket har krävt mer personal. För lokal- och markhyror har kostnaden ökat vilket beror på kostnader för hyror inom Integration och PUT-boende samt indexuppräkning. Kostnaderna för bränsle, energi, vatten har minskat mellan 2013 och 2014 vilket beror på gynnsamma elpriser samt lägre kostnader för eldningsolja MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

25 Sida 6 av 28 Mellan år 2013 och 2014 har kostnaderna för förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial ökat. Vilket beror på inköp av datorer, läroböcker, tekniska hjälpmedel samt förbrukningsinventarier. 25 Konsultkostnaderna har ökat mellan 2013 och 2014, vilket kan härledas till IFO som pga hög arbetsbelastning och svårighet att rekrytera har tagit hjälp utav konsult. Investeringsredovisning (mnkr) Sektor/ Kontor Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring KLK 4,4 6,7 1,4 8,1 3,7 3,4 Sektorn 16,4 20,6 0,8 21,4 5,0 2,9 Samhällsbyggnad Sektor 0,7 0,5 0,5 1,0 0,3 0,3 Barn och utbildning Sektor 1,9 1,3 2,2 3,5 1,6 1,3 Vård och omsorg Sektor 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 Stöd Summa 23,5 29,2 4,9 34,1 10,6 7,9 Kommentar: Investeringsbudgeten för kommunen vad gäller beslutade investeringar för 2014 uppgår till 29,2 mnkr. Resultatöverföring från föregående år uppgår till totalt 4,9 mnkr, total budget 2014 är då 34,1 mnkr. Utfallet 2014 uppgår till 23,5 mnkr, detaljerad lista över investeringarna finns i bilagan Investeringsredovisning bokslut Mer information finns även under respektive sektor. Kommunledningskontoret har investerat i Styr- och ledningssystemet Hypergene, samt detaljplaner och konst. Utöver detta har man även gjort investeringar i datorteknisk utrustning. Sektorn Samhällsbyggnad har gjort tillbyggnader på förskolorna Lilla Foss och Önnebacka har projekterats och anbud inhämtats. Arbetena på Lilla Foss har påbörjats. Vissa gatuarbeten Bruksvägen, V Jonsängsvägen och på Smedberg har påbörjats men är försenade. Försenade är också vissa energibesparande åtgärder, åtgärder på ishallen och installation av sprinkler på Frejvägen. Fastighetsaffärer vid Gläborg har slutförts. Sektorn Barn- och utbildning: Årets investeringar är klassrumsinredningar som stolar och bänkar, kapprumsinredningar, laddstationer för elevdatorer och inventarier till fritidsverksamheten samt investeringar enligt Arbetsmiljöverkets inspektion med handlingsplan för åtgärder. Sektor vård och omsorg har investerat i larm till särskilda boende, systemet Magna Cura, inventarier samt arbetstekniska hjälpmedel. Mer information finns i bilaga MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

26 1.4 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges tillika Kommunstyrelsens Styrkort Sida 7 av Måluppfyllelse Förklaring Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Fokusområde ekonomi 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning som över tid ger ökat handlingsutrymme Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt då två av tre mått visar på en negativ avvikelse. Genom att i alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska konsekvenser, månatlig ekonomisk uppföljning, kritisk granskning av investeringar. Ekonomisk hushållning kan definieras som; att hushålla i tiden och över tiden. Kravet på god ekonomisk hushållning grundar sig på att kommunens ekonomi ska ha förutsättningar för att klara av befolkningens behov både nu och i framtiden. För Munkedals kommun gäller att nedanstående finansiella förutsättningar bör vara uppfyllda för att uppnå god ekonomisk hushållning. 1. Årets resultat ska uppgå till 1,0 % av skatter och generellt statsbidrag 2. Ej överstiga investeringsbudgeten, max 37 mnkr. 3. Positiv soliditetsutveckling, det vill säga förbättras jämfört med föregående år. Årets resultat och soliditet: Munkedals kommun har ett negativt resultat på 1,9 mnkr varav kommunstyrelsens underskott är 8,8 mnkr. Det gör att både årets resultat och soliditet inte uppfylls. På grund av att kommunen har avsatt till Rur (resultatutjämningsfond) klarar de än dock balanskravsresultatet och behöver inte återställa sitt negativa resultat. Det egna kapitalet minskar och beroende på vad underskottet beror på så kan det leda till svårigheter under kommande år. Det negativa resultatet beror till stor del på höga kostnader inom IFO (individ och familjeomsorg) för köpta platser för barn och unga. Åtgärdsplan har presenterats för att dämpa dessa kostnader som fortsätter under de kommande åren. Investeringsmålet är uppfyllt då investeringar gjordes för 32,5 mnkr under 2014 dock är självfinansieringsgraden av dessa inte mer än 62,9%. Nyckeltalet självfinansieringsgrad beskriver i procent hur stor del av investeringarna som finansieras av resultat och avskrivningar. Nyckeltalet skall bli över 100 % annars behöver ofta kommunerna låna upp pengar för att kunna hantera sina investeringar. Att inga fler lån har tagits i Munkedals kommun trots den låga självfinansieringsgraden beror till stor del på amorteringar av lån som har skett av kommunala bolag och föreningar till kommunen. Mått Status Utfall Mål Årets resultat -0,4 % 1,0 % 2.Investeringsnivå (mnkr) 24 mnkr 37 mnkr 3.Soliditetsutveckling 37,0 % 37,6 % 1. Årets resultat är ett underskott om 1,9 mnkr. Måttet uppfylls inte. Underskottet beror främst på den stora obalans som finns på sektor stöd. 2. Investeringsutfallet uppvisar ett överskott jämfört med budget motsvarande 13 mnkr. Måttet är uppfyllt. 3. Soliditeten blev inte förbättrad. Årets soliditet blev 37,0 %. Föregående års soliditet var 37,6 % MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

27 2 Pensionsavsättningar ska vara 10 mnkr under mandatperioden Sida 8 av Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt. Under 2012 och 2013 har Munkedals kommun avsatt 10 mnkr till ansvarsförbindelsen. Detta mål är därmed uppfyllt. Dock har inte ansvarsförbindelsen minskat med 10 mnkr beroende på att Ripsräntan har sänkts. Mått Status Utfall Mål 2014 Pensionsskuld (mnkr) 10 mnkr 10 mnkr Fokusområde kund/brukare 1. VoO - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso- och sjukvård Måluppfyllelse: Sammanfattningsvis visar mätningar att de strategier och aktiviteter som pågår på en god måluppfyllelse. Målet anses vara uppfyllt! Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens vård och omsorg genom att implementera den nationella värdegrunden i äldreomsorgens verksamheter. Värdighetsgarantier är framtagna och beslutade. Arbetet med att förankra och tillämpa värdegrunden pågår och samtliga enheter har utbildade värdegrundsledare. Värdegrundsledare tillsammans med övriga arbetskamrater arbetar med bla bemötandefrågor. Riskbedömningar, uppföljningar samt åtgärdsplaner görs tillsammans i team med olika professioner. Personalens goda bemötande var ett av motiven för utmärkelsen årets seniorvänligaste kommun I den nationella undersökningen inom hemtjänsten uppger 97 % att man är nöjd och 99 % svarar att man får ett bra bemötande av personalen. Trots dessa positiva mätningar finns förbättringsområden; information, kontinuitet och social samvaro. Samverka med brukare och pensionärsorganisationer Seniornätverk med pensionärer i kommunen är en värdefull referensgrupp när det gäller äldrefrågor i kommunen. Tydliggöra och förbättra informationen via hemsidan, broschyrer mm Ett offensivt arbete har startat med att förbättra informationen om äldreomsorgens verksamhet och vad man kan förvänta sig. Detta genom framtagna broschyrer, information till pensionärsorganisationer mm. Arbete med att förbättra hemsidan har startat. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner, arbetet leds av utbildade dokumentationshandledare och utbildning erbjuds kontinuerligt. Enheterna har börjat använda "Så här vill jag ha det", en broschyr som tydliggör varje enskild persons önskemål. Granskning av genomförandeplaner genomfördes i maj 2014 som en del i Socialstyrelsens Öppna Jämförelser. : MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

28 Aktivitet Öka antalet kvalitetssäkrade individuella genomförandeplaner Sida 9 av 28 Status Färdig 28 Mått Status Utfall Mål Nöjd kundindex hemtjänst (ska öka) 97 % 80 % 2. Nöjd kundindex äldreboende (ska öka) 77 % 76 % 3. Väntetid särskilt boende (dgr) (Ska minska) Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen 1. NKI- hemtjänst. Den nationella undersökningen vad de äldre tycker om hemtjänsten visar att 97 % är nöjd med hemtjänsten som helhet. 99 % svarar att de får ett bra bemötande av personalen och 98 % tycker personal tar hänsyn till önskemål. 2. NKI särskilt boende. 3. Väntetiden från ansökan till erbjudande om plats ligger på i snitt 26 dagar för Jämförelse med andra kommunen ligger Munkedal i bästa klassen. 2. BoU - Alla elever ska nå målen i åk 9 Måluppfyllelse: Målet ej uppnått men förbättring har skett. Elever i åk 9 som når målen i alla ämnen är nu 75,6 %. Det genomsnittliga meritvärdet är 208 vid läsårets slut. Motsvarande siffror på riksnivå är 76,9 % respektive 215 poäng. Förbättrade resultat för åk nio är en gemensam ansvarsfråga för förskola och hela grundskolan. All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge förutsättningar utifrån individuella behov I vårt arbete med systematisk kvalitetsförbättring arbetar vi nu med den röda tråden i barn/elevers lärande. Läsår 2013/2014 har vi gemensamt för hela sektorn arbetat med att förbättra undervisningen i matematik och språk. En matematikplan är under framarbetande där sektorns arbete med att förbättra resultaten i matematik ska beskrivas jämte kontrollstationer. En språkplan är färdig och presenterad för alla pedagoger där arbete med språkutveckling beskrivs förskola/ skola jämte kontrollstationer. Arbetet med kontrollstationer är avsedda att tidigt fånga upp barn i behov av stöd för att positivt gynna läs och skrivutveckling och främja goda resultat i språk och matematik. Systematisk uppföljning av elevers resultat i åk 3,6,9 görs och redovisas i rektorernas kvalitetsdokumentation i september. Rapporteringen till Skolverket visar på förbättrade resultat jämfört med Framförallt på meritvärde för ÅK 9. Se diagram nedan. Elevernas kunskapsutveckling på individnivå dokumenteras i Unikum, ett digitalt system för dokumentation av elevers kunskapsutveckling. I V8:s mjukenkät som genomförs tillsammans med 7 andra kommuner visar att Munkedals kommun ligger över snittet inom samtliga mätområde. Se spindeldiagram samt aktiviteter nedan. Arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen enligt Skolverkets nya Allmänna råd har skett. Mått Status Utfall Mål 2014 Godkänt alla ämnen åk 9 75,6% 100,0% Meritvärde ÅK 9 (poäng) Trivselenkät i ÅK 8 Meritvärde för åk 9 ska öka och uppnå minst snittet för riket. Över genomsnittet i alla frågor Genomsnitt I V MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

29 Meritvärde åk mdal 205,3 207,1 194, ,3 208 riket 209,6 208,8 210,5 211,4 213,1 215 Sida 10 av MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

30 3. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd Sida 11 av Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt, många insatser har fallit ut väl. Genom samverkan med AME, föreningar mfl. Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd och vuxna brukare inom LSS Den relativa arbetslösheten för ungdomar och övriga vuxna i Munkedal ligger idag under rikssnittet och i VG regionen, vilket får ses som positivt. Kommunen har ett aktivt och bra samarbete med den lokala arbetsförmedlingen. Däremot så är trenden i Sverige och regionen att det ökar för utsatta grupper, personer med funktionsnedsättning, arbetslösa år samt utomeuropeiska födda. Bedömningen är att det ser likadant ut på lokalnivå. Arbetet med dessa grupper behöver intensifieras men här är kommunen beroende av mer övergripande åtgärder/insatser från regeringen. I kommunen har arbetslivsinriktad rehabilitering varit en given inriktning i samverkan gällande deltagare som har ett försörjningsstöd. Den som har ett behov kan genom samverkan mellan AME, IFO och AF erbjudas möjlighet att delta i insatser som är rehabiliterande, vägledande och utredande. Rehabiliteringen avser att utveckla deltagarens resurser och möjligheter till arbete genom att bedöma deltagarens behov, arbetsförutsättningar, kompetens och arbetsförmåga. Under 2014 har 42 deltagare som uppbär försörjningsstöd varit föremål för någon form av praktik vid AME. Den största målgruppen är mellan år med en viss övervikt på män. AME har även ett avtal med Arbetsförmedlingen, där totalt 27 arbetssökande varit inskrivna under året. De arbetssökande bedöms ha någon arbetsnedsättning eller under en tid varit borta från arbetsmarknaden. Behov av stöd är stort då många av deltagarna står ibland ganska långt från en ordinarie arbetsmarknad. Att känna sig behövd, få struktur och arbetslivserfarenhet är en viktig del i verksamheten. Alla deltagare som är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärder får frukost på enheten varje dag. Dessutom får kommunen mycket arbete utfärdat som gagnar olika verksamheter. Övervägande män har varit inskrivna och ålderfördelningen har varit jämnt fördelat mellan år. I samverkan har även 12 bidragsanställningar skapats MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

31 Sida 12 av Källa: Arbetslöshetsstatistik De grupper som Arbetsförmedlingen har identifierat som utsatta grupper genom sin svagare ställning på arbetsmarknaden är personer: med högst förgymnasial utbildning (grundskola) med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer i åldern år Utomeuropeiskt födda personer Aktivitet Öka andel i praktikplats Status Färdig Andelen i praktikplats har ökat. Feriepraktik/Ungdomarna har i år gått två dagar JOBB-koll kurs. Nytt för i år var platser i näringslivet där företagen stod för praktikdagarna medan kommunen stod för introduktionsdagarna. Andelen praktikplats vid AME för deltagare som uppbär försörjningsstöd har ökat jämfört med föregående år. Mått Status Utfall Mål 2014 Minska andelen öppet arbetslösa år. 6,60 % 9,90 % Minska andelen öppet arbetslösa år. 5,10 % 6,20 % Andelen öppet arbetslösa har minskat MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

32 4. Stöd -Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa Sida 13 av Måluppfyllelse: Målet anses vara delvis uppfyllt. Det ökade trycket avseende antalet anmälningar visar inte på en minskad ohälsa fast flertal förebyggande uppdrag är genomförda. Genom tidiga stödinsatser i förskola/skola och skapa ett resursteam Fokus på barn och ungdomar: Sektorn har idag ett flertal enheter som har ett förebyggande uppdrag. Familjeförskola, Stödteam, Ungdomsmottagning, familjebehandlingsteam och beroendemottagning. Enheterna arbetar på verksamhetsnivå och individnivå i det förebyggande arbetet i kommunen. Sektorn arbetar på strategisk nivå avseende samverkan med BUP, Skola, vårdcentral, Polis, barnhab, vuxen psyk. Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts under året: Familjecentralen har haft utbildning av skolpersonal i ICDP (International Child Development Programme), som är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet. Föräldrautbildning (COPE) har genomförts under hösten med en föräldragrupp. Nätverksledare har utbildats under hösten. Sektorn representeras också i Konradgruppen som arbetar strategiskt med drog/alkohol förebyggande arbete i kommunen. Antalet anmälningar är höga och fortsätter att öka. Under 2014 inkom 275 anmälningar, under hela 2013 gjordes 210 anmälningar. En socialsekreterare har tillsats som enbart arbetar med mottagande och bedömande av orosanmälningar kring barn. Detta har säkrat upp processen kring att snabbt kunna bedöma behovet av stöd och hjälp. Stödteamet arbetar med målgruppen i samverkan mellan skola och socialtjänst för att förebygga ohälsa hos barn på lång sikt.. Aktivitet Bättre resultat än föregående år i trivselenkät Status Färdig Mått Status Utfall Mål Gymnasiebehörighet (öka andelen) 84,8% 95 % 2. Skolnärvaro % 3. Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämfört med föreg.år MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

33 5. Tillväxt - Utveckla allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar Sida 14 av Måluppfyllelse: Flera aktiviteter pågår och är genomförda, arbetet med allaktivitetshus är ej klart varför målet anses delvis uppfyllt. Genom att lära av andra kommuner som lyckats samverka med föreningslivet. Uppdraget att skapa ett allaktivitetshus har pågått under året men är inte avslutat. Arbetet kommer att fortsätta under nästa år. Som ett led i att öka antalet mötesplatser har en skateboardramp byggts i Örekilsälven, kvällscaféet Stugan har haft öppet tre kvällar per vecka och under sommarlovet en kväll per vecka samt att en utflykt arrangerats varje vecka. Som ett led i ökad måluppfyllese sattes målet upp att antal besök i Ungdomscafé (kvällscaféet "Stugan") per kväll inte skulle minska jämfört med föregående år. Tyvärr har antalet besökare sjunkit analys av detta pågår. Uppdrag Offentlig miljö som konstform där bl a Örekilsparken ingår är slutförd. I denna redovisning framgår förslag till åtgärdsplan för kommunens olika kommundelar som kommer framgå i en tjänsteskrivelse. Mått Status Utfall Mål 2014 Besöksstatistik på allaktivitetshus 15 20,5 (antal besökare snitt per kväll) ska öka 6. Samhällsbyggnad - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/brukare Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt, arbetet inriktas till stor del på den ökade samverkan mellan gemensam nämnd och bolag. Ekonomiska och andra konsekvenser redovisas. Samverkan om miljönämnd/organisation fortsätter, liksom i va- och renhållningsfrågor. Fastighets- och städorganisation innebär mer samlade resurser och ökad kompetens samt bättre service till verksamheterna. Ingen enkät har gjorts, men bedömningen är ett resultat av reaktioner. Mått Status Utfall Mål 2014 Fler nöjda kunder MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

34 Fokusområde arbetssätt Sida 15 av Effektivare administrativa processer i hela organisationen samt ökad tillgänglighet Måluppfyllelse: Arbetet med effektivare administrativa processer pågår i hela organisationen, målet är uppnått. Detta till stor del avhängigt implementeringen av ledningssystemet Hypergene. Samtliga: Ledningssystemet ger förutsättningar för en väl samlad information som är ordnad på ett pedagogiskt sätt. Detta förenklar uppföljningsarbetet vilket i sin tur ger tid för analysarbete och utvecklingsmöjligheter. Efter genomförd utbildning i "förbättrad organisation" fortsätter nu arbetet i samtliga enheter för att effektivisera metoder och arbetssätt. Kommunledningskontor: Den ekonomiska uppföljningsprocessen har utvecklats, budgetansvariga cheferna har en tydligare och enklare arbetsprocess. Arbetets effektivitet har potential att fortsätta i takt med införande av beslutstödssystemets utveckling. Arbete pågår också med att förtydliga arbetsgivaransvaret och fördelningen av arbetsmiljöansvar i organisationen. Samhällsbyggnad: Arbetet med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, arbetssätt och dokumentation görs. -Användningen av GIS ökar. -Rutiner för fakturering förändras. -Samverkan inom kommunen har gjorts. Ett exempel är organisationsförändringen inom städ och fastighet. Detta ger bättre service till verksamheter som tidigare saknade. Att samla resurserna har gett ökad kompetens. -Förbättrade resultat i tillgänglighetsmätningen 2014 har gett ökad servicegrad. Sektorn har tagit fram olika policys t.ex. för bemötande, som har diskuterats i gruppen vilket har genererat ett förbättrat resultat i tillgänglighetsmätningen av telefoni, e-post. Upprättande av Underhållsplan gata och fastighet är påbörjade. Barn och Utbildning: Införandet av Hypergene kommer att bidra till effektivitet gällande uppföljning av kvalitet och ekonomi. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär arbete för likvärdighet och uppföljning och utvärdering. Det digitala systemet för pedagogisk dokumentation Unikum underlättar arbete med dokumentation och kommunikation för lärare, elever, föräldrar och ledning. Inom kommuner i V8 pågår ett systematiskt arbete vad gäller förbättrad utvecklingsorganisation med hjälp av lärande samtal. Alla chefer har under vårterminen fått handledning med medel via EU-projekt LiA (lärande i arbetslivet). Utbildningen nu avslutad. I sektorns årliga kvalitetsdokumentation ska förbättringar (minst en) redovisas. Inom Vård och Omsorg: Utveckla metoder för att arbeta med ständiga förbättringar: Bemanningsenheten kommer utvecklas för en mer effektiv hantering av rekrytering och bemanning. Fortsatt arbete med värdegrundsarbete. Förbättrat arbetsätt genom ledningssystemet Hypergene för kontroll på ekonomi och mål. Utveckla bemanningsenhetens uppdrag. Se över administrativa rutiner: Mäts på helår. Bemanningen ska lösa minst 97 % av alla korttidsvikariat under MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

35 Sida 16 av Tillgänglighet: Det är svårt att ha en hög tillgänglighet inom flera verksamheter inom vård och omsorg då det är omvårdnadspersonalen som själva svarar i telefon och mestadels är upptagna med just omvårdnadsarbete. Det är få verksamheter som har särskild administrativ personal som finns tillgänglig för att svara i telefon. Mätningarna visar att vi uppnår målet gällande tillgänglighet i att svara i telefon. Bemötande har förbättrats jämfört med föregående år. Stöd: Genomgång av rutiner pågår, både avseende handläggningsflöden i ärenden och andra administrativa flöden. Arbete pågår också avseende tillgänglighet med tydliggörande av telefon, e-post etc. Kontinuerligt arbete med effektivisering av administration pågår. Ansökan gjorts till Socialstyrelsen om att införa ÄBIC (dokumentationssystem kring de äldre i kommunen). När det gäller implementeringen av magna cura och dess verksamhetsystem så har en styrgrupp tillsatts i både Munkedal och med våra samarbetsparter Sotenäs och Lysekil. Dessa grupper skall styra det fortsatta arbetet med implementeringen av Magna Cura. Sektorn har fått klart med resursförstärkning avseende utredning/utvecklingsfrågor under december månad. Syftet med resursen är bland annat att driva utvecklingsfrågor inom sektorn och då bland annat få till effektivare administrativa processer inom sektorn. Fokus handläggning/arbetsledning IFO: IFO samlat administration avseende avtal för familjehem och kontaktpersoner på en administrativ tjänst för att effektivisera den processen som tidigare utfördes av samtliga socialsekreterare. Detsamma gäller att säkerställa processen i budgetprognosarbetet där ekonom, enhetschef och administratör utarbetat en ny modell för att säkra upp prognosarbetet. Under året har IFO omorganiserat i familjegruppen och har nu en avsatt socialsekreterare som tar emot alla samtal och orosanmälningar avseende barn som far illa. Till den tjänsten finns en jourtelefon kopplad som alltid Aktivitet Processkartläggning Status Ej påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Tillgänglighet via e-post % 85 % 85 % Tillgänglighet via telefon med handläggare % 59 % 50 % Tillgänglighet gott bemötande % 80 % 75 % Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under en period skickar e-post till kommunens centrala e-postadresser och ringer samtal till handläggare via kommunens växel. De gör också en bedömning över hur trevligt bemötande man får. Värdeord som tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Munkedal deltar i undersökningen varje år. Kommunen jobbar ständigt med arbetsformer och rutiner för hur telefon och e-post ska hanteras för att förbättra tillgängligheten. Framgångsfaktor: Ett första trevlig intryck tar man med sig. Telefonimätningen: Tre olika frågor per förvaltning, två uppringningar, totalt 54 st uppringningar mellan kl 08,00-16,30. Slutsats: Tillgängligheten har ökat jämfört med föregående år gällande telefon. Munkedal har legat bra till gällande e-post jämfört med andra kommuner, dock en liten försämring jämfört med föregående år. Svaren har varit MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

36 Sida 17 av 28 goda men engagemang och bemötande har också sjunkit jämfört med föregående år och ligger i sämsta klassen jämfört med andra kommuner. Munkedal uppnår kommunfullmäktiges mål på alla måtten Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling Måluppfyllelse: Målet att ägna mer tid åt pedagogisk utveckling är delvis är uppfyllt. Framförallt beroende på arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom barn och utbildning. Barn och utbildning: Cheferna ägnar tid åt pedagogisk utveckling inom ramen för sitt pedagogiska ledarskap. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete är i bruk och arbetas med. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet arbetar varje chef med pedagogisk utveckling. Till arbetet med pedagogisk utveckling kommer nu alla förstelärare att kopplas, inom egen enhet och kommunövergripande. Vård och Omsorg: Enhetschefer har en hög arbetsbelastning och har svårt att hinna vara närvarande ledare. Översyn av ledningsorganisation för en jämnare ansvarsfördelning. Teamledare kommer införas på enheterna som ett stöd för chefer och medarbetare. Satsningen "ett hållbart ledarskap" har startat under hösten där en del är ledningsgruppsutveckling som kommer pågå under Ytterligare en enhetschef för hemtjänsten har rekryterats för att förstärka ledarskapet. Geografiskt indelade ansvarsområden för enhetscheferna bidrar till bättre förutsättningar att kunna vara närvarande ledare. Flertalet av enhetscheferna ingår i något nätverk eller deltar i arbetsgrupper utanför kommunen i samverkan med andra kommuner. Det är bla FoU-grupper inom Fyrbodal, hemtjänstnätverk, ÄBIC etc. De flesta av enhetscheferna har genomgått nationell ledarskapsutbildning vid högskolan i Borås. Stöd: Tre enhetschefer har varit långtidssjukskrivna under Någon mätning av det primära chefsuppdraget är därför inte möjligt under Aktivitet Mätning av tid för det primära chefsuppdraget Status Ej påbörjad MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

37 Fokusområde medarbetare 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Sida 18 av Måluppfyllelse: Målet att ha fler nöjda och stolta medarbetare är delvis uppfyllt. Andelen heltidstjänster har ökat samt implementering av nya värdegrunden i verksamheterna. Genom flexibla arbetstidsmodeller, möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad, och att alla ska ha tid för reflektion. Heltidsuppdraget har pågått under Det syftar till att erbjuda önskvärd sysselsättningsgrad och har som etapp ett berört en andel av anställda inom vård och omsorg. Att kunna erbjuda möjlighet till heltid är en viktig jämställdhetsfråga och all forskning visar att en större grad av egenpåverkan av arbetstiden påverkar hälsan positivt. Det pågår dessutom insatser för att öka påverkansmöjligheterna när det gäller distansarbete, arbetstider och schemaläggning, i första hand riktat till de anställda som skall kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap. Sjukfrånvaron under 2014 har varit 7,8 %. För 2013 var motsvarande siffra 7,3 %. Målet enligt arbetsmiljöpolicyn är att fram till 2018 ska sjukfrånvaron minska till 4 %. Förebyggande insatser via ett hälsopaket har erbjudits samtliga anställda och rutiner finns för sjukfrånvarouppföljning i syfte att analyser och åtgärda ohälsa. Dessutom kommer särskilda satsningar att genomföras i syfte att stärka ledarskapet. Alla anställda erbjuds stöd via företagshälsovården i arbetsrelaterade frågor. Utöver detta erbjuds stöd i personliga problem som är både privata och arbetsrelaterade som påverkar arbetsförmågan. Under året har det pågått insatser för att överföra och kommunicera kommunens värdegrund till alla anställda. Genom samverkansavtalet och dialog på arbetsplatsträffar blir medarbetare mer delaktiga och nöjda. Utöver samverkansnivåerna möter chef anställda i medarbetarsamtal och lönesamtal årligen. Medarbetarenkät genomförs vartannat år vilket innebär att nästa enkät kommer Aktivitet Status 1. Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin Ej påbörjad arbetstid (medarbetarenkät) 2.Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning Ej påbörjad (medarbetarenkät) 1. Medarbetarenkät genomförs vartannat år vilket innebär att nästa enkät kommer Något resultat finns inte att hämta i medarbetarenkät men det framkommer inom flera sektorer att det finns lite tid för reflektion och återhämtning. Mått (%) Utfall Mål 2014 Sjukfrånvaro 7,87 % 7,37 % Sysselsättningsgrad kvinnor, heltid ska öka 54,2 % >44,8 Sysselsättningsgrad kvinnor deltid (75-99%) ska öka 26,0 % >31,4 Sysselsättning heltid totalt ska öka 57,0 % >49,0 Jämfört med föregående år MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

38 Sida 19 av Fokusområde hållbart samhälle 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt, en stor insats genomförs för god och jämlik hälsa genom analys av barnperspektivet. Kommunledning: Att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa är ett ständigt pågående arbete. Under året har utvecklingsarbete kring barns inflytande, föräldrastöd, medvetenhet kring hälsa i skola och träningsskola, drogförebyggande samt trygghetsskapande kring äldre och funktionsnedsatta genomförts med stöd från folkhälsorådet. Folkhälsoarbetet drivs framåt genom beslut i folkhälsopolitiska rådet och ett strategiskt arbete av folkhälsoutvecklaren. Under 2014 har folkhälsopolitiska rådet bidragit till följande: Hållbar utveckling; Införande av ett webaserat anhörighetsstöd Utbildning av personal och framtagande av handbok om våld och hot mot äldre och funktionsnedsatta. Trygga och goda uppväxtvillkor Barns inflytande i förskolans verksamhet - lärgrupper och fortbildning för personal samt observationer och intervjuer med barn Hälsofrämjande arbete på Kungsmarksskolan - goda lärandemiljöer rörande hälsofrämjande arbete Vägledande samspel (ICDP) i förskolan - utbildning av personal, föräldrastöd Kommunens träningsskola har med rådets stöd satsat på ökad kunskap kring hälsofrämjande vanor när det gäller frukost och rörelse. Kulturplaneterna- Kulturverksamheten för barn i socioekonomiskt utsatta miljöer har genomförts vid två tillfällen under året, både på sommarlovet och på höstlovet. Främja goda levnadsvanor: Friskvård för alla - öka medvetenheten om rörelsens, matens och gemenskapens påverkan på hälsan bland ungdomar på individuella programmet och gymnasie-särskolan. Gemensam frukost - överföra hälsofrämjande frukostvanor hos elever i träningsskolan genom att införa frukost i skolarbetet. Utöver dessa åtgärder pågår ett stort antal nätverk för att bidra till en god och jämlik hälsa. Vård och Omsorg: Fler mötesplatser för äldre startas upp. Specialkompetens inom relevanta områden ska finnas inom samtliga hemtjänstgrupper. Enligt inriktningsbeslut i KS/KF kommer en utveckling av boende för äldre att starta. Tillgängligheten i ordinära bostadsbestånd kommer inventeras. Organisationen inom hemtjänst ses över för att minska bilkörning. Bärbara datorer i hemsjukvården. Cyklar används i större utträckning. Stöd: Inom våra gruppboende inom LSS så har vi under året installerat nya larm vilket förhoppningsvis kommer verka för en trygg boendemiljö. Sektorn har också i MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

39 Sida 20 av 28 vissa fall genomfört individuella anpassningar i boendemiljön i syfte att ge den enskilde en tryggare tillvaro. Sektorn har också uppgraderat personallarm vilket också skall öka kvalité och säkerhet på våra boende. Sektorn har också satsat på specialist insatser i vissa boende i syfte att stärka personalgrupper i arbetet att ge en trygg och säker omvårdnad för den enskilde. 39 Utredning påbörjats under hösten inom LSS där syftet är att se över boendestrukturen i kommunen. Upphandling av digitala trygghetslarm har påbörjats under året. Gemensam upphandling via 4-bodals kommunförbund. Barn och Utbildning: Ohälsotalen har de senaste åren varit på en hög nivå men minskar nu i sektorn. Redovisade ohälsotal för sektorn 2014 var 5,84 %. Personalronder har startat i samarbete med Personal i syfte att följa upp ohälsa på varje enhet och tidigt starta rehab planeringar samt få syn på orsaker till sjukskrivningar och åtgärda dessa. På väg mot målet när det gäller tidiga rehabiliteringsutredningar. Aktivitet Status 1.Välfärdsbokslut vartannat år Färdig 2.Följa folkhälsoindex årligen Färdig 1.Välfärdsbokslut: Något välfärdsbokslut genomförs inte under 2014, utan det kommer att göras under 2015, eftersom det görs vartannat år. 2.Folkhälsoindex 2013 kommer att redovisas som bilaga i årsredovisningen Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, miljömässigt Måluppfyllelse: Målet är i hög grad uppfyllt, aktiviteter och mått visar på en positiv trend. Satsningar görs i flera delar av kommunen. Ex. genomförs Projekt service på landsbygden, pågår och har nu förlängts till oktober Många företagsetableringar, kultur och fritidsarrangemang, samt förstudie och etablering av snabbladdningsstation för elbilar i Munkedals kommun är exempel se även mål 4 nedan. Aktivitet Status 1. Ta fram genomförandeplan för bostadsförsörjningsplanen Färdig 2. Följa demografi av ålderspyramid. Ej Påbörjad 4. Mäta deltagarantal i ungdoms- och idrottsföreningar Färdigt 1. En plan för bostadsförsörjning har tagits fram och redovisades hösten Redovisas i årsbokslutet. 3. Tyvärr inte ännu uppgifterna för helåret 2014 då redovisningstiden för föreningarna är den 15 februari. Deltagarantalet i aktiviteter vid halvårsskiftet 2014 och jämfört med motsvarande tidpunkt 2012 och 2013 (helårseffekt). Ökningen till 2014 jämfört med 2012 är 6,7% och jämfört med 2013 är +-0%, alltså oförändrat deltagarantal. Mått Status Utfall Mål 2014 Nya Företag Resultatet blev 40 nyregistrerade företag, trots att målet är uppfyllt är det ändå något färre än för MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

40 3. Minska energianvändningen Sida 21 av Måluppfyllelse: Aktiviteterna visar på en hög måluppfyllelse varför bedömningen blir helt uppfyllt. Kommunledning: Enhetens medarbetare visar förståelse och engagemang för målet samt vidtar möjliga åtgärder. Medarbetarna visar ett stort engagemang avseende energianvändningen. Bedömningen är att det som kan göras i vardagen har gjorts. Senast utbildning var under Samhällsbyggnad: Redovisas i miljöredovisningen. Åtgärder ut planen genomförs. Energirådgivning mot fastighetsägare och företag fungerar bra. Projektet energieffektivisering upphör vid årsskiftet. Annan uppvärmning: Oljeförbrukningen har sänkts rejält under en rad år. Effektiviseringar genomförs fortlöpande. Effektiviseringar genomförs fortlöpande. Tex. åtgärder vidtas i ishallen. Ishallen isoleras vilket ger ett bättre klimat och lägre energiförbrukning vår och höst. Munkreklam har anslutits till fjärrvärme Munkreklam m fl fastigheter enligt handlingsplan. Barn och Utbildning: Förskolor arbetar med återvinning. Efter att grundskolans verksamheter fått tillgång till persondatorer för pedagoger och fler datorer för lärande samt tillgång till s k kanoner i klassrummen minskar kopieringen ute på skolorna. Verksamheterna informerar på APT:n om vad man kan tänka på för att minska energianvändningen. Målet är i hög grad uppnått. Aktivitet Status 1.Energiplanen Färdig 2.Energianvändningen i egna fastigheter ska minska Färdig 1. Åtgärder ur energiplanen genomförs. 2. Oljeförbrukningen har sänkts rejält under en rad år. Effektiviseringar genomförs fortlöpande. Energiförbrukningen har ökat marginellt 2011: 9821 mwh, 2012: 9969 mwh, 2013: MWh, 2014: MWh 4. Utveckling av landsbygden Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt ett antal aktiviteter för landsbygden är genomförda. Kommunfullmäktiges mål att Hela Munkedals kommun ska leva får anse uppfyllt. Munkedals kommun är en av 13 kommuner i Sverige som har utsetts av Tillväxtverket för att i projektform utveckla servicen på landsbygden. En stor del av projektet har handlat om att kartlägga behov och hitta nya lösningar för att öka tillgängligheten och säkra servicen i de olika kommundelarna. Idag kan man säga att Munkedal har tre fullvärdiga serviceorter och en centralort där både kommersiell och offentlig service finns för att erbjuda invånare, besökare och företag en attraktiv miljö att bo, vistas och verka i. Genom flera olika projekt och medfinansiärer samt ideella krafter har det genomförts stora satsningar i Munkedals kommun som inte varit möjliga utan dessa, som ex. Handlarrunda i Sörbygden Förstudie och etablering av snabbladdningsstation för elbilar i Munkedals kommun Fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

41 Sida 22 av 28 Arbeta med att säkra och utveckla servicen i Hedekas, Dingle och Hällevadsholm. Åtgärder för att öka täckningen av mobil trafik. Nyetablerad drivmedelsstation i Hedekas. Utöver det har kommunen fått flera nya företagsetableringar. Både större och mindre. Den största är naturligtvis McDonalds etablering i Håby med cirka 50 nya arbetstillfällen som ökar till cirka 80 anställda under sommaren. De flesta som fått anställning är ungdomar. McDonalds blev den första etableringen på handelsområdet i Håby och öppnade 11 december I maj öppnade ByggMax sin nya byggvaruhandel på Säleby med 8 anställda. Willab Garden bygger sin tredje anläggning i Sverige på Säleby och beräknas öppna i mars 2015 med cirka 10 nya arbetstillfällen. XL-Bygg som också bygger ny anläggning på Säleby beräknas flytta ut sin verksamhet från Munkedals centrum under maj Hendia har byggt en ny anläggning i Hällevadsholm och flyttat sin verksamhet från Tanums kommun. KW-gräv har färdigställt en ny anläggning på Smedberg och Malmgren bil har byggt ny bilhall och utökat antalet anställda. Flera mindre företagsetableringar har skett, bland annat mindre butiker, både fysiska och nätbutiker. Det pågår också samtal med flera företag som har intresse av att etablera sig i Munkedals kommun. Utöver det har ett stort antal kultur och fritidsarrangemang genomförts under året. 41 Aktivitet Status Andel boende på landsbygden i förhållande till hela Färdig befolkningen ska ej minska Måtten avseende boende på landsbygd samt invånare i arbetsför ålder visar dock på en negativ trend, i jämförelse mellan 2012 och 2013 dock inte någon större avvikelse MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

42 1.5 Framtid Sida 23 av 28 Sedan flera år läggs mycket kraft och energi på att få till fungerande former för samarbetet med andra kommuner i gemensamma nämnder och bolag. Samarbetsträffar i de tre kommunerna genomförs i olika konstellationer på regelbunden basis och positiva effekter av detta börjar märkas var det första året med helårsfunktion för alla de tre samverkansnämnderna IT, miljö och lön. Respektive samverkansnämnd utvärderas med början i den första gemensamma nämnd som bildades, IT. Slutsatserna kommer att redovisas under februari Kommer det att vara möjligt att skönja de avsedda effekterna ex. avseende kompetens och effektivitet redan efter något eller några år? Kommer de problem som visat sig i uppstarten av samverkansprojekten att bestå eller kommer de att tonas ned, vilket är rimligt med tanke på att de flesta samarbeten innebär problem i början? Under lång tid har Munkedals kommun väntat på att det fördelaktiga geografiska läget som en knutpunkt för norra Bohuslän med god infrastruktur, tilltalande natur och miljö, förhållandevis prisvärda villor och tomter m.m. också ska leda till en ökad attraktivitet som märks i invånarsiffrorna. Under året har antalet invånare ökat med ca 40, vilket får anses som en god nivå. En annan lovande trend är det ökade antalet företag som visat intresse eller redan etablerat sig i kommunen, företrädesvis i de områden som ligger vid motorvägen ex. Håby. Trots stor optimism inför framtiden finns en oroande trend inför de närmaste åren beträffande den stora ökningen av behov och därmed kostnader som under året visat sig framförallt inom sektor Stöd. Under de senaste månaderna har också antalet brukare ökat inom vård och omsorg ex. inom hemtjänst och hemsjukvård. Det är därför av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet intensifieras för att kommunen ska kunna hantera dessa utmaningar under de kommande åren. Med stor sannolikhet kommer inte den ökning vi sett under innevarande år att avta utan tvärtom öka. 1.6 Övriga nyckeltal Tillgänglighet via e-post, telefon och webb kommunövergripande KKIK mått Tillgänglighet KF mål Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga (%) Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen. (%) Tillgänglighetsmåtten visar hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med rätt instans inom kommunen för att få svar på en enkel fråga. Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under en period skickar e-post till kommunens centrala e-postadresser och ringer samtal till handläggare via kommunens växel. De gör också en bedömning över hur trevligt bemötande man får. Värdeord som tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Munkedal deltar i MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

43 Sida 24 av 28 undersökningen varje år. I tabellen ovan kan man se över tid Munkedals utveckling och politiska mål. Färgerna visar hur Munkedals resultat står sig i förhållande till de andra 200 kommunerna i undersökningen. Alla resultat delas i fyra lika grupper vilka markeras med mörkt grönt (bäst), ljus grönt (näst bäst), gult (näst sämst) och rött (sämst). Kommunen jobbar ständigt med arbetsformer och rutiner för hur telefon och e-post ska hanteras för att förbättra tillgängligheten. Framgångsfaktor: Ett första trevligt intryck tar man med sig. 43 Telefonimätningen: Tre olika frågor per förvaltning, två uppringningar, totalt 54 st uppringningar mellan kl 08,00-16,30. Företaget mäter nedanstående parametrar och graderas god, medelgod, dålig. Tillgängligheten via telefon har ökat jämfört med föregående år och uppnår kommunfullmäktiges mål. Svaren har varit goda men engagemang och bemötande har sjunkit. Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga och får ett gott bemötande.(%) Tillgänglighet God/medelgod Svar på frågan God/medelgod Information God/medelgod Engagemang God/medelgod Munkedal % -telefon Munkedal % -telefon Munkedal % -telefon Munkedal % -telefon Andel av medborgarna som Svarstider e-post skickar in en enkel fråga via inom 2 dygn e-post och får svar inom två Med komplett svar arbetsdagar % Avsändare Uppgifter i e-post tex namn,befattning,f örvaltning,komm un, adress,tel, mail,hemsida Munkedal % Munkedal % Munkedal % Bemötande God/medelgod Svarskvalitet Mer med merinfo: än bara svar på fråga. Hänvisning till hemsida, tips, länkar mm** mätningen: 54 st e-post skickades till kommunens officiella e-postadress för att bedöma servicenivån. Mätningen görs på svarstid, avsändare, svarskvalitet samt redovisning av mail som inte besvaras. Av de 54 st e-post som skickades var det 4 st som inte besvarades överhuvudtaget. Mejlen som inte besvarades var en fråga inom resp. område: Grundskolan, Miljö och hälsa, Individ och familjeomsorgen samt kultur och fritid. Tillgängligheten via mejl har försämrats något jämfört med föregående år men ligger bra till jämfört med andra kommuner. Utförlig avsändare har försämrats rejält jämfört med föregående år. Inom samtliga områden har man bara skrivit namn och förvaltning och borde kompletteras med befattning/ funktion/förvaltning, kommun, tel, mejl. Avsändaren representerar kommunen i varje som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

44 Sida 25 av 28 kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar. (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras) 44 Information via webb och delta i kommunens utveckling KKIK mått -Webb Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? ( %) Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%) Område Munkedal Riket Öppenhet & påverkan Förskola Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familj Handikappomsorg Bygga & Bo Gator/vägar m.m Tillstånd, näringsliv m.m Ideell sektor, kultur & fritid Sökfunktion Webb: Hemsidan har försämrats mellan 2011/2012 men förbättras för Undersökningen har förändra des något och är därmed inte fullt jämförbar med tidigare år. Större vikt har lagts på resultatpresentationer samt e-tjänster. Munkedal ligger i den näst bästa klassen med de kommuner som deltagit i jämförelsen (218 kommuner).undersökningen består av cirka 200 frågor i ett användarperspektiv och utvärderingen visat hur många procent man har hittat rätt svar via vår hemsida inom två minuter. Undersökningen är indelad i 12 verksamhetsområden se tabell ovan. Förbättringsområden: En stor förbättringspotential är att hitta möjlighet att installera en bättre sökmotor för hemsidan vilket förhoppningsvis kommer att göra det lättare att hitta rätt information. Webben är ett av kommunens viktigaste ansikte utåt. Ny sökmotor ska införskaffas För att förbättra resultatet inom gator och vägar så ska information finnas om vem som ansvarar för olika vägar och gator, information om snöröjning och vägunderhåll. Parkeringsfrågor, kartor över cykel och gångvägar, information om var tankning finns i kommunen, trafikstörningar. Inom skolan finns möjligheter att förbättra information om förtur, jämföra resultat mellan förskolor och att möjlighet finns att söka plats, säga upp plats via webben. Hur lätt är det att göra sin röst hörd, eller komma till tals? Måttet är procentuellt mått på tjugo frågor om hur lätt det är för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Här behandlas bland annat om det finns information på hemsidan om hur man som medborgare kan vara med och påverka, om nämnderna har öppna möten och fullmäktige har allmänhetens frågestund eller om det finns medborgarförslag, samarbete med bygdegrupper, medborgarundersökningar MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

45 Sida 26 av Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Ohälsa ÅR 2014 År 2013 Jan-dec 7,8 % 7,3 % Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Det är främst den psykiska ohälsan och stressrelaterade problem som är den dominerade orsaken till sjukfrånvaron. Ett målmedvetet arbete har inletts för att minska sjukfrånvaron med bl. a regelbundna sjukfrånvarouppföljningar och tätt samarbete med företagshälsovården. Syftet är att agera på ett tidigt stadium och fånga in signaler på ohälsa Arbetsmiljö Kommunstyrelsen antog under året en arbetsmiljöpolicy och en rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar har tagits fram. Samtliga chefer och skyddsombud har genomgått en utbildning inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtliga chefer har erbjudits stöd i ledarrollen med betoning på hållbarhet och reflektion. Utbildning har arrangerats i samtalsmetodik och det angelägna samtalet. En stor andel av cheferna inom vård och omsorg och barn och utbildning ansvarar för många medarbetare (upp till 40 tillsvidareanställda). Detta får konsekvenser på ledarskap, medarbetarskap och en ökande ohälsa Jämställdhet Kommunstyrelsen har antagit en jämställdhetspolicy som innefattar målsättningar inom områdena ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, lika/likvärdiga löner, föräldraskap, rekrytering, arbetstider och sexuella trakasserier. Samtliga verksamheter skall ta fram aktiviteter som syftar till att uppnå målen. Det pågår ett arbete med att ta fram en lönekartläggning enligt Diskrimineringslagen. Syftet är att utreda om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Heltidsuppdraget har pågått under Det syftar till att erbjuda önskvärd sysselsättningsgrad och har som etapp ett berört en andel av anställda inom vård och omsorg. Att kunna erbjuda möjlighet till heltid är en viktig jämställdhetsfråga och all forskning visar att en större grad av egenpåverkan av arbetstiden påverkar hälsan positivt. Det pågår dessutom insatser för att öka påverkansmöjligheterna när det gäller distansarbete, arbetstider och schemaläggning, i första hand riktat till de anställda som skall kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

46 Sida 27 av Intern kontroll Intern kontroll är en viktig del i ledningssystemet. Enligt reglemente för intern kontroll, har varje nämnd skyldighet att upprätta en internkontrollplan för sin verksamhet. 46 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret tillse att det finns en god intern kontroll. Se till att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen och att den utvecklas. De ska leda och samordna förvaltningen samt ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ansvarar även för intern kontroll inom sin verksamhet. Årligen i december månad ska kommunstyrelsen godkänna den återrapportering av innevarande år samt anta nya internkontrollplaner för nästkommande år för samtliga nämnder. Inom kommunstyrelsen verksamhetsområde har fem planer, där varje område ansvarar för sina planer (Vård och omsorg, Barn och utbildning, stöd, Samhällsbyggnad samt kommunledningskontoret). I planen ska anges vad som ska kontrolleras, hur kontrollen utförs och följs upp. Gemensamma nämnder Sotenäs, Munkedal och Lysekil Lönenämnden (LNSML) beslutade den att godkänna återrapporteringen av internkontrollarbetet för Kommunstyrelsen godkände lönenämndens återrapportering. IT- nämnden i Lysekil beslutade godkänna återrapporteringen av internkontrollarbetet i senaste tertialrapporten Kommunstyrelsen har godkänt IT-nämndens återrapportering. Miljönämnden i mellersta Bohuslän kommer återrapportera sitt internkontrollarbete till Miljönämnd i februari Bifogar antagen internkontrollplan 2014 antagen Återrapportering av granskningarna i Munkedals kommun har skett vid varje delårsbokslut samt att en slutlig sammanställning har skett av 2014 års internkontrollplaner för samtliga verksamhetsområden till kommunstyrelsen. Uppföljning av varje punkt på planerna har en bedömning gjorts utifrån att; Kontrollområdet fungerar Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Kontrollområdet fungerar inte. Totalt har tjugotre granskningsområden (kontrollområden) granskats varav Tolv fungerar Tio har fungerat men behöver utvecklas. Man har inte hunnit granska alla verksamhetområden iår men de som är granskade fungerar. Många visar att rutin har behövs uppdaterats. (avvikelser finns) Två som inte fungerade. Det är främst inom området löneutbetalning rätt person och lön där man inte följer rutin. Inom LSS har man granskat privata medel där man inte följer rutin. Åtgärder har genomförts och kommer granskas nästa år. Uppföljningen visar att fortsatt granskning bör göras på åtta granskningsområden. Dessa föreslås överföras till 2015 års internkontrollplaner. Nya planer har upprättats inom respektive sektor/område/enhet, totalt tjugotre samt en kommungemensam granskning för 2015 har antagits av kommunstyrelsen. Mer detaljerad information finns under respektive verksamhetsområde MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

47 Sida 28 av Kvalitetsredovisning Socioekonomiskt bokslut Redovisas separat se Dnr KS Ständiga förbättringar I de olika verksamheterna pågår ett antal utvecklings/förbättringsprocesser. Som exempel kan nämnas att alla chefer genomgått utbildning i det nya verksamhetsstödet Hypergene. Syftet är att på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kunna följa upp sina respektive verksamheter, både avseende ekonomi och kvalitet. Från och med år 2015 kommer Hypergene att kunna användas fullt ut. Stor vikt läggs vid att förankra kommunens värdegrund genom diskussioner på varje arbetsplats och gemensamma utbildningsinsatser. Mycket tid har även tidigare ägnats dessa frågor och medverkade till att kommunens fick utmärkelsen årets seniorkommun 2013 eftersom ett av de kriterier som nämndes var det goda bemötandet inom hemtjänsten. Arbetet att förankra det nya styr- och ledningssystemet har fortsatt och förutom formerna för målarbetet har bla rollfördelning politiker tjänsteman bearbetats. En väl etablerad och accepterad roll- och ansvarsfördelning är av grundläggande betydelse för en framgångsrik kommunalt verksamhet. Ett annat prioriterat område är det arbete som nu bedrivs med att utforma större kapacitet i s.k. hemmaplanslösningar inom socialtjänst och skola. En utvecklad kvalitet inom dessa verksamheter medverkar till ökat stöd för utsatta målgrupper och dessutom till bättre kostnadseffektivitet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

48 48 Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring till 2014 Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring till år 2015 Kommunledningskontoret 4,35 6,70 1,37 8,07 3,72 3,41 Sektorn för Samhällsbyggnad 16,41 20,60 0,83 21,43 5,02 2,95 Sektorn för Barn och utbildning 0,71 0,50 0,50 1,00 0,29 0,29 Sektorn för Vård och Omsorg 1,89 1,30 2,20 3,50 1,61 1,30 Sektor för Stöd 0,09 0,10 0,00 0,10 0,01 0,00 Summa 23,45 29,20 4,90 34,10 10,65 7,95 Dnr: KS Projekt Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring till år 2014 Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring till år 2015 Del/Slutredovisas 2014 Kommentarer till äskande om överföring till ÖVERGRIPANDE KS Konst i offentlig miljö Kvarstående kostnader enligt avtal 1005 UPPFÖLJNINGSSYSTEM x Införande av systemet pågår, under 2014 har rapporter för ekonomi, måluppföljning, månadsrapporter färdigställts Fibernät Utbyggnaden pågår, utbetalningar under DETALJPLANER x Pågående planarbete 1082 NÄTVERKSKOMP O DATASERV UTBYTE PC / SKRIVARE x 1284 METAKATALOG Förändrad dokumenthanteri FIBERANSLUTN VHT NYTT ARKIV BELÄGGN O BROARB x Beläggningsarb på bla V Jonsängsv har startat 1101 KÖK HÄLLEVADSHOLM SKOLA SPRINKLER LSS Sprinkler för Frejvägen beställd 1105 ÄLDREBOENDE FOSS KÖK CENTRUMSKOLAN OMB BYTE AV ARMAT.GATUBELYSN Energibesparande och säkerhetshöjande åtg 1169 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER EXPL SMEDBERGS IND ETAPP x 1200 STRAT FASTIGHETSFÖRv x 1204 OMB KOMMUNALA FASTIGHETER x 1206, 1151 Fd MUNKREKLAM AME x 1208 TILLBYGG. LILLA FOSS FSK Arbetet pågår, nytt anslag UTB BOSTADSOMR arbetet pågår, parkering mm centrum 1214 TILLBYGGNAD ÖNNEBACKA FSK Nytt anslag 2016, upphandl klar

49 BRUKSVÄGEN VÄGFÖRBÄTTRING Arbetet är påbörjat 1248 ENERGISPARÅTGÄRDER ISHALL x Åtgärder vidtas enligt plan 1251 HANDIKAPPÅTGÄRDER UTBYGGN BOSTADSOMR MÖE ENGERGIÅTGÄRDER x Energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter 1259 KOMMUNAL FLYGKARTA GC-BRO BRUKSVÄGEN/ÄLVEN IND OMR SMEDBERG etapp Utbyggnad av industrimark enligt avtal 1275 ALLÉGÅRDEN GEOTEKNIK FOLKETS PARK Kostnad för utredning, arbete utförs KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB x 1300 P-PLATSER M. CENTRUM x Viss utbyggnad återstår 1308 Möevägen GC o Vägförb Projektering, anslag Tillbyggn. H-holms skola H-holm, Vässje 2:4, 3tomt Utbyggnaden pågår 1048 BYTE FORDON / REDSKAP P&M HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT Kost 10 år Barn och Utbildning x Kvarstående investeringsanslag om 290 tkr önskas överfört till år 2015 för satsningar på accesspunkter för förbättrad datakommunikation på enheterna ÄO ARBETSTEKN HJÄLPMEDEL GEM INVENTARIER x 2335 ÄO LARM x 2336 Inv MuSoLy Magna Cura GEM INVENTARIER Totala investeringar projekt 1003 täcks av interndebitering Investeringar som täcks av centrala medel Utbyte av gamla, trasiga möbler har gjorts under 2014 på äldreboenden och pågår fortfarande. Säkra nyckelskåp behöver investeras Nya larm har installerats i samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen och LSS. Det krävs dock en del kompletteringar som inte blivit installerade under 2014 som kommer ske under våren Förhandling är klar men leverantören har till och med 28 februari på sig att komplettera och åtgärda programvara enligt krav i upphandlingen, därför kommer en del av betalning ske först under våren 2015

50 Bilaga 2 Sida 1 av Kommunledningskontoret 2.1 Verksamhetsbeskrivning Tillväxt- och kulturenheten har som sin övergripande uppgift att vara kommunens gemensamma resurs i tillväxt- och utvecklingsfrågor samt kultur. Inom ramen för detta övergripande ansvar hanterar avdelningen biblioteksfrågor, EU-projekt, marknadsförings- och värdskapsfrågor, kommunens bostadspolitik och försköningsfrågor. Andra väsentliga ansvarsområden är folkhälsofrågorna samt övergripande utvecklingsprojekt. Enheten handhar all fysisk planering (översiktligoch detaljplanering). På avdelningen finns också kommunens näringslivsfunktion. Även frågor som rör landsbygdsutveckling hanteras här. Enheten har ansvaret för trafikförsörjningsfrågor och håller i kontakterna med länstrafikbolaget, samt turistoch fritidsfrågor. Personal ansvarar för personalstrategiska frågor såsom lönepolitik, arbetsmiljö, samverkan, jämställdhet och framtida personalförsörjningsfrågor. Lag och avtalsfrågor, förhandlingar samt råd och stöd till chefer inom personalområdet. Enheten arbetar med förebyggande insatser för att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i rehabiliteringsärenden. Ekonomienheten ansvarar ekonomisk service till nämnder, styrelser och förvaltningar. Detta innefattar bl. a hantering av leverantörs- och kundfakturor, kravhantering, bokföringsorder samt rådgivning i ekonomifrågor till verksamheterna. En stor del av verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen som innebär ansvar för bl. a budget, bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, ekonomistyrningsfrågor och ekonomiska utredningar. Inom ekonomienheten finns också ett övergripande ansvar för kommunens upphandlings- och inköpsfrågor samt utvecklingsfrågor av ekonomiadministrativ art. Enheten hanterar även kommunens bilvård. Administrativa enheten ansvarar för den administrativa verksamheten kring kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd. Detta innebär bl. a sekreterarservice, post- och diariehantering, arkivvård, råd och stöd till andra, utrednings- och beredningsarbete, kommunrättsliga och civilrättsliga frågor m.m. Ansvaret för kommunens telefonväxel samt IT ligger här. 2.2 Viktiga händelser Kultur och tillväxt: Verksamheten har under året haft tre stora övergripande uppdrag att arbeta med: vision, allaktivitetshus och servicekontor. Uppdragen är pågående och beräknas vara klara under Under året har stort fokus lagts på intern utveckling samt framtagande av gemensamt uppdrag. Även detta arbete fortsätter under Under slutet av året fördes verksamheten för fysisk planering och näringsliv/landsbygdsutveckling över till sektor samhällsbyggnad. Under året som gått har; Översiktsplan 2014 antogs under året. Pågående detaljplaner fortsätter under 2015 för antagande.

51 Bilaga 2 Sida 2 av Översvämningen i slutet av sommaren gjorde att allt mycket material och böcker förstördes. Det innebär ett större fokus på detta under nästa år. Fortsatt stöd till den påbörjade satsningen med att utbilda personal inom ICDP/Vägledande samspel. Målgruppen är förskollärare, dagbarnvårdare, MVC- och BVC-personal samt resursteamspersonal. Detta ger även avtryck i föräldrastödsarbetet. Uppmärksamhet på förskolebarnens reella inflytande. Större öppenhet kollegor emellan att vilja uttrycka sina tankar inför andra. Barnen ges ökat inflytande i den praktiska verksamsamheten. Kommunens deltagagande i projektet Kulturplaneterna, en verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta miljöer och syftar till att erbjuda alla barn samma möjligheter till ferieverksamhet. Det blev en upplevelse som bröt vardagen för barnen. Många av barnen har utlovade löften som inte uppfyllts och då blev kulturplaneten en perfekt ersättning. Kultur är ett härligt sätt att mötas oavsett vilken ryggsäck man har med sig. Genom kultur och friluftliv kan barnen få vara sig själva och upptäcka nya talanger. Ett tvåårigt utvecklingsarbete kring våld och hot mot äldre och funktionsnedsatta har startat. Det innefattar fortbildning av personal och framtagande av en handbok. Alla kommuner i Bohuslän har antagit avsiktförklaring och handlingsprogram för utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Under året har kommunen ingått i ett pilotprojekt för att utveckla kollektivtrafiken genom trafikformen Närtrafik. Projektet kommer att fortsätta även under 2015 och därefter förhoppningsvis permanentas. Munkedals kommun har fått flera nya företagsetableringar som exempel kan nämnas McDonalds, ByggMax, Hendia har byggt en ny anläggning i Hällevadsholm, KW-gräv har färdigställt en ny anläggning på Smedberg och Malmgren bil har byggt ny bilhall. Det pågår också samtal med flera företag som har intresse av att etablera sig i Munkedals kommun. Adminstrativa enheten: I administrativa enhetens uppdrag ligger att ständigt arbeta mot processeffektivisering. Enhetens bemanning och uppdrag ses över samt arbetar för att minska enhetens sårbarhet och säkra kvaliteten i arbetet. En stor del av enhetens bemanning ingår också i valkansliet som hanterat två val under Dessutom har en del nya arbetsuppgifter tagits in. Som exempel kan nämnas ansvaret för sammanträdesrummen i kommunhuset Forum har präglats av förändring och ökat arbetstryck då enheten har hanterat en utökad arbetsmängd på färre anställda. Enheten hanterar sändningar på webben av kommunfullmäktiges sammanträden, efter kommunfullmäktiges beslut har ett sammanträde webbsänts under november Under första kvartalet har enheten tillsammans med samhällsbyggnadssektorn drivit ett projekt för att uppdatera tillgänglighetsdatabasen, förbereda inför politiskt beslut för digitala lösningar för de förtroendevalda nästa mandatperiod, införa nya

52 Bilaga 2 Sida 3 av postrutiner. På uppdrag av kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidium ser enheten över strukturen i arkiv och diarie för att öka användarvänligheten och sökbarheten. Genom att effektivisera beredningsprocessen fram till beslut och införa nya moduler i diariesystemet för att lyfta in handläggare i systemet arbetar enheten på att i framtiden nå en mer effektiv nämndadministration med större delaktighet från handläggarna och därmed högre kvalitet på beredningen av ärenden. Bemanningen och enhetens uppdrag ses över. Enheten arbetar för att minska enhetens sårbarhet och säkra kvaliteten i arbetet. Personalenheten: Personalenheten har utvärderat beslutet om rökfri arbetstid och informerat chefer och fackliga representanter. Sammanslagningen av lönekontoren för Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner har genomförts. Rekrytering har genomförts av gemensam lönechef som tillträdde under februari. Personalenheten har ett uppdrag att se över kommunens lönebildning där delarna lönepolicy, arbetsmarknad, lönekartläggning med systematisk arbetsvärdering och individuell lön bl a ingår som viktiga komponenter. Målet är att ta fram ett förslag till lönepolicy, regler och rutiner under första halvåret Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete har erbjudits samtliga chefer via företagshälsovården Hälsobolaget. Insatser för att minska ohälsan har påbörjats genom satsning av stöd till chefer beträffande reflektion, angelägna samtalet och det hälsofrämjande och hållbara ledarskapet. Rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar har tagits fram för samtliga nivåer i förvaltningen. Personalenheten har medverkat i implementeringen av personaldelen i det nya uppföljningssystemet Hypergene. Ett antal standarrapporter kommer att tas fram och kvalitetssäkras ur lönesystemet och kopplas in i uppföljningssystemet. På så sätt kommer det bli lättare att ta ut statistik som mäter personalkostnader. Ekonomienheten: Ekonomienheten har medverkat vid implementeringen av ekonomimodulen i det nya uppföljningssystemet Hypergene. De ekonomiska uppföljningarna kommer därför att genomföras med denna modul som utgångspunkt. Denna förändring blir dock störst för verksamheterna. Även budget och prognosarbetet kommer att påverkas av detta system när alla modulerna installerats. Under hösten har upphandlingen av E-handelssystemet genomförts och pågår fortfarande vid årsskiftet. E-handelsystemet är ett viktigt system för ekonomienheten. Uddevalla kommuns medlemsinträde i räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har genomförts med start 2015.

53 Bilaga 2 Sida 4 av Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Kommunledningskontoret Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 17,0 5,4 11,6 16,1 22,1 Verksamhetens kostnader -62,0-55,1-6,9-60,8-66,9 Nettokostnader -44,9-49,6 4,7-44,7-44,8 Kommunbidrag 51,5 51,5 0,0 49,6 49,1 Resultat efter kommunbidrag 6,6 1,9 4,7 4,9 4,3 Kapitalkostnader -1,9-1,9-0,1-1,0-0,7 Årets resultat 4,6 0,0 4,6 3,9 3,6 Kommentar: Kommunledningskontorets resultat blev 4,6 mnkr. Vissa interna debiteringar finns ej med i budget, vilket ger en avvikelse på både intäkter och kostnader. Sammanställning av Kommunledningskontorets verksamheter (mnkr) Enhet Resultat 2014 Resultat 2013 Kommunchef inkl. 1,8 3,2 civilförsvar Tillväxt- och kultur 0,9-0,2 Personal 0,5 0,1 Ekonomi inkl. bilvård -0,3 0,3 Administrativa 1,7 0,5 Kommunledningskontoret 4,6 3,9 totalt Kommentar: Kommunchef: Överskottet på 1,8 mnkr avser delvis ej utnyttjad miljonbuffert, överskott på bufferten för heltidsprojektet, lägre kostnader än budgeterat för årets löneökningar samt överskott från kommunens andel av Lönenämnden. Kostnader för konsultuppdrag var lägre än budgeterat. Tillväxt- och kultur: Enheten uppvisar ett överskott om 0,9 mnkr, detta beror i huvudsak på att anslag för marknadsföring inte tagits i anspråk samt att enheten haft vakans på tjänster och haft viss sjukskrivning under året. Personalenheten: Resultatet blev överskott på 0,5 mnkr på grund av en obesatt tjänst samt lägre kostnader för facklig verksamhet. Dock har kostnaderna för företagshälsovården varit högre än budget. Ekonomienheten (inkl bilvården): Resultatet för ekonomienheten inkl Bilvården visar på ett underskott om 0,3 mnkr. Ekonomienhetens underskott på 0,2 mnkr beror på dubbelbemanning vissa perioder under året p.g.a. föräldraledigheter och som en förberedande åtgärd för en kommande pensionering. Bilvårdens underskott minus 0,1 mnkr beror på att kostnaderna för det allt ökande antalet bilar inte finansieras av bilvårdavgiften som varit oförändrad under ett stort antal år. Administrativa enheten: Årsresultatet på 1,7 mnkr beror på att kostnaderna för IT under året minskat från förgående år. Överskottet beror också på intäkter

54 Bilaga 2 Sida 5 av relaterade till uthyrningen av den fd administrative chefen och en allmän återhållsamhet tillexempel vad gäller kurser och konferenser Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter 7,5 6,3 11,0 - Taxor och avgifter 0,1 0,2 0,1 - Bidrag 3,7 3,3 6,5 - Övriga intäkter 3,7 2,8 4,4 Interna intäkter 9,5 9,8 10,7 Kommunbidrag 51,5 49,6 49,1 Intäktsutveckling totalt 68,5 65,7 70,8 Kommentar: Minskningen mellan av bidrag och övriga intäkter beror av att AME flyttades till Sektor Stöd och en minskning av EU-bidrag eftersom IKONprojektet avslutades Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag -3,5-3,7-3,1 Köp av huvudverksamhet -12,4-12,5-13,1 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -25,5-26,6-31,6 Lokal- och markhyror 0,0 0,0-0,1 Bränsle, energi, vatten -0,2-0,2-0,2 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmateri al -1,6-0,7-1,4 Konsultkostnader -1,7-1,5-2,2 Kapitalkostnader -1,9-1,0-0,7 Övriga kostnader -17,1-15,6-15,2 Kostnadsutveckling totalt -63,9-61,8-67,6 Kommentar: Minskning av personalkostnader mellan beror av AMEs flytt till Sektor Stöd. År 2014 flyttar löneenheten till Lönenämnden och tar med sig stora personalkostnader.

55 Bilaga 2 Sida 6 av Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Enhet Redovisning Budget Resultatöverföring Årsbudget Avvikelse Äskning mot ar från årsbudget 2014 till 2015 Kommunchef inkl. civilförsvar 0,9 3,0 0,0 3,0 2,1 0,1 Tillväxt- och kultur 1,4 3,0 1,2 4,2 2,8 2,8 Personal Ekonomi inkl. bilvård Administrativa 2,1 0,7 0,1 0,8-1,2 0,5 Summa 4,4 6,7 1,4 8,1 3,7 3,4 Kommentar: Kommunchef: Uppföljningssystemet Hypergene håller budgetramen. Under enheten finns även medel på 2,1 mnkr till KS förfogande som inte har använts. Årets projekt för konst i offentlig miljö går som planerat och fortsätter mellan åren. Projektet i Hällevadsholm (Eken) är inte färdigställt ännu. Tillväxt- och Kulturenheten: Investeringar i fibernät går enligt plan. Slutbesiktningen av nätet hinner dock inte göras innan 2014, slut varför medlen behöver äskas över till Detaljplanerna genomförs som planerat över årsgränserna, resterande medel behöver flyttas mellan åren. Administrativa enheten: Underskottet beror på att fler datorer köpts in till kommunens verksamheter än vad som var beräknat. Detta kommer täckas av interndebitering över tre år.

56 Bilaga 2 Sida 7 av Måluppfyllelse Måluppfyllelse Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Fokusområde ekonomi Måluppfyllelse: MÅL 1 KLK. Resultat enligt god ekonomisk hushållning som över tid ger ökat handlingsutrymme Kommunledningskontoret redovisar överskott för De vanligaste orsakerna är vakanshållning av tjänster under kortare perioder samt återhållsamhet med kurser, utbildning. En annan anledning till överskottet är att kapitalkostnaderna för kommunens datorer blev lägre än beräknat och på att tjänst hyrts ut till Fyrbodals kommunalförbund. Uppmärksamhet bör dock riktas mot de stigande kostnaderna för företagshälsovårdens insatser. Detta hänger givetvis ihop med nuvarande trenden inom sjukskrivningsområdet där flera personalgrupper redovisar större ökningar i sjukfrånvaro. Sedan några år tillbaka är tyvärr ökningen tydlig igen och återfinns såväl i chefsled som i de större personalgrupperna ex. inom vården. Det är därför oerhört viktigt att arbeta vidare på de hälsobefrämjande åtgärder som personalenheten redan tagit fram och där Munkedals kommun sedan tidigare har tillgång till framgångsrika insatser. Kartlägga processer och hitta effektiva lösningar Den process som ägnats störst uppmärksamhet under året är tillämpningen av kommunens förnyade styr- och ledningssystem, vilket beslutades i Komunfullmäktige i november En väsentlig del i detta arbete är införandet av verksamhetssystemet Hypergene vilket ska möjliggöra en större tydlighet i målarbetet med överblick över alla områden genom samma system och ett mer ändamålsenligt sätt för såväl tjänsteman som politiker att följa upp de mål och uppdrag som givits. Hypergene: Ekonomienheten har utvecklat systemstödet för enhetschefer/sektorchefer i sitt uppföljningsarbete. Under 2014 har man färdigställt ekonomirapporter, månadsprognosrapporter och måldelen i Hypergene. Arbetet har fallit väl ut och verksamheterna är nöjda med verktyget. Uppstart av personalrapporten i hypergene har påbörjats. Ju fler processer som kommer in i Hypergene desto större möjlighet för cheferna att analysera och göra bättre uppföljningar. Styrdokument: Även andra processer som översyn av våra styrdokument som ingår i styr och ledning har startats upp och där årshjul skapats och rutiner för lönerevison. Översyn av ekonomiska styrprinciper har även startats och skall upp till beslut. Effektivisera nämnds administration pågår, översyn struktur/diariet, översyn av systemet för styrdokument. Aktivitet Analysera minst fyra processer inom kontoret Minska kostnaderna för samtliga enheter inom sektorn Status Färdig Färdig

57 Bilaga 2 Sida 8 av Måluppfyllelse: MÅL 1.1 KLK+ tillväxt Alla enheter ska vara kostnadseffektivare och ska genomföras inom ramen för tilldelad budget Kommunledningskontorets budgetutrymme minskades med 800 tkr inför Detta har främst hanterats genom att medel för externa utredningar minskats och senareläggning/vakanshållning av vissa tjänster. Intäkter har också tillförts genom att utredare och IT-strateg/adm chef helt eller delvis arbetat för andra organisationer. Utbildningar, konferenser och liknande har också minskat i omfång. Fysisk planering redovisar underskott beroende på politiska beslut om detaljplaner och konsultkostnader i samband med detta arbete. Mått Status Utfall Mål 2014 K-T Medfinansiering minst lika stor som den kommunala 100 % 100 % Förbruka 100 % av budgeten (kommunbidrag) <100 % 100 % Fokusområde kund/brukare Måluppfyllelse: Mål 1 KLK Nöjda och kompetenta interna kunder Kommunledningskontorets arbete med att förenkla och effektivisera uppföljningsarbetet har för avsikt att ge nöjda kunder till KLK. Under året har delar av systemstödet Hypergene startat upp och verksamhetscheferna har hittills varit nöjda med vad man sett. Förslag till ny lönepolicy med mål och mått är framtaget. Ett av måtten berör kunniga chefers tydlighet beträffande det lönepolitiska arbetet i kommunen. På det sättet skapas en acceptans och förståelse hur lönefrågorna hanteras. Efter tidigare omorganisationer med vissa oklarheter i ansvarsfördelning börjar nu arbetet löpa på i mer ändamålsenliga former. Därmed ökar också den interna nöjdheten. Administrativa enheten arbetar med att se över strukturen i arkiv och diariet för att förenkla för att öka användarvänligheten och sökbarheten efter dokument. Utbildning i nya/förändrade processer: Tre dagars utbildning genomfördes med diariesystemets ansvarig som i sin tur kan leda vidare processen. Utbildning i lönepolitik är genomförd under hösten. Kunniga chefer som får utbildning medarbetarsamtal, lönesamtal och hur löneöversynen är upplagd i kommunen. Utbildning i ledningssystemet hypergene gällande mål, ekonomi och månadsrapportering genomförd till samtliga chefer. Även utbildning i grundläggande redovisning för alla chefer har skett under hösten. Aktivitet Att mäta de valda processerna Status Färdig

58 Bilaga 2 Sida 9 av Måluppfyllelse: Mål 1 Tillväxt - Skapa (a) allaktivitetshus och (b) mötesplatser för alla åldrar. Uppdraget att skapa ett allaktivitetshus har pågått under året men är inte avslutat. Arbetet kommer att fortsätta under nästa år. Som ett led i att öka antalet mötesplatser har en skateboardramp byggts i Örekilsälven, kvällscaféet Stugan har haft öppet tre kvällar per vecka och under sommarlovet en kväll per vecka samt att en utflykt arrangerats varje vecka. Som ett led i ökad måluppfyllelse sattes målet upp att antal besök i Ungdomscafé (kvällscaféet "Stugan") per kväll inte skulle minska jämfört med föregående år. Tyvärr har antalet besökare sjunkit, analys av detta pågår. Uppdrag Offentlig miljö som konstform där bl. a Örekilsparken ingår är slutförd. I denna redovisning framgår förslag till åtgärdsplan för kommunens olika kommundelar som kommer framgå i en tjänsteskrivelse. Mått Status Utfall Mål 2014 Besöksstatistik på allaktivitetshus 15 20,5 (antal besökare snitt per kväll) ska öka Stugan Aktivitet Status 1a. Slutgiltigt politiskt beslut under 2012, full drift Utvärdering 2014 Påbörjad 1.b Utredning om Örekilsparkens framtida utformning klar Färdig Måluppfyllelse: Mål 2 Tillväxt - Ökad tillgänglighet på bibliotek Tillgänglighet i biblotekets verksamhet har ökats under det gångna året. Detta genom att öppettiderna förbättrats, den fysiska utformningen i biblioteksrummet har förändrats i positiv mening samt att media har anpassats avseende; språk, textstorlek, format. Målet är i hög grad uppfyllt. Under våren 2014 höll biblioteket, tillsammans med AME, ett antal IT-kurser för seniorer. Som en del i arbetet med seniorer har biblioteket träffat Anhörigstöd, Omsorg och intresseföreningar. Under dessa tillfällen har biblioteket visat upp de alternativa vägar som finns till litteraturen. Med skolan har biblioteket inlett ett arbete om lässtimulering. Bl.a. har flera föräldramöten hållits. Gensvaret från föräldrar och elever har varit mycket positivt. Måluppfyllelse: Mål 3 Tillväxt - Bryta trenden med minskade utlån Med full personalstyrka och med biblioteksplan som underlag finns goda förutsättningar att öka utnyttjandet av bibliotekens resurser. Prel. siffror för 2014 pekar på ett minskat utlån för huvudbiblioteket. Minskningen ligger i stort sett enbart på barnmedia. Filialerna, särskilt Dingle och Hällevadsholm, har en positiv trend.

59 Bilaga 2 Sida 10 av Fokusområde arbetssätt Måluppfyllelse: MÅL 1 Effektivare administrativa processer i hela organisationen samt förändrat arbetssätt De administrativa arbetsprocesserna har redan utvecklats mycket i hela organisationen. Med en väl samlad information som är ordnad på ett pedagogiskt sätt förenklas uppföljningsarbetet vilket i sin tur ger tid för analysarbete och utvecklingsmöjligheter. Inom Kultur och Tillväxt har man under hösten sett över sin organisation och sina samverkansytor i en utvecklings- och utbildningsinsats som vidare arbetet kommer att fortgå mellan september 2014 till mars Ett annat arbete som kan nämnas är utvecklingsarbetet inom landsbygden där de mindre serviceorterna är välmående och de har blivit attraktiva för både boende och företagande. Arbetet bygger på att öka möjligheterna till påverkan i ett underifrån perspektiv. Inom biblioteken har effektivare processer genomförts t.ex. Personal täcker upp för varandra vid frånvaro, schemaändringar som lett till att öka öppettiderna och även gett större flexibilitet för personalen. Efter genomförd utbildning i "förbättrad organisation" fortsätter nu arbetet i samtliga enheter för att effektivisera metoder och arbetssätt. Personalenheten har också arbetat med att förtydliga arbetsgivaransvaret och fördelningen av arbetsmiljöansvar i organisationen. Skriftlig fördelning med anvisning av tillvägagångssättet för returnering av ansvar har införts. Nya moduler införs i diariesystemet för att lyfta in handläggare i systemet. På det sättet kommer vi kunna arbeta på att i framtiden nå en mer effektiv nämndadministration med större delaktighet från handläggarna och därmed högre kvalitet. Den ekonomiska uppföljningsprocessen har utvecklats i stor utsträckning under året genom hypergene. De budgetansvariga cheferna har en tydligare och enklare arbetsprocess jämfört med tidigare upplägg. Arbetets effektivitet har potential att fortsätta i takt med systemets utveckling (Hypergene styr- och ledningssystem). Tidsåtgången i processerna har i dagsläget påverkats till det bättre. I ett uppstartskede kan dock effekten inte förväntas bli så stor. Mått Status Utfall Mål 2014 Minst 30 möten genomförda på distans under 2014 inom >40 30 KLK Ett stort antal distansmöten har genomförts. Främst inom införandet av Hypergene och e-handelsmöten så har man kunnat genomföra möten på distans. Aktivitet Antal utbildningstillfällen i de valda processerna Tidsåtgången i de valda processerna KLK Status Färdig Påbörjad

60 Bilaga 2 Sida 11 av Fokusområde medarbetare Måluppfyllelse: MÅL 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare All personal inom kommunledningskontoret har varit delaktiga i att överföra kommunens politiskt fastlagda värdegrund till praktiskt tillämpbara råd och anvisningar som ska få effekt i det dagliga arbetslivet. Under en planeringsdag i maj fick alla tillfälle att diskutera och föra fram sina synpunkter. Därefter enades man om ett handlingsprogram som nu ska tillämpas och så småningom följas upp och utvärderas på ett sätt som tydligt visar att man levt upp till de högt ställda förväntningarna. All personal inom Kultur och Tillväxt har fått utbildning anpassad till individ och verksamhet. Medarbetar- lönesamtal är genomförda med samtliga. Fokus har legat på interna arbetsformer med värdegrunden som utgångspunkt. Ekonomienheten har varit engagerad i arbetet med det nya uppföljningssystemet och upplever det som en positiv utveckling. Grunden för ekonomernas arbete har inte ändrats så mycket i detta skede av införandet. Hypergenes Budget och Prognos moduler kommer att påverka ekonomernas arbete i större utsträckning i framtiden. Aktivitet Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät). Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät). Bättre resultat varje år. Avsatt tid för arbetet med effektivare processer Ökad grad av delaktighet i medarbetarenkät Status Ej påbörjad Ej påbörjad Påbörjad Ej påbörjad Ingen medarbetarundersökning har gjorts under Aktivitet Minst 7 tillfällen 2014 kompetensutvecklas Status Färdig Mått Status Utfall Mål 2014 Sysselsättning heltid totalt ska öka 92,53 91,53 Sjukfrånvaro 5,68 4,86

61 Bilaga 2 Sida 12 av Måluppfyllelse: MÅL 2 KLK: Delaktiga Medarbetarna är i högsta grad delaktiga i enhetens uppdrag som till stor del hanterar administrativ service till andra enheter och sektorer inom kommunen. Varje medarbetare har en unik inblick i de enheter och sektorer de arbetar mot och bär därmed automatiskt också en del av ansvaret för att genomföra processer i det egna arbetet. Vid varje arbetsplatsträff arbetar enheten igenom en processgenomgång där processerna fortskridande stäms av med hela enheten. Flera av ekonomienehetens medarbetare har varit delaktiga i införandet av Hypergene. Arbetet med att informera medarbetarna har prioriterats och återkommande måndagsmöten och regelbundna APT-träffar har gett möjligheter till delaktighet. Mått Status Utfall Mål 2014 Strukturdagordning 100,00% 100,00% Samtliga enheter använder strukturdagordning vid samtliga arbetsplatsträffar. Måluppfyllelse: MÅL 3 KLK: Ökad färdighet Inom administration, är samtliga av enhetens fastanställda medarbetare arbetar heltid. Ekonomienhetens anställda arbetar till stor del heltid. Vissa assistenttjänster har tillfälligt höjt upp under den period som ekonomienheten hjälper Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän med ekonomiuppföljning. Detta upphör

62 Bilaga 2 Sida 13 av Fokusområde hållbart samhälle Måluppfyllelse: Mål 1. Tillväxt - Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen. Att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa är ett ständigt pågående arbete. Under året har utvecklingsarbete kring barns inflytande, föräldrastöd, medvetenhet kring hälsa i skola och träningsskola, drogförebyggande samt trygghetsskapande kring äldre och funktionsnedsatta genomförts med stöd från folkhälsorådet. Folkhälsoarbetet drivs framåt genom beslut i folkhälsopolitiska rådet och ett strategiskt arbete av folkhälsoutvecklaren. Under 2014 har folkhälsopolitiska rådet bidragit till följande: Hållbar utveckling; Införande av ett webaserat anhörighetsstöd Utbildning av personal och framtagande av handbok om våld och hot mot äldre och funktionsnedsatta. Trygga och goda uppväxtvillkor Barns inflytande i förskolans verksamhet - lärgrupper och fortbildning för personal samt observationer och intervjuer med barn Hälsofrämjande arbete på Kungsmarksskolan - goda lärandemiljöer rörande hälsofrämjande arbete Vägledande samspel (ICDP) i förskolan - utbildning av personal, föräldrastöd Kommunens träningsskola har med rådets stöd satsat på ökad kunskap kring hälsofrämjande vanor när det gäller frukost och rörelse Kulturplaneterna- Kulturverksamheten för barn i socioekonomiskt utsatta miljöer har genomförts vid två tillfällen under året, både på sommarlovet och på höstlovet Främja goda levnadsvanor: Friskvård för alla - öka medvetenheten om rörelsens, matens och gemenskapens påverkan på hälsan bland ungdomar på individuella programmet och gymnasie-särskolan Gemensam frukost - överföra hälsofrämjande frukostvanor hos elever i träningsskolan genom att införa frukost i skolarbetet Utöver dessa åtgärder pågår ett stort antal nätverk för att bidra till en god och jämlik hälsa. Aktivitet Följa folkhälsoindex Underlag för 2014 är inte klart ännu. Status Färdig Mått Status Utfall Mål 2014 Välfärdsbokslut 0 0 Något välfärdsbokslut genomförs inte under 2014, utan det kommer att göras under 2015, eftersom det görs vartannat år. Aktivitet Bostadsförsörjningsplanen ska vara klar våren 2013 Följa demografi av ålderspyramid. Status Färdig Sammanställd nedan Mått Status Utfall Mål )K-T 80% arbetssökande ska ha intyg och CV - 80 % 2)K-T Andel boende på landsbygden inte minska i förhållande till tätort 40 % 40% 3)K-T Invånare i arbetsför ålder inte minska mer än VG-regionen -0,5% -0,2% 4)K-T Deltagarantalet i aktiviteter bland ungdomar öka med 10 % 0% 10% 5)K-T 30 nya företag )K-T Minst 14 kultur- och föreningsarrangemang ) går inte att följa upp.

63 Bilaga 2 Sida 14 av )2012: 40,6 % av invånarna boende på landsbygden, 2013: 40,0 % av invånarna boende på landsbygden Källa: MONA (Statistikdatabas)/SCB Siffror för 2014 ej tillgängligt förrän mars månad )Andel invånare i arbetsför ålder (24-65 år) i Munkedals kommun har minskat cirka 0,5 % från 2012 till I Västra Götalandsregionen är samma siffra cirka 0,2 %. Källa: MONA (Statistikdatabas via SCB) Siffror för 2014 är ej tillgängliga förrän mars månad )Tyvärr inte ännu uppgifterna för helåret 2014 då redovisningstiden för föreningarna är den 15 februari. Deltagarantalet i aktiviteter vid halvårsskiftet 2014 och jämfört med motsvarande tidpunkt 2012 och 2013 (helårseffekt). Ökningen till 2014 jämfört med 2012 är 6,7% och jämfört med 2013 är +-0%, alltså oförändrat deltagarantal. 5)Resultatet blev 40 nyregistrerade företag, trots att målet är uppfyllt är det ändå något färre än för )Antal vuxenkulturprogram med konserter och föreläsningar har uppgått till 31 st. Nationaldagsfirandet är publikdragare för hela familjen och försöket med Ljusfest blev succé. Kulturarvsresan - En resa i tiden är ett fortsatt uppskattat turistevenemang. Samarrangemang med kulturföreningarna i Kulturveckan. Barn & Ungdomskultur uppgår till 45 olika inslag där Kulturrådets satsning på kultur i skolan - Skapande skola samt Västra Götalands Regionens Arrangörsstöd för scenkonst ingår. I offentliga sammanhang har Kulturplaneten för socio-ekonomiskt utsatta barn genomförts. Kulturkollo i FyrBoDal, Barnens Dag samt Kulturlov v 44. Följa demografi av ålderspyramid: Uppgift för 2014 kan först tas fram senare. Demografin redovisas därför med ett års fördröjning i bokslutet.

64 Bilaga 2 Sida 15 av Måluppfyllelse: Mål 2. Utveckling av landsbygden-ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt och miljömässigt Kommunfullmäktiges mål att Hela Munkedals kommun ska leva får anse uppfyllt. Munkedals kommun är en av 13 kommuner i Sverige som har utsetts av Tillväxtverket för att i projektform utveckla servicen på landsbygden. En stor del av projektet har handlat om att kartlägga behov och hitta nya lösningar för att öka tillgängligheten och säkra servicen i de olika kommundelarna. Idag kan man säga att vi har tre fullvärdiga serviceorter och en centralort där både kommersiell och offentlig service finns för att erbjuda invånare, besökare och företag en attraktiv miljö att bo, vistas och verka i. Genom flera olika projekt och medfinansiärer samt ideella krafter har det genomförts stora satsningar i Munkedals kommun som inte varit möjliga utan dessa, som ex. Handlarrunda i Sörbygden Förstudie och etablering av snabbladdningsstation för elbilar i Munkedals kommun Fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden. Arbeta med att säkra och utveckla servicen i Hedekas, Dingle och Hällevadsholm. Åtgärder för att öka täckningen av mobil trafik. Nyetablerad drivmedelsstation i Hedekas. Utöver det har kommunen fått flera nya företagsetableringar. Både större och mindre. Den största är naturligtvis McDonalds etablering i Håby med cirka 50 nya arbetstillfällen som ökar till cirka 80 anställda under sommaren. De flesta som fått anställning är ungdomar. McDonalds blev den första etableringen på handelsområdet i Håby och öppnade 11 december I maj öppnade ByggMax sin nya byggvaruhandel på Säleby med 8 anställda. Willab Garden bygger sin tredje anläggning i Sverige på Säleby och beräknas öppna i mars 2015 med cirka 10 nya arbetstillfällen. XL-Bygg som också bygger ny anläggning på Säleby beräknas flytta ut sin verksamhet från Munkedals centrum under maj Hendia har byggt en ny anläggning i Hällevadsholm och flyttat sin verksamhet från Tanums kommun. KW-gräv har färdigställt en ny anläggning på Smedberg och Malmgren bil har byggt ny bilhall och utökat antalet anställda. Flera mindre företagsetableringar har skett, bland annat mindre butiker, både fysiska och nätbutiker. Det pågår också samtal med flera företag som har intresse av att etablera sig i Munkedals kommun. Utöver det har ett stort antal kultur och fritidsarrangemang genomförts under året. Måtten avseende boende på landsbygd samt invånare i arbetsför ålder visar dock på en negativ trend, i jämförelse mellan 2012 och 2013 dock inte någon större avvikelse.

65 Bilaga 2 Sida 16 av Måluppfyllelse: Mål 3. Minska energianvändningen Enhetens medarbetare visar förståelse och engagemang för målet samt vidtar möjliga åtgärder. Medarbetarna visar ett stort engagemang avseende energianvändningen. Bedömningen är att det som kan göras i vardagen har gjorts. Senast utbildning var under Mått Status Utfall Mål 2014 Utbildning i energirådgivning Framtid Kultur; Arbetet med offentlig miljö går vidare. Utveckla musikskolan till en kulturskola där förutom musik och dans ingår även satsa på bild/film. Det krävs tre kriterier för att kallas Kulturskola. Fortsatt satsning på kulturarvet med En resa i tiden och kulturmiljöerna som besöksmål. Även hemsidan Platser berättar ska utvecklas. Fysisk planering: Några nya detaljplaner startar under Fysisk planering flyttas 2015 från Kommunstyrelsen till Byggnadsnämnden. Utveckling av kommunens Webb och information kommer att ske under nästa år genom bl a talande webb (Readspeaker), omvärldsbevakning (NewsMachine) och sökmotor (Adeptic). Dessa nya verktyg kommer ge en bättre upplevelse av munkedal.se för besökare med lässvårigheter ofolkhälch ett bättre svar vid sökning på webbsidan och intranätet. NewsMachine samlar alla nätartiklar där Munkedals kommun och dess orter nämns. Under året kommer vi även att satsa på att få bättre resultat i 2015 års undersökning från SKL, Information till alla, som tittar på hur lätt det är att hitta information på kommunernas webbsidor. Folkhälsa: Många processer är påbörjade, men ligger fortfarande i sin linda. Nätverk kring socioekonomiskt perspektiv, jämställdhet och drogförebyggande kommer troligen att göra sina avtryck. Andra viktiga områden är barnkonventionen, föräldrastöd, ungas fritid och kultur, våld i nära relationer, psykisk hälsa, sexuell hälsa, funktionsnedsättning, äldres hälsa och brottsförebyggande. Ung fritid: Utökad samverkan med MFfU (MFfU står för Munkedals Förening för Ungdomar som bildades 2014 av en grupp ungdomar med målsättningen att sätta fart på Munkedal.) och gruppen Vuxna i farten där vi hoppas föreningslivet kan ansvara för en öppetkväll per vecka i ungdomscaféet. Önskar samarbete med föräldragrupper i Hällevadsholm och Dingle, föräldrastöd till tonårsföräldrar, samla en föräldragrupp kring Stugan och starta en nätsida dit föräldrar kan vända sig för stöd och råd, föräldrachatt för tonårsföräldrar, filmprojekt i samverkan med Processtekniska gymnasiet. Administrativa enheten står inför fortsatta förändringar. Eventuell övergång av driften av kommunens telefoniplattform till IT-enheten SML kommer avgöras och enheten har till uppdrag att utreda och införa ett servicekontor under 2015.

66 Bilaga 2 Sida 17 av Övriga nyckeltal Webbgranskning KKIK mått per Riket verksamhetområde Öppenhet & påverkan Ideell sektor, kultur & fritid Sökfunktion Beskrivning Informationsindex: Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Källa: SKL (Information till alla). Kommentar sökfunktion: En stor förbättringspotential är att hitta möjlighet att installera en bättre sökmotor för hemsidan vilket förhoppningsvis kommer att göra det lättare att hitta rätt information. Webben är ett av kommunens viktigaste ansikte utåt. Ny sökmotor ska införskaffas Frågor som inte kunde hittas via sökmotor var t.ex. När är det sportlov, skollov, påsklov, skolavslutning, var söker man föreningsbidrag, var finns vårdcentral, läsårstider med mera. Kommunen har nu köpt in en ny sökmotor och implementering pågår. Under 2015 kommer webbredaktören även arbeta särskilt med att förbättra resultatet i SKL:s undersökning Information till alla inför nästa mätning År Förändring i antalet invånare senaste 5 åren, ,5-0,8-0,4 % (SCB) Företagsklimat, enkätdel, ranking Företagsklimat totalt, ranking Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? (%) Beskrivning Företagsklimat: Syftet med måttet är att ge kunskap om attityder hos företag etablerade i kommunen om hur de upplever den kommunala servicen. Måttet utgår från den undersökning som görs årligen över företagsklimatet i landets kommuner av Svenskt Näringslivs kommunranking. Kommentar Företagsklimat: Totalrankingen för företagsklimatet i Munkedals kommun visade en försämring för 2014-års undersökning. Den främsta orsaken till tappet i totalrankingen är kraftigt försämrade omdömen för ett antal enkätfrågor. Tydligast är försämrade attityder från skolan, kommunens tjänstemän och politiker, som företagen upplevde det. De två infrastrukturkomponenterna visade däremot betydande förbättringar, helt i linje med den snabba utbyggnaden av kommunens fibernät och den nya E6:ans växande betydelse för logistiken. För tele- och IT-nät rankar Munkedals kommun numera i den övre kvartilen bland alla kommuner. Miljöbilar: Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. Mätningen av status den 1 november. Bilvårdsenheten ligger under ekonomi. Kommentar Miljöbilar: Kraven på miljöbilar ökar för varje år, varför de bilar som räknades som miljöbilar förra året kanske inte får räknas med detta året. Vissa

67 Bilaga 2 Sida 18 av bilar med speciella tekniska egenskaper som kommunen behöver finns inte som miljöbilar och håller därför nere den procentuella andelen miljöbilar. Invånare: Syftet med måttet är att ger kunskap om kommunen har en positiv eller negativ befolkningsutveckling. 2.7 Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Ohälsa ÅR 2014 År 2013 Jan-dec 5,68 4,40 Kommentar: Sjukfrånvaro (arbetad tid och sjuktimmar totalt, långtidssjukskrivna samt kortidssjukskrivna) på kommunledningskontoret var år % och är år % Ökningen består främst av en längre period under hösten av långtidssjukskrivningar. Sjukfrånvaron var ej arbetsrelaterad och medarbetarna är åter i arbete, partiellt eller helt. Vid långtidssjukfrånvaro startas en rehabiliteringsplan och till stöd finns personalenheten och företagshälsovården. Personalenheten har regelbundna avstämningsmöten med enhetscheferna för att identifiera orsaker och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. För personer med upprepad korttidsfrånvaro genomförs rehabiliteringsplan, eventuellt bedömningssamtal via företagshälsovården samt uppföljningar via samtal mellan chef och medarbetare. Företagshälsovården utreder och gör en kartläggning av orsaker samt ger förslag på åtgärder. Vid hög korttidsfrånvaro med diffusa frånvaroorsaker kräver arbetsgivaren in 1 dagsintyg Arbetsmiljö I februari 2014 fick alla chefer en grundläggande utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete. Under våren 2015 kommer speciella satsningar göras för uppdatering av det systematiska arbetsmiljöarbetet för alla chefer. Det kommer även att genomföras en utbildning om Det angelägna samtalet för att underlätta kommunikationen i de svåra samtalssituationerna samt utbildning om alkohol och droger till hösten Jämställdhet Behov finns av utbildning inom hela jämställdhets/diskrimineringslagstiftning området. Utbildning är planerad att genomföras 2015.

68 Bilaga 2 Sida 19 av Intern kontroll Sex kontrollområden har granskats under Ramavtalstrohet förbands/ sjukvårdsmaterial och lek/pyssel, Representation, kurs- och konferensavgifter internt/externt, Upprätta rutin för kontroll av skattepliktig moms, Genomlysning styrdokument -upprätta mallar, Kontroll av säkerhetspärm/ org för krisinfo, Kontroll av beställd företagshälsovård. Resultatet av kontrollerna är att de fungerar. Dock två områden som behöver utvecklas och kommer att granskas även under Områdena är genomlysning styrdokument då alla inte är genomgångna samt beställd företagshälsovård då rutinen är uppdaterad och man vill se om den följs. Kontrollpunkt Resultat Åtgärder Ramavtalstrohet förbands/sjukvårdsmaterial och lek/pyssel Kontrollområdet fungerar Avslutas nytt område 2015 Representation, kurs- och konferensavgifter internt/externt Upprätta rutin för kontroll av skattepliktig moms Genomlysning styrdokument- upprätta mall Kontroll av säkerhetspärm/ org för krisinfo Kontroll av beställd företagshälsovård Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Kontrollområdet fungerar Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Avslutas- ingår i ord.arbetet -Kurs/konferens fungerar 94% -Extern/intern repr. 64% åtgärd görs. Avslut. Rutin är upprättad, fördelningsmall i e-handelssystemet. Fördelning ses över årligen. Fortsatt granskning 2015, genomgång av alla styrdokument Avslutas Fortsatt granskning 2015, ändra rutin vid beställning, ny granskning 2.8 Ständiga förbättringar Rutin för lönerevison samt rutin och mall för fördelning av arbetsmiljöansvar I de olika verksamheterna pågår ett antal utvecklings/förbättringsprocesser. Som exempel kan nämnas att alla chefer genomgått utbildning i det nya verksamhetsstödet Hypergene. Syftet är att på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kunna följa upp sina respektive verksamheter, både avseende ekonomi och kvalitet. Ett annat prioriterat område är det arbete som nu bedrivs med att utforma större kapacitet i s.k hemmaplanslösningar inom socialtjänst och skola. En utvecklad kvalitet inom dessa verksamheter medverkar till ökat stöd för utsatta målgrupper och dessutom till bättre kostnadseffektivitet. Under året har 100 tkr avsatts för de verksamheter som vill ha stöd av externa processledare eller liknande i detta arbete.

69 Bilaga 3 Sida 1 av Sektor Samhällsbyggnad 3.1 Verksamhetsbeskrivning Sektorn har sju enheter, varav sex är underställda KS och en servar Byggnadsnämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler med god service och kvalité. Enheten park och skog ansvarar för skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom gata/mark-enheten. Kostenheten svarar för matlagning i kommunala kök inom skola, förskola och äldreomsorg (förutom Sörbygården). Den nybildade städenheten ska svara för lokalvård i kommunens samtliga lokaler. Under året har näringslivsfrågor etc överförts till sektorn. 3.2 Viktiga händelser Under året har Willab Garden och XL-bygg påbörjat byggnation inom Säleby. Anläggningarna kommer att öppna under våren På handelsområdet i Håby har McDonalds öppnat. I Munkedals centrum pågår byggnation av 32 lägenheter i Munkbos regi. Om- och tillbyggnad av Lilla Foss förskola har påbörjats och den nyligen inköpta fastigheten Munkreklam har byggts om för kommunal verksamhet. Sprinkler har installerats där. I ishallen har ny belysning installerats och hallen har isolerats. På Hedekas skola har underhållsarbete med bl. a fönsterbyte påbörjats och på Centrumskolan i Dingle har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits på skolområdet. Gamla Posten har byggts om till lönekontor. Omfattande regnoväder i augusti resulterade i att kommunhuset skadades av översvämningar. Även gator och privata fastigheter drabbades. Åtgärder vidtas för att förhindra Organisatoriskt har städenheten bildats. Näringslivsutvecklaren samt planingenjören har överförts till sektorn. Tvärvägen har gjorts i ordning och asfalterats. Arbetet med Östra Jonsängsvägen och Bruksvägen har påbörjats. Parkeringsplatser har ställts i ordning i centrum.

70 Bilaga 3 Sida 2 av Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Sektor Samhällsbyggnad Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 9,8 9,3 0,5 9,9 26,3 Verksamhetens kostnader -69,3-68,7-0,6-63,8-55,8 Nettokostnader -59,5-59,4-0,1-53,9-29,5 Kommunbidrag 80,9 80,9 0,0 76,3 62,0 Resultat efter kommunbidrag 21,4 21,5-0,1 22,4 32,6 Kapitalkostnader -21,5-21,5 0,0-20,9-30,5 Årets resultat -0,1 0,0-0,1 1,5 2,0 Kommentar: Årets resultat blev -0,1 mnkr Sammanställning av Sektor Samhällsbyggnads verksamheter (mnkr) Enhet Resultat 14 Resultat 13 Gata- och mark -1,1-0,4 Tekniska enheten -0,4 0,6 Fastighet 1,1 1,4 Park och skog 0,2 0,3 Kost 0,1-0,4 Städ 0,0 Fanns ej Sektor Samhällsbyggnad -0,1 1,5 totalt Kommentar: De två stora avvikelserna är låga energipriser för fastighet och väldigt höga kostnader för bostadsanpassning. Vissa äldre investeringar har utrangerats vilket inneburit oväntade kostnader Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter 8,1 8,3 23,7 - Taxor och avgifter 0,2 17,2 - Bidrag 2,9 3,5 3,0 - Övriga intäkter 5,2 4,6 3,4 Interna intäkter 1,7 1,6 1,8 Kommunbidrag 80,9 76,3 62,0 Intäktsutveckling totalt 90,7 86,2 87,6 Kommentar: Mellan 2012 och 2013 minskade externa intäkter då VA-verksamheten överfördes till Munkedal Vatten. Under perioden har kost, städ och fastighetsteknikerna överförts till sektorn vilket har medfört en succesiv ökning av kommunbidraget.

71 Bilaga 3 Sida 3 av 9 71 Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag -3,2-2,9-1,8 Köp av huvudverksamhet -1,9-2,4-2,3 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -26,7-20,9-14,4 Lokal- och markhyror -8,8-8,8-8,3 Bränsle, energi, vatten -10,5-11,5-13,2 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmateri al -7,0-6,1-2,2 Konsultkostnader -0,1-0,3-0,6 Kapitalkostnader -21,5-20,9-30,5 Övriga kostnader -11,1-10,9-13,1 Kostnadsutveckling totalt -90,8-84,7-86,3 Kommentar: Ökningen av personalkostnaderna samt förbrukningsmaterial är en följd av överföring av verksamheterna kost, städ och fastighetstekniker till sektorn. Minskningen av kapitalkostnaderna är en följd av att VA-verksamheten flyttade till Munkedal vatten Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Enhet Redovisning Budget Äskningar från Samhällsbyggnad Resultatöverföring Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget 16,4 20,6 0,8 21,4 5,0 2,9 Kommentar: Tillbyggnader på förskolorna Lilla Foss och Önnebacka har projekterats och anbud inhämtats. Arbetena på Lilla Foss har påbörjats. Vissa gatuarbeten Bruksvägen, V Jonsängsvägen och på Smedberg har påbörjats men är försenade. Försenade är också vissa energibesparande åtgärder, åtgärder på ishallen och installation av sprinkler på Frejvägen. Fastighetsaffärer vid Gläborg har slutförts.

72 Bilaga 3 Sida 4 av Måluppfyllelse Måluppfyllelse Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Fokusområde ekonomi Måluppfyllelse: MÅL 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning som över tid ger ökat handlingsutrymme Drift: Sektorn redovisar ett svagt negativt resultat. Kostnader för el, fjärrvärme och olja har varit låga medan kostnaderna för bostadsanpassning rusar i höjden. Det är fjärde året med väldigt höga kostnader. Månadsvis uppföljning görs för att följa budget. Ekonomiska och andra konsekvenser redovisas. Investeringsbudgeten är på 30 mnkr och 4,9 mnkr har överförts från 2013 för kommunen dock för samhällsbyggnad är investeringsbudgeten på 20,6 mnkr samt överfört 0,834 mnkr:21,4 mnkr totalt. Mått Status Utfall Mål 2014 Investeringsnivå (mnkr) 23,4 mnkr 37 mnkr Budget i balans (ingen avvikelse) mnkr 0 mnkr 0 mnkr Fokusområde kund/brukare Måluppfyllelse: MÅL 1. Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder Ekonomiska och andra konsekvenser redovisas. Samverkan om miljönämnd/organisation fortsätter, liksom i va- och renhållningsfrågor. Fastighets- och städorganisation innebär mer samlade resurser och ökad kompetens samt bättre service till verksamheterna. Ingen enkät har gjorts, men bedömningen är ett resultat av reaktioner. Aktivitet Förbättrat resultat i enkät till hyresgäster (enhetschefer) jämfört med föreg.år Status Påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Webbinformation gator och vägar 68% 71% Kommentar: Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL (Information till alla). Genomsnitt i riket är 84 %.

73 Bilaga 3 Sida 5 av 9 73 Fokusområde arbetssätt Måluppfyllelse: MÅL 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen samt ökad tillgänglighet Arbetet med ständiga förbättringar för effektivare rutiner, arbetssätt och dokumentation görs. -Användningen av GIS ökar. -Rutiner för fakturering förändras. -Samverkan inom kommunen har gjorts. Ett exempel är organisationsförändringen inom städ och fastighet. Detta ger bättre service till verksamheter som tidigare saknade. -Förbättrade resultat i tillgänglighetsmätningen Sektorn har tagit fram olika policys t.ex. för bemötande, som har diskuterats i gruppen vilket har genererat ett förbättrat resultat i mätningen. Aktivitet Färdigställa planer Underhållsplan gata och fastighet är påbörjade. Status Påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Tillgänglighet gator och vägar via e-post % 100 % 85 % Tillgänglighet gator och vägar via telefon med handläggare % 83 % 50,00% Tillgänglighet gator och vägar, gott bemötande % 80 % 75,00% Mätning av tillgänglighet har gjort i okt/november. Tillgängligheten via telefon har förbättrat avsevärd jämfört med föregående år då svarsfrekvensen låg på 17 %. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar ligger fortfarande på 100 %. Under 2014 har även svaren förbättrats med 50 % jämfört med föregående år. Man har även fått mer information än bara svar på fråga tex, hänvisning till hemsida, tips, länkar mm. Fokusområde medarbetare Måluppfyllelse: MÅL 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Resultatet för sektorn är bra - medarbetarna är över lag nöjda och positiva. Flera gemensamma aktiviteter för hela sektorn har arrangerats. Möjlighet att arbeta hemifrån någon dag i veckan uppmuntras. Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad är svårt inom kost och städ pga. ekonomiska förutsättningar. Få medarbetare har fört frågan på tal. Någon medarbetare har gått ner i tid. Få medarbetare känner att dom har möjlighet till reflektion. Ingen medarbetarenkät har genomförts under Aktivitet Alla har medarbetarsamtal Högre grad av medarbetare som känner sig informerade Medarbetare upplever att de har tid för reflektion och återhämtning Högre grad av medarbetarna som känner sig informerade Inget mätt, men jobbar man aktivt med detta. Status Påbörjad Ej påbörjad Ej Påbörjad Ej påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Sjukfrånvaro 5,31 % 5,48 %

74 Bilaga 3 Sida 6 av 9 74 Fokusområde hållbart samhälle Måluppfyllelse: MÅL 1. Minska energianvändningen Redovisas i miljöredovisningen. Åtgärder ut planen genomförs. Energirådgivning mot fastighetsägare och företag fungerar bra. Projektet energieffektivisering upphör vid årsskiftet. Annan uppvärmning: Oljeförbrukningen har sänkts rejält under en rad år. Effektiviseringar genomförs fortlöpande. Aktivitet Energiplan Energianvändningen i egna fastigheter skall minska (oljeförbrukning) 2011: 9821 MWh, 2012: 9969 MWh, 2013: MWh, 2014: MWh Status Färdig Färdig Måluppfyllelse: MÅL 1 a- Se särskild handlingsplan (fastställda mål) Åtgärder vidtas i ishallen, Munkreklam m fl. fastigheter enligt handlingsplan. Ishallen isoleras vilket ger ett bättre klimat och lägre energiförbrukning vår och höst. Munkreklam har anslutits till fjärrvärme. 3.5 Framtid Verksamheterna redovisar stora behov avseende ny- och ombyggnad av lokaler. Detta gäller bl. a äldreomsorg, skola, förskola, stödverksamhet mm. Utredningar om detta kommer att visa på lämpliga lösningar och kostnader. Arbetet med industriområden och marknadsföring av dessa fortsätter. Förhoppningen är att kunna locka ytterligare företag att etablera sig. Städ- och kostverksamheterna kommer att fortsätta utvecklas. Städ kommer att ta över allt fler arbetsplatser för att förbättra städinsatserna. Inom kostverksamheten satsar Munkedal relativt lite och anslaget per portion skulle behöva höjas för att kunna erbjuda bättre kvalitet. 3.6 Övriga nyckeltal Nöjd medborgarindex År Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar Nöjd Medborgar-Index - Gång- och cykelvägar Nöjd Medborgar-Index - Miljöarbete Nöjd Medborgar-Index - Renhållning Nöjd Medborgar-Index - Vatten och avlopp Kommentar: Mätningen görs vartannat år och är tagen från SCB:s medborgarundersökning. Mätningen ger en indikation vad befolkningen tycker just då. Under 2014 har ingen mätning genomförts.

75 Bilaga 3 Sida 7 av 9 75 Webbgranskning mått per verksamhetområde Riket 2014 År Bygga & Bo Gator/vägar m.m. (mål) Tillstånd, näringsliv m.m Undersökningen består av cirka 200 frågor i ett användarperspektiv och utvärderingen visat hur många procent man har hittat rätt svar via vår hemsida inom två minuter. Tendensen är positiv. De låga siffrorna på gata kan bero på att många organisationer är väghållare men den kommunala informationen bör ses över. Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga och får ett gott bemötande. % Gator och vägar telefon Tillgänglighet God /medelgod Svar på frågan God /medelgod Information God /medelgod Engagemang God /medelgod Bemötande God /medelgod Gator och vägar telefon Gator och vägar telefon Gator och vägar telefon Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. Svarstider e- post inom 2 dygn Med komplett svar Avsändare Uppgifter i e-post tex namn,befattning,förvaltning, kommun, adress,tel, mail,hemsida Svarskvalitet Mer med merinfo: än bara svar på fråga. Hänvisning till hemsida, tips, länkar mm* Gator och vägar Gator och vägar Gator och vägar st skickades till respektive område av externt företag: bygg, miljö och hälsa, gator och vägar. Alla besvarades inom 2 arbetsdagar *Avsändaren representerar kommunen i varje som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras) Kommentar: Uppgifterna på medarbetarnas mailsida ska ses över. Effektivitet År Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (%) Återvinnings-stationens öppettider utöver vardagar 8-17, timmar/vecka Energianvändning i egna fastigheter (MWh)

76 Bilaga 3 Sida 8 av 9 76 Energianvändning i egna fastigheter (kwh) El Pellets Olja Fjärrvärme Totalt kwh/m % av den energi som används i lokalerna är förnybar (2009 var det 49%). Minskningen mellan ch 2014 är 8,5%. Lokalytan har under perioden ökat med 4%. 3.7 Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Ohälsa ÅR 2014 År 2013 Jan-dec 5,31 % 6,41 % Inom städ har nya arbetsmetoder och redskap börjat användas. Städpersonal har utbildats i ergonomiskt arbetssätt. Park/skog har högst sjukfrånvaro. Målmedvetet arbete har inletts för att minska sjukfrånvaron med bl. a tätare kontakt med företagshälsovården, bedömningssamtal för att upprätta rehabiliteringsplaner. Vid behov krävs förstadagsintyg in Arbetsmiljö År 2014 har det gjorts stora investeringar i maskiner och verktyg som positivt påverkar ergonomi och den fysiska arbetsmiljön för personalen. Speciella utbildningssatsningar har gjorts för städenhetens personal. I februari 2014 fick alla chefer en övergripande utbildning inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2015 kommer satsningar göras för uppdatering av arbetsmiljöarbetet för alla chefer inom sektorn Jämställdhet Sektorns ledningsgrupp kan anses helt jämställd då hälften är män och hälften är kvinnor. Utbildning inom jämställdhets-/diskrimineringslagstiftningens område planeras till våren 2015.

77 Bilaga 3 Sida 9 av Intern kontroll Återrapportering av granskningarna i Munkedals kommun har skett vid varje delårsbokslut samt att en slutlig sammanställning har skett av 2014 års internkontrollplaner i december till kommunstyrelsen. Fortsatt granskning 2015 av säker mat barn m specialkost, bevakningsrutin avtal, kontrakt, systematiskt brandskyddsarbete. Nya granskningar 2015 kommer man att titta på körjournaler, Kostpolicy, Introducera vikarier kök. Kontrollpunkt Resultat Åtgärder Systematiskt brandskyddsarbete Bevakningsrutin avtal kontrakt Hantverkartjänster Näringsriktig mat Säker mat-specialkost Kontrollområdet fungerar Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas Kontrollområdet fungerar Kontrollområdet fungerar Kontrollområdet fungerar Fortsatt granskning 2015 av de objekt som kvarstår Fortsatt granskning 2015 Avslut Avslut Ny lagstiftning, utbildning och märkning utvecklas. Fortsatt granskning Ständiga förbättringar Elfordon och elverktyg till Park o skog Vegetariskt alternativ på Kungsmarksskolan (nu tre rätter) Ny hantering av planprocessen (Startmöte) Bättre rutiner bygglov-fakturering Skolmatsapp Ajourhållning av hemsidor Bättre städrutiner och arbetssätt

78 Bilaga 4 Sida 1 av Sektor Barn- och Utbildning 4.1 Verksamhetsbeskrivning Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning: förskola, fritidshem grundskola, särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sektorn leds av en sektorchef på 100 %. Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet. 4.2 Viktiga händelser Sektorn har under året arbetat vidare med systematik i kvalitetsarbetet utifrån Skolinspektionens tillsyn, september 2012-mars 2013, och kritik. Satsningen på att utveckla undervisningen när det gäller matematik och Språk (läsa, skriva och att utreda läs och skrivsvårigheter), arbete med att utveckla likvärdighet mellan skolor samt med mål och resultat innebar förbättringar avseende resultat. Enheterna och dess chefer har arbetat med resultatanalys och områden för ytterligare förbättringar. Kvalitetsarbetet finns beskrivet i sektorns samlade kvalitetsdokumentation. Samtliga lärare som undervisar i matematik har under året deltagit i den statliga satsningen Matematiklyftet. Kommunens deltagande i Sveriges kommuner och landstings satsning PISA 2015 för att förbättra ledning och styrning av skolutvecklingsarbete gällande matematik har fortskridit och visar att Munkedal är den kommun av deltagande kommuner i projektet, som mest har förbättrat sina matematikresultat. Analys kring detta pågår i ledningsgruppen och ute på enheterna för ytterligare förbättringar. Arbetsmiljöverket utövade, under hösten inspektion av grundskolor i kommunen, ingående i en nationell satsning. Skolledarnas situation granskades och kommunen fick kritik då skolledarnas arbetsbelastning ansågs vara för hög. Svar till Arbetsmiljöverket ska lämnas i februari Antalet ensamkommande flyktingbarn liksom asylsökande barn och barn som kommer som anhöriginvandrade har under året varit stort och ställer stora krav på verksamheterna när det gäller bemötande, organisation och ekonomi. Trångboddheten är redan stor i verksamheterna i centralorten varför lokalfrågan har ställt stora krav på flexibilitet och fantasi. Två nya rektorer har rekryterats och introducerats. Rekryteringsprocessen visade åter hur svårt det är att rekrytera rektorer med erfarenhet. Fem rektorer och en förskolechef går nu på det statliga rektorsprogrammet. Under året har krav på kommunernas uppföljningsansvar skärpts ytterligare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

79 Bilaga 4 Sida 2 av Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Barn- och Utbildning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall ,1 18,1 10,0 24,6 25,4-210,6-205,3-5,3-200,6-215,5 Nettokostnader -182,5-187,1 4,6-176,0-190,1 Kommunbidrag 188,0 188,0 0,0 185,1 196,8 Resultat efter kommunbidrag 5,5 0,9 4,6 9,1 6,7 Kapitalkostnader -0,9-0,9 0,0-0,7-0,8 Årets resultat 4,6 0,0 4,6 8,4 6,0 Kommentar: Årets resultat beror på ökade ersättningar från Migrationsverket med 1,4 mnkr, Arbetsförmedlingen 0,3 mnkr och sökta statsbidrag från skolverket med 1 mnkr, vakanta tjänster pga svårighet att få behörig personal som ersätts med billigare timvikarier samt ej utnyttjad budget för extra förskoleavdelning. Sammanställning av Barn- och Utbildnings verksamheter (mnkr) Sektor/kontor Utfall 2014 Utfall 2013 Munkedals RO 0,2 0,5 Förskolor Söder 0,1 0,2 Munkedal Stale 0,8 0,7 Svarteborg 1,0 0,2 Sörbygden -0,7-0,1 Kungsmarksskolan 0,2 0,0 Kunskapens Hus 1,6 2,5 Förskolor Norr 0,5 0,9 Ledning Barn&Utbildning 0,9 3,5 Musikskolan 0,1 0,0 Barn- och Utbildning totalt 4,6 8,4 Kommentar: Munkedal RO Förskolor Syd Stale RO Svarteborgs RO Sörbygdens RO Årets resultat är plus 156 tkr. Orsaken är vakanser och billigare vikarier. Förskolor syd har ett positivt resultat på 97 tkr för år Detta beror på vakanta tjänster och att vikarier inte alltid tillsatts vid sjukfrånvaro samt erhållna statsbidrag för asylsökande barn och lönebidrag. Enhetens överskott 799 tkr beror på att tjänster inte fullt ut är tillsatta för i grundskolan integrerade särskoleelever. Samtidigt som skolverket beviljat medel för personalförstärkning i elevhälsan och statsbidrag erhållits för lönebidragsanställda samt asylsökande elever. Vikarier för sjukskriven personal till lägre kostnad. Svarteborg har ett överskott på 1048 tkr vilket beror på ersättning från Migrationsverket vilket utbetalas retroaktivt och även avser ht 2013 med 400 tkr. Lönebidragsersättningar och vakanta tjänster samt nedsättning av tjänst vilka ersatts med vikarier med lägre lön än ordinarie ger överskott. Kostnad för utlöst person samt dubbla rektorer med innestående semesterlön tkr Kungsmarksskolan Resultat erhållet pga problemet med att erhålla vikarie för Syo tkr MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

80 Bilaga 4 Sida 3 av Kunskapens Hus Förskolor Norr Ledning barn & utbildning Musikskolan Kunskapens Hus visar ett positivt resultat på tkr. Särskoleverksamhet i egen regi bidrar samt sålda platser på IM-programmet och SFI. Samordningsvinster vid vuxenutbildning process. Sökt och erhållit statsbidrag. Anpassat personal utifrån antal barn i Dingle samtidigt som ersättning erhållits från Migrationsverket tkr Resultatet 862 tkr avser outnyttjad budget ny förskola, buffert 1,1+ BO-Intäkter 0,3 mnkr - Interkom ers 0,6 mnkr Musikskolan har ett positivt resultat om 90 tkr vilket beror på vakant tjänst under våren-14 med vikarierande timanställda under våren. Efter tillsättning av tjänst från ht har man sålt 10% av tjänst till Sotenäs kommun Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter - Taxor och avgifter 7,1 6,7 6,9 - Bidrag 12,6 10,0 9,6 - Övriga intäkter 5,4 5,2 6,3 Interna intäkter 3,1 2,7 2,6 Kommunbidrag 188,0 185,1 196,8 Intäktsutveckling 216,1 209,7 222,1 totalt Kommentar: Mellan år minskar Kommunbidraget pga omorganisationer där Bibliotek och Kostenheten flyttar till andra sektorer samtidigt som flytten av åk 6 från Kungsmark till lågstadieskolorna och Hedekas elever åk 7-9 flyttar till Kungsmark ger effektivitetsvinster. Taxor har ökat mellan år pga ökade BO-intäkter beroende på fler barn inom fritidsverksamheten. Bidrag har ökat mellan år beroende av ökade ersättningar från Migrationsverket med 1,4 mnkr, Arbetsförmedlingen 0,3 mnkr och 1 mnkr från skolverket samt minskning med 0,1 mnkr i EU-bidrag. Mellan år 2012 o 2013 minskar intäkterna pga att man miste Kostenhetens intäkter i samband med omorganisation. Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag 1,2 1,1 1,2 Köp av huvudverksamhet 44,2 43,5 44,9 Personalkostnader (enbart lönekostnader) 138,6 130,6 141,2 Lokal- och markhyror 0,3 0,4 0,4 Bränsle, energi, vatten 0,0 0,0 0,0 Förbrukningsinventarier/ förbrukningsmaterial 4,7 4,3 6,9 Konsultkostnader 0,1 0,2 0,1 Kapitalkostnader 0,9 0,7 0, MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

81 Bilaga 4 Sida 4 av Övriga kostnader 21,4 20,6 20,7 Kostnadsutveckling totalt 211,5 201,4 216,3 Kommentar: Mellan år påverkas personalkostnaderna positivt av omorganisationen med flytt av åk 6 tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna och Sörbygdens elever åk 7-9 till Kungsmark med 2,6 mnkr. Biblioteks- och Kostenheten flyttar från BoU till andra sektorer vilket minskar kostnaderna med 8,6 mnkr medan kostnaderna ökar beroende på verksamhetsutökning inom SFI och IM på Kunskapens Hus samt att förvaltningsledning utökar sin organisation med förskola Amica för Invandrarbarn samt Klaraprojektet. Mellan år påverkas personalkostnaderna av omorganisationer internt och att Resursteamet tillkom från sektor Stöd. Kunskapens Hus startade Gymnasiesärskola i egen regi och utökning IM-programmet pga fler elever. Minskade kostnader pga effektiviserad organisation pga åk 6 flytt ut till låg- och mellanstadieskolorna och åk 7-9 från Hedekas till Kungsmark Investeringar Investeringsredovisning (tkr) Sektor/ Kontor Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring 2014 Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget Munkedals RO 51,4 60,0 0,0 60,0 8,6 Förskolor Söder 36,3 30,0 0,0 30,0-6,3 Munkedal Stale 95,9 60,0 0,0 60,0-35,9 Svarteborg 83,6 30,0 0,0 30,0-53,6 Sörbygden 32,6 30,0 0,0 30,0-2,6 Äskande om överföring till år 2015 Kungsmarksskolan 45,9 60,0 0,0 60,0 14,1 Kunskapens Hus 37,5 40,0 0,0 40,0 2,5 Förskolor Norr 23,9 30,0 0,0 30,0 6,1 Ledning Barn&Utbildning 300,7 135,0 500,0 635,0 334,3 Musikskolan 0,0 25,0 0,0 25,0 25,0 Barn- och 707,9 500,0 500,0 1000,0 292,1 290,0 Utbildning totalt Kommentar: Årets investeringar är klassrumsinredningar som stolar och bänkar, kapprumsinredningar, laddstationer för elevdatorer och inventarier till fritidsverksamheten samt investeringar enligt Arbetsmiljöverkets inspektion med handlingsplan för åtgärder. Kvarstående investeringsanslag om 290 tkr önskas överfört till år 2015 för satsningar på accesspunkter för förbättrad datakommunikation på enheterna Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen Sektorn visar sammantaget ett överskott. En verksamhet visar underskott som var att hänföra till tillfälliga lösningar. Kommer att regleras under Måluppfyllelse Sektorn visar förbättrad måluppfyllelse jämfört med 2013 men meritvärdet ligger fortfarande under riksgenomsnitt. Sektorn arbetar nu systematiskt med sitt kvalitetarbete med fokus att utveckla undervisningen gällande Språk och matematik, gällande mål och resultat samt värdegrund. Verksamheterna inom sektor Barn och utbildning har varit MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

