Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen"

Transkript

1 Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

2

3 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Boverket januari 2014

4 Titel: Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Rapport: 2014:3 Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1 Antal ex:80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Grundutbildning, utbildning, plan- och bygglagen, PBL, kartläggning, målgrupper, ämnesområden, utbildningsformer, pedagogik, organisation, förutsättningar, utmaningar, resurser, rekommendationer Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

5 3 Förord Boverket har av regeringen fått i uppdrag att förbereda den kompetenssatsning rörande tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen (PBL) som regeringen aviserat i Budgetpropositionen för Syftet är att kartlägga vilka som utbildningen bör vända sig till, vilka ämnen som bör ingå i en sådan samt på vilket sätt utbildningarna bör genomföras. Kartläggningen har skett via genomförda workshops, enkätundersökning, djupintervjuer samt dialog med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Rapporten har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Viveca Zetterberg, Lina Magnusson, Maria Rundqvist, Anna Persson, Kerstin Hannrup och Elisabeth Guthagen med Anette Löfgren som ansvarig enhetschef. Karlskrona januari 2014 Janna Vallik generaldirektör

6 4 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

7 5 Boverkets rekommendationer inför kommande kompetenssatsningar Mot bakgrund av höstens kartläggning av behovet av en kompetenssatsning i plan- och bygglagen (PBL) och med de erfarenheter som har förmedlats genom PBL kommitténs slutrapport av utredningen om kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag (SOU 2012:87) rekommenderar Boverket följande för fortsatt kompetenssatsning för enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Boverket ställer sig positiv till att ha ett samordningsansvar i kompetenssatsningen. Boverket anser att det i organisationen för kompetenssatsning i PBL ska finnas representanter ifrån kommuner och Länsstyrelsen samt andra berörda myndigheter tex Lantmäteriet och SKL. En styrgrupp på ledningsnivå med representanter ifrån tänkbara samarbetspartners (andra myndigheter) bör inrättas för en bred förankring. Kompetenssatsningen ska inte ersätta annan typ av grundläggande utbildning inom PBL. En utbildningssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till fortsatt arbete med utbildning i PBL. Utbildningsformen bör vara webbaserad i kombination med fysiska möten. Det är ett tydligt resultat av kartläggningen att en kompetenssatsning av detta slag förutsätter en känd avsändare. Detta leder till trovärdighet och kontinuitet. Boverkets vägledningsarbete är en bra plattform att utgå ifrån. Kanaler som den webbaserade vägledningen PBL Kunskapsbanken som vänder sig till professionella användare såväl på kommuner och länsstyrelser som till övriga inom branschen är redan idag en känd avsändare. Planering och genomförande av kompetenssatsningen

8 6 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen förutsätter, likt den tidigare PBL kommitténs arbete, en diskussion om tillämpningsfrågor och utbildningsformer med kommuner, Länsstyrelser och andra myndigheter, som Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och Lantmäteriet. Likaså anser Boverket att en förutsättning för att åstadkomma en väl förankrad kompetenssatsning i PBL är att representanter från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) deltar i styrgruppen för kompetenssatsningen. Boverket bör vara den myndighet som står för den juridiska kvalitetssäkringen av kompetenssatsningen. Boverkets konstaterar vidare att det finns en stark önskan om att kompetenssatsningen ska vara mer varaktig än vad tidigare kompetenssatsningar varit. Det förutsätter en mer långsiktig organisation som kan fungerar även efter Tidigare genomförda kompetenssatsningar har varit tidsbegränsade vilket inneburit att den förmedlade kunskapen inte kunnat tas tillvara någon annan tid än under själva projektet. Med dagens tekniska hjälpmedel och långsiktighet kan fler, under en längre tid, ta del av kompetenssatsningen. Boverket avser även att avsätta medel i sin årliga budget på utbildningssatsningar i PBL för att skapa en mer permanent form av utbildning. Den kartläggning som har genomförts har bidragit till att nya kontaktnät skapats och relevanta frågeställningar om utbildningsbehov lyfts. För att inte tappa greppet om det som har byggts upp och de förväntningar som har skapats föreslår Boverket att man parallellt med uppbyggnaden av en långsiktig kompetenssatsning genomför kortare snabba utbildningsinsatser för specifika grupper till exempel genom webbseminarium i likhet med de som Boverket genomför under 2013.

9 7 Innehåll Boverkets rekommendationer inför kommande kompetenssatsningar... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte och mål med kartläggningen... 9 Metod Avgränsning Rapportens innehåll Slutsatser av kartläggningen Målgruppen för en utbildning i PBL Ämnesområden Former för utbildning i PBL samt tänkbar organisation Utmaningar för en nationell satsning på PBL-grundutbildning Bilagor Bilaga 1 Genomförda aktiviteter Bilaga 2 Uppslag för fortsatt arbete med utveckling av utbildningsinsatser PBL Bilaga 3 Bakgrund om kompetensbehov Bilaga 4 Behovet av en utbildning i PBL (Undersökning Trivector)

10 8 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

11 9 Inledning Bakgrund Av regeringens budgetproposition 2013/14:1 (utgiftsområde 18) framgår det att Regeringen avser att uppdra åt Boverket att genomföra nationella utvecklingsprojekt för att bl.a. förbättra samordningen mellan statlig, regional och kommunal nivå samt utbyta erfarenheter kring praktisk tillämpning i olika delar av landet; att samordna PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser; samt att vidareutveckla det nationella nätverket av PBL-experter som skapades av kommittén Ny PBL på rätt sätt (dir. 2010:55) som stöd i kommitténs arbete att föra ut den nya lagen. Som ett led i detta har Regeringen gett Boverket i uppdrag att genomföra en förberedande kartläggning för att planera den del av kompetenssatsningen som består av PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser och ge underlag för en plan för framtagning av PBL-utbildningarna som ska genomföras Denna rapport är en redogörelse för den samlade bild av behov, metod och målgrupp som har vuxit fram under den kartläggning som har skett under hösten 2013 och som kan utgöra en god grund för det fortsatta arbetet för kompetenssatsningen med fokus på bättre tillämpning av planoch bygglagen. Syfte och mål med kartläggningen Syftet har varit att förbereda en snabbare igångsättning av kompetenssatsningen Eftersom organisationen för kompetenssatsningen inte är fastställd har förutsättningen varit att resultatet ska vara användbart och en grund för planering oavsett huvudman och organisation som ska genomföra den. Målet för analyserna av målgrupperna och andra intressenter har varit att: skapa en uppfattning om vilka ämnen och former som förväntas av en kompetenssatsning i PBL dialog i tidigt skede för att säkerställa att utbildningen planeras utifrån målgruppernas behov

12 10 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen väcka intresse och positiva förväntningar på att regeringen avser att avsätta medel riktade till PBL-tjänstemän och förbereda för det engagemang det innebär för kommuner och länsstyrelser att delta i, och till en del medverka i utformningen av utbildningarna. Metod För att få en så klar bild över behovet som möjligt har Boverket under hösten 2013 genomfört tre stycken workshops, en enkät och djupintervjuer (via företaget Trivector) samt referensgruppsmöte. För att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande genomfördes den första workshoppen för nya handläggare inom PBL-området, med s.k. PBL-rookies. Den vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat till upp till ca 2 år inom PBL-området. Syftet med att särskilt bjuda in relativt oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka behovsbeskrivning och diskussionerna. Den andra workshopen hölls för erfarna handläggare inom PBL-området som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBLrävar. Syftet var att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. Den tredje workshopen vände sig till Boverkets medarbetare för att fånga upp deras syn på hur en kompetenssatsning inom PBL bör utformas och innehålla. Genom enkätundersökning (via web) och djupintervjuer bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för byggbranschen tog Boverket (via företaget Trivector) reda på vilken som var deras syn på en eventuell utbildning i plan- och bygglagen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels kunder, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster. En referensgrupp inrättades med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilket de delvis också gjorde. Den 10 december hölls ett heldagsmöte för att förankra resultatet av kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter. Mer om Boverkets metoder för att genomföra kartläggningen går att läsa i rapportens bilaga 1. För att få en så samlad bild som möjligt har Boverket också sammanställt befintliga utbildningar inom plan- och bygglagen och exempel på verktyg för att genomföra utbildningar på ett sätt som kan nå ut till en större målgrupp och som kan återanvändas vid flera tillfällen, tex e-learning, se bilaga 2.

13 Inledning 11 Avgränsning Kartläggningen har fokuserat på kompetensutveckling i PBL för nyanställda tjänstemän på kommuner och länsstyrelser enligt uppdragets formulering. Utveckling av utbildning för övriga målgrupper och samordning med t.ex. utveckling av PBL expertnätverk har inte kartlagts även om några reflektioner presenteras.. Rapportens innehåll Rapporten fokuserar på de slutsatser som Boverket har dragit av kartläggningen samt Boverkets rekommendationer inför kommande uppdrag. Till rapporten finns ett antal bilagor där bilaga 1 redovisar vad som framkommit under workshoppar, möte med referensgrupp samt enkät- och intervjuundersökning (hela enkät och intervjuundersökningen finns samlad i bilaga 4) samt de kunskapsområden som deltagande i kartläggningen anser sig ha brist på, bilaga 2 innehåller hänvisningar till material och källor som kan vara till nytta vid utvecklingen av utbildningarna, bilaga 3 redogör för tidigare rapporter och kompetensbehov som Boverket har tagit fram, bilaga 4 utgörs av Trivectors enkät och intervjuundersökning om behovet av en grundutbildning i PBL.

14 12 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

15 13 Slutsatser av kartläggningen Den kartläggning som Boverket har genomfört under hösten 2013 har gett en grundläggande bild av de behov och de kunskaper nyanställda handläggare inom PBL behöver. Den har även visat att en utbildning i PBL är mycket efterfrågad, men att denna typ av utbildning inte kan ersätta en tidigare yrkesutbildning. Kartläggningen har skett via workshoppar, en för den uttalade målgruppen, en för handledare/chefer för målgruppen samt en intern på Boverket. Därutöver har webbenkät och intervju genomförts. Till projektet har knutits en referensgrupp med representanter Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Kartläggningens syfte har varit att ta reda på de behov som målgruppen till en utbildning i PBL kan anses behöva samt vilka former denna typ av utbildning bör ha. Målgruppen för en utbildning i PBL I uppdraget specificeras målgruppen som nyanställda på kommuner och Länsstyrelsen. Målgruppen spänner över ett stort fält vad gäller utbildningsbakgrund, ålder, tidigare yrkeserfarenhet och vilka PBLrelaterade arbetsuppgifter som handläggs. Likaså skiljer sig arbetsområde och ansvar i målgruppen då tjänstemännen i små kommuner och länsstyrelser gör allt medan man i en större organisation är mer specialiserade. Det finns en enighet bland deltagarna i kartläggningen att även politiker är en målgrupp och att en PBL-utbildning för politiker och chefer snarast är en förutsättning för att kompetensutvecklingen ska få någon effekt. En förståelse för PBL behövs också på exploateringskontor, tekniska förvaltningar, miljö, infrastruktur osv. Även de som inte arbetar med PBL dagligen bör kunna ta del av någon typ av i PBL. Kartläggningen visar även att PBL grundutbildning behöver vara öppen för konsulter som i praktiken motsvarar en kommunal tjänsteman till exempel i uppdrag att ta fram detaljplaner.

16 14 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Ämnesområden Vilken typ av ärenden som är aktuella och därmed vilken PBLkompetens som är till praktisk nytta styrs vanligtvis av hur tillväxttakten på byggandet ser ut i regionen vilket leder till att vissa kommuner har nytta av lite om allt och andra handlägger ett relativt specifikt ärendeområde. Vilka ämnen som borde ingå i en utbildning i PBL varierar därför naturligt beroende på vilken del av PBL som tillämpas i det dagliga arbetet. Det finns ett gemensamt behov av en grundläggande plattform med gemensamma frågeställningar för att sedan fördjupa kunskapen inom respektive yrkesområde. Exempel på gemensamma ämnesområden för samtliga yrkeskategorier där det enligt kartläggningen finns kunskapsbrist är: Lagsystemet, hierarki Allmänt om regelverket. PBL, PBF, BBR, m.fl. föreskrifter och allmänna råd. Angränsande lagstiftning Sambanden mellan Plan- och bygglagstiftningen och annan lagstiftning (t.ex. Miljöbalken, trafiklagstiftning, Fastighetsbildningslagen, Viteslagen osv.). Roller och ansvar inom PBL-processen Inom kommunens olika förvaltningar, tjänstemän/politiker, länsstyrelsen, regionala organ, Boverket och andra centrala myndigheter, domstolar, exploatörer, byggherre, kontrollansvariga m.fl. Översiktligt hela PBL-processen Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg. Tillsyn. Hur skriva beslut, kallelser, leda samråd osv. Formella krav och ev. koppling till bemötande, pedagogik, processledning mm i rollen. När det gäller den sista punkten råder det delade meningar i kartläggningen om den bör ingå i en utbildning i PBL. Det finns också olika uppfattningar om hur djupgående den gemensamma grunden för alla bör vara och utmaningen är att utforma innehållet så att det uppfattas som relevant och intressant för samtliga och/eller tillräckligt flexibelt. Om alla nya PBL-tjänstemän gemensamt tar del av samma basutbildning understödjer det syftet att stärka samspelet mellan yrkesgrupper. Å andra sidan kommer individernas olika bakgrundskunskaper och intressen påverka vad de vill och kan ta till sig. I kartläggningen angavs att det förutom en gemensam bas i utbildningen även måste finnas möjlighet till att välja till ytterligare ämnen som då är mer specifikt anpassade till just dennes yrkeskategori. Varje yrkeskategori har sina speciella behov vad gäller spetskompetens. Enligt kartläggningen är det förmodligen här som många tjänstemän och arbetsgivare ser den största nyttan av en i PBL. Det vill säga konkreta ämnen som har bäring på hur tjänstemannen hanterar dagliga och

17 Slutsatser av kartläggningen 15 överhängande ärenden. Störst behov av akut kompetensutveckling är det inom gruppen byggnadsinspektörer vilket troligtvis har sin förklaring i att i och med den nya lagstiftningen PBL (2010:900) är mer fokus på byggprocessen än tidigare. Exempel på ämnesområden som kan vara relevanta som fördjupade delar i en utbildning är bland annat: för översiktsplanering; översiktsplanens roll, översiktsplanens användning och läsbarhet, sammanfattande redogörelse mm för detaljplanering och genomförande; Vad kan regleras i en detaljplan, planbestämmelser och utformning, exploateringsavtal, mm, för lovprocessen; beräkning av byggnadshöjd, liten avvikelse, bygglovfria åtgärder mm och för byggprocessen; kontrollplan, tekniskt samråd, OVK och VÄS mm. En utförligare sammanställning av individuella behov hos olika yrekeskategorier kan läsas i bilaga 1 (s.15). Former för utbildning i PBL samt tänkbar organisation Former för utbildningen Kartläggningen visar på att webbaserade utbildningsmoduler bör utgöra grundmaterialet för utbildningen och att fysiska träffar och nätverk är betydelsefulla. Webbaserade delar av en utbildning garanterar samma information till hela landet samt ger ett hållbart material och bred spridning tack vare flexibilitet i var, när och hur man kan ta del av utbildningen. Fysiska träffar, gärna på regional nivå, med fördjupade diskussioner ger möjlighet till att ta med egna case och diskutera praktikfall och problembaserad inlärning då det uppfattas som det mest effektiva sättet för lärande då tjänstemannen får utgå från aktuella ärenden och utmaningar för att på så vis få direkt andvändning av kunskapen. Vad gäller möten i grupp finns många olika bilder om hur de bör vara utformade. Det har framkommit åtskilda idéer om vem som ska ansvara för att mötena kommer till stånd för att garantera tillgång landet runt. Vissa förespråkar att denna del av genomförandet ligger helt utanför utbildningsorganisationens roll och att man själv, tillsammans med andra kommuner och länsstyrelser, tar ansvar för regionala/lokala möten. Andra förväntar sig att även de fysiska mötena ska organiseras från centralt håll och att något regionalt organ tar ansvar för att de genomförs. Kartläggningen visar även på ett behov av någon form av stöd/mentorskap. Detta lyfts framförallt av målgrupperna själva, dvs. de nyanställda. Inte minst är behovet stort i små kommuner där kollegor inom PBL-området saknas. Ett fortlöpande program, en PBL-akademi, med definierade utvecklingssteg och kontinuitet upplevs av många som en bra utformning och som också höjer statusen på PBL-tjänstemannarollen. Kartläggningen visar att det är viktigt att detta uppfattats som en permanent satsning och att framtida nyanställda kommer att kunna erbjudas samma utbildning.

18 16 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Det finns olika syn på om det bör vara en stegvis genomgång med obligatoriska kurser och någon form av kunskapstest kopplat till diplom eller certifiering eller ett smörgårdsbord där man tar vad man behöver. Boverkets PBL kunskapsbank bör vara navet där även PBL-akademin bör ha sin hemvist. Uppbyggnad av organisation Under kartläggningen har inte frågan om organisation behandlats särskilt men tankegångar som kommit fram som rör t.ex. vem som bör ansvara för innehåll och kvalitet, hur resurserna bör fördelas mellan olika områden och till de myndigheter/organisationer som medverkar samt organisationen av fysiska möten. Det konstateras dock ett motstånd mot att organisera regionala lärarlag som genomför centralt framtagna kurser och workshoppar. Ett nationellt lärarlag är istället efterfrågat. Det har även framgått att handläggarna vill ha en ingång till vägledning och utbildning i PBL och att denna borde vara Boverket, som även är en känd avsändare för mottagarna. Boverket uppfattas som garant för enhetlig och kvalitetssäkrad information och inger förtroende för att utbildningen kompetenssatsningen kommer att genomföras, kvalitetssäkras och utvecklas långsiktigt. De invändningar som finns mot Boverket i rollen är oro att man ska kunna prioritera detta och att det saknas rätt kompetens inom vissa områden till exempel byggprocessen.

19 17 Utmaningar för en nationell satsning på PBL-grundutbildning De slutsatser som framkommit i rapporten visar att det finns ett stort behov av utbildning i PBL. Dock finns det utmaningar i att upprätta och genomföra en sådan utbildning. Nedan sammanställs de utmaningar en nationell utbildningssatsning i PBL kan stå inför: Hög arbetsbelastning och liten utbildningsbudget (tid och pengar) på kommuner och länsstyrelser leder till bortprioritering av investering i kompetensutveckling vilket gör att en utbildning i PBL måste uppfattas som konkret nyttig. Tjänstemän som inte tidigare har en akademisk utbildning i PBL kan behöva ytterligare stöd i. En kompetenssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till kompetenssatsningar inom PBL. kompetenssatsning föreslagen, då det krävs vissa grundläggande kunskaper för att förstå hela samhällsbyggnadssystemet. Att utforma gemensamma moduler som intresserar och attraherar samtliga i PBL-kedjan där målet är ökad förståelse om PBL:s inre och yttre samband. Lämplig gränsdragning mot yrkesutbildningar och generell förvaltningskunskap, processlagar- och kommunikationsträning. Utforma policy och överenskommelser mellan medverkande myndigheter om roller, ansvar och bidrag i tid och pengar. Möta målgruppernas, och arbetsgivarnas, förväntan på korta, snabba, konkreta utbildningar (och vägledning) men samtidigt bygga komplex kompetens som ofta kräver tid, reflektion och utbildning i ett sammanhang.

20 18 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

21 19 Bilagor Bilaga 1 Genomförda aktiviteter Bilaga 2 Uppslag för fortsatt arbete med utveckling av utbildningsinsatser PBL Bilaga 3 Bakgrund om kompetensbehov Bilaga 4 Behovet av en utbildning i PBL (Undersökning Trivector)

22

23 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Genomförda aktiviteter Innehåll Genomförda aktiviteter... 1 Workshop för nya i PBL-tjänst nov... 1 Slutsats av workshop för PBL-Rookies... 5 Workshop för erfarna PBL-handläggare nov... 6 Slutsats workshop för PBL-rävar... 7 Workshop internt Boverket 3 dec... 7 Slutsats workshop Boverket... 8 Enkät och intervjuer bland chefer och bransch genomförd av undersökningsföretag... 9 Fördjupningsområden Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret Slutsatser enkät- och intervjuundersökning Referensgruppsmöte 10 december Slutsatser referensgrupp Individuella behov Workshop för nya i PBL-tjänst nov Den november höll Boverket i en workshop för nya handläggare inom PBL-området, s.k. PBL-rookies, för att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande. Inbjudan vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat upp till ca 2 år inom PBL-området. Workshopen hölls i Stockholm med 36 deltagare från hela landet, från Arjeplog i norr till Vellinge i söder. Medverkarna var exempelvis byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister, vissa av dem hade tidigare yrkeserfarenheter t.ex. 20 år som bygglovsassistent men hade på senare år börjat handlägga ärenden. Diskussionerna fördes alltid i mindre grupper, dels där deltagarna placerades tillsammans med andra yrkestillhörigheter och dels i grupper innehållande personer som arbetade med samma arbetsuppgifter. 1

24 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Syftet med att särskilt bjuda in oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka behovsbeskrivning och diskussionerna. Dokumentation av workshop den november, dag 1. Deltagarna samt deltagande tjänstemän från Boverkets största AHA-upplevelse Nyanställdas styrkor och svagheter Under första dagen diskuterades bland annat vad nya handläggare kan bidra med på arbetsplatsen. Exempelvis framkom att nya handläggare ofta är duktiga på ny teknik, har ett värdefullt ifrågasättande av gamla vanor samt att de lärt sig den nya lagstiftningen (PBL 2010:900) och inte har någon vidare relation till den tidigare gällande lagstiftningen (PBL 1987:10). Det noterades att små och stora kommuner hade mycket olika förutsättningar. Tjänstemän som jobbade i stor kommun kunde i större utsträckning lägga fokus på ETT ämnesområde medan tjänstemännen som jobbade i mindre kommuner ofta hade många olika arbetsuppgifter inom flera skalnivåer. ( ) Då vår kommun är liten jobbar jag med alltifrån bygglov, strandskydd, planärenden. 2

25 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Det framkom även att handläggarna ansåg sig ha bristande kunskaper när det gällde kopplingen mellan PBL och andra parallellt gällande lagstiftningar som exempelvis Förvaltningslagen, Kommunallagen, Miljöbalken, Viteslagen och Jordabalken men också andra gällande regler och förordningar som exempelvis BBR och PBF. Flera deltagare uppgav att det var svårt att tolka lagtexterna inom PBL och hade gärna sett att Boverket tagit fram mer vägledning om detta. Det fanns en stor efterfrågan på vägledning i hur lagen skulle tillämpas eftersom deltagarna noterat att samma fråga kunde ha hanterats på olika sätt i olika delar av landet. Övriga behov som deltagarna uttryckte var utbildning inom den egna organisationsuppbyggnaden, förhandlingsteknik samt pedagogik. Ibland känns det som att man är mer lärare än planerare då man måste förklara komplexa frågor på ett enkelt och lättförståeligt sätt för medborgare och politiker. Dokumentation av workshop den november, dag 1. Gruppövning styrkor och svagheter samt medverkare ur referensgruppen, bord 0. Vad vill PBL-rookies ha utbildning i? I en av gruppövningarna diskuterades vilka ämnen som deltagarna ville fördjupa sig inom sina särskilda kompetensområden samt även vilka ämnen som var gemensamma för flera yrkesgrupper. Bland annat framkom att gemensamt för alla (men även för politiker och yrkeskategorier som tangerar PBL) borde vara att lära sig mer om angränsande lagstiftning, de olika processerna (DP, LOV, ÖP), och även 3

26 bilaga 1. Genomförda aktiviteter retorik. Gruppvis framkom att man som byggnadsinspektör till exempel ville lära sig mer om kopplingen mellan PBL och BBR medan juristerna ville lära sig mer olika arkitektoniska begrepp. Områden deltagarna ville lära sig mer om. Hur ska en utbildning se ut? Andra dagen var vigd åt metodik. Olika metoder för inlärning diskuterades och varje grupp fick komma med sina synpunkter på vad gruppen ansåg vara det optimala sättet för en grundutbildning inom PBL. En slutsats var att samtliga grupper ansåg att en kombination av fysiska möten och ett webbaserat lärande var att föredra. Anledningen till detta var att de fysiska mötena kunde leda till ett nätverkande och erfarenhetsutbyte som är svårt att uppnå genom enbart webbaserat lärande. Samtidigt ansågs webben som en viktig komponent eftersom det är tids- och kostnadseffektivt (personalen behöver inte åka iväg) och kan användas flera gånger. En grupp ansåg att någon form av test, diplom, certifikat och definierade steg i utbildningen skulle vara effektivt och motiverande och att man bör inrikta sig på program eller en PBLakademi. Andra förordade frivilliga val av de utbildningsmoduler som man själv upplevde behov av. 4

27 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Collage av hur en utbildning kan utformas enligt en av grupperna. Moduler som är lika för alla i sin yrkeskategori där man även kan välja till specifika ämnen. Kunskapstest genererar att en deltagare till slut blir en sk PBL-räv. Slutsats av workshop för PBL-Rookies En grundutbildning i PBL är efterfrågad, som ny på sin arbetsplats ställs man inför frågeställningar som man inte har läst i sin tidigare utbildning. Grupperna var överens om att det bör skapas någon typ av baspaket som alla yrkeskategorier kan läsa och att därutöver väljer olika typer av fördjupningsområden baserat på vad man jobbar med dagligdags. Fördjupningsområdena kan dock även läsas av helt andra yrkeskategorier som kanske behöver lära sig mer av just detta för att på så vis få en bredare förståelse för varandras roller (eller där man har jobbat inom PBL som t.ex. bygglovshandläggare men bytt tjänst till planhandläggare). Sambandet mellan olika lagstiftningar samt att det bör ske en likadan tolkning av lagen över hela landet var viktiga punkter att beröra i en grundutbildning. Bästa sättet för inlärning är att använda sig av en blandning av fysiska träffar och webbaserat lärande. Flera tog även upp att det är viktigt att hålla igång ett nätverk och att utbildningarna gärna fick ske på regional nivå. Att kunna ha möjlighet att ta med sig egna case till utbildningstillfällena som kunde diskuteras tillsammans tog några grupper upp som viktigt på så vis fick arbetsgivaren en direkt nytta av att de anställda åkte på utbildning. 5

28 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Workshop för erfarna PBL-handläggare nov Det hölls en andra workshop för erfarna handläggare inom PBL-området för att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. I inbjudan eftersöktes personer som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBL-rävar. Deltog gjorde 33 personer från hela landet med olika roller på stora och små kommuner samt från olika länsstyrelser. Stadsarkitekter, byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister. Jag har jobbat med bygglov sedan i början av 90-talet. Just nu är jag bygglovchef i X kommun. Jag handlägger egna ärenden, utvecklar vår verksamhet och coachar mina medarbetare. Vad behöver nyanställda och varför? Diskussionerna kring vad nyanställda behöver fördes i mindre grupper. Många av de medverkande hade noterat att de flesta nya handläggare skulle behöva känna till laghierarkin på ett bättre sätt. Nya handläggare skulle behöva reflektera över konsekvenser mitt handlande i processen ger och frågor som Vad är min roll? borde belysas och redas ut i en kommande grundutbildning. Behovet av samsyn och förståelse mellan bygglov- och detaljplanehandläggare är även stort. Bristande kunskaper gör nya handläggare och inspektörer osäkra och osjälvständiga och undviker att göra t.ex. ett arbetsplatsbesök. Tjänstemän måste få mer skinn på näsan i form av kunskap o färdighet för att kunna ställa krav [och utöva myndighetsrollen]. Grupperna fick fokusera på vilka problem en grundutbildning ska ha för ögonen dvs. vilka vanliga brister som kan förebyggas. Rättsosäkerhet och oförutsägbarhet för medborgarna är generellt ett allvarligt problem som delvis bottnar i bristande PBL-kompetens bland handläggarna. Felaktiga beslut och formuleringar som leder till omtag och ökar antalet överklaganden bygger ofta på okunskap om regelverket och en felaktig tolkning av processerna.. Fem ämnesområden för gemensam basutbildning som PBL-Rookies kom fram till och som PBL-rävarna kompletterade med fokus och vanliga problem som var viktiga att hantera: 1.Översikt över hela PBL-processen 2.Roller & Ansvar 3.Angränsande lagstiftning 4.Lagsystemet, hierarki 5.HUR skriva beslut, kallelser, leda samråd 6

29 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Utbildning för byggnadsinspektörer i fokus Byggnadsinspektörernas roll lyftes fram som den grupp där de största och mest allvarliga bristerna finns idag. Det är brist på högskole- och yrkesutbildning för detta yrke (jämför med bygglovshandläggare och planarkitekter) och bristen på personal med rätt teknisk kompetens gör utbildningsbehovet för denna grupp mer komplext. Det framkom förslag på att prioritera en omfattande BI-utbildning inom ramen för grundutbildningen vilket motiveras med att PBL 2011 inneburit helt nya krav för byggnadsinspektörerna och att konsekvenserna av brister i kontrollskedet kan bli mycket allvarliga för människors hälsa och säkerhet. Riskmedvetandet hos chefer är inte på topp får man en ÖP i huvudet kan man i värsta fall få nackspärr men får man Friends arena i huvudet så är det tack och adjö... Ett faktum är att inga formella krav på en byggnadsinspektör ställs i lagen och kommunerna tvingas anställa personer utan relevant utbildning och bakgrund. Diskussionen tydliggjorde att statusen i yrket måste stärkas och en PBL-utbildning för inspektörer föreslogs ge möjlighet att certifieras för olika komplexa projekt på samma sätt som för certifiering av kontrollansvariga. Utbildningen måste ha fokus på byggprocessen. Det är där som de största förändringarna gjorts i PBL men utbildningsutbudet har inte skett i motsvarande grad. Slutsats workshop för PBL-rävar Även i denna workshop ansågs en grundutbildning i PBL vara mycket efterfrågad och det betonades vikten av att motivera politiker och chefer om nödvändighet och fördelar. Likaså framhölls vikten av utbildning/information även för politiker om kommunens ansvar och roller enligt PBL. En betydande del av diskussionen kretsade kring behoven av att höja kompetens och status bland byggnadsinspektörer även med åtgärder utanför grundutbildningens ramar. Det leder till rekommendationen att en speciell kartläggning behöver göras för att definiera vad som är rimlig grundutbildning i PBL för just byggnadsinspektörer. Workshop internt Boverket 3 dec Det finns ett stort intresse för, och en stor kunskap om, ämnet PBL bland Boverkets medarbetare och ca 15 personer deltog i en halvdags workshop: landskapsarkitekter, arkitekter, planhandläggare, byggnadsinspektörer, en civilingenjör med inriktning väg- och vatten samt en beteendevetare. Erfarenheten inom PBL-området var mellan ½ år och ca 20 år. Liknande uppfattning om behov av PBL-utbildning Även vid denna workshop verkade deltagarna rörande överens om att det behövs ökad allmän systemkunskap och förståelse för hur olika lagstiftningar ska tillämpas parallellt. Det framkom också en önskan om 7

30 bilaga 1. Genomförda aktiviteter att nyblivna handläggare skulle få lära sig mer om den historiska utvecklingen fram till att PBL 2011:900 började gälla. Det framkom också synpunkter om att grundutbildningen även borde rikta sig till politiker. En del menade att grundkursen till och med i första skedet borde rikta sig till denna målgrupp eftersom de har makten och mandatet att skicka nya handläggare på kurs. Angående formen för utbildningen så var man överens om att det behövdes en kombination av webbseminarier och regionala nätverksträffar. Inför regionala möten kunde Länsstyrelsen verka som den sammankallande parten och då skulle det exempelvis kunna vara lämpligt att skicka in regionalt viktiga frågeställningar som kunde beredas innan själva kurstillfället. Fördelar med webbkonferenser och Lync-möten diskuterades också. Så kallade dåliga och bra exempel kan vara bra att belysas. Deltagarna var ganska överens om att goda exempel är att föredra men att dåliga exempel kan vara bra att belysa om de i ett senare skede ledde till något positivt alternativt att exemplet avidentifieras (så att ingen kommun hängs ut) och där resultatet visar hur problemet kunde ha lösts i stället. Exempelvis kunde överklagade detaljplaner användas som utgångspunkt i samband med fördjupningsuppgifter. ( ) Vi på Boverket får många gånger agera som en röst i natten eller en hand att hålla i till nyanställda tjänstemän på små kommuner där det inte finns kollegor att rådfråga. Kanske har man endast en stadsarkitekt anställd på konsultbasis en dag i veckan som enda stöd i plan- och byggfrågor. Det kom flera konkreta förslag på hur Boverket skulle kunna ge mer direkt vägledning. Det skulle kunna upprättas en PBL-akuten dit tjänstemän kan vända sig när det blir kris. Någon nämnde då också projektet Att Låna en geolog som SGU varit behjälplig med. Kunde man tänka sig att Låna en Boverkare? Det gäller i så fall att göra det med tydliga instruktioner, på ett sätt som inte bakbinder Boverket i ett senare skede av en viss planprocess eller dylikt. Diskussionerna rörde även om upplägget om utbildningen ska vara en PBL-akademi eller en Kunskapsportal. Det rådde skilda åsikter om vad som behövdes. Kunskapsbanken skulle kunna vidareutvecklas och länka till andra tjänster, webbinarier eller en akut-funktion. Det ligger en stor utmaning i att ge en grundkurs till en målgrupp som har väldigt olika utgångspunkt. Specialmoduler skulle kunna göras om olika ämnen som exempelvis tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet etc. Slutsats workshop Boverket Vid sidan av att Boverkets medarbetare i stort såg samma behov av utbildning som framkommit under workshopparna med kommuner och länsstyrelser kan nämnas två intressanta tillägg. Dels diskuterades möjligheten med specialmoduler, för t.ex. tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet, dels förekom diskussion om både vikten av och risken med att koppla varje fråga till sitt större sammanhang historia, internationell rätt osv. Om man inte är specialintresserad av vattenfrågor tappar man lätt intresset om det blir för abstrakt, samtidigt ger den stora bilder nödvändig förståelse för hur hantera olika ärenden. 8

31 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Enkät och intervjuer bland chefer och bransch genomförd av undersökningsföretag En undersökning genomfördes bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för byggbranschen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels kunder, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster. Undersökningen har genomförts via två mätningsmetoder, dels enkätundersökning (via web), dels djupintervjuer. Enkäten togs fram i ett samarbete mellan Boverket och Trivector Information och bestod både av frågor med fasta svarsalternativ och frågor där den svarande fick skriva fritt. (Hela undersökningen finns att ta del av i bilaga 4) Intervjuerna genomfördes med strategiskt utvalda personer inom respektive målgrupp chefer på kommun, länsstyrelse och representanter för byggbranschen. Fem personer inom varje målgrupp intervjuades och antalet intervjuer blev totalt 15 st. Totalt besvarades enkäten av 174 personer 120 st. på kommun och 26 st. på länsstyrelsen samt 28 st. representanter för byggbranschen. Svarstalet från branschen är så pass lågt att de resultat som presenterades i Trivectors rapport endast är att betrakta som tendenser Gemensam systemkunskap I enkätundersökningen framträdde tre gemensamma områden att fokusera på i en nationell grundutbildning: Regelverket PBL, PBF, föreskrifter och allmänna råd 1 Sambandet mellan PBL och annan lagstiftning, nationella mål och regleringar Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg kopplat till de olika rollerna i PBL-processen 1 Utbildning i regelverket prioriterades högst av respondenter på kommuner och byggherrar medan de som svarade från Länsstyrelsen skattade samband med annan lagstiftning och rollerna något högre. 9

32 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Jämförelse mellan upplevd kompetens och önskemål på innehåll i grundutbildning (samtliga tillfrågade). Noteras att kompetensen i bemötande/processledning upplevs som låg bland nya tjänstemän, men att detta inte förväntas inom ramen för PBL grundutbildning. Variationer förerkom beroende på vem som svarade, dvs. kommun, länsstyrelse eller byggherre och även om inga statistiska slutsatser kan dras kan det vara intressant att studera skillnader i önskemål på utbildningsfokus beroende på kommunens storlek 2 Grundläggande insyn i syftet man ska ha ett grundläggande hum om varför lagstiftningen kom till och syftet med den. Kommun Hur hänger det ihop med lagar, regler och förordningar och föreskrifter? Först då så förstår man hur man ska använda dem, vad man har för verktyg. Kommun [Det är viktigt] att man inte bara fokuserar på handläggaren, dess situation, vem kommer handlägga. Utan att man får handläggaren att förstå att den handläggaren är en viktig bricka i en större hierarki av aktörer. I någon slags övergripande samhällsbyggandeprocess. Representant för byggbranschen Fördjupningsområden Behovet av fördjupningsutbildningar finns inom samtliga sakområden- I grafen nedan anges vad de som svarade ansåg behövas mest men självklart speglar önskemålen inom område man är verksam. Noteras att byggbranschen upplevde behovet störst inom lov- och byggprocessen. 2 Delade på antal anställda på förvaltningen som arbetar med PBL-ärenden (endast kommun) 10

33 bilaga 1. Genomförda aktiviteter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kommun 30% 64% 50% 37% Länsstyrelse 47% 37% 68% 79% Byggbranschen 17% 29% 63% 54% Viktiga ämnen i en fördjupning/fortsättningskurs inom sakområdet Översiktplan Detaljplan/plangenomförande Lov Byggprocessen En bedömning av vilka ämnen som enligt respondenterna är viktiga att ta upp i en fördjupnings- eller fortsättningskurs inom sakområdet. Viktningen mellan sakområdena ska alltså inte tolkas som allmängiltiga även om det verkar rimligt att länsstyrelserna vill ha mer fokus på översiktsplan och kommunerna på detaljplan/genomförande samt lov och byggprocessen. Byggbranschen (inklusive konsulter) prioriterade alltså bygglov och byggprocess som viktigaste områden för fördjupningsutbildningar. Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret Merparten av de intervjuade respondenterna anser att en grundutbildning i PBL lämpligen kan genomföras som en kombination av utbildningsdagar med klassrumsundervisning och webbaserade utbildningslösningar på distans. Exempelvis genom ett par dagars undervisning på annan ort, i kombination med webbseminarier med olika teman. Det finns även önskemål om att utbildningen hålls regionalt eller över ett antal län. Vi ser gärna att utbildningarna sker regionalt eller över några län, så att man får med både kommuner och länsstyrelser i samma utbildningstillfälle. Det är bra att vi kan få en diskussion över gränserna, så att inte kommunerna kör sitt och vi kör vårt. Länsstyrelse Flera respondenter lyfter vikten av att utbildningen är förankrad i verkligheten, vilket med fördel kan uppnås genom konkreta exempel på ärenden inom ramen för PBL. Jag tycker att man kan dra fram exempel, hur handlägger man den här ärendetypen? Varför tänker man såhär? Så att man får inblick i planeringsdelen och i byggdelen och juridiken. Länsstyrelse Det går att göra en utbildning fantastiskt lustfylld eller totalt döda allt intresse. Jag vill hävda att PBL kan vara oerhört lustfyllt om det får lite kött och blod. Representant för byggbranschen 11

34 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Slutsatser enkät- och intervjuundersökning Vid sidan av de ämnen som bör lyftas i en gemensam grundutbildning (se ovan) tydliggör undersökningen att det även finns förväntningar på specialicerad kompetensutveckling. Beroende på om man arbetar på länsstyrelse eller kommun lyfts olika fördjupningsämnen som mest önskvärda, andra fördjupningsämnen är kopplade till vilken avdelning tjänstemännen arbetar på. Länsstyrelserna vill ha en fördjupning i sina ingripandegrunder, riksintressen och tillsynsområden. För kommunerna är fördjupningsområdena i större utsträckning kopplade till yrkesområden; inom översiktsplanering, detaljplanering, lov eller byggprocessen. Det framhävs också att utbildningen även behöver rikta sig till politiker och övriga förvaltningar samt att vidareutbildning för erfarna tjänsteman är viktig: Det kan finnas handläggare som behöver en allmän uppfräschning, en nyintankning av PBL, de som jobbat ett tag. De kan också ha behov av att diskutera och fördjupa sig. De behöver inte sitta på samma nivå som dem som inte har någon grundkunskap alls, men bara för att man jobbat i en kommun i fem år är det inte så att man har full koll på lagstiftningen. Kommun Referensgruppsmöte 10 december En referensgrupp för uppdraget finns med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilka var representerade vid båda tillfällena. Den 10 december hölls att heldagsmöte för att förankra resultatet av kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter. En sammanfattning av diskussionerna är att: Enighet att Boverket måste ta ledartröjan och ansvara för att sakinnehåll och kvalitet. Det finns privata utbildningar och yrkehögskolor men det som efterfrågas är kvalitetssäkrat material från Boverket. Länsstyrelserna kan inte ses som en organisatör av regionala utbildningar utifrån nationella kurspaket. Länsstyrelsen är själva del av målgruppen även om många också arbetar med kompetensutveckling för kommuner i regionala nätverk. Referensgruppen hade redan tidigare, under deltagandet i workshop november, skissat på ett utbildningsprogram som bygger på att Boverket ansvarar för innehållet och utformar flexibla moduler vilka kan användas i olika kombination av de regionala och lokala nätverk som finns eller utvecklas vartefter. 12

35 bilaga 1. Genomförda aktiviteter En modell för PBL-akademi utvecklad av en grupp erfarna tjänstemän från Länsstyrelsen, SKL, Boverket och Lantmäteriet. Workshop nov. Projektet och Boverket kan inte räkna med frivilliga resurser från länsstyrelser och kommuner för utformandet och genomförandet av utbildningar. All medverkan måste regleras med ersättning och planering i god tid. Motsvarande gäller även Lantmäteriet. Synpunkter framkom att det är sakinnehållet som är det viktiga och metoderna är underordnade eftersom det finns ett sug efter klara besked och utförandet kommer att sköta sig självt regionalt och lokalt. En reflektion är att förväntningar finns både på grundutbildning utifrån nuläge såväl som på Boverkets vägledning i form av fler allmänna råd och föreskrifter mm., dvs. där man väntar på besked. Angående byggnadsinspektörernas särskilda kompetensbehov fördes en diskussion kring huruvida grundutbildning PBL ska omfatta områden som borde höra hemma i akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Rösterna för motiverade detta med att de yrkeutbildningar som finns inte håller kvaliteten och att högskoleingenjörerna helt enkelt inte söker sig till yrket byggnadsinspektörer. Rösterna emot hävdade att kommunerna inte kan förvänta sig att kunna anställa vem som helst och att utbildningsansvaret ska mötas av en statlig myndighet (Boverket). Byggnadsinspektörerna (FSB) uppfattar en avsaknad av kompetens inom byggområdet både hos Boverket och SKL. Experter inom byggprocessen finns endast i kommunerna och det är nödvändigt att dessa är med och utformar utbildningarna inom bygginspektion. Att komma igång snabbt och fokusera på det viktiga sakinnehållet kräver att avgränsningar görs och att kärnområdena i PBL är i fokus. 13

36 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Samverkan med andra organisationer, t.ex. SKL, för att utveckla PBLanpassade utbildningar inom generella kompetenser i kommunal förvaltning kan vara en möjlighet. Slutsatser referensgrupp Referensgruppen anser det vara mycket viktigt att utbildningen utformas i samråd med representanter för intressegrupperna men det måste vara Boverket som är avsändare och garanterar kvaliteten. Boverket måste ansvara för sakinnehållet. Referensgruppen hade sinsemellan varierande syn avseende fokus och förutsättningar för framgång för grundutbildningssatsningen och den skilde sig också till en del från vad som framkom under workshopparna angående vikten av rätt kanaler och pedagogik. 14

37 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Individuella behov Nedan följer en sammanställning av de individuella behov hos olika yrkeskategorier som framkommit under kartläggningen. Grundutbildning i PBL översiktsplanering Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Klimatfrågor (skred, erosion och översvämning) hur jobbar man med dessa frågor i ÖP? Vad innebär och hur ska länsstyrelsernas prövningsgrunder hanteras: Mellankommunala frågor, Riksintressen, LIS, Miljökvalitetsnormer, Hälsa och Säkerhet. Översiktsplanens roll hur kan man göra den strategisk och vägledande på samma gång? Översiktsplanens användning vem ska använda den och hur? Översiktsplanens läsbarhet FÖP, Tematiska tillägg, planeringsunderlag, policy, strategier, plan, mål: skillnader, användning och juridisk status Rullande översiktsplanering och aktualitetsprövning. Sammanfattande redogörelse hur LST kan arbeta med det och vad kommunerna kan förvänta sig. Samråd hur man för dialogen med medborgarna Vattenfrågor Sociala dimensioner, t.ex. jämställdhet Avgränsning och integration av regionala tillväxtfrågor Betydelse för förhandsbesked och bygglov utanför plan Grundutbildning i PBL detaljplanering och genomförande Processen, rollfördelning, innehåll i statlig tillsyn, Kopplingar med ÖP och lov och byggprocesser Vad kan regleras? Prövningsgrunder? Grundligt om kap. 4. Planbestämmelser - utformning Samarbete mellan planläggare och plangenomförare Samråd med medborgare Tonvikt på plangenomförande. Vad krävs i en detaljplan för att den ska vara väl genomförbar. Redovisning i planbeskrivning av genomförandet Fastighetsrättsliga och ersättningsrättsliga konsekvenser av genomförandet, redovisning av detta i planbeskrivning Kopplingen till lantmäteriförrättning, fastighetsbildning Huvudmannaskap; allmänt, gemensamt eller enskilt ansvar - skillnader och konsekvenser Reglering av hantering av dagvatten i detaljplan Inverkan av buller Avtalsfrågor Exploateringsavtal Ingripandegrunder Förenklad planprocess Liten avvikelse Gamla planbestämmelser - problemsituationer Tolkning av planbestämmelser och lovgivning Överklagandeprocessen, vad som de facto kan överklagas 15

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen Lars Brask och Stig Åkerman Uppdraget Kartlägga vilken kompetens som är önskvärd för att handlägga byggfrågor i

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen RAPPORT 2015:4 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 1 Delrapport 1 Regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning

Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Handledning Workshop Lov prövning april 2012 Innehållsförteckning Agenda för en dag exempel... 3 Förslag till olika tema inom Lovprövning... 4 GENERELLT tema: Rådgivande roll - myndighetsroll... 5 Tema

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015

Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015 Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015 inklusive underlag för 2016 Organisation Styrgrupp Samordnare Nätverk Byggchefer Bygghandläggare Presidie- och handläggarträffar Projekt Utbildning Fastställd

Läs mer

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Verksamheten Mål med samverkan: Samsyn och rättssäkerhet Effektivt arbetssätt Kontinuerlig kompetensutveckling + gruppkänsla och arbetsglädje genom teamarbeten

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Välkommen! placera dig i blandade grupper plan och bygg olika förvaltningar olika kommuner länsstyrelse kommun ålder, man/kvinna osv.

Välkommen! placera dig i blandade grupper plan och bygg olika förvaltningar olika kommuner länsstyrelse kommun ålder, man/kvinna osv. LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN Välkommen! placera dig i blandade grupper plan och bygg olika förvaltningar olika kommuner länsstyrelse kommun ålder, man/kvinna osv. Ny plan- och bygglag - på rätt

Läs mer

Minnesanteckningar från byggnätverksträff

Minnesanteckningar från byggnätverksträff Minnesanteckningar från byggnätverksträff Den 10 oktober 2014 Mötet hölls i Tingshuset i Ljungby kl. 9.00-15.00. Deltagare: David Fritzon (Uppvidinge kommun), Anna Welander (Älmhults kommun), Therese Lindström

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Ingrid Brorsson, ADP Birgitta Melin, CT Februari 2007 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 PM Datum 2013-06-10 Dnr 3.5.7-669-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Ett år med nya PBL. Hur har den nya lagen påverkat byggandet av Sverige? n y h e t s b r e v. Arena 2 maj. Civil- och bostadsminister Stefan Attefall

Ett år med nya PBL. Hur har den nya lagen påverkat byggandet av Sverige? n y h e t s b r e v. Arena 2 maj. Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Deltagare Vårt ansva till en god PBL? n y h e t s b r e v Arena 2 maj Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Janna Valik Generaldirektör Boverket och Ordförande i kommittén Ny PBL på rätt sätt. Ett

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Delrapport 2/ Årsrapport för 2011. Ny PBL på rätt sätt

Delrapport 2/ Årsrapport för 2011. Ny PBL på rätt sätt 2012-01-30 Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Kansliet Delrapport 2/ Årsrapport för 2011 Ny PBL på rätt sätt SAMMANFATTNING... 4 Kompetenssatsningar efter det

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå

Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå 1(9) Remissvar 2010-02 15 Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå 1. Om arbetet med ämnesplanerna Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, tycker att det är mycket viktigt att

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10

PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbankens sidor om tillsynsarbetet enligt plan- och 2014-04-10 Uppföljning tillsyn - Boverket 1 av 1 2014-04-08 16:47 Boverket har i uppgift att årligen samla in och sammanställa

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Vägledning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Trivector Information AB Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström DEL 1: UNDERSÖKNINGEN 2 INLEDNING Trivector

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 2 Sammanfattning Projekt Djupintervju fokuserar på hur företagen uppfattar vår service. Fem företag spridda inom förbundets geografiska

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl.

Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl. Fotomontage över planområdet med nya vägar och bostäder illustrerade Antagen av KF 2013-05-30 Laga kraft 2013-06-28 Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av STARE 1:109 m. fl. Strömstads kommun, Västra

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling. Kajsa Palo 600627-9001 Nicoloviusgatan 8A 21757 Malmö 0761-33 54 50 Meritförteckning Kajsa Palo Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Maria Rydqvist Boverket Bild 1 av 32 SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Det går att komma fram

Läs mer