Mjölkföretagarens beslutsfattande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mjölkföretagarens beslutsfattande"

Transkript

1 Mjölkföretagarens beslutsfattande - En Jämtländsk mjölkföretagares beslutsprocess Foto: Birgitta Högberg Linnea Högberg En sammanfattning av ett examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna, Uppsala Augusti

2 FÖRORD Först och främst till jag ta tillfället i akt att tacka Margareta Persson, Eva Engström och Helena Eriksson som varit mina kontaktpersoner på Jämtlands länsstyrelse och initiativtagare till den här rapporten. Utan er hjälp, inspiration och trevliga bemötande hade det inte varit möjligt att genomföra det här arbetet. Jag vill också passa på att tacka övriga medarbetare på Länsstyrelsen i Jämtlands län som jag varit i kontakt med vid mina besök i Östersund. Ett stort tack riktas också till de mjölkproducenter som svarat på den enkät samt deltagit i intervjuer i syfte att samla in det empiriskt material som ligger till grund för denna analys. Utan era synpunkter och åsikter hade det inte varit möjligt att genomföra detta arbete. Slutligen vill jag också tacka min handledare på ekonomi institutionen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna, Uppsala Professor Yves Rene Surry för en god handledning och stöd under processens gång. 2

3 SAMMANFATTNING Detta är en sammanfattning av ett examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme skrivet på uppdrag av lantbruksenheten, Jämtlands länsstyrelse. Rapporten undersöker och förklarar vilka faktorer som mjölkproducenter i Jämtlands län tar hänsyn till när de fattar beslut om ett fortsatt mjölkföretagande. De frågeställningar som behandlas rör vilka faktorer, om några som mjölkproducenter tar hänsyn till när de formar en strategi/plan för ett fortsatt företagande i mjölksektorn. Vidare undersöks vilka förhållanden/åtgärder som mjölkproducenterna upplever som viktiga/nödvändiga för att fortsatt kunna bedriva produktion i länet. Rapporten avslutas med ett antal förslag på åtgärder som producenterna önskar för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i sektorn. Under de senaste 25 åren har 9 av 10 svenska lantbrukare valt att sluta bedriva jordbruksproduktion. Detta medför en mängd konsekvenser för samhället, så som förlorad kunskap om jordbruksproduktion, arbetstillfällen på landsbygden och negativ inverkan på natur-och kulturvärden (Wästfelt, 2015). Utvecklingen är den samma över samtliga produktionsgrenar i jordbrukssektorn och mjölkproduktionen är inget undantag. Antalet producenter inom den svenska mjölksektorn har minskat med 21 % sedan år 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015a), för Jämtlands län är motsvarande siffra 50 % (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014: pers., com., Eriksson, 2015). Baserat på material från ett hundratal enkäter besvarade av mjölkproducenter (aktiva och före detta), fyra intervjuer med mjölkproducenter som aktivt verkar i Jämtlands län idag och tidigare forskning i ämnet presenteras i denna rapport en lista på de faktorer som lantbrukare tar hänsyn till vid beslutsfattande tillsammans ett antal åtgärdsförslag. De faktorer som mjölkproducenter med ambition att fortsätta bedriva produktion tar hänsyn till är naturresurstillgången, tillgängligt kapital och målsättningen att öka framtida vinst. De producenter som valt att avsluta produktion har till stor del gjort detta på grund av sviktande hälsa, svårigheter att åstadkomma lönsamhet i produktionen samt att de uppnått en hög ålder. Empiriskt material insamlat från intervjuer visar att producenter har en vilja att fortsätt utveckla och förbättra verksamheten samt bidra till ett öppet landskap. När det gäller åtgärdsförslag önskade av producenterna omfattar dessa regelförenklingar i förhållande till produktionen, möjlighet till ett ökat finansiellt stöd i anslutning till investeringar, tydligare ursprungsmärkning av livsmedel, ökad informationsspridning gällande svensk livsmedelsproduktion, explicitare regler för marknadsföring av livsmedelsprodukter samt möjligheten att leverera mjölk till ett lokalt mejeri. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrundsinformation Jordbruksproduktion i Jämtlands län Syfte och frågeställningar Mål, avgränsningar och metod LITTERATURGENOMGÅNG MATERIAL Jämtlands länsstyrelse Jordbruks-och mjölkproduktion i Jämtlands län Kvantitativ studie Enkät A Enkät B Kvalitativ studie Resultat från den kvantitativa studien Resultat från den kvalitativa studien ANALYS ÅTGÄRDER Regelförenklingar Finansiellt stöd Märkning av livsmedelsprodukter Information till allmänheten och marknadsföring Lokalt mejeri FÖRFATTARENS AVSLUTANDE REFLEKTIONER KÄLLHÄNVISNING Skriftliga referenser Elektroniska källor Personliga meddelanden E-post korrespondens Personliga samtal Enkät och intervjumaterial... 38

5 1. INLEDNING Denna rapport är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län och presenterar vilka faktorer som mjölkproducenter i länet tar hänsyn till när de fattar beslut om ett fortsatt mjölkföretagande. Rapporten innehåller även ett antal åtgärdsförslag önskade av producenterna i syfte att förbättra förutsättningarna till att fortsatt kunna bedriva verksamhet. 1.1 Bakgrundsinformation Jordbruksproduktion bedrivs i hela världen och är nödvändig för människors leverne genom att genera: livsmedel, fiber och eko-systemtjänster (Kirchmann & Thorvaldsson, 2000). Enligt Tilman et al. (2002) kommer behovet av livsmedel att mer än dubblas inom de närmsta 50 åren till följd av en växande världsbefolkning. En jordbruksproducent måste ha hänsyn till ett antal faktorer inom ramen för produktionen när beslut fattas, faktorer som kan ses som begränsningar: mark, kapital och arbetskraft (Debertin, 2012). Detta i relation till antalet regler som omfattar produktionen (Abraham, 2013). Modern jordbruksproduktion är också mycket kapitalintensiv, detta i och med en högre grad av mekanisering på gårdsnivå (Bragg & Dalton, 2004). Som ett svar på introduktionen av modern teknologi i primärproduktionen har även gårdarna blivit större till omfång (MacDonald et al., 2000) samtidigt som ett stort antal producenter valt att avluta produktion. I Sverige har 9 av 10 lantbrukare valt att sluta bedriva jordbruksproduktion under de senaste 25 åren (Wästfelt, 2015). I den svenska mjölksektorn har antalet producenter som aktivt bedriver produktion minskat med 21 % sedan år 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015a), för Jämtlands län är motsvarande siffra 50 % (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014: pers., com., Eriksson, 2015). Två av tre mjölkproducenter i Jämtlands län har valt att avsluta produktion under de senaste 10 åren, från 260 mjölkproducenter i december 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014) till 129 mjölkproducenter i januari 2015 (pers., com., Eriksson, 2015). Antalet kor i länet har också minskat under samma period, från 9551 kor i december 2005 till 7449 kor i december 2014 (The Swedish Board of Agriculture, 2014b). Vidare har det totala antalet betande nötkreatur minskat med 13 % i regionen sedan 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015b). Statistik visar att en mjölkgård bidrar till fem arbetstillfällen på landsbygden (SN, 2015). Enligt Jordbruksverket har stora områden jordbruksmark har tagits ur produktion under de senaste åren. Denna utveckling sker mestadels på grund av problematiken att uppnå lönsamhet i verksamheten på grund av en ökad konkurrens på världsmarknaden (The Swedish Board of Agriculture, 2013). Bruinsma (2009) visade att det kan vara problematiskt att ta befintlig jordbruksmark ur produktion eftersom det kan vara svårt att återställa den för framtida produktion av livsmedel, fiber eller djurfoder. Jordbruksproduktionen är viktig för att bidra till en ökad biodiversitet, där djur som betar är framförallt essentiellt för detta ändamål (Swedish Environmental Protection Agency, 2012). 1.2 Jordbruksproduktion i Jämtlands län Jämtlands län återfinns i Sveriges nord västra del. Ungefär hektar (1 % av länets yta) utgör produktiv jordbruksmark. 73 % av denna yta används för mestadels vall och spannmålsproduktion medan resterande del utgör betesmark. Majoriteten av länets yta är täckt av skog. Jordbruksproduktion bedrivs i hela länet men sker i huvudsak runt sjön, Storsjön (Jämtland County Administrative Board, 2015a). 5

6 Enligt statistik från Jämtlands länsstyrelse brukar 68 % av samtliga producenter i länet 20 hektar jordbruksmark eller mindre. Det är vanligt för producenter i länet att diversifiera sin produktion och samtidigt anpassa sig till/investera i ny teknologi. Detta samtidigt som entreprenörskapet i länet är starkt (Engström, 2015). Diversifierade aktiviteter bidrar till % av den årliga omsättningen i lantbruksföretaget nationellt (The Swedish Board of Agriculture, 2014a). När det gäller Jämtlands län är turismnäringen är viktig, totalt genereras en årlig omsättning på 3,5 miljarder kronor i sektorn vilket är 13 % (ÖP, 2013) av den totala omsättningen i länet när det gäller varu-och tjänstesektorn (Swedish Agency for Economic and Regional Growth, 2015). 23 % av lantbrukarna i länet bedriver verksamhet inom ramen för turismnäringen (The Swedish Board of Agriculture, 2014a). Majoriteten av populationen i länet har som högst avslutat en 2-årig gymnasieutbildning (Statistics Sweden, 2015). 40 % av lantbrukarna är yngre än 40 år medan 35 % av producenterna är äldre än 50 år (Engström, 2015). Enligt statistik från LRF är 40 % av alla lantbrukare nationellt äldre än 65 år och planerar därför ett generationsskifte inom 2-3 år (Land Lantbruk, 2014). Det är tydligt att kött-och mjölk sektorn utgör en viktig roll i det jämtländska lantbruket. Ungefär 40 % av all jordbruksmark används för dessa ändamål (The Swedish Board of Agricultural, 2013). Detta är i huvudsak ett resultat av ett klimat som passar sig bra för vall produktion, en nödvändig insatsvara inom ramen för mjölk-och köttproduktionen. (Jämtland County Administrative Board, 2015a). Odlingssäsongen är kort i länet och väderomslag kan förekomma i hög grad (Jämtland County Administrative Board, 2011). Forskning visar däremot att framtida produktion kan gynnas av den ökade medeltemperaturen på det norra halvklotet (Olesen & Bindi, 2002). Mjölkproduktionen i Jämtlands län utgör 55 % av den totala omsättningen i den agrara sektorn på länsnivå (Jämtland County Administrative Board, 2012). Lantbrukare i länet får ca 252 miljoner SEK i finansiellt stöd årligen från Svenska staten och EU (Engström, 2015) % av bärigheten i lantbruksföretaget genereras via finansiella stöd (pers., com., Persson, 2015). Mjölk-och köttproduktionen är starkt integrerade och 65 % av alla nötdjur kommer från mjölkgårdarna (Swedish Meat, 2015). Mjölken som produceras i länet levereras till Arla Foods eller Norrmejerier (Lars Westman pers., com., 2015). Priset per kilo mjölk anpassas efter världsmarknadspriset (Arla Foods, 2015). Sammanfattande punkter: I. Färre nötkreatur leder till en minskad biodiversitet, där natur-och kulturvärden kan gå förlorade. II. Ett öppet landskap är essentiellt för att kunna bedriva verksamhet i turismnäringen. Sektorn kan uppleva ekonomiska förluster om landskapet inte hålls öppet. III. Då mjölk-och köttproduktionen är starkt integrerade påverkas köttproducenter negativt när antalet mjölkproducenter minskar eftersom tillgången på nötdjur minskar. IV. Statistik visar att en mjölkgård bidrar till i genomsnitt 5 arbetstillfällen för entreprenörer i ekonomin. Färre mjölkproducenter leder till ett minskat antal arbeten på landsbygden. V. Behovet av livsmedel, djurfoder och fibrer kommer öka med en växande världsbefolkning. Jämtlands län har goda förutsättningar för produktion av dessa ändamål i och med sitt klimat. Om jordbruksmarken inte brukas och bevaras minskar möjligheten att kunna tillfredsställa det framtida behovet. 6

7 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka vilka faktorer som mjölkproducenter i Jämtlands län tar hänsyn till när de fattar beslut gällande ett fortsatt mjölkföretagande. Vidare undersöks vilka förutsättningar producenter önskar för att kunna fortsätta bedriva produktion i länet. Med anledning av detta diskuteras följande frågeställningar; Om en mjölkproducent väljer att fortsätta bedriva produktion inom en tidsperiod om fem år, vilka faktorer om några tar han/hon hänsyn till när ett sådant beslut fattas? Om en mjölkproducent väljer att fortsätta bedriva produktion, vilka förhållanden/åtgärder anser han/hon vara nödvändiga för att kunna göra detta? 1.4 Mål, avgränsningar och metod Projektet syftar till att presentera en rapport som kan bistå Jämtlands länsstyrelse i deras arbete inom den agrara-och mjölksektorn. Rapporten avgränsas till att enbart röra jämtländska mjölkproducenters (aktiva och före detta) beslutsfattande. Avgränsningen görs med anledning av relevans och efterfrågan hos beställaren. I metoden igår en litteraturstudie som utgör det teoretiska ramverket för förståelse och analys av de tidigare nämnda frågeställningarna. Vidare presenteras det empiriska materialet från ett hundratal enkäter och fyra intervjuer. Enkäterna skickades ut och mottogs under månaderna maj- juni Intervjuerna genomfördes även under samma tidsperiod. Projektets initiativtagare var behjälplig i att bistå med kontaktuppgifter till de mjölkproducenter (aktiva och före detta) som kontaktades. Enkäterna hade en förhållandevis hög grad av strukturering med flervalsfrågor, det fanns dock möjlighet för respondenterna att ge ytterligare svar via öppna frågor om så önskades. Intervjuerna hade en semi-strukturerad karaktär. Där respondenterna fick möjlighet att ta del av intervjuguiden innan intervjun genomfördes. Då tiden var begränsad fanns det inte möjlighet att göra fler intervjuer med mjölkproducenter (aktiva som före detta) i länet. Detta hade dock kunnat bidra till en fördjupad analys av enskilda producenters beslutsfattande. Tidsbegränsningen gjorde att ett antal intervjuer genomfördes över telefon. Detta kan ha medfört att viss information tolkats på ett otillbörligt sätt i och med att mimik och kroppsspråk inte uppfattades. När detta projekt initierades var tanken att ta ett helhetsgrepp om såväl mjölk som köttproduktionen i länet. Det var dock inte möjligt på grund av bristen på tid. Detta ledde således till att enbart mjölkproducenter blev aktuella för studien, med tanke på att mjölkproducenter skapar förutsättningar för köttproducenter att fortsatt kunna bedriva verksamhet. Denna studie skedde inom ramen för en kvantitativ och en kvalitativ metodik. Där den kvantitativa metoden bidrog till datainsamling med volym, medan det kvalitativa tillvägagångssättet gav en djup och ökad förståelse för problematiken som låg till grund för arbetet (Robson, 2011). Analysen utgår från de två frågeställningarna och grundas på enkät och intervjuunderlaget samt den forskning som presenteras i litteraturgenomgången (Kaijser & Öhlander, 2011). Information om den agrara sektorn och mjölkproduktionen nationellt så väl som regionalt (länsnivå) har inhämtats från hemsidor som Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län, LRF, LRF-mjölk, Statistiska Centralbyrån och Sveriges riksdag. 7

8 2. LITTERATURGENOMGÅNG I följande avsnitt presenteras den litteratur som ligger till grund för den analys som senare presenteras i den här rapporten. En jordbruksproducent måste ta hänsyn till en mängd olika faktorer när han/hon fattar beslut i anslutning till sin verksamhet, faktorer så som tillgänglig/-t mark, kapital och arbetskraft. Producent kommer sträva mot att maximera sin produktion givet dessa faktorer där en vanlig utgång är att bedriva verksamhet i syfte att uppnå största möjliga vinst (Debertin, 2012). Enligt Allen et al. (2009) har en producent möjlighet att påverka och influera tillgång och användandet av vissa av dessa faktorer medan andra står utom producentens kontroll. Ett koncept som återkommer ofta i företagsrelaterade sammanhang är strategic management. Cook & Hunsaker (2001) i Hansson (2007) menar att en strategi är en nyckelfaktor i strategic management definieras som en plan (organisation, finanser, implementering och kontroll) för att uppnå vissa mål för en verksamhet. Strategic management utgör således hur denna plan används och hur det fortsatta arbetet bedrivs inom ramen för en viss produktion. Hansson (2007) har skapat en strategic management modell i syfte att kategorisera olika faktorer som en mjölkproducent kan tänkas ta hänsyn till vid ett beslutsfattande gällande fortsatt produktion. Modellen omfattar fyra nivåer (internt, socialt, externt och operationellt) och de faktorer som identifierats i denna litteraturgenomgång har organiserats i enighet med modellen. Då litteraturgenomgången var omfattande, sammanfattas de olika faktorer/parametrar som kan tänkas influera en mjölkproducent i Jämtlands län vid beslutsfattandet i en tabell, tabell 1 på engelska i slutet av detta kapitel. Detta för att göra materialet mer lättöverskådligt. Tabellen innehåller en förklaring angående faktorerna/parametrarna, dess källor samt hur dessa de kan appliceras på Jämtlands läns mjölkproducenter. Modellen av Hansson (2007) utgår från en kombination av två separata modeller inom ramen för strategic management av Lee et al. (1999) som presenterade den interna, externa och den operationella miljön tillsammans med Gasson et al. (1988) som introducerade det sociala perspektivet. Den interna miljön motsvarar ett affärsområde där företagaren har full kontroll, den externa miljön motsvarar ett affärsområde som står utom kontroll för företagaren medan den operationella miljön utgör ett område som delvis står under kontroll av företagaren. Inom den interna miljön återfinns insatsvaror och teknikanvändning, den externa miljön utgörs av regelverk, osäkerhet och risk medan den operationella miljön innefattar marknadspriser (insats-och produktpriser) samt kapital. När det gäller den sociala miljön enligt Gasson et al. (1988) berör detta område parametrar som ålder och i förlängning hälsa, möjligheten att samarbeta med andra lantbrukare i närområdet och familjesituationen. 8

9 Tabel. 1 Factors with explanations that may infleunce the decsion-making process with respect to further dairy maintanace in Jämtland County Environment Factor Explanation Source Jämtland County Technology Gloy et al. (2002) Production system Jones (1999) Internal environment Considers the resources under the direct control of the farm owner/farm manager Scale/size Size of herd Land Producers investing in new technology (milking robot) are more likely to maintain-or expand production Producers conducting production with smaller herds tend to be less efficient compared to largescale producers. Possible to cut costs in production when producing on a larger-scale. Producers will make business related decisions in regards to the amount of land available. Additional land makes it possible to cut costs in production. Tauer (2001) (Pindyck & Rubinfeld, 2009) Debertin (2012) The level of technical development on farm level in the County is high, there s a willingness to adopt to new technologies with respect to production (Engström, 2015). This factor is with that said of interest of this study since it s ought to influence the decision-making process of a producer with respect to further dairy farm maintenance. It s evident that a vast majority of all farms in Jämtland County consist in smaller units (less land and smaller herds), 68 % of the producers conduct production on a smaller scale (Jämtland County Administrative Board, 2015a). With that said such scale/size is of interest for this study since it potentially could influence the decisionmaking process of a producer in the region with respect to further farm maintenance. Micro- social environment Relates to the social situation of the farm owner/farm manager and his/ her family situation Age Family situation Producers will consider the aspect of age when making business related decisions. An older farmer is more likely to exit production compared to a younger producer. Poor health as a result of high age may lead to a farm exit. Mental physical support from family members are essential for producers to maintain production, if such elements are missing this may constitute for a farm exit. Producers with a successor are more likely to further invest in and maintaining production until handing over the business. Gale (1994) Amshoff & Reed (2005) Viira et al. (2009) Calus & Van Huylenbroeck (2008) 35 % of all farmers conducting production in the Jämtland County are over the age of 50, whereas 40 % are under the age of 50 (Engström, 2015). The aspect of age is therefore of importance for this study in order to find if a linkage between such and further dairy farm maintenance. As previously stated 40 % of the farmers in Jämtland County are over the age of 50. This means that they are likely to retire within a couple of years. According to statistics from The Federation of Swedish Farmers- LRF 40 % of all Swedish farmers over the age of 65 that they are planning on retiring in favor of a successor within a time period of 2-3 years (Land Lantbruk, 2014). With that said this aspect is of interest for the study since it is ought to have an impact on producers as they make a decision with respect to further dairy farm maintenance. Level of education Option to co-operate with neighboring farms Conducting diversified production The level of formal education influences how a producer is able to detect and define a business related problem. An off-farm job received due to a higher level of education may constitute for a higher level of utility, leading to a farm exit. Producers will make business related decisions in regards to the possibility to co-operate with neighboring farmers. Producers with such ability are more likely to maintain production. Off-farm employments contribute to a higher rate of farm exits. Producers that specialize in production are less likely to exit farming. Öhlmér et al. (1998) Kimhi & Bollman (1999) Stam (1991) Källström & Ljung (2005) Goetz & Debertin (2001) Bragg & Dalton (2004) According to statistics the majority of the population in Jämtland County has completed a two-year secondary education as their highest level of education (Statistics Sweden, 2015). With that said it would be interesting to see if such aspect will influence their decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. Its common knowledge that the level of entrepreneurship in Jämtland County is high (Engström, 2015). With that said it is of interest to evaluate whether such aspect may affect the farmers decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. Many farmers carry out a diversified agricultural production (Engström, 2015) With that said this aspect is of interest since such activities may constitute for a dairy farm exit. 9

10 External environment Constitutes the macroeconomic environment where the farm owner/farm manager doesn t have control Structural changes within CAP, Common Agricultural Policy Regulations (animal welfare, landmanagement and labor force related) Producers have to adjust production according to environmental, foodquality, animal welfare requirements and payment schemes. There are examples farm exit as a result of an increase in the number of regulations, since such often associated with higher costs in regards to production. Viira et al. (2009) Bentley et al. (1990) MacDonald et al. (2000). Brady (2007) Pietola & Lansink (2001) Abraham (2013) It s evident that producers in Jämtland County are required to adjust production according to the EU regulations as well as regulations implemented by the Swedish Government. For example producers in the County due to the geographical location of the farms, and less favored growingconditions have had a chance of obtaining additional financial support, so-called compensatory aid (Engström, 2015). The aspect is therefore of interest with respect to further dairy farm maintenance. Uncertainty and risk Producers may struggle to predict the outcome of production as a result of fluctuations in prices, change in weather conditions and outbreak of diseases. Producers with a positive attitude towards maintenance investing in the business are less affected by risk. Off- farm employment can contribute to a risk reduction, making it possible to receive additional income. Debertin (2012) Breustedt & Glauben (2007) Bjornsen & Mishra (2012) Boehlje (1992) Uncertainty and risk may constitute for a change in weather. The growing season in Jämtland County is short and intensive, where the weather conditions fluctuate. With that said such aspect is of interest of this study, if it s ought to affect the decision-making process of the producers with respect to further dairy farm maintenance. Operational environment Reflects the situation on the market- where the farm owner/farm manager has some control Capital Market prices of in-and outputs Agricultural production is capital intensive and associated with large investments. High debt may constitute for an exit. Producers make decisions in respect to the current and future price of output. A low output price may function as a constraint for farm maintenance. Producers will make decisions, adjusting their production according to world market prices of inputs. Bragg & Dalton (2004) Rahelizatovo & Gillespie (1999) Bragg & Dalton (2004) Goetz & Debertin (2001) Brady (2007) Bragg & Dalton (2004) This notion is of interest when studying the dairy sector in Jämtland County, especially since farmers in the region have a willingness of adapting to new technologies (Engström, 2015). This aspect could therefore have an impact on a farmer s decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. As previously stated the level of entrepreneurship in Jämtland County is high (Engström, 2015). It is therefore possible to assume that producers sell and purchase goods and services from one and other when carrying out production. Furthermore the majority of the dairy producers in the region deliver milk to Arla Foods or Norrmejerier, the dairy processors operating in the area (Lars Westman personal communication, 2015). Large firms adjusting the prices of milk paid to the farmers according to the world market price (Arla Foods, 2015). With that said both aspects in- and output prices are of interest for this study since they are assumed to have an impact on the producers decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. 10