82 Bilaga 4 Sida 5 av föremål för årliga anpassningar/sparkrav sedan lång tid tillbaka på grund av underskott inom andra sektorer. Dessa anpassningskrav/sparkrav kommer alltid mitt i pågående verksamhetsår/läsår och det är därför inte möjligt att anpassa förrän nästföljande verksamhetsår/ läsår. Dessa årliga anpassningar, varav de för kommande läsår inte är kända vid verksamhetsårsplanering/ läsårsplanering(i juni), skapar oro i verksamheterna. Cheferna påverkas så att de inte ens fullt ut vågar utnyttja den ram man blivit tilldelad. Man försöker ta höjd för det som kommer. Detta påverkar varje år måluppfyllelsen och planering negativt men kommunens resultat positivt då sektorn går med överskott eftersom cheferna håller igen. Sektorn behöver planeringsro gällande ramtilldelning. Behov finns att på ett för verksamheterna stabilt sätt kunna planera och arbeta för bättre måluppfyllelse bl a i form av stöd till alla barn/elever som blivit utredda och där utredningen visar på behov av stödinsatser. Genomförandeplan för den politiskt antagna IKT-strategin har inte helt kunnat följas. Fokusområde ekonomi Måluppfyllelse: MÅL 1. Använda tilldelade resurser på bästa sätt. Göra rätt saker från början med fokus på barn, elever och vuxna Målet kan anses uppfyllt på det sättet att sektorn går med överskott men har inte uppnåtts pga verksamheterna inte "vågar" använda den ram som tilldelats fullt ur eftersom man efter många år av anpassningskrav för att hantera underskott i andra sektorer väntar sig krav på nya anpassningar mitt i pågående verksamhetsår/ läsår. Cheferna använder sig därför inte helt av tilldelad ram. I alla tjänsteskrivelser har man tydliggjort ekonomiska konsekvenser. Månatlig ekonomisk uppföljning görs för samtliga enheter. Aktivitet Varje enhet ska hålla sig inom tilldelad ram Status Färdig Fokusområde kund/brukare Måluppfyllelse: MÅL 2. Alla elever ska nå målen i åk 9 Målet ej uppnått men förbättring har skett. Elever i åk 9 som når målen i alla ämnen är nu 75,6 %. Det genomsnittliga meritvärdet är 208 vid läsårets slut. Motsvarande siffror på riksnivå är 76,9 % respektive 215 poäng. Förbättrade resultat för åk nio är en gemensam ansvarsfråga för förskola och hela grundskolan. Se diagram nedan. Utveckla undervisningen för att bättre möta elevers behov och skiftande förutsättningar. I vårt arbete med systematisk kvalitetsförbättring arbetar vi nu med den röda tråden i barn/elevers lärande. Läsår 2013/2014 har vi gemensamt för hela sektorn arbetat med att förbättra undervisningen i matematik och språk. En matematikplan är under framarbetande där sektorns arbete med att förbättra resultaten i matematik ska beskrivas jämte kontrollstationer. En språkplan är färdig och presenterad för alla pedagoger där arbete med språkutveckling beskrivs förskola/ skola jämte kontrollstationer. Arbetet med kontrollstationer är avsedda att tidigt fånga upp barn i behov av stöd för att positivt gynna läs och skrivutveckling och främja goda resultat i språk och matematik. Systematisk uppföljning av elevers resultat i åk 3,6,9 görs och redovisas i rektorernas kvalitetsdokumentation i september MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

83 Bilaga 4 Sida 6 av Rapporteringen till Skolverket visar på förbättrade resultat jämfört med Framförallt på meritvärde för ÅK 9. Se diagram nedan. Elevernas kunskapsutveckling på individnivå dokumenteras i Unikum, ett digitalt system för dokumentation av elevers kunskapsutveckling. I V8:s mjukenkät som genomförs tillsammans med 7 andra kommuner visar att Munkedals kommun ligger över snittet inom samtliga mätområde. Se spindeldiagram samt aktiviteter nedan. Arbetet med att utveckla åtgärdsprogrammen enligt Skolverkets nya Allmänna råd har skett.(7.) Aktivitet Status 1. Systematisk uppföljning av elevers resultat i åk 3, 6, 9 Färdig 2. Systematisk uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling Färdig 3. V8 mjukenkät i åk 9 skall Munkedal ligga på genomsnitt jämfört med Färdig andra kommuner i V8 4. Nytt digitalt system för pedagogisk dokumentation ska utveckla de Färdig skriftliga omdömena. 5. Bättre utredningar avseende barns behov av stöd Färdig 6. Förskoleenkät. Bibehålla det goda resultatet inom förskolan Färdig 7. Förbättrade åtgärdsprogram Färdig MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

84 Bilaga 4 Sida 7 av Fokusområde arbetssätt Måluppfyllelse: MÅL 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen Utveckla metoder för ständiga förbättringar, effektiva organisationer i projektet förbättrad organisation Införandet av Hypergene kommer att bidra till effektivitet gällande uppföljning av kvalitet och ekonomi. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär arbete för likvärdighet och uppföljning och utvärdering. Det digitala systemet för pedagogisk dokumentation Unikum underlättar arbete med dokumentation och kommunikation för lärare, elever, föräldrar och ledning. I sektorns årliga kvalitetsdokumentation ska förbättringar (minst en) redovisas. Aktivitet Genomföra utbildning i förbättrad organisation för enhetschefer Status Färdig Måluppfyllelse: MÅL 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt pedagogisk utveckling Cheferna ägnar tid åt pedagogisk utveckling inom ramen för sitt pedagogiska ledarskap. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete är i bruk och arbetas med. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet arbetar varje chef med pedagogisk utveckling. Till arbetet med pedagogisk utveckling kommer nu alla förstelärare att kopplas, inom egen enhet och kommunövergripande. Aktivitet Ny handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete - skall vara genomförd och aktivt i bruk. Kartläggning av tidsåtgång åt pedagogisk utveckling Status Färdig Ej påbörjad MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

85 Bilaga 4 Sida 8 av Fokusområde medarbetare Måluppfyllelse: i hög grad MÅL 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Om medarbetare blir delaktiga och får vara med och påverka, komma med idéer och blir lyssnade till, deras idéer anammade och tas på allvar utvecklar vi nöjdhet hos medarbetare som ser sig som en viktig del av verksamheten. Medarbetarenkäten har inte genomförts under Tidiga insatser för att följa upp ohälsa med start av tidiga rehabiliteringsutredningar kan också bidra till att medarbetare känner sig nöjda. Till detta kommer att arbetsmiljöfrågor månatligt diskuteras i sektorsamverkan. Dessa åtgärder kan komma att påverka utfallet positivt för kommande år. Även arbete för likvärdighet mellan enheter och kommunövergripande kan stärka medarbetares upplevelse av att ingå i en helhet vilket påverkar medarbetare/chefers upplevda nöjdhet. Alla chefer arbetar med att öka medarbetares delaktighet. Den allmänna uppfattningen från sektorns enheter är att arbetsmiljön är god och under förbättring. Aktivitet Högre grad av medarbetare som skattar att dem kan påverka sin arbetstid (medarbetarenkät) Redovisning i verksamhetsberättelsen angående systematiskt kvalitetsarbete Resultatet i (medarbetarenkät) frågor ang. arbetsmiljö, hälsa och arbetstillfredsställelse ska förbättras Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning (medarbetarenkät) Status Färdig Färdig Färdig Färdig Redovisning i verksamhetsberättelsen angående systematiskt kvalitetsarbete: Redovisas i kvalitetsrapporten Mått Status Utfall Mål 2014 BoU sjukfrånvaro bättre än föreg.år (jan-juni) 5,84 % 6,04 % Fokusområde hållbart samhälle Måluppfyllelse: MÅL 1. Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen Ohälsotalen har de senaste åren varit på en hög nivå men minskar nu i sektorn. Personalronder har startat i samarbete med personalenheten i syfte att följa upp ohälsa på varje enhet och tidigt starta rehab planering samt få syn på orsaker till sjukskrivningar och åtgärda dessa. På väg mot målet när det gäller tidiga rehabiliteringsutredningar. Aktivitet Tidiga rehabiliteringsutredningar Status Påbörjad Måluppfyllelse: MÅL 3. Minska energianvändningen Förskolor arbetar med återvinning. Efter att grundskolans verksamheter fått tillgång till persondatorer för pedagoger och fler datorer för lärande samt tillgång till sk kanoner i MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

86 Bilaga 4 Sida 9 av klassrummen minskar kopieringen ute på skolorna. Verksamheterna informerar på apt:n om vad man kan tänka på för att minska energianvändningen. Målet är i hög grad uppnått. Aktivitet Släckt belysning på skolor och förskolor när verksamhet inte är igång Status Färdig 4.5 Framtid Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökar varje år. De senaste åren med ett stort antal barn. År 2015 ökar antalet barn inom skolbarnsomsorgen med 76. Samtidigt minskar antalet barn inom förskolan med 14 barn. Antal barn i grundskolan ökar med 27. Elevantalet till gymnasieskolan ökar åter på grund av många ensamkommande flyktingbarn. Elevantalet vid Kunskapens hus har mer än fördubblats varför verksamheterna är mycket trångbodda. En utredning har startat för att ta fram behov av en tillbyggnad eller nybyggnation. Under tiden har en modul/ barack kopplats till verksamheten. Ytterligare modul alternativt att hyra angränsande lokal kommer att bli nödvändigt kommande läsår. Munkedalsskolan har ökat sitt elevantal liksom Bruksskolan, vilket vid ytterligare utökning av elevantal kommer att innebära behov av utökad lokalyta. Ett sådant behov kommer inte att kunna tillgodoses inom befintliga skolhus vid Munkedalsskolan. När det gäller Bruksskolan flyttar förskoleavdelningen Montessorigården år 2016 till utbyggd Önnebacka förskola. Då frigörs lokaler för elevökningen inom Bruksskolan Ett stort antal asylsökande barn och unga finns nu i kommunen liksom anhöriginvandrade. Ökar antalet ytterligare, vilket är sannorlikt, kommer det att ställa krav på att anordna förberedelseklasser i olika delar av kommunen. Statens skärpta krav på kommunernas uppföljningsansvar innebär ett behov av tillförda resurser då ansvaret inte längre kan förväntas hanteras inom ram. Ett behov finns att satsa på ökad lärartäthet för att kunna möta utredda barns behov och öka måluppfyllelsen. Ett enträget arbete för bättre måluppfyllelse krävs åren framöver. Arbetet för bättre måluppfyllelse kräver också en fortsatt satsning på lärverktyg, som datorer och Ipads till barn och elever. Detta i enlighet med den IKT-strategi med genomförandeplan som är politiskt antagen. Kompetensutveckling är ett utvecklingsområde de närmaste åren som behöver prioriteras. Områden för kompetensutveckling: egen lärarutbildning för att tillmötesgå kommande efterfrågan på lärare, ämnesfördjupning för att möta behov/krav på ämnesbehöriga lärare, årlig kompetensutveckling med fokus värdegrund samt inom IKT-pedagogik. Dessa kompetensbehov behöver ramtillskott för att kunna genomföras. Läromedelsanslaget behöver höjas för att möta ökade kostnader avseende läromedel, böcker och förbrukningsmaterial samt kostnad för elevdatorer. Läromedelsanslaget har legat på samma nivå i mer än 10 år. 4.6 Övriga nyckeltal Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och samt webb MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

87 Bilaga 4 Sida 10 av Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga och får ett gott bemötande.(%) Tillgänglighet Svar på frågan God/medelgod God/medelgod Information God/medelgod Engagemang God/medelgod Bemötande God/medelgod Grundskola % -telefon Grundskola % -telefon Grundskola % -telefon Grundskola % -telefon Förskola % -telefon Förskola % -telefon Förskola % -telefon Förskola % -telefon Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post och får svar inom två arbetsdagar % Svarstider e-post inom 2 dygn Med komplett svar Avsändare Uppgifter i e-post tex namn,befattning,förv altning,kommun, adress,tel, mail,hemsida Svarskvalitet Mer med merinfo: än bara svar på fråga. Hänvisning till hemsida, tips, länkar mm** Grundskola % Grundskola % Grundskola % Förskola % Förskola % Förskola % *12 st skickades till grundskola och förskola. En besvarades inte inom 2 arbetsdagar. **Avsändaren representerar kommunen i varje som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar. (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras) MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

88 Bilaga 4 Sida 11 av Webbgranskning KKIK mått per verksamhetområde År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Riket 2014 Förskola Grundskola Gymnasieskola Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL (Information till alla). Inom skolan finns möjligheter att förbättra information om förtur, jämföra resultat mellan förskolor och att möjlighet finns att söka plats, säga upp plats via webben. Förskola Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? (kr) Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Planerad (barn) 5,6 5,7 5,7 5,6 och faktiskt (barn) 3,9 4,3 3,7 3,5 Grundskola Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (%) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (%) Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. (Elev i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram) (%) Kostnad per betygspoäng. (kostnadseffektivitet inom skolan) (kr) , ,7 86,8 84, Gymnasieskola Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. (%) Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. (%) Antal barn i verksamheterna Antal barn i verksamheterna Förskola Dagbarnvårdare Skolbarnomsorg MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

89 Bilaga 4 Sida 12 av Grundskola F Antal elever per lärare i förskoleklass Antal elever per lärare Förskoleklass Ht 2014 Munkedalsskolan 26,00 Antal elever per lärare ht 2013 Bruksskolan 23,33 Centrumskolan 27,33 Hällevadsholmskolan 25,45 Hedekasskolan 23,75 Totalt 25,10 24,21 Nyckeltalen hämtade från inlämnad SCB-statistik. Antal elever per lärare i årskurs 1-9 Lärartäthet år 1-9 Antal elever per lärare Ht 2014 Munkedalsskolan 11,33 Antal elever per lärare Ht 2013 Bruksskolan 12,09 Centrumskolan 12,77 Hällevadsholmskolan 10,17 Hedekas skola 11,45 Kungsmarksskolan 11,23 Totalt 11,62 12,13 Nyckeltalen hämtade från inlämnad SCB-statistik. Personaltäthet inom verksamheterna förskola, dagbarnvårdare och fritids Personaltäthet Barn/åa 2014 Barn/åa 2013 Barn/åa 2012 Barn/åa 2011 Barn/åa 2010 Förskola 5,85 5,6 5,7 6,1 5,5 Dagbarnvårdare 5,0 4,7 4,0 4,7 4,3 Skolbarnomsorg 21,7 22, ,8 20, MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

90 Bilaga 4 Sida 13 av Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Sektorn har sänkt sina ohälsotal från 6 % 2013 till 5.84 % Vilket kan hänföras till Rutinen för rehab och arbetsanpassningar samt uppföljning av sjukfrånvaro 2 gånger om året mellan chef och personalutvecklare varefter åtgärder planeras utifrån behov Arbetsmiljö Arbetsmiljöronder har gjorts på alla enheter. Sektorn bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete vilket utvärderades i december kommunövergripande. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion i oktober riktades kritik mot sektorns tillbudsrapportering vilket är åtgärdat och åtgärder beskrivs i svar till Arbetsmiljöverket. Vidare riktades kritik mot skolledarnas arbetssituation. Åtgärder beskrivs i svar till Arbetsmiljöverket Jämställdhet Sektorn har under hösten deltagit i arbetsvärdering gällande alla löntagare i kommunen Intern kontroll Årligen bedrivs skyddsronder på alla enheter och särskilt har barnsäkerhet granskats. Brandskyddstillsyner har genomförts liksom miljöskyddsronder Kvalitetsredovisning Sektorn har bedrivit systematiskt kvalitetsarbete vilket redovisats av varje chef till sektorchef som sammanställt sektorns systematiska kvalitetsarbete i särskild rapport till kommunstyrelsen Socioekonomiskt bokslut Se särskild rapport gemensamt för sektor Barn och Utbildning och Stöd. 4.8 Ständiga förbättringar Förbättringsarbete har bedrivits på alla enheter och beskrivits till sektorchef i förskolechefers och rektorers kvalitetsdokumentationer och sammanställning för sektorn har gjorts av sektorchef. Nämnas kan: Arbete för att utveckla undervisning i Språk och matematik. Arbete för bättre likvärdighet mellan förskolor och skolor. En Språkplan har arbetats fram liksom en Matematikplan. Verksamheternas kompetens avseende användande av IT. Arbete med mål och resultat; analys och områden för förbättringar. Lärares bedömarkompetens. Kompetensutveckling gällande matematik. Regelbunden uppföljning av ohälsotalen och behov av rehabiliteringsutredningar tillsammans med personalutvecklare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

91 Bilaga 2 Sida 1 av Sektor Vård och omsorg 5.1 Verksamhetsbeskrivning Sektor Vård & Omsorg samlar de verksamheter som i huvudsak riktar sig till äldre. Verksamhetsområden inom sektorn är äldreboende, hemtjänst, hemsjukvård, kommunal rehabilitering, anhörigstöd, dagverksamheter. 5.2 Viktiga händelser Behovet av vård och omsorgsinsatser har ökat ganska rejält under Det är framförallt behovet av hemtjänst och hemsjukvård som ökat men det har även varit ett hårt tryck på korttidsplatser. Det har varit överbeläggning på korttid under i stort sett hela året. Däremot har kommunen inta haft något betalningsansvar för utskrivningsklara på sjukhusen. När fler vårdas i hemmet med allt större vårdbehov ökar behovet även av andra insatser som sjukgymnastik, hjälpmedel, bostadsanpassning, växelvård etc. Bemanningen har inte förstärkts i samma omfattning som behoven ökat därför har arbetsbelastningen för flera yrkesgrupper varit mycket hög. Särskilt hemsjukvårdens sjuksköterskor har haft en besvärlig arbetssituation med underbemanning och svårigheter att rekrytera som inneburit mycket övertidsarbete och flera sjukskrivningar men även inom hemtjänsten har personalen arbetat mycket dubbelpass och extrapass med övertidsersättning. Ett arbete har startat med att förbättra bemanningen samt förbereda planering inför nästa sommar för att vara bättre rustad. Under året har antalet ansökningar till särskilt boende inom ÄO ökat och det är framförallt personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt som har behov av boende. Under 2014 har 34 personer erbjudits plats på kommunens SÄBO. I december var det 13 personer som väntade på erbjudande om plats. Sjukfrånvaron har totalt sett minskat något inom sektorn men är fortfarande mycket hög inom flera verksamheter. Trots en ökad arbetsbelastning har flera positiva utvecklingsarbeten genomförts och flera strategiskt viktiga politiska beslut har fattats under året som kommer prägla Munkedals äldreomsorg under lång tid framöver. KF/KS och har tagit ett inriktningsbeslut om utvecklingen av boende för äldre i kommunen. Detta innebär att arbetet med att förändra en mer hållbar, ändamålsenlig och en mer driftsekonomisk boendestruktur. En ny äldreomsorgsplan är beslutad som visar kommunens ambitioner med uppsatta inriktningsmål och konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Planen kommer vara ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg undre att antal år framåt. En handlingsplan med konkreta åtgärder för hur stödet till anhörigvårdare i kommunen ska förbättras har beslutats i Ks. Värdegrundsarbete har fortsatt under 2014 där samtliga enheter har utbildade värdegrundsledare som tillsammans med sina arbetskamrater arbetar med att förbättra arbetssätt, förhållningssätt och bemötande. På så sätt förbättras också kvaliteten och ökar möjligheten till ett värdigt liv. Resultatet från den nationella brukarundersökningen vad tycker de äldre om äldreomsorgen visade att brukare som har insatser från hemtjänsten har stort förtroende för personalen och anser att

92 Bilaga 2 Sida 2 av de blir mycket väl bemötta. Detta fina resultat tillsammans med kommunens satsningar på kompetensutveckling, matlagning i hemmet och välfärdsteknologi har bidragit till att Munkedals hemtjänst fått SPF:s utmärkelse Sveriges seniorvänligaste kommun. Lokala värdighetsgarantier beslutades att gälla i äldreomsorgen from januari 2014 och nu pågår ett arbete med att förverkliga dessa garantier. Ett nytt larmsystem har installerats på samtliga boendeenheter och på Allégårdens demensboende installeras så kallade hotell-lås. Dessa lås hindrar att obehöriga kommer in i de enskilda lägenheter och kan på så sätt bidra till minskad oro. Genom ett statligt finansierat projekt har kommunen kunnat strata en utveckling av e-hälsa. Några satsningar som gjorts är exempelvis nattillsyn via webbkamera, Itteknikcoacher har utbildats för att hjälpa äldre med vardagstekniska lösningar, ITcafé för äldre har startat, NPÖ som är en nationell patientöversikt har införts och flera andra utvecklingssatsningar är på gång. För att hålla ihop e-hälsan har en e- Hälsosamordnare anställts under ett år. Det har gjorts flera satsningar på bättre liv för sjuka äldre som också ställer ökade krav på kommunens vård och omsorg att delta i olika kvalitetsregister och arbeta förebyggande med riskbedömningar. Det är ett sätt att arbeta mer systematiskt med att säkra och följa upp vården och omsorgen både på individnivå och på verksamhetsnivå. Ett viktigt arbete men som har belastat alla yrkesgrupper inom vård och omsorg. Sedan oktober 2013 är samtliga timvikarier anställda i bemanningsenheten, detta ska bidra till en bättre samordning av vikarierna och en möjlighet att på sikt kunna erbjuda fler tillsvidareanställningar och färre timanställda. Heltidsuppdraget har startat på några enheter inom VO och kommer införas succesivt. Arbetskläder till vård- och omsorgspersonal har köpts in vilket är en mycket uppskattad satsning. 5.3 Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Sektor Vård och omsorg Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall ,4 22,7 3,7 25,6 25,4-147,9-140,5-7,4-136,1-144 Nettokostnader -121,5-117,8-3,7-110,5-118,6 Kommunbidrag 119,3 119, ,1 Resultat efter kommunbidrag -2,2 1,5-3,7 2,5-1,5 Kapitalkostnader -1,5-1,5 0-1,5-1,4 Årets resultat -3,7 0-3,7 1,0-3,0 Kommentar: Sektor för Vård och omsorg redovisar ett resultat på -3,7 mnkr år 2014.

93 Bilaga 2 Sida 3 av Sammanställning av Sektor Vård och omsorgs verksamheter (mnkr) Enhet Resultat 2014 Resultat 2013 Resursfördelning -4,1 1,7 ÄO Gemensamt 2,9 1,0 Ekebacken 0,2 0,7 Hemtjänst Munkedal -1,2-1,5 Vässjegården & -0,4 0,1 Dinglegården Sörbygården inkl. 0,2 0,0 hemtjänst Hedekas Allégården 0,2 0,8 Hemsjukvården -1,1-0,7 Rehab inkl. Trygg hemgång -0,8-1,0 Bemanningsenheten och 0,4 0,1 vikariepool Sektor Vård och omsorg -3,7 1,0 totalt Kommentar: Resursfördelning hemtjänst: Underskottet beror till största delen på en volymökning med fler beviljade hemtjänsttimmar och ökade sjukvårdsinsatser enligt HSL. ÄO gemensamt: Överskottet beror på att den bemanningsökning på SÄBO som KS beslutat inte verkställts, vilket har varit en åtgärd för att minska VO:s underskott Ekebacken: Redovisar ett resultat på +0,2 mnkr. Överskott på intäkter, restriktiva med inköp och återhållsamma med tillsättning av vikarier vid de tillfällen då det har varit möjligt. Hemtjänst Munkedal: Resultatet för 2014 är -1,2 mnkr. Under sommaren har det utgått mycket mer- och övertid (688 tkr) vilket beror på att när behovet ökar under sommaren är det svårt att rekrytera nya vikarier och redan anställda får då jobba dubbelpass och extrapass med övertid. Det ökade behovet beror dels på fler beviljade timmar men också flera med stora och omfattande omvårdnadsbehov, palliativa ärenden som kräver hög kontinuitet, dubbelbemanning och mycket delegerade sjukvårdsinsatser, det är tid som inte ryms inom tilldelad resursbudget. Vässjegården & Dinglegården: Enheterna redovisar ett underskott på -0,4 mnkr. Underskottet beror på högre personalkostnader än budgeterat till följd av pensionsavgångar och ökade vikariekostnader. Sörbygården inkl hemtjänst Hedekas: Överskott +0,2 mnkr. Enheten har varit restriktiv med inköp och andra investeringar. Ett överskott på Sörbygården har täckt delar av hemtjänstens underskott. Allégården: Ett överskott på +0,2 mnkr. Återhållsamhet vid tillsättning av vikarier och en pågående planering för att använda resurserna på bästa möjliga sätt inom tilldelad budgetram. Hemsjukvården: Hemsjukvården redovisar ett underskott på -1,1 mnkr för Största bidragande orsak till 2014 budgetunderskott är den ökade arbetsbelastningen på grund av volymökning, fler inskrivna i hemsjukvården och mer avancerad sjukvård, vårdtagare skrivs hem i en allt snabbare takt från

94 Bilaga 2 Sida 4 av sjukhusen, det viktiga systematiska kvalitetsarbetet och teamarbetet ger sjuksköterskorna mer arbetsuppgifter och ytterligare dokumentationsarbete. På grund av svårigheter att rekrytera vikarier har det varit mycket övertidsarbete. Samverkande sjukvård och ökade utbildningskrav gör att personalinsatserna ökar. Rehab inkl Trygg hemgång: Enheten redovisar ett underskott på -0,8 mnkr. Underskottet beror på ett ökat tryck på korttidsavdelning samtidigt som det har varit många ärenden i trygg hemgång. Ett underskott finns när det gäller hjälpmedel då nuvarande avtal har gett en högre kostnad pga att de egna ägda hjälpmedel är skrotade tillstor del och att hjälpmedel hyrs istället vilket ger en kostnad. Underskottet skulle troligen ha varit större om det inte hade gjorts samordningsvinster mellan trygg hemgång och korttidsavdelningen verksamheten. Bemanningsenheten: resultatet för 2014 är +0,4 mnkr. Överskottet beror dels på tjänstledighet c:a 20 % där det inte tillsatts vikarie, samt annan återhållsamhet med vikarieanskaffning. När det gäller timvikarier fanns det budget för en APT på våren och en på hösten. På grund av arbetsbelastning på våren så hanns detta inte med och på höstens APT kom endast 30 % av de inbjudna Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter 24,0 23,5 23,1 - Taxor och avgifter 3,3 3,8 3,4 - Bidrag 3,1 3,4 3,1 - Övriga intäkter 17,6 16,3 16,6 Interna intäkter 2,4 2,1 2,3 Kommunbidrag 119,4 113,0 117,1 Intäktsutveckling totalt 145,8 138,6 142,5 Kommentar: De externa intäkterna har ökat med mellan åren Volymökningen inom hemtjänsten ger en ökad intäkt i form utav omsorgsavgifter etc. Kommunbidraget har ökat mellan Sektorn fick tilldelning inför 2014, för ökad bemanning på särskilda boende, samt central kompensation för löneökningar etc. Under minskade kommunbidraget då organisationsförändringar skett i form av kostenheten gick över till Sektorn för samhällsbyggnad samt delar utav omsorgskontoret gick över till Sektor stöd. Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag 0,0 0,0 0,0 Köp av huvudverksamhet -2,5-2,1-3,1 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -131,4-119,5-124,9 Lokal- och markhyror 0,0 0,0-0,3 Bränsle, energi, vatten 0,0 0,0 0,0 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -4,6-4,3-6,0 Konsultkostnader -0,1-0,3-0,4 Kapitalkostnader -1,5-1,5-1,4 Övriga kostnader -9,4-9,8-9,2 Kostnadsutveckling totalt -149,5-137,5-145,3 Kommentar: Inom Vård och omsorg är de största förändringarna av kostnader

95 Bilaga 2 Sida 5 av mellan kring personalkostnader. Personalkostnaderna minskade mellan , då omorganiseringar skedde inom kommunstyrelsen verksamheter. Bland annat kostenheten samt omsorgskontoret. Mellan 2013 och 2014 har personalkostnaderna ökat främst inom hemtjänsten och hemsjukvården pga volymökning av vårdtagare. Övriga kostnader inom Vård och omsorg innehåller mindre avvikelser mellan åren Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Projekt Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring Årsbudget 2014 Avvikelse mot årsbudget Äskande om överföring till år 2015 Arbetstekniska 0,3 0,2 0,1 0,3 0,0 hjälpmedel Gem inventarier 0,4 0,6 0,4 1,0 0,6 0,6 Larm 0,9 0,2 1,1 1,3 0,4 0,3 Magna Cura 0,3 0,3 0,6 0,9 0,6 0,4 Summa 1,9 1,3 2,2 3,5 1,6 1,3 Kommentar: Sektor vård och omsorg har investerat för 1,9 mnkr under Larm: Nya larm har installerats i samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen och LSS. Det krävs dock en del kompletteringar som inte blivit installerade under 2014 som kommer ske under våren Magna Cura: Förhandling är klar men leverantören har till och med 28 februari på sig att komplettera och åtgärda programvara enligt krav i upphandlingen, därför kommer en del av betalning ske först under våren Inventarier: Utbyte av gamla, trasiga möbler har gjorts under 2014 på äldreboenden och pågår fortfarande. Medicinskåp är inköpta till samtliga boenden samt till hemsjukvård för en säkrare läkemedelshantering. Säkra nyckelskåp behöver investeras Måluppfyllelse Måluppfyllelse Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Fokusområde ekonomi Måluppfyllelse: MÅL 1. Använda resurserna på bästa möjliga sätt inom tilldelad ram. Ekonomiska avstämningar: Uppföljningar, prioriteringar och eventuella omfördelningar görs gemensamt i VO:s ledningsgrupp. Sektor VO har trots detta inte klarat att hålla kostnader inom tilldelad budgetram, vilket till största del beror på volymökning inom hemtjänst och hemsjukvård. Omfördela resurser inom sektorn: Flera omprioriteringar och omfördelningar har gjorts under året på grund av förändrade behov och förutsättningar. Exempel är bla att tilldelad budget för att höja bemanning inom säbo har omfördelats till hemtjänst och hemsjukvård då behovet ökat där, medel avsatt för utskrivningsklara på sjukhus har omfördelats till trygg hemgång och överbeläggning på korttidsenheten.

96 Bilaga 2 Sida 6 av Prioritering av investeringar och utbildningsinsatser inom sektorn: Gemensamma prioriteringar under året har varit nya larm säbo, "hotellås" på Allégårdens demensboende, läkemedelsskåp och viss upprustning av möbler. Utbildningar planeras och prioriteras inom VOLG. Aktivitet Status 1. Månadsuppföljning Färdig 1. Delårsbokslut Färdig 1. Årsbokslut Färdig 1. Enheternas resultat inom tilldelad budget Färdig Fokusområde kund/brukare Måluppfyllelse: MÅL 1. Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso- och sjukvård Implementera den nationella värdegrunden i äldreomsorgens verksamheter. Värdegrundsarbete pågår och alla enheter har utbildade värdegrundsledare som tillsammans med övriga arbetskamrater arbetar med bla bemötandefrågor. Riskbedömningar, uppföljningar samt åtgärdsplaner görs tillsammans i team med olika professioner. Mätning av årets mått redovisas i årsbokslutet. Tex Väntetiden inom särskilt boende har legat på 34 dgr föregående år och är ett accepterat resultat. Mätningen efter augusti 2014 visar att väntetiden från ansökan till erbjudande om plats ligger på i snitt 26 dagar. Jämförelse med andra kommunen ligger Munkedal bra till. Den nationella undersökningen av vad de äldre tycker om äldreomsorgen visar ett mycket positivt resultat där bemötande av personal, utförande av arbetsuppgifter och inflytande ligger högt medan förbättringsområden är information, kontinuitet och social samvaro. Mått Status Utfall Mål 2014 Väntetid äldreboende (dgr) NKI- information hemtjänst 80 % 50 % NKI- information särskilt boende 56 % 71 % NKI -inflytande hemtjänst 91 % 97 % NKI - inflytande särskilt boende 83 % 84 % Måluppfyllelse: MÅL 2. Äldre personer och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens vård och omsorg Förslag till värdighetsgarantier inom äldreomsorgen: Värdighetsgarantier är framtagna och beslutade och kommer informeras om i olika sammanhang. Ett arbete pågår med att förbättra informationen om äldreomsorgens verksamhet och vad man kan förvänta sig. Värdighetsgarantierna är framarbetade och beslutade. Samverka med brukare och pensionärsorganisationer: Seniornätverk med pensionärer i kommunen är en värdefull referensgrupp när det gäller äldrefrågor i kommunen.

97 Bilaga 2 Sida 7 av Förbättra informationen via hemsidan, brochyrer m: Arbete med att förbättra hemsidan har på grund av resursbrist inte kommit igång. Broschyrer har tryckts för informationsspridning av värdighetsgarantier. Information har skett i KPR, seniornätverk, pensionärsföreningar och till personalgrupperna inom VO. Måluppfyllelse: MÅL 3. Äldre personer ska kunna påverka och ha inflytande Arbeta med individuella genomförandeplaner som en central del i omvårdnadsarbetet: Samtliga enheter arbetar med genomförandeplaner. Utbildade dokumentations handledare finns på alla enheter och utbildning erbjuds kontinuerligt. Enheterna har börjat använda "Så här vill jag ha det", en broschyr som tydliggör varje enskild persons önskemål. Granskning av genomförandeplaner genomfördes i maj 2014 som en del i Socialstyrelsens Öppna Jämförelser. Personalen har under året arbetat med värdegrund och alla enheter har utbildade värdegrundsledare. Mått Status Utfall Mål 2014 Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner 60,00% 100,00% Fokusområde arbetssätt Måluppfyllelse: MÅL 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen Utveckla metoder för att arbeta med ständiga förbättringar: Bemanningsenheten kommer utvecklas för en mer effektiv hantering av rekrytering och bemanning. Fortsatt arbete med värdegrundsarbete. Förbättrat arbetsätt genom ledningssystemet Hypergene för kontroll på ekonomi och mål. Utveckla bemanningsenhetens uppdrag. Se över administrativa rutiner: Mäts på helår. Bemanningen ska lösa minst 97 % av alla korttidsvikariat under Tillgänglighet: Det är svårt att ha en hög tillgänglighet inom flera verksamheter inom vård och omsorg då det är omvårdnadspersonalen som själva svarar i telefon och mestadels är upptagna med just omvårdnadsarbete. Det är få verksamheter som har särskild administrativ personal som finns tillgänglig för att svara i telefon. Mätningarna visar att vi uppnår målet gällande tillgänglighet i att svara i telefon. Bemötande har förbättrats jämfört med föregående år. Aktivitet Status 1. Minst två förbättringar per enhet varje år klar Mått Status Utfall Mål 2014 Bemanningen ska lösa minst 97 % av alla korttidsvikariat under Effektivare administration VoO 97 % 97,00% Måluppfyllelse: MÅL 2. Bättre förutsättningar för ett gott och närvarande ledarskap Enhetschefer har en hög arbetsbelastning och har svårt att hinna vara närvarande ledare. Översyn av ledningsorganisation för en jämnare ansvarsfördelning.

98 Bilaga 2 Sida 8 av Teamledare kommer införas på enheterna som ett stöd för chefer och medarbetare. Satsningen "ett hållbart ledarskap" har startat under hösten där en del är ledningsgruppsutveckling som kommer pågå under Ytterligare en enhetschef för hemtjänsten har rekryterats för att förstärka ledarskapet. Geografiskt indelade ansvarsområden för enhetscheferna bidrar till bättre förutsättningar att kunna vara närvarande ledare. Enhetschefer ska ingå i något nätverk utanför den egna organisationen och ha en individuell utvecklingsplan: Flertalet av enhetscheferna ingår i något nätverk eller deltar i arbetsgrupper utanför kommunen i samverkan med andra kommuner. Det är bla FoU-grupper inom Fyrbodal, hemtjänstnätverk, ÄBIC etc. De flesta av enhetscheferna har genomgått nationell ledarskapsutbildning vid högskolan i Borås. Måluppfyllelse: MÅL 3. God kontroll av verksamhetens innehåll och kvalitet Rutiner och metoder utvecklas för att förbättra egenkontroller och kvalitetsuppföljningar. Mått Status Utfall Mål 2014 Minskade fall och läkemedels avvikelser jämfört med föreg år. Antalet fall och läkemedelsavvikelser har ökat med 30 % under Denna ökning stämmer ganska väl överens med den volymökning som skett under året inom sektorn varför någon faktisk ökning ej kan säkerställas. Dock kan ingen minskning påvisas vilket var målsättningen varför målet ej kan anses vara uppnått. Fokusområde medarbetare Måluppfyllelse: MÅL 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Heltidsuppdraget har startat inom några områden, kontinuerlig fortbildning och handledning sker efter behov. Flera utbildningsinsatser har skett under året för att stärka kompetens och kvalitet. Aktivitet Öka antalet medarbetare som är nöjda med sin sysselsättningsgrad (medarbetarenkät) Ingen medarbetarenkät är genomförd Status Ej påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Grundutbildning Specialist/vidareutbildning inom VoO 97 % Öka Omvårdnadslyftet och valideringsutbildning har bidragit till att de allra flesta personal inom VO har minst omvårdnadsutbildning. Andelen utbildade har ökat under perioden Personalen delger varandra om någon har varit på kurs/föreläsning. Flera har också gått utbildningen i Demens och psykologi på KOMVUX inom särskilda boenden. Inom sjuksköterskorna flera vidareutbildat/specialistutbildning inom omvårdnad, palliativ vård, förskrivningsrätt, inkontinens och distriktsköterska. Måluppfyllelse: MÅL 2. Minskad ohälsa Sjukfrånvaro (arbetad tid och sjuktimmar totalen, långtidssjukrivna samt kortidssjukskrivna) på vård och omsorg var år ,04% och är år ,91 %.

99 Bilaga 2 Sida 9 av De enheter som har högst sjukfrånvaro är Allégården och Hemtjänsten. Åtgärder är vidtagna för dessa enheter och kommer att ge effekt under Vidtagna åtgärder för personer med upprepad kortidfrånvaro är rehabiliteringsplan, eventuellt bedömningssamtal via företagshälsovården samt uppföljningar via samtal mellan chef och medarbetare. Företagshälsovården utreder och gör en kartläggning av orsaker samt ger förslag på åtgärder. Vid hög korttidsfrånvaro med diffusa frånvaroorsaker kräver arbetsgivaren in 1 dagsintyg. Utveckla det hälsofrämjande arbetet. Skapa förutsättningar för gemensam reflektion på arbetsplatserna: Vid långtidssjukfrånvaro startas en rehabiliteringsplan och till stöd finns personalenheten och företagshälsovården. Personalenheten har regelbundna avstämningsmöten med enhetscheferna för att identifiera orsaker och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Enhetscheferna har inte haft förutsättningar/tid att genomföra rehabutredningar fullt ut. Genomgångar och analys av sjukfrånvaron sker av varje enhet tillsammans med personalutvecklare minst två gånger per år. Flexibla arbetstidsmodeller: Ny arbetstidsmodell med individuellt schema har börjat införas på flera enheter. Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad: Uppdraget med att erbjuda anställda heltid och möjlighet att arbeta med önskad sysselsättningsgrad pågår. Mått Status Utfall Mål 2014 Hälsotal sjukfrånvaro, bättre än föregående år 8,91 % 9,04 % Fokusområde hållbart samhälle Måluppfyllelse: MÅL 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen Fler mötesplatser för äldre startas upp. Specialkompetens inom relevanta områden ska finnas inom samtliga hemtjänstgrupper. Måluppfyllelse: MÅL 2. Äldre har rätt till en trygg boendemiljö oavsett var man bor Enligt inriktningsbeslut i KS/KF kommer en utveckling av boende för äldre att starta. Tillgängligheten i ordinära bostadsbestånd kommer inventeras. Måluppfyllelse: MÅL 3. Förbättrad logistik för att minska bilkörning Bilkörningen har med all sannolikt ökat pga ökad volym inom hemtjänst, hemsjukvård och rehab där fler bilar har införskaffats. Organisationen inom hemtjänst och hemsjukvård har setts över för att minska bilkörning. Bärbara datorer i hemsjukvården. Cyklar används i större utträckning. Ingen mätning har gjorts. Mått Status Utfall Mål 2014 Genomsnitt antal körda mil i hemtjänst per månad - -

100 Bilaga 2 Sida 10 av Framtid Antalet äldre över 80 år i Munkedals kommun kommer öka under perioden och kommer sannolikt innebära ett ökat omsorgsbehov. Mycket tyder på att det också kommer bli svårare och förenat med stora kostnadsökningar att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Munkedal har stora pensionsavgångar de närmsta åren bland personalen inom äldreomsorgen. I det gap som uppstår kan välfärdsteknologi bidra till att frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter. En sund utveckling av välfärdsteknologi inom kommunens äldreomsorg är en viktig strategisk satsning i det förebyggande arbetet. Det är viktigt att arbetet med att förändra och utveckla boendestrukturen för äldre kommer igång för att klara framtidens behov. Eftersom övervägande av de som ansöker om särskilt boende är personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt är det angeläget att anpassa boendemiljö och bemanning efter dessa behov. Det ökade antalet ansökningar innebär att vi behöver arbeta i flera steg med att skapa fler boendeplatser. Vi behöver hantera det akuta behovet av platser men också jobba med en långsiktig plan. Det finns flera anledningar att satsa på ett hälsofrämjande arbete bland äldre. Äldre som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk löper ökad risk att drabbas av sjukdomar jämfört med äldre som inte är socialt isolerade. Genom att stärka samarbetet med det lokala föreningslivet och intresseorganisationer kan fler möjligheter till gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. Frivilliga insatser av och för äldre är ovärderliga för att stärka de sociala banden i närsamhället och motverka ensamhet. Den genomlysning som pågår av både hemtjänst och hemsjukvård är viktigt för att på olika sätt försöka hitta sätt att organisera och hitta åtgärder som kan bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet som erbjuder rätt stöd i rätt tid. I genomlysningen är det också viktigt att beakta personalens arbetssituation för att minska sjukfrånvaro och möjliggöra en framtida rekrytering. En verksamhet med god kvalitet och en väl fungerande arbetsmiljö kräver ett bra och närvarande ledarskap. Flera enhetschefer har en mycket hög arbetsbelastning och inga bra förutsättningar för att utöva sitt ledarskap på ett bra sätt. Att satsa på bättre förutsättningar för chefer kan bidra till bättre kvalitet, bättre arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader. I samband med att det analoga telenätet är på väg att släckas ned har vi redan idag svårigheter att erbjuda säkra trygghetslarm. En upphandling av digitala trygghetslarm kommer ske tillsammans med flera andra kommuner och är en omfattande och samhällsviktig satsning och som ställer stora krav på fungerande teknik och en säker hantering.

