Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen"

Transkript

1 Rapport 2014:3 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

2

3 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Boverket januari 2014

4 Titel: Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Rapport: 2014:3 Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1 Antal ex:80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Grundutbildning, utbildning, plan- och bygglagen, PBL, kartläggning, målgrupper, ämnesområden, utbildningsformer, pedagogik, organisation, förutsättningar, utmaningar, resurser, rekommendationer Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

5 3 Förord Boverket har av regeringen fått i uppdrag att förbereda den kompetenssatsning rörande tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen (PBL) som regeringen aviserat i Budgetpropositionen för Syftet är att kartlägga vilka som utbildningen bör vända sig till, vilka ämnen som bör ingå i en sådan samt på vilket sätt utbildningarna bör genomföras. Kartläggningen har skett via genomförda workshops, enkätundersökning, djupintervjuer samt dialog med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Rapporten har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Viveca Zetterberg, Lina Magnusson, Maria Rundqvist, Anna Persson, Kerstin Hannrup och Elisabeth Guthagen med Anette Löfgren som ansvarig enhetschef. Karlskrona januari 2014 Janna Vallik generaldirektör

6 4 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

7 5 Boverkets rekommendationer inför kommande kompetenssatsningar Mot bakgrund av höstens kartläggning av behovet av en kompetenssatsning i plan- och bygglagen (PBL) och med de erfarenheter som har förmedlats genom PBL kommitténs slutrapport av utredningen om kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag (SOU 2012:87) rekommenderar Boverket följande för fortsatt kompetenssatsning för enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Boverket ställer sig positiv till att ha ett samordningsansvar i kompetenssatsningen. Boverket anser att det i organisationen för kompetenssatsning i PBL ska finnas representanter ifrån kommuner och Länsstyrelsen samt andra berörda myndigheter tex Lantmäteriet och SKL. En styrgrupp på ledningsnivå med representanter ifrån tänkbara samarbetspartners (andra myndigheter) bör inrättas för en bred förankring. Kompetenssatsningen ska inte ersätta annan typ av grundläggande utbildning inom PBL. En utbildningssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till fortsatt arbete med utbildning i PBL. Utbildningsformen bör vara webbaserad i kombination med fysiska möten. Det är ett tydligt resultat av kartläggningen att en kompetenssatsning av detta slag förutsätter en känd avsändare. Detta leder till trovärdighet och kontinuitet. Boverkets vägledningsarbete är en bra plattform att utgå ifrån. Kanaler som den webbaserade vägledningen PBL Kunskapsbanken som vänder sig till professionella användare såväl på kommuner och länsstyrelser som till övriga inom branschen är redan idag en känd avsändare. Planering och genomförande av kompetenssatsningen

8 6 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen förutsätter, likt den tidigare PBL kommitténs arbete, en diskussion om tillämpningsfrågor och utbildningsformer med kommuner, Länsstyrelser och andra myndigheter, som Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och Lantmäteriet. Likaså anser Boverket att en förutsättning för att åstadkomma en väl förankrad kompetenssatsning i PBL är att representanter från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) deltar i styrgruppen för kompetenssatsningen. Boverket bör vara den myndighet som står för den juridiska kvalitetssäkringen av kompetenssatsningen. Boverkets konstaterar vidare att det finns en stark önskan om att kompetenssatsningen ska vara mer varaktig än vad tidigare kompetenssatsningar varit. Det förutsätter en mer långsiktig organisation som kan fungerar även efter Tidigare genomförda kompetenssatsningar har varit tidsbegränsade vilket inneburit att den förmedlade kunskapen inte kunnat tas tillvara någon annan tid än under själva projektet. Med dagens tekniska hjälpmedel och långsiktighet kan fler, under en längre tid, ta del av kompetenssatsningen. Boverket avser även att avsätta medel i sin årliga budget på utbildningssatsningar i PBL för att skapa en mer permanent form av utbildning. Den kartläggning som har genomförts har bidragit till att nya kontaktnät skapats och relevanta frågeställningar om utbildningsbehov lyfts. För att inte tappa greppet om det som har byggts upp och de förväntningar som har skapats föreslår Boverket att man parallellt med uppbyggnaden av en långsiktig kompetenssatsning genomför kortare snabba utbildningsinsatser för specifika grupper till exempel genom webbseminarium i likhet med de som Boverket genomför under 2013.

9 7 Innehåll Boverkets rekommendationer inför kommande kompetenssatsningar... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte och mål med kartläggningen... 9 Metod Avgränsning Rapportens innehåll Slutsatser av kartläggningen Målgruppen för en utbildning i PBL Ämnesområden Former för utbildning i PBL samt tänkbar organisation Utmaningar för en nationell satsning på PBL-grundutbildning Bilagor Bilaga 1 Genomförda aktiviteter Bilaga 2 Uppslag för fortsatt arbete med utveckling av utbildningsinsatser PBL Bilaga 3 Bakgrund om kompetensbehov Bilaga 4 Behovet av en utbildning i PBL (Undersökning Trivector)

10 8 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

11 9 Inledning Bakgrund Av regeringens budgetproposition 2013/14:1 (utgiftsområde 18) framgår det att Regeringen avser att uppdra åt Boverket att genomföra nationella utvecklingsprojekt för att bl.a. förbättra samordningen mellan statlig, regional och kommunal nivå samt utbyta erfarenheter kring praktisk tillämpning i olika delar av landet; att samordna PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser; samt att vidareutveckla det nationella nätverket av PBL-experter som skapades av kommittén Ny PBL på rätt sätt (dir. 2010:55) som stöd i kommitténs arbete att föra ut den nya lagen. Som ett led i detta har Regeringen gett Boverket i uppdrag att genomföra en förberedande kartläggning för att planera den del av kompetenssatsningen som består av PBL-utbildning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser och ge underlag för en plan för framtagning av PBL-utbildningarna som ska genomföras Denna rapport är en redogörelse för den samlade bild av behov, metod och målgrupp som har vuxit fram under den kartläggning som har skett under hösten 2013 och som kan utgöra en god grund för det fortsatta arbetet för kompetenssatsningen med fokus på bättre tillämpning av planoch bygglagen. Syfte och mål med kartläggningen Syftet har varit att förbereda en snabbare igångsättning av kompetenssatsningen Eftersom organisationen för kompetenssatsningen inte är fastställd har förutsättningen varit att resultatet ska vara användbart och en grund för planering oavsett huvudman och organisation som ska genomföra den. Målet för analyserna av målgrupperna och andra intressenter har varit att: skapa en uppfattning om vilka ämnen och former som förväntas av en kompetenssatsning i PBL dialog i tidigt skede för att säkerställa att utbildningen planeras utifrån målgruppernas behov

12 10 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen väcka intresse och positiva förväntningar på att regeringen avser att avsätta medel riktade till PBL-tjänstemän och förbereda för det engagemang det innebär för kommuner och länsstyrelser att delta i, och till en del medverka i utformningen av utbildningarna. Metod För att få en så klar bild över behovet som möjligt har Boverket under hösten 2013 genomfört tre stycken workshops, en enkät och djupintervjuer (via företaget Trivector) samt referensgruppsmöte. För att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande genomfördes den första workshoppen för nya handläggare inom PBL-området, med s.k. PBL-rookies. Den vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat till upp till ca 2 år inom PBL-området. Syftet med att särskilt bjuda in relativt oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka behovsbeskrivning och diskussionerna. Den andra workshopen hölls för erfarna handläggare inom PBL-området som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBLrävar. Syftet var att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. Den tredje workshopen vände sig till Boverkets medarbetare för att fånga upp deras syn på hur en kompetenssatsning inom PBL bör utformas och innehålla. Genom enkätundersökning (via web) och djupintervjuer bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för byggbranschen tog Boverket (via företaget Trivector) reda på vilken som var deras syn på en eventuell utbildning i plan- och bygglagen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels kunder, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster. En referensgrupp inrättades med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilket de delvis också gjorde. Den 10 december hölls ett heldagsmöte för att förankra resultatet av kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter. Mer om Boverkets metoder för att genomföra kartläggningen går att läsa i rapportens bilaga 1. För att få en så samlad bild som möjligt har Boverket också sammanställt befintliga utbildningar inom plan- och bygglagen och exempel på verktyg för att genomföra utbildningar på ett sätt som kan nå ut till en större målgrupp och som kan återanvändas vid flera tillfällen, tex e-learning, se bilaga 2.

13 Inledning 11 Avgränsning Kartläggningen har fokuserat på kompetensutveckling i PBL för nyanställda tjänstemän på kommuner och länsstyrelser enligt uppdragets formulering. Utveckling av utbildning för övriga målgrupper och samordning med t.ex. utveckling av PBL expertnätverk har inte kartlagts även om några reflektioner presenteras.. Rapportens innehåll Rapporten fokuserar på de slutsatser som Boverket har dragit av kartläggningen samt Boverkets rekommendationer inför kommande uppdrag. Till rapporten finns ett antal bilagor där bilaga 1 redovisar vad som framkommit under workshoppar, möte med referensgrupp samt enkät- och intervjuundersökning (hela enkät och intervjuundersökningen finns samlad i bilaga 4) samt de kunskapsområden som deltagande i kartläggningen anser sig ha brist på, bilaga 2 innehåller hänvisningar till material och källor som kan vara till nytta vid utvecklingen av utbildningarna, bilaga 3 redogör för tidigare rapporter och kompetensbehov som Boverket har tagit fram, bilaga 4 utgörs av Trivectors enkät och intervjuundersökning om behovet av en grundutbildning i PBL.

14 12 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

15 13 Slutsatser av kartläggningen Den kartläggning som Boverket har genomfört under hösten 2013 har gett en grundläggande bild av de behov och de kunskaper nyanställda handläggare inom PBL behöver. Den har även visat att en utbildning i PBL är mycket efterfrågad, men att denna typ av utbildning inte kan ersätta en tidigare yrkesutbildning. Kartläggningen har skett via workshoppar, en för den uttalade målgruppen, en för handledare/chefer för målgruppen samt en intern på Boverket. Därutöver har webbenkät och intervju genomförts. Till projektet har knutits en referensgrupp med representanter Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB). Kartläggningens syfte har varit att ta reda på de behov som målgruppen till en utbildning i PBL kan anses behöva samt vilka former denna typ av utbildning bör ha. Målgruppen för en utbildning i PBL I uppdraget specificeras målgruppen som nyanställda på kommuner och Länsstyrelsen. Målgruppen spänner över ett stort fält vad gäller utbildningsbakgrund, ålder, tidigare yrkeserfarenhet och vilka PBLrelaterade arbetsuppgifter som handläggs. Likaså skiljer sig arbetsområde och ansvar i målgruppen då tjänstemännen i små kommuner och länsstyrelser gör allt medan man i en större organisation är mer specialiserade. Det finns en enighet bland deltagarna i kartläggningen att även politiker är en målgrupp och att en PBL-utbildning för politiker och chefer snarast är en förutsättning för att kompetensutvecklingen ska få någon effekt. En förståelse för PBL behövs också på exploateringskontor, tekniska förvaltningar, miljö, infrastruktur osv. Även de som inte arbetar med PBL dagligen bör kunna ta del av någon typ av i PBL. Kartläggningen visar även att PBL grundutbildning behöver vara öppen för konsulter som i praktiken motsvarar en kommunal tjänsteman till exempel i uppdrag att ta fram detaljplaner.

16 14 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Ämnesområden Vilken typ av ärenden som är aktuella och därmed vilken PBLkompetens som är till praktisk nytta styrs vanligtvis av hur tillväxttakten på byggandet ser ut i regionen vilket leder till att vissa kommuner har nytta av lite om allt och andra handlägger ett relativt specifikt ärendeområde. Vilka ämnen som borde ingå i en utbildning i PBL varierar därför naturligt beroende på vilken del av PBL som tillämpas i det dagliga arbetet. Det finns ett gemensamt behov av en grundläggande plattform med gemensamma frågeställningar för att sedan fördjupa kunskapen inom respektive yrkesområde. Exempel på gemensamma ämnesområden för samtliga yrkeskategorier där det enligt kartläggningen finns kunskapsbrist är: Lagsystemet, hierarki Allmänt om regelverket. PBL, PBF, BBR, m.fl. föreskrifter och allmänna råd. Angränsande lagstiftning Sambanden mellan Plan- och bygglagstiftningen och annan lagstiftning (t.ex. Miljöbalken, trafiklagstiftning, Fastighetsbildningslagen, Viteslagen osv.). Roller och ansvar inom PBL-processen Inom kommunens olika förvaltningar, tjänstemän/politiker, länsstyrelsen, regionala organ, Boverket och andra centrala myndigheter, domstolar, exploatörer, byggherre, kontrollansvariga m.fl. Översiktligt hela PBL-processen Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg. Tillsyn. Hur skriva beslut, kallelser, leda samråd osv. Formella krav och ev. koppling till bemötande, pedagogik, processledning mm i rollen. När det gäller den sista punkten råder det delade meningar i kartläggningen om den bör ingå i en utbildning i PBL. Det finns också olika uppfattningar om hur djupgående den gemensamma grunden för alla bör vara och utmaningen är att utforma innehållet så att det uppfattas som relevant och intressant för samtliga och/eller tillräckligt flexibelt. Om alla nya PBL-tjänstemän gemensamt tar del av samma basutbildning understödjer det syftet att stärka samspelet mellan yrkesgrupper. Å andra sidan kommer individernas olika bakgrundskunskaper och intressen påverka vad de vill och kan ta till sig. I kartläggningen angavs att det förutom en gemensam bas i utbildningen även måste finnas möjlighet till att välja till ytterligare ämnen som då är mer specifikt anpassade till just dennes yrkeskategori. Varje yrkeskategori har sina speciella behov vad gäller spetskompetens. Enligt kartläggningen är det förmodligen här som många tjänstemän och arbetsgivare ser den största nyttan av en i PBL. Det vill säga konkreta ämnen som har bäring på hur tjänstemannen hanterar dagliga och

17 Slutsatser av kartläggningen 15 överhängande ärenden. Störst behov av akut kompetensutveckling är det inom gruppen byggnadsinspektörer vilket troligtvis har sin förklaring i att i och med den nya lagstiftningen PBL (2010:900) är mer fokus på byggprocessen än tidigare. Exempel på ämnesområden som kan vara relevanta som fördjupade delar i en utbildning är bland annat: för översiktsplanering; översiktsplanens roll, översiktsplanens användning och läsbarhet, sammanfattande redogörelse mm för detaljplanering och genomförande; Vad kan regleras i en detaljplan, planbestämmelser och utformning, exploateringsavtal, mm, för lovprocessen; beräkning av byggnadshöjd, liten avvikelse, bygglovfria åtgärder mm och för byggprocessen; kontrollplan, tekniskt samråd, OVK och VÄS mm. En utförligare sammanställning av individuella behov hos olika yrekeskategorier kan läsas i bilaga 1 (s.15). Former för utbildning i PBL samt tänkbar organisation Former för utbildningen Kartläggningen visar på att webbaserade utbildningsmoduler bör utgöra grundmaterialet för utbildningen och att fysiska träffar och nätverk är betydelsefulla. Webbaserade delar av en utbildning garanterar samma information till hela landet samt ger ett hållbart material och bred spridning tack vare flexibilitet i var, när och hur man kan ta del av utbildningen. Fysiska träffar, gärna på regional nivå, med fördjupade diskussioner ger möjlighet till att ta med egna case och diskutera praktikfall och problembaserad inlärning då det uppfattas som det mest effektiva sättet för lärande då tjänstemannen får utgå från aktuella ärenden och utmaningar för att på så vis få direkt andvändning av kunskapen. Vad gäller möten i grupp finns många olika bilder om hur de bör vara utformade. Det har framkommit åtskilda idéer om vem som ska ansvara för att mötena kommer till stånd för att garantera tillgång landet runt. Vissa förespråkar att denna del av genomförandet ligger helt utanför utbildningsorganisationens roll och att man själv, tillsammans med andra kommuner och länsstyrelser, tar ansvar för regionala/lokala möten. Andra förväntar sig att även de fysiska mötena ska organiseras från centralt håll och att något regionalt organ tar ansvar för att de genomförs. Kartläggningen visar även på ett behov av någon form av stöd/mentorskap. Detta lyfts framförallt av målgrupperna själva, dvs. de nyanställda. Inte minst är behovet stort i små kommuner där kollegor inom PBL-området saknas. Ett fortlöpande program, en PBL-akademi, med definierade utvecklingssteg och kontinuitet upplevs av många som en bra utformning och som också höjer statusen på PBL-tjänstemannarollen. Kartläggningen visar att det är viktigt att detta uppfattats som en permanent satsning och att framtida nyanställda kommer att kunna erbjudas samma utbildning.

18 16 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen Det finns olika syn på om det bör vara en stegvis genomgång med obligatoriska kurser och någon form av kunskapstest kopplat till diplom eller certifiering eller ett smörgårdsbord där man tar vad man behöver. Boverkets PBL kunskapsbank bör vara navet där även PBL-akademin bör ha sin hemvist. Uppbyggnad av organisation Under kartläggningen har inte frågan om organisation behandlats särskilt men tankegångar som kommit fram som rör t.ex. vem som bör ansvara för innehåll och kvalitet, hur resurserna bör fördelas mellan olika områden och till de myndigheter/organisationer som medverkar samt organisationen av fysiska möten. Det konstateras dock ett motstånd mot att organisera regionala lärarlag som genomför centralt framtagna kurser och workshoppar. Ett nationellt lärarlag är istället efterfrågat. Det har även framgått att handläggarna vill ha en ingång till vägledning och utbildning i PBL och att denna borde vara Boverket, som även är en känd avsändare för mottagarna. Boverket uppfattas som garant för enhetlig och kvalitetssäkrad information och inger förtroende för att utbildningen kompetenssatsningen kommer att genomföras, kvalitetssäkras och utvecklas långsiktigt. De invändningar som finns mot Boverket i rollen är oro att man ska kunna prioritera detta och att det saknas rätt kompetens inom vissa områden till exempel byggprocessen.

19 17 Utmaningar för en nationell satsning på PBL-grundutbildning De slutsatser som framkommit i rapporten visar att det finns ett stort behov av utbildning i PBL. Dock finns det utmaningar i att upprätta och genomföra en sådan utbildning. Nedan sammanställs de utmaningar en nationell utbildningssatsning i PBL kan stå inför: Hög arbetsbelastning och liten utbildningsbudget (tid och pengar) på kommuner och länsstyrelser leder till bortprioritering av investering i kompetensutveckling vilket gör att en utbildning i PBL måste uppfattas som konkret nyttig. Tjänstemän som inte tidigare har en akademisk utbildning i PBL kan behöva ytterligare stöd i. En kompetenssatsning i PBL bör vara permanent och långsiktig. Boverket har för avsikt att i sitt budgetunderlag föreslå att vissa medel varje år avsätts till kompetenssatsningar inom PBL. kompetenssatsning föreslagen, då det krävs vissa grundläggande kunskaper för att förstå hela samhällsbyggnadssystemet. Att utforma gemensamma moduler som intresserar och attraherar samtliga i PBL-kedjan där målet är ökad förståelse om PBL:s inre och yttre samband. Lämplig gränsdragning mot yrkesutbildningar och generell förvaltningskunskap, processlagar- och kommunikationsträning. Utforma policy och överenskommelser mellan medverkande myndigheter om roller, ansvar och bidrag i tid och pengar. Möta målgruppernas, och arbetsgivarnas, förväntan på korta, snabba, konkreta utbildningar (och vägledning) men samtidigt bygga komplex kompetens som ofta kräver tid, reflektion och utbildning i ett sammanhang.

