Framtidsalternativ för SEVAB Strängnäs Energi AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsalternativ för SEVAB Strängnäs Energi AB"

Transkript

1 Framtidsalternativ för SEVAB Strängnäs Energi AB Ägarutredning på uppdrag av Strängnäs kommun och Eskilstuna Kommunföretag AB Slutrapport 16 april 2012 Rapporten kan komma att kompletteras Magnus Lundberg, Lundberg Energi AB LUNDBERG ENERGI AB Box GÄVLE

2 Magnus Lundberg 16 april Sammanfattning SEVAB Strängnäs Energi AB ligger på en otillfredsställande resultatnivå och klarar inte kraven i gällande ägardirektiv, som bland annat anger en resultatnivå om 25 MSEK för innevarande år samt 40 MSEK år 2013 och Bolagets budget innebär ett resultat för 2012 på 16 MSEK, medan utsikterna för kommande år är oklara. Tunga kapitalkostnader tynger framförallt VA och värmerörelserna. Det är svårt att höja SEVABs intäkter annat än marginellt. SEVAB har arbetat hårt för att effektivisera sin verksamhet och sänka sina kostnader, vilket medfört att organisationen och personalen är hårt belastad. Min bedömning är att SEVABs egna åtgärder inte torde räcka för att nå önskade resultatnivåer. Utredningen redovisar ytterligare ett antal effektiviseringsmöjligheter som kan utvecklas i samarbete mellan SEVAB och Eskilstuna Energi och Miljö AB. Ett steg innebär att nuvarande ägande av moderbolagen och anläggningarna består, men att planering och utförande av allt arbete bedrivs i gemensamma bolag. Tillsammans skulle de båda bolagen då kunna reducera kostnaderna med ca 70 MSEK/år under en minskning av den sammanlagda personalstyrkan med ca 38 personer. SEVABs andel av besparingen skulle kunna bli ca 33 MSEK/år. Om man vill gå längre är nästa steg att välja en fullständig sammanslagning av koncernerna. Då kan ytterligare besparingar göras, till en nivå på minst MSEK/år, varav 40 MSEK/år för SEVAB. Såväl sammanläggning av planerings- och utförandeverksamheterna som fullständigt samgående/fusion mellan koncernerna kommer att kräva ett omfattande internt arbete och belasta stora delar av personalen i båda bolagen. En fusion ger fler fördelar i funktion och ekonomi. Det skulle motivera att man tar steget till fusion med en gång. Utanför bolagen finns dock ett antal större konsekvenser för ägare och kunder som först måste utredas och värderas. Här kan nämnas värdering av Eskilstunas respektive Strängnäs tillgångar inför sammanslagning, behov av prisutjämning mellan kundgrupperna, lägre lokal påverkan för båda, med mera.

3 Magnus Lundberg 16 april Inledning SEVAB Strängnäs Energi AB kallas i rapporten SEVAB och Eskilstuna Energi & Miljö AB kallas EEM. Vatten och avlopp förkortas VA. SEVABs nyttighet Återvinning motsvaras i exempelvis extern avgiftsstatistik av Avfall och båda beteckningarna förekommer i rapporten. 2.1 Uppdraget Lundberg Energi AB har i januari 2012 fått SEVABs ägares uppdrag att stödja dessa i bedömningen av framtida samarbets- och samverkansformer för att stärka SEVAB Strängnäs Energi ABs ekonomi Utredningen bör inriktas mot samgående (helt eller delvis) alternativt ökad samverkan och samordning mellan SEVAB och EEM. Utredningen ska bland annat omfatta nulägesbeskrivning, beroendesamband mellan SEVABs delverksamheter, relationer mellan SEVAB och EEM och analys av SEVABs resultatgenereringsförmåga nu och i framtiden. Utredningen ska leda fram till alternativa samverkansmöjligheter mellan SEVAB och EEM. Uppdraget ska under arbetets gång löpande rapporteras och diskuteras med företrädare för beställarna. Styrgruppen utgörs av Peter Lundberg och Oscar Arnell från Strängnäs kommun samt Hans-Georg Wahlberg och Anders Andersson från Eskilstuna Kommunföretag AB. 2.2 Genomförande Huvudinriktningen har varit att bedöma SEVABs möjligheter till att förbättra ekonomin. För att nå dit måste man enkelt uttryckt endera minska sina kostnader, öka sina intäkter eller det allra vanligaste, kombinera dessa två åtgärder. Utredningen omfattar ett antal åtgärder att genomföra tillsammans med EEM, vilka huvudsakligen syftar till kostnadsreduktioner. Till en del bygger åtgärderna som nedan diskuteras på underlag och utredningar som SEVAB självt har. Jag gör också jämförelser med andra, liknande energiföretag med hjälp av tillgängliga data. Under arbetet har jag intervjuat ett tjugotal av SEVABs och EEMs chefer och styrelsemedlemmar, vissa vid flera tillfällen. Jag har också haft hjälp av SEVABs ledningsgrupp med att bedöma och kalkylera effektiviseringsförslag under en heldag. Alla jag träffat har bidragit på ett framåtsyftande och konstruktivt sätt. 3. Nuläge 3.1 Allmänt om SEVAB och verksamheterna Mitt övergripande intryck av SEVAB är det ett välskött energiföretag med stort antal verksamheter i sin begränsade storlek. Här finns basverksamheterna i ett kommunalt infrastrukturbolag, elnät och fjärrvärme, nu också med vatten- och avloppsverksamheten nyligen övertagen från kommunen. Verksamheterna omfattar ytterligare ett nät, stadsnätet för bredbandstjänster. SEVAB har också lokal elhandel samt avfallshantering/återvinning för hushåll och kommersiella kunder.

4 Magnus Lundberg 16 april SEVAB tillfredsställer sina kunders behov på ett bra sätt, funktionen är god. Problemet som föranlett denna utredning är ekonomin. Elnät, elhandel och återvinning visar för närvarande lönsamhet, de övriga underskott. Koncernresultatet har fallit de senaste åren, med ett knappt minus år VA-rörelsen samt värmerörelsen har tunga kapitalkostnader och dras med underskott som ledningen genom olika åtgärder försöker vända. Även stadsnätet har förhållandevis höga kapitalkostnader, men verksamhetens storlek gör att detta inte påverkar SEVAB lika starkt. SEVAB har ett separat bolag för elhandel och ett gemensamt för elnät och stadsnät. Övriga verksamheter finns i moderbolaget. Alla verksamheter drivs dock operativt gemensamt i SEVAB med flera funktioner gemensamma och med SEVABs vd som affärsansvarig för alla nyttigheter, som verksamheterna kallas. Storleken av de olika verksamheterna framgår av tårtdiagrammet i avsnitt Organisation och beroendesamband Sedan 2011 har SEVAB en så kallad funktionsbaserad organisation baserad på huvudprocesserna. Affärsområdena är avskaffade organisatoriskt och man samarbetar brett inom både företagsledningen och längre ut i företaget. Ett motiv till detta arbetssätt är att samma personer ska verka inom flera nyttigheter, en personaleffektiv åtgärd. Flera nyttigheter med har därmed beroendesamband i form av gemensam planering, gemensam driftledning etc. Tekniskt samarbete vid utförandetjänster föreligger främst mellan fjärrvärme och VA samt mellan elnät och bredband. Återvunna bränslefraktioner från återvinningen utgör en del av bränslet till kraftvärmeverket Externa samarbeten SEVAB köper relativt stora volymer av tjänster från externa leverantörer och utförare gällande elinköp, bränslen, investeringsentreprenader mm. Man samarbetar också med likartade energi- och VA-företag. Med EEM har man samarbete inom värme, där EEM tidvis sköter driftövervakningen av SEVABs anläggningar, samt underhåll. Det stora investeringsprojektet för utbyta av elmätare på 2000-talet genomfördes i samarbete med EEM. Man har även prövat gemensam fakturering, vilket småningom avslutats. SEVAB köper sedan ett par år sitt vatten av Stockholm Vatten via ledning. 3.2 Jämförelse av priser på nyttigheterna Sedan ett och ett halvt decennium sammanställer fastighetsägarbranschen statistik över priser/avgifter för försörjning av el, värme, VA, avfall mm för ett typhus placerat i var och en av Sveriges kommuner. Denna årliga jämförelsestudie kallas Nils Holgersson och har fått stort genomslag i media samt hos fastighetsägare och energiföretag. Statistiken gäller likartade leveranser, men i Nils Holgersson-rapporten finns även vissa jämförelser mellan fjärrvärme och konkurrerande uppvärmningsformer.

5 Magnus Lundberg 16 april Avgiftsstatistik för 2011 omräknat till kr/m2 inklusive moms Strängnäs kn Eskilstuna kn Sverige Avfall 24,3 23,2 19,3 VA 75,2 45,4 53,7 El (nät+energi) 91,9 77,7 88,9 Fjärrvärme 160,8 130,6 148,7 (Alt uppvärmning 112,4) Totalt 352,2 276,9 312,1 113 % 89 % 100 % Nedanstående diagram visar Nils Holgersson-statistiken över avgifternas utveckling för Sverige från 1996 fram till Observera att skalan inte visar priser utan prisnivån för respektive nyttighet för varje år jämförd med utgångsåret. Samtliga nyttigheter har som synes ökat snabbare i pris än KPI, vilket ofta framhålls i media. Det är för SEVAB och andra leverantörer naturligtvis inte bara en fråga om att klara denna debatt om procentuella ökningar. För framförallt fjärrvärmen är det idag allt svårare att klara priskonkurrensen med andra uppvärmningsalternativ som värmepumplösningar. SEVABs fjärrvärmepris ligger ca 8% högre än medelpriset för fjärrvärme i Sverige, vilket är samma differens som vid SEVABs första noteringar i Nils Holgersson-statistiken, SEVAB har alltså inte höjt sitt fjärrvärmepris mer än övriga Sverige under den senaste tioårsperioden. Enligt budget höjs fjärrvärmepriset 2012 för SEVABs kunder med 3%, helt fördelat på kommersiella kunder. Även elnätsavgifterna höjs med 3%. Inga ändringar har gjorts för VA och avfall. Se också

6 Magnus Lundberg 16 april Intäkter Intäktsfördelning SEVAB har såväl konkurrensutsatta produkter som monopolprodukter och tjänster. Ca 39 % av intäkterna kommer från monopolverksamheterna, d v s Elnät, VA och delar av Återvinning. Intäkter enligt budget för 2012 Försäljningsintäkter 486 Övriga intäkter (bl a ansl.avg) 23 Totala intäkter 509 MSEK Prissättning Vid löpande verksamhet med tillfredsställande lönsamhet kan en prissättning som utvecklas i samma takt som bolagets kostnader vara tillräcklig och önskvärd. Budgetmässigt kan man då exempelvis följa KPI-utvecklingen. Det råder dock olika möjligheter för de olika verksamheterna när man önskar öka sina priser. Elnät Monopolverksamheten elnät har en statlig uppföljning och prisreglering som medger tillfredsställande intäkter även kommande år. Detta är en viktig bas för SEVABs ekonomi. El Handeln med el är helt marknadsmässig och SEVAB måste följa omvärldens upp- och nedgångar. Verksamhetens resultat bygger inte på om priset är högt eller lågt, utan snarare på hur väl SEVAB lyckas hantera risker och klara sig på de små marginalerna mellan inköp och försäljning.

7 Magnus Lundberg 16 april Nettot av elproduktionen i SEVABs kraftvärmeverk är däremot mycket beroende av marknadens prisnivåer på el och elcertifikat, se även VA Prissättningen på monopolet vatten och avlopp inte lagreglerad till nivå, utan till att intäkterna ska täcka kostnaderna. Dock ligger SEVABs avgifter idag på en för kunderna otillfredsställande hög nivå. Återvinning Prissättningen på det kommunala monopolet hushållsavfall följer självkostnadsprincipen. Övrig återvinning från privata aktörer är fri och konkurrensutsatt. En del av SEVABs intäkter är interna, från bränsle till kraftvärmeverket. Stadsnät Prissättningen är fri, men hårt konkurrensutsatt. Värme Prissättningen på fjärrvärme är inte lätthanterad. Efter att fjärrvärmebolagen historiskt kunnat ta ut de priser man ansett sig behöva för att få önskade intäkter är det idag tuffare. Dels har de egna kostnaderna för exempelvis bränslen generellt stigit och dels har konkurrensen från alternativ som värmepumpar och pelletsvärme hårdnat. Den allmänna debatten om monopolbeteenden och den senaste fjärrvärmeutredningen har nu lett till förslag som närmar sig prisreglering av fjärrvärmen. I vilket fall som helst är möjligheterna till prishöjningar begränsade av konkurrenssituationen. Det händer att kunder lämnar fjärrvärmen idag, även SEVAB har drabbats av detta. Metoderna för att beräkna alternativens kostnader kan möjligen diskuteras, men faktum kvarstår att fjärrvärmen i Strängnäs knappast har någon överlägsen prisbild jämfört med alternativ individuell uppvärmning (undantaget el- och oljeuppvärmning). Dessutom är det ofta kundernas subjektiva uppfattning om priserna som är viktigast, och i det fallet kämpar fjärrvärmebranschen för närvarande i uppförsbacke efter ett par års negativ publicitet i riksmedia om oskäliga priser och stora prishöjningar. Man kan konstatera att det stora flertalet energiföretag länge haft bra förtroende hos sina kunder, men att alla i viss mån drabbats av några större företags negativa publicitet. Fjärrvärmebranschen har i flera år arbetat med att hitta och utveckla andra tjänster, som kan komplettera och kanske också stärka produkten fjärrvärme. Hit hör energitjänster, t ex sådana som kan ge kunden energibesparingar och högre komfort. Det kan också vara fråga om nya erbjudanden som fjärrkyla och ökad service. Oavsett prisutveckling på energitjänster så kommer detta säkerligen att ha endast marginell betydelse för lönsamheten i fjärrvärmen de närmaste åren. SEVAB kan inrikta sig på att ännu mer än idag framhålla fjärrvärmens mervärden som miljö och bekvämlighet om man vill motivera ett högre pris. Detta är snarast en fråga om profilering och marknadsföring, vilket värmepumpbranschen hittills varit mer framgångsrik i Elcertifikat Systemet med elcertifikat har förlängts tom 2035, vilket innebär att möjligheterna att skapa en god inkomstkälla för SEVAB och andra energibolag kvarstår. I budgeten för 2012 anges 8,5 MSEK, där 2/3 redan prissäkrats. Just nu är marknadspriset lågt på certifikaten, vilket torde

8 Magnus Lundberg 16 april leda till en intäkt på ett par MSEK lägre kommande år. Därefter kan priserna mycket väl bli höga igen Anslutningsavgifter för elnät, VA och FV Vid anslutning till näten för el och fjärrvärme betalar kunden en avgift som i enlighet med gällande skatteregler redovisas som en intäkt år ett, detta trots att anläggningen sedan skall användas under många år. För VA används en metod som tillåter att intäkten periodiseras under längre tid. Eftersom Strängnäs fjärrvärmenät är väl utbyggt kommer antalet nya anslutningar att minska de närmaste åren och därmed kommer också resultatet att påverkas negativt. Under 2012 budgeteras 4,2 MSEK och denna siffra kan beräknas minska, i värsta fall till nära noll om ett antal år om få nya kunder finns att kontraktera. 3.4 Kostnader Kostnadsfördelning Kostnader enligt budget för 2012 Inköpskostnader 208 Material o entreprenörer 15 Övriga externa kostnader 90 Personalkostnader 65 Avgår för investeringar -7 Avskrivningar 75 Räntor mm 47 Totala kostnader 493 MSEK Inköpskostnader Den största posten är den el som sedan säljs vidare i elhandeln, 127 MSEK, därefter bränsleinköp på 37 MSEK och förlustel till elnätet på 32 MSEK Kapitalkostnader - avskrivningar och räntor I den beskrivning av som ingår i SEVABs verksamhetsplan för 2012 framgår att avskrivningarna är höga och kommer att ligga kvar på en hög nivå i många år, på grund av stora investeringar under senare tid, samt hög kapitalkostnad i den övertagna VA-rörelsen. Diagrammet nedan visar utvecklingen om planerna i budget följs. Sänkningen från 2010 till 2011 beror på en korrigering av avskrivningstider för vissa anläggningar. Någon ny bedömning som kan förlänga avskrivningstiderna är enligt SEVAB inte aktuell. Den totala kostnaden för avskrivningar stiger med ett fåtal MSEK de kommande åren, se diagrammet nedan.