101 Bilaga 2 Sida 11 av Övriga nyckeltal Beviljad hemtjänst över tid Beviljade timmar Timmar/månad Antal personer Motsvarar ungefärligt personalbehov åa åa åa åa *Personalbehovet inkluderar delegerad HSL och kringtid med sammanlagt 40% på den beviljade hemtjänsttiden. Vård och omsorg, verksamhetsstatistik Särskilt boende Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,20 % 4,20 % - senare Antal platser särskilda boende Varav vård och omsorgsboende Varav vård och omsorgsboende - demens Täthet personal per plats -Vård och omsorgsboende - demens 0,64 0,67 0,68 -Vård och omsorgsboende 0,51 0,54 0,58 -Korttidsenhet, Violen 0,64 0,54 0,58 -Korttidsplatser, Dinglegården 0,51 0,51 0,49 -Natt varierar mellan 0,11-0,23 0,14 0,14 0,15 Kostnad per brukare (KPB) Medel 2013 Kostnad/dygn särskilt boende (kr) Beläggning genomsnitt särskilt boende (källa:kpb) 94 % 96% Allegården 96 % 98% Ekebacken 98 % 99% Dingle 100 % 99% Hedekas 81 % 97% Hällevadsholm 96 % 86% *Violen har under 2014 haft överbeläggning vilket påverkar tätheten. Eget boende Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ord-boende (%) 7,30 % 6,60 % senare Korttidsplatser (eget boende) Personer med beviljad hemtjänst 1 okt Antal beviljade timmar i hemtjänst

102 Bilaga 2 Sida 12 av Vård och omsorg, kostnad per brukare (KPB) Medel 2013 KPB, Kostnad/beviljad hemtjänsttimma (kr) Vård och omsorg, KKIK mått särskilt boende År 2012 År 2013 År 2014 Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? (%) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? (kr) Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (%) Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. (dagar) Vård och omsorg, KKIK mått hemtjänst År 2012 År 2013 År 2014 Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? (vårdare) Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (%) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? (kr) Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (%) Dessa mått ingår i KKIK mätningen. Varje resultat markeras med en färg för att visa hur Munkedals resultat står sig i förhållande till de andra 200 kommunerna i undersökningen. Det här betyder färgerna Bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Sämsta gruppen

103 Bilaga 2 Sida 13 av Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni, samt webb inom Äldreomsorg Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga och får ett gott bemötande.(%) Tillgänglighet God/medelgod Svar på frågan God/medel god Information God/medelgod Engagemang God/medelgod Bemötande God/medelgod Äldreomsorg % -telefon Äldreomsorg % -telefon Äldreomsorg % -telefon Äldreomsorg % -telefon Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post och får svar inom två arbetsdagar % Svarstider e- post inom 2 dygn Med komplett svar Avsändare Uppgifter i e-post tex namn,befattning,förvalt ning,kommun, adress,tel, mail,hemsida Svarskvalitet Mer med merinfo: än bara svar på fråga. Hänvisning till hemsida, tips, länkar mm** Äldreomsorg % Äldreomsorg % Äldreomsorg % *6 st skickades till Äldreomsorgen. Alla besvarades inte inom 2 arbetsdagar. **Avsändaren representerar kommunen i varje som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar. Många svarar med namn och förvaltning. (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras) Kommentar: Det är svårt att inom flera av äldreomsorgens verksamheter att hålla en hög tillgänglighet. Det är ofta samma personal som jobbar med direkt omvårdnadsarbete som också svarar i telefon, tex på en äldreboendeavdelning. Webbgranskning KKIK mått per område År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Riket 2014 Äldreomsorg Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga

104 Bilaga 2 Sida 14 av måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL (Information till alla). Munkedals äldreomsorgs hemsida är informationsrik. För att kunna få 100 % så ska man kunna på webben simulera beräkning av prel. avgift för äldreomsorg. Nöjdhet År 2011 År 2012 År 2013 Nöjd Medborgar-Index - Äldreomsorg Medborgarnas bedömning av kommunens äldreomsorg, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar. Mätningen görs vartannat år. 5.7 Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Sjukfrånvaro 8,91 9,14 Sjukfrånvaro (arbetad tid och sjuktimmar totalen, långtidssjukrivna samt kortidssjukskrivna) inom vård och omsorg har minskat något från föregående år men vissa enheter har fortfarande mycket hög sjukfrånvaro. De enheter som har högst sjukfrånvaro är Allégården och Hemtjänsten. Åtgärder är vidtagna för dessa enheter och kommer att ge effekt under Vidtagna åtgärder för personer med upprepad kortidfrånvaro är rehabiliteringsplan, eventuellt bedömningssamtal via företagshälsovården samt uppföljningar via samtal mellan chef och medarbetare. Företagshälsovården utreder och gör en kartläggning av orsaker samt ger förslag på åtgärder. Vid hög korttidsfrånvaro med diffusa frånvaroorsaker kräver arbetsgivaren in förstadagsdagsintyg. Vid långtidssjukfrånvaro startas en rehabiliteringsplan och till stöd finns personalenheten och företagshälsovården. Personalenheten har regelbundna avstämningsmöten med enhetscheferna för att identifiera orsaker och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron Arbetsmiljö Enhetscheferna har stora verksamheter med många medarbetare som gör det svårt att hinna med personal och arbetsmiljöarbetet. För övrigt arbetar alla enheter enligt samverkansavtalet med återkommande samverkan, APT och medarbetarsamtal. Arbetsbelastningen är hög i flera verksamheter och några enheter har under året haft extra stödinsatser från hälsobolaget. Att se över resurser, organisation och arbetssituation pågår inom hemtjänst och hemsjukvård där arbetsbelastningen har varit som allra störst. Även enhetschefernas förutsättningar och arbetssituation måste ses över och förbättras. I februari 2014 fick alla chefer en grundläggande utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete. Under våren 2015 kommer speciella satsningar göras för uppdatering av det systematiska arbetsmiljöarbetet för alla chefer inom vård och omsorg samt en utbildning om Det angelägna samtalet för att underlätta kommunikationen i de svåra samtalssituationerna. Arbetsmiljöberättelse redovisas i KS, Dnr KS

105 Bilaga 2 Sida 15 av Jämställdhet Behov finns av utbildning inom hela jämställdhets/diskrimineringslagstiftning området. Utbildning planeras att genomföras Det finns idag ett fåtal manliga anställda inom vård och omsorg. Det jämställdhetsarbete som skett är att så långt det är möjligt kunna anpassa schema och arbetstider för ensamstående småbarnsföräldrar Intern kontroll Inom vård och omsorg har följande områden granskats. Hantering av privata medel: Kontroll av hantering av kassabok, kvittohantering, samt avstämningsrutiner i särskilda boende inom VO och LSS fungerar. Inom VO fungerar kontrollområdet men behöver utvecklas. Åtgärder: Utbildning för chefer och baspersonal. Säkra nyckelhanteringen genom inköp av säkra nyckelskåp. Avgiftshanteringen: Granskning har utförts av kommunens dokument som rör taxor, avgifter samt interna rutiner kring debitering inom VO. Det som granskats är vid vilket datum beslutet verkställts i verksamhetssystemet, om detta datum överensstämde med inflyttning på särskilt boende samt om en korrekt debitering av hyra, måltid och omvårdnadsavgift utförts nästkommande månad samt innevarande månad. Kontrollområdet fungerar. Lokala samverkansavtalet: Granskning av hur APT, medarbetarsamtal, lönesamtal och lokal samverkan sker inom hela VO. Sammantaget fungerar detta bra men kopplingen mellan individuell prestation och verksamhetens mål vid medarbetaroch lönesamtal bör bli tydligare. Det bör upprättas avtal om att likställa APT och LOKSAM där ingen lokal facklig representant finns Kvalitetsredovisning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren (HSL) och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Inom vård och omsorg i Munkedals kommun pågår ett utvecklingsarbete för att kunna förbättra och säkra kvaliteten så kommunen kan erbjuda vård och omsorgsinsatser av god kvalitet. Värdegrundsarbete pågår och alla enheter har utbildade värdegrundsledare som tillsammans med övriga arbetskamrater arbetar med bla bemötandefrågor. Riskbedömningar, uppföljningar samt åtgärdsplaner görs tillsammans i team med olika professioner. Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för bli så heltäckande som möjligt. Kvalitetsberättelsen för vård och omsorg för 2014 redovisas i KS, Dnr KS Ständiga förbättringar Att arbeta med förbättringar är ett ständigt pågående arbete inom vård- och omsorg. Som en del i att lyfta fram förbättringsåtgärder ska alla enheter redovisa minst två förbättringar varje år. Några exempel utav många redovisas här. Flera samarbeten mellan personalavdelning, enhetschefer och företagshälsovård har gjorts för att minska sjukfrånvaron. Heltidsuppdraget har startat med några pilotgrupper inom vård- och omsorg. Nytt arbetstidsavtal är förhandlat som bla kommer innebära individuella scheman. En ny geografiskt indelad organisation där enhetschef kommer vara ansvarig för både hemtjänst och boende i kommundelen som ska bidra till bättre samordning och resursutnyttjande inom området.

106 Bilaga 2 Sida 16 av Inom hemtjänsten har nytt arbetssätt påbörjats i vissa områden som ska leda till ökad delaktighet hos personalen, bättre kontinuitet och ökat inflytande för de äldre. Phoniro nyckelfri hemtjänst har införts. Genom ehälsoprojekt har nattillsyn via webbkamera införts som ett försök. IT-café för äldre har startat i samarbete med biblotek och AME. IT-coacher utbildas. Nya larm installerade på särskilda boenden. Hotellås installerade på Allégårdens demensboende för att minska oro. Under året har flera enheter på olika sätt försökt att förbättra aktivitetsutbudet för de boende. Tex har Ekebacken startat en arbetsgrupp som är inriktad på att planera för både social tid och sociala aktiviteter. Aktiviteterna kan utföras både enskilt och/eller i grupp. Det kan handla om samtal, högläsning, bio med önskefilmer, frågesport, olika pyssel till storhelger, utflykter, fester, promenader m.m. På äldreboenden har det infört pedagogisk lunch där personal äter tillsammans med de äldre vilket haft god effekt på våra vårdtagare. De äter bättre och tycker att det är trevligt med sällskap. Det har börjat köpa in fetare mer näringstäta livsmedel (ex. yoghurt) på säbo för att försöka minska användandet av näringsdrycker. Kvälls- och nattmål erbjuds för att minska nattfastan. Det har på olika sätt arbetats med att förbättra boendemiljön för demenssjuka för att skapa en mer harmonisk och lugn atmosfär.

107 Bilaga 2 Sida 1 av Sektor Stöd 6.1 Verksamhetsbeskrivning Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra. 6.2 Viktiga händelser Fortsatt ökning av barnavårdsanmälningar inom IFO. Vid årets slut stannade det vid 275 stycken anmälningar. Med anledning av detta så har det varit en väldigt hög arbetsbelastning på enheten. Ensamkommande barn och ungdomar har ökat kraftigt under året pga oroligheter i omvärlden. Avtal med migrationsverket har skrivits upp flera gånger under året. Integration för övrigt har ökat vilket föranledd sektorn att tillsätta mer resurser till integrationsarbetet i kommunen. Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar har ökat dramatiskt under sommaren och hösten pga kriget i Syrien. Upphandling av modulboende har inletts under vintern då kommunen inte har tillräckligt stora lokaler/och uppfyller ej kraven för HVB boende för att bedriva sådan verksamhet. Höga sjukskrivningstal inom sektorn. Långtidssjukskrivningar i ledningsgruppen under året som påverkat organisationens styrning och ledning. Analysarbete pågår inom sektorn gällande höga sjukskrivningstal. Ett antal lagändringar under året som påverkat våra verksamheter. Genomlysning av sektorn via en extern konsult. Rapport kommer vara klar i slutet på januari och redovisas därefter. Fullmäktige beredning tillsatt under året för att genomlysa Sektorn. 6.3 Ekonomi Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Sektor Stöd Utfall 2014 Årsbudget 2014 Resultat 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 35,9 31,0 4,9 31,1 26,0 Verksamhetens kostnader -126,8-107,7-19,1-114,4-93,3 Nettokostnader -90,9-76,7-14,2-83,3-67,3 Kommunbidrag 76,8 76,8 0,0 80,0 64,0 Resultat efter kommunbidrag -14,1 0,1-14,2-3,3-3,4 Kapitalkostnader -0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 Årets resultat -14,2 0,0-14,2-3,4-3,4 Kommentar: Sektor stöd redovisar ett resultat på -14,2 mnkr år Sammanställning av Sektor Stöds verksamheter (mnkr) Enhet Resultat 2014 Resultat 2013 Sektorchef Stöd -0,9-0,2 IFO -11,7-3,4

108 Bilaga 2 Sida 2 av Personlig assistans & kontaktperson -0,5 1,7 Psykiatri & LSS-boende 0,2-0,5 Flykting & PUT-boende 1,3 0 LSS-boende och annan LSS-verksamhet -2,9-1,8 AME 0,3 0,8 Sektor Stöd totalt -14,2-3,4 Kommentar: Underskottet beror i första hand på ökade kostnader för arbetet med barn och unga. Framför allt är det placeringar av fler barn och unga både i familjehem och på institution (totalt miljoner kronor) som påverkar resultatet negativt samt köp av konsulttjänst för att kunna handlägga den höga inströmningen av orosanmälningar enligt gällande lagstiftning och alltmer skärpta föreskrifter. Även kostnaden för öppna insatser för barn och unga visar ett underskott med -978 tusen kronor. Här visste vi inför 2014 att budgeten inte skulle räcka till eftersom vi inte erhöll utökad budget i den nivå som behovet var. Kostnaderna för placeringar av vuxna missbrukare visar ett underskott med -590 tkr, då vi har haft fler placeringar än budgeterat under året. Kostnader för försörjningsstödet under året ligger ungefär i nivå med 2013 års kostnader, men resultatet är ett underskott 955 tkr eftersom budgeten minskades inför Samtliga dessa poster ovan är lagstyrda och mycket svåra att budgetera då det är svårt att förutse behoven och vi har inte rätt att säga nej till insatser om behov finns. Vi kan heller inte avvakta med att verkställa beslut. Antalet orosanmälningar avseende barn och unga ökar konstant vilket också leder till ett ökat behov av insatser för de mest utsatta barnen. Sektorn visar även underskott på köpta platser gruppboende LSS-kommunens boende är fullbelagda varför det är tvunget att köpa plats externt. Sektorn visar även underskott på korttidsplatser då kommunen idag inte har ngt eget boende för denna verksamhet. En volymökning av antal brukare har skett under året. Denna verksamhet är svår att prognosticera då det är svårt att förutse behoven och antal ärende. Kommunen måste verkställa besluten för att inte riskera vite. Vissa egna boende inom LSS visar minusresultat pga av ökande vårdbehov från den enskilde. Utredningsarbete har påbörjats inom sektorn i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen Intäkts- och kostnadsutveckling Intäktsredovisning (mnkr) Intäktsutveckling Externa intäkter 34,7 30,4 25,8 - Taxor och avgifter 0,3 0,1 0,1 - Bidrag 30,2 24,2 22,0 - Övriga intäkter 4,2 6,1 3,6 Interna intäkter 1,2 0,7 0,2 Kommunbidrag 76,8 80,0 64,0 Intäktsutveckling 112,7 111,1 89,9

109 Bilaga 2 Sida 3 av totalt Kommentar: De externa intäkterna har ökat mellan Intäktsökningen av externa bidrag består till största del utav ökning av statsbidrag från Migrationsverket samt arbetsförmedlingen. Ökningen mellan beror främst på organisationsförändring, då arbetsmarknadsenheten ingår i Sektor Stöd from Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling Bidrag -15,5-14,3-14,6 Köp av huvudverksamhet -32,7-23,4-19,7 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -70,9-70,6-54,7 Lokal- och markhyror -1,0-0,7-0,5 Bränsle, energi, vatten -0,1 0,0 0,0 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -1,6-1,5-1,0 Konsultkostnader -1,8-0,6-0,5 Kapitalkostnader -0,1-0,1-0,1 Övriga kostnader -3,3-3,3-2,3 Kostnadsutveckling totalt -127,0-114,5-93,4 Kommentar: Mellan har kostnaderna ökat med 12,5 mnkr. 90 % utav ökningen består av köp av huvudverksamhet. Vi ser att det är främst inom områdena Individ och familjeomsorgen samt köpta platser LSS där ökningen skett. Bidrag har ökat mellan , bla utbetald ek. bistånd, ersättning till försäkringskassan för pers. assistans samt övriga bidrag till enskilda. Lokal- och markhyror har ökat mellan , främst inom området integration och Put-boende. Mellan år har konsultkostnaderna ökat, vilket beror bla på ökade konsultkostnader inom IFO. Vad gäller personalkostnader har inte de ökat 0,3 mnkr mellan Att ökningen inte är större beror på att det skedde omorganisering av resursteamet till barn och utbildning. Omorganiseringar mellan av delar utav omsorgskontoret gör att personalkostnaderna ökat så pass mycket Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Projekt Redovisning 2014 Budget 2014 Resultatöverföring Årsbudget 2014 Kommentar: Sektor stöd har använt årsbudgeten på 0,1 mnkr till inköp av inventarier till nya lokaler. Avvikelse mot årsbudget Gem inventarier 0,1 0,1 0 0,1 0,0 Summa 0,1 0,1 0 0,1 0,0 Kommentar: Sektorns underskott beror på volymökningar dvs ett antal fler kommuninvånare har sökt hjälp och blivit beviljade insatser via SOL eller LSS i form av köpta platser då kommunen inte har kunnat verkställa dessa beslut på hemmaplan. Kommunen har också verkställt beslut via tvångslagstiftningar såsom LVU och LVM. Vid LVU och LVM beslut så är det förvaltningsdomstol som fattar

110 Bilaga 2 Sida 4 av beslut. Sektorn har inlett ett utredningsarbete i syfte att kunna verkställa fler beslut på hemmaplan och då inom lagrummen SoL och LSS. Sektorn har också lagt fram ett mer långsiktigt åtgärdsprogram som presenterats i kommunfullmäktige under hösten Sektorn har höga sjukskrivningskostnader och där har det också inletts ett analysarbete för att få en djupare förklaring till orsakerna. Handlings/åtgärdsplaner har påbörjats för alla enheter med hög sjukfrånvaro och effekt bör kunna ses under första halvåret Utredningsarbete pågår inom LSS i syfta att kunna bedriva mer vård på hemmaplan. 6.4 Måluppfyllelse Måluppfyllelse Styrkort Stöd jan-dec Fokusområde ekonomi Måluppfyllelse: MÅL 1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, som över tid ger ökat handlingsutrymme Fokus boende LSS/personlig assistans: Underskott inom LSS köpta platser både vuxna och korttidplatser. Anledning till detta är ökande behov inom målgruppen samt att det i dagsläget är fullbelagd på alla gruppboende i kommunen. Sektorn har påbörjat arbete med att finna lösningar på verkställighet av gruppboendeplatser på hemmaplan. Vissa gruppboende underskott pga. av enskilda individers ökande behov av omvårdnad. Genomlysning av dessa boende har påbörjats och beräknas vara klar till juni Sektorn har påbörjat arbete med att finna en lösning på att bedriva korttidsverksamhet på hemmaplan. Tyvärr har sektorn ännu inte hittat ngn lämplig lokal för detta ändamål. Sektorn har under året analyserat LSS verksamheten via extern konsult (KPB) och det analysarbetet kommer fortgå under Fokus institutionskostnader: IFO höga kostnader på köpta platser barn och unga pga. ökande behov inom målgruppen. Familjehemsplaceringar har ökat under året. Extern konsult har genomlyst IFO och resultat kommer presenteras i januari Sektorn har presenterat långsiktiga åtgärder för att dämpa kostnadsutfallet avseende barn och ungdomar och dessa åtgärder har sanktionerats i kommunfullmäktige. IFO arbetar med att utöka insatser för familjer på hemmaplan för att på sikt minska kostnader av köpta insatser. På sikt är målet även att genom ett intensifierat samarbete med verksamheter som möter de små barnen kunna komma in tidigare i familjer för att kunna förebygga ev. senare placeringar. Fokus försörjningsstöd: I arbetet med försörjningsstöd prioriteras arbetet med ungdomar för att förebygga ett långvarigt socialbidragsberoende, vilket vi sett mycket goda resultat av de senaste åren med minskat försörjningsstöd för målgruppen. Vi har också intensifierat arbetet med personer som erhållit bistånd 10 månader eller mer, vilket vi också sett resultat av under året genom ökade intäkter i form av retroaktiva utbetalningar från Försäkringskassan. Detta arbete kommer att fortgå under 2015 med ännu mer fokus på personer som långvarigt uppbär försörjningsstöd (10 månader eller mer). Dialog pågår med Försäkringskassa och Arbetsförmedling i syfte att hitta en bra modell för detta arbete i Munkedal. Sektorn har höga sjuklönekostnader. Analysarbete kring detta har påbörjats. Mått Status Utfall Mål 2014 Kostnad per dygn gruppbostad LSS kr kr

111 Bilaga 2 Sida 5 av Kostnad per dygn i servicebostad LSS kr kr Kostnad per timme personlig assistans SFB egen regi 107 kr 103 kr Kostnad per dag daglig verksamhet LSS 541 kr 516 kr Försörjningsstöd per invånare 753 kr 775 kr Andel av kommunens totala kostnader 19,1 % 16,02% Beviljade timmar SOL boendestöd Försörjningsstöd kostnad per år (mnkr) 7,7 mnkr 7,1mnkr Nettokostnaden för försörjningsstöd har ökat jämfört med föregående år och trenden visar på högre försörjningsstöd/inv för Kostnad per timme eller dygn ökar varje år pga uppräkning av löner. Fokusområde kund/brukare Måluppfyllelse: MÅL 3. Öka arbetsmarknad/sysselsättning till de som uppbär försörjningsstöd Den relativa arbetslösheten för ungdomar och övriga vuxna i Munkedal ligger idag under rikssnittet och i VG regionen, vilket får ses som positivt. Kommunen har ett aktivt och bra samarbete med den lokala arbetsförmedlingen. Däremot så är trenden i Sverige och regionen att det ökar för utsatta grupper, personer med funktionsnedsättning, arbetslösa år samt utomeuropeiska födda. Bedömningen är att det ser likadant ut på lokalnivå. Arbetet med dessa grupper behöver intensifieras men här är kommunen beroende av mer övergripande åtgärder/insatser från regeringen. I kommunen har arbetslivsinriktad rehabilitering varit en given inriktning i samverkan gällande deltagare som har ett försörjningsstöd. Den som har ett behov kan genom samverkan mellan AME, IFO och AF erbjudas möjlighet att delta i insatser som är rehabiliterande, vägledande och utredande. Rehabiliteringen avser att utveckla deltagarens resurser och möjligheter till arbete genom att bedöma deltagarens behov, arbetsförutsättningar, kompetens och arbetsförmåga. Under 2014 har 42 deltagare som uppbär försörjningsstöd har varit föremål för någon form av praktik vid AME. Den största målgruppen är mellan år med en viss övervikt på män. AME har även ett avtal med Arbetsförmedlingen där totalt 27 arbetssökande varit inskrivna under året. De arbetssökande bedöms ha någon arbetsnedsättning eller under en tid varit borta från arbetsmarknaden. Här har det varit övervägande män som varit inskrivna och ålderfördelningen har varit jämnt fördelat mellan år. I samverkan har även 12 bidragsanställningar skapats. Aktivitet Ökad andel i praktikplats Status Färdig Mått Status Utfall Mål 2014 Minska andelen öppet arbetslösa år. * 6,6 % 9,9 % Minska andelen öppet arbetslösa år.* 5,1 % 6,2 %

112 Bilaga 2 Sida 6 av Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd** 17,9 % 20,50 % Källa *: Arbetslösstatistik. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd** Måluppfyllelse: MÅL 4. Minska antalet barn med psykiskt och fysisk ohälsa Fokus på barn och ungdomar Sektorn har idag ett flertal enheter som har ett förebyggande uppdrag. Familjeförskola, Stödteam, Ungdomsmottagning, familjebehandlingsteam och beroendemottagning. Enheterna arbetar på verksamhetsnivå och individnivå i det förebyggande arbetet i kommunen. Sektorn arbetar på strategisk nivå avseende samverkan med BUP, Skola, vårdcentral, Polis, barnhab, vuxen psyk. Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts under året: Utbildning av skolpersonal(icdp), Föräldrautbildning (COPE) har genomförts under hösten med en föräldragrupp. Nätverksledare har utbildats under hösten. Sektorn representeras också i Konradgruppen som arbetar strategiskt med drog/alkohol förebyggande arbete i kommunen. Mått Status Utfall Mål 2014 Unga med ekonomiskt bistånd 7,2 % 8 % Ekonomiskt utsatta barn 0-19 år Inte mätt 4,3 % Barn som når målen i åk 9 75,6 % 73, % Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämfört med föreg.år Aktivitet Webbgranskning av vår egen hemsida utifrån öppna insatser Status Färdig Extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Inom handikapp och IFO ligger Munkedal bra till jämfört riket. Dock finns alltid förbättringsområden, tex inom handikappomsorgen kan man förbättra resultat om det finns möjlighet att ansöka om färdtjänst och parkeringstillstånd på webben och kan se resultatjämförelser inom kommunen. Fokusområde arbetssätt Måluppfyllelse: MÅL 1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen Sektorn har idag höga sjukskrivningstal inom ledning och vissa enheter. Sektorn har satt igång ett långsiktig strategiskt arbete kring dessa frågor på respektive enhet med hjälp av personalavd. När det gäller implementeringen av magna cura och dess verksamhetsystem så har en styrgrupp tillsatts i både Munkedal och med våra samarbetsparter Sotenäs och Lysekil. Dessa grupper skall styra det fortsatta arbetet med implementeringen av Magna Cura. Sektorn har fått klart med resursförstärkning avseende utredning/utvecklingsfrågor under december månad. Syftet med resursen är bland annat att driva utvecklingsfrågor inom sektorn och då bland annat få till effektivare administrativa processer inom sektorn.

113 Bilaga 2 Sida 7 av Fokus handläggning/arbetsledning IFO: IFO samlat administration avseende avtal för familjehem och kontaktpersoner på en administrativ tjänst för att effektivisera den processen som tidigare utfördes av samtliga socialsekreterare. Detsamma gäller att säkerställa processen i budgetprognosarbetet där ekonom, enhetschef och administratör utarbetat en ny modell för att säkra upp prognosarbetet. Under året har IFO omorganiserat i familjegruppen och har nu en avsatt socialsekreterare som tar emot alla samtal och orosanmälningar avseende barn som far illa. Till den tjänsten finns en jourtelefon kopplad som alltid är bemannad dagtid av socialsekreterare där samtal kring oro för barn tas emot. Aktivitet Mätning av chefernas medarbetartid Status Ej påbörjad Mått Status Utfall Mål 2014 Väntetid nybesök ekonomiskt bistånd (dagar) - 2 Handläggningstid ekonomisk bistånd 7,5 8 Källa: Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd. Handläggning: Egen undersökning i kommunen. Redovisas i bokslut. Målet avseende väntetid för att få en tid för att ansöka om försörjningsstöd är max två veckor, vilket vi uppnår gott och väl. Genomsnittstiden kan inte räknas ut i vårt datasystem, men vi för detta manuellt och väntetiden har legat mellan 1-2 veckor under hela Vid akuta behov har man kunnat få tid snabbare, ibland samma dag. En del är dock ute i god tid och önskar inte tid förrän längre fram i tiden. Fokusområde medarbetare Måluppfyllelse: MÅL 1. Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Höga sjukskrivningskostnader inom sektorn. Analysarbete har påbörjats för att sänka dessa kostnader. Hög arbetsbelastning inom IFO och biståndsenhet pga sjukskrivningar och ökande ärendemängd. Rekrytering av handläggare har påbörjats under året. Ledningsgruppen inom sektorn har haft långa sjukskrivningar vilket medfört att kontinuiteten i arbetsledning inte har varit optimalt som i sin tur har påverkat verksamheterna inom organisationen. Sjukfrånvaro: Höga sjukskrivningstal på vissa enheter. Sektorn använder den personalvård som finns att tillgå. Handledning i vissa grupper för att stärka arbetsgrupperna. Förbättrad organisation Pågår flera arbeten kring att förbättra organisationen och då kan nämnas avgiftshantering, kostnad per brukare inom LSS, administrativa arbetsuppgifter inom sektorn har fördelats om och handläggare har fått nya uppdrag. Medarbetarenkät: Ingen medarbetarenkät har genomförts under året. Vi ser att sektorn har ett stort arbete att göra utifrån de höga sjukskrivningstal som är idag och vår bedömning är att en del av detta handlar om arbetsmiljön. Sektorn kommer dock arbeta aktivt med dessa frågor under hösten tillsammans med personalkontoret då ambitionen måste vara att våra medarbetare är friska och trivs på sitt arbete. Vi kommer också arbeta med strategiska frågor kring personalförsörjning/rekrytering tillsammans med personal-kontoret. Sektorn arbetar med frågan men detta arbete får ses som långsiktigt.

114 Bilaga 2 Sida 8 av Aktivitet Medarbetarenkät resultat i jämförelse med föregående Status Ej genomförd i kommunen Mått Status Utfall Mål 2014 Utbildningstimmar per år Sjukfrånvaro Stöd 7,98% 7,56% Fokusområde hållbart samhälle Måluppfyllelse: Mål 1. Verka för en trygg boendemiljö för målgruppen inom området Medverka i planering av trygg boendemiljö både i det enskilda hemmet och i bostadsförsörjningsplaneringen i sort. Inom våra gruppboende inom LSS så har vi under året installerat nya larm vilket förhoppningsvis kommer verka för en trygg boendemiljö. Sektorn har också i vissa fall genomfört individuella anpassningar i boendemiljön i syfte att ge den enskilde en tryggare tillvaro. Sektorn har också uppgraderat personallarm vilket också skall öka kvalité och säkerhet på våra boende. Sektorn har också satsat på specialist insatser i vissa boende i syfte att stärka personalgrupper i arbetet att ge en trygg och säker omvårdnad för den enskilde. Utredning påbörjats under hösten inom LSS där syftet är att se över boendestrukturen i kommunen. Upphandling av digitala trygghetslarm har påbörjats under året. Gemensam upphandling via 4-bodals kommunförbund. 6.5 Framtid Det ökande antalet barnavårdsanmälningarna är oroande och Sektorn jobbar naturligtvis med frågan kontinuerligt. Frågan är dock större än bara ur ett lokalt perspektiv då trenden ser likadan ut i hela Sverige. Regeringen har eller kommer att tillsätta en nationell samordnare för att titta på denna fråga ur ett Sverigeperspektiv. Konflikterna i omvärlden påverkar naturligtvis kommunen utifrån tillströmningen av flyktingar som söker asyl i kommunen. Migrationsverket bedömer att flyktingtillströmningen kommer att öka under vilket naturligtvis kommer sätta välfärdssamhället på prov i många delar såsom arbete, utbildning och bostad. Vi ser att de övergripande myndigheterna organiserar om, till exempel arbetsförmedling och polis. Här vet vi inte idag hur det kommer påverka oss. Vår bedömning är dock att den lokala förankringen/samverkan trots allt kommer fortgå på ett bra sätt men under andra former. IT utvecklingen går fort fram och där är vår bedömning att de IT-tekniska hjälpmedlen är viktiga för att kommunen skall kunna arbeta på ett mer kostnadseffektivt sätt och vi ser också att samverkan med andra kommuner blir mer och mer viktig för att kommunen skall kunna upprätthålla en hög fullgod servicenivå till alla kommuninvånare. På lokal nivå har ett åtgärdsprogram sjösatts under hösten. Syftet med åtgärdspaketet är att på lång sikt kunna minska ohälsotalen kring familjer/föräldrar/barn och ungdomar i kommunen och utifrån detta dämpa /minska kostnaderna för kommunen.

115 Bilaga 2 Sida 9 av Stort behov av ett nära arbetsledarskap på våra enheter. Saknas idag kontinuitet i metodutveckling och uppföljning av nya arbetssätt. Stort behov av vidareutbildning av vår baspersonal inom LSS då utbildningsnivån är förhållandevis låg på vissa enheter. Vi ser också en framtida brist på kontorsutrymme och rum som är anpassade för samtal. Säkerhetsarbetet och servicen i forum behöver också ses över utifrån de incidenter som har skett på olika myndigheter i Sverige och närområdet. Lagen om valfrihet bör också föras upp på agendan. Kommunen har inte haft några externa aktörer som verkställt beslut under Övriga nyckeltal IFO Försörjningsstöd Utbetalt försörjningsstöd (mnkr) 7,9 7,3 8,3 Försörjningsstöd netto inkl återbetalning (mnkr) 7,6 7,1 7,7 Totalt antal hushåll som erhållit bistånd Nettokostnad per hushåll (tkr) inkl återbetalning 37,8 36,6 37,6 Kostnad placeringar Kostnad placering barn (mnkr) 2,7 5,1 8,7 Antal barn med institutionsvård Antal dygn på institution Kostnad/dygn kr ex overheadkostnader Kostnad placering vuxna (mnkr) 1,5 0,8 1,8 Antal vuxna med institutionsvård 3 7 Antal dygn på institution Kostnad/dygn (kr) ex overheadkostnader Kostnad Familjehem barn (mnkr) 4,01 4,98 8,2 Antal familjehemsplaceringar (kommunen) Antal familjehemsplaceringar (köpt plats) Kostnad per brukare (KPB) Snitt 2013 KPB -kostnad/dygn i gruppbostad inkl HSL (kr) KPB -kostnad/dygn i gruppbostad (kr) externt KPB personlig ass. kommunal LSS (kr/timma) KPB personlig ass. extern LSS (kr/timma) KPB personlig ass. kommunal SFB (kr/timma) KPB personlig ass extern SFB (kr/timma) Serviceutbud inom LSS Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp/serviceboende? (%)

116 Bilaga 2 Sida 10 av Serviceutbudet visar vilka kvalitetsaspekter som finns inom LSS grupp/serviceboenden LSS insatser Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, (%) 0,59 0,59 - LSS Personlig assistent 9: SFB utförare kommunen SFB utförare i privat regi Summa SFB+ 9:2 lss totalt Antal utförda timmar SFB Ledsagare 9: Kontaktperson 9: Avlösare i hemmet 9: Korttidsvistelse utanför hemmet 9: Korttidstillsyn för barn över 12 år 9: Familjehem/bostad för barn och ungdom 9: Gruppboende Bostad vuxna därav antal gruppbostadsplatser 9: varav 2 köpta Boendestöd Antal beviljade timmar SOL boendestöd, verkställda timmar - med avdrag för frånvaro Kostnad per timme boendestöd (KPB) En enkätundersökning där personer som har boendestöd har svarat är genomförd Av den framgår att ca 90 % är nöjda eller mycket nöjda med insatsen. Det får anses som bra, eller väldigt bra med tanke på den komplexa målgrupp som verksamheten riktar sig emot.

117 Bilaga 2 Sida 11 av Tillgänglighet/servicemätning inom telefoni och och webb inom Handikappomsorgen Tillgängligheten via telefon är mycket låg inom handikappomsorgen Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga och får ett gott bemötande.(%) Tillgänglighet God/medelgod Svar på frågan God/medelgod Information God/medelgod Engagemang God/medelgod Bemötande God/medelgod Handikapp % -telefon Handikapp % -telefon Handikapp % -telefon Handikapp % -telefon Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post och får svar inom två arbetsdagar 100 % Svarstider e-post inom 2 dygn Med komplett svar Avsändare Svarskvalitet Uppgifter i e-post tex Mer med merinfo: än bara namn,befattning,förval svar på fråga. Hänvisning till tning,kommun, hemsida, tips, länkar mm** adress,tel, mail,hemsida Handikapp % Handikapp % Handikapp % * *6 st skickades till handikappomsorgen. Ett mail besvarades inte inom 2 arbetsdagar. **Avsändaren representerar kommunen i varje som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför oerhört viktigt. Avsändaren är ansiktet utåt och bör spegla den professionalism och det servicetänkande som ni vill skall förknippas med er kommun. Alla har inte använt sig av den förslagna enhetliga e-postsignatur som kommunen förespråkar. (2012 års mätning blev fel kan inte rapporteras) Kommentar: Finns idag en handläggare för LSS/Socialpsykiatri. Enheten har varit väldigt belastad under hösten/ kontroll perioden pga av sjukdom. Samma sak har varit kring ansvariga chefer inom funktionshinderområdet. Rutiner skall ses över samt en viss omorganisation av arbetsuppgifter skall göras. Webbgranskning KKIK mått per område År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Riket 2013 Individ och familjeomsorg Handikappomsorg Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida. Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Extern granskare går igenom

118 Bilaga 2 Sida 12 av kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Källa: SKL (Information till alla). Inom handikappomsorgen kan man förbättra resultat om det finns möjlighet att ansöka om färdtjänst och parkeringstillstånd på webben och kan se resultatjämförelser inom kommunen. Effektivitet Nöjdhet År 2011 År 2012 År 2013 Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer Medborgarnas bedömning av kommunens stöd för utsatta personer, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar. Mätningen görs varannat år. 6.7 Övrig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljö och jämställdhet) Ohälsotal Sjukfrånvaro 11,18% 7,56% Sjukfrånvaron inom sektorn är hög! Handlings/åtgärdsplaner har påbörjats för alla enheter med hög sjukfrånvaro och effekt bör kunna ses under första halvåret Målet för 2015 bör vara en minskning med 3-4 % Vidtagna åtgärder för personer med upprepad korttidsfrånvaro är ett första bedömningssamtal som kopplas till rehabiliteringsplan. Vid behov kräver arbetsgivaren in 1:a dagsintyg. Pågår en genomlysning av organisationen och stödåtgärder i ledarskapet Arbetsmiljö Ledningsgruppen har haft hög sjukfrånvaro varför styrning och ledning av vissa enheter inte har varit optimal. IFO handläggare och då speciellt i familjegrupp har haft en hög arbetsbelastning under hela året. Arbetsgivaren har haft en bra dialog med de fackliga företrädarna inom Vision och SSR. Arbetsgivaren har under året tagit hjälp av konsulter i syfte att avlasta ordinarie handläggare inom gruppen. Just nu pågår rekrytering av nya socialsekreterare. Integrations handläggare har varit hårt belastad utifrån ärendemängd Jämställdhet Sektor stöd arbetar utifrån jämställdhetspolicyn som finns i kommunen. Tyvärr har sektorn fram tills idag bara kunnat rekrytera en man till ledningsgruppen där målet är att ha en jämn könsfördelning avseende personal i ledande ställning. Finns flextidsavtal för tjänstemän/kvinnor inom vissa områden. Heltidsuppdraget pågår. Lönekartläggning pågår i syfte att undvika osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och är i sak en pågående process hela tiden Intern kontroll Internkontroll har redovisats och beslutats i KS 3 december Inventering och upprättande av ingångna avtal. Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas. Egenkontroll av socialdokumentation

119 Bilaga 2 Sida 13 av Kontrollområdet fungerar men behöver utvecklas. Följer inte den rutinen för hantering av privata medel på LSS boenden. Kontrollområde fungerar inte Inventering och utredning av fakturor från försäkringskassan inom LSS Kontrollområde fungerar Uppdatera rutin för granskning av avgifter Kontrollområde fungerar Kvalitetsredovisning Kvalitetsberättelse inom sektor Stöd redovisas i KS, Dnr KS Mål som sektor Stöd satte för 2014 var att kartlägga rutiner inom LSS boende och boendestöd. Målet har inte uppfyllts, kartläggningen har inte genomförts. Egenkontroll av socialdokumentation har redovisats i internkontroll. Målet uppfylls delvis. Hygienutbildning och egenkontroll av följsamhet till basala hygienrutiner har genomförts under året. Det har varit fem utbildningstillfällen och ett uppföljningstillfälle på hygienutbildningen. Det fanns behov av utbildning i hygienfrågor. Egenkontroll/observation av följsamheten att följa rutin för basal hygien uppfylls delvis. IFO har deltagit i utbildningsdag för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Sektor Stöd har samverkansmöte med primärvården och Capio psykiatri Gruppen har arbetat med handlingsplan som sträckt sig över Målen har delvis uppfyllts Socioekonomiskt bokslut Redovisas separat se Dnr KS Ständiga förbättringar Hitta ett internsystem för att hantera HSL uppdrag inom boendestödet. Att rena HSL uppdrag som ligger utanför biståndsbedömd boendestödsinsats utförs av boendestödet. Det medför en effektivitet i att kunna bruka boendestödsresurserna på ytterligare biståndsbedömda insatser. Samtidig som kommunen har färre fordon ute på vägarna vilket genererat bättre miljö och ekonomi. Ett planeringsystem som gör det möjligt att effektivisera varje insats och transport, samtidigt som det ökar närvaron av personal hos mottagare av insats. En bättre rättsäkerhet i och med dokumentation i kommunens verksamhetssystem, i stället för på papper. Att beslut och andra handlingar hanteras inom verksamhetssystemet. Förbättrad målstruktur. Att ha en person som ansvarar för återsökningar och den administration som är förenad med verksamheten. En tydligare arbetsstruktur mellan medarbetare. Framför allt arbetsledare och enhetschef. Under året har processen kring budgetuppföljning förbättrats i samarbete mellan enhetschef, ekonom och administratör. Under 2015 kommer detta

120 Bilaga 2 Sida 14 av förbättringsarbete fortgå, då det tyvärr stoppades upp på grund av enhetschefs och administratörens sjukskrivning under året. Inför 2015 har vi redan i januari påbörjat arbete med att förbättra processer i arbetet med statistikredovisning i första hand till SCB där det framkommit att flera felkällor och brister i processen leder till att felaktig statistik redovisas nationellt. Påbörjat arbete med analys av kostnader KPB för personlig assistans biståndsbedömt utifrån SFB och av Försäkringskassan. KPB arbete är en pågående process som startade Förbättra IT tillgängligheten för enheter i ytterområden. Diskussioner/planering tillsammans med IT enheten. Skriftliga rutiner för sjuk och semester har tagits fram för AME då personal arbetar ibland på delade tjänster för att täcka upp till heltid. Ett underlag för kompetensinventering har tagits fram för området Stöd och detta kommer att ligga som grund till en kommande investering vad gäller kompetenssatsningar inom verksamheterna. Ny rutin för att snabba på eventuella beslut och kompletteringar till Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, Pensionsmyndigheten etc. Ny rutin för återsökning av medel. Översatt information om samhälls- och kommunservice. Befintlig uppdateras.

