Bygg Jordens nästa 50 år med LaRouche!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygg Jordens nästa 50 år med LaRouche!"

Transkript

1 Bygg Jordens nästa 50 år med LaRouche! Globalisering gör alla till slavar Ge Sverige en framtid med infrastruktursatsningar och kärnkraft B-POST Avslöja det brittiska imperiets roll i krig mellan civilisationerna Sid. 5 Nu inleder vi den eurasiska epoken! Världens ungdomar, gå med och ta över Sid Ny Solidaritet Internationell tidning för statskonst, fysisk ekonomi, vetenskap, kultur Årg. 33 mars 2006 Stephen Brawer, Ulf Sandmark och Hussein Askary kandiderar för EAP i höstens riksdagsval och till Botkyrka kommun. Vi sätter Sverige på världskartan EAP:s ledande kandidater i valet presenterar sig: Ulf Sandmark sid. 2 Stephen Brawer sid. 3 Hussein Askary sid. 4 Medlemmar i LaRouches ungdomsrörelse samlade till en utbildningshelg i Kalifornien. Lyndon LaRouche: Dagens ekonomer vet inte vad ekonomi är! Sid

2 LEDARE Vi sätter Sverige på världskartan! 40-talisterna behöver en framtid! Vi leder LaRoucherörelsen i Sverige och Europeiska arbetarpartiet, EAP. Politiskt ledarskap är inte att lova en massa saker, utan att berätta sanningen och lägga fram idéer och lösningar. Nu, när även Japan stoppar floden av lån till USA:s underskott, kan den internationella bubbelekonomin spricka totalt, speciellt om planerna att även dra in Iran i krigen i Sydvästasien blir verklighet. Vi vill ge Sverige en politik som kan hantera denna gigantiska världskris, ingenting mindre. Vi är hoppfulla, därför att våra vänner i USA och internationellt har fått upp en ny politik på bordet. Det ger Sverige och världen en chans. Det som du måste veta, och som nyhetsrapporteringen från USA hittills bara förmedlat skuggbilder av, är den omsvängning som sker i amerikansk politik under inverkan av den amerikanske statsmannen Lyndon La- Rouche. Han mobiliserar USA på basis av de högsta principerna i den amerikanska konstitutionen och det amerikanska ekonomiska systemet. Ledande personer inom det demokratiska partiet vänder sig dagligen till LaRouche för att stoppa krigspolitiken och de neokonservativa (d.v.s. fascistiska) krigshökarna i Bush-administrationen. Det demokratiska partidistriktet i Los Angeles, som är USA:s största, har bildat en Franklin D. Roosevelt-klubb för att officiellt organisera samarbetet med LaRouches mycket aktiva ungdomsrörelse. Nu, i upptakten till de amerikanska kongressvalen i höst, håller LaRoucherörelsen på att vrida partiet ur händerna på Wall Streets handgångna män Felix Rohatyn och George Soros. LaRouches programskrift sprids i 1,5 miljoner exemplar bland det demokratiska partiets gräsrötter, för att rädda det som finns kvar av den amerikanska industrin från spekulanternas och globaliseringens härjningar och sätta USA i arbete med att bygga en modern infrastruktur med magnettåg, vattensystem och kärnkraftverk. En sådan omställning av USA:s ekonomi till produktion och export är grunden för att ställa om USA:s utrikespolitik till fredligt samarbete, som i Marshallplanen. Den amerikanska Bush-regeringen är mycket farlig, så länge krigshökarna, ledda av Ny Solidaritet ISSN den skjutglade vicepresidenten Dick Cheney, finns kvar vid makten. Men om LaRouches kampanj för att avsätta Cheney lyckas, ger det möjlighet att svänga världen bort från katastrofkursen. Denna amerikanska mobilisering av det demokratiska partiet, och även av många normala republikaner, ger oss hoppet att det nu går att vända utvecklingen även i Sverige, liksom i Tyskland, Frankrike, Italien och Danmark, där vänner till LaRouche och våra systerpartier deltar i val. Tillsammans med vänner i många andra länder har vi möjlighet att vända globaliseringen, som styr mot arbetslöshet, fascism och krig, till ett uppsving som liknar efterkrigstidens amerikanskledda återuppbyggnad i Tyskland och Japan på och talet, men denna gång för hela världen. Vi vill att du skall lära känna Lyndon LaRouche, LaRouches ungdomsrörelse och oss, för att vi tillsammans skall börja ta fram de begrepp vi behöver för att ta itu med denna ekonomiska och politiska kris, en kris som de flesta politiker inte låtsas om därför att de inte har någon lösning att komma med. Vi menar att bara den är kapabel att regera, som vågar ta sig an de mest kritiska frågorna. Ingen som vill vara en verklig medborgare borde nöja sig med mindre. Vi vill inspirera fler att ha modet att, precis som vi, göra sig av med maktlöshetskänslorna, för att ta itu med saker som man aldrig tidigare förmått. Inte för att vi är särskilt duktiga, utan därför att vi anser det meningsfullt att ägna våra liv åt att förbättra världen. Vi vill ha ditt stöd, men vi vill framför allt att du med ditt föredöme inspirerar också andra att växa till medborgare. Oberoende av dina partisympatier, vill vi samarbeta med dig för att skapa en kulturell, vetenskaplig och industriell renässans, som är så stark att den bryter igenom all den dynga, ondska och förnedring som makthavarna och deras pessimistiska följeslagare kastar i ansiktet på oss varje dag i medier och på löpsedlar. Vi vill med denna tidning visa viljan, modet och hoppet att det nu går att bygga upp Sverige, för att kunna spela en viktig roll till det bättre i världen. Organ för Europeiska arbetarpartiet EAP chefred., ansv. utgiv.: Astrid Sandmark redaktion: Göran Haglund, Chris Märlin adress: Box 11918, Bromma tel fax e-post: pg bg Köpenhamn EIR, Postboks 2613, 2100 Kbh Ø, Tlf pren: helår 250:- (stödpren. helår 500:-), halvår 130:- samarbetsavtal: Executive Intelligence Review News Service (EIRNS) hemsida: tryck: Tabloidtryck, 2006 Ulf Sandmark Stephen Brawer Hussein Askary Ulf Sandmark partiledare för EAP och kandidat till Sveriges riksdag Hur kan dina pengar rädda dig från en pandemi skapad ur fågelinfluensan? Vad gör det om du får en bra pension, om civilisationen hotas? För att stoppa en pandemi behövs det ett fungerande samhälle med tillräckliga resurser att hålla en reserv på tusentals extra sjukhusplatser och fabriker för masstillverkning av vaccin till hela befolkningen. Det missade på något sätt 40-talisterna, precis som nödvändigheten att skapa motsvarande resurser för hela världsbefolkningen. När det gäller sjukdomar sitter hela mänskligheten i samma båt. Den svagaste människan i världen kan bli den där viruset muterar och börjar sprida sig. Det här är bara ett exempel på hur min generation, 40-talisterna, låtit hela samhällssektorer förfalla. Trots tidigare generationers ansträngningar att ge rekordgenerationen alla förutsättningar, lämnar vi över ett samhälle utan framtid till ungdomarna. Vi är många som kämpat på och gjort bra saker, men som generation har vi misslyckats. Det måste slås fast! Det gäller även de ytligt sett mest lyckade exemplaren, hur många miljonbonusar de än har tjänat eller hur mycket de än har fått stå i rampljuset, d.v.s. i detta generationsperspektiv är även Göran Persson och Carl Johan Svanberg helt misslyckade. Det som vi som generation lämnar efter oss, är en katastrof. Information för idioter Alltför många av oss lät sig fångas upp av det människofientliga informationssamhället. Där utgör inte heller 60-talisterna, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, någon ljusning. I stället för att söka sanningen och begripa verkliga idéer började vi söka information. Som informatörer idiotförklarade vi oss själva, genom att vi lät oss programmeras med andras tankar. Med informationssamhället opererade vi bort det sant mänskliga hos oss, kognitionen, viljan att förstå och skapa begrepp och idéer. Fastän många av våra generationskamrater dog av just detta, genom självmord eller narkotika, tog vi bara avstånd från knarket men inte från det verkliga giftet existentialismen, nihilismen och andra former av den fascistiska meningslöshetsideologin som från 1950-talets Kongress för kulturell frihet påbjöds i hela den Nato-dominerade västvärlden via staten, radio/tv och till slut även i skolan. Med samma reduktionism klamrade vi oss fast vid det tomma begreppet energi, så att en vedpanna blev lika bra som ett kärnkraftverk. Det svåra blev inte längre lika intressant. Vetenskap och industriproduktion blev hotfulla när dumhet jämställdes med kunskap. Vår generation blev parasiter i stället för producenter, och när den anti-industriella vänstervågen ersattes av den lika anti-industriella bubbelekonomin, Med informationssamhället opererade vi bort det sant mänskliga, kognitionen, viljan att förstå och skapa begrepp och idéer. blev vi lättfångade offer för intern och utländsk plundring, privatisering och globalisering. 40-talisternas chans Nu riktar jag detta upprop till 40- talisterna, att som jag medge vår generations misslyckande. Det är nämligen förutsättningen för att vi som generation skall ta ett sista krafttag att bygga en framtid. Vad skall du annars lämna efter dig till nästa generation? Några slitna golfbollar? En trädgård som ingen orkar sköta? Glada fotografier från många vintrar i varmare trakter? Vad skall nästa generation med dem till när ingenting funkar? Har du inte så mycket medborgaranda, att du kan engagera dig för helasamhället, så att ungdomen får en chans? Säg mig, vad är nöjet med att pensionera sig och sin hjärna, jämfört med det? Och till dagens ungdom: Är det inte dags att ställa lite krav på 40-talisterna så att de får en chans att rycka upp sig, så att de som generation kan bli värda att bli ihågkomna i framtiden? Ulf Sandmark 2 NY SOLIDARITET

3 Dags att tala sanning: Vad vi kan lära av tragedins roll i historien Varför jag ställer upp till val i Sverige Stephen Brawer kandidat för EAP till Sveriges riksdag och Botkyrka kommun Som amerikan och medlem i LaRoucherörelsen, som har bott i Sverige i omkring femton år och därmed numera är både amerikansk och svenskt medborgare, har jag fått vissa insikter i den svenska själen, som jag vill dela med mig av. Jag gör det av kärlek och omtanke om det svenska samhället, i en uppriktig önskan om att kunna bidra till dess förbättring och välgång. Jag har bott här med min afrosvenska fru och mina tre barn, med avsikten att aktivt engagera mig i den svenska politiken. Jag gör detta trots de ofta mycket negativa reaktionerna från det politiska etablissemanget. Men det är inte det nuvarande svenska parlamentariska systemet som jag sätter min hopp till, utan till svenskarna och deras möjligheter att åstadkomma en förändring. Exemplet Kreuger För inte så länge sedan skrev jag en artikel här i Ny Solidaritet om den svenske tändstickskungen Ivar Kreugers roll i världshistorien. Det mesta som jag skrev där stämmer fortfarande, men jag har nu fått en djupare insikt i tragedin Ivar Kreuger, än vad jag hade då. Ivar Kreugers tragiska död 1932 är en bra utgångspunkt i både Sveriges och världens historia, för att dra de lärdomar som vi behöver dra i dag. Intresset lever fortfarande för att få veta vad som verkligen hände den svenske tändstickskungen. Men all verklig debatt har tystats av samma mäktiga privata bankintressen, d.v.s. Wallenbergs Enskilda Bank och Handelsbanken, som fick en enormt stärkt ställning efter mordet på Kreuger. Men om man verkligen går in för att söka sanningen, går det att få reda på vad som faktiskt hände. Ivar Kreuger mördades av bankintressen, samma mäktiga bankintressen som hade bestämt sig, omedelbart efter det första världskriget, genom undertecknandet av Versaillesfördraget, för att skapa de ekonomiska och politiska förutsättningarna för fascismen, först under Mussolini, och sedan under Hitler. Kreuger stod på den motsatta sidan, han byggde upp sin internationella finansieringsverksamhet med hjälp av det som han själv kallade amerikanska metoder. Kreuger var först och främst en industriman, en byggherre och ingenjör, inte spekulant eller monetarist, som hans finanskolleger och motståndare var. Men Kreuger spelade trots allt med i spelet. Han ifrågasatte aldrig de falska axiom som finanssystemet vilade på. Därför lät man honom hållas ett tag, trots hans amerikanska metoder. Men när han till slut kom på kollisionskurs med de synarkistiska bankirernas makt, krossades han. Han blev ett blodigt offerlamm för samma internationella finansintressen som hotar att göra slut på civilisationen i dag. Den egentliga gåtan Ivar Kreuger, den kvarvarande paradoxen för svenskarna, är hur en sådan världshistorisk person, med namn om sig som ett affärsgeni, bara kunde bli uppslukad, och släpad i smutsen, över en natt. Kreuger förstod inte det världshistoriska skeende han var indragen i, han var bara en aktör i någon annans manuskript. Det var hans tragiska misstag. Vanliga människor Hela sanningen om mordet på Ivar Kreuger har ännu inte kommit fram. Men mordet tystades ned och hans företagsimperium togs över av samma oligarkiska intressen som än i dag fortsätter att länka Sveriges öden. Låt oss, för sanningens skull, sluta simma i samma gamla grumliga vatten som riskerar att dra in oss alla i en ny tragedi, en ny mörk tid. Det internationella finanssystemet är just nu mitt uppe i en sammanbrottskris, faktiskt den värsta sammanbrottskrisen i modern tid. Detta är ingen vanlig cyklisk konjunkturnedgång eller depression i ordets vanliga bemärkelse. Poängen är att pengar i vilken form som helst som folk kan tänkas vilja placera dem i, inte är säkra. Det största problemet, särskilt här i Sverige, men tyvärr nästan överallt i världen, är att nästan ingen vill tro att det är så. Vanliga människor stiger upp varje dag och går till jobbet, planerar för semestern, bygger ett Det fullkomligaste av alla konstverk är uppyggandet av en sann politisk frihet. Friedrich Schiller nytt hus, köper en bil och sätter in sina sparpengar i en pensionsfond, eller någon annan fond. Sådana vanliga människor tänker: I dag är inte så mycket annorlunda från i går, och i morgon kommer inte att skilja sig särskilt mycket från i dag. Detta patologiska beteende är ett hot mot såväl den svenska nationens framtid som mot de barn och barnbarn som ska ta vid efter oss. Detta är det stoff som klassiska tragedier vävs av. Den senaste fasen i detta finanssammanbrott är beskedet från den japanska centralbanken att det är slut med nollräntepolitiken. Det betyder att möjligheten att pumpa in enorma mängder likviditet i det globala finanssystemet genom att låna yen till noll procents ränta (den s.k yen carry trade) stängs. Det betyder i sin tur att hedgefonderna inte längre kan få tag i pengar i princip gratis att spekulera med. Paniken har redan börjat sprida sig bland hedgefonder och andra spekulanter, och ställde till med stor turbulens på Island, vars valuta har varit direkt ihopkopplad med denna bubbla. Sverige och de svenska storbankerna, SEB, Handelsbanken, Nordea och Föreningssparbanken, är i högsta grad en del av denna bubbelekonomi. Finns det då över huvud taget någonting som backar upp alla dessa pengar som folk tror att de har? I sin dårskap, eftersom folk inte har förstått sig på ekonomi förut, och kanske inte ens vill förstå det nu, tänker svenskarna: Det är inget som jag kan påverka, så varför bry sig och bete sig annorlunda nu. Det är detta slags beteende som leder civilisationen in i en mörk tid. Som tur är finns det ett bättre alternativ. Svårigheten för svenskarna är att denna lösning ligger utanför de vanliga normerna för hur samhället ska tänka och uppföra sig. Vissa traditioner och åsikter som kännetecknar det svenska sättet att tänka måste brytas. Är det möjligt? Ja. Är det lätt att göra? Nej. Men valet borde inte vara svårt: fortsätta med det invanda beteendet som leder till en oundviklig katastrof, eller ändra beteende och trygga en framtid. En princip som befriar Lösningen jag tänker på är ingen specifikt svensk lösning, utan en internationell ekonomisk lösning som innebär att USA återknyter till arvet från Franklin D. Sådana vanliga människor tänker: I dag är inte så mycket annorlunda från i går, och i morgon kommer inte att skilja sig särskilt mycket från i dag. Detta patologiska beteende är det stoff som klassiska tragedier vävs av. Roosevelt det s.k. amerikanska ekonomiska systemet (se Lyndon LaRouches artikel i detta nummer av Ny Solidaritet, Underskott som kapitaltillväxt ). Inget annat land i världen har ett sådant system. Det är varken den socialistiska marxistiska ekonomiska modellen eller det brittiska systemets kapitalistiska ekonomiska modell med s.k. frihandel och laissez-faire. Och det är absolut inte Keynes ekonomiska teori. Var finns då referenspunkterna för svenskar och för européer i allmänhet, när man inte har någon sådan historisk erfarenhet? Problemet här är att Sveriges och Europas historia har dominerats av den oligarkiska modellen, där makten över kreditgivningen har legat i händerna på centralbanker som inte har styrts av suveräna nationalstater, utan av mäktiga privata bankintressen som därmed haft den yttersta makten över de europeiska nationerna och deras befolkningar. Svenska folket är fortfarande förslavat under dessa mäktiga privata bankintressen. Den svenska regeringen tjänar i första hand dessa mäktiga privata bankintressen, inte folkets intressen. Därför är svenskarna så arga på sina politiker och politiska partier. De röstar troget, på det ena eller andra partiet, men ingenting händer. De har inte begripit, att regeringen har satts där inte för att tjäna folkets eller nationens intressen, utan för att tjäna de bankers intressen som äger regeringen. Så har det tråkigt nog alltid varit i Sverige, men inte alltid om man ser till hela mänskligheten. Det är därför som LaRouche lyfter fram Roosevelt, som ett exempel på det amerikanska systemet som återigen måste blåsa liv i USA:s demokratiska parti. Risken är att man kan förstärka svenskarnas litenhetskänsla. Om de får höra sanningen, kommer det att befria dem, eller kommer de att känna sig ännu mindre och därmed mer benägna att fortsätta som förut samma vanor, samma traditioner, samma beteende utan att det händer någonting? Jag hoppas på det förra fallet att befria människor, genom att insistera på att sanningen inte är relativ. Sanningen skiftar inte med människors åsikter, hur djupt den uppfattningen än sitter hos svenskarna en uppfattning som gjort dem mer passiva, mer vanmäktiga än kanske något annat folk i Europa. Människor är inte bara produkter av sina sinnesintryck. De har en gudagiven förmåga att tänka kreativt, d.v.s. att inte bara upprepa samma inlärda beteende som apor kan, utan en förmåga att upptäcka nya universella fysikaliska principer, som kan och kommer att förändra livsvillkoren här i Sverige och i resten av världen. Det är denna kreativa kraft som, om den släpps lös, kommer att ge svenskarna ett verkligt hopp om att kunna förändra framtiden. Det är sanningssökandets kraft. Denna absoluta skillnad mellan människan och djuren är den enda princip som kan befria svenskarna ur deras nuvarande oligarkiska fängelse. Stephen Brawer NY SOLIDARITET 3

4 Vad det innebär Hussein Askary kandidat för EAP till Sveriges riksdag och Botkyrka kommun att vara medborgare Jag har befriat mig från det svenska systemets invandrarslaveri, och är en fullvärdig svensk medborgare. Visst, jag är irakier, men det här är mitt land också. Jag har adopterat det, och tänker ta fullt ansvar för dess välfärd, liksom för resten av världen, nu och i framtiden. Det jag har fått och kommer att få tänker jag ge igen. Jag känner ingen skuld till någon, bara glädje. Det är ingens förtjänst att jag har det bättre eller sämre. Självklart finns det en massa individer vars hjälp och stöd jag uppskattar. Men jag har ingen skuldkänsla som hämmar mig i mitt uppdrag. Tvärtom, att jag har hamnat i Sverige, precis som hundratusentals andra ickesvenskfödda, bör betraktas som en tillgång, en gåva till denna nation, inte en belastning. Det svenska systemets politiska spel, speciellt socialdemokraternas, har varit att använda invandrarna och invandringspolitiken som material i valkampanjerna. Det är dags för nysvenskar och invandrare att befria sig själva och det svenska samhället från detta slaveri. Vi, precis som den tredjedel av alla svenskar och skandinaver som utvandrade till Amerika för att börja ett nytt liv i frihet och delta i att bygga den unga republiken, måste betrakta vår invandring till Sverige som vår suveräna och okränkbara rätt. Inte någon politikers förtjänst. Å andra sidan känner jag att jag måste ta ansvar för nationen politiskt för att, tyvärr, inte tillräckligt många svenskar gör det. Att gå och rösta vart fjärde år räcker inte för att kallas medborgare. Vad medborgarskap betyder är först och främst att ta ansvar för den här nationen och dess framtid: ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Det samma gäller hela mänskligheten. Det är det som ger oss evigt liv. Vi skall sluta vara och tänka som outsiders. Vi skall lära oss det bästa av det här samhället, dess kultur och historia, samtidigt som vi måste kritisera och rätta till felen. Vi har också många gåvor från våra kulturer och historia som vi bör skänka med glädje till Sverige. Suveränitet: för individer och nationer Att ta ansvar för hela samhället, inte bara Sverige utan hela mänskligheten, dess nutid och framtid, är att vara en suverän medborgare, en suverän världsmedborgare. Men vad är suveränitet? För mig är det den medfödda förmågan att bli en kreativ skapare inom den stora skapelsen och delta i universums utveckling. I kristendomen heter det att vara i Guds avbild, i islam att ha Guds ande i sig, bara för att ta två exempel. Det är att använda sin kreativitet och kärlek till hela mänskligheten för att utöka sin kunskap om universum och människans natur och förbättra den. Det betyder också att ha friheten att utveckla denna kognitiva kreativitet. Det finns likadana beskrivningar av denna förmåga även i andra kulturer. Genom mänsklighetens universalhistoria har vi bevittnat en stor, ofta blodig strid, för och emot denna suveränitet. På ena sidan står slaveriets idé: imperieidén om ett samhälle som styrs av en liten elit, som kontrollerar en stor hop av slavar och mänsklig boskap som alltid måste hållas borta från kunskap, frihet och utveckling. På andra sidan har det funnits de humanistiska republikanska idealen om ett fritt samhälle, en republik av fria individer. Den grekiska historien ger oss en strålande bild av den kampen, en viktig läxa om på vilket plan denna strid utspelar sig, och hur samhällen utvecklar sig till det sublima eller förnedrar sig själva till den absoluta avgrunden av krig, kulturellt förfall och sjukdom. I Aischylos drama Den fjättrade Prometheus ser vi den grekiska revolten mot slaveriet och imperiemodellen. Titanen Prometheus döms av ärkefascisten Zeus, gudarnas gud, till evig tortyr och lidande, fastbunden vid en klippa på en öde bergstopp. Prometheus brott: att han inte bara gav de värdelösa människorna eldens gåva, varifrån de lärde sig smide och många hantverk för att förbättra sina liv, utan också lärde dem att bygga hus av tegel, att resa med hjälp av astronomi, samt matematik, språk, poesi och konst, medicin och många andra vetenskaper. Han ville befria dem, en gång för alla, från det insektsliknande livet i grottor. Det var frihet! Förbjudet!, sa fascisten Zeus. Så fatta all sanning, så våga all rätt, och bilda det sköna med glädje! De tre dö ej ut bland mänskors ätt, och till dem från tiden vi vädje. Vad tiden dig gav må du ge igen, blott det eviga bor i ditt hjärta än. Denna frihet för människoindividen att utveckla och använda sin kreativitet till sin fulla potential är grundstenen för all mänsklig civilisation genom hela historien. Den har stött på många hinder och imperier, men fortsätter som den ledande frågan än idag. Men precis som själen behöver en kropp, behöver människan ett kärl som kan skydda och ge näring åt hennes frihet och kreativitet. I modern europeisk tid har detta blivit möjligt, trots alla motgångar, tack vare den moderna formen av nationalstat. Det var genom strävan för fred och rättvisa efter många decennier av Venedigs manipulerade korståg, religionskrig och epidemier, och en lång resa från kardinal Nicolaus Cusanus idé i hans Concordantia catholica till den Westfaliska freden 1648, som nationernas rätt till slut erkändes enligt naturrätten, vars grundpelare är frihet och självständighet (suveränitet) för både individ och nation, trots det fortsatta motståndet från den feodala europeiska eliten. (Se A Contribution for Nicolaus of Cusa s 600th Birthday: A Dialogue of Cultures, av Helga Zepp-LaRouche, EIR 6 juli 2001.) Den amerikanska revolutionen 1776 och grundandet av den amerikanska republiken var en kröning av denna strävan. Men tyvärr har imperiekrafterna, speciellt sedan slutet av andra världskriget, arbetat intensivt, ibland under FN:s flagga, för att demolera den moderna nationalstaten genom globalisering och permanenta religionskrig. Iran varför? Esaias Tegnér Tänk nu på den farliga situation som har uppstått runt Irans önskan att skaffa sig kunskap om kärnteknologi och använda den för att utveckla den iranska nationen. Tänk på detta inom ramarna för ovannämnda Prometheus-drama. För det första har hela situationen manipulerats fram av brittiskamerikanska institutioner runt Blair-regeringen i London och Bush-Cheney i Washington. Det finns ingen hållbar grund för att skapa en kris av det hela, annat än den anglo-amerikanska finansoligarkins önskan att fortsätta det permanenta religionskriget mot den utvalda Kan Sverige försörja Irans eller Indiens befolkning om dessa nationer ger upp kärnkraften? Sverige kan knappt försörja sig självt snart. Utan en återuppbyggnad av hela Europas ekonomi genom de produktiva satsningar som mitt parti och LaRoucherörelsen kräver, kan det här problemet inte lösas. måltavlan islam, efter Sovjetunionens fall. Möjligheterna att granska Irans intentioner gällande atomvapen är vidöppna och mångskiftande. Men dessa eventuella intentioner är inte grunden till krisen. Situationen runt Iran är ändå perfekt ur en annan synvinkel för att slå sönder en massa fördomar, axiom, hyckleri och idioti som har drabbat västvärlden under de senaste 40 åren av post-industriell avveckling. För det första har Iran, som en suverän nationalstat, all rätt i världen att utveckla och utnyttja kärnkraften. Att nationen Sverige har kastat bort denna rätt (som förresten måste tas tillbaka snarast), är inget argument. Det vanliga uttalandet att Iran har mycket olja, varför vill de ha kärnkraft?, är inte bara idiotiskt utan på gränsen till rasism. Ett snällare uttryck är teknologisk apartheid. Det kommer från den stereotyp av muslimer och andra mörkhyade folk som målas upp i europeiska och amerikanska massmedier: skäggiga män som misshandlar kvinnor och lever på kameler i kanten av en öken. Iran är en stor nation med lång historia. Den har bidragit till världen med stora filosofiska, medicinska, matematiska och kulturella verk. Dess befolkning, nära 80 miljoner, varav 70 procent är ungdomar, har en stor framtid framför sig. Den har enorma tillgångar, men också stora behov och utmaningar. Världen har allt att vinna på att stödja Irans industriella utveckling. Kärnkraften är inte bara produktion av energi, som Iran faktiskt behöver mycket av för sin utveckling, utan den har också betydelse för modern medicin, jordbruk, framställning av nya förnybara bränsleformer m.m. Men först och främst är den en strid om kunskap och vem som har rätt till den, Zeus eller människan. Den stolta iranska befolkningen, inte bara dess ledare, står enad bakom sin suveräna rätt att skaffa sig den kunskapen och är redo att kämpa för den. Och de gör rätt! Den här striden slår också hårt mot det europeiska moderna storhetsvansinnet, speciellt mot nationer som historiskt har betraktats som underlägsna. Man tror fortfarande att nationer i söder måste vara helt beroende av västvärlden både för teknik och finansiell hjälp. Inget tillåts att bryta detta beroende. Samtidigt vill man ge den politiken ett snällare och mänskligare ansikte. Det heter bistånd. På svenska Sidas hemsida står det: Varför ger Sverige bistånd? Sverige ger bistånd grundat på medmänsklighet och solidaritet med fattiga och utsatta människor i andra länder. Men vi gör det också för vår egen skull. Det finns ingen förklaring för den sista meningen, men enligt de flesta svenskar jag har frågat betyder det: Det känns bättre, att vi gör någonting för eländet i världen. Men i verkligheten gör det inget nytta. Kan Sverige försörja Irans eller Indiens befolkning om dessa nationer ger upp kärnkraften? Sverige kan knappt försörja sig självt snart. Sveriges olika regeringar har bidragit till fattigdom och elände i utvecklingsländerna genom sitt aktiva stöd till In- 4 NY SOLIDARITET

5 ternationella valutafonden och Världsbanken, vilkas politik och omänskliga villkor anses vara en huvudorsak till fattigdom och brist på utveckling. Samtidigt har det bekräftats i många fall att hjälporganisationer genom sitt stöd till gerillagrupper och militära diktatorer har bidragit till ökat inbördeskrig, som i södra Sudan, Uganda, Rwanda och Burundi. I Europa skyller man gärna allting på korrupta diktatorer med mörk hudfärg, men aldrig på det globala systemet som skapat tragedin. En sak måste nämnas här om den svenska bidragsmentaliteten. Många svenskar tror att invandrare är här för att ta emot socialbidrag. Kanske alla behöver en knuff i början, när man har lämnat nästan allting bakom sig. En del görs beroende av bidrag, för att de betraktas som en belastning och börda från första början. Listan på hur det fungerar kan göras lång. Men gå och titta på alla läkare, tandläkare, vårdpersonal som fyller Sveriges sjukhus och mottagningar, och tänk: Hur mycket har deras ursprungsnationer spenderat av dyrbara resurser för att utbilda dem? Tänk: Hur mycket har Sverige fått gratis från Afrika, Östeuropa och Asien. Religionskrig En militär attack mot Iran kommer att destabilisera hela Sydvästasien och väcka hämndreaktioner som kan sprida elden av ett fullskaligt religionskrig i hela Eurasien. Det finns inget religionskrig just nu, men det finns krafter som leker med elden runt religionens krutdurk. Den kris som skapats genom Mohammad-karikatyrerna i danska Jyllands-Posten har givit Skandinavien ett smakprov på vad som kan komma. Vi i LaRoucherörelsen har Sky Shields från LaRouches ungdomsrörelse visar hur såpvattnet hittar den minsta ytan i den spiraltvinnade ståltråden. avslöjat vilka krafter som ligger bakom denna provokation (se flygbladet Vem vill ha krig mellan Väst och den muslimska världen, Det är inte frikopplat från Iranfrågan. Men Iran är inte målet för de anglo-amerikanska imperieförespråkarna. Iran har valts ut på grund av sitt strategiska, ekonomiska och geografiska läge. Målet är, enligt den amerikanske vicepresidentens teorier, att skapa en världsordning av preventiv krigföring mot alla nationer som Skall ett nytt världskrig startas i Asien? kan utgöra en potentiell ekonomisk och militär utmaning i framtiden. För dem som står bakom Cheney handlar det om vem som kontrollerar världens rikedomar (läs: världsekonomin): den transatlantiska synarkistoligarkin, eller världens suveräna nationalstater? Religionskrig har varit ett perfekt medel för oligarkiska imperier som Rom och Venedig att kontrollera nationer. Genom korstågen fick t.ex. Venedig total kontroll över handel och finanser i hela Medelhavet i år. Det brittiska imperiet ärvde den venetianska modellen, i form av devisen härska genom att söndra. Vi som härstammar från f.d. brittiska kolonier i Sydvästasien förstår väl den brittiska metoden. Den förståelsen ger oss en fördel mot de svenska experter som ser med respekt och beundran på brittisk politik. Den destabilisering som pågår i Sydvästasien just nu är en produkt av den brittiska Sykes- Picot-planen från 1917, då britterna delade upp hela området från Västeuropa genom Mellanöstern till Indien med fransmännen och ryssarna, för att kunna behålla sin imperiemakt efter kriget. Med oljan kom en ny faktor, de så kallade amerikanska intressena. Som Churchill sa efter andra världskriget, med brittisk hjärna och amerikanska muskler kan vi härska över världen. LaRoucherörelsen arbetar intensivt för att befria republiken USA från denna imperiehjärna. (Se ruta.) Britterna studerade grundligt de kulturella, sociala och religiösa förhållandena i de samhällen DEN BRITTISKE premiärministern på 1860-talet, Lord Palmerston, sa en gång: England har inga permanenta allianser, bara permanenta intressen. När det brittiska imperiet såg vilket inflytande det amerikanska ekonomiska systemet vann bland de tunga nationerna på den eurasiska kontinenten Frankrike, Tyskland, Ryssland och t.o.m. Japan under talets senare hälft, tog det till den gamla venetianska metoden att skapa, manipulera och spräcka allianser, för att så split bland de kontinentala makterna och få dem att skära halsen av varandra. Betet som Venedig höll upp för korsfararna var det Heliga landets ära och rikedomar; det brittiska imperiet lockade sina allianspartners med att de kunde få vara med och dela det koloniala bytet i Afrika och Asien. Efter konfrontationen i Fashoda 1898 gav britterna, trots sitt övertag, bort en del av sina afrikanska territorier till Frankrike; den anglo-franska alliansen beseglades med entente cordiale Den ryske tsaren lurades med i spelet med ett erbjudande om att få en del av Persien (nuv. Iran). Genom ett fördrag 1907 delades Persien upp mellan Ryssland (norra delen) och Storbritannien (södra delen) med en persisk marionett i Teheran. När britterna väl hade fått med sig Frankrike och Ryssland i ententen, blev första världskriget oundvikligt. Britterna hade en liknande krigsplan för Mellanöstern. Det handlade om hur man skulle krossa och lägga beslag på det ottomanska riket, Europas sjuke man. För detta ändamål bollade britterna med flera motstridiga planer samtidigt: man lovade helt enkelt bort allt till alla. de hade under ockupation, inte för att ha en dialog med dem, utan för att kunna manipulera. Man profilerar religiösa grupper, sedan manipulerar man deras religiösa känslor för att åstadkomma ett önskat resultat. Ena gången för att få muslimer med i kriget mot Sovjet, de gudlösa kommunisterna, som ockuperade Afghanistan, andra gången för att göra samma mujaheddin, som MI-6 och CIA hade hjälpt att befria Afghanistan, till sin nya globala fiende. Vi nysvenska muslimer, som kan den islamiska världens idéhistoria, historia och kultur, men också har kunskap om västerländsk kultur och historia, är en unik tillgång för Sverige. Det finns muslimer i Sverige bland en miljon nybyggare. I stället för att den svenska staten och Säpo skall betrakta dem som ett potentiellt hot, bör deras potential användas för att berika det svenska samhällets kunskap om islam och världen, samtidigt som de kan bli en bro till en miljard muslimer som bor i nationalstater hela vägen från Indonesien genom Sydvästasien och Afrika till Marocko. Det är en massa nationer, rika på marknader och tillgångar. Många av de svenska muslimerna är flerspråkiga och välutbildade. Varför inte utnyttja dem som ambassadörer för Sverige? Varför skall de dömas till att vara ett afrikanskt eller arabiskt ansikte på någons valaffisch för att visa att det partiet är invandrarvänligt och icke-rasistiskt. De skall ta riktigt ledarskap och ansvar för landet också. De arabiska stammarna i Mellanöstern vanns med ett löfte om självständighet efter kriget. Men fransmännen fick samtidigt löfte om att hela det nuvarande Irak, Syrien, Jordanien, Libanon och Palestina skulle delas i en brittisk och en fransk sfär, det s.k. Sykes Picot-fördraget Ryssland, Italien och Grekland blev lovade delar av Turkiet. Och judarna i England fick löfte om en judisk stat i Palestina, i den s.k. Balfourdeklarationen Härska genom att söndra är imperiereligionen Vid första världskrigets slut svek britterna vartenda löfte de hade gett, och uppror bröt ut i hela området. Deras tidigare erfarenheter av religiösa manipulationer gav dem idén att använda islamistiska rörelser som en motvikt mot nationalistiska befrielserörelser, som var på uppåtgående. Muslimska brödraskapet, som lanserades med hjälp av den brittiska och senare även den amerikanska underrättelsetjänsten, har tillsammans med sina Rädda Sveriges och världens ekonomi Med den nuvarande ekonomiskfinansiella krisen i världen, kommer de ekonomisk-sociala problemen, som arbetslöshet, fattigdom och kriminalitet att öka. Det är ett faktum att invandrargrupperna i Europa är de sämst lottade ekonomiskt. Klyftan kommer att öka ännu mer. Men det går inte att isolera det problemet som ett invandrarproblem. Utan en återuppbyggnad av hela Europas ekonomi genom de produktiva satsningar som mitt parti och La- Roucherörelsen kräver, kan det här problemet inte lösas. När det gäller kulturen, måste stora steg tas för att återuppbygga den klassiska kulturen och utbildningen, så att nya invandrare introduceras till det bästa av västerländsk kultur, inte bara flum. Utbildningen av barn skall först och främst byggas på det humanistiska klassiska arvet, med fokus på klassisk musik, icke-euklidisk sfärisk geometri, astronomi, flerspråkighet, antikens historia, etc. Det ena följer av det andra. Kan vi lösa de ekonomiska och kulturella problemen, så kan vi rädda civilisationen från en ny mörk tid av religionskrig, epidemier och kulturellt förfall. Svenskarna måste stå upp för sin nation, sin kultur och sin ekonomi, som riktiga medborgare, så att vi blir av med befolkningens litenhetsvansinne och de ledande politikernas storhetsvansinne och arrogans. Vi nysvenskar kommer att ge dem allt stöd. Hussein Askary 5 mars 2006 hemliga militanta organisationer varit en nagel i ögat på samtliga regeringar i området ända sedan självständigheten efter andra världskriget. Kontrollen sköttes framför allt från det brittiska utrikesdepartementets Arab Bureau, som hade inrättats under första världskriget. En av de i dag mest kända personerna från Arab Bureau är Bernard Lewis, den s.k. experten på islam. Han hittade på att man skulle stoppa kommunismens spridning genom att låta det kommunistiska Rysslands veka liv kantas av islamistiska regimer hela vägen från Pakistan, Afghanistan, Iran och Arabiska halvön till Östafrika, den s.k. krisbågen. Detta döptes sedan till islamkortet, när man använde de islamistiska mujaheddin direkt mot de ryska styrkorna i Afghanistan. Efter Afghanistankriget och Sovjetunionens fall hittade Lewis på islamproblemet. Det var Lewis, inte Samuel Huntington, som började tala om en kamp mot islam, i slutet av 1989 efter Afghanistankriget. Lewis tjänstgör nu som rådgivare till de neokonservativa kretsarna runt Bush-administrationen i frågor som rör islam. Hussein Askary NY SOLIDARITET 5

6 UNDERSKOTT SOM KAPITALTILLVÄXT Hur man skapar kapital för en ekonomisk återhämtning Today, as then, the personable and the popular sway the public; today, as then, little men with little minds loom too large for the public good. Hanson Baldwin, Ju större skuld, desto större rikedom UTGIFTSTAK, ÖVERSKOTTSMÅL, Maastricht, stabilitetspakten, EMU, IMFvillkor och andra krav på budgetbalans ligger som ett trycklock över alla möjligheter för land efter land att komma ur depressionen. Dessa dogmer dömer miljoner människor till fortsatt arbetslöshet. Kraven är speciellt perversa, om man samtidigt ser den gigantiska skuldtillväxt som det internationella banksystemet tillåter sig för att bygga upp större och större finansbubblor. Denna skrikande orättvisa och detta slöseri med mänskliga och produktiva resurser upprätthålls med hjälp av barnsligt förenklade monetaristiska dogmer om pengar och ekonomi, som om det var en hushållsbudget. I artikeln på de följande sidorna hugger LaRouche in på dessa begrepp. Principer bättre än regelfusk Ofta går inte bara individer, utan hela nationer under därför att de, som den dumme kung Kroisos, * nöjde sig med att ställa fel fråga, och sedan tolkade svaret på ett sätt som vållade den undergång som de själva var orsaken till. Till exempel har till och med tongivande regeringar, som vår egen, ofta, som forntidens Kroisos, godtagit svaret de fått när de ställt fel fråga till en uppenbart opålitlig källa. Typiska sådana källor är Federal Reserve-chefen Alan Greenspan, eller diverse faktiskt eller underförstått synarkistiska företrädare för de alltid lika delfiska Mont Pelerin Society och American Enterprise Institute. Den främsta orsaken till att vår nation har så svårt att handskas med den annalkande sammanbrottskrisen i det nuvarande internationella finans- och valutasystemet, är de bedrägliga tankemönster som har drivits till ytterlighet under de senaste cirka fyrtio åren, samtidigt som vår republik har fallit från att ha varit världens ledande producentnation, till dagens plundrade post-industriella tjänsteekonomi -vrak. Detta envist dåraktiga, invanda sätt att tänka kommer numera ofta till uttryck i utbrott av typen: Man kan inte stoppa tillbaka tandkrämen i tuben. Samtidigt visar alla jämförelser av de senaste fyrtio årens fysisk-ekonomiska levnadsvillkor i USA, med förbättringstakten i fysisk levnadsstandard och produktivitet under de första två efterkrigsdecennierna, att övergången efter 1968 till en tjänsteekonomi har varit en katastrof i alla avseenden för vår nations fysiska ekonomi, förklaringen till vår nations förlorade kreditvärdighet, och orsaken till att 80 procent av hushållen i USA har fått en kraftigt försämrad ekonomi. I det perspektivet ska vi se de lärdomar vi måste dra av den uppseendeväckande utarmning som skett av den fysiska ekonomin i de västra delarna av delstaterna New York och Pennsylvania, och av hela delstatsekonomierna i Michigan, Ohio och Indiana. I hela nationen har man upplevt en liknande utveckling. Men till och med trots president Trumans dårskaper och Arthur Burns förskräckliga rekommendationer förblev den genom president Franklin Roosevelts ledarskap återuppbyggda amerikanska ekonomin världens mest framgångsrika ekonomi genom tiderna, fram till och med perioden efter mordet på president John F. Kennedy. Det var inte bara starten på USA:s långvariga krig i Indokina som punkterade den ekonomiska uppgången; nedgången orsakades av ett ökat inflytande, särskilt med början , från en efterkrigsgeneration som kom ut från Ivy League-universiteten och liknande ställen, dresserade som Pavlovs hundar till att sofistiskt lämna de godkända svaren på fel frågor. När de stora EU-länderna Tyskland och Frankrike inte kunde uppfylla EMU-systemets krav om underskott i statsbudgeten på högst tre procent, började de fuska. De vill undanta allt mer från det som länge ingått i budgetbalansen: forskning, utbildning och även militärutgifter. På så sätt skall de få budgeten att gå ihop. Vad LaRouche föreslår är en mer principiell hållning. Långsiktiga investeringar i infrastruktur skiljs från de årliga utgifterna. Det liknar den uppdelning av statsbudgeten i en Kapitalbudget och en Driftbudget som fanns under Gunnar Strängs tid som finansminister. Det gjorde det möjligt för staten att låna till investeringar, samtidigt som staten upprätthöll balans i Driftbudgeten. LaRouche framhåller att det amerikanska systemet går mycket längre än så, genom sin konstitutionella kontroll över penningutgivningen och krediterna. Där kan den federala staten låna av sig själv genom vad som motsvarar den svenska statens lån från Riksbanken. I Sverige behövde Sträng inte låna av Riksbanken så länge APfonderna växte och den privata kapitalmarknaden var reglerad. Det viktiga var att regeringen med hjälp av statligt styrda investeringar kunde se till att landets ekonomi växte med alla resurser och all arbetskraft som fanns förhanden. Sätts priser av Gud eller av människor? Det är utifrån regeringarnas uppgift att främja det allmänna bästa, som LaRouche tar tag i själva grundfrågan om pengars värde och prissättning i pengar. Några tydliga exempel kan visa hur den mesta prissättningen sker, så som LaRouche beskriver det. Staten reglerar priset på bilar, el och sprit med skatter, avgifter, acciser m.m. Så sätts det mesta av dessa priser till vad som politiskt anses vara lämpligt. Men styrningsmetoderna är inte bara enkla punktvisa pristillägg, som monetarister tror, utan handlar om hur hela strukturer i samhället organiseras som helheter. Det är t.ex. inte tillgång och efterfrågan som bestämmer att mjölk skall kosta ungefär lika mycket som Coca-Cola. Det är ett jordbrukssystem med många regler och stödformer som ser till att barnfamiljer förses med massor av mjölk till lågt pris. Regeringen styr mjölkens produktion och distribution, så att priserna hamnar där det är lämpligt för att barnen och därmed landet skall utvecklas på bästa sätt. LaRouche betonar att dessa fysisk-ekonomiska system är primära och priserna endast följdeffekter. Genom att lyfta diskussionen på detta sätt, gör han det möjligt för politiker och medborgare att föra en intelligent diskussion om vad som är syftet med ekonomin och hur den skall organiseras. Priset borde inte vara heligt för någon utanför nyliberalernas tempel. Det är i alla fall inte heligt för handlare och andra mellanhänder. Man tar ut vad man kan, oberoende av kostnaden. Det är bara att se på den vilda prissättningen på kläder, där samma märkesplagg kan kosta hälften så mycket i en annan affär ägd av samma ägare! Priset skiftar, som om det vore en loppmarknad! Här kan bara nyliberalismens prissättningsgud veta rätt pris. Den guden säger nämligen, att rätt pris är alltid det pris som det blev. Varför behöver ekonomer en fyraårig universitetsutbildning för att lära en sådan rundgång? Varför inte i stället låta dem läsa LaRouches utläggning på dessa sidor? Ulf Sandmark av Lyndon H. LaRouche Innan denna nedgång började, i slutet av 1960-talet, hade vi officiellt, mer eller mindre uttalat, trott på att måttstocken på hur det stod till med ekonomin var den fysiska förbättringstakten för nationen som helhet. Vi kunde tänka oss att mäta den i motsvarigheter till per capita- och per kvadratkilometer-mått. Men den unga vuxna generationen i slutet av 1960-talet och under hela 1970-talet, med sin avoga inställning till industriarbetare, bönder och riktig naturvetenskap, vände sig, som Kroisos, till delfiska orakel; och i och med övergången till en tjänsteekonomi störtade vi oss själva i fördärvet, så att vi nu står inför ett hot om att hela världen kommer att gå in i en ny mörk tid. Det är självfallet oundvikligt att saker och ting förändras från den ena generationen till den andra. Men det var inte oundvikligt att det skulle förändras till det sämre, så som skett under merparten av de senaste fyrtio åren. Tyvärr biter sig det invanda sättet att tänka och handla fast, som en kronisk sjukdom, även när man, som under de senaste decennierna, har känt en stark längtan tillbaka till det längesedan förlorade ekonomiska välståndet. Först nu, när det har blivit nästan outhärdligt, när folk mer eller mindre sätter sig upp mitt i natten och skriker rakt ut: Så här kan det inte få fortsätta!, och nostalgiskt längtar tillbaka till svunna bättre tider, så är det också allt fler som drar sig till minnes hur vi skötte saker 6 NY SOLIDARITET

7 värde, per capita och per kvadratkilometer, över hela en nations territorium, eller över hela världen. Som stöd för detta måste det finnas ett stabilt penningsystem, eller ett block av var för sig suveräna penningsystem, inom vilket värdet som pengarna ska tillskrivas stabiliseras i ungefärlig överensstämmelse med de relativa fysiska värden som anges av långsiktiga trenders behov. Med fysiskt värde menar jag inte den primitiva betydelse som reduktionisterna lägger i detta ord. Jag menar att det enda kompetenta värdemåttet är det man får genom att mäta den fysiska effekt som förverkligandet av en av människan upptäckt fysikalisk princip åstadkommer, i form av en förbättring av människans villkor. Douglasdammen byggdes 1942 (bilden), som ett led i president Franklin D. Roosevelts stora infrastruktursatsningar som tog USA och därmed så småningom världen ur den djupa depressionen på 1930-talet. och ting då, för flera decennier sedan. Det är alltså fler och fler som känner en växande förtvivlan över att vi har tappat nästan allt! Förtvivlan föder ingen optimism; men visionen om hoppingivande alternativ utövar stark lockelse när, som nu, tron på senare tiders populära illusioner kraftigt försvagas, så som skett under fem bedrövliga år med Bush 43 -administrationen. 1. Grundvalen för en statlig kapitalbudget I tidigare publikationer, t.ex. Vernadsky and Dirichlet s Principle och The Principle of Power, har jag förklarat varför en kompetent ekonomisk vetenskap grundar det funktionella begreppet ekonomiskt värde på de fysikaliska principerna i G.W. Leibniz fysisk-ekonomiska vetenskap, och inte på pengar i sig. Att jag alltså förlitar mig på den fysiska ekonomins principer, och inte på någon monetaristisk frihandel, är ett uttryck för den principiella skillnaden mellan det överlägsna amerikanska nationalekonomiska systemet och de underlägsna, specifikt europeiska monetära system som för närvarande bygger på den anglo-holländska liberala 1700-talstraditionen att låta privata centralbankssystem reglera staters ekonomiska förehavanden. Bank of England, och ännu värre, den europeiska centralbanken ECB, är exempel på de senare systemen. Det amerikanska Federal Reserve-systemets dårskaper, i synnerhet sedan de fördärvliga förändringar som infördes mellan 1971 och 1981, är ett utslag av det främmande inflytandet från det brittiska systemet. De med dagens europeiska centralbanker förknippade monetära systemen är produkter av den form av europeisk imperialism som präglade medeltiden, det vill säga: det ultramontana imperiesystem som styrdes av Venedigs ocker i allians med det normandiska ridderskapets råa styrka. Den nutida versionen av detta feodala system, det s.k. nya Venedig i traditionen från Paolo Sarpi, har legat till grund för det finansimperialistiska angloholländska liberala system som växte fram under 1600-talet. I och med freden i Paris 1763 blev detta system den ledande imperiemakten i världen, grupperad kring Lord Shelburnes med fleras brittiska Ostindiekompani. Den amerikanska revolutionen drevs fram som ett försvar, lett av Benjamin Franklin, för människornas ekonomiska rättigheter i de engelska kolonierna i Nordamerika, mot Londons försök att krossa kolonisternas ekonomier och forna friheter. Denna principiella skillnad kvarstår än i dag. Enligt det amerikanska nationalekonomiska systemet, som infördes i opposition mot de vid den tiden rådande europeiska systemen, är det bara den federala regeringen som har rätt att sätta pengar i omlopp i USA. Denna penningpolitiska egenhet i vår konstitutionella styrelseform går tillbaka, som en tradition, till kolonin i Massachusetts Bay under tiden före 1689 och föreskrifterna som gavs av sådana ledare som Cotton Mather och hans efterträdare Benjamin Franklin angående införandet av sedlar. I vårt eget konstitutionella system, när vi lever upp till det, är pengar en form av kredit som används som betalningsmedel i utbytet av varor och tjänster, och inte någon förmodad värdemätare. Statliga regleringssystem som tullar och andra handelsbestämmelser, möjligheten att ge ut statliga krediter och givetvis beskattningsrätten sörjer för att regeringen har de regleringsverktyg som behövs för att se till att värdet i form av penningpriser på varor i cirkulation håller sig inom ett variationsband som är anpassat till de relativt stabila värdena för handel och långsiktiga investeringar. I vår historia har den bästa tillväxttakten, särskilt tillväxt upp ur tillfälliga ekonomiska nedgångsperioder, berott på att den federala regeringen har använt sin rätt att ge ut långfristiga krediter, som t.ex. under president Franklin Roosevelt. Man har på så sätt befrämjat en långsiktig produktiv kapitalbildning inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Detta har framför allt vilat på att den federala regeringen haft ensamrätt på att omvandla sina långsiktiga statliga underskott till den säkerhet som erhålls genom att man skapar motsvarande, produktiva långsiktiga tillgångar för det offentliga och för privata företagare. På så vis har vi kunnat generera den våg av ökad kapitalbildning som behövts för att ta oss ur ekonomiska kriser, som den som hela vår nation nu är inne i. Den principiella skillnaden är att i det amerikanska systemet är fysiska värden primära. Regleringar ska användas för att koppla detta fysiska värde till ett pris som är anpassat till värdet på pengarna som används som betalningsmedel i utbytet av varor och tjänster. Det amerikanska nationalekonomiska systemet är, trots allt som kan sägas emot det, det enda rationella sättet att inrätta och sköta en fysiskt framgångsrik ekonomi, som varit i funktion under en längre tid: från och med grundandet fram till den dag som i dag är. Europas återuppbyggnad efter kriget, särskilt den utomordentligt lyckade återuppbyggnaden av Tyskland under de första två decennierna efter kriget, är ett typiskt exempel på detta amerikanska system. Utan en återgång till det amerikanska nationalekonomiska systemets beprövade principer finns det för närvarande ingen möjlighet att stoppa det ekonomiska sammanbrott som just nu är ett hot mot hela världen. I detta amerikanska system regleras pengarnas värde till att, i sin funktion som betalningsmedel, rätta sig efter det verkliga relativa fysiska värdet, snarare än något nominellt monetärt värde. Det sålunda definierade värdet mäts som ett fysiskt Denna effekt mäts som en uppskattning av den därmed ökade potentiella relativa befolkningstätheten i ekonomin som helhet, en potential som måste mätas som en dynamisk helhet, som Leibniz gjorde, och inte på det vetenskapligt inkompetenta, cartesianska sättet. Titta i det ljuset på de utmaningar som USA:s och Europas så gott som finansiellt bankrutta ekonomier nu står inför. Fokusera på USA:s situation. Fråga sedan: Hur ska man gå till väga för att införa och upprätthålla en statlig kapitalbudget till skillnad från att bunta ihop kortsiktiga och långsiktiga balanser helt urskillningslöst i en enda meningslös hög, som en enda budget? Det får inte vara en budget av det slag som USA haft på senare tid, under t.ex. de båda presidenterna Bush, 41 och 43, en budget vars konsekvenser skvallrar om att den tycks ha sammanställts av psykiskt obalanserade människor. Långsiktiga kapitalinvesteringar Omkring hälften av årsproduktionen i en sund modern nationalstatsekonomi bör vara vikt för kapital- och andra utgifter för att göra och hålla i gång investeringar i långsiktiga fysiska förbättringar av vad som borde betraktas som den totala ekonomins offentliga sektor. I vår republiks ursprungliga, och fortlevande, amerikanska nationalekonomiska system tar sig denna investering i den offentliga sektorn uttryck i en uppdelning av arbetet mellan myndigheter på statlig, delstatlig, grevskaps- och kommunal nivå. Även om en del av dessa offentliga utgifter övergår till former av privat ägande, som t.ex. obligationsinnehav i ett reglerat affärsdrivande verk, så ligger ansvaret för den offentliga infrastrukturen, tagen som ett sammanhängande helt, hos vårt konstitutionella styrelseskick. Att det är denna utveckling av ekonomin som helhet som är målsättningen slog vår första finansminister, Alexander Hamilton, fast, allra tydligast i sin rapport till kongressen 1791, On the Subject of Manufactures. Denna sida av den totala ekonomin kan inte hanteras på ett kompetent sätt bara med hjälp av en vanlig årlig statsbudget. De mest grundläggande formerna av investeringar i en ekonomi exemplifieras i dag av idén att det tar ungefär ett kvartsse- NY SOLIDARITET 7

8 kel för en individ att utvecklas från födseln till att uppnå mogen ålder och avsluta sina universitetsstudier med en specialistkompetens. De flesta stora offentliga investeringar av detta nödvändiga, långsiktiga slag har en fysisk livstid på ett kvartssekel, eller upp till ett halvt sekel (d.v.s. två sådana generationer). Det allra viktigaste ekonomiska inslaget i det amerikanska systemet är alltså den statliga kreditgivningens roll i att stimulera investeringar i utbyggnad och underhåll av den nödvändiga offentliga delen av nationens grundläggande ekonomiska infrastruktur, och att samtidigt stimulera långsiktiga investeringar i projekt från det privata näringslivets sida av det slag som ligger i hela nationens intresse. Allt detta bygger på vårt systems helt avgörande, konstitutionsenliga princip, att den federala regeringen har monopol på att ge ut pengar. Det var den principen som tillämpades under Franklin Roosevelts tid som president, när t.ex. Reconstruction Finance Corporation användes för detta ändamål. Forskningstunga program som Eisenhowers post-sputnik -satsning och Kennedys bemannade färd till månen är andra bra exempel. Dessa ömsom offentliga, ömsom privata kapitalinvesteringar består till största delen av långsiktiga investeringar för ett kvartssekel framåt, eller längre. Den statliga kreditgivningen till dessa investeringar utgör därmed en skuld; och en stor del av denna skuld är alltså skulder med långa löptider. Så länge själva den finansiella skulden inte skjuts framåt till en tidpunkt bortom kapitalinvesteringens nyttiga fysiska livstid, kommer skulden med största sannolikhet att fortsätta vara nyttig och värdebeständig. Det är därför rena idiotin att behandla långsiktiga statliga krediter som skapats på detta sätt som att de skulle kunna skapa obalans i statsbudgeten. Det nuvarande europeiska monetära systemet erbjuder ett exempel på det dåraktiga i att förenklat räkna in långsiktiga kapitalinvesteringar bland de årliga kostnaderna, drivet till sin radikala ytterlighet. Om man, i ett läge där den nationella produktionen är mindre än de nationella behoven, behandlar långsiktiga kapitalinvesteringar som kortsiktiga betalningsförpliktelser som vi också har lutat åt att göra, under t.ex. den förvirrade president George W. Bush är det att betrakta som en tanklöshet gränsande till vansinne, vilket också konsekvenserna av hans administration så här långt mycket smärtsamt vittnar om. Under Bush har USA gått till ytterlighet i att behandla obetalda betalningsförpliktelser till utlandet som långsiktiga skulder på minussidan i statsbudgeten, samtidigt som man har satt stopp för så gott som alla långsiktiga produktiva kapitalinvesteringar i själva USA. Just nu opererar alla ekonomier i Nordamerika och Europa på en fysiskekonomisk nivå långt under nollstrecket. Våra privata banksystem är generellt sett Så bestämmer man en valutas värde HUR BESTÄMMER MAN en valutas värde? Den frågan fick Lyndon LaRouche vid ett strategiseminarium som hölls i Berlin den juni 2005 under rubriken För ett Nytt Bretton Woods. På seminariet deltog ekonomer och politiker från Ryssland, Kina, Indien, Egypten, Israel, Ungern, Kroatien, Slovakien, Tjeckien, Polen, Schweiz, Italien, Frankrike, Tyskland och USA. Frågan om hur man bestämmer värdet på en valuta och vilka växelkurser som ska gälla i det nya valutasystem som världens ledande nationer snabbt måste enas kring, ställdes av den ryske professorn Stanislav Mensjikov. LaRouche svarade så här: LaRouche: Värdet på en valuta är inget statistiskt medelvärde, värdet på en valuta kommer från dess verkningskraft, uttryckt i ekonomisk tillväxt. Investeringar är samtidigt investeringar i valutan. Vad är en valutas verkligt förtjänade värdestegring? Det är denna värdestegring som bestämmer valutans relativa värde. Vad bestämmer en valutas verkningskraft? Det måste vara ett politiskt beslut taget av de berörda regeringarna. Poängen är att vi kan bestämma värdet på valutan. Nyckeln till alltihop är kreditgivningen! USA till exempel har inte investerat tillräckligt mycket pengar, d.v.s. krediter, i infrastrukturen. Om jag var president skulle jag, med kongressens stöd, och i enlighet med den amerikanska författningen, ge ut nya krediter, och jag skulle öronmärka dessa krediter för en uppbyggnad av den grundläggande ekonomiska infrastrukturen, som det redan finns mer eller mindre färdiga planer för vatten- och energiprojekt, masstransporter, sjukvård och liknande med vars hjälp vi redan i år skulle kunna få den amerikanska ekonomins produktion att visa på plus! Den har länge visat på minus. Sedan har USA drivits som ett bankrutt företag. Men det är inte bankrutt, för det är en nation, och en nation har makten att bestämma att den inte ska vara bankrutt. Med ett enkelt beslut. Om vi bestämmer att vi ska öka utgivningen av lågräntekrediter, och om vi har en fast växelkurs, då skulle dollarn, som nu är i risigt skick, plötsligt stiga i värde. Det var det som Roosevelt gjorde, särskilt från 1940 och framåt plötsligt var den amerikanska ekonomin starkast i världen. Valutans värde är alltså en effekt av beslut som fattas av regeringar. Exemplet Kina Mensjikov: Får jag avbryta lite? Igår hörde jag kinesernas inlägg. De talade om precis det som du talar om. De sa: Okey, USA vill att vi ska ändra vår växelkurs mot dollarn. Men det var ju precis den växelkursen som hjälpte vårt land att utvecklas långsiktigt, tillväxt o.s.v. Du kommer ihåg. Det var den växelkursen som hjälpte oss att bevara ekonomisk tillväxt och politisk stabilitet. De är i närheten av den idén fast jag antar att din idé är mer sofistikerad. LaRouche:Nej. De är inte i närheten. De närmar sig den i sina intentioner, men de är inte nära den i praktiken. Mensjikov: Jag förstår, de närmar sig den i sina intentioner. Men huruvida det är rätt växelkurs eller inte, det är en annan de är ju mera uppknutna till den mera näraliggande frågan om konkurrenskraft, om att sälja sina varor på världsmarknaden. LaRouche: Det måste vi genast ändra på, hur som helst. Mensjikov: De vill göra det. Men då kommer du och säger: Titta här. Ni säljer era grejer för priser som är för låga. Fem eller sex gånger lägre än de borde vara eller hur? Om de börjar sälja dem för det pris som du talar om, då får de aldrig något överskott i sin ekonomi. LaRouche: Det stämmer inte. Det stämmer inte. Mensjikov: Enligt nuvarande regler enligt nuvarande regler. LaRouche: Aha! Mensjikov: Det är klart att det inte stämmer! Det skulle ju vara en helt annan sak. Men ja, man måste gå till väga på ett helt annat sätt, nånting i stil med det som du talar om nu. Men att beräkna dessa växelkurser, på basis av dessa långsiktiga, dynamiska faktorer, det är ingen lätt sak. Men det går. Och de tänker i den riktningen. LaRouche: Kina är lätt för mig. Kinas problem är ett väldigt lätt problem i det här avseendet. Mensjikov: Därför att de har en regering som kan göra som den vill. LaRouche: Nej, nej. Det är inte det. Det är att Kina har en förpliktelse till sitt folk. Mensjikov: Jo, det stämmer. LaRouche: I Indien har vi ett problem med kastväsendet, som är ett hinder för att vissa ledande kretsar ska ta på sig ansvaret för de fattiga. I Kina finns det folk i ledningen som tänker på Kinas framtid, över de kommande två generationerna. Hela det kinesiska folkets framtid. Det som alltså behövs är en makt som är hela det kinesiska folkets makt. Vilket är ett problem som Kina har nu. Vi hörde ju föredraget igår Kina vill inte bara vara ett verktyg som utnyttjas, genom att ta in saker från andra länder, förädla det, och sedan exportera det igen. De vill ha en självständig ställning som nation och kunna bestämma över sin egen ekonomi. Och de borde få det. Men problemet är att de nu tvingas sälja under marknadsvärdet, det riktiga marknadsvärdet, på världsmarknaden. Resultatet är att vissa kinesiska miljardärer skummar av pengar som inte kommer den kinesiska ekonomin till del. Men resultatet av de internationella förhållandena är att inflödet till Kina är för litet för att hålla i gång den snabba kapitalbildning de behöver för att de ska kunna nå sina mål, som är satta av den kinesiska regeringen för i princip de kommande 25 till 50 åren mål som sträcker sig över två generationer. Alltså, när man ska bestämma hur valutors verkningskraft förhåller sig till varandra, så tittar man minst två generationer framåt i varje land. Man bestämmer valutans värde, på basis av en tvågenerationersberäkning. Varför? Därför att vi skapar tillväxt med hjälp av skulder. Vi ska öka världens skuldsättning. Men vi ökar den på ett kalkylerbart sätt: det vill säga vi ger ut krediter som löper över år. Vi skapar en skuld som kommer att kunna betalas tillbaka inom 25 till 50 år. Därför vill vi veta var vi kommer att befinna oss, när det blir dags att betala tillbaka skulden. Man vill inte hamna i den situation som USA var i 1957, när jag började göra mina prognoser på det här området. Man vill inte hamna i en situation där krediten löper över en längre tid än produkten för vilken den getts ut varar. Man kan ge ut hur mycket krediter som helst, så länge som den ekonomiska nettotillväxten ökar snabbare än betalningsförpliktelsernas nettosumma. Om vi kan utveckla en ekonomi upp till en viss nivå, inom loppet av år, då kan vi också skapa de krediter som gör denna utveckling möjlig. Om den inte kan växa med den takten så kan man inte heller skapa krediterna för det det vore helt galet. Långa utvecklingscykler Ekonomins verkningskraft, valutans relativa verkningskraft, ligger alltså i den potentiella tillväxttakten under den tidsperiod som man räknar med. Ett kärnkraftverk till exempel har en livstid på 25 eller kanske 35 år, vattenanläggningar brukar ha en livstid på 50 år. Inom jordbruket får man räkna med minst tre år, för att få ut en vanlig skörd, och att iordningställa marken så att man kan odla på den kan ta mellan fem och tio år. Dessa långa cykler är det som utmärker den fysiska ekonomin. Och om vi kan bestämma den fysisk-ekonomiska utvecklingskraften, då kan vi lägga fast växelkurserna i relation till den tillväxttakt som vi kan förutse förutsatt att vi för en politik som ser till att det också sker! På en valutakonferens så säger man: Håll bokhållarna borta, för de kommer bara att röra till diskussionen med strunt, och man får inte den diskussion man vill ha för man kommer att prata strunt i det oändliga, och bli osams om det. Så man slänger ut bokhållarna, och så frågar man: Vilken politik har nationerna vilken politik måste de ha? Och företrädarna som är där och förhandlar, rapporterar tillbaka till sina regeringar: Så här ser förslaget ut. Om vi antar den politiken, kommer vår valuta att få den här verkningskraften, och andra regeringar kommer att respektera det, och skriva på överenskommelsen. Man får alltså en överenskommelse som inte bygger på bokhållarnas kalkyler, utan på frågan: Vilka fysiskekonomiska investeringsbeslut kommer ni att fatta, för de kommande 25 till 50 åren? För de kommande två generationerna? Vi måste få folk att enas kring vad de är beredda att göra, för att stödja varandras utveckling. I stället för att ha en överenskommelse på basis av en hobbesk konfliktbasis, måste man ha en överenskommelse grundad på de medverkande nationernas önskan om att hjälpa varandra. Den princip som låg till grund för Westfaliska freden. Det kan vi åstadkomma. Mensjikov: Ja. Mycket bra. 8 NY SOLIDARITET

9 djupt bankrutta. Bara en rätt använd långsiktig offentlig kreditexpansion kan ge oss möjlighet att avstyra en stor och global finansekonomisk katastrof. I annat fall har användningen av olika former av rena spelskulder, s.k. finansderivat, som brett ut sig i eskalerande takt sedan börskraschen i USA i oktober 1987, tillsammans med effekterna av den tilltagande globaliseringen skapat en situation som är mogen för en global kedjereaktionskollaps till sina effekter jämförbar med den mörka tiden i Europa vid 1300-talets mitt. Vi måste således behandla idéer om en statsbudget i balans som antingen ett verk av psykiskt obalanserade människor, eller som en medveten politik beslutad av fiender som försöker få oss att skada oss själva på detta sätt. Det är hög tid att sätta stopp för sådana monetaristiska dogmer som den kultiska tron på s.k. frihandel och globalisering. Sätt stopp för frihandels -kulten Mrs Joan Robinson träffade rätt när hon gjorde narr av den dumme professor Milton Friedman som en ekonom med en kultisk post hoc, ergo propter hoc -tro. ** Den intellektuellt erbarmlige Friedman har ömsom beskrivit sig som en anhängare av den beryktade Bernard Mandeville, de nutida Mont Pelerin Society-anhängarnas idol, ömsom som en anhängare av en skamlös 1700-talsplagiator av Mandeville, Adam Smith, en Smith som helt obesvärad av varje hederskänsla också plagierade fysiokraterna dr François Quesnay och A.R.J. Turgot. Att Quesnay och Turgot var skurkar i sin egen rätt förbättrar inte omdömet om denne bluffmakare, den dumme s.k. professorn i moralfilosofi, Smith. Friedman har t.ex. sagt att den allmänna välfärden är beroende av att sådana personliga laster som prostitution, olaglig handel med narkotika och hasardspel får utövas helt fritt, i Mandevilles anda. Det övergår kanske Friedmans begränsade förståndsgåvor att kunna fatta att det system han ansluter sig till faktiskt kommer från ytterligare en verkligt satanisk skurk med en erkänt självständig kriminell kapacitet, Jeremy Bentham, den f.d. chefen för den brittiska utrikestjänstens sekreta utskott, och mannen bakom många otyg, bl.a. ett försvar för ocker, inbegripet den utilitaristiska dogm som genomsyrar de korrupta och inkompetenta teorier som lärs ut som ekonomi till de lättrogna på universiteten i dag. För den som är kapabel att tänka på dessa saker på ett vetenskapligt sätt har den ekonomiska historien upprepade gånger bevisat, att det inte finns någon inneboende princip i pengarnas fria omlopp som kan garantera rätt inbördes pris på någonting. Enligt den brittiska Haileyburyskolans tolkning av Karl Marx är konjunkturcykler, fast kanske inte precis tioåriga sådana, en naturlig följd av att pris och fysiskt ekonomiskt värde inte sammanfaller på lite längre sikt. Olika Ett kommunikationssystem är inte bara en sak som transporterar människor och gods. Det är uttryck för en princip för hur hela samhället ifråga är organiserat. Med magnettåg (bilden) kan produktiviteten i hela samhället öka ett snäpp. sorters regleringar av utrikes- och inrikeshandeln, från statens sida, har alltid visat sig nödvändiga för att förhindra att prisernas och krediternas relativt anarkistiska rörelser ska leda till ett nytt utbrott av en cyklisk form av ekonomisk katastrof. Ett av syftena med regleringar är att skydda den nyttiga långsiktiga kapitalbildningen och investeringar i giltiga upptäckter av fysikaliska principer från den spekulativa fria marknadens härjningar. Förr i tiden talade man om en sådan protektionistisk politik som rättvis handel (fair trade), till skillnad från den ofelbart fördärvliga fria handeln (free trade); ett bättre namn på den senare är loppmarknad (flea trade), symboliserat av vår tids geschäft med det skräp som ofta, upprörande nog, benämns modern konst. Regleringssystemet som initierades under president Franklin Roosevelt, och som var i kraft fram till , lyckades kontrollera krisrörelserna, och förhindrade därmed en faktisk depression, i den amerikanska ekonomin under den tiden. Så fort dessa regleringar avskaffades, av de dåraktiga regeringar som styrde , bröt det ut en serie olycksbådande kriser, däribland krisen i oktober 1987, som i praktiken var ett eko av Hooverdepressionen Nya verktyg fogades till repertoaren efter oktober 1987, men effekten av dessa nya verktyg har varit att hotet 1987 om en konjunkturnedgång av Hoover-modell har bytts ut mot det nu aktuella hotet om en allmän sammanbrottskris av modellen ny mörk tid, av samma typ som den i Europa vid talets mitt. Utan den alltjämt tillgängliga möjligheten att avskaffa frihandelsoch globaliseringssystemet, skulle den globala civilisationen faktiskt snart gå in i en global sammanbrottskris. Men t.o.m. i denna sena timme skulle rätt regleringsåtgärder, av den typ som återfinns inom det amerikanska nationalekonomiska systemet, kunna erbjuda världen en utväg ur den nu överhängande katastrofen. När vi talar om principer i samband med ett lands styrelse, bör vi tala om två olika saker i samma andetag. Å ena sidan talar vi om principer som har innebörden av universella vetenskapliga principer; å andra sidan talar vi också om en principgrundad politik, en politik som är den approximation av vetenskapsliknande principer som är politiskt möjlig att föra under uppnåeliga rådande förhållanden. President Roosevelts reformer, som räddade oss från Coolidge- och Hoover-administrationernas destruktiva effekter, var approximationer, såsom Roosevelts användning av Reconstruction Finance Corporation visar. Risken med att välja ofrånkomliga approximationer, är att regeringar ofta glömmer bort de verkliga principer vars effekter de försöker approximera. Athens förfall till sofism ledde t.ex. till Athens självförvållade undergång i det peloponnesiska kriget; även vi upplevde likartade effekter när Kongressen för kulturell frihet principlöst fick sprida sin existentialistiska sanningshatande sofism, liksom när USA lät sig dras in i det långa kriget i Indokina, och när den amerikanska ekonomin sköts i sank av den radikala sofismen under president Nixons administration och under Zbigniew Brzezinskis Trilaterala kommissions styre För att återigen understryka: En av de värsta förbannelser som USA har nedkallat över sin ekonomi under dessa gångna decennier, var försöket att pressa in den amerikanska statens rätt att skapa krediter i en årlig balanserad statsbudgets prokrustesbädd. *** Denna sofism, balanserad årlig statsbudget, tillsammans med effekterna av en valutaordning med flytande växelkurser, hade en effekt på den amerikanska ekonomin som kan liknas vid hunnerhövdingen Attilas och Djingis Khans härjningar i Europa. Världen befinner sig nu i en situation där det rådande internationella valutasystemet är mer än bankrutt, och där Bush 43:s administration har lekt att den har byggt ett imperium, när den i själva verket har grävt en djup grop åt sig själv. Precis som kung Belshassars, mäts Bush-administrationens idioti i dess schmittska arrogans-enheter. 2 Denna Bush-administration har ruinerat själva USA så till den grad att vår nations ekonomi snart kan dyka ned i inte bara en djup depression utan ett systemsammanbrott, om vi inte slår in på en annan ekonomisk och monetär politik mer eller mindre genast. Hotet om en plötslig kollaps av bolånebubblorna i USA och Storbritannien, och andra länder, är bara betecknande för den sprängkraft av vätebomb -format som just nu präglar hela det internationella av finansderivat genomfrätta finanssystemet. Den hyperinflationistiska våg som gömmer sig bakom den numera globalt dominerande spekulationen i finansderivat, betyder att det internationella finanssystemet nu balanserar på randen till utplåning, såvida vi inte omgående agerar för att radikalt omorganisera vårt eget USA-system, tillbaka till Roosevelt-, Eisenhower- och Kennedy-administrationernas betoning, 1933, 1958 och , på den statliga kreditgivningens roll i att sätta fart på det ekonomiska välståndsskapandet. Tyvärr är det bara USA, bland världens tongivande nationer, som är kapabelt att driva fram den nödvändiga reformen av både sitt eget och världens finanssystem. Vår förmåga att driva fram en sådan nödvändig global ekonomisk reform finns uttryckligen stadgad i vår konstitution; möjligheten att förverkliga dessa stadganden i denna konstitution ligger i det faktum att denna konstitutionella princip är en djupt rotad, vulkanisk kraft i vår nations historia, även om den vid det här laget är till största delen omedveten. En av mina uppgifter är att återigen göra våra medborgare medvetna om denna speciella förmåga i vårt nationella arv. 2. Inget pris är rätt pris! Det problematiska är att så gott som ingen nu levande bokhållare, och endast ett litet fåtal föregivna ekonomer, vet vad en ekonomi egentligen är, i vetenskapligt funktionella termer. En disciplinerad bokföring behövs visserligen; men den har så gott som ingen oberoende behörighet inom ekonomins område. Med andra ord, tvärtemot den europeiska monetaristiska dogmen i dess nuvarande form, har pengar i sig, och kan inte ha, någon egen betydelse som en funktionell ekonomisk värdemåttstock. Annorlunda uttryckt: Inget pris är rätt pris! Om vi ska tala om denna distinktion i tekniska termer: realekonomiska processer är i grund och botten fysiska processer, och inte de påklistrade monetära processer som tyvärr inte bara bokhållaren befattar sig med, utan även de flesta ekonomer i dag. Denna utbredda okunnighet om själva det ekonomiska ämnets egentliga ontologiska natur är förklaringen till att de flesta större förändringarna i USA:s ekonomiska politik de senaste närmare fyrtio åren har skapat ett tillstånd av tilltagande dårskap på gränsen till mass-självmord. Grundproblemet är att den ekonomiska analysen i dag, precis som den statistiska finansanalysen, bygger på en vetenskapligt inkompetent metod, nämligen en cartesiansk, reduktionistisk metod; medan verkliga ekonomiska processer är både fysiska och dynamiska i leibnizisk bemärkelse. Till exempel: De som accepterar dessa inkompetenta statistiska prognosmetoder försöker förutsäga tidpunkten för en viss händelse; medan i det verkliga livet den fria viljan och andra komplikationer i ekonomiska och därmed sammanhängande processer vanligtvis omöjliggör förutsägelser av denna förenklade, med den cartesianska statistiska metoden förknippade typ. I det verkliga livet sker de mest kritiskt avgörande förutsebara förändringarna inte som mekaniskt bestämda händelser, utan som kritiska fasförändringar i processens dynamiska konfiguration, som ett kvalitativt förändrat val av destination lite längre bortåt vägen. Återigen: i kompetenta prognoser behandlar man ekonomiska processer som dynamiska, som jag gör, inte som statistiskt bestämbara. Detta är den främsta förklaringen till att de flesta av mina förmenta rivaler så konsekvent har misslyckats i sina prognoser. De har misslyckats, därför att de har närmat sig ämnet ekonomi mekanistiskt, i reduktionistiska termer, och inte har förstått dess dynamiska karaktär. Hur som helst är det bokföringens egentliga, och nyttiga, uppgift att vara ett verktyg med begränsad behörighet. Den inordnas vederbörligen under den bredare kategorin regleringsåtgärder. Det valutasystem med fasta växelkurser som infördes med det ursprungliga Bretton NY SOLIDARITET 9

10 Hejda det svenska lämmeltåget! Sverige kan omedelbart starta en investeringsboom ledd av staten för att hejda lämmeltåget mot det postindustriella stupet. Staten kan skapa krediter ur ingenting; det enda som behövs är människor villiga att arbeta. De flesta svenskar har en obehaglig känsla att det är något fel med den svenska ekonomin. Läget är gott, säger politikerna. De offentliga finanserna är i balans, industrin går för högvarv och handelsbalansen visar ett rekordstort överskott. Men den öppna arbetslösheten har fastnat runt fem procent (i verkligheten är 1. Bruttoinvesteringar i procent av BNP Typ av sysselsättning i procent av den totala arbetskraften jordbruk, industri, byggverksamhet bank, finans, försäkring den mycket högre), nedskärningar och besparingar är diskussionsämnet för dagen på nästan alla arbetsplatser och i massmedierna. Vi har inte längre råd med den skola, det försvar, den sjukvård, den äldreomsorg, det polisväsen eller det kulturliv som vi byggt upp under de senaste 50 åren. För 30 till 35 år sedan skedde ett trendbrott. De styrande började avvika från idén att deras viktigaste uppgift var att bygga upp Sverige. Avsikten med den ekonomiska politiken började bli en annan. Det har i dag lett till att för första gången på mycket länge ser dagens medelålders generation ett samhälle där deras barn får sämre förhållanden än de själva haft. Det enda som naturrättsligt legitimerar en regering är att den tar ansvar för alla nu levande och kommande generationers medborgares välfärd. Detta har de senaste 35 årens regeringar misslyckats med. Avsikten finns inte kvar utom som tom retorik. Anledningarna till att vi inte redan är utfattiga är två. För det första att det som byggdes och beslutades fram till 1975 är det som vi lever av och förbrukar i dag, och för det andra att nästan alla konsumtionsvaror, utom mat som subventioneras över skattsedeln, tillverkas i u-länder eller före detta östblocket för slavarbetslöner. Diagram 1 visar bruttoinvesteringarna i procent av bruttonationalprodukten under de senaste 54 åren. Inget av dessa mått är bra verktyg för att analysera en ekonomi men diagrammet visar ändå en tydlig trend. Man kan säga att det visar hur stor del av vår totala produktion som används för att bygga upp Sverige för framtiden. Mellan 1950 och 1970 var investeringarna i Sverige runt 28 procent av vår bruttonationalprodukt. Mellan 1991 och 2005 var motsvarande siffra 18 procent. Under den första perioden levde vi i Bretton Woods-systemet, den världsekonomiska ordning som skapades av Franklin D. Roosevelt efter andra världskriget. I detta system betonades regeringars ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Under den andra perioden råder avregleringarnas och globaliseringens anarki samt djungelns lag. Vår bruttonationalprodukt är nu ungefär miljarder kronor per år. Om investeringskvoten nu vore densamma som under början av perioden skulle det byggas för framtiden för 250 miljarder kr mer per år, alltså för totalt ca 700 miljarder kr per år. Eftersom den fysiska verksamheten med att förändra Sverige till det bättre minskar, försvinner också arbetskraften från detta område. Se diagram 2. Den övre kurvan visar andelen anställda inom jordbruk, industri och byggnadsverksamhet som procent av den totala arbetskraften. Den undre kurvan visar andelen anställda inom bank-, finans- och försäkringsverksamhet samt närliggande områden. Den senare gruppen producerar ingenting varken för konsumtion eller investeringar för framtiden. Regeringen är genom lag förbjuden att ta ett helhetsansvar för den ekonomiska politken. De styrande i Sverige har förbjudit sig själva att föra en aktiv kreditpolitik som under och 1960-talet, genom kreditavregleringen 1986, valutaavregleringen 1989, införandet av en oberoende riksbank 1999 och anpassning till EU:s regelverk. Välfärden i ett land bestäms inte av om de offentliga finanserna är i balans eller inte. Inte heller av om vi har ett stort bytesbalansöverskott eller inte. Välfärden bestäms av om ett lands befolkning får möjlighet och dessutom vill utveckla sin nation för sig själva och kommande generationer. En regerings uppgift är att, i samklang med andra nationer, se till att detta görs. Kjell Lundqvist Woods-systemet, under ledning av president Franklin Roosevelts administration, exemplifierar de oundgängliga regleringsåtgärder som måste ersätta bokföringen. Pengarnas användning i den dagliga ekonomiska verksamheten måste regleras på detta och liknande sätt. Bokföringens främsta funktion är att sörja för regleringsåtgärdernas praktiska tillämpning, till tid och plats. Regleringsåtgärderna är i sin tur tänkta att styra in olika kategorier av fysiska transaktioner inom ekonomin till att motsvara den effekt som den lagenliga ekonomiska regleringen av hela den ekonomiska processen syftar till att uppnå. Bokföringen måste därmed inte bara utåt sett anpassas till den statliga regleringspolitikens fysisk-ekonomiska målsättning; den måste också ha insikt i och acceptera den princip som ligger bakom den målsättningen. Medborgaren får använda pengarna bäst han eller hon vill, så länge det sker inom ramarna för villkoret att nationens valuta inte används på ett sätt som strider mot den konstitutionsenliga målsättning som uttrycks genom statens lagenliga skapande av pengar för att användas som betalningsmedel. Regleringspolitikens normer måste respekteras. I en modern nationalstatsekonomi som är fri från det venetianska ockrandets gift, har pengar ett naturrättsligt existensberättigande bara som den suveräna nationalstatsrepublikens skapelse, egendom och ansvar. Denna statens funktion är dock själv ansvarig inför hela folket, genom en representativ regering vars högsta konstitutionella princip är att befrämja det gemensamma bästa för alla nu levande generationer och deras efterkommande. Folket måste därför kontrollera dessa pengar politiskt, pengar som inte tillhör den enskilde innehavaren, utan den av hela folket styrda regeringen. Frågan om folkets vilja på denna punkt är kompetent eller ej, bedöms mot den högsta konstitutionella principen i varje modern europeisk form av suverän stat, en suverän nationalstat av formen det gemensamma bästa: en stat och dess befolkning förpliktad till nu levande och kommande generationers gemensamma bästa. Pengar har ingen legitim, naturrättslig rätt att existera i en modern form av verklig civilisation, annat än som ett av staten skapat instrument för att befrämja det gemensamma bästa för nu levande och kommande generationer. Ontologiskt sett är realekonomiska processer fysikaliska processer som bör beskrivas i enlighet med G.W. Leibniz synsätt att en modern fysisk-ekonomisk vetenskap bygger på principer som är dynamiska till sin karaktär, till skillnad från det brittiska systemets och Karl Marx beskrivning av ett anti-dynamiskt, mekanistiskt system av cartesiansk typ. Dynamisk ska också tolkas på det sätt som V.I. Vernadskij använde den termen för att beskriva det som utmärker levande processer över huvud taget. 3 Dessa ontologiska distinktioner är av en karaktär som sammanfaller med C.F. Gauss avslöjande, i utgivningen 1799 av hans doktorsavhandling, i frågan om det som han senare skulle kalla algebrans fundamentalsats, om den vetenskapliga inkompetensen i Eulers och Lagranges arbete. 4 Det behövs en ny ansats I en modern form av världsekonomi på 2000-talet, med mer än sex miljarder nu levande individer på den här planeten, och med en ökningstakt som innebär att vi måste förlita oss mer och mer på relativt låghaltiga råvaror som underlag för produktionen, måste vi, till skillnad från de närmast föregående seklen, se på ekonomin utifrån Vernadskijs begrepp biosfären och noosfären. Det betyder att vi nu bland kostnaderna för hela produktionen måste räkna in den fysiska kostnaden för att (1) bibehålla den relativa kostnaden för mänskliga insatser för utvinningen av s.k. råvaror på samma nivå globalt sett, och (2) utveckla den grundläggande ekonomiska infrastruktur som används för att upprätthålla människors bostäder och produktion. Något som inte ändrats mycket i det avseendet är att samhällets möjlighet till fortlevnad alltid, så länge människosläktet har funnits på vår planet, har hängt på att hela människosläktets kvalitativa produktivitet, per capita och per kvadratkilometer av hela territoriet, har ökat. För detta har det alltid krävts att människan har gett uttryck för en förmåga som inte finns hos sådana lägre livsformer som människoaporna: förmågan att upptäcka och använda en universell fysikalisk princip, antingen en fysikalisk princip som sådan, eller en jämförbar princip inom klassisk konstnärlig komposition. Det som ofta beskrivs som ett traditionellt samhälle är således, per definition, en kultur som är dömd att gå under; endast ett samhälle inställt på att höja hela befolkningens produktiva förmåga per capita till en högre principmässig ordning, genom att använda upptäckter av universella fysikaliska principer gjorda av individer, kan blomstra under någon längre tid. Människosläktet kan överleva som art endast genom de framsteg i användningen av upptäckta universella vetenskapliga principer som ser till att hålla arbetets nettoproduktivitet per capita uppe, mot den motverkande effekt som kommer från den successiva marginella uttömningen av de förhållandevis rikaste fyndigheterna. Detta faktum, tillämpat på världssamhällets nuvarande och tänkta framtida tillstånd, nödgar oss att betrakta de suveräna nationalstaternas ekonomiska funktion ur en kvalitativt mer rigorös synvinkel än som förut varit acceptabelt. När vi tittar på befolkningsmönster och levnadsstandard i t.ex. Asien möter vi, i de typiska fallen Indien och Kina, en situation där dessa ekonomiers ytligt sett självklara, enkla konkurrenskraft i den nuvarande globala, och globaliserade handeln, för närvarande hänger på att omkring sjuttio procent av befolkningen, och motsvarande delar av det nationella territoriet, hålls nere i vad som faktiskt eller potentiellt är en hopplös fattigdom. Om levnadsstandarden i Asien ska kunna lyftas upp till den nivå som kommer att krävas för stabila ekonomier och styresskick under de två närmast följande generationerna, måste den fysiska produktiviteten lyftas upp rejält, både per capita och per kvadratkilometer. Det betyder, bland annat, en relativt kraftig ökning av per capita-förbrukningen av s.k. råvaror, och även ett därmed sammanhängande behov av både extensiva och intensiva förbättringar av kvaliteten på den allmänna miljön och närmiljön. Dessa direkt förutsebara behov innebär en kraftig ökning, globalt sett, av det som nu är den relativa råvarukostnaden, så som råvarukostnad skulle definieras i termer av den nu rådande fysiska produktiviteten mätt, relativt sett, i per capitaoch per kvadratkilometer-mått i dag. Den kostnadsökningen skulle inte kunna bäras om inte samhällskostnaden per capita pressades ned av successiva språng uppåt i den använda vetenskapliga tekniken. Det vill säga: om inte dessa per capitakostnader minskades till att utgöra en väsentligt mindre procentandel av den fysiska kostnaden mätt per capita och per kvadratkilometer än som nu är fallet. 10 NY SOLIDARITET

11 Detta behov betyder en stark betoning på ekonomisk planering; men det betyder inte marxistisk planhushållning. Det marxistiska systemet är, som Marx och marxisterna alltid har framhållit, ett derivat av det brittiska nationalekonomiska systemet. Bland marxisterna, liksom i det ursprungliga brittiska systemet, finns ingen förståelse för att världsbefolkningens nuvarande tillstånd kräver en viss nödvändig, fysisk vinstkvot. 5 Det finns ingen förståelse för det faktum att det är det intellektuella framåtskridande som åstadkoms av enstaka individuella, kreativa intellekt, som ger upphov till den höjda produktivitet, genom vetenskapligt och teknologiskt framåtskridande, som är förutsättningen för en faktisk extra produktionsökning. Vi måste därför gå tillbaka, nu, till den av vetenskapsmannen G.W. Leibniz utformade fysisk-ekonomiska vetenskapen, som låg till grund för finansminister Alexander Hamiltons med fleras utveckling av det amerikanska nationalekonomiska systemet. 6 LaRouche om globalisering Alla förlorar TYCKER DU ATT globalisering låter trevligt, med internet, öppna gränser och en fri handel? Låt dig inte luras av reklamkampanjen! Globaliseringen är en utopi som leder till krig, om inte hela världen lägger sig platt för de finansintressen som har drivit fram nedmonteringen av nationalstaternas skydd för medborgare och företag. I båda fallen blir resultatet en ny mörk tid. Lyndon LaRouche har förklarat krig mot hela det globaliseringstänkande som har fått bestämma samhällsutvecklingen de senaste 30 åren. I artikeln Globalization, The New Imperialism (EIR nr 42/2005) säger han att globalisering bara är ett annat namn för den nya imperialismen: ett system där en grupp privata finansoligarkiska kretsar kräver att nationalstaterna antingen helt ska upphöra att existera, eller förnedras till att bli lakejer, som tigger vid de finansoligarkiska makthavarnas fötter. Samma typ av krav låg bakom de två s.k. världskrigen och den stora kärnvapenkonflikten under 1900-talet. Samma drivkrafter förklarar också krigspolitiken som kommer från den av Dick Cheney styrda Bush-administrationen. Man skulle kunna säga, menar LaRouche, att samma Synarkistinternational som skapade Mussolini, Hitler och Franco, nu åstundar någonting i stil med ett nukleärt Harmagedon, som de tror att de ska kunna vinna. Meningen med någonting 3. Det brådskande nödvändiga programmet Ett landsomfattande järnvägsnät är inte en företeelse; det är en princip, en princip som ett dåraktigt folk i USA har övergivit, och därmed nästintill utplånat. Med princip menar jag fysikalisk princip i samma mening som Johannes Keplers upptäckt av gravitationen, som en princip i det fysiska universum. Vattensystem, kraftsystem, kommunikationssystem o.s.v. är inte bara ting; de är uttryck för en förhållandevis universell princip för hur territoriet och de samhälleliga förbindelserna i samhällen är organiserade. De är lika karakteristiska för specifika slags samhällen som gravitationen är som en princip för universum som helhet. Det måste understrykas att principen för investeringar i produktion och infrastruktur inte egentligen bör vara investeringar i saker, utan investeringar i den extra produktivitetshöjning som fås genom att tonvikten läggs på vetenskap i både produktionen och i produktutvecklingen. Investeringar bör i huvudsak inriktas på införande och tillämpning av principer, och inte bara på tillverkning av saker. Det största omedelbara hotet mot den amerikanska ekonomin är hotet om att den kapacitet att konstruera verktygsmaskiner som för närvarande återfinns främst hos yrkesarbetarna inom bil- och rymdflygindustrin ska gå förlorad. Om vi tillåter att biltillverkarna genomför de massiva kapacitetsneddragningar som de nu hotar med, kommer USA att gå miste om den viktigaste delen av sin oumbärliga verktygsmaskintillverkning, och hela USA kommer att bli ett ekonomiskt uland, med de sociala konsekvenser för nationen som detta medför. Verktygsmaskintillverkningen kan räddas kvar genom en omorganisation av denna näringsgren. Det som man då måste tänka på, är att den i praktiken nationella politiken har skapat ett kraftigt överdrivet beroende av biltillverkning som sådan, jämfört med behovet av andra transportmöjligheter, som t.ex. järnvägsnätet. Nationen är nu i stort behov av andra saker, som t.ex. kollektiva transportsystem, kraftverk och reparation av vattenleder, och i så fasansfullt skulle vara att utrota de sista spåren av nationalstatens institutioner, i USA inberäknat. De skulle aldrig kunna lyckas med att upprätta ett permanent nytt världsimperium. Men resultatet av deras försök skulle bli katastrofalt, för både angripare och offer. Det största problemet, säger LaRouche, är att politiker och andra, både i Europa och i USA, är rädda för finansoligarkin. Om, menar LaRouche, en majoritet av världens ledare var fullt rationella, skulle de raskt avbryta de senaste trettio årens vettlösa monetaristiska experiment, och återgå till den framgångsrika ekonomiska politik som fördes under och 1960-talet. Då låg tonvikten på utveckling av den fysiska ekonomin, och ekonomin styrdes mycket medvetet med hjälp av regleringar. Staten skapade helt enkelt, med politiska medel, en miljö i vilken företag och hushåll kunde utvecklas. Globaliseringen slår sönder allt detta, och ställer företag och arbetskraft nakna mot den internationella finansoligarkins omättliga aptit. Välfärd och höga löner sprider sig inte ut från de rika länderna, utan det är tvärtom de fattiga ländernas låga löner och avsaknad av sociala skyddsnät som exporteras till de forna välfärdsstaterna, med avsikt att slå sönder välfärdssystemen. Det är en rent fascistisk politik, som återigen, precis som på 1930-talet, har satts på dagordningen för att lösa en finanskris. Det ena landets företag och människor spelas ut mot det andra landets företag och människor, som slås ut i en ständigt nedåtgående spiral som till slut, om den får fortsätta, försvagar mänskligheten så långt att en ny mörk tid blir oundviklig. många fall skulle den kapacitet som nu finns inom bilindustrin vara den självklara lösningen. Många av dessa möjligheter till ny tillverkning ligger inom ramarna för den offentliga infrastrukturen på federal, delstatlig eller kommunal nivå. Kontrakt som ingås till stöd för produktion av sådana komponenter i offentlig infrastruktur skulle vara det effektivaste sättet att använda de framför allt statligt initierade långsiktiga kapitalinvesteringarna, för att stimulera en återhämtning och modernisering av de sektorer inom det privata näringslivet som nu är i fara. Verklig vinst I artikeln The Power to Prosper (EIR nr 17/2005) förklarar LaRouche, med ett uttryck lånat från fysiken, att man måste se på den ekonomiska processen som ett fält, som bestäms av en viss allmän vetenskaplig och teknologisk nivå i samhället, inklusive kultur, infrastruktur, utbildning, som i sin tur bestämmer vilka möjligheter man har i den givna situationen. Om man ser på ekonomin på det sättet, kan man förstå varför utflyttning av tillverkningen av en vara, även med användning av samma teknik, från en utvecklad ekonomi till en mindre utvecklad ekonomi under de senaste 25 åren totalt sett har lett till att ökningstakten i produktiviteten per capita i världen har kollapsat! I ett samtal med diplomater förtydligade LaRouche: Om man flyttar en fabrik från ett land, där lönerna är höga just därför att en utvecklad ekonomi måste upprätthålla den uppbyggda infrastrukturen, till ett annat land, där lönerna är låga just därför att man ännu inte har byggt upp den infrastrukturen, så sänker man den fabrikens produktivitet, vilket är till nackdel för den totala produktiviteten i världsekonomin. Varken låglönelandet eller höglönelandet tjänar någonting på det, det är ohållbart i längden och det sänker produktiviteten globalt. Detta är ett världsproblem, trots att varken ekonomerna eller politikerna, och ännu mindre den breda allmänheten, har en aning om det. Utvägen ur globaliseringens dilemma, säger LaRouche, är ett Nytt Bretton Woods, d.v.s. ett långsiktigt produktionsorienterat valutasystem med fasta växelkurser, samt att suveräna nationalstater bekänner sig till det gemensamma bästa och till Westfaliska fredens princip att befordra den andres väl. Omvandlingen från en producent- till en tjänsteekonomi har medfört att skatteunderlaget har kollapsat i nästan hela nationen, mest direkt i samband med att industri- och andra kvalificerade jobb har ersatts med lågavlönade, okvalificerade jobb inom tjänstesektorn. Delstaternas och kommunernas krympande skatteintäkter till följd av de förlorade kapitalintensiva industri- och jordbruksjobben, tillsammans med de förlorade skatteintäkterna på grund av övergången till okvalificerad eller kvasi-kvalificerad billig arbetskraft, är en tydlig del av det mönster som har lett till att såväl hela delstater som hela nationen nu befinner sig på ruinens brant. Det är dags att sätta stopp för denna omläggning, till ett system med flytande växelkurser med betoning på billig arbetskraft i världsdelar med relativt sett mest fattigdom, och minst ekonomisk utveckling per capita och per kvadratkilometer, bort från det tidigare globala systemet med fasta växelkurser baserat på kapitalintensiva produktiva investeringar,. Vissa ekonomiska elementa kan behöva gås igenom på denna plats i vår redogörelse. Den yttersta källan till verklig nettovinst från en investering är vetenskapliga teknologiska framsteg, kompletterat av framsteg i klassiska konstnärliga kompositioners inflytande. Dessa förbättringar tar sig många olika uttryck, men de kännetecknas alltid av att de använda principerna inom vetenskap och klassisk konst lyfts upp till en högre nivå, med en därmed sammanhängande förbättring av den fysiska kvaliteten på de landområden till vilka det mänskliga livet och produktionen är förlagda. Den europeiska civilisationen kunde uppnå sin överlägsna ställning, under perioden från Solon, pythagoréerna och Platon fram till modern tid, främst tack vare två tendenser: naturvetenskapens och den klassiska konstens utveckling, samt att man i viss mån lyckades ersätta samhällen präglade av slaveri eller kvasi-slaveri för merparten av undersåtarna, med det som i den moderna europeiska civilisationen blev känt som 1400-talsmodellen av moderna suveräna nationalstater förknippade med ett starkt vetenskapligt och konstnärligt framåtskridande bland befolkningen i gemen. Offentlig infrastruktur och privat kapital Min specifika rekommendation till omedelbart agerande från kongressens sida för att dra i gång den amerikanska ekonomins återhämtning, har varit att man bör koncentrera sig på ett paket av kombinerade stora satsningar på dels ekonomisk infrastruktur, dels kraftverk och kraftnät. Denna rekommendation tar hänsyn till både fördelen med att koncentrera satsningarna till den offentliga sektorn, där statens roll är mycket effektivare, och ofta helt nödvändig, och våra begränsade tillgängliga möjligheter att åstadkomma relativt högavkastande fysisk-ekonomiska satsningar. Det bör framhållas, vid presentationen av ett sådant paket, att utbyggnaden av ett landsomfattande järnvägs- och magnetbanenät har en sådan högavkastande potential: den skulle stimulera en utveckling av hela den ekonomiska potentialen på bredast möjliga sätt, och sammanfaller med behovet av att ta fram ett vettigare system med kombinerade flyg- och tågtransporter för hela det nationella territoriet. Detsamma gäller återuppbyggnaden av våra hamnar och inhemska flod- och kanalsystem, som ryggraden i befordran av bulkfrakter, vilka ger låga kostnader per ton. Kapitalkostnaderna för att återaktivera det vattenburna systemet för godstransporter från området söder om de Stora sjöarna, mellan Klippiga bergen och Appalacherna och söderut till hamnarna i Louisiana, ger en bild av storleken på de kapitalinvesteringar som krävs för detta projekt. När vi nalkas dessa föreslagna åtgärder, måste vi vara medvetna om att den kvalificerade arbetskraft som behövs för detta arbete inte längre finns i samma utsträckning som förut, både beroende på att den har fallit för åldersstrecket och på att antalet yrkesarbetare har krympt under det senaste kvartsseklet. Vi måste välja ut ett antal mycket stora projekt, som i sig får stort genomslag i hela ekonomin, men som också har den effekten att de katalyserar en ökning av den kvalificerade arbetskraftens andel av hela den potentiella arbetsstyrkan. Ett sådant projekt skulle kunna vara att införa magnetsvävartekniken i det ameri- NY SOLIDARITET 11

12 kanska transportsystemet. I det sammanhanget kan man tänka på hur det tyska magnettågsystemet har införts i Kina och planeras för länken från München till den stadens flygplats. Att bygga magnetbanor till högtrafikerade flygplatser kan vara ett sätt att komma i gång med utvecklingen av den nödvändiga arbetsstyrkan och produktionskapaciteten för mer storskaliga tillämpningar. En självklar prioritet skulle t.ex. vara en magnetbana för passagerartrafik från Boston ner längs den amerikanska östkusten till Washington D.C. Detta senare val skulle lyfta upp förlorad produktionskapacitet till magnettågsnivå längs hela denna rutt, och därmed svara för en ansenlig del av uppbyggnaden av kapaciteten att producera ett landsomfattande magnetupphängt stambanenät. Genom utbyggnaden av ett integrerat nät av flyg-, järnvägs-, magnetsvävaroch vattentransporter skulle stora delar av hela nationen öppnas på nytt, däribland de nu ödelagda regionerna i västra New York, västra Pennsylvania, Michigan, Ohio och Indiana, med internationella länkar till Atlanten, genom de Stora sjöarna, och till Mexikanska golfen genom Mississippisystemet. Det självklart nödvändiga komplementet till en sådan utbyggnad av masstransportsystem, är massiva investeringar i kraftverk och därmed sammanhängande distributionssystem. Till detta behövs primära investeringar som sträcker sig ett kvartssekel till ett halvsekel framåt i tiden, och innebär investeringar i motsvarande omfattning i kapitalförbättringar som understöder huvudprojektet. USA:s Federal Reserve-system, liksom det internationella finanssystemet, är i grunden bankrutt, och hopplöst bankrutt med konventionella mått mätt. Tanken att man skulle kunna förlita sig på privat kapital för en utveckling av den grundläggande ekonomiska infrastrukturen vore därför rena bedrägeriet. Bara genom en långsiktig, kvartssekellång ungefär, statlig omorganisation under gång av det bankrutta Federal Reserve-systemet kan en någorlunda stark återhämtning av den amerikanska ekonomin komma i gång. Det faktum att USA:s konstitution föreskriver ett statligt kreditsystem, till skillnad från ett monetärt system av nuvarande europeiskt snitt, ger oss den avgörande fördelen att kunna mobilisera tillräckligt mycket statliga krediter på ett välordnat sätt, med ett kvartssekel som basperiod. Om de europeiska, konkursfärdiga monetära systemen kan fås att köra i par med ett sådant nytt kreditsystem i USA, skulle det lägga grunden för en global ekonomisk återhämtning, upp ur det nuvarande IMFsystemets bankrutta tillstånd. Om de till Federal Reserve-systemet anslutna privatbankerna omorganiseras, i samband med den statliga omorganisationen av hela Federal Reserve-systemet, skulle det underlätta skapandet av privata krediter inne i USA som komplement till användningen av offentliga krediter i en utbyggnad av den grundläggande ekonomiska infrastrukturen. Ett villkor för att sådana långsiktiga investeringar i både den offentliga och privata sektorn ska lyckas, är att tyngdpunkten läggs på högavkastande investeringar i vetenskapliga-teknologiska framsteg av spjutspetskvalitet. 4. Biosfären på lång sikt Jordens vattenresurser, atmosfär och det förråd av fossila mineraler som vi utvinner för mänskliga användningsområden är förhållandevis ändliga, med avseende på både den takt med vilken dessa naturtillgångar behöver förbrukas och deras erforderliga kvalitet. De erforderliga naturtillgångarna bör mätas per capita och per kvadratkilometer av planetens yta, och bör också mätas i termer av det ökade behovet, per capita och per kvadratkilometer, i takt med att samhället utvecklas och folkmängden ökar. Utan vissa förbättringar i vår planets rådande, invanda allmänna politik kommer de resurser som tidigare generationer lämnat i biosfären inte att räcka till för att tillgodose de löpande mänskliga behoven. Vi måste nu också tänka på att vi behöver generera sådana resurser för biosfären och noosfären, som löpande produkter av människosläktets fortlöpande arbete. Först och främst har vi redan kommit dithän att vi måste generera en ökande andel av den totala förbrukningen av dricksvatten, hellre än att vara tvingade att tära på det som till stor del är fossila reservoarer av drickbart eller nästan drickbart vatten. 7 När de fossila ådrorna sinar måste vi generera nya vattenresurser, exempelvis genom avsaltning med hjälp av högtemperaturreaktorer och fusionsreaktorer som kan hantera stora volymer, för att ersätta det som förbrukats. Inom hela detta spektrum måste vi anta utmaningen att generera de grundämnen och deras isotoper som vi behöver, hellre än att, som hittills, vara tvingade att bryta förråd som ligger som fossila avlagringar i biosfären. Eftersom vi alltså är nödgade att på detta sätt ta ansvar för hela vår planet, har vi redan börjat vända oss utåt, och inse att det är vår skyldighet att lära oss mer och mer om vårt solsystem, med målet att vi till slut ska kunna styra hela solsystemet som en sammanhängande enhet. Hur snabbt vi kan gå fram på den vägen är ovisst; för närvarande kan vi utgå ifrån att vi inte behöver veta hur snabbt vi måste göra kvalitativa genombrott i den riktningen utanför det område i solsystemet som ligger inom Jordens egna gränser. Det räcker med att vi, som det heter, kommer i gång. Om inte människan lär sig behärska Världens ungdomar, När små människor skapar stora skuggor är skymningen nära, varnade Konfucius för över tvåtusen år sedan. Om vi tänker på de ledare och auktoriteter som i dag har getts utrymmet att föra världen in i den stora och absolut omedelbara krisen världen i dag står inför, måste vi instämma med vår kinesiska vän. Att Bush och hans anhang i dag tilllåts vara dessa små män måste vi ändra på. Dessa män befinner sig på positioner som gör att de har ansvaret och makten att antingen lyfta upp världen och implementera lösningar, eller, som i dag, ytterligare försänka världen ner i gyttjan av den finansiella och kulturella världsordning som går under benämningen globaliseringen. Man är alltså antingen en del av lösningen eller en del av problemet, som Lyndon LaRouche har påvisat mycket klart de senaste åren Dessa individer på de härskande positionerna har alltså nu att välja: ändra ert beteende, eller avgå. Mycket enkelt. Vårt samhälle har inte tid eller råd att sitta och vänta ut att dessa personer går i pension, utan en förändring måste ske NU. Nu kommer vi då till den delikata lösningen i form av en samhällskraft som behöver byggas; en massrörelse med revolutionerande eganskaper, nämligen mod, ungdom och potens. Allt detta kommer naturligtvis inte av sig självt, Torusformens positiva och negativa krökning studeras under en studiehelg arrangerad av LaRouches ungdomsrörelse. krafter i nivå med polariserad termonukleär fusion blir en framtida adekvat styrning av solsystemet inte möjlig. Denna utmaning är det långsiktiga målet som vi nu har i sikte. Vi kommer helt klart inte att nå det målet under de nu levande människornas livstid, men detta är horisonten som kommande generationer måste börja ta sikte mot, redan nu. Den betydelse som denna syn på människans öde långt in i framtiden har för de nu levande generationerna, och för dem som kommer närmast därefter, är att den ger oss en uppgift som praktiskt överensstämmer med föreställningen om den odödlighet som är tillgänglig för den person som lever i dag. Det är en uppgift som förenar dem som lever i dag på en gemensam väg hundratals generationer eller mer in i vårt solsystems avlägsna framtid, och en syn på universum ännu längre bort, en syn på mänskligheten som en odödlig avbild och tjänare av en verksamt avsiktlig Skapare. Den nya synen på människan Det finns inga mänskliga raser. Alla mänskliga fenotyper, eller genotyper, har i grunden samma slags kognitiva potential, om bara den potentialen får utvecklas och dess fruktbarhet uppmuntras. Det som människan har gemensamt med djuren är ingen egenskap som är specifikt människans; någonting som tillhör en högre ordning, en egenskap som människan är ensam om, är grunden för människans identitet och för den specifikt mänskliga identititen. Den distinktionen tar sig uttryck i form av den kreativitet som är förknippad med upptäckter av universella fysikaliska principer, t.ex. de gamla pythagoréernas och Platons karakteristiska utan som citatet här bredvid visar, från och genom en rörelse som i sig själv är utbildning. Vi behöver skapa en ungdomsrörelse, med unga människor i främst åldrarna 18 till 25 som är beredda och kommer att bli beredda att ta ledarskap för hur världen utvecklar sig de kommande 50 åren och längre. Ungdomar som har idén om att det finns universella principer som styr universum, och som får en utbildning i och med denna ungdomsrörelse. Vad är en universell princip? Många kan inte svara på detta. Inklusive många som har gått universitetsutbildningar. Vi kan ta ett exempel: Keplers upptäckt av de principer som bestämmer hur Vi måste sikta på att skapa vad som fritt uttryckt kan kallas en massledarskapsfaktor. Vi måste snabbt utveckla många plutoner av verkligt kvalificerade, unga intellektuella ledare genomsyrade av ett destillat av den klassiska traditionens mest centrala produkter fram till i dag. För detta behöver vi inte bara en rörelse för utbildning, utan en politisk rörelse som i sig är utbildning. Detta måste vara en massorienterad rörelse av framtida världsledare, som försöker inspirera den typ av ledarskap i dagens institutioner, som de nuvarande ungdomarna kommer att representera när de blir nationernas ledare ett decennium eller mer in i framtiden. - Lyndon H. LaRouche upptäckter. Det är genom delaktigheten i användningen och skapandet av sådana upptäckter som samhället organiseras på ett sätt som stämmer överens med den verkliga skillnaden mellan människan och djuren, skillnaden mellan noosfär och biosfär. En vetenskaplig upptäckt och dess tillämpning är inte ett medel för att uppnå ett mål; det är en nödvändighet som är karakteristisk för den mänskliga individen och för samhället, i sig, t.o.m. enbart för sin egen skull. Detta är den människosyn vi måste ha om vi ska kunna mobilisera vårt folk upp ur det fördärv som vår nation nu hotas av. Detta är den människosyn som ligger implicit i Vernadskijs insikt i noosfären, som den rätta ekonomiska politiken för vår planets nu levande och framtida generationer. Vetenskap kontra vidskepelse Det moraliska fördärv som är den största skulden till det kulturella förfallet i Nordoch Sydamerika och västra Europa i dag tar sig formen av en irrationell tro på magi, t.ex. Ringen - och Harry Potter -kulterna. Dessa kulter har en modern rot i de empiristiska former av mystik som är förknippade med Thomas Hobbes, John Locke, Bernard Mandeville, François Quesnay, David Hume, Adam Smith, Jeremy Bentham m.fl.: tron på att det finns en magisk princip, t.ex. frihandels - dogmen, som påverkar händelsernas gång ungefär som små gröna gubbar som sitter och styr under golvbrädorna på det riktiga universum; tron på ett magiskt resultat, om vi följer ett recept som mystiska krafter kommer att belöna oss för med resultat på erfarenhetens område. Science fiction -underhållning ingår i denna smittsamma spridning av en vetenskapsfientlig tro på i grund och botten sataniska magiska krafter. Mycket av det 12 NY SOLIDARITET

13 gå med och ta över! Steve Jeffries i LaRouches ungdomsrörelse återskapar det harmoniska medelvärdet som Platon talar om i Timaios. solsystemet är utformat och organiserat. De system som Ptolemaios, Tycho Brahe och Kopernicus före Kepler utvecklade för att försöka beskriva solsystemets utformning var alla goda approximationer, men hur mycket de än försökte anpassa sina system, genom att som Ptolemaios till exempel lägga till fler och fler s.k. epicykler, kunde de inte få dessa att passa ihop med planeternas eller solens verkliga rörelser. Det var Kepler som använde dessa anomalier för att skapa en hypotes om vad för slags princip som skapar just de fenomen som vi med våra sinnen kan uppfatta. Det var alltså Kepler som upptäckte gravitationsprincipen, inte Newton, som man lär ut. Det är alltså denna sanningssökande hypotesbildning vi vill utarbeta en metod för. Att utrusta sig med en vetenskaplig metod för att ta reda på om saker, axiom och påståenden är riktiga eller ej, är något otroligt viktigt och utan denna metod så är vi alla chanslösa i politiska eller vetenskapliga sammanhang. I väldigt stor utsträckning blir vi då överlämnade till populära uppfattningar, mer eller mindre dugliga eller odugliga auktoriteter och rent av till gissningar. För att få fram denna metod kan man studera andra tidigare stora upptäckare, och deras upptäckter. Hur kom de på dessa upptäckter och universella principer? Om vi går tillbaka och inte bara lär oss utantill någon regel som denna upptäckt kanske resulterade i (i fallet Kepler, det enda de absolut flesta vet om Keplers upptäckter är det som kallas Keplers lagar, som säger lite eller egentligen ingenting om hans faktiska arbete), utan faktiskt också gör samma upptäckt själva, så kan vi förstå den och lära oss av den, inte som något flyktigt, som torgförs som religiös fundamentalism, av t.ex. den råbarkade pastorn Pat Robertson, är en dyrkan av den sympatetiska magins bedrägliga, inbillade krafter av samma pro-sataniska karaktär. Vi existerar i det verkliga universum, och är, som skapelseberättelsen i Första Moseboken slår fast, män och kvinnor skapade som en avbild av Skaparen, för att vara Hans ställföreträdare i förvaltningen av det universum i vilket Han, och vi, bor: och, som Albert Einstein så riktigt underströk, det finns ingenting utanför det universum i vilket Han råder allestädes närvarande, samma universum som vi existerar i. Ingen har kunnat visa på möjligheten av ett sakernas tillstånd i vilket människor kan bli odödliga i sin förkroppsligade form. Däremot kan vi, till skillnad från djuren, bli andligt odödliga, åtminstone under vissa villkor, vilket inget enskilt exemplar av en djurart kan. Skillnaden mellan människan och djuren i detta avseende ligger på området för idéer av den kvalitet som är förknippad med den enskilda människans upptäckt av en universell fysikalisk princip, eller av ett strängt klassiskt komponerat konstverk som förevigar kompositörens identitet som en levande kraft i samhället för hundratals, kanske tusentals år framåt. Att de upptäckta och använda universella fysikaliska principerna också är verksamma, vittnar om att den sida hos oss som är odödlig, och som kommer till uttryck i den unikt mänskliga upptäckten av universella fysikaliska principer, finns inuti Skaparens universum, inte någonstans utanför, eller under. Rent kroppsligt sett skiljer vi oss som individer inte särskilt mycket från våra husdjur. Men som vi ser, när vi reflekterar över giltiga, nyskapande upptäckter av universella fysikaliska principer, eller stora klassiska konstnärliga kompositioner, av t.ex. Bach eller Beethoven, som visar upp den mänskliga individens odödlighet för oss, så ligger den enskilda människans egentliga existens och därmed meningen med hennes liv inte inom biosfärens område, utan i det som uppträder för oss i form av noosfären, det område som upptas av upptäckter i form av universella fysikaliska principer och viktiga klassiska former av konstnärliga kompositioner, samt av politiska beslut och därmed sammanhängande initiativ som uttrycker ett mänskligt tänkande av samma kvalitet som vetenskapliga och klassiska konstnärliga upptäckter. Den grymma dårskapen som man måste betänka, och förkasta, är tanken att den enskilda personen måste föreställa sig den kommande döden som en dörr som slås igen och förseglas, för att aldrig mer öppnas igen. Medan däremot vi som upprepade gånger har återupplevt en verklig upptäckt, som gjorts på naturvetenskapens eller de klassiska konstnärliga kompositionernas område, ser klarare än de flesta andra att det som händer när man återupplever en sådan upptäckt gjord i det förgångna, är att den levande processen hos den individ som först gjorde upptäckten av den ifrågavarande principen manas fram igen. I verklig vetenskap och stor klassisk konst upplever vi, i vårt eget kött, den verksamma existensen av en sedan länge död upptäckares person. Vi erfar således en verksam känsla av livet efter detta. Bland vanliga, förnuftiga människor kan vi t.ex. se en farfar som pekar på något byggnadsverk och säger till sitt barnbarn: Jag var med om att bygga det där. Det är i känslan för levande och döda människors fortsatta, historiska existens som vi har en mer eller mindre direkt tillgång till det som har kallats en föraning om odödligheten. Genom att blicka bakåt på det sättet, och sedan blicka framåt in i den framtid då vi kommer att vara begravda, blir den rätta verksamma föraningen om den enskilda människans odödlighet åtkomlig för vår kunskap. utan som något verkligt. Nu är frågan: behöver vi veta något överhuvudtaget för att förändra politiken? Har vetenskap och politik någonting med varandra att göra? Svaret är, förvånade nog, att jo, det har de. Om vi inte kan VETA vad som är dagens problem, hur det har blivit så, vad i historien som har fungerat, vad som har brutit en fungerande bana etc. allt detta med hjälp av en vetenskaplig metod för att skilja sanning från osanning så finns det absolut inte någon som helst chans att vi kan hitta en lösning på eländet. Det finns ingen chans att komma fram till hållbara och sanningsenliga förbättringar av vårt samhälle utan denna metod. Så enkelt är det! Vi skulle annars bli offer för ett godtycke som inte är sunt. Och med detta sagt finns det bara en sak att göra, att skapa denna ungdomsrörelse. Lyndon LaRouche har tagit ledarskap, inte bara för USA och det demokratiska partiet, utan för hela världen. Han har utarbetat lösningar på den ekonomiska och kulturella kris som har fått fortgå allt för länge. Att stödja honom och hans kamp, och även få Sverige och de europeiska nationerna att förstå och implementera LaRouches ideer är oerhört viktigt om vi vill fortsätta att ha en civilisation överhuvudtaget. Så alla som läser det här borde gå med i vår internationella fight, antingen här i Sverige eller i andra delar av världen där vår ungdomsrörelse breder ut sig. Felicia Sjöblom LaRouches ungdomsrörelse Det är alltså stora vetenskapliga upptäckare och stora klassiska konstnärer som exemplifierar den större kategorin personer som har inte bara en föraning om den enskilda människans odödlighet, utan en verksam föraning, en föraning som har en direkt påverkan på den insiktsfulla personens agerande i dag. Så är det med patrioten vars kärlek till den framtida mänskligheten får honom att dra ut i strid. Man brukade säga, i ett lamt försök att fånga ett sådant sinnelag på ett förenklat sätt: Lova Gud och langa hit ammunitionen! Den utmaning som gömmer sig i sådana funderingar exemplifieras av ämnet för Aischylos Den fjättrade Prometheus. Zeus dom mot Prometheus för att han hade lärt människorna att bruka elden är den avgörande frågan. Det som människans liv går ut på, är att spränga traditionens bojor, på det sätt som framsteg inom vetenskapen och den klassiska kulturen gör, för att kunna placera in en verksam känsla av både det förflutna och framtiden inom de ändliga ramarna för den enskilda personens förgängliga liv. Det är precis denna känsla av en personlig odödlighet, oberörd av att den djurkropp vi är inhysta i kommer att dö, som är grunden för all verklig mänsklig moral. Det är också denna självuppfattning, om en verksam existens i universum bortom det egna livets gränser, som är den enda grunden för den äkta medborgaranda som vi nu måste väcka upp hos våra landsmän, om vi ska kunna övervinna de fruktansvärda faror som senare tiders dårskaper har nedkallat över oss och andra nationer i dag. Det är först när vi tar tag i vårt personliga ansvar för vad som händer med mänskligheten under generationerna som kommer efter oss, som vi kan hitta fram till vår mer upphöjda självuppfattning. Här finns det som G.W. Leibniz definierade som strävan efter lycka den föreställning om nu levande och kommande generationers gemensamma bästa, och ett förverkligande av den godhet som de som kom före oss har bidragit med, som är den centrala tanken i vår Oavhängighetsförklaring från Vårt hopp som ett folk i dag ligger i beslutet att förverkliga de stora och mäktiga verk som gör inte bara vår nation, inte bara vår planet, utan också vår närmaste omgivning i universum till en bättre plats för de många generationer som kommer efter oss. Ovanstående är ett utdrag ur Deficits As Capital Gains: How To Capitalize A Recovery, publicerad i EIR nr 4/ Warfare and Civilization, förord till Tukydides The Peloponnesian War (Bantam Books, New York 1960). 2. Schmittska syftar på nazisternas kronjurist Carl Schmitt, arkitekten bakom den politik som gav Hitler diktatoriska maktbefogenheter efter det att Hermann Göring hade satt Riksdagshuset i brand. Samma nazistiska lära om en odelad verkställande makt omfattas explicit av Federalist Society, och för närvarande av både president Bush och vicepresident Cheney. 3. Jfr Lyndon LaRouche, Vernadsky and Dirichlet s Principle, EIR, 3 juni Se även LaRouche Dialogue With Youth: The Principle of Power, EIR, 23 december Finns också på 4. Ibid. 5. Karl Marx kände till det amerikanska nationalekonomiska systemet, särskilt Friedrich Lists och Henry C. Careys arbeten, men han hölls tillbaka, upprepade gånger, av Friedrich Engels, till att angripa det amerikanska systemet i rätt skarpa ordalag, och samtidigt försvara det brittiska systemet som den praktiskt taget enda vetenskapliga grunden för nationalekonomiska analyser. 6. I första bandet av Kapitalet påpekar Karl Marx att han inte har tagit hänsyn till kapitalets teknologiska sammansättning. De läror om pris och värde som uppstod genom att Marx duperades av den brittiska Haileyburyskolans oriktiga antaganden i detta avseende, förklarar de långsiktiga sammanbrottstendenserna hos ett sovjetiskt system som, särskilt från Chrusjtjev och framåt, anpassade sig till ideologiska trender som pumpades ut från bl.a. den av Bertrand Russells med fleras anhängare influerade Cambridgeskolan. Det var bara inom det militära och den därmed sammanhängande naturvetenskapen som det sovjetiska systemet bröt mot det naiva synsätt som såg den fånigt löjliga Adam Smith som en vetenskaplig tänkare. 7. Jag fick upp ögonen för detta problem 1982, när jag intresserade mig för vad som kan ha varit reservoarer av fossilt vatten, snarare än förnybart vatten, tänkta att användas vid anläggandet av nya agro-industriella städer i Egypten. Att få öknarna att grönska i Nordafrika och Sydostasien är en huvudmålsättning som måste prioriteras för ett snart bemästrande. * Lydernas kung Kroisos (lat. Krösus) rådfrågade oraklet i Delfi huruvida han skulle dra i krig mot perserna. Han fick svaret att om han gjorde det skulle han störta ett stort rike. Kroisos tolkade det som att han genom att dra i krig skulle störta det persiska riket. Men Kroisos fälttåg slutade i stället med att hans rike blev intaget av perserkungen Kyros (ca 546 f.kr.) och huvudstaden Sardes plundrad på sina omätliga rikedomar. Kroisos klagade hos oraklet, men oraklet genmälde att spådomen var riktig: ett stort rike hade störtats nämligen hans eget. Kroisos hade misstolkat svaret och fick skylla sig själv. (Källa: Herodotos historia, Norstedts Förlag 2000.) ** Post hoc, ergo propter hoc efter detta, alltså på grund av detta; benämning på det logiska felslutet att låta tidsföljd gälla som orsaksföljd. *** Prokrustes var enligt den grekiska myten en rövare som lade främlingar som kom i hans våld på en säng och högg av deras ben eller tänjde ut deras kroppar för att anpassa dem efter bäddens längd. NY SOLIDARITET 13

14 Råvarorna har alltid varit och är fortfarande imperiernas vapen för att underkuva länder och folk. I dag är det oljebolagen som är symboler för utpressningspolitiken, medan det tidigare var Hansans salthandel eller 1800-talets kolonialvaror. Ingen generation har gjort oss så beroende av oljebolagen och imperial råvarukontroll som 40-talisterna. Internationella gruvbolag har fått ta över Afrikas gruvor och kärnkraftsutbyggnaden har stoppats, samtidigt som spekulationbubblornas enorma penningsummor har släppts in i råvaruhandeln och drivit upp priserna i höjden. Alla betalar nu ett helt onödigt fördubblat oljepris. Konsumenterna över hela världen rånas på enorma belopp. Vid ett nytt krig i Persiska viken kan detta orättfärdiga oljepris återigen fördubblas och bankerna som sköter oljespekulationen kan mångdubbla sina vinster. Vad som är än värre, är att de internationella storbankerna genom oljespekulationen har köpt upp nästan all olja som handlas på den internationella marknaden. De har därmed fått en enorm makt att tvinga alla länder på knä. Då handlar det inte bara om att betala mördande höga oljepriser, utan om att tvingas ge upp allt, från nationella tillgångar till befolkningens alla skyddnät. Ett krig mot Iran just nu är därför extra farligt. Det skulle utlösa en oljekris men också en flykt från dollarn i oljehandeln, vilket skulle utlösa en global finanskollaps. Förlorar de skulderna som Striden mot globalisering idag! maktmedel kan bankerna och oljebolagen använda sin kontroll över oljan och andra råvaror för att behålla makten över världsekonomin. Det skulle bli den totala globaliseringen, ett världsimperium, med Londons City i Ulf Sandmark fortsatt ledning för världsekonomin. Inget land utan en mycket stark militärmakt och egen kontroll över sin elkraftproduktion, sina viktigaste råvaror och sin mat, kan stå emot en total avstängning av olja och annat under de månader som spekulanterna genom sina oljeoptioner (vilka ger äganderätt!) totalkontrollerar tillförseln. 40-talisterna kan genom sin tanklöshet komma att döma sina efterkommande till ett elände, motsvarande trettonhundratalets mörka medeltid då bankirerna i Venedig, via bankhuset Fugger och Hansan, höll i gång inbördeskrigen i Skandinavien, ungefär som de internationella gruvbolagen håller i gång krigen i Afrika i dag. Frågan om hur råvarukontrollen skall vridas ur spekulanternas och det nya globaliserade imperiets händer är, tillsammans med reorganisationen av finanssystemet, avgörande för våra möjligheter att skapa en fredlig värld. Med stöd av en ny amerikansk politik, under inflytande av LaRouche, finns det möjlighet att sluta internationella avtal som garanterar alla länder tillgång till olja och råvaror utan utpressning. Det är just vad LaRouche föreslagit. Den ryske presidenten Putin har fört upp makten över råvarorna på den internationella dagordningen. Sedan Ryssland blivit ordförandeland för G8-gruppen, har Putin föreslagit att världens ledare på toppmötet i S:t Petersburg i juni skall diskutera säker energitillförsel för alla länder. Nu måste vi i Sverige se till att ingen skall behöva betala 10 kr litern för bensinen eller kr kubikmetern för villaoljan. Vi måste ta strid för att regeringen i direkta avtal med oljeländer köper oljan till halverade, långsiktigt rimliga priser, utan att blanda in de oljebörser som spekulanterna kontrollerar. Samtidigt måste Sverige gå med i striden, som LaRouche och Putin öppnat, för att också garantera tillförseln, i hela världen, av elkraft och de enorma mängder råvaror som krävs för att alla världens folk skall kunna få sina behov tillgodosedda. För att det skall lyckas, måste 40-talisterna komma över sin kärlek till höga el- och bensinpriser. Har vi verkligen inget roligare för oss, än att skänka våra slantar till oljespekulanterna? Kan inte den stolta Vietnamkrigsgenerationen stödja en verklig frihetskamp mot imperialismen och välkomna den nya finska kärnkraftreaktorn? Kan vi inte komma ur vår linjära världsbild och börja se på elkraft och råvoror lika dynamiskt som Vernadskij gjorde? Förstå att utveckling av ny kraft och nya råvaror i noosfären är mänsklighetens bidrag till att bygga ut biosfären. Kort sagt, i stället för att bara dra sig tillbaka till den egna täppan, kan inte 40-talisterna låta alla människor bli trädgårdsmästare och odla upp jorden och universum för att fler skall kunna leva och förverkliga sin lycka? Sätt Sverige i arbete! Sverige kan bidra till en global politik som garanterar alla länder tillgång till råvaror till rättvisa priser, och sätter stopp för dagens imperialistiska globalisering. Men då måste man tänka större än bara bestämma sig för att köpa hemslöjdsvaror från tredje världen. Det handlar om att tillämpa den mest effektiva metoden mot imperialismen i historien, nämligen det amerikanska ekonomiska systemet, som bygger på banbrytande uppfinningar och tung industri. Det var när Kontinentaleuropas länder, Ryssland, Japan och Kina, under senare delen av 1800-talet importerade den amerikanska ekonomiska systemet, som de kunde lyfta sig till industrinationer och börja frigöra sig från det brittiska imperiets världsdominans. Svenska uppfinnare, som låtit sig inspireras av USA, grundade världskoncerner som satte Kärnkraften är den billigaste, renaste och säkraste kraftkällan! Nu börjar detta tränga igenom i människornas medvetande efter trettio förlorade år med 40-talistgenerationen vid makten. Efter trettio års tokerier på energiområdet står Europa nu inför en situation med ökande elbehov och ett importberoende som skapar osäkerhet i en orolig värld. Gamla kraftverk måste skrotas och inga nya har byggts, vilket betyder att vi, om inget drastiskt görs, har att se fram emot ständigt stigande elpriser och en massivt ökad gasimport. Allt detta gör att kärnkraften upplever en renässans i hela världen. Frankrike och Finland bygger ny kärnkraft. Ryssland, Indien och Kina satsar stort på kärnkraften, med ambitiösa utbyggnadsplaner för de kommande två decennierna. Men de mest spännande nyheterna på kärnkraftsområdet kommer från Sydafrika. Där kommer man nästa år att börja bygga den första Pebble Bed Modular Reactor, PBMR enligt ett koncept som är både enkelt till konstruktionen, robust och 100 procent säkert. Kraftverken kan alltså byggas precis verktyg och maskiner i händerna på världens folk för att bygga välfärd och frihet. Fortfarande bärs denna amerikanska impuls vidare i svensk industri, som är känd för att producera maskiner till infrastrukturbyggen i stället för att sälja tingeltangel. Om vi i Sverige tar tag i denna tradition, så som den utvecklats genom järnvägsbyggena till Lapplands malmfält och också av amerikafararen Ivar Kreuger i Skellefteåområdets gruvfält och den norrländska pappersindustrin, kan hela Nordkalotten göras till ett centrum för att skapa rättvis råvaruförsörjning i världen. Förlös potentialen! Sverige är i dag EU:s ledande gruvnation och Norge har blivit en stor oljenation. Tillsammans med den tunga svenska och finska processindustrin vid Bottenviken finns en kompetens att ta fram de mest skiftande råmaterial ur trä, malm, gas och olja. Lägger man till forskningen på tekniska högskolor, universitet och i de verkstäder som byggt maskinerna, ser man att Norden där strömmen behövs, t.o.m. mitt inne i städer. PBMR-reaktorn är dessutom speciellt lämpad att producera värme som kan användas för produktion av vätgasbaserade bränslen, avsaltning av havsvatten och andra industriella tillämpningar. Med PBMR har kärnkraften äntligen visat att den kan användas till mycket mer än att bara producera el. Genialisk idé sammantaget besitter en enorm kunskapspotential. På Nordkalotten finns möjligheten att bygga ut ett samarbete med ryssarnas vetenskapsinstitutioner och rika mineral-, gas- och skogsfyndigheter på Kolahalvön, i norra Karelen och Barents hav. Hela regionen kan bli ett utvecklingsområde för råvaruproduktion, men ännu mer för pilotprojekt som kan utveckla helt nya råvaruprocesser och designade material, som kan ta fram de råvaror som Kina, Indien och tredje världen behöver. Sverige kan bestämma sig för en sådan råvarustrategi, som skulle vara viktig för hela världen. Det skulle betyda att tiotusentals nya produktiva jobb skulle skapas inte bara för arbetslösa norrlänningar. Sveriges stora invandrargrupper kan bidra med sina kunskaper om hela världen. Samer och finska minoriteter, liksom många östeuropeiska invandrare har naturliga kontaktmöjligheter med hela Nordkalotten. Med ett par stora statliga projekt kan Sverige rycka i gång denna process, och visa för arbetslösa ungdomar från hela lan- Världens mest mångsidiga kärnkraft byggs i Afrika PBMR är av typen högtemperaturreaktor (HTR), den reaktortyp som Lyndon LaRouche länge har pekat ut som den viktigaste arbetshästen i en global ekonomisk återuppbyggnad. Den utvecklades av den tyske kärnfysikern Rudolf Schulten, som på 1950-talet började fundera på hur man kunde skapa en kärnreaktor med 100-procentig inbyggd säkerhet som kunde användas i hela världen, och framför allt i utvecklingsländer. Vid kärnforskningscentret Jülich arbetade man i drygt tjugo år med Schultens genialiska idé, och en första kommersiell HTRreaktor togs i drift 1989, men den stängdes 1995, av politiska skäl, och hela idén begravdes. Tack vare Sydafrika, Kina och Japan har HTR-tekniken levt vidare. Kina och Japan har testreaktorer av HTR-typ, och Kina planerar storskalig produktion av HTR-reaktorer som ett led i sin kärnkraftssatsning. Men det absolut längst framskridna projektet, som lovar att ge Schultens ursprungliga idé om ett reaktorkoncept som kan användas överallt dess länge efterlängtade genombrott, är Sydafrikas PBMR. Vid en stor konferens i London den 30 januari i år presenterades hela PBMR-projektet för en bredare europeisk publik. PBMR-projektet har beskrivits som ett mönster av internationellt samarbete. 60 procent av tillverkningen av PBMR-modulerna kommer att ske i Sydafrika, men listan på internationella partners är lång och omfattar bl.a. japanska, brittiska, tyska, spanska, amerikanska och kanadensiska företag. Ryssland stöder också projektet genom att erbjuda testanläggningar för bränsletillverkningen. I det sydafrikanska projektet ingår också planer på att så småningom exportera PBMR-moduler. PBMR-bolagets vd Jaco Kriek berättade att minst tolv länder har visat intresse av att köpa PBMR. Fördelarna med PBMR Härdsmälta i reaktorhärden är inte bara extremt osannolik som i vanliga lättvattenreaktorer utan omöjlig. Reaktorn är gjord för att drivas vid tempera- 14 NY SOLIDARITET

15 Trygga världens råvaruförsörjning! det att de behövs. Att de kan lära sig ett yrke och skaffa sig den kompetens som krävs för att lösa världens råvaruutmaningar. Att de kan bygga och bo i de nya samhällen där framtidens teknik och råvaror kommer att kunna framställas. Länka ihop Nordkalotten Norrmännen och ryssarna har inlett ett samarbete om utvinning av gigantiska gasfyndigheter under Barents hav och utvecklar gemensamt sjötrafiken utmed Nordostpassagen längs Sibiriens hela nordkust till Stilla havets länder. Finland har ett nära samarbete med ryssarna om Transsibiriska järnvägen. Tillsammans med ryska järnvägen har man öppnat en ny förbindelse, kallad Barentslänken, direkt från Archangelskområdet till Bottenvikens industrier korsande Murmanskbanan i höjd med Uleåborg/Skellefteå. Barentslänken kan byggas vidare till Jekaterinburg vid Transsibiriska järnvägen. Ett annat projekt, som kan göra Norrland till Sveriges port Malmen från Kiruna lastas ut i Narvik. Sverige är EU:s största gruvnation och ligger långt fram i utvecklingen av teknik för hantering av råmaterial för hela världen. Foto LKAB. till Kina, utvecklas av norrmännen. Det är en transportkorridor för godstransporter direkt från Kina till USA som kallas Norra öst-västra godstransportkorridoren (NEW). Godset fraktas med fartyg från Nordamerikas östkust till Narvik, därefter på järnväg över Kiruna till Boden, och via Haparanda till Finland, Ryssland, Centralasien och Kina. Sverige behöver bygga länkarna till Finland och knyta ihop hela Bottenviksregionen med Bottniabanan, Norrbottniabanan och Haparandabanan. På så sätt kan man skapa en sammanhängande region, Bottenviksbågen, som industriellt och utvecklingsmässigt skulle underlätta pilotprojekt för råvaruframställning. Finland behöver bygga en ny länk till miljonstaden Murmansk över Rovaniemi och Salla för att få del av de enorma transportflödena från Kolahalvön. Kraften Vattenkraftsutbyggnaden var, vid sidan av järnvägen, den andra grundpelaren för att förädla Norrlands råvaror. Med mycket och billig kraft gav staten möjlighet till näringslivets utveckling. Precis som råvarukartellerna kan besegras genom ökad och garanterad råvaruproduktion, så kan finansbolag och energibolag, som skapat energibrist och fördubblat el- och oljepriserna, besegras med ökad och reglerad kraftproduktion. Statliga Vattenfall måste börja bygga ut produktionen igen, så att priserna faller. Det finns ingen anledning för staten att ta ut enorma vinster från Vattenfall eller på annan infrastruktur heller. Hela nationalekonomin förbättras av låga priser på infrastrukturen, så att mer produktion kommer i gång och fler kommer i produktivt arbete. Det vinner staten mer på än på dagens parasitering på elkonsumenterna. Finland har visat vägen genom sitt beslut att bygga ett nytt kärnkraftverk. Det måste också Sverige göra. När nu 40-talisterna lagt ned den svenska förmågan att bygga egna kärnkraftverk, kan vi välja den sydafrikanska PBMR-reaktorn. Då får vi inte bara billig elkraft, utan kan också hjälpa till att utveckla ännu fler sätt att tillämpa dess höga processvärme på råvaruframställning. Vad vill vi? Frågan är: Vill vi göra en insats för rättvisa och utmana råvarukartellerna? Vill vi att ungdomarna skall veta att de behövs genom att de får komma i verkligt produktivt arbete? Vill vi detta så mycket, att vi vågar använda statens rätt att finansiera och dra i gång sådana projekt? Vill vi att Sverige på detta sätt skall spela en viktig roll för världens frihet? Det är klart vi vill! Så låt oss göra det och mycket annat för att få fart på landet. Ulf Sandmark bränsleklot 60 mm tvärsnitt 5 mm grafitskikt inkapslade partiklar inbakade i grafit inkapslad partikel 1 mm olika keramiska material urandioxid 0,5 mm turer på Om temperaturen stiger över den nivån avklingar kärnklyvningsreaktionerna snabbt och kedjereaktionen stänger av sig själv. Bränslet (i Sydafrikas fall urandioxid) utgörs av små korn ( pebbles ) som är inkapslade i flera skikt av keramiska material. Ca sådana bränslekorn har sedan blandats med grafit och i sin tur kapslats in i tennisbollsstora klot som täckts med ett extra lager grafit. Inkapslingen hindrar att de radioaktiva klyvningsprodukter som bildas genom kärnreaktionerna kan tränga ut. Resultatet är att radioaktiviteten stängs in, och bara värme tränger ut vid förbränningen. Inkapslingen utgör också en suverän inpackning av det utbrända kärnbränslet. Bränslet byts ut och förnyas kontinuerligt, utan att man behöver stänga av reaktorn. Det betyder att driftstopp för underhåll kan planeras mer flexibelt (man siktar på bara en månads driftstopp vart sjätte år). Det kontinuerliga bränslebytet ger ytterligare garanti mot en skenande kedjereaktion, eftersom det aldrig finns några större mängder nytt, helt oförbränt bränsle i reaktorn. Den låga radioaktiviteten inne i reaktorn underlättar reparationer och underhåll. Tack vare den mycket höga temperaturen i reaktorn (900 ), den extremt låga radioaktivitet som bränslet avger och egenskaperna hos kylmedlet heliumgas kan kylmedlet driva turbinen direkt med hög termisk verkningsgrad, samtidigt som man slipper installera stora och komplexa värmeväxlare. Heliumturbinen är enklare, mycket mindre och har högre krafttäthet än de ångturbiner som används i vanliga kraftverk. Flexibilitet: Reaktormodulerna är små, på bara 165 MWe vardera; flera standardiserade moduler kan efter behov kombineras till fyrpack, sexpack, åttapack. Spridningsresistens : I PBMR-reaktorn bränns plutonium snabbt och effektivt, och ingen skulle komma på tanken att använda den för att skaffa sig klyvbara ämnen av vapenkvalitet. Tänjer ut olja och kol Processvärme: Här öppnar PBMR-reaktorns design unika möjligheter. Den höga temperaturen och det klotformade bränslet gör den perfekt lämpad för värmeöverföring, eftersom klotet har en stor yta och bränslets Med PBMR har kärnkraften äntligen visat att den kan användas till mycket mer än att bara producera el. symmetriska arrangemang ger en optimal tryckfördelning. Arbete pågår med att ta fram en rent värmeproducerande version av PBMR, som man tror kan få ännu större ekonomisk betydelse än den elproducerande. Det handlar om storskalig vätgasproduktion; framställning av syntetisk naturgas och andra flytande och gasformiga bränslen från kol, olja eller andra kolväten; processvärme för raffinaderier och annan kemisk industri; värme och ånga för återvinning av tjockolja och andra resurser; storskalig avsaltning och mycket mera. Med PBMR kommer man med hjälp av kärnkraft att kunna växla upp de befintliga bränsleresurserna. PBMR är den enda tekniken, vid sidan av olje- och kolkraftverk, som på ett ekonomiskt sätt kan producera stora mängder värme på nivåer runt 900. Det är också den enda koldioxidfria källan. Om den används endotermiskt för omvandling av kol och olja till syntetiska bränslen och termokemiskt för framställning av vätgas, som är ett viktigt mellansteg för syntetiska bränslen, kan de befintliga fossila bränslena tänjas ut med en rätt betydande faktor. PBMR skulle kunna växla upp naturgasen med 30 procent och kolet med 100 procent, och det skulle samtidigt bli möjligt att ekonomiskt exploatera enorma mängder oljesand som finns på olika håll i världen. Enbart ur oljesanden i Kanada och Venezuela skulle man kunna utvinna mer kolväten än som finns i Saudiarabiens alla oljereserver. PBMR:s inbyggda säkerhet betyder att kraftverket kan placeras i direkt anslutning till den kemiska industri som ska använda processvärmen. Den som tvekar kommer att bli sist, sa Willem Kriel, en av cheferna på PBMR-bolaget, på konferensen i London. Processvärme-PBMR borde kunna vara klara för kommersiell användning 2015, trodde Kriel. Perfekt för Afrika Sydafrikas minister för de offentliga företagen, Alex Erwin, talade lyriskt om PBMR som den perfekta tekniken inte bara för Afrika, utan för många andra utvecklingsländer. PBMR ger dem möjlighet att exploatera sina mineraltillgångar och öka jordbrukets avkastning. Många utvecklingsländer behöver bara 200 eller 400 eller 600 MW till att börja med, och skulle aldrig ha råd att köpa en stor lättvattenreaktor på 1600 MW. PBMR-modulerna kan kombineras ihop till lämplig storlek. PBMR passar perfekt där det inte finns ett väl utbyggt kraftledningsnät, eftersom man kan bygga kraftverken nära industrier och städer, där kraftbehovet finns, utan att behöva bygga ut och underhålla ett jättelikt högspänningsnät. Sydafrika använder också kärnkraftssatsningen som spjutspetsen för att utveckla kompetensen hos arbetskraften. Man vill att så mycket som möjligt av både utvecklingsarbete och tillverkning ska ske i Sydafrika, så att man kan engagera unga afrikaner, som är avgörande för landets framtid. Erwin sa på konferensen i London: Det som är så fantastiskt med PBMR-tekniken är att den ger ett utvecklingsland möjlighet att göra tre saker. Man kan öppna en gruva, med PBMR som värme- och kraftkälla, men sedan kan man också påbörja förädlingen direkt vid gruvan, och på så vis få ut ett högre mervärde. Och samtidigt får man ström till kringliggande jordbruk och hushåll. Flexibiliteten är enorm. Som exempel nämnde Erwin det stora vattenkraftprojektet Inga i Kongo, som Sydafrika är med och bygger, och där kraftledningar kommer att dras tvärs genom hela södra Afrika. Om detta ledningsnät kompletteras med PBMR-reaktorer längs vägen, får man ett riktigt elektrifieringsprogram för jordbruk, industrier, gruvdrift och bostäder. Det öppnar en massa spännande möjligheter som kommer att hjälpa de afrikanska ekonomierna att utvecklas. De afrikanska ekonomierna har brist på energi. De har brist på infrastruktur. PBMR kan på lite sikt bidra till att lösa båda dessa saker. Detta är ett perspektiv på tio år eller mer, men det är väldigt spännande. Astrid Sandmark Läs mer om PBMR och Londonkonferensen i EIR nr 6/2006 NY SOLIDARITET 15

16 Anslut Sverige till de stora utvecklingskorridorerna genom Eurasien, och bygg en fredlig framtid för mänskligheten! Vi kan bryta upp den kontrollerade valdebatten och sätta Sverige i fullt arbete med att bygga landet för att bygga världen. Alla behövs om världens råvaru- och fattigdomskriser skall lösas. Med 350 miljarder kr i statliga produktiva investeringar, och ungefär lika mycket till från det privata näringslivet, kan vi inom några år få en miljon fler i produktivt arbete. Detta är alternativet till nedskärningarna i kommuner och landsting. Säg det som enligt riksdagsbeslut och EU:s s.k. stabilitetspakt är förbjudet att säga: Ta bort taken och överskottsmålen för statsbudgeten! Vi kan återinföra kapital- och driftbudget i budgetarbetet, så att staten kan skilja ut och låna till de långsiktigt produktiva investeringarna och sätta i gång så mycket infrastrukturprojekt som det finns lediga maskiner och arbetslösa till. Stoppa tillbaka tandkrämen i tuben och ta fram de produktivt inriktade lågräntekrediterna till infrastrukturprojekten. Detta kan vi göra genom att ta tillbaka kontrollen över riksbanken från finansmarknaden och reglera kapitalmarknaden så att pensionsfonderna används för framtidssatsningar igen. Detta kan vi göra! Bestäm nu hur vi vill reagera på finanskollapsen, så att inte bankerna återigen räddar sig själva på bekostnad av företag och folk. Vi kan konkurssanera bankerna och hålla i gång den reala produktionen och betalningssystemet; finansbubblorna kan få krascha utan kompensation från skattebetalarna. Vi kan stöda LaRouches förslag till stabilisering av det internatonella finanssystemet med ett Nytt Bretton Woods med fastlagda växelkurser och ett system av bilaterala handelsavtal. Ifrågasätt globalisering och spekulation, som sänker levnadsstandard och förstör välfärdssystemen i de gamla industriländerna utan att bygga ut välfärdsstatens effektivare infrastruktur i lågläneländerna. Vi kan spräcka spekulationsbubblorna och halvera elpriser och hyror genom utbyggnad av kärnkraft och bostäder. Genom att utnyttja välfärdsstaten till att hålla infrastrukturkostnader och räntor låga och samtidigt öka kostnaderna för nedläggningar, kan vi försvara och utveckla gamla och nya utflyttningshotade företag. Vi kan ersätta spekulativt inriktade riskkapitalbolag med långsiktiga ägare bland anställda, familjeföretagare, kooperativa eller offentliga företag. Vi kan se till att svenska välfärdsnormer blir obligatoriska för utländska företag i Sverige och för en dumpningsfri import av varor och tjänster producerade utomlands. Vi kan bygga ut våra länkar till de eurasiska landbroarna och vara med om att lösa råvaruproblemen och bygga utvecklingskorridorerna över hela dubbelkontinenten med magnettåg, pipelines, kraftledningar, vattensystem och telekommunikationer. Vi kan arbeta i den Westfaliska fredens anda och skapa fred genom att, även mellan nationer, alltid se till den andres fördel. Vi kan ta fram flygblad, Ny Solidaritet och nyhetsbrevet Monitor från hemsidan och skicka viktiga artiklar till våra vänner. Vi kan ta kontakt med våra debattforum och politiker och diskutera LaRouches och EAP:s förslag om att övervinna massarbetslösheten och globaliseringen. Vi kan stöda utdelningen av denna tidning och hjälpa LaRouches ungdomsrörelse på EAP:s pg Lyndon LaRouche Jordens kommande 50 år Lyssna på internetkonferenser med Lyndon LaRouche på larouchepac.com Läs Lyndon LaRouches senaste bok, nu på svenska! 190 sidor 230 kr inkl. porto Beställ med e-post till eller genom att sätta in 230 kr på pg , Ny Solidaritets förlag, skriv Jordens kommande 50 år på talongen. 16 NY SOLIDARITET

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Förmågor som kan behandlas med utgångspunkt i filmen: Samhällskunskap

Förmågor som kan behandlas med utgångspunkt i filmen: Samhällskunskap Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s ekonomi Målgrupp: 7-9 Tema: USA, ekonomi Sökord: världsekonomi, USA, ekonomi, utsläpp, marknadsekonomi, industri Förmågor som

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Spådom med kort i Serdan

Spådom med kort i Serdan Spådom med kort i Serdan Korten när man spår i Serdan placeras enligt följande, framför frågeställaren. De olika korten symboliserar de olika positionerna. Frågan måste alltid ställas som en fråga utifrån

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer