på väg mot Halland bästa livsplatsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "på väg mot Halland bästa livsplatsen"

Transkript

1 på väg mot Halland bästa livsplatsen årsredovisning 2013

2

3 innehåll För morgondagens välfärd...5 Viktiga politiska beslut med invånarna i fokus...6 Händelser...13 Sammanfattning...14 Sammanfattning av måluppfyllelse...16 Omvärldsanalys...18 Mål och delmål Hälsa...21 Vård...23 Kommunikationer...34 Kultur...36 Arbete...38 Boende...40 Kunskap...40 Miljö...41 Medarbetare & ekonomi det som gör verksamheten möjlig del I...42 Region Halland som arbetsgivare...43 Medarbetare & ekonomi det som gör verksamheten möjlig del II...46 Ekonomi...47 Medarbetarna i siffror...49 Finansiella rapporter...52 Finansiell analys...53 Driftredovisning...58 Investeringsredovisning...62 Resultaträkning...64 Kassaflödesanalys...65 Balansräkning...66 Noter...67 Kvalitetsuppföljning...73 Sammanställd redovisning Miljöredovisning...76 Verksamhetsuppföljning...78 Revisionsberättelse för Redovisningsprinciper...84 Ordlista...86 Tilläggsupplysningar...87 Fem år i sammandrag...89 Politisk organisation innehåll 3

4

5 för morgondagens välfärd Ett dagligt arbete för morgondagens väldfärd. Så vill vi sammanfatta 2013 Region Hallands tredje år som riktig region. Självklart har vi utmaningar, men Halland mår bra, den goda hallandsandan är stark och utvecklingen går helt klart åt rätt håll. Halland fortsätter att växa och vi finns stadigt i toppskiktet i många nationella jämförelser. Vi har fortsatt en hälsooch sjukvård som är effektiv och levererar både tillgänglighet och högsta kvalitet och andelen invånare som har jobb är den högsta i Sverige, för att nämna några exempel. Men framgången kommer inte av sig själv. Vi har, tillsammans med Hallands kommuner och våra regiongrannar, arbetat vidare med många stora frågor under året. Målet är att förverkliga vår vision: Halland bästa livsplatsen. Utvecklingen av kollektivtrafiken är ett exempel på detta. Öresundstågen är en succé som allt fler har nytta av. Möjligheten att tågpendla gör människors vardag enklare, öppnar större arbetsmarknader för hallänningarna och gynnar miljön. Vi fortsätter att utveckla kollektivtrafiken efter de behov som finns. Region Halland är nu ensam ägare till Hallandstrafiken och en tydlig samtalspartner för kommunerna. Vi tror att detta är en framgångsfaktor och dialogen är levande och konstruktiv. Att utveckla Hallands attraktionskraft för företag är ett annat lyckat samarbete mellan regionen och kommunerna. Det ledde under året bland annat till en gemensam satsning på att erbjuda alla halländska företag konsultstöd via en timbank. Vi har under året också haft en engagerad dialog om att utveckla regionen som besöksdestination. Vårt samarbete med Region Skåne och Västra Götalandsregionen fördjupas allt mer, till exempel kring den nya infrastrukturplanen där vi stärker sydvästra Sverige med både Västsvenska paketet och satsningen på dubbelspår mellan Oslo och Köpenhamn. Som region har vi ett tydligt uppdrag för kulturens utveckling. Vi är nu inne på vår andra regionala kulturplan. Den första fick tummen upp av staten. Vi satsar särskilt på ungdomar och äldre och på att locka konstnärer och artister från andra håll för att berika vårt kulturliv. Vi har gått från delar till helhet på många sätt. Som region har vi statens uppdrag att utveckla Halland utifrån flera olika ansvar: näringsliv och arbetsmarknad, kultur och infrastruktur, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Det är bra för allt hänger samman. Intresset för hur Halland lyckas med regionbildningen är också stort i hela Sverige. Vi har haft studiebesök från i stort sett alla som är på väg in i samma process. Självklart har vi också utmaningar. En är att, med de resurser som står oss till buds, kunna möta morgondagens behov när vi blir allt äldre och allt mer kan göras för allt fler. Bäst är så klart om vi inte blir sjuka. Här är satsningen på folkhälsoarbetet viktig, men också att människor har arbete och en väl fungerande vardag. Det höga inflödet av patienter till vården behöver bromsas, liksom vårdens kostnadsökningar. Vi arbetar med att få bättre kontroll på både patientflöden och resurser. Detta för att kunna arbeta ännu smartare och kunna hjälpa fler, med bibehållen kvalitet och arbetsmiljö. Vårdens struktur behöver vi också arbeta vidare med. Det som görs sällan ska göras på rätt ställe, och det kanske inte ens är i Halland. Bara så kan vi säkra kompetensen och erbjuda den bästa kvaliteten. Kompetensförsörjningen för morgondagens välfärd är en stor utmaning. Det handlar både om att kunna attrahera nya medarbetare och behålla befintliga. Vi står inför utmaningar såväl när det gäller spetskompetens som bredd. Till sist: Hallandsandan lever! Vi har ett fortsatt gott samarbetsklimat inom Halland. Mellan kommuner, näringsliv, region och andra myndigheter, men också mellan olika politiska synsätt. Det är nära, både geografisk och mänskligt, och även om vi har olika infallsvinklar finns det en genuin vilja till dialog. En vilja att söka hållbara lösningar för invånarnas bästa. Gösta Bergenheim (M) Catarina Dahlöf Regionstyrelsens ordförande Regiondirektör för morgondagens välfärd 5

6 viktiga politiska beslut med invånarna i fokus Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under 2013 fattat ett antal beslut, för att leda arbetet mot regionens mål framåt. Fokus har bland annat legat på att försöka bromsa kostnadsökningen inom vården, öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna och samtidigt göra satsningar som kan bära frukt på sikt. Här återges några viktiga beslut som har tagits under året och vad de innebär för Region Halland och dess invånare. 6 viktiga politiska beslut

7 Nu frigörs resurser i vården och för den regionala utvecklingen Martin Hansson, verksamhetschef för Gemensam administrativ service Flera åtgärder för ekonomi i balans Arbetet med att bromsa kostnaderna inom sjukvården har präglat hela 2013 och omfattat all verksamhet. Tre områden har identifierats som viktigast för att komma tillrätta med ökningen av kostnaderna och samtidigt behålla och utveckla kvaliteten i sjukvården. Sjukhusens struktur och utbud, dvs vilken vård ska ges nära och vilken vård behöver koncentreras för att säkerställa kvalitet och kompetens Ett ökat och systematiskt kvalitetsarbete för att skapa bättre resultat i vården och minska både lidande för patienterna och kvalitetsbristkostnader Effektivisera och minska kostnaderna för administrationen inom Region Halland genom att samordna delar av den till en enhet. Under året fattades beslut om en gemensam politisk målbild för det fortsatta arbetet för att få ekonomin i balans till I oktober enades regionstyrelsen också om att ge klartecken till en gemensam administrativ service, som ska tillhandahålla tjänster för hela Region Halland. Förändringen beräknas på sikt ge en kostnadsbesparing på 15 miljoner kronor per år. Administrationen kommer att få en högre kvalitet och bli mer effektiv när vi jobbar på samma sätt i hela regionen. Det säger Martin Hansson, nyutsedd verksamhetschef för Gemensam administrativ service, som startar i april Drygt 60 medarbetare samlas för att ta hand om ekonomiadministration, personal- och löneadministration, samt vårdval och vårdgaranti. Region Hallands verksamheter får nu en klar och tydlig samarbetspart i de administrativa frågorna kring ekonomi, lön och personaladministration. Genom att arbeta enhetligt och effektivt frigörs resurser i hälso- och sjukvården och för den regionala utvecklingen i Halland, säger Martin Hansson. viktiga politiska beslut 7

8 Invånarna kommer att få bättre tillgång till psykiatri Aslak Iversen, verksamhetschef för öppenvården inom vuxenpsykiatrin Tomas Eriksson, Norra Hallands Psykiatriska Mottagning i Billdal i Kungsbacka kommun. Utökat vårdval ska ge bättre tillgänglighet Under året togs politiska beslut för att ge invånarna i Halland valfrihet också inom den specialiserade vård, som inte kräver sjukhusets resurser. Sedan 2007 kan hallänningarna välja vårdcentral inom närsjukvården, något som Halland då var först med i Sverige. Besluten innebär att de patienter som har behov av specialistvård själva kan välja utförare, offentlig eller privat, från och med januari Till en början gäller det utökade vårdvalet hudsjukvård och psykiatri. Fler typer av specialistvård kan komma att ingå i vårdvalet efterhand. Tanken med det utökade vårdvalet är att invånarna i Halland ska få ännu bättre tillgång till specialistvård. När fler vårdgivare etablerar sin verksamhet i Halland, kan fler patienter få vård snabbare. Just inom hudsjukvården och vuxenpsykiatrin behöver tillgången till vård bli bättre. Bättre tillgång på psykiatrisk vård, och en utveckling av vården. Det tror två av aktörerna inom den halländska psykiatrin blir effekterna av det utökade vårdvalet. Vårdvalet bidrar till ett ökat fokus på verksamhetsutveckling och det är positivt. Får vi ett ökat utbud av psykiatri, som mer matchar behovet hos patienterna, får vi också bättre möjligheter att utföra ett kvalificerat arbete, säger Aslak Iversen, verksamhetschef för öppenvården inom vuxenpsykiatrin i Region Halland. Aslak Iversen ser både möjligheter och utmaningar: Patientens medicinska behov måste även i fortsättningen vara det viktiga. Det är viktigt att ersättningsmodellen styr på ett sätt som gynnar patienterna, säger han. Även Tomas Eriksson, som startat Norra Hallands Psykiatriska Mottagning i Billdal i Kungsbacka kommun, ser många möjligheter: Genom det här initiativet kommer invånarna i Halland att få bättre tillgång till psykiatri, säger han. Genom nya aktörer och nya idéer kan formerna för den psykiatriska vården också utvecklas. Psykiatrin har enligt min mening fastnat i gamla former. Förhoppningsvis kommer invånarna nu att kunna välja mellan olika metoder och arbetssätt. 8 viktiga politiska beslut

9 Jag tycker att det har blivit väldigt bra Ann-Jeanet Jörgensen, pendlare från Falkenberg Satsningar på kollektivtrafiken viktiga för Hallands framtid Under 2013 togs beslut om såväl förslag till regional infrastrukturplan som en kollektivtrafikplan. Infrastrukturplanen visar färdriktningen för de närmaste tolv åren och hur de miljoner kronor som staten preliminärt tilldelat Halland ska användas. Målet är att skapa bättre kommunikationsmöjligheter för både människor och näringslivet och därmed stärka Hallands attraktivitet och utveckling. Utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår genom Varberg pekas ut som den absolut viktigaste satsningen för Halland. Ett nytt samlat resecentrum i Halmstad, nya hållplatser för kollektivtrafiken i hela Halland, gång- och cykelvägar samt en ny sträckning av väg 940 på Onsalahalvön, är andra stora satsningar. I den nya Kollektivtrafikplanen beskrivs konkreta insatser under de närmaste åren. Fokus ligger på att utveckla de stora pendlingsstråken mellan de större orterna. Eftersom fler och fler åker tåg på Västkustbanan beslutades bland annat att utöka tågtrafiken till halvtimmestrafik mellan Halmstad Göteborg under de perioder på vardagar då många pendlar till och från arbete. Att det går fler tåg och att de går oftare än tidigare är något som pendlaren Ann-Jeanet Jörgensen verkligen uppskattar: Jag tycker att det har blivit väldigt bra. Tidigare kunde man få sitta och vänta på centralen i Göteborg en timme om man missade sitt tåg, och det var ju inte så roligt. Ann-Jeanet är en van tågpendlare. Sedan 2000 åker hon sträckan mellan Falkenberg och Göteborg 3-4 dagar per vecka. Innan dess bilpendlade hon i sex år. Att ta tåget har många fördelar. Man kan sitta och prata med folk, läsa en bok eller jobba. Och så är man inte så trött när man kommer hem. viktiga politiska beslut 9

10 Viktigt öppna upp för möten mellan ideella och professionella Monica Schramm, styrelseordförande för Laholms Sommarspel Kulturens roll lyfts fram i ny kulturplan I oktober antog regionfullmäktige Region Hallands nya kulturplan för Planen är ett program för kulturens utveckling i Halland och har tagits fram i samverkan med bland annat kommuner, kulturorganisationer och kulturskapare. I planen lyfts spännande utvecklingsområden fram, såsom: Kulturens roll för Hallands attraktivitet och för hallänningarnas hälsa och lärande Barns och ungas möjligheter till kulturverksamhet och upplevelser Fler mötesplatser för kulturarbetare, kulturkonsumenter, proffs och amatörer Nya former för arrangemang och fler spelplatser. Ett utmärkt exempel på nya spelplatser och samarbete mellan proffs och amatörer var projektet Gnistan i Laholms kommun. Under sommaren 2013 fick den gamla kraftstationen i Knäred utgöra spelplats och amatörer och professionella (bland annat Johannes Brost) samarbetade under ledning av föreningen Laholms sommarspel. Resultatet blev 13 slutsålda och bejublade föreställningar. Region Halland var med och finansierade projektet med drygt kronor. Ett samhälle med en mångfald av kulturella uttryck är ett rikt samhälle. Det blir ett attraktivt samhälle att bo och verka i, eller komma på besök till. Monica Schramm, teaterlärare och regissör i Laholms kommun, är övertygad om hur viktigt det är att vi satsar på kulturen: En viktig uppgift i Halland är att öppna upp för möten mellan den ideella och professionella kulturen, säger hon. Min erfarenhet är att det är möten som innebär utveckling för båda parter. Det är möten som både breddar, fördjupar, skapar nya nätverk och inspirerar till nya kulturella uttryck. 10 viktiga politiska beslut

11 Kanonbra att få ett bollplank genom Timbanken Viveca Nilsenius, egen företagare, Halmstad Region Halland utvecklar stödet till företag Hur kan regionen och kommunerna bättre stötta de halländska företag som vill utvecklas eller växa? I maj beslutade regionstyrelsen att under tre år satsa upp till tre miljoner kronor årligen på att utveckla ett nytt basutbud av näringslivsstöd, i nära samverkan med de halländska kommunerna. Tjänsterna i det nya basutbudet har upphandlats för en treårsperiod och företagen kommer att kunna få hjälp inom fem områden: Affärsidé och affärsplan Ekonomi och juridik Marknad och sälj Ledning och organisation Produkter och tjänster. till övriga Sverige. Timbanken sköts via redan befintlig verksamhet inom kommunernas näringslivsorganisation eller företagarservice. Genom Timbanken ska halländska företagare få gratis expertstöd under sammanlagt timmar. Viveca Nilsenius, som driver företaget Hey Honey utanför Halmstad, är en av dem: Jag tycker det är jättebra, särskilt när man som jag har startat företaget ganska nyligen. Viveca funderar mycket på hur hon kan utveckla sitt företag vidare. Hon har redan träffat en rådgivare inom marknad och sälj: Kanonbra att få ett bollplank genom konsulterna i Timbanken! Systemet har fått namnet Timbanken och innebär att alla halländska företag erbjuds fem kostnadsfria rådgivningstimmar inom de fem olika områdena. En förhoppning finns också om att öka och stärka kvinnligt företagande, då Hallands siffror här är låga i relation viktiga politiska beslut 11

12 Spännande att få vara med och utveckla vården Helen Andersson, projektledare Hallands sjukhus och Glenn Larsson,verksamhetsutvecklare i Ambulanssjukvården Satsning på förbättrad strokevård gav resultat Sedan 2011 pågår en nationell kampanj för att öka kännedomen om symptomen för stroke (AKUT), så att fler drabbade kan komma under vård snabbt. Region Halland har bidragit med 1,6 miljoner kronor till kampanjen och enligt den senaste kännedomsmätningen (hösten 2013) kände 47 procent av hallänningarna till AKUT-testet, jämfört med 13 procent före kampanjens början. När hallänningarna har blivit bättre på att söka vård vid symptom på stroke måste vården möta upp och så snabbt som möjligt ta hand om de patienter som kommer in. I mars beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att bevilja 2,4 miljoner kronor till ett projekt där Ambulanssjukvården och Hallands sjukhus gemensamt arbetar för att utveckla strokevården och korta ner tiden från ankomst till behandling. Ett annat mål är att större andel av strokepatienterna ska få sin vård på en särskild strokeenhet. Projektet har varit mycket framgångsrikt och arbetet med att utveckla den halländska strokevården fortsätter. För den som får en stroke är varje minut dyrbar. Tiden från ankomst till sjukhus till propplösande behandling har nu mer än halverats i Halland, från 71 minuter 2012 till i genomsnitt 34 minuter i dag. Samarbete och arbetsmetoder har finslipats och bland annat går patienten direkt till röntgen, utan att passera akuten, berättar Glenn Larsson, verksamhetsutvecklare i ambulanssjukvården. Spännande att få vara med och utveckla vården så här handgripligt, säger Helen Andersson på Hallands sjukhus, projektledare för satsningen som fått Region Hallands kvalitetspris. 12 viktiga politiska beslut

13 händelser Under ett år hinner det hända mycket. Här följer ett axplock av händelser inom Region Hallands olika verksamhetsområden. under invigdes den nybyggda stationen i Åsa söder om Kungsbacka. Från den 15 december stannar Öresundstågen vid stationen och det finns möjlighet att resa till Göteborg och Halmstad. Detta både vidgar arbets- och studiemarknaden och stärker förutsättningarna för inflyttning i området. inleddes ett omfattande arbete, tillsammans med Hallands kommuner och andra aktörer, för att arbeta fram en gemensam strategi för utvecklingen av Halland som besöksdestination. Foto: Cissi Brusehed genomförde regionen och kommunerna i Halland en stor satsning på att förbättra informationen och guidningen via webben till stöd för barn och unga som mår dåligt. satsade Region Halland på att utöka tågtrafiken på Västkustbanan. Mellan 2009 och 2013 har resandet med Öresundstågen ökat kontinuerligt och nya turer har tillkommit varje år blev det också klart att Veolia fortsätter att bemanna Öresundstågen fram till år startades en pilotverksamhet för att fånga upp patienter med högt blodtryck hallänningar erbjuds att kontrollera sitt blodtryck i samband med att de besöker folktandvården på fyra olika orter i Halland. De som har för högt blodtryck får en remiss till sin vårdcentral för fortsatt undersökning. slutfördes det stora arbetet med att se över namnen på regionens alla publika verksamheter, så att dessa är enhetliga och lätta att förstå för invånarna. Ett antal verksamheter har bytt namn, t ex Gastroenterologimottagningen som nu heter Mag- och tarmmottagningen. bidrog Region Halland i arbetet med att ta fram flera nya EU-program, såsom Regionalfondprogrammen, Socialfondens regionala plan och Landsbygdsprogrammet för Halland. Arbetet har skett i samarbete med andra regioner och ibland tillsammans med regioner i andra EU-länder. Den nya programperioden löper delades Region Hallands 25:e personalstipendium ut. Årets stipendium på kronor gick till Eva Wendt, mångårig medarbetare på Ungdomsmottagningen i Halmstad. Eva började som barnmorska, och är nu vårdutvecklare för de halländska ungdomsmottagningarna samtidigt som hon arbetar med utsatta kvinnor i Västra Götalandsregionen. händelser 13

14 sammanfattning Region Hallands årsredovisning beskriver årets ekonomiska resultat och måluppfyllelsen inom regionens tio prioriterade områden. Tillsammans ger resultaten en bra temperaturmätning och visar vad regionen behöver arbeta vidare med, på väg mot Halland bästa livsplatsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Halland har en fortsatt god grund att stå på. Regionen intar förstaplatsen vad gäller tillgång till sjukvård, liksom invånarnas förtroende för sin vårdcentral. Även andelen invånare som har arbete är hög och siffran för nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet är den näst högsta i Sverige. Men de senaste årens trend, med en hög efterfrågan på vård och ökande kostnader som följd, märktes även under verksamhetsåret Årets ekonomiska resultat visar att Region Halland måste fortsätta fokusera på att komma till rätta med kostnadsutvecklingen inom den egna verksamheten. Ekonomiskt resultat Region Hallands resultat för 2013 uppgår till -254 miljoner kronor (mnkr). Balanskravsresultatet uppgår till -45 miljoner kronor. Det negativa resultatet beror främst på att Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen som en följd av den rådande låga räntenivån. Följden blev att pensionsskulden ökade kraftigt och att en finansiell bokföringsmässig kostnad om 210 mkr belastar resultatet. Regionen fick också en återbetalning från AFA Försäkring (+77 mnkr) som inte var budgeterad. Återbetalningen avser premier för åren 2005 och För regionens verksamheter, det vill säga, nämnder och driftnämnder exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen egen verksamhet, uppgår det sammanlagda resultatet till -130 mnkr. Störst underskott visar regionens största nämnd, Driftnämnden Hallands sjukhus. Underskottet här orsakas bland annat av en ökad andel patienter med längre vårdtid, vilket medförde att den planerade vården inte kunde genomföras enligt plan. En annan betydande faktor är att personalkostnaderna blev avsevärt högre än budgeterat. Resultatet för Regionstyrelsen uppgick till 59 mnkr. Det positiva resultatet här beror på återbetalningen från AFA Försäkring. Enligt kommunallagen ska alla regioner och landsting ha en ekonomi i balans. Om resultatet blir negativt ett år måste det kompenseras med ett motsvarande positivt resultat inom tre år. I det så kallad balanskravsresultatet har Region Halland räknat bort den oväntade kostnad som SKL:s räntebeslut förde med sig, liksom en realisationsvinst till följd av en fastighetsförsäljning. Det justerade resultatet, enligt balanskravet, blir då -45 miljoner kronor som ska återställas inom tre år. Skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,4 procent under 2013, jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnader ökade med 5,3 procent, vilket är högre än budgeterat. Nettokostnadsandelen för 2013 uppgick till 103,4 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,4 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2013 till -15,9 procent, vilket är en försämring med 7,5 procentenheter jämfört med Försämringen förklaras dels av regionens negativa resultat, men också av att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Investeringar Under 2013 har regionen investerat 261 mnkr (284 mnkr 2012) i fastigheter och utrustning. Större investeringar har bland annat varit ombyggnad av heldygnsavdelning för psykiatrin i Halmstad, installation av fjärrkyla på Hallands sjukhus Halmstad, samt arbetsmiljöåtgärder på akutmottagningen vid Hallands sjukhus Varberg. Måluppfyllelse Totalt sett är måluppfyllelsen god. Ungefär hälften av de mål regionfullmäktige satt upp är helt uppfyllda, en fjärdedel del- 14 sammanfattning

15 vis uppfyllda och en fjärdedel inte uppfyllda. På nästa uppslag ges en sammanfattning av årets måluppfyllelse. Medarbetare Av regionens tillsvidareanställda medarbetare är 79,9 procent kvinnor och 20,1 procent män. Av de tillsvidareanställda har 75 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 1,7 procentenhet jämfört med föregående år. Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen har under året resulterat i en rad aktiviteter för att på kort och lång sikt möta behovet. Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag har varit svår att uppnå, främst gällande läkare och sjuksköterskor. För att klara uppdraget har vakanser lösts genom användandet av bemanningsföretag. Under 2013 ökade sjukfrånvaro något och hamnade på 4,4 procent vilket är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen 4,9 respektive 2,7 procent. Att sjukfrånvaron ökar är inte ett mönster som är isolerat till Region Halland utan det är tydligt i landet i övrigt. sammanfattning 15

16 Sammanfattning av måluppfyllelse enligt mål och strategier för region halland Målområde Målområde Övergripande mål Delmål 2013 Kommentar till måluppfyllelse Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013 Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75 % och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55 % Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten Utveckla residensverksamheten inom minst fem kulturområden Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur Målet uppnås Målet uppnås delvis Målet uppnås inte Skillnaden mellan kommunerna och skillnaden mellan kvinnor och män har ökat. Ohälsotalet för Halland har ökat under året. Ny blodtrycksscreening i tandvården, och framgångsrik screening inom exempelvis mammografi och kroppspulsåderbråck. Uppföljningsindikatorer behöver utvecklas Utveckling pågår av jämförelsetjänster Alla nationella mål uppnås inte, även om regionen ligger väl till i en nationell jämförelse. Positivt utfall Goda resultat och en förbättring jämfört med föregående år i mätningen Öppna jämförelser Flera pågående projekt inom området, bl a Trygg hemgång, Ambulant bedömning, Snabbspår och Diabetesprocess Måluppfyllelse + 2,1 % Måluppfyllelse 71 % respektive 48 % Ansökningarna om kanalisationsstöd överstiger tillgängliga stödmedel Nya verktyg och planer framtagna Kulturresidens genomförda inom dans, musik, bildkonst, film och teater Roller tydliggjorda i kulturplanen Nya kulturplanen förtydligar rollen Måluppfyllelse 16 sammanfattning av måluppfyllelse

17 Målområde Målområde Övergripande mål Delmål 2013 Kommentar till måluppfyllelse Kultur K Arbete Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Har ökat Finansiering och växthusverksamhet Ett flertal aktiviteter pågår 5:e plats Måluppfyllelse Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Fler ungdomar ska ha arbete Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet Den totala energianvändningen ska minska med minst 4 procent jämför med år 2012 Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent jämfört med år 2012 Inköpsvärdet av ekologiska/ miljömärkta livsmedel, textilier och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år 2012 Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support Skillnader mellan kommunerna, men totalt en av topp tre Halland ligger på andra plats Måluppfyllelse 92 % Måluppfyllelse 27 % Samverkan med näringslivet Energivanvändningen har ökat Minskning 13 % Positiv trend Jämförande underlag ger ingen relevant jämförelse Handlingsplaner med aktiviteter genomförda Inte uppfyllt Inte uppfyllt Ekonomin ska vara stark för Hälso- och sjukvårdskostnaden per + 3,7 % handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. snittet för riket invånare ska inte öka mer än genom- Riket + 1,9 % Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst -15 procent -15,9 % Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent 103,4 % sammanfattning av måluppfyllelse 17

18 Landsting och regioner År 2014 förväntas skatteunderlaget utvecklas svagare än Regeringens förslag på reviderat utjämningssystem, som införs 2014, innebär också förändrade ekonomiska förutsättningar för landsting och regioner. Staten tillför knappt några nya medel alls och nästan samtliga landsting räknar med att det blir nödvändigt med någon form av besparing nästa år. Vårdkonsumtionen i Halland har under de senaste åren ökat med i genomsnitt cirka 2 procent per år och antalet sökande till akutmottagningarna har ökat med cirka 10 proomvärldsanalys Omvärlden får en allt större betydelse för Region Hallands möjligheter och förutsättningar. Det som sker såväl nationellt som internationellt påverkar och skapar utmaningar, såväl inom hälso- och sjukvården, den regionala utvecklingen, kulturen och för kompetensförsörjningen. God befolkningsutveckling Halland är ett attraktivt län med en positiv befolkningsutveckling, som är högre än riksgenomsnittet. Vid slutet av 2013 hade Halland invånare, vilket är en ökning med personer jämfört med år Däremot växer inte hela Halland i samma takt. Ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna mellan kommunerna stora. Mellan beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna 1. Befolkningen över 65 år beräknas öka med personer eller 36,3 procent fram till 2030 och åldersgruppen år med 15 procent. I de yngre åldersgrupperna väntas befolkningen i åldern 0-19 år öka med 10 procent och i åldersgruppen år endast med 4 procent. Åldersgruppen år är särskilt viktig för den framtida ekonomiska utvecklingen och för skatteunderlaget. Den demografiska utvecklingen, med fler och äldre invånare, ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för den offentliga sektorn. I synnerhet när förväntningarna på kvalitet och välfärdstjänster också ökar. 1 WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland. Hallands förutsättningar som regional miljö Halland ligger mitt i ett starkt utvecklingsstråk och regionens utveckling skapas i samspel med andra regioner, såväl nationellt som internationellt. För att finansiera välfärden i Halland behöver det finnas fler företag i det halländska och sydvästsvenska näringslivet som är internationellt konkurrenskraftiga. Världens stora marknader ställer snabbt om från produktionscentra till innovationscentra, vilket innebär att den globala konkurrensen skärps. Det medför ett ökat tryck på näringslivet att utveckla sin konkurrenskraft genom kunskap och innovation. För att näringslivet ska klara denna utveckling finns ett behov av att samhället stödjer de faktorer som driver konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Det kan handla om stödsystem med tillgång till rådgivning, kapital och andra tjänster som stödjer entreprenörskap och gemensam kunskapsutveckling. En viktig faktor är tillgång till kompetens och arbetsmarknadens storlek. Därför är det av central vikt för hela Hallands utveckling att arbetsmarknaderna i Skåne och Västra Götaland integreras med Hallands. Lika viktigt är att den halländska innovationsförmågan stärks. Det är en utmaning eftersom utbildningsnivån i det halländska näringslivet är låg och man investerar relativt lite i forskning och utveckling. Ekonomi Efter några magra år är det mycket som tyder på att konjunkturen i euroområdet vänder försiktigt uppåt. Men många länder brottas fortfarande med svag eller ingen tillväxt och det råder fortsatt oro för den statsfinansiella situationen i flera länder. Den försiktiga ekonomiska utvecklingen gör att exporten inte på egen hand klarar av att driva ekonomisk tillväxt i Sverige. Istället kommer återhämtningen i högre utsträckning behöva drivas av inhemsk efterfrågan. Samtidigt är hushållen i Sverige kraftigt skuldsatta i förhållande till sin disponibla inkomst. 18 omvärldsanalys

19 cent varje år. Bakgrunden till detta är en växande och allt äldre befolkning, samt en ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Denna trend bröts under 2013, såväl vårdkonsumtion och sökande till akutmottagningar minskade. Samhällsekonomiska kostnader för ohälsa och skillnader i hälsa En beräkning från Statens Folkhälsoinstitut uppskattade år 2009 de sam-hällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder kronor per år. En stor del av kostnaderna berodde på ohälsosamma levnadsvanor. Kostnader för samhället, som följd av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa, har beräknats i bland annat Västra Götaland (2011), i termer av produktionsbortfall och förlorad nytta. Ojämlikhet i hälsa gav enligt beräkningen upphov till cirka dödsfall, omkring förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor och en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. En liknande beräkning ska tas fram för Region Halland i samband med framtagandet av en ny strategi för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsa och social hållbarhet En god hälsa i befolkningen är en avgörande resurs för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Därför är det viktigt att integrera folkhälsoperspektivet i alla områden, såsom hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbetsmarknad, utbildning och kultur. Region Halland behöver påverka så att insatser genomförs på alla dessa områden, genom samverkan med andra samhällsaktörer. Utjämning av hälsoklyftorna är grundläggande på alla styrnivåer; i hälso- och sjukvårdens lagstiftning, i de nationella och regionala folkhälsomålen och i Europa strategin. De satsningar som gjorts inom kommuner, landsting och regioner har gett resultat, men hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen fortsätter att öka. Kompetensförsörjning i arbetslivet Kunskap och kompetens är en central fråga som blir allt viktigare för en fungerande arbetsmarknad och för en regions tillväxt. För den enskilde individen är skola och utbildning en avgörande faktor för att få jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Ur ett näringslivsperspektiv är tillgången på kunskap och kompetens avgörande för innovation, konkurrenskraft och tillväxt. I de halländska kommunerna finns det betydande skillnader i utbildningsnivån. I Halland som helhet är det en något högre andel med endast förgymnasial utbildning och en något lägre andel med högskoleutbildning än riket i genomsnitt. För Region Hallands del som arbetsgivare har medarbetarnas kompetens en avgörande betydelse för att verksamheterna ska klara sina uppdrag. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) råder det redan idag brist på grund- och specialistutbildad personal och erfarna läkare. Kommande 10-års period beräknas 28 procent av sjuksköterskorna i Region Halland att gå i pension. Det finns därför uppenbara utmaningar vad gäller personalrekrytering av personal inom hälso- och sjukvården, framförallt av specialiserade sjuksköterskor. Lagstiftning som påverkar hälso- och sjukvården Regeringen beslutade under 2011 att tillsätta en utredning av hur patientens ställning inom hälso- och sjukvården kan stärkas. Utredningen, som fått namnet Patientmaktsutredningen, lämnades under 2013 över till Socialdepartementet. Den konstaterar att det finns skillnader i den hälso- och sjukvård som ges i landet och i ett delbetänkande föreslås ett lagreglerat fritt val av utförare i öppen vård. Förslaget innebär att patienter under vissa förutsättningar kan välja primärvård och öppen specialiserad vård över landstingsgränserna. Detta för att skynda på utjämningen av de skillnader som utredningen funnit mellan landstingen. Den 1 oktober 2013 trädde Patientrörlighetsdirektivet i kraft. Syftet är att tydliggöra reglerna för vård utomlands och att EU:s inre marknad ska fungera bättre. Direktivet gör det möjligt att söka planerad vård i de flesta av Europas länder, under förutsättning att man är berättigad till samma vård i Sverige. Merparten av denna omvärldsanalys är hämtad ur dokumentet Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland omvärldsanalys 19

20 mål och delmål 2013 Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. 20 mål och delmål 2013

21 Hälsa mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland. TTmåluppfyllelse Målen uppnås inte. Kommentar Ohälsotalet för Halland har ökat under året, liksom skillnaden mellan kommunerna och skillnaden mellan kvinnor och män. Hallänningarnas hälsa Den behovskartläggning som färdigställdes 2013 visar att hälsan är god i Halland, men ojämnt fördelad. Skillnader ses både mellan och inom kommunerna. Den förväntade dödligheten skiljer sig på församlingsnivå. En lägre eller högre förväntad dödlighet samvarierar dessutom i flera församlingar med hög, respektive låg, utbildningsnivå. Skillnaderna i vårdkonsumtion, med koppling till folksjukdomar, är relativt stora mellan de halländska kommunerna. Uppföljning av ohälsotalet Ohälsotalet 2 har de senaste tio åren minskat stadigt i Hallands samtliga sex kommuner, men nådde under 2013 ett trendbrott på grund av ökat sjukpenningtal 3. Sjukpenningtalet, som är en del av ohälsotalet, orsakade en ökning av Hallands ohälsotal med 0,3 dagar, samtidigt som talet fortsatte att minska i riket med 0,2 dagar. Trots det har hallänningarna vid årets slut 1,9 dagar lägre ohälsotal jämfört med rikets 26,8 dagar. Ohälsotalet varierar mellan Hallands kommuner och i alla åldersgrupper, även om ohälsan generellt ökar med ökande ålder. Under slutet av 2013 har Kungsbacka det lägsta ohälsotalet i samtliga åldersgrupper (18,7 dagar), medan Laholm står för det högsta talet med 28,6 dagar. Skillnader i mäns och kvinnors ohälsotal syns såväl lokalt som nationellt och utgör fortsatt ett målområde för särskilda insatser inom ramen för den nationella satsningen, kallad Sjukskrivningsmiljarden. I Halland har ohälsotalet ökat något mer för kvinnor än för män under Vid årets slut var ohälsotalet för kvinnor detsamma som föregående år, medan det minskat något för män (0,3 dagar) Ohälsotalet i Halland Kvinnor 35,3 31,7 29,6 29,4 29,8 Män 23,7 21,7 20,3 19,9 20,0 Genomsnitt 34,4 32,4 29,5 26,7 25,0 24,6 24,9 2 Ohälsotalet baseras på statistik från Försäkringskassan och omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna år. 3 Sjukpenningtalet omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna Självupplevd hälsa I Vårdbarometerns telefonintervjuer ställs varje år ett fyrtiotal frågor till befolkningen, oavsett om man varit patient eller inte, om deras hälsa. Halland har i de senaste årens mätningar haft stabila resultat, som är bättre än eller i nivå med rikets. I årets mätning uppgav 78 procent av de svarande att de hade en god eller mycket god hälsa. Vidare hade 62 procent inte någon långvarig sjukdom och 86 procent angav att de hade bra kunskaper om hur de kunde minska risken för sjukdom. % vårdbarometern trend för halland Bra kunskaper God hälsa Ej långvarigt sjuk Det är stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller kunskaper som kan påverka hälsa och upplevt hälsotillstånd. Ser man till utbildningsnivå är kunskapsnivå och upplevd hälsa 20 procentenheter lägre för grundskoleutbil- hälsa 21

22 dade än för högskoleutbildade. Ser man istället till ålder så har de äldsta invånarna (> 80 år) värden som är procentenheter lägre jämfört med de yngsta (18-19 år). Nämnas kan även att ensamhushåll uppger ett sämre hälsotillstånd än flerpersonshushåll, en skillnad på ungefär procentenheter. Skillnader mellan könen är små. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har bra kunskap om hur de kan förbättra sin hälsa. Skillnaden är sex procentenheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Närsjukvården har en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Region Halland. Samtliga enheter inom Vårdcentralen Halland arbetar aktivt med livsstilsfrågor och vissa av enheterna har s.k. livsstilsmottagningar. Ett aktivt arbete kommer även fortsättningsvis att bedrivas för att öka exempelvis andelen FAR (fysisk aktivitet på recept). Det sjukdomsförebyggande arbetet tar sin utgångspunkt i nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Regionkontoret har under hösten gjort en uppföljning av det sjukdomsförebyggande arbetet i hela Vårdval Halland närsjukvård. Uppföljningen visar på stora skillnader mellan de olika vårdenheterna, framförallt vad gäller i vilken mån sjukdomsförebyggande insatser erbjuds enligt riktlinjernas rekommendationer. Resultatet visar på att dokumentationen måste utvecklas i enlighet med riktlinjerna. En fortsatt implementering av riktlinjerna är av väsentlig betydelse för att främja en jämlik hälsa och vård. På Hallands sjukhus förs dialog om tobaksvanor vid varje patientbesök. Den första uppföljningen av arbetet med tobaksfri operation redovisas under våren Klamydiafrekvensen har sjunkit i Halland, såväl som i riket i övrigt. Antalet klamydiafall har under året sjunkit med 21 procent i Halland. I Psykiatri Halland har en kartläggning av antal dokumenterade hälsosamtal genomförts. Målgruppen har varit patienter med diagnosen bipolär sjukdom eller psykossjukdom, som har besökt den öppna psykiatriska vården. Av dessa har 22 procent haft ett dokumenterat hälsosamtal. Även inom den rättspsykiatriska vården pågår ett aktivt arbete med motiverande samtal och andra åtgärder för att främja goda levnadsvanor. I Psykiatri Halland pågår också sedan 2012 Levnadsvaneprojektet som syftar till att främja bättre levnadsvanor hos personer med psykossjukdomar. Socialstyrelsen kommer under 2014 att genomföra en nationell utvärdering av hur Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder efterlevs inom hälso- och sjukvården, och om patienterna får det stöd som de bör ges i enlighet med rekommendationerna. Mål och uppdrag för det sjukdomsförebyggande området torde vara av central betydelse för framgång. Tandhälsa Folktandvården kallar alla ettåringar till ett tandvårdsbesök. I gruppen 3-19 år är andelen kariesfria 70,3 procent år 2013, en ökning med en procentenhet jämfört med Andelen kariesfria treåringar har ökat från 96,2 procent 2012 till 96,6 procent Även för 19-åringar ses en ökning från 32,7 procent till 35,2 procent. Fortfarande finns skillnader mellan olika kliniker, men de tenderar att minska. Lokala nämnder Lokala nämnder har i uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna och en vård på lika villkor utifrån behov. Uppdraget fullföljs genom bl.a. dialoger med patientoch intresseorganisationer och kartläggningar av hälsa och ohälsa på den lokala nivån. Nämnderna har under året haft en ambition att ytterligare utveckla dialogen med invånarna, till exempel med hjälp av digitala enkäter via webben och sociala medier. Detta utvecklingsarbete fortsätter 2014 och syftar till att öka den demokratiska förankringen av Region Hallands verksamhet och utvecklingen av denna. Syftet är också till att tillgodogöra sig invånarnas kunskap om, och erfarenheter av, framförallt hälso- och sjukvården i Halland. Nämnderna, var och en för sig och sammantaget, visar god måluppfyllese utifrån givet uppdrag och ansvar. 22 hälsa

23 Vård Region Halland tillhandahåller hälso- och sjukvård inom länssjukvård, närsjukvård, psykiatri och tandvård. Detta görs bland annat genom; Hallands sjukhus, akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt specialistsjukvård i Kungsbacka 46 vårdenheter inom Vårdval Halland, 23 i egen regi och 23 i privat regi 5 ambulansstationer Vuxenpsykiatri och barn-och ungdomspsykiatri i hela länet Handikappverksamhet i samtliga kommuner Mödravård och ungdomsmottagningar i samtliga kommuner Hjälpmedelsverksamhet i hela länet 99 avtal med privata vårdgivare i hela länet, gällande läkarvård, rehabilitering och psykoterapi 35 privata mottagningar för vårdgaranti inom och utom länet 19 folktandvårdskliniker och specialisttandvård. Utöver detta köper Region Halland högspecialiserad vård från främst de närliggande regionerna samt köper och säljer valfrihetsvård. Här följer en redogörelse för de olika typerna av vård och hur mycket vård som produceras inom Region Halland. Specialiserad somatisk vård Produktionen av slutenvård har minskat något jämfört med 2012 och understiger budgeterad beställning med 4 procent. Det är främst medicin och kirurgi som har en minskad produktion, vilket delvis förklaras av ett lägre inflöde till akutmottagningarna. Totalt minskade inflödet till akutmottagningarna med 0,7 procent jämfört med föregående år, vilket motsvarar 549 besök. Andelelen patienter som handläggs inom 4 timmar var i slutet av året 72 procent, att jämföra med målet på 90 procent. Produktionen av dagkirurgi ligger även den något under både beställning och föregående års produktion. Totalt genomfördes läkarbesök, vilket var 1 procent lägre än budgeterad beställning, eller cirka besök färre. Av dessa besök var nybesök. Utöver detta har planerade nybesök, motsvarande 14,8 procent av totalen, producerats via vårdgaranti och externa vårdgivare. Kostnaden för vårdgarantin, som omfattar både nybesök och operationer, uppgår till 65 miljoner kronor. Beläggningen av vårdplatser har tidvis varit hög. Medelvårdtiden har ökat med 2 procent jämfört med föregående år och uppgick i december till 4,4 dagar. En bidragande orsak till ökningen av medelvårdtiden är att antalet utskrivningsklara patienter i slutenvården har ökat. För att förbättra flödet av utskrivningsklara patienter krävs ett samarbete mellan region och kommun. Högspecialiserad vård Region Halland samarbetar med Region Skåne och Västra Götalandsregionen gällande högspecialiserad vård. Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgick till 408 miljoner kronor, vilket understiger budget med 27 mnkr. Jämfört med 2012 är det en minskning med nästan 3 procent, motsvarande 12 miljoner kronor. Antal utfärdade regionvårdsremisser uppgick till 5 244, vilket är en minskning med 207 jämfört med året innan. Närsjukvården Antal konsumerade besök i närsjukvården av hallänningar uppgick till varav utfördes i egen regi och i privat regi. Totalt är det en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Vårdcentralen Halland (närsjukvård egen regi) har producerat besök, vilket är en minskning med eller 1 procent jämfört med Differensen mellan konsumerade besök av hallänningar och producerade besök utgörs av icke-hallänningar. Minskningen har skett inom samtliga kategorier läkarbesök, sjuksköterskor och distriktssköterskor samt rehab-besök. Vårdcentralen Hallands (närsjukvård egen regi) marknadsandel, mätt som andel vårdpoäng, uppgår till knappt 58 procent. Det är en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Specialiserad psykiatrisk vård Antal besök till vuxenpsykiatrin uppgår totalt till besök, vilket är en ökning med drygt 2 procent jämfört med Antal sjukvårdande behandlingar har ökat med 4 procent och uppgår till , medan antalet läkarbesök har minskat med 2 procent och uppgår till Antalet unika patienter har ökat. Antalet besök till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, uppgår till besök, vilket är en minskning med 3 procent, jämfört med Inom den slutna vården heldygnsvården har antalet vård 23

Årsredovisning 2013 Region Halland

Årsredovisning 2013 Region Halland 1(4) Datum Diarienummer 2014-03-26 RS120426 Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel. 035 131086 cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Regionfullmäktige Årsredovisning

Läs mer

på väg mot Halland bästa livsplatsen

på väg mot Halland bästa livsplatsen på väg mot Halland bästa livsplatsen årsredovisning 2013 innehåll För morgondagens välfärd...5 Viktiga politiska beslut med invånarna i fokus...6 Händelser...13 Sammanfattning...14 Sammanfattning av måluppfyllelse...16

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning för regionkontoret.

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning för regionkontoret. 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Datum Diarienummer 2012-10-30 RS120419 Regionstyrelsen Mål och inriktning för regionkontoret 2013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen, till golfbanan

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Mål och inriktning för regionkontoret 2014

Mål och inriktning för regionkontoret 2014 1(10) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Datum Diarienummer 2013-09-25 RS130291 Regionstyrelsen Mål och inriktning för regionkontoret Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om och inriktning för regionkontoret

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

På väg mot Bästa livsplatsen

På väg mot Bästa livsplatsen På väg mot Bästa livsplatsen Kortversion av Region Hallands årsredovisning 2012 Har regionen uppfyllt sina mål? Så användes dina skattepengar 2012 Viktiga händelser i regionen Halland bästa livsplatsen

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga.

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga. 1 Datum Diarienummer Månadsrapport november Verksamhetsområde: Psykiatrin i Halland Period: Januari november 2016 Kort sammanfattning Under oktober månad har ytterligare två vårdplatser öppnat på beroendeavdelningen

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Region Hallands första år summerat i årsredovisning

Region Hallands första år summerat i årsredovisning PRESSINFORMATION Regionstyrelsen 21 mars 2012 Region Hallands första år summerat i årsredovisning 2011 var Hallands första år som egen region, med den högt satta ambitionen att göra Halland till den bästa

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

På rätt väg i Halland

På rätt väg i Halland På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Mål och inriktning för regionkontoret 2012

Mål och inriktning för regionkontoret 2012 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-11-30 RS110347 Regionstyrelsen Mål och inriktning för regionkontoret 2012 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer

Resan mot nya Region Halland

Resan mot nya Region Halland Resan mot nya Region Halland Vad var det som hände den 1 januari 2011? Vad innebar det att Halland blev region? Var det landstinget som bytte namn? Berör det mig? Berör det hallänningarna? Vad är en region?

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Balanserat styrkort 2012

Balanserat styrkort 2012 Balanserat styrkort 2012 Rödmarkering innebär särskilt prioriterat område Psykiatrin Halland Telefon: 0346-571 15 Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se/psykiatrin

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider

Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider PRESSINFORMATION Regionstyrelsen 29 maj 2013 Återhållsam budget i ekonomiskt kärva tider Regionskatten blir oförändrad 2014 och endast små förändringar görs när det gäller avgifter i hälso- och sjukvården.

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Fakta Stockholms läns landsting

Fakta Stockholms läns landsting 1 Fakta 2 Ansvar, mål och omfattning 3 ansvarar för länets: hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kollektivtrafik och regionplanering landstinget bidrar även till kulturen i länet. 4 Långsiktiga

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Årsredovisning för Region Halland 2012

Årsredovisning för Region Halland 2012 1(3) Datum Diarienummer 2013-03-20 RS120097 Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel. 035 131086 cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Regionfullmäktige Årsredovisning

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel

Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod. Exempel Rapport oktober 2016: Halvtid! Tio framgångsrika år och halvvägs in i denna mandatperiod Exempel Invånarna i Kalmar län har högst förtroende för sjukvården i landet! (Vårdbarometern, mars -16) Oskarshamns

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde

Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde PRESSINFORMATION Regionstyrelsen 2 oktober 2013 Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde Plus och minus i uppföljning av regionens resultat Vid Regionstyrelsens möte behandlades idag den rapport som visar

Läs mer

BÄSTA LIVSPLATSEN ÅRSREDOVISNING 2012

BÄSTA LIVSPLATSEN ÅRSREDOVISNING 2012 BÄSTA LIVSPLATSEN ÅRSREDOVISNING 2012 2 INNEHÅLL gösta och catarina har ordet... 4 vad är en bra livsplats för dig?... 6 sammanfattning... 8 sammanfattning av måluppfyllelse... 10 omvärldsfaktorer... 12

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer