Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever"

Transkript

1 KulturSkåne Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever Ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda gymnasieelever vid fem gymnasier i Skåne Av Karin Ohrt, Malmö

2 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

3 Innehåll Inledning... 4 Projektgrupp och deltagande skolor... 4 Projektstart... 5 Eleverna... 6 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel... 7 Problemområden... 8 Positiva effekter av projektet... 9 Att nå de elever som behöver extra stöd... 9 Informationsspridning Hur väl uppfylldes projektmålen? Projektaktiviteter loggbok Bilaga: Slutrapporter från de olika gymnasiebiblioteken/gymnasieskolorna LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

4 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

5 Inledning Kultur Skånes verksamhetsområde Bibliotek, bildning och media inbjöd under våren 2010 gymnasiebibliotek i Skåne att delta i ett projekt som handlade om att låta gymnasieelever testa möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB:s digitala bibliotek. Projektet var inspirerat av TPB:s tidigare studentprojekt Student direkt som precis permanentats. Detta är en sammanställning av rapporter från de deltagande gymnasieskolorna. Erfarenheterna från projektet skiljer sig åt mellan skolorna liksom de planer man har för arbetet med talböcker i framtiden. Men det finns också många gemensamma erfarenheter och slutsatser. Syftet med projektet var att introducera TPB-katalogen och talböcker till gymnasieelever i första hand i åk 3, förenkla nedladdningen för gymnasiebibliotekarier och speciallärare och på längre sikt öka nedladdning genom att låta eleven klara sig själv. En förhoppning var att projektet skulle bidra till att väcka läslusten genom att låta eleven upptäcka det stora utbudet och möjligheten att provlyssna på böcker. I bästa fall kunde det främja både nöjesläsning och studier nu och efter gymnasiet. När projektet startade hade de flesta av Skånes gymnasiebibliotek talbokstillstånd. På vissa skolor hade man en stor nedladdning, drygt 20 böcker i månaden medan andra endast gjorde 1-2 per månad. Skillnaderna beror i första hand på det antal elever som har behov av anpassade medier. Antal elever kan i sin tur bero på vilka möjligheter och rutiner som finns att identifiera elever i behov av stöd. Den tid bibliotek och specialpedagoger har för att informera elever om möjligheten att använda talböcker och att ladda ner dem betyder också mycket. Specialpedagogen är oftast den som får kontakt med elever med lässvårigheter och är då en viktig länk mellan eleven och biblioteket. De flesta gymnasiebibliotek har endast en bibliotekarie anställd samtidigt som man har öppet stor del av skoldagen. På vissa skolor kan personalen ha svårt att hinna med att bränna talböcker och nedladdningarna tar lång tid pga låg datorkapacitet, medan det fungerar väl på andra skolor. Det fanns behov av att underlätta arbetet på många håll. Många gymnasieelever har å andra sidan en hög datorkompetens och är ofta vana vid att ladda ner musik och annat från nätet. Många har också egna spelare typ MP3. Det är med andra ord en grupp som skulle kunna utnyttja möjligheten att själva ladda ner till fullo och som också uppskattar att klara sig själva. Projektgrupp och deltagande skolor Projektledare har varit Karin Ohrt, utvecklare litteratur och bibliotek, Kultur Skåne/Region Skåne. Kristina Elding, utvecklare media och bibliotek på Kultur Skåne har också deltagit i projektet. Maria Ragnarsson, bibliotekarie vid Klippans bibliotek Agneta Wikström, bibliotekarie vid Polhemskolan i Lund. Gunnel Larsson, bibliotekarie och Vivi-Ann Eliasson, specialpedagog vid Skolstaden/Olympia, Helsingborg. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