121 121

122 122

123 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Slut- och delredovisning 2014 Slut- och delredovisningen avser följande projekt: - Utbyte PC/skrivare (anslag kr). Inköp av datorer etc finansieras med årlig avgift från nyttjaren. Belastar ej kapitalkostnaderna centralt. - Uppföljningssystem (anslag kr). Det databaserade uppföljningssystemet Hypergene har upphandlats och installerats under året. Systemet användes delvis för delårsboksluten april och augusti 2014 och kommer att användas för bokslut Vidareutveckling pågår. - Beläggning och broarbete (anslag kr). Tvärvägen, Bruksvägen och Östra Jonsängsvägen är vägar som förbättrats under året. - Detaljplaner (anslag kr). Planarbete har bedrivits på kommunal mark vid Gläborg, Håby södra och Fisketorps skola. - Expl Smedbergs ind omr etapp 3 (anslag kr). Smedbergsvägen har fått en toppbeläggning. - Strategisk fastighetsförvärv ( kr). Jordbruksmark på Gläborg har förvärvats och förts samman med tidigare inköpt mark. Hela planområdet är i kommunal ägo. - Ombyggnad kommunala fastigheter (anslag kr). Omläggning av tak på Hedekas skola, säkerhetshöjande åtgärder på Centrumskolan, Munkedalsskolan samt Kungshöjdens förskola och ombyggnad lokaler i Kommunhuset. - Fd Munkreklam AME (anslag kr). Ombyggnad av byggnaden för AMEverksamhet. Sprinkler har installerats för att höja säkerheten. - Åtgärder ishallen (anslag kr). Isolering av väggar i hallen, ny belysning och renoverade duschutrymmen. Åtgärderna syftar delvis till att sänka energiförbrukningen. - Energiåtgärder (anslag kr). Fönsterbyte på Hedekas skola, belysningsbyte i kommunhuset och fjärrvärmeinstallation. - Köp mark Skinnfälleröd/Gläborg (anslag kr). En markaffär vid Gläborg avslutades efter utdragen lantmäteriförrättning. - P-platser Munkedals centrum (anslag kr). Nya parkeringsplatser har iordningsställts i centrum, delvis som ersättning för byggnationen på postparkeringen. Sektor Barn- och utbildning: Årets investeringar är klassrumsinredningar som stolar och bänkar, kapprumsinredningar, laddstationer för elevdatorer och MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

124 sida inventarier till fritidsverksamheten samt investeringar enligt Arbetsmiljöverkets inspektion med handlingsplan för åtgärder. Sektor Vård och omsorg Inventarier Utbyte av gamla, trasiga möbler har gjorts under 2014 på äldreboenden och pågår fortfarande vid årets slut. Sektor Vård och omsorg/stöd Larm: Nya larm har installerats i samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen och LSS. Det krävs dock en del kompletteringar som inte blivit installerade under 2014 som kommer ske under våren Ekonomi Utbyte PC/skrivare: Anslag kostnader Underskott kr kr kr Uppföljningssystem: Anslag Kostnad Underskott kr kr kr Beläggning och broarbete: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Detaljplaner: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Expl Smedbergs ind omr etapp 2: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Strategiskt fastighetsförvärv: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Ombyggnader kommunala fastigheter: Anslag Kostnader Överskott kr kr 0 kr MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

125 sida Fd Munkreklam AME: Anslag Kostnad Underskott kr kr kr Åtgärder ishallen: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Energiåtgärder: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Köp mark Skinnfälleröd/Gläborg: Anslag Kostnader Underskott kr kr kr P-platser Munkedals Centrum: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr BOU Inventarier: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr VoO Inventarier: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr VoO/Stöd larm: Anslag Kostnader Överskott kr kr kr Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna slutredovisningarna Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Mattias Nygren Ekonom MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Organisationsnummer

126 sida Dnr KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Investeringsbudget 2015 Förvaltningen föreslår en justering av den antagna investeringsbudgeten för 2015 med att 0,3 mnkr flyttas från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden. Investering: Investeringsbudgeten på 0,3 mnkr för digitalt arkiv bygg förslås flyttas från kommunstyrelsen till byggnadsnämnd, då det avser arkiv inom Byggnadsnämnden. Det innebär att byggnadsnämndens investeringsbudget uppgår till 0,8 mnkr och kommunstyrelsen 39,2 mnkr, totalt 40 mnkr. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se ovan 4. Facklig samverkan enligt FAS ingen. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar fastställa omfördelning av investeringsramen budget 2015 mellan kommunstyrelsen och byggnadsnämnd. Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Mnkr Kommunstyrelsen Kommunchefs förfogande 2,1 1,4 0,0 0,0 Kommunledningskontor 4,6 7,0 1,65 0,45 Sektorn för Samhällsbyggnad 20,6 28,1* 65,6 37,0 Sektorn för VoO 1,3 0,9 0,8 0,4 Sektorn för Stöd 0,1 0,5 0,5 0,1 Sektorn för BoU 0,5 1,4 0,5 0,5 Bygg 0,0 0,8* 0,5 0,5 Totalt för kommunen 29,2 40,0 69,5 38,9 *Flytt av investeringsbudget Maria Strömberg Controller Ekonomienheten Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Ekonomienheten Beslutet expedieras till: Samtliga chefer, Controller, Verksamhetsutvecklare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

127 127

128 128 MUNKEDALS KOMMUN Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2014 Maria Länström Dnr: KS

129 129 Innehåll Sammanfattning... 2 Processer och rutiner... 3 Systematiskt förbättringsarbete... 4 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... 7 Dokumentation... 9 Hypergene

130 130 Sammanfattning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren (HSL) och den som bedriver socialtjänst (SoL) som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 3 kap. 1 ). Årligen bör det arbete som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten dokumenteras i en kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9 7kap. 1 ). Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet innehåller en struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Det är ett verktyg som vi måste ha för att kunna säkra kvaliteten. Ledningssystemet ska vara ett stöd för ledningen att göra verksamheten säker och för att rätt saker görs i rätt ordning och på rätt sätt. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalen görs delaktig i kvalitetsarbetet. Inom vård och omsorg i Munkedals kommun har ett omfattande utvecklingsarbete startat med att aktivt kunna förbättra och säkra kvaliteten för att erbjuda insatser av god kvalitet till de människor som behöver vård, omsorg och stöd. Genom att arbeta mer strukturerat och systematiskt med att följa upp och utvärdera verksamheten kan vi identifiera förbättringsområden och/eller visa på att det vi gör är det rätta. Ledningssystemet kommer succesivt att utvecklas för att bli så heltäckande som möjligt. Detta kommer även vägas in i kommunens övergripande mål- och kvalitetsarbete. 2

131 131 Processer och rutiner Översyn av befintliga rutiner Under 2014 har ett arbete pågått inom sektor Vård och Omsorg med att se över våra befintliga rutiner samt uppdatera de som behöver uppdateras. Rutinerna behöver ses över för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. Ett flertal brist-/ riskområden har identifierats och kommer under 2015 att åtgärdas. Arbetet med att se över rutiner är fortlöpande och kommer därför även fortsättningsvis pågå. Kvalitetssäkra rutiner I arbetet som pågår med att identifiera och uppdatera sektor Vård och Omsorgs rutiner pågår samtidigt en översyn om de rutiner som finns är säkra och om de efterföljs. De brister som identifieras analyseras och handlingsplan för korregering görs. Processanalys Under 2014 har man identifierat bister i främst kommunikation- och samverkansprocesser inom sektor Vård och Omsorg. Arbetet med att analysera och förbättra dessa processer har påbörjats och kommer att fortgå under Vi behöver fortsätta översynen av befintliga rutiner, uppdatera de som behöver uppdateras samt säkerställa att de rutiner som finns följer verksamhetens mål, aktuell lagstiftning samt att de är säkra och efterföljs. Analysera och förbättra arbets-, kommunikation-, och samverkansprocesser inom sektor Vård och Omsorg skall vara ett prioriterat område under

132 132 Systematiskt förbättringsarbete Risk och händelseanalys Under 2013 har det systematiska arbetet med redovisning och analys av avvikelserapporter tydliggjort behovet av att kvalitetssäkra hanteringen av våra verksamhetssystem. På grund av brister i inregistreringen av avvikelserapporter kunde ingen redovisning på enhetsnivå göras för Orsakerna till bristerna identifierades och åtgärdades under På grund av de tidigare bristerna i inrapporteringen kan ingen analys på trender göras på enhetsnivå för Avvikelser 2014 År Avvikelser Bemötande Information Fall Larm Läkemedel Medicinteknisk utrustning Omvårdnad Rehabilitering Övrigt Summa 2014 Antal Antal Skillnad Procent 0,2 % 0,6% 66,5% 0,9% 28% 0,2% 1,6% 0% 2% 2013 Procent 0,6 % 0,2 % 65,5% 0,2% 30 % 0,2 % 1,6 % - 1,6% Skillnad +31,6% Inrapporterade avvikelse har stigit med 31,5% från 2013 till Denna ökning överensstämmer väl med den volymökning vi kan se främst inom hemtjänst och korttidsvistelse varför vi ej kan tolka det som att någon faktisk ökning skett. Vi kan se att det fortsatt är fallolyckor och brister i medicinhantering som dominerar avvikelserapporteringen. Den mycket låga andelen av andra inrapporterade avvikelser kan tyda på ett omfattande mörkertal, dock kan vi se en viss ökning av inrapportering av brister i larm och övriga avvikelser. Under 2014 har ett omfattande arbete med implementering av riskbedömningsverktyget för bland annat fallolyckor, Senior Alert, pågått. Detta arbete har dock inte gett något synbart resultat. Eventuellt kan detta bero på fördröjningseffekt då det inte varit fullinfört Fortsatt utvärdering kommer att ske under Under 2014 har 5 Lex Sarah rapporter lämnats in varav ingen lett till Lex Sarah anmälan utan samtliga har hanterats internt inom Vård och Omsorg. 1 har handlat om brister i teknik och 4 har handlat om brister i utförande av insatser, felaktigt utförda eller inte utförda alls. Lokala värdighetsgarantier har inte efterlevts på grund av dålig följsamhet inom följande områdena: - Insatser av god kvalitet - Delaktighet och inflytande - Trygghet Lex Sarah rapporterna har ökat sedan tidigare år, 2013 var det endast 2 inkomna rapporter. Detta ses som ett tecken på att implementeringen av lex Sarah börjar ge effekt. 4

133 133 IVO har i sin granskning av hur kommunerna nationellt arbetar med lex Sarah konstaterat att: Lex Sarah är en relativt ny bestämmelse. I tillsynen har det framkommit att verksamheterna inte har tillräckliga kunskaper om sina skyldigheter i arbetet med lex Sarah. Det visar sig bland annat i de interna utredningarna som oftast inte sätter händelsen i ett helhetsperspektiv och därmed inte utreder vad som brustit inom hela verksamheten. Utredningarna pekar i stället ofta ut en enskild medarbetare som orsak för den inträffade händelsen, vilket alltså är tvärt emot syftet med lex Sarah. Framför allt saknar utredningarna en redovisning av om något liknande inträffat i verksamheten tidigare och en bedömning av risken för att något liknande skulle kunna inträffa igen. Bristfälliga utredningar som inte identifierar de bakomliggande orsakerna kan innebära uppenbara risker för att liknande händelser upprepas igen. Det drabbar i slutändan den enskilde patienten och brukaren som kan utsättas för allvarliga vårdskador och missförhållanden. I Munkedal vill vi arbeta vidare med utvecklandet av lex Sarah genom att hitta en tydligare koppling mellan lex Sarah rapport, utredning och uppföljning av de organisatoriska åtgärder som utredningen fastställt behöver vidtas Kvalitetssäkra informationen i våra verksamhetssystem inför införande av Hypergene Utbilda personal och enhetschefer i avvikelserapportering för att minska misstänkt stort mörkertal av avvikelser Utveckla/utvärdera arbetet med Senior Alert Implementera Lex Sarah rutiner samt utbilda personal och enhetschefer i Lex Sarah rapportering Utveckla uppföljningsarbetet av lex Sarah rapporter 5

134 134 Egenkontroll Det har under 2014 har det utförts internkontroller inom sektor Vård och Omsorg i enlighet med fastställd internkontrollsplan för De brister som identifierats har återrapporterats till enheterna tillsammans med åtgärdsförslag allternativt kommer åtgärdas genom kommunövergripande åtgärder. Uppföljning kommer ske under 2015 inom de områden där brister uppmärksammats. Externa granskningar I 2013 års granskning deltog inte Munkedals kommuns särskilda boenden i socialstyrelsens granskning Så tycker de äldre om äldreomsorgen. Detta berodde på att Munkedals kommun ej skickat in erforderliga uppgifter till socialstyrelsen. Denna brist har åtgärdats och under 2014 års granskning har även Munkedals kommuns särskilda boenden deltagit. I dagsläget är det oklart om Socialstyrelsen kommer utföra några nationella öppna jämförelser under Socialstyrelsen granskningar för år 2014 Öppna jämförelser - äldreomsorg Äldre guiden för Så tycker de äldre om äldreomsorgen Brukarundersökning som gjordes av Socialstyrelsen i maj KKiK - Kommunens kvalitet i korthet Munkedals kommun har under de senare åren legat mycket högt i brukarundersökningar, bland de bästa kommunerna i riket i frågor om helhetsuppfattning, personalbemötande och tillit- trygghetsfrågor vann Munkedals kommun SPFS pris Sveriges Seniorvänligaste kommun. Vi kan med stolthet konstatera att vi bibehållit våra fina resultat även under Förbättra inrapporteringen till Socialstyrelsens granskning. Kvalitetsäkra våra internkontroller 6

135 135 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Värdegrundsarbete Under 2014 har det fortsatt bedrivits ett aktivt riktat arbetet med implementering av den nationella värdegrunden inom Vård och Omsorg. Det finns värdegrundshandledare på alla arbetsplatser vilka håller värdegrundscirklar för sina kollegor. Värdegrundshandledarna har även i uppdrag att föra ut värdighetsgarantierna i verksamheten samt att kontinuerligt arbeta med värdegrund på sina arbetsplatser. Värdegrundshandledarna har stöd i sin roll genom föreläsningar, handledning av enhetscheferna samt kollegial handledning vid nätverksträffar. Trygg hemgång Munkedals kommun har infört Trygg Hemgång som en del av den ordinarie verksamheten i hemtjänsten. Trygg Hemgångssamordnarna är undersköterskor med inriktning mot rehabilitering som har ett övergripande ansvar för utförande och organisering av Trygg Hemgång i sin hemtjänstgrupp. Trygg Hemgångssamordnarna har stöd i sin roll genom handledning av sjukgymnaster/ fysioterapeuter och arbetsterapeuter samt kollegial handledning vid nätverksträffar. Kostombud Kostombud finns på alla arbetsplatser för att förbättra arbetet kring kost och nutrition. På våra boenden har man arbetat aktivt med att minska tiden för nattfasta för våra boende. Kostombuden har stöd i sin roll genom handledning/ utbildning av kostchef och enhetschef samt genom kollegial handledning vid nätverksträffar. Under 2015 ska ett arbete med att återuppta kostombudsnätverken i kommunen. Dokumentationshandledare Arbetet med att säkerställa en god dokumentationskultur inom Vård och Omsorg har fortsatt under Dokumentationshandledare finns på varje arbetsplats för att stötta personalen i dokumentationsarbetet. Nätverk finns för dokumentationshandledare inom vissa områden men behöver stärkas upp inom andra vilket kommer att utvecklas under Palliativa ombud Under 2014 har arbetet med att förbättra och stärka den palliativa vården och omsorgen utvecklats. I varje hemtjänstområde finns nu en undersköterska som är ombud för den palliativa vården och omsorgen. De palliativa ombuden har stöd i sin roll genom handledning av 7

136 136 sjuksköteskor och enhetschefer samt kollegial handledning vid nätverksträffar Utbilda personal och enhetschefer i avvikelserapportering och Lex Sarah rapportering för att öka förståelsen för att det är en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet Se över stödet till våra olika ombud bland personalen i syfta att stärka dem i deras roll 8

137 137 Dokumentation ICF och ÄBIC Under 2014 har arbetet med att implementeras det nationella klassificeringsoch dokumentationsverktyget ICF har påbörjats och kommer fortgå under Syftet är att skapa ett gemensamt språk i hela landet, samt internationellt, för att underlätta nationella jämförelser och statistikinhämtning. En biståndshandläggare och en enhetschef inom Vård och Omsorg har även under 2014 gått processledarutbildning för införande av det systematisak utredningsverktyget Äldres Behov i Centrum, ÄBIC. Införandet av ICF och ÄBIC är ett led i det nationella utvecklandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Införandet kommer att förenkla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet i Munkedals kommun. Genomförandeplaner Under 2013 har ett omfattande arbete kring utvecklande av genomförandeplaner bedrivits inom Vård och Omsorg. Man har förbättrat genomförandeplanens utformning samt arbetat med att förbättra rutinerna kring upprättandet av genomförnadeplanerna. Vid internkontrollen av den sociala dokumentationen kan bekräftas att genomförandeplanernas innehåll generellt är god, förbättringar kan dock göras vad gäller brukardelaktighet samt dokumentation kring uppföljning av genomförandeplanerna Implementera ICF i hela sektor Vård och Omsorg Påbörja implementering av ÄBIC i Munkedals kommun Förbättra brukardelaktigheten i genomförandeplanerna Förbättra rutinerna kring uppföljning av genomförandeplanerna 9

138 138 Hypergene Munkedals kommun har köpt in ett nytt datasystem för styr- och ledningsarbetet inom kommunen. Detta system kommer bli ett nyckelverktyg för framtida systematiska kvalitetsarbete. Sektor Vård och Omsorg planerar att implementera Hypergene fullt ut hösten För att Hypergene ska kunna leverera det stöd vi förväntar oss i det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att vi kan säkerställa korrektheten i den data som finns lagrad i våra huvudsystem såsom Magna Cura och Heroma. Ett omfattande arbete med att kvalitetssäkra dessa data har därför påbörjats under hösten Detta arbete förväntas fortgå under hela 2014 samt

139 139

140 140 Arbetsmiljöberättelse för Sektor Vård och omsorg År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Maria Ottosson Lindström Dnr: KS

141 141 Innehåll Arbetsmiljöberättelse för Sektor Vård och omsorg... 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 FAS 05 Lokalt kollektivavtal... 5 Struktur för uppföljning redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut... 6 Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö... 6 Arbetsmiljö - förebyggande arbetssätt på verksamhetsnivå... 6 Sjukfrånvaroanalyser... 8 Förbättrad organisation... 8 Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå... 8 Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten... 9 Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete

142 142 Sammanfattning Den goda arbetsplatsen I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta med god hälsa och gott humör. För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet skall präglas av ömsesidig respekt. Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår verksamhet. Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation etc. Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer. Uppdaterad

143 143 Övergripande mål och strategier En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF s mål Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion Sektor Vård och omsorgs Mål Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Minskad ohälsa Strategi Utveckla arbetstidsmodeller som möjliggör önskad sysselsättningsgrad Utveckla en personal- och kompetensförsörjningsplan Utveckla det hälsobefrämjande arbetet. Skapa förutsättningar för gemensam reflektion på arbetsplatserna Målsättning för chefer Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge återkoppling till medarbetarna. Organisatoriskt ansvar Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland annat: Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2) Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1) Kränkande särbehandling (AFS 1993:19) Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicy Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen Jämställdhetspolicy Ledarskapspolicy Den goda arbetsplatsen 4

144 144 Arbetsgivare Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde. Delegationsordning Med delegering menas att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt åt delegat. Detta innebär att delegat ges i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Kommunallagen (KL) reglerar möjligheten att delegera beslutsfattandet inom kommunens verksamhet. Kommunchef Kommunchef har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter. Sektorchef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamheter inom sektor Vård och omsorg. Enhetschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamhetsområdet. Medarbetare Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa skyddsföreskrifter. Skyddsombud/arbetsplatsombud Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i samverkanssystemet. FAS 05 Lokalt kollektivavtal I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT) ansvarområde beskrivet Kommungemensam samverkansgrupp Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala verksamheten. Sektor Vård och omsorg s samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör området Vård och omsorg. Lokal samverkansgrupp Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring frågor som rör hela enhetens ansvarsområde. APT 5

145 145 Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området Struktur för uppföljning redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut Uppföljning av (styrkort) Mått Hälsotal enhet Medarbetarenkät resultat jämfört med föregående Antal utbildningstimmar per år Sjukfrånvaro Systematisk uppföljning Arbetsskada tillbud Hot och våld Jämnställdhet Sjukfrånvaro Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö Arbetsmiljö - förebyggande arbetssätt på verksamhetsnivå Arbetsskador och tillbud inom sektor Vård och omsorg 2014 Vad hände eller höll på att hända Annan händelse 78 Hot och våld 2 Kränkning 3 Fall/halka 11 Stickskada 5 Klämskada 1 Trafikolycka 1 Ej svarat 9 Vad tror du orsakade tillbudet För lite personal 19 Stress 10 Vårdtagares 6 oro/smärta aggressivitet 6

146 146 Bristande rutiner 5 Brist på hjälpmedel 7 Ej fungerande 5 hjälpmedel Ouppmärksammad/ 2 slarv Våta golv 2 Halka 5 Annan orsak 57 Vilka åtgärder behövs för att tillbudet inte ska upprepas Mer personal 17 Förbättrade rutiner 8 Tydligare 6 kommunikation Utbildning 1 Kontroll av hjälp 9 medel/utrustning Uppmärksamhet 13 /försiktighet Bemötande/annat 1 förhållningssätt Annan åtgärd 29 Ej svarat 14 Det är 80 personal som arbetar i eget boende och 14 personal på särskilt boende som har anmält tillbud. Annan och ej svarat är 16. För att minimera tillbud behöver risker inom arbetsmiljö i andras hem behöver verksamheten göra: Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2 Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl. Skyddsronder - genomförs årligen Psykosocial skyddsrond Uppföljning Under året har det varit arbetsmiljöutbildning för arbetsplatsombud, chefer, och skyddsombud Förbättringsförslag att arbeta med 2015 Risk och sårbarhetsanalys Metoder för att uppmärksamma och bedöma psykosocial ohälsa Hot och våld Arbetsmiljöutbildning SAM Det angelägna samtalet Alkohol och droger 7

147 147 Sjukfrånvaroanalyser Målsättningen är att på ett tidigt stadium fånga upp signaler från de anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar. Sjukfrånvaro (arbetad tid och sjuktimmar totalen, långtidssjukrivna samt kortidssjukskrivna) inom sektorn är hög. Ohälsotal Ohälsa Januari december 9,04 8,91 Uppföljning Korttidsfrånvaro Vidtagna åtgärder för personer med upprepad kortidfrånvaro är rehabiliteringsplan, eventuellt bedömningssamtal via företagshälsovården samt uppföljningar via samtal mellan chef och medarbetare. Företagshälsovården utreder och gör en kartläggning av orsaker samt ger förslag på åtgärder. Vid hög korttidsfrånvaro med diffusa frånvaroorsaker kräver arbetsgivaren in 1 dagsintyg. Långtidsfrånvaro Vid långtidssjukfrånvaro startas en rehabiliteringsplan och till Vård och omsorg finns personalenheten och företagshälsovården. Personalenheten har regelbundna avstämningsmöten med enhetscheferna för att identifiera orsaker och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Förbättringsförslag att arbeta med 2015 Tätare uppföljningar på enheter med hög sjukfrånvaro Förbättrad organisation Tagit fram processer för enhet och år. Det finns rutin för förbättrad organisation samt manual. Förbättringsförslag 2015 Uppdatera ledarskapspolicy Ta fram medarbetarskapspolicy Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå Friskvård Under året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Organiserad träning varje vecka, cirkelträning, under våren på Styrkan. Under hösten har det varit träning med sjukgymnast. Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan. Träningstider är bokade på Dreambody. Personal Vård och omsorg 8

148 148 Det finns tillgång till personal Vård och omsorg dygnet via SOS Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet. Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den egna hälsan Rådgivning och behandling genom företagshälsovården Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedals kommuns medarbetare med; Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet, lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtal Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ABC inför förändringar i verksamheten Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas? 8 andra stycket AFS 2001:1 Sustematiskt arbetsmiljöarbete Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete Företagshälsovården Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till arbetsrelaterad sjukvård Sektor Vård och omsorg s samverkangrupp Lokala samverkansgruppen APT 9

149 149

150 150 MUNKEDALS KOMMUN Kvalitetsberättelse för sektor Stöd År 2014 Peter Martinsson Dnr: KS Dnr:

151 151 Innehåll Sammanfattning... 2 Organisatoriskt ansvar... 3 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet... 5 Egenkontroll... 7 Interna granskningar... 9 Externa granskningar Avvikelser

152 152 Sammanfattning Kommunstyrelsen ska planera, leda och kontrollera verksamheten som leder till att kravet på ett rättssäkerhet arbetssätt uppfylls inom lagen om särskilt stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Att vara anställd i kommunen innebär att agera som en företrädare för Munkedals kommun och stärka förtroendet hos allmänheten. Övergripande mål och strategier är att varje brukare ska känna sig trygg och säker i kontakten med socialtjänsten. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att ett rättssäkert arbetssätt kan genomföras. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, brukare och övriga medborgare. Struktur för uppföljning är att utvärdera målen i nationella, regionala och politiska styrdokument Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års kvalitetsberättelse Brukarundersökningar Öppna jämförelser Nationella Kvalitetsregister Egenkontroller Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet är att följa upp kvalitet inom AME, IFO, LSS och socialpsykiatri. Uppföljning och förbättringsförslag är inom egenkontroll, anhörigstöd och förebyggande arbete, lokala samverkan psykiatri, intern och extern granskning 2

153 153 Organisatoriskt ansvar Kommunstyrelsen ska planera, leda och kontrollera verksamheten som leder till att kravet på ett rättssäkerhet arbetssätt uppfylls inom lagen om särskilt stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Kommunchefen Förvaltningen leds av kommunchefen som ansvarar för den samlade förvaltningen gentemot förtroendemannaorganisationen, vilket innebär ett övergripande ansvar på tjänstemannanivå för ekonomi-, personal-, verksamhet och utvecklingsfrågor. Kommunchefen är chef för kommunens sektorchefer och cheferna inom kommunledningskontoret. Kommunchefen lyder direkt under kommunstyrelsens ordförande. Sektorchef Sektorchefer ansvarar för ekonomi, personal, verksamhet och utvecklingsfrågor inom sektorn men har samtidigt ett övergripande ansvar för kommunen och ingår i ledningsgruppen. Chefen svarar för och rapporterar till kommunchef. I det övergripande ansvaret ingår att följa/genomföra antagna styrprinciper. Dessa är alltid överordnade. Sektorchefer ansvarar för att bygga en ändamålsenlig organisation utifrån uppdraget. Enhetschef Enhetscheferna har ansvar för verksamhet, budget och personal för sin enhet. Men har samtidigt ett övergripande ansvar för kommunen och ingår i sektorns ledningsgrupp. I det övergripande ansvaret ingår att följa/genomföra antagna styrprinciper etc. dessa är alltid överordnade. Enhetschefer svarar inför sektorchefen. Medarbetare De krav och förväntningar som ställs på alla medarbetare i Munkedals kommun är: bidra till ständiga förbättringar genom att samarbeta för att uppnå de fastställda målen underlätta andras arbete och delta aktivt i dialogen om uppdrag, mål och resultat, både i grupp och individuellt med närmaste chef ta ansvar för hur du genomför, slutför och överlämnar dina arbetsuppgifter visa respekt, omtänksamhet och engagemang. Att vara anställd i kommunen innebär att agera som en företrädare för Munkedals kommun och stärka förtroendet hos allmänheten. 3

154 154 Övergripande mål och strategier Varje brukare ska känna sig trygg och säker i kontakten med socialtjänsten. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att ett rättssäkert arbetssätt kan genomföras. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, brukare och övriga medborgare. Kommunstyrelsen har beslutat om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att kvalitet uppnås och så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser inte uppstår. Struktur för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Uppföljning av mål nationella, regionala och politiska styrdokument Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års kvalitetsberättelse Brukarundersökningar Öppna jämförelser Nationella Kvalitetsregister Egenkontroller 4

155 155 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet STÖD Mål Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa Strategi Fokus barn och unga Mål Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär försörjningsstöd Strategi Fokus vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd Fokus vuxna brukare inom LSS Mått Mycket långvarigt ekonomiskt stöd Unga med ekonomiskt bistånd Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år Andel barn som når målen årskurs 9 Webbgranskning av vår egen hemsida utifrån öppna jämförelser Uppföljning Målet är delvis uppnått. Antal personer som fått sysselsättning har ökat. Barn och ungas psykiska och fysiska hälsa är inte mätbart. Barnavårdsanmälningar har ökat från föregående år, antalet anmälningar är

156 156 AME, IFO, LSS och Socialpsykiatri Arbeta med införandet av lednings och styrsystem Arbeta med ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete Uppdatera en gemensam rutin för synpunkter och klagomål Arbeta med införandet av lednings och styrsystem Ekonomi och personal är inlagda i verksamhetssystemet Hypergene, anpassningar pågår. Sektor Stöd och Vård och omsorg ska integreras. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska utvecklas. Den tekniska lösningen för hur ledningssystem för hur kvalitetsarbete för ska integreras i Hypergene. Uppdatera rutin klagomål och synpunkter, en kommungemensam rutin. Det är ett uppdrag till administrativa avdelningen att uppdatera rutin synpunkter och klagomål Förbättringsförslag 2015 Kvalitetsgruppen tillsammans med verksamheterna fortsätter arbetet med styr och ledningssystemet. Kartläggning av grunduppdragen inom sektorn ska beskrivas. Beskrivning av kvalitetsuppdraget (SOSFS200:9) ska fastställas. Arbeta med integrering av tekniska lösningar i Hypergene under Fortsatta det systematiska kvalitetsarbetet, se över rutiner och processer. 6

157 157 Egenkontroll Kartlägga rutiner inom LSS boende och boendestöd. Det är en del i att se vilka rutiner som finns och är kända i det systematiska kvalitetsarbetet. Social dokumentation är en del av egenkontollen (Internkontroll). Uppföljning Kartläggning av rutiner har inte genomförts Social dokumentation. I rutinen står att egenkontroll social dokumentation ska genomföras två gånger per år. Psykiatri, AME har genomfört egenkontroll. LSS gruppboende har genomfört egenkontrollen till 70 procent. Personlig assistans har genomfört egenkontroll delvis. Samtliga har genomförtegenkontrollen en gång. IFO - har genomförts inom verksamheten ej redovisat i internkontroll. Förbättringsförslag 2015 Kartläggning av rutiner kommer ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Egenkontroll av social dokumentation. Egenkontroll av myndighetsutövning (försörjningsstöd) 7

158 158 Samverkan kommun, primärvård och Capio psykiatri Kvalitetsarbete i samverkan med Primärvården och öppenvårdspsykiatri Capio psykiatri se Lokala psykiatriavtalet Handlingsplan 2013 Ta fram rutiner för information till barn till psykiskt sjuka Att ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälp och stöd Utbildning i Våld i nära relationer Nätverket Våld i nära relationer har två gemensamma träffar under året Informationsmaterial inom psykiatri Broschyr med information kring vart man vänder sig för stöd vid psykisk ohälsa Uppföljning Målen är delvis uppfyllda Förbättringsförslag 2015 Att genomföra att följa upp att dra slutsatser att förbättra Att uppmärksamma barnen till föräldrar med psykisk ohälsa och missbruk/beroen de SIP - samordnad individuell plan Brukarmedverka n Missbruk beroende Att ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälp och stöd Implementering i respektive verksamhet Ta hjälp av Brukarföreningar Implementering av nationella riktlinjer/ansvarsfördelni ng - Uppdatera lokala samverkansavtalet psykiatri 2015 Capio psykiatri, Primärvårde n, Kommunen 2015 Capio psykiatri, Primärvårde n, Kommunen 2015 Capio psykiatri, Primärvårde n, Kommunen 2015 Capio psykiatri, Primärvårde n, Kommunen Lokal samverka n psykiatri Lokal samverka n psykiatri Lokal samverka n psykiatri Lokal samverka n psykiatri 8

159 159 Anhörigstöd och förebyggande arbete Anhörigverksamhet funktionshindrade Anhörigverksamhet missbruk (beroendemottagningen) Förebygga psykisk och fysisk ohälsa för barn och ungdomar inom målgruppen 0-18 år Uppföljning Funktionshinderområdet har ingen anhörigverksamhet Beroendemottagningen har anhörigverksamhet på gruppnivå och individuellt. Inom förskola och skola har personal utbildats i ICDP. Förbättringsförslag 2015 Inom förskola och skola kommer pågå ett projekt i två år att lärare och chefer att utbildats i ICDP. Interna granskningar Internkontroll redovisas i KS Uppföljning Målen i internkontroll har delvis uppnåtts Förbättringsförslag 2015 Privata medel Rutin för kultur och fritidsaktiviteter Hantering av narkotikaklassade läkemedel/riktlinje för läkemedelshantering Upprätta rutin för antalet ärenden och kostnader gällande ensamkommande under placering i annan verksamhet 9

160 160 Externa granskningar Öppna jämförelser LSS Öppna jämförelser undersökning Jämförelsen av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning har genomförts KKiK - Kommunens kvalitet i korthet I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner Uppföljning Mål har delvis uppfyllts i Öppna jämförelser och KKiK Förbättringsförslag 2015 Samla in och granska/analysera mått innan de lämnas in till Öppna jämförelser och KKiK Avvikelser Det har varit en Lex Sarah anmälan Uppföljning Anmälan handlade om ökat antal anmälningar och personalbrist. Förbättringsförslag 2015 Uppdatera personalen om Lex Sarah rutinen 10

161 161

162 162 Arbetsmiljöberättelse för Sektor Stöd År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Peter Martinsson Dnr:

163 163 Innehåll Arbetsmiljöberättelse för Sektor Stöd... 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 FAS 05 Lokalt kollektivavtal... 5 Struktur för uppföljning redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut... 5 Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö... 6 Arbetsmiljö - förebyggande arbetssätt på verksamhetsnivå... 6 Sjukfrånvaroanalyser... 7 Förbättrad organisation... 8 Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå... 8 Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten... 8 Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete

164 164 Sammanfattning Den goda arbetsplatsen I Munkedals kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta med god hälsa och gott humör. För att klara uppdraget och möte kommunmedlemmarnas krav och behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet skall präglas av ömsesidig respekt. Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår verksamhet. Samverkan inom organisationen är viktig och skall integrera samtliga frågor hälsa, jämställdhet, mångfald, budget, organisation etc. Det är viktigt att ledare och medarbetare bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer. Uppdaterad

165 165 Övergripande mål och strategier En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! KF s mål Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Flexibla arbetstidsmodeller Möjlighet till förändrad sysselsättningsgrad Alla ska ha tid för reflektion Sektor Stöds mål Fler nöjda, stolta och kompetenta medarbetare Strategi Förbättrad organisation Målsättning för chefer Munkedals kommun ska ha goda ledare som tar ansvar, leder och utvecklar verksamheten mot uppställda mål. Ledaren ska vara en god förebild. Ledaren skall kommunicera, delegera, följa upp och ge återkoppling till medarbetarna. Organisatoriskt ansvar Styrande lagar, föreskrifter och styrande dokument är bland annat: Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) Vilka gör riskbedömningar om våld och hot (AFS 1993:2) Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten (AFS 1990, AFS 1998:1) Kränkande särbehandling (AFS 1993:19) Alkohol och missbruksfrågor - drogpolicy Friskvårdspolicy - Hälsa på arbetsplatsen Jämställdhetspolicy Ledarskapspolicy Den goda arbetsplatsen Arbetsgivare Kommunstyrelsen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för samtliga verksamheter inom sitt ansvarsområde. Delegationsordning Kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt åt delegat. Detta innebär att delegat ges i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Kommunallagen (KL) reglerar möjligheten att delegera beslutsfattandet inom kommunens verksamhet. 4

166 166 Kommunchef Kommunchef har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter. Sektorchef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamheter inom sektor Stöd. Enhetschef Chefen har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska ha ingående kunskap om den arbetsmiljölagstiftning, de arbetsmiljöavtal samt de författningar och lokala föreskrifter som rör verksamhetsområdet. Medarbetare Medarbetaren har en skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa skyddsföreskrifter. Skyddsombud/arbetsplatsombud Skyddsombud/arbetsplatsombud deltar i planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i samverkanssystemet. FAS 05 Lokalt kollektivavtal I avtalet finns samverkansgruppernas och arbetsplatsens (APT) ansvarområde beskrivet Kommungemensam samverkansgrupp Den kommungemensamma samverkansgruppens uppgift är att skapa den nödvändiga samsynen som behövs inom den kommunala verksamheten. Sektor Stöds samverkansgrupp I syfte att inom respektive område skapa förutsättningar för en samlad syn på verksamhet och dess resurser i form av personal och pengar, bildas inom varje område en samverkansgrupp. Områdets samverkansgrupp har till uppgift att föra dialog kring frågor som rör området Stöd. Lokal samverkansgrupp Den lokala samverkansgruppens uppgift är att föra dialog kring frågor som rör hela enhetens ansvarsområde. APT Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Struktur för uppföljning redovisning i delårsbokslut och/ eller årsbokslut Uppföljning av (styrkort) Mått 5

167 167 Hälsotal enhet Medarbetarenkät resultat jämfört med föregående Antal utbildningstimmar per år Sjukfrånvaro Systematisk uppföljning Arbetsskada tillbud Hot och våld Jämnställdhet Sjukfrånvaro Hur arbetsmiljöarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för säkrare arbetsmiljö Arbetsmiljö - förebyggande arbetssätt på verksamhetsnivå Arbetsskador och tillbud inom sektor Stöd 2014 Hot och våld Kränkning Vad hände eller höll på att hända 12 1 Vårdtagares oro/ Stress aggressivitet/smärta Vad tror du orsakade tillbudet 42 1 Vilka åtgärder behövs för att tillbudet inte ska upprepas Tydligare kommunikation Uppmärssamhet/ försiktighet Annat Förbättrade rutiner För att minimera tillbud behöver risker inom arbetsmiljö i andras hem bedömmas: Riskbedömningar om våld och hot enligt AFS 1993:2 6

168 168 Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten AFS 1990, AFS 1998:1 m fl. Skyddsronder - genomförs årligen Psykosocial skyddsrond Uppföljning Under året har det varit arbetsmiljöutbildning för arbetsplatsombud, chefer, och skyddsombud Förbättringsförslag att arbeta med 2015 Risk och sårbarhetsanalys Förebygga hot-och våldssituationer Metoder för att uppmärksamma och bedöma psykosocial ohälsa Arbetsmiljöutbildning SAM Det angelägna samtalet Alkohol och droger Sjukfrånvaroanalyser Målsättningen är att på ett tidigt stadium fånga upp signaler från de anställda på ohälsa för att förebygga och minska sjukskrivningar. Sjukfrånvaro (arbetad tid och sjuktimmar totalen, långtidssjukrivna samt kortidssjukskrivna) inom sektorn är hög. Ohälsotal Ohälsa 2014 Januari december 11,18 Uppföljning Korttidsfrånvaro Vidtagna åtgärder för personer med upprepad kortidfrånvaro är rehabiliteringsplan, eventuellt bedömningssamtal via företagshälsovården samt uppföljningar via samtal mellan chef och medarbetare. Företagshälsovården utreder och gör en kartläggning av orsaker samt ger förslag på åtgärder. Vid hög korttidsfrånvaro med diffusa frånvaroorsaker kräver arbetsgivaren in 1 dagsintyg. Långtidsfrånvaro Vid långtidssjukfrånvaro startas en rehabiliteringsplan och till stöd finns personalenheten och företagshälsovården. Personalenheten har regelbundna avstämningsmöten med enhetscheferna för att identifiera orsaker och åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Förbättringsförslag att arbeta med 2015 Tätare uppföljningar på enheter med hög sjukfrånvaro 7

169 169 Förbättrad organisation Tagit fram processer för enhet och år. Det finns rutin för förbättrad organisation samt manual. Förbättringsförslag 2015 Uppdatera ledarskapspolicy Ta fram medarbetarskapspolicy Arbetsmiljöarbete som bedrivs på individnivå Friskvård Under året har följande friskvårdsprogram bedrivits FIMPA grupp - strävan att ha en rökfri arbetsplats. Organiserad träning varje vecka, cirkelträning, under våren på Styrkan. Under hösten har det varit träning med sjukgymnast. Kostnadsfri tillgång till gym finns hela året på Styrkan. Träningstider är bokade på Dreambody. Personalstöd Det finns tillgång till personalstöd dygnet via SOS Internationalrådgivning. Problemen kan vara av privat karaktär eller ha koppling till arbetet. Självskattning är en checklista, ett hjälpmedel för att skatta den egna hälsan Rådgivning och behandling genom företagshälsovården Uppdraget innebär att Hälsobolagets Team servar Munkedals kommuns medarbetare med; Arbetsrelaterad sjukvård, tjänster inom rehabiliteringsområdet, lagstadgade hälsoundersökningar, hälsoutveckling, arbetsmiljökartläggningar, ergonomikonsultationer, samtalsstöd, chefsstöd Riskbedömningar inför ändringar i verksamheten ABC inför förändringar i verksamheten Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringar medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas? 8 andra stycket AFS 2001:1 Sustematiskt arbetsmiljöarbete Samverkan i det systematiskt arbetsmiljöarbete Företagshälsovården Hälsobolaget är en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet Alla anställda har tillgång till rådgivning per telefon samt till arbetsrelaterad sjukvård Sektor Stöds samverkangrupp Lokala samverkansgruppen APT 8

170 sida Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE Patientsäkerhetsberättelse 2014 Syftet med patientsäkerhetslagen är att ha en hög patientsäkerhet inom kommunens hälso- och sjukvård och sträva efter att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonal begått misstag. Patientsäkerhetsberättelse innehåller - Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år - Vilka åtgärder som var vidtagits för att öka patientsäkerheten - Vilka resultat som uppnåtts Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Kommunstyrelsen har beslutat om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Struktur för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Uppföljning av mål enligt ledningssystem Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års Patientsäkerhetsberättelse Brukarundersökningar Öppna jämförelser Kvalitetsregister Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Inga konsekvenser 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Inga konsekvenser 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner patientsäkerhetsberättelsen för Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska /verksamhetschef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

171 171 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Verksamhetschef Diarienummer:

172 172 Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE... 1 Allmänt... 3 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Struktur för uppföljning och utvärdering... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 4 Ledningskraft... 5 Samordnad vårdplanering SVPL... 5 Läkarmedverkan... 6 Samverkan med patienter och närstående... 6 Samverkan med medborgare i övrigt... 7 Samverkande sjukvård Arbete med nationella kvalitetsregister... 8 Senior alert ett förebyggande arbetssätt... 8 Palliativa registret... 8 Svenskt register for beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)... 9 Arbete med nationella punktprevalens- mätningar Nationell punktprevalensstudie av trycksår Nationell punktprevalensstudie av basala hygienrutiner och klädregler Egenkontroll hygienrutiner Uppföljning genom egenkontroll Avvikelser angående läkemedelshantering Nutrition Dokumentation Fall och fallolyckor Delegation Munhälsa Medicin tekniska produkter(mpt)/hjälpmedel Rehabilitering Lex Maria Vård och omsorg om personer med demenssjukdom ehälsa Framtid

173 173 Allmänt Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som uppnåtts. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Sektorchef Det finns sektorchef för sektor Vård och omsorg (särskilda boende, hemtjänst, rehab, hemsjukvård, anhörigstöd och dagverksamheter) och sektor Stöd (LSS, IFO, AME, socialpsykiatri). Sektorchef har övergripande ansvarar för verksamheter inom sektorn. Enhetschefens ansvar Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal, 3

174 174 (legitimerad och delegerad) får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Kommunstyrelsen har beslutat om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att kvalitet uppnås och så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller Struktur för uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Uppföljning av mål enligt ledningssystem Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års Patientsäkerhetsberättelse Brukarundersökningar Öppna jämförelser Kvalitetsregister Samverkan för att förebygga vårdskador En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunstyrelsens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument. Kommunerna i Västra Götaland och Västra götalandsregionen har som sjukvårdshuvudmän ett gemensamt ansvar att tillgodose medborgarnas behov av vård och omsorg. För att underlätta samarbetet finns avtal och överenskommelser mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Genom avtal/överenskommelser vill kommunerna och Västra Götalandsregionen skapa en grund för kvalitativt god och kostnadseffektiv vård och omsorg. Det finns ramavtal, sammarbetsavtal och lokala överenskommelser inom flera områden. Läs vidare: gotalandsregionen/startsida/vard-och-halsa/sa-styrs-varden/halso- -och-sjukvardsavdelningen/ 4

175 175 Ledningskraft Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade för en överenskommelse som syftar till att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Genom projektet Ledningskraft har ett chefsteam med representanter från kommun, primärvård och slutenvård skapats för samverkan över verksamhetsgränserna för att tillsammans uppnå en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. En handlingsplan för samverkan kring följande områden har tagits fram: God vård i livets slutskede. Preventivt arbetssätt. God vård vid demenssjukdom. God läkemedelsbehandling för äldre. Sammanhållen vård och omsorg. Satsningen på sjuka äldre finns att läsa i dokumentet Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland samverkan-i- Goteborgsomradet/Organisation/Temagrupper/Aldre/Det-goda-livetfor-sjuka-aldre-i-Vastra-Gotaland/ Genom regeringens satsning på de mest sjuka äldre har kommunen utvecklat ett systematiskt förbättringsarbete som genererat vård och omsorg statliga prestationsersättningar. Munkedals kommun har erhållit prestationsmedel där medlen använts till utbildning och planeringsdag för alla arbetsplatser inom vård och omsorg. Förbättringsförslag för 2015 Fortsätta arbeta med aktivitetsplan som är framtagen i samverkan med Närhälsan. Aktivitetsplanen omfattar närsjukvårdområdet Lysekil, Munkedal och Sotenäs det ingår i Vårdsamverkan Fyrbodal Samordnad vårdplanering SVPL Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus. I Västra Götaland finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning frånslutenvården. Som ett led i kvalitetssäkringen skickas avvikelserapport då rutinerna inte följs. Följande avvikelser har översänts till slutenvården. Kommunens avvikelser till NU-sjukvården

176 176 Kommunens avvikelser från NU-sjukvården Vid en kartläggning som samtliga kommuner i Fyrbodal och Lilla Edet genomförde februari april visade brister när utskrivningsklara patienter skickade hem från NU-sjukvårdens avdelningar. 25 procent av de patienter som blev utskrivningsklara saknade prel. epikriser, epikris efter en vecka, omvårdnadsepikris, rehabepikris, läkemedelsberättelse, läkemedelslista, hjälpmedel, läkemedel m m. SVPL Klara Det har varit driftsstopp kortare perioder under året, reservrutinen har inte tagits i bruk. Det pågår en ny upphandling av datastöd för informationsöverföring. Upphandlingen ska vara ska vara klar i februari Införande ska ske under Förbättringsförslag för 2015 Utse superanvändare, en biståndshandläggare och en sjuksköterska, som deltar i Vårdsamverkan Fyrbodals nätverk och som förmedlar nyheter och utbildar i SVPL Klara. Lägga in förberedd vårdbegäran i SVPL Klara för alla som har kommunala insatser, särskilda boende, hemtjänst, hemsjukvård, rehab, trygghetslarm Kartläggning av rutin SVPL Klara och hur fungerar informationsöverföring när patienten går hem (gemensamt med Fyrbodal) Läkarmedverkan VG-regionens ansvar omfattar läkarinsatser till de personer som bor i särskilda boenden samt i bostäder med särskild service. I målgruppen ingår också personer som besöker dagliga verksamheter (dagverksamheter) samt de personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. Det finns ett lokalt avtal mellan Munkedals kommun och Närhälsan som uppdateras en gång per år. Dagtid måndag till fredag ansvarar Närhälsan för läkarinsatser. Övrig tid har Beredskapsjouren beredskap, inställelse tid är två timmar för personer inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Förbättringsförslag för 2015 Följa upp vilka patienter som skrivs in och skrivs ut i hemsjukvården Närhälsan Samverkansmöte kring demenssjuk primärvård kommun Ha dialog kring palliativ vård - brytpunktssamtal Samverkan med patienter och närstående Patienter och i förekommande fall närstående ska - medverka vid upprättande av genomförandeplaner - bli informerade vid utredning av vårdskador - bli informerade vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål 6

177 177 Samverkan med medborgare i övrigt Verksamheterna ska ha ett öppet förhållningssätt genom att ha en lättillgänglig information via telefon, besök och kommunens hemsida medverka vid information till, pensionärs- och handikappråd. Informera i kommunala pensionärs- och handikapprådet om patientsäkerhetsberättelsen. Samverkande sjukvård Samhällets utveckling gör att vi blir allt äldre samtidigt som vi under längre tid lider av allvarliga sjukdomstillstånd som kräver mer vård. Möjligheterna att behandla olika tillstånd har ökat vilket gör att överlevnaden idag är högre än för ett antal år sedan. Dessa faktorer skapar nya situationer och behov av utveckling av samverkan mellan vårdgivare inom Fyrbodals området för att gemensamt kunna erbjuda invånarna rätt vårdnivå i närområdet. Med detta som bakgrund skapades visionen om Samverkande sjukvård. Vision, mål och syfte med Samverkande sjukvård är att tillgodose invånarens behov av god sjukvård, samordna sjukvårdsresurserna som finns i invånarens närområde så att invånaren får Rätt vård på rätt plats Använda de samlade sjukvårdsresurserna för invånarnas bästa Skapa en arena för utveckling och förbättring av samverkan De samverkansformer man kom överens om var 1177-uppdrag, Assistansuppdrag, IVPA-uppdrag och MÄVA-uppdrag. Munkedal anslöt till Samverkande sjukvård Avtalet med samverkande sjukvård ersätter hemsjukvården med en grundersättning plus en del per utfört uppdrag. Samverkande sjukvård Uppdragsgivare Hemsjukvården Munkedal Ambulanssjukvård 0 SOS Alam AB -IVPA 6 Vårdcentral 7 Totalt 36 Uppdrag som ej kunde tas Syftet är att följa upp mest sjuka och sköra äldre efter hemgång från sjukhus och på så sätt skapa trygghet genom att en sjuksköterska eller distriktssköterska från kommun eller vårdcentralen tar en kontakt inom 48 till 72 timmar. Med detta nya arbetssätt är förhoppningen att undvikbar återinläggning på sjukhus ska minska. Sjuksköterska på sjukhuset identifierar patienter utefter kriterierna; - Alla patienter fyllda 65 år och äldre som varit inneliggande två gånger senaste sex månaderna ELLER som bedöms av utskrivande sjuksköterska ha behov av snar uppföljning. 7

178 178 Undantag: De patienter som vårdas på palliativa enheten eller inom psykiatrikliniken ingår inte uppdrag Antal 18 Sjuksköterska på sjukhuset informerar patienten, både muntligt och genom utlämnande av ett informationskort. Sjuksköterskan ser också till att relevant information når ut till berörd mottagare, antingen kommun eller vårdcentral. Detta genom KLARA SVPL och/eller faxblanketter. Därefter dokumenteras detta i patientens sjukhusjournal. Blanketterna sparas för uppföljning och eventuell forskning. Mottagande sjuksköterska i kommun eller på vårdcentral tar kontakt med patienten inom 48 till 72 timmar efter hemkomst från sjukhuset och följer upp hur patienten mår. Till sin hjälp kan sjuksköterska använda sig av framtagna stödfrågor. Samtalet kan leda till olika åtgärder, t.ex. hembesök, initiativ till vårdplanering mm. Arbete med nationella kvalitetsregister Vård och omsorg har under året arbetat med riskanalyser i nationella kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret. Flera verksamheter registrerar i Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom BPSD. Senior alert ett förebyggande arbetssätt Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg. Under året har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande av undernäring, trycksår och fallolyckor. Enhet Antal inmatade riskbedömningar Antal inmatade åtgärder Antal inmatade uppföljningar Antal avslut inmatade Boende och hemtjänst Munkedals kommun hade 89 procent i riskbedömningar på vård och omsorgsboende, målet var 90 procent. Förbättringsförslag 2015 Alla personer som har insatser i hemtjänst och hemsjukvård erbjuds riskbedömning enligt Senior Alert Att 90 procent av de personer som bor på vård- och omsorgsboende har en aktuell riskbedömning två gånger per år. Senior Alert är en del av teamets analys vid uppföljning av avvikelser, riskbedömningar och insatta åtgärder som är utförda Palliativa registret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definie- 8

179 179 rade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos Samtliga kommunens verksamheter i vård och omsorg registrerar i palliativa registret. De flesta indikatorer har förbättrats successivt men samtal med närstående, brytpunktssamtal och smärtskattning är fortfarande bristfällig. Palliativa registret Målvärde och resultat i procent Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Eftersamtal erbjudet ,5 Läkarinformation till patienten ,7 Uppfyllt önskemål om dödsplats ,9 Munhälsa bedömd ,6 Avliden utan trycksår 90 93,9 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 93,9 Utförd validerad smärtskattning ,7 Lindrad från smärta ,8 Lindrad från illamående ,8 Lindrad från ångest ,8 Lindrad från rosslig andning ,8 Läkarinformation till närstående ,8 Antal vårdtillfällen i urvalet: 49 Förbättringsförslag för 2015 Att omvårdnadsansvarig sjuksköterska initierar behovet av informerande samtal (brytpunktssamtal) mellan läkare och patient/närstående Att omvårdnadsansvarig sjuksköterska initierar efterlevandesamtal genom att skicka kort till anhörig Att smärtskattning enligt Abbey Pain Scale genomförs. Skalan är för bedömning av smärta hos personer som har svårt att själva beskriva sin smärta Avstämning i teamet som arbetar kring person i livets slutskede Att förbättra resultatet på kvalitets indikatorer Introducera lokalt palliativt vårdprogram Svenskt register for beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD är ett kvalitetsregister och arbetsverktyg där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om diagnos, bpsd-problem, tänkbara orsaker, behandling och resultat. Detta gör att varje enhet kan följa sin verksamhets vårdtyngd. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod. Som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sitt sammanhang innan olika åtgärder sätts in. Behandlingen kan omfatta bemötande och omvårdnadsstrategier 9

180 180 och i vissa fall läkemedel. Verksamheterna i har med hjälp av BPSDregistret gjort 42 bedömningar/ registreringar Registreringar och uppföljning av BPSD Boende Antal BPSDregistreringar Vårdtyngd Vård och omsorgs boende Antal uppföljnar/skattningar (ska vara > dubbelt så många) Hemtjänst 8 26 Behöver utvecklas: Uppföljningsrutiner Samverkan och personcentrerad omvårdnad (Demens ABC) Samverkan och uppföljningsrutin Samverkan, personcentrerad omvårdnad (Demens ABC) och uppföljningsrutiner Ökat behov av Samverkan och personcentrerad omvårdnad (Demens ABC) samt uppföljningsrutiner i vissa delar av kommunen Enhet BPSDadministratör Sjuksköterska BPSD utbildning med Allegården 3 Nej Dinglegården 1 inaktiv Nej Ekebacken 1 inaktiv Nej Sörbygården 2 Ja Vässjegården 2 Nej Allegården/ Violen 1 Nej Hemtjänsten 6 (4 inaktiva) Nej Alla chefer har deltagit i administratörsutbildning. En arbetsterapeut och en sjukgymnast har deltagit i administratörsutbildningen för att få kunskap om arbetssättet. Det finns idag ingen handlingsplan för att arbeta med BPSD. Förbättringsförslag för 2015 Att upprätta en övergripande handlingsplan med mätbara mål. Ange hur fortsätta med implementeringen av BPSDregistret, när och varför vi ska använda BPSD registret Att upprätta en plan över den certifierade utbildarens uppdrag Att skapa ett Flödesschema BPSD för att tydliggöra olika roller i processen, med mål att öka följsamheten mellan SOL och HSL. Hälso- och sjukvården vara vägledande med ordination på bedömningar/skattningar, medverka vid analyser 10

181 181 och uppföljningar samt medverka vid åtgärdsförslag med eller utan ordination på omvårdnadsåtgärder Utbilda fler och uppdatera redan utbildade BPSD administratörer Informera och utbilda övrig personal om syftet med att arbeta med BPSD Uppföljningsrutin bör stärkas upp för att bli mätbar. BPSD är en del av multiprofessionella teamets analys vid uppföljning av åtgärder som blivit föreslagna och utförda. Åtgärder som ska minimera och lindra en individs beteendestörning (ex aggressioner) och personlighetsförändring. Vid uppföljning ska omvårdnadsåtgärderna kunna bedömas/mätas för att veta om man uppnått ett tillfredsställande omvårdnadsresultat Att varje enhetschef uppdaterar sin överenskomna handlingsplan utifrån verksamhets mål/förutsättning gentemot administratörens ansvar. Inom BPSD är det omvårdnadsåtgärder som sätts i fokus. Det kommer att kräva tid och engagemang från personalen. Enhetschefens roll är därför viktig i att kunna möjliggöra detta arbete Arbete med nationella punktprevalensmätningar Under året har i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting SKL genomförts nationella punktprevalensmätningar. Nationell punktprevalensstudie av trycksår På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sjukhus i samtliga landsting och äldreboende i 26 kommuner under vecka 10 genomfört en punkprevalensstudie för att visa på förekomst av tryckskador/trycksår. Mätningen bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. I Munkedals kommun genomfördes mätningen av sjuksköterskor och undersköterskor hos 74 av 132 vårdtagare i fem vård- och omsorgsboende boende. En hudbedömning genomfördes på vårdtagare för att mäta förekomst av tryckskador och vilken kategori de tillhörde. Samtliga äldreboenden gör riskbedömning i Senior Alert. Kvalitetsregister antal riskbedömningar trycksår Norton Skala se Senior Alert tabell Antal registreringar Antal personer med trycksår Antal trycksår Antal trycksår kategori 1 Antal Trycksår kategori 2 Antal Trycksår kategori 3 Antal trycksår kategori Mätning v i Senior alert 11

182 182 Av de 74 vårdtagare som registrerades i trycksårsprevalensstudien hade sju procent registrerats för fall en eller flera gånger de föregående två veckorna. Nationell punktprevalensstudie av basala hygienrutiner och klädregler På uppdrag av SKL har landsting och kommuner medverkat i mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19). Metoden grundar sig på observationsstudier och genomförs genom att en undersköterska med specifikt intresse och kunskap för hygienfrågor gör observationer på sin avdelning. Varje person observeras i patientnära arbete avseende både basala hygienrutiner och klädregler. I kommunen har observationer utförts i samtliga vård och omsorgsboende samt i hemtjänst. Hemsjukvårds- och Rehab personal observeras när de är på avdelningar. PPM nationell prevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Mätning Resultat 2010 Resultat 2012 Resultat 2013 Antal observationer (personer) 153 personer 123 personer 62 personer Basala hygienrutiner vid vård- och omsorgsarbete: Andel korrekt desinfektion av händerna före patientnära arbete Andel korrekt observation av händerna efter patientnära arbete Andel korrekt användning av handskar Andel korrekt användning av förkläde procent procent procent Klädregler vid vård- och omsorgsarbete: Andel fri från ringar, klockor och armband Andel kort eller uppsatt hår Andel korrekt arbetsdräkt Under 2014 genomfördes ingen PPM mätning av basala hygienrutiner. Hygienutbildning Det var under våren 2014 fem undervisnings tillfälle á tre timmar. 12

183 183 Det var 40 personal som utbildades till hygienombud. Det var ett uppföljningstillfälle under hösten. Uppstart chefer inom vård- och omsorgsboende, hemtjänst, rehab, hemsjukvård, LSS, socialpsykiatri fick information om vad de fem utbildningstillfällen innehåller. Egenkontroll hygienrutiner Hygienombuden genomförde observationer på vårdpersonal inom äldreomsorg, boende och hemtjänst, LSS, personlig assistans och socialpsykiatri Antal observationer 125 procent Klädregler vid vård- och omsorgsarbete Korrekt kläddräkt Klockor, ringar, armband 20 ( ) 16 Långa naglar, ortoser, sjal, nagellack Långärmat Bristande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler inom äldreomsorgen kan ge svåra följder främst genom spridning av antibiotikaresistenta bakterier och smittsamma sjukdomar till äldre personer med nedsatt motståndskraft. Förbättringsförslag 2015 Att informera och uppdatera all personal som arbetar med vård och omsorg om basala hygienrutiner en gång per år Att förbättra basala hygienrutiner och klädregler vid vårdoch omsorgs arbete Egenkontroll observation och eller PPM mätning hygienregler Uppföljning genom egenkontroll Uppföljningar genom egenkontroll Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. Avvikelser angående läkemedelshantering Avvikelserna registreras i ett digitalt program för läkemedelshantering. Inrapporterade avvikelser har ökat något från föregående år. Tveksamt om läkemedelsavvikelser rapporteras rätt och om alla rapporterar avvikelser. Mål att minska antalet läkemedelsavvikelser har inte uppfyllts. Avvikelser Läkemedel

184 184 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också multisjuka äldre i ordinärt boende som idag är ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. Enligt med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre Läkemedelsgenomgång genomförs en gång per år. Enkel läkemedelsgång genomförs vid byte av vårdgivare. Förbättringsförslag för 2015 Att läkemedelsavvikelser på individnivå analyseras på teammöte Att läkemedelavvikelser analyseras på gruppnivå och diskuteras på enheten Introducera riktlinje för avvikelse Nutrition Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Kosten som serveras på särskilda boenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Riskbedömning enligt Mini Nutritional Assessment (MNA) samt att BMI-värdet mäts vid inflyttning och följs regelbundet. För personer i riskzon ska vårdplan upprättas. För att säkerställa att den enskilde vårdtagaren inom vård och omsorgsboende och i hemsjukvården ska kunna garanteras en god och näringsriktig kost har kommunen haft en dietist som tagit fram kostpolicy och verktyg för en säker nutritionsbehandling. Kvalitetsregister antal MNA bedömningar se Senior Alert tabell Nattfasta Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör ej överskrida elva timmar. Är nattfastan längre, ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi, vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov. Äldre personer med för lång nattfasta löper risk för undernäring. 14

185 185 Uppfölj av den ofrivilliga nattfastan har skett genom mätningar två gånger under året. Målet att nattfasta ska vara under 11 timmar är inte uppfyllt. Vård- och omsorgsboende Nattfasta genomsnitt Längsta nattfastan Mätning av nattfasta vår och höst timmar timmar Mat som serverade efter kl är: Smörgås, knäckebröd, kaffe, tårta, näringsdryck, yoghurt, filmjölk, bullar, varm mjölk, varm choklad, kakor, godis, öl, the, proviva, smothies, glass, vin, blåbärssoppa, rån, läsk, saftsoppa, nyponsoppa, omelett, kräm, frukt, välling Förbättringsförslag 2015 Minska den längsta nattfastan till 11 timmar Upprätta rutin förebyggande av och behandling vid undernäring SOSFS 2014:10 Dokumentation Patientdatalagen SFS 2008:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Journalgranskning Stickprovskontroller av loggar har genomförts utan anmärkning, vilket tyder på att den inre sekretessen är välfungerande. Förbättringsförslag för har delvis uppfyllts, rutin för loggning har uppdaterats. Förbättringsförslag 2015 Uppdatera riktlinje för dokumentation (arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska) Att i samband med nya insatser uppdatera bakgrundsuppgifter såsom omvårdnadsansvarig sjuksköterska, patientansvarig läkare, närstående och om medgivande enligt samtycke/medgivande är registrerat i huvudbild Magna Cura. Granskning av omvårdnadsjournaler enligt mall Samordnad individuell plan SIP ska göras när patienten har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården och när samordning av insatser kring en enskild individ behövs 15

186 186 Fall och fallolyckor Fall är farligare än vad folk man i allmänhet tror. Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Av de som efter ett fall får en höftledsfraktur (95 procent av höftledsfrakturerna orsakas av ett fall) kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv och dödligheten är procent. Orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med minskad muskelstyrka, sämre balans, gångsvårigheter, sämre syn och minskad reaktionsförmåga. Detta kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. En höftfraktur föregås ofta av flera fall. Kostnaden för vård och omsorg vid en höftfraktur är cirka kronor det första året efter operation, varav 2/3 belastar hälso- och sjukvården och resten kommunen. Enheten skall ha skriftliga rutiner för arbetet med att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är involverade i det förebyggande arbetet och arbetar med fallförebyggande åtgärder. Registrering av fallolyckor Samtliga verksamheter registrerar fallolyckor på specifik blankett för fallrapportering. Antalet registrerade fallrapporter ligger i stort sett på samma nivå som föregående år. I särskilt boende har knappt nittio procent av fallrapporterna registrerats och åtgärdats i Senior Alert. Registreringsgraden är lägre i hemtjänst/hemsjukvård. Senior Alert används i alla verksamheter för att riskbedöma för fall. Här registreras varje fall som en händelse med åtgärdsprogram och uppföljning. DRFI (Down Fall Risk Index) är det instrumentet som använd vid riskbedömning. Kvalitetsregister antal DFRI bedömningar se Senior Alert tabell Målet för 2014 att minska antal fall har inte uppfyllts. Avvikelser Fall och fallskador Förbättringsförslag för 2015 Att fall och fallolyckor på individnivå analyseras på teammöte Att fallprevention analyseras på gruppnivå och diskuteras på enheten Uppdatera riktlinje för fallprevention Introducera riktlinje för avvikelse Källa: Rikshöft Det är till största delen (80procent) kvinnor som drabbas av höftfrakturer. Forskning visar att andelen personer med höftfrakturer från vård och omsorgsboende vanligen ligger på procent. Något mer än hälften har inga tidigare insatser från kommunen, men att ca 50 procent har tidigare någon fallolycka och 25 procent en höftfraktur sedan tidigare. Delegation Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. En delegering skall alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte före- 16

187 187 komma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna bör heller inte vara fler än att det finns möjlighet för den legitimerade att regelbundet följa upp sina delegationer. Den som är legitimerad och delegerar ska vara såväl formellt som reellt kompetent, vilket innebär t.ex. att man inte kan delegera katetersättning om man själv inte praktiserar detta. Varje enhet ska enligt 2d HSL (1982:763) vara bemannad med formellt kompetent personal i erforderlig omfattning. Delegeringsmöjligheten ska användas i undantagsfall. Vid stickprov var antal delegationer per sjuksköterska 22, men det var stor variation i antal delegationer från En sjuksköterska hade 90 delegerad personal men det var i samband med delegationsutbildning och inför semesterperiod. Delegation från sjukgymnast förekommer. Förbättringsförslag för 2015 Att se över antal delegationer per sjuksköterska Munhälsa Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett vård- och omsorgs boende utförs en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är med vid den årliga munhälsobedömningen, som boende enligt lag har rätt till, för att få information om hur munhålan skall skötas. Personalen skall ges möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av munhälsobedömningar ger. Det finns en samverkansöverenskommelse med Hälso- och sjukvårdsnämnden, de har upphandlat munhälsobedömningar och utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård från folktandvården. Munvårdsutbildningar har under året genomförts av folktandvården. Undersköterskor har utbildats i ROAG (Revised Oral Assessment Guide) som är ett riskbedömningsinstrument för munhälsa. Undersköterskor(munhälsoombud) registrerar riskbedömning och åtgärdspaket i Senior Alert i samband med teammöte. Munhälsa Antal riskbedömningar munhälsa med ROAG totalt Vård och omsorgsboende ROAG antal 2: or ROAG antal 3: or 63 4 Antal planerade åtgärder Hemtjänst Förbättringsförslag för 2015 Att verksamheter genomför munhälsoutbildningar med stöd av folktandvården och webbutbildningar i ROAG Att alla verksamheter l riskbedömer enligt ROAG. 17

188 188 Att munhälsan ska vara en självklar del vid upprättande av plan för personlig omvårdnad Medicin tekniska produkter(mpt)/hjälpmedel Medicintekniska produkter/hjälpmedel regleras i handbok och regelverk för hjälpmedel. Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. I Västra Götaland finns en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken gäller rörelsehinder, kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling, synskada, hörselskada, ortoser, proteser och skor. Produkterna kan vara sjukvårdsmaterial, arbetstekniska hjälpmedel (grundutrustning)och individuellt utprovade hjälpmedel, dessa skall användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Hjälpmedel skall provas ut individuellt av paramedicinare eller sjuksköterska informationen ska vara muntlig och skriftlig information och dokumenteras i journal. Övrig personal skall utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det skall finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll skall ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. Hjälpmedel är hyrprodukter från hjälpmedelscentral. Grundutrustning ansvarar kommunen för. Vastra-Gotaland/Handbok-for-forskrivning-av-personligahjalpmedel/ Medicintekniskaprodukter/hjälpmedels avvikelse Medicintekniska produkter/hjälpmedel Förbättringsförslag för 2015 Att uppdatera lokala rutiner förhandhavande av medicintekniska produkter/ hjälpmedel Handbok och regelverk för medicintekniska produkter/ hjälpmedel ska finnas tillgängliga på insidan Rehabilitering Rehabilitering ingår där kommunen har ett hälso- och sjukvårdansvar. Sjukgymnastens insatser Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att bibehålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, 18

189 189 förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Uppföljning av trygghemgång Trygg hemgång planeringsteam är en förstärkt hemtjänst under en begränsad period. Teamet består av sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare och undersköterska. Vid tidigare uppföljning har den genomsnittliga patienten varit inskriven i trygg hemgång i 25 dagar innan utskrivning. Under inskrivningsperioden har trygghemgångsdeltagaren haft i genomsnitt två besök per dag. 85 procent av alla patienter som haft insatsen trygghemgång bor kvar i eget boende. 29 procent av alla som ingått i trygg hemgång skrivs ut utan några fortsatta insatser från kommunen Förbättringsförslag för 2014 har uppfyllts. Team trygg hemgång ingår i ordinarie hemtjänstgrupp. Rehabilitering som ingår i den ordinarie hemtjänstverksamhet en ökar kompetens i arbetsgruppen. Vid behov används ADL taxonomin vid inskrivning i trygg hemgång. Förbättringsförslag för 2015 Använda bedömningsinstrument som är relevanta för insatsen Lex Maria Vårdgivaren ska enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. Denna regel kallas lex Maria. Under 2014 har inga händelser anmälts till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Det beräknas finnas 120 personer med demenssjukdom i kommunen. Det finns 55 lägenheter i vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom/kognitiv svikt och dagverksamhet för demenssjuka. Med personer med demenssjukdom menas en person med fastställd demensdiagnos eller person som har demenssymtom där andra orsaker till symtomen uteslutits. KF har antagit ett inriktningsbeslut att utveckla demenscenter. Det är projektledare som tillsammans med arbetsgrupp leder utvecklingen. I inriktningsbeslutet står bland annat att följande ska utvecklas: Tidig kännedom Sprida kunskap till allmänheten om demenssymtom och information om vart man skall vända sig. Specifikt riktad information och kunskap till medarbetare och till anhöriga. 19

190 190 Skapa ett attraktivt kostnadsfritt anhörigstöd, erbjuda avlastning/avlösning efter behov för demenssjuka och deras närstående. Ökad samverkan primärvård genom samverkansteam. Trygghet och kontinuitet På individnivå ska så få omsorgspersonal som möjligt arbeta runt den enskilde. Vårdtagaren ska vistas i så få miljöer som möjligt samt möta professioner med kompetens och erfarenhet och erbjudas lämpliga hjälpmedel. Utbildning för personal i Demens ABC Enhet Demens ABC Allegården Alla Dinglegården 0 Ekebacken Alla Sörbygården Alla Vässjegården 0 Allegården/ 0 Violen Hemsjukvården 0 Rehab 0 Hemtjänst/ 0 demens Förbättringsförslag för 2015 All personal ska genomföra Demens ABC, finns utbildning för hemtjänstpersonal och särskilt boende personal samt för primärvård (sjuksköterska) Att utbilda och fördjupa kunskapen om BPSD-registret för BPSD -administratörer Demensteam utvecklar inriktningen för demensvården internt Demensteamet fortsätter utvecklingen i samarbete med Närhälsan Utveckla Anhörigstödet med regelbundna möjligheter till kunskap och gemenskapsträffar. Demens ABC och utbildning för anhöriga ehälsa Olika e-hälsotjänster underlättar såväl insamling av information till hälsodata- och kvalitetsregister, som en snabbare återkoppling till personal, huvudmän, myndigheter och medborgare. Vidare skapar det helt nya förutsättningar för forskningen om utfall och effekt av olika insatser. Användarvänliga och ändamålsenliga dokumentations- och beslutsstöd krävs för att personalen ska kunna samverka för att möta individens behov av koordinerade insatser och för att vid behov kunna dela relevant information med andra personalgrupper i en behandlingsprocess. ehälsa Exempel på system som idag används är: HSA-administration kvalitetssäkrad behörighetskontroll 20

191 191 SITHS-kort elektronisk legitimation för att få tillgång till känslig information Elektronisk hantering av samordnad vårdplanering SVPL Registreringar i nationella kvalitetsregister såsom palliativa registret, Senior Alert och BPSD-registret Hantering av läkemedel via Pascal ett nationellt verktyg för ordination av dosläkemedel Nationell patientöversikt NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare Förbättringsförslag ehälsa 2015 Den elektroniska utvecklingen fortsätter inom vård och omsorg med bl.a. Införande av mobil dokumentation där IT stöder införande Mobil signering av läkemedelshantering via mobila telefoner för säker läkemedelshantering Samordnad individuell plan SIP ska göras när patienten har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården och när samordning av insatser kring en enskild individ behövs Införa vårdplaneringar via Lynch Framtid Antalet äldre ökar i kommunen och alltmer avancerad sjukvård sker i hemmet och i särskilt boende. Fler operationer sker allt högre upp i åldrarna, vilket kräver specifik eftervård och rehabilitering, som i allt större grad faller på den kommunala hälso- och sjukvården. Denna utveckling pågår utan att antal legitimerad personal ökar i samma utsträckning i kommunen. Kommunen behöver göra strategiska satsningar för att möta detta med: Ökad kompetens hos vård och omsorgspersonal Arbeta fram kompetensutvecklingsplan Skapa en kompetensförsörjningsplan för kommande år Att se över behovet av legitimerad personal Att identifiera riskgrupper och arbeta med förebyggande och hälsobefrämjande insatser Förbättrade arbetsprocesser i samverkan kring och med patient ex. läkemedelsförskrivning, läkemedelshantering och läkemedelsgenomgångar kvalitetsregister och verksamhetssystem för dokumentation 21

192 192

193 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport för stödteamet. Bakgrund Utifrån kommunstyrelsens beslut dnr KS , ansökte man ur den upprättade sociala investeringsfonden för förebyggande av ohälsa bland barn och unga. Kommunstyrelsen beslutade att bevilja projektansökan för perioden , d.v.s. två år på summa kr. Avsatt i sociala investeringsfonden är kr. Redovisning av socioekonomisk bokslut ska ske varje år i samband med årsbokslutet. Stödteamet är sedan januari 2015 en permanent verksamhet i Munkedals kommun. Syfte med verksamheten Att genom ett tvärprofessionellt arbete skapa en helhet kring elev och familj för att möjliggöra en fungerande skolgång i den ordinarie skolmiljön. Detta sker genom att stötta föräldrar så de blir ett stöd för elevens skolgång och genom att stötta lärarna i deras pedagogiska arbete med eleverna. Stödteamet har i uppdrag att förbättra kommunens tidiga insatser för barn och unga samt att inventera och utvärdera pågående insatser och komma med förslag till nya verksamheter och metoder för att ge stöd till barn och unga i Munkedal. Målgrupp Stödteamet riktar sig till barn och unga i grundskolan där skolgången inte fungerar och där skolans elevvårdande resurser inte räcker till och där det samtidigt finns omfattande problematik i hemmet. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Redovisas i verksamhetsberättelsen 2. Miljö Inga konsekvenser 3. Folkhälsa Redovisas i verksamhetsberättelsen 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättad verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport för stödteamet. Peter Martinsson Sektorchef Stöd Beslutet expedieras till: Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

194 Dnr KS Verksamhetsberättelse med socioekonomisk rapport för Stödteamet -en verksamhet i samverkan mellan skola och socialtjänst i Munkedals kommun Rapport av Mia Elofsson och Jonatan Rask

195 Sida 2 av Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med verksamheten Stödteam... 4 Målgrupp... 4 Insatta resurser... 4 Verksamhetsberättelse... 4 Teamets uppdrag... 5 Insatser... 5 Individärenden... 5 Beskrivning av COPE-föräldrautbildning... 6 Så här går en COPE-kurs till:... 6 Verksamhetsutveckling... 7 Egen fortbildning... 7 Samverkan med andra aktörer... 7 Kulturplaneterna... 8 Analys... 8 Effekter av insatser år 2:... 9 Socioekonomiskt perspektiv MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

196 Bakgrund Sida 3 av Utifrån KS beslut dnr KS ansökte man ur den upprättade sociala investeringsfonden för förebyggande av ohälsa bland barn och unga. Kommunstyrelsen beslutade att bevilja projektansökan för perioden , dvs två år på summa kr. Avsatt i sociala investeringsfonden är kr. Redovisning av socioekonomisk bokslut ska ske varje år i samband med årsbokslutet. Stödteamet är sedan januari 2015 en permanent verksamhet i Munkedals kommun MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

197 Sida 4 av Syfte med verksamheten Stödteam Att genom ett tvärprofessionellt arbete skapa en helhet kring elev och familj för att möjliggöra en fungerande skolgång i den ordinarie skolmiljön. Detta sker genom att stötta föräldrar så de blir ett stöd för elevens skolgång och genom att stötta lärarna i deras pedagogiska arbete med eleverna. Stödteamet har i uppdrag att förbättra kommunens tidiga insatser för barn och unga samt att inventera och utvärdera pågående insatser och komma med förslag till nya verksamheter och metoder för att ge stöd till barn och unga i Munkedal. Målgrupp Stödteamet riktar sig till barn och unga i grundskolan där skolgången inte fungerar och där skolans elevvårdande resurser inte räcker till och där det samtidigt finns omfattande problematik i hemmet. Insatta resurser Teamet består av en specialpedagog 100 % samt en socionom 100 %. Teamet ska arbeta i samverkan där de olika kompetenserna ska komplettera varandra. Verksamhetsberättelse Under året har vi genomfört en föräldrautbildning enligt COPE-metoden. Kursen innebär att gruppen träffas tio gånger á två timmar. Varje träff har ett tema som syftar till att stärka deltagarna i föräldrarollen (utförligare beskrivning kommer längre ner). Stödteamet har i högre utsträckning fungerat som mötesledare på Västbusmöten kring elever. Ett Västbusmöte är ett samverkansmöte där olika aktörer kring en elev träffas tillsammans med vårdnadshavarna för att gemensamt planera insatser. Vi har under året deltagit i en fortbildningsinsats för personal från skola och socialtjänst, som syftade till att stärka rollen som mötesledare samt förståelse för syftet med mötet. Vi har varit ute och informerat om vår verksamhet på skolor och till politikerna i Välfärdsutskottet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

198 Sida 5 av 11 Teamets uppdrag Att möjliggöra en fungerande skolgång för grundskoleelever i den ordinarie skolmiljön, stötta föräldrar/familjehemsföräldrar samt bidra till ökad måluppfyllelse för elever i behov av stöd, med betoning på psykosocial problematik. Teamets insats bygger på att föräldrar ansöker om en insats tillsammans med skolan och/eller socialtjänst. 198 Stödteamets insatser präglas av grundtanken om att barnet skall få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn. Verksamheten är ett komplement till skolans och eventuellt socialtjänstens stödinsatser. Arbetsinsatsen riktar sig mot utveckling hos individen och dennes nätverk samt anpassningar av lärmiljön i form av handledning till personal samt organisatorisk utveckling i verksamheten. Stödteamet tillämpar ett arbetssätt där de professionella kompetenserna samlas kring barnet/familjen och individens egna resurser alltid står i centrum. En viktig funktion för Stödteamet är att koordinera och komplettera de stödinsatser som redan är etablerade runt eleven. Insatser Ett samarbete med Stödteamet inleds när skolans egna elevvårdande insatser inte räcker till eller när föräldrar upplever behov av insatser från teamet. Innan insats begärs från skolan ska åtgärdsprogram vara upprättade/uppdaterade och eleven ska ha lyfts på skolans elevhälsoteamsmöte och till Resursteam samt att föreslagna åtgärder ska ha prövats. Uppdragsgivare till Stödteamet är föräldrar, rektorer och IFO. Rektor ansvarar för att upprätta ansökningsblankett till Stödteamet i de ärenden som kommer från skolan. Även tidigare dokumentation t.ex. åtgärdsprogram och utredningar ska bifogas, dock efter vårdnadshavares medgivande. En av teamets grundpelare är att tiden från det att ansökan om stöd inkommer till att åtgärder påbörjas ska vara så kort som möjligt. Tillsammans med vårdnadshavare, elev och rektor formuleras mål för insatser samt handlingsplan för genomförande. I utformandet av insatser kan även skolans elevhälsa och socialtjänst delta. Handlingsplanen anger även hur insatsen ska följas upp och utvärderas. Individärenden Stödteamet har under året arbetat med fjorton individärenden, flertalet av dessa är pågående uppdrag idag MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

199 Sida 6 av 11 Arbetet i individärendena ser ut på olika sätt men en viktig förutsättning i Stödteamets arbete är alltid att samverka och söka skapa en allians med föräldrar då detta skapar bäst förutsättningar för att lyckas. Det är skillnad i frekvens och innehåll på träffarna med de unga, en del träffar rör skolarbete, andra har mer kurativ karaktär men det kan även handla om stöd till en aktiv och meningsfull fritid. På samma sätt skiljer sig kontakten med föräldrarna beroende på hur problematiken i familjen ser ut. Stödteamets kontakt med lärare handlar ofta om att utforma olika anpassningar, upprätta åtgärdsprogram och förmedla information. Vi har även deltagit i elevhälsoteamsmöten på en av skolorna. 199 Av våra individärenden rör fem av ärendena ungdomar i nedre tonåren (13-16 år). Samtliga individer i de ärenden Stödteamet arbetat med under året har en bred problematik med svårigheter inom skola, hemsituation, fritidsaktiviteter och sociala relationer. Alla individer riskerar att inte nå målen i skolan. Kännetecknande för gruppen är att hemsituationerna ofta ser problematiska ut och en del föräldrar har egna svårigheter. Bland de unga förekommer riskfaktorer som skolk, psykisk ohälsa, droganvändning, självskadebeteende och neuropsykiatriska funktionshinder. Beskrivning av COPE-föräldrautbildning The Community Parent Education Program (COPE) är ett föräldrautbildningsprogram som kommer från Kanada. En hörnsten i COPE-programmet är att föräldrar kan och känner sina barn bäst men att man som förälder ibland kan behöva påfyllning i sitt föräldraskap. Kanske har man kört fast i gamla spår som inte fungerar och behöver hjälp i att bryta den negativa spiralen för att komma tillbaka till det positiva. Kanske handlar det om att hitta nya sätt och strategier att uppfostra barnen på. Målet med COPE är att: Att du som förälder kan hitta konkreta och praktiska verktyg att förstå och bemöta ditt barn Att föräldrar ska förstärka positiva beteenden samt förebygga negativa beteende hos sitt barn Att förbättra samspelet och relationerna i din familj Att föräldrar ska kunna känna glädje i sitt föräldraskap Att ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter Så här går en COPE-kurs till: I en COPE grupp träffar du andra föräldrar och delar erfarenheter. Gruppen träffas en gång i veckan i två timmar under tio veckor. Varje gruppträff är noga MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

200 Sida 7 av 11 strukturerad och handlar om ett särskilt ett tema. Det kan exempelvis röra sig om hur man uppmuntrar och berömmer sitt barn på ett medvetet sätt. På träffarna växlar man mellan att diskutera i smågrupper och i stor grupp. Efter varje lektion får man en uppgift som man ska öva på till nästa träff. 200 Verksamhetsutveckling Under hösten startade Stödteamet upp ett arbete som syftade till att utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och skolans elevhälsa. Detta gjordes enligt SamTidigt-modellen, ett koncept som tagits fram av Göteborgsregionens kommunalförbund och finansierades av Europeiska Socialfonden. Tanken var att representanter från de olika verksamheterna träffades en halvdag var tredje vecka för att utforma rutiner och metoder för samverkan. Vi höll i två träffar men valde sedan att avvakta då vi fick besked om att personalen från socialtjänsten inte kunde delta på grund av sin höga arbetsbelastning. Stödteamet har också haft ett antal handledningsuppdrag till arbetslag på flera av skolorna i Munkedal. Egen fortbildning Under våren har Stödteamet utbildat sig till kursledare i föräldrastödsprogrammet COPE. Programmet valdes utifrån att det i en nationell jämförande studie (Stattin) visat sig vara ett av de mest effektiva föräldrastödsprogrammen. Under hösten har Stödteamet gått en utbildning kring Hemmasittare, elever som under långa perioder inte kommer till skolan. Utbildningen fokuserade dels på hur man kan stötta eleven och familjen i en återgång till skolan, men även på hur skolan kan arbeta förebyggande. Samverkan med andra aktörer Stödteamets två största samverkansparter har under året varit socialtjänsten och grundskola. Andra samverkansparter som Stödteamet har haft under året är kommunens beroendemottagning, Stugan (kommunens fritidsgård), Konradgruppen (en samverkansgrupp som arbetar förebyggande mot droganvändning i kommunen) samt BUP Uddevalla. Stödteamet har också träffar med Klaraverksamheten i Lilla Edet för att utbyta erfarenheter med en liknande verksamhet. En viktig aspekt av Stödteamets uppdrag är att främja samverkan mellan skolan och IFO. I ett flertal av de ärenden vi arbetat med är individerna aktuella för insatser från både IFO och skola MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

201 Sida 8 av 11 Kulturplaneterna I juni månad arrangerade Stödteamet, i samarbete med kommunens kulturförvaltning och IFO, Kulturplaneterna, ett projekt med utgångspunkt i alla barns rätt till fritid och kultur. Målgruppen är barn i åldern 8-12 år från hem i socioekonomiska svårigheter. 9 barn deltog i projektet. Stödteamets roll var att i samarbete med IFO bjuda in deltagare. Stödteamet planerade och ledde verksamheten under de två veckor verksamheten varade och deltog i utvärderingsprocessen under hösten. Verksamheten fick mycket positiv feedback från deltagarna, deras föräldrar och samverkansparterna. 201 Analys Efter två års arbete kan vi konstatera att det finns ett stort behov av samverkan mellan föräldrar, skola och IFO. Samverkan är följaktligen ett av de viktigaste elementen i vårt arbete. Arbetet med samverkan handlar främst om att inhämta information och att svara för att den informationen når alla berörda parter samt att följa upp och se till att beslut verkställs och att insatser genomförs. Vi menar att Stödteamet i flera fall fungerat som en länk mellan just skola och socialtjänst och bidragit till att information lättare kunnat nå ut i verksamheterna. Stödteamet har sina lokaler på Strömstadsvägen 7 och tar där emot föräldrar och ungdomar, men även personal från skola och IFO. Vi bedömer att det varit värdefullt att lokalerna ligger avskilt från annan verksamhet. Framförallt föräldrar har uttryckt lättnad över att inte behöva gå in på socialkontoret eller skolan. Vårt samtalsrum är hemtrevligt och det upplevs inte lika laddat att gå hit. För ungdomar och personal har det varit bra att komma till oss eftersom vi då kan samtala utan avbrott från andra elever eller personal. Stödteamet har ännu inte haft egen handledning men ser att detta är en viktig del inför kommande verksamhetsår. Samarbetet med socialtjänsten har försvårats av verksamhetsens höga arbetsbelastning. Vi har i dagsläget inga regelbundna möten tillsammans vilket försvårar samverkan. Inför kommande verksamhetsår har vi därför tillsammans med cheferna för familjegruppen beslutat att åter ha regelbundna möten tillsammans med familjegruppens utredare. I Stödteamet bedömer vi att Kulturplaneterna fyllt en mycket viktig funktion för deltagarna och deras familjer. I vissa fall har Kulturplaneterna varit det enda extra som skett under deras sommarlov och höstlov. Under sommaren var Stödteamet en förutsättning för att verksamheten blev av då man inte hade annan personal. Men vi kunde också se att Stödteamet fick en viktig funktion i att MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

202 Sida 9 av 11 förmedla information mellan IFO och kommunens kulturutvecklare samt att följa upp på eventuella deltagare. 202 Vi bedömer att innehållet i föräldrautbildningen COPE är mycket relevant för de föräldrar vi arbetar mot. Vi valde att endast erbjuda utbildningen till de föräldrar som vi arbetar med då många av dem har liknande utmaningar i sitt föräldraskap. Detta fick till följd att diskussionerna blev bra och att vi kunde ägna mycket tid till varje deltagare. Något som inte var bra med en begränsad grupp var att det var mycket märkbart om någon uteblev. De tillfällen flera uteblev var det svårare att få bra diskussioner och bra exempel att utgå ifrån. Inför nästa kursstart har vi därför tänkt oss en större grupp föräldrar där socialtjänsten, skolan och beroendemottagningen hjälper till att bjuda in. Stödteamets personal har varit samtalsledare vid en rad Västbusmöten där skola, socialtjänst, BUP och habilitering deltagit. Vi har fått mycket positiv respons på detta, både från de professionella deltagarna och föräldrarna. I de ärenden där vi hunnit ha flera möten märker vi en tydlig förändring då alla deltagare nu är väl kända med rutinen kring mötet och vi upplever att det därför är ett större fokus på åtgärder. Effekter av insatser år 2: Minskat inköp av familjebehandling från privata aktörer. Stödteamet har under året haft ett fyrtiotal familjebehandlingstillfällen. Skulle dessa köpts av en privat aktör motsvarar summan minst 52 tkr/år. Anledningen till att dessa tillfällen minskat i jämförelse med förra året menar vi är att föräldrar deltagit i föräldrautbildningen COPE. Skulle föräldrakursen köpts in hade kostnaden hamnat på 40-60tkr. Förhindrat 1,5 placeringar à 20 tkr/mån-105 tkr/mån. Detta motsvarar en snitt kostnad på 900tkr på ett år. Kontaktpersonsuppdrag i genomsnitt 3h vecka. Minskat inköp av extern handledning och arbetsgruppsledning. Stödteamet har lagt ca 50h exklusive förberedelsetid, totalt ca 60 tkr/år. Verksamhetsutveckling; 2 dagar för elevhälsa och socialtjänst, totalt ca 14 tkr. Stödteamets kartläggning har ersatt annan utredning, exempelvis skolsocialutredning och pedagogisk utredning, totalt ca 120tkr En sammanslagning av insatserna visar en summa på totalt 1,2 mnkr MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

203 Socioekonomiskt perspektiv Sida 10 av Insatser för att förebygga ett utanförskap är en investering inför framtiden, inte bara ur ett individuellt perspektiv, utan också ur ett samhällsperspektiv. Rent krasst är det bättre ekonomisk hushållning att förebygga med relativt små insatser än att vänta och ta kostnader för ett utanförskap i efterhand. Vid det laget har kostnaderna hunnit bli mångdubbelt större, och effekterna av insatserna är oftast mindre. Om man dessutom lägger till de mänskliga lidanden som varje individ utsätts för, och inte minst dess anhöriga såsom barn, partners etc, så blir det förebyggande perspektivet än viktigare. Att tänka i banor kring utanförskap som en samhällskostnad istället för en individuell förlust är inte nytt. Att samhället tjänar på att så många som möjligt av medborgarna kan dra sitt strå till stacken när det gäller både produktion och sin försörjning är något de flesta kan hålla med om. Ändå har vi idag en grupp på mellan procent av befolkningen som befinner sig i ett utanförskap, beroende på hur man räknar. Med utanförskap menas då arbetslöshet tillsammans med sjukdom, dålig ekonomi och kanske också kriminalitet och missbruk, vilket gör vägen till självförsörjning lång. Det finns ett sätt att sätta siffror på detta, som numer används både på lokal och nationell nivå. Det är socioekonomiska kalkyler som är utarbetade under 30 år och som visar de kostnader som ett utanförskap för med sig. Det handlar dels om ersättningar för försörjning från olika myndigheter, kostnader för ett ökat behov av sjukvård jämfört med genomsnittet, kostnader för kriminalvården etc, dels om utebliven produktion som skulle gett ett mervärde för samhället samt uteblivna skatteintäkter. Det man ser är alltså siffror på vad det kostar att inte göra något för att försöka förhindra utanförskapet. Mot detta kan man sedan ställa kostnader för insatser för större eller mindre grupper och vilket utfall man hoppas få av dessa insatser. Oftast kan man se att det räcker med ett mycket blygsamt resultat av insatserna för att det ändå ska vara lönsamt samhällsekonomiskt. Varför görs då inte dessa insatser om de nu är så lönsamma? Det beror inte på att kunskapen inte finns, även om det kan vara svårt att hitta rätt insatser för varje individ. Även med en stor felprocent så blir det ändå samhällsekonomiskt lönsamt. Orsaken är ofta istället att det handlar om långsiktiga skeenden där den som gör insatsen inte är densamma som sedan gör vinsten (i minskade kostnader). Dvs. om skolan gör en extra insats för en elev som leder till att ett utanförskap undviks, innebär inte det att skolan får någon lättnad i sina kostnader framöver. Istället är det Försäkringskassan, kriminalvården och kommunens socialtjänst som är vinnarna sett till uteblivna kostnader MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

204 Sida 11 av 11 Skolan betecknas ibland som den stora producenten av utanförskap, vilket får ses som mer retoriskt provocerande än en korrekt beskrivning. Men en viss sanning ligger ändå i påståendet och anledningen till detta är att utanförskap grundläggs tidigt och det är ofta möjligt att redan i förskoleåldern och till och med ännu tidigare kunna se vilka barn som ligger i riskzonen. Tidiga insatser är också mest effektiva innan skadan är för stor. Samtidigt är det i genomsnitt drygt 12% som går ut grundskolan utan fullständiga betyg och som därför inte kan söka in till gymnasieskolan. Utan gymnasieskola är möjligheterna till arbete mycket små, vilket leder till ett beroende av olika försörjningssystem och per definition ett utanförskap. Tidiga insatser i skolan som leder till att barnet åtminstone kan gå ur skolan med godkända betyg, kan vara den grund som behövs för att motverka ett utanförskap. I många fall räcker det inte med insatser i skolan, utan man måste se till att föräldrasituationen, boendet etc. också fungerar för att barnet ska kunna tillgodogöra sig sin skolgång och få en chans till ett drägligt liv MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

205 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar till kommunrevisionen - Kommunens vänorter Kommunrevisionen har inkommit med en fråga till kommunstyrelsen. Revisionen önskar svar på vad syftet är med att ha vänorter och på vilka grunder de väljs ut. Revisorerna önskar också få veta vilka vänorter Munkedals kommun har. Munkedal har idag ett utbyte med Neuenkirchen Czlopa. Första kontakten tog Neuenkirchens borgmästare med Munkedals kommun 2006 i grunden att Thomas Thorild föddes i Munkedal och gravsattes i Neuenkirchen. Flera resor och andra utbyten har, efter detta brev, företagits från båda kommunerna. I maj 2014 togs ett förslag fram från Munkedals kommun på hur ett vänortsutbyte med Neunkirchen kan fortsätta. Förslaget är undertecknat av Neuenkirchens borgmästare och kommunstyrelsens ordförande, Munkedals kommun. Tidigare har Munkedals kommun även haft ett vänortsutbyte med Realingen i Norge. Detta vänortsutbyte avslutades Under hösten 2014, har förutom detta, en inbjudan från en konstskola för barn i St Petersburg inkommit till Munkedals kommun. Kommunen har hittills svarat avvaktande men försiktigt positivt på inbjudan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta svaret och överlämna det till revisorerna. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Ulrika Gellerstedt Tf. kommunchef Beslutet expedieras till: Kommunens revisorer MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

206 206

207 207

208 208 Dear friends, On behalf of Administration of municipal educational organization of additional education of children "Begunitci Children Art School", I would like to invite you for cooperation in frames of the social cultural project and offer friendly exchange of creatively gifted children from our municipalities. We are ready to take care about children from Sweden, while they will live in host families, and arrange program to make acquaintance with the culture of St. Petersburg and Leningrad region. We focus on children 8 13 years old. In a group can be 5 children, 2 teachers and 1 parent, staying approximately 5 days. Time of season does not very important. Preliminary schedule: 1 st day: meeting with families & children. 2 nd day: 1.Excursion to museum manor of Nikolay Roerich (Izvara, Volosov district). 2. Introduction of the School: master classes, teachers open lessons. 3 rd day: Visit to the St. Petersburg, bus or river tour, visiting exhibitions or theater. 4 th day: Creative concert farewell party, a game program. 5 th : Day of departure ( or some program) All activities will be accompanied by an interpreter. Being open for collaboration and any kind ideas, With best wishes Vladimir Litovchenko, Director of Begunitci Children Art School

209 209

210 210

211 sida Dnr: / KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Åtgärder med anledning av utvärdering av ny politisk organisation Munkedals kommun samt svar till revisorerna Kommunstyrelsens styrning och ledning Bakgrund Införandet av en ny politisk organisation i Munkedals kommun har varit en lång process. Den startade under sommaren 2008 med politiska rådslag dit kommunens samtliga förtroendevalda kallats beslutade fullmäktige att slopa kommunens omsorgsnämnd såväl som kommunens barn och utbildningsnämnd beslutade fullmäktige att inrätta fyra beredningar under fullmäktige. Under våren 2013 inrättades kommunstyrelsens välfärdsutskott för att bereda ärenden från kommunens välfärdssektorer. Förvaltningen fick i uppdrag av kommunstyrelsens presidium att planera och beställa en extern utvärdering av Munkedals kommuns nya politiska organisation. Utvärderingen syfte var att undersöka hur den nya organisationen svarat upp mot de mål politiker och tjänstemän tillsammans satt upp för kommunen när man genomförde omorganisationen: 1. Skapa en organisation som frigör/skapar ekonomiska resurser. 2. Organisationen ska vara så utformad att den skapar engagemang, delaktighet, samsyn och effektivitet. 3. Organisationen ska vara så utformad att den håller för att möta de utmaningar kommunen står inför den närmaste perioden (5-10 år). 4. Organisationen på förtroendemannanivå minimerar den interna konkurrensen och utvecklar den kommunala demokratin. 5. Skapa tydlighet i ledarskapet vad gäller befogenheter och ansvar. Utvärderingen skulle minst besvara följande frågeställningar: Hur har kommunfullmäktige, beredningar och styrgrupper, kommunstyrelsen samt utskott genom sitt arbete fört kommunen närmare de mål politiker och tjänstemän tillsammans satt upp för kommunen i samband med omorganisationen? Vad hade kunnat och kan göras bättre? Hur fungerar samspelet mellan politik och förvaltning i den nya politiska organisationen? Vilka åsikter och uppfattningar finns bland politiker i Munkedals kommun, om den nya politiska organisationen? Vilka åsikter och uppfattningar finns i förvaltningen i Munkedals kommun, om den nya politiska organisationen? Revisionsrapport kommunstyrelsens styrning och ledning/politisk organisation Revisionen inkom med en skrivelse till kommunstyrelsen som summerar en av revisionsfirman som EY utförd förstudie. EY är kommunens biträdande yrkesrevisorer, MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

212 sida Förstudiens övergripande syfte var att granska kommunens förtroendemannaorganisation efter de förändringar som genomfördes efter slutgiltiga fullmäktigebeslut 2010 och Revisionens sammanfattande bedömning var att den nya organisationen är tydlig i styrdokumenten men att det är en stor omställning för kommunstyrelsen att vara ansvarig nämnd för fler verksamheter. Revisionen ville då uppmärksamma följande bedömning som har framkom i granskningen: - Kommunstyrelsen har inte tillräckligt analyserat vilka konsekvenser den nya organisationen fått för demokrati och inflytande. - Det bör göras en riskanalys och säkerställas att verksamheten kan följas av kommunstyrelsen och att ärenden initieras i kommunstyrelsen som är ansvarig för verksamheten. - Välfärdsutskottets roll att bereda ärenden till kommunstyrelsen bör följas upp. - Det finns en risk att sektorchefer förhåller sig till utskotten som om de vore ansvarig nämnd. Revisionen inkom med ytterligare en skrivelse i ärendet till kommunstyrelsen där man efterfrågar svara på varför ärendet ännu inte tagits upp i kommunstyrelsen. Handläggning av utvärderingsrapporten KPMG redovisade resultatet av utvärderingen för kommunfullmäktige Förvaltningens uppdrag är att arbeta fram en åtgärdsplan för de förbättringspunkter som kom upp i den utredning som gjordes av den politiska organisationen. Rapporten samt förvaltningens förslag på åtgärdspunkter har varit ute för bearbetning i respektive partigrupper. Kommunledningen träffade KPMGs utredande konsulter i en särskild sittning i december 2014 för att närmare diskutera de åtgärder rapporten föreslår. Kommunledningsgruppen har vid tre tillfällen under vintern 2014/2015 behandlat rapporten från KPMG och har tagit fram åtgärdsplan och rapporten influerar genomgripande förvaltningens och politikens arbete framåt. Åtgärdsplanen har vid ett par tillfällen diskuterats med kommunstyrelsens presidium och har sänts ut till respektive partigrupp för synpunkter. Ett antal åtgärder har redan hunnit vidtas. Som exempel kan nämnas ett möte tillsammans med sektorchefer och ordföranden i styrelse, nämnder och råd för att ta fram gemensamma arbetsformer för beredningsprocessen fram till politiska beslut som hölls i januari Dagen resulterade i gemensamma riktlinjer för beredning av ärenden inför politiskt beslut. Två dialogdagar, en för kommunstyrelsen och en för hela kommunfullmäktige, har också hunnit genomföras där man, inom ramen för kommunens styr och ledningssystem, på olika sätt har övat på roller; politiker gentemot förvaltning, kommunstyrelse gentemot nämnder och fullmäktige samt kommunen gentemot övriga kommunkoncernen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

213 sida Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Tydlig styrning och ledning bidrar till mer kostnadseffektiva processer. 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta åtgärdsplan och tjänsteskrivelse som svar på revisorernas rapport om kommunstyrelsens styrning och ledning och överlämna det till revisorerna. Kommunfullmäktige godkänner åtgärdsplanen och ger kommunstyrelsens i fortsatt uppdrag att arbeta enligt de beskrivna åtgärderna. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Beslutet expedieras till: Kommunrevisionen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

214 214 Åtgärdsplan med anledning av KPMG:s rapport om kommunens politiska organisation 1) Förtydliga roller och ansvar förvaltning samt politik gentemot förvaltning Åtgärd: Information och utbildning av förtroendevalda - organisation, roller, ansvarsfördelning osv. Under året kommer större delen av dialogdagarna att ägnas åt politisk utbildning. Viktiga delar är bland annat kommunens styr och ledningssystem. Grundarbete i styr och ledningssystemet övningar, förtydligande av förvaltningschefens och sektorchefernas roller. Exemplifiera och öva och förtydliga kommunens styr- och ledningssystem. Två dagar planeras där politik och förvaltning arbetar och övar tillsammans. Ansvar: Ekonomichef/tf. kommunchef Tidsplan: Löpande med tonvikt på år ) Tydlighet i beredningsprocessen fram till politiskt beslut Åtgärd: Genomfört en dag tillsammans med sektorchefer och ordföranden i styrelse, nämnder och råd för att ta fram gemensamma arbetsformer för beredningsprocessen fram till politiska beslut. Tydlighet från ansvariga tjänstemän samt politiker krävs löpande i det fortsatta beredningsarbetet. Ansvar: Ansvariga tjänstemän, sekreterare, ordföranden. 3) Förtydligande av sektorchefernas beredning till kommunstyrelsens välfärdsutskott Åtgärd: En del av kommunledningsgruppens möten viks för sektorchefernas planering tillsammans med kommunchefen. Ansvar: Kommunchef Tidsplan: Löpande 4) Förtydligande av kommunstyrelsens styrning Åtgärd: Hårdare styrning av dagordning, information ska företrädesvis ske på dialogdagar. Kommunstyrelsens arbetar en tid med ett nytt upplägg för sammanträden där sammanträdet delas upp i en föredragningsdel och en beslutande del. Ansvar: Kommunstyrelsens ordförande Tidsplan: Löpande. Det nya upplägget testas under våren 2015 och utvärderas därefter.

215 215 5) Utreda former för kommunstyrelsens styrning av kommunstyrelsens välfärdsutskott. Åtgärd: Utredningen ska bland annat behandlaformer för kommunstyrelsens uppdragsgivning till välfärdsutskottet samt fördelar och nackdelar med att ge välfärdsutskottet viss beslutanderätt, Ansvar: Administrativ chef Tidsplan: Våren ) Ta fram tydliga former för kommunens styrning av bolag, gemensamma nämnder osv. Åtgärder: Fortsatt arbete med koncernstyrning enligt styr- och ledningssystemet. Ansvar: Kommunchef Tidsplan: Löpande med tonvikt på år ) Kommunstyrelsens ordförande närvarar vid behov vid kommunledningsgruppens möten Ansvar: Kommunstyrelsens ordförande Tidsplan: Löpande

216 216

217 217

218 218

219 219

220 220

221 221

222 222

223 223

224 224

225 225

226 226

227 227

228 228

229 229

230 230

231 231

232 232

233 233

234 234

235 235

236 236

237 237

238 238

239 239

240 240

241 241

242 242

243 243

244 244

245 245

246 246

247 247

248 248

249 249

250 250

251 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Ändring av förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Presidiet i Fyrbodals kommunalförbund har föreslagit medlemskommunerna att anta ett antal ändringar i förbundsordningen. I bifogade dokument redogör kommunalförbundets presidium utförligt för de föreslagna ändringarna. Ny förbundsordning gäller då samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen antagit förslaget. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till ny förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Fyrbodals kommunalförbund MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

252 252 Kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbunds direktion föreslår ändringar av förbundsordningen. Detta för att uppdatera dokumentet samt som en konsekvens av ambitioner som initierats av direktionen under /. Förslaget till ny förbundsordning bifogas. Följande ändringar föreslås: 3 Tredje stycket stryks. Förbundet skall fram till och med våren 2007 för sina medlemmar utgöra den sammanslutning för kommuners gemensamma intressebevakning som åsyftas i 2 i Svenska Kommunförbundet stadgar. Samverkan skall därefter ske med det nybildade förbundet Sveriges kommuner och landsting. 6 Stryk begränsningen av fem ledamöter i arbetsutskottet. Öppna upp för att ordförande i tillsatt beredning kan väljas utanför direktionen. 7 Ny paragraf kopplad till behovet av att tydliggöra kontrollkriteriet. 8 Ändring i sista stycket. Revisorerna ska före april månads utgång avge revisionsberättelse till kommunernas fullmäktige. Förslaget innebär att flytta fram detta till maj månads utgång. 11 Föreslås ändring av titulaturen från förbundschef till förbundsdirektör. 15 I andra stycket ändras tiden för verksamhetsplanens delgivande till medlemskommunerna från september till oktober. 16 Förslaget om när direktionen senast ska ha upprättat förslag till årsredovisning flyttas fram från 1 mars till 1 april.

253 Första stycket stryks. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från och med den 1 april Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Förslag till beslut: Att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Fyrbodals kommunalförbund Martin Carling Ordförande Lars Lindén Förbundsdirektör

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015 -04-30 Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april KS -188 Innehåll Sida 2 av 7 3. Sektor Samhällsbyggnad... 3 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.2 Viktiga händelser... 3 3.3 Ekonomi... 3 3.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Tid 08:30-10:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Tallgården, Östervåla, 19 juni 2014, kl 09.30. Sekreterare Paragrafer 63-75 ANSLAG/BEVIS

Tallgården, Östervåla, 19 juni 2014, kl 09.30. Sekreterare Paragrafer 63-75 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Sammanträdesdatum Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 10.00 14.00 Beslutande Margaretha Gadde-Jennische (M), ordförande Gudrun Wängelin-Lernskog (C) Olof Nilsson (S), ersättare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2014-05-20 47 Innehållsförteckning Ärende 37 Barnsamordnare i Habo kommun... 49 38 Besök från Slättens förskole- och skolområde... 50 39 Ekonomisk månadsrapport... 51 40 Ekonomisk rapport tertial 1 2014...

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-03-20 PLATS OCH TID Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerande 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19 11-22 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00 17.15. Beslutande Närvarande ersättare Kristina Frigert (m), ordförande Göran Fahlgren (m), 2:e vice ordförande Lasse Andersson (m) Daniel

Läs mer

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP)

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP) Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00-16.00. Ajournering kl. 14.00-14.30. Öppet sammanträde Beslutande Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-02-25. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-02-25. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Sida 1/13 Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande J Håkan Andersson (C), vice ordförande Anneli Persson (S), tjänstgörande

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-12-19. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00. 3 Delegationsbeslut SN 12/45

Sammanträdesdatum 2012-12-19. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00. 3 Delegationsbeslut SN 12/45 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2012-12-19 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerande 2 Föregående mötesprotokoll

Läs mer

Pia Möller ekonom 13. May-Brith Jansson. Helena Andersson

Pia Möller ekonom 13. May-Brith Jansson. Helena Andersson Sammanträdesdatum Sida 1 Beslutande organ Plats och tid Hemön, Stadshuset kl. 08:30-13:10 Beslutande Jan Hallström (FP) ordförande Janne Jansson (S) vice ordförande Leif Johansson (S) ledamot May-Brith

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sida 1 av 14 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 17 december 2014 kl 14.00-16.15 ande Lars Altgård, ordf (s) Jim Lindberg (s) Marianne Nilsson (m) Gull-Britt Sandefors (c) Charlotta Book (s)

Läs mer

Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30

Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30 1 (13) Plats och tid ande Övriga närvarande Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30 Jessica Ashworth (M), Ordförande Harriet Paulsson (C), 1e vice ordförande Anders

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Plats och tid hus, kl. 17.00 18.30 Beslutande ledamöter Helena Koch (M), ordförande Elin Insulander Hjelm (S), 2:e v. ordförande, 40-45 Ann-Sofie Nyström (M), 34-39 Ricken Svensson-Nyquist (FP) Ann Larson

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 12.30 16.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-06-04 1 Innehållsförteckning Ärende 53 Godkännande av dagordning... 3 54 Besök av Anetthe Jovanovic Karlsson, enhetschef hemtjänst... 4 55 Barnahus... 5 56 Länsgemensam familjehemsrekrytering... 6

Läs mer

Sammanträdesdatum Sida 1-11

Sammanträdesdatum Sida 1-11 Sammanträdesdatum Sida 1-11 Socialnämnden 2010-12-15 Plats och tid Moraparken, konferensrum Hökberg, Mora, kl 10.30-11.15 ande Bernt Persson (S), ordförande Terje Andersson (C) Christiane Djäken (M) Marianne

Läs mer

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 23 september 2015 kl. 14:00-16:00 ande Övriga deltagare Utses att justera Lars Altgård, ordf. (s) Emil Wetterling (s) Jim Lindberg (s) Gull-Britt Sandefors

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (16) Datum Tid kl 08.15-15.00 Plats Sammanträdesrummet Hesselgrenska Närvarande Se sidan 2 Helena Wikström (C) Justeringens plats och tid LSS-kontoret fredagen den 31 augusti Justerade

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Sessionssalen, Stadshuset Dag och tid Onsdagen den 11 december 2014 kl 14.30-15.30

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Sessionssalen, Stadshuset Dag och tid Onsdagen den 11 december 2014 kl 14.30-15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Plats Sessionssalen, Stadshuset Dag och tid Onsdagen den 11 december 2014 kl 14.30-15.30 ande Övriga Sidan 2 Britt Marinder (S) Inga Karlsson (V) Hans Gleimar (M) Gunnar Grahn

Läs mer

Sektor Stöd delårsbokslut januari april 2015

Sektor Stöd delårsbokslut januari april 2015 2015-04-30 Sektor Stöd delårsbokslut januari april 2015 KS 2015-188 Innehåll Sida 2 av 10 6. Sektor Stöd... 3 6.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 6.2 Viktiga händelser... 3 6.3 Ekonomi... 3 6.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Skutan Strömsvik tisdag kl. 08.15 12.15 Beslutande Ulla Wallering Fall (S) Bertil Eklund (NB) 58-61) Hans Jonsson (M) Rune Hallgren (C) Inga Ericsson (S) Helena Johansson

Läs mer

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista) 1(12) Plats och tid Kommunstyrelsesalen kommunkontoret Charlottenberg kl 13.00-16.00 Beslutande Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Sammanträde i kommunstyrelsen

Sammanträde i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Måndagen den 17 juni 2013, kl. 17.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Förslag till justerare

Läs mer

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS Plats och tid Sammanträdesrummet Mästaren, kl 14.00-16.45 ande Claes Jägevall (FP) ordf Laila Gröhn (FP) ersätter Alda Daniel (FP) Claes-Gunnar Almestål (FP) Ann-Britt Danielsson (M) Peo Andersson (M)

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6

Bokslut investeringar 2007 3. Budget 2009, plan 2010-2011 5. Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Sammanträdesdatum Sida 1 Innehåll Sida Bokslut investeringar 2007 3 Bokslut 2007 4 Budget 2009, plan 2010-2011 5 Utvärdering av socialpsykiatriska teamet 6 Val av ledamot till socialnämndens arbetsutskott

Läs mer

Bengt Åström(s), ordförande Lars-Olle Olsson(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m) Lars-Anders Espert(sd)

Bengt Åström(s), ordförande Lars-Olle Olsson(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m) Lars-Anders Espert(sd) Barn- och utbildningsnämndens Sammanträdesdatum 2011-03-09 Sida 1 (8) Plats och tid B-rummet, kl. 13:30 17.10 Beslutande Bengt Åström(s), ordförande Lars-Olle Olsson(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m)

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-12-11 1(10) Plats och tid Kommunhuset, klockan 10.00-12.20 ande Tjänstgörande ersättare Kent Lagrell (M) ordförande Stig Ottosson (M) Maj-Britt Dahlborg (S) Helena Larsson

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Kommunhuset rum Dalen Tisdagen den 24 mars 2015 kl 18:00

Kommunhuset rum Dalen Tisdagen den 24 mars 2015 kl 18:00 2015-03-24 1 (17) Plats och tid ande Övriga närvarande Kommunhuset rum Dalen Tisdagen den 24 mars 2015 kl 18:00 Anders Magnhagen (S), ordförande Jessica Ashworth (M), 1:e vice ordf Maria Truedsson (MP),

Läs mer

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta Waldén (FP) Lena Linke (MP)

Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta Waldén (FP) Lena Linke (MP) Plats och tid Kvarnberget, "Samlingssalen", Kungshamn, kl 09.00-12.30. Öppet sammanträde Beslutande Peter Hemlin (M), ordförande Kristina Frigert (M) Birgitta Granström (S) Elving Claesson (S) Margareetta

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) Omsorgsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) Omsorgsnämnden Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 2007-02-15 Äldreboendet Jägarens sammanträdesrum 2007-02-15 kl. 09.00 16.00 Leif Andersson (s) Anna-Lena Carlsson (c) Lisbeth

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (20) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-13.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Jan Albinsson (S) Lennart Hognert (C), ersättare för Therese

Läs mer

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande DALS-EDS KOMMUN Fokusnämnden Sammanträdesprotokoll 2010-03-03 Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30 Beslutande Britta Carlén (c), ordförande Kerstin Johansson (c) Larsinge Fahlén (s) Tomas Fahlén

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-05-28. 2 Val av två protokolljusterare samt dag för justering

Sammanträdesdatum 2015-05-28. 2 Val av två protokolljusterare samt dag för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2015-05-28 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 28 maj 2015, 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två protokolljusterare samt dag för justering

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11)

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Plats och tid Beslutande Hörsalen 13:15-15:30 Gunnel Johansson (S) ordförande Dorothea Nilsson (M) Ingemar Steneteg (C) Alexander Engman (FP) Karl-Gustav Lindbäck (KV)

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-11-19 ()

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-11-19 () SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2013-11-19 () Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.45 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Tjänstemän Justering Kent Lagrell (M) ordförande Anders Kjellgren

Läs mer

PROTOKOLL 2014-04-07

PROTOKOLL 2014-04-07 Tid och plats Beslutande Ledamöter Ersättare Övriga närvarande Ersättare Måndag 7 april 2014 kl. 17.00-18.25 i konferensrum Yngern Nykvarns kommunhus. Björn Håkansson (m), ordförande Jan Linderhielm (np)

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset, Skoghall, kl 18.30-18:55 Beslutande Se bifogad närvarolista Övriga närvarande Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Marcus Eklund. Hanna Ohlsson Bredh. Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 0 2012-10-30. Beslutande organ

Marcus Eklund. Hanna Ohlsson Bredh. Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 0 2012-10-30. Beslutande organ Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Vänersalen kl 13:00-16:30 Beslutande Björn Fagerlund (M) ordförande Janne Jansson (S) vice ordförande Marcus Eklund (S) ledamot Eivor Hallén (S)

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Individnämndens protokoll 2015-04-14

Individnämndens protokoll 2015-04-14 Datum: Tisdagen den 14 april 2015 Tid: 17.00 19.30 Plats: Familjecentralen, Ekaråsen Justeringsdag: Onsdagen den 15 april 2015 Paragrafer: 27-34 Utses att justera: Paulina Svenungsson (C) Underskrifter:

Läs mer

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) 2011-04-26 Plats och tid Kullängen, Hallsberg, kl 08.30-09.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Gunnel Hedström (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

BEVIS/ANSLAG Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunkontorets anslagstavla

BEVIS/ANSLAG Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunkontorets anslagstavla Kommunstyrelsen 2011-05-10 1(6) Plats och tid Kommunkontorets nedre sammanträdesrum, kl.16.30 Beslutande Ingemar Nyman, ordförande (M) Dagmar Schröder, 1: e vice ordförande (S) Maria Bahlenberg, 2: e vice

Läs mer

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ... modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Läs mer

Plats och tid: Kommunkontorets sammanträdesrum, kl 9 12.35

Plats och tid: Kommunkontorets sammanträdesrum, kl 9 12.35 1 (15) Plats och tid: Kommunkontorets sammanträdesrum, kl 9 12.35 Beslutande: Tomas Johansson (s), ordförande Cariné Ahlfeldt (s) Margareta Gustavsson (s), ersättare för Andreas Bylund (s) Liza Jonsson

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Blad 1 (14) Vård- och omsorgsnämnden 2008-05-29. Linda Bogne

Sammanträdesprotokoll Blad 1 (14) Vård- och omsorgsnämnden 2008-05-29. Linda Bogne Sammanträdesprotokoll Blad 1 (14) Plats och tid Kommunhuset rum 293 kl 13.15 16.30 Beslutande Sören Carlsson (s) Gun Cederbaum (m) Ann Svensson (s) Lars-Åke Lindman (s) Bjarne Westerlund (s) Jan T. Staszewski

Läs mer

Kommunkontoret, Heby, 8 december 2014. Sekreterare Paragrafer 107-113 ANSLAG/BEVIS

Kommunkontoret, Heby, 8 december 2014. Sekreterare Paragrafer 107-113 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (8) Sammanträdesdatum Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 10.00-12.00 Beslutande Margaretha Gadde-Jennische (M), ordförande Susanna Hansson (M), ersättare för Gudrun Wängelin-Lernskog

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Övriga deltagande Pia Möller ekonom 66 Carina Gustavsson MAS 67 Annsofie Hermansson enhetschef 72 Stina Arvidsson PA-konsult 72.

Övriga deltagande Pia Möller ekonom 66 Carina Gustavsson MAS 67 Annsofie Hermansson enhetschef 72 Stina Arvidsson PA-konsult 72. Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Österön, Stadshuset kl. 08:30-11:35 Sammanträdet ajournerades mellan kl. 09:00-09:05 och 10:45-10:50 Beslutande Björn Fagerlund (M) ordförande Janne Jansson (S) vice

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunhuset, rum 293, kl 13,15-16,00. Birgitta Luoto. Klas-Gunnar Appel Bjarne Westerlund Ann Svensson Jan Staszewski Gunnar Carlsson Agnetha Bertheau

Kommunhuset, rum 293, kl 13,15-16,00. Birgitta Luoto. Klas-Gunnar Appel Bjarne Westerlund Ann Svensson Jan Staszewski Gunnar Carlsson Agnetha Bertheau 1 Plats och tid Kommunhuset, rum 293, kl 13,15-16,00 Beslutande Heikki Perttula Birgitta Luoto Ivan Abrahamsson Klas-Gunnar Appel Bjarne Westerlund Ann Svensson Jan Staszewski Gunnar Carlsson Agnetha Bertheau

Läs mer

Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27. Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande. Övriga: Birgit Nilsson föredragande

Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27. Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande. Övriga: Birgit Nilsson föredragande PROTOKOLL 1(20) Tid: Kl 8:00: - 11:45 Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27 Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande Eva Lundström, s Anette Lundberg, s Harry Bäckström, s Lars-Åke Andersson,

Läs mer

Individ- och myndighetsnämnden

Individ- och myndighetsnämnden Individ- och myndighetsnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 18 september 2014, kl. 9.15 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE BILAGA Förslag,

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-10-22 1(11) Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.00 ande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ersättare Tjänstemän Kent Lagrell (M) ordförande Jim Adolfsson

Läs mer

Britt-Marie Knutsson, MAS 5 Monica Andén, controller, 6-7

Britt-Marie Knutsson, MAS 5 Monica Andén, controller, 6-7 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 14.00-17.15. Öppet sammanträde Beslutande Kristina Frigert, ordförande Rose-Marie Ahlström, SPF Leif Åsberg, PRO Rune Rohdin, PRO Stefan Jurcic, PRO Gert

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-03-26 ()

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-03-26 () SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-03-26 () Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.30 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ersättare Tjänstemän Kent Lagrell (M) ordförande Jim Adolfsson

Läs mer

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 VÄSTERVIKS KOMMUN Socialförvaltningen Box 22 593 21 Västervik Mötesanteckningar Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 Tjustsalen, kl. 09.00-11.45 Ledamöter: Angelica Katsanidou, SN, ordf. Ingela Svensson,

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13)

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13) 2013-01-22 1 (13) Plats och tid Älmhults kommunhus 22 januari 2013 kl. 8.30 10.45 Beslutande Övriga deltagande Vidar Lundbäck (C), ordförande Ann Johansson (S), andre vice ordförande Annelie Olin (C) Gun-Britt

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunstyrelsesalen Kommunkontoret Charlottenberg kl 09.00-12,00 13.00-15.50 Beslutande Lars-Magnus Pålsson (M), ordförande Lars-Erik Andersson (C) Birgitta Eklund (S) Hans-Peter Jessen

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Sida 1 Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Beslutande Elsy Lundberg Östrand (FP), ordförande Bengt-Göran Henningsson (S) Pia Fahlgren (C) Gunilla Ekblad

Läs mer

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Plats och tid 1(16) Beslutande Ann-Marie Flink, (s) ordförande Siw Karlsson, (s) Helena Stålhandske, (s) Sören Norrby, (m) Ian Jamieson, (c) Övriga

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Socialnämnden 2005-12-20 1 (15)

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Socialnämnden 2005-12-20 1 (15) Nr Socialnämnden 2005-12-20 1 (15) Plats och tid Melleruds kommunkontor och Karolinen, tisdagen den 20 december 2005, klockan 09:00 17:00 Beslutande Kerstin Nordström (s) Eivor Östergren (c) Erik Johansson

Läs mer

Bengt Åström(s), ordförande Lisbeth Lundgren(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m)

Bengt Åström(s), ordförande Lisbeth Lundgren(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m) Barn- och utbildningsnämndens Sammanträdesdatum 2011-11-02 Sida 1 (12) Plats och tid Lilla Sess, kl. 8:30 Beslutande Bengt Åström(s), ordförande Lisbeth Lundgren(s) Sven Sonesson(m) Anita Ljung(m) Övriga

Läs mer

Socialnämnden 2015-08-17 1(14)

Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Plats och tid Nämndrummet kl 13.00-16.30 Beslutande Solweig Gard (S) ordförande Margareta Ivarsson (C) Anders Englund (S) ersätter Daniel Hjelm (S) Jan Jansson (S) ersätter

Läs mer

Regita Hedman (KD) ersätter Kerstin Marits (M) Lena Bröms Burman (MP) ersätter Inga Westlund (V)

Regita Hedman (KD) ersätter Kerstin Marits (M) Lena Bröms Burman (MP) ersätter Inga Westlund (V) 1(1) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, kl 9.00-11.00 Beslutande Ledamöter Kenneth Dahlström (C) ordförande Per Wiman (KD) vice ordförande 1:e vice ordförande Liv Lunde Andersson (S) 2:e vice ordförande

Läs mer

Närvarande 25 ordinarie ledamöter och 4 tjänstgörande ersättare, summa 29 beslutande, enligt bifogad närvarolista.

Närvarande 25 ordinarie ledamöter och 4 tjänstgörande ersättare, summa 29 beslutande, enligt bifogad närvarolista. DALS-EDS KOMMUN Kommunfullmäktige 2006-04-19 Plats och tid Utsiktens Aula, Ed onsdag den 19 april, 2006 klockan 19.00 19.45 Beslutande Närvarande 25 ordinarie ledamöter och 4 tjänstgörande ersättare, summa

Läs mer