11 3. MATERIAL I detta avsnitt presenteras Jämtlands länsstyrelse, mjölkproduktionen i länet samt det empiriska materialet insamlat från enkäterna skickade till aktiva och före detta mjölkproducenter samt de intervjuer som genomfördes med aktiva mjölkproducenter under maj och juni månad år Jämtlands länsstyrelse Länsstyrelsen är en statlig myndighet som ansvarar för den samhälleliga förvaltningen och är regeringens företrädare i länet (Gotland County Administrative Board, 2015b). Myndigheten är en länk mellan länets invånare och kommunen men även mellan regering, riksdag och andra myndigheter (Gotland County Administrative Board, 2015a). Länsstyrelsen ser till att regeringen och riksdagens mål uppfylls i länet (The Swedish Parliament, 2014). Jämtlands Länsstyrelses verksamhetsidé är att arbeta för ett hållbart samhälle genom att; Arbeta för att genomföra aktiviteter som genererar största möjliga samhällsnytta Generera en god samordning (internt och externt) Skapa en attraktiv arbetsplats (Jämtland County Administrative Board, 2015b). 3.2 Jordbruks-och mjölkproduktion i Jämtlands län Jämtlands län med sina invånare (Statistics Sweden, 2010b) återfinns i Sveriges nordvästra del (Swedish Environmental Protection Agency, 2015). Länet utgör 12 % av Sveriges yta (Statistics Sweden, 2010a). Jordbruksproduktion bedrivs i hög grad på arrenderad mark, under år 2013 var ungefär 50 % av jordbruksmarken arrenderad (Engström, 2015). Enligt statistik från år 2014 bedrevs jordbruksproduktion i länet av 1570 jordbruksföretag samma år, företag som genererade anställning för ungefär 4000 personer. En sektor som genererar en årlig omsättning på 1 miljard svenska kronor (The Swedish Board of Agriculture, 2014c) % av bärigheten i lantbruksföretagen utgörs av olika finansiella stöd från EU och Svenska staten (pers., com., Persson, 2015). De tre vanligaste jordbruksstöden som utbetalas till lantbruksföretagare i länet är; gårdsstödet (31 %), kompensationsstödet (22 %) och vallstödet (20 %). Majoriteten av länets invånare arbetar i jordbruks, skogs, utbildnings, hälsa-och sjukvård, tillverkningsindustrin och transportsektorn (Engström, 2015). Mjölkproduktionen i Jämtlands län är förhållandevis homogen, där företagen ofta består av små enheter (mindre antal hektar och mindre besättningar, fåtal anställda), vall och spannmålsproduktion är vanligt tillsammans med innehav av betesmark. Många lantbrukare bedriver diversifierad produktion och arbetar på andra håll vid sidan av mjölkproduktionen. Besättningarna i länet varierar från ett tiotal till över 200 djur (The Swedish Board of Agriculture, 2014b), ett antal som kan jämföras med det svenska genomsnittet som för närvarande är 77 (The Swedish Board of Agriculture, 2013). Under år 2014 producerades ungefär 9150 ton mjölk i länet där 15,2 % utgjorde ekologisk produktion. Producenterna i länet genererade 2,4 % av all mjölk som producerades nationellt samma år (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014). I januari 2015 levererade 121 mjölkproducenter mjölk till Arla Foods i Östersund, där 14 av dessa bedrev ekologisk produktion. (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014). 11

12 Resterande 8 producenter levererade vid samma tidpunkt mjölk till Norrmejerier, i Umeå där 7 av dessa producenter bedrev ekologisk produktion (pers., com., Westman, 2015a). Det förekommer även leverans av mjölk till ett fåtal gårdsmejerier i länet i liten skala (Engström, 2015). 3.3 Kvantitativ studie Den kvantitativa studien utgjordes av två enkäter som skickades från Länsstyrelsen i Jämtlands län med posten den 4 respektive 5 maj år 2015 till respektive respondent. Kuvertet som skickades till mjölkproducenterna innehöll en enkät där de aktiva producenterna fick enkät A medan de producenter som avslutat produktion (före detta) fick enkät B, ett följebrev samt ett svarskuvert. Ett ytterligare utskick gjordes med posten tre veckor efter det första utskicket. Detta för att tacka de producenter som deltagit i studien samt påminna de producenter som inte deltagit att göra detta. Den sista svarsdagen var den 30 juni år Mjölkproducenterna ombads att svara på enkäten och skicka den med svarskuvertet till Jämtlands länsstyrelse i Östersund där materialet sedan vidarebefordrades till Uppsala för analys. Frågorna som ställdes i enkäten berörde de ämnen som är listande i tabell 2. Enkät A bestod av 39 frågor, där flera av frågorna var strukturerade med svarsalternativ att välja ibland, medan andra frågor var öppna. Enkät B bestod av 27 frågor där även detta frågeformulär hade strukturerade frågor med svarsalternativ att välja ibland samt öppna frågor där valfritt svar kunde anges. Samtliga enkäter var anonyma och konfidentiella. Tabell 2. Intervjufrågor Sektion A: Bakgrunds information Sektion B: Generell information Sektion C: Företagsstruktur Sektion D: Markanvändning Sektion E: Beslutsfattande (del 1 och del 2) Sektion F: Företagsklimat Ålder, Utbildningsnivå, familjesituation, geografisk placering av gården Besättningsstorlek, produktionssystem, teknologi, antal år i produktion Företagsstruktur, Antal anställda, diversifierad produktion, årlig omsättning, belåningsgrad, motivationsfaktorer Markanvändning (ägande, arrende), grödor producerade, självförsörjandegrad foder, skog Framtida vision, beslutsfattande, insatsoch produktpriser, samarbete med lantbrukare i närområdet, naturresursanvändning, kapital, risk, strukturella förändringar (CAP) etc. Politiska aktioner, återkoppling till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår enbart i enkät A. Enkät A 125 mjölkproducenter fick enkäten (fyra producenter intervjuades), antal svar uppgick till 53 vilket gav en svarsfrekvens på 42 %. 28 stycken enkäter var kompletta, 21 enkäter saknade 1 svar, 2 enkäter saknade 2 svar, 1 enkät saknade 4 svar och 1 enkät saknade 5 svar. 12

13 Enkät B 134 före detta mjölkproducenter fick enkäten, antal svar uppgick till 50 stycken vilket gav en svarsfrekvens på 37 %. Antalet kompletta enkäter var 37, 8 enkäter saknade 1 svar, 2 enkäter saknade 2 svar, 1 enkät saknade 10 svar, 1 enkät saknade 12 svar och 1 enkät saknade 13 svar. 3.4 Kvalitativ studie Den kvalitativa studien bestod av fyra intervjuer med mjölkproducenter som aktivt bedriver produktion i Jämtlands län. I tabell 3, listas de producenter som intervjuades under april och maj månad år Ett mindre antal producenter, utifrån den lista som Länsstyrelsen i Jämtlands län tillhandahållit med mjölkproducenter som bedrev produktion så sent som i januari år 2015, kontaktades och med en förfrågan om de ville delta i en intervju. Producenterna lovades att vara anonyma. Tre av dessa producenter var villiga att delta i en intervju (två per telefon och en personligen). Den sista mjölkproducenten som intervjuades kontaktade författaren av denna rapport då företagaren hade fått en enkät och hade frågor om denna. I samband med telefonsamtalet tillfrågades producenten om intresse fanns att istället delta i en intervju. Producenten intervjuades sedan under nästkommande dag per telefon. Tabell 3. Antal intervjuer genomförda med mjölkproducenter i Jämtlands län Lantbrukare 1 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 2 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 3 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 4 Mjölkproducent Personligen Frågorna som ställdes vid intervjuerna överensstämde i hög grad med de frågor som ingick i enkäten. De berörde producentens bakgrund, familjesituation, utbildning, ålder, företagsstruktur, besättning, mekanisering, antal hektar brukade, diversifiering samt ett antal faktorer som kan tänkas påverka beslutet kring fortsatt produktion. Producenterna fick frågan om de hade eventuell återkoppling gällande Jämtlands Länsstyrelses arbete samt om de kunde ge förslag på förändringar i syfte att underlätta deras arbete som kunde framföras till politiker. Producenternas svar redovisas senare i detta kapitel. 3.5 Resultat från den kvantitativa studien I denna sektion presenteras en sammanfattning av den information som tillhandahållits via enkät A (aktiva mjölkproducenter) och enkät B (före detta mjölkproducenter). All data kommer att presenteras i tabeller för att ge en överskådlig bild av det insamlade materialet. Tabell 4-7, utgör bakgrundsinformation. Där de svar som är mest förekommande bland respondenterna alternativt av specifikt intresse är markerade i fet stil. Figur 1-4 visar producenternas uppfattning gällande framtida produktion, finansiella stöd och regler. Vidare visar figur 5 och 6 vilka faktorer/parametrar som respondenterna tog hänsyn till vid beslutsfattande inom ramen för företagsverksamheten. Slutligen presenteras två figurer, figur 7 och 8 som visar vad producenterna anser sig behöva (ekonomiskt, socialt och politiskt) för att kunna fortsätta bedriva produktion. 13

14 Tabell 4. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion A: Bakgrunds information Faktor Kön Enkät A Antal respondenter: 53 Man/kvinna Kvinnor (10): 19 % Män (43): 81 % Enkät B Antal respondenter: 50 Man/kvinna Kvinna (7):14 % Man (43):86 % Ålder Före 1950 (6): 11 % (19): 36 % (19): 36 % (6): 11 % (3): 6 % Efter 1990 (0): 0 % Födelseår (genomsnitt): 1962 (53 år) Utbildningsnivå Universitetsutbildning, längre än 3 år (6): 11 % Universitetsutbildning, exakt 3 år (0): 0 % Universitetsutbildning, kortare än 3 år (3): 6 % Gymnasieutbildning, 3 år (23): 43 % Gymnasieutbildning, 2 år (8): 15 % Grundskoleutbildning (13): 25 % Familjesituation Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn över 18 års ålder (18): 34 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn under 18 års ålder (13): 25 % Ensamstående med två eller fler vuxna, inga barn (14): 26 % Ensamstående, ett eller fler barn över 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, ett eller fler barn under 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, inga barn (4): 4 % Före 1950 (24): 48 % (18): 36 % (3): 6 % (4): 8 % (1): 2 % Efter 1990 (0): 0 % Födelseår (genomsnitt): 1953 (62 år) Universitetsutbildning, längre än 3 år (1): 2 % Universitetsutbildning, exakt än 3 år (0): 0 % Universitetsutbildning, kortare än 3 år (1): 2 % Gymnasieutbildning, 3 år (19): 38 % Gymnasieutbildning, 2 år (4): 8 % Grundskoleutbildning (25): 50 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn, över 18 års ålder (19): 38 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn, under 18 års ålder (6): 12 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, inga barn (11): 22 % Ensamstående, ett eller fler barn, över 18 års ålder (4): 8 % Ensamstående, ett eller fler barn, under 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, inga barn (7): 14 % Saknar svar (1): 2 % 14

15 Tabell 5. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion B: Generell information Faktor Enkät A Antal respondenter: 53 Produktionssystem Grop (9): 17 % Robot (21): 40 % Uppbundet (23): 43 % Besättningsstorlek Färre än 20 (5): 10 % (16): 30 % (15): 28 % (8): 15 % (0): 0 % (3): 6 % Fler än 120 (6): 11 % Besättningsstorlek (genomsnitt): 59 Heltid/deltid Heltid (51): 96 % Deltid (2): 4 % Antal år i produktionen Färre än 5 (4): 7 % 5-10 (4): 8 % (9): 17 % (19): 36 % Fler än 31 (17): 32 % Mejeri företag Arla (49): 92 % Norrmejerier (4): 6 % 5 producenter levererade även mjölk till ett lokalt mejeri Motivationsfaktorer Arbeta med varierande uppgifter (24): 45 % Arbeta nära naturen (25): 47 % Att på egen hand bestämma över min arbetsdag (26): 49 % Bevara natur-och kulturvärden (13): 24 % Bidra till fortsatt utveckling av svensk livsmedelsproduktion (12): 23 % Familjetraditioner (10): 19 % Finansiellförsörjning för mig och min familj (27): 51 % Hålla ett öppet landskap (18): 34 % Personligt intresse mjölkproduktionen (21): 40 % Skapa jobb på landsbygden (16): 30 % Går inte att sluta pga. Belåningsgraden (2): 4 % Enkät B Antal respondenter: 50 Grop (8): 16 % Robot (0): 0 % Uppbundet (42): 84 % Färre än 20 (11): 22 % (31): 62 % (3): 6 % (2): 4 % (2): 4 % (0): 0 % Fler än 120 (1): 2 % Besättningsstorlek (genomsnitt): 34 Heltid: (39): 78 % Deltid: (9): 18 % Saknar svar (2): 4 % Färre än 5 (0): 0 % 5-10 (2): 4 % (16): 32 % (14): 28 % Fler än 31 (18): 36 % Arla (22): 32 %, Norrmejerier (2): 3 % Milko (32): 47 %, NNP (12): 18 % 15

16 Tabell 6. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion C: Företagsstruktur Faktor Enkät A Antal respondenter: 53 Sido-verksamheter Aktiviteter, turism (4): 8 % Gårdsbutik (3): 4 % Förädling livsmedel (6): 11 % Grisproduktion (1): 2 % Köttproduktion (11): 14 % Uppdrag på entreprenad (ej ag.), (10): 19 % Uppdrag på entreprenad (ag.), (15): 23 % Annat (9): 17 % (majoritet skog) Inget annat (20): 38 % Bolagsform Aktiebolag (11): 20 % Enkelt bolag (8): 15 % Enskild firma (35): 65 % Antal anställda 0 (2): 4 % 1 (11): 21 % 2 (23): 43 % 3 (13): 25 % 4 (4): 8 % Årlig omsättning Upp till SEK (3): 6 % SEK (2): 4 % SEK (4): 8 % SEK (10): 19 % SEK (24): 45 % Mer än SEK (8): 15 % Saknar svar (2): 4 % Enkät B Antal respondenter: 50 Aktiviteter, turism (1): 2 % Biodling (2): 4 % Gårdsbutik (1): 2 % Förädling livsmedel (1): 2 % Inackordering hästar (1): 2 % Köttproduktion (22): 44 % Uppdrag på entreprenad, ej inom jordbruk (10): 20 % Uppdrag på entreprenad, inom jordbruk (9): 18 % Ingen verksamhet bedrivs (8): 16 % Annat, majoritet skog (25): 50 % Aktiebolag (6): 12 % Enkelt bolag (5): 10 % Enskild firma (37): 74 % Handelsbolag (3): 6 % 0 (3): 6 % 1 (21): 42 % 2 (23): 46 % 3 (1): 2 % 4 (2): 4 % Upp till SEK (9): 18 % SEK (19): 38 % SEK (11): 22 % SEK (6): 12 % SEK (5): 10 % 16

17 Tabell 7. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion D: Markanvändning Faktor Jordbruksmark (inklusive arrende) Grödor producerade Skog Enkät A Antal respondenter: 53 Mindre än 50 (8): 15 % (15): 28 % (19): 36 % (3): 6 % (3): 6 % (2): 4 % Mer än 301 (3): 6 % I genomsnitt brukade producenterna: 128 hektar Vallodling, betesmark samt odling av olika spannmål, ärt och åkerböna samt grönfoder var vanligast. 91 % (48 av 53) av alla mjölkproducenter hade skog. Majoriteten av producenterna 31 % (16 av 52, då en producent inte besvarat frågan) ägde: hektar respektive hektar. I genomsnitt hade producenterna: 210 hektar Enkät B Antal respondenter: 50 Mindre än 50 (30): 60 % (13): 26 % (4): 8 % (3): 6 % I genomsnitt brukade producenterna: 58 hektar Vad hände sedan med jordbruksmarken? All jordbruksmark började brukas av min familjemedlem/ annan person som tog över verksamheten (9): 18 % Lät arrenden löpa ut (11): 22 % Lät betesmark som jag ägde bli arrenderad av andra lantbrukare (7): 14 % Lät åkermarken som jag ägde bli arrenderad av andra lantbrukare (13): 26 % Odlade spannmål (4): 8 % Odlade vall (14): 28 % Sålde all jordbruksmark som jag ägde (4): 8 % Om annat? (15): 30 % Saknar svar (1): 2 % Vallodling, betesmark samt odling av olika spannmål, ärt och åkerböna samt grönfoder var vanligast tillsammans med odling av potatis för hushållsbruk. 80 % (40 av 50) före detta mjölkproducenter ägde skog. Majoriteten av de före detta mjölkproducenterna hade, mindre än 50 (8): 20 %, (8): 20 %, (8): 20 % samt, mer än 301 (8): 20 % I genomsnitt hade de före detta mjölkproducenterna: 270 hektar skog 17

18 Figur 1-4. Enkät A, producenters uppfattning gällande framtida produktion, finansiella stöd och regler Bedriver du produktion om fem år? Är du i behov av finansiellt stöd för att kunna fortsätta bedriva produktion? 6% 14% 17% 23% 40% Mycket troligt (12) Troligt (21) Likgilltig/ingen åsikt (3) Mycket osannolikt (9) Extremt osannolikt (7) 13% 2% 2% 83% Mycket stor utsträckning (44) Stor utsträckning (7) Likgilltig/inge n åsikt (1) Liten utsträckning (0) Ingen utsträckning (1) Anser du att en expansion av din verksamhet är ett måste för att kunna fortsätta bedriva produktion? 21% 17% 13% 13% 36% Instämmer helt (7) Instämmer delvis (19) Likgilltig/inge n åsikt (7) Instämmer delvis inte (11) Instämmer inte alls (9) Anser du att färre regler skulle underlätta produktionen? 6% 4% 9% 34% 47% Instämmer helt (25) Instämmer delvis (18) Likgilltig/in gen åsikt (5) Instämmer delvis inte (3) Instämmer inte alls (2) 18

19 Figur 5. Enkät A: När jag fattar beslut i mitt mjölkföretag tar jag hänsyn till följande faktor möjlighet till samarbete osäkerhet/risk regler framtida marknadspris inputs konsumtionsmönter generationsskifte infrastruktur regler djurhållning aktuella marknadspriset mjölk framtida marknadspris mjölk nuvarande marknadspris inputs skatter/subventioner regler markanvändning låna pengar strukturella förändringar (CAP) öka framtida vinst tillgängligt kapital tillgången på naturresurser 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Instämmer helt Instämmer delvis Likgilltig/ingen åsikt Instämmer delvis inte Instämmer inte alls Antal respondenter:53 Figur 6. Enkät B: Jag valde att sluta bedriva mjölkproduktion på grund av råd av konsult ej möjligt att låna (bank) ej möjl. Leverera mjölk till ett lokalt osäkerhet/risk ej möjligt att sammarbeta med andra skatter/subventioner strukturella förändringar (CAP) ej möjlighet till generationsskifte regler (djurhållning) gått i pension (65) högra priser på inputs lågt marknadspris på mjölk Instämmer helt instämmer delvis likgilltig/ingen åsikt instämmer delvis inte instämmer inte alls Saknar svar Antal respondenter: ,2 0,4 0,6 0,8 1 Övriga faktorer omnämnda i enkät B som påverkade producenterna att avsluta produktion var bristande hälsa, förlust av en närstående, möjlighet att söka jobb på annat håll i ekonomin på grund av utbildning samt avsaknad av intresse att investera i ny teknik i syfte att effektivisera produktionen vilket ansågs nödvändigt för fortsatt verksamhet. 19

20 Figur 7. Åtgärder önskade av producenter på regional, nationell, EU-nivå i syfte att skapa förutsättningar för fortsatt produktion i länet Svenska staten måste subventionera möjligheten för lantbrukare att anlita en personlig rådgivare (8 %) Annat (9 %) Införa tydligare regler när det gäller vilket budskap som får spridas i livsmedelsannonser (25 %) Förenkla SAM- ansökningsprocessen (28 %) Förenkla möjligheten för generationsväxling (34 %) Minska antalet externa kontroller på gårdsnivå (mark, boskap), (39 %) Förbättra handelshinder (EU) för att kunna garantera ett visst marknadspris på mjölk (42 %) Förbättra och förtydliga märkningen av livsmedel (45 %) Öka informationsspridningen till allmänheten om hur livsmedelsproduktion bedrivs på gårdsnivå (62 %) Öka det ekonomiska stödet från den svenska staten och EU (62 %) Minska antalet regler som rör jordbruksproduktionen (62 %) Svenska staten måste kompensera svenska lantbrukare finansiellt för en striktare djurskyddslagstiftningen (85 %) Figur 8. Åtgärder önskade av producenter från Länsstyrelsen i Jämtlands län i syfte att skapa förutsättningar för fortsatt produktion i länet Bidra med ytterligare information om de finansiella stöd som kan erhållas via CAP (62 %) Effektivisera externa kontroller (37 %) Bidra med extra information och stöd under SAMansökningsprocessen (28 %) Annat (23 %) 20

21 3.6 Resultat från den kvalitativa studien I denna sektion presenteras en sammanfattning av den information som tillhanda hållits via de fyra intervjuerna som genomfördes. Data kommer att presenteras i text (en introduktion till lantbrukarna och deras gårdar/verksamheter) och tabeller (7-11) med respondenternas svar på frågorna från intervjuguiden för att ge en överskådlig bild av materialet. Underlaget presenteras på engelska. Farmer 1* The farm owner/farm manager, a male born in the mid-1960s has been operating the family business since the early 1990s. The farmer has a university degree (3 years program) within agricultural sciences, focusing on business management. In terms of the business structure the operation is run in a form of sole proprietorship. It s a conventional milk production, delivering milk to Arla Foods. The dairy operation is conducted with 100 cows, having space to house 140 animals in total. Two milking robots are installed and used. In terms of land management the farmer cultivates approximately 300 hectares of land where 100 hectares are used for production of grains. 1, 5- fulltime worker/-s are required in the business venture to conduct production and extra labor is brought in during the summer and fall (harvest) if needed. The farm owner/farm manager has the ability to get additional help from a farmer in the geographical area when it comes to machinery use. The dairy production is the main activity for this farm owner/farm manager, but he has also invested in a side business, within the energy sector. * Whenever the farm owner/farm manager did have help from a family member in production was not discussed at the time of the interview. Farmer 2** The farm owner/farm manager a woman born in the late 1950s is operating production together with her husband and son (successor). It s a family farm, passed down from generation to generation, with a focus on the dairy production. The farmer s husband and son are involved in production. In terms of the business structure the operation is run in a form of a sole proprietorship. There are plans of restructuring the business in the future, creating a joint-stock company if further inventing in the business. The barn currently used for dairy production was remodeled in A milking robot is used in production. Currently approximately 160 hectares of land is cultivated, where the majority of land is rented. It s a conventional milk production and the milk produced is delivered to Arla Foods. ** The farmer s level of education was not discussed at the time of the interview. Farmer 3 The farm owner/farm manager currently operating production is a male born in the early 1980 s. He has been conducting production since the year 2010, together with his wife and a sibling. The farm has been in the family for many years. The farm owner/farm manager has completed secondary education (3 years) together with a vocational training, for the purpose of a certain profession. The business structure is a joint-stock company. The dairy operation is carried out with approximately 60 animals, and a milking robot is used in production. It s a conventional milk production and the milk produced is delivered to the Arla Foods. A total of 130 hectares of land are cultivated, where approximately 40 hectares 21

22 are owned and the remaining is rented. Production of whole grain and ley is conducted. In terms of labor the operation requires approximately 1, 5 full-time workers. Some machinery used in the farming operation is partially used for jobs off the farm. Farmer 4 The farm owner/farm manager a woman born in the very early 1980s has been running the dairy production all since the year 2010 together with her husband. The farm has been in the family for many years. In terms of education the farmer has completed a university education (longer than 3 years). The business is currently run in a form of a sole proprietorship and conventional dairy production is conducted delivering milk to Arla Foods. The dairy operation is conducted with a number of 40 cows in production and 45 animals (heifer calves that can replace cows in production). The cows are kept in a tied production system, a milking robot is not used and as a result production requires a lot of manual labor. In terms of labor force, two people (the farmer and her husband) are running production, with the ability to get extra help during 4-5 days per month. Forest management is conducted on hectares of land. 110 hectares of agricultural land is cultivated. The land is used for production of grains and ley. 22

Mjölkföretagarens beslutsfattande

Mjölkföretagarens beslutsfattande Mjölkföretagarens beslutsfattande Linnea Högberg Examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme augusti- 2015 liho0005@stud.slu.se Bakgrund 300 250 200 Antal mjölkföretagare

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar

Läs mer

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student. Analys och bedömning av företag och förvaltning Omtentamen Ladokkod: SAN023 Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2014-02-17 Hjälpmedel: Lexikon

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

IKSU-kort Ordinarie avtal

IKSU-kort Ordinarie avtal IKSU-kort Ordinarie avtal Läs våra villkor för medlemskap och IKSU-kort Medlemsavgiften i föreningen IKSU tillkommer; 50:-/ kalenderår En engångsavgift på 50:- för det fysiska magnetkortet tillkommer BETALNINGSFORM

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2014

SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning

Läs mer

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access Poverty in Uganda Approximately 86 percent of Uganda's 34 million inhabitants are involved in agricultural activities. Uganda is blessed with fertile soils, ample rainfall and a number of vital natural

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

Uppföljning av etiska krav

Uppföljning av etiska krav Uppföljning av etiska krav Uppföljning av stenprodukter i entreprenader Entreprenaderna upphandlade enligt LOU Inspektioner utförda under 2010 Fortsatt arbete under 2011 Samarbete Samarbete mellan Göteborg,

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS. Business and Market I. Business Administration.

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS. Business and Market I. Business Administration. School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS Business and Market I Course Code FE4001 Date of decision 2008-09-02 Decision-making Body Board: School of Management and Economics

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2011:3 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2009 Investments in agricultural machinery and equipment in 2009 Sammanfattning Ökade investeringar

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Företagande i land och stad vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska t liti utvärderingar

Läs mer