dra åt skogen, ungdomar! Vinn kokbok! Systrarna Brydlings viltkokbok kan bli din.

Transkript

1 Läs mer på Vinn kokbok! Systrarna Brydlings viltkokbok kan bli din. Lennart Svensson, Gyllsjö Träindustri, och Bengt Börjesson, Sveaskog. dra åt skogen, ungdomar! Det behövs fler unga i skogen. Därför krävs nu krafttag för att branschen ska utvecklas. Möt GS-fackets Per-Olof Sjöö och Sveaskogs Karin Ericsson i ett samtal om hur skogsbruket ska bli mer attraktivt. reportage, sidorna tema Teknik för framtiden En omfattande tekniksatsning pågår för att möta framtidens behov av ett effektivt och lönsamt skogsbruk. sidorna jakt & fiske Lyx med samiska influenser På nyöppnade Sapmi Lodge vid Vindelälven kan du leva vildmarksliv med hotellstandard. Och de samiska influenserna är tydliga. Sidan 13 skogsbruk Mer biobränsle från skogen Nu gör ny teknik det möjligt att ta tillvara mer biobränsle från skogen. Något som gör alla till vinnare. sidan 10-11

2 Nr I skogssamtal. Kundorientering och lönsamhet i fokus S veaskogs kunder anser att vi har en god förmåga att leverera utlovade kvaliteter och överenskomna volymer, men att vi bör bli snabbare på att ställa om efter deras behov. De tycker att vi kan produktkvalitet och att vi är en pålitlig affärspartner. Men de önskar en ökad förståelse för sina marknadsförutsättningar och fler initiativ till gemensamma utvecklingsprojekt från vår sida. Jag ser att vi kan bli bättre på att förstå och tillfredsställa våra kunders behov. Med en ökad kunskap kan vi jobba tätare och utveckla värdekedjor som ökar lönsamheten för båda parter. Just nu har många av våra kunder en tuff situation Vi kan bli bättre på marknaden. Såväl på att förstå våra sågverk som massa- och pappersindustrin väljer kunders behov. att temporärt minska produktionen som en följd av den dämpade efterfrågan. Vi vet inte idag när det vänder, men känner oss trygga med att marknaden för våra produkter är god på lång sikt. Den förnyelsebara skogsråvara som Sveaskog säljer har en miljömässig konkurrensfördel jämfört med andra material, och skogsråvara efterfrågas i alltfler produkter. Sedan årsstämman i april har Sveaskog nya ekonomiska mål med krav på högre avkastning. De nya målen är inte enkla, men fullt möjliga att nå. Som ny vd i Sveaskog ser jag fram emot att tillsammans med alla medarbetare driva det förbättrings- och ut vecklingsarbete som krävs för att vi ska klara ägarens krav. Avgörande för att nå våra mål och långsiktigt utveckla värdet på Sveaskogs stora skogstillgång är kundorientering, teknikutveckling och en ökad operationell och administrativ effektivitet. Vi ska öka försäljningsintäkterna genom att öka uttaget från egen skog och utveckla fler affärer baserade på vår råvara och skogsmark. Vi ska samtidigt hålla hårt i kostnaderna, vilket är extra viktigt med tanke på konjunkturläget och den osäkerhet som råder på marknaden idag. Förutom avkastningsmål kräver ägaren att vi ska vara ett föredöme inom miljö, etik, jämställdhet och mångfald. Kravet definieras i ägarpolicyn för alla statsägda bolag och baseras på Svensk kod för bolagsstyrning. Mitt intryck efter en dryg månad i företaget är att Sveaskog har ambitiösa mål och genomarbetade strategier, särskilt inom miljö- och naturvårdsområdet, och att vi bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vi arbetar i enlighet med ISO och FSC (information om FSC hittar du i redaktionsrutan) och kommer dessutom att stärka dialogen både internt och med våra leverantörer om hur väl vi möter kraven i vår uppförandekod, och vad det innebär att agera föredömligt. Under hösten besöker jag Sveaskogs verksamhet i hela landet för att träffa medarbetare, kunder och studera våra skogliga processer på plats.för mig är det ett mycket värdefullt tillfälle att få lära känna företaget och dess medarbetare och höra om våra styrkor och svagheter. per-olof wedin, vd för Sveaskog 2 forum sveaskog En riktig ensamvarg. 6 Störst i sitt slag. På väg mot biobränsle Framtidsutsikter. 21 Klappat och klart! och den ljusnande framtid är vår! I det här numret av Forum Sveaskog blickar vi framåt, med tekniska innovationer i fokus. Läs om hur Europas största kraftlinerbruk får logistiken att fungera, om hur ny teknik revolutionerar marknaden för biobränsle och om den enorma satsning på ny teknik för skogsbruket som genomförs i Skogstekniska klustret en satsning för ett än mer effektivt och ansvarfullt skogsbruk i framtiden. Men hur ska de unga lockas att jobba med framtidens skogsbruk? Med den frågan i ryggsäcken skickade vi ut GSfackets förbundsordförande och Sveaskogs personalchef för ett rejält skogssamtal. Om detta och mycket mer kan du läsa i det här numret av Forum Sveaskog. Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Tf chefredaktör: Caroline Wejstorp, caroline.wejstorp@sveaskog.se. (Pernilla Widén är föräldraledig). Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. prenumeration Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. Under hösten har vi genomfört en läsvärdesundersökning där ett antal av er läsare djupintervjuats. Tack till dig som medverkat! Undersökningen visar att nästan hälften av läsarna läser det mesta av tidningen och att 75 procent ger den ett överbetyg. Dessa siffror glädjer oss på redaktionen! Mer om undersökningen kan du läsa på sveaskog.se/ undersokning. Nästa nummer av Forum Sveaskog kommer i slutet av februari. Tills dess kan du följa oss på facebook.se/ sveaskog. Caroline Wejstorp Tf ansvarig extern information, Sveaskog. Produktion: OTW Communication, tel: Redaktör: Katarina Sjöström, katarina.sjostrom@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Johan Bergmark. Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: annonsering Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: , info@adviser.se,

3 nyheter Ny åtgärdsmix för ökad lönsamhet stamsäkert. Med hjälp av en ny sorts hylsa ska snytbaggen hållas borta från plantors stammar. Papphylsa mot snytbaggar Lönsamheten på Sveaskogs produktiva skogsmark kan öka med upp till 35 procent. Det visar en rapport från Skogforsk som beräknat potentialen för olika skötselåtgärder. Vi gör nu en översyn av vår åtgärds mix. Resultatet kan bli mer förädlat plantmaterial och att vi använder mer snabbväxande trädslag, säger Marie Larsson-Stern, Sveaskogs skogsvårdschef. foto: anna hållams På mammas gata. Sveaskog har köpt rättigheterna till det mekaniska snytbaggeskyddet MultiPro. Det ska användas på främst större plantor, så kallade barrots- och TePlusplantor. Sveaskog har som mål att helt komma ifrån användning av insekticider vid skogsföryngring. Med bland annat MultiPro kommer vi att nå det målet. Det är positivt för hela branschen, säger Herman Sundqvist, skogschef på Sveaskog. MultiPro består av en papphylsa som appliceras manuellt på plantan. Papphylsan hindrar snytbaggen från att äta på plantans stam. Produkten är ännu inte färdig för försäljning utan kräver ytterligare utveckling. Det kommer att ske i Sveaskogs dotterbolag Svenska Skogsplantor AB. Per-Olof Wedin lyssnar och lär Per-Olof Wedin tillträdde som ny vd på Sveaskog den 10 oktober. Under hösten besöker han Sveaskogs verksamhet i hela landet. Under sina resor träffar han medarbetare, kunder och studerar företagets skogliga processer på plats i skogen. Jag värdesätter dessa möten där jag får tillfälle att lära känna företaget, medarbetare och kunder och höra om våra styrkor och svagheter. Framför allt ägnar jag mig åt att lyssna och lära. Hans bild av Sveaskog är ett välskött företag med förmåga att utvecklas ytterligare. Ett område vi ska utveckla är våra kundsamarbeten. Vi kan bli bättre på att förstå och tillfredsställa våra kunders behov. Hipp hipp, Henning! Efter 53 år på Sveaskog har Henning Westerberg i Vindeln gått i pension. Henning började på dåvarande Domänverket som 13-åring, då han frösådde med manuell kanna. Han var även med om att byta ut timmersvansen mot motorsågen. Den senaste tiden har han varit skoglig assistent och skogsvård är något han brinner mycket för. Närmast väntar nu jobb i den egna skogen, träslöjd och dans. 4 forum sveaskog Sveaskog har sedan början av 2000-talet satsat på olika åtgärder som förädlat plantmaterial och gödsling för att öka tillväxten i skogen. Det har ökat skogens nettonuvärde med 40 procent. Nettonuvärdet är lönsamheten på åtgärdad areal när alla kostnader och kommande intäkter räknats om till ett värde idag. Sveaskog har anlitat Skogforsk för att analysera hur skötselåtgärder kan optimeras på olika platser i landet. Rapporten visar att vi jobbar bra med att öka tillväxten, men att det finns mer att göra. Vi kan öka nettonuvärdet med ytterligare procent. Det handlar främst om att prioritera om vilka åtgärder som ska göras och var, säger Marie Larsson-Stern. Förädlade plantor har störst effekt Omräknat i volym kan en omfördelning av skötselåtgärderna öka tillväxten med upp till tolv procent på den areal som åtgärdas. Vi har beräknat möjligheterna till förbättrad tillväxt och lönsamhet hos Sveaskog, men potentialen finns även i det svenska skogsbruket som helhet, säger Johan Sonesson, Skogforsk, som varit ansvarig för att genomföra utredningen. Störst effekt på tillväxt och lönsamhet har förädlade plantor. Rapporten visar att Sveaskog har en outnyttjad potential när det gäller att använda särplockat material i fröplantager och att odla fram bra plantor från gransticklingar. Lönsamt att gödsla En annan stor potential finns i att öka användningen av nya trädslag: sibirisk lärk och contortatall i norr och hybridlärk i södra delen av landet. Enligt Skogforsk finns en möjlighet för Sveaskog att använda fem procent av den totala föryngringsarealen till contortatall och lika mycket till lärk. Hur mycket det kommer att bli i verkligheten återstår att se. Vi väger även in andra aspekter som påverkan på biodiversitet, rekreation, jakt, rennäring och social acceptans, säger Marie Larsson-Stern. Några andra lönsamma åtgärder är att gödsla, ta ut energived i tidiga gallringar i tallskogar och att dikesrensa i samband med förstagallring på vissa marker. Även åtgärder mot det som förhindrar TillväxtEn i skogen kan öka genom bättre plantmaterial, snabbväxande trädslag och att gödsla. På bilden: kottfrön i Svenska Skogsplantors laboratorium i Lagan. Det handlar främst om att omprioritera vilka åtgärder som ska göras och var. en ökad tillväxt är viktigt, bland annat att behandla stubbar i samband med gallring och slutavverkning när det finns risk för rotröta, samt att minska viltskadorna. Viltskador ger kvalitetsförsämringar och påtagliga volymförluster. Vi har satsat på att stärka vår organisation för skog och klövviltsförvaltning. Min förhoppning är att den tillsammans med uppbyggnad av kunskapsbasen om skog och klövvilt ska ge förutsättningar för en god dialog med andra skogsägare och jägare om vilken älgstam som är rimlig att hålla i olika områden, säger Marie Larsson-Stern. NILS SUNDSTRÖM Lång väg mot ökad tillväxt Skötselåtgärder för att öka tillväxten i Sveaskogs produktionsskogar gäller i huvudsak den yta som Sveaskog ska avverka och återbeskoga. Det innebär en långsiktig satsning. Grundläggande är att snabbt få igång återbeskogningen: markbereda bra efter avverkning, använda bra plantmaterial och att skydda plantorna mot exempelvis snytbaggar. Det var i lantbruket och skogen vi startade för mer än 150 år sedan. Och här finns vi fortfarande kvar. Med försäkringar som skyddar värdet på din skog, och med ekonomisk rådgivning och banktjänster som hjälper dig att få värdet att växa. Kontakta Länsförsäkringar där du har din skog så får du prata med någon som kan mycket om de lokala förutsättningarna för skogsbruket. lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

4 marknad Sågverken påverkas av finanskris skogsnäringen i siffror Den finansiella krisen påverkar svensk sågverksindustri kraftigt. Efterfrågan på sågade trävaror är någorlunda stabil i norra Europa, Japan och Nordafrika. Men lönsamheten krymper, och fler produktionsneddragningar är att vänta. Nybyggnationen av hus fortsätter att minska, men trots det har de svenska sågverken hittills i år klarat sig relativt bra, tack vare renoveringsmarknaden i både Sverige och utomlands. Flera sågverk har ökat sin produktion, medan andra tvingats lägga ner eller minska produktionen. Och nu tilltar orosmolnen. Konsumtionen av trävaror har länge legat på en väldigt låg nivå i både USA och Europa. Nu ser vi en ytterligare lägre konsumtion som ökar prispressen, säger Santhe Dahl, koncernchef för Vida som är Sveriges största privata koncern för förädling av skogsråvara. Det är inte omöjligt att Vida tvingas begränsa produktionen, något som hittills aldrig hänt under Santhe Dahls snart 35 år inom företaget. Det är svårt att se någon ljusning på kort sikt för trävarumarknaden. På längre sikt tror vi på ett ökat behov av bostadsbyggande och användningen av trä som material inte minst av miljöskäl, säger Santhe Dahl. Den bilden tecknar även Johan Freij, affärsområdeschef för Skog och Lantbruk på Danske Bank i Sverige: Den här vintern tror jag blir oerhört tuff för sågverken. Det man kan hoppas är att sågverken begränsar produktionen. Sverige är en av de största trävaruexportörerna i världen och produktionen måste begränsas för att skapa balans på marknaden, säger han. Tuffare konkurrens Efter finanskrisen 2008 gynnades den svenska trävaruexporten av en svag kronkurs. Sedan dess har råvarupriserna höjts, kronkursen stärkts och utländska konkurrenter som har blivit mer effektiva har tagit tillbaka marknadsandelar. Det innebär en stenhård konkurrens, också eftersom efterfrågan på sågade trävaror i Europa har minskat med cirka 20 procent sedan rekordåret Den dag det vänder kan det vara väldigt bra att äga ett sågverk eller att vara skogsägare. Det har byggts lite under lång tid i USA och Västeuropa, samtidigt som flera utomeuropeiska marknader fortsätter att växa, säger Johan Freij. Nordafrika och länder i Mellanöstern har de senaste åren varit en räddningsplanka för svenska sågverk. Cirka 25 procent av den svenska trävaruexporten går idag till regionen, men turbulensen i år i samband med demokratiseringsprocessen har satt käppar i hjulet. Marknaden i Nordafrika är ändå relativt stabil. Egypten, Tunisien, Algeriet och Utom europeisk export växer De svenska sågverken producerade 17 miljoner kubikmeter sågade trävaror under 2010, varav närmare 70 procent gick på export. Nordafrika, Mellanöstern och Japan står tillsammans som mottagare för 30 procent av exporten. Trots oroligheterna i Nordafrika- Mellanöstern bedöms marknaden som fortsatt mycket intressant och växande. Stor potential finns också i Kina. Exporten till Storbritannien, som är de svenska sågverkens största enskilda marknad, fortsätter att minska. Marocko är stora köpare av snickeriråvara av skandinavisk furu, säger Bertil Sterner, direktör på trämekaniska sektionen på Skogsindustrierna. Potential i Kina Kina är en annan stark växande marknad, som domineras av billiga trävaror från Sibirien och västra Kanada. Den svenska trävaruexporten till Kina är liten, cirka kubikmeter, men potentialen är stor, inte minst vad gäller trävaror med den högsta kvaliteten. Flera svenska företag, som SCA och Bergkvist Insjön, etablerar sig nu där för att hitta nischer, säger Bertil Sterner. För att möta den rådande krisen ser han hur sågverksföretagen satsar på färre men större enheter i Sverige och effektiviserar i alla led. De måste hela tiden skapa bättre kvalitet med exakta mått, exakt torkade trävaror och andra anpassningar till olika marknader, säger Bertil Sterner. Högre förädlingsgrad Även Lars-Göran Sandberg, vd för analysföretaget Timwood, ser en nödvändig strukturell omdaning och rationalisering i svenska sågverk. De går mot en högre förädlingsgrad som gör dem bättre positionerade när basproduktionen inte längre är tillräckligt konkurrenskraftig, säger han. Lars-Göran Sandberg har sällan varit så positiv som nu till trä som byggnadsmaterial på lång sikt. Miljöaspekten är en del i det: Vi ser en ansträngd tillgång på sågtimmer i världen tio år framåt. Efterfrågan på trävaror ökar i tillväxtländer som Kina, Indien och Nordafrika. När återhämtningen kommer i USA och Västeuropa skapar det ett oerhört intressant läge för träindustri och skogsägare i Sverige. NILS SUNDSTRÖM Vinsten minskar Lönsamheten i de svenska sågverken pressas av en dyrare råvara och en starkare krona som hämmar exporten. Samtidigt, i det korta perspektivet, sjunker efterfrågan på sågade trävaror på flera stora exportmarknader. Med goda branschkunskaper. På bilderna från vänster: Bertil Sterner, Skogsindustrierna, Santhe Dahl, Vida, Lars-Göran Sandberg, Timwood, och Johan Freif, Danske Bank. Prognos för konsumtion av trävaror i Kina miljoner kubikmeter miljoner kubikmeter miljoner kubikmeter Källa: Skogsindustrierna krönika marknad Ljusare tider väntas Hur än vinden viner, bakom molnen solen skiner kunde man läsa på en broderad duk som hängde på väggen hemma hos min mormor i Vikarbyn i Dalarna. Många vittnar nu om att sågverken kämpar i motvind. Om kommande brist på timmer i södra Sverige, om marknaderna där byggkonjunkturen är svag och om att den tuffa konkurrensen tilltar i styrka såväl nationellt som internationellt. Men bakom molnen väntar ljusare tider. Mycket tyder på att det bara är en tidsfråga innan byggbranschen kommer att ta fart i såväl Europa som USA. Jag deltog i en trävaruträff i Vancouver i början av sommaren. Där var den samlade expertisen relativt enig om att USA:s byggande kommer att uppgå till omkring 1.4 miljoner nya hus mellan 2014 och 2015, en ökning med nästan 200 procent jämfört med idag. De kanadensiska sågverken som är USA:s huvudleverantör torde vara glada, men en skalbagge har åsamkat stor skada i västra Kanada och kommer att tvinga ner avverkningarna. Det ger de svenska sågverken stora möjligheter. I östra Europa är behovet av att renovera och rusta upp bostäder stort. I västra Europa är det främst inflyttning till storstäder som driver utvecklingen. En annan ljusglimt är den kraftiga tillväxtökningen i Kina. Dess totala behov av att importera sågade barrträvaror förväntas öka med 15 procent per år från dagens cirka 15 miljoner kubikmeter. Den importen fördubblades mellan 2008 och Det finns andra prognoser som pekar på att den kinesiska efterfrågan kommer att öka ännu mer. Priserna på sågade barrträvaror har skjutit i höjden i Kina den senaste tiden. Var alla dessa trävaror ska tas ifrån är den stora frågan. De svenska sågverken har bra förutsättningar. I Sverige har vi ett hållbart skogsbruk som ger en bra återväxt och vi har en väl fungerande logistik. FSC -certifiering* i kombination med hög virkeskvalitet ger oss möjlighet att komma in på nya marknader. Miljökraven ökar runt om i världen och det naturliga materialet trä kommer att få en allt större betydelse. * Läs mer om FSC på sidan 2. patric selin, marknadschef på Sveaskog. avverkningsanmälningar sep 2011 Tusen hektar jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec L = 2008 L = 2009 L = 2010 L = 2011 Källa: Skogsstyrelsen Den anmälda avverkningsarealen ökade med v22 procent till hektar i september jämfört med augusti. Ökningen har skett i alla landsdelar förutom södra Norrland. Vid en jämförelse mellan september i år och motsvarande månad förra året minskade avverkningsanmälningarna med 7 procent. Vid jämförelse mellan den senaste niomånadersperioden (januari-september 2011) och motsvarande period 2010 har avverkningsanmälningar minskat med 18 procent. Trävaror sep 2011 Prisindex, basår 2000 = Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, var 10.7 procent lägre under september 2011 jämfört med september trädbränsle kvartal 2, 2011 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det andra kvartalet 2011 var 290 kronor per MWh. Priset var cirka 2 procent lägre än under årets första kvartal. Under samma period låg priset på skogsflis till värmeverken på 214 kr per MWh, vilket var detsamma som under första kvartalet. pappersmassa oktober 2011 USD per ton okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa 6 forum sveaskog forum sveaskog 7

5 kund FOTO: Erland SegerSTEdt Råvaruansvarig Stefan Merum: Sveaskog är en stor och viktig leverantör. Ingen vanlig pappersexercis Chokladkartongen, vinboxen och förvaringslådan. Chansen är stor att den har sitt ursprung här. För Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå är störst i sitt slag i Europa. Här förvandlas 2,2 miljoner kubikmeter flis och virke till papper varje år. Och merparten av råvaran levererar Sveaskog. Rökplymerna från Smurfit Kappa utgör ett välbekant inslag på himlen över Piteå. I de två pappersmaskinerna snurrar ton färdigt papper fram varje år. Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin. Kraftliner från Smurfit Kappas pappersbruk används bland annat för tillverkning av wellpapp. På mätbryggan tas prover tas på den inkommande flisen för att registrera fukthalten. Rökplymerna från de höga skorstenarna hos Smurfit Kappa i Piteå utgör efter mer än ett halvt sekel ett självklart inslag i Piteås stadsbild. Hela anläggningen gränsar till Pite älv och byggdes i början av 1950-talet. Från början tillverkades träfiberskivor i fabriken, men efter några år byggdes fabriken om till pappersbruk med inriktning på kraftpapper för tillverkning av wellpapp. År 2001 köptes fabriken av holländska Kappa. Säljare var statliga AssiDomän. Sedan 2005 ingår anläggningen i Smurfit Kappa Group med verksamhet i Latinamerika och Europa. Fabriken i Piteå är nu Europas största kraftlinerbruk. Vi kan producera ton papper, omsätter 3,3 miljarder kronor och sysselsätter cirka 550 personer, summerar Stefan Merum som ansvarar för att in flödet av råvara täcker behovet. Det här innebär att omkring 2,2 miljoner kubikmeter virke varje år passerar fabriksgrindarna. Därtill kommer ytterligare volymer biobränsle i form av bark, spån, skogsflis och returträ avsett för elproduktion i den egna biopannan. El överskottet går vidare till PiteEnergi AB. Hundratals registreringar varje dygn Det är ett gigantiskt pussel som ska läggas, med leveranser av råvara från privata skogsägare, skogsbolag och sågverk och genom import från Ryssland, Finland och Baltikum. En av våra stora och viktiga leverantörer av virke och flis är Sveaskog, berättar Stefan Merum. Det är en stor och ständigt lika hungrig anläggning som Stefan Merum ska mätta. Här finns två barrmassalinjer, en lövmassalinje, en returfiberanläggning och två pappersmaskiner. Och mixen i pannan måste vara helt rätt för att slutprodukten ska bli precis så stark som kunderna vill ha den. Vi sysselsätter 550 personer och kan tillverka ton papper varje år. Vid inmätningsbryggan avlöser virkesbilarna varandra. Varje dygn, året om, görs mellan 300 och 450 registreringar med uppgifter om sortiment, åkare, vikt och körda kilometer. Ett nytt mätplatssystem gör det möjligt att veta exakt vilka volymer och sortiment som finns att tillgå på den blåsiga timmerplanen, där de stora virkestravarna och flishögarna räcker för att försörja fabriken i knappa två veckor. Nätverk en framgångsfaktor Närmare fyra kubikmeter barrved går åt för att producera ett ton brun pappersmassa. Inflödet av råvara måste därför vara konstant för att inte produktionen ska halta. Det förutsätter i sin tur pålitliga leverantörer. För Roger Johansson, marknadsansvarig för Sveaskog i Norrbotten och Västerbotten, är Smurfit Kappa den enskilt största kunden i norra Sverige. För att tillgodose Smurfit Kappas behov av råvara använder han sig av Sveaskogs stora kontaktnät. Han nyttjar också företagets alla resurser, från avverkningar av såväl Sveaskogs egen skog som hos privata skogsägare, köp och bytesaffärer med andra skogliga aktörer, import från Ryssland och Baltikum, med mera. Vårt avtal med Smurfit Kappa är långsiktigt, konstaterar Roger Johansson. Då gäller det att aldrig stå handfallen. Nätverk och goda relationer i hela branschen är avgörande för att lyckas. Sveaskogs styrka är, hävdar Roger Johansson, att företaget är fristående, utan egna industrier, och därmed har affärs relationer med nära nog alla aktörer på virkesmarknaden. Det gör att vi har en stor förmåga och flexibilitet, men även att vi kan välja att göra de affärer som är mest fördelaktiga för Sveaskog och våra prioriterade kunder. Skulle Sveaskog hamna i en situation med akut brist på massaved finns det egna skogsinnehavet som back-up. Att få logistiken att fungera hela vägen till fabriksgrinden är nästa stora utmaning. Det är naturligtvis en stor trygghet för våra kunder, konstaterar Roger Johansson. Att sedan få logistiken att fungera i alla väder, hela vägen till fabriksgrinden, är nästa stora utmaning med bil, tåg, båt, effektivt och utan onödig miljöbelastning. Att tänka ut bra lösningar för våra kunder är det roligaste vi vet, försäkrar Roger Johansson. Vårt jobb är att vara bäst i klassen. I det stora renseriet hos Smurfit Kappa förvandlar två jättelika ståltrummor med ett dovt mullrande virke till flis: en för barrved, en annan för björk. Stora truckar hämtar ständigt nya lass från travarna med virke. Slutkunder i hela Europa Nästa anhalt i processen är massabruket. Därifrån lotsas vi vidare in i de väldiga fabrikshallar där de två pappersmaskinerna oupphörligt snurrar fram färdigt papper, en för brunt kraftpapper, en för det vita ytskiktet. Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin i Europa och Skandinavien: wellpapp, chokladkartonger, vinboxar, förvaringslådor Det är ett givande och tagande, säger Stefan Merum. Men vi känner oss trygga med en storskalig råvaruleverantör som har flera kranar att vrida på. Mats Wigardt Störst på pappförpackningar Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med kapacitet att årligen tillverka ton. Kraftliner är ett baspapper tillverkat av ny fiber och den används för tillverkning av wellpapp. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå ingår i Paper Division Europe i Smurfit Kappa Group. Med en omsättning på över sju miljarder euro och med fler än anställda, är Smurfit Kappa Group marknadsledande inom pappersbaserade förpackningar. 8 forum sveaskog forum sveaskog 9

6 skogsbruk VinnanDE tillsats. Flerträdstillsatsen används av alla gallringsmaskiner som arbetar åt Sveaskog i Bergslagen. Den leder till såväl mer biobränsle som bättre betalt för markägaren. En pålitlig affärspartner Sveaskog kommer att leverera biobränsle till E.ON:s värmeverk i Bålsta och Vaxholm 2011/2012. Affären innebär en leverans av totalt kubikmeter stamvedsflis. Förutsättningen för att vi lägger hela affären hos en leverantör är att vi ser Sveaskog som en pålitlig och långsiktig affärspartner, säger Henrik Ingvarsson, bränsleinköpare på E.ON. För att kunna garantera en jämn leverans har Sveaskog förvärvat två mindre terminaler i Bålsta, respektive Vallentuna. Skulle något hända som stör vår logistik av virke, till exempel svåra väderförhållanden, har vi några veckors lager på terminalerna som vi kan falla tillbaka på, säger Mathias Carlsson, säljare i Bergslagen. hallå där... Hans Thyr, marknadschef på Svenska Skogsplantor Ny teknik ger mer biobränsle Med ny teknik är det nu möjligt att kostnadseffektivt ta vara på mer biobränsle från skogen. Sveaskogs ambition är att växa ytterligare inom området biobränsle. Från att ha varit ett sortiment som skogsbolagen gett bort gratis, ger biobränslet idag markägaren ett ordentligt ekonomiskt tillskott, säger Roger Johansson, Sveaskog. mer biobränsle i skogen. Skogsägaren Marianne Svensson och sambon Morgan Andersson besökte fyra områden som gallrats innan de bestämde sig för att samarbeta med Sveaskog. Förhoppningsvis får vi även ett bättre netto. Längst till vänster: virkesköpare Henrik Hammar. foto: erik mårtensson Roger Johansson är biobränslekoordinator på Sveaskog. Han konstaterar att Sveaskog sedan 1995 har utvecklats till en av de allra största aktörerna på den snabbt växande marknaden för biobränsle i Sverige. Han förklarar Sveaskogs styrka på en alltmer konkurrensutsatt marknad för biobränsle med att företaget kan agera fritt, utan försörjningsansvar för någon egen industri, och att företaget finns över hela landet, med egna terminaler och buffertlager. Dessutom har Sveaskog stora tillgångar egen skog. Vi har helt enkelt blivit duktiga på biobränsle, sammanfattar han. Våra kunder vet att leveranserna kommer fram, och det kan kännas tryggt när kylan biter i februari. Biobränslet har nästan fördubblats Merparten av företagets omsättning genereras fortfarande av sågtimmer och massaved, men under Roger Johanssons tre år som biobränslekoordinator har andelen biobränsle nästan fördubblats för att nu utgöra omkring tretton procent av omsättningen. Och planen är att bågen ska spännas ytterligare. Men då krävs det mer av oss, konstaterar han. De enklaste volymerna är redan Vägen från skog till kund Vid avverkning läggs grot (grenar och toppar) i högar som får torka. Klena träd skördas med flerträds aggregat. Biobränslet körs till en uppsamlingsplats. Ibland buntas bränslet för att underlätta transport. Ju torrare grot och träddelar, desto bättre betalt! Bränslet får torka sex till tolv månader. Bränslet flisas av Sveaskog eller av kund, vid terminal eller på slutdestination. Kunden är till exempel ett kraftvärmeverk. infångade, så nu måste vi tänka nytt och utveckla tekniken ytterligare för att få glesare och mer avlägsna skogsområden ekonomiskt intressanta. En av Sveaskogs nyckelpersoner för att hjulen ska fortsätta att snurra i rätt riktning är virkesköparen Henrik Hammar i Karlskoga. Sedan hösten 2004 har han i hård konkurrens med andra aktörer, och efter otaliga koppar kaffe ute i stugorna, byggt upp ett stabilt kontaktnät i sitt köpområde. Det gäller att ha något att erbjuda som vi är bättre på än andra företag, säger Henrik Hammar. Och det tycker han sig ha. Idag använder alla gallringsmaskiner som arbetar åt Sveaskog i Bergslagen en så kallad flerträdstillsats. Bättre netto för markägaren Tekniken innebär att man kan ta vara på det som tidigare blev kvar i skogen, som klena träd och toppar, vilket ger ett bättre netto för markägaren. Dels får vi en extra volym, dels får vi med toppen, kvistad och klar och möjlig att transportera på timmerbil till kund, förklarar han. Kunden, i det här fallet Värmevärden AB, producerar miljövänlig fjärrvärme åt kunder i bland annat Kristinehamns kommun. Nu kan man ta vara på sådant som tidigare blev kvar i skogen, såsom klena träd och toppar. Fotnot: Flerträdshantering innebär att skördaren utrustas med en tillsats som samlar upp flera stammar åt gången inför upparbetning. Lägre kostnad per avverkad volym blir resultatet. Men sortimentet lämpar sig även att läggas på terminal där det kan lagras, torkas och förädlas. För skogsägaren Marianne Svensson på Jonsbols gård utanför Kristinehamn har flerträdshanteringen varit en ny erfarenhet. När hon och sambon Morgan Andersson nyligen stod inför att gallra ett bestånd på 54 hektar, av ett sammanlagt skogsinnehav på hektar, tog de in ett antal offerter. De besökte också fyra områden som nyligen gallrats för att bedöma kvaliteten på arbetet. Vi föll för kvaliteten på de gallringar som gjorts av Sveaskog, säger Morgan Andersson. Det var fantastiskt fint gallrat. Förhoppningsvis får vi också ett bättre netto genom den teknik som används, även om det inte var det som fällde avgörandet. Mats Wigardt Så ser energisortimentet ut Energisortiment utgörs av grot (grenar och toppar från slutavverkning), träddelar (hela eller delade träd), flis och bränsleved (rötved, klent och skadat virke) och stubbar (här pågår försöksverksamhet). Det är beställningstider på skogsplantor. Hur är efterfrågan på plantor som är behandlade med Conniflex? Conniflex är ett effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge och intresset är stort bland både stora och små skogsägare. Vi hoppas kunna producera 20 miljoner behandlade täckrotsplantor i år, jämfört med 12 miljoner förra året. Under hösten har vi byggt en tredje produktionsanläggning. Hur viktig är den här metoden för att få ett giftfritt skogsbruk? Den har en väldigt stor betydelse. Conniflex är det enda kommersialiserade skydd mot snytbagge som finns på marknaden och som är både effektivt och miljövänligt. Kemikalieinspektionen tillåter ännu kemiska bekämpningsmedel, men för FSC -certifierade skogar krävs dispens. Vi kan utgå från att FSC blir allt mer tuffa mot markägarna när det finns mekaniska skydd som alternativ till insektsgifter. Hur fungerar Conniflex? Plantan skyddas med en beläggning av finkorning sand, som limmas fast. Det hindrar snytbaggen från att gnaga av den tunna barken. Hur allvarlig skadeinsekt är snytbaggen? Om du inte behandlar plantorna i södra Sverige är risken att upp till 90 procent av dem blir uppätna under de två första åren. I Svealand är risken upp till cirka 60 procent. Snytbaggen sprider sig nu norrut, främst längs kusten. När är ni uppe i full produktion av Conniflex-skyddade plantor? Rent tekniskt kan vi producera 40 miljoner behandlade plantor om ett par år, vilket skulle motsvara hela vår produktion. Hittills har vi kunnat behandla täckrotsplantor och nu har vi snart även en lösning för barrotsplantor. Spelar vintervädret någon roll för snytbaggen? Nej, i princip inte. Däremot är vårvädret avgörande för spridningen ut över landskapet. Snytbaggarna gynnas om det är soliga dagar i maj när de svärmar och vindförhållandena avgör hur stora arealer de kan spridas över. NILS sundström 10 forum sveaskog forum sveaskog 11

7 jakt & fiske Historiskt samarbete bakom remissvar I samband med remissarbetet kring regeringens förslag om en ny älgförvaltning talar skogsindustri och markägare för första gången med en gemensam röst. På initiativ av branschorganisationen Skogsindustrierna samverkar sedan våren 2011 de stora skogsbolagen, Sveaskog, skogsägarföreningar och LRF i en rad viktiga frågor som rör skogsbruket. Vi upplevde att skogsbruket ville samma sak, men att vi tidigare varit spretiga i våra uttalanden. Nu står vi enade på ett helt annat sätt, säger projektledaren Ronny Löfstrand. Målet är att kunna bedriva ett effektivt skogsbruk och samtidigt ha en kvalitativt bra älgstam. Lyxigt friluftsliv på naturens villkor Exklusivitet kombinerat med det genuint samiska. När Sapmi Lodge bygger sin första anläggning vid Vindelälven på Sveaskogs mark, prioriteras både hållbarhet och komfort. Vår vision är att erbjuda gästerna en totalupplevelse, inte bara bra fiske och jakt, säger David Neveling, en av Sapmi Lodges grundare. För flera år sedan funderade David Neveling och Jens Sandström på varför det inte fanns ett ställe i Lappland med såväl bra jakt och fiske som sköna sängar och schysta viner. De tyckte att komfortbiten i naturupplevelsen delvis glömts bort. Det finns mycket bra fiske och jakt, men boendet är ofta enkelt. Man sover på träbritsar och fixar käket själv. Vi saknade att efter fisketuren få komma tillbaka till en skön lodge och äta riktigt god mat, säger David Neveling. Jens Sandström och David Neveling började skissa på konceptet Sapmi Lodge. Samisk kultur och tradition skulle ha en given plats. Detsamma gällde exklusivitet och hållbarhet. De presenterade idén för Sveaskog i förhoppning om att få arrendera mark. De tyckte att våra planer lät spännande och nappade, trots vår ringa erfarenhet inom området och att vi båda bor i Stockholm, säger David Neveling med ett skratt. I juni kommer de första gästerna att kunna ta plats i någon av de sex stugorna på toppen av Kåtaberget. Husen byggs på plintar och, liksom avloppssystemet, kommer de att kunna demonteras. Ett krav från Sveaskog är nämligen att Sapmi Lodge ska kunna lämna marken i dess nuvarande skick. Vi gillar utmaningar och just att marken och naturen ska kunna återgå till sitt ursprung ser vi som en morot. Det enkla och genuina är dessutom en del av vårt koncept, en del av exklusiviteten, säger David Neveling. Samer självklart involverade Lodgen uppförs i naturliga material och inreds med bekväma sängar och en återhållsam inredning med samiska influenser. Maten ska till stora delar vara gjord på dagsfärska råvaror från samiska livsmedelsföretag. Vi vill tydliggöra det samiska och förmedla deras kunskap inom jakt och fiske. Eftersom verksamheten bedrivs på samernas renbetesområden är det en självklarhet att de är involverade, avslutar David Neveling. Cassandra alm kunglig KValitet. I och med förslaget till en ny viltförvaltning ska skogens konungar bli ännu mer kvalitativa. Även betesskador och det stora antalet trafikolyckor med älgar inblandade ska minska. Älgförvaltning i förändring Med förslaget till en ny älgförvaltning vill regeringen skapa en älgstam av högre kvalitet, i bättre balans med betesresurserna. Resultatet ska bli färre trafikolyckor och betesskador, samt en kvalitativare älgstam, säger Ronny Löfstrand, skogoch klövviltsansvarig på Sveaskog. H ur älg och skog kan samförvaltas med beaktande av andra intressen är frågor som har belysts i en statlig utredning. Enligt regeringen finns det goda skäl att se över det nuvarande systemet. Årligen orsakar älgarna stora skador på växande skog och många trafikolyckor med älgar inblandade leder till stort mänskligt lidande med höga Markägare måste i högre grad än tidigare ta ansvar och agera professionellt. kostnader för samhället. I somras överlämnade regeringen propositionen Älgförvaltningen till riksdagen. I den ges förslag på förändringar av den nuvarande organisationen för jakt på älg och kronhjort. En älgstam i balans Målet med förslaget är att med en organiserad samverkan över stora områden skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med tillgången på bete. Resultatet ska bli färre trafikolyckor, mindre betesskador och en älgstam av bättre kvalitet, säger Ronny Löfstrand, skog- och klövviltsansvarig på Sveaskog. Ronny tycker att regeringens förslag till förändringar innehåller flera förbättringar jämfört med det nuvarande systemet. Beslut om nya föreskrifter väntas i slutet av november. I tidigare förvaltningssystem har han saknat flera viktiga komponenter. Framförallt ett tillförlitligt faktaunderlag om skadenivåer på skog, och foderanalyser samt information om älgstammens storlek och sammansättning. Det, menar Ronny Löfstrand, har lett till en älgförvaltning utan tillräcklig faktagrund med konsekvenser i form av en obalans mellan fodertillgång och antal vilt, vilket i sin tur leder till höga skadenivåer på främst ung tallskog. Den nya förvaltningen leder förhoppningsvis till att vi får ett bättre faktaunderlag. Det behövs för att skapa förutsättningar för konstruktiva dialoger mellan markägare och jägare för att åstadkomma viltstammar som är i balans med foderresurserna. Markägarnas inflytande ökar En utredning som Skogforsk har gjort åt Sveaskog pekar också på stora tillväxtnedsättningar på grund av viltbete i Sveaskogs tallungskogar. Dessa resultat kommer vi nu att analysera närmare, säger Ronny Löfstrand. Ett stort betestryck kan också påverka den biologiska mångfalden negativt genom att lövträd som rönn, ek, asp och sälg inte kan växa sig stora. I regeringens förslag till ny älgförvaltning införs en ny komponent i organisationen: Sverige delas in i större älgförvaltningsområden som inrättas av länsstyrelsen och där markägarna får ett större inflytande. Markägarna, inklusive skogsbolagen, måste i högre grad än tidigare engagera sig i frågan, konstaterar Ronny Löfstrand. Han vill att debatten hyfsas och att kompetensen i alla läger förbättras. Ökad kunskap med webbutbildning Sveaskog har utvecklat sin organisation med flera nya tjänster över hela landet med inriktning på skog och klövviltförvaltning för att kunna engagera sig mer i viltförvaltningsfrågorna. På markägarsidan har dessutom ett samverkansprojekt inletts mellan skogsbrukets olika intressenter för att samordna insatser och stärka skogsbrukets arbete med älgförvaltning. Ronny Löfstrand har en samordningsfunktion i denna grupp. Sveaskog lanserade nyligen tillsammans med tre andra stora skogsbolag en utbildning på nätet om skog och klövvilt. Ambitionen är att öka kompetensen kring samförvaltning av skog och klövvilt hos såväl jägarkåren som vår egen personal, säger Ronny Löfstrand. Mats Wigardt WEBB Utbildningen hittar du på Sveaskog arrenderar ut Sveaskog arrenderar ut mark till turismföretagare för att öka avkastningen från skogen. Förutom ett ökat värdeskapande i skogen betyder det oftast arbetstillfällen och utveckling i glesbygd. Kravet från Sveaskog är att marken inte blir påverkad av verksamheten. Därför ska byggnader, avlopp och el vara ytligt beläget och Sapmi Lodge ska kunna lämna platsen i dess nuvarande skick när avtalet upphör. Sveaskog investerar inte i verksamheten. Mer info: forum sveaskog forum sveaskog 13

8 TEMA TEknik Teknikutvecklingen är avgörande för hela skogsbruket. Men det är inte de stora företagen som står för innovationerna. Morgondagens skogsmaskiner utvecklas av en rad små företag med avancerad IT och simulatorer. Och Sveaskog har en nyckelroll i utvecklingen. På väg mot framtiden Korta beslutsvägar och snabba resultat. Det är målet för den tekniksatsning som Sveaskog sedan 2007 gör tillsammans med ett kluster av skogstekniska företag i norra Sverige. Tio innovativa produkter har hittills lanserats och fler är på gång. Skogsbruket behöver mer effektiva produkter och system för skörd och skotning av virke och biobränsle. Det är viktigt för att minska kostnaderna och optimera maskinutnyttjandet. Men för de stora maskintillverkarna är skogssektorn en liten bransch. Ledtiderna är långa för att ta fram innovativa lösningar. Det vill Skogstekniska klustret ändra på. Regionen lyfts fram I klustret samarbetar en rad små företag i Västerbotten, Jämtland och Ångermanland som vart och ett är världsledande inom sitt område. Företagen är delvis konkurrenter, men genom klustret kan de gemensamt flytta fram sina positioner. Samarbetet har gjort att hela näringen och regionen har lyfts fram. Stat, myndigheter och andra aktörer känner nu till vilket kunnande de här företagen står för, säger Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret som gått från att ha varit ett nätverk till att bli en ekonomisk förening. En milstolpe i klustrets utveckling var när Sveaskog gick med som partner 2007 och satsade tio miljoner kronor i riskkapital till teknisk utveckling. Samtidigt fick företagen en beställare som konkret såg vilka produkter det fanns behov av. Sveaskogs medverkan har varit injektionen till klustrets positiva utveckling. Kluster stärker små företag Skogstekniska klustret har sin bas i Vindelns kommun i Västerbotten. Här har skogsnäringen alltid haft en betydelse full roll. Ett nätverk mellan en rad olika skogliga aktörer startade på 1990-talet med stöd från EU. Det omvandlades senare till ett tätare samarbete mellan skogstekniska företag. Nio företag ingår i Skogstekniska klustret idag varav åtta små företag och japanska jätten Komatsu Forest, som har utveckling i Umeå. SkogSSatsning. I Västerbotten finns ett av Europas största skogsbestånd. Därför finns också förutsättningar för företagen här att vara med i den globala konkurrensen. Men då krävs det att vi är i framkant, säger Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret. Nu jobbar vi ännu närmare forskning och universitet, vilket har resulterat i att vi även fått utvecklingsmedel från EU:s strukturfonder, Vinnova och regionen, säger Maria Hedblom. Redan tio färdiga produkter I Sveaskogs satsning har fem miljoner kronor hittills betalats ut. Av de 14 projekt som beviljats ekonomiskt stöd har tio till dags datum resulterat i färdiga produkter. Vi är mycket nöjda med resultatet. Det här är ett bra sätt att driva på den tekniska utvecklingen inom skogsbruket, säger Ann-Britt Edfast, Sveaskogs forsknings- och utvecklingschef. En styrgrupp tittar på förslagens för delar, tekniska höjd och en rad andra kriterier. Sedan satsar Sveaskog upp till hälften av den totala utvecklingskostnaden i utvalda projekt. Foto: Henrik OloFSSon Det handlar inte om några långa akademiska program utan om konkreta projekt där vi direkt kan räkna hem nyttan, säger Ann-Britt Edfast. Även medlemsföretagen är nöjda med samarbetet. Skogstekniska klustrets samarbete med Sveaskog gör att vi vågar produktutveckla i högre hastighet, och mer. Så enkelt är det. Vi får hjälp med både kunskap och visst ekonomiskt stöd, säger Johan Ridderstråle, vd för griptillverkaren Hultdins i Malå. Avancerad teknik allt viktigare För att hålla sig ajour med ny teknik anordnar klustret gemensamma utvecklingsseminarier. Från att ha varit nio separata företag har medlemsföretagen idag börjat göra gemensamma utvecklingsprojekt där de behöver varandras kompetens. När de här herrarna träffas för än så länge är det bara herrar har de sådana diskussioner att de inte vill gå hem från mötena, även om de inte hade tid att träffas från första början, konstaterar Maria Hedblom. Hon ser hur avancerad IT, simulering och robotisering blir allt viktigare verktyg för att ta fram morgondagens skogsmaskiner. Därför är det också betydelsefullt med ett nära samarbete med universiteten i Umeå och Luleå samt SLU:s skogsfakultet. Ann-Britt Edfast på Sveaskog vill inte avslöja vilka nya produkter som härnäst kan komma från klustret. Det är hemligt eftersom det pågår patentarbete, men ett spännande område är hur skogsbruket ska tackla att det blir sämre bärighet för maskiner i och med att vi får blötare marker genom klimatförändringarna, avslutar Ann-Britt Edfast. NILS SUNDSTRÖM Företagen i klustret och vad de utvecklar och till verkar: Bracke Forest, Bräcke. Maskiner för skogsföryngring. Cranab, Vindeln. Kranar och kranspetsutrustning. Hultdins, Malå. Timmergripare, gripsågar, såg enheter och färgmärkningssystem för skördaraggregat samt dämpsystem för mobil hydraulik. El-Forest, Örnsköldsvik. Elhybridteknik för skotare och lastbärare. Indexator, Vindeln. Rotatorer för bland annat skogsbruket. Komatsu Forest, Umeå. Maskiner och tillbehör för skogsbruket. Olofsfors, Nordmaling. Band till skogsmaskiner och slitstålsprodukter. Oryx Simulations, Umeå. Träningssimulatorer till maskinförare. Vimek, Vindeln. Mindre skogsmaskiner, skördare och skotare. högteknologiskt. I morgondagens skogsmaskiner kan vissa funktioner kanske styras med blicken. Skogforsk testar hur avancerad IT kan spåra förarens ögonrörelser. Skogforsk: Större lönsamhet krävs Skogsbruket behöver bli närmare tre procent effektivare varje år för att vara konkurrenskraftigt. Nu ökar trycket på att med ny teknik kunna förbättra produk tiviteten och lönsamheten i hela virkeskedjan. Produktivitetsutvecklingen i skogsbruket har stannat av de senaste åren. Det beror i stora drag på hur skogarna ser ut, men också på att man hamnat i ett berg av skogsvårdsarbete efter stormarna Gudrun och Per, säger Magnus Thor som är ansvarig för teknikprogrammet på Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut. När skogsbruket har ökat gallringsandelen i förhållande till slutavverkningsandelen har storleken på träd minskat. Det ger mindre medelstamvolym och färre kubikmeter per maskintimme. Ett sätt att höja produktiviteten är flerträdshantering. Den här tekniken blir allt viktigare och alla tillverkare av aggregat har nu egna produkter inom området, säger Magnus Thor. Han ser behov av utveckling inom en rad områden inom skogsbruket. Skogforsk arbetar både med konkreta förbättringsprojekt och mer visionärt. Avancerad IT och simuleringar är en viktig del i arbetet. Vi tittar bland annat på hur skördaren och skotaren kan användas mer optimalt. Till exempel samordnar vi körteknik- utbildningar för att göra förare och maskiner mer effektiva, säger Magnus Thor. Förarmiljö liknar cockpit I Skogforsks tekniklabb testas olika typer av ökad automation och hur man kan visa information på rutan istället för att föraren ska titta ner på en skärm. Det underlättar för föraren att ta blixtsnabba beslut och ändå orka köra hela arbetsdagar. Man kan säga att förarmiljön lånar drag från till exempel flygplan. Om maskinerna blir lättare att styra blir det också lättare för en ganska ovan förare att snabbt komma upp i hög produktion, säger Magnus Thor. Tekniken är komplicerad och inrymmer många olika forskningsområden. Därför samarbetar Skogforsk med bland andra KTH och Linköpings universitet. Ett annat hett utvecklingsområde är hur man kan minska marktrycket och därmed köra fortare och med full last på skotare i mjukare marker. Fjärrstyrda fordon finns redan, men är ytterligare ett intressant område där det pågår forskning. NILS SUNDSTRÖM Vi produktutvecklar både mer och i högre hastighet. Så enkelt är det Fyra maskiner för framtiden

9 tema teknik Effektivare skotning av grenar Grenar är ofta skrymmande att ta tillvara som biobränsle. Bracke Forest i jämtländska Bräcke har utvecklat ett nytt röjningsaggregat för att effektivt knäcka grenarna och komprimera lastvolymen. Ett lyft för många fordon Det går att halvera energibehovet på tomlyft i kranar, hjullastare och andra arbetsfordon som lyfter med hydraulik. Beviset är en tryckutjämnande cylinder som tagits fram i samarbete mellan El-Forest och Cranab. Smartare röjning med nytt aggregat En unik prototyp som kan användas vid krankorridorgallring har sett dagens ljus. Det kontinuerligt skördande aggregatet samlar ihop klent energivirke på ett mycket effektivt sätt. Bakom satsningen står Skogstekniska klustret, Sveaskog och SLU. Bakgrunden till aggregatet står att finna i ett examensarbete som två studenter vid Luleå tekniska universitet, Julia Forsberg och Rikard Wennberg, gjorde på uppdrag från Sveaskog. Våren 2011 fortsatte de nyutexaminerade civilingenjörerna, i Sveaskogs regi och i samarbete med Skogstekniska klustret och SLU, utvecklingen av ett aggregat som ska kunna användas av vanliga skogsskördare. Det nya kranspetsmonterade aggregatet kan samla ihop klena stammar i korridorer på upp till tio meters längd inne i täta röjbestånd. Den stora fördelen är att tekniken möjliggör kontinuerlig skörd, det vill säga att skörden sker utan att aggregatet behöver stanna och greppa om varje enskilt träd. Vilket ger en stor produktivitetsökning Det här kan bli ett nytt tekniksprång inom svensk skogsvård. jämfört med dagens hantering där man bara kan ta ett eller möjligen några träd i taget, berättar Julia Forsberg. I Sverige finns 2,77 miljoner hektar med täta, virkesrika ungskogar med en medelhöjd under tolv meter. Detta motsvarar 12,3 procent av hela Sveriges skogsareal. Lågt räknat kan fem miljoner kubikmeter biomassa årligen skördas i den här typen av bestånd, säger Dan Bergström, SLU, som i en avhandling lanserat idén bakom krankorridorgallring. I dag anses det vara möjligt att utföra lönsam skörd i täta bestånd, om de är grövre än åtta till nio centimeter, men forskarna på SLU menar att man genom att använda utvecklad teknik för skörd i kombination med krankorridorgallring borde kunna öka effektiviteten så att täta bestånd med ända ner till sex centimeter i diameter kan skördas med lönsamhet. Det nya aggregatet har alla förutsättningar Gott exempel. Framtagandet av den här prototypen är ett typexempel på hur vi vill att Skogstekniska klustret ska arbeta. Företagen ska driva utvecklingsprojekt i samverkan med forskningen, säger Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret. Bakom satsningen står förutom Sveaskog även Skogstekniska klustret och SLU. att bli ett tekniklyft och förvandla röjningen till en riktigt lönsam affär inom skogsbruket, säger David Berglund, skogsansvarig för Sveaskog i Västerbotten. En lönsam skogsinvestering Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist konstaterar att det tidigare gjorts en hel del försök med att mekanisera röjningen. Men hittills har vi inte varit speciellt framgångsrika på den fronten. Framtagningen av den här prototypen kan bli ett genombrott och göra röjningen till en riktigt lönsam skogsvårdsinvestering, menar han. Tommy Nilsson, produktionschef på Sveaskog, är också han optimistisk när det gäller framtiden för krankorridorgallring och det nya aggregatet. Under de senaste åren har produktiviteten inom skogsbruket avstannat, vilket är oroväckande. Jag hoppas nu att tillverkare av skogsmaskiner och de som producerar utrustning till dem, inspireras och engagerar sig i detta som kan bli ett nytt tekniksprång inom svensk skogsvård, avslutar han. LaRS WeSTeRLUND Energiröjningsaggregatet Mama presenterades på Skogsnolia i juni och har testats under hösten. Målet är att lansera en färdig produkt till våren Produkten ska användas i sena och eftersatta röjningar, där lövbeståndet är mellan sex till tolv meter högt. Där är det ekonomiskt försvarbart att ta ut biobränsle, men tungt att röja manuellt. Aggregatet samlar ihop ett antal träd som trycks ihop genom tre matarvalsar som knäcker grenarna. Biobränslet kan sedan kapas till valfri längd som buntvis läggs på marken och hämtas av skotaren. En komprimerad last kan sänka transportkostnaden betydligt för skotarkörningen. Metoden innebär förhoppningsvis också en biologisk fördel. De minsta kvistarna bryts av och lämnas kvar i skogen för att ge näring, säger Jan-Erik Nääs, vd för Bracke Forest. Företaget utvecklar främst utrustning inom markberedning, men även för uttag av biobränsle. Han är mycket nöjd med samarbetet med det Skogstekniska klustret. Att ta tillvara grenar som biobränsle är en gryende marknad. Som litet företag är innovativa projekt riskfyllda och därför är det avgörande att få hjälp med utvecklingskostnaderna, säger Jan-Erik Nääs. Den som skotar rundvirke kan nu effektivt skota även grenar och toppar (grot) med samma maskin. Omvandlingen sker i skogen med en tillsats som snabbt kan monteras på ALS-utrustade skotare. Den växande marknaden för biobränsle har fått systemtillverkaren Hultdins i Malå att tänka i nya banor. Med en så kallad biokassett kan en ALS-utrustad rundvirkesskotare enkelt bli en högpresterande grotskotare som forslar NILS SUNDSTRÖM höga rislass ut ur skogen. Lastutrymmet kan expandera från 28 till 75 kubikmeter på cirka 30 minuter. Systemet ALS, Active Load Space, har tagits fram av Hultdins och innebär att skotaren får ett variabelt lastutrymme där bankar kan breddas, lastutrymmet förlängas och stöttorna höjas. Dessutom vilar lastutrymmet på dämpade hydraulcylindrar som Vanliga lyftkranar i skogsmaskiner med hydraulik är obalanserade och därför även energibovar. Det går åt mer diesel för att köra kranen tom än med last, men nu finns en lösning på problemet. Skotartillverkaren El-Forest i Örnsköldsvik har tillsammans med krantillverkaren Cranab i Vindeln tagit fram en mottryckcylinder som balanserar kranarmen. Cylindern kan halvera energibehovet i tomlyft och ge en energibesparing på cirka tio procent vid lyften. Snabbare respons på hydrauliksystemet är en annan fördel. Det här är ytterligare ett exempel på hur vi ska kunna minska bränsleförbrukningen i vår elhybridskotare som redan har en bränslereduktion på cirka 25 procent jämfört med en konventionell skotare, säger Per-Anders Bjuggstam, vd på El-Forest. Bakom idén till cylindern står konstruktören Roger Gustavsson, vd på Thordab i Örnsköldsvik som är en av delägarna i El-Forest. Efter att ha testat ett par prototyper lämnade företaget in ett patent på en lösning och Cranab bjöds in till ett samarbete. Cylindern ska nu optimeras. Vi har kört cylindern i verklig drift i ett år och den fungerar utan problem. Vi hoppas kunna ha produkten i kommersiell drift under 2012, säger Roger Gustavsson, som ser en stor potential för att produkten ska kunna minska energibehovet på olika slags arbetsfordon även utanför skogssektorn. En minskad bränsleförbrukning är en vinst både för fordonsägarna och för miljön. NILS SUNDSTRÖM Nu stjälpa liten tuva inga stora grotlass GrotlaSS blir ofta höga. Då kommer dämpning och nivellering väl till pass. Biokassetten från Hultdins kan snabbt monteras som en tillsats på större ALS-utrustade rundvirkesskotare. mäter lastens vikt och som vid behov kan flytta tyngdpunkten i sidled. Det unika med biokassetten är inte att skotaren blir en jättelik höskrinda, utan att ALS-systemet både dämpar svängningar och kan väga grotlasset så att det når i princip nominell lastvikt för skotaren. En 15 tons skotare kan i princip lastas med ton grot, säger Johan Ridderstråle, vd på Hultdins. Med systemets dämpning och nivellering blir det effektivt att skota ut det höga lasset utan att något kastas av i skogen. Ett tätt golv i biokassetten skyddar rislasset mot lera från banden och underlättar också skotningen. Att golvet dessutom är tippbart är en fördel vid lossning och städning. Tillsatsen lanserades i somras och kostar kronor. Tidigare har entreprenörer fått betalt per timme för att skota grot, men när de nu får betalt för prestation och vikt är det här en värdefull produkt som gynnar produktiviteten, säger Johan Ridderstråle. NILS SUNDSTRÖM 16 forum SVEaSKOg