Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt

Transkript

1 406, 417, Årsberättelsen Annual report Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt Delprojekt i SLF-projekt: Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning Control strategies for leaf fungi in sugar beet spraying intensity in relation to harvest time Robert Olsson robert.olsson@nordicbeetresearch.nu Tel: NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) DK: Højbygårdvej 14, DK-4960 Holeby SE: Borgeby Slottsväg 11, SE Bjärred Phone:

2 Behandling mot bladsvampar i sockerbetor behandlingsintensitet i förhållande till upptagningstidpunkt Robert Olsson, ro@nbrf.nu Sammanfattning med slutsatser Två försök genomfördes 2006 där ingen, en, två respektive tre behandlingar med en fungicid provades vid skörd i mitten av september, oktober, november respektive december. SLF-medel beviljades för perioden , då tre försök anlades årligen. Skördeperioden förlängdes då till även januari och februari. Vidare beviljades SLFmedel till ytterligare tre försök Motsvarande försök i omfattningen två försök per år har under perioden legat på Lolland i Danmark. Där så bedömts intressant har även resultat från den danska delen medtagits i rapporten. Vid behandling bestämdes angreppsgrad genom att plocka 100 blad (inte de allra yngsta eller allra äldsta). Det totala antalet angripna blad noterades, liksom antalet blad angripna av mjöldagg, rost, Ramularia respektive Cercospora. - Angreppsgraden av bladsvamparna mjöldagg (ERYSBE), Ramularia (RAMUBE) och rost (UROMBE) bedömdes enskilt från parcellvis under augusti, september och oktober, i vissa fall även senare. Andelen grön bladyta (0 100) bedömdes parcellvis under oktober månad, i flertalet försök även under september och november. Vid varje skördetillfälle skördades och vägdes blasten från fem betor i rad parcellvis. Med undantag för platsen Nyboholm i december 2006 genomfördes all skörd med försöksupptagare, transporterades till Agri Provtvätt i Örtofta och hanterades enligt gängse rutiner för försöksskörd och analys. - Den första behandlingen utfördes den 9 augusti som medel över 14 försök. Den andra följde 21 dagar senare, den 30 augusti, och den tredje och sista ytterligare 18 dagar senare, den 17 september. Som tidigast påbörjades programmet den 3 augusti och avslutades som senast den 29 september. Motsvarande tidpunkter i de danska försöken blev den 9 augusti, 2 september och 20 september, dvs. mycket snarlikt det svenska programmet. - Sett över samtliga år och försök blev angreppsgraden i obehandlat för mjöldagg, Ramularia och rost 29, 5 respektive 4 % i september och 33, 12 respektive 20 % i oktober. Om kravet på fullgod effekt sätts till under 10 % angreppsgrad gav en behandling otillräcklig effekt mot mjöldagg på sex platser, mot Ramularia på fem platser och mot rost på fem platser. Sett över alla tre sjukdomarna klarade sig en behandling under gränsen 10 % angrepp på endast tre platser: Nyboholm 2006 och 2007 samt Ädelholm Tre behandlingar klarade gränsen på alla platser, utom tre. Sätts nivån till 20 % angrepp hamnade alla platser under nivån. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 2 of 10

3 - Med ökat antal behandlingar från noll till tre följde ökad blastvikt per planta. Blastvikten i obehandlat föll från 339 gram per beta i september till 279 i oktober och 221 i november. Efter en behandling steg blastvikten i september med 26 gram, från 339 till 365 gram per beta. Vidare från 279 till 325 gram per beta i oktober och från 221 till 261 gram per beta i november. Skillnaden mellan obehandlat och behandlat blev 26 gram i september, 46 i oktober och 40 i november. Med upprepade behandlingar ökade blastvikten ytterligare i november. Med tre behandlingar blev blastmängden 299 gram per beta, 35 % högre än i obehandlat och 20 gram (7 %) högre än i obehandlat en månad tidigare. - Det var endast år 2008 som det lyckades att skörda betor samtliga månader fram till och med februari månad. Medelskörden över fem år i september utan behandling blev 11,7 ton socker per hektar i båda länderna. Skörden i november utan behandling blev 14,2 ton socker per hektar i Sverige mot 14,4 i Danmark. Det innebar en tillväxt på 2,5 ton per hektar eller 22 % i Sverige mot 2,7 ton per hektar eller 24 % i Danmark. Skörden i november med behandling blev 15,2 ton socker per hektar i Sverige mot 15,9 i Danmark. Det innebar en tillväxt på 3,6 ton socker per hektar eller 31 % i Sverige mot 4,2 ton socker per hektar eller 36 % i Danmark. Merskörd för behandling för perioden 15 september till 15 november blev 1,0 ton socker per hektar i Sverige mot 1,4 i Danmark. Potentialen för tillväxt från mitten av november och framåt var ingen eller liten i båda länderna. Perioden från mitten av november till mitten av december gav tillväxt endast tre år av fem. Tillväxt under perioden mitten av december till mitten av januari förekom endast ett år av fem, Den samlade tillväxten som medel över fem år utan behandling blev 0,3 ton socker per hektar i båda länderna. Med behandling låg tillväxten kvar på samma låga nivå, 0,2 ton per hektar i Danmark och 0,4 i Sverige. Behandling mot bladsvampar hade alltså ingen positiv effekt på tillväxten från den 15 november och framåt i vare sig Danmark eller Sverige. - Vid skörd i mitten av september gav ingen behandling 16,66 % sockerhalt mot 16,29 efter en behandling. En behandling gav lägre sockerhalt än obehandlat under fyra år av fem. I medeltal blev minskningen 0,3 procentenheter. Vid skörd i mitten av oktober gav ingen, en eller två behandlingar alla 17,9 % sockerhalt. En behandling gav en något högre sockerhalt under fyra år av fem men i medeltal blev ökningen under 0,1 procentenhet. Två behandlingar gav marginellt högre sockerhalt endast åren 2007 och Vid skörd i mitten av november gav noll, en, två respektive tre behandlingar 17,86, 18,12,18,17 respektive 18,19 % sockerhalt. Sockerhalten ökade fem år av fem efter samtliga behandlingsalternativ. Skörd i december kunde inte genomföras 2010 på grund av frost och frusen mark. För övriga fyra år blev sockerhalten 17,51, 17,65, 17,86 respektive 17,84 % efter noll, en, två respektive tre behandlingar. Jämfört med i november minskade sockerhalten med i medeltal 0,2 0,3 procentenheter för alla behandlingsalternativen. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 3 of 10

4 Kunde tillväxten under hösten ökas genom behandling med en fungicid? Undersökningen visade att tillväxten under perioden 15 september till 15 november kunde höjas med 1,0 ton socker per hektar i Sverige och 1,4 i Danmark. Merskörden var ett resultat av 2 3 behandlingar, insatta vid begynnande angrepp i augusti och därefter med 2 3 veckors intervall. I Sverige användes produkten Comet (250 g pyraklostrobin per liter) i dosen 0,25 liter per hektar och behandling och i Danmark produkten Opus (125 g epoxikonazol per liter) i dosen 0,25 liter per hektar och behandling. Är behovet av behandlingen kopplat till skördetidpunkten? Hur många behandlingar krävs för att nå maximal skörd och vad är ekonomiskt motiverat? Merskörden för behandling ökade vid skörd i mitten av september till skörd i november. En behandling gav 430 kg socker per hektar i merskörd i september, 660 i oktober och 690 i november. Graderingen av angreppsgrad efter behandling visar att en behandling håller 2 3 veckor, därefter klingar effekten av. Skörderesultaten visar också att två behandlingar vid skörd i oktober gav 330 kg mer socker per hektar än en behandling. Vid skörd i november gavs utrymme till tre behandlingar som resulterade i 690, 940 respektive 990 kg socker per hektar i merskörd. Sammanfattningsvis gav en behandling vid skörd i september och två behandlingar vid skörd i oktober eller november god odlarekonomi. En tredje behandling vid skörd i november var i medeltal av 14 gjorda försök inte ekonomiskt motiverad. Sett till enskilda platser skulle möjligen en tredje behandling kunnat motiveras på platsen Fädersminne 2007 och 2008, främst till följd av kraftigt och långvarit angrepp av mjöldagg. Hur varierar behovet med platsen och årsmånen? Merskörden för behandling varierade mellan åren. Merskörden blev som lägst år 2010 med 0,27 och som högst år 2008 med 1,52 ton socker per hektar. Merskörden var tydligt kopplad till angreppsnivån av bladsvampar. De svenska försöken visar tydligt vikten av en behovsanpassad bekämpning inte bara mellan år, utan också mellan platser. Hur påverkas betkvaliteten av fungicidbehandling vid olika upptagningstidpunkt? Generellt sett har den ökade sockerskörden av behandling främst sin förklaring i en ökad rotskörd. Behandling gav ingen signifikant inverkan på K+Na-värdet. Noteras kan att värdet ligger relativt konstant över hela skördeperioden, september december. Inte heller renheten påverkades av en behandling vid en given skördetidpunkt. Sammantaget ledde behandlingen i Sverige till en minskning av blåtalet med 1 2 enheter från skörd i september och framåt. Sockerhalten visade en svagt sjunkande tendens vid skörd redan i mitten av september för att vara opåverkad i oktober och sedan i november ge en ökning på 0,3 procentenheter. Sockerhalten ökade fem år av fem efter samtliga behandlingsalternativ. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 4 of 10

5 Påverkas kvalitetsegenskaperna mer vid sen upptagning? Kan behandling minska risken för negativa effekter av frost, i slutändan bidra till bättre betkvalitet? Skörd i mitten av december kunde genomföras i Sverige och samtliga fem år i Danmark. Sammantaget visar försöken ingen ökad skillnad i sockerhalt mellan behandlat och obehandlat under perioden mitten av november till mitten av december. Skörd i januari kunde genomföras åren 2007, 2008 och 2010 i Sverige. Relationen mellan obehandlat och behandlat var densamma i november och januari åren 2007 och ökade skillnaden i sockerhalt mellan behandlat och obehandlat från november till januari från 0,3 till 0,9 procentenheter. Hur ser dagens tillväxtpotential ut jämfört med tidigare undersökningar i Sverige? I Sverige låg den genomsnittliga tillväxten från 15 september till 15 november för perioden på 2,2 ton socker per hektar varierande mellan 1,6 och 2,6 (Olsson 2008). I dessa försök gjordes ingen behandling mot bladsvampar. I gjorda försök under perioden 2006 till 2010 varierade tillväxten utan behandling mot bladsvampar från 2,2 till 3,0 ton per hektar. Med behandling mot bladsvampar ökade sockertillväxten med ytterligare 0,3 till 1,5 ton socker per hektar. Det innebar att den totala tillväxten steg till mellan 3,0 och 4,0 ton per hektar. Tillväxt och tillväxtförbättring hur stor och när? Sockermängden ökade med som mest 171 kg per hektar och dygn. Siffran är ett medeltal för tillväxten under perioden mitten av augusti till mitten av september I takt med lägre temperaturer och minskad daglängd så minskar tillväxten under hösten. Som medel över 5 år och samtliga 14 försök blev dygnstillväxten 123, 82 och 22 kg socker per dygn för perioderna augusti/september, september/oktober och oktober/ november. Av den redovisade dygnstillväxten ovan härrörde 12, 13 respektive 4 kg per hektar och dygn från behandlingen mot bladsvampar. Tillväxten under en och samma månad varierade kraftigt mellan åren: För perioden augusti september från 110 till 177 kg, för perioden september oktober från 77 till 129 kg och för perioden oktober november från 5 till 41 kg socker per hektar och dygn. Behandling stod för upp till 27 % av den totala tillväxten under månaden. Om den bästa tillväxten för varje månad läggs efter varandra samma år så skulle tillväxten från den 15 september till den 15 november motsvara 5,1 ton socker per hektar. I takt med att en allt större del av betorna i både Sverige och Danmark tas upp först under november månad blir det allt viktigare att begränsa angreppen av bladsvampar. Basen i detta arbete är en sund växtföljd och användning av sorter med god motståndskraft. Undersökningen visar tydligt att även med denna bas så finns det mer att hämta vad gäller tillväxt under hösten genom en behovsstyrd insats av en effektiv fungicid vid begynnande angrepp. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 5 of 10

6 Summary and conclusions Two trials were carried out in 2006 in which no, one, two and three treatments with a fungicide were tested at harvest in the middle of September, October, November and December. SLF funding was obtained for the period , in which three trials per year were conducted. SLF funding was granted for an additional three trials in A corresponding investigation comprising two trials per year was carried out during the period at Lolland in Denmark. Results from these Danish trials are included in this report where relevant. At spraying, the degree of fungal attack was determined by picking 100 leaves (excluding the oldest and youngest leaves). The total number of diseased leaves was recorded, as was the total number of leaves attacked by powdery mildew, rust, Ramularia and Cercospora. - Degree of attack by the leaf fungi powdery mildew (ERYSBE), Ramularia (RAMUBE) and rust (UROMBE) was recorded separately on a scale from on a field-by-field basis during August, September and October and in certain cases even later. The proportion of green leaf area (0 100) was recorded on a field-by-field basis during the month of October and in the majority of cases also during September and November. On each harvesting occasion, the foliage of five beets in a row was harvested and weighed on a field-by-field basis. With the exception of the site Nyboholm in December 2006, all beet were harvested with a trial lifter, transported to Agri Provtvätt in Örtofta and handled according to established practices for trial harvesting and analysis. - The first spraying in Sweden was carried out on 9 August, as a mean for 14 trials. The second followed 21 days later, on 30 August, and the third and last a further 18 days later, on 17 September. The programme began on 3 August at the earliest and ended on 29 September at the latest. The corresponding treatment dates in the Danish trials were 9 August, 2 September and 20 September, i.e. very similar to the Swedish programme. - Considered over all years and trials, the degree of attack by powdery mildew, Ramularia and rust in the untreated plots was 29%, 5% and 4%, respectively, in September and 33%, 12% and 20% in October. When the limit for acceptable treatment effect was set at below 10% degree of attack, one spraying gave insufficient effect against powdery mildew at six sites, against Ramularia at five sites and against rust at five sites. In total for all three diseases, one spraying achieved the <10% limit in only three cases: Nyboholm 2006 and 2007 and Ädelholm Three sprayings achieved this limit on all sites except three. When the level was set to 20%, all sites were under the limit for three sprayings. - Increasing the number of sprayings from none to three resulted in an increase in foliage weight per plant. Foliage weight in untreated beet decreased from 339 g per beet in September to 279 g in October and 221 g in November. After one spraying, foliage weight in September increased by 26 g, from 339 to 365 g per beet, while it increased from 279 to 325 g per beet in October and from 221 to 261 g per beet in November. The difference between untreated and treated beet amounted to 26 g in September, 46 g in October and 40 g in November. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 6 of 10

7 With repeated spraying, foliage weight increased further in November. With three sprayings the amount of foliage was 299 g per beet, 35% higher than in untreated beet at that time and 20 g (7%) higher than in the untreated beet one month earlier. - It was only possible to harvest beet in all months up to February in Mean yield over the five-year period for September harvest without fungicide treatment was 11.7 ton sugar per hectare in both countries. Yield in November without treatment was 14.2 ton sugar per hectare in Sweden and 14.4 ton in Denmark. Compared with September harvesting, this represented an increase of 2.5 ton per hectare or 22% in Sweden and 2.7 ton per hectare or 24% in Denmark. Yield in November with treatment was 15.2 ton sugar per hectare in Sweden and 15.9 ton in Denmark. Compared with September harvesting, this represented an increase of 3.6 ton sugar per hectare (31%) in Sweden and 4.2 ton sugar per hectare (36%) in Denmark. The yield increase brought about by fungicide treatment in the period 15 September to 15 November amounted to 1.0 ton sugar per hectare in Sweden and 1.4 ton per hectare in Denmark. The potential for a yield increase from the middle of November onwards was little or none in both countries. The period from mid-november to mid-december only gave an increase in three years out of five. During the period from mid-december to mid- January, there was only an increase in one year out of five, The cumulative increase as a mean for five years without treatment was 0.3 ton sugar per hectare in both countries. With treatment, the increase remained at the same level, i.e. 0.2 ton per hectare in Denmark and 0.4 ton in Sweden. Therefore treatment for leaf fungi had no positive effect on yield from 15 November onwards in either Denmark or Sweden. - At harvest in the middle of September, no treatment gave a sugar content of 16.66% compared with 16.29% after one spraying. One spraying gave a lower sugar content than no treatment in four years out of five. On average, the decrease was 0.3 percentage units. At harvest in the middle of October, no, one or two sprayings all resulted in a sugar content of 17.9 %. One spraying gave a slightly higher sugar content in four years out of five, but on average this increase was under 0.1 percentage units. Two sprayings resulted in a marginally higher sugar content only in 2007 and At harvest in the middle of November, no, one, two and three sprayings gave a sugar content of 17.86%, 18.12%, 18.17% and 18.19%, respectively. Sugar content increased in five years out of five in all treatments. Harvest in December could not be carried out in 2010 owing to frost and frozen soil. For the other four years the sugar content was 17.51%, 17.65%, 17.86% and 17.84% after no, one, two and three sprayings, respectively. Compared with harvest in November, the sugar content decreased by an average of percentage units for all treatments tested. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 7 of 10