9 Magnus Lundberg 16 april Räntekostnaden för innevarande år 2012 är enligt budget ca 47 MSEK. Avseende de närmast kommande åren kan sägas att SEVAB lagt sitt investeringsprogram så att man ska kunna finansiera det via sitt kassaflöde, det vill säga att någon ny upplåning inte ska behövas. Förr eller senare kommer dock större investeringsbehov, exempelvis för VA. Räntornas utveckling och framtida storlek på denna kostnadspost är naturligtvis osäker, räntenivåerna i SEVABs lån följer marknaden uppåt och nedåt. Se avsnitt avseende SEVABs upplåning. 3.5 Personal SEVAB hade vid senaste årsskifte motsvarande 104 heltidstjänster och räknar under året med en minskning till 99,5. Vissa platser är just nu obesatta, då SEVABs ledning söker efter nya lösningar, exempelvis är VA mycket tunt bemannat. För funktionens skull måste flera nyanställningar ske under året. SEVAB ser ut ha god kompetens inom flera områden. För att hålla ner antalet anställda har man organiserat sig så att samma personer kompetensmässigt och ansvarsmässigt ska täcka mer än ett fackområde. Detta innebär effektivt utnyttjande av såväl lednings- som driftkompetens. Det innebär samtidigt en hög belastning och sårbarhet vid frånvaro av nyckelpersoner. Det kan sägas vara det lilla företagets förbannelse i förhållande till företag med samma verksamheter men med större volymer. SEVAB torde inte på egen hand kunna reducera kostnader annat än marginellt genom att minska sin personal från dagens nivå. Möjligheterna till att effektivisera genom att nyttja personal gemensamt med EEM berörs i effektiviseringsförslagen längre fram i rapporten.

10 Magnus Lundberg 16 april Ekonomiskt resultat SEVABs koncernbokslut Nettoomsättning MSEK Resultat e fin poster MSEK Balansomslutning inkl leasing MSEK Avkastning på totalt kap % 2,1 2,8 4,9 3,6 Anställda Resultatet har under flera år legat på låga nivåer. Utfallet 2011 blev en förlust på 3 MSEK, att jämföra med en budgeterad vinst på 20 MSEK. Huvudsakliga avvikelser var låg tillgänglighet i kraftvärmeverket och utebliven värme- och ångförsäljning. Som synes har balansomslutningen ökat betydligt snabbare än den ekonomiska omsättningen i och med övertagandet av VA-verksamheten och investeringar i fjärrvärme och kraftvärme Finansiell relation till ägarna SEVABs totala lån uppgår enligt balansräkningen till ca MSEK. Strängnäs kommun är SEVABs huvudsakliga långivare och förmedlare av en låneportfölj, med visst påslag på de olika lånen för sitt åtagande. Externa långivare finns sedan investeringen i kraftvärmeverket, dels en leasinglösning på drygt 300 MSEK och dels ett lån på 100 MSEK. I samband med övertagandet av VA-rörelsen ställde kommunen ut en revers på nära 300 MSEK utan slutdatum och ränta baserad på statslåneräntan. Eskilstuna kommun står för ett ytterst litet lån till SEVAB. De båda ägarkommunerna borgar för SEVABs alla lån i förhållande till ägarandelarna 80 respektive 20 %. 3.7 Vad är rimlig avkastning på verksamheterna? Enligt ägardirektiv fastställda av Strängnäs kommun 2011 och enligt mina uppgifter godkända även av Eskilstuna Kommunfastigheter, ska SEVAB nå ett ekonomiskt resultat (före bokslutsdispositioner och skatt) på 25 MSEK år 2012 och 40 MSEK 2013 och Dessutom anger direktiven nivåer för utdelning och soliditet. Om vi endast tittar på resultatkravet bör det spaltas upp på de olika verksamheterna. Vissa är rena monopol, andra består av fullt konkurrensutsatt affärsverksamhet. SEVAB redovisar också sin intäktsbudget uppdelad i monopol (39%) och affärsverksamhet (61%). Den så kallade nettomarginalen, resultatet efter finansiella poster exklusive resultatandelar dividerat med intäkterna, är ett relativt mått på resultatet i förhållande till omsättningen. Enligt Energimarknadsinspektionens statistik omfattande alla Sveriges elnäts- och fjärrvärmeverksamheter låg den nettomarginalen för elnät på % , med ett mycket lägre värde 2007, 6 %. För fjärrvärmerörelser låg nettomarginalen på ca % åren

11 Magnus Lundberg 16 april Siffrorna i SEVABs budget för 2012 indikerar följande nettomarginaler. Elnät 21 % Elhandel 2 % Värme inkl KVV -6 % VA -5 % Återvinning 9 % Stadsnät -8 % SEVAB totalt 3 % Om vi subjektivt antar en rimlig siffra på nettomarginalen för var och en av verksamheterna, från 3-4 % på elhandel till 10 % på värme och 15 % på elnät (jag redovisar inte varje siffra då helheten är det viktigaste) skulle SEVABs vinst ligga på något över 40 MSEK/år. Sett till den jämförelsen är ägarnas resultatkrav rimliga. Ett annat sätt är att studera resultatet i förhållande till det kapital bolaget nyttjar. Ett sådant mått är vägt avkastningskrav, så kallad WACC, som mäter avkastningen mot eget och lånat kapital, med påslag för risker, olika stora för SEVABs olika verksamheter. Även här har jag uppskattat siffror för de olika verksamheterna utan att räkna på SEVABs speciella förutsättningar. För elnät har jag antagit 6 % och för värme 8 %. Med denna grova metod skulle en skälig avkastning på SEVABs rörelser bedömas ligga över 100 MSEK/år. Detta bekräftar att SEVAB har bundit mycket stort kapital i förhållande till sin omsättning. 3.8 Eskilstuna Energi och Miljö Nettoomsättning MSEK Resultat e fin poster MSEK Balansomslutning MSEK Avkastning på totalt kap % 3,8 6,7 7,9 9,8 Anställda EEM är helägt av Eskilstuna kommun via Eskilstuna Kommunföretag AB. Precis som SEVAB har EEM verksamheterna elnät, elhandel, värme, VA, återvinning och stadsnät. Man säljer dessutom olika tjänster i affärsområdet Service. Omsättningen var 2010 ca 3,2 gånger så stor som SEVABs och balansomslutningen 1,6 gånger så stor. EEM har omkring fyra gånger så många anställda som SEVAB. Det ekonomiska resultatet har i flera år visat på goda vinster. Det lägre resultatet 2011 ska huvudsakligen tillskrivas att man lagrat elcertifikat i stället för att sälja dem till låga priser. 4. Utsikter 4.1 Strängnäs utveckling och framtida volymer Enligt SEVABs planeringsförutsättningar kan Strängnäs befolkning växa med ca 1%/år de närmsta åren. Det innebär viss, dock endast marginell, ökning av antalet kunder för elnät, fjärrvärme och elnät. För VA gäller att ett antal omvandlingsområden kräver nyanläggning. För elnätet nämns utbyggnad till Kjula Logistikpark. Elhandeln bedöms inte växa, snarare tappa något.

12 Magnus Lundberg 16 april Strängnäs fjärrvärme är väl utbyggd, den täta bebyggelsen är i mycket stor utsträckning redan ansluten, medan nya industrikunder skulle kunna ge volymtillskott. På grund av renoveringar och energieffektivisering är det idag ett mer eller mindre accepterat synsätt att värmeunderlaget kommer att minska under kommande decennier. I Fjärrsyn-rapporten 2009:21 Fjärrvärmen i framtiden behovet antar man en minskning på 10 % fram till 2025 som basfall, eller så mycket som 28 % om nya kunder inte räknas in. SEVAB har redan erfarenhet av att kunder väljer andra lösningar för värme och kyla, där fjärrvärmen snarast blir ett komplement till värmepump/kylmaskin. SEVAB har inte möjlighet att ansluta några befintliga fjärrvärmenät för att öka sitt värmeunderlag och bättre utnyttja kraftvärmeverkets kapacitet. 4.2 SEVABs planer Som framgår av SEVABs verksamhetsplan och budget har man efter analys av förutsättningarna strävat efter att hålla kontroll på omkostnaderna och att fullfölja de effektiviseringsplaner man initierat. Dessutom ska nya investeringar begränsas och finansieras genom det löpande kassaflödet så att ingen ny upplåning ska behövas Resultatprognos som utgångsläge Utvecklingen av befintlig verksamhet är naturligtvis en viktig utgångspunkt om man ska bedöma möjliga resultatnivåer efter nya åtgärder. SEVAB gör årligen på försommaren en flerårsplan, men på grund av omfattande avvikelser och ändrade planer uppger SEVAB att långtidsplanen från 2011 nu är inaktuell. Exempelvis måste nya planer till för de investeringar man valt att skjuta på framtiden. SEVAB har ännu ingen ny prognos utarbetad. För denna utredning har jag därför bedömt att jag måste utgå från budget 2012 och överväga om några avsevärda avvikelser uppåt och nedåt är troliga. En mindre justering finns att ta hänsyn till, då SEVAB bedömt att utfallet på värme torde bli 2 MSEK lägre än budgeterat. Jag förutsätter att problemen med driftstopp i kraftvärmeverket kommer att klaras av och att tillgängligheten kommer att nå planerade nivåer inom något år. Enligt genomgången i avsnitt kan kapitalkostnaderna inte säkert sägas vare sig stiga eller sjunka, varför jag antar att dessa ligger kvar på dagens nivåer. Resultatet för SEVAB för 2012 skulle i så fall bli ett överskott på 14 MSEK, vilket blir min utgångssiffra i fortsättningen. Mer om möjligheterna till förbättringar längre fram Vad är påverkbart? Vad är fruktbart att påverka för att förbättra SEVABs framtida resultat? Om vi utgår från att prishöjningar utöver allmän kostnadsutveckling är orealistiska och att helt nya marknader inte kan nås, det vill säga försäljningsvolymerna kan påverkas bara marginellt, kan inte intäktsökningar ge tillräckliga bidrag till önskad resultatförbättring. Alla möjligheter att behålla och öka intäkterna bör dock bearbetas. Denna studie går dock vidare med det som bedöms som väsentligast för SEVAB att påverka, kostnaderna. Som diskuterats i avsnitt är kapitalkostnaderna i form av avskrivningar och räntor svåra att påverka på kort och medellång sikt, de är mest beroende av redan gjorda investeringar.

13 Magnus Lundberg 16 april Diskussioner om vissa av lånevillkoren mellan SEVAB och kommunen pågår och kan eventuellt ge visst utslag. Sedan återstår att försöka sänka övriga kostnader för inköp, personal etc, totalt omfattande ca 370 MSEK/år för SEVAB. 5. Effektiviseringsmöjligheter Under arbetets gång, med hjälp av skriftligt arbetsmaterial från framförallt SEVAB, efter samtal med många medarbetare hos SEVAB och EEM samt min styrgrupp har möjliga effektiviseringsmöjligheter klarnat. Jag har också blivit klar över vilka åtgärder som SEVAB redan studerat och i vissa fall bestämt sig för att genomföra. Som väntat kan jag som utomstående på kort tid inte hitta särskilt många möjligheter som man inte själv undersökt internt i SEVAB. Jag kan dock göra andra bedömningar av vilka effekterna kan bli. Den stora skillnaden torde ligga i de samarbeten som kan genomföras tillsammans med EEM, helt enligt direktiven från SEVABs ägare. 5.1 I egen regi och med EEM SEVAB ensamt SEVAB jobbar sedan länge med att förändra och effektivisera sin egen verksamhet för att bland annat öka det ekonomiska resultatet. Redan vidtagna åtgärder har till stor del arbetats in i budget och planer, dock inte alla Samarbete med EEM Utifrån sett är det enkelt att konstatera att samma sorts energi- och miljöverksamheter i grannkommunerna Strängnäs och Eskilstuna mycket väl skulle kunna bedrivas i en och samma organisation. Den sammanlagda folkmängden på och därmed kundunderlaget kan möjliggöra effektivare utnyttjande av resurserna än idag. De två separata kommunerna har genom årtiondena byggt upp två olika energibolag och därmed är förutsättningarna för en och samma organisation inte lika enkla. Dock bör delar av SEVABs och EEMs verksamheter, eller snarare flera funktioner, kunna bedrivas i samarbete. Ett enkelt överslag visar att de båda bolagens rörelsekostnader, alltså sådana kostnader som inte är kapitalkostnader, tillsammans uppgår till ca 1,2 miljarder kronor om året. Det torde finnas möjligheter att effektivisera och minska dessa sammanlagda rörelsekostnader på olika sätt vid samarbete mellan EEM och SEVAB, oavsett om var och en sett över sina egna effektiviseringsmöjligheter. De två bolagen har vart och ett mer eller mindre fullständig kompetens inom alla verksamhetsområden, man kan alltså säga att grannbolagen har dubbla kompetenser. Gemensamma funktioner för ledning, planering, projektering, service med mera skulle kunna bedrivas med gemensam kompetens. Det kräver mindre bemanning, samtidigt som större sammanlagda volymer och alltså större ekonomisk omsättning, möjliggör högre kompetens på sikt. Anläggningarna som ska förvaltas och drivas, såväl nät som anläggningar för produktion och leveranser, är dock till stor del desamma som idag även om arbetet med drift och underhåll kan effektiviseras vid samarbete. Arbetsvolymerna för drift och underhåll kan därför inte

14 Magnus Lundberg 16 april reduceras på samma sätt som vissa ledningsfunktioner med hänvisning till dubbla kompetenser Sammanslagning/fusion Vid en fullständig sammanslagning av SEVAB och EEM ska minst samma effektiviseringar uppnås som vid gemensam drift. Dessutom minskar antalet personer i en gemensam koncernledning, man kan minska både lokaler och stödsystem. Styrningen av den gemensamma driftverksamheten torde bli tydligare. 5.2 Besparingar och effektiviseringsåtgärder Nedan listas översiktligt åtgärder som jag bedömt kan åstadkomma ekonomiska besparingar för SEVAB genom samarbete mellan SEVAB och EEM. Förslag som kan leda till förbättringar i funktion, men där besparingar just nu inte kan beläggas, finns inte med. Inte heller sådana åtgärder som SEVAB redan lagt in i verksamhetsplaner och därmed räknat in som förbättringar i sin budget finns med. Rena EEM-effektiviseringar ingår inte i denna utredning. Rubrikerna följer SEVABs verksamhetsområden/nyttigheter följer indelningen vissa av SEVABs funktioner i organisationen, dock inte alla Elnät Sammanslagna funktioner med bibehållet ägarskap över de separata elnäten bedöms kunna generera följande effektivisering med resulterande besparing i de årliga kostnaderna. Planering och projektering, möjliggör högre kompetens och lägre sammanlagd bemanning Gemensam driftövervakning med gemensamma IT-system för övervakning och nätinfo, lägre bemanning Mätning och mätvärdeshantering, gemensam kompetens och lägre bemanning Gemensam beredskapsorganisation minskar antal beredskapstimmar, dock inga färre tjänster inräknade Summering indikerar fem färre tjänster och 5 MSEK/år lägre kostnader sammanlagt, varav 2 MSEK/år hos SEVAB. En fullständig sammanslagning av elnätsverksamheterna i ett enda elnätsbolag möjliggör ytterligare förbättringar i funktion och ekonomi Elhandel Elhandeln bedrivs med liten personalstyrka. SEVAB och EEM lät 2009 genomföra en gemensam förstudie om den framtida elhandeln. Slutsatserna kan sannolikt tillämpas även idag. Större gemensam personalstyrka och gemensamt arbetssätt minskar sårbarheten, ger möjligheter att behålla kompetens. Samma IT-system. Vissa fördelar vid marknadsföring och försäljning, dock ej samma varumärke Reduktion med en tjänst och kostnadsreduktion på 2 MSEK/år varav 1 MSEK/år hos SEVAB. Sammanslagning av elhandeln från båda bolagen kan medföra större besparingar inom marknadsföring och försäljning. Idag arbetar bolagen på olika sätt. Det är svårt att utan

15 Magnus Lundberg 16 april grundlig utredning bedöma om större gemensamma volymer skulle innebära tydliga ekonomiska förbättringar för båda Värme inklusive kraftvärme Förutsättningarna är att EEM har en mycket stor organisation inom affärsområdet för distribution, produktion av el och värme samt exempelvis bränsleanskaffning. SEVAB har betydligt mindre bemanning och därmed mindre specialistkunskaper för sin verksamhet, där kraftvärmeverket dessutom är nytt. Gemensam planering, teknikstöd etc torde ge högre fjärrvärmekompetens och på några års sikt möjliggöra större kundvolymer. Gemensam driftplanering samt övervakning och drift av samtliga produktionsanläggningar och nät. Lägre bemanning, högre kompetens och högre tillgänglighet i KVV. Samverkan och nätverk för bränsleinköp av olika sortiment Gemensam mätning och mätvärdeshantering Summering ger åtta färre tjänster och ekonomiska förbättringar i form av kostnadssänkningar och intäktsökningar på 8,2 MSEK/år, varav 5,6 MSEK/år hos hänförs till SEVABs resultat VA SEVAB har efter en grundlig genomlysning lagt upp en åtgärdsplan i början av 2011 med ett flertal åtgärder som man nu är i färd med att genomföra. Nedanstående punkter följer huvudsakligen dessa egna SEVAB-planer, men tillämpas här även i ett tänkt samarbete med EEM. Gemensam ledning med högre kompetens. Bättre styrning och utveckling, färre köpta tjänster och bättre kvalitet i investeringar. Omläggning av drift och underhåll, jour och beredskap, med lägre bemanning och mindre förluster. Eventuellt även lägre kapitalkostnader efter omförhandling av villkoren. Behovet av investering i ett nytt reningsverk är inte utrett, SEVAB avser starta en förstudie under året. Framtidsmöjligheter som inte ingår: Det finns idéer om ett regionalt VA-bolag för delar av Mälardalen, ännu inte så långt utvecklade. Liknande har genomförts med bra erfarenheter på andra håll i Sverige. Ett sådant bolag skulle omfatta sammanslagning av Eskilstunas och Strängnäs verksamheter samt flera andra. Sammanlagda förbättringar på 10 MSEK/år, varav drygt 8 MSEK/år hos SEVAB. Förbättringarna kommer inte att kunna tas ut som avkastning (utöver dagens budgeterade underskott på 3,4 MSEK), men kan t ex användas för kvalitetsförbättringar eller framtida investeringar Återvinning EEM har en mer utvecklad verksamhet, vilket SEVAB har svårt att bygga upp på egen hand. Hämtning hos kunder samt insamling vid återvinningscentraler måste av naturliga skäl finnas kvar lokalt, medan mycket av sortering och återvinning kan samlas. Gemensam ledning och planering, lägre bemanning, högre kvalitet. Försäljning samt avsättning av restprodukter, högre kompetens, nätverk samt ökade intäkter

16 Magnus Lundberg 16 april Transporter. Bättre gemensamt nyttjande av fordon, ev fler upphandlade transporter. Samutnyttjande och specialisering vid respektive deponi Summa sju tjänster och totalt minst 8 MSEK/år, varav 4,6 MSEK/år hos SEVAB Stadsnät SEVAB och EEM har idag avtal med varsin operatör för sina nät. SEVAB utredde stadsnätet nyligen och det är knappast aktuellt med något nytt ställningstagande innan driftavtalet löper ut efter Eventuella besparingar efter tre år är svårbedömda i dag. Inga besparingar antas för närvarande Entreprenad samt Plan och Projekt Gemensam projektering och projektledning vid infrastrukturprojekt. Större underlag för hög kompetens, något lägre bemanning. Gemensamma resurser och effektivare investeringar oavsett egen regi eller köpta entreprenader. Underhåll. Gemensam kompetens, dock inte lägre SEVAB-bemanning f n. Gemensamma verkstäder, utrustning, reservdelar. Här bedöms ca fem färre tjänster behövas, totalt 6,8 MSEK/år i lägre kostnader, varav 3,1 MSEK/år hos SEVAB Ledning Arbetet i ledningsstaberna kan delvis samordnas även om inte fullständig sammanslagning genomförs. Framförallt kan metodik och IT-system för uppföljning, statistik, rapportering mm vara gemensam även om var och en av huvudmännen har sin egen affärsverksamhet. System och bemanning. Ett översiktligt antagande om en tjänst och 2 MSEK/år i lägre kostnader, varav 0,6 MSEK/år hos SEVAB. Fullständig samordning är således inte utredd eller bedömd Marknad och försäljning Marknadsföring, försäljning och kundservice per telefon kan skötas gemensamt, oavsett om man behåller sina respektive produkter och namn. Marknadsföring. Högre gemensam kompetens, lägre bemanning, lägre kostnader för köpta tjänster. Kundservice. Lägre bemanning, gemensamma stödsystem. Produktsamordning, dock inte helt gemensamma varumärken. Färre unika arbeten, minskad annonsering. Vid hög samordning kan fem tjänster och uppemot 5,7 MSEK/år sparas, varav 1,7 MSEK/år hos SEVAB Support Många supporttjänster kan skötas gemensamt även om man inte når alls lika långt som vid en sammanslagning av bolagen. Det är inte självklart att hela ekonomifunktionen kan vara gemensam om bolagen är självständiga.

17 Magnus Lundberg 16 april Gemensam administrativ ekonomifunktion, lägre bemanning, färre unika metoder, högre kvalitet i uppföljning. IT-stöd för samtliga verksamheter. Högre kompetens, lägre bemanning, volymfördelar vid gemensam förnyelse av systemen. Inköp och affärsavtal. Kompetens, volymfördelar. Både SEVAB och EEM ser stora vinster med e-handel, här antaget 3% på årliga inköp utöver investeringar. Gemensamma funktioner enligt ovan kan ge en minskning på sex tjänster. Framförallt bedömningen om e-handelsvinster ger en total besparing på MSEK/år, varav 6-7 MSEK/år hos SEVAB. För att uppnå de beräknade effektiviseringarna enligt ovan kommer att krävas omorganisationer, byten av tekniska stödsystem, avveckling av utrustning och lokaler med mera. Det kommer att generera engångskostnader som ska belasta en total kalkyl. Sådana omställningskostnader är inte beräknade i denna studie, det kräver djupare genomgång av verksamheterna Summering av 5.2 Som sammanfattning av siffrorna i punkterna gäller att den totala effekten av samarbete mellan SEVAB och EEM skulle resultera i 38 färre tjänster och 69 MSEK lägre årliga kostnader för de båda tillsammans. SEVABs andel bedöms kunna bli 33 MSEK/år, där 28 MSEK/år kan användas till att gynna bolagsresultatet. Av siffrorna ovan är 8 MSEK/år från VA-åtgärderna resultatet av SEVABs egna, pågående program. Effektiviseringen genom en fullständig sammanslagning av koncernerna har inte beräknats på samma sätt, område för område. Överslagsmässigt skulle helt gemensam koncernledning, gemensamt huvudkontor, gemensamma mål och prioriteringar ge större samordningsfördelar än vad rena kostnadsberäkningar kan visa. Om vi ändå begränsar oss till sådana kostnadsreduktioner kan ytterligare MSEK/år hittas. Det skulle innebära en effektivisering för båda på MSEK/år, varav 40 (35) MSEK/år hos SEVAB. Naturligtvis är de beräknade siffrorna inte exakta, utan helheten ska användas som ett mått på den förbättringspotential som finns. Andra möjliga effektiviseringar hos EEM, som inte hänger samman med den genomgång vi gjort utgående från SEVABs verksamheter, är inte undersökta. 5.3 Möjliga framtida resultatnivåer Som nämnts i avsnitt är den mest aktuella utgångspunkten för framtida resultat SEVABs egen budget för 2012 med korrigering för den prognos man i mars gjort för värmeverksamheten. Ingen aktuell prognos för kommande år är ännu gjord. Utgångspunkten skulle alltså vara budgeterat resultat före skatt, 16 MSEK, med en nedräkning på 2 MSEK, alltså 14 MSEK. Kapitalkostnaderna ser enligt ut att ligga nära nuvarande nivå, osäkerheten gäller ränteutvecklingen. Det finns även vissa andra poster som kan riskera att sänka resultatet, till exempel elcertifikatpriser och anslutningsavgifter. Eftersom det också finns fluktuerande priser som kan gynna SEVABs intäkter och kostnader låter jag dessa ta ut varandra i denna ansats. Med antagande om att löpande allmän kostnadsutveckling tillåts mötas med

18 Magnus Lundberg 16 april motsvarande prisjusteringar kan resultatnivån på 14 MSEK/år i så fall användas som utgångsläge under ett par år framåt. Nedan visas effekten på SEVABs resultat av effektiveringsåtgärderna enligt 5.2. SEVAB ensamt 8 MSEK/år utöver redan budgeterade förbättringar, där 3,4 MSEK kan tillföras resultatet. Uppnådd resultatnivå således 14+3 = 17 MSEK/år. Vissa av åtgärderna som redovisas som följd av samarbete med EEM skulle också kunna genomföras inom SEVAB. Siffran 17 MSEK skulle i så fall kunna bli något högre här. Avancerat samarbete med EEM SEVABs andel av samarbetet 33 (28) MSEK/år. Resultat när samarbetet är i drift = 42 MSEK/år. Sammanslagning/fusion av SEVAB och EEM Påverkan på SEVAB minst 40(35) MSEK/år, skulle i så fall ge = 49 MSEK/år som SEVABs resultat. 5.4 Värmerörelsen är huvudproblemet Även om SEVABs resultat enligt ovan kan höjas till acceptabla nivåer så kvarstår att den volymmässigt viktiga värmerörelsen inte når tillfredsställande resultat. Ursprunget, ganska färska investeringar och höga kapitalkostnader, har vi nämnt. För innevarande år räknar SEVAB med ett negativt resultat på 9-10 MSEK. Jag vet idag inte om prognosen för de följande åren skiljer sig avsevärt från detta. Så även om effektiviseringar enligt ger 5-6 MSEK förbättring kommer nyttigheten värme inklusive kraftvärme att ha en otillfredsställande låg lönsamhet, till och med visa underskott. Detta kan också sägas vara SEVABs ekonomiska huvudproblem och det som gör att SEVABs totala ekonomi svajar. Normalt är fjärrvärme och elnät de verksamheter som ett energibolags ekonomi baseras på. Det är alltså väsentligt för SEVAB att värmerörelsen kommer i balans på lång sikt genom flera olika åtgärder som förbättrar både intäkter och kostnader. 5.5 Andra idéer som diskuterats Förutom de effektiviseringar som samverkan med EEM kan ge SEVAB finns naturligtvis andra åtgärder att överväga. Här kan kort nämnas några sådana. Andra samarbeten än med EEM. Skulle kunna ge fördelar i vissa sektorer, dock inte sammanlagt lika mycket som ett genomgående samarbete med EEM. Ytterligare minskning av investeringarna. SEVAB granskar kontinuerligt konsekvenserna avseende kostnader kontra kvalitet om investeringsprogrammet dras ned eller förskjuts ytterligare. Regionalt VA-bolag. En mycket intressant lösning för flera kommuner runt Mälaren att rekrytera kompetens och planera för kommande högre krav inom VA-området. SEVAB bör t undersöka dessa möjligheter tillsammans med andra. Avyttra elhandeln. Detta är ingen infrastruktur som motiverar kommunalt engagemang eller ägande. Men en försäljning av rörelsen torde inte löna sig. Dels bidrar elhandeln

19 Magnus Lundberg 16 april till att bära gemensamma kostnader, dels skulle en väntad försäljningsintäkt inte vara så stor att det blir fördelaktigt jämfört med dagens avkastning på elhandeln. Avyttra stadsnätet. När stadsnätet väl är utbyggt till kommuninvånarna kan man säga att ett av kommunens syften är uppnått och att man inte längre behöver äga nätet. Nu är både SEVAB och EEM bundna av operatörsavtal under några år och denna fråga skulle kunna tas upp senare. Det är dock troligt att försäljningsintäkten skulle resultera i en reaförlust. Nedskrivning av värdet på fjärrvärmeanläggningarna. Om värmerörelsen även i fortsättningen har svårt att avkasta positivt resultat med de stora kapitalkostnader man har måste man på lång sikt överväga en nedjustering av tillgångarnas värde. För bara tio miljoners förbättring av årsresultatet skulle dock krävas en nedskrivning av värdet med långt över hundra miljoner, vilket är en mycket dyr och drastisk åtgärd för ägarna. 6. Samverkansformer 6.1 Förutsättningar i Strängnäs-Eskilstuna Några reflexioner kring förutsättningarna för gemensam ledning och drift av energibolagsverksamheterna. Kundunderlaget invånare i båda kommunerna är bättre bas än Strängnäs egna vad avser kostnadsfördelning och konkurrenskraft. SEVAB och EEM erbjuder kunderna samma nyttigheter, även om lösningarna skiljer något. Det är alltså fråga om att samarbeta om väldigt likartade verksamheter och kompetensområden. SEVAB och EEM har något olika kompetenser och specialiteter, vilket bör kunna användas för att stärka båda. SEVAB har en funktionsorganisation som inte speglar EEMs affärsområden. Där finns idag olikheter. De båda grannkommunernas sammanlagda yta avskräcker knappast. Verksamheterna kan skötas regionalt, trots att kunder och nät är lokala. Det finns svenska exempel på bolag med betydligt större avstånd. Större regionala samarbeten diskuteras redan i Södermanland och Västmanland. 6.2 Organisationsmodeller I detta skede finns ingen anledning att spika hur eventuella samarbeten organiseras. Det måste utformas om eller när fördjupning av planerna görs. Men för att ha en grund för bedömning av möjligheterna som redovisats ovan är det intressant att se på vissa principer som möjliggör gemensamt utnyttjande av EEMs och SEVABs personella och materiella resurser. Det kan sedan bli aktuellt med olika dotterbolag som har olika specialiteter eller uppdrag, till exempel sära driftansvar från expansion och entreprenader. Det kan också vara så att någon verksamhet inte ska finnas med i EEM-SEVAB-samarbetet utan i stället läggas i ett regionalt bolag för till exempel VA Separat ägarskap vid driftsamarbete EEM-SEVAB Under denna rubrik beskrivs ett samarbete enligt mellanvarianten att ägandet fortsätter åtskilt, men all verksamhet i SEVAB och EEM drivs gemensamt. Visar kortfattat var olika uppgifter bedrivs.

20 Magnus Lundberg 16 april Moderbolagen kvar SEVAB resp EEM äger sina nuvarande anläggningar Beslutar om investeringar Beslutar om priser/taxor Beslutsunderlag genereras i gemensam(ma) bolag. Någon form av tjänstemannaledning i moderbolagen till stöd för respektive styrelse kan diskuteras. Gemensamt/gemensamma bolag för planering och utförande Ledning av verksamheterna Affärsutveckling Investeringsplanering (övergripande) Priser Försäljning Kundvård Ledning av driftverksamheten Nivå på drift och underhåll som driftorganisationen ska utföra Uppföljning av funktion Planerad expansion och utveckling av infrastrukturen Projekt Ekonomistyrning Konkurrensjämförelser Driftverksamhet Driftledning o driftövervakning Underhållsplanering Utförande drift o uh Beredskap Mätning mm Teknisk kompetens Investeringsplanering (detalj) Projektering, upphandling, investeringar Kontinuerlig rapportering Precis som idag bör man undvika en ren köp-säljmodell mellan planerings- och utförarrollerna Sammanslagning/fusion av SEVAB och EEM Om de båda koncernerna slås samman fullständigt behövs inte den åtskillnad som i visas i mellan två moderbolag och ett eller flera utförarbolag. Den sammanslagna koncernen kan organiseras på ett flertal sätt som bör utredas senare. 6.3 Konsekvenser av olika val Utöver de funktions- och resursfrågor inom verksamheterna som måste beaktas vid en fördjupning av samarbetsplanerna kommer det att uppstå konsekvenser utanför energibolaget/n som också måste övervägas och kanske hanteras. Gemensam drift Lägre lokal påverkan. Ingen av ägarkommunerna kommer längre att ha full rådighet över verksamheten i just sin kommun.

21 Magnus Lundberg 16 april Finns det risk för att kundernas lojalitet minskar om anläggningar och kundkontakter sköts regionalt? Sannolikt liten risk om varumärkena behålls. Kvalitet i alla led bör ha positiv påverkan på kundernas uppfattningar. Framtida rekryteringar av bra personal torde gynnas av en större och livskraftigare rörelse. Sammanslagning/fusion Dessa frågor är av stor dignitet och påverkar ekonomin både hos ägarkommunerna och kunderna. Värdering av bolagen Oavsett om man ser till anläggningstillgångarnas storlek eller gör en avkastningsvärdering utifrån resultaten hos SEVAB respektive EEM så är värderingsfrågan viktig. Eskilstuna kommun förfogar över en större tillgång i sitt EEM och det måste kunna hanteras vid gemensam ägarstyrning efter en fusion. Olika prisnivåer på samtliga produkter och tjänster bör åtminstone på sikt utjämnas mellan kunder i Strängnäs och Eskilstuna. Matematiskt skulle eskilstunaborna förlora till förmån för strängnäsborna. Det gäller att visa att båda på sikt får nytta av en sammanslagen och effektiv verksamhet och alltså bättre prisutveckling än annars. Strikta investeringsbedömningar. En likvärdig bedömning av alla framtida investeringar måste tillämpas, oavsett i vilken kommun de ska göras. Det innebär sannolikt att en hårdare prioritering kommer att ske, vilket torde vara positivt ur bolagets perspektiv. Den gemensamma styrelsen måste få balans trots att Eskilstunas tillgångar enligt ovanstående är större i utgångsläget.

22 Magnus Lundberg 16 april Slutsatser och rekommendationer 7.1 Sammanfattning av SEVABs tänkbara vägar Egna effektiviseringar i SEVAB Detta ter sig otillräckligt ur de flesta perspektiv, man har små förutsättningar att nå de resultat som ägardirektiven anger. Separat ägande, gemensam(ma) bolag för planering och drift av SEVAB och EEM Kan ge en betydande ekonomisk förbättring av SEVABs ekonomiska resultat, till nivåer kring 40 MSEK/år. Är denna förbättring tillräcklig? Utfallet är naturligtvis osäkert, både vad avser själva förbättringsåtgärderna och vad avser utvecklingen i övrigt hos SEVABs kostnader och intäkter. Åtgärderna kräver ett mycket omfattande arbete med omorganisation, engångskostnader och störningar i verksamheterna hos både SEVAB och EEM. Sammanslagning/fusion av SEVAB med EEM Frågan är om inte det omfattande arbete man måste lägga ned för att slå ihop driften i EEM och SEVAB ska göras för en fullständig fusion med en gång. Den mest omfattande förändringen ger nämligen de största ekonomiska förbättringarna. Det ger även en tydligare styrning av verksamheterna. Men en sammanslagning skulle också ge de största konsekvenserna att hantera för ägare och kunder. På lång sikt torde en fusion vara mest konsekvent om man strävar efter att ha bärkraftiga verksamheter av hög kvalitet, då ett större sammanlagt kundunderlag i regionen ger bättre förutsättningar för rationell och effektiv drift än vad Strängnäs egna underlag ger. 7.2 Fortsatt arbete Denna utredning har förhoppningsvis givit ett underlag som ägarna kan använda som en av flera utgångspunkter för sin bedömning av SEVABs utveckling. Före genomförande av någon förändring torde följande vara nödvändigt. Besked om ägarnas inriktning och önskad fortsättning Fördjupning av respektive effektiviseringsidé Noggrannare prognoser över SEVABs övriga kostnads- och intäktsutveckling för kommande 3-5 år Organisationsfrågor vid gemensam verksamhet mellan SEVAB och EEM Studera konsekvenserna av en fusion, värdering av ägarandelar, prisnivåer etc

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Budget 2013. i Eskilstuna

Budget 2013. i Eskilstuna Budget 2013 i Eskilstuna Ägardirektiv för Kommunföretag AB 2013 1 Innehållsförteckning Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning... 3 Kommunföretag AB... 4 Bolagsstyrning... 4 Taxor och hyror... 4 Parken

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 mars 2015 Bokslutskommuniké 2014 20140101 20141231 Nettoomsättning 238 030 tkr (236 111) Rörelseresultat 44 259 tkr (33 504) Resultat efter skatt 27 974 tkr (19

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 VD-rekrytering klar Sammanfattning tredje kvartalet 2013 Tillväxt på 13 % i Bolaget under tredje kvartalet. Tillväxten kommer från förvärvet Watchonwatch.com. Hedbergs

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Alvesta Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Alvesta Energi AB som tillsammans bildar koncernen Alvesta Energi.

Alvesta Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Alvesta Energi AB som tillsammans bildar koncernen Alvesta Energi. Rapport ANGÅENDE FRÅN Å r l i g r a p p o r t o m å t g ä r d e r e n l i g t ö v e r v a k n i n g s p l a n e n Mats Karlsson DATUM 2015-02-11 GILTIGHET Denna rapport avser rapportering om åtgärder enligt

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 14 september 2015 Delårsrapport Q2 2015 2015-01-01 2015-06-30 Nettoomsättning 124 555 tkr (121 124) Rörelseresultat 17 420 tkr (22 489) Resultat efter skatt 16 546

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Kallelse till Mål- och budgetberedning

Kallelse till Mål- och budgetberedning 1 (1) Datum 2013-04-10 Kommunstyrelseförvaltningen Staben Lisa Sollenborn Catharina Fredriksson Leif Thor Dag Bergentoft Patrik Renfors Mattias Jensen Pettersson Charlotte Johansson Magnus Pettersson Lisa

Läs mer

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Ägardirektiv för Övik Energi AB

Ägardirektiv för Övik Energi AB Ägardirektiv för Övik Energi AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Bolaget har till föremål för sin verksamhet;

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ)

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord den 26 november 2010. Kvartalsrapport Q3 2010 Kvartal 3, 2010-01-01 2010-09-30 Dala Energi AB har nyligen övergått till att upprätta kvartalsrapporter varför historisk jämförelse

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Delårsrapport januari augusti 2013

Delårsrapport januari augusti 2013 2000 2011 1925 1946 2009 1968 1921 2003 1959 1939 1990 2006 2005 1985 2010 2008 1971 2004 1915 1953 1996 1964 2006 2010 2001 2007 Delårsrapport januari augusti 2013 Tekniska Verken-koncernen FORTSATT STABIL

Läs mer

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 4 884 (5 391). Stora rationaliseringar i verksamheten sänkte kostnaderna med MSEK 460 under året och balanserade merparten

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

... Handlaglf. o" 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna.

... Handlaglf. o 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna. .,., Landstinget DAlARNA 000115 Datum 2013-10-01 Sida 1 (9) Regionavdelningen LD1201796 o" Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 Koncern 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättning 5 406 ksek (5 062 ksek) EBITDA 364 ksek (504) Resultat efter skatt -203 ksek (-153) Resultat per aktie uppgick till 0,00

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 SEX MÅNADER SEX MÅNADER Q2 Q2 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 136 007 109 955 74 935 58 928 Bruttoresultat, ksek 87 889 75 682 48

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

Delårsrapport januari april 2013

Delårsrapport januari april 2013 2000 2011 1925 1946 2009 1968 1921 2003 1959 1939 1990 2006 2005 1985 2010 2008 1971 2004 1915 1953 1996 1964 2006 2010 2001 2007 Delårsrapport januari april 2013 Tekniska Verken-koncernen LÅGA ELPRISER.

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO

Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invests delårsrapport januari - september 2012 CLAES-GÖRAN SYLVÉN, VD GÖRAN BLOMBERG, CFO Hakon Invest Finansiell information Sammanfattning Delårsrapport för januari september 2012 Rörelseresultatet

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport Kvartal 1 2010 Sammanfattning Minskad omsättning på grund av mindre B2B intäkter och valutaeffekter. Förbättrat rörelseresultat. Outsourcing av produktion

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstad IT-nät AB skall enligt bolagsordningen Bolaget har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Online Brands Nordic AB (publ) 73 % ökning i e-handeln driver försäljningstillväxt Sammanfattning första kvartalet 2015 Omsättningstillväxten är 14 %, försäljningen

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 Fortsatt god tillväxt Andra kvartalet Intäkterna ökade med 33 procent till 19,1 (14,3) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 63 procent till 5,5 (3,4) MSEK.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Tekniska Verken-koncernen januari - augusti 2009

DELÅRSRAPPORT. Tekniska Verken-koncernen januari - augusti 2009 DELÅRSRAPPORT Tekniska Verken-koncernen januari - augusti 2009 Tekniska Verken-koncernen RÖRELSENS INTÄKTER, +1% TILL 3.402 MNKR (3.379) RÖRELSERESULTATET +4% TILL 454 MNKR (437) LÅGT ELPRIS OCH STIGANDE

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB Vår verksamhet: Fjärrvärme Renhållning / återvinning Vatten och avlopp Elnät Stadsnät Vindkraft HEMAB - affärsidé HEMAB skall vara ett lokalt kommunägt företag nära kunderna/ägarna.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr).

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr). BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2004 (28/2 2005) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen ökade med 60 % till 203 218 tkr (127 027 tkr). Resultat före skatt uppgår till 21 321

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 46 procent till 20,8 (14,2) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 59 procent till 6,8

Läs mer

Ägardirektiv för Växjö Energi AB

Ägardirektiv för Växjö Energi AB Styrande dokument Ägardirektiv för Växjö Energi AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunkansliet Dokumentnamn Ägardirektiv för Växjö Energi AB Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-02-24

Läs mer

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag.

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag. VD s ord 2011 var ett spännande år, mycket hände och fort gick det! Vi startade året starkt med bra inflöde av affärer och avslutade året med vårt bästa rörelseresultat sedan starten. Vår rekryteringsverksamhet

Läs mer

KUNDCASE C4 ENERGI 2

KUNDCASE C4 ENERGI 2 KUNDCASE C4 ENERGI KUNDCASE C4 ENERGI 2 3 KUNDCASE C4 ENERGI Strategi och positionering 4 KOMMUNIKATIV PLATTFORM ELNÄT STADSNÄT FJÄRRVÄRME miljövänlig komfort varje dag 5 KUNDCASE C4 ENERGI Affärsidé C4

Läs mer

Anette Sturesson, koncerncontroller Mats Arnér, sekreterare

Anette Sturesson, koncerncontroller Mats Arnér, sekreterare 1(7) Protokoll nr 6 fört vid sammanträde med styrelsen i, 556832-1110, den 10 december 2012 Beslutande: Övriga närvarande: Kaj Göransson, ordförande (s) Peter Lilja, vice ordförande (m) Christina Davidson,

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2012 Andra kvartalet 2012 Omsättning för koncernen uppgick till 13.023 Tkr. Resultatet för de operativa enheterna (före avskrivningar och finansiella

Läs mer

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr

Läs mer

Bokslutskommuniké för Netrevelation Holding AB (publ) 1 januari 31 december 2001

Bokslutskommuniké för Netrevelation Holding AB (publ) 1 januari 31 december 2001 2002-02-21 Bokslutskommuniké för Netrevelation Holding AB (publ) 1 januari 31 december 2001 Netrevelation Holding AB (publ), namnändrat från Core Ventures AB (publ) Omstrukturering är genomförd, varefter

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ)

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredag den 18 juni 2010. Tertialrapport 1 2010 Tertial 1, 2010-01-01 2010-04-30 Detta är Dala Energis första tertialrapport och därför finns ingen jämförelse för samma period

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB

p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt.

Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt. Hexatronic Scandinavia AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1 perioden 1 september 2009 till 30 november 2009 Förseningar i flera projekt påverkar försäljningen temporärt. Fortsatt bra och stabil orderingång. Ett

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

KINDWALLS BIL AB (PUBL)

KINDWALLS BIL AB (PUBL) KINDWALLS BIL AB (PUBL) Org. nr 556088-5849 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR PERIODEN Januari December 2011 PERIODEN I SAMMANDRAG (Koncernen) Omsättningen uppgick till 398,4 (431,8) MSEK en minskning med 8%. Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006 2006-05-11 (publ) är landets mest kompletta leverantör av el- och instrumentmontage med en fakturering om cirka 850 miljoner SEK och drygt 700 anställda. Koncernen levererar kvalificerade tekniska lösningar

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Oxelö Energi är ett kommunalägt energibolag som ansvarar för Elnät Vatten och avlopp Renhållning Stadsnät Fjärrvärme Tommy Englund

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 27 % tillväxt inom guld & silver Sammanfattning andra kvartalet 2011 Bolaget fokuserar på försäljning av smycken i Hedbergs Guld och Silver AB efter avyttringen av fotoverksamheten

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer