Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever

Transkript

1 KulturSkåne Ladda själv: Direktnedladdning till gymnasieelever Ett pilotprojekt med direktnedladdning av talböcker från TPB:s digitala bibliotek till enskilda gymnasieelever vid fem gymnasier i Skåne Av Karin Ohrt, Malmö

2 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

3 Innehåll Inledning... 4 Projektgrupp och deltagande skolor... 4 Projektstart... 5 Eleverna... 6 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel... 7 Problemområden... 8 Positiva effekter av projektet... 9 Att nå de elever som behöver extra stöd... 9 Informationsspridning Hur väl uppfylldes projektmålen? Projektaktiviteter loggbok Bilaga: Slutrapporter från de olika gymnasiebiblioteken/gymnasieskolorna LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

4 LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

5 Inledning Kultur Skånes verksamhetsområde Bibliotek, bildning och media inbjöd under våren 2010 gymnasiebibliotek i Skåne att delta i ett projekt som handlade om att låta gymnasieelever testa möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB:s digitala bibliotek. Projektet var inspirerat av TPB:s tidigare studentprojekt Student direkt som precis permanentats. Detta är en sammanställning av rapporter från de deltagande gymnasieskolorna. Erfarenheterna från projektet skiljer sig åt mellan skolorna liksom de planer man har för arbetet med talböcker i framtiden. Men det finns också många gemensamma erfarenheter och slutsatser. Syftet med projektet var att introducera TPB-katalogen och talböcker till gymnasieelever i första hand i åk 3, förenkla nedladdningen för gymnasiebibliotekarier och speciallärare och på längre sikt öka nedladdning genom att låta eleven klara sig själv. En förhoppning var att projektet skulle bidra till att väcka läslusten genom att låta eleven upptäcka det stora utbudet och möjligheten att provlyssna på böcker. I bästa fall kunde det främja både nöjesläsning och studier nu och efter gymnasiet. När projektet startade hade de flesta av Skånes gymnasiebibliotek talbokstillstånd. På vissa skolor hade man en stor nedladdning, drygt 20 böcker i månaden medan andra endast gjorde 1-2 per månad. Skillnaderna beror i första hand på det antal elever som har behov av anpassade medier. Antal elever kan i sin tur bero på vilka möjligheter och rutiner som finns att identifiera elever i behov av stöd. Den tid bibliotek och specialpedagoger har för att informera elever om möjligheten att använda talböcker och att ladda ner dem betyder också mycket. Specialpedagogen är oftast den som får kontakt med elever med lässvårigheter och är då en viktig länk mellan eleven och biblioteket. De flesta gymnasiebibliotek har endast en bibliotekarie anställd samtidigt som man har öppet stor del av skoldagen. På vissa skolor kan personalen ha svårt att hinna med att bränna talböcker och nedladdningarna tar lång tid pga låg datorkapacitet, medan det fungerar väl på andra skolor. Det fanns behov av att underlätta arbetet på många håll. Många gymnasieelever har å andra sidan en hög datorkompetens och är ofta vana vid att ladda ner musik och annat från nätet. Många har också egna spelare typ MP3. Det är med andra ord en grupp som skulle kunna utnyttja möjligheten att själva ladda ner till fullo och som också uppskattar att klara sig själva. Projektgrupp och deltagande skolor Projektledare har varit Karin Ohrt, utvecklare litteratur och bibliotek, Kultur Skåne/Region Skåne. Kristina Elding, utvecklare media och bibliotek på Kultur Skåne har också deltagit i projektet. Maria Ragnarsson, bibliotekarie vid Klippans bibliotek Agneta Wikström, bibliotekarie vid Polhemskolan i Lund. Gunnel Larsson, bibliotekarie och Vivi-Ann Eliasson, specialpedagog vid Skolstaden/Olympia, Helsingborg. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

6 Ing-Marie Rasmusson, bibliotekarie och Anne-Marie Johansson-Hellman, specialpedagog vid Filbornaskolan, Helsingborg Pernilla Tejera, bibliotekarie vid Söderportgymnasiet, Kristianstad Sara Ek, bibliotekarie och Lotta Andersson, specialpedagog på Heleneholms Gymnasium i Malmö deltog pga personalomsättningar endast VT 2010 men Heleneholmsskolans slutrapport ingår i denna rapport Under hela projektet har vi haft Hilda Androls på Talboks och punktskriftsbiblioteket som kontakt och bollplank. PROJEKTMÅL att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek Projektstart Sex skolor anmälde att de ville delta och en projektgrupp bildades i april. Den bestod av bibliotekarier från samtliga skolor, speciallärare från två av dem och två utvecklare från Kultur Skåne. Kultur Skåne samordnade projektet med mötesadministration och information. Gruppen enades om en tidplan och diskuterade olika modeller för att nå eleverna. Tillsammans utarbetade vi frågor till elever för den lägesbedömning som skulle inleda projektet. Frågorna skulle sedan följas upp vid projektets slut. De olika skolorna följde tidplan och grundupplägg med information och introduktion men anpassade sedan sina delar till förutsättningarna på sin skola. I maj höll Hilda Androls från TPB en workshop om nedladdning ur TPBs katalog och skapandet av användarkonton. Alla i gruppen fick ett eget registrerarkonto och uppmaningen att testa över sommaren. Under första månaden efter skolstarten introducerades projektet för de elever som tidigare anmält intresse att delta. Detta gjordes av gymnasiebibliotekarier och speciallärare var för sig eller gemensamt olika modeller fanns för arbetet på de olika skolorna.. Ett informationsblad delades ut till elever, föräldrar och inte minst viktigt - andra lärarkollegor. Heleneholmsskolan kunde då inte längre delta i projektarbetet men har ändå introducerat direktnedladdning för sina elever och sammanfattat sina erfarenheter som finns med som en bilaga i denna rapport. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

7 Eleverna 53 elever i åldern år hade anmält intresse. Flickorna var dubbelt så många som pojkarna och samtliga hade svenska som första språk. I en inledande intervju med varje elev utförd av bibliotekarien och / eller specialpedagogen gjordes en lägesbedömning utifrån frågor, gemensamma för projektet. För hälften av dem hade deras lässvårigheter upptäckts först på gymnasiet. Av dem vars läsvårigheter upptäckts tidigare hade de flesta fått stöd i form av information om talböcker, att föräldrar läst högt, utsträckt tid på prov etc. men några hade innan gymnasiet inte fått någon hjälp alls trots att de hade kända lässvårigheter. Lite drygt hälften av dem kände redan till talböcker. Strategierna för att lära sig och klara skolan liknade mycket en generell studieteknik, att repetera, stryka under och fråga. Det kräver stora ansträngningar och mycket tid, måste läsa 4-5 gånger innan jag överhuvudtaget förstår (elev Filbornaskolan). Endast få säger att man tidigare använt talböcker eller ljudböcker för skolarbetet och då är det specialläraren eller någon förälder som introducerat dem. Det är en stor skillnad mellan de olika skolorna och den information man fått. En majoritet har dock testat att lyssna på ljudböcker men det är frågan om det verkligen varit kopplat till skolarbetet. Den fjärdedel som säger att de läser på fritiden använder i första hand ljudböcker. Många skulle vilja läsa mer på fritiden och anger det som ett skäl till att delta i projektet. Att jag ska börja läsa mer eller lyssna på bra böcker som jag missat för att jag inte orkade/klarade läsa dem I första hand hoppas man dock på att lättare få tag på inlästa skolböcker och på så vis underlätta sitt skolarbete. Tacksam för all hjälp jag kan få (elev Filbornaskolan). Man ville slippa vänta på inlästa böcker. Svaren visar allmänt på en ambition att förbättra sin läsförmåga för att klara sig bättre i skolan och drygt hälften av eleverna har tänkt studera vidare efter gymnasiet. Efter den första intervjun visade bibliotekarien hur eleven kunde ladda ner och gick igenom villkoren för användningen av talböcker. Vid projektstarten ht 2010 behövde eleverna ha fyllt 18 år för att få delta men i början av 2011 hade TPB utvecklat möjligheten för elever under 18 år att delta. För dessa behövde föräldrarna involveras för att skriva under ett avtal. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

8 Ojämlik tillgång till inlästa läromedel Till skillnad från studenter på högskolan har elever i grundskola och gymnasium inte lagstadgad rätt att få sin kurslitteratur inläst. Arbetsmodeller i gymnasiet med projekt mm gör att kurslitteraturen kan förändras snabbt. Långa produktionstider och höga kostnader medför att det oftast inte finns möjlighet att beställa en inläsning utan skolor får köpa de inlästa böcker som redan finns, i de flesta fall ett exemplar till varje elev. Skolorna har olika rutiner och policy för inköp av inlästa läromedel. Vissa kommuner köper med skollicens vilket ger dem rätt till att göra kopior medan andra köper in en enstaka titel / en användare 1. SPSM är den myndighet som skall verka för att läroböcker görs tillgängliga. De producerar inte så många titlar själva utan försöker påverka förlagen till detta. Ca 800 titlar från SPSM finns idag i TPB-katalogen. Företaget Inläsningstjänst är det förlag som dominerar marknaden och deras titlar finns inte tillgängliga som talböcker i TPB-katalogen. I TPB-katalogen kan man främst ladda ner skönlitteratur och här finns också en hel del inläst på engelska. Den är alltså en resurs främst för läsfrämjande arbete i svenska och engelska, för bredvidläsning och material till projektarbeten.detta var något som gjorde de flesta av de deltagande eleverna besvikna eftersom de hade förväntningar om att kunna ladda ner sina läroböcker. Vi hade planer att redovisa projektet på ett seminarium och ville då också lyfta problemet med den ojämlika tillgången på läroböcker och hjälpmedel genom att bjuda in SPSM, Inläsningstjänst och kommunala företrädare för hjälpmedelscentraler. Nu blev det inte riktigt så. Projektet redovisades vid olika konferenser och möten. Frågan om inlästa läromedel diskuteras också ständigt på olika fora för skolbibliotek och borde utredas mer. 1 Böcker kan finnas både som ljudbok eller som talbok. Men tillgången till, och regelsystemen för, inlästa böcker är komplicerad att förstå inte minst för gymnasieelever. T ex kan böcker i serier vara inlästa på olika sätt och måste hanteras på olika vis. Talböcker (Daisy) får bara användas av elever med lässvårigheter medan alla kan låna en ljudbok. Biblioteket och eleven får göra kopior av Daisyboken men inte av ljudboken etc etc LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

9 Problemområden LÄROMEDEL Det visade sig att precis som vi trott så hade de allra flesta inga som helst problem med att tekniskt ladda ner böckerna. Någon elev som ville lyssna via MP3 eller sin telefon hade först misslyckats men sedan klarat ut det. Det var bara ett fåtal som hade prövat att lyssna på böckerna annat än via sin dator. Det var istället svårigheten att hitta böckerna och särskilt läromedel som de flesta av eleverna återkom till i sina intervjusvar. Många var förvarnade om att det bara undantagsvis skulle finnas läroböcker i TPB-katalogen men hade väl ändå hoppats. Några avstod helt från att ladda ner när man misslyckats med att hitta någon lärobok. Vi konstaterar att efterfrågan från elever på inläst material kommer att öka, både när det gäller läromedel och litteratur på utländska språk. SPSM som är myndigheten med ansvar för att läromedel läses in har en stor uppgift här. Det är problematiskt att läromedel som är inläst av Inläsningstjänst inte finns tillgängligt för nedladdning. Svårigheten blir dels att man behöver vända sig till olika ställen för att hitta rätt läromedel, dels att det kan bli en stor kostnad för skolan. Det finns behov av samordning och rådgivning gentemot förlag när det gäller format av inläst material samt talsyntes o.dyl. TPB-KATALOGEN Flera elever tyckte också att det var svårt att söka efter böcker i TPB-katalogen. Man efterlyste en enklare katalog, ett bättre gränssnitt och ville gärna kunnat se en bild på boken TPB borde inspireras av bokhandlar som t ex Adlibris. Som en elev uttryckte sig sidan borde bli bättre för ögonen, den är ju till för folk som har svårt att läsa (elev, Skolstaden) Det skulle underlätta för egna nedladdare om TPB-katalogen även innehöll innehållsförteckningar. De sökmöjligheter och den information som finns om böckerna i TPB-katalogen för övrigt är unika, vad gäller ämnesord och annotationer. Med ovanstående förbättringar skulle TPB-katalogen bli ännu mer användbar. ANSVAR INOM SKOLAN Vi har sett att det är mycket viktigt att hitta bra sätt att organisera arbetet kring egen nedladdning på skolorna. Dels när det gäller att nå ut med information till både personal och elever, dels för att man som bibliotekarie ska kunna få kontakt med elever som behöver hjälp. Samarbete mellan bibliotek och specialpedagog är mycket viktigt. Det är också viktigt att flertalet lärare känner till möjligheterna kring talböcker, såväl läromedel och facklitteratur som skönlitteratur. Det har funnits önskemål om att specialpedagoger ska kunna vara delaktiga i att registrera låntagare eller själv ha möjlighet att ladda ner för att lättare kunna visa elever till rätta. Bibliotekariens profession att vägleda till litteratur och i informationssökning är viktig för att stötta eleverna i deras nedladdning. Kopplingen till skolbiblioteket är också positiv eftersom det kan bli en naturlig övergång till kontakten mellan eleven och folkbiblioteket eller högskolebiblioteket. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

10 Positiva effekter av projektet Fick eleverna nytta av nedladdandet i skolarbetet? Två röster: Nej, jag har inte direkt haft nytta av nedladdandet i skolarbetet. Men projektet har hjälpt mig att börja läsa skönlitteratur! (elev, Polhem) En kille hade inte provat att ladda ner tidigare, för han hann inte läsa/lyssna. Jag glömmer bort att kolla det där TTT eller vad det heter. När vi då hjälptes åt att hitta en efterlängtad lärobok, i detta fall Specialidrott, så blev han både glad och imponerad. Finns det sånt där också. Nu är det ingen garanti för att han fortsätter använda tjänsten, men chanserna har ju ökat (från slutrapporten Skolstaden) Även om man sällan hittade de läromedel man hoppats på är det ändå flera som tycker att projektet varit till nytta i skolarbetet. Man har hittat litteratur till sitt projektarbete och också den skönlitteratur som man skulle läsa i skolan. Men framförallt har det för en tredjedel varit en ingång till läsning över huvud taget vilket var en av de önskade effekterna av projektet. Att eleverna tidigare kom i kontakt med talböcker och blev förtrogna med nedladdning hoppades vi skulle minska deras tekniska motstånd, och medföra bättre, dvs regelbundna, läsvanor och i bästa fall större självständighet i valet av litteratur. Positiva reaktioner har kommit från föräldrar. Man ser det som en möjlighet för eleven att bli mer självständig i sina studier. Många av dessa elever har tidigare behövt väldigt mycket föräldrahjälp. En större medvetenhet om att den här möjligheten finns har också inneburit att bibliotekarien får fler frågor om hjälp att hitta litteratur, att hitta rätt bok till rätt person. Det har varit svårt att hitta intressanta böcker som jag vill läsa. Att ladda ner har varit den lätta delen (elev, Klippan). På flera skolor har projektet resulterat i att man blivit medveten om vikten av att organisera hanteringen av inlästa läromedel. Att nå de elever som behöver extra stöd Hälften av eleverna hade trots att de haft svårigheter under många år inte upptäckts av skolan eller fått någon hjälp förrän i gymnasiet och ibland inte förrän i sista årskursen. I slutintervjun bad vi eleverna att ge förslag på hur skolan skulle bli bättre på att nå de elever som behöver stöd tidigare. Svaren är mycket tydliga många fler på skolan måste vara insatta i problematiken, förstå att känna igen och upptäcka elever i behov av stöd, känna till hjälpmedel eller kunna lotsa eleven vidare. Utdrag ur den nya Skollagens tredje kapitel, paragraf 3: 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skollag (2010:800)3 kap. LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

11 Alla lärare måste veta och berätta om möjligheten till inläst material. Det räcker inte med att specialpedagogen vet. Hade underlättat om svensk- eller engelsklärarna tipsat om möjligheten att lyssna redan i åk 1 (elev Filbornaskolan). Så tidigt som möjligt. Hade varit bra om jag hade vetat i grundskolan. (elev Filbornaskolan). SAMBAND MELLAN TIDIG DIAGNOS OCH HUR VÄL MAN UTNYTTJADE TAL- BÖCKER Några av de elever som mest tagit till sig nedladdningsmöjligheterna är elever som sedan länge upptäckt sina lässvårigheter. Vi kan se en tendens att om man har fått en tidig hjälp ger det en större egen acceptans till att använda hjälpmedel för sina läs- och skrivsvårigheter. Informationsspridning I de ursprungliga planerna fanns också ett större möte i juni 2011 om projektet, anpassade medier och hjälpmedel riktat till skolbibliotek/skolledning i Skåne. Redan i januari beslutade gruppen att ersätta detta med medverkan och information vid skolsektorns egna fora. Det kan vara konferenser för lärare och skolledare (aktuellt med anledning av Gymnasie 11), information till skolornas kontaktpolitiker och kommunernas utbildningsförvaltningar. Biblioteken inom regionen har fått information vid flera tillfällen vid en årlig skolbibliotekskonferens och på möte med nätverk för barnbibliotekarier. I samband med den regionala introduktionen av Egen nedladdning våren 2011 berättade en av projektdeltagarna om hur man arbetat och vi hoppas att bibliotekarierna från Ladda själv ska kunna ta rollen som mentorer för andra gymnasieoch skolbibliotek och att lärdomar från projektet kan användas när Egen nedladdning introduceras över hela regionen. På Bokmässan i september 2011 finns projektet med vid ett TPB-seminarium torsdagen 22 september. Nätverket för specialpedagoger i Skåne kommer att få en rapport om projektet vid en nätverksträff den 5 oktober Hur väl uppfylldes projektmålen? Att ta fram en modell/metod för hur gymnasiebiblioteken ska introducera direktnedladdning och strömmande läsning till gymnasieelever med lässvårigheter. Viktiga faktorer: Samarbete mellan specialpedagog och bibliotekarie för att identifiera elever som har behov och kan vara intresserade. Information till elever men också till föräldrar och lärarkollegor. Individuell introduktion och registrering till TPB-katalogen. Uppföljningen handlar ofta inte om tekniska svårigheter utan om att hitta den rätta litteraturen och att uppmuntra till läsning, en viktig roll för gymnasiebibliotekarien. Att utvärdera hur rutinen för nedladdning och lokal låntagarregistrering fungerar vid ett gymnasiebibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

12 Vi har utvecklat rutinerna kring egen nedladdning på lite olika sätt beroende på varje skolas lokala förutsättningar. Att ge förslag till hur övergången för eleven kan ske från gymnasiebibliotek till folkbibliotek respektive högskolebibliotek. Eleverna fick behålla sina konton efter projektets slut eftersom egen nedladdning permanentats av TPB. Därmed behövs inga särskilda insatser från gymnasiebibliotekets sida. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ledorden för projektet har blivit samverkan, rutiner och information. Detta är områden där det under projektets gång har skett en utveckling och där det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Det är önskvärt att få möjlighet till fortsatt nätverkande kring dessa frågor, eftersom våra projektmöten har varit väldigt givande. Projektaktiviteter loggbok Jan Mars 2010 Intervjuer med några bibliotekarier/specialpedagoger om hur man arbetar idag. Undersökning av tillgång på inlästa läromedel. Formering av en projektgrupp :a projektgruppsmötet :a projektgruppsmötet - Utbildning och workshop tillsammans med TPB: modell för egen nedladdning, frågor till lägesbedömning och informationsmodell Sep Start av nedladdning på de deltagande gymnasierna under september :a projektgruppsmöte :e projektgruppsmötet :e projektgruppsmötet Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på Skolbiblioteksdagen i Höör Agneta Wikström medverkar på regional Introduktionsdag till Daisy direkt på Malmö stadsbibliotek LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

13 Pernilla Tejera medverkar på regional Nätverksträff för barnbibliotekarier i Kristianstad Pernilla Tejera och Agneta Wikström medverkar på TPB:s seminarium under Bokmässan i Göteborg Sep 2011 Projektrapport LADDA SJÄLV: DIREKTNEDLADDNING TILL GYMNASIEELEVER

14

15

16

17

18 Sammanställning av slutintervjuer projekt Ladda själv Fem elever från Heleneholms gymnasium har deltagit i projektet Ladda själv som drivits av Kultur Skånes (tidigare länsbiblioteket) under läsåret 2010/2011. Alla fem elever har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter och har genom projektet givits möjlighet att själv ladda ner inlästa böcker från tal- och punktskriftsbiblioteket, Efter projektets avslutande har eleverna fått svara på några frågor om hur de har uppfattat sitt deltagande i projektet. Eleverna säger att de har kommit igång med att använda tjänsten, några av dem har laddat ner mycket böcker, en elev har bara testat. Alla tycker att det har fungerat och känner att de behärskar tekniken. En elev har haft svårigheter i början med att hitta rätt bland olika upplagor av samma bok. Eleverna har använt olika sätt att lyssna på talböckerna; mp3-spelare, dator och telefon. Sammanhanget har fått avgöra vilken lyssningsform de använt. En elev talar om att det är lätt att byta mellan olika lyssningsformer. För att sprida kunskap om den här tjänsten till fler elever med samma behov, föreslår projektdeltagarna att specialpedagogen berättar om detta i samband med utredningen. Det bör också vara en punkt när eleverna informeras om andra hjälpmedel som finns att tillgå. Tyvärr finns det inte så många läromedel för gymnasiet tillgängliga för nedladdning i tal- och punktskriftsbibliotekets katalog. Eleverna har därför lånat inlästa läromedel i biblioteket. Projektdeltagarna har mestadels laddat ner skönlitteratur, en elev tycker att det hjälpt henne med studierna i svenska och engelska. Flera av deltagarna anger dock att de hoppas ha god nytta av nedladdningstjänsten när de ska fortsätta studera på högskolan. Sara Ek Bibliotekarie Heleneholms Gymnasium, Malmö

19 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Slutrapport från Klippans bibliotek Klippans bibliotek I Klippan är huvudbiblioteket ett integrerat folk- och gymnasiebibliotek. På Klippans bibliotek finns för närvarande en halvtidsanställd gymnasiebibliotekarie. Klippans gymnasieskola omfattar flera enheter: Åbyskolan, Tegelbruksskolan, Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby samt skolan i Ljungbyhed. Totalt finns inom gymnasieskolan ungefär 1300 elever. Projektet Ladda själv Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) läser in talböcker med avsikten att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av lässvårigheter såsom dyslexi, nedsatt syn eller andra funktionshinder. Biblioteken köper in talböcker, samt laddar ner talböcker från TPB-katalogen, för att kunna tillhandahålla talböcker för utlån. Klippans bibliotek har under det gångna läsåret 2010/2011 deltagit i Kultur Skånes projekt Ladda själv. Ett fyrtiotal elever från sex olika gymnasier i Skåne har deltagit i projektet. Eleverna i projektet har erbjudits möjligheten att själva ladda ner talböcker från TPB. Elevernas tidigare erfarenheter Sju elever från Klippan har deltagit i projektet, varav tre flickor och fyra pojkar. Alla har fyllt 18 år och har svenska som modersmål, även om en pojke är tvåspråkig (svenska/danska). Samtliga har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter, d.v.s. de har alla fått diagnosen dyslexi. Eleverna har förstås olika erfarenheter med sig i bagaget. För fem av eleverna upptäcktes deras lässvårigheter i grundskolan. Fyra av dessa säger sig ha fått extra stöd och hjälp i grundskolan. Den femte eleven fick aldrig någon extra hjälp i grundskolan, trots att dysleximisstankarna fanns redan i grundskolans årskurs 2-3. Två av eleverna diagnostiserades först på gymnasiet, i årskurs två. På frågan om de känner till vilka möjligheter som finns för att få hjälp och stöd vid olika typer av lässvårigheter svarar en elev ja. Övriga säger sig ha ytliga eller ungefärliga kunskaper om detta. 1

20 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Strategier för inlärning I inlärningssituationen tillgriper eleverna olika strategier för att hantera sin dyslexi. Eleverna berättar att de ber lärare, speciallärare, kompisar och familjemedlemmar om hjälp, att de frågar, läser om, repeterar, och försöker att lyssna noga för att tillgodogöra sig undervisningen. En elev påpekar att det underlättar att få materialet uppläst, eftersom man då slipper att läsa om flera gånger. En annan elev menar att det underlättar om hon slipper att anteckna och lyssna samtidigt. Här kan man tänka sig att läraren kan göra en insats, genom att lämna anteckningar i digital form till eleven. Genom att använda talsyntes blir det då möjligt för eleven att lyssna på texten. Användningen av talböcker i Klippan Av de sju elever som deltagit i projektet säger sig endast en elev känna till talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Mer anmärkningsvärt är att endast en elev säger sig känna till talböcker eller Daisy. Denna elev säger att specialläraren visade Daisy i årskurs 9. Daisy är ett format för talböcker utvecklat av Talboks- och punktskriftsbiblioteket i syftet att tillgängliggöra böcker för personer med olika typer av läshinder. Daisy-formatet är en form av mp3-filer med extra funktioner inlagda. Exempelvis kan man få texten uppläst i olika hastigheter och man kan sätta bokmärken i texten. För att spela upp en Daisy-skiva kan man använda en speciell Daisy-spelare. En del mp3-spelare kan spela upp Daisy-skivor, dock utan alla extrafunktioner. Det är också möjligt att lyssna på talböcker direkt på datorn om man först laddar ner ett särskilt program som läser formatet. TPB tillhandahåller gratisprogrammet Amis för detta ändamål. Talböcker framställs enligt en särskild paragraf i upphovsrättslagen och ger inte förlagen samma ersättning. Enbart personer med läshinder får därför använda/låna talböcker. Ljudböcker däremot får vem som helst låna, eftersom de framställs av förlagen och ersätts enligt samma principer som den tryckta upplagan. Endast en bråkdel av de böcker som ges ut i tryckt form läses in som ljudböcker. Talböcker däremot läses in i en betydligt högre utsträckning, för att tillgängliggöra böckerna för personer med olika typer av läshinder. När det gäller de läromedel som används på gymnasiet är tyvärr tillgängligheten via TPB ganska skral. I den mån talböcker finns inlästa måste de beställas via företaget Inläsningstjänst eller genom Specialpedagogiska institutet. Detta görs i Klippan av specialpedagogen, som dock främst köper in ljudböcker. 2

21 Ladda själv Direktnedladdning till gymnasieelever Slutrapport från Klippan Samtliga sju elever i projektet har använt ljudböcker. Skolans specialpedagog köper in ljudböcker som eleverna kan använda. Dessutom har de flesta lånat ljudböcker på biblioteket någon gång. Biblioteket satsar på att köpa in inläst skönlitteratur, både som vanliga ljudböcker och som talböcker. När det gäller talböcker köps numera alltid bok och talbok in, det vill säga man satsar på ett kombinerat material där man kan lyssna och samtidigt följa med i boken. Detta material placeras på bibliotekets äpplehylla, där det finns böcker och talböcker till barn- och ungdomar i alla åldrar. Här finns även ett mindre fackboksbestånd. Erfarenheter av projektet När det gäller elevernas förväntningar på projektet Ladda själv framgår det tydligt att ett mål hos eleverna har varit att få tag på inlästa skolböcker. Tyvärr blev flera av eleverna besvikna, när de konstaterade att de läroböcker som de önskat lyssna på inte fanns i TPB-katalogen. Trots det uppger två av eleverna att de haft nytta av nedladdandet när de skrev sina projektarbeten. En elev uppger att projektet har hjälpt henne att börja läsa skönlitteratur för första gången. Flera av eleverna är trots allt nöjda med projektet, eftersom möjligheten att själv kunna ladda ner talböcker innebär tillgång till ett nytt hjälpmedel. De som har laddat ner, har alla lyssnat på talböckerna direkt på datorn. En flicka har dessutom lagt över talböcker på sin mp3-spelare. Av de sju eleverna i projektet har alla utom två laddat ner talböcker på egen hand. Eleverna tycker att de har kommit igång ordentligt med nedladdningen och de anser sig behärska nedladdningstekniken. Ingen säger sig behöva någon ytterligare hjälp för att kunna fortsätta med nedladdandet. Ett par elever nämner att det svåraste har varit att hitta intressanta böcker och att få läslusten att infinna sig. Erfarenheter av att utvidga projektet Under vårterminen 2011 har gymnasiebibliotekarie Maria Ragnarsson gått vidare och arbetat för att låta elever utanför projektet bli ladda-själv-låntagare. På grund av att målsman behövde närvara vid registreringen av elever som ännu inte fyllt 18 år, inbjöds initialt enbart myndiga elever via specialpedagogen. Gymnasiebibliotekarien avsatte två timmar varje vecka för att specialpedagogen skulle kunna boka in elever hos bibliotekarien, för registrering och information om tjänsten. Specialpedagogen fick således en bokningslista med tider då bibliotekarien fanns tillgänglig. Det visade sig dock att rekryteringen av elever på detta vis inte fungerade. 3