Innovationskraft Sthlm. Effektindikatorer - uppföljning

Transkript

1 Innovationskraft Sthlm Effektindikatorer - uppföljning preliminär version mars 2015

2 Bakgrund Stockholms län är en stark och innovativ region, men vunnen framgång är ingen garanti för framtida positioner. Regionen behöver fortsätta stärka sin innovationskraft. Den globala utvecklingen och ökad konkurrens ställer höga krav på förnyelse om omvandling. Vissa regioner kommer att stärkas medan andra kommer få det svårare att hävda samma position. Stockholmsregionen är och ska fortsätta vara offensiv. Regionen ska gå från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi. För att lyckas måste regionen i regional, nationell och internationell samverkan ge näringslivet goda förutsättningar att förnyas och utvecklas. Innovationskraft Sthlm är en regional satsning som syftar till att ge Stockholmsregionen en stark röst, där innovationsaktörer kan sluta upp bakom en gemensam innovationsagenda. Det handlar om att förbättra förutsättningarna för att idéer ska bli verklighet, att avståndet mellan tänka och göra ska minska antogs regionens innovationsstrategi och de tre vägledande mål som sorterar under en vision om världens mest innovationsdrivna ekonomi I samband med antagandet av innovationsstrategin fattades ett beslut om att ta fram ett antal (effekt-)indikatorer som ska syfta till att mäta regionens innovationskraft. Syftet var för att kontinuerligt stämma av om huruvida regionen var på väg att uppnå visionen. Arbetet slutredovisades våren 2013 med målsättningen att följa upp utvecklingen Denna promemoria är en uppföljning av det arbetet. Vad som följs upp I denna promemoria redovisas de effektindikatorer som tidigare har tagits fram för att följa upp regionens innovationskraft, se figur 1. Uppföljningen tar sikte på att se hur regionens innovationskraft utvecklas över tid och är inte en uppföljning av satsningen Innovationskraft Sthlm. Även om de två är tätt sammanflätade så kan regionens innovationskraft (rent teoretiskt) försämras trots att det arbete som bedrivits inom ramen för Innovationskraft Sthlm varit ändamålsenligt, och omvänt. Innovationskraft Sthlm kommer istället att utvärderas genom att studera om och hur de initiativ som anges i de fem handlingsprogrammen faller ut. Det ligger utanför ramen för denna promemoria. Figur 1. Skiss över uppföljningen av regionens innovationskraft 2

3 Promemorian är vidare inte av analyserande karaktär utan syftar till att redovisa och definiera föreslagna indikatorer som sammantaget räknas till 31. Tre indikatorer har utgått 1 till följd av att bristfällig statistik. Vid sidan av detta har vissa indikatorer justerats, se fotnoter i bilagorna. Gruppering av indikatorerna Uppföljningen av hur regionens innovationskraft har utvecklats sker genom två kategorier av indikatorer. För samtliga indikatorer finns minst två värden. Därigenom ges en bild över hur regionen har utvecklats över tid. De värden som togs fram 2013 bildar baseline mot vilken förändringar mäts och varifrån det fortsatta arbetet kan ta avstamp. I vissa fall har ansvariga statistikproducenter (t.ex. Eurostat eller SCB) gjort marginella förändringar i definitioner eller justerat tidigare värden. Därför har värdena på de indikatorer som ingår inom ramen för denna effektutvärdering uppdaterats även bakåt i tiden för att uppnå konsistens. När det gäller kategori 1-indikatorerna har detta en försumbar inverkan. Överlag är effekterna även marginella på kategori 2-indikatorerna, men i de fall där det har en påverkan kommenteras detta i bilagorna där utfallet på kategori 2-indikatorna redovisas. Kategori 1-indikatorerna Den första kategorin (kategori 1) handlar om övergripande indikatorer såsom patent, bruttoregionprodukt, investeringar i forskning och utveckling etc. En del av dessa återfinns i de studier som tagits fram inom ramen för Innovationskraft Sthlm. Totalt uppgår antalet kategori 1-indikatorer till nio (se tabell 1), se tabell 1; Indikatorer, kategori 1 Definition Bruttoregionprodukt PPS (köpkraftsjusterat) och uttryckt i per capita Utbildningsnivå Andel personer i åldern år med eftergymnasial utbildning motsvarande ISCED-nivåerna 5 & Patentansökningar, totalt Antal inlämnade patentansökningar till European Patent Office per miljon invånare Patentansökningar, högteknologi Antal inlämnade patentansökningar (högteknologi) till European Patent Office per miljon invånare Forskning & Utveckling Regionala bruttoutgifter för forskning och utveckling i förhållande till bruttoregionprodukten Högteknologisk tillverkning Andel sysselsatta inom högteknologisk tillverkning i förhållande till samtliga sysselsatta 1 De som utgått är FoU-enheter (2.1.7), Utbildningar för näringslivet (2.2.1) och Pantentsamarbete (2.2.7) 3

