Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever"

Transkript

1 KulturSkåne Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever Ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda gymnasieelever vid fem gymnasier i Skåne Av Karin Ohrt, Malmö

2 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

3 Innehåll Inledning... 4 Projektgrupp och deltagande skolor... 4 Projektstart... 5 Eleverna... 6 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel... 7 Problemområden... 8 Positiva effekter av projektet... 9 Att nå de elever som behöver extra stöd... 9 Informationsspridning Hur väl uppfylldes projektmålen? Projektaktiviteter loggbok Bilaga: Slutrapporter från de olika gymnasiebiblioteken/gymnasieskolorna LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

4 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

5 Inledning Kultur Skånes verksamhetsområde Bibliotek, bildning och media inbjöd under våren 2010 gymnasiebibliotek i Skåne att delta i ett projekt som handlade om att låta gymnasieelever testa möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB:s digitala bibliotek. Projektet var inspirerat av TPB:s tidigare studentprojekt Student direkt som precis permanentats. Detta är en sammanställning av rapporter från de deltagande gymnasieskolorna. Erfarenheterna från projektet skiljer sig åt mellan skolorna liksom de planer man har för arbetet med talböcker i framtiden. Men det finns också många gemensamma erfarenheter och slutsatser. Syftet med projektet var att introducera TPB-katalogen och talböcker till gymnasieelever i första hand i åk 3, förenkla nedladdningen för gymnasiebibliotekarier och speciallärare och på längre sikt öka nedladdning genom att låta eleven klara sig själv. En förhoppning var att projektet skulle bidra till att väcka läslusten genom att låta eleven upptäcka det stora utbudet och möjligheten att provlyssna på böcker. I bästa fall kunde det främja både nöjesläsning och studier nu och efter gymnasiet. När projektet startade hade de flesta av Skånes gymnasiebibliotek talbokstillstånd. På vissa skolor hade man en stor nedladdning, drygt 20 böcker i månaden medan andra endast gjorde 1-2 per månad. Skillnaderna beror i första hand på det antal elever som har behov av anpassade medier. Antal elever kan i sin tur bero på vilka möjligheter och rutiner som finns att identifiera elever i behov av stöd. Den tid bibliotek och specialpedagoger har för att informera elever om möjligheten att använda talböcker och att ladda ner dem betyder också mycket. Specialpedagogen är oftast den som får kontakt med elever med lässvårigheter och är då en viktig länk mellan eleven och biblioteket. De flesta gymnasiebibliotek har endast en bibliotekarie anställd samtidigt som man har öppet stor del av skoldagen. På vissa skolor kan personalen ha svårt att hinna med att bränna talböcker och nedladdningarna tar lång tid pga låg datorkapacitet, medan det fungerar väl på andra skolor. Det fanns behov av att underlätta arbetet på många håll. Många gymnasieelever har å andra sidan en hög datorkompetens och är ofta vana vid att ladda ner musik och annat från nätet. Många har också egna spelare typ MP3. Det är med andra ord en grupp som skulle kunna utnyttja möjligheten att själva ladda ner till fullo och som också uppskattar att klara sig själva. Projektgrupp och deltagande skolor Projektledare har varit Karin Ohrt, utvecklare litteratur och bibliotek, Kultur Skåne/Region Skåne. Kristina Elding, utvecklare media och bibliotek på Kultur Skåne har också deltagit i projektet. Maria Ragnarsson, bibliotekarie vid Klippans bibliotek Agneta Wikström, bibliotekarie vid Polhemskolan i Lund. Gunnel Larsson, bibliotekarie och Vivi-Ann Eliasson, specialpedagog vid Skolstaden/Olympia, Helsingborg. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

6 Ing-Marie Rasmusson, bibliotekarie och Anne-Marie Johansson-Hellman, specialpedagog vid Filbornaskolan, Helsingborg Pernilla Tejera, bibliotekarie vid Söderportgymnasiet, Kristianstad Sara Ek, bibliotekarie och Lotta Andersson, specialpedagog på Heleneholms Gymnasium i Malmö deltog pga personalomsättningar endast VT 2010 men Heleneholmsskolans slutrapport ingår i denna rapport Under hela projektet har vi haft Hilda Androls på Talboks och punktskriftsbiblioteket som kontakt och bollplank. PROJEKTMÅL att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek Projektstart Sex skolor anmälde att de ville delta och en projektgrupp bildades i april. Den bestod av bibliotekarier från samtliga skolor, speciallärare från två av dem och två utvecklare från Kultur Skåne. Kultur Skåne samordnade projektet med mötesadministration och information. Gruppen enades om en tidplan och diskuterade olika modeller för att nå eleverna. Tillsammans utarbetade vi frågor till elever för den lägesbedömning som skulle inleda projektet. Frågorna skulle sedan följas upp vid projektets slut. De olika skolorna följde tidplan och grundupplägg med information och introduktion men anpassade sedan sina delar till förutsättningarna på sin skola. I maj höll Hilda Androls från TPB en workshop om nedladdning ur TPBs katalog och skapandet av användarkonton. Alla i gruppen fick ett eget registrerarkonto och uppmaningen att testa över sommaren. Under första månaden efter skolstarten introducerades projektet för de elever som tidigare anmält intresse att delta. Detta gjordes av gymnasiebibliotekarier och speciallärare var för sig eller gemensamt olika modeller fanns för arbetet på de olika skolorna.. Ett informationsblad delades ut till elever, föräldrar och inte minst viktigt - andra lärarkollegor. Heleneholmsskolan kunde då inte längre delta i projektarbetet men har ändå introducerat direktnedladdning för sina elever och sammanfattat sina erfarenheter som finns med som en bilaga i denna rapport. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

7 Eleverna 53 elever i åldern år hade anmält intresse. Flickorna var dubbelt så många som pojkarna och samtliga hade svenska som första språk. I en inledande intervju med varje elev utförd av bibliotekarien och / eller specialpedagogen gjordes en lägesbedömning utifrån frågor, gemensamma för projektet. För hälften av dem hade deras lässvårigheter upptäckts först på gymnasiet. Av dem vars läsvårigheter upptäckts tidigare hade de flesta fått stöd i form av information om talböcker, att föräldrar läst högt, utsträckt tid på prov etc. men några hade innan gymnasiet inte fått någon hjälp alls trots att de hade kända lässvårigheter. Lite drygt hälften av dem kände redan till talböcker. Strategierna för att lära sig och klara skolan liknade mycket en generell studieteknik, att repetera, stryka under och fråga. Det kräver stora ansträngningar och mycket tid, måste läsa 4-5 gånger innan jag överhuvudtaget förstår (elev Filbornaskolan). Endast få säger att man tidigare använt talböcker eller ljudböcker för skolarbetet och då är det specialläraren eller någon förälder som introducerat dem. Det är en stor skillnad mellan de olika skolorna och den information man fått. En majoritet har dock testat att lyssna på ljudböcker men det är frågan om det verkligen varit kopplat till skolarbetet. Den fjärdedel som säger att de läser på fritiden använder i första hand ljudböcker. Många skulle vilja läsa mer på fritiden och anger det som ett skäl till att delta i projektet. Att jag ska börja läsa mer eller lyssna på bra böcker som jag missat för att jag inte orkade/klarade läsa dem I första hand hoppas man dock på att lättare få tag på inlästa skolböcker och på så vis underlätta sitt skolarbete. Tacksam för all hjälp jag kan få (elev Filbornaskolan). Man ville slippa vänta på inlästa böcker. Svaren visar allmänt på en ambition att förbättra sin läsförmåga för att klara sig bättre i skolan och drygt hälften av eleverna har tänkt studera vidare efter gymnasiet. Efter den första intervjun visade bibliotekarien hur eleven kunde ladda ner och gick igenom villkoren för användningen av talböcker. Vid projektstarten ht 2010 behövde eleverna ha fyllt 18 år för att få delta men i början av 2011 hade TPB utvecklat möjligheten för elever under 18 år att delta. För dessa behövde föräldrarna involveras för att skriva under ett avtal. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

8 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel Till skillnad från studenter på högskolan har elever i grundskola och gymnasium inte lagstadgad rätt att få sin kurslitteratur inläst. Arbetsmodeller i gymnasiet med projekt mm gör att kurslitteraturen kan förändras snabbt. Långa produktionstider och höga kostnader medför att det oftast inte finns möjlighet att beställa en inläsning utan skolor får köpa de inlästa böcker som redan finns, i de flesta fall ett exemplar till varje elev. Skolorna har olika rutiner och policy för inköp av inlästa läromedel. Vissa kommuner köper med skollicens vilket ger dem rätt till att göra kopior medan andra köper in en enstaka titel / en användare 1. SPSM är den myndighet som skall verka för att läroböcker görs tillgängliga. De producerar inte så många titlar själva utan försöker påverka förlagen till detta. Ca 800 titlar från SPSM finns idag i TPB-katalogen. Företaget Inläsningstjänst är det förlag som dominerar marknaden och deras titlar finns inte tillgängliga som talböcker i TPB-katalogen. I TPB-katalogen kan man främst ladda ner skönlitteratur och här finns också en hel del inläst på engelska. Den är alltså en resurs främst för läsfrämjande arbete i svenska och engelska, för bredvidläsning och material till projektarbeten.detta var något som gjorde de flesta av de deltagande eleverna besvikna eftersom de hade förväntningar om att kunna ladda ner sina läroböcker. Vi hade planer att redovisa projektet på ett seminarium och ville då också lyfta problemet med den ojämlika tillgången på läroböcker och hjälpmedel genom att bjuda in SPSM, Inläsningstjänst och kommunala företrädare för hjälpmedelscentraler. Nu blev det inte riktigt så. Projektet redovisades vid olika konferenser och möten. Frågan om inlästa läromedel diskuteras också ständigt på olika fora för skolbibliotek och borde utredas mer. 1 Böcker kan finnas både som ljudbok eller som talbok. Men tillgången till, och regelsystemen för, inlästa böcker är komplicerad att förstå inte minst för gymnasieelever. T ex kan böcker i serier vara inlästa på olika sätt och måste hanteras på olika vis. Talböcker (Daisy) får bara användas av elever med lässvårigheter medan alla kan låna en ljudbok. Biblioteket och eleven får göra kopior av Daisyboken men inte av ljudboken etc etc LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

9 Problemområden LÄROMEDEL Det visade sig att precis som vi trott så hade de allra flesta inga som helst problem med att tekniskt ladda ner böckerna. Någon elev som ville lyssna via MP3 eller sin telefon hade först misslyckats men sedan klarat ut det. Det var bara ett fåtal som hade prövat att lyssna på böckerna annat än via sin dator. Det var istället svårigheten att hitta böckerna och särskilt läromedel som de flesta av eleverna återkom till i sina intervjusvar. Många var förvarnade om att det bara undantagsvis skulle finnas läroböcker i TPB-katalogen men hade väl ändå hoppats. Några avstod helt från att ladda ner när man misslyckats med att hitta någon lärobok. Vi konstaterar att efterfrågan från elever på inläst material kommer att öka, både när det gäller läromedel och litteratur på utländska språk. SPSM som är myndigheten med ansvar för att läromedel läses in har en stor uppgift här. Det är problematiskt att läromedel som är inläst av Inläsningstjänst inte finns tillgängligt för nedladdning. Svårigheten blir dels att man behöver vända sig till olika ställen för att hitta rätt läromedel, dels att det kan bli en stor kostnad för skolan. Det finns behov av samordning och rådgivning gentemot förlag när det gäller format av inläst material samt talsyntes o.dyl. TPB-KATALOGEN Flera elever tyckte också att det var svårt att söka efter böcker i TPB-katalogen. Man efterlyste en enklare katalog, ett bättre gränssnitt och ville gärna kunnat se en bild på boken TPB borde inspireras av bokhandlar som t ex Adlibris. Som en elev uttryckte sig sidan borde bli bättre för ögonen, den är ju till för folk som har svårt att läsa (elev, Skolstaden) Det skulle underlätta för egna nedladdare om TPB-katalogen även innehöll innehållsförteckningar. De sökmöjligheter och den information som finns om böckerna i TPB-katalogen för övrigt är unika, vad gäller ämnesord och annotationer. Med ovanstående förbättringar skulle TPB-katalogen bli ännu mer användbar. ANSVAR INOM SKOLAN Vi har sett att det är mycket viktigt att hitta bra sätt att organisera arbetet kring egen nedladdning på skolorna. Dels när det gäller att nå ut med information till både personal och elever, dels för att man som bibliotekarie ska kunna få kontakt med elever som behöver hjälp. Samarbete mellan bibliotek och specialpedagog är mycket viktigt. Det är också viktigt att flertalet lärare känner till möjligheterna kring talböcker, såväl läromedel och facklitteratur som skönlitteratur. Det har funnits önskemål om att specialpedagoger ska kunna vara delaktiga i att registrera låntagare eller själv ha möjlighet att ladda ner för att lättare kunna visa elever till rätta. Bibliotekariens profession att vägleda till litteratur och i informationssökning är viktig för att stötta eleverna i deras nedladdning. Kopplingen till skolbiblioteket är också positiv eftersom det kan bli en naturlig övergång till kontakten mellan eleven och folkbiblioteket eller högskolebiblioteket. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

10 Positiva effekter av projektet Fick eleverna nytta av nedladdandet i skolarbetet? Två röster: Nej, jag har inte direkt haft nytta av nedladdandet i skolarbetet. Men projektet har hjälpt mig att börja läsa skönlitteratur! (elev, Polhem) En kille hade inte provat att ladda ner tidigare, för han hann inte läsa/lyssna. Jag glömmer bort att kolla det där TTT eller vad det heter. När vi då hjälptes åt att hitta en efterlängtad lärobok, i detta fall Specialidrott, så blev han både glad och imponerad. Finns det sånt där också. Nu är det ingen garanti för att han fortsätter använda tjänsten, men chanserna har ju ökat (från slutrapporten Skolstaden) Även om man sällan hittade de läromedel man hoppats på är det ändå flera som tycker att projektet varit till nytta i skolarbetet. Man har hittat litteratur till sitt projektarbete och också den skönlitteratur som man skulle läsa i skolan. Men framförallt har det för en tredjedel varit en ingång till läsning över huvud taget vilket var en av de önskade effekterna av projektet. Att eleverna tidigare kom i kontakt med talböcker och blev förtrogna med nedladdning hoppades vi skulle minska deras tekniska motstånd, och medföra bättre, dvs regelbundna, läsvanor och i bästa fall större självständighet i valet av litteratur. Positiva reaktioner har kommit från föräldrar. Man ser det som en möjlighet för eleven att bli mer självständig i sina studier. Många av dessa elever har tidigare behövt väldigt mycket föräldrahjälp. En större medvetenhet om att den här möjligheten finns har också inneburit att bibliotekarien får fler frågor om hjälp att hitta litteratur, att hitta rätt bok till rätt person. Det har varit svårt att hitta intressanta böcker som jag vill läsa. Att ladda ner har varit den lätta delen (elev, Klippan). På flera skolor har projektet resulterat i att man blivit medveten om vikten av att organisera hanteringen av inlästa läromedel. Att nå de elever som behöver extra stöd Hälften av eleverna hade trots att de haft svårigheter under många år inte upptäckts av skolan eller fått någon hjälp förrän i gymnasiet och ibland inte förrän i sista årskursen. I slutintervjun bad vi eleverna att ge förslag på hur skolan skulle bli bättre på att nå de elever som behöver stöd tidigare. Svaren är mycket tydliga många fler på skolan måste vara insatta i problematiken, förstå att känna igen och upptäcka elever i behov av stöd, känna till hjälpmedel eller kunna lotsa eleven vidare. Utdrag ur den nya Skollagens tredje kapitel, paragraf 3: 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skollag (2010:800)3 kap. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

11 Alla lärare måste veta och berätta om möjligheten till inläst material. Det räcker inte med att specialpedagogen vet. Hade underlättat om svensk- eller engelsklärarna tipsat om möjligheten att lyssna redan i åk 1 (elev Filbornaskolan). Så tidigt som möjligt. Hade varit bra om jag hade vetat i grundskolan. (elev Filbornaskolan). SAMBAND MELLAN TIDIG DIAGNOS OCH HUR VÄL MAN UTNYTTJADE TAL- BÖCKER Några av de elever som mest tagit till sig nedladdningsmöjligheterna är elever som sedan länge upptäckt sina lässvårigheter. Vi kan se en tendens att om man har fått en tidig hjälp ger det en större egen acceptans till att använda hjälpmedel för sina läs- och skrivsvårigheter. Informationsspridning I de ursprungliga planerna fanns också ett större möte i juni 2011 om projektet, anpassade medier och hjälpmedel riktat till skolbibliotek/skolledning i Skåne. Redan i januari beslutade gruppen att ersätta detta med medverkan och information vid skolsektorns egna fora. Det kan vara konferenser för lärare och skolledare (aktuellt med anledning av Gymnasie 11), information till skolornas kontaktpolitiker och kommunernas utbildningsförvaltningar. Biblioteken inom regionen har fått information vid flera tillfällen vid en årlig skolbibliotekskonferens och på möte med nätverk för barnbibliotekarier. I samband med den regionala introduktionen av Egen nedladdning våren 2011 berättade en av projektdeltagarna om hur man arbetat och vi hoppas att bibliotekarierna från Ladda själv ska kunna ta rollen som mentorer för andra gymnasieoch skolbibliotek och att lärdomar från projektet kan användas när Egen nedladdning introduceras över hela regionen. På Bokmässan i september 2011 finns projektet med vid ett TPB-seminarium torsdagen 22 september. Nätverket för specialpedagoger i Skåne kommer att få en rapport om projektet vid en nätverksträff den 5 oktober Hur väl uppfylldes projektmålen? Att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. Viktiga faktorer: Samarbete mellan specialpedagog och bibliotekarie för att identifiera elever som har behov och kan vara intresserade. Information till elever men också till föräldrar och lärarkollegor. Individuell introduktion och registrering till TPB-katalogen. Uppföljningen handlar ofta inte om tekniska svårigheter utan om att hitta den rätta litteraturen och att uppmuntra till läsning, en viktig roll för gymnasiebibliotekarien. Att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

12 Vi har utvecklat rutinerna kring egen nedladdning på lite olika sätt beroende på varje skolas lokala förutsättningar. Att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek. Eleverna fick behålla sina konton efter projektets slut eftersom egen nedladdning permanentats av TPB. Därmed behövs inga särskilda insatser från gymnasiebibliotekets sida. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ledorden för projektet har blivit samverkan, rutiner och information. Detta är områden där det under projektets gång har skett en utveckling och där det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Det är önskvärt att få möjlighet till fortsatt nätverkande kring dessa frågor, eftersom våra projektmöten har varit väldigt givande. Projektaktiviteter loggbok Jan Mars 2010 Intervjuer med några bibliotekarier/specialpedagoger om hur man arbetar idag. Undersökning av tillgång på inlästa läromedel. Formering av en projektgrupp :a projektgruppsmötet :a projektgruppsmötet - Utbildning och workshop tillsammans med TPB: modell för egen nedladdning, frågor till lägesbedömning och informationsmodell Sep Start av nedladdning på de deltagande gymnasierna under september :a projektgruppsmöte :e projektgruppsmötet :e projektgruppsmötet Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på Skolbiblioteksdagen i Höör Agneta Wikström medverkar på regional Introduktionsdag till Daisy direkt på Malmö stadsbibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

13 Pernilla Tejera medverkar på regional Nätverksträff för barnbibliotekarier i Kristianstad Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på TPB:s seminarium under Bokmässan i Göteborg Sep 2011 Projektrapport LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

