Landsbygdsutvecklingsprogram. Åland för perioden

Transkript

1 Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden Ålands landskapsregering den 15 december 2011

2 Innehållsförteckning 1. Landsbygdsutvecklingsprogrammets titel 5 2. Medlemsstat och förvaltningsområde Geografiskt område som omfattas av programmet Konvergensområden 5 3. Analys av situationen i termer av styrkor och svagheter, den valda strategin för att möta dem samt förhandsbedömningen Åland och landsbygdsområdet Geografi och befolkning Arbetsmarknad och sysselsättning Utbildningsstrukturen Jämställdheten på arbetsmarknaden Den åländska landsbygden Den åländska ekonomin och landsbygdens ekonomiska betydelse De areella näringarna Jordbrukets struktur och produktion Bioenergi Ekologisk produktion Skogsbruket Livsmedelsindustrin och skogsindustrin Landsbygdens landskap och miljö Landskapsbilden Miljöprofilen Sammanfattning av utgångsläget i form av grundindikatorer SWOT-analys över de åländska landsbygdsnäringarna Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Sammanfattning av SWOT-analys Programmets övergripande mål och de valda strategierna för att möta styrkorna och svagheterna Programmets övergripande målsättningar Strategi per insatsområde Förhandsbedömningen Effekter av föregående programperiod Stöd till unga odlare Stöd till mindre gynnade områden Stöd till miljövänligt odlande Utvärdering av tidigare programperiods påverkan på programutformingen Programmets prioriteringar och förväntade effekter med hänsyn till gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen samt de förväntade effekterna enligt förhandsbedömningen Landsbygdsutvecklingsprogrammets betydelse i förhållande till den övergripande landsbygds- och miljöpolitiken Motivering av valda prioriteringar med utgångspunkt i gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen Axel Axel

3 Axel Axel Förväntad måluppfyllelse utifrån förhandsbedömningen avseende de valda prioriteringarna Resultatet av förhandsbedömningen Resultat av miljökonsekvensbedömningen Förväntade synergieffekter mellan axlarna och åtgärderna i programmet Information om axlarna i programmet samt de föreslagna åtgärderna under respektive axel samt beskrivning av dessa Allmänna krav Krav som gäller alla eller flera åtgärder Löpande förbindelser och avtal från föregående programperiod Tvärvillkor Övriga krav som gäller alla eller flera åtgärder Information om respektive axel och åtgärderna under dem Axel 1: Förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygden Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Axel 4: Genomförande av Leaderdimensionen Förteckning över insatstyper enligt artikel 16.a 3a i förordning (EG) nr 1698/2005 upp till det belopp som avses i artikel 69.5a i den förordningen Finansiell plan Årlig finansiering från EJFLU Finansiell plan enligt axel, icke konvergensregion Finansiell plan enligt axel, ytterligare medel genom artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005, icke konvergensregion6a i Rådets förordning (EG) nr 1698/ Indikativ fördelning per strategiskt insatsområde och landsbygdsutvecklingsåtgärd Tabell för extra nationell finansiering per axel Information nödvändig för värderande gentemot konkurrensregelverket samt lista över stödprogram godkända enligt artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget Information om komplementariteten med andra åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, via sammanhållningspolitiken och via gemenskapens stödinstrument för fisket Mål och försäkringar gällande komplementariteten Åtgärder inom andra fonder som berör åtgärder inom axel 1, 2 och Åtgärder inom andra fonder som berör åtgärder inom axel Komplementariteten med andra finansiella instrument inom gemenskapen Behöriga myndigheter för genomförande av programmet Förvaltningsmyndighet Utbetalningsstället Förvaltningsmodell Beskrivning av övervakningen och utvärderingen, samt av övervakningskommitténs sammansättning 163 3

4 12.1. Beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen Indikatorer Utvärdering av programmet Rapportering till kommissionen Datoriserade uppföljningssystem Planerade sammansättningen av övervakningskommittén Övervakningskommitténs ansvar Bestämmelser för att garantera att programmet offentliggörs Information till stödmottagare Information om gemenskapens bidrag Information till allmänheten Partners som ingått i programarbetet Partners som deltagit i programarbetet Resultat av remissförfarandet med partnerskapet Åtgärder i programmet med anledning av remissförfarandet Axel Axel Axel Axel Jämställdhet mellan kvinnor och män samt ickediskriminering Tekniskt stöd Beskrivning av de administrativa åtgärderna inom programmet som finansieras med tekniskt stöd Nationellt landsbygdsnätverk Bilagor 172 4

5 1. Landsbygdsutvecklingsprogrammets titel Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden Medlemsstat och förvaltningsområde 2.1. Geografiskt område som omfattas av programmet Landskapet Åland 2.2. Konvergensområden Inom landskapet Åland finns inte några konvergensområden. 3. Analys av situationen i termer av styrkor och svagheter, den valda strategin för att möta dem samt förhandsbedömningen 3.1. Åland och landsbygdsområdet Geografi och befolkning Åland är ett självstyrt demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Åland är beläget i östersjön, mellan det finländska och svenska fastlandet, och utgör i sin helhet ett skärgårdsområde. Den nordligaste punkten finns i Brändö kommun, 60 grader nordlig latitud medan den sydligaste landpunkten finns på Kökar 59 grader nordlig latitud. Trots att hela Åland utgör ett skärgårdsområde görs inom landskapet en regionalpolitisk åtskillnad mellan staden Mariehamn, landsbygden och skärgården. Ålands totala areal är km2. Av denna areal är 22 % landområden och 78 % vattenområden. Landskapet består av öar och skär 1. Den största ön är fasta Åland (huvudön) 2 på vilken 90 % av befolkningen är bosatt 3 och vars areal utgör ca 70 % av den totala landarealen. Fasta Ålands största avstånd från norr till söder är 50 km och från öster till väster 45 km. Åland består av totalt 16 kommuner (1 stad och 15 landsbygdskommuner). Begreppet landsbygds-kommuner inkluderar både kommuner som är belägna på huvudön (9 st) och de som saknar fast vägförbindelse och som per definition kallas skärgård (6 st), dessa har dock dagliga färjförbindelser till och från huvudön. Den åländska befolkningen uppgår till invånare (år 2005) varav bor i staden Mariehamn och på landsbygden 4 vilket betyder att 60 % av befolkningen bor på landsbygdsområdet. 8,7 % av befolkningen bor i skärgårdskommunerna. Åland är, i jämförelse med övriga europeiska regioner, glest befolkat med en genomsnittlig befolkningstäthet på 17,4 personer per km 2 5. Befolkningsförhållandet mellan stad och landsbygd är relativt stabil och tillväxten är jämt fördelad. Invånarantalet i skärgårdsområdet halverades mellan åren 1950 och 1980, men har sedan 1980 varit tämligen stabil. Den mera tätortsnära landsbygden har blivit attraktivare som bosättningsort de senaste åren vilket visas av en stark befolkningsutveckling i de kommuner som närmast gränsar till Mariehamn. Av befolkningen på är kvinnor och män. Könsfördelningen mellan män och kvinnor i Mariehamn, landsbygden och skärgården är också relativt jämn totalt sett. 1 varav är större än m 2 2 Areal: 70 % av totala landarealen. Avstånd: Från nordligaste till sydligaste punkten 55 km Från västligaste till östligaste bebodda ön 91 km 3 Finlands lantmäteriverk 4 Av landsbygdens befolkning bor personer på fasta Åland och i skärgården. Invånarantalet i skärgården halverades mellan 1950 och 1980, men har sedan 1990 varit tämligen stabil. 5 För landsbygdsområdet är siffran 13,5 personer per km 2 och för skärgården är den 4,5 personer per km 2. 5

6 Skärgårdskommunerna Brändö, Kumlinge och Kökar har dock % fler manliga invånare än kvinnliga. Åldersstrukturen inom den åländska befolkningen visar att 17,3 % av befolkningen är 14 år och yngre, 65,9 % är år och 16,8 % är 65 år och äldre. I Mariehamn är befolkningsgruppen år något större än inom övriga landskapet och i skärgården är befolkningsgruppen över 65 år betydligt större än i övriga delar av landskapet. Migrationsrörelsen på Åland har alltid samverkat med efterfrågan på arbetskraft. Under år 2005 uppgick flyttningsnettot till 201 personer, vilket var en ökning jämfört med tidigare år. Då den finländska tvååriga övergångsperioden för arbetskraftens rörlighet mellan medlemsländerna lider mot sitt slut förväntas inflyttningen fortsättningsvis ligga på en hög nivå Arbetsmarknaden och sysselsättningen Den sysselsatta arbetskraften på Åland den var personer. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen var marginell (77,1 % av kvinnorna och 77,0 % av männen). Den öppna arbetslösheten var under år 2005 i genomsnitt 2,3 %. Nästan 60 % av arbetsplatserna är belägna utanför Mariehamn. De senaste åren har flertalet verksamhetsområden haft en positiv utveckling, men antalet sysselsatta inom jordbruks- och fiskesektorn har fortsatt att sjunka. Ålands arbetsmarknad kan i korthet beskrivas enligt följande: - Arbetsmarknaden har vuxit med en femtedel och branschstrukturen har genomgått betydande förändringar. - Mariehamn har en urban arbetsmarknad där tjänstesektorn innehar majoriteten av arbetsplatserna medan ytterst få arbetsplatser erbjuds inom primär-näringarna. - Sysselsättningen inom primärnäringarna på landsbygden är betydande, 16 % i skärgården och 20 % eller mer i vissa enskilda landsbygdskommuner (jämför med Mariehamns 0,5 %). - Den förhållandevis lilla åländska industrin uppvisar en positiv tillväxttrend. - Sjöfart 6, industri, handel och hotell och restaurang är branscher som sysselsätter en stor andel invånare från samtliga regioner på Åland. Under en 20-årsperiod har de offentliga tjänsterna samt sektorn med finansiella, försäkrings-, företags- och IT-tjänster varit de sysselsättningsmässiga snabbaste tillväxtbranscherna. Den stora transportsektorn, vilken inkluderar sjöfarten har i stort sett bibehållit sin ställning medan byggverksamhet, handel och, inte minst, primärnäringarna har drabbats av en betydlig tillbakagång - i både absoluta och relativa tal. Åland utgör idag ett utpräglat tjänstesamhälle med en hög sysselsättning inom tjänstesektorn (78 % år 2003). Förvandlingen mot ett mer tjänsteinriktat näringsliv innebär en förskjutning mot kvalificerad informationshantering och en ökning av mindre kvalificerad serviceverksamhet. 6 De i Mariehamn registrerade rederierna inom passagerartrafiken höjer antalet arbetsplatser inom samfärdseln, men endast en tredjedel av sjömännen är bosatta på Åland. 6

7 Åland har med undantag från lågkonjunkturen i början av 1990-talet haft en låg arbetslöshet. Även om vi sett en något stigande arbetslöshet de senaste åren (2,3 procent 2005) 7. De flesta arbetslösa återfinns i ålderskategorierna <25 år >55 år. Majoriteten av de arbetslösa arbetssökande återfinns inom tekniskt eller kommersiellt arbete, transport och industri medan lediga platser främst återfinns inom hälsovård och vissa typer av serviceyrken. Prognosen för år 2006 visar att antalet nyrekryteringar inte kommer att förändras nämnvärt under de närmsta åren men undersökningar, hos de åländska företagen, visar ändå på en viss optimism. Företagarna tror i allmänhet att det egna företagets verksamhet kommer att expandera och att omsättningen kommer att öka, trots att en begynnande arbetskraftbrist kan skönjas Utbildningsstrukturen 8 Enligt den så kallade Lissabonstrategin skall medlemsstaterna sträva efter att skapa ekonomisk tillväxt genom att bygga upp en kunskapsbaserad ekonomi. Eftersom ekonomin är alltmer flexibel idag ska medborgarna, för att uppfylla marknadens krav, ges möjlighet till livslångt lärande, vilket innebär att utveckla sin kompetens och sina kvalifikationer genom hela arbetslivet. Under de senaste 20 åren har antalet ålänningar som bedriver högskolestudier ökat. Den åländska näringsstrukturen återspeglar emellertid ålänningarnas utbildningsstruktur, där grund- och yrkesutbildning inom servicebranscher är dominerande följt av hälso- och socialvård. År 2003 hade ca 21,5 procent av ålänningarna en högskole- eller motsvarande utbildning, inom landsbygdsområdet var denna siffra 17,4 procent. Åland saknar, i jämförelse med större samhällen, möjlighet att vara helt självförsörjande inom utbildning. Detta resulterar i att Åland måste ha en strategi för att förmå ungdomar att återvända efter studierna. För att undvika kompetensflykt krävs åtgärder, som syftar till att uppmuntra återvändande till Åland efter avslutade studier, antingen direkt eller efter kortare tids arbete. Beträffande fortbildning har en tredjedel av de anställda i åldern år fortbildat sig under det senaste året. Inom ålderskategorin åringarna hade däremot nästan hälften av de anställda fortbildat sig under det senaste året. Skillnader finns mellan den offentliga och privata sektorn, drygt 54 procent av de offentliganställda och 45 procent av de privatanställda har genomgått någon form av fortbildning under det senaste året. Det livslånga lärandet är en prioritet för landskapet Åland. Kvalificerad arbetskraft efterfrågas inom servicesektorn. Experter, specialister och chefer utgör en tredjedel av den kompetens som kommer att efterfrågas mest i framtiden, vilket bör innebära ett ökat behov av högskoleutbildad. Den kompetens som efterfrågas återfinns i första hand inom informationsteknologiområdet (dataingenjörer, programmerare, systemutvecklare, etc.) Jämställdheten på arbetsmarknaden 9 Sysselsättningsgraden på Åland är i allmänhet hög. Skillnaden mellan könen är i stort sätt obefintlig; 78,4 procent av kvinnorna och 78,6 procent av männen i åldern år var 7 Åland har en betydligt lägre arbetslöshet än snittet i de övriga Euroländerna, 7.9% i Maj 2006, EUROSTAT 8 Det framtida behovet av utbildning på Åland ÅSUB Rapport 2 006:2 9 Ålands statistik och utbildningsbyrå (ÅSUB) 7

8 sysselsatta år En förklaring till detta kan vara den välorganiserade barnomsorgen som underlättar kvinnors deltagande i arbetsmarknaden. I åldrarna år är andelen förvärvsarbetande kvinnor mindre, vilket eventuellt kan förklaras med föräldraledighet. Arbetslösheten är relativt jämnt fördelad mellan könen även om andelen män, framför allt i de yngre ålderskategorierna, är lite högre. Denna skillnad kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning studerar längre i förhållande till männen. Kvinnornas sysselsättningsgrad ökade mera än männens från år 1995 till år 2000, varför andelen åringar som förvärvsarbetar ligger på nästan samma nivå hos både kvinnor och män. Däremot finns det stora olikheter mellan könen när det gäller vad de arbetar med och inom vilken näringsgren. Kvinnodominerade sektioner av arbetsmarknaden är hälso- och sjukvård och sociala tjänster medan majoriteten inom industri och trasportsektorn är män. Beskattnings- och inkomststatistiken, för både förvärvs- och kapitalinkomster, visar att männen är en majoritet i de högre inkomstklasserna medan kvinnorna återfinns i större utsträckning i de lägre. Lönestatistiken belyser också inkomstskillnaderna. Den genomsnittliga månadslönen inom både den privata och offentliga sektorn är högre för män oberoende av bransch och position (ledning, förmän, operativ personal etc.). De övergripande målen för landskapet Ålands jämställdhetspolitik är: - En jämn fördelning av makt och inflytande för båda könen. - Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende. - Lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män, i fråga om arbete, företagande, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. - Lika tillgång för alla till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. - Delat ansvar för hem och barn. - Frihet från könsrelaterat våld. 3.2 Den åländska landsbygden Alla 15 landsbygdskommuner uppfyller OECD:s definition av landsbygdsområde, dvs. mindre än 150 invånare per km 2. Befolkningstätheten i de 15 landsbygdskommunerna uppgår i medeltal till 10,6 invånare per km 2. Siffran för skärgården är 4,5 och för hela Åland 17,5. Över hälften av Ålands befolkning bor på landsbygden och Åland är därmed ur ett OECD perspektiv ett dominerande landsbygdsområde. Servicenivån är välutbyggd i de åländska kommunerna i form av skolor, barndagvård och äldreomsorg. I och med att avstånden är korta på Åland är det generellt sett nära till sjukvård i de flesta delar av Åland. Infrastrukturen är välunderhållen med hög kvalitet i vägar och andra infrastrukturella byggnader. Bredband för snabb datakommunikation är välutbyggt på fasta Åland men även i skärgården. De yttersta skärgårdskommunerna kopplas till bredbandsnätet under år 2007 vilket ger möjlighet till distansarbete och utveckling av företagande också i de yttersta delarna av skärgården. Skärgården är att betrakta som ett glesbygdsområde men även där finns ett välutbyggt transportnät i form av färjor, vägbankar och broar samt ett välutbyggt system av sociala servicefunktioner som skolor, barndagvård och äldreomsorg. Möjlighet till akuta sjuktransporter finns också i skärgården. 8

9 Den åländska landsbygden är som nämnt uppdelad i 15 kommuner. Kommunerna är mycket små till invånarantalet sett men har trots detta lyckats bygga upp en god servicenivå för sin invånare i enlighet med ovanstående bestående av skolor, barndagvård och äldreboende. De Åländska kommunerna bedriver samarbete kring upprätthållande av utbildning och sjukvård för att kunna upprätthålla så hög service som möjligt.. Den småskaliga strukturen med de många kommunerna hävdas ha stor betydelse för det lokala engagemanget och närheten till beslutsfattande kring frågor som berör den allmänna servicen. Kommunerna har en välutvecklad självstyrelse som innebär att de flesta beslut som berör de lokala invånarna i samhällena fattas av de folkvalda kommunfullmäktige och styrelserna. Kulturlivet på den åländska landsbygden är rikt och omväxlande. Utbudet består av både amatör och professionell teater, utställningar samt över 40 olika museum som visar upp den åländska historien inom en rad olika typer av områden. Vanligtvis finns det åtminstone en idrottsförening i varje kommun och det finns möjligheter att utöva många olika sporter. Det finns också många olika idrottsanläggningar på Åland, åtminstone någon i varje kommun. Det finns också två allmänna badhus på Åland. Den åländska landsbygden och det åländska samhället karaktäriseras också av låg kriminalitet samt lågt antal av rapporterade diskrimineringsfall. På den åländska landsbygden finns också ett rikt föreningsliv verkande inom en rad olika intresseområden som exempelvis idrott, kultur och jakt- och friluftsliv. Den delen av landsbygden utgör också grunden för det lokala initiativet kring Leader. Leader har inte varit genomfört inom landskapet Åland under tidigare programperioder. 3.3 Den åländska ekonomin och landsbygdens ekonomiska betydelse Åland är ett litet samhälle med en öppen ekonomi som är beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Ålands läge mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet, ger många fördelar men gör också den åländska ekonomin beroende av konjunkturväxlingarna på de två närbelägna marknadsområdena. Åland har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. År 2005 fanns ca företag som har Åland som hemort varav 55 procent av dem har färre än 4 anställda. Av dessa var ca belägna på landsbygden. Utöver dessa finns ca 600 lantbruksföretag på landsbygden. Ett tjugotal företag har mer än 50 anställda, bland dem är färjrederierna, bankerna och försäkringsbolagen dominerande. Av de åländska företagen har ca 90 procent mindre än 10 anställda, många är enmansföretag. På landsbygden är dominansen av mikroföretag och enmansföretagen om möjligt ännu större. Den åländska ekonomin är starkt präglad av tjänste- och servicenäringarna. Branscher som byggnadsverksamhet, handel och transport är välutbyggda. Branschrepresentationen på landsbygden skiljer sig inte påtagligt från hur näringslivsstrukturen i staden Mariehamn med undantaget för företag inom finansiella sektorn, försäkringar och IT-sektorn. Sjösektorns dominans är påtaglig då denna ensam står för cirka 40 procent av Ålands totala BNP. Den kapitalintensiva sjöfarten bidrar till att BNP per person på Åland är hög men inkomstnivån i landskapet överstiger inte genomsnittet för hela Finland. Den åländska sjöfarten erbjuder flera arbetsplatser än den åländska arbetskraften kan fylla vilket bland annat leder till att många personer bosatta i övriga Finland och Sverige arbetar på åländska fartyg. Sjösektorns dominans gör ju också att hela ekonomin är strakt beroende av konjunktursvängningar inom sjösektorn. 9

10 Landsbygdsföretagen bestående bland annat av primärnäringarna tillsammans med den till primärnäringarna nära kopplade livsmedelsindustrin har relativt stor betydelse för den åländska ekonomin som helhet. Livsmedelsindustrin som står för ca 50 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning och livsmedelsindustrin är av avgörande betydelse för det åländska lantbruket och landsbygden. Viktigt att konstatera är dock att beroendet är ömsesidigt då livsmedelsindustrin byggt upp sin verksamhet kring lokalproducerade råvaror av god kvalitet. Det här integrerade förhållandet mellan primärnäringarna och livsmedelsindustrin gör att jordbrukets och landsbygdsföretagens betydelse för hela den åländska ekonomin är betydligt större än de sysselsättningseffekter som traditionellt jordbruk och värdet av sålda jordbruksprodukter antyder. När det gäller sysselsättningen kan man konstatera att den totala sysselsättningseffekten är ca 12 procent och det är viktigt att poängtera att arbetsplatserna inom halva den åländska förädlingsindustrin och samt en del av sysselsättningen inom handeln är åtminstone delvis beroende av utvecklingen inom lantbruket. Landsbygdens ekonomiska betydelse för det åländska samhället förstärks av faktumet att, som konstaterats i kap , nästan 60 % av de åländska arbetsplatserna finns utanför centralorten Mariehamn. Turismen är en viktig näringsgren inom den åländska ekonomin och speciellt för landsbygdsekonomin och en näringsgren som avses utvecklas. Att lantbruket och landsbygden är av stor betydelse för turismen torde vara helt klart men det har konstaterats att det inte är helt lätt att kvantifiera kopplingarna mellan jordbruk och turism i termer av sysselsättning och produktionsvärde. Traditionellt har jordbrukarna försett branschen med logikapacitet i form av semesterstugor på landsbygden och i skärgården. Jordbrukets viktigaste roll för turismen är ändå kanske som producent av öppet och attraktivt landskap. I dagsläget gynnas den åländska ekonomin av ett gott konjunkturläge i allmänhet men speciellt av den starka tillväxten i Sverige och Finland som har stor betydelse för den åländska ekonomin som inledningsvis nämndes. Ett gott konjunkturläge i dessa områden samt på Åland är viktigt också för företagandet som är knutet till landsbygden eftersom huvudmarknaden för livsmedelsexporten är Finland och södra Finland i synnerhet. Inom landsbygdsföretagandet och livsmedelsindustrin har man dock ännu inte lyckats utnyttja den svenska marknaden i någon särskild utsträckning. En stark lokal konjunktur är också viktig då den lokala marknaden fortfarande är viktig och speciellt för avsättningen av de animaliska livsmedelsprodukterna. Trots en allmän tillbakagång i lantbruksnäringarna harintresset för att göra investeringar bland landsbygdsföretagarna ökat vilket visar på en viss framtidstro för näringen i stort. De stigande olje- och energipriserna bedöms påverka den europeiska och globala tillväxten negativt men för landsbygdsföretagen är detta en aning tudelat. De stigande energipriserna är naturligtvis negativa för prisutvecklingen av insatsvaror och produktionsmedel men å andra sidan öppnas möjligheter för energiproduktion på jord- och skogsbruksmark. Den åländska BNP-tillväxten kommer i år (2006) att bli kring 5,0 procent. Tillväxten år 2007 beräknas bli 3,5 procent. Den åländska inflationstakten förväntas bli cirka 2,0 procent under år 2006, vilket innebär att den är inom ramen för de mål som är uppsatta av gemenskapen. 10

11 3.4. De areella näringarna Jordbrukets struktur och produktion Det åländska jordbruket omfattar såväl växtodling som djurhållning. Jämfört med de finska jordbrukarna är dock de åländska lantbrukarna betydligt mer inriktade på växtodling än djurhållning. 10 Näringens särdrag på Åland blir ännu tydligare om man tar hänsyn till det åländska lantbruket som helhet och förutom den direkta jordbruksverksamheten även inkluderar jordbruksnära verksamheter som skogsbruk, kustnära fiske, vattenbruk, småskalig livsmedelsförädling, gårdsbruksturism samt olika typer av landskapsvårdande verksamhet. Typiskt för det åländska gårdsbruket är nämligen kompletterande och stödjande verksamheter inom åtminstone någon av dessa bisysslor Utvecklingen under de senaste decennierna 11 Lantbruksnäringarnas andel av den samlade åländska ekonomin har kontinuerligt sjunkit under de senaste decennierna. Jord- och skogsbrukets samt fiskets andel av Ålands samlade BNP har sjunkit från 10 procent 1975 till 2,9 procent år Från och med mitten av talet har nedgången inte bara kunnat mätas i relativa tal, den har också inneburit en gradvis tillbakagång i näringens reala produktionsvärde. Tillbakagången har dock varierat mellan primärnäringarnas olika grenar. Fisket har sålunda under den aktuella perioden gått tillbaka med närmare 30 procent, medan skogsbruket ökat sin förädlingsvärdevolym med nästan 40 procent. Då skogsbruksinkomsterna till stora delar tillfaller jordbrukarna (som ju är de största skogsägarna på Åland) så tyder mycket på att nedgången inom det egentliga jordbruket under 1990-talet i rätt hög grad kunnat kompenseras av ett aktivare skogsbruk. Sedan 1980-talets början har även antalet sysselsatta inom lantbruket (jord- och skogsbruk) minskat från över personer 1980 till knappt 600 år en tillbakagång med över 50 procent. Eftersom den åländska arbetsmarknaden vuxit med över arbetsplatser under samma period har följaktligen den relativa tillbakagången varit ännu större. Lantbrukssysselsättningens andel av arbetsmarknaden sjönk sålunda från ca 14 procent 1980 till 4,5 procent En liknande utveckling har skett beträffande de aktiva gårdarna. År 1990 var antalet gårdar 979 stycken. Härtill kommer ett antal mycket små enheter med under 2 ha odlingsmark. År 2005 hade antalet sjunkit till ca 577 gårdar (exkl. ca. 40 minigårdar med mindre än 2 ha åker), en nedgång motsvarande ca. 40 procent. Nedgången i antalet jordbrukslägenheter har skett parallellt med en fortlöpande storleksrationalisering. Sålunda registreras en markant förskjutning uppåt i de kvarvarande gårdarnas storlek. Gårdar med en odlad areal överstigande 30 ha ökade sin andel av det totala gårdsantalet från 8 procent 1990 till nästan 28 procent Samtidigt sjönk andelen gårdar med under 10 ha odlad jord från ca 46 procent 1990 till 30 procent Utvecklingen av medelarealen på gårdarna har gått från 13,8 ha år 1980 till 23,9 ha år Lantbruksverksamheten utgör i termer av sysselsättning och totalproduktion en minskande del av den åländska ekonomin. Detta är inte något som är unikt för Åland. Tvärt om så ser vi samma omstruktureringsprocess runt om i hela Norden och övriga Europa. Drivkrafterna bakom omvandlingen och den relativa tillbakagången i lantbrukets ekonomiska betydelse är också i stort de samma på Åland som i omvärlden - global prispress på lantbruksprodukterna, introduktionen av ny arbetsbesparande odlingsteknik (vilket minskar sysselsättningen inom 10 Förhållandet mellan växtodling och djurhållning ligger grovt sett på 60/40 till den förstnämndas förmån. Det omvända förhållandet torde ungefärligen gälla för det finska jordbruket, se även ÅSUB Rapport 1998:3. 11 ÅSUB rapport 2003:2 och Statistisk årsbok för Åland 11

12 näringen), koncentration och fortlöpande storleksrationaliseringar samt en omstrukturering av och växande osäkerhet om den framtida utformningen av det offentligas subventioner till sektorn. Omstruktureringen inom näringen har följts av en mindre reduktion av den generellt sett höga medelåldern bland jordbrukarna. Detta gäller särskilt bland de heltidssysselsatta jordbrukarna där medelåldern sjunkit från i genomsnitt 50,4 år 1980 till 46 år Den har sannolikt även medverkat till den ökning i genomsnittsinkomsten per aktiv gård som kan registreras. Mellan 1995 och 1998 steg sålunda det genomsnittligt genererade förädlingsvärdet per gård med ca 10 procent i fasta priser. Samtidigt måste det dock konstateras att åldersstrukturen bland jordbrukarna fortfarande är mycket ofördelaktig jämfört med det åländska näringslivet i övrigt. År 2000 var sålunda nästan 20 procent av de aktiva jordbrukarna minst 60 år gamla. Denna åldersgrupp utgjorde 1999 endast 5,1 procent av hela den aktiva arbetskraften och bara 2-3 procent av arbetskraften inom expansiva servicenäringar som t ex sjöfart och finansiella tjänster. Många sektorer inom det åländska lantbruket är beroende av betydande subventioner. Detta innebär att jordbruket som helhet är under stor påverkan av de politiska beslut som fattas rörande reformer av jordbrukspolitiken talets inledning har varit intensivt i fråga om olika typer av jordbrukspolitiska reformer. Reformarbetet har lett till att lantbrukarnas framförhållning gällande produktionsförutsättningar har varit relativt kort. Bristande information gällande långsiktiga produktionsförutsättningar har gjort att antalet gjorda investeringar inom lantbruket tidvis har varit lågt vilket har fått konsekvensen att konkurrensförmågan inom lantbruket ytterligare släpat efter. CAP-reformen med införande av gårdsstödet är nu slutligt implementerat också på Åland. På Åland, liksom i övriga Finland, har gårdsstödet implementerats som en hybridmodell. I modellen består jordbrukarens stödrättighet av en enhetligt stödnivå som kompletteras av en gårdsspecifik top-up del. En del av den nationella stödreserven har avsatts för att användas för kopplade stödutbetalningar. Inför reformen oroades många lantbrukare över befarade negativa konsekvenser. Eftersom gårdsstödsreformen implementerades 2006 i Finland har utfallet av reformen har ännu inte utvärderats. En del frågor kring stödrättigheternas frikoppling har dock uppstått bland markägare. Markägare befarar att värdet på deras marker kommer att sjunka med anledning av reformen. En orosfråga inom lantbruket som kan få konsekvenser för hela landsbygden är det så kallade artikel 141-stödets fortsättning. Stödet är i kraft ännu under år 2007 men situationen därefter är oklar. Stödet berör främst djurproduktionen och växthusnäringen men då framförallt djurproduktionen är av stor betydelse för hela landsbygden är det en stor fråga för hela landsbygdsområdet Implementeringen av gemenskapsstandarder Trots det faktum att Ålands landskapsregering är en liten myndighet har man varit framgångsrik i att implementera gemenskapens standarder i den åländska lagstiftningen. Tvärvillkor kraven, som beskrivs mer ingående i kapitel , är speciellt viktiga då de lagstiftningsområden som är speciellt viktiga för jordbruket ingår. Implementeringen av tvärvillkoren har gjorts i samarbete med myndigheterna i regionala Finland. Lantbrukarna har informerats om kraven inom tvärvillkoren och ett rådgivningssystem har byggts upp för att garantera en effektiv implementering. Övervakningen av tvärvillkoren är delvis genomförd i samband med påplatskontrollen inom 12

13 arealstödsövervakningen. Uppfyllandet av kraven inom tvärvillkoren har konstaterats vara gott. Endast ett fåtal påpekanden har gjorts gällande uppfyllande av kraven gällande Rådets direktiv 91/676/ECC om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket De naturgivna förutsättningarna Klimatet Det åländska odlingsklimatet är i förhållande till örikets lokalisering mellan den 59:de och 60:de breddgraden relativt bra. Det omgivande havet gör att hösten är lång och mild. Den första frostnatten kommer som regel sent på odlingssäsongen. Växtperioden inleds vanligtvis i månadsskiftet april-maj och avslutas i slutet av oktober. Den produktiva odlingsperioden uppgår därmed till i genomsnitt ca 180 dagar per år och den effektiva värmesumman är ca grader Celsius. Medeltemperaturen under denna del av året är ca 12 grader Celsius. Medeltemperaturen under hela året 2005 var 6,2 grader Celsius med en absolut maximitemperatur uppgående till 28 grader Celsius. Försommaren är ofta torr medan hösten är nederbördsrik. Under vintermånaderna faller nederbörden i form av snö eller snöslask. Helt eller delvis snöfria vintrar förekommer. Den totala nederbörden har i medeltal uppmätts till 529 mm, under år 2005 var den totala nederbörden 584 mm. Under växtperioden har nederbörden i medeltal uppmätts till 301 mm, under 2005 var motsvarande siffra 321 mm. Avdunstningen är normalt sett mindre än nederbörden, ca 360 mm per år. Tjälens förekomst och tjocklek varierar mycket beroende på temperatur, nederbörd och snötäckets tjocklek. Under milda och regniga vintrar förekommer knappt någon tjäle medan tjäldjupet under kalla vintrar kan vara upp till 30 cm. Jordmån Odlingsmarkerna på Åland utgörs av gammal sjöbotten. Jordarterna domineras av grovmo och lera. Det är dock vanligt att flera jordarter förekommer i ett mosaikartat mönster vilket försvårar jordbruket då de har olika odlingsegenskaper. Tabell 1. Jordartsfördelning enligt Markkarteringstjänst Jord % av åkerarealen Grovmo 37 Lera 29 Finmo 14 Morän 12 Mulljord 3 Sand 3 Torv 2 I slutet av 1990-talet fanns det närmare ha åkermark på Åland vilket representerar ungefär 9 procent av den totala landarealen. Härutöver fanns ca ha produktiv skogsmark motsvarande drygt 35 procent av den totala landytan. Om man räknar in skogsbruket i det åländska lantbruket utnyttjar näringen alltså närmare 45 procent av landytan. Om man ser till primärnäringarna som helhet och även tar med fisket (och därmed fiskevattnet) växer de utnyttjade eller de arealer som är möjliga att utnyttja till större delen av hela det åländska territoriet. 13

14 Antalet aktiva gårdar med minst två ha odlad jord är för närvarande (2005) omkring 580 stycken. De är relativt små. 12 Medelarealen för de aktiva jordbruksenheterna var 2005 drygt 23 ha (inkl. arrenderad mark). Som jämförelse kan nämnas att motsvarande medelstorlek i Finland år 2000 var ca 28 ha och att den i Sverige redan 1999 uppgick till över 34 ha. I Danmark uppgick den genomsnittliga år 1997 till nästan 43 ha. Åland präglas av ett mosaikartat landskap där åkrarna finns insprängda mellan berg, skogsmark och vatten. Medelarealen på åkerskiftena är därför liten, 1 till 2 ha. Åkerformen är i allmänhet mycket oregelbunden och därför föga lämpad för storskalig odling. Detta gäller i särskilt hög grad för jordbruket i skärgårdsregionen. Till det åländska lantbruket hör även skogsmark på i medeltal 35 ha per gård. Skogsbruket kan därför ses som en viktig kompletterande inkomstkälla för flertalet jordbrukare. År 2005 avverkades sålunda totalt ca kubikmeter skog - huvudsakligen i form av massaved för export - till ett försäljningsvärde på ca 3,4 miljoner euro. Skogsbruksinkomsterna står därmed idag för i storleksordningen 10 procent av det samlade förädlingsvärdet inom primärnäringarna (jordbruk, skogsbruk och fiske), och motsvarar ungefär 15 procent av förädlingsvärdevolymen inom det egentliga lantbruket Produktionsinriktningarna Det åländska lantbrukets särskilda förutsättningar - markarrondering, jordmån, klimat och marknadstillgänglighet - avsätter tydliga spår i dess produktinriktning. Av jordbruksproduktionens totalintäkter (exkl. offentligt stöd) på 18,1 miljoner euro år 2005 kom sålunda huvuddelen från produkter som antingen är specialiserade råvaruleverantörer till den åländska livsmedelsindustrin eller högavkastande nischprodukter för avsättning på den finländska marknaden. Som exempel på den förstnämnda specialiseringen kan nämnas mjölk och chipspotatis vilka under 2005 tillsammans stod för hela nästan 44 procent av de samlade jordbruksinkomsterna. Exempel på den sistnämnda formen av marknadsspecialisering är det faktum att trädgårds- och grönsaksprodukterna (lök, gurka, tomater, sallad, äpplen, dill etc.) tillsammans med sockerbetsproduktionen samma år stod för 41 procent av jordbrukets bruttointäkter. Sammantaget står de idag tre största produkterna mjölk, sockerbetor och lök för hälften av de totala jordbruksinkomsterna. De traditionella bulkprodukterna inom jordbruket som råg, vete, korn, havre och oljeprodukter stod år 2005 för endast för omkring 5 procent av jordbruksintäkterna på Åland. Mjölkproduktion Mjölkproduktionen är vid sidan av frukt- och grönsaksproduktionen den enskilt viktigaste produktionsinriktningen inom lantbruket på Åland. Produktionen står för ca 28 procent av lantbrukets totala försäljningsintäkter exklusive stöd. Produktionen är för närvarande fördelad på 60-tal lantbruksföretag. Den totala produktionen på Åland var ungefär 14 milj. kg år Produktionen fördelas på ca 2000 mjölkkor vilket betyder att medelbesättningen består av ca 25 kor. Marknaden för de åländska mejeriprodukterna har blivit allt tuffare. Utvidgningen har inneburit ett ökat importtryck på den finländska marknaden av framförallt volymprodukter som edam-ost. Denna konkurrens har också den åländska industrin fått känna av och det blir allt svårare att bibehålla avräkningspriserna till jordbrukarna. I och med den hårda konkurrens som råder inom mejerinäringen utanför Åland väljer det åländska mejeriet att i första hand sälja sina produkter på den lokala marknaden. Lokalmarknaden är dock för liten för mejeriets 12 Utöver dessa ca 580 gårdar med minst 2 ha odlad jord tillkommer ett 40-tal gårdar med mindre än 2 ha odlad jord. 13 Skogsbruksinkomsternas andel av lantbrukarnas inkomster varierar dock kraftigt från år till år och mellan de enskilda gårdarna. 14

15 totala produktion och därigenom måst drygt 60 % av produktionen avsättas i form av olika sorters ostar och smör av hög kvalitet utanför Åland, i Sverige och Finland. Företagets strategi är att med låga kostnader och hög effektivitet erbjuda god service på den lokala marknaden samt tillverka ost av god kvalitet som också är gångbar på en marknad utanför Åland. Industrin hävdar att man i produktionen är relativt konkurrenskraftigt gällande effektiviteten. Dock menar industrin att kostnadsläget gällande avgifter för t.ex. el, vatten och avlopp samt de höga transportkostnaderna från Åland gör att den åländska livsmedelsindustrin har svårt att konkurrera på marknader utanför Åland. På samma sätt som det ställs ökade krav på industrin när det gäller effektivitet och konkurrenskraft gäller detta även primärproduktionen. För att mjölkproduktionen skall kunna bibehålla sin ställning på Åland måste effektiviteten och konkurrenskraften på gårdsnivå fortsatt utvecklas. Utvecklingen under en längre tid har varit att antalet producenter har halverats vart tionde år men den totala produktionen har bibehållits tack vare att de kvarvarande företagen utökat sin produktion samt att produktionen per djur ökat. Antalet producenter minskar fortsatt men oroande är att investeringar och utökningen av den befintliga produktionen inte har varit i paritet den senaste tiden varför industrin nu för första gången på länge är oroliga för att den totala produktionen skall minska. Detta är ett stort hot mot näringen då en viss produktionsvolym är avgörande för att industrin skall ha underlag för att bedriva sin verksamhet på ett rationellt sätt. Nötköttproduktion Nötköttproduktionen på Åland står för 5,2 % av jordbrukets totala försäljningsintäkter. Nötköttproduktionen bygger på slaktuppfödning av tjurar från mjölkproduktionen och dikoproduktion. Produktionen bedrivs av ett knappt 70-tal gårdar. Totalt slaktades det 528 ton nötkött Nötköttproduktionen har haft stora problem under 2000-talet. Produktionsgrenen drabbades första gången av en BSE-kris 1996 och drabbades igen år Effekterna av den andra BSEkrisen blev större än den första och senare drabbades även Finland av ett BSE-fall. Effekterna av BSE-kriserna har bestått i väsentligt minskad efterfrågan och minskade priser vilket varit problematiskt för näringen att hantera. Produktionen och därmed slakten har minskat kraftigt de senaste åren. Detta har fört med sig problem för livsmedelsindustrin då volymen idag är för liten för att det skall vara möjligt att upprätthålla en effektiv slakt på Åland. Många slakteriföretag har valt att flytta produktion till de nya medlemsländerna i EU för att dra nytta av de fortfarande förhållandevis låga arbetskraftskostnaderna i dessa länder. Det åländska slakteriföretaget har försökt lösa situationen genom att köpa tjänster och därmed utföra en del moment i exempelvis Helsingfors. Ett hot mot hela djurproduktionen är om produktionen minskar så mycket att förutsättningarna för lokal slakt helt försvinner. Den turbulenta marknaden för nötkött har resulterat i att råvarupriserna tenderat att variera i relativt stor mån. Detta har lett till problem för livsmedelsindustrin som haft svårt att göra långsiktiga planer för produktionen då de inte kan försäkra sig om lönsamheten och tillgång på råvara. Industrin på Åland försöker anpassa sig så gott det går till rådande förhållande genom att slimma verksamheten, minimera kostnader och fungera så effektivt som möjligt. Industriföretaget har valt, liksom man gjort inom mejeriindustrin, strategin att i huvudsak koncentrera sig på hemmamarknaden eftersom man bedömer att företaget inte har den konkurrenskraft som krävs för att etablera sig på andra marknader. Generellt karaktäriseras 15

16 kött- och charkbranschen av låga marginaler till följd av höga råvarukostnader och stor prispress från en allt starkare handel. Detta gör att mindre aktörer får allt svårare att hävda sig på marknaden. Liksom inom mjölkproduktionen upplever slakteriindustrin att kostnader för avgifter för el, vatten och avfall är höga på Åland och en viktig orsak varför man har svårt att konkurrera på andra marknader än den lokala. Inom slakteriindustrin upplever man det också frustrerande att produktionsförutsättningarna är så pass oklara gällande avfalls- och miljöregler främst gällande hanteringen av riskmaterial och slaktavfall. Inom nötköttproduktionen är bedömningen att effektivitet och kvalitet är i fokus. Den åländska produktionen kommer alltid att vara småskalig i ett internationellt perspektiv men genom att producera produkter av hög kvalitet så effektivt som möjligt finns en plats för produktionen på marknaden då inhemska och lokalproducerade varor efterfrågas till något högre priser jämfört med de importerade. Lammköttproduktionen Det finns enligt statistiken 47 gårdar på Åland som angett fårhushållning som huvudsaklig produktionsinriktning. Totalt förfogar de åländska gårdarna över sammanlagt 4116 tackkvoter. Lammköttproduktionen har varit den enda produktionsinriktningen för djur som ökat i omfattning efter EU-medlemskapet. Det slaktades ca 58 ton fårkött 2005 varför produktionen dock fortfarande är relativt blygsam i omfattning. Huvuddelen av produktionen säljs till en enda grossistkund i Helsingfors. Orsaken till den relativt goda utvecklingen inom fårnäringen är att slakteriföretaget har kunnat hålla ett relativt högt avräkningspris för köttet, ca 10 % högre än vad slakterier i övriga landet betalar. Detta i kombination med den relativa goda tillgången till naturbetesmark och naturbetesstöd har gjort att näringen utvecklats i positiv riktning. Tidigare har bristande kvalitet i produktionen varit ett problem. Detta verkar näringen kommit väl till rätta med och kvalitetsnivån rapporteras vara god. Ökad medvetenheten och kunskap om avelsarbete och effektivare utfodringsformer har utvecklat produktionen. Efterfrågan på den åländska lammproduktionen har varit stor. Problemet är att efterfrågan i stort bestått av ett fåtal kunder på grossist nivå. För att säkerställa en långsiktigt utvecklad efterfråga bör avsättningen breddas till flera grossistkunder. Lammköttproduktionen är förmodligen den djurproduktionsinriktning som hårdast skulle drabbas om möjligheten till slakt på Åland försvann. Det är få slakterier i Finland som är intresserade av att hantera fårkött och ingen av dem finns i södra Finland. En eventuell nedläggning av slakten på Åland skulle innebära långa transporter till förmodligen höga kostnader och möjligheten att ta tillbaka kroppar och kött för direktförsäljning skulle förmodligen försvinna. En möjlighet skulle kunna vara att sköta slakten på något slakteri i Stockholmsområdet i stället vilket förmodligen skulle vara ett transportmässigt fördelaktigare alternativt jämfört med att slakta i någonstans i övriga Finland. Svinköttproduktionen Svinköttproduktionen har alltid varit blygsam på Åland. I slutet av 90-talet producerades ca slaktsvin per år medan produktionen ännu år 2003 ännu var 118 ton eller knappt 1500 svin medan den år 2005 år nere i obetydliga 12 ton. Svinproduktionen består i dag av en begränsad smågrisproduktion i form av två producenter som producerar för försäljning av smågrisar till den finska marknaden. I början av 2000-talet gjordes ett försök att få igång en 16

17 mer omfattanden svinproduktion på Åland. Försöket gick ut på att starta en suggring i bolagsform och få med nya producenter som satelliter i suggringen. I planerna ingick också att få lantbrukare att etablera sig som slaktsvinsproducenter. Planerna fick läggas ned i brist på intressenter och kapital att satsa i bolaget. I övriga Finland har näringen investerat kraftigt i slaktsvinsproduktionen. Investeringstakten har varit så pass hög att smågrisproduktionen inte riktigt hunnit följa med. Det har därför funnits en hög efterfrågan på smågrisar och smågrispriset har också varit förhållandevis högt i jämförelse med de avräkningspriser som gällt för slaktsvinproduktionen. Den åländska produktionen har varit väl ansedd eftersom man levererat sunda smågrisar av hög kvalitet. Man har tidigare ansett det möjligt med en utökad svinproduktion på Åland eftersom ö-läget ger fördelar i god djurhälsa samt att tillgången på billigt foder är stor i form av vassle från det lokala mejeriet. Fjäderfäproduktionen Fjäderfäproduktionen på Åland bestod tidigare av både broilerkycklinguppfödning och äggproduktion. Efter att slaktförädlingen av broiler upphört finns endast två lantbrukare som har äggproduktion som huvudsaklig produktionsinriktning. De två företag som är verksamma inom äggproduktionen är småskaliga men har hittat en nisch i att betjäna den lokala marknaden och leverera varan utan mellanhänder direkt till butik. Hästnäringen Hästnäringen har tidigare inte betraktats som en produktionsinriktning inom lantbruket. De senaste åren har dock hästsporten etablerat sig starkt på Åland och antalet hästar har stadigt ökat. I takt med denna ökning har också hästnäringens betydelse också ökat för lantbruket. Hästnäringen är en betydelsefull konsument av produkter och tjänster ifrån lantbruket i form av t.ex. stallplatser, foder och strö. Hästnäringen är också intressant till den del att näringen inte är reglerad i EU-sammanhang och relativt oberoende av stöd. På Åland är det ridsporten och travsporten som utgör de dominerande delarna av hästnäringen. I lantbruksstatistiska sammanhang kan konstateras att det är 9 gårdar som anger hästnäring som huvudsaklig produktionsinriktning. I statistiken uppges att det endast finns 243 hästar på Åland men den statistiken hänför sig endast till hästar på jordbrukslägenheter och ger ingen bild av det totala häst antalet. Bedömare säger att det totala hästantalet på Åland torde röra sig kring 700 men detta är ingen verifierad siffra. Ett av problemen med näringen är just det bristande faktaunderlaget om omfattning och betydelse för jordbruket och samhället i övrigt och näringen skulle vara betjänt av en grundläggande kartläggning för att få en faktagrund för vidare satsningar. Spannmålsproduktion Spannmål samt ärter och oljeväxter odlades ungefär på hektar år Detta betyder att grödorna odlas på nästan 33 procent av den odlingsbara arealen på Åland och därmed också är de arealmässigt viktigaste grödorna. Spannmålsodlingen omsatte år 2005 nästan euro eller nästan 5 % av lantbrukets totala försäljningsintäkter. Enligt 2004 års stödansökningar fanns det 141 gårdar som angav spannmålsodlingen som huvudsaklig produktionsinriktning. Spannmålsodlingen har som enskild produktionsgren haft problem efter EU-medlemskapet. Prissänkningarna och de jordbrukspolitiska reformerna har slagit hårt mot näringen. I dagsläget är det problematiskt att lyckas täcka odlingskostnaderna med försäljningsintäkterna. Trots detta bibehåller produktionsinriktningen sin omfattning som den mest dominerande växtodlingsgrödan. Orsakerna till detta kan vara dels produktionsinriktningens betydelse som 17

18 foderproducent för djurproduktionen. En annan viktig faktor är att spannmålsodlingen är viktig som växtföljdsgröda på gårdar som är inriktade på produktion av specialgrödor och trädgårdsgrödor. En oroande utveckling inom odlingen till följd av de låga priserna är att odlingen utvecklas mot skenodling där maximerande av stödet är det viktigaste och faktorer som volym och kvalitet blir underordnade. Potatisproduktion Potatis odlades år 2005 på 748 ha på Åland. Huvudsakligen odlades potatis för förädling inom den lokala livsmedelsindustrin. Potatis för livsmedelsindustrin odlas på ca 550 hektar. Övrig areal består av utsädesodling för industripotatisen samt matpotatisodling som marknadsförs i huvudsak på den lokala marknaden. Totalt omsatte odlingen år 2005 ca 2,5 miljoner euro vilket är nästan 14 % av det åländska jordbrukets totala försäljningsintäkt. Potatisodlingen har varit en relativt stabil och viktig produktionsinriktning under många år. Lönsamheten inom odlingen har varit relativt god under förutsättning att skördenivåerna blir normala och över det normala. Trots detta har odlingsarealen minskat något de senaste åren. En strukturutveckling har skett inom odlingen men inom branschen sägs att investeringen i nya maskiner inte sker i tillräcklig omfattning för att bibehålla maskinstandarden och möta kommande krav på odlingen. Matpotatisodlingen drivs av ett fåtal odlare som oftast levererar direkt till kund eller butik på den lokala marknaden. Utvecklingsmöjligheterna är med andra ord begränsade på den lokala marknaden och en utveckling kräver förmodligen samarbete kring försäljning och distribution eller eventuellt investeringar i skalnings och kokningsmaskiner då konsumenterna efterfrågar halvfabrikat och färdiga produkter i större utsträckning. Sockerbetsproduktionen Sockerbetsodlingen på Åland uppgick 2005 till 1167 hektar vilket är 8,5 % av den totala odlade arealen. Odlingen omsatte år 2005 ca 2,6 miljoner euro vilket är drygt 14 % av lantbrukets totala försäljningsintäkter. Sockerbetsodlingen har länge utgjort en viktig specialodlingsgröda för det åländska lantbruket och har varit speciellt viktig produktionsinriktning för gårdar med tätare markstrukturer som är vanligare förekommande på norra Åland. Odlingsgrödan är speciellt viktig i dessa områden då alternativgrödor i många fall är spannmål och vall där försäljningsintäkterna är betydligt lägre. Genomförande av sockerbetsreformen gör produktionsinriktningens fortlevnad på Åland mycket osäker. Reformen med prissänkningar om 36 % och ca 40 procentig kvotnedskärning innebär framförallt för de åländska odlarna att de måste leverera sockerbetorna till en annan fabrik än tidigare. Byte av mottagningsort innebär att fraktkostnaderna för de åländska odlarna stiger med mellan % från tidigare. Dessa förutsättningar gör att odlingen med största sannolikhet kommer att minska på Åland vilket innebär att eventuella vunna stordriftsfördelar i odling och logistik riskerar att gå förlorade. Ett sätt att bibehålla arealerna och därmed vunna stordriftsfördelar är att hitta nya marknader för sockerbetorna. Sockerbetor används redan som råvara för etanolframställning men processen har hittills varit för dyr för de nordiska förhållandena. Inom tre till fyra år bedöms teknikutvecklingen ha kommit så långt att det finns möjlighet till en lönsam etanolproduktion med sockerbetor som råvara vilket skulle innebära att sockerbetsarealerna kunde bibehållas eller till och med utökas. 18

19 Frukt- och grönsaksproduktionen Frukt- och grönsaksproduktionen är tillsammans med mjölkproduktionen den viktigaste produktionsinriktningen sett till försäljningsintäkter på Åland. Produktionsinriktningen renderade försäljningsintäkter till ett värde av ca 4,8 miljoner euro år 2005, som dock var ett dåligt år med låga priser för båda de stora volymprodukterna lök och äppel. Försäljningsvärdet uppgår ändå till knappt 27 % av lantbrukets totala försäljningsintäkter. Grödorna odlas på 785 ha eller 5,7 % av odlingsmarken. De stora grödorna är, som nämnts, lök och äppel som står för nästan en tredjedel vardera av intäkterna inom frukt- och grönsaksproduktionen. Vid stödansökningen år 2004 har 103 uppgett att de har frukt- och grönsaksodling som huvudproduktionsinriktning samt ytterligare 25 har angett att de har växthusodling som huvudproduktionsinriktning. Den totala produktionen uppgick år 2005 till ton. Huvuddelen av produktionen avsätts på finska fastlandet genom ett lokalt uppköpsföretag. Konkurrensen inom näringen har ökat väsentligt efter EU-inträdet och konkurrensen har ytterligare skärpts i och med utvidgningen av unionen österut med länder med väldigt låga arbetskraftskostnader. Frukt- och grönsaksproduktionen lever i hög grad på de finländska konsumenternas förtroende för inhemska produkter. I och med att marginalerna för traditionella produktionsinriktningar minskat har intresset för trädgårdsodlingen ökat i övriga landet samtidigt som riksmyndigheterna har gjort insatser för att stimulera odlingen ytterligare. Detta innebär att också den inhemska konkurrensen förmodligen också kommer att öka framöver. Inom näringen poängteras det som oerhört viktigt att den åländska näringen håller sig i framkant vad gäller utveckling. Ständig utveckling, hög effektivitet och kvalitetstänkande uppges vara centrala element för att den åländska trädgårdsodlingen skall kunna bibehålla sin tätposition på den finländska marknaden. Representanter för näringen poängterar också att det är oerhört viktigt att vara lyhörd för handelns och konsumenternas signaler och inte vara främmande inför att testa att odla nya grödor som konsumenterna efterfrågar. Ett problem som lyfts upp både gällande frukt- och grönsaksproduktion är det bristande intresset från nya producenter att etablera sig inom näringen. Trots att näringen anser sig vara en av de produktionsinriktningar som har bäst förutsättningar att vara framgångsrik i framtiden är intresset från unga nyetablerade odlare relativt svalt. Orsakerna till detta kan vara att odlingen är relativt kapitalintensiv och kunskapsintensiv Bioenergi Ålands landskapsregering har som övergripande målsättning inom energiområdet kan sammanfattas enligt följande: - trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning - resurseffektiva energianvändanden - hållbar utveckling, i största möjliga mån skall energiproduktionen och konsumtion inte vara klimatpåverkande - hög säkerhet skall råda vid tillverkning, transport, energiomvandling och energiförbrukning Utvecklingen inom energiområdet är nu intensivt. Inom om rådet elkraft och uppvärmning finns redan idag energiproduktion baserad på skogsråvara och vindkraft. Stora delar av energiförbrukningen hänför sig idag till uppvärmning till vilket det är att anse som 19

20 ofördelaktigt att använda fossila bränslen. God ersättare är att använda biobränslen och där finns en stor potential i jord- och skogsbruket. De senaste årens stigande energipriser i kombinationen med nedgången inom spannmålsproduktionen har öppnat möjligheter till odlande av energigrödor inom jordbruket samt använda restprodukter från skogsbruket för energiproduktion. Energigrödorna kan utgöras av spannmål som t.ex. havre som används som bränsle i pannor eller t.ex. mer specialiserade energigrödor som t.ex. rörflen eller olika oljeväxter som pressas till olja för att användas som bränsle. Skattesystemet gynnar dock inte förädlingen av energigrödor till fordonsbränsle och en skatteändring är förmodligen nödvändig för att en mer omfattande utveckling skall ske. Ett problem i sammanhanget är att användande av bioenergiprodukter från jordbruket ofta leder till sura förbränningsrester skapas i rökgaserna som i sin tur skadar anläggningar som inte är speciellt anpassade för ändamålet. Utveckling av s.k. agropellets kan vara en lösning på problemet. Det har också konstaterats att det finns en stor potential i framställningen av biogas från jordbruket. Gasen kan användas för uppvärmning, elenergiframställning eller för bränsle för fordonsdrift. En anläggning på Åland planeras för närvarande där biomassan som skall användas består av vasslen som uppstår som restprodukt vid ostproduktion vid det lokala mejeriet. Någon direkt statistik över hur stor del av arealen på Åland som används till odling av energigrödor finns inte men det kan konstateras att det inte skett något stort genombrott ännu. En betydande andel av den åländska odlingsmarken odlas relativt extensivt med låg produktivitet. Denna areal borde utgöra en stor potential för bioenergiproduktion på åkermark med högre lönsamhet än de extensiva grödor som nu odlas på markerna. Vid en eventuell exploatering av den här typen av areal för bioenergiproduktion är det viktigt att komma ihåg de biodiversitetsvärden som skapas på arealer som odlas extensivt. Det optimala vore att utnyttja arealerna extensivt för bioenergiändamål med biodiversiteten bevarad. Landskapsregeringen kommer därför att ha strategin att de grödor som används för bioenergiframställning är sådana grödor som är jämbördiga eller bättre i avseende på påverkan på miljön och biodiversiteten i odlingslandskapet. Natura 2000 områden och potentiella högt naturvärde områden skall inte användas för produktion av bio-energi. I klimatstrategin för landskapet Åland sägs att en utökad användning av bioenergi bidrar till att uppfylla landskapets klimatmålsättningar även om den utökade användningen leder till vissa CO2 utsläpp. I landskapsregeringens energistrategi för perioden sägs det att det är centralt att den så kallade netto-energi principen används när gröda och förädlingsmetod väljs då man skall utnyttja jordbruksprodukter för bioenergi-produktion. Det finns i dagsläget inte någon statistik över den totala användningen av bioenergi på Åland Ekologisk produktion Utvecklingen av den ekologiska produktionen har varit framgångsrik arealmässigt. Den ekologisk odlade arealen uppgår odlingsåret 2005 till ha. Detta betyder att drygt 15 % av den totala odlade arealen på Åland odlas ekologiskt. Arealen fördelar sig på ca 1500 ha vall, 460 ha spannmål, 14 ha potatis, 6 ha grönsaker samt frukt och bär och 139 ha träda. Gällande husdjursproduktionen finns ca 240 dikor och ca 1200 tackor i ekologisk produktion. Arealutvecklingen har som nämnts varit positiv inom den ekologiska odlingen, dock kan konstateras att utvecklingen gällande försäljningen av ekologiska produkter inte varit lika positiv. Då Ålands landskapsregering vid utarbetande av landsbygdsutvecklingsprogrammet gjorde en relativt ambitiös satsning på den ekologiska produktionen gjorde man 20

21 det med två politiska huvudmotiv. Det ena motivet var att den ekologiska odlingen var en ekologisk hållbar produktionsform med stor miljönytta och det andra var att produktionsformen rent ekonomiskt borde vara intressant för det småskaliga åländska lantbruket. I slutfasen av genomförande av programmet kan konstateras att en stor del av den ekologiska arealen odlas med låg produktivitet. Marknadsmässigt har inte utvecklingen heller varit som förutsetts då merpriset som betalts för ekologiska produkter stadigt minskat samtidigt som efterfrågan på produkterna inte verkar utvecklas. Sammantaget verkar samma problem råda som tidigare konstaterats i utredningar kring den ekologiska produktionen, dvs. att volymerna av enskilda produkter är för små för att det skall vara effektivt att marknadsföra dessa samtidigt som de marknadsmässiga krafterna inte är tillräcklig starka för att stimulera till ökad odling. Odlingen befinner sig således i någon slags moment 22 som myndigheterna inte lyckats häva genom sina insatser, som bestått av arealstöd och stöd genom rådgivning och försöksverksamhet. För att få en snabb utveckling av produktionen har två områden identifieras som de med störst potential, nämligen spannmålsproduktion och köttproduktion. Inom spannmålsproduktionen borde det finnas potential att producera relativt stora volymer av enhetliga sorter som skulle vara möjliga att transportera och marknadsföra på ett effektivt sätt med tanke på de relativt stora omställda arealerna som finns att tillgå. Den marknadsledande åländska uppköparen har dock ansett att handeln med eko-spannmål inte är intressant att satsa vidare på. Företaget har haft svårt att hitta köpare för spannmålspartierna inom sitt kontaktnät och det har förekommit relativt ofta att företaget fått avsätta partierna tillsammans med den konventionellt odlade varan. För att komma tillrätta med detta måste troligtvis odlingen ta egna initiativ för att åstadkomma en fungerande marknadsföring och försäljning. Inom köttproduktionen finns en lokal efterfrågan, främst från samhällsinstitutioner som skolor och daghem där det fattats politiska beslut om att använda ekologiskt producerade produkter i bespisningen. Marknaden är dock begränsad och det är problem att få avsättning för hela djuret. En del av den ekologiskt odlade vallarealen finns på mjölkgårdar och dessa gårdar skulle kunna utgöra en potential för ekologisk mjölkproduktion, efter att de gjort de anpassningar som krävs gällande ladugården, foderhantering etc. som krävs för ekologisk mjölkproduktion, om det skulle finnas en avsättningsmöjlighet för den ekologiska mjölken. Det åländska mejeriet fokuserar på den lokala marknaden och mejeriet har inte ansett att det finns en tillräckligt stor lokal marknad för ekologisk konsumtionsmjölk för att det skall vara motiverat att göra en satsning på en ekologisk linje. Grönsaksodlingen har tidigare ansetts vara den sektor där den ekologiska produktionen skulle kunna få störst genomslag då det handlar om en produktgrupp som konsumeras färsk utan omfattande tillredningar och där avsaknaden av användningen av kemiska bekämpningsmedel skulle kunna ha betydelse i marknadsföringssammanhang. Inte heller här har produktionen fått något stort genomslag. Som orsak till att den ekologiska produktionen verkar ha svårt att vinna mark anges lönsamheten. Det finns än så länge inte något ekonomiskt incitament att gå över från konventionell grönsaksproduktion till ekologisk produktion då den ekologiska produktionen är svårare, mer arbetsintensiv och priserna inte speciellt mycket högre. 21

22 Skogsbruket 14 Ålands totala landareal uppgår till ha. Av denna utgörs 76,5 % av skogsbruksmark ( ha) och 23,5 % av övrig mark. Andelen impediment är förhållandevis hög och uppgår till 18 % av den totala landarealen. Den produktiva skogsmarksarealen är ha, vilket motsvarar drygt 40 % av landarealen (tabell 1). Skogsbruksmarken i de egentliga ekonomiskogarna beräknas uppgå till ca ha. Tabell 2. Markanvändningsklasser år 1997 (Källa: METLA RST 9). Skogsbruksmark Övrig Total Skogsmark Tvinmark Impediment Vägar, avlägg etc Totalt mark landareal Areal 1000 ha 61,7 27,3 27,5 0,3 116,7 35,9 152,6 Areal % 40,4 17,9 18 0,2 76,5 23,5 100 Arealen skogsbruksmark har under de senaste decennierna minskat något till förmån för övrig mark (figur 1) hektar Skogsbruksmark totalt Övrig mark 0 RST 5 RST 6 RST 7 RST 8 RST 9 Figur 1. Arealen skogsbruksmark och övrig mark vid tidpunkten för den 5:e till 9:e riksskogstaxeringen (RST) åren Med övrig mark avses t ex jordbruksmark, byggnadsmark, allmänna vägar, kraftledningsgator mm (Källa: METLA RST 9). Markägarstrukturen skiljer sig en hel del från angränsande regioner. Det privata markägandet är mycket högt på Åland och hela 91 % av skogsmarken är i privat ägo. Följaktligen är även andelen bolags- och samhällsägd skogsmark liten (tabell 2). Sett till hela skogsbruksmarken är den privata ägarandelen 88,5 %. Tabell 3. Skogsmarkens och skogsbruksmarkens fördelning på ägargrupper år 1997 (Källa: METLA RST 9). 14 Regionalt skogsprogram för Åland

23 Privata Samfällda 1) Bolag Landskapet % av skogsmarken 90,6 6,3 1,1 2,0 % av skogsbruksmarken 88,5 7,7 1,0 2,8 1) Kommuner, församlingar, samfälld skog, stiftelser, kommanditbolag och bostadsaktiebolag. Enligt skattestyrelsens uppgifter fanns det i slutet av år skogsfastigheter på Åland. Av dessa är st. fastigheter med minst 2 hektar, vilket utgör en grund för skogsvårdsavgift. Medelarealen för de fastigheter som betalar skogsvårdsavgift uppgår till ca 17 ha och ca 0,9 ha för de som ej erlägger avgift (tabell 3). Endast 7 fastigheter var år 2005 över 200 hektar stora. En och samma skogsägare kan dock äga ett flertal fastigheter, varför antalet stora skogsägare är något större. Tabell 4. Skogsfastigheternas antal, areal (skogsmark) och medelareal år 2005 (Källa: Skattestyrelsen 2006). Antal % Hektar % Medelareal (ha) Skogsfastigheter > 2 ha , ,0 17,3* Skogsfastigheter < 2 ha , ,0 0,9 Totalt ,2 *)Inkl. landskapets egna skogar, trots befrielse från skogsvårdsavgift. Den åländska skogsmarken består av en mosaik av skogstyper från karga hällmarker till högproduktiva lundar. De friska och lundartade moarna dominerar, men andelen lundar utgör anmärkningsvärda 14 % av momarksarealen (figur 2). Av totala arealen skogsbruksmark utgör kärren 4,5 %, myrarna 2,2 % och mossarna 1 %. Torvmarksarealen uppgår endast till ha, vilket utgör ca 8 % av arealen skogsbruksmark. De åländska torvmarkerna är vanligtvis tunna och ofta omgivna av berg, vilket försvårar dikning. Övervägande delen har ett torvlager på högst 30 cm, medan ca 25 % har ett torvlager som är djupare än 1 meter. Det allmänna biodiversitetsskyddet i skogen regleras krav i landskapslagen om skogsvård (ÅFS 83:1998). För att garantera skyddet av särskilt skyddsvärda biotoper finns ett system för markinlösen som ungefär motsvarar systemet för skapande av naturreservat. 23

24 % LH OMT MT VT CT CIT Skogstyp Figur 2. Skogsmarkens fördelning på skogstyper, momark (Källa: METLA RST 9). LH = Lund OMT = Lundartad mo MT = Frisk mo VT = Torr mo CT = Karg mo CIT = Lavmo Under åren har man i medeltal avverkat m 3 avsaluvirke per år med en toppnotering på m 3 år I det regionala skogsprogrammet för Åland har målsättningen varit en årlig avverkningsnivå på m 3. Enligt den senaste riksskogstaxeringen är den största uthålliga avverkningsnivån m 3 per år. De senaste årens avverkningar understiger klart den årliga tillväxten och virkesförrådet i de åländska skogarna ökar fortsättningsvis. Inom skogsnäringen finns en oro för att avverkningen kommer att minska då skattesystemet inte längre utgör ett incitament till avverkning samt då virkespriserna upplevts som låga. En höjning av virkespriset har dock skett under hösten 2006, vilket åtminstone på kort sikt förbättrat förutsättningarna för avsevärt. En hög avverkningsnivå utgör motorn i skogsbruket eftersom det även leder till ökad aktivitet i skogsvårdsarbetet samt allmänt sett bättre skötta skogar. Skogen på Åland har hittills till största del utnyttjats till traditionellt skogsbruk. I ett modernt skogsbruk utnyttjas skogens potential i ett bredare perspektiv. Det kan handla utvinnande av bioenergi men också mångbruk i form av jakt och olika former av äventyrsturism. Ytterligare utvecklingsmöjligheter inom skogsbruket uppges vara nischad specialförädling Livsmedelsindustrin och skogsindustrin Livsmedelsindustrin på Åland innehar tätpositionen inom den åländska tillverkningsindustrin där man står för ca 50 % av hela tillverkningsindustrins omsättning. Livsmedelsindustrin är förstås väldigt betydelsefull för det åländska jordbruket i form av förädlare av lokalt producerade råvaror främst i form av potatis, mjölk och kött. Man kan dock konstatera att betydelsen och beroendet är ömsesidigt då lokalt producerad kvalitetsråvara och en i produktionen väl integrerad logistik och förhållandevis låga råvarutransportkostnader förmodligen är grunden för den position livsmedelsindustrin har idag. 24

25 Industrin för förädling av potatis inledde sin verksamhet i slutet av 60-talet genom att starta en fabrik i Haraldsby, Saltvik för industriell förädling av potatis för den finländska marknaden. Verksamheten och företaget har sedan dess utvecklats till att bli en betydande snacks- och livmedelsleverantör i norra Europa. Företaget har förutom på Åland verksamhet i Danmark, Norge, Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Koncernens totalomsättning år 2004 var ca 315 miljoner euro. Åland har ett lokalt mejeri vars omsättning uppgår till ca. 12 miljoner euro per år. Produktionen består i dels konsumtionsmjölkproduktion, dels ost produktion och dels små volymer av smörproduktion. Det är relativt ovanligt i dag med mejerier med en så pass bred produktionsstruktur som det åländska mejeriet har med sina tre produktionslinjer. Inom mejeriet finns också bageriverksamhet. Mejeriet är småskaligt och förädlar endast mjölk från åländska mjölkproducenter. Av omsättningen utgörs ca 20 procent av flytande produkter, 34 procent av ost och 7 procent av matfetter. Övriga delen av omsättningen utgörs av bageriverksamheten och agentförsäljning av livsmedel av andra tillverkare. På Åland finns ett charkuteriföretag. Företaget grundades 1924 och verksamheten från början handlade uteslutande om korvmakeri startade man också slakteri för att garantera en säker råvarutillgång till den egna förädlingen. Idag har företaget slakt av främst nöt och får samt de små volymer svin som finns kvar. Företaget har en omfattande förädling av charkuterivaror och köper också in griskött från riket till sin förädling. På Åland finns också ett odlarägt andelslag vars huvudsakliga verksamhet består i att lagra, förpacka och marknadsföra åländska trädgårdsprodukter på den fastländska markanden. Företaget marknadsför årligen mellan och ton trädgårdsprodukter till ett värde av ca 9 miljoner euro. Det har också funnits ytterligare livmedelsförädling av större skala på Åland. Fram till år 2003 fanns ett broilerslakteri. Företaget slaktade och förädlade broiler uppfödd på Åland. Företaget begärdes i konkurs på våren år Orsaken till konkursen uppgavs vara att företaget på grund av brist på råvara aldrig kom upp i tillräckligt stora produktionsvolymer för att göra produktionen effektiv. Fram till 2000 fanns också ett industriföretag som förädlade spannmål till hundfoder som också försattes i konkurs. Orsakerna till konkursen uppgavs vara den hårda konkurrensen internationellt inom hundfoderbranschen. För förädling av skogsprodukter finns i dag två större aktörer som anskaffar och förädlar virke på Åland till ett värde av ca 12 miljoner euro. Utöver dessa finns ytterligare en större aktör som sysslar med virkesanskaffning samt som har stora ägarintressen i förädlingen. Utöver dessa större bolag finns ytterligare några mindre sågverk som utför legosågning samt vidareförädling i mindre skala. Produkterna från skogsindustrin avsätts främst på en stark hemmamarknad och genom export till ett fåtal kunder som har varit den åländska skogsindustrin trogna under många år Landsbygdens landskap och miljö Landskapsbilden Åland är ett landskap som naturkrafterna en gång format och fortfarande formar till ett typiskt skärgårdslandskap. Naturen är kontrastrik och omväxlande. Havet och insjöarna utgör en så gott som ständig bakgrund, vilket ger landskapsbilden ett högt skönhetsvärde. 25

26 En stor del av Ålands landyta består av kala berg som ställvis höjer sig mycket brant ur havet. Mellan bergen, havsvikarna och insjöarna finns en mosaik av åkermark och ängar blandade med större eller mindre skogspartier. Åland är rikt på olika typer av vattendrag; öppet hav, en vidsträckt skärgård, många smala havsvikar, åtskilliga halvt isolerade flador och glon, tiotusentals hällkar, många små myrar och drygt 120 insjöar. Insjöarna i landskapet ligger i huvudsak i de norra delarna av fasta Åland medan skärgården med några undantag saknar insjöar. Merparten av de åländska havsvikarna och sjöarna är grunda. Ålands djupaste sjö, Vargsundet är ca 32 meter djup. Naturgeografiskt är Åland ett spricklandskap som påverkats av inlandsisarnas verksamhet. Efter den senaste istiden började landskapet att höja sig ur havet för ca år sedan. Denna höjning pågår fortfarande och uppskattas till 5-6 mm per år. Höjdskillnaderna är små. I de norra delarna av Åland är terrängen mer kuperad än i de södra delarna. Den högsta punkten, Orrdalsklint i Saltvik, ligger 129 meter över havsytan. Den åländska berggrunden består till största delen av en speciell granit, röd rapakivi, som spricker upp i block på ett mycket karaktäristiskt sätt och som ger landskapsbilden dess speciella färgskiftning. Växtgeografiskt ligger Åland inom den så kallade ekzonen med ett jämförelsevis stort inslag av ädla lövträd. Lövskogen sätter prägel på landskapsbilden då lövträden ofta växer intill vägar byar och stränder. Naturbetena är dessutom ofta beväxta med gles lövskog. Jordbruket och boskapsskötseln har satt sin prägel på jordmånen och växtligheten på Åland, och det är detta tillsammans med skärgårdsnaturen som utgör grunden för den åländska naturbilden. Då det åländska jordbruket dessutom är relativt småskaligt har detta lett till ett synnerligen omväxlande och mosaikartat landskap. Det forna jordbruket med traditionella arbetsmetoder gynnade på så sätt variationen i landskapet och därigenom den biologiska mångfalden. Boskapsskötseln är den markanvändningsform som kraftigast inverkat på den åländska naturens utformning. Får har i alla tider betat holmar och skär medan nötkreatur och hästar har betat mer produktiva områden, ofta intill bebyggelse. För att djuren skulle få mat till vintern inleddes slåtterverksamhet på områden där det producerade foder. Även skogarna ändrade karaktär och närområdena till gårdarna förvandlades genom betning till ängar och hagar. De åländska lövängarna, de öppna slåtterängarna, hagmarkerna och strandängarna har uppkommit som et direkt resultat av djurhållningen. För det åländska kulturmiljöarvets del är bl.a. bevarandet av gamla bykärnor och hänsynstagande vid vägdragningar så att landskapsbilden beaktas som en helhet av stor betydelse. Kommunerna har genom planmonopol ett stort ansvar för planeringen av bebyggelsen. Genom uppgörande av kommunöversikter har kommunerna möjlighet att precisera värden och definiera områden som på grund av sin natur, väntad bebyggelse, miljöolägenheter eller andra liknande omständigheter är i behov av planläggning. Tillgången på obebyggda stränder har under senare decennier snabbt minskat. Utvecklingen går mot att alla holmar och större skär bebyggs. Genom översikts-, general-, och detaljplaner 26

27 samt byggnadsordningar kan planering ske så att särskilt värdefulla strandområden bevaras eller nyttjas på ändamålsenligt sätt Miljöprofilen Åland tillhör den kalltempererade klimatzonen vilket gör att naturmiljön är känslig för föroreningar. Den största delen av jordytan och sjöarna är näringsfattiga och drabbas därför lätt av försurning. Även en relativt måttlig belastning kan få betydande negativa miljöeffekter. Återhämtningen från olika typer av miljöskador sker därtill relativt långsamt. Primärnäringarna står för en betydande del av den egna åländska belastningen på naturmiljön. Problemen gäller i första hand olika typer av övergödning (eutrofiering) från lantbruket och fiskodlingarna (närsaltutsläpp), men problemen härrör även från utsläppen från bosättning, trafik och industri. I samtliga dessa fall är det framför allt vattenmiljön som drabbas. Den totala fosforbelastningen i de åländska vattnen var år ,1ton per år. Motsvarande kvävebelastning var över 15 gånger större, eller ca 660 ton per år. Till bilden hör dock att utsläppen nära nog halverats sedan slutet av 1980-talet. Jordbruket (djurhållningen och växtodlingen) står idag för under en tiondel (6,6 %) av fosfatbelastningen och ca en tredjedel av kvävebelastningen. Vattendragen i de inre delarna av skärgården och fasta Ålands viksystem idag är utsatta för en negativ miljöpåverkan och speciellt känsliga. De åtgärder som finns i stödet för miljövänlig odling har som uttalad målsättning att minska miljöbelastningen på grund av näringsämnen och bekämpningsmedel. Genom introduktion av ny teknik och aktiv prognosverksamhet kan användningen av näringsämnen och bekämpningsmedel reduceras. När det gäller föroreningarna av luftmiljön så härrör dessa i första hand från källor utanför Åland. Detta drabbar den åländska miljön främst genom försurning av mark och vatten genom nedfall av surt regn. Lantbruket torde ha vissa negativa bieffekter på luftmiljön genom det ammoniumläckage som sker i samband med hanteringen av gödsel och urin inom djurhållningen. Även andra typer av miljöbelastningar med sitt ursprung i lantbruket förekommer. Hit hör framför allt olika typer av mark- och vegetationsskador vilka härstammar från negativ jordbruksbelastning av fysisk karaktär. Samtidigt som jordbruket i vissa avseenden belastar miljön, så är det i andra avseenden en tillgång. Ålands öppna landskapsbild med sin biologiska mångfald är sålunda i hög grad en produkt av lantbruket. Ett problem är dock att ett intensivare jordbruk tenderar att minska förutsättningarna för att kunna bibehålla denna typ av miljövärden. Det är inte längre lönsamt att producera foder på naturängar. Därför har man övergått till att producera foder på mer högproduktiva odlade slåttervallar. Som en följd härav har de gamla kulturmarkerna börjat växa igen och försvinna. Detta har i sin tur bidragit till att antalet arter av vilda växter och djur minskat och den biologiska mångfalden därmed tenderat att gradvis utarmas. En lösning på ovan nämnda problem torde - bland annat - ligga i varsammare jordbruksmetoder och extensiva och omväxlande odlingssystem. De åländska lantbrukarna har också under senare år visat ett allt större intresse för en sådan utveckling. Detta märks framför allt i den snabba expansionen - visserligen från en mycket låg nivå - av den ekologiskt inriktade odlingen som också ingår som en åtgärd inom stödet för miljövänlig odling. 27

28 Klimat EU:s medlemsstater har kommit överens om ett gemensamt uppfyllande av Kyotoprotokollet. Fördelningen mellan EU-länderna finns i direktivet om handel med utsläppsrätter. Tilldelningen inom Åland av utsläppsrätter till företagen har gjorts enligt landskapslagen (ÅFS 60:2005) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel vilket innebär att Åland tillämpar samma system som övriga Finland. Energifrågorna spelar en avgörande roll i klimatarbetet. Frågorna är prioriterade inom EU och en rad kommissionsförslag har utarbetats. Bland de viktigaste målsättningarna är att koldioxidutsläppen skall minskas med 20 % jämfört med 1990 års nivå och 20 % av energiförbrukningen år 2020 skall från förnyelsebara källor. I utredningen Bedömning av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar på Åland (ÅUS 2003:2) redogörs för de beräknade växthusgasutsläppen. Koldioxid, CO 2, är den vanligaste växthusgasen men även metan, CH 4, och dikväveoxid, N 2 O, räknas till växthusgaserna. Det finns ytterligare vissa gaser som står för en mycket mindre andel av växthusgaserna. Växthusgaserna står för olika uppvärmningspotentialer, där koldioxid står för den lägsta per kg och metan för 23 gånger mer och lustgas för nästan 300 gånger mer per kg jämfört med koldioxid. Enligt utredningen stod djurhållningen och gödselhanteringen 2001 för ca 11 % av Åländska utsläppen som påverkar den globala uppvärmningen. I rapporten estimeras att utsläppen från landbaserade verksamheter är GWP och utsläpp från verksamheter i vatten kring Åland är GWP. I figur 3 nedan redogörs för GWP enligt utsläppskällor. I figur 4 redogörs för utsläppen av växthusgas på Åland år Figur 3. Utsläppskällor som orsakar GWP på Åland år 2001: Figur 4. Fördelning av växthusgaser på Åland år 2001: 28

29 I enlighet med EU:s långsiktiga målsättning om begränsande av växthusgasutsläppen i atmosfären och åtföljande temperaturhöjning definieras följande långsiktiga målsättning: - Minst 20 % minskning av koldioxidutsläppen år 2020 av växthusgasen jämfört med 1990 års nivå. - Minst 20 % av energiförbrukningen år 2020 skall komma från förnyelsebara energikällor. - Minst 20 % minskning av energiförbrukningen år 2020 jämfört med grundscenariot, dvs. att inga speciella åtgärder görs för effektivering. Ammoniumläckaget har dock inte ansetts som ett stort problem inom det åländska jordbruket då husdjursproduktionen inte är speciellt omfattande och att det inte finns någon svin- och fjäderfäproduktion att tala om. Det finns därför för närvarande inte någon plan eller specifik åtgärd för att minska ammoniumläckaget inom det åländska lantbruket. Landskapsregeringens målsättning är dock att minimera framförallt metanutsläppen från djurhushållningen och gödselhanteringen. Landskapsregering anser gällande växthusgaser från djurhållning och gödselhantering att ett minskat djurbestånd inte är ett lyckat scenario eftersom djuren i sin tur har andra omistliga värden vad gäller landskapsbilden. Möjligheter att ta vara på metangasen för energibruk skall istället uppmuntras. Vatten En frisk och ren vattenmiljö är av grundläggande betydelse för Åland. Detta faktum gäller dels som en förutsättning för artrikedomen och mångformigheten i miljön som helhet, dels för fiskerinäringens och turismens utvecklingsmöjligheter och lokalbefolkningens trivsel och välbefinnande. Den pågående övergödningen av vattenmiljön med näringsämnena fosfor och kväve samt miljögiftsbelastningen är ett allvarligt hot mot landskapets framtid. Exempel på försämringar av havsmiljön i Östersjön ses bl.a. i algblomningar i havsområdena runt Åland, ökande igenslamning av stränder med ettåriga trådalger, syrefria bottnar och förändringar i fiskförekomster. De lokala utsläppen av näringsämnena kväve och fosfor till de åländska vattenområdena härstammar främst från fiskodling, jordbruk och bosättning se figurer nedan. De lokala belastningskällornas betydelse är störst i skärgårdarnas inre vatten, p.g.a. det sämre vattenutbytet. I landskapet Åland är Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket genomfört genom Ålands landskapsstyrelses beslut (2000:79) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Beslutet gäller hela Åland och 29

30 reglerar områden som lagring av stallgödsel, spridning av stallgödsel och mängden av kvävegödsel som får användas inom åkerodlingen. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EC om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område har genomförts genom vattenlag (1996:61) för landskapet Åland. I vattenlagen regleras bl.a. jordbrukets bevattningsuttag, skyddsåtgärder för vattendrag, skyddsåtgärder gällande grundvattenfarliga ämnen och avvattningslösningar inom jordbruket. Med grund i vattenlagen har det genomförts ett allmänt miljöhandlingsprogram där det också återfinns specifika åtgärder för jordbruket med mål att förbättra vattenkvaliteten och vattenmiljön. Figur 3: Belastningskällors av kväve från landbaserade källor och fiskodling (medelvärde ) Övrigt (turism, båttrafik m.m.) 3 % Övrig mark 20% Mariehamn reningsverk 8% Landsbygd reningsverk 1% Enskilda avlopp 4% Industri 0,4% Åkermark 32% Fiskodling 31% Djurhållning 1% 30

31 Figur 4: Belastning av fosfor från landbaserade källor och fiskodling (medelvärde ) Övrig mark 6% Mariehamn reningsverk 2% Landsbygd reningsverk 1% Övrigt (turism, båttrafik m.m.) 7% Industri 0,5% Enskilda avlopp 8% Åkermark 9% Djurhållning 1% Fiskodling 65% Figur 5: Olika belastningskällors andel av den årliga medelbelastningen av kväve från land och från luft Mariehamn reningsverk 2% Landsbygd reningsverk 0,4% Enskilda avlopp 1% Åkermark 10% Djurhållning 0,2% Fiskodling 9% Industri 0,1% Övrigt (turism, båttrafik m.m.) 1% Atmosfäriskt nedfall 71% Övrig mark 6% 31

32 Figur 6: Olika belastningskällors andel av den årliga medelbelastningen av fosfor från land och från luft Enskilda avlopp Landsbygd reningsverk 4% Mariehamn reningsverk 0,3% 1% Åkermark 5% Atmosfäriskt nedfall 46% Fiskodling 36% Djurhållning 0,3% Övrig mark 3% Övrigt (turism, båttrafik m.m.) 4% Industri 1% Källa: Landskapsregeringens miljöbyrå För närvarande genomförs en preliminär klassificering av de åländska vattenförekomsterna i kustvatten. Undersökningen görs i samarbete med Åbo Akademi och dess fältstation Husö biologiska station. De preliminära resultaten visar att nästan hälften av vattenförekomsterna (24 av 61) uppvisar måttlig eller sämre vattenkvalitet. Av dem som uppvisar god eller högre vattenkvalitet är flera i riskzonen att försämras om belastningen ökar. Flertalet av de vattenförekomster (16 av 19) som uppvisar måttlig eller sämre vattenkvalitet utgörs av inre, skyddade vikar i innerskärgård vilka är känsliga för belastning. Ca 80 % av belastningen från åkermark går till dessa inre vikar. Åland har inget stort problem gällande markerosion, dock har åtgärder vidtagits för att förhindra erosion. Skyddsremsor täcker 0,6 % (72 ha med en bredd av på en till tre meter (1998)) av den åkerareal som finns inom stödet. Bevuxna med flerårig vall minskar de effektivt erosionen på sitt eget område och stoppar även upp en del av det erosionsmaterial som kommer från områden ovanför dem. Vårplöjning, reducerad jordbearbetning och odling av fånggröda är andra metoder med vilka man strävar till att förebygga erosion. Totalt 7,5 % (960 ha) av den till miljöstödet anslutna arealen omfattas av dessa åtgärder. Även den extensiva vallodlingen kan räknas in, eftersom den gynnar ökningen av vallarealen. 13,4 % (1 712 ha) av den till miljöstödet anslutna åkerarealen omfattades 2002 av extensiv vallodling. Djurtätheten har begränsats i delprogrammet flerårig extensiv odling. Dess andel är 0,38 % av den areal som omfattas av stödet. Utvecklingen på Åland har varit positiv i fråga om erosionsförebyggande åtgärder. Odlingsarealen för fleråriga växter har ökat och djurtätheten minskat i förhållande till betesarealen. Det finns gott om skyddsremsor och vallodlingen har blivit extensivare. Dessutom finns det rikligt med naturliga skyddsremsor mellan vattendrag och åkermark. Depositionen från luften till vattenmiljön är stor. En del av nedfallet av kväve härstammar från fartygstrafiken till och från Åland. Även bakgrundsbelastningen av näringsämnen från Östersjön via havsströmmar är troligtvis betydande även om dess storlek för Ålands del inte är känd. En trend mot minskade utsläpp kan ses vad gäller de flesta utsläppskällorna. 32

33 Förbättringar i vattenmiljön sker dock relativt långsamt då utsläppen minskar, bl.a. beroende på läckage av näringsämnen som upplagrats i sedimenten. Utsläppen av miljögifter från Åland har varit relativt små på grund av låg industrialiseringsgrad. Utsläpp till vatten har dock skett vid exempelvis användning av bekämpningsmedel, giftig antipåväxtfärg på båtbottnar och felaktig hantering av farligt avfall. Havsbotten över stora områden har i vissa fall ansamlat sediment med höga tungmetallhalter. Tungmetallerna kommer till största delen från källor utanför Åland. Fisk från Östersjön har upplagrade miljögifter så att konsumtion på individnivå bör ske i begränsad omfattning. De begränsade och för ingrepp känsliga tillgångarna på sötvatten i landskapet bör särskilt uppmärksammas inom vattenvården, speciellt med tanke på deras betydelse för vattenförsörjningen och den biologiska mångfalden. Grundvattnet är sårbart på grund av sprickbildningen i berggrunden med risker för bl.a. saltvatteninträngning. Flera av Ålands sjöar är i ett internationellt perspektiv unika med höga skyddsvärden. Tyvärr har några förstörts av utsläpp från bebyggelse. Som en följd av övergödningen har massförekomster av alger med eller utan toxinproduktion begränsat sjöars användning för bl.a. vattenförsörjning, rekreation och kräftfiske. Genom åtgärder i avrinningsområden kan dock förbättringar i vattenkvaliteten åstadkommas. Olje- och kemikalieutsläpp från fartyg kan få stora konsekvenser för naturen och näringslivet på Åland. I den förhållandevis kalla vattenmiljön i Östersjön bryts oljan ned långsamt. Även mindre, upprepade oljeutsläpp, inverkar negativt på vattenmiljön. Jordbruket har en särskild direktpåverkan av vattendragen genom användningen av gödsel och växtskyddsmedel i produktionen som måste kontrolleras. Mark och biodiversitet Skogsbruket bedrivs på nästan all skogsbevuxen mark på Åland, dock avverkas inte numera relativt stora hällmarksområden. Den nya landskapslagen om skogsvård från år 1998 och miljöcertifieringen av skogsbruket innebär att större hänsyn tas till naturvärden. Trots detta kan artminskningen i de åländska skogarna förväntas fortsätta genom en fortsatt omvandling av naturskogar/bondskogar till skogsodlingar i samma ålder. Förändringar i jordbrukets struktur och metoder har påverkat landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Lövängar och naturbeten skapar en mängd biotoper för växter, svampar och djur. Den pågående igenväxningen av kulturlandskapet är ett allvarligt naturvårdsproblem. Uppskattningsvis flera hundra arter som hör hemma i odlingslandskapet är utrotningshotade p.g.a. förändringar i jordbruket. I ett internationellt perspektiv är lundar och lövängar på Åland skyddsvärda och större arealer kan komma behöva vårdas och skyddas. Numera hävdas t.ex. endast några lövängar främst på naturreservaten i landskapsregeringens regi. Det är av stor betydelse att antalet betesdjur inte ytterligare minskar i landskapet. För närvarande finns 44 naturreservat, vilkas landareal omfattar ca 1 % av landskapets totala landareal. De flesta naturreservaten är små, varför befintliga reservat i mån av möjlighet bör förstoras. Då det av landskapsstyrelsen föreslagna Natura 2000 programmet förverkligats, ursprungligen tänkt år 2007, kommer ca 2 % av landskapets landareal att vara naturskyddad.det finns för närvarande 87 Natura 2000-områden på Åland. Av dessa är 76 33

34 SCI-områden (särskilda bevarandeområden enligt habitatdirektivet) och 11 SPA-områden (särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet), 8 områden är såväl SCI- som SPA-områden. Totalt omfattar dessa områden 3006 ha land och ha vatten, vilket motsvarar ca 2 % av landarealen. På grund av att Åland är ett självstyrt, demilitariserat och glest befolkat skärgårdsområde är den biologiska mångfalden stor och det finns goda förutsättningar att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de flesta arter och habitat. Dock är marker i kulturlandskap, t.ex. hedar, ängar och buskmarker relativt hotade (enligt Finlands rapport om verkställandet av habitatdirektivet för ). Inom EU ingår 17,5 % av landarealen i EU:s Natura 2000 program. Inom det åländska Natura 2000 programmet återfinns endast blygsamma arealer jordbruksodlingsmark däremot en del naturbetesmark. I princip all areal som omfattas av Natura 2000 programmet är klassat som naturreservat och samhällsägt. Den areal som inte är naturreservat har landskapet Åland som ambition att göra till naturreservat. Det betyder att arealen privatägd mark inom Natura 2000 programmet är mycket liten. Natura 2000 programmet har inte några speciella regleringar gällande odlingen på den jordbruksmark som innefattas av Natura 2000 programmet. Normal god jordbrukshävd är det som gäller för odlingen. Eftersom områdena är så små har myndigheterna inte ansett det nödvändigt att formulera specifika kriterier gällande odlingen på områdena. Gällande naturbetesmarkerna har man i naturreservatskraven en del specialvillkor inom Natura 2000 områdena. Villkoren gäller bl.a. tiden för betesläpp för att skydda skyddsvärda arter vid blomning, begränsningar gällande tilläggsutfodring och önskemål om lämpligt betestryck på områdena. Förutom de naturreservat som inrättats med stöd av naturvårdslagen (ÅFS 82/98) finns inom landskapet ett sälskyddsområde och 8 fågelskyddsområden inrättade med stöd av jaktlagen (ÅFS 31/85). Därutöver finns i landskapets ägo ett antal ögrupper som i praktiken har funktionen av naturreservat. Viktiga åländska naturtyper som skapas och upprätthålls av naturbete är bl.a. strandängar, kalkfuktängar (Sesleria-ängar) och hagar. De åländska rikkärren är anmärkningsvärda även ur ett internationellt naturskyddsperspektiv på grund av det stora antal sällsynta arter av främst mossor, starr- och gräsarter samt orkidéer, som förekommer uteslutande i rikkärr. De flesta av de åländska rikkärren är idag påverkade av skogsbruk varför det är mycket angeläget att de kvarvarande rikkärren kan skyddas. Ett anmärkningsvärt stort antal växter och djur i Finland är kända uteslutande från Åland. Ett 80-tal arter av växter och djur och 10 naturtyper har av landskapsregeringen förklarats som särskilt skyddsvärda. Detta ställer stora krav på såväl de enskilda markägarnas som olika myndigheters uppmärksamhet vid exploatering av naturen. Därutöver bör vid all verksamhet hänsyn ägnas sådana naturresuser som inte kan förnyas eller som förnyas mycket långsamt och som förekommer i begränsad omfattning inom landskapets gränser. Som sådana naturtillgångar kan nämnas sand, grus, morän och torv, men även odlingsbar jord. Dessutom finns ett stort antal formationer och biotoper i naturmiljön såsom åsar av olika slag, sandstränder, sandöar, blockmarker, rasbranter, torvmarker av olika slag etc. 34

35 Åland har genom låg grad av industrialisering relativ få förorenade markområden. Dock finns det områden som kan behöva undersökas mera och åtgärdas, exempelvis platser för träimpregnering, asfaltverk, bränslestationer, varv, hamnar och gamla avfallsdeponier. Avfallshanteringen i landskapet sköts av de enskilda kommunerna. Avfallsdeponier har inrättats utan att tillräckliga krav ställts på bottentätning och lakvattenbehandling, m.m. Fram till de senaste åren har 15 avfallsdeponier varit i bruk i landskapet. På grund av ny strängare lagstiftning har alla förutom en stängts och de kommer att sluttäckas under de närmaste åren. Problem finns med olagliga privata soptippar. Bekämpningsmedelsanvändningen på Åland regleras av lag om växtskyddssmedel (FFS 1259/2006). Tillsynen och övervakningen av bekämpningsmedelsanvändningen sköts av landskapsregeringens växtskyddsinspektion samt av tvärvillkorövervakningen i samband med arealstödövervakningen. Det finns ingen detaljerad statistik över bekämpningsmedelsanvändningen för regionen Åland av statistiklagstiftningsskäl. Detta är ett problem som påtalats i flera sammanhang och en detaljerad statistik över försäljningen av bekämpningsmedel skulle vara en värdefull indikator över bekämpningsmedelsanvändningen. Luft Luftkvaliteten på Åland är jämförelsevis god. Kontinuerliga mätningar utförda vid landskapsstyrelsens och meteorologiska institutets luftkontrollstation i Sund visar att nedfallet av svavel- och kväveföreningar samt den sura nederbörden har minskat. De uppmätta halterna av sot, kväve- och svaveldioxid underskrider gällande gränsvärden. Mängden partiklar i luften har inte undersökts, men torde understiga EU:s gränsvärde. Det finns dock lokala belastningskällor såsom bil- och färjtrafiken där behov av insatser finns för att luftkvaliteten skall förbättras. Det bör noteras att deposition av kväve från luften till vattenmiljön är större än de landbaserade kväveutsläppen till vatten. En stor del av luftföroreningarna kommer från förbränning inom och utanför Åland. Lätt brännolja utgör en betydande del av Ålands energiförbrukning. För de förnybara energikällornas del utgör användning av biobränslen, bergvärme och vindkraft den stora potentialen. Landskapsregeringen har de senaste åren genomfört betydande satsningar på att utveckla användningen av bioenergi. Bioenergi användningen idag utgörs till största delen av fjärr- och närvärmeproduktion för byggnader. Råvaran för värmeproduktionen tas i huvudsak från restprodukter från skogsproduktionen samt till en liten del från biobränsleproduktion från jordbruksmark. Djurskydd I landskapet Åland tillämpas djurskyddslag för landskapet Åland (ÅFS 95:1998) och djurskyddsförordning (ÅFS 96:1998). Den åländska djurskyddslagstiftningen ingår i helhetsmålsättningen om säkra livsmedel och gott djurskydd. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att djur skyddas mot lidande samt att djurens välbefinnande främjas. Grundprinciper i lagstiftningen är att djuren skall behhandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djurens hälsa skall befrämjas och hänsyn skall tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov. Djuren skall ges möjlighet till naturligt beteende Sammanfattning av utgångsläget i form av grundindikatorer Sammanfattningsvis kan sägas att Åland är en väldigt landsbygdsorienterad region där jordoch skogsbruket fortfarande är en viktig basnäring för landsbygden. Detta trots att 35

36 lantbruksverksamhet i termer av sysselsättning och totalproduktion utgör en minskande del av den åländska ekonomin. Karaktäristiskt för landsbygden på Åland är också dess närhet till den känsliga vattenmiljön och den landskapsbild bestående av öppen jordbruksmark samt kulturmarker. Det finns också en rad särskilda åländska förutsättningar som är viktiga att uppmärksamma för att förstå landsbygden och de olika företagsinriktningarnas betydelse för landsbygden och Åland som helhet. Till dessa hör framförallt dess begränsade hemmamarknad och transportmässiga distans till sin huvudmarknad på det finländska fastlandet, de fysisk begränsningar för en mer omfattande strukturrationalisering, de speciella klimat- och miljöförutsättningarna, rollen som råvaruleverantör till en växande förädlingsindustri och landsbygdsföretagens roll och betydelse för skärgården och för den åländska turistnäringen. De gemensamma utgångsindikatorerna för programmet redovisas i bilaga 11 till programmet. I tabell 5 visas programspecifika utgångsindikatorer. Tabell 5: Nyckelindikatorer för utgångsläget Befolkning, antal totalt (2005) Befolkning, antal landsbygden (2005) Befolkning, antal skärgården (2005) 2329 Arbetslöshet (2005) 2,3 % Ekonomisk utveckling, BNP (2006) 2,0 % Ekonomisk utveckling, jord- och skogsbruket 2,0 % samt fiskets andel av BNP Lantbrukets totalproduktion, ton Se skild bilaga 12 Lantbrukets bruttointäkter, 1000 euro (2005) Skogsbrukets totalproduktion, m 3 (2005) Total antal djur inom lantbruket (2006) - Nötboskap (1 886 mjölk) - Svin Höns Får Hästar 187 (endast hästar på lantbruk) Skogsbrukets bruttointäkter, 1000 euro (2005) Total fosforbelastning, ton (2005) 39,1 - varav jordbruk Total kvävebelastning, ton (2005) - varav jordbruk Växtnäring som sålts till jordbrukslägenheter: - Kväve (2005) - Fosfor - Kalium Växtnäring/hektar odlad åker - Kväve (2005) - Fosfor - Kalium 2, Sålda bekämpningsmedel på Åland Ktoe Antal lantbruksföretag (2006) 579 Total areal i lantbrukets användning Antal företag på landsbygden (2005) Statistik inte tillgänglig ännu Statistik inte tillgänglig ännu 36

37 Antal nyetablerade företag på landsbygden 129 Antal företag i skärgården (2005) 256 Antal nyetablerade företag i skärgården 25 (2006) Antal livsmedelsförädlingsindustriföretag 23 (2006) Livsmedelsindustrins omsättning i förhållande euro/ euro, 61,3 % till totala industrin (2006) (2006) Antal anställda på landsbygden inom de privata tjänstenäringarna (2003) 3.8. SWOT-analys över de åländska landsbygdsnäringarna Förutsättningarna för den åländska jordbruksnäringen har sammanfattats i en SWOT-analys för hela näringen. SWOT är en sammanslagning av första bokstäverna i engelskans Streangth=styrka, Weakness=svaghet, Opportunity=möjlighet och Treath=hot. Syftet med analysen är att ge en bild av potentialen för utveckling Styrkor Det åländska lantbrukets och landsbygdens kanske största styrkor är de väletablerade livsmedelsförädlings-, skogs- och handelsföretag med stor kunskap, modern teknik och långa erfarenheter. Företagens verksamheter är en produktionsförutsättning för många av våra lantbruk som skulle vara svår att ersätta. Det åländska landskapet med närheten till vatten och den variationsrika landskapsbilden är en styrka för landsbygden som innehåller stor potential. Avstånden på Åland är korta och man kan generellt säga att den åländska landsbygden är nära. Den åländska skärgården har väl utbyggda kommunikationer varför även skärgården är relativt tillgänglig. En annan stor betydande faktor för det åländska lantbruket är samhällets inställning till lantbruket och landsbygden. Dels finns ett relativt stort konsumentförtroende för den inhemska och lokala lantbruksproduktionen och miljömedvetenhet som gör att konsumenterna efterfrågar lokala råvaror trots att de oftast inte kan konkurrera med pris. Dels finns ett stort samhällsintresse för att bibehålla den traditionella landskapsbilden som mångårig lantbruksproduktion skapat och därmed en betalningsvilja för ersättande av produktion av kollektiva nyttigheter. Det åländska samhällets litenhet innebär också att beslutsgångarna är korta och medborgaren har nära till beslutsfattarna. Den åländska ekonomin befinner sig i en högkonjunktur med en förhållandevis stark tillväxttrend. Bidragande faktorer till detta är det centrala läget i Östersjön, närheten till relativa stora marknader i Finland och Sverige men också den höga sysselsättningen och låga arbetslösheten. Inom den direkta jordbruksproduktionen finns också lång erfarenhet och stor kunskap som är ett viktigt konkurrensmedel i produktionen. Det åländska lantbruket gynnas av relativt goda klimatfaktorer jämfört med övriga Finland. Det goda klimatet betyder att förutsättningen för, enligt nordiska breddgrader sett, goda skördar och odling av grödor som av härdighetsorsaker är tveksamma i andra delar av Finland 37

38 vilket kan ge en konkurrensfördel gentemot övriga landet. Åland har ett isolerat läge samt ett klimat som är gynnsamt ur ett sjukdoms och skadegörare perspektiv. Det här innebär att vi bl.a. har god djurhälsa och ett goda förutsättningar för trädgårdsproduktion. Vid eventuella sjukdomsutbrott torde förutsättningarna för en effektiv bekämpning vara goda på Åland på grund ö-lägets klara geografiska avgränsningar. Klimatet är också en styrka för övrigt landsbygdsföretagande, exempelvis turismen. De långa milda höstarna är gynnsamma för t.ex. sportfisket. Trots att Åland är en liten ort har samhället satsat på att bygga upp kvalitativa stödfunktioner till lantbruket. Lokalt finns rådgivning, försöksverksamhet, laboratorieverksamhet och utbildning riktat direkt till lantbruket. En annan fördel med det lilla samhället är de korta kommunikationsvägarna. Dels mellan producenter och förädlare och dels mellan producenter och beslutsfattare vilket betyder att förutsättningarna finns för snabba omställningar i produktion och politik om behov föreligger Svagheter Trots att en betydande strukturförändring skett de senaste åren är det åländska lantbruket fortfarande mycket småskaligt i ett internationellt perspektiv. Småskaligheten innebär en sämre effektivitet och en högre kostnadsnivå i produktionen som är besvärande. Den åländska lantbrukarkåren har trots sin relativt höga produktionskompetens fortfarande en del att utveckla rörande helhetsskötseln av sina företag. En större företagsekonomisk fokusering på drivandet av lantbruksföretagen, med produktionsplanering och kostnadskontroll som självklara element kan ha stor betydelse för utvecklingen av lönsamheten på gårdsnivå. Utredningar har tydligt visat att dagens stödsystem med arealstöd och minskad betydelse för värdet av skörden har en betydande passiviserande och strukturhämmande effekt. Systemet leder också till att stödens värde kapitaliseras i markens värde vilket driver upp mark- och arrendepriser vilket hämmar en strukturutveckling ytterligare. Den åländska åkerstrukturen och arronderingen är inte heller speciellt effektiv. Odlingen bedrivs på små skiften, ofta långt från driftscentrum. Det åländska samhällets litenhet gör också att det åländska landsbygdsföretagen till största delen måste fokusera på en export av produkterna från Åland. På många andra orter är den lokala markanden betydelsefull och möjligheterna till direktförsäljning goda. Den lokala marknaden är begränsad under en stor del av året med undantag för den intensiva turistsäsongen. Åland som ö har naturligtvis också en rad andra ö-relaterade nackdelar. Trots de goda färjekommunikationerna till Åland blir transportkostnaderna betydande både för exporten av produkter och för importen av förnödenheter. Kostnadsläget är högt på Åland och det kan delvis förklaras med de fördyrande transporterna men det är också andra faktorer som den generella småskaligheten och, i vissa branscher, begränsad konkurrens som påverkar. Livsmedels- och skogsindustrin rapporterar exempelvis om ett mycket högt kostnadsläge gällande avgifter inom för industrin väsentliga områden som vatten, el och avlopp. Den förädlingsindustri som finns på Åland är avgörande för lantbruket i dag, dock skulle förädlingsmöjligheterna kunna vara fler och förädlingsgraden på produkterna som exporteras från Åland skulle kunna vara högre för att minska t.ex. transportkostnadernas betydelse. 38

39 Företagen är också små i ett internationellt perspektiv och volymerna som företagena producerar är också små. Flera av företagen bygger sin verksamhet på ett fåtal produkter som säljs till få kunder vilket gör att beroendeförhållande mellan leverantör och kund kan bli ohälsosamt stor. Myndigheterna på Åland har länge sett ekologisk produktion som en potentiellt utvecklingsbar odlingsinriktning. En svaghet som begränsar utvecklingsmöjligheterna är dock att efterfrågan på produkterna inte verkar utvecklas i enlighet med förhoppningarna på de marknader de åländska producenterna har tillgång till i dagsläget Möjligheter De flesta bedömarna inom näringen anser att det finns goda möjligheter till en marknadsmässig expansion inom de flesta sektorerna. Större volymer är oftast effektivare att producera och i många fall lättare att marknadsföra. Kvalitet är ett genomgående tema då livsmedelsindustrin och handelsföretagen diskuterar lantbruksproduktionen. Företagen konstaterar att den största konkurrensfaktorn ett åländskt lantbruk har att utnyttja är produktion av råvaror med mycket hög kvalitet. I samma linje konstateras att möjligheterna för att uppnå högsta möjliga livsmedelssäkerhet och spårbarhet borde vara lättare på Åland jämfört med större regioner. Detta eftersom jordbruket är småskaligt och beslutsvägarna och distansen mellan uppfödare/odlare och industrin/konsumenten är korta. Småskaligheten och närheten mellan producent och förädlare borde också kunna gå att utnyttja till att få en mycket effektiv planering av produktionen så att en småskalig industri kan utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Gårdarna i det åländska lantbruket är som nämnts många gånger småskaliga. Möjligheter till en utveckling av företagen på gårdsnivå bedöms dock som relativt stora. Rådgivare och konsulter anser att många av gårdarna kan uppnå effektivare produktion med relativt små medel bland annat genom olika former av samarbete, effektiviseringar och strukturrationalisering. Inom näringen konstateras också att lantbrukarna på Åland har en tradition av att vara just lantbrukare och inte företagare. Genom att ha en mer företagsekonomisk syn på sina lantbruksföretag kan lönsamhetsfördelar förmodligen vinnas. Samarbete mellan företagsgränserna torde också vara en möjlighet för förädlingsföretagen att utveckla sina verksamheter och utnyttja stordriftsfördelar. En möjlighet att öka förädlingen inom flera områden bland landsbygdsföretagen torde föreligga. Ett stort problem i exporten av produkter från Åland är transportkostnader. Transportkostnadens andel av en förädlad produkts pris är vanligtvis mindre än hos en oförädlad råvara. Åland har lång tradition inom turism och besöksnäringen vilket skulle kunna utnyttjas för att utnyttja det kapital landsbygden besitter i form av det landskap som man förvaltar. Goda möjligheter att diversifiera det relativt traditionella åländska lantbruket och de relativt traditionella landsbygdsverksamheterna torde föreligga. Inom det åländska lantbruket finns stora arealer som odlas mycket extensivt i dagsläget vilket skulle tyda på att det finns potential för utvecklande av nya produktionsinriktningar och nya marknader som exempelvis energiproduktion. Viktigt att komma ihåg är att exploateringen av de extensivt odlade odlingsmarkerna bör göras så att det inte uppstår en ökad miljöbelastning eller utarmning av biodiversiteten. 39

40 Stora outnyttjade arealer finns det också inom skogsbruket. Skogen har hittills i princip endast utnyttjats till traditionellt skogsbruk. Stora möjligheter att utnyttja skogen ytterligare för energiproduktion och mångbruk finns förutom möjligheten att öka avverkningen. Lantbruksproduktion inom många områden har utvecklats väldigt mycket de senaste åren. För att uppnå en konkurrenskraftig kvalitet och volym krävs ofta hög kompetens av lantbrukaren. Riktigt högklassig spetsrådgivning kan vara mycket betydelsefull inom vissa områden och utveckla produktionen markant. Det åländska lantbruket såväl som lantbruket i övriga Finland lever högt på konsumenternas förtroende. Näringen konstaterar att detta är ett förtroende som skall vårdas noga för att bibehållas. De lokala varornas fördelar måste ständigt kommuniceras till konsumenterna så att förtroendet och efterfrågan av inhemska produkter består. Trots ett relativt högt konsumentförtroende ändrar konsumenterna sina köpvanor. Konsumenterna efterfrågar nya produkter och grödor, kanske efter att ha blivit inspirerade av matlagningsprogram, resor etc. Många av dessa produkter går att producera lokalt och det åländska lantbruket bör vara snabba med anamma nya grödor och produkter som är möjliga att producera här. Åland har som tidigare nämnts många svagheter till följd av det insulära ö-läget. Ålands läge med närhet till två stora huvudstadsmarknader kan också vara en stor möjlighet. Den fastländska marknaden är välutbyggd men det kan finnas möjligheter att hitta intressanta köpare också på den svenska marknaden som t.ex. mejeriindustrin har gjort. Närheten till Sverige och dess välutvecklade jordbruk kan också ha andra fördelar. Den svenska landsbygden och jordbruket har fått gå igenom en betydligt tuffare omställningsperiod än det åländska och finska. Det kan därför finnas mycket att lära om effektivitetsanpassningar på svenska gårdar och om landsbygdsutvecklingsinsatser som gjorts på den svenska landsbygden som inom många områden liknar den åländska Hot De åländska livsmedelsförädlingsindustri-, skogsindustri- och handelsföretagen är ryggraden i det åländska lantbruket. De åländska industriföretagen är småskaliga och en utslagning av någon eller några av dem på den tuffa marknad som råder idag skulle förmodligen vara förödande för sektorn i fråga. En stor orosfråga inom jordbruket är utvecklingen av jordbrukspolitiken. Världshandelsorganisationen WTO har haft stora krav på anpassningar av jordbrukspolitiken och stödsystemen som redan fått konsekvenser för det åländska jordbruket som inte har samma möjligheter till anpassningar som jordbruk på slättbygder eller jordbruket i central Europa med sina goda klimatförhållanden. En utveckling av jordbrukspolitiken i kraftig negativ utsträckning samtidigt som reformen ger kraftigt negativa signaler om framtiden till producenterna kan få följden att den nödvändiga utvecklingen av jordbruket helt stannar av samt att det inte finns något intresse för nyetableringar. Risken är då överhängande att vi får ett småskaligt stagnerat jordbruk som inte kan leverera konkurrenskraftiga råvaror till industrin vilket därmed leder till en stagnation inom hela landsbygdsområdet. För skogsbrukets del är utvecklingen på den internationella marknaden med en negativ 40

41 prisutveckling ett hot mot näringen då den leder till en kraftig stagnering av avverkningen och därmed mindre skötselaktiviteter i skogen och kvalitetsförsämringar i slutändan. De senaste årens stora förändringar inom jordbrukspolitik området har också lett till att negativ attityd till branschen inte är alldeles ovanlig bland många lantbrukare. Den negativa attityden och pessimismen kan vara ett stort hot mot utvecklingen och särskilt med beaktande att lantbruket tenderar att vara en, till vissa delar, konservativ bransch där förändringar inte alltid går snabbt att genomföra. En effekt av detta kan bli att vi får en struktur på vårt lantbruk som karaktäriseras av hög medelålder, ingen utveckling, få nyetableringar och stort fokus på stödoptimering. Behovet av ett konkurrenskraftigare lantbruk kan särskilt vara ett problem i skärgården där förutsättningarna för strukturrationaliseringar och effektiviseringar är avsevärt sämre jämför med fasta Åland. Branschen är enig om att den globaliserade livsmedelshandel och den kraftiga expansionen av egna märkesvaror är ett mycket stort hot mot den småskaliga lantbruksproduktionen och landsbygden. Den här utvecklingen gör att handeln blir allt starkare och möjligheten för producenterna att profilera sig och konsumenten att göra konsument val minskar drastiskt. Den finländska marknaden verkar också vara särskilt känslig för import. Marknaden är relativt liten och avgränsad varför den kan vara intressant att dumpa överskotts varor på då risken att störa den egna marknaden är relativt liten och de importerade varorna blir snabbt prisstyrande trots att volymerna kanske inte är särskilt stora. Den pågående övergödningen av vattenmiljön är ett stort hot mot landsbygden och hela Åland. Effekterna i form av algblomning, igenslamning av ständer och förändringar i fiskeförekomster är ett stort problem för miljön som helhet men även för landsbygdens utvecklingsmöjligheter i form av exempelvis turism och som attraktiv boende ort för fastboende. Ytterligare ett miljömässigt hot är den pågående igenväxningen av landskapet till följd av minskat antal betande djur som leder till minskad biodiversitet och en förändrad landskapsbild Sammanfattning av SWOT-analys Styrkor: - Starkt förtroende på hemmamarknaden - God djurhälsa - Samhället intresserad av att ersätta för hållande av ett öppet landskap - Närhet till beslutsfattare - Gott konjunkturläge och låg arbetslöshet - Korta kommunikationsvägar från producent till förädlare - Skickliga producenter (produktionen) - Goda klimatfaktorer jämfört med övriga Finland - Isolerade läget en styrka i sjukdomssammanhang Svagheter: - Småskaligheten både gällande produktion och förädling, risk för ineffektivitet - Brist för affärsmässighet gällande företagandet (till skillnad från produktionen, se styrka) - Passiviserande och strukturhämmande stödformer (arealstöden kapitaliseras i markvärdet, dyrt att köpa och arrendera mark trots att produktionsavkastningen är liten) - Höga arrenden och markpriser - Långsam strukturförändring 41

42 - Välutbyggda stödfunktioner trots Ålands litenhet (rådgivning, utbildning, försöksverksamhet etc.) - Åland är ett geografiskt avgränsat område vilket underlättar vid stora övergripande insatser (t.ex. rådgivningsinsatser, sjukdomsbekämpningar etc.) - Väletablerade förädlings och handelsföretag - Central placering i östersjön Möjligheter: - Möjligheter till för marknadsmässig expansion i de flesta sektorerna - Kvalitetsproduktion - Livsmedelsäkerhet och spårbarhet är borde vara lättare att genomföra jämfört med större regioner - Kostnadsbesparande effektiviseringar och strukturrationaliseringar - Maskinsamverkan - Företagsutveckling - Nya grödor - Produktionsstyrning (djurnäringar) - Produktionsutveckling - Diversifiering - Spetsrådgivning för produktionsutveckling - Marknadsinsatser för att ytterligare stärka konsumentförtroendet - Närheten till två stora marknader (Helsingfors resp. Stockholmsområdet) - Närheten till Sverige för kompetensutveckling och benchmarking - Utnyttjande av extensivt odlade arealer med bibehållande av biodiversiteten - Ökat utnyttjande av skogsarealen - Produktion av kollektiva nyttigheter som öppet landskap - Dålig arrondering, små skiften - Begränsade möjligheter till direktförsäljning p.g.a. liten lokal marknad - Hög kostnadsnivå - Insulärt öläge - Begränsad efterfrågan av ekologiska produkter - Ojämn produktion över året (djurnäringarna) - För få förädlingsmöjligheter och för små volymer - Enskilda kunder har stor betydelse för olika sektorers framtid Hot: - Utslagning av industri- och handelsföretagen - Upphörande av slakt lokalt - Sockerbetsodlingens framtid - Utveckling av jordbrukspolitiken som inte passar det åländska jordbruket - Prisutvecklingen inom skogsbruket - Internationaliseringen av handeln - Osäkerheter inom stödpolitiken - Stödberoende produktion - pessimism bland producenter och negativ attityd till sin egen bransch - Konservatism bland producenter - Småskaligheten inom både produktion och förädling - Behovet av effektiviseringar hot t.ex. mot skärgårdsjordbruk (främst mjölkproduktion) - Finländska marknaden känslig för import (importen blir snabbt prisstyrande trots små importvolymer) - Höga fraktkostnader - Hög åldersstruktur och för få nyetableringar bland producenterna - Konkurrenskraftig omvärld - Övergödning av vattendrag - Igenväxning av den forna betesmarken - Minskning av artrikedomen och utarmningen av biodiversiteten 42

43 3.9. Programmet övergripande mål och de valda strategierna för att möte styrkorna och svagheterna Programmets övergripande målsättningar Ålands landskapsregering har som övergripande målsättning att landsbygden och skärgården skall bibehålla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort trots strukturförändringar och omställningar inom det traditionella lantbruket samtidigt som landskapsbilden skall bibehålla de traditionella drag som den mångåriga hävden skapat. Landskapsregeringen anser att lantbruksproduktionen i kombination med livsmedelsförädlingen också i fortsättningen kommer att vara en basnäring på landsbygden i kombination med utvecklande av diversifierat landsbygdsföretagande varför målsättningen är att lantbruksproduktionen skall utveckla en hög konkurrenskraft i enlighet med de givna förutsättningarna baserad på hög effektivitet, hög produktivitet, hög kvalitet och hållbart utnyttjande av naturtillgångar. Delmålen för att nå den övergripande målsättningen skall vara: - hållbar utveckling av och marknadsanpassad lantbruksproduktion - bibehållande av det öppna landskapet samt bevarande och utvecklande av biodiversiteten - hög konkurrenskraft generellt inom jord- och skogsbruksproduktionen - hög konkurrenskraft och utveckling av möjligheterna inom livsmedelförädlingen - breddade inkomstmöjligheter på landsbygden och skärgården - ökat entreprenörskap på landsbygden - utvecklande av en marknadsanpassad ekologisk produktion - goda livsbetingelser på landsbygden För att uppnå detta avser landskapsregeringen genomföra åtgärder från alla de fyra axlar som beskrivs i rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling. Utgående från analysen kan konstateras att det finns ett tydligt behov av att utveckla företagande och konkurrenskraften i allmänhet på landsbygden, att bevara och förbättra de miljömässiga betingelserna samt stärka landsbygdens utvecklingsmöjligheter och attraktionsvärde i ett brett perspektiv Strategi per insatsområde Strategi inom axel 1, förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket Kärnan i den åländska landsbygden utgörs fortsättningsvis av det traditionella lantbruket. I SWOT-analysen har konstaterats att såväl det åländska lantbruket som livsmedelsindustrin är småskaligt och ligger efter stora delar av övriga Europa vad gäller konkurrenskraft och effektivitet trots att en betydande strukturförändring skett de senaste åren. I analysen har också konstaterats att globaliseringen inom förädlingsindustrin och inom handeln med livsmedel gör att kraven på hög konkurrenskraft och hög effektivitet inom näringen ökar ytterligare. I analysen framkommer också att kompetens och kvalitet är intimt kopplade till konkurrenskraften. Det är en stor utmaning för landsbygden att hantera dessa krav på utveckling för att fortsättningsvis utgöra en bas på landsbygden och fortsättningsvis kunna leverera råvaror till den lokala livsmedelsindustrin på ett konkurrenskraftigt sätt trots de strukturella, geografiska och ekonomiska begränsningar som finns. Övergripande målsättningar kopplade till axel 1 är hållbar utveckling och marknadsanpassad lantbruksproduktion, hög konkurrenskraft generellt inom jord- och skogsbruksproduktionen samt hög konkurrenskraft och utveckling inom livsmedelsindustrin och förädlingsindustrin. Landskapsregeringens strategi är därför att utveckla konkurrenskraften och effektiviteten hos 43

44 landsbygds- och förädlingsföretagen med ett hållbart resursutnyttjande som grund. Strategin går ut på att utveckla strukturen bland lantbruksföretagen, öka effektiviteten, höja kompetensnivån och höja kvaliteten inom lantbruksproduktionen och vidareförädlingen för att detta sin tur skall leda till ökad konkurrenskraft och ökad lönsamhet på gårdsnivå. Åtgärder som genomförs inom strategin för genomförande av axel 1 är att: - stödja företagens investeringar i utökad produktionskapacitet, rationaliserings- och kvalitetshöjande insatser, ny teknik samt miljö- och djurskyddsanpassningar, - utveckla kompetensen bland landsbygdsföretagarna, - stödja nyetableringar, - stödja nya samarbetsformer samt diversifierade verksamheter inom ramen för jordoch skogsbruksverksamhet och - stödja utvecklandet av innovationer och utvecklandet av nya marknader för jord- och skogsbruksprodukter Strategi inom axel 2, att förbättra miljön och landsbygden I SWOT-analysen konstateras att det finns två starka hotbilder för den åländska landsbygden och Åland som helhet med koppling till miljön; övergödningen och igenväxningen av kulturlandskapet. De krav som ställs på lantbruket och landsbygden i form av högre konkurrenskraft och effektivare produktion har också en baksida i en intensivare produktion där mindre hänsyn tas till miljöfrågor, långsiktig hållbarhet och resurssnålt utnyttjande av naturresurser. Negativa effekter av en intensivare produktion syns mycket snabbt i den känsliga miljö som karaktäriserar Ålands natur och landskapsbild. Närheten till öppna vatten och en landskapsbild karaktäriserad av mångårig betesdrift gör att effekterna av en intensifiering av lantbruket snabbt blir synliga. I SWOT-analysen konstateras att det åländska insulära ö-läget också innebär en rad särskilda svårigheter för näringen att hantera. De kostnader och inkomstbortfall som den högre kostnadsnivån och de extra transportkostnader som ö-läget för med sig innebär i en anpassningsprocess risker för att mindre effektiva odlingsområden inte är intressanta att hålla i hävd. Samtidigt finns det begränsningar i det åländska landskapet i fråga om möjligheter till effektivisering och strukturrationalisering av odlingen. Axel 2 genomförs med målsättningen att åstadkomma en hållbar utveckling av lantbruksproduktionen. Det åländska lantbruket bedrivs i många fall i en känslig miljö som bl.a. karaktäriseras av närheten till vatten som ställer speciella krav på odlingsmetoder och insatser i jordbruket. Landskapsregeringen har som mål att lantbruket skall utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt samtidigt som verksamheterna på landsbygden bevarar och utvecklar det åländska kulturlandskapet med dess värden som är ett arv av mångårig småskalig jordbruksdrift med djurproduktion. Landskapsregeringens strategi är att minska lantbrukets negativa miljöpåverkan. Detta görs genom att i programmet genomföras åtgärder för miljövänligt lantbruk. Åtgärderna som skall genomföras skall: - stimulera minskat växtnäringsläckage, - minska användningen av kemiska bekämpningsmedel - stimulera ekologisk produktion samt - stimulera utnyttjande, bevarande och nyskapande av naturbetesmark och därigenom också stimulera den biologiska mångfalden. 44

45 Åland är klassat som ett område betingat med särskilda svårigheter och landskapsregeringens strategi är att fortsätta att stöda jordbruket för extrakostnader och inkomstbortfall på grund av dessa åtgärder i syfte att bevara landskapsbilden och stimulera till att använda hållbara jordbruksmetoder Strategi inom axel 3, livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden I SWOT-analysen konstateras att strukturutvecklingen och omställningen inom lantbruket gör att antalet lantbruksföretag på Åland minskar. Eftersom arbetslösheten är mycket låg får inte detta direkta effekter i form av arbetslöshet och utflyttning från landsbygden då alternativ sysselsättning finns och avstånden är korta på Åland. Detta framgår också av statistiken som visar att landsbygden som helhet på Åland har haft positiv befolkningsökning de senaste åren (ökningen koncentrerar sig dock till kommunerna närmast staden Mariehamn). För att landsbygden långsiktigt skall bibehålla sin attraktionskraft och bevaras levande under en fortsatt strukturutvecklingsprocess finns ändå ett behov av att diversifiera ekonomin på landsbygden. I SWOT-analysen räknas upp en rad möjligheter som kan utveckla landsbygdsekonomin och landsbygdens generella attraktionskraft. Övergripande målsättningar kopplade till axel 3 är breddade inkomstmöjligheterna på landsbygden och i skärgården, ökat entreprenörskap på landsbygden och goda livsbetingelser på landsbygden. Detta skall uppnås genom att landskapsregeringen har som strategi att diversifiera landsbygdens näringsliv och därmed öka landsbygdens attraktionskraft som boendeort och öka livskvaliteten för de boende på landsbygden. Inom strategin avser landskapsregeringen genomföra åtgärder inom axel 3 som går ut på att: - stödja företagande som skapar diversifierande inkomster till jordbrukare, - stödja småföretagande och entreprenörskap, - stödja satsningar inom turismverksamhet, - stödja åtgärder för höjande av livskvaliteten på landsbygden och - stödja kompetensutveckling Strategi inom axel 4, genomförande av Leader Landskapsregeringen har konstaterat att en drivkraft i utvecklandet av landsbygden kommer från ett starkt lokalt engagemang, lokala initiativ, samarbete, ungdomsarbete och entreprenörskap på landsbygden. Landskapsregeringen har vid studier av omkringliggande regioner konstaterat att användande av Leader-metoden vid landsbygdsutvecklingsarbete framgångsrikt gjort att dessa faktorer stimulerats i avfolkningsbygder. Åland som helhet uppvisar inte de karaktäristiska dragen hos en Leader-region med utflyttning och hög arbetslöshet förutom i skärgården och vissa randkommuner vilket också framgår av SWOTanalysen. Av den anledningen är det väsentligt att genomförandet av Leader på Åland noga anpassas till de förhållanden som råder. Landskapsregeringen har som en målsättning att öka entreprenörskap på landsbygden samt goda livsbetingelser på landsbygden i vilket innefattas bl.a. ett starkt engagemang bland befolkningen för sin boendeort. En av landskapsregeringens strategier för att uppnå detta är att implementera Leader-metoden vid landsbygdsutvecklingsarbete på Åland. Leadermetoden har hittills inte använts på Åland men landskapsregering avser att i landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden implementera metoden främst för att genomföra åtgärder inom axel 3. Den övergripande målsättningen är att försäkra en effektiv implementering av landsbygdsutvecklingsprogrammet och då speciellt åtgärderna inom axel 3. Målsättningen är att uppnå god lokal förankring genom att implementera Leader 45

46 med grund i lokalt styrande, lokalt påverkande och ett aktivt samarbete för att utnyttja de mänskliga och naturliga resurserna som finns på landsbygden Förhandsbedömningen Förhandsbedömningen eller den så kallade Ex ante utvärderingen har utförts av Ålands statistik och utredningsbyrå i samarbete med konsultföretaget Eurofutures i Stockholm. Eurofutures har också genomfört den miljöbedömning av programmet som föreskrivs i Europaparlamentet och rådets direktiv 2001/42/EG. Resultatet av förhandsbedömningen redovisas i kapitel 4.2. samt i sin helhet i bilaga 1 till landsbygdsutvecklingsprogrammet. Miljökonsekvensbedömningen redovisas i bilaga 2 till programmet Effekter av föregående programperiod Åland genomförde under perioden programmet för landsbygdens utveckling på Åland med finansiering av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Programmet har innehållit åtgärderna stöd till unga odlare, stöd till mindre gynnade områden/kompensationsbidrag och stöd för miljövänligt odlande. Beskrivningen av uppnådda effekter av åtgärderna inom programmet baserar sig på halvtidsutvärderingen samt av de årliga uppföljningsrapporterna. Programmets totala budget har varit 45,8 miljoner euro varav gemenskapen finansierat 21,2 miljoner euro Stöd till unga odlare Målsättningen för startstödet till unga odlare är att underlätta unga jordbrukares första etablering och samtidigt öka antalet generationsväxlingar och främja sänkningen av medelåldern bland odlarna. Målsättningen för det åländska programmet är att 10 nyetableringar skall ske och att medelåldern bland de aktiva lantbrukarna skall sjunka från 48 år till 45 år under tiden för programmet. Under perioden har 14 odlare etablerat sig som jordbrukare med hjälp av startstödet. Detta utgör endast 2 odlare per år, vilket leder till konstaterandet att målsättningen för programmet inte uppnåtts i detta avseende och att medelåldern bland odlarna inte har blivit lägre. I halvtidsutvärderingen konstateras att startstödet till unga odlare inte har varit tillräckligt sporrande för att uppnå de målsättningar som finns presenterade i programmet. Halvtidsutvärderarna konstaterar att antalet generationsväxlingar och åldrandet på odlarna till väsentliga delar är beroende av förväntningar på lönsamheten inom lantbruket på lång sikt. Slutsatsen är att startstödet legat på en för låg nivå och att det inte funnits en tillräckligt attraktiv helhets stödlösning för det småskaliga åländska jordbruket för att locka nyetablerare Stöd till mindre gynnade områden Enligt årsrapporten för år 2005 omfattades hektar av den odlade arealen. Detta innebär att anslutningen överskrider målsättningen med programmet med nästan 4 procent. Vidare konstaterades 88 procent av alla aktiva lantbrukare var anslutna till åtgärden. Utvärderingen konstaterar att småskaligheten inom lantbruket till följd av den ringa gårdsstorleken är typiskt för hela Åland men framförallt för skärgårdsområdet. Utvärderarna konstaterar att marknadsavkastningen och de stöd som är kopplade till marknadsordningarna för lantbruksprodukterna för en liten gård inte ger möjlighet för hela lantbrukarfamiljen att få sin utkomst från gården. Enligt halvtidsutvärderingen har stödet till mindre gynnade områden stått för en betydande del av inkomsterna bland de åländska odlarna och stödet har gjort att lantbrukarna uppvisar en till det närmaste motsvarande nivå av totala inkomster som övriga befolkningen. Bruttoinkomsten och den disponibla inkomsten bland lantbrukarna var, 46

47 beroende på jämförelseområde, 5-15 procent lägre än den jämförelseinkomst som återgav inkomstnivån bland hela befolkningen. Skillnaden i inkomst är störst om man jämför inkomsterna bland lantbrukarna med inkomsterna bland befolkningen boende i Mariehamn med omnejd och minst om man jämför med befolkningen i skärgårdsregionen. Utvärderarna drar slutsatsen att inkomstutvecklingen bland lantbrukarna skulle ha försvagats utan kompensationsbidraget framförallt i skärgården och inkomstutvecklingen och levnadsnivån skulle ha skiljt sig problematiskt från de övriga grupperna. Utvärderarna konstaterar att lönsamheten inom jordbruket är avgörande faktor för att bibehålla jordbruksmarken öppen och i odling. Utvärderarna tror dock att det finns ett behov av att utreda om en differentiering av kompensationsbidraget bör göras mellan skärgårdsområdet och kommunerna på fasta Åland genom att undersöka effekterna av de mindre gynnsamma naturförhållandena på lantbrukets struktur på skärgårdsområdet, hoten med strukturutvecklingen och den på längre sikt potentiella skilda utvecklingen jämfört med övriga områden. Till följd av omfattningen av systemet med kompensationsbidraget har, enligt halvtidsutvärderingen, iakttagandet av de sedvanliga goda odlingsmetoderna blivit befäst. Eftersom de goda odlingsmetoderna är en förutsättning för kompensationsbidraget har stödet lett till en utbredd kännedom och efterlevnad av dessa, vilket har lett till att en utveckling av lantbruksproduktionen på Åland mot en riktning där kraven på miljön beaktas bättre än tidigare. På basen av förfrågan bland odlarna på Åland i samband med halvtidsutvärderingen kan stor enighet konstateras bland odlarna om den ekonomiska betydelsen av kompensationsbidraget för fortsatt lantbruk på området och fortsatt lantbruk på den egna gården Stöd till miljövänligt odlande Enligt årsrapporten för år 2005 omfattades hektar av den odlade arealen på Åland av en förbindelse om miljövänligt odlande vilket betydde en måluppfyllelse till 99 % enligt programmålsättningarna. 90 % av de aktiva lantbrukarna erhöll någon form av miljöstöd. Intresset för anslutningen till miljöstödets basstöd har varit stort medan intresset för enskilda tilläggsåtgärder har varit mindre Miljöstödets effekter på jordmånen och vattendragen Halvtidsutvärderingen konstaterar att vallen är en viktig odlingsväxt för förebyggandet av erosionen. Vallen är till sin areal en viktig odlingsväxt på Åland eftersom 34 % av åkerarealen är bevuxet med vall. Vallarealen har ökat på Åland både på de till miljöstödet anslutna gårdarna och på de till miljöstödet icke anslutna gårdarna. Det är dock enligt utvärderarna svårt att utvärdera miljöstödets inverkan på vallodlingen på basen av resultaten. Även flerårig grönträda har fått miljöstöd på Åland. Den totala trädesarealen har minskat i jämförelse med slutet av föregående stödperiod. Det för förebyggandet av erosionen viktiga tilläggsåtgärderna extensiv vallodling och vårplöjning är de andra och tredje populäraste frivilliga åtgärderna i den konventionella odlingen. Enligt resultaten från odlarintervjuerna var ca 64 % av arealen på gårdarna vinterbevuxet under perioden Dessutom har antalet gårdar ökat där hela arealen är vinterbevuxen. Av växttäcket utgörs 80 % av vall. Utvärderarna konstaterar att populariteten för tilläggsåtgärden fånggröda varit svag. De i miljöstödprogrammet för Åland definierade riskområden omfattar 83 % av åkerarealen och de är belägna inom de bästa odlingsområdena. Utvärderarna poängterar att det således skulle behövas särskilda åtgärder för riskområden, såsom 47

48 mera omfattande användningen av fångväxter, genom vilka urlakningen av näringsämnen kunde minskas. På grund av småskaligheten inom jordbruket på Åland finns relativt mycket dikesrenar och skyddsremsor jämfört med den odlade arealen trots att avtal om skyddszoner inte alls har ingåtts på Åland. Utvärderarna anser att det med hjälp av en generalplan för skyddszoner borde det klarläggas om det finns behov av skyddszoner och vid behov anlägga skyddszoner på ställen där de krävs mest. Motsvarande typ av planering inriktning enligt behov kunde också göras i fråga om våtmarker och sedimenteringsbassänger. Utvärderarna noterar att djurtätheten på betesområdena är klart under 1 de/ha både på de till miljöstödet anslutna gårdarna och på de icke anslutna gårdarna. På de till miljöstödet anslutna gårdarna har djurtätheten sjunkit medan djurtätheten däremot har ökat på de övriga gårdarna. Utvärderarna konstaterar att speciell uppmärksamhet har fästs i det åländska miljöstödsprogrammet på minskningen av användningen av bekämpningsmedel eftersom arealen som odlas utan bekämpningsmedel har under den nuvarande programperioden vuxit till över tredubbel jämfört med år Gödselmedlen som används på Åland är rena från tungmetaller och utgör inget hot för jordmånen. Utvärderarna noterar också att kväve- och fosforgödsling har minskat avsevärt. Även resultaten av odlarintervjuerna visade på tämligen måttfull gödsling. Trots detta verkar fosfortalet i medeltal vara klart högre på Åland än på det finska fastlandet. Utvärderarna anser att man för att försnabba en minskning av jordens fosforhalt borde fundera på metoder som kunde leda till en spridning av stallgödseln på en större areal än den nuvarande. Man borde även precisera gödslingen genom att bestämma gränsvärden för högsta tillåtna gödselnivåer för de viktigaste trädgårdsväxterna. Utvärderarna kan inte på basen av resultaten om kvaliteten på ytvatten påvisa tydliga förändringar i eutrofieringsnivån på de av jordbruket belastade kustvattenområdena på Åland. Vattenkvaliteten ser ut att ha förbättrats något på vissa områden (Husöviken), men försämrats på andra områden (Lumparns avrinningsområde). Observationerna av vattenkvaliteten har försvårats mycket av den knappa tillgången på material från framförallt sommarperioden. Utvärderarna anser att nätverket för observationer borde vara tätare än för nuvarande för utvärderingen av lantbrukets miljöstöd Miljöstödets effekter på naturens mångfald Utvärderarna konstaterar att åtgärder som påverkar mångfalden inom lantbruket kan indelas i åtgärder med effekter på den odlade jordbruksmarken och å andra sidan i åtgärder som har effekter på området utanför åkrarna, alltså på naturbeten och ängar. De viktigaste åtgärder som är förknippade med minskningen av användningen av bekämpningsmedel är sådana åtgärder som ökar den ekologiska produktionen. Utvärderarna noterar att internationellt sett är andelen ekologisk odling, 12 % av den odlade arealen, stor på Åland även om den ursprungliga målsättningen i programmet för landsbygden utvecklig inte helt har förverkligats. Lönsamheten inom den ekologiska odlingen är väsentligt för ökningen av arealen som omfattas av ekologisk produktion. Betydelsefulla är även andra åtgärder inom miljöstödet som ökar vegetationstäckets areal som har inverkan särskilt på fåglarnas förekomst. I miljöstödets nivå borde beaktas att grönträdesåkrarna är gynnsammare för naturens mångfald än den odlade åkern Med tanke på hotade och sällsynta arter är ängsartade öppna områden speciellt betydelsefulla. De här arterna trivs i livsmiljöer som är typiska för den traditionella odlingen av åker och djurskötseln på Åland. Utan skötsel växer dylika livsmiljöer igen 48

49 och försvinner. Utvärderarna konstaterar att naturens mångfald utanför den odlade åkermarken har beaktats väl i utvecklingsprogrammet för landsbygden, eftersom stödet till värdefulla livsmiljöer utgör cirka 20 % av miljöstödets finansiering. Även om målsättningarna för alla specialstöden riktade till naturbeten inte har uppnåtts har intresset för naturbeten totalt ökat naturbetenas areal över målsättningen. Naturbetenas mängd är dock i sista hand beroende av lönsamheten inom husdjursproduktionen och strukturutvecklingen inom den. Höjningen av stödnivån inom miljöstödet från föregående programperiod har tydligt ökat förverkligandet av åtgärder som främjar mångfalden, vilket har gynnat naturens mångfald. Utvärderarna konstaterar att i användningen av naturbeten borde skötselåtgärdernas tillräcklighet beaktas och betesgångens möjliga negativa inverkningar förebyggas samt att miljöstödet är även viktigt för bevarandet av den för Åland viktiga ursprungsrasen ålandsfåret Miljöstödets effekter på landskapsbilden på landsbygden Utvärderarna slår fast att miljöstödåtgärderna har en viktig effekt på bevarandet av det för Åland typiska öppna landskapet. Tillsammans med kompensationsbidraget uppmuntrar miljöstödet odlarna till fortsatt produktion inom lantbruket. Den omfattande tillämpningen av både tilläggs- och specialåtgärder som gäller naturbeten syns redan i det visuella landskapet på Åland. De mest effektiva åtgärderna i fråga om det visuella landskapet inom den konventionella odlingen är flerårig grönträda och extensiv vallodling, vilket har ökat variationen i landskapsbilden speciellt på områden med produktion av spannmål och sockerbetor. I varje fall kan kulturell identitet även bevaras genom traditionella odlingsmetoder såsom betning och slåtter av naturbeten och enstaka traditionella byggnader som lador. Utvärderarna konstaterar att det åländska landskapet erbjuder vidsträckt mångfald av miljö för att njutas som offentlig handelsvara. Utvärderarna noterar också att det redan kan skönjas en ökande trend av logiverksamhet på Åland Utvärdering av tidigare programperiods påverkan på programutformningen I programarbetet har hänsyn tagits till utvärderarnas slutsatser om kompensationsbidraget stora betydelse för odlarnas möjligheter att bibehålla produktionen inom mindre gynnade områden. Programmet fortsätter att ge åtgärden en hög prioritet inom programmet. Landsbygdsutvecklingsprogrammet har dessutom blivit mer omfattande med ett större antal åtgärder riktade till landsbygden. Gällande stöd till miljövänligt odlande har hänsyn till utvärderarnas konstaterande om skötselåtgärder inom naturbetesstödet. I det nya programmet innehåller åtgärden ytterligare skötselåtgärder för att skydda biodiversiteten inom kulturlandskapet. 49

50 4. Programmets prioriteringar och förväntade effekter med hänsyn till gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen samt de förväntade effekterna enligt förhandsbedömningen 4.1.Landsbygdsutvecklingsprogrammets betydelse i förhållande till den övergripande landsbygds- och miljöpolitiken Landsbygdsutvecklingsprogrammet utgör en viktig del av den övergripande landsbygdsutvecklings- och miljöpolitiken på Åland. I miljöbeskrivningen i programmet framgår att utsläppen av näringsämnen i form av kväve och fosfor till de åländska vattendragen härstammar i huvudsakligen från jordbruk, vattenbruk och bosättning. Gällande de inre vikarna och de inre vattenområdena på Åland, kommer jordbruk att bli den största övergödningskällan efter att projektet med centrala avloppsledningar från bosättningsområden till reningsverket i Mariehamn förverkligats. I landskapets miljöhandlingsprogram är landsbygdsutvecklingsprogrammet det huvudsakliga verktyget för att utveckla vattenkvaliteten i de inre vikarna och vattenområdena på Åland. Landsygdsutvecklingsprogrammet anses också vara ett av det viktigaste instrumentet för att utveckla biodiversiteten och för att stärka miljömässiga och kulturella värdena i landsbygdsområdena. På grund av att landsbygdprogrammet har en betydligt bredare bas jämfört med tidigare implementerade landsbygdsutvecklingsprogram har programmets betydelse ökat väsentligt. Åtgärderna i programmet utgör grunden för den åländska landsbygdspolitiken. I landskapets klimatstrategi sägs att utvinning av metangas på gårdar bör stimuleras och att användningen av bioenergi bidrar till att uppnå de åländska målsättningarna rörande klimatförändringar trots att bioenergianvändandet leder till en del CO2 utsläpp. Strategin påpekar vikten av att använda andra generationens teknik och påpekar också vikten av att utgå från nettoenergi-principen när gröda och förädlingsmetoden för bioenergiframställningen väljs för att eventuella negativa följder av bioenergiproduktionen kan minimeras eller helt undvikas. 4.2.Motivering av valda prioriteringar med utgångspunkt i gemenskapens strategiska riktlinjer och den nationella strategiska planen - Hållbar utveckling av och marknadsanpassad lantbruksproduktion i enlighet med de uppställda målen är utgångspunkten för programmet. Lantbruksproduktionen påverkar miljön i generell mening och vattenmiljön i synnerhet vilket är särskilt tydligt i det åländska samhället med dess allmänna närhet till vatten. Lantbruksproduktion utgångspunkt är utnyttjande av naturresurser varför det är i all väsentlighet viktigt att detta utnyttjande genomför så effektivt och med minimal miljöpåverkan som möjligt samtidigt som det råder hög produktivitet i produktionen. För att åstadkomma detta läggs störst prioritet vid dessa frågor i det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet. - Bibehållande av det öppna landskapet i enlighet med de uppställda målen är en annan utgångspunkt för programmet. Jordbruket har påverkat landsbygdslandskapet under lång tid och skapat den miljö som vi idag lever i. Bibehållande av det öppna landskapet och bevarande av den naturbetesmark samt den biologiska mångfald som karaktäriserar den åländska landskapsbilden är högt prioriterat inom det åländska programmet. 50

51 - Hög konkurrenskraft generellt inom jord- och skogsbruksproduktionen samt inom de förädlande företagen i enlighet med de uppställda målen är också ett fokusområde för programmet. Det har konstaterats att en utveckling av konkurrenskraften inom det traditionella lantbruket samt hos förädlingsföretagen är grundläggande för en långsiktig utveckling av verksamheterna. Eftersom det traditionella lantbruket fortfarande utgör kärnan i det åländska landsbygdsföretagandet är det naturligt att målformuleringen utgör ett högt prioriterat område inom programmet. - Breddade inkomstmöjligheter på landsbygden och skärgården samt ökat entreprenörskap är i enlighet med de uppställda målen också ett prioriterat område. I och med den strukturutveckling som sker inom det traditionella lantbruket där många företag slås eller kommer att slås ut är det viktigt att alternativa möjligheter till företagande på landsbygden utvecklas så att landsbygdens generella livskraft kan bevaras. - Landsbygdens attraktionskraft som boende ort samt goda livsbetingelser på landsbygden i enlighet med de uppställda målen. Över hälften av den åländska befolkningen är boende på landsbygden. Det är därför en generellt viktigt prioritering att landsbygdens attraktionskraft och de goda livsbetingelserna består och utvecklas Axel 1 Åtgärderna inom axel 1 syftar till att stärka konkurrenskraften hos företagen verksamma inom jord- och skogsbruksproduktionen samt hos förädlingsföretagen som förädlar råvaror från jord- och skogsbruket. Eftersom de traditionella landsbygdsföretagen fortfarande utgör kärnan i den åländska landsbygden är det viktigt för landsbygden som helhet att företagen ges möjlighet att utveckla sina företag. Företagen bör utveckla konkurrenskraften och marknadsanpassa sina verksamheter för att kunna utvecklas och få långsiktigt ekonomisk livskraftighet inom den europeiska marknaden vilket är en förutsättning för. Av programmets totala EU-delfinansieringsandel kommer ca 20 % att fördelas för finansieringen av åtgärderna under axel 1. Huvudandelen kommer att fördelas till investeringsstöd för att skapa moderna och effektiva produktionsenheter inom jord- och skogsbruket. Genomförandet av åtgärderna under axel 1 bedöms ligga väl i linje med de riktlinjer och prioriteringar som angivits i gemenskapens strategiska dokument. Prioriteringarna i programmet gällande axel 1 bedöms också motsvara de prioriteringar som angavs i den nationella strategin Axel 2 Åtgärderna inom axel 2 syftar till att stimulera till bedrivande av ett resurssnålt hållbart jordbruk och för att bevara och utveckla det öppna landskapet. Som också tidigare konstaterats är jordbrukets påverkan av miljön och landskapet stort. Miljön och landskapet är den största resursen som landsbygden besitter varför det är motiverat att genomföra omfattande åtgärder för att bevara och utveckla miljön och landskapet. Av programmets totala EU-delfinansieringsandel kommer ca 70 % att fördelas för finansieringen av åtgärderna under axel 2. Fördelningen mellan miljövänligt jordbruk och stöd för jordbruk i områden med svårigheter inom axeln är ungefär 60/40. 51

52 Genomförandet av åtgärderna under axel 2 bedöms ligga väl i linje med de riktlinjer och prioriteringar som angivits i gemenskapens strategiska dokument. Prioriteringarna i programmet gällande axel 2 bedöms också motsvara de prioriteringar som angavs i den nationella strategin. Landskapsregeringen har beslutat att inte genomföra åtgärder riktade till skogsbruket och inte heller Natura 2000-stöd samt stöd som är kopplade till direktiv 2000/60/EG. Orsaken till att inga åtgärder riktade till skogsbruket är att landskapsregeringen tror att de EU-delfinansierade medlena får större effekt om de riktas till jordbruket med åkerodlingen och betesmarkerna på Åland. Landskapsregeringen oroas också av den byråkratiska börda som implementeringen av ett miljöstöd inom skogsbruket skulle innebära då stödet skulle täcka stora delar av Åland samtidigt som landskapets administrativa resurser är små. För att garantera det allmänna biodiversitetsskyddet i de åländska skogarna finns dock regleringar grundskydd i landskapslagen om skogsvård (ÅFS 83:1998). För skyddet av speciellt betydelsefulla biotoper i skogsbruket finns ett system med markinlösen som i stor påminner om systemet för upprättande av naturreservat. Landskapsregeringen har inte prioriterat Natura 2000-stöd då de flesta Natura 2000 områden är offentligt ägda och landskapsregeringen och skötseln av områdena genomförs inom de offentliga myndigheternas egna verksamheter. Stöd kopplade till direktiv 2000/60/EG har inte genomförts inom programmet eftersom det åtgärdsprogram som skall genomföras enligt artikel 11 i direktivet ännu inte är implementerat på Åland. De åländska myndigheterna önskar avvakta utformningen av åtgärdsprogrammet för att få en bättre grund för beslut om specifika behov inom området. De åländska myndigheterna kan därför tänka sig att återkomma med en programändring i enlighet med artikel 6 i Kommissionen förordning (EG) Nr. 1974/2006 senare under programperioden Axel 3 Åtgärderna inom axel 3 syftar till att stimulera en diversifiering av landsbygdsekonomin. Strukturutvecklingen och omställningen inom lantbruket gör att antalet lantbruksföretag på Åland minskar. I takt med minskningen finns ett ökat behov av att utveckla annat företagande på landsbygden så att landsbygden ekonomiska bas skall kunna bestå. Av programmets totala EU-delfinansieringsandel kommer ca 10 % att fördelas för finansieringen av åtgärderna under axel 3. Insatserna kommer att bestå av dels direkta investeringsstöd men också andra former av utvecklingsstöd. Genomförandet av åtgärderna under axel 3 bedöms ligga väl i linje med de riktlinjer och prioriteringar som angivits i gemenskapens strategiska dokument. Prioriteringarna i programmet gällande axel 3 bedöms också motsvara de prioriteringar som angavs i den nationella strategin Axel 4 Genomförande av Leader-metoden syftar till att främja ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet med särskild fokus på åtgärderna inom axel 3 genom lokal förankring, inflytande och samarbete. Leader har visat sig vara ett effektivt medel för att stimulera lokalt engagemang och lokala initiativ vilket är faktorer som väsenligt ökar landsbygdens generella livskraft varför det är motiverat att genomföra åtgärden på den åländska landsbygden. 52

53 Av programmets totala EU-delfinansieringsandel kommer ca 5 % av medlen att fördelas till åtgärder som genomförs genom Leader-metoden. Dessa 5 % utgör hälften av den EUfinansieringsandel om 10 % som återfinns under axel 3. Ålands landskapsregering har vid fastställande av andelen av medel som avses för åtgärder som genomförs med Leader metoden tagit hänsyn till att Leader genomförs för första gången på Åland under programperioden Genomförandet av åtgärderna under axel 4 bedöms ligga väl i linje med de riktlinjer och prioriteringar som angivits i gemenskapens strategiska dokument speciellt när det gäller stimulerande av lokalt styrande, lokal utveckling och utnyttjande av lokala personella- samt naturliga resurser.. Prioriteringarna i programmet gällande axel 4 bedöms också motsvara de prioriteringar som angavs i den nationella strategin Förväntad måluppfyllelse utifrån förhandsbedömningen avseende de valda prioriteringarna Resultatet av förhandsbedömingen Resultatet av förhandsbedömningen av det åländska EU-programmet för landsbygdsutveckling gällande perioden kan sammanfattas i följande åtta punkter: 1. Bakgrundsanalysen är väl utförd både med avseende på innehåll och på kvalitet. Enligt utvärderarnas uppfattning är de relevanta frågorna väl belysta. I de kvantitativa beskrivningarna används de senast tillgängliga siffrorna. Analysen mynnar ut i en tydlig och - i förhållande till de aktuella EU-insatsernas allmänna inriktning och fokus - relevant bild av programregionens dagsaktuella status. Ett par mindre justeringar i uppsättningen base-line indikatorer med avseende på deras utformning och kvantifiering bör dock göras. Kommentar gällande påverkan i programutformningen: Ett par mindre justeringar av base-line indikatorer har genomförts 2. SWOT-genomgången pekar på de för programmet viktigaste socioekonomiska förändringsfaktorerna rörande i första hand primärnäringarna, men även den övriga landsbygdsekonomin. Den är även på ett tillfredsställande sätt kopplad till bakgrundsanalysen och därtill utformad så att den kan bygga under de mål och strategier som programmet sedan går in för. Behandlingen av de olika SWOTfaktorernas inverkan på den del av landsbygdens ekonomi som ligger utanför lantbrukssektorn skulle dock med fördel kunna utvecklas ytterligare något. Kommentar gällande påverkan i programutformningen: Ett nytt kapitel 3.2. Den åländska landsbygden har lagts till programdokumentet för att tydligare beskriva landsbygdsområdet. Skrivningarna om den åländska ekonomin och landsbygdens ekonomiska betydelse har också kompletterats för att tydligare beskriva den del av landsbygdens ekonomi som ligger utanför lantbrukssektorn. 3. Programmet är förankrat i den europeiska jordbruksfondens allmänna målsättningar samtidigt som det är kopplat till de specifika åländska behoven såsom dessa framkommit i bakgrundsanalys och SWOT. Programmets övergripande mål, valet av strategiska satsningsområden och anvisade åtgärder är tydligt formulerade och rimligt konsistenta. 53

54 4. Programmet refererar på ett föredömligt sätt evaluerarnas slutsatser och rekommendationer från motsvarande strukturformsprogram under den förra programperioden. Man redovisar dock inte på vilket sätt som dessa erfarenheter på ett mer konkret sätt kommer att påverka implementeringen av det nya programmet. 5. Programmets samlade finansiella resurser torde vara tillräckliga med tanke på erfarenheterna från tidigare programperioder samt den gjorda bakgrunds- och SWOTanalysen. Enligt programmets huvudtext ligger fördelning av medel mellan de olika insatsområden/axlarna inom de ramar som EUs regelverk för landsbygdsutvecklingsprogrammen ger. Programmet har dock en större slagsida mot Axel 1 och 2 (dvs de mer traditionella primärnäringssatsningarna) än vad som krävs av EU-regelverket. En mer utförlig argumentation med motiv för detta kunde med fördel ha införts i programtexten. Den i finansieringstabellerna redovisade fördelningen av medlen lever inte heller fullt ut upp till de av EU fastställda kraven. Den här diskrepansen mellan programmets text och finansieringstabellerna måste åtgärdas. Kommentar gällande påverkan i programutformningen: Programförfattaren uppfattar att utvärderaren något missuppfattat redovisningen av fördelningen av procentandelarna av EU:s delfinansieringsandel och speciellt att EU:s finansieringsandel av axel 4 i sin helhet omfattas av finansieringsandelen för axel 3. Programförfattarna har därför efter att utvärderarnas utlåtanden tydliggjort skrivningarna om EU:s finansieringsandelar under kapitel Det slutliga programmet bör preciseras och utvecklas när det gäller de kvantitativa indikatorer som behövs för att följa upp programmets genomförande och resultat. Med nuvarande uppläggning är det inte möjligt att bedöma programmet med avseende på förutsättningarna för bästa möjliga projektresultat och övergripande måluppfyllelse. Förbättringsbehovet gäller främst framtagning av ett begränsat antal kvantifierade målindikatorer på den övergripande programnivån samt en komplettering och förbättring av de olika åtgärdernas genomförande- och resultat/effektindikatorer. Kommentar gällande påverkan i programutformningen: Programförfattarna har efter utvärderarnas utlåtande genomfört en genomgång av alla indikatorer och gjort behövliga kompletteringar gällande utgångsindikatorer och indikatorerna för axel 1, 3 och Programmet bygger främst på jordbrukspolitikens målsättningar, men står inte i konflikt med övergripande EU-politik eller angränsande nationella policyinsatser och målsättningar. Miljömålen finns med i och med att programmet till en stor del handlar om miljövänligt jordbruk. De övriga horisontella målen behandlas inte. Kommentar gällande påverkan i programutformningen: Programförfattarna uppfattar inte att kommissionens riktlinjer för programutformingen kräver att de horisontella målen skall behandlas i programdokumentet. 8. Utvärderarna anser att programmet är väl genomtänkt när det gäller genomförandeorganisation, offentlig insyn och finansiell säkerhet. Det utnyttjar även möjligheterna till administrativ samordning med motsvarande finska myndigheter när det gäller utbetalningsrutinerna. 54

55 Förhandsbedömningen av det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet redovisas i sin helhet i bilaga 1 till programmet Resultat av miljökonsekvensbedömningen I miljökonsekvensbedömningen har följande påpekanden framförts: - ingen egentlig betoning på hållbar utveckling som en grund för programmet - brister i strategiska styrningen av projekt och åtgärder för att förebygga negativ påverkan och stimulerande av positiv påverkan - brister i rättfärdigande av den valda inriktningen av programmet Miljökonsekvensbedömningen presenteras i sin helhet i bilaga 2 i programmet. Synpunkter från samråd samt slutsatser i miljökonsekvensbedömningen har beaktats i besluten om programmen genom att vid genomförandet av programmen kommer landskapsregeringen att överväga olika alternativ för villkor för stöd samt urvalskriterier som leder till en positiv förstärkning av miljöhänsyn. Ytterligare kommer landskapsregeringen vid genomförande och uppföljning att formulera ytterligare miljöindikatorer för uppföljningen av projekt. När det gäller risken för negativ miljöpåverkan vid beviljande av stöd genom programmet kommer det att bli nödvändigt att etablera rutiner för programgenomförande för att säkerställa miljöhänsyn vid genomförande av projekt som finansieras av landsbygdsprogrammet. Genomförande av begreppet hållbar utveckling avses också få större genomslag i genomförande av programmet genom utbildning av ansvariga och handläggare för åtgärderna inom programmet. När det gäller motiv till programmets utformning har i programmet intagits ett stycke om konsekvenser i programmet från erfarenheter från tidigare program samt från genomförd halvtidsutvärdering. Landskapsregeringens bemötande av miljökonsekvensbedömningen är bilagd till programmet som bilaga 3. Bemötande offentliggjordes för allmänheten i samband med offentliggörande av programdokumentet efter landskapsregeringens beslut om godkännande av programförslaget. Förslaget och bemötande blev då publicerat på landskapsregeringens hemsida på internet. En gränsöverskridande bedömning miljökonsekvensbedömningen har inte ansetts vara nödvändig men hänvisning till Åland geografiska läge väl avgränsat från grannområden Förväntade synergieffekter mellan axlarna och åtgärderna i programmet Vid genomförande av programmet förväntas det stora antalet åtgärder i programmet gemensamt skapa synergieffekter som leder till en ökad hävstång i insatserna och slutligt en hög måluppfyllningsnivå. Som exempel kan nämnas att åtgärder för att utveckla konkurrenskraften inom jordbruket leder kan leda till ett bättre utnyttjande av de naturresurser som finns till förfogande vilket kan leda till ökad användning av naturbeten och därmed bibehållande av det öppna landskapet som är ett viktig mål inom axel 2. Inom Axel 2, åtgärden stöd för miljövänligt jordbruk återfinns specialstödet odling på känsliga områden i vilken målsättningen är att odlaren skall efter sakkunnig rådgivning genomföra olika typer av åtgärder specialanpassade till den enskilda gårdens speciella miljöförhållanden. Finansieringen till dessa åtgärder kan hämtas från åtgärder under respektive axel enligt åtgärdens utformning. 55

56 De utbildningsinsatser som finns inom axel 1 kan också utnyttjas till att öka kompetensen gällande miljöfrågor inom jordbruket vilket leder till att effektivare genomförelse av åtgärderna inom axel 2. Åtgärderna gällande modernisering av jordbruket och ökat värde inom jord- och skogsbruket inom axel 1 bör kompletteras väl av åtgärderna gällande diversifiering till annan verksamhet än jordbruk och åtgärder för befrämjande av turism inom axel 3 och gemensamt bidra till att skapa multifunktionella landsbygdsföretag på Åland. Genomförande av Leader metoden inom axel 4 samt de ytterligare föreslagna åtgärderna är också exempel på axelöverskridande synergieffekter som leder till et effektivare genomförande av landsbygdsutvecklingsprogrammet. 56

57 5. Information om axlarna i programmet samt de föreslagna åtgärderna under respektive axel samt beskrivning av dessa 5.1. Allmänna krav Axel 1 omfattar följande åtgärder: - Yrkesutbildning och information bl.a. spridning av vetenskaplig kunskap och innovativa metoder, som riktar sig till personer verksamma inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbruksektorerna som avses i Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik a underrubrik i, artikel 21 - Startstöd för unga jordbrukare som avses i Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik a och underrubrik ii och artikel 22 - Modernisera jordbruksföretag som avses i Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik b och underrubrik i och artikel 26 - Högre värdet i jord- och skogsbruksprodukter som avses i Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik b och underrubrik iii och artikel 28 - Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jorbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn som avses i Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik b och underrubrik iv och artikel 29 Axel 2 omfattar följande åtgärder: - stöd för jordbrukare i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter (kompensationsbidrag) som avses i artikel 36 a) (ii), 93 (1) och 94 (3) i Rådets förordning (EG) 1698/2005 och artikel 13 a) i Rådets förordning (EG) Nr. 1257/ stöd miljövänligt jordbruk (miljöstöd) som avses i artikel 36 a iv och artikel 39 i Rådets förordning (EG) 1698/ stöd för icke produktiva investeringar som avses i artikel 36 a vi och artikel 41 Rådets förordning (EG) 1698/2005 Axel 3 omfattar följande åtgärder: - Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) i) - Etablering och utveckling av mikroföretag som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) ii) - Främjande av turismverksamhet som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) iii) och 55 - Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) i) - Förnyelse och utveckling av byarna som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) ii) 57

58 - Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) iii) - Utbildning och information som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 c) - Kompetensutveckling och information för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier som avses i Rådets förordning (EG) Nr. 1698/2005, artikel 52 d) Axel 4 omfattar följande åtgärder: - Lokala utvecklingsstrategier som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 64 - Interregionalt och transnationellt samarbete som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 63 b - Driva den lokala aktionsgruppen som avses i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 63 c och 59 a-d 5.2. Krav som gäller alla eller flera åtgärder Löpande förbindelser och avtal från föregående programperiod Löpande förbindelser gällande stöd till unga jordbrukare Stöd till unga odlare beviljades genom ett startstöd enligt Rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Startstöd enligt regelverket under föregående periods landsbygdsutvecklingsprogram utbetalades under tre på varandra följande år. Gemenskapsfinansierade andelen för de löpande starstöden uppgår till ca euro. Dessa startstöd skall vara utbetalade senast under år EU-delfinansieringen av dessa förbindelse överförs till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Villkoren i det tidigare regelverket kommer därmed att gälla för dessa stöd Löpande förbindelser och avtal från föregående programperiod gällande miljöstöd och kompensationsbidrag För att erhålla miljöstödets basstöd och stöd för mindre gynnade områden (kompensationsbidrag) enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 har jordbrukarna under programperioden förbundit sig att följa stödvillkoren i fem år. För att erhålla miljöstödets specialstöd har jordbrukarna ingått ett femårigt avtal med Ålands landskapsregering. Nya jordbrukare har kunnat ansluta sig till programmet under hela programperioden varvid nya förbindelser och avtal tillkommit årligen. De förbindelser som avgivits år 2000 upphörde att gälla år 2005 och de förbindelser som avgivits år 2001 löpte likaså ut år Därför har största delen av jordbrukarna förbundit sig att följa villkoren för kompensationsbidraget under en ny femårsperiod som börjar från den första stödutbetalningen år 2005 respektive Förbindelserna om miljöstödets basstöd kunde däremot förlängas med två respektive ett år fram till programperiodens slut. Endast de jordbrukare som inte hade en miljöstödsförbindelse från förut och de jordbrukare vars referensareal ökade kunde ingå en ny femårig miljöstödsförbindelse under åren 2005 och Största delen av jordbrukarna har således miljöstödsförbindelser som inte längre berättigar till miljöstödets basstöd efter år Antalet förbindelser som är i kraft vid början av den nya programperioden visas i tabell 6. 58

59 Tabell 6: Antalet förbindelser som är i kraft vid början av den nya programperioden Förbindelse Från år Från år Från år Från år Totalt Kompensationsbidrag Miljöstödets basstöd Totalt I tabellen framgår att många odlare ingick nya förbindelser gällande kompensationsbidrag våren 2005 och våren Odlare måste för programperioden uppfylla kriterierna i enligt åtgärden stöd för jordbruk i områden som inte är bergsområden men där det finns andra svårigheter (212) inom detta landsbygdsutvecklingsprogram. Det här innebär inte att det kommer att ställas några återbetalningskrav på odlare med gamla förbindelser, men odlarna måste upprätthålla odlingen i fem år på gården från det datum då odlaren erhöll den första utbetalningen. Stödsumman per hektar kommer att bibehållas inom programområdet under den kommande perioden. Tvärvillkoret utgör villkor för kompensationsbidraget under programperioden på samma sätt som goda odlingsmetoder utgjorde villkor för kompensationsbidraget under programperioden Jordbrukare som har en giltig miljöstödsförbindelse kan upprätthålla den så länge som den är giltig enligt de villkor som gällde vid inträdande av förbindelsen. Reglerna gällande goda odlingsmetoder utgör fortsatt villkor för dessa förbindelser vid sidan av övriga miljöstödsvillkor. Jordbrukarna kan dock när som helst under förbindelseperioden frånträda den gällande förbindelsen och avge en ny förbindelse i enlighet med villkoren för den nya programperioden förutsatt att detta innebär en obestridlig fördel för miljön eller att det befintliga åtagandet stärks avsevärt (artikel 11 i kommissionens förordning (EG) 1320/2006). En sådan övergång till det nya programmet föranleder inte återbetalning av de erhållna stöden. Avtal om miljöstödets specialstöd har ingåtts mellan jordbrukarna och Ålands landskapsregering under hela programperioden Största delen av de jordbrukare som hade ingått ett femårigt avtal år 2000 eller 2001 ingick ett nytt femårigt avtal år 2005 eller Antalet avtal som är i kraft vid början av den nya programperioden visas i tabell 7. Tabell 7: Antalet avtal som är i kraft vid början av den nya programperioden Avtal Från år Från år Från år Från år Totalt Prioriterade naturbeten Återskapande av naturbeten Hävd av löväng Återskapande av löväng Slåtter av naturäng Extra breda skyddszoner Bevarande av ursprungsraser Totalt

60 Dessa avtal fortlöper oförändrade i enlighet med avtalsvillkoren i fem år från det att de ingåtts. Jordbrukarna kan under avtalsperioden i särskilt angivna fall frånträda avtalet och ingå ett nytt avtal för en ny femårsperiod i enlighet med villkoren för den nya programperioden förutsatt att detta innebär en obestridlig fördel för miljön eller att det befintliga åtagandet stärks avsevärt (artikel 11 i kommissionens förordning (EG) 1320/2006). En sådan övergång mellan programmen föranleder inte återbetalning av det erhållna stödet. De jordbrukare som väljer att hålla kvar sitt avtal skall följa avtalsvillkoren till avtalsperiodens slut. Om avtalet har ingåtts för en avtalsperiod som sträcker sig utöver den förbindelseperiod som är en förutsättning för erhållande av miljöstödets basstöd och jordbrukaren inte kan ingå en ny förbindelse under programperioden på grund av att de allmänna förutsättningarna (jordbrukarens ålder eller 3 hektar åkermark) för erhållande av basstödet inte uppfylls eller på grund av att jordbrukaren inte accepterar de nya stödvillkoren för basstödet kan jordbrukaren säga upp avtalet utan att det stöd som redan utbetalts återkrävs. Om jordbrukaren inte säger upp avtalet förblir avtalet i kraft i enlighet med avtalsvillkoren även om jordbrukare inte har ingått en ny basstödsförbindelse. Utbetalningar som görs efter för åtaganden som överförs från programperioden kommer att belasta Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Den totala kostnaden för dessa åtaganden visas i tabell 8. Tabell 8: De totala kostnaderna för utbetalningar som görs efter för åtaganden som hänförs till programperioden Kostnader efter för åtagande som hänförs till programperioden Åtagande: År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 LFA , , , ,74 Basstöd , , , ,79 Prioriterade beten , , , ,00 Återskapande av beten , , ,00 Slåtter av naturäng 1.507, , ,09 429,00 Hävd av löväng , , , ,00 återskapande av löväng 3.108, , , ,00 ursprungsraser , , , ,00 TOTALT , , , ,53 EU:s andel (EJFLU) 26,72 % , , , ,70 LR:s andel 73,28 % , , , , Tvärvillkor Jordbrukare som erhåller miljöstöd och kompensationsbidrag förutsätts enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 uppfylla de tillämpliga bindande normerna som fastställs i artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilagorna III och IV i den förordningen, de så kallade tvärvillkoren. Tvärvillkoren utgörs av föreskrivna verksamhetskrav samt krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. De föreskrivna verksamhetskraven har fastställts i gemenskapslagstiftningen både i förordningar som utfärdats av Europeiska kommissionen, Europarlamentet och Europeiska unionens råd och i direktiv som utfärdats av Europeiska unionens råd. Förordningarna är direkt bindande för medlemsstaterna medan direktiven har 60

61 verkställts genom nationell lagstiftning. God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 definieras av medlemsstaten. Behörigheten beträffande tvärvillkoren är delad mellan landskapet Åland och riket i enlighet med bestämmelserna i självstyrelselagen för Åland (ÅFS 71/1991). De i lag föreskrivna verksamhetskraven hör till stor del till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet och de i bilaga III i förordning (EG) nr 1782/2003 nämnda direktiven har således till största delen verkställts genom bestämmelser i den åländska lagstiftningen. I praktiken åligger det landskapet Åland att även sköta förvaltningen av de verksamhetskrav som tillhör rikets lagstiftningsbehörighet. På grund av att systemet med samlat gårdsstöd tillhör rikets lagstiftningsbehörighet tillhör även minimikraven för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i sin helhet rikets behörighet. De minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd som fastställts i jord- och skogsbruksministeriet förordning om (183/2006) är således bindande även på Åland. Följande publikationer som innehåller information om tvärvillkoren har skickats till samtliga jordbrukare på Åland: - Odlingssätt och miljövillkor. - Märkning och registrering av djur. - Växtskyddsmedel, foder, livsmedel och anmälan om djursjukdomar. I de nationella föreskrifterna som Ålands landskapsregering skall utfärda i enlighet med artikel 74.1 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 kommer tvärvillkoren att definieras meden hänvisning till artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilagorna III och IV i den förordningen varvid tvärvillkoren för de stöd som regleras av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 är identiska med de tvärvillkor som avses i förordning (EG) nr 1782/2003. I kapitel beskrivs närmare vilken beröring insatserna i miljöstödet har med tvärvillkoren. I de fall ingen avgränsning har gjorts har åtgärden ingen beröring med tvärvillkoren. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Skötsel av odlad åker Med odlad åker avses en åker som odlas för produktion av grödor och i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker skall bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen skall utföras senast den 30 juni. Till odlingssättet hör också att växtskyddet ombesörjs, vilket kan ske med hjälp av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren skall ha som mål att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från åkern skall den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet. Skötsel av obligatorisk träda Med obligatorisk träda avses ett område med trädesrättigheter vilket har lagts i träda enligt kapitel 4 avsnitt 2 i avdelning III i Rådets förordning (EG) nr 1782/

62 En träda som är täckt av växtlighet skall slås en gång under vegetationsperioden. Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Stubbträdor och obearbetade svartträdor skall skötas årligen genom slåtter eller på annat sätt så att ogräsen inte kan sprida sig. Slåttern skall genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att också skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Svartträda och stubbträda får inte gödslas. Skötsel av icke odlad åker som sköts Med icke odlad åker som sköts avses en åker som inte används för produktion. En icke odlad åker som sköts skall bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts skall slås en gång under växtperioden. Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Motverkande av markerosion På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Icke odlad åker som sköts och obligatorisk träda på grundvattenområden av klass I och II skall bestå av träda som är täckt av växtlighet. På Åland finns dock inga grundvattenområden. Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet måste skiftet sås in med vall före den 30 juni med användning av en tillräcklig mängd frön av vallväxter. Bevarande av markens organiska material Halmbränning på åkermark skall undvikas. Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur. Lägsta hävdnivå På ett basskifte som är smittat med flyghavre skall flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 68/1977). I syfte att bevara åkermiljöns särdrag skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. Av odlingstekniska skäl är det möjligt att i enskilda fall röja väsentliga odlingshinder, men dock inte de skyddade naturtyperna som avses i landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998). Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall dock på förhand skriftligen underrättas om röjningen och motiveringarna för den. Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång skall de hållas öppna genom slåtter. Slåttern skall genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att också skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov skall sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja 62

63 slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken. Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara ingärdade. Föreskrivna verksamhetskrav I tabellerna nedan visas hur tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav har implementerats på Åland Miljö Rådets direktiv Nationell tillämpningsförfattning Nitratdirektivet 91/676/EEG Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruk (ÅFS 79/2000) Grundvattendirektivet 80/68/EEG Vattenlag för landskapet Åland (ÅFS 61/1996) Avloppsslamdirektivet 86/278/EEG Vattenförordning för landskapet Åland (ÅFS 77/1996) Landskapsregeringens direktiv från den för användningen av reningsverksslam inom jordbruket Habitatdirektivet 92/43/EEG Jaktlag för landskapet Åland (ÅFS 31/1985) Landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998), Landskapsförordning om naturvård (ÅFS 113/1998) Fågeldirektivet 79/409/EEG artikel 3.1 Landskapslag om naturvård (ÅFS 82/1998) Landskapsförordning om naturvård (ÅFS 113/1998) Jaktlag för landskapet Åland (ÅFS 31/1985) Jaktförordning för landskapet Åland (ÅFS 69/1995) Märkning och registrering av djur Rådets direktiv Nationell tillämpningsförfattning Rådets direktiv 92/102/EEG, rådets Jord- och skogsbruksministeriets förordning om förordning (EG) 21/2004, märkning och registrering av nötkreatur (FFS Kommissionens förordning (EG) 1391/2006) 911/2004 och Europaparlamentets och Jord- och skogsbruksministeriets förordning om rådets förordning (EG) nr 1760/2000 märkning och registrering av svin (FFS 1296/2001) (Märkning av djur tillhör inte Ålands Jord- och skogsbruksministeriets förordning om lagstifningsbehörighet) märkning och registrering av får och getter (FFS 469/2005) Folkhälsa, djurhälsa, växtskydd Rådets direktiv Nationell tillämpningsförfattning Rådets direktiv 91/414/EEG (växtskyddsdirektiv) Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattning om kemikalier (ÅFS 32/1990) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (livsmedelsförordning) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den = rikets lagstftning tillämpas på Åland Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen (ÅFS 18/1998), Ålands landskapsstyrelses beslut om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om fodermedel (ÅFS 30/1999) = rikets lagstiftning tillampas på Åland Lag om djursjukdomar (FFS 55/80) Jord- och skogsbruksministeriets beslut om BSE 63

64 22 maj 2001, Rådets direktiv 85/511/EEG, Rådets direktiv 92/119/EEG, Rådets direktiv 2000/75/EG (anmälan om djursjukdomar, tillhör inte Ålands lagstiftningsbehörighet) Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß- agonister vid animalieproduktion (15/VLA/1998) Jord- och skogsbruksministeriets beslut om bekämpning av TSE-sjukdomar hos får och getter (32/VLA/2006) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om verkställighet av gemenskapens lagstifning gällande mul- och klövsjuka (7/VLA/2004) Jord- och skogsbruksministeriets beslut om djursjukdomar som skall bekämpas, anmälan om djursjukdomar ( 1346/VLA/95) Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om livsmedel (ÅFS 43/1977), Landskapsförordning om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om livsmedel (ÅFS 83/2003), Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om livsmedelshygien ifråga om animaliska livsmedel (ÅFS 97/1997), Landskapsförordning om tillämpning i landskapet Åland om riksförfattningar om livsmedelshygien ifråga om animaliska livsmedel (ÅFS 98/1997). (= rikets lagstiftning tillämpas på Åland) Djurskydd Rådets direktiv Nationell tillämpningsförfattning Rådets direktiv 98/58/EG, Rådets Djurskyddslag för landskapet Åland (ÅFS 95/1998), direktiv 91/629/EEG, Rådets direktiv Djurskyddsförordning (ÅFS96/1998) 91/630/EEG Övriga krav som gäller alla eller flera åtgärder Kriterier och administrativa regler för att undvika dubbel finansiering De system som är stödberättigade inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden tillhör inte Ålands behörighet. Till den del som sådana stöd som avses i artikel 5.6. i rådets förordning EG (nr) 1698/2005 kommer att genomföras av jord- och skogsbruksministeriet även på Åland säkerställs genom administrativa förfaranden att ingen dubbel finansiering beviljas från detta program. Administrativa förfarande säkerställer också att projekt som erhåller finansiering från struktureringsfonden enligt artikel 6 i Rådets förordning (EG) Nr. 3320/2006 om etablerande av tillfälligt omstruktureringsprogram för sockerindustrin inom gemenskapen inte erhåller dubbelfinansiering finansiering från åtgärder inom detta program. Administrativa förfarande skall också säkerställa att program som erhåller finansiering från Europeiska gemenskapens marknadsorganisation för frukt och grönsaker inte erhåller dubbelfinansiering från åtgärder inom detta landsbygdsutvecklingsprogram. Ett produktionsbidrag för vissa jordbruksgrödor har i stöd av artikel 69 i rådets förordning 1782/2003 införts i hela Finland år Stödet hör samman med den s.k. 10% justeringsmånen inom gårdsstödet och tillhör således rikets behörighet. Stödet kan beviljas för bl.a höstråg, höstvete, rågvete, speltvete som sås på hösten, höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs, lin och åkerärt. I samband med att stödet infördes utredde jord- och 64

65 skogsbruksministeriet och Ålands landskapsregering på begäran av kommissionen huruvida stödet är överlappande med det åländska miljöstödets frivilliga åtgärd för vårplöjd mark. Både kommissionen och jord- och skogsbruksministeriet konstaterade då att stöden inte överlappar varandra. Stödet för vårplöjd mark fins kvar i miljöstödet för perioden men återgärden heter numera reducerad höstbearbetning. Stödet är för övrigt lika som under programperioden För det fall att stödet anses vara överlappande med produktionsbidraget för vissa jordbruksgrödor kommer landskapsregeringen att underrätta jord- och skogsbruksministeriet om saken varvid jord- och skogsbruksministeriet måste ändra förutsättningarna för beviljande av produktionsbidraget Bekräftelse av stödberäkningarnas riktighet Stödberäkningarna för miljöstödet och stödet för icke produktiva investeringar har gjorts av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) i enlighet med kommissionens föreskrifter. MTT är Finlands ledande forskningscentral inom detta område. Finlands ledande forskare har ansvarat för uppgörandet av kalkylerna och de har gjorts av specialforskare på respektive område. Kalkylerna har gjorts utgående från prisnivån år 2005 och de senaste forskningsresultaten. Som hjälp har bl.a. använts täckningsbidragskalkyler som gjorts av Pro Agria Landsbygdscentralernas förbund. Tvärvillkoren, minimikraven och övrig lagstiftning har använts som referensnivå och i kalkylerna har inte beaktats sådana kostnader som åsamkas jordbrukarna på grund av dem. Kalkylerna baserar sig på förhållandena på Åland. I kalkylerna har använts som gårdsstorlek 23,7 hektar vilket är ett medeltal av alla gårdar på Åland. Dessa gårdar har i medeltal 19,3 basskiften och 21,9 jordbruksskiften. Ett basskifte på Åland är i medeltal 1,22 hektar stort. På grund av att kostnaderna för genomförande av basstödets obligatoriska åtgärder är högre i trädgårdsodling har separata kalkyler gjorts för trädgårdsgrödor. De gårdar (228 st) som bedriver trädgårdsodling har i medeltal 2,93 hektar trädgårdsgrödor på 3 jordbruksskiften varvid ett jordbruksskifte med trädgårdsgrödor är i medeltal 1,03 hektar stort. Jordbrukarens timlön för driftsplanering och ledning är 26,90 euro/h och för lantbruksarbete 16,20 euro/h vilka baserar sig på statistikuppgifter från Landsbygdens arbetsgivareförbund. Kostnaderna för genomförande av insatserna uppstår varje år under förbindelseperioden varför det saknar betydelse huruvida gården tidigare har omfattas av en förbindelse eller inte. Stödnivåerna har beräknats utgående från inkomstbortfall och extra kostnader minskat med den ekonomiska nytta som insatsen genererar. Till detta belopp har tillagts en transaktionskostnad som uppstår då jordbrukare sätter sig in i de nya stödvillkoren och omsätterdem till förhållandena på den egna gården samt av eventuellt letande efter övrig information och anlitande av rådgivningstjänster. Inkomstbortfallet och de extra kostnaderna för de enskilda insatserna presenteras i samband med insatsen. 65

66 Kalkylerna har behandlats av arbetsgruppen vid Ålands landskapsregering som ansvarar för framtagande av ett program för ovan nämnda åtgärderna. Kalkylerna finns vid Ålands landskapsregering och är tillgängliga för kommissionens granskning Förenlighet med statsstödsregelverket Förfaranden och substantiella förenligheten gällande statsstöd och maximala nivåer av totala offentliga stöd i enlighet med artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget kommer att respekteras i programmet gällande åtgärderna som vidtagits i enlighet med artiklarna 28, 29 och 52 i Rådets förordning (EG) Nr. 1698/2005 i de fall de faller utanför räckvidden för artikel 36 i EG-fördraget. 66

67 5.3. Information om respektive axel och åtgärderna under dem Axel 1: Förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket Artiklarna 21, 22, 28 och 29 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kärnan i den åländska landsbygden utgörs fortsättningsvis av det traditionella lantbruket. I SWOT-analysen har konstaterats att såväl det åländska lantbruket som livsmedelsindustrin är småskaligt och ligger efter stora delar av övriga Europa vad gäller konkurrenskraft och effektivitet trots att en betydande strukturförändring skett de senaste åren. I analysen har också konstaterats att globaliseringen inom förädlingsindustrin och inom handeln med livsmedel gör att kraven på hög konkurrenskraft och hög effektivitet inom näringen ökar ytterligare. I analysen framkommer också att kompetens och kvalitet är intimt kopplade till konkurrenskraften. Det är en stor utmaning för landsbygden att hantera dessa krav på utveckling för att fortsättningsvis utgöra en bas på landsbygden och fortsättningsvis kunna leverera råvaror till den lokala livsmedelsindustrin på ett konkurrenskraftigt sätt trots de strukturella, geografiska och ekonomiska begränsningar som finns. Övergripande målsättningar kopplade till axel 1 är hållbar utveckling och marknadsanpassad lantbruksproduktion, hög konkurrenskraft generellt inom jord- och skogsbruksproduktionen samt hög konkurrenskraft och utveckling inom livsmedelsindustrin och förädlingsindustrin. Landskapsregeringens strategi är därför att utveckla konkurrenskraften och effektiviteten hos landsbygds- och förädlingsföretagen med ett hållbart resursutnyttjande som grund. Strategin går ut på att utveckla strukturen bland lantbruksföretagen, öka effektiviteten, höja kompetensnivån och höja kvaliteten inom lantbruksproduktionen och vidareförädlingen för att detta sin tur skall leda till ökad konkurrenskraft och ökad lönsamhet på gårdsnivå. Då stödadministrationssystemet för åtgärden implementeras kommer de åländska myndigheterna att införa kontrollistor som skall användas i handläggningen. Dessa kontrollistor kommer att innehålla särskilda frågor rörande projektens miljöpåverkan Stöd till yrkesutbildning och information inom jord- och skogsbruket samt livsmedelsproduktion, åtgärd 111 (artikel 21) Rättslig grund: Rådets förordning (EG) nr. 1698/2005 artikel 20 rubrik a underrubrik i och artikel 21, samt artikel 15 i Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Motiv Den pågående utvecklingen inom lantbruket och livsmedelsförädlingen ställer högre krav på kontinuerlig anpassning och att stärka konkurrenskraften genom att ta till sig nya rön inom såväl miljö, teknik och ekonomi. Betydelsen av kunskaper i företagsekonomi och företagsstyrning blir allt viktigare i takt med att företagen växer och marginalerna sjunker. Behovet av allmänna kunskaper inom informationsteknologi växer. Även vikten av att vara lyhörd för nya innovationer för att bygga upp företagsidéer och att främja entreprenörskap är områden som skall stimuleras. Målsättning Förbättra och effektivisera produktionen inom lantbruk och mikroföretag verksamma inom skogsbrukssektorn och livsmedelsförädling med hjälp av ökad kompetens rörande produktion, ny teknik, informationsteknologi, miljö, miljövänlig odling och ekonomi. Utbildning är ett led och medel för att uppnå EU-gemensamma miljömål. 67

68 Metod Stöd kan betalas för seminarier, kurser och studieresor. Åtgärden omfattar inte information och utbildning som ingår i kurser och praktik inom den normala jord- och skogsbruksutbildningen. Exempel på åtgärder kan vara - utbildning av lantbrukare vad avser djurhälsa och djurmiljö - ökade kunskaper om miljö, hygien och miljöteknik, med koppling till lantbruk (axel 2), hållbart skogsbruk och livsmedelförädling - ökade kunskaper beträffande lokalt och miljövänligt producerad energi - ökade kunskaper gällande marknadsföring, företagsekonomi, produktionsmetoder och ny teknik inom lantbruk, livsmedelsförädling och skogssektorn (mikroföretag) - ökad kunskap beträffande datorbaserad information och kommunikation Stödet kan betalas direkt till dem som deltar i utbildningar i form av deltagarkostnader, dagtraktamenten, logi-, kurs- och resekostnader. Stöd kan även betalas till organisationer (m.m.) för att anordna utbildning. Stödet betalas för kostnader i samband med utbildningstillfället. Stöd betalas inte för återkommande utbildningar som t.ex. årlig återkommande skatterådgivning. Målgrupp Institutioner och företag som anordnar utbildning som riktar sig till lantbruksföretag och mikroföretag vilka är verksamma inom livsmedelsförädling, och skogssektorn. Stöd kan även beviljas enskilda. Stödbelopp Stödprocenten tillåts variera upp till 100 %. Stödet kan medfinansieras av gemenskapen upp till 40 % av de stödberättigade utgifterna. Indikatorer Tabell 9: Indikatortabell för åtgärden Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal deltagare - antal utbildningsdagar - antal deltagare som ej tidigare deltagit i något utbildningstillfälle 200 st. 400 st. 20 st. Resultat - antal deltagare som framgångsrikt fullföljt ett utbildningsalternativ, per år 150 st Startstöd till unga jordbrukare, åtgärd 112 Rättslig grund: Åtgärden baserar sig på artikel 22 i rådets förordning (EG) nr. 1698/2005, artikel 20 rubrik a och punkt ii) och artikel 13 i kommissionens förordning (EG) nr. 1974/

69 Motiv Det långsiktiga motivet är en lönsam och konkurrenskraftig lantbruksnäring och en levande landsbygd. En livskraftig landsbygd bygger på att unga företagare etablerar sig inom området. Jordbruket är en viktig del för en bibehållen landsbygd. Startstödet underlättar unga jordbrukares etablering och strukturanpassningen av deras företag. Målsättning En förbättrad åldersstruktur och ett bibehållet lantbruk på Åland. Stödet underlättar även vid den kapitalintensiva tiden vid övertagande- eller uppstartningsfasen av jordbruk. Beskrivning av åtgärden Startstöd definieras dels som ett bidrag och dels som ett lån med av Landskapsregeringen subventionerad ränta. Bidragsdelen skall hjälpa till att trygga inkomsten under de tre första åren som det betalas ut. Bidraget möjliggör även att tidigarelägga investeringar. Prioriteringar kan göras i enlighet med landskapsregeringens strategi för utveckling av lantbruket. Åtgärden förutsätter att övertagaren med en affärsplan kan påvisa en långsiktigt lönsam verksamhet. Målgrupp Målgruppen består av personer som första gången etablerar sig som jordbruksföretagare. Förmånstagaren skall vara under 40 år och ha av landskapsregeringen fastställd erforderlig utbildning. Stöd kan även beviljas sammanslutningar där delägarna uppfyller förutsättningarna för investeringsstöd. Vid sammanslutningar skall alla deltagare vara under 40 år. Villkor Ansökan om startstöd skall lämnas in senast elva månader efter att sökande etablerat sig som företagare. Sökande skall vara den som bedriver jordbruket aktivt och har det ekonomiska huvudansvaret. Ett stöd beviljas per övertagande. En person eller sammanslutning kan endast erhålla stöd en gång. Stödtagarens utbildning skall omfatta minst 40 veckors lantbruksutbildning varav 10 studieveckor är inriktade på ekonomi och företagsledning. Om sökande inte uppfyller kravet på utbildning skall sökande inom tre år efter att stöd beviljats skaffa sig erforderlig utbildning. En förutsättning för startstödet är att sökande gör upp en affärsplan i enlighet med Landskapsregeringens anvisningar. Affärsplanen skall följas upp fyra år efter etableringen. Affärsplanen skall innehålla följande uppgifter - beskrivning av den nuvarande situationen - beskrivning av affärsidén med målsättningar och marknads- samt omvärldsanalys -strategi med beskrivning av erforderliga investeringar och tidtabell - redogörelse för finansieringen Stödbelopp Stödet är maximalt euro direkt bidrag och/eller räntestöd för ett lån, där räntestödets kapitaliserade nuvärde inte får överstiga euro. Vid en kombination av de båda 69

70 stödformerna för det totala stödet inte överstiga euro. Stödbeloppet kan betalas ut i tre rater under de tre första åren efter etableringen som lantbrukare. Gemenskapens medfinansiering för bidragsdelen uppgår till 40 % av de stödberättigade utgifterna. Räntestödet om maximalt euro finansieras nationellt. Övriga kriterier Projekten som stöds skall uppfylla lagstadgade krav om miljö, hygien och djurskydd. Åtgärden kan vara kopplad till åtgärder inom områden 111 och 121 i enlighet med affärsplanen. Indikatorer Tabell 10: Indikatortabell för åtgärden Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal företag som får 28 st. stöd Resultat - antal lantbrukare som 28 st. kommit in på marknaden - ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd, enl. affärsplan - total investeringsvolym Modernisering av jordbrukssföretag, åtgärd 121 Rättslig grund: Åtgärden baserar sig på artikel 26 i rådets förordning (EG) nr. 1698/2005, artikel 20 underrubrik b och ii. Samt artikel 17 i Kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 Motiv Ökad konkurrens ställer högre krav på en effektiv produktion, vilket i sin tur ställer krav på att modernisera företagen genom investeringar. Investeringarna skall syfta att öka företagens komnkurrenskraft på gårdsnivå. Ytterligare motiv är att satsa på djurproduktion för att bevara biodiversiteten den öppna landskapsbilden som kännetecknar den åländska landsbygden. Målsättningar Med hänvisning till strategin för axel 1 under kap. 3.9 är målsättningen att förbättra konkurrenskraften och lönsamheten för förmånstagarna för att skapa en långsiktigt marknadsanpassad produktion. Målsättningen är även en bibehållen lönsamhet inom lantbruket, så att ett betydande antal arbetsplatser bibehålls inom näringen. En utveckling mot företagsmässighet och kvalitetsproduktion är ytterligare målsättningar. För mjölkproduktionen är bibehållen eller ökad mjölkproduktion nödvändig för det lokala mejeriet. Beskrivning av åtgärden Investeringsstödet inriktas på att förnya och effektivisera produktionen och utveckla produktkvaliteten i syfte att få en bättre ekonomi. Stöd skall beviljas till de företag som anses ha bra förutsättningar att utvecklas sin konkurrenskraft i enlighet med den nationella 70

71 strategiska planen och i enlighet med den affärsplan som upprättats för företaget. Stöd kan även utgå för investeringar som syftar till att förbättra miljön, arbetsmiljön, djurhälsan Investeringsstöd riktas till företag, vilka är verksamma inom åkerproduktion, djurhushållning, växthusproduktion, trädgårds och biodling och annan produktion av annex I produkter i anslutningsfördraget Målgrupp Investeringar som görs av jordbruksföretag inom primärproduktionen. Kompletterande näringar och övriga landsbygdsföretag kan erhålla stöd i enlighet med axel 3 eller åtgärdsområde 123. Stödmottagare skall påvisa att de driver lantbruket och besitter en lantbrukslägenhet genom ägande, arrendekontrakt eller annan åtkomsthandling. Stödmottagaren skall vara myndig. Stödbelopp och finansiering Stödnivån är 50 %. Unga lantbrukare, som är under 40 år och mindre än 5 år förflutit sedan sökande tog över driften erhåller maximalt 60 % i totalt stöd. Stödnivån kan sjunka i takt med att stödbeloppet stiger. Gemenskapens medfinansiering kan vara 40 % procent av de stödbara offentliga utgifterna. Stöd utbetalas i form av direkt bidrag i takt med att investeringen genomförs. En del av stödbeloppet (inom stödnivån) kan beviljas som nationellt räntestöd. Räntestödets nuvärde beräknas i enlighet med av EU fastställd diskonteringsränta (EGT C273). Utbetalning sker mot redovisade kostnader. Kostnaderna kan vara såväl materiella som immateriella. De maximala kostnaderna som kan godkännas för ett företag under åren är euro är det frågan om en saminvestering av två företag kan investeringsstödskostnaderna fördubblas under samma period. Stödbara projekt Stöd från beviljas främst för produktions-, ekonomi-, växthus- och lagerbyggnader och därtill hörande planeringskostnader. Exempel på investeringar kan vara: - byggnader för mjölk eller nötköttproduktion, t.ex. ladugårdar, foder- och gödsellager - fårhus med tillhörande gödsel- och foderlager - växthus med tillhörande värmecentral och produkthanteringsutrymmen - frukt- och grönsakslager (t.ex. Ultra Low Oxygen-lager) - värmecentral för lantbruket där miljövänligt bränsle används - miljövårdsinvesteringar (t.ex. teknik som minskar emission av växthusgas) Stöd till begagnade maskiner beviljas i enlighet med rekommendationerna i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Nationellt finansierat stöd kan även beviljas i enlighet med Kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006. Stöd beviljas inte för att uppfylla gällande gemenskapsnormer (där krav ställs i enlighet med lagstiftningen). Villkor för investeringsstöd - Affärsplan Stöd beviljas lantbruk som kan påvisa en lönsam produktion och visa på en viss omsättning eller med en affärsplan visa på en fördelaktig utveckling av företaget. En av en auktoriserad 71

72 instans uppgjord affärs/förbättringsplan är ett krav vid större investeringar. Landskapsregeringen bestämmer närmare när affärsplan erfordras. Affärsplanen skall följas upp fyra år efter att investeringen genomförts. Affärsplanen skall bl.a. innehålla följande uppgifter: - beskrivning av den nuvarande situationen - beskrivning av affärsidén och målsättning - marknads- och omvärldsanalys -strategi med beskrivning av erforderliga investeringar och tidtabell - redogörelse för finansieringen - Utbildning och yrkeserfarenhet Den sökande skall ha tillräcklig yrkeskunskap och yrkesskicklighet. Landskapsregeringen fastställer kraven på utbildning och erfarenhet. - Övriga kriterier Projekten som stöds skall uppfylla lagstadgade krav om miljö, hygien och djurskydd. Åtgärden kan vara kopplad till åtgärder inom områden 111 och 112 i enlighet med affärsplanen. Indikatorer Tabell 11: Indikatortabell för åtgärden Typ av indikator Indikator Mål Utgångsinidkator åldersstruktur - yngre medelålder på lantbrukare Utfall - antal företag som får investeringsstöd - total investeringsvolym Resultat - antal företag som introducerar ny teknik - ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd, enl. affärsplan - 70 st. företag erhåller inv. stöd 9,875 milj. euro -10 st Högre värde i lant- och skogsbruksprodukter, åtgärd 123 Åtgärden baserar sig på artikel 28 i rådets förordning (EG) nr. 1698/2005, artikel 20 underrubrik b och punkt iii Motiv Att verka för en ökad lönsam vidareförädling av primärprodukter. Stödet skall verka för att öka det mervärde som skapas vid vidareförädlingen. Stödet riktar sig till regional småskalig produktion. På grund av de isolerade ö-läget bygger en stor del av primärproduktionens avsättningsmöjligheter på att leverera till en lokal småskalig förädlingsindustri. 72

73 Målsättning Med hänvisning till strategin för axel 1 under kap. 3.9 är målsättingen att förbättra konkurrenskraften och lönsamheten för förädlingsföretag för primärprodukter för att skapa en långsiktigt marknadsanpassad regional produktion och småskalig träförädling. Förädlingen är begränsad till annex 1 produkter eller produkter från träförädling. Metod Beviljas för förädling av primärprodukter och för att utveckla produkter, processer och tekniker vid tillverkningen och för saluföring av produkterna (ej marknadsföring). Stöd kan beviljas för att starta eller utveckla företag eller för av flera företag gemensamma utvecklingsprojekt Målgrupp Företag som förädlar lantbruksprodukter inkl trädgårdsprodukter. Stöd beviljas till mikro-, små- och medelstora företag (enl. 2003/362/EC) för förädling av primärprodukter. Gällande skogsbruksprodukter kan stöd endast beviljas till mikroföretag. Stödbelopp och finansiering Bidrag beviljas till högst 40 % för såväl materiella som immateriella kostnader för investeringar och utveckling av produkter. Gemenskapens medfinansiering är 40 % av de stödberättigade utgifterna. Stöd till begagnade maskiner beviljas i enlighet med rekommendationerna i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Stödberättigade investeringar - byggnader -maskiner såväl fasta som mobila anläggningar i huvudsak ny utrustning och maskiner - planering, utredningar, arkitekt, patent, licenser Exempel på projekt som kan erhålla stöd. - Förädling av lantbruksprodukter, ingående produkt skall vara bilaga I produkt eller skogsbruksprodukt. - Framställning av bioenergi, bioenergiprodukter från såväl skog som åkerprodukter,. - Förädling av bär, frukt och svamp - Förädling av träprodukter, investeringen skall ha anknytning till arbetsmoment som föregår industriell bearbetningen, t.ex. småskaliga sågverk (familje eller microföretag) - Investeringar för att möta kommande krav enligt nya eu-standarder - Utveckling av nya produkter, processer och tekniker Stöd beviljas inte för: - fordon för transport - lantbruksmaskiner - andranivåns förädling av livsmedelsråvaror (stöd kan beviljas under åtgärdsområden 311 och 312) - investeringar för att möta gemenskapsstandarder som redan är i kraft. Stöd beviljas inte till investeringar som syftar till att uppfylla gällande lagstadgade gemenskapsnormer Villkor Prioriteringar mellan ansökningar i enlighet med nationell strategi är möjliga. 73

74 Indikatorer Tabell 12: Indikatortabell för åtgärden Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal företag som fått 8 st. företag investeringsstöd - total investeringsvolym Resultat - antalet företag som introducerar nya produkter och/eller tekniker - ökning av sysselsättningen antal årsverken, netto - ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd 7,317 milj. 4 st. företag 4 st Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruksoch livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn, åtgärd 124 Rättslig grund: Åtgärden baserar sig på artikel 29 i rådets förordning (EG) nr. 1698/2005, artikel 20 underrubrik b och punkt iv. Motiv En ökad lönsam vidareförädling av primärprodukter genom samarbete mellan lantbruk, bearbetningsindustrin och/eller tredje part. samarbetet skall gälla för utvecklingen av innovativa produkter. Samarbete med externa aktörer som forskningsinstitutioner bör öka. Målsättning En ökad konkurrenskraft och innovationsbenägenhet i.o.m. samarbete med spridda risker och ökad kunskap. Metod Beviljas till samarbetsprojekt som syftar till förädling av primärprodukter och för att utveckla produkter och processer vid förädlingen. Stöd ges för förberedande arbete, såsom formgivning, produkt-, process- och teknikutveckling, undersökningar samt materiella och/eller immateriella investeringar med anknytning till samarbetsprojektet. Målgrupp Samarbetsprojekt mellan lantbrukare, rådgivningsorganisationer, forskningsinstitut, universitet, förädlingsföretag och andra näringslivsfrämjande aktörer. En lantbrukare skall alltid ingå i samarbetet. Endast ett företag (även lantbrukare) kan stå som sökande. Stödmottagaren står som ekonomiskt ansvarig för projektet och handhar all kontakt med landskapsregeringen. Stödbelopp och finansiering Beviljas till 60 % av kostnader för utredningar och kostnader för samarbetsprojekt. Gemenskapens medfinansiering kan utgöra 40 % av de stödberättigade utgifterna. Stöd beviljas i enlighet med de minimis. 74

75 Stödbara projekt Konsulttjänster eller projektanställningar samt resekostnader i samband projektets genomförande. Stöd kan även utgå till att utveckla nya produkter, processer och tekniker. Inget stöd beviljas för eget material och arbete. Exempel på projekt: - utveckling av logistik för försäljning av jordbruksprodukter på lokala marknader. - metoder för att samarbete inom produktion av bioenergi. - utveckling av användning av trä i olika applikationer Villkor Till ansökan om stöd skall det bifogas en projektplan för hur det utökade samarbetet kan bidra till en ökad konkurrenskraft med ledning av nationella prioriteringar i den strategiska planen för Åland. I planen skall framgå deltagande partner, kostnader, finansiering av projektet, tidsplan, aktiviteter och mål. Indikatorer Tabell 13: Indikatortabell för åtgärden Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal samarbetsprojekt som fått investeringsstöd 1 st. företag Resultat - totalinvesteringsvolym - Antalet nya produkter - Ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd st. produkter

76 Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygden Åtgärder för ett hållbart utnyttjande av jordbruksmark ÅTGÄRD 212: STÖD FÖR JORDBRUKARE I OMRÅDEN SOM INTE ÄR BERGSOMRÅDEN MEN DÄR DET FINNS ANDRA SVÅRIGHETER (kompensationsbidrag) Laglig grund Artikel 36 a) (ii), 93 (1) och 94 (3) i Rådets förordning (EG) 1698/2005 och artikel 13 a) i Rådets förordning (EG) Nr. 1257/1999. Motivering och målsättning för åtgärden Åland är, som nämnts i bakgrundsbeskrivningen, en ö i Östersjön. Ålands geografiska läge, avsides från det finländska fastlandet och de speciella skärgårdsförhållandena gör att det åländska jordbruket bedrivs i ett område med speciella svårigheter. De varaktiga nackdelarna i naturhänseende medför höga produktionskostnader varför det är svårt för jordbrukarna på Åland att uppnå samma inkomstnivå som lantbrukarna i områden med bättre odlingsförutsättningar. För att landsbygden, kulturmiljön och möjligheterna till turistverksamhet skall bevaras är det dock ytterst nödvändigt att jordbruk kan bedrivs även i framtiden på Åland. Kompensationsbidraget skall kompensera de svårigheter som förorsakas av de sämre produktionsförutsättningarna och på så sätt bidra till att jordbruksmarken på Åland fortsättningsvis används för jordbruksändamål. Stödområdets omfattning Stödet beviljas i hela landskapet Åland. Enligt Rådets direktiv 95/412/EG av den 25 september 1995 om förteckningen över mindre gynnade jordbruksområden i den betydelse som avses i direktiv 75/268/EEG är hela landskapet Åland ett sådant mindre gynnat område som avses i artikel 3.5. i direktiv 75/268/EEG. Denna förteckning skall enligt artikel 93.2 gälla till den Dessa områden får dock enligt rådets förordning (EG) nr 1783/2003 om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden inte överstiga 10 % av medlemsstatens yta. Ålands totala landareal är 1 526,5 km 2, vilket utgör 0,5 % av hela Finlands landareal. Landarealen per kommun visas i tabell 14. Tabell 14: Landarealen per kommun, km 2 Kommun Land, km 2 Brändö 102,9 Eckerö 111,2 Finström 121,4 Föglö 131,5 Geta 84,4 Hammarland 133,2 Jomala 142,0 Kumlinge 96,3 Kökar 57,5 Lemland 111,6 Lumparland 35,7 Mariehamn 11,6 Saltvik 150,7 76

77 Sottunga 26,8 Sund 108,5 Vårdö 101,3 Totalt 1526,5 Källa: ÅSUB, Statistisk årsbok för Åland 2005 Stödmottagare Kompensationsbidrag kan beviljas till jordbrukare. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oberoende av gruppens och medlemmarnas rättsliga ställning, som i förvärvssyfte idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet som är i jordbrukarens besittning. För att kunna avge en sådan förbindelse som är en förutsättning för erhållande av kompensationsbidrag måste jordbrukaren eller dennes/dennas maka/make den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen vara minst 18 år gammal. En person som inte har fyllt 18 år kan erhålla stödet endast om han har ingått äktenskap eller om han idkar gårdsbruk i egenskap av samägare tillsammans med sina föräldrar eller någondera av dem eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja kompensationsbidrag. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning, kan en förbindelse avges eller ett avtal ingås förutsatt att för dessas vidkommande minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet. Förbindelsen förfaller inte på grund av att jordbrukaren som avgivit förbindelsen eller dennas/dennas maka/make fyller 65 år. Jordbrukaren kan således erhålla stödet till slutet av förbindelseperioden förutsatt att de övriga villkoren uppfylls. Stödbelopp Omfattningen av svårigheterna motiverar att stödbeloppet är för åkermark 200 euro/hektar/år. För naturbetesmark beviljas 100 euro/ha/år upp till 50 hektar, därefter är stödbeloppet 50 euro/ha/år. Typiskt för de åländska naturbetena är att flera naturtyper förekommer på ett och samma bete. Särskilt i den åländska skärgården kan stora delar av ett bete bestå av mark med låg produktionsförmåga så som tvinmark och impediment. På grund av den låga produktiviteten omfattar dessa beten ofta en relativt stor areal. I skärgården har djuren dessutom i alla tider betat på karga holmar och skär på vilka det endast finns små partier med växtlighet. Dessa beten ger dock det åländska skärgårdslandskapet dess särpräglade drag som kan bevaras enbart om ekonomiska förutsättningar ges för dess fortsatta utnyttjande. Även naturbetena på fasta Åland varierar allt från öppna ängar till trädbevuxna hagar och lövängar och även på dem kan partier med låg produktionsförmåga förekomma. Stödberättigad jordbruksmark Stödet kan beviljas för sådan jordbruksmark som jordbrukaren har i sin besittning vid den årliga ansökningstidpunkten. 77

78 Stödet kan betalas för åkermark som odlas och sköts. Stödet betalas också för icke odlade åkrar som sköts enligt särskilt fastställda skötselkrav, dock så att den totala arealen som erhåller stöd kan vara högst lika stor som den areal som är i sedvanlig odling. Stödet kan beviljas även för den areal som omfattas av ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. På naturbetena kan flere naturtyper förekomma och i den stödberättigade betesarealen kan även ingå trädbevuxna områden på tvinmark, bergspartier och impediment. Stöd beviljas dock inte för ekonomiskog eller annan produktiv skogsmark. Stödet för naturbeten är i första hand arealbaserat med antalet betande djur som en ytterligare begränsande faktor. Minsta antal djur/ha anges i nedanstående förteckning Djurslag Minsta antal djur/ha Vuxna nötkreatur 0,5 Ungnöt under 8 månader 0,8 Får (även avvanda lamm) 5 Häst 0,5 Ponny 1,0 Betena skall betas med ett tillräckligt betestryck under en så stor del av betesperioden att igenväxning av området inte sker. Handelsgödsel eller bekämpningsmedel får inte användas. Området får inte bearbetas. Stödet betalas årligen för den areal som antalet betande husdjur berättigar till. Kompensationsbidrag beviljas inte för sådana naturbeten som erhåller miljöstödets basstöd enligt en förbindelse som avgivits under programperioden Ett stödberättigat jordbruksskifte skall vara minst 0,05 hektar stort. Förutsättningar för erhållande av stödet Stödet kan beviljas till jordbrukare som besitter minst 3 hektar stödberättigad åkermark och till jordbrukare som utöver det håller ett tillräckligt antal betande djur på minst 2 hektar stödberättigad naturbetesmark. Jordbrukare som saknar åkermark måste dock hålla ett tillräckligt antal betande djur på minst fem hektar stödberättigad naturbetesmark. För att erhålla stödet måste jordbrukaren uppfylla tvärvillkoren som avses i artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilagorna III och IV i den förordningen. Jordbrukare skall varje år under förbindelseperioden lämna en ansökan om utbetalning av stödet till Ålands landskapsregering. Ansökan skall göras på blanketter som fastställts av landskapsregeringen och inlämnas inom föreskriven tid. Indikatorer Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer visas i tabell 15. Tabell 15: Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal jordbruksföretag - antal hektar jordbruksmark 500 jordbruksföretag 78

79 Resultat Effekt * åkermark * naturbetesmark Område för framgångsrik markförvaltning som har betydelse för undvikande av marginalisering och övergivande av mark Gemensamma mål - Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden - Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald Programspecifika mål - bevara ett öppet odlingslandskap med dess kulturpräglade särdrag hektar hektar hektar Gemensamma: - Utarbetas fortfarande - Kvävebalansen 46 kg/ha Specifika: - UAA ha Andra, programspecifika indikatorer finns inte. 79

80 ÅTGÄRD 214: STÖD FÖR MILJÖVÄNLIGT JORDBRUK (MILJÖSTÖD) Laglig grund Artiklarna 36 a) (iv) och 39 i Rådets förordning (EG) Nr. 1698/2005. Motivering och målsättning för åtgärden Miljöstödet har utformats utgående från landskapsregeringens strategi för utveckling av landsbygden så att de i strategin fastställda övergripande målsättningarna uppnås. Åtgärderna bidrar således till att minska växtnäringsläckaget från jordbruket, minska användning av kemiska bekämpningsmedel, öka andelen marknadsorienterad ekologisk produktion samt utnyttjandet, bevarande och nyskapande av naturbetes- och kulturmarker och därigenom öka den biologiska mångfalden. Åtgärderna bidrar även till att bevara ett öppet odlingslandskap med dess kulturpräglade särdrag. Växtnäringsläckaget minskas genom åtgärder vars syfte är att begränsa och precisera användningen av växtnäring, i huvudsak kväve och fosfor men även genom åtgärder vars syfte är att förhindra erosion och ytavrinning från åkermark till sjöar och vattendrag. Användningen av kemiska bekämpningsmedel minskas genom åtgärder som totalt förbjuder användningen av kemiska bekämpningsmedel, så som ekologisk produktion men även genom åtgärder som uppmuntrar odlarna till en noggrann, exakt och behovsprövad bekämpningsmedelsanvändning. Den biologiska mångfalden bevaras och förstärks i första hand genom de åtgärder som utförs på naturbetes- och kulturmark men även de åtgärder vars främsta syfte är att minska växtnäringsläckaget och användningen av kemiska bekämpningsmedel bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Miljöstödet är uppdelat i två delområden; basstöd och specialstöd. Basstödet, som riktar sig till samtliga lantbrukare, består i huvudsak av allmänna miljöförbättrande odlingsåtgärder, medan specialstödet omfattar mera insatskrävande miljöåtgärder. Stödområdets omfattning Miljöstöd beviljas i hela landskapet Åland. Samtliga insatser kan genomföras i hela programområdet. Stödmottagare Miljöstöd kan beviljas till jordbrukare. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oberoende av gruppens och medlemmarnas rättsliga ställning, som i förvärvssyfte idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet som är i jordbrukarens besittning. För att kunna avge en sådan förbindelse som är en förutsättning för erhållande av miljöstödets basstöd eller för att kunna ingå ett avtal om miljöstödets specialstöd måste jordbrukaren eller dennes/dennas maka/make den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen vara minst 18 år gammal. En person som inte har fyllt 18 år kan avge en förbindelse eller ingå avtal endast om han har ingått äktenskap eller om han idkar gårdsbruk i egenskap av samägare tillsammans med sina 80

81 föräldrar eller någondera av dem eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja kompensationsbidrag och miljöstöd eller att ingå avtal. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning, kan en förbindelse avges eller ett avtal ingås förutsatt att för dessas vidkommande minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet. Villkor för samtliga åtaganden Minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel De jordbrukare som erhåller miljöstöd skall utan ersättning uppfylla följande minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i artikel 39.3 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Minimikrav för användning av gödselmedel Genom Ålands [landskapsstyrelses] beslut (2000:79) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, det så kallade nitratbeslutet, genomförs rådets direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (91/676/EEG). Beslutet utgör i landskapet Åland det åtgärdsprogram som avses i direktivet. De åtgärder som nämns i beslutet är bindande i hela landskapet Åland varvid områden som står utanför beslutets tillämpningsområde inte förekommer. Det som föreskrivs i nitratbeslutet utgör således de minimikrav för användning av gödselmedel som avses i rådets förordning (EG) 1698/2005. Enligt nitratbeslutet får stallgödsel inte spridas på frusen, snötäckt eller vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är otjälad och torr så att inget rinner av i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för packningsskador kan spridning på våren påbörjas tidigast den 1 april, på hösten kan gödsel spridas längst till den 15 november. Ytgödsling på vallväxtlighet får inte ske efter den 15 september. Vid spridning av organisk gödsel på hösten skall gödseln alltid omedelbart, senast inom ett dygn myllas ned eller så skall åkern plöjas. De maximimängder som får användas på hösten är för fast gödsel 30 ton/ha, för flytgödsel av nötkreatur 20 ton/ha, för flytgödsel av svin 15 ton/ha och för gödsel av fjäderfä och pälsdjur 10 ton/ha. Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg totalkväve per ha och år tillföras åkern. En gård får för gödsling av åkern använda högst följande kvävemängder som innehåller de totala kvävemängderna både i handelsgödsel och den stallgödsel och de organiska gödselmedel som används: - höstsäd 200 kg N/ha varav 30 kg/ha på hösten och 170 kg/ha på våren; vid användning av långsamt lösande kväve sprids högst 40 kg kväve/ha på hösten och 160 kg kväve/ha på våren, - potatis 130 kg N/ha, - hö, betesmark, ensilage och trädgårdsväxter 250 kg N/ha och - vårsäd, sockerbetor, oljeväxter samt andra 170 kg N/ha. De ovan nämnda kvävemängderna minskas med 10 kg/ha/år på grov mojord och grövre mineraljordar, med 40 kg/ha på torvjord som odlas med spannmål och sockerbeta och med10 kg/ha/år på torvjord som odlas med vall. 81

82 Fosfor får användas högst 80 kg/ha/år under en högst 5 år lång utjämningsperiod. Mängden har beräknats utgående från den mängd stallgödsel (fastgödsel) som motsvarar den högsta mängden kväve som får användas per hektar enligt nitratbeslutet. Till trädgårdsväxter får högst 120 kg fosfor/ha/år tillföras. Minimikrav för användning av bekämpningsmedel Genom landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattning om kemikalier (ÅFS 32/1990) stadgas att den fastländska lagen om bekämpningsmedel (FFS 327/1969) och med stöd av den utfärdade förordningen om bekämpningsmedel (FFS 792/1995) skall tillämpas i landskapet Åland. Endast sådana preparat som har registrerats som bekämpningsmedel får användas. Livsmedelssäkerhetsverket (EVIRA) publicerar årligen en förteckning över de bekämpningsmedel som är godkända i Finland och villkoren för användningen av dem. Ett bekämpningsmedel får användas endast i enlighet med den bruksanvisning som bekämpningsmedelsnämnden har godkänt och som skall finnas på varje förpackning. I bruksanvisningen uppges bruksmängden och användningsändamålet. Användning till andra ändamål eller i större mängder är inte tillåtet. I bruksanvisningen beskrivs också övriga hanteringsanvisningar, miljöbegränsningar, förvaringsanvisningar och anvisningar för omhändertagande av förpackningar. Om bekämpningsmedlet är särskilt farligt för vattenorganismer finns också minimiavståndet till vattendraget angivet på förpackningens bruksanvisning. Rester av bekämpningsmedel skall föras till en kommunal uppsamlingsplats för problemavfall. Förpackningens destruktionssätt anges i bruksanvisningen på förpackningen. Växtskyddsmedel får spridas endast med testade växtskyddssprutor. Växskyddssprutorna som är i bruk skall testas hos en av landskapsregeringen godkänd testare minst vart femte år. Nya sprutor som inte uppfyller den europeiska standarden SFS-EN eller motsvarande skall testas innan de tas i bruk. Bekämpningsmedel får spridas endast av personer som har genomgått en av landskapsregeringen godkänd växtskyddsutbildning. Den som sprider bekämpningsmedel skall genomgå utbildningen minst vart femte år. Som växtskyddsutbildning godkänd även en av Livsmedelssäkerhetsverket anordnad kurs för användning av extra farliga bekämpningsmedel (specialexamen). Avgivande av förbindelse och ingående av avtal Miljöstödets basstöd kan beviljas till jordbrukare som förbinder sig att uppfylla stödvillkoren i minst fem år. Förbindelsen skall omfatta gårdsbruksenhetens hela åkerareal. En ny femårig förbindelse skall avges i samband med att odlaren för första gången ansöker om miljöstödets basstöd som beviljas i stöd av detta program. Avtal om miljöstödets specialstöd ingås på ansökan av en jordbrukare. Avtalsperioden är 5 år och avtalet kan omfatta hela eller delar av ett jordbruksföretag. Odlare som år 2007 eller 2008 har ingått ett avtal om miljöstödets basstöd och miljöstödets specialstöd kan år 2012 och 2013 förlänga sitt avtal med två respektive ett år fram till programperiodens slut. 82

83 Överföring av hela eller av delar av ett jordbruksföretag under förbindelse- /avtalsprioden Om en jordbrukare vars jordbruksföretag omfattas av en förbindelse eller ett avtal under förbindelse- eller avtalsperioden överlåter hela eller delar av sitt jordbruksföretag till en annan person får denna person enligt artikel 44.1 i kommissionens förordning 1974/2006 överta förbindelsen eller avtalet för återstoden av förbindelse-/avtalsperioden. Personen som övertar förbindelsen eller avtalet skall uppfylla de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd (jordbrukare, ålder) och förbinda sig att uppfylla förbindelse/avtalsvillkoren under resten av förbindelse-/avtalsperioden. Om inget övertagande av förbindelsen eller avtalet sker skall de stöd som utbetalts under förbindelse-/avtalsperioden återkrävas av stödmottagaren. Om en stödmottagare som redan fullföljt en betydande del av sitt åtagande slutligt upphör att bedriva jordbruk och om det visar sig vara omöjligt för efterträdaren att överta avtalet/förbindelsen kan landskapsregeringen dock enligt artikel 44.2 (a) i kommissionens förordning 1974/2006 besluta att inte återkräva de utbetalda stödbeloppen. En stödmottagare anses ha fullföljt en betydande del av sitt åtagande vid utgången av det tredje förbindelse- och avtalsåret. Ansökan om överföringen av avtalet/förbindelsen till den nya ägaren eller den som besitter av gårdsbruksenheten skall lämnas till Ålands landskapsregering inom 10 arbetsdagar från överföringen. Minskning av jordbruksföretagets areal under förbindelse-/avtalsperioden Landskapsregeringen kan enligt artikel 44.3 i kommissionens förordning 1974/2006 i händelse av mindre förändringar i företagets situation vidta särskilda åtgärder för att undvika att tillämpningen av artikel 44.1 i samma förordning skulle leda till oönskade följder med hänsyn till de åtaganden som gjorts. Om högst 10 % av arealen som omfattas av miljöstödets basstöd överlåts under förbindelseperioden så att arealen efter överlåtelsen inte lägre omfattas av en motsvarande förbindelse kan landskapsregeringen i stöd av ovan nämnda lagrum besluta att stöd som redan utbetalts inte skall återkrävas. Under det sjätte och sjunde avtalsåret, i samband med att ett avtal om miljöstödets basstöd förlängs, kan högst 50 % av avtalsarealen överlåtas utan att stöd som redan utbetalts återkrävs, även om arealen efter överlåtelsen inte omfattas av ett motsvarande avtal hos en annan odlare. Arealen som ingår i ett specialstödsavtal kan inte utan giltig orsak (force majeure eller andra naturliga omständigheter) minskas under avtalsperioden utan att de utbetalda stödbeloppen återkrävs. Under det sjätte och sjunde avtalsåret kan avtalsarealen minska med högst 50 % i samband med att en del av ett jordbruksföretag överlåts. Ökning av jordbruksföretagets areal under förbindelse-/avtalsperioden Om en jordbrukare vars jordbruksföretag omfattas av en förbindelse utökar sitt jordbruksföretags areal under förbindelseperioden kan den ursprungliga förbindelsen enligt artikel 45 i kommissionens förordning 1974/2006 utökas till att omfatta även den tillagda arealen för återstoden av förbindelseperioden under förutsättning att en sådan utökning är till uppenbar fördel för det ifrågavarande åtagandet, kan motiveras med hänsyn till åtagandets karaktär, den återstående periodens längd och den tillagda arealens storlek samt inte minskar den effektiva kontrollen av om villkoren för att bevilja stöden uppfylls. 83

84 Om en jordbrukare under förbindelseperioden utökar sitt jordbruksföretag med sådan areal som inte tidigare omfattats av en förbindelse hos någon annan jordbrukare kan landskapsregeringen i enlighet med ovan nämnda lagrum tillåta att jordbrukarens förbindelse utökas till att omfatta även denna areal förutsatta att minst två år kvarstår av förbindelseperioden och att den tillagda arealen inte överstiger 5 hektar eller 50 % av den ursprungliga förbindelsearealen. I övriga fall skall den ursprungliga förbindelsen ersättas med en ny, femårig förbindelse som omfattar jordbruksföretagets hela areal på villkor som är minst lika stränga som den ursprungliga förbindelsen. Ett avtal om miljöstödets specialstöd kan inte utökas med ny areal under avtalsperioden. Utökar en jordbrukare som ingått ett avtal om ekologisk produktion den ekologiskt odlade arealen på sitt jordbruksföretag under avtalsperioden kan jordbrukaren antingen ingå ett nytt avtal som omfattar både den areal som ingår i det ursprungliga avtalet och den nya arealen eller ingå ett nytt avtal som omfattar endast den nya arealen. Justering av innehållet i förbindelsen/avtalet Enligt artiklarna och i kommissionens förordning 1974/2006 är det möjligt att en förbindelse omvandlas till en annan förbindelse och att en förbindelse eller ett avtal justeras under förbindelse-/avtalsperioden. En konventionell jordbrukare som omfattas av basstödet kan således under förbindelseperioden övergå till ekologisk produktion och därvid ingå ett femårigt specialstödsavtal om ekologisk produktion. Omfattas arealen som överförs till ekologisk produktion av sådana frivilliga åtgärder eller av något sådant specialstöd som inte kan kombineras med specialstödet för ekologisk produktion får jordbrukaren frånträda de valda frivilliga åtgärderna eller specialstödet utan att stödet som redan beviljats återkrävs. En jordbrukare som omfattas av någon av basstödets frivilliga åtgärder kan senare ingå avtal om specialstöd för odling på känsliga områden och i det sammanhanget, utan att stöd som redan beviljats, frånträda de frivilliga åtgärder som inte kan kombineras med specialstödet för odling på känsliga områden. De frivilliga åtgärderna kan frånträdas också om jordbrukaren under förbindelseperioden gör en långsiktig ändring i gårdens produktionsinriktning och de valda frivilliga åtgärderna inte längre kan genomföras i den fortsatta produktionen till exempel på grund av att det på gården inte längre odlas en sådan gröda som kan omfattas av den valda frivilliga åtgärden. Om de bindande normerna (tvärvillkoren) eller minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel ändrar under den tid som jordbrukarens miljöstödsförbindelse eller specialstödsavtal är i kraft justeras jordbrukarens förbindelse- och avtalsvillkor i enlighet med artikel 46 i kommissionens förordning 1974/2006 så att de nya tvärvillkoren eller minimikraven automatiskt blir bindande för jordbrukaren. Under avtalsperioden är det möjligt att i följande fall byta ett avtal eller delar av ett avtal till ett annat avtal utan att stödet som beviljats återkrävs; ett avtal om prioriterade naturbeten eller delar av ett avtal om prioriterade naturbeten kan bytas till ett avtal om riktade insatser på naturbeten eller till ett avtal om hävd av löväng, ett avtal om odling på känsliga områden eller delar av ett avtal om odling på känsliga områden kan bytas till ett avtal om extra breda skyddszoner, ett avtal om ekologisk produktion eller delar av ett avtal om ekologisk produktion som ingåtts år 2007 kan bytas till ett avtal om odling på känsliga områden. Om 84

85 endast delar av ett avtal överförs till ett annat avtal förblir det ursprungliga avtalet i kraft till slutet av avtalsperioden Frånträdande av avtal/förbindelse En lantbrukare som avgivit en förbindelse eller ingått ett avtal har rätt att frånträda avtalet och förbindelsen före avtals- eller förbindelseperiodens slut, från och med början av den månad han uppger. En anmälan om frånträdandet skall göras till Ålands landskapsregering minst 10 arbetsdagar före frånträdandet. Om en lantbrukare, säger upp sitt avtal eller sin förbindelse under avtals eller- förbindelseperioden skall stödbelopp som utbetalats återkrävas. Om lantbrukaren frånträder avtalet/förbindelsen på grund av fall av force majeure som avses i artikel 44 i kommissionens förordning 1974/2006 eller andra därmed jämförbara omständigheter kan landskapsregeringen besluta att inte återkräva de utbetalda stödbeloppen. Med force majeure och därmed jämförbara omständigheter avses även en sådan minskning av förbindelse-/avtalsarealen som sker mot jordbrukarens egen vilja. Som exempel kan nämnas fall där jordbrukaren mot förmodan blir av med sådan areal som han förfogat över i stöd av ett jordlegoavtal. Likaså godkänns en minskning av förbindelse-/avtalsarealen som beror på att jordbrukaren förlorar egendom eller ett jordlegoavtal upphör i samband med delning av egendom vid skilsmässa och vid delning av dödsbo. Landskapsregeringen kan med stöd av artikel 46 i kommissionens förordning 1974/2006 även besluta att inte återkräva utbetalt stöd om jordbrukaren frånträder miljöstödsförbindelsen på grund av tvärvillkoren eller minimikraven för användning av gödselmedel och bekämpningsmedel ändras. Likaså kan landskapsregeringen besluta att inte återkräva utbetalt stöd om jordbrukaren säger upp ett avtal om ekologisk produktion på grund av att produktionsreglerna i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 ändrar under avtalsperioden. Om produktionsreglerna ändrar till att inte vara praktiskt genomförbara för den enskilde odlaren kan ett avtal sägas upp. Hävning av avtalet/förbindelsen Ålands landskapsregering kan häva avtalet/förbindelsen om lantbrukaren har hemlighållit uppgifter som väsentligt påverkar uppgörandet av avtal/godkännande av förbindelse, om han har gett felaktiga uppgifter eller om han eller gårdsbruksenhetens följande ägare inte iakttar - stödvillkoren. Byte av jordbruksskiften under förbindelseperioden Enligt artikel 9.5. i kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 (kontrollförordningen) får skiften för vilka stöd beviljas inte bytas ut (ersättas med andra skiften) under perioden som täcks av ett åtagande utom i sådana fall som särskilt anses i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Landskapsregeringen kan godkänna att två jordbrukare som omfattas av likadana förbindelser byter skiften med varandra under förbindelseperioden om bytet är nödvändigt för en sund växtföljd eller andra motsvarande orsaker. Även ett skifte som ingår i ett avtal om miljöstödets specialstöd kan under avtalsperioden bytas ut mot ett skifte som ingår i ett motsvarande avtal hos någon annan lantbrukare. Anmälan om ändrade förhållanden under förbindelseperioden 85

86 Lantbrukaren eller hans rättsinnehavare skall skriftligt anmäla förändringar i fråga om lantbrukaren eller lägenheten till Ålands landskapsregering inom 10 arbetsdagar räknat från den dag då jordbrukaren är i stånd att göra detta. Stödnivåer Stödnivåerna för de enskilda åtgärderna presenteras i tabell 16. Tabell 16: Stödnivåer Åtgärd A: Basstöd Euro/ha - Obligatoriska åtgärder odlad mark, åkergrödor, växtodlingsgård 120 odlad mark, åkergrödor, husdjursgård 145 odlad mark, grönsaker 415 odlad mark, frukt och bär 554 naturvårdsåker - flerårig vall - mångfaldsåker Frivilliga åtgärder 1. reducerad höstbearbetning fånggröda minskad gödsling spridning av stallgödsel under växtperioden flerårig extensiv vallodling precisering av kvävegödsling i grönsaksodling mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos 257 fleråriga trädgårdsväxter 9. minskad användning av växtskyddsmedel mot 281 skadeinsekter B: Specialstöd 1a)Ekologisk produktion, åkergrödor 238 1a) Ekologisk produktion, grönsaker och matpotatis 815 1a) Ekologisk produktion, frukt och bär 891 1a) Ekologisk produktion, träda 39 1b) Ekologisk produktion, djur Prioriterade naturbeten Riktade insatser på naturbeten Hävd av löväng Extra breda skyddszoner Bevarande av ursprungsraser euro/djurenhet Skötsel av mångfunktionell våtmark

87 När stödet för de obligatoriska åtgärderna kombineras med stödet för de frivilliga åtgärderna beviljas stödet sammanlagt dock högst till det belopp som anges i bilagan i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. För ettåriga grödor beviljas högst 600 euro/ha, för specialiserade fleråriga grödor (frukt och bär) beviljas högst 900 euro/ha och för övrig markanvändning (bl.a. vall) beviljas högst 450 euro/ha. När stödet för de obligatoriska åtgärderna kombineras med specialstödet för ekologisk produktion, med specialstödet för odling på känsliga områden eller med specialstödet för extra breda skyddszoner beviljas stödet i sin helhet så att den del som överskrider de belopp som anges i bilagan i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 beviljas som ett nationellt stöd. Likaså beviljas den delen av specialstödet för riktade insatser på naturbeten och den delen av specialstödet för hävd av löväng som överskrider de belopp som anges i bilagan i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 som ett nationellt stöd. Åtgärderna som förutsätter kompletterande nationell finansiering visas i bilaga 8 och 9. Det totala behovet av kompletterande nationell finansiering visas i kapitel 8. Möjliga stödkombinationer Samtliga lantbrukare som ansluter sig till miljöstödets basstöd för åkermark skall uppfylla minst villkoren för de obligatoriska åtgärderna. Jordbrukarna kan utöver det välja en eller flere frivilliga åtgärder och specialstöd. Vissa åtgärder kan dock inte kombineras med varandra. Dessutom är det heller inte möjligt att kombinera en gällande förbindelse från programperioden med vissa specialstöd i detta program. De möjliga stödkombinationerna presenteras i bilagorna 5-7. Indikatorer Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer visas i tabell 17. Tabell 17: Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer Typ av indikator Indikator Mål Utfall - antal jordbrukare och andra markägare - antal hektar jordbruksmark (fysisk areal): åkermark naturbetesmark 470 jordbruksföretag hektar hektar Resultat - antal avtal Område för framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för: - biologisk mångfald och jordbruk med högt naturvärde - vattenkvalitet - klimatförändringar - jordkvalitet - undvikande av marginalisering och övergivande av mark hektar åker och hektar naturbete hektar åker hektar åker hektar åker hektar åker och hektar naturbete 87

88 Effekt Gemensamma mål - Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald - Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden - Förbättring av vattenkvaliteten - Medverkan till att bekämpa klimatförändringar Programspecifika mål - minska växtnäringsläckaget från jordbruket - minska användning av kemiska bekämpningsmedel - öka andelen marknadsorienterad ekologisk produktion - öka den biologiska mångfalden - bevara ett öppet odlingslandskap med dess kulturpräglade särdrag. Gemensamma: - Utarbetas fortfarande - Kvävebalans 50 kg/ha - Ktoe värden för Åland utarbetas * Specifika: ton - 5 % - 5 % - 5 % - UAA ha *Ktoe (ton olje ekvivalent) kalkyler skall fastställas under nästa år i samarbete med andra öar inom B7 samarbetet och enligt Grant överenskommelsen EIE/07/282/SI De kvantifierade målen för de enskilda insatserna presenteras nedan i samband med beskrivningen av insatsen. Under varje insats presenteras den totala arealen som förväntas bli omfattad av insatsen. I tabellen ovan presenteras den fysiska arealen utan dubbelräkning. MILJÖSTÖDETS BASSTÖD Basstödet riktar sig till samtliga lantbrukare på Åland. Oberoende av produktionsinriktning, de naturliga förutsättningarna på gården och det geografiska läget skall alla kunna ansluta sig till basstödet För att möjliggöra en till gården anpassad kombination av olika miljöförbättrande åtgärder är basstödet uppdelat i obligatoriska och frivilliga åtgärder. De obligatoriska åtgärderna är i huvudsak växtproduktionsrelaterade och kan omfattas av samtliga gårdar oberoende av produktionsinriktning och odlad gröda medan de frivilliga åtgärderna omfattar insatser som är beroende av både gårdens och åkerns produktionsförutsättningar och är därför inte generellt genomförbara på samtliga gårdar eller åkrar. Den kvantifierade målsättningen för delprogrammet för åkermark visas i tabell 18. Tabell 18: Den kvantifierade indikatorerna och målsättningen för delprogrammet för åkermark År Hektar - gammal förbindelse

89 - ny förbindelse Totalt Antal jordbrukare - gammal förbindelse ny förbindelse Totalt Indikativ budget För att den förväntade anslutningen skall uppnås förutsätts att ca 90 % av åkerarealen och 95 % av alla aktiva jordbrukare är anslutna till miljöstödet. På grund av att ca 42 % av lantbrukarna har en gällande miljöstödsförbindelse vid ingången av den nya programperioden är anslutningen till det nya miljöstödet lågt i början av programperioden. Lantbrukarna förväntas dock ansluta sig till det nya programmet när förbindelsen som ingåtts under den gamla programperioden löpt ut så att den totala anslutningen till miljöstödet är konstant under hela programperioden. Stödberättigad jordbruksmark Stödet kan beviljas för åkermark som odlas och sköts. Stöd kan också beviljas för sådan areal som omfattas av ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. Stödet beviljas dessutom för naturvårdsåkrar som anlagts på en icke odlad åker som sköts enligt tvärvillkoren. Enligt gällande tvärvillkor skall en icke odlad åker som sköts bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Naturvårdsåkrarna kan antingen vara fleråriga vallar eller mångfaldsåkrar och de ingår i gårdens normala växtföljd varvid de flyttas från ett skifte till ett annat förutsatt att bestämmelserna nedan iakttas. Samma område får odlas som naturvårdsåker under högst två år i följd. Stödet beviljas endast för sådana naturvårdsåkrar som sköts enigt tvärvillkoren och de nedan beskrivna särskilda skötselkraven. Stödet beviljas för högst 15 % av gårdsbruksenhetens åkerareal. Stödet beviljas dock inte för sådana jordbruksskiften som omfattas av basstödets frivilliga åtgärder eller av miljöstödets specialstöd. Åtgärden måste genomföras på minst 0,50 ha, dock på minst 5 % av gårdsbruksenhetens åkerareal. Växtligheten på en flerårig vall skall bevaras på samma skifte under minst två växtperioder. Vallväxtligheten skall anläggas senast med fleråriga vall- eller höväxter helst redan föregående höst genom insådd i skyddsväxt eller i stubb, växtligheten kan också finnas på skiftet från förut. Om växtligheten slås skall hänsyn tas till livsmiljön för vilda arter. Med hänsyn till den biologiska mångfalden skall slåttern utföras så att fåglars häckning eller däggdjurens ungar inte äventyras. Slåttern får inte utföras från åkerns yttre kanter mot mitten av åkern. Det slagna gräset får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Det är möjligt att beta vallen förutsatt att åkerns yta hålls bevuxen under hela året. Vallen kan brytas den andra växtperioden från och med eller från och med vid sådd av höstsådda växter. Vallen får inte brytas med kemiska preparat. En mångfaldsåker skall sås med en skilt definierad blandning av ängsfrö, blandning av landskapsväxter eller blandning av viltväxter. Sådd i stubb och användning av inhemska frösorter rekommenderas. Landskaps- eller viltväxter kan odlas på samma skifte en eller flere

90 växtperioder. Landskaps- och viltväxterna skall bevaras till våren efter sådd, ängsväxterna skall bevaras i minst två växtperioder. Åkrarna behöver inte slås men igenväxning med sly och buskar måste förhindras. Om växtligheten slås skall slåttertiden och sättet väljas med hänsyn till livsmiljön för vilda arter varför slåttern inte får påbörjas före 1.8. Med hänsyn till den biologiska mångfalden skall slåttern utföras så att fåglars häckning eller däggdjurens ungar inte äventyras. Slåttern får inte utföras från åkerns yttre kanter mot mitten av åkern. Det slagna gräset får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Landskaps- och viltväxtligheten kan brytas efter den första växtperioden, ängsväxtligheten efter den andra växtperioden efter eller från och med vid sådd av höstsådda växter. Växtligheten får inte förstöras med kemiska preparat. Samtliga basstödets obligatoriska åtgärder skall genomföras på naturvårdsåkrarna viket innebär att de bl. a skall ingå i odlings- och gödslingsplanen samt i de skiftesvisa anteckningarna. Naturvårdsåkrarna får gödslas i samband med anläggningen enligt gödslingstabellerna. På gårdar som bedriver ekologisk produktion kan stöd beviljas för trädor som uppfyller kraven för icke odlad åker som sköts och för odlingstekniska trädor som ingår i en normal växtföljd. Ett stödberättigat jordbruksskifte skall vara minst 0,05 hektar stort. Förutsättningar för erhållande av stödet Stödet kan beviljas till jordbrukare som under hela förbindelseperioden oavbrutet besitter minst 3 hektar stödberättigad jordbruksmark eller som odlar trädgårdsväxter på minst 0,5 hektar. Om jordbrukaren under förbindelseperioden minskar sitt jordbruksföretags areal så att jordbruksföretaget inte längre omfattas av 3 hektar stödberättigad jordbruksmark eller av 0,5 hektar stödberättigad jordbruksmark som odlas med trädgårdsväxter har jordbrukarens förbindelse förfallit och stödet som beviljats för den areal som inte lägre omfattas av förbindelsen återkrävs. Med husdjursgård avses en gård på vilken det i medeltal per år finns produktionsdjur minst 0,4 djurenheter (de) per hektar stödberättigad jordbruksmark eller minst 10 de totalt på gården och då minst 0,2 de per hektar. Koefficienterna som används för omvandling av djur till djurenheter finns i bilaga 13. Om en husdjursgård slutar bedriva husdjursproduktion eller om antalet produktionsdjur inte längre uppgår till minst 0,4 de per hektar eller till minst 10 de totalt på gården och då minst 0,2 de per ha stödberättigad jordbruksmark och det inte är fråga om en tillfällig produktionsminskning skall en anmälan om detta göras till landskapsregeringen inom 10 arbetsdagar och gården anses därefter som växtodlingsgård. Om det däremot är fråga om en tillfällig minskning i antalet produktionsdjur som beror på ett visst produktionssätt, på grundförbättring eller utbyggnad av produktionsbyggnaden eller på ändring av produktionsinriktning eller på force majeure betraktas gården fortsättningsvis som husdjursgård. Om en växtodlingsgård under förbindelseperioden börjar bedriva husdjursproduktion eller om antalet produktionsdjur ökar så att det på gården under återstoden av förbindelseperioden i medeltal per år finns produktionsdjur minst 0,4 de per hektar stödberättigad jordbruksmark 90

91 eller minst 10 de på gården totalt och då minst 0,2 de per hektar kan gården betraktas som husdjursgård under återstoden av förbindelseperioden. Jordbrukare skall varje år under förbindelseperioden lämna en ansökan om utbetalning av stödet till Ålands landskapsregering. Ansökan skall göras på blanketter som fastställts av landskapsregeringen och inlämnas inom föreskriven tid. Lantbrukare som ansluter sig till basstödet skall uppfylla minst kriterierna för de obligatoriska åtgärderna och därtill även minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel samt tvärvillkoren som avses i artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 1782/2003 och bilagorna III och IV i den förordningen. Övergångsbestämmelser År 2007 kommer såväl gödslingsplanen som gödslingen att utföras innan programmet är godkänt varför det är nödvändigt att införa bestämmelser för en övergångsperiod. Om jordbrukaren år 2006 hade en gällande miljöstödsförbindelse kan gödslingen våren 2007 ske i enlighet med stödvillkoren som gällde år Bestämmelserna i detta program skall tillämpas om höstsäd sås, eller om vall anläggs eller om trädgårdsväxter planteras efter 1 augusti En ny fosforutjämningsperiod kan påbörjas först efter att den utjämningsperiod som påbörjats under programperioden är avslutad. Om jordbrukaren har tillämpat fosforutjämning under programperioden och utjämningsperioden pågår på ett skifte när jordbrukaren avger en ny förbindelse skall de överskridningar av fosformängderna som flyttas till den nya förbindelseperioden beaktas i gödslingen. Underskridningarna får beaktas om jordbrukaren så önskar. Obligatoriska åtgärder 1. Odlingsplanering och uppföljning Motivering och målsättning för åtgärden Dokumentation och planering är nyckelelement i alla miljöledningssystem och standarder. Målsättningen med åtgärden är att den skall fungera som ett slags miljöledningssystem. Därför är det viktigt att planerings och uppföljningssystem skapas på gården. Odlarna kan använda planerings- och uppföljningssystemet för att erhålla mer information om frågor rörande miljöledningen på gården och också bättre identifiera utvecklingsmöjligheter. En skiftesvis planering som utgår från de enskilda åkrarnas odlingsförutsättningar är grunden för en miljövänlig odling. En regelbunden dokumentation av genomförda odlingsåtgärder, egna iakttagelser och övriga händelser på åkrarna ger värdefull information som kan användas som grund när gårdens produktion planeras. På basen av den samlade informationen kan odlingsåtgärderna bättre anpassas till de enskilda skiftenas odlingsförutsättningar samtidigt som de skiftesvisa behoven av miljöförbättrande åtgärder kan identifieras. Målsättningen är att odlarna redan i planeringsskedet skall kunna identifiera och undvika sådana åtgärder som har en skadlig miljöpåverkan varvid växtnäringsläckaget och användningen av kemiska bekämpningsmedel minskar och den biologiska mångfalden ökar. Åtgärden skapar också möjlighet till uppföljning av miljöledningsåtgärder och näringsmedelsanvändning både på årsbasis och 91

92 med flerårigt fokus. Åtgärden utgör också grund för implementeringen av mer specifika frivilliga åtgärder inom ramen för miljöstödsprogrammet. Beskrivning av insatsen Jordbrukaren skall varje år före början av växtperioden upprätta en skriftlig odlings- och gödslingsplan som omfattar gårdens hela åkerareal. I planen skall den tilltänkta odlingsväxten och gödselgivan som beräknats utgående från den planerade grödan och näringssituationen i marken anges för varje skifte. Jordbrukaren skall föra skiftesvisa anteckningar över skiftets basuppgifter och de förverkligade odlingsåtgärderna. Skiftets basuppgifter omfattar relativt bestående uppgifter om bl.a skiftets läge och förhållanden så som markkarteringsresultat, jordart, dränering och kalkning. Basuppgifterna kan bevaras som separata dokument eller antecknas i skifteskorten varvid skiftets alla uppgifter finns samlade i ett dokument. De förverkligade odlingsåtgärderna så som bearbetning, sådd, gödsling, växtskydd och skörd skall antecknas årligen skiftesvis. I plantskoleodlingar kan anteckningarna göras växtgruppsvis enligt särskilda anvisningar. Odlings- och gödslingsplanen samt de skiftesvisa anteckningarna skall bevaras på gården. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består i huvudsak av odlarens arbetskostnader och av kostnader för de hjälpmedel som behövs för upprättande av en odlings- och gödslingsplan samt skifteskort. På grund av att odlingsplaneringen och uppföljningen är mera arbetskrävande i specialodlingar än i vanlig åkerodling har separata kalkyler gjorts för åkergrödor, grönsaker samt för frukt och bär. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt landskapsregeringens nitratbeslut skall jordbrukaren föra bok över använda kvävegödselmedel och skördenivån. 2. Markkartering Motivering och målsättning för åtgärden Detaljerad information om förhållanden i odlingsmarken är avgörande för att kunna avgöra vilka insatser som bör genomföras i ett miljövänligt jordbruk. Den här typen av information kan bara skaffas genom en regelbundet genomförd markkartering genom jordprovsanalyser från de olika skiftena på gården. En regelbundet utförd skiftesvis markkartering utgör grunden för en väl planerad gödsling. För att den årliga fosforgödslingen skall kunna ske på ett sådant sätt att läckaget till sjöar och vattendrag undviks är det speciellt viktigt att känna till markens innehåll av fosfor. Markkarteringsresultatet anger även markens surhet (ph), jordart och mullhalt vilka inverkar på markens produktionsförmåga och är således avgörande vid valet av odlingsväxt och produktionsmetod. Genom att välja rätt odlingsväxt och produktionsmetod kan förutom användningen av gödselmedel även användningen av bekämpningsmedel minskas. Beskrivning av insatsen Gårdens samtliga odlade åkrar skall vara markkarterade. Markkarteringen skall utföras med minst 5 års intervaller. Åkrar som är i träda, icke odlade åkrar som sköts och åkrar som odlaren får i sin besittning under förbindelseperioden skall markkarteras under det år som åkrarna börjar odlas. På en gård som tidigare inte varit ansluten till miljöstödet skall åkrarna 92

93 markkarteras före utgången av det första förbindelsåret om åkrarna saknar ett giltigt markkarteringsresultat som är högst fem år gammalt. Där ettåriga trädgårdsgrödor odlas får markkarteringsresultatet vara högst 3 år gammalt. Vid plantering av fleråriga trädgårdsväxter får gödslingen baseras på ett högst 2 år gammalt analysresultat. Provtätheten skall vara minst ett prov/ha. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består i huvudsak av odlarens arbetskostnader och av kostnader för analysering av proven vid ett laboratorium. På grund av att det i grönsaksodling och i frukt och bärodling krävs en tätare markkarteringsintervall än i vanlig åkerodling har separata kalkyler gjorts för åkergrödor, grönsaker samt för frukt och bär. 3. Behovsanpassad gödsling av åkergrödor Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att utgående från den odlade växten, skördemängden och skiftets odlingsegenskaper precisera användning av gödselmedel, att minska de högsta gödselgivorna och att behovsanpassa både kväve- och fosforgödslingen så att överstora gödselgivor inte tillförs. En preciserad och behovsanpassad kvävegödsling minskar förutom växtnäringsläckaget till sjöar och vattendrag även dikväveoxidutsläppen till jordatmosfären. Målsättningen är att de höga fosforhalterna i marken skall sjunka varvid läckaget till sjöar och vattendrag minskar. Beskrivning av insatsen Fosforgödslingen skall ske utgående från markkarteringsresultatet. De högsta tillåtna fosforgivorna presenteras i tabell 18. Kvävegödslingen skall utgå från grödans behov, uppskattad skördemängd och jordart. De högsta tillåtna kvävegivorna presenteras i tabell 19. Vid beräkningen av gödselgivan skall näringsinnehållet i så väl handelsgödsel som i stallgödsel och andra motsvarande organiska gödselmedel medräknas. Av stallgödselns näringsinnehåll beaktas den totala mängden lösligt kväve och 85 % av den totala mängden fosfor. Av den fosfor som finns i pälsdjursgödsel och i slam från avloppsreningsverk beaktas dock endast 40 %. För användningen av stallgödsel och andra organiska gödselmedel ges ytterligare separata anvisningar. Öppen träda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om man efter anlägger en tillåten gröda på en obligatorisk träda eller om man odlar en sådan gröda som enligt gårdsstödet är tillåten och vars skörd man bärgar kan skiftet gödslas enligt tabellerna (kväve och fosfor). Tabell 19: Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha/år) på basen av bördighetsklass Gröda Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Råg, vete, oljeväxter, - - baljväxter Korn Havre, frövall

94 Blandsäd korn/havre/vete Helsädsensilage Vallanläggning i skyddssäd Vallanläggning: på våren utan skyddssäd, på sommaren eller hösten Vall på våren innan sommaranläggning Ettåriga fodervallar Flerårig vall - bete - övriga fodervallar Potatis Sockerbeta Spånadslin Rörflen, anläggningsåret Rörflen under skördeåren Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda Övriga växter Skördenivån som fosformängderna i tabellen baserar sig på är för spannmål 4000 kg/ha/år och för oljeväxter kg/ha/år. Det är dock möjligt att använda högre fosforgivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Om den uppnådda skördenivån är 25 % högre kan de i tabellen presenterade mängderna ökas med 3 kg/ha/år och om den uppnådda skördenivån är 50 % högre kan de i tabellen presenterade mängderna ökas med 6 kg/ha/år. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera odlingsväxtens skörd på hela gården med arealen för de skiften som odlingsväxten har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Sker fosforgödslingen på en gård med husdjur med enbart stallgödsel från gårdens egna djur är det tillåtet att använda en mängd som motsvarar 15 kg fosfor/ha/år i alla bördighetsklasser. Sker fosforgödslingen av fleråriga vallar med enbart stallgödsel är det tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 30 kg fosfor/ha/år i bördighetsklasserna dålig, rätt dålig, försvarlig och tillfredsställande och en mängd som motsvarar 20 kg fosfor/ha/år i bördighetsklassen god och hög. I de ovannämnda fallen får stallgödsel dock inte spridas närmare än 25 m från vattendrag. Till sockerbeta kan ges 14 kg startfosfor per hektar i bördighetsklassen hög och betänkligt hög och till potatis kan ges 20 kg startfosfor per hektar i bördighetsklassen hög och betänkligt hög. En startfosforgiva säkerställer tillgången på fosfor tidigt på våren då marken ännu är kall och fosforn i marken är svårtillgänglig. 94

95 Fosformängden kan utjämnas under en femårig utjämningsperiod. Utjämningen möjliggör en förrådsgödsling av fosfor i samband med anläggning av vall och minskar samtidigt behovet av ytgödsling av vall. Utjämningsperioden påbörjas då fosformängden understiger eller överstiger för första gången den årliga maximimängden. Tabell 20: Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Gröda/ skördenivå Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar SPANNMÅL Korn och havre kg Vårvete kg Blandsäd korn/havre/vete kg Höstråg på hösten Höstråg på våren kg Vårråg kg Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren kg Övrig spannmål och spannmålsblandningar kg OLJE- OCH INDUSTRIVÄXTER Höstrybs och höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren kg Lin, majs, oljehampa, solros BALJVÄXTER Ärt, bondböna, sötlupin Oberoende av skiftets skördenivå är det alltid möjligt att till spannmål ge en kvävegödselmängd som motsvarar en skörnivå på 4000 kg (till råg dock en kvävemängd som motsvarar 3000 kg skördenivå), till höstrybs och raps, vårrybs och raps samt lindådra en kvävegödslingsmängd som motsvarar 1750 kg skördenivå och till potatis en kvävegödslingsmängd som motsvarar kg skördenivå. Det är dock möjligt att använda högre kvävegivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den skiftesvis skördenivån räknas genom att dividera odlingsväxtens skörd på hela gården med arealen för de skiften som odlingsväxten har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda kvävegivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. 95

96 Om skördenivån är högre än 4000 kg/ha/år är det möjligt att använda till spannmål och oljeväxter en kvävejustering enligt tabell 21. Tabell 21: Justering på basen av skördenivån (kg/ha/år) Gröda Skördenivå Tillägskväve Korn, havre, vårvete, höstvete, rågvete, speltvete, övriga spannmål och spannmålsblandningar Höstråg, vårråg Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg/ha/år Tabell 22: Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha/år) till vall och övriga växter VALL Fleråriga vallar ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål och rajgräs eller annan vallväxt Spridningstid För två skördar För tre eller flera skörd Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Bete: Fler- eller ettåriga betesvallar Grönfoderspannmål, helsäd på våren Helsäd: höstvete och rågvete på hösten på våren Övriga vallar ANLÄGGNING AV VALL Vallanläggning på våren - Anläggning i skyddsväxt, grönfoderspannmål eller helsäd Till skyddsväxten högst den sortvisa tabellens max. kvävemängd - anläggning utan skyddsväxt på våren 2. spridning Vallanläggning på sommaren vid anläggning Vallanläggning på hösten på hösten före Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda UTSÄDESVALL på våren ENERGIANVÄNDNING Rörflen för energi 96

97 anläggningsåret på våren under skördeåren KNÖL- OCH ROTVÄXTER Sockerbeta på våren Potatis Matindustripotatis, skördenivå 35 ton/ha på våren Matindustripotatis, skördenivå 40 ton/ha på våren Tidig potatis på våren Tidig potatis + fånggröda på våren Övrig potatis, skördenivå 35 ton/ha på våren Övrig potatis, skördenivå 40 ton/ha Övriga åkerväxter Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden De högsta tillåtna mängderna kväve/ha (tabell 20 och 22) föranleder inget inkomstbortfall eller extra kostnader jämfört med en kvävegödsling som sker enligt ett ekonomiskt optimum. På motsvarande sätt förorsakar gränserna för fosforgödslingen i åkerodling ett inkomstbortfall som är under 1 /ha/år. Största delen av kostnaderna (25 /ha/år) uppstår däremot på husdjursgårdar på grund av den begränsade möjligheten att sprida stallgödsel på den egna gårdens marker med högt P-värde. I kalkylen antas att en del av stallgödseln därför måste spridas utanför gårdens egen mark. En medelstor husdjursgård (23,70 ha) behöver uppskattningsvis 11 hektar mark utanför den egna gården varvid arbetsåtgången och spridningskostnaderna ökar. Avgränsning till tvärvillkoren: De högsta tillåtna mängderna underskrider tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav (nitratbeslutet) och minimikraven för användning av gödselmedel. Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav beskrivs i punkt och minimikrav för användning av gödselmedel beskrivs på sida 80 i programmet) 4. Behovsanpassad gödsling av trädgårdsväxter Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att gödslingen av trädgårdsväxter skall preciseras utgående från växtens behov, skördenivå och skördens användningsändamål vilket främjar en miljömässigt hållbar användning av gödselmedel. Åtgärden minskar växtnäringsläckaget såväl till sjöar och vattendrag som till luftatmosfären. Beskrivning av insatsen Fosforgödslingen av trädgårdsväxter skall ske utgående från markkarteringsresultatet. De högsta tillåtna fosforgivorna presenteras i tabell 23. Kvävegödslingen av trädgårdsväxter skall utgå från den odlade grödan, jordarten och mullhalten. De högsta tillåtna kvävegivorna presenteras i tabell 25. Vid användning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel skall dess innehåll av näringsämnen medräknas i gödselgivan enligt separat angivna anvisningar. Då organiska 97

98 gödselmedel används beaktas i beräkningen att en tillräcklig mängd löslig näring finns tillgänglig för växten under olika skeden av växtperioden. Tabell 23: Högsta tillåtna mängden fosfor (kg/ha/år) till plantskoleväxter, bär, frukt och frilandsgrönsaker Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försv arlig Tillfredsst ällande God Hög Betän kligt hög Plantskoleväxter *) Jordgubbe, hallon, svartvinbär vid anläggning årlig gödsling Övriga bär vid anläggning årlig gödsling Frukt vid anläggning årlig gödsling Kålväxter, Lökväxter Rotfrukter Morot Baljväxter Övriga grönsaker Örter Frökryddor Övriga växter *) Högsta tillåtna mängder fosfor till krukplantor: grundgödsling 165 g/m 3, långverkande gödselmedel och kompletteringsgödsel 250 g/m 3 Skördenivån som fosformängden för lök baserar sig på är kg per hektar. Det är dock möjligt att använda en högre fosforgiva om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den tillåtna justeringen på basen av skördenivån visas i tabell 24. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera lökskörden på hela gården med arealen för de skiften som lök har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Tabell 24: Den tillåtna justeringen av fosforgivan till lök på basen av skördenivå Skördenivå Bördighetsklass Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög 40 t/ha t/ha Tabell 25: Högsta tillåtna mängder kväve (kg/ha/år) till bär, frukt och frilandsgrönsaker Ler- och mjäljordar Sand-, mo- och morenjordar

99 Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrig Mullfattig Mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mull- och torvjordar Plantskoleväxter vid anläggning årlig gödsling Jordgubbe**), hallon, svartvinbär vid anläggning årlig gödsling Övriga bär vid anläggning årlig gödsling Frukt *) vid anläggning årlig gödsling Vit-, bryssel- och blomkål samt kålrot, purjolök och frilandsgurka Övriga lökväxter Övriga kålväxter Morot och övriga 160 rotfrukter Baljväxter Huvud- och 100 bladsallader Övriga grönsaker 125 och örter Frökryddor och övriga växter *) Om markytan i äppelträdgården är täckt med gräsvall, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med kg/ha. **) Om jordgubbsbeståndet planteras med s.k. väntebäddsplanta, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med 50 %. Skördenivån som kvävemängden för lök baserar sig på är kg per hektar. Det är dock möjligt att använda en högre kvävegivor om en högre skördemängd per hektar uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. Den tillåtna justeringen på basen av skördenivån visas i tabell 26. Den skiftesvisa skördenivån räknas genom att dividera lökskörden på hela gården med arealen för de skiften som lök har odlats på eller genom att visa på något annat sätt att skördenivån har blivit uppnådd på ifrågavarande skiften. Skördenivån som den förhöjda fosforgivan baserar sig på och sättet på vilket man kan uppvisa att en högre skördenivå har uppnåtts skall antecknas i de skiftesvisa odlingsanteckningar. Tabell 26: Den tillåtna justeringen av kvävegivan till lök på basen av skördenivå Skördenivå Jordart Ler- och mjäljordar Sand- mo- och moränjordar 40 t/ha t/ha

100 Tabell 27: De högsta tillåtna kvävemängderna (kg/ha/år) till droppbevattnade jordgubbar enligt skördenivå, jordart och mullhalt Mullhalt Skördenivå (ton/ha) Mullfattig jord Mullrik jord mycket mullrik jord och torvjord Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Begränsningarna förorsakar varken inkomstbortfall eller extra kostnader jämfört med en kväve- och fosforgödsling som sker enligt ett ekonomiskt optimum. Avgränsning till tvärvillkoren: De högsta tillåtna mängderna underskrider tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav (nitratbeslutet) och minimikraven för användning av gödselmedel. Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav beskrivs i punkt och minimikrav för användning av gödselmedel beskrivs på sid 80 i programmet). 5. Stallgödselanalys och analys av andra motsvarande organiska gödselmedel Motivering och målsättning för åtgärden Om stallgödsel och andra motsvarande organiska gödselmedel används för gödsling av åkermark skall dess innehåll av kväve och fosfor beaktas vid beräkningen av gödselgivan. En beräkning som utgår från stallgödselns verkliga näringsinnehåll möjliggör en bättre spridningsprecision varvid kväve och fosfor kan tas tillvara på bästa möjliga sätt vilket minskar näringsläckaget såväl till sjöar och vattendrag som till luftatmosfären. En stallgödselanalys utgör således grunden för både en miljövänlig och en ekonomisk optimalt användning av stallgödsel. Beskrivning av åtgärden Kväve-, fosfor- och kaliuminnehållet i den stallgödsel och i andra motsvarande organiska gödselmedel som används för gödsling av åkermark skall vara analyserad. Analysresultatet får inte vara äldre än fem år. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består i huvudsak av odlarens arbetskostnader för provtagning och hantering samt av kostnader för analysering av proven vid ett laboratorium. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt nitratbeslutet måste stallgödselns innehåll av kväve analyseras vart femte år. 6. Skyddsremsor Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att förhindra att näring och andra skaldliga ämnen rinner från åkermark ut i diken och vattendrag. Jord och vatten som rinner från åkermark ut i diken och vattendrag kan innehålla näringsämnen och andra skadliga ämnen som kan förorsaka eutrofiering, övergödning eller annan miljöskada. Skyddsremsor som anläggs längs utfallsdiken, sjöar och vattendrag kan minska denna miljöbelastning. Skyddsremsorna förhindrar att ytvatten och jordpartiklar rinner från åkermark ut i diken och vattendrag. Skyddsremsorna minskar även 100

101 effektivt erosionen på den areal som de anlagts på samtidigt som de stoppar upp en del av det erosionsmaterial som kommer från åkermarken ovanför dem. Skyddsremsorna erbjuder dessutom lämpliga livsmiljöer för många olika djurarter och insekter. De fungerar också som viktiga spridningsled för många hotade växter. Skyddsremsorna är således viktiga även för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Beskrivning av insatsen Minst 1 meter bred skyddsremsa som är bevuxen med flerårig gräsväxlighet skall lämnas längs utfallsdiken. Skyddsremsan kan vara bredare än 1 meter, dock ej i medeltal över 3 meter, om det av odlingstekniska orsaker eller av vattenskyddssynpunkt är nödvändigt. Skyddsremsan behöver inte slås såvida det inte finns risk för att sly eller buskar börjar växa på den. Mot sjöar (hav och insjö) och längs diken som är större än utfallsdiken där en naturlig skyddsremsa saknas samt runt dricksvattenbrunnar som finns i åkermark skall en i medeltal minst 3 meter bred skyddsremsa anläggas genom insådd med flerårigt vallgräs- eller ängsfrö. Skyddsremsan kan vara bredare än 3 meter, dock ej i medeltal över 10 meter, om det av odlingstekniska orsaker eller av vattenskyddssynpunkt är nödvändigt. Skyddsremsorna kan slås men det är inte nödvändigt att slå dem såvida det inte finns risk för att sly eller buskar börjar växa på dem. Om skyddsremsan slås rekommenderas att det slagna gräset förs bort från skyddsremsan. Skyddsremsorna får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Bekämpning av flyghavre, punktbekämpning av ogräs antingen kemiskt eller mekaniskt samt förnyelse av växtligheten är dock tillåtna enligt särskilt fastställda villkor. Skyddsremsorna får betas. Vid anläggning och skötsel skall den biologiska mångfalden beaktas och i mån av möjlighet skall åtgärder som främjar naturliga växter, djur och andra organismer gynnas. Gräset på skyddsremsorna får inte slås före 1.8. såvida det inte är fråga om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadegörare eller om att förhindra spridning av dem. Om det mellan åkern och utfallsdiket, vattendraget eller sjön finns ett minst 10 meter brett område som består av skogsmark, tomt, väg eller annat område och vattnet inte ens under översvämningar når åkermarken eller om åkern finns bakom en uppdämning som torrläggs med hjälp av pumpar behöver ingen skyddsremsa anläggas. En skyddsremsa som är högst 10 meter bred kan ingå i basskiftets areal. För att befrämja den biologiska mångfalden kan odlarna lämna en högst tre meter bred gräsbevuxen skyddsremsa även längs de kanter som inte angränsar till utfallsdiken, sjöar eller vattendrag. En sådan skyddsremsa skall skötas på samma sätt som skyddsremsorna vid utfallsdiken. När gården för första gången ansluter sig till miljöstödet skall skyddsremsorna uppfylla de ovannämnda bestämmelserna före utgången av den första växtperioden. Om en gård som är ansluten till miljöstödet får nya åkrar i sin besittning under förbindelseperioden skall 101

102 skyddsremsan uppfylla de ovannämnda bestämmelserna före utgången av den första växtperioden som odlaren har åkern i sin besittning. Finns det behov av att anlägga över tio meter breda skyddsremsor mot sjöar, vattendrag och större diken kan lantbrukaren välja att ingå ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av anläggningskostnader och årliga skötselkostnader samt av inkomstbortfall till följd av utebliven skörd från den areal som skyddsremsan anlagts på. På grund av att inkomstbortfallet är större i specialodlingar än i vanlig åkerodling har separata kalkyler gjorts för åkergrödor, grönsaker samt för frukt och bär. På en medelstor gård (23,70 ha) finns längs utfallsdiken uppskattningsvis meter skyddsremsa som antas vara i medeltal 1,6 meter bred, skyddsremsans sammanlagda areal är således 0,18 hektar/gård. Det antas att skyddsremsan sköts vart annat år. Det antas även att det på en medelstor gård finns längs diken som är större än utfallsdiken och mot sjöar 60 meter skyddsremsa som är i medeltal 6 meter bred, dess sammanlagda areal är således 0,04 ha/gård. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall en minst 60 cm bred skyddsremsa lämnas mot vattendrag och utfallsdiken. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. 7. Landskapsvård och biologisk mångfald Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att hålla odlingslandskapet öppet och att bevara dess natur- och kulturmiljöer. Ett rikt och varierat landskap är av central betydelse för flora, fauna och för att stärka den genetiska mångfalden. Beskrivning av insatsen Omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall skötas och hållas i snyggt och vårdat skick. Mångfaldsobjekt som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön, så som variationsrika bryn mellan åker och skog, stenrösen, solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker, skall upprätthållas. Sådana objekt får inte äventyras genom användning av bekämpnings- eller gödselmedel eller genom kalhuggning. Dikeskanter och vägrenar får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Undantagsvis kan en punktbekämpning av kvickrot, flyghavre, vass och tistel göras enligt särskilt angivna föreskrifter för att motverka att ogräset sprids längre in på åkern, vilket i sin tur skulle resultera i en ökad användning av bekämpningsmedel. För att bevara den öppna landskapsbilden får för landskapsbilden och för det öppna landskapet värdefulla åkrar inte beskogas. Åkerdiken skall hållas rena från sly och igenväxningsvegetation. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden 102

103 Kostnaderna består i huvudsak av odlarens arbetskostnader för att hålla produktionsomgivningen städad och snygg. På grund av att kemiska bekämpningsmedel inte får användas måste vägrenarna skötas mekaniskt. Det antas att på en medelstor gård (23,70 ha) behöver meter vägren slås vartannat år och att gräset kring produktionsbyggnaderna slås årligen. Separata kalkyler har gjorts för åkergrödor, grönsaker samt för frukt och bär. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. I enstaka fall är det av odlingstekniska skäl möjligt att röja väsentliga odlingshinder. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall underrättas skriftligen på förhand om avlägsnandet och motiveringarna för det. Frivilliga åtgärder De frivilliga åtgärderna kräver en större miljöinsats av den enskilda lantbrukaren och är mera beroende av produktionsinriktningen och förhållandena på gården. Vissa åtgärder kan väljas för enskilda skiften medan vissa åtgärder omfattar hela gården. Jordbrukaren kan välja en eller flere frivilliga åtgärder. Det är även möjligt att inte välja någon frivillig åtgärd överhuvudtaget på grund av att utbudet av åtgärder för vissa produktionsinriktningar och vissa grödor är begränsat. Speciellt på gårdar som enbart odlar spannmål är möjligheten att välja en frivillig åtgärd i praktiken begränsad till endast två åtgärder. Av dem kan reducerad höstbearbetning dessutom inte genomföras på lermarker. Även en växtodlingsgård som enbart odlar vall har i praktiken endast en frivillig åtgärd att välja. De frivilliga åtgärderna skall väljas senast under det andra förbindelseåret och villkoren skall följas till förbindelseperiodens slut. Om en växtodlingsgård under förbindelseperioden börjar bedriva husdjursproduktion eller om antalet produktionsdjur ökar så att gårdsbruksenheten uppfyller villkoren för en husdjursgård kan jordbrukaren det första året som villkoren för en husdjursgård uppfylls välja åtgärder som enbart är avsedda för husdjursgårdar. Om jordbrukaren under förbindelseperioden ändrar gårdsbruksenhetens produktionsinriktning och börjar odla grönsaker, frukt, bär eller potatis kan jordbrukaren det första året som dessa grödor odlas välja åtgärder som är avsedda för trädgårdsodling. Om produktionsinriktningen på gården ändrar eller om jordbrukaren slutligt upphör med den produktionsgren som åtgärden är kopplad till kan den valda frivilliga åtgärden frånträdas under förbindelseperioden utan att det stöd som redan beviljats återkrävs. Följande åtgärder kan inte kombineras med varandra på samma jordbruksskifte: 1) reducerad höstbearbetning och fånggröda 2) flerårig extensiv vallodling och minskad gödsling 3) flerårig extensiv vall och fånggröda I öviga fall begränsar den odlade växten möjligheten att kombinera olika frivilliga åtgärder. 103

104 Den valda frivilliga åtgärden kan frånträdas efter att avtalet varit i kraft i fem år. Om odlaren väljer att behålla den frivilliga åtgärden efter det skall stödvillkoren uppfyllas till avtalsperiodens slut (åren 6 och 7). 1. Reducerad höstbearbetning Motivering och målsättning för åtgärden Risken för urlakning av växtnäring från åkermark är störst sent på hösten och under vintern. Speciellt under regniga höstar och milda vintrar kan stora mängder näring urlakas från plöjd mark. Målsättningen är att med växtrester skydda åkerns ytskikt från regn-, smält- och avrinningsvatten som förorsakar erosion speciellt under milda vintrar Åtgärden bidrar till att minskar risken för erosion varvid urlakningen av kväve och fosfor minskar. Åtgärden bidrar även till att förbättra markens struktur, öka mängden organisk materiali markens ytskikt och främja den biologiska mångfalden. Från vall som bryts på hösten kan stora mängder näring, främst kväve frigöras under höst och vinter. Speciellt om vallen innehållit rikligt med klöver är näringsinnehållt i marken stort efter vallbrott och näringsläckaget kan därmed bli betydande. Om vallen bryts på våren kan näringen som frigörs från de nedplöjda växtresterna däremot upptas av den odlade växten Målsättningen är att uppmuntra till vallbrott på våren och därmed minska växtnäringsläckaget. Beskrivning av insatsen Stöd kan erhållas för mark som på hösten efter skörden lämnas oplöjd. En reducerad bearbetning som lämnar en betydlig del av stubben eller annan växtmassa på markytan är tillåten på hösten. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas efter skörden. På våren skall skiftet plöjas eller bearbetas på något annat sätt. Stödet kan inte erhållas för skiften som på våren lämnas obearbetade. Vårbearbetning får ske tidigast 1 april. Åtgärden kan väljas på skiften som är bevuxna med spannmål, proteingrödor, oljeväxter, sockerbeta, potatis samt ettåriga trädgårds- och specialväxter. Åtgärden kan även väljas för skiften som direktsåtts på hösten. För att uppmuntra till vallbrott på våren kan åtgärden även väljas på sådana vallskiften som kommer att brytas följande vår. För övrigt kan stödet för reducerad höstbearbetning inte erhållas för vall. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 1 hektar. Stödet för åtgärden är 58 euro/ha. Den kvantifierade indikatorerna och målsättningen för reducerad höstbearbetning i hektar visas i tabell 28. Tabell 28: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för reducerad höstbearbetning År

105 Hektar - ursp. - rev Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Målsättningen är att bearbetningen på hösten reduceras på 17 % av den åkermark som är ansluten till miljöstödet. Under åren ingår en del av den vårplöjda marken i förbindelser som ingåtts under programperioden Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt hektar vilket var 102 hektar över den förväntade anslutningen. Intresset för åtgärden antas öka ännu en aning under åren men i slutet av programperioden kommer anslutningen förmodligen att motsvara den ursprungliga målsättningen varför målsättningen för åren 2012 och 2013 inte har reviderats. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består i huvudsak av en ökad arbetstidskostnad (övertidsarbete) på grund av att plöjningen utförs under vårens arbetstopp. Att flytta fram plöjningen till våren antas förorsaka 1,5 timmar "övertid"/ha för odlaren. Skörden uppskattas minska med 6 % jämfört med plöjning på hösten. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden måste trädorna på grundvattenområde av klass I och II och icke odlade åkrar som sköts vara täckta av växtlighet. Stödet för reducerad höstbearbetning beviljas inte för trädor eller för icke odlad åker som sköts. I tvärvillkoren finns inte övriga krav på växttäcke 2. Fånggröda Motivering och målsättning för åtgärden Under hösten efter skörden när åkern saknar en växtnäringsupptagande gröda är risken för utlakning stor. Målsättningen är att med hjälp av en fånggröda fånga upp växtnäringsämnen, främst kväve, under den del av året då marken annars skulle vara bar. Åtgärden bidrar till att minska växtnäringsläckaget från åkermark under höst och vinter eftersom fånggrödan växer sent in på hösten. Fånggrödan skyddar även marken från erosion, ökar andelen organiskt material i marken, förbättrar markens struktur och motverkar ogräs. Beskrivning av insatsen Stöd kan beviljas för anläggande av fånggröda. En fånggröda kan sås antingen i huvudgrödan eller som renbestånd efter att huvudgrödan är skördad. Som fånggröda som sås i huvudgrödan kan användas rajgräs eller andra hö- eller vallväxter, klöver eller en blandning av dessa. Som fånggröda som sås efter att huvudgrödan är skördad kan användas korn, havre, råg, höstvete, rågvete, rajgräs eller andra hö- och vallväxter, foderraps, rybs, honungsfacelia, 105

106 eller klöver (maximalt 10 %) eller en blandning av dessa. Högst 50 procent perenna vallbaljväxter får ingå i utsädet. En fånggröda som sås efter att huvudgrödan är skördad skall sås senast 15 augusti. Fånggrödan får brytas tidigast 1 april året efter sådd. Brytningen får inte ske med kemiska preparat. Fånggrödan får inte skördas, utnyttjas som bete eller användas till någon annan form av produktion. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stödet söks för. Åtgärden måste varje år genomföras på minst 0,5 hektar. Stödet för åtgärden är 186 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för fånggröda i hektar visas i tabell 29. Tabell 29: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för fånggröda År Hektar - ursp. - rev Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Under åren ingår en del av den arealen som erhåller stöd för fånggröda i förbindelser som ingåtts under programperioden Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 53 hektar vilket var 27 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av odlarens arbetskostnader och av kostnader för utsäde. Dessutom antas att fånggröda som sås i huvudgrödan sänker skörden med 5 %. På grund av att fånggrödan får brytas tidigast följande vår har kostnaderna för vårplöjning inkluderats i kalkylen. 3. Minskad gödsling Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att jordbrukarna frivilligt skall minska kväve- och fosforgödslingen från de maximinivåer som är tillåtna enligt reglerna för basstödets obligatoriska åtgärder. Den maximala mängden kväve som får användas är % av tillåten mängd i basstödets obligatoriska åtgärd. Den minskade fosforgödslingen skall leda till en snabbare sänkning av halten lösligt fosfor i de högsta bördighetsklasserna medan halten löslig fosfor i de lägre bördighetsklasserna inte skall stiga. De reducerade kvävegivorna minskar urlakningen av kväve. Åtgärden bidrar till att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmark till 106

107 vattendrag och grundvatten. Åtgärden bidrar även till att reducera dikväveoxidutsläppen till jordatmosfären. Beskrivning av insatsen De högsta tillåtna kvävegivorna som får användas på gårdar som valt minskad gödsling som frivillig åtgärd presenteras i tabell 30. Tabell 30: De högsta tillåtna kvävegivorna (kg/ha/år) på gårdar som har valt minskad gödsling som frivillig åtgärd Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organiska jordar Spannmål Korn, havre Vårvete Höstråg på hösten Höstråg på våren Vårråg Höstvete, rågvete, speltvete på hösten Höstvete, rågvete, speltvete på våren Övrig spannmål Olje- och industriväxter Höstrybs, höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, oljedådra samt höstrybs och höstraps på våren Övriga olje- och industriväxter Baljväxter Ärt, bondböna och sötlupin Knöl- och rotväxter Sockerbeta Vall Ensilagevall Torrhö Torrhö, tilläggskväve om återväxten skördas Betesvall Övriga vallar Frövall De högsta tillåtna fosforgivorna som får användas på gårdar som valt minskad gödsling som frivillig åtgärd presenteras i tabell 31. Tabell 31: De högsta tillåtna fosforgivorna (kg/ha/år) på gårdar som har valt minskad gödsling som frivillig åtgärd 107

108 Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försv arlig Tillfredsst ällande God Hög Betän kligt hög Spannmål Korn, havre Vårvete Höstråg på hösten Höstråg på våren Vårråg Höstvete, rågvete, speltvete på hösten Höstvete, rågvete, speltvete på våren Övrig spannmål Olje- och industriväxter Höstrybs, höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, oljedådra samt höstrybs och höstraps på våren Övriga olje- och industriväxter Baljväxter Ärt, bondböna och sötlupin Knöl- och rotväxter Sockerbeta Vall Ensilagevall Torrhö Betesvall Begränsningarna gäller även vid gödsling med stallgödsel. Gödslingsmängderna som används måste dokumenteras genom systemet för odlingsplanerings- och uppföljningssystemet inom de obligatoriska åtgärderna för att försäkra kontrollabiliteten av åtgärden. Odlaren måste också dokumentera gödselmedelsinköpen. Åtgärden omfattar gårdens alla skiften som odlas med någon av de i tabell 30 nämnd växt. Åtgärden kan dock inte omfatta sådana skiften som ingår i ett specialstödsavtal om ekologisk produktion, i ett specialstödsavtal om odling på känsliga områden, i ett specialstödsavtal för extra breda skyddszoner eller sådana vallskiften som omfattas av flerårig extensiv vallodling. Åtgärden måste varje år genomföras på minst 1,00 hektar. Stödet för åtgärden är 11 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för minskad gödsling i hektar visas i tabell 32. Tabell 32: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för minskad gödsling År Hektar 108

109 - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 354 hektar vilket var 846 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året, målsättningen för år 2008 var således uppnådd endast till 30%. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Inkomstbortfallet har beräknats genom att jämföra den vinst (avkastning minskad med kostnaderna för kvävegödselmedel) som är möjlig att uppnå med de kvävemängder som är tillåtna enligt basstödets obligatoriska åtgärder med den vinst som kan uppnås med de reducerade mängderna. Inkomstbortfallet utgörs av skillnaden mellan dessa. I kalkylerna används korn, havre, vårvete, råg, rybs och vall som referensväxter. Inkomstbortfallet av en sänkt fosforgödsling grundar sig enbart på en uppskattning. Avgränsning till tvärvillkoren: De högsta tillåtna mängderna underskrider tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav (nitratbeslutet) och minimikraven för användning av gödselmedel. Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav beskrivs i punkt och minimikrav för användning av gödselmedel beskrivs på sidan 80 i programmet). 4. Spridning av stallgödsel under växtperioden Motivering och målsättning för åtgärden På grund av att våren är väldigt arbetsintensiv sprider jordbrukarna en stor del av stallgödseln på hösten. Kvävet i stallgödseln frigörs sedan under milda höstar och vintrar när marken saknar en växande gröda. På hösten då marken är våt är dessutom risken för markpackning större. Spridning på våren och sommaren är därför att föredra framom spridning på hösten då marken saknar en gröda som kan tillvarata näringen. Målsättningen är att ta tillvara och utnyttja en större andel av stallgödselns näringsinnehåll genom att övergå från höstspridning till vårspridning och till spridning under sommaren Åtgärden bidrar till att minska växtnäringsläckaget från åkermark när stallgödseln sprids i enlighet med växternas behov eller under växtperioden i växande gröda. Minskade förluster 109

110 av stallgödselkväve leder vidare till ett minskat behov av kompletterande handelsgödsel. Åtgärden bidrar även till att minska markpackning och luktproblem som förorsakas av spridning. Beskrivning av insatsen Stallgödsel som uppkommer på gården skall spridas på åkermark under växtperioden i växande gröda. Spridningen kan enligt landskapsregeringens nitratbeslut (2007:79) påbörjas tidigast 15 april, om marken är otjälad och torr så att inget rinner av i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för packningsskador kan spridning dock påbörjas redan den 1 april. För att undvika luktproblem skall outspädd svämgödsel och urin spridas under växtperioden med slangspridare eller med spridare med nedmyllningsaggregat. Stallgödseln skall spridas före den 15 september. Åkerskiften där stallgödsel spridits före 15 september men efter att skörden bärgats är inte berättigade till stöd. Spridningen av stallgödseln måste dokumenteras i systemet för odlingsplanering och uppföljning inom de obligatoriska åtgärderna i basstödet för att säkerställa kontrollabiliteten för åtgärden. Åtgärden kan väljas enbart på husdjursgårdar. Från en husdjursgård som erhåller stöd för spridning av stallgödsel under växtperioden kan stallgödsel inte överlåtas till en annan gård men jordbrukaren kan sprida stallgödseln på en annan jordbrukares mark. Stödet beviljas för gårdens hela stödberättigade areal. Stödet för åtgärden är 30 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för spridning av stallgödsel under växtperioden i hektar visas i tabell 33. Tabell 33: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för spridning av stallgödsel under växtperioden År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 428 hektar vilket var hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året, målsättningen för år 2008 var således uppnådd endast till 24%. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under 110

111 programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna förorsakas av att en del av stallgödseln måste spridas i växande gröda. Det antas att det på en medelstor gård (23,70 ha) produceras i medeltal 780 m 3 stallgödsel per år och att 40 % av denna mängd sprids under sommaren i växande gröda vilket kräver antingen slangspridnings- eller placeringsaggregat. En del av odlarna blir därför tvungna att anlita en utomstående entreprenör. På gårdar som anlitar entreprenör beaktas kostnaden för att sprida 312 m 3 stallgödsel (40 % av 780 m 3 ). Inga fasta kostnader har medtagits i kalkylen. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav får stallgödsel spridas från och med till och med 15.10, om marken är ofrusen och torr kan spridningen påbörjas på våren 1.4. och på hösten får stallgödsel spridas högst till och med Vallväxtligheten får inte ytgödslas med stallgödsel efter Flerårig extensiv vallodling Motivering och målsättning för åtgärden Ca 43 % av odlingsmarken på Åland är i vallodling. Målsättningen är att minska den kvävebelastningen på vattendrag och grundvatten som intensiv vallodling ger upphov till. Detta är en speciellt viktig målsättning för Åland med sin geografi och ö-förhållande där närheten till vatten är stor och därmed också risken för näringsämnes läckage större. Eftersom vallodlingen täcker stora delar av odlingsmarken på Åland förväntas en åtgärd som kraftigt sänker användningen av gödselmedel och som förbjuder användningen av bekämpningsmedel leda till betydande positiv miljöpåverkan. Dock kommer de minskade gödslingsgivorna att innebära att kvaliteten och storlekarna på skörden från vallodlingarna som söker om stödet kommer att sjunka. I en intensiv vallodling övergödslas vallarna med stora mängder gödselmedel under växtperioden vilket kan leda till växtnäringsläckage. Extensiv vallodling bidrar på ett ett effektivt sätt till ett minskat växtnäringsläckaget från åkermark. På grund av att även användningen av bekämpningsmedel är förbjuden bidrar extensiva vallar dessutom till bevarandet av den bilogiska mångfalden. Beskrivning av insatsen Stöd kan beviljas för vallar som gödslas med högst hälften av de i tabell 19 fastställda basgödslingsnivåerna för kväve. Vallarna får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Vid riklig ogräsförekomst tillåts dock att vallen behandlas med kemiska bekämpningsmedel en gång under förbindelseperioden. Odlaren måste dokumentera gödslingen och skörden samt andra eventuella åtgärder som genomförts i odlingen för varje enskilt skifte i systemet för odlingsplanering och uppföljning inom de obligatoriska åtgärderna för basstödet i programmet. Åtgärden kan väljas på husdjursgårdar. Åtgärden kan dock inte väljas på sådana vallskiften som ingår i ett specialstödsavtal om ekologisk produktion, i ett specialstödsavtal om odling på känsliga områden eller sådana vallskiften som omfattas av minskad gödsling. 111

112 Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stödet söks för. Åtgärden måste varje år genomföras på minst 1,00 hektar. Stödet för åtgärden är 224 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för flerårig extensiv vall visas i tabell 34. Tabell 34: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för flerårig extensiv vall År Hektar - ursp rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Målsättningen är att cirka hälften av den till miljöstödet anslutna vallarealen odlas extensivt. Under åren ingår en del av den extensivt odlade vallen i förbindelser som ingåtts under programperioden Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och Den arealmässiga målsättningen har inte reviderats då anslutningen år 2008 motsvarande förväntningarna. Däremot har åtgärden genomförts av ett färre antal lantbrukare än beräknat varför målsättningen beträffande antalet lantbrukare har reviderats. År 2008 genomfördes åtgärden av totalt 141 lantbrukare vilket är 69 lantbrukare färre än målsättningen för det ifrågavarande året. Det är därför inte sannolikt att antalet lantbrukare skulle öka enligt den förväntade målsättningen. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden I kalkylen beräknas det inkomstbortfall som föranleds av den halverade kvävegivan. Inkomstbortfallet beräknas genom att jämföra den ensilageskörd (kg/ha/år) som kan uppnås om kvävegivan är ekonomiskt optimal med den skördemängd som kan uppnås om kvävegivan halveras. Skörden antas minska med 23 %. De minskade kostnaderna för kvävegödslingen har beaktats. I kalkylen beräknas även det inkomstbortfall som föranleds av att kemiska bekämpningsmedel inte får användas. Inkomstbortfallet beräknas genom att jämföra avkastningen (kg/ha/år) från en vall som behandlats med kemiska bekämpningsmedel med avkastningen från en vall som inte behandlats. Skörden antas minska 7 %. De minskade kostnaderna för utebliven bekämpning har beaktats. Avgränsning till tvärvillkoren: De högsta tillåtna mängderna underskrider tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav (nitratbeslutet) och minimikraven för användning av gödselmedel. Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav beskrivs i punkt och minimikrav för användning av gödselmedel beskrivs på sidan 80 i programmet). 6. Precisering av kvävegödsling i grönsaksodling 112

113 Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att precisera kvävegödslingen i grönsaksodlinggenom att mäta markens innehåll av lösligt kväve innan gödselmedel tillförs. Med mätningen undersöks hur mycket lösligt kväve som finns kvar i marken från föregående växtperiod varefter en bedömning görs huruvida det finns behov av att sänka gödselgivan eller gödsla vid en annan tidpunkt. Åtgärden gör det möjligt att bättre ta i beaktande den mängd kväve som frigörs från marken under växtperioden vilket i sin tur gör det möjligt att minska eller dela kvävegivorna varvid kvävegödsel kan användas mera exakt utgående från förhållandena under växtperioden och växtens verkliga behov.. Åtgärden bidrar således till att minska växtnäringsläckaget till vattendrag och dikväveläckaget till luften. Beskrivning av insatsen Odlaren skall mäta innehållet av lösligt kväve i marken på våren före grundgödslingen och på sommaren före tilläggsgödslingen. Mätningen skall utföras på varje jordbruksskifte som omfattas av åtgärden. Markens innehåll av lösligt kväve skall, till den del som överskrider 20 kg per hektar, beaktas vid gödslingen. Odlaren själv eller en rådgivare kan utföra mätningen med hjälp av lämpliga mätinstrument eller odlaren kan låta analysera provet vid ett laboratorium. Analysresultatet skall antecknas i de skiftesvisa anteckningarna. Åtgärderna som skall genomföras inom åtgärden är sammanfattade: - genomförande av minst två jordprovsanalyser under odlingsperioder - övervakning av kvävemängden i marken under odlingsperioden - planerande av gödslingen med utgångspunkt i resultaten av jordprovsanalyserna - dokumentation av genomförda åtgärder under odlingsperioden Stödet kan beviljas för skiften som odlas med grönsaker. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. Alla åtgärder som genomförs inom ramen för åtgärden måste dokumenteras för varje skifte enligt systemet för odlingsplanering och uppföljning inom de obligatoriska åtgärderna för basstödet. Stödet för åtgärden är 234 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för precisering av kvävegödsling i grönsaksodling visas i tabell 36: Tabell 36: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för precisering av kvävegödsling i grönsaksodling År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev

114 Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 54 hektar vilket var 26 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd endast till 67 %. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av odlarens arbetskostnader och av kostnader för de hjälpmedel som behövs för provtagning och för analysering av proven. Det antas att det på en medelstor gård (23,70 ha) odlas grönsaker i medeltal på 2,82 ha. Kostnaderna har beräknats som ett medeltal av tre olika alternativ. I samtliga alternativ antas att jordbrukaren tar markproven själv 2 gånger under en växtperiod, analysen göras däremot antingen av jordbrukaren, ett laboratorium eller av en rådgivare. I kostnaderna ingår också odlarens arbetstidskostnad för gödslingsplanering och alternativt kostnaderna för gödslingsanvisningarna som erhålls från laboratoriet eller rådgivaren. Avgränsning till tvärvillkoren: De högsta tillåtna mängderna underskrider tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav (nitratbeslutet) och minimikraven för användning av gödselmedel. Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav beskrivs i punkt och minimikrav för användning av gödselmedel beskrivs på sidan 80 i programmet). Enligt nitratbeslutet skall kväveinnehållet i stallgödsel analyseras minst en gång vart femte år. 7. Mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i potatisodling. På Åland odlas matindustripotatis på en förhållandevis stor areal och en betydande ökning av arealen förväntas inom de närmaste åren. Potatis är en av de mest intensivt odlade grödorna på Åland och bekämpningsmedel används vanligen både mot ogräs och mot växtsjukdomar. Genom att utesluta bekämpningsmedel mot ogräs kan användningen av bekämpningsmedel i potatisodling minska. Åtgärden bidrar till att minska användningen och läckaget av kemiska bekämpningsmedel och till att öka den biologiska mångfalden. Beskrivning av insatsen Ogräsbekämpningen skall utföras mekaniskt på gårdens alla potatisskiften. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas. Alla insatser som genomförs inom ramen för åtgärden skall dokumenteras inom systemet för odlingsplanering och uppföljning inom de obligatoriska åtgärderna för basstödet. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. Stödet för åtgärden är 139 euro/ha. 114

115 De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling visas i tabell 38. Tabell 38: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 14 hektar vilket var 56 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd endast till 20%. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden I kalkylen beaktas den merkostnad som föranleds av mekanisk bekämpning jämfört med kemisk bekämpning. Det antas dessutom att mekanisk bekämpning leder till 2,5 % skördeminskning. Skördemängden antas vara kg/ha. Från kostnaderna har minskats uteblivna kostnader för kemiska bekämpningsmedel. 8. Användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos fleråriga trädgårdsväxter Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är ett minska användningsbehovet av herbicider och fungicider i frukt- och bärodlingar. Täckmaterialet minskar ogräsförekomsten i odlingarna varvid användningen av kemiska bekämpningsmedel reduceras. Täckmaterialet förhindrar dessutom att jordpartiklar och ytvatten rinner ut i diken och vattendrag varvid även växtnäringsläckaget minskar. Det organiska täckmaterialet har dock en värmeisolerande förmåga som förhindrar att marken värms upp på våren varvid växterna inte kommer igång tillräckligt tidigt. På Åland där våren ofta är sval är användning av plast som täckmaterial därför motiverat. Plasten bevara även fukthalten i marken vilket minskar behovet av bevattning. Beskrivning av insatsen 115

116 I odlingarna skall raderna täckas med lämpligt täckmaterial. Materialet måste vara biologiskt nedbrytbart eller kunna förstöras genom bränning eller insamlas för återvinning. Plasten måste vara tillverkad av material som även kan förstöras genom bränning. Förbränning av plast på gården är dock förbjudet enlig lag varför plasten skall föras till mottagningsställe för brännbart avfall eller till annan av myndighet anvisad uppsamlingsplats. Alternativt kan man så gräs mellan raderna. Gräset skall slås under växtperioden. Stödet betalas för skiften som odlas med frukt och bär och på vilka täckmaterial används eller på vilka det växer gräs mellan raderna. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. Stödnivån är densamma för båda täckningsmetoder (täckmaterial/gräs). Stödet för åtgärden är 257 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos fleråriga trädgårdsväxter visas i tabell 39. Tabell 39: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för användning av täckmaterial vid bekämpning av ogräs hos fleråriga trädgårdsväxter År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 168 hektar vilket var 68 hektar över den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. I takt med att jordbrukarna övergår till den nya programperiodens miljöstöd kommer förmodligen också anslutningen till denna åtgärd att öka ytterligare varför målsättningen kan höjas för resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden I kalkylen beräknas de merkostnader som föranleds av täckta odlingsrader och av gräsbevuxna radmellanrum. Merkostnaden beräknas genom att jämföra kostnaderna för odling utan täckmaterial med kostnaderna för odling med täckmaterial och odling ned gräsbevuxna radmellanrum. I kostnaderna för odling utan täckmaterial beaktas kostnaderna för kemiska bekämpningsmedel. Kostnaderna för odling med täckmaterial består av odlarens 116

117 arbetskostnad för utbredning och borttagning av täckmaterialet en gång under förbindelseperioden och av anskaffningskostnaden för plast. Kostnaderna för gräsbevuxna radmellanrum består av vallens anläggningskostnad och av slagning av gräset tre gånger, totalt 12 timmar, per hektar och år. Den slutliga kostnaden har beräknats som ett medeltal av de två alternativen. Den genomsnittliga kostnaden är inom gränsen för transaktionskostnaden för åtgärden vilket försäkrar att stödnivån inte är överkompenserande för någon av täckningsmetoderna. 9. Minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen är ätt växtskyddsmedel mot skadedjur (insekticider) skall användas vid rätt tidpunkt och endast efter att bekämpningsbehovet först konstaterats i fält varvid onödig användning av bekämpningsmedel undviks i trädgårdsodlingar. Klisterfällor som placeras ut i odlingar lockar till sig insekter och genom att regelbundet avläsa dem kan man konstatera huruvida skadeinsekter som kräver bekämpning förekommer i odlingen. Åtgärden bidrar till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och gör användningen av dem mer inriktad mot de skadliga insekterna som kan drabba odlingen. Den precisare inriktade användningen av bekämpningsmedel gör att överlevnadsnivån bland nyttoinsekterna dessutom stiger. Minskningen och den mer precisa användningen av bekämpningsmedel stimulerar utvecklingen av biodiversiteten och motverkar av bekämpningsmedel föranledda miljö- och hälsorisker som kan uppstå från bekämpningsmedelsrester på produkter och bekämpningsmedelsläckage till vattendrag.. Beskrivning av insatsen I odlingen skall sådana uppföljningsmetoder användas som finns tillgängliga för den odlade växten, så som fällor. Uppföljningsmetoderna innehåller bland annat användande av feromonfällor och limfällor i olika färger. Metoden går ut på att antalet insekter som fastnar i fällorna eftersom de locka av doften från honors hormondofter eller av de klara färgerna på limfällorna. I båda metoderna räknas antalet insekter regelbundet och eventuella förändringar i antalet insekter övervakas. Antalet fällor skall årligen anpassas till den odlade växtens förväntade skadegörare. Fällorna skall avläsas och bytas minst en gång i veckan. Användningen av växtskyddsmedel skall baseras på de gjorda observationerna. Också bekämpningsmedelsdosen skall anpassas efter antalet insekter som konstaterats i fällorna. Om antalet insekter i fällorna är under bekämpningströskeln skall bekämpningen inställas.uppföljningen skall utföras mellan alltid då när sådana skadeinsekter förekommer som är skaldliga för de växter som odlas på gården. Odlaren skall ha guideboken Aktuella växtskyddsanvisningar eller en motsvarande skrift som handlar om identifiering av skadeinsekter i grönsaks-, frukt- och bärodling. Odlaren kan alternativt köpa observationstjänsten av en producent som uppfyller villkoren. Odlaren måste föra observations- och åtgärdsdagbok i vilken antecknas förekomsten av skadedjur och deras naturliga fiender samt på basen av dem vidtagna bekämpningsåtgärder. Anteckningarna kan även finnas i skifteskorten. Stödet betalas för skiften som odlas med frukt och bär på vilka uppföljning av skadeinsekter görs. Stödet kan även betalas för skiften som odlas med sådana grönsaker som normalt angrips av sådana skadeinsekter som förutsätter bekämpningsåtgärder och på vilka bekämpningen utförts efter konstaterat behov. Åtgärden kan väljas för enskilda skiften och 117

118 jordbrukaren skall på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. Åtgärden måste varje år dock genomföras på minst 0,5 hektar. Stödet för åtgärden är 281 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter visas i tabell 40. Tabell 40: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter År Hektar - ursp. - rev Antal odlare - ursp. - rev Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de förbindelser som ingås under den nya programperioden. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 159 hektar vilket var 41 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd till 80%. Det är heller inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Åtgärden har inte funnits under programperioden och vid programskrivningen var det därför att svårt att uppskatta jordbrukarnas intresse för åtgärden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av odlarens arbetskostnader för byte av fällor, ifyllning av växtskyddsdagboken och för studier av växtskyddshandboken samt av kostnader för de hjälpmedel som behövs för uppföljning av skadedjur. Odlarna antas använda klisterfällor eller feromoner. På den första hektaren antas att det behövs 2 lim- eller feromonfällor och på de följande hektaren 1 fälla/ha. Specialstöd Specialstöd kan erhållas av lantbrukare som ingår minst ett femårigt avtal med Ålands landskapsregering. Specialstödsavtal kan ingås för en bestämd del av gårdens arealen. Om lantbrukaren har åkermark i sin besittning skall åkermarken vara ansluten till miljöstödets basstöd. Stödet betalas årligen för den areal som fastställs i avtalet förutsatt att villkoren för erhållande av stöder uppfylls. 1. Ekologisk produktion a) åkermark Motivering och målsättning för åtgärden 118

119 Ekologisk produktion karaktäriseras av optimal, lokal resursanvändning. Användningen av lättlösliga handelsgödselmedel och kemiska bekämpningsmedel ersätts med miljövänligare åtgärder och växtnäringsämnen tillvaratas effektivt i gårdens kretslopp. Miljö- och vattenbelastningen är därför mindre i ekologisk produktion jämfört med konventionell. Ett ekologiskt lantbruk stärker och ökar även den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. En ekologisk gård står för en komplett helhet om där också finns husdjur. Programmet stöder därför även ekologisk husdjursproduktion. Reglerna för ekologisk produktion förutsätter bl.a. att: - husdjursproduktionen sker på djurens villkor, - djurens livsmiljö tillåter ett naturligt beteende, - djuren får utlopp för naturliga rörelsemönster samt - fodret är anpassat till djurartens matsmältningssystem och sätt att äta. Beskrivning av insatsen Stödet kan beviljas till lantbrukare som bedriver ekologisk produktion. Produktionen skall under hela avtalsperioden uppfylla minst bestämmelserna i Rådets förordning (EEG) nr 2092/91, även de ändringar som utfärdas under avtalsperioden, samt vara underställd och godkänd av den kontroll som ovannämnda förordning förutsätter. Minst hälften (50 %) av den odlade åkerarealen på gården skall odlas enligt ekologiska produktionsmetoder senast det tredje avtalsåret. Om frukt, bär, grönsaker eller matpotatis odlas på avtalsarealen kan avtal ingås för en mindre del av gårdens areal. Hela avtalsarealen kan bestå av vall endast på sådana gårdar på vilka skörden i huvudsak används som foder för gårdens egna djur. Gårdar som inte bedriver husdjursproduktion måste ha en varierad och ändamålsenlig växtföljd. Jordbrukare som övergår till ekologisk produktion skall under det första avtalsåret delta i en av landskapsregeringen godkänd grundkurs i ekologisk produktion. Samtliga jordbrukare som ingår avtal om ekologisk produktion skall under den nya avtalsperioden anlita ekologisk produktionsrådgivning. Stödet beviljas både för sådana skiften som är under omläggning och för sådana skiften som redan är omlagda. Stödbeloppet är samma oavsett om skiftet är under omläggning eller om skiftet redan har uppnått produktionsskede. Avtal kan inte ingås med en jordbrukare vars åkermark omfattas av en förbindelse från gamla programperioden. Avtal kan heller inte ingås för mark som ingår i ett avtal om odling på känsliga områden eller i ett avtal om extra breda skyddszoner. Stödet för åtgärden är 238 euro/ha/år för åkergrödor, 815 euro/ha/år för grönsaker och potatis och 891 euro/ha/år för frukt och bär. Stödet för träda är 39 euro/ha/år. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för ekologisk produktion visas i tabell 42. Tabell 42: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för ekologisk produktion. År Hektar a) gammal förbindelse - ursp

120 - rev. 800 b) ny förbindelse - ursp. - rev. Totalt - ursp. - rev. Antal jordbrukare a) gammal förbindelse - ursp. - rev b) ny förbindelse - ursp. - rev. Totalt - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Landskapsregeringen har som avsikt att skärpa stödvillkoren för ekologisk produktion vilket innebär att det ställs högre krav på produktionen på de enskilda gårdarna. I början av programperioden kommer förmodligen antalet lantbrukare och arealen som erhåller stöd för ekologisk produktion därför att minska i takt med att de förbindelser som ingåtts under programperioden löper ut. Målsättningen är dock att den ekologiskt odlade arealen skall öka igen mot slutet av programperioden. Vid programperiodens utgång uppskattas ca 25 % av den till miljöstödet anslutna åkerarealen odlas enligt ekologiska produktionsmetoder. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 omfattades 762 hektar åker av avtal om ekologisk produktion vilket var 262 hektar över den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd till 152%. Det har visat sig att odlarnas intresse för ekologisks produktion inte har avtagit på grund av de strängare stödvillkoren och arealen förväntas öka mera än vad som kunde uppskattas vid programskrivningen. Lantbrukarna har också övergått till den nya programperiodens stödsystem i snabbare takt än väntat. Extra nationell finansiering Eftersom stödnivån för ekologisk odling av grönsaker och potatis samt ekologisk odling av frukt och bär överskrider den maximala stödnivån som nämns i Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005 krävs extra nationell finansiering för att täcka den överskridande delen. Den överskridande stödnivån för ekologisk odling av grönsaker och potatis är 630 euro/ha, totalt euro under hela programperioden. Den överskridande stödnivån för ekologisk odling 120

121 av frukt och bär är 632 euro, totalt euro under hela programperioden. Överskridande delen betalas som ett nationellt top-up stöd och motiveras av de höga kostnaderna och minskade inkomsterna till följd av genomförande av åtgärden. Top-up stödet är nödvändigt för att göra stödet intressant för odlaren så att tillräckligt med förbindelser tecknas så att målsättningarna med åtgärden kan nås. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna har beräknats genom att jämföra inkomsterna och kostnaderna på en medelstor spannmålsgård (23,7 ha) som odlar konventionellt med inkomsterna och kostnaderna på en medelstor spannmålsgård (23,7 ha) som odlar ekologiskt. Kalkylen utgår från att det på en den ekologiska gården behövs gröngödslingsvall i växtföljden på 40 % av arealen (9,48 ha). På en konventionell gård antas att 8,8 % (2,10 ha) av arealen är i träda. Den produktiva arealen är på den ekologiska gården således 34 % (7.38 ha) mindre än på den konventionella gården. I den konventionella gårdens växtföljd antas ingå foderspannmål, vete och rybs medan det i den ekologiska gårdens växtföljd antas ingå enbart foderspannmål och vete. I inkomstjämförelsen beaktas både inkomsterna från produkter och inkomsterna från stöd. Den konventionella gården antas kunna sälja foderspannmål, vete och rybs medan den ekologiska gården antas kunna sälja enbart foderspannmål och vete. Den ekologiska gården antas uppnå en skördemängden (kg/ha) som är 70 % av den skördemängd som kan uppnås på en konventionell gård. Merpriset för ekologiska produkter antas vara 30 %. På grund av den lägre skördenivån och den mindre produktiva arealen erhåller den ekologiska gården 44 % mindre inkomster från sålda produkter och 10 % mindre stöd än den konventionella gården. I kostnadsjämförelsen beaktas på den konventionella gården kostnaderna för gödselmedel och bekämpningsmedel medan på den ekologiska gården beaktas ett merpris för ekologiskt utsäde. I kostnaderna för den ekologiska gården beaktas också kostnaderna för en grundkurs (4 dagar) och merarbetet för dokumentation och produktionskontroll. b) husdjursproduktion Motivering och målsättning för åtgärden Stöd för ekologisk husdjursproduktion kan erhållas för mjölkkor, dikor, övriga nöt, får, getter, suggor, galtar, slaktsvin, höns, broilers, kalkoner, gäss, ankor och eventuella andra djur som det fastställts ekologiska produktionsregler för. Stöds beviljas som ett höjt stöd för den foderareal som motsvarar 1 de per hektar. Koefficienterna som används för omvandling av djur till djurenheter visas i bilaga 14. Också husdjursproduktionen skall ske minst i enlighet bestämmelserna i Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 samt vara underställd och godkänd av den kontroll som dessa regler förutsätter. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för ekologisk husdjursproduktion visas i tabell 43. Tabell 43: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för ekologisk djurproduktion. År Hektar Indikativ

122 budget Antal jordbrukare Målsättningen är att ca 7 % (programperiodens första år) till 15 % (programperiodens sista år) av det totala antalet nötkreatur och 25 % (programperiodens första år) till 40 % (programperiodens sista år) av det totala antalet får på Åland skall födas upp enligt ekologiska produktionsmetoder. Under åren ingår en del av de ekologiskt uppfödda djuren i förbindelser som ingåtts under programperioden Extra nationell finansiering Eftersom stödnivån för ekologisk djurproduktion överskrider den maximala stödnivån som nämns i Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005 krävs extra nationell finansiering för att täcka den överskridande delen. Den överskridande stödnivån för ekologisk djurproduktion är 157 euro/ha för flerårig vallodling och 7 euro/ha för ettåriga grödor, totalt euro under hela programperioden. Överskridande delen betalas som ett nationellt top-up stöd och motiveras av de höga kostnaderna och minskade inkomsterna till följd av genomförande av åtgärden. Top-up stödet är nödvändigt för att göra stödet intressant för odlaren så att tillräckligt med förbindelser tecknas så att målsättningarna med åtgärden kan nås. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Tilläggskostnaderna för ekologisk husdjursproduktion har beräknats genom att jämföra täckningsbidragskalkyler för konventionell produktion med täckningsbidragskalkyler för ekologisk produktion. I kalkylen har använts ProAgrias täckningsbidragskalkyler för år 2006 för konventionell produktion från vilka täckningsbidragskalkylerna för ekologisk produktion har härletts. Den slutliga kostnaden har fåtts genom att räkna ett medeltal av kalkylerna för får-, diko- och nötköttsproduktion. 2. Specialstöd för prioriterade naturbeten Motivering och målsättning för åtgärden De moderna intensiva jordbruksmetodern gynnar inte utvecklingen av biodiversiteten i jordbrukslandskapet. Dagens produktion kräver hög avkastning och den intensiva djurproduktionen kräver högkvalitativa betesområden. Detta ger upphov till ett behov av att försäkra bevarandet av naturbeten genom utnyttjande av extensiva hävdmetoder som gynnar biodiversiteten. Målet med åtgärden är att stimulera extensiv betesdrift av värdefulla naturbetesområden. De forna ängsmarkerna har idag övergått till naturbetesmark som är den vidaste formen av kulturpräglade naturtyper. Ett utnyttjande kräver emellertid att vissa kostsamma insatser görs av markägaren, såsom röjningar och stängselbygge. På grund av att naturbetena inte gödslas är avkastningen låg varvid även djurtätheten måste hållas på en måttlig nivå. Av detta följer att det är mer kostsamt för en djurägare att hålla djur på naturbete än på till arealen mera begränsade, högavkastande vallar. Många tidigare allmänna växtarter som är gynnade av betande djur är idag hotade på grund av minskningen av antalet betande djur och av minskat eller felaktigt utnyttjande av naturbeten. Samma förhållanden gäller även för ett antal fågel - och insektsarter. Om boskapsskötseln upphör är det i princip omöjligt att ersätta betesdjuren med slåtter och bärgning av höet, i synnerhet i en sådan omfattning som är tillräcklig för bevarande av ängsarternas mångfald. Detta eftersom kulturmarkerna till sin karaktär med inslag av sten, skog, berg och vatten gör rationell maskinell slåtter mycket svår att genomföra på större arealer. 122

123 Naturbetena har ofta en framträdande placering i landskapet varvid djurhållning på naturbetesmarker har präglat det åländska öppna kulturlandskapet. Under de senaste åren har antalet betesdjur dock minskat påfallande dels på grund av att lönsamheten för djurhållning minskat och dels på grund av att djurhållningen har blivit mera intensiv. Högre produktivitetskrav inom djurhållningen har lett till att naturbetena som foderresurs har marginalserats och detta har lett till att kulturlandskapet hotas av igenväxning. De prioriterade naturbetena består av artrika livsmiljöer som skapats av det traditionella jordbruket och boskapsskötseln. På dessa beten finns både arter som är vanliga för ängar och naturbetesmarker med en stabil eller ökande frekvens men även arter som är sällsynta eller hotade förekommer. För att bevara dessa arter är det viktigt att för arterna lämpliga livsmiljöerna bevaras och sköts på rätt sätt. Långvarig ängsskötsel har medfört att de artrika ängarna i regel är näringsfattiga och många ängsväxter har anpassat sig till dessa rätt näringsfattiga förhållanden, därför klarar de sig inte i konkurrensen med sådana växter som gynnas av frodig mark. Den intensiva djurhållningen har lett till att djuren ofta måste tillskottsutfodras på naturbetena vilket ger en direkt gödslingseffekt med en ökad frodighet och utarmning av artrikedomen som följd. Målsättningen är att djur även framöver skall beta på naturbetena. Stödet bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och det öppna, för Åland säregna kulturlandskapet. Betesmarken är ständigt bevuxen vilket gör att urlakning av näring till vattendrag är mindre än från mark i öppen odling. Ängsmarker binder näringsämnen väl eftersom de ofta har en hög humushalt. Beskrivning av insatsen Stödet beviljas för följande typer av naturbeten - Strandängar - Ängar - Hagar På näringsfattiga kulturmarker är traditionella skyddsvärda arter i många fall hotade. För att bevara livsmiljön och förutsättningarna för dessa arter är det viktigt att tillskottsutfodring sker endast i en begränsad omfattning på de områden som klassas som prioriterade naturbeten. Detta för att undvika gödslingseffekt och därmed en utarmning av artrikedomen. Om ett bete i sin helhet är ett prioriterat beten kan tilläggsutfodring tillåtas under högst 2 veckor i början och under högst 2 veckor i slutet av betesperioden. Om ett bete omfattar både prioriterade betesområden och betesområden som inte är prioriterade skall tilläggsutfodringen förbjudas helt på de prioriterade områdena och på de områden som inte är prioriterade får tilläggsutfodring ske högst under 2 veckor i början och i slutet av betesperioden. Under exceptionellt torra perioder kan landskapsregeringen utfärda ett generellt undantag från de ovan nämnda begränsningarna så att djurens näringsbehov kan tillgodoses. Naturbeten utsätts för en negativ gödslingseffekt även då naturbeten finns i direkt anslutning till gödslade vallar på åkermark. På de åkrar som enbart används som bete och som finns i anslutning till prioriterade naturbeten får därför ingen gödsel användas. På de åkrar som först skördas och därefter används som bete får den skörd som betas inte gödslas. 123

124 De specifika behoven för de olika betena variera och det är därför omöjligt att ha generella kravspecifikationer. Betena skall betas med ett tillräckligt betestryck för de betets specifika behov under hela betesperioden. Den lämpliga betesintensiteten skall fastställas utifrån de specifika behoven på det berörda området inom nedanstående begränsningar: Djurtyp Antal djur/ha Vuxna nötkreatur 0,5 Ungnöt (>8 mån.) 0,8 Vuxna får 1,8 Häst 0,5 Ponny 1,0 Maximalt antal djurenheter: 1,6 de/ha. Är betestrycket för lågt skall kompletterande skötselåtgärder så som röjning, slåtter och putsning utföras. Området skall efter betessäsongen vara avbetad och vid behov åtgärdat med kompletterande skötsel. På naturbeten får inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas, betena får heller inte bearbetas. Odlarnas kunskap om landskapsvård och biologisk mångfald är dock avgörande för att betesmarkerna skall skötas på ett korrekt sätt. För att kunna identifiera de värdefulla livsmiljöerna på den egna gården och för att kunna sköta dem på rätt sätt skall samtliga lantbrukare som ingått avtal om prioriterade naturbeten delta i en kursdag i betesskötsel. En rådgivningsservice är också tillänglig för lantbrukaren för att hjälpa till att identifiera värdefulla habitat som kan vara berättigade för stöd enligt åtgärden. Stödet beviljas årligen för de skiften som ingår i avtalet förutsatt att stödvillkoren uppfylls. Avtal kan inte ingås för mark som ingår i ett motsvarande avtal, i ett avtal om återskapande av naturbeten, återskapande av löväng, slåtter av naturäng eller hävd av löväng från den gamla programperioden eller för mark som ingår i ett nytt avtal om riktade insatser på naturbeten eller i ett avtal om hävd av löväng. Stödet för åtgärden är 220 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för prioriterade naturbeten visas i tabell 46. Tabell 46: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för prioriterade naturbeten År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp - rev. Indikativ budget - ursp - rev

125 Målsättningen är att ca 30 % av naturbetesmarken omfattas av specialstödet för prioriterade naturbeten. Under åren ingår en del av de prioriterade naturbeten i de avtal som ingåtts under programperioden Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt hektar vilket var 539 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd till 68%. Det är heller inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden efter som en del odlare vars avtal har gått ut under år 2007 och 2008 inte har tecknat nya avtal. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna och inkomstbortfallet har beräknats genom att jämföra foderproduktionen på naturbete med foderproduktionen på betesvall. Foderproduktionen antas vara 25 % lägre på naturbeten än på vall vilket ger ett inkomstbortfall i form av förlorat täckningsbidrag. I kostnaderna ingår odlarens arbetskostnad för en kursdag samt för kontroll och underhåll av stängsel även som för röjning av igenväxningsvegetation. För att producera samma fodermängd som på ett hektar vall behövs fyra gånger mera naturbete än odlad vall varvid kostnaderna för underhåll och kontroll av stängsel på naturbeten är två gånger högre jämfört med bete på odlad vall. Separata kalkyler har gjorts för hagmark, ängar och strandängar. Den slutliga kostnaden har beräknats som ett viktat medeltal av dessa kalkyler. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall beten som uppgivits som permanenta beten hållas öppna antingen med hjälp av betande djur eller genom slåtter. Tvärvillkoren kräver inte att djur hålls på bete. Permanenta beten behöver heller inte vara inhägnade. 3. Specialstöd för riktade insatser på naturbeten Motivering och målsättning för åtgärden De moderna intensiva jordbruksmetoder gynnar inte utvecklingen av biodiversiteten i jordbrukslandskapet. Dagens produktion kräver hög avkastning och den intensiva djurproduktionen kräver högkvalitativa betesområden. Detta ger upphov till ett behov av att försäkra bevarandet av naturbeten genom utnyttjande av extensiva hävdmetoder som gynnar biodiversiteten. Målet med åtgärden är att stimulera extensiv betesdrift av värdefulla naturbetesområden. Flera arter som har gynnats av det traditionella ängsbruket hotas av att deras livsmiljöer övergöds och växer igen eller på grund av en bristande eller felaktig skötsel. De viktigaste åtgärderna för de värdefullaste och artrikaste ängsområdena är därför att anpassa skötseln efter de mest krävande arternas behov. För detta ändamål behövs riktade insatser som utgår från det berörda områdets särskilda förutsättningar. Genom en fortsatt planmässig skötsel av de värdefullaste områdena kan de I kulturlandskapet mest hotade arternas livsmiljö bevaras I ursprungligt skick. Betesmarkens mångformighet och artrikedom kan genom den anpassade skötseln därmed fortsätta att utvecklas, berikas och förfinas. Åtgärdens målsättning är att skapa incitament för genomförande av riktade insatser på särskilt skyddsvärda kulturmarker. Målsättningen är att med rätt skötsel skapa möjligast gynnsamma livsmiljöer för den värdefulla betesfloran och -faunan och för att trygga dess överlevnad I livskraftiga populationer. Åtgärden bidrar till att bevara den biologiska mångfalden på värdefulla natur- och kulturbiotoper. Åtgärden bidrar även till att bevara det öppna kulturlandskapet. 125

126 Skötseln av naturbeten med riktade insatser kräver en större arbetsinsatser av odlaren än skötseln av prioriterade naturbeten. Varje bete skall skötas i enlighet med en individuell skötselplan som görs upp utgående från betets karaktär, artsammansättning och behov av skötsel varför mera röjning och slåtter i regel kommer att krävas på dessa områden. Om betet är stort kan indelning i fållor behövas för att betestrycket skall bli lagom stort. Ett område som ingår i ett avtal om riktade insatser på naturbete skall avskiljas med stängsel från anslutande naturbetesmark och från gödslade betesvalla på åkermark för att ett för området lämpligt betestryck skall åstadkommas och för att en negativ gödslingseffekt från gödslade betesvallar på åkermark skall undvikas. På beten med riktade insatser är dessutom tillskottsutfodringen begränsad. Beskrivning av insatsen De naturbeten som omfattas av specialstödet för riktade insatser skall skötas enligt en skötselplan som görs upp för varje enskilt bete. Skötselplanen skall göras upp av odlaren och en rådgivare i samarbete. I skötselplanen fastställs de åtgärder som skall genomföras under förbindelseperioden. Målsättningen är att skapa en skötselplan som är skräddarsydd för de omfattade områdenas specifika behov och för arternas specifika behov. Skötselplanen definierar de åtgärder som lantbrukaren måste genomföra under förbindelseperioden. De viktigaste skötselåtgärderna är betning och slåtter men ställvis kan även röjning av mindre buskage och enskilda träd komma i fråga. För att förhindra övergödning bör det slagna gräset och röjningsresterna samlas ihop och föras bort. Betningen skall ske med ett lämpligt och för artsammansättningen anpassat betestryck så att området varken blir över- eller underbetat. I varje skötselplan skall minst ingå uppgifter om lämplig betestidpunkt, lämpligt betestryck, typ av betesdjur och i vilken omfattning röjning och slåtter behövs under avtalsperioden. En vanlig skötselplan kan innehålla följande åtgärder: - definiering av betesperiod och hur bete skall planeras under betesperioden - betesintensitet - typ av betesdjur lämplig för betet - betesplanering - stängslingsplanering - behov av andra skötselinsatser som slåtter, rydjning och röjning av buskar. Den lämpliga betesintensiteten skall fastställas utifrån de specifika behoven på det berörda området inom nedanstående begränsningar: Djurtyp Antal djur/ha Vuxna nötkreatur 0,5 Ungnöt (>8 mån.) 0,8 Vuxna får 1,8 Häst 0,5 Ponny 1,0 Maximalt antal djurenheter: 1,6 de/ha. Om avtalsområdet finns inom ett större betesområde skall avtalsområdet i regel avskiljas med stängsel från övriga naturbeten så att ett tillräckligt betestryck kan garanteras på avtalsarealen. Avtalsarealen skall också avskiljas från gödslade betesvallar för att området 126

127 inte skall påverkas av dess negativa gödslingseffekt. På avtalsområdet får heller inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas och det får heller inte bearbetas. Tillskottsutfodring får ske endast under högst två veckor i början och under högst två veckor i slutet av betesperioden. Uppgifter om antalet betande djur, betesperiodens längd och utförda skötselåtgärder skall antecknas i en skötseldagbok. Stödet beviljas för de skiften som ingår i avtalet förutsatt att stödvillkoren uppfylls. Kostnaderna för inhängning kan ersättas med stöd för icke produktiva investeringar. Avtalet kan omfatta strandängar, ängar, och hagmark där det finns värden som behöver särskild skötsel för att långsiktigt kunna bevaras. Avtal kan inte ingås för mark som ingår i ett avtal om prioriterade naturbeten, återskapande av naturbeten, återskapande av löväng, hävd av löväng eller slåtter av naturäng från den gamla programperioden eller som ingår i ett nytt avtal om prioriterade naturbeten eller hävd av löväng. Stödet för åtgärden är 450 euro/år/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för riktade insatser på naturbeten visas i tabell 47. Tabell 47: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för riktade insatser på naturbeten. År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget Åtgärden har inte funnits under programperioden Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de avtal som ingås under den nya programperioden. Målsättningen är att ca 6 % av naturbetesmarken omfattas av specialstödet för riktade insatser på naturbeten. Implementeringen sker år 2008 på grund av att åtgärden förutsätter att en ny rådgivningstjänst inrättas. Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och Åtgärden har inte funnits under programperioden och implementeringen av åtgärden har fördröjts på grund av den rådgivning som genomförande av insatsen kräver inte har funnits. Fram till och med år 2009 har inget avtal ingåtts. Det är därför inte sannolikt att den ursprungliga målsättningen kommer att uppnås under resten av programperioden. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Åtgärden i fråga är betydligt mer arbetsintensiv jämfört med specialstödet för prioriterade naturbeten. Kostnaderna består av odlarens arbetskostnader för röjning av träd och buskar, 127

128 granskning och underhåll av stängsel, transport av betesdjur, ordnande av dricksvatten, tillsyn av betesdjur och efterslåtter. I kostnaderna ingår även materialkostnad för reparation av stängsel och ersättning för transportbil samt kostnaderna för uppgörande av skötselplanen. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall beten som uppgivits som permanenta beten hållas öppna antingen med hjälp av betande djur eller genom slåtter. Tvärvillkoren kräver inte att djur hålls på bete. Permanenta beten behöver heller inte vara inhägnade. 4. Hävd av löväng Motivering och målsättning för åtgärden Ett av de för Ålands mest utmärkande och artrika kulturmiljöerna är lövängen. Lövängen var tidigare en viktig foderresurs då lövet som erhölls genom den återkommande hamlingen användes som vinterfoder åt djuren. De hamlade träden kan bli mycket gamla och utvecklar därigenom en speciell miljö till vilken en mycket rik biologisk mångfald är knuten. Många arter av hålhäckande och insektsätande fåglar samt insekter, lavar, mossor, fladdermöss, vildbin m.fl. arter bildar den rika mångfald som detta idag allt sällsyntare natur- och kulturarv erbjuder. Lövängen är den mest arbetskrävande och därmed mest kostsamma formen av naturbetes-/ängsutnyttjande. En felaktig eller bristfällig skötsel leder till att området snabbt övergår i andra naturtyper med en förändrad artsammansättning och tillbakagång i de biologiska värdena som följd. För att bevara lövängarnas värdefulla flora och fauna måste odlarna kompenseras för den stora arbetsinsatts som en korrekt skötsel av lövängar förutsätter. Målsättningen är att lövängarna skall utnyttjas och skötas på ett traditionellt sätt så att möjligast gynnsamma livsmiljöer för värdefulla lövängsarter skapas. Åtgärden bidrar till att bevara den biologiska mångfalden på värdefulla natur- och kulturbiotoper. Åtgärden bidrar även till att bevara ett kulturhistoriskt värdefullt odlingslandskap. I hävd av löväng ingår fler arbetsmoment än på naturbeten med riktade insatser. På våren utförs rydjning. Sent på sommaren utförs slåtter, även om djur betar på området behövs kompletterande slåtter. Träden skall hamlas med cirka 3-5 års intervall. På hösten utförs röjning genom att gamla träd tas bort, buskar gallras eller hasselrunnorna putsas ur. Rydjning och hamling förekommer inte på andra betestyper och även röjningen är mera arbetskrävande i lövängar än på andra beten. Beskrivning av insatsen Lövängen skall skötas på ett traditionellt sätt med den regelbundna lövtäkten som den viktigaste insatsen inom åtgärden. På våren utförs rydjning. Gammal förna och kvistar räfsas ihop allt efter behov, komposteras eller brännes. Sent på sommaren, efter att de flesta örter har hunnit fröa av sig, utförs slåtter. Slåttern kan helt eller delvis ersättas med bete Vid betning med endast ett djurslag behövs även slåtter för att hävden skall bli bra. Betestrycket skall vara tillräckligt så att gräsväxten är väl avbetad under sensommaren,. Hamlingen skall ske i etapper så att vissa träd hamlas ena året och andra träd året därpå så, att samma träd hamlas med cirka 3-5 års intervall, hamlingen kan ske i samband med eftersommarbetet. På hösten utförs röjning genom att gamla träd tas bort, buskar gallras eller hasselrunnorna putsas ur. 128

129 Avtalsområdet skall avskiljas med stängsel från gödslade vallar på åkermark. Tillskottsutfodring får ske endast under högst 2 veckor i början och under högst 2 veckor i slutet av betesperioden. Avtalet kan omfatta lövängar. Avtal kan inte ingås för mark som ingår i ett avtal om prioriterade naturbeten, återskapande av naturbeten, återskapande av löväng, hävd av löväng eller slåtter av naturäng från den gamla programperioden eller som ingår i ett nytt avtal om prioriterade naturbeten eller i ett avtal om riktade insatser på naturbeten. Stödet för åtgärden är 647 euro/år/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för hävd av löväng visas i tabell 48. Tabell 48: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för hävd av löväng. År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Under åren ingår en del av arealen i de avtal som ingåtts under programperioden Extra nationell finansiering Eftersom stödnivån för hävd av löväng överskrider den maximala stödnivån som nämns i Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005 krävs extra nationell finansiering för att täcka den överskridande delen. Den överskridande stödnivån för hävd av löväng är 197 euro/ha, totalt euro under hela programperioden. Överskridande delen betalas som ett nationellt topup stöd och motiveras av de höga kostnaderna och minskade inkomsterna till följd av genomförande av åtgärden. Top-up stödet är nödvändigt för att göra stödet intressant för odlaren så att tillräckligt med förbindelser tecknas så att målsättningarna med åtgärden kan nås. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av odlarens arbetskostnader för rydjning på våren, slåtter samt ihopsamling och bortförande av det slagna materialet, hamling av träden med tillhörande tillvaratagande eller bortforsling av löv och kvistar samt gallring av träd och buskar. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall beten som uppgivits som permanenta beten hållas öppna antingen med hjälp av betande djur eller genom slåtter. Tvärvillkoren kräver inte att djur hålls på bete. Permanenta beten behöver heller inte vara inhägnade. 129

130 5. Extra breda skyddszoner Motivering och målsättning för åtgärden Genom att anlägga skyddszoner strävar man framförallt till att minska erosionen och därmed förhindra att näringsämnen från åkermark hamnar i vattendrag, grundvatten eller sjöar. Behovet av skyddszoner är speciellt stort på åkrar som sluttar mot vattendrag, på åkrar vid stranden där risken för ras är stor samt på åkrar som ofta översvämmas. Målsättningen är även att utarma markens näringsinnehåll, förbättra markstrukturen, öka den biologiska mångfalden och berika landskapsbilden. Skyddszonerna främjar också fiskevården och strändernas rekreationsbruk, samt bidrar till att minska koldioxidutsläppen genom att förbrukningen av markens organiska kolförråd förhindras. Beskrivning av insatsen Stöd kan beviljas jordbrukare som genom ett avtal förbinder sig att anlägga och sköta en minst 10 meter bred skyddszon i enlighet med en av landskapsregeringen godkänd plan. Endast i motiverade fall kan bredden på skyddszonen vara över 25 meter. Skyddszonen skall anläggas genom sådd av flerårigt gräsfrö och efter att den anlagts får området inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Växtligheten skall slås vid behov och det slagna gräset skall föras bort. Gräset får utnyttjas i lantbruksproduktionen. Skyddszonen får användas som bete för husdjur förutsatta att detta inte är till skada för miljön. Skyddszonen får betas med högst 1 de/ha. Vid anläggning och skötsel skall hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Gräset på skyddszonen får inte slås före 1.8. såvida det inte är fråga om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadegörare eller om att förhindra spridning av dem. Avtal kan inte ingås för mark som ingår i ett avtal om ekologisk produktion eller i ett avtal om odling på känsliga områden. Stödet för åtgärden är 621 euro/år/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för extra breda skyddszoner visas i tabell 49. Tabell 49: De kvantifierade indikatorerna målsättningen för extra breda skyddszoner. År Hektar - ursp. - rev. Antal odlare - ursp. - rev. Indikativ budget - ursp. - rev Åtgärden har funnits under programperioden men inga avtal har ingåtts på grund av odlarnas ringa intresse. Arealen som omfattas av åtgärden hör således uteslutande till de avtal som ingås under den nya programperioden. 130

131 Målsättningen har reviderats år 2009 utgående från det verkliga utfallet under år 2007 och År 2008 genomfördes åtgärden på totalt 11 hektar vilket var 9 hektar under den förväntade anslutningen för det ifrågavarande året. Målsättningen för år 2008 var således uppnådd till 55%. Landskapsregeringen har som avsikt att införa en riktad miljörådgivning för lantbrukarna och intresset för att anlägga skyddszoner antas öka till följd därav. Målsättningen för resten av programperioden bör därför revideras. Extra nationell finansiering Eftersom stödnivån för extra breda skyddszoner överskrider den maximala stödnivån som nämns i Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005 krävs extra nationell finansiering för att täcka den överskridande delen. Den överskridande stödnivån för extra breda skyddszoner är 291 euro/ha på växtodlingsgårdar och 316 euro/år/ha på djurgårdar, totalt euro under hela programperioden. Överskridande delen betalas som ett nationellt top-up stöd och motiveras av de höga kostnaderna och minskade inkomsterna till följd av genomförande av åtgärden. Top-up stödet är nödvändigt för att göra stödet intressant för odlaren så att tillräckligt med förbindelser tecknas så att målsättningarna med åtgärden kan nås. Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden Kostnaderna består av anläggningskostnader och årliga skötselkostnader och kostnader för uppgörande av åtgärdsplanen och skötseldagboken. Anläggningskostnaderna har beräknats som ett viktat medeltal av tre alternativ; 38 % av skyddsremsorna antas bli anlagda på skiften på vilka det redan växer vall varvid det inte uppstår kostnader för anläggning, 40 % av skyddsremsorna antas bli anlagda i samband med sådd av spannmål eller rybs varvid endast kostnaden för utsäde beaktas, 22 % av skyddsremsorna antas bli anlagda separat varvid även kostnaderna för bearbetning och sådd beaktas. De årliga skötselkostnaderna består av slåtter och balning av det slagna gräset. Värdet av växtligheten antas vara lika stort som kostnaderna för transporten. På grund av att siffrorna tar ut varandra har de inte beaktats i kalkylen. Inkomstbortfallet beräknas som ett förlorat täckningsbidrag från den arealen som skyddsremsan har anlagts på. Som referens används foderkorn, maltkorn, foderhavre, vårvete, vårrybs, matpotatis, sockerbeta och ensilagevall. Avgränsning till tvärvillkoren: Enligt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden skall en minst 60 cm bred skyddsremsa lämnas mot vattendrag och utfallsdiken. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Enligt Ålands landskapsregerings nitrat beslut (ÅFS 79/2000) är det inte tillåtet att sprida kvävegödsel närmare än 5 meter från vattendrag. 6. Specialstöd för bevarande av ursprungsraser Motivering och målsättning för åtgärden Ursprungsraserna har inte varit produktionsmässigt och ekonomiskt konkurrenskraftiga jämfört med de importerade husdjursraserna och bevarande av dessa raser har därför helt varit beroende av enskilda lantbrukares intresse. Målsättningen med stödet är att bibehålla en tillräckligt stor population så att rasernas överlevnad försäkras och dess ursprungliga genetiska egenskaper bevaras. 131

132 Bevarandet av ursprungsraser innebär att man samtidigt även bevarar en del av det kulturarv som dessa djur representerar i jordbrukets produktionshistoria. Ursprungsraserna ökar också den genetiska variation i husdjursuppförningen varför de även har en betydelse för den biologiska mångfalden. Den husdjursras som har en speciell åländsk karaktär och som anses vara utrotningshotad är ålandsfåret. Av dessa får finns det i dag ca. 400 lammande tackor varav de flesta finns på Åland. Enstaka djur finns på finska fastlandet på grund av att de sålts dit från Åland. Rasen har funnits sedan gammalt på hela Åland, men har på grund av införseln av nya raser blivit fåtalig. Ålandsfåret hör till de nordiska kortsvansfåren och betraktas idag som en egen ras och upptas som en utrotningshotad ras i FAO:s djurtadabas. På Åland finns även ca 900 tackor av finsk lantras. I hela Finland består populationen av tackor. I mindre omfattning förekommer även kor av finsk boskap, finnhästar, lantrasgetter och -höns. Finska lantrasfår, finsk boskap, finnhästar, finska lantrasgetter och höns är alla raser som registrerade i ett fåtal antal i olika rasregister i Finland och ansedda som utrotningshotade. Beskrivning av insatsen Stöd kan beviljas för ålandsfår, för får av finsk lantras och för får av kvävlands grå. Djuren skall vara renrasiga. Tackorna skall i regel betäckas årligen och för betäckningen får endast baggar av samma ras användas. Djuren skall vid ingången av avtalsperioden vara minst ett år gamla och ingå i gårdsbruksenhetens jordbruksverksamhet. Jordbrukaren förbinder sig att under hela avtalsperioden hålla minst det antal djur som överenskommes i avtalet. Djur som dör eller utmönstras kan ersättas med andra stödberättigade djur. Djuren skall vara identifierade och omfattas av ett tillförlitligt kontroll- eller registersystem av vilket djurens härstamning framgår Avtal kan inte ingås för djur som ingår i ett motsvarande avtal från gamla programperioden. Stödet för åtgärden är 170 euro/de. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för bevarande av ursprungsraser visas i tabell 50. Tabell 50: De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för bevarande av ursprungsraser i djurenheter År De Antal odlare Indikativ budget Under åren ingår en del av djuren i de avtal som ingåtts under programperioden Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden 132

133 Kostnaden utgörs av kostnaden för fårkontrollen. Inkomstbortfallet föranleds av lägre köttproduktion och sämre köttkvalitet. Det antas att ursprungsrasernas köttproduktion är 5 kg lägre per tacka än övriga rasers och att slaktkropparna hamnar i lägre kvalitetsklasser än köttrasfår. 6. Skötsel av mångfunktionell våtmark Motivering och målsättning med åtgärden Genom att anlägga mångfunktionella våtmarker främjas vattenskyddet inom sådana vattenområden som jordbruket belastar kraftigt, förbättras fågelarternas levnadsförhållanden och återskapas livsmiljöer som försvunnit i och med att åkerområden torrlagts, samtidigt som bäckarnas betydelse arternas vandring ökas. På samma gång främjas vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen samt vården av landsbygdslandskapet. I avrinningsområdena för sådana diken som mynnar ut i havet är det med hjälp av åtgärderna möjligt att minska belastningen och öka landskapets och naturens mångfald i odlingsområdena. Lokalt kan åtgärden ha en betydande inverkan genom att den minskar den belastning som jordbruket står för och ökar den biologiska mångfalden. Stöd för anläggning av våtmarker beviljas inom ramen för åtgärd 216. Beviljandet av stödet förutsätter att stödmottagaren ingår ett femårigt skötselavtal inom åtgärd 214 efter att våtmarken är anlagd. Beskrivning av insatsen Stödet kan beviljas för skötseln av sådana mångfunktionella våtmarker som har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar. Skötseln ska genomföras enligt en särskild plan. De årliga skötselåtgärderna omfattar bl.a. avlägsnande av slam, skötsel av dammar samt slåtter och bortförande av växtlighet från våtmarker och kantområden. Växtmassa som bärgas i samband med skötselåtgärder kan användas, eller skötselåtgärder vidtas genom t.ex. betesgång, om inga vattenvårdshinder eller andra hinder föreligger och den biologiska mångfalden inte äventyras. De genomförda skötselåtgärderna ska antecknas i en skötseldagbok. Avtalet kan omfatta den åkerareal som blivit våtmark inklusive tillräckliga kantområden. Avtalsperioden är fem år. Stödet för åtgärden är 450 euro/ha. De kvantifierade indikatorerna och målsättningen för skötsel av mångfunktionell våtmark visas i tabell 51. Tabell 51. De kvantifierade indikatorerna målsättningen för skötsel av mångfunktionell våtmark. År Hektar Antal odlare Indikativ budget

134 Beskrivning av beräkningsmetoden och gjorda antaganden De kostnader för åtgärden som har beaktats är uppgörandet av en skötselplan för våtmarken, kostnaderna för anlitande av rådgivningstjänster och arbetskostnaderna för förande av skötseldagbok. En stor kostnadspost utgör uppföljningen av konstruktionernas skick, kontrollen av slammängden och bortförseln av slammet samt slåttern av växtligheten i våtmarken och det omgivande icke odlade skötselområdet. Den nytta som växtligheten i våtmarken och kantområdena medför har bedömts vara lika stor som kostnaderna för att forsla bort växtmassan. Transaktionskostnader uppkommer genom att information om skyddszoner måste inhämtas och lantbruksrådgivare kontaktas. Avgränsning till tvärvillkoren Tvärvillkoren omfattar inte bestämmelser för våtmarker. ÅTGÄRD 216: ICKE PRODUKTIVA INVESTERINGAR Laglig grund Artikel 36 a) (vi) och artikel 41 i Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005 Motivering och målsättning för åtgärden Målsättningen för åtgärden är att upprätthålla och öka biodiversiteten i jordbruksmiljön genom att betala investeringsstöd för icke-produktiva åtgärder som genomförs i kulturlandskapet. Stödet beviljas för de kostsammaste och mest arbetskrävande insatser som är nödvändiga för att återskapa den biologiska mångfalden och kulturlandskapet i igenvuxna områden. Implementeringen sker år 2008 på grund av att åtgärden kräver att ett nytt administrationssystem upprättas. Stödområdets omfattning Stödet beviljas i hela landskapet Åland. Stödmottagare Stödet kan beviljas till jordbrukare som är anslutna till miljöstödets basstöd eller som ingått ett femårigt specialstödsavtal. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oberoende av gruppens och medlemmarnas rättsliga ställning, som i förvärvssyfte idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet som är i jordbrukarens besittning. En person som inte har fyllt 18 år kan erhålla stödet endast om han har ingått äktenskap eller om han idkar gårdsbruk i egenskap av samägare tillsammans med sina föräldrar eller någondera av dem eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja kompensationsbidrag. Ifall det är fråga om gårdsbruk som idkas av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning, kan en förbindelse avges eller ett avtal ingås förutsatt att för dessas vidkommande minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skollägenheter. 134

135 Stödnivåer Stödet beviljas på basen av de redovisade verkliga kostnaderna. Det maximala stödet visas i tabell 51. Tabell 51: Det maximala stödet för icke produktiva investeringar Åtgärd stödnivå euro/ha Stöd för upprättande av gärdesgårdar - stängsling med eltråd stängsling med fårnät 572 Stöd för återskapande av naturbetesmark 624 Stöd för återskapande och nyskapande av lövängar Anläggning av mångfunktionell våtmark Indikatorer Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer visas i tabell 52. Tabell 52: Kvantifierade mål för EU:s gemensamma indikatorer Typ av indikator Indikator Mål Utfall Antal jordbrukare - Upprättande av gärdesgårdar - Återskapande av naturbetesmark - Återskapande/nyskapande av lövängar - Anläggning av våtmark Resultat Effekt - Upprättande av gärdesgårdar - Återskapande av naturbetesmark - Återskapande/nyskapande av lövängar - Anläggning av våtmark Totalt - Område för framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för biologisk mångfald och jordbruk med högt naturvärde - Område för framgångsrik markförvaltning som har haft betydelse för vattenkvalitet - Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald - Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden - Förbättra vattenkvaliteten euro euro euro euro euro 407 hektar 10 5 % 135

136 1. Stöd för upprättande av gärdesgårdar Motivering och målsättning för åtgärden Huvudmålsättningen för åtgärden är att upprätthålla och öka biodiversiteten i kulturlandskapet. Syftet med åtgärden är att finansiera stängsling som är anpassad för utvecklande av biodiversiteten snarare än för produktiva skäl. Av kostnadsskäl eftersträvar jordbrukarna i regel att göra inhägnaderna så stora som möjligt. Det inhägnade området får därför ofta en oproportionerlig storlek i förhållande till antalet betande djur. Området kan även omfatta mark som inte nämnvärt främjas av betesdjur och vid lågt betestryck riskerar de värdefullaste områdena därför att bli obetade då djuren kan vistas på för stora områden. För att skapa en mera ändamålsenlig betesstorlek måste många beten därför göras mindre. Slåtter är oftast inte ett reellt alternativ jämfört med betande djur för att öka biodiversiteten inom de åländska betesmarkerna. På grund av formen och strukturen på betena som bland annat innebär steniga marker är mekanisk slåtter ofta svår att utföra på ett effektivt sätt. Därför bidrar betande djur och en effektiv stängsling till betydande miljömässig nytta gällande ökande av biodiversiteten. Det innebär ingen ekonomisk vinning för lantbrukaren att göra inhägnader mindre. Beskrivning av insatsen Stöd kan beviljas för att ingärda de betesområden som ingår i ett avtal om specialstöd för riktade insatser på naturbeten. Ett område som ingår i ett sådant avtal måste i regel avskiljas med stängsel från övriga naturbeten så att ett tillräckligt betestryck kan garanteras på avtalsarealen. Avtalsarealen skall också avskiljas från gödslade betesvallar för att området inte skall påverkas av negativ gödslingseffekt. Stödet beviljas endast för permanenta stängsel. Det icke-produktiva investeringsstödet är 420 euro/ha för elstängsel och 572 euro/ha för fårstängsel. 2. Stöd för återskapande av naturbetesmark Motivering och målsättning för åtgärden Huvudmålsättningen för åtgärden är att öka biodiversiteten i kulturlandskapet och återskapa traditionella kulturlandskapsmiljöer. Då man i modern kreaturshållning alltmer övergått till att hålla djuren på högproduktiva betesvallar har de gamla naturbetesmarkerna vuxit igen med en allmän förbuskning och slutenhet av landskapet som följd. Genom att återskapa dessa betesmarker får man dels en traditionell och samtidigt vackrare och mångformigare landskapsbild, samtidigt som biodiversiteten successivt stiger. Arbetet är dock mycket arbetskrävande och kostsamt och ger ingen ekonomisk avkastning för den enskilde lantbrukaren trots att den miljömässiga nyttan är hög då naturbetesmarkerna är högt värderade på Åland som en viktig del av det åländska kulturlandskapet. Beskrivning av insatsen Stödet kan beviljas för återskapande av gamla naturbetesmarker som vuxit igen med buskar och träd. Området skall visa tecken på speciella biologiska värden som fortfarande är möjliga att återskapa. Trädbeståndet skall gallras varpå kvistar och ris skall brännas eller köras bort från området. Återskapandet skall med beaktande av områdets karaktär och förutsättningar göras etappvis enligt en restaureringsplan. Stödet kan även beviljas för återskapande av strandbeten som vuxit igen med vass. Området får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska 136

137 bekämpningsmedel. Arbetet skall beskrivas i en plan som lämnas in innan projektet påbörjas. Projektet skall utföras under programperioden och efter att projektet har slutförts utförs en slutbesiktning på plats. Därefter skall området betas och skötas i minst 5 år på ett sådant sätt att ingen ny igenväxning sker. Efter att projektet har avslutats kan området även ingå i ett avtal om miljöstödets specialstöd. Inhägnas området med permanent stängsel kan stöd för upprättande av gärdesgårdar erhållas. Stöd kan inte beviljas för sådana områden som erhållit miljöstödets basstöd under programperioden eller områden som används för bedrivande av skogsbruk. Det icke-produktiva investeringsstödet för återskapande av naturbetesmark är 624 eruo/ha. 3. Återskapande/nyskapande av löväng Motivering och målsättning för åtgärden Huvudmålsättningen för åtgärden är att öka biodiversiteten i kulturlandskapet och återskapa traditionella kulturlandskapsmiljöer. Lövängar kallas sådana glest trädbevuxna ängar från vars träd man gjort lövkvastar till vinterfoder åt kreaturen antingen genom hamling eller genom slyröjning. Lövängen är den artrikaste naturtypen i hela Norden. Lövängen präglade över 30 % av den åländska odlingsmarken ännu för 100 år sedan och brukningsformen har anor bakåt i tiden åtminstone till järnåldern. Idag återstår endast fragment av denna gamla brukningsform. De flesta av de åländska lövängarna har successivt övergått till andra naturtyper i brist på hävd och vård. Vissa fragment är dock ännu av den karaktären att det skulle vara fullt möjligt att restaurera och återskapa dem om ekonomiska förutsättningar fanns. En restaurering måste ske under längre tid, stegvis samt med stor varsamhet och kunskap om resultatet skall bli gott. Hänsyn måste tas till vilka träd som finns på området samt deras skick och förutsättningar att överleva en restaureringsinsatts. Många av de gamla lövängarna har redan uppnått ett sådant stadium att en restaurering inte längre är möjlig. För att det även i framtiden skall finnas lövängar på Åland måste ekonomiska förutsättningar ges även för att nyskapa lövängar genom förstagångshamling i lämpliga miljöer. Antalet hamlade träd är för tillfället otillräckligt för att bevara hamlingsträdens kulturarv och deras biologiska mångfald varför den miljömässiga nyttan av genomförande av den här typen av återskapande lövängsprojekt anses vara mycket hög. Beskrivning av insatsen Stödet kan beviljas för områden på vilka det finns rudiment som visar att området varit en löväng och för områden på vilka det är lämpligt att anlägga en ny löväng. Vid återskapandet nyhamlas träden och på nyskapade lövängar skall ett visst antal träd hamlas. Djur kan beta på området i projektets senare skede. Området skall då stängslas in och avskiljas från gödslade vallar på åkermark. Tillskottsutfodring får ske endast under högst två veckor i början och under högst 2 veckor i slutet av betesperioden Området får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Både återskapandet och nyskapandet bör ske i etapper under flere år i enlighet med en plan som görs upp av odlaren och en rådgivare i samarbete. Projektet skall utföras under programperioden och efter att projektet har slutförts utförs en slutbesiktning på plats. Därefter skall området skötas i minst 5 år på ett sådant sätt att ingen ny igenväxning sker. Efter att projektet har avslutats kan området även ingå i ett avtal om miljöstödets specialstöd 137

138 för hävd av lövängar. Inhägnas området med permanent stängsel kan stöd för upprättande av gärdesgårdar erhållas. Det icke-produktiva investeringsstödet för återskapande/nyskapande av löväng är 624 euro/ha. 4. Anläggning av mångfunktionell våtmark Motivering och målsättning för åtgärden Genom åtgärderna främjas vattenskyddet inom sådana vattenområden som jordbruket belastar kraftigt, förbättras fågelarternas levnadsförhållanden och återskapas livsmiljöer som försvunnit i och med att åkerområden torrlagts, samtidigt som bäckarnas betydelse för arternas vandring ökas. På samma gång främjas vilt-, fiskeri- och kräfthushållningen och vården av landsbygdslandskapet. En mångfunktionell våtmark är ett område som varaktigt eller tidvis är täckt av vatten och binder fasta partiklar och näringsämnen, utgör häckningsoch matplatser för bl.a. fåglar och gör odlingslandskapet mångsidigare. Översvämningsområden och vidsträckta våtmarker lindrar skadliga översvämningar vid det nedre loppet och ökar lågvattenföringen. Mångfunktionella våtmarker kan utgöra reservoarer för bevattningsvatten, en på naturfoder baserad plats för uppfödning av fisk och kräftor eller användas till rekreation. Fåror som slingrar sig fram på ett naturligt sätt bromsar upp strömningshastigheten och ökar åkernaturens ekologiska och landskapsmässiga mångfald. I avrinningsområdena för sådana diken som mynnar ut i vattenområden är det med hjälp av åtgärderna möjligt att minska belastningen och öka landskapets och naturens mångfald i odlingsområdena. Lokalt kan åtgärden ha en betydande inverkan genom att den minskar den belastning som jordbruket står för och ökar den biologiska mångfalden. Beskrivning av insatsen Åtgärden kan genomföras i avrinningsområdena för diken som mynnar ut i känsliga vattenområden. Om det anses nödvändigt i en översiktsplan, kan en våtmark anläggas också på någon annan plats som är lämplig i naturhänseende och ändamålsenlig från miljövårdssynpunkt. Genom investeringsstödet anläggs våtmarker och våtmarksliknande översvämningsområden på platser som faller sig naturligt för sådana. Åtgärderna ska genomföras i enlighet med en särskild plan. Genomförandet av åtgärderna får inte medföra olägenhet för dräneringssituationen i fråga om åkrar som odlas utanför åtgärdsområdet. Våtmarkerna ska i första hand anläggas genom uppdämning på naturligt lämpliga platser på åker, på åkerkanter eller på skogsmark. Den näringsrika fosforhaltiga ytjorden ska avlägsnas åtminstone på det område som varaktigt kommer att vara täckt av vatten. Våtmarker och översvämningsområden ska anläggas så att de så effektivt som möjligt binder de fasta partikar och de näringsämnen som forslas från avrinningsområdet. Våtmarkerna bör anläggas så att det i dem finns ett djupare vattenområde där de fasta partiklarna sedimenteras. Detta område ska kunna tömmas. Till en våtmark hör alltid skyddsområden som är tillräckligt stora med avseende på skötseln. I projekt som förbättrar dikesfårornas naturtillstånd är det möjligt att återskapa översvämningsområden, anlägga flera små våtmarker och bygga bottentrösklar. Dessutom är det möjligt att skydda dikesfårorna mot erosion, plantera växtlighet, göra bäckar slingrigare 138

139 och förbättra dikesfårornas mångformighet som livsmiljö för fisk och kräftor. Projektet får inte leda till skadliga effekter utanför åtgärdsområdet. För att man ska få investeringsstöd förutsätts att stödtagaren ingår ett femårigt specialstödsavtal för skötseln av investeringsobjektet. 139

140 5.3.3 AXEL 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Artiklarna i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. I SWOT-analysen konstateras att strukturutvecklingen och omställningen inom lantbruket gör att antalet lantbruksföretag på Åland minskar. Eftersom arbetslösheten är mycket låg får inte detta direkta effekter i form av arbetslöshet och utflyttning från landsbygden då alternativ sysselsättning finns och avstånden är korta på Åland. Detta framgår också av statistiken som visar att landsbygden som helhet på Åland har haft positiv befolkningsökning de senaste åren (ökningen koncentrerar sig dock till kommunerna närmast staden Mariehamn). För att landsbygden långsiktigt skall bibehålla sin attraktionskraft och bevaras levande under en fortsatt strukturutvecklingsprocess finns ändå ett behov av att diversifiera ekonomin på landsbygden. I SWOT-analysen räknas upp en rad möjligheter som kan utveckla landsbygdsekonomin och landsbygdens generella attraktionskraft. Övergripande målsättningar kopplade till axel 3 är breddade inkomstmöjligheter på landsbygden och i skärgården, ökat entreprenörskap på landsbygden och goda livsbetingelser på landsbygden. Detta skall uppnås genomföras genom att landskapsregeringen har som strategi att diversifiera landsbygdens näringsliv och därmed öka landsbygdens attraktionskraft som boende ort och öka livskvaliteten för de boende på landsbygden. Miljöfrågorna kommer att hanteras på olika sätt. När det regleras i lagstiftning att miljökonsekvensbedömningar skall utföras kommer det att vara ett villkor för att kunna ta emot stöd från landsbygdsutvecklingsprogrammet. Alla stödmottagare skall följa relevant lagstifning och inneha nödvändiga tillstånd för sin verksamhet. Det administrativa kontrollsystemet skall beskriva när och hur detta kommer att följas upp. Lagtinget på Åland har behörigheten in om miljöområdet vilket gör att EG:s miljödirektiv implementeras på Åland. Då stödadministrationssystemet för åtgärden implementeras kommer de åländska myndigheterna att införa kontrollistor som skall användas i handläggningen. Dessa kontrollistor kommer att innehålla särskilda frågor rörande projektens miljöpåverkan Åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden ÅTGÄRD 311: DIVERSIFIERING TILL ANNAN VERKSAMHET ÄN JORDBRUK Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) i) Motivering och beskrivning av åtgärden Den framtida strukturen inom jordbruket påverkas av gemenskapspolitikens omformning och mycket talar för att den långa trenden med minskande antal lantbruksföretag fortsätter. Diversifiering kan vara ett sätt att stärka lönsamheten i en del företag och också öka utbudet av tjänster och varor som är viktiga för landsbygdsutvecklingen. För att främja företagsamheten på landsbygden och stimulera en breddning av näringslivet ges stöd till utveckling av företagande utanför det egentliga lantbruket. Innehåll Projekt kan handla om turism (t.ex. småskaliga investeringar i logikapacitet upp till 50 bäddar), företags- och personliga tjänster, hantverk, tjänster som utvecklas med jordbruket som bas (t.ex. maskinanvändning och försäljning av konsulttjänster)och tillverkning. Typen av projekt är beroende av intresseinriktning och kompetens hos den berörda jordbrukaren. En växande sektor är intresset för hästar både för ridning och travsport. Även andra 140

141 affärsmöjligheter är möjliga kopplade till efterfrågan på fritidsaktiviteter som är lämpade på lantbruksanläggningar. Stöd kan ges för investeringar, förstudier/marknadsundersökningar kopplade till investeringar, produktutveckling, och andra utvecklingsinsatser samt marknadsföringsaktiviteter utanför Åland. Målsättning Målsättningen är att bredda sysselsättningsmöjligheterna för jordbruksfamiljer. Avgränsning Stöd inom denna åtgärd ges inte för sådant som regleras i axel 1 och 2 (utbildning, investeringar inom lantbruket och för att höja värdet på jord- och skogsbruksprodukter inkl. bioenergi producerad av råmaterial från jordbruk och skogsbruk inom jordbruksverksamhet). Utveckling av förnyelsebar energi för kommersiellt bruk stöds inom ERUF-programmet. Stödmottagare Åtgärden riktar sig till stödmottagare som är medlem av ett jordbrukshushåll enligt definition i artikel 35 rådets förordning (EG) nr 1974/2006. Stödnivå Projekt kan få högst 50 % i stöd från programmet. Stöd ges i form av investeringsstöd, stöd för inköp av externa tjänster (t.ex. inköp av experttjänster så som affärsutveckling) eller projektstöd. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 50 procent av de totala stödberättigade offentliga utgifterna. För stöd till jordbruksföretag tillämpas samma principer som för övriga stöd som beviljas av landskapsregeringen med undantag av att exportkriteriet inte gäller (investeringsstöd, produktutveckling, marknadsföring). Det betyder samma stödnivåer, godtagbara kostnader, övriga kriterier och särskilda krav. Beträffande investeringar hänvisas även till artikel 55 rådets förordning (EG) nr 1974/2006. Indikatorer Tabell 53: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal stödmottagare (kön, ålder, typ av icke-jordbruksaktivitet) Total volym på investeringarna, euro Resultatindikator - Antal nya jobb skapade, brutto (kön, ålder, typ av jobb dvs inom eller utanför jordbruk) - Ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd - Sysselsättningsökning, netto (kön, ålder, typ av jobb dvs inom eller utanför jordbruk) Mål euro ÅTGÄRD 312: ETABLERING OCH UTVECKLING AV MIKROFÖRETAG Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) ii) Motivering och beskrivning av åtgärden För att upprätthålla ett livskraftigt näringsliv krävs förnyelse och dynamik genom nya företag och fortsatt utveckling av befintliga företag. För att befrämja tillskottet av nya företag kan 141

142 nystartade företag beviljas vissa stöd under det första året som kan finansiera verksamhet kopplad till företagsidén. Innehåll Stöd ges för nystartande, expanderande och utvecklande av mikroföretag utanför lantbrukssektorn. Företagsmiljön och förutsättningar för mikroföretag skall också förbättras genom utvecklingsprojekt som genomförs av grupper av företag och inom olika sektorer. Stöd ges även för nya produkter på den åländska marknaden och/eller för andra marknader. Det kan handla om företags- och personliga tjänster, turism (t.ex. småskaliga investeringar i logikapacitet upp till 50 bäddar), tillverkning och hantverk. Målsättning Målet med stödet är att stimulera nyföretagande och tillväxt. Stödmottagare Ab, Öb, Kb, enskild näringsidkare eller motsvarande juridisk form för näringsverksamhet, med färre än 10 anställda enligt definition (2003/361/EG). Ett företag räknas som nystartat om ansökan inkommer inom 12 månader från företagets registrering i handelsregistret. Stödet kan även ges till andra aktörer. Det kan även vara möjligt att bevilja stöd vid övertagande av ett befintligt företag. Avgränsning Stöd kan inte ges från fler finansieringskällor för samma kostnader. Stöd till diversifiering av jordbruksverksamhet beviljas inom åtgärd 311. Utveckling av förnyelsebar energi för kommersiellt bruk stöds inom ERUF-programmet. Stödnivå Stöd ges i form av investeringsstöd, stöd för inköp av externa tjänster eller projektstöd. Startstöd beviljas inte i form av en summa per månad. Projekt kan få högst 50 % i stöd från programmet. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 50 procent av de totala stödberättigade offentliga utgifterna. För stöd till företag tillämpas principerna om stöd som beviljas av landskapsregeringen (investeringsstöd, produktutveckling, marknadsföring). Det betyder samma stödnivåer, godtagbara kostnader, övriga kriterier och särskilda krav. Indikatorer Tabell 54: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall Antal mikroföretag som fått stöd (juridisk/fysisk person, ålder, ntt/befintligt företag) Resultatindikator - Antal nya jobb skapade, brutto (kön, ålder, typ av jobb dvs inom eller utanför jordbruk) - Ökning av bruttovärde som tillförts bolag/företag som erhållit stöd Mål

143 ÅTGÄRD 313: FRÄMJANDE AV TURISMVERKSAMHET Rättslig grund är rådet förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 a) iii) och 55. Motivering och beskrivning av åtgärden Turismen är globalt en växande näring och det finns utrymme för olika typer turistprodukter och standarder. En småskalig landsbygdsturism med olika inslag av aktiviteter och upplevelser har goda möjligheter att uppfattas variationsrik och förnyelseinriktad av besökarna. Innehåll Inom ramen för åtgärden kan t.ex. småskalig infrastruktur, informationscentrum och skyltar vid sevärdheter stödas. Infrastruktur för fritids- och rekreationsändamål t.ex. sådan som gör det möjligt att ta sig fram till naturområden och andra besöksmål, samt andra turistfaciliteter i mindre skala. Utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster med anknytning till landsbygdsturism Det kan t.ex. handla om förbättrade förutsättningar för kanoting, hästridning och naturäventyr. Produktpaketering av turismtjänster så att de är möjliga att marknadsföra och sälja internationellt. Det innebär att definiera olika turistiska produkter, att prissätta dem och att marknadsföra och sälja dem. Det kan gälla aktiviteter och tjänster som erbjuds av olika företag men som tillsammans utgör en ny turismprodukt. Målsättning Målsättningen är att öka potentialen för turismnäringen. Stödmottagare Kommersiella verksamheter är inte stödberättigade men andra aktörer kan vara stödmottagare. Åtgärden implementeras genom Leader-dimensionen. Stödnivå Offentligt stöd från programmet kan beviljas i form av investeringsstöd för allmännyttiga investeringar, stöd för inköp av externa tjänster eller projektstöd till högst 50 % av godtagbara kostnader. Kostnaderna skall vara rimliga/kostnadseffektiva och projektrelaterade samt i enlighet med landskapsregeringens beslut. Stöd beviljas inte för insatser till följd av vilka stödet skulle kunna utgöra statligt stöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Stöd beviljas inte för investeringar om: 1) investeringen de facto direkt eller indirekt gynnar endast en näringsidkare eller en liten grupp av näringsidkare, eller 2) investeringens huvudsakliga syfte är att för dem som bedriver en viss näring inom området delvis eller helt eliminera sådana kostnader som annars hänförs till företagets vanliga investeringskostnader. Stöd beviljas endast för sådana investeringsprojekt, av vilka nyttan tillkommer områdets invånare och andra aktörer. Investeringen ska i regel vara tillgänglig för alla invånare och aktörer i byn. Investeringsstöd beviljas inte för verksamhet som hänför sig till skötseln av offentliga samfunds lagstadgade obligatoriska grundläggande uppgifter. 143

144 Stödnivån tillämpas på samtliga ansökningar som finns registrerade hos landskapsregeringen för teknisk kontroll per den 24 juni 2010 samt de ansökningar som därefter inkommer till landskapsregeringen. Indikatorer Tabell 55: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal turismprojekt som fått stöd (typ av projekt) - Total volym på investeringarna Resultatindikator - Antal övernattande besökare - Antal nya jobb skapade, brutto (kön, ålder, typ av jobb dvs inom eller utanför jordbruk) Åtgärder för en bättre livskvalitet på landsbygden Mål euro ÅTGÄRD 321: GRUNDLÄGGANDE TJÄNSTER FÖR EKONOMI OCH BEFOLKNINGEN PÅ LANDSBYGDEN Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) i). Motivering och beskrivning av åtgärden En grundläggande förutsättning för en spridd bosättning och gynnsam utveckling i olika delar av landskapet är en god allmän servicenivå både när det gäller det offentliga och kommersiella utbudet. Närhet till dagligvaruhandel och flexibla servicelösningar genom samverkan är viktigt. Innehåll Åtgärden stöder införande av grundläggande service och tjänster, inklusive kultur- och fritidsverksamhet, i en by eller en grupp av byar samt småskalig infrastruktur i samband med detta. Projekt kan inkludera utveckling av regional service riktad mot landsbygdsföretag, samarbete mellan företag och andra aktörer, att främja användning av ny kommunikationsteknik i landsbygdsområden och utveckla användningen av byggnader och servicecentra som kan tillhanda arbetsplatser och olika typer av tjänster. Målsättning Målsättningen är att ett gott utbud av service för invånare och företag. Stödmottagare Kommersiella verksamheter är inte stödberättigade men andra aktörer kan vara stödmottagare. Åtgärden implementeras genom Leader-dimensionen. Avgränsning Stöd ges inte för stora infrastruktruella investeringar och lagstadgad verksamhet eller för på annat sätt fastlagt offentligt ansvar för tillgång till service och infrastruktur. Stödnivå Offentligt stöd från programmet kan beviljas i form av investeringsstöd för allmännyttiga investeringar, stöd för inköp av externa tjänster eller projektstöd till högst 50 % av godtagbara 144

145 kostnader. Kostnaderna skall vara rimliga/kostnadseffektiva och projektrelaterade samt i enlighet med landskapsregeringens beslut. Stöd beviljas inte för insatser till följd av vilka stödet skulle kunna utgöra statligt stöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Stöd beviljas inte för investeringar om: 1) investeringen de facto direkt eller indirekt gynnar endast en näringsidkare eller en liten grupp av näringsidkare, eller 2) investeringens huvudsakliga syfte är att för dem som bedriver en viss näring inom området delvis eller helt eliminera sådana kostnader som annars hänförs till företagets vanliga investeringskostnader. Stöd beviljas endast för sådana investeringsprojekt, av vilka nyttan tillkommer områdets invånare och andra aktörer. Investeringen ska i regel vara tillgänglig för alla invånare och aktörer i byn. Investeringsstöd beviljas inte för verksamhet som hänför sig till skötseln av offentliga samfunds lagstadgade obligatoriska grundläggande uppgifter. Stödnivån tillämpas på samtliga ansökningar som finns registrerade hos landskapsregeringen för teknisk kontroll per den 24 juni 2010 samt de ansökningar som därefter inkommer till landskapsregeringen. Indikatorer Tabell 56: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal projekt (typ av projekt) - Total volym på investeringarna Resultatindikator - Antalet bofasta personer som fått ett bättre lokalt serviceutbud. Mål euro 450 ÅTGÄRD 322: FÖRNYELSE OCH UTVECKLING AV BYARNA Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) ii). Motivering och beskrivning av åtgärden Utvecklingsförutsättningarna för landsbygdsområden är olika och kräver därmed varierande insatser. För att motverka utflyttning och öka glesbygdens attraktionskraft som bosättningsplats och för näringsutövning krävs lokalt engagemang och intresse. Innehåll Genom åtgärden kan projekt som syftar till att utveckla byar, landsbygds- och glesbygdsområden och/eller i något avseende syftar till förnyelsesamt ökar regionens attraktivitet stödas. Projekt kan avse att utveckla samarbetet inom eller mellan byar (det kan gälla kostnader för förberedelser av ärenden som skall behandlas av lokalinvånarna vid möten samt kostnader för externa konsulter eller expertis), aktivera invånarna i byautvecklingen, utbyte av erfarenheter i utvecklingsfrågor och ta fram byautvecklingsplaner som kan följas av eller vara kopplade till investeringar som krävs för förnyelse. Investeringar som görs på basen av byautvecklingsplaner förutsätts följa dessa planer. Målsättning Målsättningen är att ge befolkningen verktyg att påverka sina livsbetingelser. 145

146 Avgränsning och stödmottagare Stöd ges inte för kommersiell näringsverksamhet men övriga aktörer kan vara stödmottagare. Åtgärden implementeras genom Leader-dimensionen. Stödnivå Offentligt stöd från programmet kan beviljas i form av investeringsstöd för allmännyttiga investeringar, stöd för inköp av externa tjänster eller projektstöd till högst 50 % av godtagbara kostnader. Kostnaderna skall vara rimliga/kostnadseffektiva och projektrelaterade samt i enlighet med landskapsregeringens beslut. Stöd beviljas inte för insatser till följd av vilka stödet skulle kunna utgöra statligt stöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Stöd beviljas inte för investeringar om: 1) investeringen de facto direkt eller indirekt gynnar endast en näringsidkare eller en liten grupp av näringsidkare, eller 2) investeringens huvudsakliga syfte är att för dem som bedriver en viss näring inom området delvis eller helt eliminera sådana kostnader som annars hänförs till företagets vanliga investeringskostnader. Stöd beviljas endast för sådana investeringsprojekt, av vilka nyttan tillkommer områdets invånare och andra aktörer. Investeringen ska i regel vara tillgänglig för alla invånare och aktörer i byn. Investeringsstöd beviljas inte för verksamhet som hänför sig till skötseln av offentliga samfunds lagstadgade obligatoriska grundläggande uppgifter. Stödnivån tillämpas på samtliga ansökningar som finns registrerade hos landskapsregeringen för teknisk kontroll per den 24 juni 2010 samt de ansökningar som därefter inkommer till landskapsregeringen. Indikatorer Tabell 57: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal byar i vilka projekt genomförts - Total volym på investeringarna Resultatindikator - Antalet bofasta personer som fått ett bättre lokalt serviceutbud. Mål euro 900 ÅTGÄRD 323: BEVARANDE OCH UPPGRADERING AV NATUR- OCH KULTURARVET PÅ LANDSBYGDEN Rättslig grund för åtgärden är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 b) iii). Motivering och beskrivning av åtgärden Natur- och kulturlandskapet är en del av den lokala identiteten och engagerar ofta områdets invånare. Insatser som samlar lokalbefolkningen ökar engagemanget också i andra frågor som är av vikt för landsbygdsutvecklingen. Innehåll 146

147 Genom åtgärden finansieras projekt för att vårda och restaurera, informera, synlig- och tillgängliggöra enstaka objekt, byggnader eller hela odlingslandskap, fornlämningsområden, Natura 2000 områden, äldre fiskelägen och liknande. Målsättning Målsättningen är att förstärka natur- och kulturmiljövärdena och kulturella särdrag och/eller stärka områdets konkurrenskraft som turistmål och bostadsort. Avgränsning och stödmottagare Stöd ges inte för kommersiell näringsverksamhet men övriga aktörer kan vara stödmottagare. Åtgärden implementeras genom Leader-dimensionen. Stöd ges inte från denna åtgärd om det kan beviljas genom axel 2. Stödnivå Offentligt stöd från programmet kan beviljas i form av investeringsstöd för allmännyttiga investeringar, stöd för inköp av externa tjänster eller projektstöd till högst 50 % av godtagbara kostnader. Kostnaderna skall vara rimliga/kostnadseffektiva och projektrelaterade samt i enlighet med landskapsregeringens beslut. Stöd beviljas inte för insatser till följd av vilka stödet skulle kunna utgöra statligt stöd enligt artikel 87 i EG-fördraget. Stöd beviljas inte för investeringar om: 1) investeringen de facto direkt eller indirekt gynnar endast en näringsidkare eller en liten grupp av näringsidkare, eller 2) investeringens huvudsakliga syfte är att för dem som bedriver en viss näring inom området delvis eller helt eliminera sådana kostnader som annars hänförs till företagets vanliga investeringskostnader. Stödnivån tillämpas på samtliga ansökningar som finns registrerade hos landskapsregeringen för teknisk kontroll per den 24 juni 2010 samt de ansökningar som därefter inkommer till landskapsregeringen. Indikatorer Tabell 58: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal projekt som fått stöd (natur- /kulturarv) - Total volym på investeringarna Mål euro ÅTGÄRD 331: UTBILDNING OCH INFORMATION Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 c). Motivering och beskrivning av åtgärden Viktigt för utvecklingen av landsbygden är att företag och andra som bidrar till förnyelse kan inhämta kunskap och utbyta erfarenheter genom kurser, studiecirklar, studieresor, rådgivning, kunskapsförmedling m.m. Innehåll 147

148 Åtgärden stöder insatser i form av utbildning och information riktad till ekonomiska aktörer som verkar på de områden som omfattas av axel 3. Det kan innefatta utbildning i projektarbete och ledning, utveckla arbetsmetoder för en hållbar utveckling, utbildning för att förbättra genomförandeförmågan och att höja medvetenheten om landsbygdsfrågor. Målsättning Målsättningen är höja kompetensen och öka förmågan hos befolkningen att påverka regionens utveckling. Avgränsning och stödmottagare Stöd ges inte direkt till enskilda företag, men till arrangörer med huvudsakligen företag som målgrupp och andra aktörer som inte får projektfinansiering från Europeiska socialfonden eller axel 1 och 2 (dvs utbildning inom jordbruk, skogsbruk eller förädling av dessa). Stöd ges inte för utbildning som ges på sekundär eller högre nivå i det ordinarie utbildningssystemet. Åtgärden implementeras genom Leader-dimensionen. Stödnivå Projekt kan få högst 50 % i offentligt stöd från programmet och godtagbara kostnader skall vara rimliga och projektrelaterade och i enlighet med landskapsregeringens beslut. Indikatorer Tabell 59: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utall - Antal deltagande ekonomiska aktörer (typ av ekonomisk aktör, kön, ålder, typ av utbildningsaktivitet) - Antal utbildningsdagar Resultatindikator - Antal deltagare som genomgått en utbildningsaktivitet (kön, ålder) Mål ÅTGÄRD 341: KOMPETENSUTVECKLING OCH INFORMATION FÖR FÖRBEREDELSE OCH GENOMFÖRANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 52 d). Motivering och beskrivning av åtgärden En viktig del i Leadermetodiken är att mobilisera och etablera samverkan inom ett landsbygdsområde. Därefter skall en lokal utvecklingsstrategi utarbetas för det avgränsande området. Riktade kompetensutvecklings- och informationsinsatser är nödvändiga för en uppbyggnad av kapacitet för att genomföra olika typer av insatser i området och för att ett underifrånperspektiv i arbetet skall säkerställas. Målsättning Att bereda en regional utvecklingsstrategi och handlingsplan och att etablera en lokal aktionsgrupp (LAG) för att genomföra Leader-dimensionen. I ett inledande skede behövs utbildning av de olika aktörer och resurspersoner som kan medverka till att representativa partnerskap bildas och att lokala utvecklingsstrategier utarbetas och genomförs. Stöd kan ges för kompetensutvecklings- och informationsinsatser som avser: a) studier kring området som kommer att omfattas av en lokal aktionsgrupp, 148

149 b) åtgärder för spridning av information om området och den lokala utvecklingsstrategin, c) utbildning för personer som deltar i utarbetandet och genomförandet av en lokal utvecklingsstrategi, d) PR-arrangemang och informationsinsatser e) insatser som ökar möjligheterna för olika målgrupper att aktivit ta del i genomförandet av lokala utvecklingsstrategier. Det övergripande målet för axel 3 är ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Detta är åtgärder som är särskilt väl lämpade för att genomföra med hjälp av lokala utvecklingsstrategier med en starkt lokal förankring och kunskap om de lokala förhållandena. Avgränsning Stöd ges inte för kommersiell näringsverksamhet men övriga aktörer kan vara stödmottagare. Stödnivå Projekt kan få högst 100 % i offentligt stöd från programmet. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 50 procent av de stödberättigade offentliga åtgärderna. Indikatorer Tabell 60: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal deltagare (kön, ålder, typ enligt a-e ovan) - Antal projekt Resultatindikator - Antal deltagare som genomgått en utbildningsaktivitet (kön, ålder) Mål

150 5.3.4 AXEL 4: Genomförande av Leaderdimensionen Rättslig grund är artiklarna i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 Landskapsregeringen har konstaterat att en drivkraft i utvecklandet av landsbygden kommer från ett starkt lokalt engagemang, lokala initiativ, samarbete, ungdomsarbete och entreprenörskap på landsbygden. Landskapsregeringen har vid studier av omkringliggande regioner konstaterat att användande av Leader-metoden vid landsbygdsutvecklingsarbete framgångsrikt gjort att dessa faktorer stimulerats i avfolkningsbygder. Åland som helhet uppvisar inte de karaktäristiska dragen hos en Leader-region med utflyttning och hög arbetslöshet förutom i skärgården och vissa randkommuner vilket också framgår av SWOTanalysen. Av den anledningen är det väsentligt att genomförandet av Leader på Åland noga anpassas till de förhållanden som råder. Landskapsregeringen har som en målsättning att öka entreprenörskap på landsbygden samt goda livsbetingelser på landsbygden i vilket innefattas bl.a. ett starkt engagemang bland befolkningen för sin boendeort. En av landskapsregeringens strategier för att uppnå detta är att implementera Leader-metoden vid landsbygdsutvecklingsarbete på Åland. Leadermetoden har hittills inte använts på Åland men landskapsregering avser att i landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden implementera metoden främst för att genomföra åtgärder inom axel Lokala utvecklingsstrategier (åtgärd 41) Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 62 och 63 a). Procedur och tidtabell för val av lokal aktionsgrupp Landskapsregeringen inbjuder en lokal aktionsgrupp som uppfyller villkoren att inkomma med förslag tilllokala utvecklingsstrategier inom två år efter att programmet har blivit godkänt. På Åland kommer en lokal aktionsgrupp att utses. För att ett område skall kunna godkännas som Leaderområde inom landsbygdsprogrammet ställs det vissa krav på LAGgruppens sammansättning, arbetssätt och strategi. Objektiva kriterier för val av LAG - Gruppen ska föreslå en lokal utvecklingsstrategi baserad på åtminstone axel 3 och samarbetsprojekt utarbetad med beaktande av art. 61 a-g. Den lokala aktionsgruppen föreslår en strategi och för vilket geografiskt område som omfattas. - Ett sektoröverskidande grepp skall användas vid utformandet av strategin som skall bygga på samverkan mellan aktörer från olika sektorer inom den lokala ekonomin. - Gruppen ska föreslå hur utvecklingsstrategin ska genomföras med beaktande av innovativa arbetsformer, samarbetsprojekt och nätverk mellan olika aktörer samt lämna förslag på myndighet/aktör som ska vara administrativ och ekonomisk samordnare med beaktande av art Landskapsregeringen prioriterar en utvecklingsstrategi som omfattar hela Åland och som inkluderar samarbetsprojekt (åtgärd 421). - Gruppen ska ta fram en budget fördelad per åtgärd samt visa hur medfinansieringen kommer att ske, såväl offentlig som privat. - Gruppen ska föreslå sammansättning av beslutande organ i LAG med beaktande av art. 62b). Minst 50 procent av representanterna i LAG skall komma från privat och ideell sektor. Landskapsregeringen skall inte ingå i beslutsorganet utan kontrollera lagligheten i besluten. - Andelen kvinnor resp. män i LAG-gruppen skall vara minst 40 procent. 150

151 - LAG skall bilda en ideell förening eller motsvarande registrerad på Åland senast två månader efter att gruppen har godkänts. - LAG skall tillsätta verksamhetsledare senast fyra månader efter att gruppen har godkänts. - Gruppen ska beskriva vilken typ av insatser, projekt och kostnader som är berättigade till stöd samt vilka urvalskriterier vid beviljande av stöd som föreslås. Projekten bör åtminstone baseras på åtgärder i axel 3. - På basen av den föreslagna utvecklingsstrategin och den lokala förankringen fattar LR beslut om lokal aktionsgrupp och om finansiering. Projekturval på basen av den lokala aktionsgruppens strategi - Ansökningar om stöd baserade på den godkända utvecklingsstrategin riktas till den lokala aktionsgruppen som bereder dem. - Gruppen kommer sedan inom ramen för den godkända utvecklingsstrategin samt urvalskriterierna välja vilka projekt som skall beviljas finansiering. - Landskapsregeringen kontrollerar om de utvalda projekten överensstämmer med nationell och EU-lagstiftning och utverkarde formella stödbesluten som sänds till stödmottagaren och till den lokala aktionsgruppen. - Utbetalning av stöd för projekt på basen av den lokala aktionsgruppens strategi - Ansökningar om utbetalning av stöd riktas till den lokala aktionsgruppen som bereder dem. - Landskapsregeringen gör en laglighetskontroll och betalar sedan ut stöd till stödmottagaren och skickar en kopia på utbetalningen till LAG för kännedom. Statsstöd Direkta företagsstöd, dvs. med ett företag som stödmottagare, skall inte beviljas genom LAG. Avgränsning Projekt som finansieras inom denna åtgärd kan inte få finansiering från någon annan strukturfond. Den lokala aktionsgruppen kan föreslå att de genomför en del eller alla åtgärder 313, 321, 322, 323 och 331 i axel. För att ett projekt skall godkännas skall det följa den strategi som godkänts av landskapsregeringen för Leaderområdet. Stödnivå Projekt kan få högst 50 % i offentligt stöd från programmet (100% till LAG för att genomföra åtgärden). Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 55 procent av de totala stödberättigade offentliga utgifterna. Privat medfinansiering kan utgöras av bl.a. ideellt arbete, andra naturabidrag eller kontanter. Åtgärdens finansieringsandel är beroende på den föreslagna utvecklingsstrategin och vilka åtgärder från axel 3 och axel 1 som kommer att innefattas. Indikatorer Tabell 61: Indikatortabell för åtgärden Indikator Mål Utfall Under-åtgärd 413: - Antal projekt finansierade genom 125 LAG (enligt åtgärd) - Antal stödmottagare 125 Resultatindikator - Antal nya jobb skapade, brutto (kön,

152 ålder, typ av jobb dvs inom eller utanför jordbruk) Interregionalt och transnationellt samarbete (421) Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 63 b. Motivering och beskrivning av åtgärden Samarbete mellan LAG-grupper eller mellan LAG-grupper och andra partnerskap både inom landet och utanför ger erfarenheter som kan leda till nya eller effektivare metoder och idéer för utvecklingen inom det egna området. Med interregionalt samarbete avses samarbete mellan lokala aktionsgrupper inom medlemsstaten och med transnationellt samarbete avses samarbete med LAG i flera medlemsstater och utanför EU. Stöd från denna åtgärd kan finansiera samarbeten inom EU. Projekten skall ha relevans för den godkända utvecklingsstrategin. Målsättningen är att höja kvaliteten i arbetet med regional utveckling och öka kunskapen om internationellt samarbete inom sakområdet. Val av samarbetsprojekt Förslag till samarbetsprojekt med andra LAG utanför Åland kan ingå i den lokala utvecklingsstrategin som godkänns av landskapsregeringen. Samarbetsprojekt ska bygga på ett gemensamt genomförande av projektet för att uppnå de mål som ingår i landsbygdsutvecklingsprogrammet och kan innehålla förberedelse och genomförande av projektet. I samband med att landskapsregeringen fattar beslut om LAG godkänns de i utvecklingsstrategin ingående samarbetsprojekten. LAG väljer sedan ut vilka projekt som skall stödas i enlighet med artikel 62(4) förordning (EG) nr 1698/2005. Avgränsning och stödmottagare Projekt som finansieras inom denna åtgärd kan inte få finansiering från någon annan strukturfond. Stödmottagare är den lokala aktionsgruppen. Stödnivå Projekt kan få högst 100 % i offentligt stöd från programmet och godtagbara kostnader skall vara i enlighet med artikel 39(3) i förordning (EG) nr 1974/2006 (t.ex. gemensamma aktiviteter, att driva gemensamma projektstrukturer, förberedande tekniskt stöd och informationsinsatser). Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 55 procent av de totala stödberättigade offentliga utgifterna. Indikatorer Tabell 62: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal samarbetsprojekt finansierade (interregionalt, transnationellt) - Antal samarbetande LAG-grupper (interregionalt, transnationellt) Resultatindikator - Antal lyckade samarbetsprojekt 5 Mål Driva den lokala aktionsgruppen, åtgärd 431 Rättslig grund är rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 63 c och 59 a-d

153 Motivering och beskrivning av åtgärden För att arbetet i LAG-gruppen skall fungera på avsett sätt behövs en verksamhetsledare. Dessutom behövs administrativa stödfunktioner samt medel för information, projektförberedande analyser och kompetensutveckling. Åtgärden används till att finansiera administrationen i den lokala aktionsgruppen, studier som LAG beslutar om att göra, informations- och marknadsföringsinsatser samt utbildning av personal som deltar i genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin. Finansiering Den lokala aktionsgruppens driftskostnader enligt artikel 63 c skall berättiga till stöd upp till en gräns på 20 procent av den lokala utvecklingsstrategins sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter (axel 4) euro av den här åtgärdens budget skall användas för informationsinsatser, utbildning, information, studier osv. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 55 procent av de totala stödberättigade offentliga åtgärderna. Indikatorer Tabell 63: Indikatortabell för åtgärden Indikator Utfall - Antal projekt (information, utbildning etc.) - Antal deltagare i projekt Mål 20 st 100 Resultatindikator - Antal lyckade insatser

154 Förteckning över insatstyper enligt artikel 16a.3 a i förordning (EG) nr 1698/2005 upp till det belopp som avses i artikel 69.5a i den förordningen I enlighet med Finlands strategi för utveckling av landsbygden som även omfattar Åland kommer Ålands landskapsregering att använda beloppet för att finansiera sådana befintliga insatser inom axel 2 och åtgärd 214 (stöd för miljövänligt jordbruk) som är knutna till vattenförvaltning och biologisk mångfald. Landskapsregeringen har i första hand valt ut att använda det tilldelade beloppet för att finansiera anläggning av skyddszoner, ekologisk produktion, riktade insatser på naturbeten, hävd av löväng och skötsel av prioriterade naturbeten. En sammanställning av åtgärderna och den kvantifierade målsättningen visas i tabell 64. Tabell 64: Förteckning över insatstyper enligt artikel 16a.3 a i förordning (EG) nr 1698/2005 upp till det belopp som avses i artikel 69.5a i den förordningen Typ av insats Utgångsindikatorer - mål Axel/ åtgärd Axel 2/ åtgärd 214 Markanvändnings metoder (t.ex. fånggröda, ekologiskt jordbruk, omställning av åkermark till permanent betesmark) Anläggning/förva ltning av biotoper/habitat inom och utanför Natura områden Potentiell effekt Bidrag till minskade försluster av olika vattenkomponenter, inklusive fosfor Skydd för fåglar och andra vilda djur samt förbättra biotopnät; minskad användning av skadliga ämnen i angränsand e habitat; bevarande av skyddade djur och växter Befintlig eller ny insats Befintlig insats Befintlig insats Befintlig insats Befintlig insats Befintlig insats Beskrivning i programdokumentet Sidan 126: Anläggning av skyddszoner Sidan 117: Ekologisk produktion Sidan 123: Riktade insatser på naturbeten Sidan 125: Hävd av löväng Sidan 121: Prioriterade naturbeten Antal jordbruk Total areal, ha Fysisk areal, ha Antal avtal Antal avtal om genetisk a resurser Det åländska lantbruket bedrivs i en känslig miljö som bl. a karaktäriseras av närheten till vatten. Det åländska jordbrukslandskapet har dessutom en varierad och riklig biologisk mångfald som är ett resultat av en långvarig hävd av naturbetesmark. De insatser som landskapsregeringen från och med år 2010 har valt att finansiera med de nya medlen bidrar på ett effektivt sätt till att uppnå de potentiella effekterna för de nya utmaningarna som beskrivs i bilaga II i rådets förordning (EG) 74/2009. Anläggning av skyddszoner och ekologisk 154

155 produktion bidrar till minskade förluster av olika vattenkomponenter, inklusive fosfor medan man med riktade insatser på naturbeten, hävd av löväng och skötsel av prioriterade naturbeten kan skapa ett bättre biotopnät och bevara skyddade djur och växter. 155

156 6. Finansiell plan 6.1.Årlig finansiering från EJFLU År Icke konvergensregion Extra medel från artikel 69.5a i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 icke konvergensregioner Totalt Finansiell plan Offentliga bidrag Axel Bidrag totalt EJFLU bidragsnivå (%) EJFLU belopp Axel Axel , Axel Axel Tekniskt stöd Totalt , Finansiell plan enligt axel, ytterligare medel genom artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005, icke konvergenseregion (euro, hela perioden) Offentliga bidrag Axel Bidrag totalt EJFLU bidragsnivå (%) EJFLU belopp Axel 1 Axel , Axel 3 Axel 4 Tekniskt stöd Totalt , Indikativ fördelning per strategiskt insatsområde och landsbygdsutvecklingsåtgärd Åtgärd/Axel Offentliga utgifter Privata utgifter Total kostnad Axel 1: Åtgärd 111 Åtgärd 112 Åtgärd 114 Åtgärd 115 Åtgärd 121 Åtgärd 123 Åtgärd 124 Åtgärd 125 Åtgärd

157 Totalt Axel Axel 2: Åtgärd 212 Åtgärd 214 Åtgärd Totalt Axel Axel 3: Åtgärd 311 Åtgärd 312 Åtgärd 313 Åtgärd 321 Åtgärd 322 Åtgärd 323 Åtgärd 331 Åtgärd se 413 se 413 se 413 se 413 se Totalt Axel Axel 4: Åtgärd 413 Åtgärd 421 Åtgärd Totalt Axel Totalt Axlarna 1, 2, , 4 Tekniskt stöd Åtgärd 511 (Avrundat till närmaste euro) 8. Tabell för extra nationell finansiering per axel Axel 1 0 Axel 2 Åtgärd Axel 3 0 Axel 4 0 Totalt Fördelningen för den extra nationella finansieringen under axel 2, åtgärd 214 framgår av bilaga 8 och Information nödvändig för värderande gentemot konkurrensregelverket samt, då det är tillämpligt, lista över stödprogram godkända enligt artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget Genomförande av landsbygdsprogrammet skall vara förenligt med genomförande av den övriga gemenskapspolitiken. Det innebär bland annat att åtgärderna och genomförande av åtgärderna skall vara förenliga med statsstödsregler i artiklarna 87, 88 och 89 i EG-fördraget. Detta innebär att stöd inte för ges av en medlemsstat med statliga medel som kan snedvrida 157

158 konkurrensen inom den gemensamma marknaden genom att vissa företag eller viss produktion gynnas. OP Åtgärds nummer/kod Stödsystemets namn Påvisande av lagligheten I systemet* Stödsystemets varaktighet Åtgärd 214: Landsbygdsutvecklingspro gram för landskapet Åland för perioden Underåtgärder: - Ekologisk produktion, grönsaker och potatis - Ekologisk produktion, frukt och bär Godkännande i enlighet med Rådets förordning (EG) Nr 1698/2005, artikel 89. Blanketter med ytterligare information i enlighet med Kommissionens förordning (EG) Nr 794/2004, ändrad genom Kommissionens förordning (EG) Nr 1935/2006, i bilaga Ekologisk produktion, djur - Hävd av löväng - Extra breda skyddszoner Tabell 65: Statsstödtabell enligt Komissionens förordning (EG) Nr 1974/2006, bilaga II 9 A, nationellt finansierade top-up stöd som del av EU-delfinansierade stöd 158

159 Tabell 66: Statsstödtabell enligt Komissionens förordning (EG) Nr 1974/2006, bilaga II 9 A OP Åtgärd nummer/kod Stödsystemets namn Påvisande av lagligheten i systemet(*) Stödsystemets varaktighet Åtgärd 123: 1. Investeringsstöd 1. Undantagsnummer: XR 75/ Investeringsstöd 2. Stöd beviljat inom detta stöd följer Kommissionens förordning (EG) No 1998/2006 av den 15 December om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse Åtgärd 124: Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn Stöd beviljat inom detta stöd följer Kommissionens förordning (EG) No 1998/2006 av den 15 December om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse Åtgärd 311: 1. Investeringsstöd 1. Undantagsnummer: XR 75/ Investeringsstöd 3. Utvecklings- och utredningsstöd 4. Marknadsföringsstöd 2-4: Stöd beviljat inom detta stöd följer Kommissionens förordning (EG) No 1998/2006 av den 15 December om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse Åtgärd 312: 1. Investment aid 1. Undantagsnummer: XR 75/ Investment aid 3. Utvecklings- och utredningsstöd 4. Marknadsföringsstöd 2-4: Stöd beviljat inom detta stöd följer Kommissionens förordning (EG) No 1998/2006 av den 15 December om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse 10. Information om komplementariteten med andra åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, via sammanhållningspolitiken och via gemenskapens stödinstrument för fisket 10.1.Mål och försäkringar gällande komplementariteten Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP Investeringsstöd riktade till jordbruket och jordbrukare och arealstödåtgärder genomförs med målsättningen att förstärka grundläggande målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken som t.ex. ökad marknads orientering inom jordbruksproduktionen. Som nämnts i inledningen av programdokumentet har det självstyrda Åland delad behörighet med Finland om jordbrukets ansvarsområde. Den delade behörigheten innebär i ett EUsammanhang förenklat att Åland har ansvar för insatserna inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare medan Finland ansvarar för genomförandet av insatserna inom första pelaren. Det här innebär bl.a. att Finland genomför systemet med samlat gårdsstöd. De ansvariga myndigheterna i Finland och på Åland håller återkommande 159

160 överläggningar för att säkerställa god samordning mellan insatserna. Ytterligare kommer de arealbaserade insatserna inom landsbygdsutvecklingsprogrammet och inom övriga GJPinstrument att handläggas inom samma datasystem för administration. Sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken Gemenskapen landsbygdsutvecklingspolitik kompletterar sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, som båda också innehåller landsbygdsutvecklande insatser. Genom sammanhållningspolitiken har gemenskapen för avsikt att utjämna minimera skillnader i utvecklingsnivå inom olika regioner inom Europa. Den gemensamma fiskeripolitikens huvudsakliga uppgift är att upnå en hållbar utveckling av fiskerisektorn. Alla gemenskapspolitikområden bygger på konklusionerna uppnådda vid toppmötena i Lissabon och Göteborg. Viktigt för livskraften inom landsbygdsområdena är en god koordinering av de olika insatserna som finns inom området för landsbygdsutveckling inom de olika gemenskapspolitikområdena. Inför programperioden har landskapsregeringen utarbetat ett landsbygdsutvecklingsprogram, en strukturplan för fiskerinäringen, två program inom målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF-program och ESF-program) samt ett program inom målet europeiskt territoriellt samarbete som gäller gränsöverskridande insatser. Alla enskilda programinsatser kommer att finansieras från olika fonder. De olika programmen kommer geografiskt att omfatta hela Åland och ev. att ha innehållsmässiga beröringspunkter. I landsbygdsutvecklingsprogrammets tredje axel finns vissa kopplingar till regional konkurrenskraft och sysselsättning när det gäller innovationer och kompetens, miljö i form av förnyelsebar energi och energieffektivitet samt turism. Fiskeriprogrammet har kopplingar till regionalkonkurrenskraft både när det gäller kompetens och näringslivsutveckling och till landsbygdsutvecklingsprogrammet när det rör lokal utveckling. Det gränsöverskridande samarbetet kan innehållsmässigt ha kopplingar till flera av de övriga programmet men har naturligt en annan dimension genom att de medverkande kommer från olika regioner. Landskapsregeringen ansvarar för samordningen och koordineringen av de nämnda finansieringsinstrumenten som nyttjas på Åland. Koordineringen kommer att ske dels i programarbetet där en central uppgift är att definiera vilka insatser som ska ingå samt undanröja överlappningar. Landskapsregeringen har låtit göra en gemensam förhandsbedömning av landsbygdsutvecklingsprogrammet och regional konkurrenskraft och sysselsättning. Vid genomförandet av programmen kommer olika möjligheter av samordnad beredning att övervägas. I uppföljningsskedet kan en samordning eventuellt ske genom att hålla gemensamma möten i övervakningskommittéerna. I och med landskapet Ålands litenhet är det möjligt att implementera programmen genom en och samma administrationsapparat på central nivå. En koordinering mellan flera olika regionala administrationsfunktioner är därmed inte nödvändig Åtgärder inom andra fonder som berör åtgärder inom axel 1, 2 och 3 Landskapsregeringen anser att de fonder som har åtgärder som har tydligast beröringspunkter med landsbygdsprogrammet i form av överlappande målgrupper och åtgärder är det operativa programmet för regionalfonden (ERUF-programmet) och det operativa programmet för socialfonden (ESF-programmet) och EFF stöd för fiskeriindustrin på Åland, inom det operativa programmet för den Finländska Fiskeri industrin. 160

161 ERUF-programmet har som huvudmålsättning att utveckla den åländska ekonomin mot högre förädlingsgrader och ett ökat kunskapsinnehåll i produktionsprocesser och produkter. Prioriterade områden är entreprenörsanda, innovation inom SME, nya finansiella lösningar och företagskuvöser, energieffektivitet/förnyelsebar energi, tillämpad forskning och teknikutveckling samt utveckling av IKT. ESF-programmet har som huvudmålsättning att förbättra nyttjande av humankapitalet genom en generell höjning av kompetensnivån bland vuxna i arbetslivet och genom en ökad integration av utanförgrupper. Prioriterade områden är investeringar i humankapital, innovativa former av arbetsorganisationer, aktiva och preventiva åtgärder för sysselsättningen samt inklusion/tillänglighet. Tabell 67: Avgränsning mellan Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Åland (EJFLU) och andra strukturfondsprogram (ERUF, ESF and EFF) EJFLU åtgärder (andra fonder som finansierar liknande aktiviteter på Åland) Åtgärd 111: Stöd till yrkesutbildning och information (ESF) Avgränsningar Åtgärden stöder genomförandet av andra åtgärder inom axel 1 och underlättar för aktörer inom jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelssektorerna att utveckla konkurrenskraften. Åtgärden stöder också genomförandet av åtgärden miljövänligt jordbruk i axel 2. Utbildningsinsatser av mer generell karaktär och långsiktiga utbildningsprojekt kopplade till sysselsättningspolitiken och EU:s sysselsättningsstrategi finansieras genom ESF. Åtgärd 121: Modernisering av lantbruksföretag (ERUF, EFF) Investeringsstödet är inriktat mot företag inom odling, djuruppfödning, växthusodling, hortikultur, biodling och produktion av andra produkter i annex 1, fördraget. Administrativa system försäkrar att ingen dubbelfinansiering av biodling är möjlig från det nationella stödsystemet för biodling. Investeringar i produktion av bioenergi, baserad på råmaterial från lantbruk och som huvudsakligen används inom lantbruket. Projekt som innebär bearbetning av råmaterial till bioenergi finansieras genom åtgärd 123. Andra projekt som syftar till diversifiering till annan verksamhet än jordbruk finansieras genom åtgärd 311. Gällande bioenergi kan ERUF finansiera större energiprojekt och investeringar av infrastrukturell karaktär. EFF kan finansiera investeringar för att stöda vattenbruk och professionell fiskerinäring. Åtgärd 123: Högre värde i lantoch skogsbruksprodukter (ERUF, EFF) Åtgärden används för att finansiera bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i små och medelstora företag samt bearbetning av skogsbruksprodukter i mikroföretag. Åtgärden inkluderar även investeringar i produktion av bioenergi, baserad på råmaterial från lantbruk eller skogsbruk och som huvudsakligen säljs utanför lantbruket. Investeringar i mikroföretag utanför ovannämnda sektorer finansieras genom åtgärderna 311 och 312 i axel 3. Bredare projekt som baseras på forsknings-/utvecklingssamarbete finansieras genom åtgärd 124. ERUF kan finansiera andra små och medelstora företag än sådana som 161

162 bearbetar och saluför jordbruksprodukter. Gällande bioenergi kan ERUF finansiera större energiprojekt och investeringar av infrastrukturell karaktär. EFF kan finansiera investeringar in fiskberedning och att främja fiskerinäringen i allmänhet. Åtgärd 124: Samarbete om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn (ERUF, EFF) Åtgärden används endast för att finansiera insatser som rör forskning, utveckling och innovationer i produktionsledet av lant- och skogsbruksprodukter. ERUF kan finansiera projekt som syftar till att utveckla regionala innovationsstrukturer. EFF kan finansiera pilotprojekt inom fiskerinäringen. Åtgärderna 121, 123, 124: Regional och lokal utveckling av produktion och användning av förnyelsebar energi (ERUF) Projekt som baseras på användning av förnyelsebar energi och nya lösningar finansieras genom axel 1 när energiråvaran kommer från lanteller skogsbruk. Investeringar i produktion av bioenergi, baserad på råmaterial från lantbruk och som huvudsakligen används inom lantbruket finansieras genom åtgärd 121 medan projekt som innebär bearbetning av råmaterial till bioenergi och som huvudsakligen säljs utanför lantbruket finansieras genom åtgärd 123. Gällande bioenergi kan ERUF finansiera större energiprojekt och investeringar av infrastrukturell karaktär. Åtgärderna 311 and 312: Etablering och utveckling av mikroföretag inom och utanför lantbruket (ERUF, EFF) Åtgärd 313: Främjande av turismverksamhet (ERUF, EFF) Programmet finansierar endast investeringar i och utveckling av mikroföretag inom eller utanför lantbruket. Stödinsatser för företag som är större än mikroföretag finns i ERUF-programmet. EFF kan endast finansiera kommersiella investeringar inom fiskerinäringen och allmänna utvecklingsprojekt som förbättrar verksamhetsförutsättningarna för fiskerinäringen. Åtgärden finansierar huvudsakligen projekt som syftar till att utveckla landsbygdsturismen i ett brett perspektiv och genomförs med Leaderdimensionen. Stöd till enskilda företag är inkluderade i åtgärderna 311 och 312. Insatser som finansieras genom ERUF fokuserar på regionalt betydelsefulla turismprojekt och investeringar. Insatser som finansieras genom EFF begränsas till fiskerinäringen. Åtgärderna 321 and 322: Grundläggande tjänster för ekonomi och befolkningen på landsbygden samt förnyelse och utveckling av byarna (ERUF, EFF) Byautvecklingsinsatserna som finansieras genom dessa åtgärder baseras vanligen på lokala utvecklingsplaner och genomförs med Leaderdimensionen. ERUF kan finansiera bredare insatser för att utveckla service kopplad till företagsutveckling och företagsstöd samt investeringar i infrastruktur för att förbättra den innovativa kapaciteten i landsbygdsregioner. EFF kan finansiera insatser av allmänt intresse så som hållbar utveckling av fiskeriområden. Åtgärd 331: Utbildning och information (ESF, EFF) Axel 4: Leader (ERUF, EFF) Programmen har olika målgrupper. Åtgärden genomförs med hjälp av Leader-dimensionen. Leader-dimensionen används för att finansiera småskaliga projekt som 162

163 genomförs av lokala aktörer. Samarbetsprojekten som finansieras genom mål 3 (Interreg) är huvudsakligen större projekt som genomförs av större organisationer. Urvalsprocessen och urvalskriterier, lokala planer, val av projekt och bokföring skiljer sig åt mellan de fiskeriområden som finansieras via EFF och Leader-dimensionen som finansieras via EJFLU Åtgärder inom andra fonder som berör åtgärder inom axel 4 Gällande avgränsningen för åtgärder som genomförs enligt Leader metoden inom landsbygdsutvecklingsprogrammets axel 4 gäller vad som beskrivits ovan i kapitel Komplementaritet med andra finansiella instrument inom gemenskapen De system som är stödberättigade inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden tillhör inte Ålands behörighet. Till den del som sådana stöd som avses i artikel 5.6. i rådets förordning EG (nr) 1698/2005 kommer att genomföras av jord- och skogsbruksministeriet även på Åland säkerställs genom administrativa förfaranden att ingen dubbel finansiering beviljas från detta program. Administrativa förfarande säkerställer också att projekt som erhåller finansiering från struktureringsfonden enligt artikel 6 i Rådets förordning (EG) Nr. 3320/2006 om etablerande av tillfälligt omstruktureringsprogram för sockerindustrin inom gemenskapen inte erhåller dubbelfinansiering finansiering från åtgärder inom detta program. Målgruppen för omstruktureringsprogrammet är lantbrukare som odlat sockerbetor och avstått från produktionskvot, vilket måste verifieras då stöd söks. De administrativa system som används av landskapsregeringen inkluderande projektregistret ser effektivt till att ingen möjlighet för dubbelfinansiering föreligger. Landskapsregeringen är inte ansvarig för beviljande av stöd för program som erhåller finansiering från Europeiska gemenskapens marknadsorganisation för frukt och grönsaker då detta ligger under Finlands behörighetsområde i avgränsningen i självstyrelselagen för Åland. De finska myndigheterna som ansvarar för beslutfattande kring stödprogram meddelar dock sina beslut till landskapsregeringen varför risken för dubbelfinansiering från åtgärder inom landsbygdsprogrammet därmed kan undvikas. 11. Behöriga myndigheter för genomförande av programmet Landskapet Åland har inom ramen för självstyrelsen formulerat ett landsbygdsutvecklingsprogram. Inom de områden som Åland har behörighet inom självstyrelsen så har landskapet hela behörigheten i förhållande till riket Finland. Landskapet Åland är därmed ansvarig för hela kedjan inom ramen för framtagande och implementeringen av landsbygdsutvecklingsprogrammet. Då de åländska myndigheterna är små och det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet är litet har de åländska myndigheterna redan under föregående programperiod utarbetat ett samarbete med finländska myndigheterna för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de administrativa kraven för hanterande av gemenskapsmedel finansierande landsbygdsutvecklingsåtgärder och krav gällande administrativa rutiner för implementerande av landsbygdsutvecklingsprogram. Erfarenheterna av detta samarbete har varit goda och utgående från dessa erfarenheter samt genom utveckling av de tekniska möjligheterna utvecklas detta system ytterligare med målet att skapa ett säkert och kostnadseffektivt administrationssystem för implementeringen av landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland. 163

164 11.1. Förvaltningsmyndighet Ålands landskapsregering skall vara förvaltningsmyndighet för landsbygdsutvecklingsprogrammet. Landskapsregeringen skall i egenskap av förvaltningsmyndigheten: - se till att de insatser som finansieras väljs i enlighet med kriterierna i landsbygdsutvecklingsprogrammet, - se till att det finns ett datoriserat system för att registrerar och underhålla statistiska uppgifter som behövs för övervakningen och utvärderingen av programmet, - se till att stödmottagarna och andra som är delaktiga i genomförande av åtgärder känner till de skyldigheter och förpliktelser som krävs för att få del av den finansiering som landsbygdsutvecklingsprogrammen erbjuder, - se till att utvärderingar av programmet görs, - leda en övervakningskommitté som tillsätts för programmet, - se till att programmet får den offentlighet som landsbygdsutvecklingsförordningen kräver och - se till att en årsrapport utarbetas och sändes till kommissionen och se till att det utbetalande organet får den information som behövs för att kunna säkerställa betalningar Utbetalningsstället Jord- och skogsbruksministeriet kommer fram till att fungera som utbetalande organ för programmet. Efter kommer det nybildade landsbygdsverket att fungera som utbetalande organ för programmet. Ålands landskapsregering och jord- och skogsbruksministeriet avser genomföra en administrationsmodell där det utbetalande organet delegerar en stor del av de uppgifterna som utbetalande organet ansvarar för till Ålands landskapsregering. Det utbetalande organet skall ha tre huvudfunktioner: 1. Godkännande och kontroll av utbetalningar. Funktionen skall se till att den utbetalning som görs följer de regler som gäller vilket innebär både administrativa och på-plats kontroller. 2. Verkställande av utbetalningar. Uppgifterna består i att genomföra de beslut om utbetalningar som kommer från funktionen godkännande av utbetalningar i enlighet med punkt Bokföring av utbetalningar och rapportering till kommissionen. Ålands landskapsregering kommer att i egenskap av delegerat organ till utbetalningsstället att: - Göra förvaltningskontroll i samband med betalning av stöd. - Göra på platskontroll. - Fatta beslut om betalning av stöd. - Verkställa betalning av stöd till stödtagaren med nationella medel. EU-delen betalas till landskapet av utbetalningsstället efter fullgjord redovisning. - Uppbevara dokumentation kring stödansökningarna. Landskapsregeringen ger utbetalningsstället nödvändig information så att utbetalningsstället kan fullgöra sina plikter gällande bokföringen i enlighet kommissionens förordning (EG) nr 885/2006, Annex I, 1.A) och 2.C). På liknande sätt tillser landskapsregeringen att utbetalningsstället får nödvändig information om utgiftsprognoser i landskapets landsbygdsutvecklingsprogram så att utbetalningsstället kan meddela dessa uppgifter till kommissionen i enlighet med artikel 15 i kommissionens förordning (EG) nr 885/

165 Som attesterande organ fungerar samma enhet som fungerar som attesterande organ för utbetalningsstället i Finland Förvaltningsmodell För att genomföra de uppgifter som ankommer landskapsregeringen i egenskap av förvaltningsmyndighet för landsbygdsutvecklingsprogrammet och i egenskap av delegerat organ till utbetalningsstället skall landskapsregeringen utarbeta en förvaltningsmodell. Uppbyggandet av förvaltningsmodellen för stödprogrammet följer de förvaltningsrättsliga principer som allmänt tillämpas inom landskapsförvaltningen, i vilka bl.a. ingår bestämmelser om kontroll, revision och återkrav av felaktiga utbetalda medel. Vid administrationen av stödprogrammet eftersträvas på alla nivåer en tillfredställande verifieringskedja från beslut till bokföring och verifikationer (audit trail). Vidare eftersträvas sund och ändamålsenlig ekonomisk förvaltning för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av den verksamhet som samfinansieras Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Inom förvaltningsmyndigheten kommer det att fastställas administrativa rutiner för hanteringen av ansökningar till alla de i programmet förekommande stödformerna. Handläggningen av ansökningar om stöd från programmet kommer att vara processuppbyggda, innehållande momenten ankomsthantering, utredning, kontroll, beslut och utbetalning. I organisationen för förvaltningsmodellen kommer landskapsregeringen att utse en programansvarig, en koordinator, samt en ansvarig för respektive axel i programmet. Koordinatorn kommer att göras ansvarig för övervakningskommittén, årsrapporter, informationsfrågor kring programmet, tekniskt stöd, utvärderingar och samordning av frågor rörande det nationella nätverket. De respektive axelansvariga kommer att ansvara för handläggning och beredning av enskilda stödansökningar inom programmet, budgetfrågor för respektive axel, framtagande av underlag för rapporter, uppföljning och kontroll samt underlag till övervakningskommittén. Gällande axel 4 kommer en s.k. lokal aktionsgrupp att stå för handläggningen och beredningen av enskilda ansökningar om stöd enligt Leadermetoden. Ovanstående funktioner kommer att finnas på landskapsregeringens näringsavdelning. På landskapsregeringens finansavdelning kommer ansvaret för verkställande av utbetalningar samt bokföring av desamma att finnas. Landskapsregeringens revisionsbyrå kommer tillsammans med ett oberoende revisionssamfund att säkerställa förvaltningsmyndighetens interna kontrollsystem. Inom ramen för förvaltningsmodellen kommer det att fastställas administrativa rutiner för hanteringen av ansökningar till alla de i programmet förekommande stödformerna. 12. Beskrivning av övervakningen och utvärderingen, samt av övervakningskommitténs sammansättning 12.1.Beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen Landskapsregeringen har i likhet med vad som stadgas i artikel 84 i rådets förordning (EG) nr 1698/2006 som målsättning att förbättra kvaliteten, effektiviteten och måluppfyllelsen i landsbygdsprogrammets genomförande. I detta sammanhang är ett välorganiserat övervaknings- och utvärderingssystem centralt. Programmets övervaknings- och utvärderingssystem bygger på uppgörande av årsrapporter enligt artikel 82 i rådets förordning (EG) nr 1698/2006 och genomförande av löpande utvärderingar i enlighet med artikel 86 i rådets förordning (EG) nr 1698/

166 Indikatorer Övervakningen och utvärderingen görs utifrån de i programmet förbestämda indikatorerna. I programmet har fyra olika typer av indikatorer formulerats. Ett antal programgemensamma nyckelindikatorer vars syfte är att sammanfatta utgångsläget för programmet har formulerats. De övergripande nyckelindikatorerna är kopplade till programmets övergripande målsättningar och beskriver situationen i samhället och landsbygden generellt. De övergripande nyckelindikatorerna har ingen direkt koppling till de enskilda åtgärderna i programmet. Under respektive åtgärd i programmet i finns åtgärdsspecifika indikatorer på tre nivåer; utfall, resultat och effekt. Vissa av de specifika miljöindikatorerna som skall definieras med anledningen av påpekande i miljökonsekvensbedömningen är fortfarande under beredning. Indikatorerna samlas genom uppföljning av projekt, genom programgenomförandets olika register, genom offentlig statistik och eventuellt om det visar sig nödvändigt, genomförande av utredningar. Insamlande och sammanställning av indikatormaterialet görs av förvaltningsmyndigheten. Gällande åtgärderna under axel 4 är den lokala aktionsgruppen ansvarig för att förse förvaltningsmyndigheten med nödvändiga uppgifter för att möjliggöra sammanställningen av indikatormaterialet. Förvaltningsmyndigheten rapporterar indikatoruppföljningen till kommissionen Utvärderingar av programmet Enligt artikel 84 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 skall landsbygdsutvecklingsprogrammen bedömas på förhand, efter halva tiden och i efterhand. Förhandsbedömningen av programmet har gjorts av en oberoende utvärderare som en process jämsides med programarbetet. Syftet är, som redan sagts ovan, att förbättra kvaliteten, effektiviteten och måluppfyllelsen i landsbygdsprogrammets genomförande att Förhandsutvärderarens rapport finns bilagt till programmet i bilaga 1. Landskapsregeringen avser fastställa rutiner för löpande utvärdering av landsbygdsutvecklingsprogrammet i enligthet med artikel 86 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. De löpande utvärderingarna skall utgöra grund för utvärderingar som görs i halvtid av programtiden och i efterhand. Utvärderingen efter halva tiden och i efterhand kommer att göras av oberoende utvärderare utgående från det gemensamma ramverket för uppföljning och utvärdering (CMEF) Rapportering till kommissionen Uppföljningen av programmets indikatorer utgör grunden för de årliga rapporter som förvaltningsmyndigheten avser uppgöra för programmet i enlighet med artikel 82 i rådets förording (EG) nr 1698/2005. Indikatoruppgifterna kommer att sammanställas och årsrapporten kommer att uppgöras första gången år 2008 för att inlämnas till kommissionen senast den 30 juni. Förvaltningsmyndigheten sammanställer sedan årsrapporten årligen och lämnar den till kommissionen senast den 30 juni. Förvaltningsmyndigheten sänder sin rapportering till kommissionen via det webbaserade informationssystemet SFC Datoriserade uppföljningssystem Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsutvecklingsprogrammet använder två separata datasystem för uppföljningen av åtgärderna inom programmet. Projektstöden inom axel 1, axel 3 och axel 4 administreras i ett datasystem som kallas projektregistret. I projektregistret administreras ansökningar, beräknas stöd, införs uppföljningsuppgifter samt administreras utbetalningar till stödtagare. Från projektregistret skall under år 2007 upprättas ett gränssnitt gentemot utbetalningsstället för att möjliggöra automatisk rapportering från projektregistret till utbetalningsställets system. 166

167 Arealstöden inom axel 2 administreras i ett så kallat integrerat administrationssystem (IACS). Datasystemet är detsamma IACS-system som används i övriga landet. IACS-systemet hanterar huvuddelen av EU- och nationella stöden till lantbruket i Finland. I programmet registreras uppgifterna om stödansökan, genomförs administrativa kontroller, beräknas stöd, hanteras övervakningsuppgifter samt samlas statistik. För det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet har det utvecklats en speciell administrationsmodul inom IACS som är anpassad för de speciella åtgärderna som finns inom axel 2 i det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet. Från den åländska modulen går information till landskapsregeringens utbetalningssystem och bokföringssystem. Från landskapsregeringens betalningssystem går sedan information till utbetalningsställets rapporterings- och återindrivningssystem. Förvaltningsmyndigheten på Åland använder dessutom gemenskapens SFC2007 för genomförande av programmet. SFC2007 används för att kommunicera och samla uppgifter om: - utgiftsprognoser, - utgiftsrapportering, - finansieringsplaner, - programgenomförande, - övervaknimg, - utvärderingar och - utbetalningar Planerade sammansättningen av övervakningskommittén Senast tre månader efter att programmet har godkänts kommer Ålands landskapsregering att tillsätta en övervakningskommitté för landskapet Ålands landsbygdsutvecklingsprogram. Landskapsregeringen kommer att utse en ordförande för kommittén som representerar landskapsregeringen. I kommittén kommer medlemmar som representerar näringslivet och arbetsmarknadens organisationer, miljömyndigheterna, de lokala miljöorganisationerna och jämställdhetsorganisationen att utses. Landskapsregeringen kommer att utse representanter till kommittén från näringsavdelningen, social och miljöavdelningen, utbildningsavdelningen, finansavdelningen samt från EU-enheten inom kansliavdelningen (se organisationsschema över landskapsregeringen i bilaga 13 till programmet). Företrädare för kommissionen kan delta i övervakningskommitténs arbete på eget initiativ på rådgivande basis. Landskapsregeringen kommer i egenskap av förvaltningsmyndighet att leda och bistå övervakningskommittén i dess arbete. Vid förvaltningsmyndigheten kommer en programkoordinator att utses med övervakningskommittén som ett av sina ansvarsområden. Programkoordinatorn vid förvaltningsmyndigheten kommer att förbereda övervakningskommitténs möten samt bereda det material och de ärenden som avses behandlas vid övervakningskommittén Övervakningskommitténs ansvar Övervakningskommittén skall försäkra sig om att landsbygdsutvecklingsprogrammet genomförs på ett effektivt sätt och kommittén skall därför: - inom fyra månader efter att programmet blivit godkänt höras om urvalskriterierna för finansierade insatser, 167

168 - regelbundet kontrollera hur långt man har kommit i fråga om att uppnå de specifika målen i programmet, på grundval av material från förvaltningsmyndigheten, - ganska resultaten, särskilt i vilken utsträckning som målen för varje axel har uppnåtts, samt de löpande utvärderingarna, - granska och godkänna årsrapporterna och den sista årsrapporten innan den skickas till kommissionen, - vid behov föreslå förvaltningsmyndigheten lämpliga justeringar eller revideringar i programmet, i syfte att förbättra programmet för att uppnå den Europeiska jordbruksfondens för landsbygdsutveckling (EJFLU) mål eller för att förbättra programmets genomförande och ekonomiska förvaltning. - granska och godkänna eventuella förslag till att ändra kommissionens beslut om stöd från EJFLU. 13. Bestämmelserna för att garantera att programmet offentliggörs 13.1 Information till stödmottagare Landskapsregeringen har formulerat en kommunikationsplan för landsbygdsutvecklingsprogrammet. Kommunikationsplanen redovisas som bilaga 12 till programmet. Målet med kommunikationsplanen och informationsinsatserna till stödmottagarna är att sprida detaljerad information om programmet och åtgärder inom programmet så att alla målgrupper är väl medvetna om de möjligheter till utvecklande av landsbygden som ges genom programmet. Syftet med informationsinsatserna skall vara att erhålla hög måluppfyllelse för hela programmet och de enskilda åtgärderna. Målgruppen som informationsinsatserna riktar sig till är överensstämmande med målgrupperna inom de enskilda åtgärderna. Eftersom landsbygdsprogrammet är brett och åtgärderna är av mycket varierande art kommer också målgrupperna att skilja sig väsentligt åt vilket måste tas hänsyn till i informationsarbetet. Tidpunkt för information samt val av distributionskanal i förhållande till målgrupp är också faktorer som kommer att visas hänsyn till i informationsarbetet. Information om landsbygdsprogrammet kommer i huvudsak att spridas genom: - broschyrer, - trycksaker, - informationsbrev till målgrupperna, - webbsidor på internet, - information vid mässor och - seminarier om enskilda åtgärder och programmet i sin helhet. I kommunikationsplanen läggs särskild vikt vid att se till att stödmottagarna förses med tydlig, detaljerad och uppdaterad information om: - ansökningsförfarandet och de administrativa rutiner som stödtagaren skall följa för att bli kvalificerad för finansiering inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet, - förfarandena kring beredningen av stödtagarnas ansökningar om finansiering, - villkoren för stödberättigande och kriterierna för urval och utvärdering av de projekt som skall finansieras, - kontaktuppgifter till de instanser som stödtagaren kan vända sig för att få tillgång till information kring stödprogrammet samt rådgivning och vägledning kring ansökningsförfarandet. 168

169 13.2. Information om gemenskapens bidrag Vid all information om landsbygdsprogrammet kommer det att tydligt framgå att gemenskapen delfinansierar insatserna. Detta kommer att gälla såväl trycksaker, information publicerade på Internet samt annan förekommande information. Reglerna som framgår av bilaga VI i Kommissionens förordning (EG) Nr 1974/2006 kommer att följas Information till allmänheten De övergripande målen för landsbygdsutvecklingsprogrammet berör en större allmänhet än den som begränsas av målgrupperna för insatserna i programmet. Landskapsregeringen anser att det därför är viktigt att allmänhetens vetskap om programmet och de värden som uppnås genom programmet får god allmän publicitet. Information om programmet och effekter av programmet kommer därför att offentliggöras till allmänheten. Informationen kommer att i första hand spridas via webbsidor på nätet men information kommer även att spridas vid mässor och genom artiklar i medier och i enskilda informationsbrev som delges allmänheten. 14. Partners som ingått i programarbetet 14.1.Partners som deltagit i programarbetet Landskapsregeringen tillsatte starten för programarbetet fem olika arbetsgrupper för genomförande av programarbetet. En arbetsgrupp har haft det generella ansvaret för mål och strategier samt det generella programmet. Tre arbetsgrupper har arbetat med åtgärderna under respektive axel. Åtgärderna i axel 3 och 4 behandlades i en och samma arbetsgrupp. I arbetsgrupperna har ingått representanter för den administrerande myndigheten, miljömyndigheterna (alla, förutom för arbetsgruppen för åtgärderna inom axel 1), rådgivningsorganisationer och representanter för målgrupperna för stödtagarna. Arbetsgruppen med ansvar för mål och strategier tog också fram ett förslag till nationell strategisk plan för Åland som sedan inarbetades i Finlands nationella strategiska plan. Den åländska planen sändes för remisshörande till: - Ålands Natur och Miljö r.f. - Ålands kommunförbund - Ålands jämställdhetsdelegation - Ålands Handelskammare - Ålands Företagarförening r.f. Inför programarbetets starts anordnades ett seminarium till vilket representanter för målgrupperna inbjöds. Vid seminariet informerades om programarbetet och enskilda worksshops genomfördes enligt axel indelningen i Rådets förordning (EG) 1698/2005 med målsättningen att belysa de särskilda behov som programmet bör hantera bland målgrupperna. Inom ramen för programarbetet har också de enskilda arbetsgrupperna haft möten med representanter för målgrupperna och den ledande miljöorganisationen på Åland. I programarbetet har också Ålands statistik och utredningsbyrå och Eurofutures Ab deltagit i egenskap av ex-ante utvärderare. Eurofutures Ab har också genomfört en miljökonsekvensbedömning av programmet i enlighet med rådet Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Miljömyndigheterna har varit delaktiga i hela programarbetesprocessen, från formulerande av strategier och övergripande målsättningar till utvecklingen av de enskilda åtgärderna och beslutsfattande over programmet I landskapsregeringen. 169

170 14.2.Resultatet av remissförfarandet med partnerskapet Förslaget till landsbygdsutvecklingsprogram för Åland har skickats till följande organisationer för remisshörande: Ålands Producentförbund Ålands Hushållningssällskap Ålands Handelskammare Ålands Företagareförening Ålands Turistförbund Ålands Natur och miljö Ålands Jämställdhetsdelegation Ålands Kommunförbund LEADER-Åland Ålands Fåravelsförening Föreningen Ålandsfåret r.f. Ålands Maskinring Ålands Seminförening Ekologiska odlarna på Åland Ålands Frukt- och Bärodlarförening Ålands Betodlarförening r.f. Ålands Potatisodlarförening Ålands Jordbruksklubb Ålands Skogsvårdsförening Ålands Hästavelsförening Ålands Försöksstation Förslaget sändes till organisationerna den 16 oktober med anmodan om svar senast den 13 november vilket betyder att organisationerna fick tre veckors remisstid utöver tiden för postgång. Programförslaget har också offentliggjorts för allmänheten på landskapsregeringens webbsida tillsammans med miljöbedömningen som gjorts över programmet. Allmänheten har kunnat lämna kommentarer till både programmet och miljöbedömningen genom en anvisad e- post adress. Av de 21 organisationer som fick programmet tillsänt sig har 15 st. lämnat remissvar över programförslaget. Ytterligare 6 organisationer som inte fanns med på listan över remissinstanser har lämnat svar samt en privatperson. En sammanfattning av remisspåpekandena finns bilagt till programmet i bilaga Åtgärder i programmet med anledning av remissförfarandet Huvuddelen av remisspåpekandena avhandlar åtgärderna under axel 2. Flera av remisspåpekandena har inarbetats i det slutliga programförslaget vilket redovisas nedan för respektive axel. I bakgrundsanalysen har vissa fakta uppgifter och skrivningar förtydligats Axel 1 Förtydligande av skrivningar Axel 2 170

171 Beträffande axel 2 kunde konstateras att det som framförts var relevant och sakligt och att det därmed fanns anledning till ett antal ändringar. I texten har gjorts språkliga preciseringar och förtydligande men även innehållsmässigt har en rätt omfattande revidering utförts. Det minsta antal betande djur som kommer att krävas för att erhålla kompensationsbidrag för 1 hektar naturbete ändrades så att det förblir det samma som under programperioden Differentieringen av stödet slopades varvid stödbeloppet är lika på fasta Åland som i skärgården. Den minsta djurtäthet som krävs i miljöstödet för att en gård skall anses som en husdjursgård sänktes så att även gårdar som har totalt 10 djurenheter och då minst 0,2 djurenheter per hektar betraktas som husdjursgårdar. Samma kriterium tillämpas för kompensationsbidragets nationella tilläggsdel varvid administrationen underlättas och kravet gentemot jordbrukarna blir tydligare. De högsta tillåtna fosfor- och kvävegödslingsmängderna för lök var baserad på en skördenivå på 30 ton per hektar. Enligt odlarna är det dock möjligt att uppnå skördar på 40 och 50 ton per hektar men då förutsätts något högre gödselgivor. Två nya gödseltabeller för lök infördes på grund därav varvid både kväve- och fosforgödslingen kan anpassas till förväntade höga skördenivåer på samma villkor som gäller för övriga åkergrödor och potatis. Begränsningen som inte möjliggjorde tillförseln av 15 kg fosfor per hektar med stallgödsel i bördighetsklassen betänkligt hög slopades. Således tillåts husdjursgårdarna med stallgödsel tillföra 15 kg fosfor per hektar oberoende av markens bördighetsklass. Denna möjlighet har funnits redan under programperioden Uppföljning av markens fukthalt var ursprungligen avsedd att tillämpas endast i grönsaksodling men åtgärden utvidgades att omfatta också potatisodling efter som det likaså i potatisodling används stora mängder vatten. Även kostnadskalkylen reviderades. Däremot ansågs att fastän både uppföljning av markens fukthalt och precisering av kvävegödsling i grönsaksodling kan med fördel genomföras även i frukt- och bärodling att det inte fanns orsak att öka utbudet av frivilliga åtgärder till frukt- och bärodling. Minskad användning av växtskyddsmedel mot skadeinsekter och minskad användning av växtskyddsmedel mot växtsjukdomar som båda var ursprungligen avsedda att genomföras endast i frukt- och bärodling utvidgades att omfatta också grönsaksodling. Minskad användning av växtskyddsmedel mot växtsjukdomar blev möjligt att genomföra dessutom i potatisodling. Även kostnadskalkylerna reviderades. Villkoren för spridning av stallgödsel under växtperioden ändrades så att sista spridningstidpunkten är 15 september i stället för 15 augusti. Förbudet att överlåta stallgödsel till en annan gård slopades och en husdjursgård tillåts överlåta stallgödsel till en annan gård förutsatt att gödsel från minst 0,4 djurenheter per hektar eller från totalt minst 10 djurenheter och då från minst 0,2 djurenheter per hektar sprids på den egna gården. Det tillades att åtgärden även kan väljas på sådana växtodlingsgårdar som tar emot och sprider stallgödsel från minst 0,4 djurenheter per hektar eller från totalt minst 10 djurenheter och då från minst 0,2 djurenheter per hektar Stödet för reducerad höstbearbetning ändrades så att stödet även kan beviljas för skiften som direktsåtts på hösten. 171

172 Stödet för flerårig extensiv vallodling ändrades så att åtgärden kan väljas för enskilda skiften på samma sätt som under programperioden i stället för att åtgärden omfattar gårdens hela vallareal. Kravet att hela gården måste läggas om till ekologisk produktion för att stödet för ekologisk produktion skall beviljas slopades och ersattes med gällande regel enligt vilken minst hälften av gårdens areal måste läggas om. Därtill tillades att om det på den ekologisk odlade arealen odlas trädgårdsväxter eller matpotatis kan avtal ingås för en mindre areal. Villkoren för ekologisk husdjursproduktion hade inte reviderats under programskrivningen varför det fanns anledning att ersätta de villkor som gällde under programperioden med helt nya villkor som presenteras i detta program. Mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling infördes som en helt ny åtgärd Axel 3 Texten har förtydligats. Under åtgärd 312 har texten utvecklats gällande stödmottagare så att gruppen stödmottagare utökats samt att det är möjligt att erhålla stödet också vid övertagande av verksamhet. Under åtgärd 322 och 323 har texten preciserats under avgränsning så att stöd inte ges för näringsverksamhet till skillnad från tidigare skrivning där stödet avgränsades från enskilda företag Axel 4 Texten kring objektiva kriterier för LAG har preciserats gällande budget samt om registreringsort för LAG. Texten kring avgränsningen för stödet har också preciserats något. 15. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt ickediskriminering Som tidigare beskrivits i programmet är en jämn fördelning av makt och inflytande av för båda könen samt samma möjligheter för kvinnor och män i fråga om arbete, företagande, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet övergripande mål för landskapet Ålands jämställdhets politik. Detta skall också avspeglas i genomförandet av detta program. Utgångsläget gällande det traditionella lantbruket är att jämställdheten inte är speciellt väl utvecklad. Inom axel 1 är åtgärderna först och främst riktade till att utveckla konkurrenskraften inom traditionella jordbruksföretag vilka är mansdominerade idag. Inom axel 3 är kvinnorna en viktig målgrupp eftersom mycket av nyföretagandet och diversifieringsinsatser inom jordbruket initieras av kvinnor. Åtgärderna inom axel 2 har miljön och landskapet som utgångspunkt. Axel 4 utgår från lokalt utvecklingsarbete och utgår från ett brett deltagande från olika grupper i samhället och i programmet ställs krav om könsneutral representation av män och kvinnor i den lokala aktionsgruppen. Ytterligare kommer programmets övervakningskommitté att ha sådan sammansättning så jämställdheten främjas och de frågor som behandlas i kommittén ses ur ett jämställt perspektiv. Programmet genomförs också i linje med förordningens riktlinje om undvikande av diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse. 172

173 16. Tekniskt stöd 16.1.Beskrivning av de administrativa åtgärder inom programmet som finansieras med tekniskt stöd Tekniskt stöd kan lämnas för att finansiera utvärderingar, administration, datasystem, informationsinsatser och kontroller inom programmet. Tekniskt stöd kan också användas för att finansiera de insatser som beskrivs nedan under rubriken Nationellt landsbygdsnätverk. Syftet med det tekniska stödet är att programmet skall implementeras på ett effektivt, säkert och ansvarsfullt sätt samt ge förutsättningar för utförande av löpande utvärderingar av programmet. Tekniskt stöd kan lämnas till: - finansiera kostnader tillhörande programmets genomförandeorganisation, - finansiera kostnader för specialkompetenser som kan behövas för att bedöma ansökningar gällande enskilda åtgärder, - finansiera kostnader för uppförande och drift av tekniska system och dataprogram som behövs för genomförande, kontroll, uppföljning och utvärdering av programmet, - finansiera kostnader för informationsinsatser som genomförs för att sprida information om programmet och om enskilda åtgärder inom programmet och - finansiera kostnader för löpande utvärderingar av programmet Nationellt landsbygdsnätverk Enligt artikel 68 i landsbygdsutvecklingsförordningen skall varje medlemsstat inrätta ett nationellt landsbygdsnätverk i vilket de organisationer och förvaltningar som är involverade i landsbygdsutvecklingen skall samlas. Landsbygdsnätverkets uppgifter är bl.a.: - Informera om åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogrammet via olika informationsmedier som internet och publikationer. - Organisera möten, seminarier och utbildningar rörande landsbygdsutvecklingsärenden. - Sammanställa och sprida information om utbildningar och sammankomster rörande landsbygdsutveckling och implementeringen av landsbygdsutvecklingsprogrammen - Sammanställa och sprida information om erfarenheter och framgångsrika metoder inom landsbygdsutvecklingsarbetet - Främja nätverksarbete mellan aktörer på landsbygden och olika målgrupper för landsbygdsutvecklingsarbetet - Främja internationellt utbyte och samarbete I republiken Finland kommer det att bildas ett nationellt landsbygdsnätverk. En landsbygdsnätverksenhet att bildas som kommer att arbeta i nära kontakt med landsbygdsverket som skall styra arbetet. Landskapet Åland kommer att ta del i samarbetet och utbytet inom detta landsbygdsnätverk i den mån det är möjligt av språkliga skäl. Tekniskt stöd kan användas för att finansiera deltagandet i landsbygdsnätverket. Deltagandet kommer att finansieras i enlighet med överenskommelser med republiken Finland. 173

174 17. Bilagor 1. Ex-ante utvärdering av landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland 2. Miljökonsekvensbedömning av förslag till landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland 3. Miljöhänsyn landsbygdsprogram för landskapet Åland under perioden , MKBbemötande 4. Sammanfattning av inkomna remissutlåtande beträffande de föreslagna åtgärderna 5. Möjliga stödkombinationer inom miljöstödet 6. Möjliga kombinationer av basstöd från programperioden och specialstöd som tillhör programperioden Möjliga kombinationer av basstödet för programperioden och specialstöd för programperioden Behov av nationell tilläggsfinansiering 9. Kombination basstöd och specialstöd, behov av nationell tilläggsfinansiering per år 10. Karta över Åland 11. Gemensamma utgångsindikatorer för landsbygdsutvecklingsprogrammet 12. Lantbrukets totalproduktion fördelad på produktionsinriktning Kommunikationsplan för Landsbygdsutvecklingprogram för landskapet Åland Tabell över koefficienterna som används för omvandling av djur till djurenheter 174

175 Bilaga 1 Landsbygdsutveckling Åland Europeiska jordbruksfonden Förhandsutvärdering av det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet December

176 Förord Sedan EU-inträdet 1995 har Åland arbetat med EUs strukturfonder. Hösten 2006 är den tredje gången som man utarbetar strukturfondsprogram. De insatser som nu förbereds gäller programperioden När den här typen av program utarbetas följs arbetet av en oberoende utvärderare. Det åländska programmet för landbygdsutveckling, med finansiering från den Europeiska jordbruksfonden, har därför i enlighet med gällande regelverk genomgått en förhandsutvärdering (s.k. 'ex ante evaluering'). Förhandsutvärderingen görs av oberoende sakkunskap utan kopplingar till eller med intressen i programmet och dess framtida implementering. Denna rapport har två syften. Det ena är att gå igenom hur man i programmet har arbetat med ett antal generella frågor som är betydelsefulla i alla strukturfondsprogram. Det andra syftet är att redovisa de viktigaste av de evaluerarsynpunkter som framkommit under arbetets gång och hur detta påverkat utformningen av föreliggande programtext. Ansvaret för förhandsutvärderingen av detta program har åvilat Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i samarbete med konsultfirman EuroFutures i Stockholm. Undertecknad har haft det övergripande ansvaret för evalueringen. Inom ÅSUB har även Rickard Palmer bistått i arbetet. Huvudansvarig för EuroFutures insatser i projektet har Hallgeir Aalbu varit. Mariehamn den 7 december 2006 Bjarne Lindström Direktör, ÅSUB 176

177 Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning Introduktion Bakgrundanalysen Programmet Utvärderarens bedömning SWOT-analysen Programmet Utvärderarens bedömning Programmålen och strategierna för att uppnå dessa Programmet Utvärderarens bedömning Erfarenheterna från tidigare programperioder Programmet Utvärderarens bedömning Resursallokeringen mellan programmets olika insatsområden Programmet Utvärderarens bedömning De anvisade insatsernas resultat och effekter Programmet Utvärderarens bedömning Koherens och synergieffekter med övrig relevant EU- och nationell politik Programmet Utvärderarens bedömning Genomförandeorganisation Programmet Utvärderarens bedömning

178 Sammanfattning Resultatet av förhandsgranskningen av det åländska EU-programmet för landsbygdsutveckling gällande perioden kan sammanfattas i följande åtta punkter: 1. Bakgrundsanalysen är väl utförd både med avseende på innehåll och på kvalitet. Enligt utvärderarnas uppfattning är de relevanta frågorna väl belysta. I de kvantitativa beskrivningarna används de senast tillgängliga siffrorna. Analysen mynnar ut i en tydlig och - i förhållande till de aktuella EU-insatserna allmänna inriktning och fokus - relevant bild av programregionens dagsaktuella status. Ett par mindre justeringar i uppsättningen base-line indikatorer med avseende på deras utformning och kvantifiering bör dock göras. 2. SWOT-genomgången pekar på de för programmet viktigaste socioekonomiska förändringsfaktorerna rörande i första hand primärnäringarna, men även den övriga landsbygdsekonomin. Den är även på ett tillfredsställande sätt kopplad till bakgrundsanalysen och därtill utformad så att den kan bygga under de mål och strategier som programmet sedan går in för. Behandlingen av de olika SWOTfaktorernas inverkan på den del av landsbygdens ekonomi som ligger utanför lantbrukssektorn skulle dock med fördel kunna utvecklas ytterligare något. 3. Programmet är förankrat i den europeiska jordbruksfondens allmänna målsättningar samtidigt som det är kopplat till de specifika åländska behoven såsom dessa framkommit i bakgrundsanalys och SWOT. Programmets övergripande mål, valet av strategiska satsningsområden och anvisade åtgärder är tydligt formulerade och rimligt konsistenta. 4. Programmet refererar på ett föredömligt sätt evaluerarnas slutsatser och rekommendationer från motsvarande strukturformsprogram under den förra programperioden. Man redovisar dock inte på vilket sätt som dessa erfarenheter på ett mer konkret sätt kommer att påverka implementeringen av det nya programmet. 5. Programmets samlade finansiella resurser torde vara tillräckliga med tanke på erfarenheterna från tidigare programperioder samt den gjorda bakgrunds- och SWOTanalysen. Enligt programmets huvudtext ligger fördelning av medel mellan de olika insatsområden/axlarna inom de ramar som EUs regelverk för landsbygdsutvecklingsprogrammen ger. Programmet har dock en större slagsida mot Axel 1 och 2 (dvs de mer traditionella primärnäringssatsningarna) än vad som krävs av EU-regelverket. En mer utförlig argumentation med motiv för detta kunde med fördel ha införts i programtexten. Den i finansieringstabellerna redovisade fördelningen av medlen lever inte heller fullt ut upp till de av EU fastställda kraven. Den här diskrepansen mellan programmets text och finansieringstabellerna måste åtgärdas. 6. Det slutliga programmet bör preciseras och utvecklas när det gäller de kvantitativa indikatorer som behövs för att följa upp programmets genomförande och resultat. Med nuvarande uppläggning är det inte möjligt att bedöma programmet med avseende på förutsättningarna för bästa möjliga projektresultat och övergripande måluppfyllelse. 178

179 Förbättringsbehovet gäller främst framtagning av ett begränsat antal kvantifierade målindikatorer på den övergripande programnivån samt en komplettering och förbättring av de olika åtgärdernas genomförande- och resultat/effektindikatorer. 7. Programmet bygger främst på jordbrukspolitikens målsättningar, men står inte i konflikt med övergripande EU-politik eller angränsande nationella policyinsatser och målsättningar. Miljömålen finns med i och med att programmet till en stor del handlar om miljövänligt jordbruk. De övriga horisontella målen behandlas inte. 8. Utvärderarna anser att programmet är väl genomtänkt när det gäller genomförandeorganisation, offentlig insyn och finansiell säkerhet. Det utnyttjar även möjligheterna till administrativ samordning med motsvarande finska myndigheter när det gäller utbetalningsrutinerna. 179

180 1. Introduktion Föreliggande dokument innehåller en förhandsutvärdering, en s.k. ex ante-bedömning, av det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet Av Kommissionens instruktioner för Landsbygdsutvecklingsprogrammen (se t ex Handbook on Common Monitoring and Evaluation Framework, DG for Agricultural and Rural Development, June 2006) framgår att man eftersträvar ett aktivt och fortlöpande samarbete mellan evaluerarna och programförfattarna för att på så sätt redan från början säkra bästa möjliga resultat. Den anbefallda evalueringsstrategin blir därmed i hög grad processinriktad. Utvärderarna fungerar alltså som en form av 'bollplank' för programförfattarna. Förhandsgranskningen av det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet har också präglats av ett sådan processinriktat arbetssätt. Evaluerarna har fortlöpande kommenterat olika textutkast som levererats från programförfattarna. Programtexten har därefter i varierande grad omarbetats utgående från utvärderarnas kommentarer och rekommendationer. Rapporten tar i de kommande kapitlen upp programmets bakgrundsanalys och SWOT, programmålen och strategierna för att uppnå dessa, hur erfarenheter från tidigare programperioder tagits tillvara i det nya programmet, resursallokeringen mellan programmets olika insatsområden, om de anvisade insatsernas resultat och effekter är realistisk beskrivna och om resultaten är mätbara med hjälp av de valda indikatorerna samt genomförandeorganisationen och programmets koherens med övrig relevant EU- och nationell politik. 2. Bakgrundanalysen Genom att analysera rådande regionalekonomiska förhållanden kan problem och möjligheter samt relativa styrkor och svagheter identifieras och läggas till grund för utformning av programmets målstruktur och resursallokering. Idealet är att det finns en tydlig koppling mellan beskrivningen av den åländska (landsbygds-) ekonomins nuläge och framtidspotential samt de problemområden och utvecklingsmöjligheter som programmet skall arbeta med. Det är de insatser som på marginalen kan åstadkomma största möjliga nytta som bör genomföras med hjälp av medfinansiering från programmet. Att identifiera inom vilka områden de mest angelägna behoven finns är bakgrundsanalysens och SWOT-genomgångens huvudsakliga syfte. 2.1 Programmet Det geografiska området för landsbygdsprogrammet omfattar hela Åland. Bakgrundsanalysen innehåller för programmets nödvändiga bakgrundsbeskrivningar och i vissa fall även mer analytiskt inriktade genomgångar av följande temaområden: Åland och landsbygdsområdet o geografi och befolkning o arbetsmarknad och sysselsättning o utbildningsstrukturen o jämställdheten på arbetsmarknaden 180

181 Den åländska ekonomin och landsbygdens betydelse De areella näringarna o Jordbrukets struktur och produktion o Ekologisk produktion o Skogsbruket Livsmedelindustrin och skogsindustrin Landsbygdens landskap och miljö o Landskapsbilden o Miljöprofilen Avslutningsvis listas även en sammanfattning av programområdets socioekonomiska utgångsläget i form av ett antal nyckelindikatorer gällande befolkningen, den ekonomiska utvecklingen i jord- och skogsbruket, lantbrukets intäkter, miljöbelastningen och antal företag på landsbygden och i skärgården. 2.2 Utvärderarens bedömning Bakgrundsanalysen var redan i det första programutkast som utvärderarna fick ta del av relativt väl genomarbetat. Till de mindre och mer lättåtgärdade problemen hörde smärre brister i dataunderlaget samt en i vissa avseende tunggrodd struktur i textframställningen. Bristerna i analysens dataunderlag handlade främst om användning av föråldrad statistik på några ställen. Strukturproblemet gällde dispositionen där den detaljerade genomgången av jordbrukets delbranscher även innehöll analyser av livsmedelsindustrin samt landsbygdens natur- och kulturmiljö. I senare programversioner ändrades detta så att industrin och miljön gavs egna fristående avsnitt, något som gör texten betydligt mer överskådlig. Ett annat problem var den väl tunna analysen av den åländska ekonomin. Vad som saknades var en tydlig koppling mellan den bredare analysen av den åländska ekonomins utveckling och vilka konsekvenser detta har för landsbygdsekonomin och dess utvecklingspotential. Detta åtgärdades också av programförfattarna på ett sätt som tydliggör landsbygdekonomins roll och plats i den åländska ekonomin som helhet. En tredje brist i de första programversionerna var att bakgrundsanalysen inte mynnade ut i en samlad bild av 'landsbygdsålands' ekonomiska, befolkningsmässiga och miljömässiga utgångsläge inför den kommande EU-programperioden. Vad som saknades var alltså en uppsamlande analys med en presentation av programmets viktigaste base-line data, något som samtidigt också fungerar som en avstamp för den efterföljande SWOTen. Väl genomtänkta base-line indikatorer fungerar också som underlag för urvalet av målindikatorer för uppföljning av de planerade insatsernas långsiktiga effekter på den övergripande programnivån. Utvärderarnas påpekanden har tagits ad notam såtillvida att programmet nu innehåller en relativt väl fokuserad uppsättning dagsaktuella data gällande 'landsbygdsålands' befolkning, ekonomi (med fokus på primärnäringarna) och miljötillstånd. Ett kvarstående problem är dock att base-line listan avslutas med en renodlad målindikator ("antal nyetablerade företag utanför Mariehamn"). I denna utformning passar den inte in här, utan bör läggas in bland de övergripande programmålindikatorer som hör hemma senare i programmet. I sin 'base-line variant' täcks den dessutom in av de två indikatorer i listan som gäller antalet företag (2005) 181

182 på landsbygden samt i skärgården. Programmets base-line lista innehåller därtill också en okvantifierad indikator: Antalet anställda på landsbygden inom de privata tjänstenäringarna. Slutsats: Bakgrundsanalysen är väl utförd både med avseende på innehåll och på kvalitet. Enligt utvärderarnas uppfattning är de relevanta frågorna väl belysta. I de kvantitativa beskrivningarna används de senast tillgängliga siffrorna. Analysen mynnar ut i en tydlig och - i förhållande till de aktuella EU-insatserna allmänna inriktning och fokus - relevant bild av programregionens dagsaktuella status. Ett par mindre justeringar i uppsättningen base-line indikatorer med avseende på deras utformning och kvantifiering bör dock göras. 3. SWOT-analysen SWOT-analysen syftar till att peka ut programområdets starka och svaga sidor och de möjligheter och hot man kan se inför framtiden. Man skall identifiera programregionens styrkor (strengths) vilka kan utnyttjas för att stimulera utvecklingen av konkurrenskraft och sysselsättning; regionens svagheter (weaknesses) som programmet skall medverka till att överkomma; möjligheter (opportunities) som skall utnyttjas och hot (threats) vilka måste beaktas i utvecklingsarbetet. Detta är en del i avgränsningen av frågeställningarna på vägen från den regionala analysen över till de valda strategierna och de tydligt fokuserade konkreta insatserna. 3.1 Programmet Programmet innehåller en SWOT-analys där följande faktorer framhävs: Bland styrkorna framhävs det åländska lantbrukets och landsbygdens väletablerade förädlings- och handelsföretag. Vidare påpekas att avstånden är korta och att landsbygden och skärgården därför är tillgänglig. Det stora konsumentförtroendet för den lokala landbruksproduktionen och att klimatet är bättre än i Finland tillhör också styrkorna, liksom korta kommunikationsvägar från producent till förädlare samt närheten till olika beslutsfattare. Som svagheter nämns att produktionen är småskalig och mindre kostnadseffektiv, samt att lantbruksföretagen i för liten grad fokuserar på företagsekonomisk effektivitet och affärsmässighet. Stödsystemet bidrar till detta genom sina passiviserande och strukturhämmande effekter. Ålands litenhet och insulära läge innebär små möjligheter till direktförsäljning. Möjligheterna till utveckling av företagen på gårdsnivå bedöms vara stora, och bättre lönsamhet kan uppnås genom olika former av samarbete, effektiviseringar och strukturrationalisering. Likaså finns möjligheter att diversifiera landsbygden till att tillvarata potentialen inom turism och energiproduktion. Närheten till Sverige skulle också kunna utnyttjas bättre. Bland hoten för framtiden beskrivs faran för att de åländska industri- och handelsföretagen slås ut och de krav till anpassningar som kan följa av ett nytt WTO-avtal. Lokalt är den pågående övergödningen ett hot mot landsbygdens attraktivitet för boende och turister. 182

183 3.2 Utvärderarens bedömning Redan den första version av SWOT-genomgången var väl genomarbetat med tydlig argumentation och rimligt goda kopplingar till vad som framkommit i bakgrundsanalysen. Den form av dåligt underbyggda 'listor' med enkla uppräkningar av starka och svaga sidor m.m. som präglade så många av de tidigare generationernas EU-program var inte något problem i det här programutkastet. En viktig invändning var dock att SWOTen i alltför hög grad avgränsats till det åländska jordbruket - trots att programmet ju egentligen inte är inriktad på jordbrukspolitik i klassisk mening utan insatser som syftar till att utveckla landsbygdens ekonomi och miljö. I de första programversionerna fanns i stort sett ingenting kvar från bakgrundsanalysen om miljö- och landskapsfrågorna, småföretagsproblematiken osv. Jordbruket är självfallet en central faktor i landsbygdens utveckling, men programmets primära mål är ändå inte att stödja och utveckla jordbruksnäringen som sådan utan att höja den ekonomiska, sociala och miljömässiga attraktiviteten hos landsbygden som helhet. Om man tittar närmare på de tre av Kommissionen angivna huvudmålen med landsbygdsprogrammet ser man också att enbart ett av dessa uteslutande är fokuserat på lantbruket per se, nämligen målet att öka innovationskraften och stärka konkurrenskraften inom den näringen. Ser man till formuleringen av programmålen som helhet så framgår det att målet handlar om utvecklingen av landsbygden som helhet, inte bara jordbruket - men att en omstrukturering och diversifiering av den inom landsbygdsekonomin så viktiga jordbrukssektorn är den bärande strategin för att uppnå detta mål. Utvecklingen och omstruktureringen av jordbrukssektorn är alltså snarare ett medel än ett mål i sig landsbygdsprogrammet. Det fanns alltså ett behov att 'kalibrera' SWOT-genomgången så att den tydligare kopplade samman det åländska jordbrukets problem, utmaningar och möjligheter med den vidare landbygdproblematik som programmet ju egentligen handlar om. De programansvariga försökte åtgärda detta genom att lyfta in hänvisningar till övriga landsbygdföretag (industri, handel, turism) samt skogsbruk i SWOTen. Analysen breddades och fick därmed en bättre koppling till programmets övergripande mål om att utveckla och diversifiera landsbygdens ekonomi och arbetsmarknad. Trots klara förbättringar kvarstår ändå ett visst intryck av att SWOT-analysens viktigaste ärende är primärnäringarna och att de övriga delarna av landsbygdsekonomin därmed är, om inte alls oviktiga, så ändå av mer underordnad betydelse. Sammanfattning: SWOT-genomgången pekar på de för programmet viktigaste socioekonomiska förändringsfaktorerna rörande i första hand primärnäringarna, men även den övriga landsbygdsekonomin. Den är även på ett tillfredsställande sätt kopplad till bakgrundsanalysen och därtill utformad så att den kan bygga under de mål och strategier som programmet sedan går in för. Behandlingen av de olika SWOT-faktorernas inverkan på den del av landsbygdens ekonomi som ligger utanför lantbrukssektorn skulle dock med fördel kunna utvecklas ytterligare något. 4. Programmålen och strategierna för att uppnå dessa 183

184 En av förhandsutvärderingens viktigaste uppgifter är att granska om det finns en 'röd tråd' från den regionala analysen, via SWOTen och avgränsningen av de problem som man avser lösa, till målstrukturen och de prioriteringar som slutligen görs. Ex ante genomgången skall synliggöra eventuella brister i programmets uppbyggnad och vid behov ge förslag till förbättringar. I dialogen med programskrivarna har utvärderarna presenterat hur en mål-strategi-medel hierarki borde se ut med konsistent struktur och utvärderingsbara mål som ger ett stöd för strategiskt genomtänkta prioriteringar. Det måste alltså finns ett sammanhang mellan målen och de aktiviteter som avses få ekonomiskt stöd från programmet. 4.1 Programmet De övergripande målen för det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet är att: landsbygden och skärgården skall bibehålla sin attraktivitet som bosättningsort och för företagsetableringar landskapsbilden - trots pågående och framtida ekonomiska omstruktureringar - skall bevaras lantbruk och livsmedelsförädling även fortsättningsvis skall vara en basnäring på landsbygden Dessa mål är sedan nedbrutna i ett antal mer avgränsade delmål: hållbar utveckling av och marknadsanpassad lantbruksproduktion bibehållande av det öppna landskapet hög konkurrenskraft generellt inom jord- och skogbruksproduktionen hög konkurrenskraft och utveckling av möjligheterna inom livsmedelförädlingen breddade inkomstmöjligheter på landsbygden och skärgården ökat entreprenörskap på landsbygden utvecklande av en marknadsanpassad ekologisk produktion goda livsbetingelser på landsbygden För att uppnå detta avser landskapsregeringen genomföra åtgärder från alla de fyra strategiskt valda axlar ('strategier') som beskrivs i rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling: Axel 1 förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket Axel 2 att förbättra miljön och landsbygden Axel 3 livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Axel 4 genomförande av Leader 4.2 Utvärderarens bedömning Ett problem i den första programtexten var den oklara framställningen av förhållandet mellan programmålen och de strategier som anvisas för att uppnå dessa. För att undvika oklarheter på denna här punkten är det viktigt att ha klart för sig att de valda strategierna inte är mål i sig. De syftar i stället till att fånga upp, strukturera och - framför allt - fokusera de olika insatserna så att de sammantaget ger största möjliga effekt på de uppsatta målen. 184

185 I det första utkastet till det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet fanns det en tendens att behandla de anvisade strategierna som mål i sig. I texten presenterades sålunda programmets fyra strategiskt valda satsområden såväl som mål och som medel för att uppnå dessa mål. Som exempel kan nämnas att insatsområdet med fokus på jord- och skogsbrukets konkurrenskraft sades ha som huvudsakligt mål att höja konkurrenskraften genom att satsa på konkurrenshöjande insatser. Liknande oklarheter karaktäriserade, om än i varierande grad, texterna om de strategiska satsningarna på en bättre miljö och en diversifierad landsbygdsekonomi. Programmets fjärde strategiska insatsområde - lokal mobilisering - är här något av ett specialfall. Den s.k. 'leader-dimensionen' ('axel 4') handlar nämligen i grund och botten om en strategi för att åstadkomma ett så effektivt och verkningsfullt genomförande av de anvisade åtgärderna som möjligt - en sorts 'genomförandestrategi' alltså. Detta framgick dock inte av texten i programutkastet. Leader-dimensionen presenterades nämligen där på ungefär samma sätt som de övriga tre strategiska insatsområdena. De ovan påtalade oklarheterna i de ursprungliga formuleringarna kring landsbygdsprogrammets mål och strategier är föga överraskande med tanke på att EUanvisningarna för landsbygdprogrammeringen (t ex i EG Förordning 1698/2005) inte heller de är särskilt tydliga i sin framställning av förhållandet mellan de övergripande målen om en utvecklad landbygdsekonomi och de strategier, insatsområden ('axlar') och åtgärder som rekommenderas för att uppnå detta mål. Diskussionen mellan utvärderarna och de programansvariga ledde fram till en bättre struktur och tydligare beskrivning av de olika mål- och strategidimensionerna i programmet. De fyra prioriterade insatsområdena är nu omformulerade så att de knyter an till analysen av de åländska 'policybehoven' (bakgrundsanalys/swot). I programtexten tydliggörs också hur en fokuserad satsning inom de prioriterade fokusområdena stödjer en utveckling i enlighet med programmålen. De prioriterade områdena framstår därmed som strategier för att uppnå vissa bestämda policymål - och inte som mål i sig. Sammanfattning: Programmet är förankrat i den europeiska jordbruksfondens allmänna målsättningar samtidigt som det är kopplat till de specifika åländska behoven såsom dessa framkommit i bakgrundsanalys och SWOT. Programmets övergripande mål, valet av strategiska satsningsområden och anvisade åtgärder är tydligt formulerade och rimligt konsistenta. 5. Erfarenheterna från tidigare programperioder En viktig del i förhandsbedömningen är att tillse att det nya programmet nyttiggör de erfarenheter och lärdomar som finns att hämta i motsvarande eller liknande tidigare genomförda strukturfondsprogram. Särskilt viktigt är här hur programförfattarna tillvaratagit de slutsatser och rekommendationer som framkommit vid de externa mid-term och ex post evalueringarna av dessa program. 185

186 5.1 Programmet Programutkastet innehöll redan från början en genomgång av resultaten från en omfattande halvtidsutvärdering av föregående (ännu ej avslutade) program för landbygdsutveckling. Man redovisade utvärderarnas analys av insatserna inom programmets olika delar (stöd till unga jordbrukare, stöd till miljövänligt odlande etc). De programansvariga redogjorde även för utvärderarnas slutsatser och rekommendationer inför den avslutande delen av programperioden. 5.2 Utvärderarens bedömning Redovisningen av erfarenheterna från det under perioden genomförda programmet för landsbygdens utveckling (finansierat av EUGFJ) var redan i de första programutkasten tydlig och väl genomförd. Den stannade dock vid att referera evaluerarnas konklusioner och förbättringsförslag utan att närmare gå in på vilket sätt dessa erfarenheter skulle tas tillvara i det kommande programmet, något som också påpekades av utvärderarna. I det slutliga programförslaget har därför ett kort avsnitt innehållande en lista på de erfarenheter från den förra programperioden som man kommer att ta hänsyn till i programimplementeringen. En mer utvecklad och tydlig genomgång av hur dessa erfarenheter mer konkret kommer att påverka programmet genomförande saknas dock fortfarande. Slutsats: Programmet refererar på ett föredömligt sätt evaluerarnas slutsatser och rekommendationer från motsvarande strukturformsprogram under den förra programperioden. Man redovisar dock inte på vilket sätt som dessa erfarenheter på ett mer konkret sätt kommer att påverka implementeringen av det nya programmet. 6. Resursallokeringen mellan programmets olika insatsområden Till förhandsbedömningens uppgifter hör även att granska och bedöma de i programmet anvisade finansiella resurserna med hänsyn till deras storlek och fördelning i förhållande till redovisade mål, behov och insatser. 6.1 Programmet Programmets samlade resurser uppgår till drygt 105 miljoner euro, varav ca 43,5 miljoner euro förutsätts vara privat finansiering. Den privata finansieringsdelen ligger framför allt inom programmets Axel 1 (dvs strategin att satsa på en förbättring av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft) med över 90 procent av den totala förväntade privata finansiella insatsen. Resterande privata finansieringsbidrag fördelas ungefär lika på de strategiska satsningarna inom Axel 3 (diversifiering av landsbygdsekonomin) och 4 ('leader'). Den offentligt finansierade delen av programmet uppgår till strax under 62 miljoner euro (inkl. tekniskt stöd). EUs finansieringsandel är ca 17,5 miljoner euro medan resterande dryga 44 miljoner euro skall finansieras nationellt. I programtexten är de ovan presenterade resurserna fördelade på de fyra strategiska insatsområdena/axlarna enligt följande: ca 20 procent av resurserna till område/axel 1 (konkurrenskraftsåtgärder inom jordoch skogsbruket) 186

187 ca 70 procent till insatsområde/axel 2 (miljöförbättringar inom jordbruket) minst 10 procent till satsningsområde/axel 3 (diversifiering av landsbygdens ekonomi) minst 5 procent till satsningar inom programmets leader-dimension (åtgärdsområde/axel 4). Fördelningen ligger inom de ramar som EUs regelverk för landsbygdsutvecklingsprogrammen (EG-förordning 1698/2005) ger. 6.2 Utvärderarens bedömning Den totala finansiella programvolymen är något större än för motsvarande nationella plus EUprogram under den föregående programperiod. Erfarenheterna från implementeringen av tidigare program ger vid handen att finansieringsplanen är realistisk med hänsyn till den typ av mål och ambitioner som uppställs i programmet. Insatsernas finansiella volym ser även ut att svara upp mot de utmaningar och möjligheter som lyfts fram i programmets bakgrundsoch SWOT-analys. De fyra angivna strategiska satsningsområdena (axel 1-4) är på förhand bestämda i den ovan nämnda EU-förordningen. Axel 1 och 2 är riktade mot lantbrukarna. Inom axel 3 ryms båda sektoriella och territoriella perspektiv, medan axel 4 har med genomförandet att göra och skall tillrättalägga för en mer 'bottom-up' implementering av programmet än det som hitintills har varit vanligt. Under innevarande programperiod har landbygdsinsatserna (inom EU som helhet) varit kritiserade för att de i så hög grad är riktade mot jordbrukarna och jordbruksföretagen, medan syftet att diversifiera landsbygdens ekonomi har fått lägre prioritet. Kommissionen föreslog därför att det till axel 3 skulle avsättas 15 procent och till axel 4 skulle avsättas 7 procent av finansieringen till landsbygdsprogrammet Efter förhandlingarna med medlemsstaterna blev resultatet att minst 10 procent skall gå till axel 3 och minst 5 procent till axel 4. Det åländska programmets budgetfördelning är innanför de ramar som är definierade, men innebär att man inte har utnyttjad möjligheterna att inom programmets ram investera mer i diversifieringen av landsbygden. De angivna procentarna för varje axel summeras till 105 procent. Formulering i programmet att minst 10 respektive 5 procent av medlen skall gå till axel 3 och 4 innebär att budgetandelen för axlarna 1 och 2 måste minska något i förhållande till angivna ca 20 respektive 70 procent. Oaktat detta dominerar de två förstnämnda insatsområdena stort, med sammanlagt up emot 85 procent av den samlade budgetvolymen. Prioriteringen av axel 1 och 2 har även medfört att huvuddelen (ca 90 %) av landsbygdsutvecklingsstödet kommer att gå till jord- och skogsbrukare samt till livsmedelsförädlingsföretag/projekt. Den markanta tyngdpunkten på områdena/axlarna 1 och 2 är inte dikterat av kommissionens bestämmelser. Där fastslås endast att dessa två axlar tillsammans skall ha minst 35 procent ( %) av budgetresurserna. Detta är i och för sig ett val av tydlig 'satsningsprofil' som är fullt möjligt att göra, men som rimligen bör vara väl förankrat i de landsbygdsutvecklingsbehov och möjligheter som framkommer i programmets bakgrundsanalys och SWOT. En sådan argumentation saknas dock, något som måste uppfattas som en klar brist i programdokumentet. 187

188 Ett annat problem är att fördelningen av medlen så som den beskrivs i texten inte överensstämmer med den fördelning som framkommer i den indikativa finansieringstabellen. Som framgår av tabellen nedan ser det inte ut som om programmet kommer att leva upp till kraven om att minst 15 procent av medlen skall användas inom axel 3 och 4: Insatsområde Indikativ fördelning beskriven i texten Fördelning i den indikativa finansieringstabellen Axel 1 ca 20 % 22,2 % Axel 2 ca 70 % 72,6 % Axel 3 minst 10 % 2,8 % Axel 4 minst 5 % 2,5 % Totalt ca 105 % 100,1 % Slutsats: Programmets samlade finansiella resurser torde vara tillräckliga med tanke på erfarenheterna från tidigare programperioder samt den gjorda bakgrunds- och SWOTanalysen. Enligt programmets huvudtext ligger fördelning av medel mellan de olika insatsområden/axlarna inom de ramar som EUs regelverk för landsbygdsutvecklingsprogrammen ger. Programmet har dock en större slagsida mot Axel 1 och 2 (dvs de mer traditionella primärnäringssatsningarna) än vad som krävs av EUregelverket. En mer utförlig argumentation med motiv för detta kunde med fördel ha införts i programtexten. Den i finansieringstabellerna redovisade fördelningen av medlen lever inte heller fullt ut upp till de av EU fastställda kraven. Den här diskrepansen mellan programmets text och finansieringstabellerna måste åtgärdas. 7. De anvisade insatsernas resultat och effekter De ekonomiska insatserna och de resultat och effekter dessa förväntas ge skall beskrivas på ett sätt som ger möjlighet att följa upp det finansiella genomförandet av programmet såväl som vilken betydelse programmet får för de målsättningarna som är angivna. I detta kapitel av förhandsutvärderingen diskuteras insatsernas förväntade resultat och effekter tillsammans med deras nytta för utvecklingen i programområdet. Vidare skall granskas hur väl programmet lyckats med att välja i sammanhanget relevanta och kvantifierbara indikatorer gällande åtgärdernas genomförande, resultat och programnivåeffekter. 7.1 Programmet För att kunna värdera och mäta effektiviteten i programmets framtida genomförande samt huruvida målen uppnås presenteras på olika ställen i landsbygdsutvecklingsprogrammet en rad olika (kvantifierbara) indikatorer. I enlighet med förordningen (EG) nr 1698/2005 artikel 81 kan dessa indelas i fyra huvudtyper 15 : 15 Härtill kommer även de i anslutning till bakgrundanalysen presenterade 'base-line' indikatorerna, alltså kvantitativa uppgifter och olika typer av data som sammanfattar det sociala och ekonomiska utgångsläget i 188

189 Finansiella indikatorer för att åskådliggöra resursanvändningen i termer av projektbeslut och användning av programmets finansiella resurser. Fysiska indikatorer som påvisar aktiviteter och verksamhetens omfattning/utbyte, dvs. utfallet av aktiviteterna som erhåller stöd. Resultatindikatorer som påvisar direkta och omedelbara resultat. Effektindikatorer för programmets långsiktiga påverkan och måluppfyllelse, både direkta och indirekta effekter. Landsbygdsutvecklingsprogrammet saknar en systematisk sammanställning av de använda indikatorerna och använder sig delvis av andra indikatorbeteckningar än de ovannämnda. De fysiska genomförandeindikatorerna kallas sålunda ibland - men inte alltid - för utfallsindikatorer. Någon systematisk sammanställning av de använda indikatorerna och deras innehåll finns inte heller. De indikatorer med preciseringar som anvisas i programmet kan sammanfattas enligt följande: Fysiska: Antal stödmottagare, företag, jordbruk och projekt, kursdeltagare investeringsvolymer, av åtgärderna berörd jordbruksmark, antal berörda byar, antal turismprojekt. Dessa indikatorer är ofta (men inte alltid) kvantifierade. Resultat: Antal deltagare som fullföljt utbildning, antal företag som introducerat ny teknik, antal nya produkter, områden med god markförvaltning, biologisk mångfald, vattenkvalitet, naturvärden, nyskapade jobb (fördelat på kön, ålder, jordbruk/ickejordbruk), antal övernattande turister, antal bofasta som fått bättre lokal service, antal lyckade samarbetsprojekt. En hel del av resultatindikatorerna är kvantifierade. Det fattas emellertid kvantifieringar av de förväntade resultaten för ett flertal åtgärder. Effekt: Sysselsättningsökning, vända negativa ekologiska trender, bättre vattenkvalitet, ny teknik i landsbygdsföretagen, sänkta produktionskostnader, utveckling av skogsbruket, ökat antal generationsväxlingar, höjd förädlingsgrad. Här fattas indikatorer för många av åtgärderna, och de förväntade effekterna är inte kvantifierade. De finansiella indikatorerna är inte explicit framlyfta i programmet, men kan väl sägas motsvaras av en mycket detaljerat genomgång av hur de tillgängliga medlen förutses disponerade och de regler som gäller för att stöd skal kunna ges. Fördelningen av finansiella medel på de olika insatsområdena är sålunda i texten indikativt fördelat som procent av den totala budgeten. Dessutom finns det också en fördelning per strategiskt insatsområde och åtgärd i den finansiella planen. Av finansieringstabellen framgår även att insatserna är väl koncentrerade och att sju åtgärder förväntas motta mer än 1 procent av de tilldelade medlen och tillsammans förväntas stå för drygt 96 procent programmets samlade volym inom axlarna 1-4: regionen inför programstarten. Det är utgående från dessa 'base-line' indikatorer som indikatorerna på programmets långsiktiga måluppfyllelse (effektindikatorerna) normalt väljs. 189

190 Åtgärd Offentliga utgifter Procent av de totala insatserna 112 Startstöd till unga jordbrukare ,7 121 Modernisering av lantbruksföretag ,4 123 Högre värde i lant- och skogsbruksprodukter ,3 212 Kompensationsbidrag till jordbrukare ,2 214 Stöd för miljövänligt jordbruk ,6 313 Främjande av turistverksamhet ,0 413 Lokala utvecklingsstrategier ,9 Totalt för 7 av 18 åtgärder ,2 7.2 Utvärderarens bedömning Landsbygdsprogrammet är mer välutvecklat än de åländska programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning, där varken medelsfördelningen eller indikatorerna specificeras i denna fas av programmeringsprocessen. Programmet är detaljerat och ger mycket information om vilka typer av stöd och projekt som pengarna skall gå till och vilka konkreta aktiviteter som förväntas genomföras med hjälp av programmet. Så långt utvärderarna kan se så överensstämmer programmet med Kommissionens regelverk för landsbygdsprogrammen. Generellt sett är programmet och dess insatser också klart inriktade på de problem och möjligheter som framkommit i bakgrundsanalysen och SWOTen. Ett problem i programmet är dock användningen och preciseringen av de kvantitativa indikatorer som är nödvändiga för att följa upp och utvärdera programmets genomförande och resultat. Problemen gäller framför allt mål- och effektindikatorerna, nämligen det faktum att: det saknas genomarbetade och kvantifierade effektindikatorer på programnivån, alltså målindikatorer för programmets övergripande och långsiktiga impact. indikatorerna gällande insatsernas omedelbara resultat och, framför allt, mer långsiktiga effekter inom de olika fokusområden (axlarna) ofta saknar kvantifiering En systematisk genomgång av effektindikatorerna visar sålunda att dessa saknas för flera åtgärder och att det saknas kvantifierade mål för de åtgärder där effektindikatorer finns angivna. I tabellen nedan summeras de angivna effektindikatorerna. Vi ser att det blir svårt för framtida utvärderare att mäta effekterna även där indikatorerna finns. Denna brist på konkreta och tydligt kvantifierade 'effektmål' innebär även att det inte är möjligt att avgöra huruvida målen är realistiska och om programmet ger value for money. Åtgärd Indikator Förväntad effekt 111 och 114: stöd till yrkesutbildning, information och rådgivning 112: startstöd till unga jordbrukare 121: Modernisering av lantbruksföretag 123: högre värde i lant- och 190

191 skogbruksprodukter 124: samarbete om utveckling av nya produkter och processer 212: Kompensationsbidrag Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden. Bevara öppet odlingslandskap. 214: Miljöstöd Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald. Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden. Förbättring av vattenkvaliteten. Bekämpa klimatförendringar. Minska växtnäringsläckaget från jordbruket. Minska användning av bekämpningsmedel. Öka andelen ekologisk produktion. Bevara öppet odlingslandskap. 216: icke produktiva investeringar Vända den negativa utvecklingen beträffande biologisk mångfald. Underhåll av jordbruksmark med höga naturvärden. 311: diversifiering till annan Sysselsättningsökning verksamhet än jordbruk 312: mikroföretag Sysselsättningsökning 313: turismverksamhet Sysselsättningsökning 321: grundläggande tjänster Sysselsättningsökning 322: utveckling av byarna Sysselsättningsökning 323: kulturarvet 331: utbildning och information 341: kompetensutveckling 413: lokala utvecklings-strategier 421: interregionalt samarbete 431: driva den lokala aktionsgruppen Förutom ovan nämnda problem med effektindikatorerna kan noteras att de fysiska genomförandeindikatorerna i några fall saknar kvantifiering. Utvärderaren är medveten om att landsbygdutvecklingsprogrammet är ett även i EUsammanhang mycket komplext system med överlappningar av äldre modeller av ett renodlat jordbruksstöd och mer offensiva utvecklingssatsningar på landsbygdens näringsliv och humankapital. Det är därför inte lätt att på ett enhetligt sätt ställa samman och kvantifiera de olika typer av indikatorer som är framtagna för att även kunna fungera i andra policysammanhang. I vissa fall är det därför inte heller rimligt att kräva en fullständig och i alla avseende genomförd kvantifiering av de olika insatsernas resultat och effekter. De ovan nämnda bristerna är dock så stora de måste åtgärdas i den slutliga programversionen. Bristen på tydligt kvantifierade mål- och effektindikatorer gör det sålunda mycket svårt att bedöma realismen i programuppläggets övergripande ambitioner (programmets 'effectiveness'). Likaså gäller att bristerna i eller avsaknaden av tydliga genomförandeindikatorer omöjliggör en väl grundad bedömning av satsningarnas utformning med avseende på bästa möjliga projektresultat (programmets 'efficiency'). Slutsats: 191

192 Det slutliga programmet bör preciseras och utvecklas när det gäller de kvantitativa indikatorer som behövs för att följa upp programmets genomförande och resultat. Med nuvarande uppläggning är det inte möjligt att bedöma programmet med avseende på förutsättningarna för bästa möjliga projektresultat och övergripande måluppfyllelse. Förbättringsbehovet gäller främst framtagning av ett begränsat antal kvantifierade målindikatorer på den övergripande programnivån samt en komplettering och förbättring av de olika åtgärdernas genomförande- och resultat/effektindikatorer. 8. Koherens och synergieffekter med övrig relevant EU- och nationell politik Programmet skall utformas så att det svarar upp mot såväl nationellt åländska som Europeiska målsättningar. Hur man avser samverka med andra EU-program bör också redovisas. Frågan om programmets koordinering och koherens i förhållande till andra närliggande policyinsatser är därför en viktig del av förhandsutvärderingen. Vidare finns ett antal så kallade horisontella mål som skall beaktas i alla program som medfinansieras av EU. Hur de horisontella målen miljö och jämställdhet är beaktade i programmet redovisas därför också i detta kapitel. 8.1 Programmet Programmet hämtar sina referenser i huvudsak från den gemensamma jordbrukspolitiken. Såväl programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning och fiskeprogrammet är omnämnda i kapitel 10 om komplementariteten med andra åländska program. Generella gemensamma europeiska målsättningar om ekonomisk utveckling och sysselsättningsutveckling nämns inte, ej heller de gränsregionala eller de transnationella EUprogrammen. Miljöutmaningarna är beskrivna i bakgrundsanalysen såväl som i SWOT-analysen. Programmets fokus är till stor del riktat mot att bevara ett miljövänligt jordbruk. Omkring hälften av programmets medel planeras sålunda att satsas på åtgärd (Stöd för miljövänligt jordbruk). Här hänvisas det också till minimikraven för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som premiss för att stöd skal ges under Axel 2. Integrationen av miljöhänsynen behandlas särskilt i den miljökonsekvensbeskrivning som utarbetas parallellt med denna ex ante utvärdering. Vi hänvisar därför till MKB-rapporten för fler detaljer om de miljökonsekvenser programmet kan få och på vilket sätt programorganisationen avser arbeta för att förstärka positiva och undvika negativa miljöeffekter. Andra horisontella målsättningar om jämställdhet och integration diskuteras inte, även om könsaspekterna nämns i bakgrundsanalysen och det i indikatorgenomgången finns en uppdelning av sysselsättningseffekterna på kvinnor och män för åtgärderna under Axel Utvärderarens bedömning Programmet har en klar tyngdpunkt på direktstöd till jordbrukare, som kompensationsstöd och som stöd för miljövänligt jordbruk. Det finns få referenser till andra politikområden än jordbrukspolitiken. Andra horisontella mål än miljöstöd är inte behandlade. 192

193 Det finns inga krav om att landsbygdsprogrammen skall bidra till Lissabonagendan eller andra för EU överordnade politiska målsättningar. I EG-förordning 1698/2006 om stöd för lansbygdsutveckling heter det emellertid att det skall tas hänsyn till unionens jämställdhetsmål (kön, ras, etnicitet, religion, ålder, funktionshinder och sexuell läggning) i genomförandet av alla program. Det åländska landsbygdsprogrammet har inga explicita referenser till att sådana hänsyn kommer att särskilt beaktas i programgenomförandet. Slutsats Programmet bygger främst på jordbrukspolitikens målsättningar, men står inte i konflikt med övergripande EU-politik eller angränsande nationella policyinsatser och målsättningar. Miljömålen finns med i och med att programmet till en stor del handlar om miljövänligt jordbruk. De övriga horisontella målen behandlas inte. 9. Genomförandeorganisation En av hörnstenarna i ett bra landsbygdsutvecklingsprogram är en väl genomtänkt och robust organisation med tydligt ansvar för genomförande, övervakning och uppföljning. Förhandsevalueringens granskning av huruvida implementeringen och övervakningen av programmet är upplagd på ett ändamålsenligt sätt är därför viktig. Granskningen bör gälla intressekonflikter i ansvarsfördelning, beslutfattande och administration och om sådana riskfaktorer identifierats föreslå lämpliga åtgärder. 9.1 Programmet Genomförandeorganisation är utförligt presenterad under kapitelrubriken "Behöriga myndigheter för genomförandet av programmet". Ansvaret för och strukturen på övervakningen samt utvärderingen av programgenomförandet beskrivs därefter under kapitelrubriken "Beskrivning av övervakningen och utvärderingen, samt av övervakningskommitténs sammansättning". I de två ovan nämnda kapitlena redogörs för den programansvariga myndigheten, organiseringen av programimplementeringen, utbetalningsansvar, offentlighet, information samt övervakning och utvärdering. 9.2 Utvärderarens bedömning De i programmet specificerade bestämmelserna för genomförandeorganisationen följer de av kommissionen uppställda bestämmelserna (art. 74 och 75, EG Förordning 1698/2005). De avvikelser i de nationella 'normalorganisationen' för den här typen av program som den åländska självstyrelsen medför, är på ett ändamålsenligt sätt hanterade genom ett särskilt avtal mellan förvaltningsorganet Ålands landskapsregering och det utbetalande organet i form av jord- och skogsbruksministeriet (fram till den ) och (efter den ) landsbygdsverket i Finland. Motsvarande organisation har även fungerat bra under den tidigare programperioden ( ), varför upplägget för den kommande perioden i allt väsentligt bygger på samma ansvars- och organisationsmodell. De förändringar som görs är mindre anpassningar till nya regelverk och administrationstekniska förutsättningar. Slutsats: Utvärderarna anser att programmet är väl genomtänkt när det gäller genomförandeorganisation, offentlig insyn och finansiell säkerhet. Det utnyttjar även 193

194 möjligheterna till administrativ samordning med motsvarande finska myndigheter när det gäller utbetalningsrutinerna. 194

195 Miljökonsekvensbedömning av strukturfondsprogram Landsbygdsprogrammet Åland Strategisk miljökonsekvensbeskrivning 7 december