4 Kunskapsintensiv tjänsteproduktion Andel sysselsatta inom kunskapsintensiv tjänsteproduktion i förhållande till samtliga sysselsatta Andel forskare Andelen forskare (heltidsekvivalenter) av samtliga sysselsatta IT-mognad Andel av befolkningen som under de senaste tolv månaderna beställt en vara eller tjänst via internet Tabell 1. Kategori 1-indikatorerna Stockholms värden på dessa nio indikatorer kommer konsekvent att jämföras med regionerna i tabell 2. Region (NUTS2) Statistisk kod Oberbayern (München) Hovedstaden (Köpenhamn) Rhône-Alpes (Lyon) Stockholms län DE21 DK01 FR71 SE11 Tabell 2. Ingående regioner i kategori 1. De värden som har inhämtats för de olika indikatorerna för respektive region återges i tabell 3. Övergripande kan det konstateras att Stockholmsregionen har högst värden när det gäller bruttoregionprodukt (1.1.1), patentansökningar, högteknologi (1.1.4) och kunskapsintensiv tjänsteproduktion (1.1.7). Omvänt har vi i förhållande till de andra tre regionerna sämre värden när det gäller Högteknologisk tillverkning (1.1.6), andel forskare (1.1.7) och forsknings & utveckling (1.1.5). På de tre sistnämnda har vi ett lägre värde än genomsnittet medan regionen har ett högre värde än genomsnittet på de övriga indikatorerna. Indikatorer, kategori 1 Stockholm Oberbayern Hovedstaden Rhône-Alpes Bruttoregionprodukt Utbildningsnivå 45,7 % 36,7 % 47 % 34,3% Patentansökningar, totalt Patentansökningar, högteknologi Forskning & Utveckling 3,8% 4,5% 5,1% 2,9% Högteknologisk tillverkning 0,8% 2,8% 2,7% 1,5% 4

5 Kunskapsintensiv tjänsteproduktion 7,3% 4,5% 6,7% 3,5% Andel forskare 1,4% 1,7% 2,7% 1,2% IT-mognad 79% 70% 84% 65% Tabell 3. Värden, kategori 1-indikatorerna, för de fyra regionerna För att få fram ett övergripande värde som reflekterar respektive regions sammanvägda innovationskraft har kategori 1-indikatorerna indexerats. För att möjliggöra en sammanslagning har en så kallad standardisering av datamaterialet genomförts genom z- scores; B + M X X - X var (x) Där B sätts till 100 och M till 30 I korthet innebär detta att om en region ligger på en genomsnittlig nivå kommer det så kallade indexvärdet att vara 100 (=B). Ett högre värde än 100 innebär att regionen är bättre än genomsnittet och det omvända gäller om en region har ett värde som understiger 100. M (multiplikatorn) har satts till 30 och har alltså enbart den funktionen att avvikelsen från medelvärdet får en multiplikatoreffekt. Räkneexempel: Bruttoregionprodukten per capita i de fyra regionerna ligger i intervallet till Standardavvikelsen uppgår till och medelvärdet till I Stockholmsregionen uppgår bruttoregionprodukten per capita till , det vill säga över genomsnittet vilket innebär att indexvärdet kommer att vara > 100. Insatt i formeln blir det som följande: Stockholms indexvärde beräknas därmed till 123. Om metoden tillämpas på det statistiska underlaget i tabell 3 kan ett index för respektive indikator och ett samlat index för respektive region tas fram. Indextalen för respektive region återges i tabell 4. 5