20 18 Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen

21 19 Bilagor Bilaga 1 Genomförda aktiviteter Bilaga 2 Uppslag för fortsatt arbete med utveckling av utbildningsinsatser PBL Bilaga 3 Bakgrund om kompetensbehov Bilaga 4 Behovet av en utbildning i PBL (Undersökning Trivector)

22

23 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Genomförda aktiviteter Innehåll Genomförda aktiviteter... 1 Workshop för nya i PBL-tjänst nov... 1 Slutsats av workshop för PBL-Rookies... 5 Workshop för erfarna PBL-handläggare nov... 6 Slutsats workshop för PBL-rävar... 7 Workshop internt Boverket 3 dec... 7 Slutsats workshop Boverket... 8 Enkät och intervjuer bland chefer och bransch genomförd av undersökningsföretag... 9 Fördjupningsområden Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret Slutsatser enkät- och intervjuundersökning Referensgruppsmöte 10 december Slutsatser referensgrupp Individuella behov Workshop för nya i PBL-tjänst nov Den november höll Boverket i en workshop för nya handläggare inom PBL-området, s.k. PBL-rookies, för att fånga upp de frågor som mindre erfarna tjänstemän ställs inför i sitt vardagliga yrkesutövande. Inbjudan vände sig till såväl kommunala tjänstemän som tjänstemän från länsstyrelserna som arbetat upp till ca 2 år inom PBL-området. Workshopen hölls i Stockholm med 36 deltagare från hela landet, från Arjeplog i norr till Vellinge i söder. Medverkarna var exempelvis byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister, vissa av dem hade tidigare yrkeserfarenheter t.ex. 20 år som bygglovsassistent men hade på senare år börjat handlägga ärenden. Diskussionerna fördes alltid i mindre grupper, dels där deltagarna placerades tillsammans med andra yrkestillhörigheter och dels i grupper innehållande personer som arbetade med samma arbetsuppgifter. 1

24 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Syftet med att särskilt bjuda in oerfarna handläggare var att låta målgruppen själva komma till tals utan att mer erfarna handläggare skulle påverka behovsbeskrivning och diskussionerna. Dokumentation av workshop den november, dag 1. Deltagarna samt deltagande tjänstemän från Boverkets största AHA-upplevelse Nyanställdas styrkor och svagheter Under första dagen diskuterades bland annat vad nya handläggare kan bidra med på arbetsplatsen. Exempelvis framkom att nya handläggare ofta är duktiga på ny teknik, har ett värdefullt ifrågasättande av gamla vanor samt att de lärt sig den nya lagstiftningen (PBL 2010:900) och inte har någon vidare relation till den tidigare gällande lagstiftningen (PBL 1987:10). Det noterades att små och stora kommuner hade mycket olika förutsättningar. Tjänstemän som jobbade i stor kommun kunde i större utsträckning lägga fokus på ETT ämnesområde medan tjänstemännen som jobbade i mindre kommuner ofta hade många olika arbetsuppgifter inom flera skalnivåer. ( ) Då vår kommun är liten jobbar jag med alltifrån bygglov, strandskydd, planärenden. 2

25 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Det framkom även att handläggarna ansåg sig ha bristande kunskaper när det gällde kopplingen mellan PBL och andra parallellt gällande lagstiftningar som exempelvis Förvaltningslagen, Kommunallagen, Miljöbalken, Viteslagen och Jordabalken men också andra gällande regler och förordningar som exempelvis BBR och PBF. Flera deltagare uppgav att det var svårt att tolka lagtexterna inom PBL och hade gärna sett att Boverket tagit fram mer vägledning om detta. Det fanns en stor efterfrågan på vägledning i hur lagen skulle tillämpas eftersom deltagarna noterat att samma fråga kunde ha hanterats på olika sätt i olika delar av landet. Övriga behov som deltagarna uttryckte var utbildning inom den egna organisationsuppbyggnaden, förhandlingsteknik samt pedagogik. Ibland känns det som att man är mer lärare än planerare då man måste förklara komplexa frågor på ett enkelt och lättförståeligt sätt för medborgare och politiker. Dokumentation av workshop den november, dag 1. Gruppövning styrkor och svagheter samt medverkare ur referensgruppen, bord 0. Vad vill PBL-rookies ha utbildning i? I en av gruppövningarna diskuterades vilka ämnen som deltagarna ville fördjupa sig inom sina särskilda kompetensområden samt även vilka ämnen som var gemensamma för flera yrkesgrupper. Bland annat framkom att gemensamt för alla (men även för politiker och yrkeskategorier som tangerar PBL) borde vara att lära sig mer om angränsande lagstiftning, de olika processerna (DP, LOV, ÖP), och även 3

26 bilaga 1. Genomförda aktiviteter retorik. Gruppvis framkom att man som byggnadsinspektör till exempel ville lära sig mer om kopplingen mellan PBL och BBR medan juristerna ville lära sig mer olika arkitektoniska begrepp. Områden deltagarna ville lära sig mer om. Hur ska en utbildning se ut? Andra dagen var vigd åt metodik. Olika metoder för inlärning diskuterades och varje grupp fick komma med sina synpunkter på vad gruppen ansåg vara det optimala sättet för en grundutbildning inom PBL. En slutsats var att samtliga grupper ansåg att en kombination av fysiska möten och ett webbaserat lärande var att föredra. Anledningen till detta var att de fysiska mötena kunde leda till ett nätverkande och erfarenhetsutbyte som är svårt att uppnå genom enbart webbaserat lärande. Samtidigt ansågs webben som en viktig komponent eftersom det är tids- och kostnadseffektivt (personalen behöver inte åka iväg) och kan användas flera gånger. En grupp ansåg att någon form av test, diplom, certifikat och definierade steg i utbildningen skulle vara effektivt och motiverande och att man bör inrikta sig på program eller en PBLakademi. Andra förordade frivilliga val av de utbildningsmoduler som man själv upplevde behov av. 4

27 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Collage av hur en utbildning kan utformas enligt en av grupperna. Moduler som är lika för alla i sin yrkeskategori där man även kan välja till specifika ämnen. Kunskapstest genererar att en deltagare till slut blir en sk PBL-räv. Slutsats av workshop för PBL-Rookies En grundutbildning i PBL är efterfrågad, som ny på sin arbetsplats ställs man inför frågeställningar som man inte har läst i sin tidigare utbildning. Grupperna var överens om att det bör skapas någon typ av baspaket som alla yrkeskategorier kan läsa och att därutöver väljer olika typer av fördjupningsområden baserat på vad man jobbar med dagligdags. Fördjupningsområdena kan dock även läsas av helt andra yrkeskategorier som kanske behöver lära sig mer av just detta för att på så vis få en bredare förståelse för varandras roller (eller där man har jobbat inom PBL som t.ex. bygglovshandläggare men bytt tjänst till planhandläggare). Sambandet mellan olika lagstiftningar samt att det bör ske en likadan tolkning av lagen över hela landet var viktiga punkter att beröra i en grundutbildning. Bästa sättet för inlärning är att använda sig av en blandning av fysiska träffar och webbaserat lärande. Flera tog även upp att det är viktigt att hålla igång ett nätverk och att utbildningarna gärna fick ske på regional nivå. Att kunna ha möjlighet att ta med sig egna case till utbildningstillfällena som kunde diskuteras tillsammans tog några grupper upp som viktigt på så vis fick arbetsgivaren en direkt nytta av att de anställda åkte på utbildning. 5

28 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Workshop för erfarna PBL-handläggare nov Det hölls en andra workshop för erfarna handläggare inom PBL-området för att fånga upp deras funderingar kring de nyanställdas behov. I inbjudan eftersöktes personer som haft tidigare erfarenhet av att vara lärare i PBL eller agerat handledare för nyanställda, s.k. PBL-rävar. Deltog gjorde 33 personer från hela landet med olika roller på stora och små kommuner samt från olika länsstyrelser. Stadsarkitekter, byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare, planhandläggare för detaljplan och översiktsplan samt jurister. Jag har jobbat med bygglov sedan i början av 90-talet. Just nu är jag bygglovchef i X kommun. Jag handlägger egna ärenden, utvecklar vår verksamhet och coachar mina medarbetare. Vad behöver nyanställda och varför? Diskussionerna kring vad nyanställda behöver fördes i mindre grupper. Många av de medverkande hade noterat att de flesta nya handläggare skulle behöva känna till laghierarkin på ett bättre sätt. Nya handläggare skulle behöva reflektera över konsekvenser mitt handlande i processen ger och frågor som Vad är min roll? borde belysas och redas ut i en kommande grundutbildning. Behovet av samsyn och förståelse mellan bygglov- och detaljplanehandläggare är även stort. Bristande kunskaper gör nya handläggare och inspektörer osäkra och osjälvständiga och undviker att göra t.ex. ett arbetsplatsbesök. Tjänstemän måste få mer skinn på näsan i form av kunskap o färdighet för att kunna ställa krav [och utöva myndighetsrollen]. Grupperna fick fokusera på vilka problem en grundutbildning ska ha för ögonen dvs. vilka vanliga brister som kan förebyggas. Rättsosäkerhet och oförutsägbarhet för medborgarna är generellt ett allvarligt problem som delvis bottnar i bristande PBL-kompetens bland handläggarna. Felaktiga beslut och formuleringar som leder till omtag och ökar antalet överklaganden bygger ofta på okunskap om regelverket och en felaktig tolkning av processerna.. Fem ämnesområden för gemensam basutbildning som PBL-Rookies kom fram till och som PBL-rävarna kompletterade med fokus och vanliga problem som var viktiga att hantera: 1.Översikt över hela PBL-processen 2.Roller & Ansvar 3.Angränsande lagstiftning 4.Lagsystemet, hierarki 5.HUR skriva beslut, kallelser, leda samråd 6

29 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Utbildning för byggnadsinspektörer i fokus Byggnadsinspektörernas roll lyftes fram som den grupp där de största och mest allvarliga bristerna finns idag. Det är brist på högskole- och yrkesutbildning för detta yrke (jämför med bygglovshandläggare och planarkitekter) och bristen på personal med rätt teknisk kompetens gör utbildningsbehovet för denna grupp mer komplext. Det framkom förslag på att prioritera en omfattande BI-utbildning inom ramen för grundutbildningen vilket motiveras med att PBL 2011 inneburit helt nya krav för byggnadsinspektörerna och att konsekvenserna av brister i kontrollskedet kan bli mycket allvarliga för människors hälsa och säkerhet. Riskmedvetandet hos chefer är inte på topp får man en ÖP i huvudet kan man i värsta fall få nackspärr men får man Friends arena i huvudet så är det tack och adjö... Ett faktum är att inga formella krav på en byggnadsinspektör ställs i lagen och kommunerna tvingas anställa personer utan relevant utbildning och bakgrund. Diskussionen tydliggjorde att statusen i yrket måste stärkas och en PBL-utbildning för inspektörer föreslogs ge möjlighet att certifieras för olika komplexa projekt på samma sätt som för certifiering av kontrollansvariga. Utbildningen måste ha fokus på byggprocessen. Det är där som de största förändringarna gjorts i PBL men utbildningsutbudet har inte skett i motsvarande grad. Slutsats workshop för PBL-rävar Även i denna workshop ansågs en grundutbildning i PBL vara mycket efterfrågad och det betonades vikten av att motivera politiker och chefer om nödvändighet och fördelar. Likaså framhölls vikten av utbildning/information även för politiker om kommunens ansvar och roller enligt PBL. En betydande del av diskussionen kretsade kring behoven av att höja kompetens och status bland byggnadsinspektörer även med åtgärder utanför grundutbildningens ramar. Det leder till rekommendationen att en speciell kartläggning behöver göras för att definiera vad som är rimlig grundutbildning i PBL för just byggnadsinspektörer. Workshop internt Boverket 3 dec Det finns ett stort intresse för, och en stor kunskap om, ämnet PBL bland Boverkets medarbetare och ca 15 personer deltog i en halvdags workshop: landskapsarkitekter, arkitekter, planhandläggare, byggnadsinspektörer, en civilingenjör med inriktning väg- och vatten samt en beteendevetare. Erfarenheten inom PBL-området var mellan ½ år och ca 20 år. Liknande uppfattning om behov av PBL-utbildning Även vid denna workshop verkade deltagarna rörande överens om att det behövs ökad allmän systemkunskap och förståelse för hur olika lagstiftningar ska tillämpas parallellt. Det framkom också en önskan om 7

30 bilaga 1. Genomförda aktiviteter att nyblivna handläggare skulle få lära sig mer om den historiska utvecklingen fram till att PBL 2011:900 började gälla. Det framkom också synpunkter om att grundutbildningen även borde rikta sig till politiker. En del menade att grundkursen till och med i första skedet borde rikta sig till denna målgrupp eftersom de har makten och mandatet att skicka nya handläggare på kurs. Angående formen för utbildningen så var man överens om att det behövdes en kombination av webbseminarier och regionala nätverksträffar. Inför regionala möten kunde Länsstyrelsen verka som den sammankallande parten och då skulle det exempelvis kunna vara lämpligt att skicka in regionalt viktiga frågeställningar som kunde beredas innan själva kurstillfället. Fördelar med webbkonferenser och Lync-möten diskuterades också. Så kallade dåliga och bra exempel kan vara bra att belysas. Deltagarna var ganska överens om att goda exempel är att föredra men att dåliga exempel kan vara bra att belysa om de i ett senare skede ledde till något positivt alternativt att exemplet avidentifieras (så att ingen kommun hängs ut) och där resultatet visar hur problemet kunde ha lösts i stället. Exempelvis kunde överklagade detaljplaner användas som utgångspunkt i samband med fördjupningsuppgifter. ( ) Vi på Boverket får många gånger agera som en röst i natten eller en hand att hålla i till nyanställda tjänstemän på små kommuner där det inte finns kollegor att rådfråga. Kanske har man endast en stadsarkitekt anställd på konsultbasis en dag i veckan som enda stöd i plan- och byggfrågor. Det kom flera konkreta förslag på hur Boverket skulle kunna ge mer direkt vägledning. Det skulle kunna upprättas en PBL-akuten dit tjänstemän kan vända sig när det blir kris. Någon nämnde då också projektet Att Låna en geolog som SGU varit behjälplig med. Kunde man tänka sig att Låna en Boverkare? Det gäller i så fall att göra det med tydliga instruktioner, på ett sätt som inte bakbinder Boverket i ett senare skede av en viss planprocess eller dylikt. Diskussionerna rörde även om upplägget om utbildningen ska vara en PBL-akademi eller en Kunskapsportal. Det rådde skilda åsikter om vad som behövdes. Kunskapsbanken skulle kunna vidareutvecklas och länka till andra tjänster, webbinarier eller en akut-funktion. Det ligger en stor utmaning i att ge en grundkurs till en målgrupp som har väldigt olika utgångspunkt. Specialmoduler skulle kunna göras om olika ämnen som exempelvis tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet etc. Slutsats workshop Boverket Vid sidan av att Boverkets medarbetare i stort såg samma behov av utbildning som framkommit under workshopparna med kommuner och länsstyrelser kan nämnas två intressanta tillägg. Dels diskuterades möjligheten med specialmoduler, för t.ex. tillgänglighet, vatten, kultur, jämställdhet, dels förekom diskussion om både vikten av och risken med att koppla varje fråga till sitt större sammanhang historia, internationell rätt osv. Om man inte är specialintresserad av vattenfrågor tappar man lätt intresset om det blir för abstrakt, samtidigt ger den stora bilder nödvändig förståelse för hur hantera olika ärenden. 8

31 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Enkät och intervjuer bland chefer och bransch genomförd av undersökningsföretag En undersökning genomfördes bland chefer på kommuner och länsstyrelser samt bland representanter för byggbranschen. Syftet var att tillfråga dels de som anställer och beslutar om kompetensutveckling, dels kunder, de som har kontakt med handläggare och inspektörer och är beroende av deras tjänster. Undersökningen har genomförts via två mätningsmetoder, dels enkätundersökning (via web), dels djupintervjuer. Enkäten togs fram i ett samarbete mellan Boverket och Trivector Information och bestod både av frågor med fasta svarsalternativ och frågor där den svarande fick skriva fritt. (Hela undersökningen finns att ta del av i bilaga 4) Intervjuerna genomfördes med strategiskt utvalda personer inom respektive målgrupp chefer på kommun, länsstyrelse och representanter för byggbranschen. Fem personer inom varje målgrupp intervjuades och antalet intervjuer blev totalt 15 st. Totalt besvarades enkäten av 174 personer 120 st. på kommun och 26 st. på länsstyrelsen samt 28 st. representanter för byggbranschen. Svarstalet från branschen är så pass lågt att de resultat som presenterades i Trivectors rapport endast är att betrakta som tendenser Gemensam systemkunskap I enkätundersökningen framträdde tre gemensamma områden att fokusera på i en nationell grundutbildning: Regelverket PBL, PBF, föreskrifter och allmänna råd 1 Sambandet mellan PBL och annan lagstiftning, nationella mål och regleringar Sambanden i kedjan översiktsplan, detaljplan, genomförande, lov och bygg kopplat till de olika rollerna i PBL-processen 1 Utbildning i regelverket prioriterades högst av respondenter på kommuner och byggherrar medan de som svarade från Länsstyrelsen skattade samband med annan lagstiftning och rollerna något högre. 9

32 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Jämförelse mellan upplevd kompetens och önskemål på innehåll i grundutbildning (samtliga tillfrågade). Noteras att kompetensen i bemötande/processledning upplevs som låg bland nya tjänstemän, men att detta inte förväntas inom ramen för PBL grundutbildning. Variationer förerkom beroende på vem som svarade, dvs. kommun, länsstyrelse eller byggherre och även om inga statistiska slutsatser kan dras kan det vara intressant att studera skillnader i önskemål på utbildningsfokus beroende på kommunens storlek 2 Grundläggande insyn i syftet man ska ha ett grundläggande hum om varför lagstiftningen kom till och syftet med den. Kommun Hur hänger det ihop med lagar, regler och förordningar och föreskrifter? Först då så förstår man hur man ska använda dem, vad man har för verktyg. Kommun [Det är viktigt] att man inte bara fokuserar på handläggaren, dess situation, vem kommer handlägga. Utan att man får handläggaren att förstå att den handläggaren är en viktig bricka i en större hierarki av aktörer. I någon slags övergripande samhällsbyggandeprocess. Representant för byggbranschen Fördjupningsområden Behovet av fördjupningsutbildningar finns inom samtliga sakområden- I grafen nedan anges vad de som svarade ansåg behövas mest men självklart speglar önskemålen inom område man är verksam. Noteras att byggbranschen upplevde behovet störst inom lov- och byggprocessen. 2 Delade på antal anställda på förvaltningen som arbetar med PBL-ärenden (endast kommun) 10

33 bilaga 1. Genomförda aktiviteter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kommun 30% 64% 50% 37% Länsstyrelse 47% 37% 68% 79% Byggbranschen 17% 29% 63% 54% Viktiga ämnen i en fördjupning/fortsättningskurs inom sakområdet Översiktplan Detaljplan/plangenomförande Lov Byggprocessen En bedömning av vilka ämnen som enligt respondenterna är viktiga att ta upp i en fördjupnings- eller fortsättningskurs inom sakområdet. Viktningen mellan sakområdena ska alltså inte tolkas som allmängiltiga även om det verkar rimligt att länsstyrelserna vill ha mer fokus på översiktsplan och kommunerna på detaljplan/genomförande samt lov och byggprocessen. Byggbranschen (inklusive konsulter) prioriterade alltså bygglov och byggprocess som viktigaste områden för fördjupningsutbildningar. Kombination av webb och klassrum samt vikten av att vara konkret Merparten av de intervjuade respondenterna anser att en grundutbildning i PBL lämpligen kan genomföras som en kombination av utbildningsdagar med klassrumsundervisning och webbaserade utbildningslösningar på distans. Exempelvis genom ett par dagars undervisning på annan ort, i kombination med webbseminarier med olika teman. Det finns även önskemål om att utbildningen hålls regionalt eller över ett antal län. Vi ser gärna att utbildningarna sker regionalt eller över några län, så att man får med både kommuner och länsstyrelser i samma utbildningstillfälle. Det är bra att vi kan få en diskussion över gränserna, så att inte kommunerna kör sitt och vi kör vårt. Länsstyrelse Flera respondenter lyfter vikten av att utbildningen är förankrad i verkligheten, vilket med fördel kan uppnås genom konkreta exempel på ärenden inom ramen för PBL. Jag tycker att man kan dra fram exempel, hur handlägger man den här ärendetypen? Varför tänker man såhär? Så att man får inblick i planeringsdelen och i byggdelen och juridiken. Länsstyrelse Det går att göra en utbildning fantastiskt lustfylld eller totalt döda allt intresse. Jag vill hävda att PBL kan vara oerhört lustfyllt om det får lite kött och blod. Representant för byggbranschen 11

34 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Slutsatser enkät- och intervjuundersökning Vid sidan av de ämnen som bör lyftas i en gemensam grundutbildning (se ovan) tydliggör undersökningen att det även finns förväntningar på specialicerad kompetensutveckling. Beroende på om man arbetar på länsstyrelse eller kommun lyfts olika fördjupningsämnen som mest önskvärda, andra fördjupningsämnen är kopplade till vilken avdelning tjänstemännen arbetar på. Länsstyrelserna vill ha en fördjupning i sina ingripandegrunder, riksintressen och tillsynsområden. För kommunerna är fördjupningsområdena i större utsträckning kopplade till yrkesområden; inom översiktsplanering, detaljplanering, lov eller byggprocessen. Det framhävs också att utbildningen även behöver rikta sig till politiker och övriga förvaltningar samt att vidareutbildning för erfarna tjänsteman är viktig: Det kan finnas handläggare som behöver en allmän uppfräschning, en nyintankning av PBL, de som jobbat ett tag. De kan också ha behov av att diskutera och fördjupa sig. De behöver inte sitta på samma nivå som dem som inte har någon grundkunskap alls, men bara för att man jobbat i en kommun i fem år är det inte så att man har full koll på lagstiftningen. Kommun Referensgruppsmöte 10 december En referensgrupp för uppdraget finns med representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsernas forumgrupp, Lantmäteriet och kommunerna genom Föreningen Svenska Byggnadsinspektörer (FSB) samt ytterligare en kommunrepresentant med bred erfarenhet från plan- och bygglov. Referensgruppen hade även varit inbjuden att delta på workshopparna, vilka var representerade vid båda tillfällena. Den 10 december hölls att heldagsmöte för att förankra resultatet av kartläggningen och iaktta referensgruppens synpunkter. En sammanfattning av diskussionerna är att: Enighet att Boverket måste ta ledartröjan och ansvara för att sakinnehåll och kvalitet. Det finns privata utbildningar och yrkehögskolor men det som efterfrågas är kvalitetssäkrat material från Boverket. Länsstyrelserna kan inte ses som en organisatör av regionala utbildningar utifrån nationella kurspaket. Länsstyrelsen är själva del av målgruppen även om många också arbetar med kompetensutveckling för kommuner i regionala nätverk. Referensgruppen hade redan tidigare, under deltagandet i workshop november, skissat på ett utbildningsprogram som bygger på att Boverket ansvarar för innehållet och utformar flexibla moduler vilka kan användas i olika kombination av de regionala och lokala nätverk som finns eller utvecklas vartefter. 12

35 bilaga 1. Genomförda aktiviteter En modell för PBL-akademi utvecklad av en grupp erfarna tjänstemän från Länsstyrelsen, SKL, Boverket och Lantmäteriet. Workshop nov. Projektet och Boverket kan inte räkna med frivilliga resurser från länsstyrelser och kommuner för utformandet och genomförandet av utbildningar. All medverkan måste regleras med ersättning och planering i god tid. Motsvarande gäller även Lantmäteriet. Synpunkter framkom att det är sakinnehållet som är det viktiga och metoderna är underordnade eftersom det finns ett sug efter klara besked och utförandet kommer att sköta sig självt regionalt och lokalt. En reflektion är att förväntningar finns både på grundutbildning utifrån nuläge såväl som på Boverkets vägledning i form av fler allmänna råd och föreskrifter mm., dvs. där man väntar på besked. Angående byggnadsinspektörernas särskilda kompetensbehov fördes en diskussion kring huruvida grundutbildning PBL ska omfatta områden som borde höra hemma i akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Rösterna för motiverade detta med att de yrkeutbildningar som finns inte håller kvaliteten och att högskoleingenjörerna helt enkelt inte söker sig till yrket byggnadsinspektörer. Rösterna emot hävdade att kommunerna inte kan förvänta sig att kunna anställa vem som helst och att utbildningsansvaret ska mötas av en statlig myndighet (Boverket). Byggnadsinspektörerna (FSB) uppfattar en avsaknad av kompetens inom byggområdet både hos Boverket och SKL. Experter inom byggprocessen finns endast i kommunerna och det är nödvändigt att dessa är med och utformar utbildningarna inom bygginspektion. Att komma igång snabbt och fokusera på det viktiga sakinnehållet kräver att avgränsningar görs och att kärnområdena i PBL är i fokus. 13

36 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Samverkan med andra organisationer, t.ex. SKL, för att utveckla PBLanpassade utbildningar inom generella kompetenser i kommunal förvaltning kan vara en möjlighet. Slutsatser referensgrupp Referensgruppen anser det vara mycket viktigt att utbildningen utformas i samråd med representanter för intressegrupperna men det måste vara Boverket som är avsändare och garanterar kvaliteten. Boverket måste ansvara för sakinnehållet. Referensgruppen hade sinsemellan varierande syn avseende fokus och förutsättningar för framgång för grundutbildningssatsningen och den skilde sig också till en del från vad som framkom under workshopparna angående vikten av rätt kanaler och pedagogik. 14

37 bilaga 1. Genomförda aktiviteter Individuella behov Nedan följer en sammanställning av de individuella behov hos olika yrkeskategorier som framkommit under kartläggningen. Grundutbildning i PBL översiktsplanering Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Klimatfrågor (skred, erosion och översvämning) hur jobbar man med dessa frågor i ÖP? Vad innebär och hur ska länsstyrelsernas prövningsgrunder hanteras: Mellankommunala frågor, Riksintressen, LIS, Miljökvalitetsnormer, Hälsa och Säkerhet. Översiktsplanens roll hur kan man göra den strategisk och vägledande på samma gång? Översiktsplanens användning vem ska använda den och hur? Översiktsplanens läsbarhet FÖP, Tematiska tillägg, planeringsunderlag, policy, strategier, plan, mål: skillnader, användning och juridisk status Rullande översiktsplanering och aktualitetsprövning. Sammanfattande redogörelse hur LST kan arbeta med det och vad kommunerna kan förvänta sig. Samråd hur man för dialogen med medborgarna Vattenfrågor Sociala dimensioner, t.ex. jämställdhet Avgränsning och integration av regionala tillväxtfrågor Betydelse för förhandsbesked och bygglov utanför plan Grundutbildning i PBL detaljplanering och genomförande Processen, rollfördelning, innehåll i statlig tillsyn, Kopplingar med ÖP och lov och byggprocesser Vad kan regleras? Prövningsgrunder? Grundligt om kap. 4. Planbestämmelser - utformning Samarbete mellan planläggare och plangenomförare Samråd med medborgare Tonvikt på plangenomförande. Vad krävs i en detaljplan för att den ska vara väl genomförbar. Redovisning i planbeskrivning av genomförandet Fastighetsrättsliga och ersättningsrättsliga konsekvenser av genomförandet, redovisning av detta i planbeskrivning Kopplingen till lantmäteriförrättning, fastighetsbildning Huvudmannaskap; allmänt, gemensamt eller enskilt ansvar - skillnader och konsekvenser Reglering av hantering av dagvatten i detaljplan Inverkan av buller Avtalsfrågor Exploateringsavtal Ingripandegrunder Förenklad planprocess Liten avvikelse Gamla planbestämmelser - problemsituationer Tolkning av planbestämmelser och lovgivning Överklagandeprocessen, vad som de facto kan överklagas 15

Regeringsuppdrag Kompetensinsatser kring PBL 2014-2016

Regeringsuppdrag Kompetensinsatser kring PBL 2014-2016 Regeringsuppdrag Kompetensinsatser kring PBL 2014-2016 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring planoch bygglagen Maria Rundqvist Carl-Magnus Oredsson 2014-11-18 Sida 2 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser

Läs mer

2011-06-16. Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01

2011-06-16. Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 2011-06-16 Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Separat program för fördjupade utbildningsaktiviteter hösten 2011 Detta är en samlad beskrivning av utbildningsaktiviteterna

Läs mer

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen Lars Brask och Stig Åkerman Uppdraget Kartlägga vilken kompetens som är önskvärd för att handlägga byggfrågor i

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Beräkningsguide för byggsanktionsavgifter

Beräkningsguide för byggsanktionsavgifter Lina Magnusson Beräkningsguide för byggsanktionsavgifter Beräkningsguide för byggsanktionsavgifter Krångliga formler Tidstjyv Felaktiga uträkningar beslut upphävs i högre instans. http://www.boverket.se/secure/cms/#context=epi.cms.contentdata:///15793

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Boverkets informationspaket 2014-2016 Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan 2015-2017. från enheten för samhällsplanering

Tillsynsvägledningsplan 2015-2017. från enheten för samhällsplanering Tillsynsvägledningsplan 2015-2017 från enheten för samhällsplanering Titel: Tillsynsvägledningsplan 2015-2017 Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Anna Jansson Thulin Länsstyrelsen

Läs mer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen RAPPORT 2015:4 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 1 Delrapport 1 Regeringsuppdrag Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner 151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två

Läs mer

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare Språngbräda för ny plan- och bygglag Kerstin Hugne, projektledare Fakta om Boverket 200 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Miljödepartementet

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen

Tillsynsvägledningsplan Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen Tillsynsvägledningsplan 2013-2015 Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen Förord Den 2 maj 2011 infördes en ny plan- och bygglag (PBL) med tillhörande

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) RAPPORT 2016:1 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 2 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.

Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 3 Syfte Syftet med denna rapport är att göra den uppföljning och utvärdering som plan-

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Så arbetar Boverket med stöd för kontrollplaner. Thomas Norman Byggnadsingenjör Plan & bygg - Boverket

Så arbetar Boverket med stöd för kontrollplaner. Thomas Norman Byggnadsingenjör Plan & bygg - Boverket Så arbetar Boverket med stöd för kontrollplaner Thomas Norman Byggnadsingenjör Plan & bygg - Boverket Bakgrund 18 mars 2010 Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag Bild: Boverket

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige

Läs mer

Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015)

Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 51 177 Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015) Dnr 2015-A0172 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att anta miljö- byggnadsnämndens

Läs mer

Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. M 2010:01 www.nypbl.se

Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. M 2010:01 www.nypbl.se Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 www.nypbl.se Separat program för fördjupade utbildningsaktiviteter Ny PBL år 2012 Detta är en samlad beskrivning av utbildningsaktiviteterna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016 RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen 2 juni 2014 Jan Persson, Länsarkitekt, En mängd reformer på gång inom PBL-området En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) Nya åtgärder som kan utföras

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Regeringsuppdrag PBL Kompetens Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Bild: Boverket Del 1 nationella utvecklingsprojekt Syftet med

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef Kommande regeländringar Yvonne Svensson Rättschef Fem aktuella lagändringar och lagförslag Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Fler bostäder åt unga

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Presentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag

Presentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag Presentationen Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag Hur har vi jobbat? 2015-12-21 En öppen utredning Besökt samtliga län 21 länsstyrelser

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Höstkonferens Planprocessen

Höstkonferens Planprocessen Höstkonferens 2014 Planprocessen Standardförfarande Normalfallet Utökat förfarande Kriterier Inte förenlig med översiktsplanen eller Länsstyrelsens granskningsyttrande (krävs dock inte uttalat stöd i ÖP)

Läs mer

Processkarta för införandet av. Heltid som norm

Processkarta för införandet av. Heltid som norm Vår beteckning Vår handläggare Susanna Kullman, processledare Processkarta för införandet av Heltid som norm Övergripande mål: En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning 1. Inledning För

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Personalhandbok Utveckling & Återkoppling

Personalhandbok Utveckling & Återkoppling 1. Innehåll I det här avsnittet tar vi upp och beskriver hur vi arbetar med utbildning och utveckling för varje individ och i samspel med varandra. Utveckling (2) Utvecklingssamtal (2.1) Utbildning - vår

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal

Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Arbetsmiljöverkets utbildning av nyanställd tillsynspersonal Ingrid Brorsson, ADP Birgitta Melin, CT Februari 2007 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Lagförändringar januari 2015 Prop. 2013/14:126 Förenklingar i detaljplaneprocessen underlättar byggandet 1/1-2015 Plan- och bygglagen görs tydligare för bättre tillämpning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder

Planeringsförenklande åtgärder Planeringsförenklande åtgärder Kerstin Åkerwall (uppdragsansvarig) Kerstin.akerwall@boverket.se Yvonne Svensson, Maria Rydqvist, Jonas Fränne och Agneta Gardar Uppdraget Av regeringsuppdraget framgår att:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015

Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015 Byggsamverkan Kronoberg Verksamhetsplan 2015 inklusive underlag för 2016 Organisation Styrgrupp Samordnare Nätverk Byggchefer Bygghandläggare Presidie- och handläggarträffar Projekt Utbildning Fastställd

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Verksamheten Mål med samverkan: Samsyn och rättssäkerhet Effektivt arbetssätt Kontinuerlig kompetensutveckling + gruppkänsla och arbetsglädje genom teamarbeten

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

PBL dagen 27 september 2016

PBL dagen 27 september 2016 PBL dagen 27 september 2016 9.00 Välkommen! 9.10 Se plan och bygglagens möjligheter för ett ökat bostadsbyggande! 9.30 Catwalk på scenen. Metoder och arbetssätt tips och trix från nationella utvecklingsprojekt

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Lovprocessen med exemplet Tillgänglighet

Lovprocessen med exemplet Tillgänglighet Handledning Workshop november 2011 Lovprocessen med exemplet Tillgänglighet INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte med workshops - allmänt... 2 Specifikt syfte för er?... 2 Dokumentation som underlag/arbetsmaterial...

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Inledande ord om Översiktsplanering Planbesked Program Den nya typen av enkelt planförfarande Ändring av detaljplan Den kommunala planprocessen Översiktsplaneprocessen

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040 Datum 2016-11-30 Dnr KS 2014/0321-212 Beslutad: styrgrupp, tjänstemän 2016-11-30 styrgrupp,

Läs mer