8 Can growth in autumn be increased through one treatment with fungicide? The results showed that it was possible to increase yield during the period 15 September to 15 November by 1.0 ton sugar per hectare in Sweden and 1.4 ton per hectare in Denmark. This yield increase was the result of 2 3 sprayings, starting at the onset of attack in August and applied at 2 3 week intervals thereafter. In Sweden the product used was Comet (250 g pyraclostrobin per litre), applied at a rate of 0.25 litres per hectare and spraying, while in Denmark the product used was Opus (125 g epoxiconazole per litre), applied at a rate of 0.25 litres per hectare and spraying. Is spraying need related to harvest time? How many sprayings are needed to achieve maximal yield and what is economically justified? The yield increase from treatment increased at harvest in mid-september to harvest in November. One spraying gave an extra 430 kg sugar per hectare in September, 660 kg in October and 690 kg in November. Assessment of degree of fungal attack after spraying revealed that one spraying lasted 2 3 weeks, but then the effect declined. The yield data also revealed that two sprayings with harvest in October gave 330 kg more sugar per hectare than one treatment. With harvest in November there was scope for three sprayings, which resulted in 690, 940 and 990 kg sugar per hectare in additional yield, respectively. In summary, one spraying and harvest in September and two sprayings and harvest in October or November gave good crop profitability. A third spraying before harvest in November was not financially justified on average for the 14 trials performed here. In terms of the individual sites, a third spraying was possibly justified at the Fädersminne site in 2007 and 2008, mainly as a result of severe and persistent attack by powdery mildew. How does spraying need vary with site and weather? The yield increase from fungicide treatment varied between years. The increase was lowest in 2010 (0.27 ton sugar per hectare) and highest in 2008 (1.52 ton sugar per hectare). The yield increase was clearly correlated to degree of attack by leaf fungi. The Swedish trials clearly demonstrated the importance of situation-specific treatment, not only between years but also between sites. How is beet quality affected by fungicide treatment at different harvest times? In general, the increased sugar yield from treatment was mainly explained by an increase in harvested root biomass. Treatment had no significant effect on the K+Na value. Note that this value remained relatively constant over the entire harvesting period, September December. Beet cleanliness was not affected by one spraying at any given time of harvest. Overall, treatment in Sweden led to a decrease in blue number of 1 2 units from harvest in September onwards. Sugar content exhibited a weak declining trend at harvest in mid-september, was unaffected at harvest in October and increased by 0.3 percentage NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 8 of 10

9 units at harvest in November. Sugar content increased in five years out of five in all treatments tested. Are quality parameters affected more by late harvest? Can spraying decrease the risk of negative effects of frost, ultimately contributing to better beet quality? Harvest in the middle of December was possible in in Sweden and in all five years in Denmark. Overall, the results show no increased difference in sugar content between treated and untreated beet during the period mid-november to mid-december. Harvest in January was possible in 2007, 2008 and 2010 in Sweden. The relationship between untreated and treated beet was the same in November and January in 2007 and In 2008 the difference in sugar content between untreated and treated plots increased from 0.3 percentage units in November to 0.9 percentage units in January. How does current growth potential compare with that in previous studies in Sweden? In Sweden, mean yield increase from 15/9 15/11 for the period was 2.2 ton sugar per hectare, with a range of 1.6 to 2.6 ton per hectare (Olsson 2008). In those trials, there was no treatment against leaf fungi. In trials carried out in the period , the sugar yield increase of beet that was not treated for leaf fungi ranged from 2.2 to 3.0 ton per hectare. With treatment for leaf fungi the sugar yield increased by an additional 0.3 to 1.5 ton sugar per hectare. This means that total sugar yield increased with between 3.0 and 4.0 ton per hectare. Growth and yield increases how large and when? Sugar yield increased by at most 171 kg per hectare and day. This value is the mean for yield during the period mid-august to mid-september In parallel with lower temperatures and decreasing day length, yield decreased during the autumn. As a mean of five years and all 14 trials, the daily yield increase was 123, 82 and 22 kg sugar per day for the periods August/September, September/October and October/ November, respectively. Of this daily increase, 12, 13 and 4 kg per hectare and day, respectively, originated from treatment against leaf fungi. The yield increase within months varied sharply between years: From 110 to 177 kg sugar per hectare and day for the period August September, from 77 to 129 kg per hectare and day for the period September October and from 5 to 41 kg per hectare and day for the period October November. If the best yield for every month occurred in sequence within the same year, the yield increase from 15 September to 15 November would be 5.1 ton sugar per hectare. As a result of an increasing tendency for sugar beet harvesting in both Sweden and Denmark to be delayed to November, it is becoming increasingly important to limit attack by leaf fungi. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 9 of 10

10 The basis for achieving this is a healthy crop rotation and choice of varieties with good resistance to disease. This study clearly showed that even with the above as the basis, there is more to be gained as regards yield increases in autumn from needs-driven use of an effective fungicide at the onset of attack. NBR Nordic Beet Research 406, 417, Page 10 of 10