6 Indikatorer, kategori 1 Stockholm Oberbayern Hovedstaden Rhône-Alpes Bruttoregionprodukt Utbildningsnivå Patentansökningar, totalt Patentansökningar, högteknologi Forskning & Utveckling Högteknologisk tillverkning Kunskapsintensiv tjänsteproduktion Andel forskare IT-mognad Tabell 4. Indexvärden, kategori 1-indikatorerna, för de fyra regionerna Det oviktade medelvärdet för de ingående regionerna visar att Köpenhamn har högst värde, följt av Stockholm, Oberbayern och Rhône-Alpes, se diagram 1. Sammanvägt resultat Det oviktade medelvärdet för respektive region visar att Köpenhamn får högst värde (116,1), följt av Stockholm (108,7), Oberbayern (105,7) och Rhône Alpes (69,5). Jämfört med baseline det vill säga den ursprungliga mätningen har indexvärdet minskat i Stockholm och Oberbayern medan den ökat för Köpenhamn och Rhône Alpes. Annorlunda uttryckt så har Stockholm minskat sin innovationskraft visavi övriga tre regioner. Indexvärde ,7 105,7 116,1 Genomsnitt , Baseline Uppföljningsvärde Stockholm Oberbayern Hovedstaden Rhône-Alpes Diagram 1. Indexvärde för de fyra regionerna, baseline och uppföljning. 6

7 På två indikatorer (högteknologisk tillverkning och utbildningsnivå) har Stockholm stärkt sin relativa position, vilket per definition inte nödvändigtvis ska tolkas som indikatorvärdet har ökat i absoluta termer. På övriga indikatorer har regionen tappat i relativa termer. Allra störst förändring kan noteras för indikatorn IT-mognad. Stockholm har i stort sett samma värde som i baseline, men de andra regionerna har ökat från en lägre nivå vilket innebär att Stockholms indexvärde och relativa styrka minskar. Högteknologisk tillverkning Utbildningsnivå FoU Kunskapsintensiv tjänsteprod. Patentansökningar, högteknologi Andel forskare Bruttoregionprodukt Patentansökningar, totalt IT-mognad Diagram 2. Förändring, uppföljningindex jämfört med baselineindex. Kategori 2-indikatorerna Kategori 2-indikatorer är mer specifika till sin karaktär och är på ett tydligare vis relaterat till de tre vägledande målen (se figur 2). Sammantaget uppgår antalet kategori 2-indikatorerna till 22 där sex sorterar under mål 1 och fem under mål 2 och elva under mål 3. I bilaga 1-3 redovisas de mätvärden som har hämtats in för kategori 2-indikatorerna. Uppfattas och vara attraktiva för: Studenter/forskare/experter/ entreprenörer Investerare/investeringar Internationella storföretag Figur 2. Innovationsstrategins tre vägledande mål Samverkan ska öka och resultaten från samarbeten förbättras genom: Fler samarbeten mellan forskare, företag och politik/offentlig verksamhet Fler etablering av internationella nätverk inom forskning och innovation Fler samarbeten mellan kunskapsområden Leveransförmågan i forsknings- och innovationssystemet ska öka genom: Etablering av fler exportföretag Skapandet av fler snabbväxande företag i branscher med högt förädlingsvärde Ökat genomslag av nya affärsmodeller och områden Vissa av de vägledande målen är svårare att mäta, andra är enklare. Genom att de är mer specifika kommer det inte vara möjligt med internationella jämförelser utan jämförelserna sker över tid och med övriga riket. 7

8 Mål 1 handlar om att regionen ska vara och uppfattas vara attraktiv för t.ex. studenter, forskare, företag och kapital (se figur 2). De indikatorer som tagits fram för att spegla mål 1 återges i tabell 5. I bilaga 1 redovisas de värden som har hämtats in. Indikatorer kategori 2 Mål 1 Definition Andel studenter Andel studenter i ålder år som studerar på universitet eller högskolan i relation till samtliga åringar Utländska doktorandnybörjare Antal inresande utländska doktorandnybörjare (<65 år). Avser SU, KI, KTH och SH Arbetskraftsinvandring Inom yrkesområdena ledningsarbete, arbete som kräver teoretisk specialistkomp. och arbete som kräver kortare högskoleutbildning Venture Capital investeringar Antal venture capital-investeringar Årsverk, FoU Företagens årsverk inom forskning och utveckling Utländska studenter Antal utländska studenter, inkluderar utbytesstudenter och så kallade freemover-studenter. Avser SU, KI, KTH och SH Tabell 5. Kategori 2-indikatorerna, mål 1 Mål 2 handlar om att öka antalet samarbeten och få en bättre utväxling (se figur 2). De indikatorer som tagits fram för att spegla mål 2 återges i tabell 6. Generellt är det svårare att finna indikatorer till mål 2 jämfört med t.ex. mål 1 och 3. I bilaga 2 redovisas de värden som har hämtats in. Indikatorer kategori 2 Mål 2 Definition Utlagda FoU, andra företag Storlek på ftg:s FoU som utförs av andra företag utanför egen koncern Utlagda FoU, universitet Storlek på företagens FoU som utförs av universitet Utlagda FoU, forskningsinstitut Storlek på företagens FoU som utförs av forskningsinstitut Innovationssamarbete Andelen företag som har samarbetspartner i sitt innovationsarbete Forskningspr. (samarbete). Antal samarbetsprojekt med en aktör i Stockholm som LP (FP7). Tabell 6. Kategori 2-indikatorerna, mål 2 8

9 Mål 3 handlar om att öka leveransförmågan i forsknings- och innovationssystemet (se figur 1). De indikatorer som tagits fram för att spegla mål 3 återges i tabell 7. I bilaga 3 redovisas de värden som har hämtats in. Indikatorer kategori 2 Mål 3 Definition Exportföretag Antal företag i Stockholm med export Exportföretag, > 10 mkr Antal företag med ett exportvärde större än 10 mkr Exportföretag, > 100 mkr Antal företag med ett exportvärde större än 100 mkr Snabbväxande företag Företag som ökat omsättningen eller antalet anställda med minst 20 procent tre år i rad och som hade minst 10 anställda år Snabbväxande företag, IKT IKT-företag som ökat omsättningen eller antalet anställda med minst 20 procent tre år i rad och som hade minst 10 anställda år Snabbväxande företag, Life Science Life Science-företag som ökat omsättningen eller antalet anställda med minst 20 procent tre år i rad och som hade minst 10 anställda år Snabbväxande företag, KIBS KIBS-företag som ökat omsättningen eller antalet anställda med minst 20 procent tre år i rad och som hade minst 10 anställda år Nystartade KIBS Antalet nystartade KIBS (Knowledge Intensive Business Services) företag Innovationsverksamhet Antal företag med innovationsverksamhet Patentansökningar, USPTO Antal patentansökningar (USA) Ny produkt/process Antal företag som en introducerat produkt- och/eller processinnovation Tabell 7. Kategori 2-indikatorerna, mål 3 Resultat Denna promemoria är inte analytisk till sin karaktär varför inga reflekterande kommentarer lämnas. Om man tillämpar en strikt ökning/minskning granskning har dock sju indikatorer haft en positiv utveckling (det vill säga att uppföjningsvärdet är högre än baseline) och tolv indikatorer har utvecklats negativt. För tre av indikatorerna kan en robust jämförelse inte genomföras, se tabell 8. 9

10 Det bör uppmärksammas att det indikativa utfallet på respektive indikator i tabell 8 är binärt, det vill säga att antingen har indikatorvärdet ökat eller minskat, oavsett om det är ytterst marginellt. Värdena och utvecklingen på respektive indikator återges i bilaga 1-3. Tabell 8. Förändring, uppföljningindex jämfört med baselineindex 10

11 BILAGOR

12 BILAGA 1 12

13 BILAGA 2 Utlagd FoU, andra företag (msek)* Innovationssamarbete (andel ftg)** % % % % % % % Utlagd FoU, universitet (msek)* 50 Forskningsprojekt (samarbete)*** Sverige Baseline Stockholm Utlagd FoU, forskningsinstitut (msek)* * Viss nivåförändring 2007 på grund av revidering från SCBs sida. Avser enbart Sverige, inte Stockholm och gäller för år ** och är inte riktigt jämförbara på grund av ändrad metod och rampopulation. Framgent ( ) kommer däremot jämförelserna vara robusta *** Reviderad tidserie, snävare definition jämfört med tidigare PM. Samma datamängd/ram. 13

14 BILAGA Exportföretag (antal) Exportföretag >10mkr (antal) Exportföretag >100mkr (antal) Snabbväxande företag (antal) Snabbväxande företag, IKT (antal) 180 Snabbväxande företag, life science (antal) Snabbväxande företag, KIBS (antal) Nystartade KIBS (antal)

15 BILAGA 3 (fort ) 70% Innovationsverksamhet (andel företag) 70% Ny produkt/process (andel företag) 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% % Patentansökningar, USPTO (antal)** Sverige Stockholm Baseline * och är inte riktigt jämförbara på grund av ändrad metod och rampopulation. Framgent ( ) kommer däremot jämförelserna vara robusta ** Standarden i i inrapporteringen av patent (USPTO) har förändrats. Istället för företag så består databasen av uppfinnare. Hela tidserien har därför reviderats bakåt för att uppnå konsistens