6 Ing-Marie Rasmusson, bibliotekarie och Anne-Marie Johansson-Hellman, specialpedagog vid Filbornaskolan, Helsingborg Pernilla Tejera, bibliotekarie vid Söderportgymnasiet, Kristianstad Sara Ek, bibliotekarie och Lotta Andersson, specialpedagog på Heleneholms Gymnasium i Malmö deltog pga personalomsättningar endast VT 2010 men Heleneholmsskolans slutrapport ingår i denna rapport Under hela projektet har vi haft Hilda Androls på Talboks och punktskriftsbiblioteket som kontakt och bollplank. PROJEKTMÅL att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek Projektstart Sex skolor anmälde att de ville delta och en projektgrupp bildades i april. Den bestod av bibliotekarier från samtliga skolor, speciallärare från två av dem och två utvecklare från Kultur Skåne. Kultur Skåne samordnade projektet med mötesadministration och information. Gruppen enades om en tidplan och diskuterade olika modeller för att nå eleverna. Tillsammans utarbetade vi frågor till elever för den lägesbedömning som skulle inleda projektet. Frågorna skulle sedan följas upp vid projektets slut. De olika skolorna följde tidplan och grundupplägg med information och introduktion men anpassade sedan sina delar till förutsättningarna på sin skola. I maj höll Hilda Androls från TPB en workshop om nedladdning ur TPBs katalog och skapandet av användarkonton. Alla i gruppen fick ett eget registrerarkonto och uppmaningen att testa över sommaren. Under första månaden efter skolstarten introducerades projektet för de elever som tidigare anmält intresse att delta. Detta gjordes av gymnasiebibliotekarier och speciallärare var för sig eller gemensamt olika modeller fanns för arbetet på de olika skolorna.. Ett informationsblad delades ut till elever, föräldrar och inte minst viktigt - andra lärarkollegor. Heleneholmsskolan kunde då inte längre delta i projektarbetet men har ändå introducerat direktnedladdning för sina elever och sammanfattat sina erfarenheter som finns med som en bilaga i denna rapport. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

7 Eleverna 53 elever i åldern år hade anmält intresse. Flickorna var dubbelt så många som pojkarna och samtliga hade svenska som första språk. I en inledande intervju med varje elev utförd av bibliotekarien och / eller specialpedagogen gjordes en lägesbedömning utifrån frågor, gemensamma för projektet. För hälften av dem hade deras lässvårigheter upptäckts först på gymnasiet. Av dem vars läsvårigheter upptäckts tidigare hade de flesta fått stöd i form av information om talböcker, att föräldrar läst högt, utsträckt tid på prov etc. men några hade innan gymnasiet inte fått någon hjälp alls trots att de hade kända lässvårigheter. Lite drygt hälften av dem kände redan till talböcker. Strategierna för att lära sig och klara skolan liknade mycket en generell studieteknik, att repetera, stryka under och fråga. Det kräver stora ansträngningar och mycket tid, måste läsa 4-5 gånger innan jag överhuvudtaget förstår (elev Filbornaskolan). Endast få säger att man tidigare använt talböcker eller ljudböcker för skolarbetet och då är det specialläraren eller någon förälder som introducerat dem. Det är en stor skillnad mellan de olika skolorna och den information man fått. En majoritet har dock testat att lyssna på ljudböcker men det är frågan om det verkligen varit kopplat till skolarbetet. Den fjärdedel som säger att de läser på fritiden använder i första hand ljudböcker. Många skulle vilja läsa mer på fritiden och anger det som ett skäl till att delta i projektet. Att jag ska börja läsa mer eller lyssna på bra böcker som jag missat för att jag inte orkade/klarade läsa dem I första hand hoppas man dock på att lättare få tag på inlästa skolböcker och på så vis underlätta sitt skolarbete. Tacksam för all hjälp jag kan få (elev Filbornaskolan). Man ville slippa vänta på inlästa böcker. Svaren visar allmänt på en ambition att förbättra sin läsförmåga för att klara sig bättre i skolan och drygt hälften av eleverna har tänkt studera vidare efter gymnasiet. Efter den första intervjun visade bibliotekarien hur eleven kunde ladda ner och gick igenom villkoren för användningen av talböcker. Vid projektstarten ht 2010 behövde eleverna ha fyllt 18 år för att få delta men i början av 2011 hade TPB utvecklat möjligheten för elever under 18 år att delta. För dessa behövde föräldrarna involveras för att skriva under ett avtal. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