14

15

16

17

18 Sammanställning av slutintervjuer projekt Ladda själv Fem elever från Heleneholms gymnasium har deltagit i projektet Ladda själv som drivits av Kultur Skånes (tidigare länsbiblioteket) under läsåret 2010/2011. Alla fem elever har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter och har genom projektet givits möjlighet att själv ladda ner inlästa böcker från tal- och punktskriftsbiblioteket, Efter projektets avslutande har eleverna fått svara på några frågor om hur de har uppfattat sitt deltagande i projektet. Eleverna säger att de har kommit igång med att använda tjänsten, några av dem har laddat ner mycket böcker, en elev har bara testat. Alla tycker att det har fungerat och känner att de behärskar tekniken. En elev har haft svårigheter i början med att hitta rätt bland olika upplagor av samma bok. Eleverna har använt olika sätt att lyssna på talböckerna; mp3-spelare, dator och telefon. Sammanhanget har fått avgöra vilken lyssningsform de använt. En elev talar om att det är lätt att byta mellan olika lyssningsformer. För att sprida kunskap om den här tjänsten till fler elever med samma behov, föreslår projektdeltagarna att specialpedagogen berättar om detta i samband med utredningen. Det bör också vara en punkt när eleverna informeras om andra hjälpmedel som finns att tillgå. Tyvärr finns det inte så många läromedel för gymnasiet tillgängliga för nedladdning i tal- och punktskriftsbibliotekets katalog. Eleverna har därför lånat inlästa läromedel i biblioteket. Projektdeltagarna har mestadels laddat ner skönlitteratur, en elev tycker att det hjälpt henne med studierna i svenska och engelska. Flera av deltagarna anger dock att de hoppas ha god nytta av nedladdningstjänsten när de ska fortsätta studera på högskolan. Sara Ek Bibliotekarie Heleneholms Gymnasium, Malmö

19 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Slutrapport från Klippans bibliotek Klippans bibliotek I Klippan är huvudbiblioteket ett integrerat folk- och gymnasiebibliotek. På Klippans bibliotek finns för närvarande en halvtidsanställd gymnasiebibliotekarie. Klippans gymnasieskola omfattar flera enheter: Åbyskolan, Tegelbruksskolan, Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby samt skolan i Ljungbyhed. Totalt finns inom gymnasieskolan ungefär 1300 elever. Projektet Ladda själv Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) läser in talböcker med avsikten att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av lässvårigheter såsom dyslexi, nedsatt syn eller andra funktionshinder. Biblioteken köper in talböcker, samt laddar ner talböcker från TPB-katalogen, för att kunna tillhandahålla talböcker för utlån. Klippans bibliotek har under det gångna läsåret 2010/2011 deltagit i Kultur Skånes projekt Ladda själv. Ett fyrtiotal elever från sex olika gymnasier i Skåne har deltagit i projektet. Eleverna i projektet har erbjudits möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB. Elevernas tidigare erfarenheter Sju elever från Klippan har deltagit i projektet, varav tre flickor och fyra pojkar. Alla har fyllt 18 år och har svenska som modersmål, även om en pojke är tvåspråkig (svenska/danska). Samtliga har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter, d.v.s. de har alla fått diagnosen dyslexi. Eleverna har förstås olika erfarenheter med sig i bagaget. För fem av eleverna upptäcktes deras lässvårigheter i grundskolan. Fyra av dessa säger sig ha fått extra stöd och hjälp i grundskolan. Den femte eleven fick aldrig någon extra hjälp i grundskolan, trots att dysleximisstankarna fanns redan i grundskolans årskurs 2-3. Två av eleverna diagnostiserades först på gymnasiet, i årskurs två. På frågan om de känner till vilka möjligheter som finns för att få hjälp och stöd vid olika typer av lässvårigheter svarar en elev ja. Övriga säger sig ha ytliga eller ungefärliga kunskaper om detta. 1

20 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Strategier för inlärning I inlärningssituationen tillgriper eleverna olika strategier för att hantera sin dyslexi. Eleverna berättar att de ber lärare, speciallärare, kompisar och familjemedlemmar om hjälp, att de frågar, läser om, repeterar, och försöker att lyssna noga för att tillgodogöra sig undervisningen. En elev påpekar att det underlättar att få materialet uppläst, eftersom man då slipper att läsa om flera gånger. En annan elev menar att det underlättar om hon slipper att anteckna och lyssna samtidigt. Här kan man tänka sig att läraren kan göra en insats, genom att lämna anteckningar i digital form till eleven. Genom att använda talsyntes blir det då möjligt för eleven att lyssna på texten. Användningen av talböcker i Klippan Av de sju elever som deltagit i projektet säger sig endast en elev känna till talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Mer anmärkningsvärt är att endast en elev säger sig känna till talböcker eller Daisy. Denna elev säger att specialläraren visade Daisy i årskurs 9. Daisy är ett format för talböcker utvecklat av Talboks- och punktskriftsbiblioteket i syftet att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av läshinder. Daisy-formatet är en form av mp3-filer med extra funktioner inlagda. Exempelvis kan man få texten uppläst i olika hastigheter och man kan sätta bokmärken i texten. För att spela upp en Daisy-skiva kan man använda en speciell Daisy-spelare. En del mp3-spelare kan spela upp Daisy-skivor, dock utan alla extrafunktioner. Det är också möjligt att lyssna på talböcker direkt på datorn om man först laddar ner ett särskilt program som läser formatet. TPB tillhandahåller gratisprogrammet Amis för detta ändamål. Talböcker framställs enligt en särskild paragraf i upphovsrättslagen och ger inte förlagen samma ersättning. Enbart personer med läshinder får därför använda/låna talböcker. Ljudböcker däremot får vem som helst låna, eftersom de framställs av förlagen och ersätts enligt samma principer som den tryckta upplagan. Endast en bråkdel av de böcker som ges ut i tryckt form läses in som ljudböcker. Talböcker däremot läses in i en betydligt högre utsträckning, för att tillgängliggöra böckerna för personer med olika typer av läshinder. När det gäller de läromedel som används på gymnasiet är tyvärr tillgängligheten via TPB ganska skral. I den mån talböcker finns inlästa måste de beställas via företaget Inläsningstjänst eller genom Specialpedagogiska institutet. Detta görs i Klippan av specialpedagogen, som dock främst köper in ljudböcker. 2

21 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Samtliga sju elever i projektet har använt ljudböcker. Skolans specialpedagog köper in ljudböcker som eleverna kan använda. Dessutom har de flesta lånat ljudböcker på biblioteket någon gång. Biblioteket satsar på att köpa in inläst skönlitteratur, både som vanliga ljudböcker och som talböcker. När det gäller talböcker köps numera alltid bok och talbok in, det vill säga man satsar på ett kombinerat material där man kan lyssna och samtidigt följa med i boken. Detta material placeras på bibliotekets äpplehylla, där det finns böcker och talböcker till barn- och ungdomar i alla åldrar. Här finns även ett mindre fackboksbestånd. Erfarenheter av projektet När det gäller elevernas förväntningar på projektet Ladda själv framgår det tydligt att ett mål hos eleverna har varit att få tag på inlästa skolböcker. Tyvärr blev flera av eleverna besvikna, när de konstaterade att de läroböcker som de önskat lyssna på inte fanns i TPB-katalogen. Trots det uppger två av eleverna att de haft nytta av nedladdandet när de skrev sina projektarbeten. En elev uppger att projektet har hjälpt henne att börja läsa skönlitteratur för första gången. Flera av eleverna är trots allt nöjda med projektet, eftersom möjligheten att själv kunna ladda ner talböcker innebär tillgång till ett nytt hjälpmedel. De som har laddat ner, har alla lyssnat på talböckerna direkt på datorn. En flicka har dessutom lagt över talböcker på sin mp3-spelare. Av de sju eleverna i projektet har alla utom två laddat ner talböcker på egen hand. Eleverna tycker att de har kommit igång ordentligt med nedladdningen och de anser sig behärska nedladdningstekniken. Ingen säger sig behöva någon ytterligare hjälp för att kunna fortsätta med nedladdandet. Ett par elever nämner att det svåraste har varit att hitta intressanta böcker och att få läslusten att infinna sig. Erfarenheter av att utvidga projektet Under vårterminen 2011 har gymnasiebibliotekarie Maria Ragnarsson gått vidare och arbetat för att låta elever utanför projektet bli ladda-själv-låntagare. På grund av att målsman behövde närvara vid registreringen av elever som ännu inte fyllt 18 år, inbjöds initialt enbart myndiga elever via specialpedagogen. Gymnasiebibliotekarien avsatte två timmar varje vecka för att specialpedagogen skulle kunna boka in elever hos bibliotekarien, för registrering och information om tjänsten. Specialpedagogen fick således en bokningslista med tider då bibliotekarien fanns tillgänglig. Det visade sig dock att rekryteringen av elever på detta vis inte fungerade. 3

Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever

Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever Ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda gymnasieelever vid fem gymnasier inom

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Så här gör man Demokonto Biblioteken

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 1 Det här passet Talboken och bibliotekens roll Kom igång med talböcker Våra konton Att läsa talböcker MTM:s rekommendationer Frågestund 2 Talboken - en inläst

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Lathund. Tal-och ljudböcker från. Inläsningstjänst. Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3

Lathund. Tal-och ljudböcker från. Inläsningstjänst. Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3 Lathund Tal-och ljudböcker från Inläsningstjänst Innehåll: Inlästa läromedel sida 2 Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3 Vem kan hämta hem inlästa böcker från Inläsningstjänst? sida 3 Inläsningstjänst-

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Olika barn, olika sätt att läsa. Helena Nordqvist

Olika barn, olika sätt att läsa. Helena Nordqvist Olika barn, olika sätt att läsa Helena Nordqvist Det här ska jag berätta om MTM Talboken Bibliotekens roll Våra konton Att läsa talböcker Legimus Egen nedladdning Ur elevens perspektiv Samarbete Frågestund

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 juli 2012 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en talbok

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang Dagordning Om Inläsningstjänst AB Talböcker och Ljudböcker Egna anpassningar enligt paragraf 17 Inlästa läromedel som kommunabonnemang Nya DAISY-spelare på marknaden Inläsningstj sningstjänst nst AB Specialisering

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

EGEN NEDLADDNING. Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm

EGEN NEDLADDNING. Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm Charlotte Hansén Goobar och Margareta Ekström Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm EGEN NEDLADDNING MEDIOTEKET AVDELNINGEN FÖR UPPDRAG KRING LÄRANDE OCH ELEVHÄLSA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017 Hamnskolans skolbiblioteksplan Dokumentet är en handlingsplan för hur målen för skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Lathund. Talböcker från Legimus. Vad är en talbok? Vad är en ljudbok? sida 3. Information Hitta till talböckerna sida 3

Lathund. Talböcker från Legimus. Vad är en talbok? Vad är en ljudbok? sida 3. Information Hitta till talböckerna sida 3 Lathund Talböcker från Legimus Innehåll: Vad är MTM och Legimus? sida 2 Vem får låna? sida 3 Vad är en talbok? Vad är en ljudbok? sida 3 Information Hitta till talböckerna sida 3 Inloggningskonto Legimus

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Tillgängliga medier i skolan

Tillgängliga medier i skolan MTM:S INFORMATIONSSERIE Tillgängliga medier i skolan För dig som är lärare, skolbibliotekarie eller skolledare Introduktion Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har i uppdrag att se till att alla,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Fokusbibliotekens mål Fokusbibliotek är en pedagogisk resurs som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: vara en integrerad del av

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth

Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth Kalix ordnar allt! I Kalix kommun samordnar kulturskolan undervisning i estetiska ämnen både i grundskola, gymnasium, och på fritiden. Hur går det till? Vision

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Olika lärverktyg. Appar och lärverktyg. Olika syften med olika lärverktyg. Frågan är:

Olika lärverktyg. Appar och lärverktyg. Olika syften med olika lärverktyg. Frågan är: Appar och lärverktyg för språk-, läs- och skrivutveckling Dysleximässan Göteborg 23/10-15 Johanna Kristensson Leg logoped & språk-, läs- och skrivutvecklare Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad Oribi, Lund

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014 Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan 2013-2014 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Valsätraskolan och på så sätt vara

Läs mer

Mål för bibliotekslektionerna

Mål för bibliotekslektionerna Mål för bibliotekslektionerna Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Biblioteket ska vara en

Läs mer

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9 Bakgrund Sedan augusti 2012 är Ljungsbroskolans bibliotek ett så kallat fokusbibliotek. Detta innebär att under två år får skolan centrala pengar för inventarier,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Biblioteksplan för Sollentuna kommun 2009-2010 Antagen av fullmäktige 2008-12-17, 118 1 Inledning 1.1 Bibliotekslagen I 7a bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned. Folkbibliotek Direkt. Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned. Folkbibliotek Direkt. Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned Folkbibliotek Direkt Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Hösten 2009 Innehåll Inledning... 3 bak g r u n d...

Läs mer