8 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel Till skillnad från studenter på högskolan har elever i grundskola och gymnasium inte lagstadgad rätt att få sin kurslitteratur inläst. Arbetsmodeller i gymnasiet med projekt mm gör att kurslitteraturen kan förändras snabbt. Långa produktionstider och höga kostnader medför att det oftast inte finns möjlighet att beställa en inläsning utan skolor får köpa de inlästa böcker som redan finns, i de flesta fall ett exemplar till varje elev. Skolorna har olika rutiner och policy för inköp av inlästa läromedel. Vissa kommuner köper med skollicens vilket ger dem rätt till att göra kopior medan andra köper in en enstaka titel / en användare 1. SPSM är den myndighet som skall verka för att läroböcker görs tillgängliga. De producerar inte så många titlar själva utan försöker påverka förlagen till detta. Ca 800 titlar från SPSM finns idag i TPB-katalogen. Företaget Inläsningstjänst är det förlag som dominerar marknaden och deras titlar finns inte tillgängliga som talböcker i TPB-katalogen. I TPB-katalogen kan man främst ladda ner skönlitteratur och här finns också en hel del inläst på engelska. Den är alltså en resurs främst för läsfrämjande arbete i svenska och engelska, för bredvidläsning och material till projektarbeten.detta var något som gjorde de flesta av de deltagande eleverna besvikna eftersom de hade förväntningar om att kunna ladda ner sina läroböcker. Vi hade planer att redovisa projektet på ett seminarium och ville då också lyfta problemet med den ojämlika tillgången på läroböcker och hjälpmedel genom att bjuda in SPSM, Inläsningstjänst och kommunala företrädare för hjälpmedelscentraler. Nu blev det inte riktigt så. Projektet redovisades vid olika konferenser och möten. Frågan om inlästa läromedel diskuteras också ständigt på olika fora för skolbibliotek och borde utredas mer. 1 Böcker kan finnas både som ljudbok eller som talbok. Men tillgången till, och regelsystemen för, inlästa böcker är komplicerad att förstå inte minst för gymnasieelever. T ex kan böcker i serier vara inlästa på olika sätt och måste hanteras på olika vis. Talböcker (Daisy) får bara användas av elever med lässvårigheter medan alla kan låna en ljudbok. Biblioteket och eleven får göra kopior av Daisyboken men inte av ljudboken etc etc LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

9 Problemområden LÄROMEDEL Det visade sig att precis som vi trott så hade de allra flesta inga som helst problem med att tekniskt ladda ner böckerna. Någon elev som ville lyssna via MP3 eller sin telefon hade först misslyckats men sedan klarat ut det. Det var bara ett fåtal som hade prövat att lyssna på böckerna annat än via sin dator. Det var istället svårigheten att hitta böckerna och särskilt läromedel som de flesta av eleverna återkom till i sina intervjusvar. Många var förvarnade om att det bara undantagsvis skulle finnas läroböcker i TPB-katalogen men hade väl ändå hoppats. Några avstod helt från att ladda ner när man misslyckats med att hitta någon lärobok. Vi konstaterar att efterfrågan från elever på inläst material kommer att öka, både när det gäller läromedel och litteratur på utländska språk. SPSM som är myndigheten med ansvar för att läromedel läses in har en stor uppgift här. Det är problematiskt att läromedel som är inläst av Inläsningstjänst inte finns tillgängligt för nedladdning. Svårigheten blir dels att man behöver vända sig till olika ställen för att hitta rätt läromedel, dels att det kan bli en stor kostnad för skolan. Det finns behov av samordning och rådgivning gentemot förlag när det gäller format av inläst material samt talsyntes o.dyl. TPB-KATALOGEN Flera elever tyckte också att det var svårt att söka efter böcker i TPB-katalogen. Man efterlyste en enklare katalog, ett bättre gränssnitt och ville gärna kunnat se en bild på boken TPB borde inspireras av bokhandlar som t ex Adlibris. Som en elev uttryckte sig sidan borde bli bättre för ögonen, den är ju till för folk som har svårt att läsa (elev, Skolstaden) Det skulle underlätta för egna nedladdare om TPB-katalogen även innehöll innehållsförteckningar. De sökmöjligheter och den information som finns om böckerna i TPB-katalogen för övrigt är unika, vad gäller ämnesord och annotationer. Med ovanstående förbättringar skulle TPB-katalogen bli ännu mer användbar. ANSVAR INOM SKOLAN Vi har sett att det är mycket viktigt att hitta bra sätt att organisera arbetet kring egen nedladdning på skolorna. Dels när det gäller att nå ut med information till både personal och elever, dels för att man som bibliotekarie ska kunna få kontakt med elever som behöver hjälp. Samarbete mellan bibliotek och specialpedagog är mycket viktigt. Det är också viktigt att flertalet lärare känner till möjligheterna kring talböcker, såväl läromedel och facklitteratur som skönlitteratur. Det har funnits önskemål om att specialpedagoger ska kunna vara delaktiga i att registrera låntagare eller själv ha möjlighet att ladda ner för att lättare kunna visa elever till rätta. Bibliotekariens profession att vägleda till litteratur och i informationssökning är viktig för att stötta eleverna i deras nedladdning. Kopplingen till skolbiblioteket är också positiv eftersom det kan bli en naturlig övergång till kontakten mellan eleven och folkbiblioteket eller högskolebiblioteket. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

10 Positiva effekter av projektet Fick eleverna nytta av nedladdandet i skolarbetet? Två röster: Nej, jag har inte direkt haft nytta av nedladdandet i skolarbetet. Men projektet har hjälpt mig att börja läsa skönlitteratur! (elev, Polhem) En kille hade inte provat att ladda ner tidigare, för han hann inte läsa/lyssna. Jag glömmer bort att kolla det där TTT eller vad det heter. När vi då hjälptes åt att hitta en efterlängtad lärobok, i detta fall Specialidrott, så blev han både glad och imponerad. Finns det sånt där också. Nu är det ingen garanti för att han fortsätter använda tjänsten, men chanserna har ju ökat (från slutrapporten Skolstaden) Även om man sällan hittade de läromedel man hoppats på är det ändå flera som tycker att projektet varit till nytta i skolarbetet. Man har hittat litteratur till sitt projektarbete och också den skönlitteratur som man skulle läsa i skolan. Men framförallt har det för en tredjedel varit en ingång till läsning över huvud taget vilket var en av de önskade effekterna av projektet. Att eleverna tidigare kom i kontakt med talböcker och blev förtrogna med nedladdning hoppades vi skulle minska deras tekniska motstånd, och medföra bättre, dvs regelbundna, läsvanor och i bästa fall större självständighet i valet av litteratur. Positiva reaktioner har kommit från föräldrar. Man ser det som en möjlighet för eleven att bli mer självständig i sina studier. Många av dessa elever har tidigare behövt väldigt mycket föräldrahjälp. En större medvetenhet om att den här möjligheten finns har också inneburit att bibliotekarien får fler frågor om hjälp att hitta litteratur, att hitta rätt bok till rätt person. Det har varit svårt att hitta intressanta böcker som jag vill läsa. Att ladda ner har varit den lätta delen (elev, Klippan). På flera skolor har projektet resulterat i att man blivit medveten om vikten av att organisera hanteringen av inlästa läromedel. Att nå de elever som behöver extra stöd Hälften av eleverna hade trots att de haft svårigheter under många år inte upptäckts av skolan eller fått någon hjälp förrän i gymnasiet och ibland inte förrän i sista årskursen. I slutintervjun bad vi eleverna att ge förslag på hur skolan skulle bli bättre på att nå de elever som behöver stöd tidigare. Svaren är mycket tydliga många fler på skolan måste vara insatta i problematiken, förstå att känna igen och upptäcka elever i behov av stöd, känna till hjälpmedel eller kunna lotsa eleven vidare. Utdrag ur den nya Skollagens tredje kapitel, paragraf 3: 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skollag (2010:800)3 kap. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

11 Alla lärare måste veta och berätta om möjligheten till inläst material. Det räcker inte med att specialpedagogen vet. Hade underlättat om svensk- eller engelsklärarna tipsat om möjligheten att lyssna redan i åk 1 (elev Filbornaskolan). Så tidigt som möjligt. Hade varit bra om jag hade vetat i grundskolan. (elev Filbornaskolan). SAMBAND MELLAN TIDIG DIAGNOS OCH HUR VÄL MAN UTNYTTJADE TAL- BÖCKER Några av de elever som mest tagit till sig nedladdningsmöjligheterna är elever som sedan länge upptäckt sina lässvårigheter. Vi kan se en tendens att om man har fått en tidig hjälp ger det en större egen acceptans till att använda hjälpmedel för sina läs- och skrivsvårigheter. Informationsspridning I de ursprungliga planerna fanns också ett större möte i juni 2011 om projektet, anpassade medier och hjälpmedel riktat till skolbibliotek/skolledning i Skåne. Redan i januari beslutade gruppen att ersätta detta med medverkan och information vid skolsektorns egna fora. Det kan vara konferenser för lärare och skolledare (aktuellt med anledning av Gymnasie 11), information till skolornas kontaktpolitiker och kommunernas utbildningsförvaltningar. Biblioteken inom regionen har fått information vid flera tillfällen vid en årlig skolbibliotekskonferens och på möte med nätverk för barnbibliotekarier. I samband med den regionala introduktionen av Egen nedladdning våren 2011 berättade en av projektdeltagarna om hur man arbetat och vi hoppas att bibliotekarierna från Ladda själv ska kunna ta rollen som mentorer för andra gymnasieoch skolbibliotek och att lärdomar från projektet kan användas när Egen nedladdning introduceras över hela regionen. På Bokmässan i september 2011 finns projektet med vid ett TPB-seminarium torsdagen 22 september. Nätverket för specialpedagoger i Skåne kommer att få en rapport om projektet vid en nätverksträff den 5 oktober Hur väl uppfylldes projektmålen? Att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. Viktiga faktorer: Samarbete mellan specialpedagog och bibliotekarie för att identifiera elever som har behov och kan vara intresserade. Information till elever men också till föräldrar och lärarkollegor. Individuell introduktion och registrering till TPB-katalogen. Uppföljningen handlar ofta inte om tekniska svårigheter utan om att hitta den rätta litteraturen och att uppmuntra till läsning, en viktig roll för gymnasiebibliotekarien. Att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

12 Vi har utvecklat rutinerna kring egen nedladdning på lite olika sätt beroende på varje skolas lokala förutsättningar. Att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek. Eleverna fick behålla sina konton efter projektets slut eftersom egen nedladdning permanentats av TPB. Därmed behövs inga särskilda insatser från gymnasiebibliotekets sida. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ledorden för projektet har blivit samverkan, rutiner och information. Detta är områden där det under projektets gång har skett en utveckling och där det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Det är önskvärt att få möjlighet till fortsatt nätverkande kring dessa frågor, eftersom våra projektmöten har varit väldigt givande. Projektaktiviteter loggbok Jan Mars 2010 Intervjuer med några bibliotekarier/specialpedagoger om hur man arbetar idag. Undersökning av tillgång på inlästa läromedel. Formering av en projektgrupp :a projektgruppsmötet :a projektgruppsmötet - Utbildning och workshop tillsammans med TPB: modell för egen nedladdning, frågor till lägesbedömning och informationsmodell Sep Start av nedladdning på de deltagande gymnasierna under september :a projektgruppsmöte :e projektgruppsmötet :e projektgruppsmötet Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på Skolbiblioteksdagen i Höör Agneta Wikström medverkar på regional Introduktionsdag till Daisy direkt på Malmö stadsbibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

13 Pernilla Tejera medverkar på regional Nätverksträff för barnbibliotekarier i Kristianstad Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på TPB:s seminarium under Bokmässan i Göteborg Sep 2011 Projektrapport LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

14

15

16

17

18 Sammanställning av slutintervjuer projekt Ladda själv Fem elever från Heleneholms gymnasium har deltagit i projektet Ladda själv som drivits av Kultur Skånes (tidigare länsbiblioteket) under läsåret 2010/2011. Alla fem elever har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter och har genom projektet givits möjlighet att själv ladda ner inlästa böcker från tal- och punktskriftsbiblioteket, Efter projektets avslutande har eleverna fått svara på några frågor om hur de har uppfattat sitt deltagande i projektet. Eleverna säger att de har kommit igång med att använda tjänsten, några av dem har laddat ner mycket böcker, en elev har bara testat. Alla tycker att det har fungerat och känner att de behärskar tekniken. En elev har haft svårigheter i början med att hitta rätt bland olika upplagor av samma bok. Eleverna har använt olika sätt att lyssna på talböckerna; mp3-spelare, dator och telefon. Sammanhanget har fått avgöra vilken lyssningsform de använt. En elev talar om att det är lätt att byta mellan olika lyssningsformer. För att sprida kunskap om den här tjänsten till fler elever med samma behov, föreslår projektdeltagarna att specialpedagogen berättar om detta i samband med utredningen. Det bör också vara en punkt när eleverna informeras om andra hjälpmedel som finns att tillgå. Tyvärr finns det inte så många läromedel för gymnasiet tillgängliga för nedladdning i tal- och punktskriftsbibliotekets katalog. Eleverna har därför lånat inlästa läromedel i biblioteket. Projektdeltagarna har mestadels laddat ner skönlitteratur, en elev tycker att det hjälpt henne med studierna i svenska och engelska. Flera av deltagarna anger dock att de hoppas ha god nytta av nedladdningstjänsten när de ska fortsätta studera på högskolan. Sara Ek Bibliotekarie Heleneholms Gymnasium, Malmö

19 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Slutrapport från Klippans bibliotek Klippans bibliotek I Klippan är huvudbiblioteket ett integrerat folk- och gymnasiebibliotek. På Klippans bibliotek finns för närvarande en halvtidsanställd gymnasiebibliotekarie. Klippans gymnasieskola omfattar flera enheter: Åbyskolan, Tegelbruksskolan, Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby samt skolan i Ljungbyhed. Totalt finns inom gymnasieskolan ungefär 1300 elever. Projektet Ladda själv Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) läser in talböcker med avsikten att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av lässvårigheter såsom dyslexi, nedsatt syn eller andra funktionshinder. Biblioteken köper in talböcker, samt laddar ner talböcker från TPB-katalogen, för att kunna tillhandahålla talböcker för utlån. Klippans bibliotek har under det gångna läsåret 2010/2011 deltagit i Kultur Skånes projekt Ladda själv. Ett fyrtiotal elever från sex olika gymnasier i Skåne har deltagit i projektet. Eleverna i projektet har erbjudits möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB. Elevernas tidigare erfarenheter Sju elever från Klippan har deltagit i projektet, varav tre flickor och fyra pojkar. Alla har fyllt 18 år och har svenska som modersmål, även om en pojke är tvåspråkig (svenska/danska). Samtliga har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter, d.v.s. de har alla fått diagnosen dyslexi. Eleverna har förstås olika erfarenheter med sig i bagaget. För fem av eleverna upptäcktes deras lässvårigheter i grundskolan. Fyra av dessa säger sig ha fått extra stöd och hjälp i grundskolan. Den femte eleven fick aldrig någon extra hjälp i grundskolan, trots att dysleximisstankarna fanns redan i grundskolans årskurs 2-3. Två av eleverna diagnostiserades först på gymnasiet, i årskurs två. På frågan om de känner till vilka möjligheter som finns för att få hjälp och stöd vid olika typer av lässvårigheter svarar en elev ja. Övriga säger sig ha ytliga eller ungefärliga kunskaper om detta. 1

20 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Strategier för inlärning I inlärningssituationen tillgriper eleverna olika strategier för att hantera sin dyslexi. Eleverna berättar att de ber lärare, speciallärare, kompisar och familjemedlemmar om hjälp, att de frågar, läser om, repeterar, och försöker att lyssna noga för att tillgodogöra sig undervisningen. En elev påpekar att det underlättar att få materialet uppläst, eftersom man då slipper att läsa om flera gånger. En annan elev menar att det underlättar om hon slipper att anteckna och lyssna samtidigt. Här kan man tänka sig att läraren kan göra en insats, genom att lämna anteckningar i digital form till eleven. Genom att använda talsyntes blir det då möjligt för eleven att lyssna på texten. Användningen av talböcker i Klippan Av de sju elever som deltagit i projektet säger sig endast en elev känna till talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Mer anmärkningsvärt är att endast en elev säger sig känna till talböcker eller Daisy. Denna elev säger att specialläraren visade Daisy i årskurs 9. Daisy är ett format för talböcker utvecklat av Talboks- och punktskriftsbiblioteket i syftet att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av läshinder. Daisy-formatet är en form av mp3-filer med extra funktioner inlagda. Exempelvis kan man få texten uppläst i olika hastigheter och man kan sätta bokmärken i texten. För att spela upp en Daisy-skiva kan man använda en speciell Daisy-spelare. En del mp3-spelare kan spela upp Daisy-skivor, dock utan alla extrafunktioner. Det är också möjligt att lyssna på talböcker direkt på datorn om man först laddar ner ett särskilt program som läser formatet. TPB tillhandahåller gratisprogrammet Amis för detta ändamål. Talböcker framställs enligt en särskild paragraf i upphovsrättslagen och ger inte förlagen samma ersättning. Enbart personer med läshinder får därför använda/låna talböcker. Ljudböcker däremot får vem som helst låna, eftersom de framställs av förlagen och ersätts enligt samma principer som den tryckta upplagan. Endast en bråkdel av de böcker som ges ut i tryckt form läses in som ljudböcker. Talböcker däremot läses in i en betydligt högre utsträckning, för att tillgängliggöra böckerna för personer med olika typer av läshinder. När det gäller de läromedel som används på gymnasiet är tyvärr tillgängligheten via TPB ganska skral. I den mån talböcker finns inlästa måste de beställas via företaget Inläsningstjänst eller genom Specialpedagogiska institutet. Detta görs i Klippan av specialpedagogen, som dock främst köper in ljudböcker. 2

21 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Samtliga sju elever i projektet har använt ljudböcker. Skolans specialpedagog köper in ljudböcker som eleverna kan använda. Dessutom har de flesta lånat ljudböcker på biblioteket någon gång. Biblioteket satsar på att köpa in inläst skönlitteratur, både som vanliga ljudböcker och som talböcker. När det gäller talböcker köps numera alltid bok och talbok in, det vill säga man satsar på ett kombinerat material där man kan lyssna och samtidigt följa med i boken. Detta material placeras på bibliotekets äpplehylla, där det finns böcker och talböcker till barn- och ungdomar i alla åldrar. Här finns även ett mindre fackboksbestånd. Erfarenheter av projektet När det gäller elevernas förväntningar på projektet Ladda själv framgår det tydligt att ett mål hos eleverna har varit att få tag på inlästa skolböcker. Tyvärr blev flera av eleverna besvikna, när de konstaterade att de läroböcker som de önskat lyssna på inte fanns i TPB-katalogen. Trots det uppger två av eleverna att de haft nytta av nedladdandet när de skrev sina projektarbeten. En elev uppger att projektet har hjälpt henne att börja läsa skönlitteratur för första gången. Flera av eleverna är trots allt nöjda med projektet, eftersom möjligheten att själv kunna ladda ner talböcker innebär tillgång till ett nytt hjälpmedel. De som har laddat ner, har alla lyssnat på talböckerna direkt på datorn. En flicka har dessutom lagt över talböcker på sin mp3-spelare. Av de sju eleverna i projektet har alla utom två laddat ner talböcker på egen hand. Eleverna tycker att de har kommit igång ordentligt med nedladdningen och de anser sig behärska nedladdningstekniken. Ingen säger sig behöva någon ytterligare hjälp för att kunna fortsätta med nedladdandet. Ett par elever nämner att det svåraste har varit att hitta intressanta böcker och att få läslusten att infinna sig. Erfarenheter av att utvidga projektet Under vårterminen 2011 har gymnasiebibliotekarie Maria Ragnarsson gått vidare och arbetat för att låta elever utanför projektet bli ladda-själv-låntagare. På grund av att målsman behövde närvara vid registreringen av elever som ännu inte fyllt 18 år, inbjöds initialt enbart myndiga elever via specialpedagogen. Gymnasiebibliotekarien avsatte två timmar varje vecka för att specialpedagogen skulle kunna boka in elever hos bibliotekarien, för registrering och information om tjänsten. Specialpedagogen fick således en bokningslista med tider då bibliotekarien fanns tillgänglig. Det visade sig dock att rekryteringen av elever på detta vis inte fungerade. 3

Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever

Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever Projektplan ver.1 Ladda själv: direktnedladdning till gymnasieelever Ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda gymnasieelever vid fem gymnasier inom

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Så här gör man Demokonto Biblioteken

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

EGEN NEDLADDNING. Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm

EGEN NEDLADDNING. Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm Charlotte Hansén Goobar och Margareta Ekström Rapport från ett pilotprojekt på några skolbibliotek i Stockholm EGEN NEDLADDNING MEDIOTEKET AVDELNINGEN FÖR UPPDRAG KRING LÄRANDE OCH ELEVHÄLSA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang

Dagordning. Om Inläsningstjänst AB. Talböcker och Ljudböcker. Egna anpassningar enligt paragraf 17. Inlästa läromedel som kommunabonnemang Dagordning Om Inläsningstjänst AB Talböcker och Ljudböcker Egna anpassningar enligt paragraf 17 Inlästa läromedel som kommunabonnemang Nya DAISY-spelare på marknaden Inläsningstj sningstjänst nst AB Specialisering

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned. Folkbibliotek Direkt. Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned. Folkbibliotek Direkt. Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned Folkbibliotek Direkt Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Hösten 2009 Innehåll Inledning... 3 bak g r u n d...

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive

Läs mer

TILLGÄNGLIGA MEDIER PÅ GYMNASIEBIBLIOTEKET OCH MTM:S ROLL. Helena Nordqvist Pia Hasselrot

TILLGÄNGLIGA MEDIER PÅ GYMNASIEBIBLIOTEKET OCH MTM:S ROLL. Helena Nordqvist Pia Hasselrot TILLGÄNGLIGA MEDIER PÅ GYMNASIEBIBLIOTEKET OCH MTM:S ROLL Helena Nordqvist Pia Hasselrot Tillgängliga medier på gymnasiebiblioteket och MTM:s roll Att arbeta med tillgängliga medier Ur elevens perspektiv

Läs mer

Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010

Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010 Talboks- och punkskriftsbibliotekets studentenkät år 2010 En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Texten är bearbetad av TPB 1 Innehåll

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser.

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. PPP POJKAR, PAPPOR OCH PRAT OM BÖCKER ett läsprojekt i fyra västernorrländska

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Dollyprojektet SLUTRAPPORT

Dollyprojektet SLUTRAPPORT STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN SLUTRAPPORT SLUTRAPPORT Projekt Författare Version Dnr Förvaltning/avdelning Fastställd av styrgrupp Senast ändrad Sida 20xx-xx-xx 2012-08-29 1 (10) Innehållsförteckning

Läs mer

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek En rapport från Lärarförbundet och Centum för lättläst Förord Från skolans värld kommer ständigt rapporter om problem kring elevers bristande

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Sollefteå kommun Vallaskolan

Sollefteå kommun Vallaskolan Välkomna till ett nytt läsår! Nu har ett nytt läsår börjat och vi känner oss glada över att era barn åter är i skolan. Vi hoppas att ni har haft en fin sommar tillsammans och att ni känner er redo inför

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Instruktioner för beställning och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel

Instruktioner för beställning och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel Sidan 1 av 10 Instruktioner för beställning och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel Version 2.1 Sidan 2 av 10 Innehåll Att logga in och byta lösenord... 3 Logga in... 3 Byta lösenord...

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI

BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 Barn- och ungdomsstrategi för TPB 1 Inledning... 2 1.1 Övergripande utgångspunkter... 2 1.2 TPB:s utgångspunkter... 3 1.3 TPB:s övergripande mål för arbetet med tillgängliga

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta

Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Ladda ner en talbok med mobil eller surfplatta Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 18 januari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer