Mjölkföretagarens beslutsfattande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mjölkföretagarens beslutsfattande"

Transkript

1 Mjölkföretagarens beslutsfattande - En Jämtländsk mjölkföretagares beslutsprocess Foto: Birgitta Högberg Linnea Högberg En sammanfattning av ett examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna, Uppsala Augusti

2 FÖRORD Först och främst till jag ta tillfället i akt att tacka Margareta Persson, Eva Engström och Helena Eriksson som varit mina kontaktpersoner på Jämtlands länsstyrelse och initiativtagare till den här rapporten. Utan er hjälp, inspiration och trevliga bemötande hade det inte varit möjligt att genomföra det här arbetet. Jag vill också passa på att tacka övriga medarbetare på Länsstyrelsen i Jämtlands län som jag varit i kontakt med vid mina besök i Östersund. Ett stort tack riktas också till de mjölkproducenter som svarat på den enkät samt deltagit i intervjuer i syfte att samla in det empiriskt material som ligger till grund för denna analys. Utan era synpunkter och åsikter hade det inte varit möjligt att genomföra detta arbete. Slutligen vill jag också tacka min handledare på ekonomi institutionen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna, Uppsala Professor Yves Rene Surry för en god handledning och stöd under processens gång. 2

3 SAMMANFATTNING Detta är en sammanfattning av ett examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme skrivet på uppdrag av lantbruksenheten, Jämtlands länsstyrelse. Rapporten undersöker och förklarar vilka faktorer som mjölkproducenter i Jämtlands län tar hänsyn till när de fattar beslut om ett fortsatt mjölkföretagande. De frågeställningar som behandlas rör vilka faktorer, om några som mjölkproducenter tar hänsyn till när de formar en strategi/plan för ett fortsatt företagande i mjölksektorn. Vidare undersöks vilka förhållanden/åtgärder som mjölkproducenterna upplever som viktiga/nödvändiga för att fortsatt kunna bedriva produktion i länet. Rapporten avslutas med ett antal förslag på åtgärder som producenterna önskar för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i sektorn. Under de senaste 25 åren har 9 av 10 svenska lantbrukare valt att sluta bedriva jordbruksproduktion. Detta medför en mängd konsekvenser för samhället, så som förlorad kunskap om jordbruksproduktion, arbetstillfällen på landsbygden och negativ inverkan på natur-och kulturvärden (Wästfelt, 2015). Utvecklingen är den samma över samtliga produktionsgrenar i jordbrukssektorn och mjölkproduktionen är inget undantag. Antalet producenter inom den svenska mjölksektorn har minskat med 21 % sedan år 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015a), för Jämtlands län är motsvarande siffra 50 % (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014: pers., com., Eriksson, 2015). Baserat på material från ett hundratal enkäter besvarade av mjölkproducenter (aktiva och före detta), fyra intervjuer med mjölkproducenter som aktivt verkar i Jämtlands län idag och tidigare forskning i ämnet presenteras i denna rapport en lista på de faktorer som lantbrukare tar hänsyn till vid beslutsfattande tillsammans ett antal åtgärdsförslag. De faktorer som mjölkproducenter med ambition att fortsätta bedriva produktion tar hänsyn till är naturresurstillgången, tillgängligt kapital och målsättningen att öka framtida vinst. De producenter som valt att avsluta produktion har till stor del gjort detta på grund av sviktande hälsa, svårigheter att åstadkomma lönsamhet i produktionen samt att de uppnått en hög ålder. Empiriskt material insamlat från intervjuer visar att producenter har en vilja att fortsätt utveckla och förbättra verksamheten samt bidra till ett öppet landskap. När det gäller åtgärdsförslag önskade av producenterna omfattar dessa regelförenklingar i förhållande till produktionen, möjlighet till ett ökat finansiellt stöd i anslutning till investeringar, tydligare ursprungsmärkning av livsmedel, ökad informationsspridning gällande svensk livsmedelsproduktion, explicitare regler för marknadsföring av livsmedelsprodukter samt möjligheten att leverera mjölk till ett lokalt mejeri. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrundsinformation Jordbruksproduktion i Jämtlands län Syfte och frågeställningar Mål, avgränsningar och metod LITTERATURGENOMGÅNG MATERIAL Jämtlands länsstyrelse Jordbruks-och mjölkproduktion i Jämtlands län Kvantitativ studie Enkät A Enkät B Kvalitativ studie Resultat från den kvantitativa studien Resultat från den kvalitativa studien ANALYS ÅTGÄRDER Regelförenklingar Finansiellt stöd Märkning av livsmedelsprodukter Information till allmänheten och marknadsföring Lokalt mejeri FÖRFATTARENS AVSLUTANDE REFLEKTIONER KÄLLHÄNVISNING Skriftliga referenser Elektroniska källor Personliga meddelanden E-post korrespondens Personliga samtal Enkät och intervjumaterial... 38

5 1. INLEDNING Denna rapport är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län och presenterar vilka faktorer som mjölkproducenter i länet tar hänsyn till när de fattar beslut om ett fortsatt mjölkföretagande. Rapporten innehåller även ett antal åtgärdsförslag önskade av producenterna i syfte att förbättra förutsättningarna till att fortsatt kunna bedriva verksamhet. 1.1 Bakgrundsinformation Jordbruksproduktion bedrivs i hela världen och är nödvändig för människors leverne genom att genera: livsmedel, fiber och eko-systemtjänster (Kirchmann & Thorvaldsson, 2000). Enligt Tilman et al. (2002) kommer behovet av livsmedel att mer än dubblas inom de närmsta 50 åren till följd av en växande världsbefolkning. En jordbruksproducent måste ha hänsyn till ett antal faktorer inom ramen för produktionen när beslut fattas, faktorer som kan ses som begränsningar: mark, kapital och arbetskraft (Debertin, 2012). Detta i relation till antalet regler som omfattar produktionen (Abraham, 2013). Modern jordbruksproduktion är också mycket kapitalintensiv, detta i och med en högre grad av mekanisering på gårdsnivå (Bragg & Dalton, 2004). Som ett svar på introduktionen av modern teknologi i primärproduktionen har även gårdarna blivit större till omfång (MacDonald et al., 2000) samtidigt som ett stort antal producenter valt att avluta produktion. I Sverige har 9 av 10 lantbrukare valt att sluta bedriva jordbruksproduktion under de senaste 25 åren (Wästfelt, 2015). I den svenska mjölksektorn har antalet producenter som aktivt bedriver produktion minskat med 21 % sedan år 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015a), för Jämtlands län är motsvarande siffra 50 % (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014: pers., com., Eriksson, 2015). Två av tre mjölkproducenter i Jämtlands län har valt att avsluta produktion under de senaste 10 åren, från 260 mjölkproducenter i december 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014) till 129 mjölkproducenter i januari 2015 (pers., com., Eriksson, 2015). Antalet kor i länet har också minskat under samma period, från 9551 kor i december 2005 till 7449 kor i december 2014 (The Swedish Board of Agriculture, 2014b). Vidare har det totala antalet betande nötkreatur minskat med 13 % i regionen sedan 2005 (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2015b). Statistik visar att en mjölkgård bidrar till fem arbetstillfällen på landsbygden (SN, 2015). Enligt Jordbruksverket har stora områden jordbruksmark har tagits ur produktion under de senaste åren. Denna utveckling sker mestadels på grund av problematiken att uppnå lönsamhet i verksamheten på grund av en ökad konkurrens på världsmarknaden (The Swedish Board of Agriculture, 2013). Bruinsma (2009) visade att det kan vara problematiskt att ta befintlig jordbruksmark ur produktion eftersom det kan vara svårt att återställa den för framtida produktion av livsmedel, fiber eller djurfoder. Jordbruksproduktionen är viktig för att bidra till en ökad biodiversitet, där djur som betar är framförallt essentiellt för detta ändamål (Swedish Environmental Protection Agency, 2012). 1.2 Jordbruksproduktion i Jämtlands län Jämtlands län återfinns i Sveriges nord västra del. Ungefär hektar (1 % av länets yta) utgör produktiv jordbruksmark. 73 % av denna yta används för mestadels vall och spannmålsproduktion medan resterande del utgör betesmark. Majoriteten av länets yta är täckt av skog. Jordbruksproduktion bedrivs i hela länet men sker i huvudsak runt sjön, Storsjön (Jämtland County Administrative Board, 2015a). 5

6 Enligt statistik från Jämtlands länsstyrelse brukar 68 % av samtliga producenter i länet 20 hektar jordbruksmark eller mindre. Det är vanligt för producenter i länet att diversifiera sin produktion och samtidigt anpassa sig till/investera i ny teknologi. Detta samtidigt som entreprenörskapet i länet är starkt (Engström, 2015). Diversifierade aktiviteter bidrar till % av den årliga omsättningen i lantbruksföretaget nationellt (The Swedish Board of Agriculture, 2014a). När det gäller Jämtlands län är turismnäringen är viktig, totalt genereras en årlig omsättning på 3,5 miljarder kronor i sektorn vilket är 13 % (ÖP, 2013) av den totala omsättningen i länet när det gäller varu-och tjänstesektorn (Swedish Agency for Economic and Regional Growth, 2015). 23 % av lantbrukarna i länet bedriver verksamhet inom ramen för turismnäringen (The Swedish Board of Agriculture, 2014a). Majoriteten av populationen i länet har som högst avslutat en 2-årig gymnasieutbildning (Statistics Sweden, 2015). 40 % av lantbrukarna är yngre än 40 år medan 35 % av producenterna är äldre än 50 år (Engström, 2015). Enligt statistik från LRF är 40 % av alla lantbrukare nationellt äldre än 65 år och planerar därför ett generationsskifte inom 2-3 år (Land Lantbruk, 2014). Det är tydligt att kött-och mjölk sektorn utgör en viktig roll i det jämtländska lantbruket. Ungefär 40 % av all jordbruksmark används för dessa ändamål (The Swedish Board of Agricultural, 2013). Detta är i huvudsak ett resultat av ett klimat som passar sig bra för vall produktion, en nödvändig insatsvara inom ramen för mjölk-och köttproduktionen. (Jämtland County Administrative Board, 2015a). Odlingssäsongen är kort i länet och väderomslag kan förekomma i hög grad (Jämtland County Administrative Board, 2011). Forskning visar däremot att framtida produktion kan gynnas av den ökade medeltemperaturen på det norra halvklotet (Olesen & Bindi, 2002). Mjölkproduktionen i Jämtlands län utgör 55 % av den totala omsättningen i den agrara sektorn på länsnivå (Jämtland County Administrative Board, 2012). Lantbrukare i länet får ca 252 miljoner SEK i finansiellt stöd årligen från Svenska staten och EU (Engström, 2015) % av bärigheten i lantbruksföretaget genereras via finansiella stöd (pers., com., Persson, 2015). Mjölk-och köttproduktionen är starkt integrerade och 65 % av alla nötdjur kommer från mjölkgårdarna (Swedish Meat, 2015). Mjölken som produceras i länet levereras till Arla Foods eller Norrmejerier (Lars Westman pers., com., 2015). Priset per kilo mjölk anpassas efter världsmarknadspriset (Arla Foods, 2015). Sammanfattande punkter: I. Färre nötkreatur leder till en minskad biodiversitet, där natur-och kulturvärden kan gå förlorade. II. Ett öppet landskap är essentiellt för att kunna bedriva verksamhet i turismnäringen. Sektorn kan uppleva ekonomiska förluster om landskapet inte hålls öppet. III. Då mjölk-och köttproduktionen är starkt integrerade påverkas köttproducenter negativt när antalet mjölkproducenter minskar eftersom tillgången på nötdjur minskar. IV. Statistik visar att en mjölkgård bidrar till i genomsnitt 5 arbetstillfällen för entreprenörer i ekonomin. Färre mjölkproducenter leder till ett minskat antal arbeten på landsbygden. V. Behovet av livsmedel, djurfoder och fibrer kommer öka med en växande världsbefolkning. Jämtlands län har goda förutsättningar för produktion av dessa ändamål i och med sitt klimat. Om jordbruksmarken inte brukas och bevaras minskar möjligheten att kunna tillfredsställa det framtida behovet. 6

7 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka vilka faktorer som mjölkproducenter i Jämtlands län tar hänsyn till när de fattar beslut gällande ett fortsatt mjölkföretagande. Vidare undersöks vilka förutsättningar producenter önskar för att kunna fortsätta bedriva produktion i länet. Med anledning av detta diskuteras följande frågeställningar; Om en mjölkproducent väljer att fortsätta bedriva produktion inom en tidsperiod om fem år, vilka faktorer om några tar han/hon hänsyn till när ett sådant beslut fattas? Om en mjölkproducent väljer att fortsätta bedriva produktion, vilka förhållanden/åtgärder anser han/hon vara nödvändiga för att kunna göra detta? 1.4 Mål, avgränsningar och metod Projektet syftar till att presentera en rapport som kan bistå Jämtlands länsstyrelse i deras arbete inom den agrara-och mjölksektorn. Rapporten avgränsas till att enbart röra jämtländska mjölkproducenters (aktiva och före detta) beslutsfattande. Avgränsningen görs med anledning av relevans och efterfrågan hos beställaren. I metoden igår en litteraturstudie som utgör det teoretiska ramverket för förståelse och analys av de tidigare nämnda frågeställningarna. Vidare presenteras det empiriska materialet från ett hundratal enkäter och fyra intervjuer. Enkäterna skickades ut och mottogs under månaderna maj- juni Intervjuerna genomfördes även under samma tidsperiod. Projektets initiativtagare var behjälplig i att bistå med kontaktuppgifter till de mjölkproducenter (aktiva och före detta) som kontaktades. Enkäterna hade en förhållandevis hög grad av strukturering med flervalsfrågor, det fanns dock möjlighet för respondenterna att ge ytterligare svar via öppna frågor om så önskades. Intervjuerna hade en semi-strukturerad karaktär. Där respondenterna fick möjlighet att ta del av intervjuguiden innan intervjun genomfördes. Då tiden var begränsad fanns det inte möjlighet att göra fler intervjuer med mjölkproducenter (aktiva som före detta) i länet. Detta hade dock kunnat bidra till en fördjupad analys av enskilda producenters beslutsfattande. Tidsbegränsningen gjorde att ett antal intervjuer genomfördes över telefon. Detta kan ha medfört att viss information tolkats på ett otillbörligt sätt i och med att mimik och kroppsspråk inte uppfattades. När detta projekt initierades var tanken att ta ett helhetsgrepp om såväl mjölk som köttproduktionen i länet. Det var dock inte möjligt på grund av bristen på tid. Detta ledde således till att enbart mjölkproducenter blev aktuella för studien, med tanke på att mjölkproducenter skapar förutsättningar för köttproducenter att fortsatt kunna bedriva verksamhet. Denna studie skedde inom ramen för en kvantitativ och en kvalitativ metodik. Där den kvantitativa metoden bidrog till datainsamling med volym, medan det kvalitativa tillvägagångssättet gav en djup och ökad förståelse för problematiken som låg till grund för arbetet (Robson, 2011). Analysen utgår från de två frågeställningarna och grundas på enkät och intervjuunderlaget samt den forskning som presenteras i litteraturgenomgången (Kaijser & Öhlander, 2011). Information om den agrara sektorn och mjölkproduktionen nationellt så väl som regionalt (länsnivå) har inhämtats från hemsidor som Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län, LRF, LRF-mjölk, Statistiska Centralbyrån och Sveriges riksdag. 7

8 2. LITTERATURGENOMGÅNG I följande avsnitt presenteras den litteratur som ligger till grund för den analys som senare presenteras i den här rapporten. En jordbruksproducent måste ta hänsyn till en mängd olika faktorer när han/hon fattar beslut i anslutning till sin verksamhet, faktorer så som tillgänglig/-t mark, kapital och arbetskraft. Producent kommer sträva mot att maximera sin produktion givet dessa faktorer där en vanlig utgång är att bedriva verksamhet i syfte att uppnå största möjliga vinst (Debertin, 2012). Enligt Allen et al. (2009) har en producent möjlighet att påverka och influera tillgång och användandet av vissa av dessa faktorer medan andra står utom producentens kontroll. Ett koncept som återkommer ofta i företagsrelaterade sammanhang är strategic management. Cook & Hunsaker (2001) i Hansson (2007) menar att en strategi är en nyckelfaktor i strategic management definieras som en plan (organisation, finanser, implementering och kontroll) för att uppnå vissa mål för en verksamhet. Strategic management utgör således hur denna plan används och hur det fortsatta arbetet bedrivs inom ramen för en viss produktion. Hansson (2007) har skapat en strategic management modell i syfte att kategorisera olika faktorer som en mjölkproducent kan tänkas ta hänsyn till vid ett beslutsfattande gällande fortsatt produktion. Modellen omfattar fyra nivåer (internt, socialt, externt och operationellt) och de faktorer som identifierats i denna litteraturgenomgång har organiserats i enighet med modellen. Då litteraturgenomgången var omfattande, sammanfattas de olika faktorer/parametrar som kan tänkas influera en mjölkproducent i Jämtlands län vid beslutsfattandet i en tabell, tabell 1 på engelska i slutet av detta kapitel. Detta för att göra materialet mer lättöverskådligt. Tabellen innehåller en förklaring angående faktorerna/parametrarna, dess källor samt hur dessa de kan appliceras på Jämtlands läns mjölkproducenter. Modellen av Hansson (2007) utgår från en kombination av två separata modeller inom ramen för strategic management av Lee et al. (1999) som presenterade den interna, externa och den operationella miljön tillsammans med Gasson et al. (1988) som introducerade det sociala perspektivet. Den interna miljön motsvarar ett affärsområde där företagaren har full kontroll, den externa miljön motsvarar ett affärsområde som står utom kontroll för företagaren medan den operationella miljön utgör ett område som delvis står under kontroll av företagaren. Inom den interna miljön återfinns insatsvaror och teknikanvändning, den externa miljön utgörs av regelverk, osäkerhet och risk medan den operationella miljön innefattar marknadspriser (insats-och produktpriser) samt kapital. När det gäller den sociala miljön enligt Gasson et al. (1988) berör detta område parametrar som ålder och i förlängning hälsa, möjligheten att samarbeta med andra lantbrukare i närområdet och familjesituationen. 8

9 Tabel. 1 Factors with explanations that may infleunce the decsion-making process with respect to further dairy maintanace in Jämtland County Environment Factor Explanation Source Jämtland County Technology Gloy et al. (2002) Production system Jones (1999) Internal environment Considers the resources under the direct control of the farm owner/farm manager Scale/size Size of herd Land Producers investing in new technology (milking robot) are more likely to maintain-or expand production Producers conducting production with smaller herds tend to be less efficient compared to largescale producers. Possible to cut costs in production when producing on a larger-scale. Producers will make business related decisions in regards to the amount of land available. Additional land makes it possible to cut costs in production. Tauer (2001) (Pindyck & Rubinfeld, 2009) Debertin (2012) The level of technical development on farm level in the County is high, there s a willingness to adopt to new technologies with respect to production (Engström, 2015). This factor is with that said of interest of this study since it s ought to influence the decision-making process of a producer with respect to further dairy farm maintenance. It s evident that a vast majority of all farms in Jämtland County consist in smaller units (less land and smaller herds), 68 % of the producers conduct production on a smaller scale (Jämtland County Administrative Board, 2015a). With that said such scale/size is of interest for this study since it potentially could influence the decisionmaking process of a producer in the region with respect to further farm maintenance. Micro- social environment Relates to the social situation of the farm owner/farm manager and his/ her family situation Age Family situation Producers will consider the aspect of age when making business related decisions. An older farmer is more likely to exit production compared to a younger producer. Poor health as a result of high age may lead to a farm exit. Mental physical support from family members are essential for producers to maintain production, if such elements are missing this may constitute for a farm exit. Producers with a successor are more likely to further invest in and maintaining production until handing over the business. Gale (1994) Amshoff & Reed (2005) Viira et al. (2009) Calus & Van Huylenbroeck (2008) 35 % of all farmers conducting production in the Jämtland County are over the age of 50, whereas 40 % are under the age of 50 (Engström, 2015). The aspect of age is therefore of importance for this study in order to find if a linkage between such and further dairy farm maintenance. As previously stated 40 % of the farmers in Jämtland County are over the age of 50. This means that they are likely to retire within a couple of years. According to statistics from The Federation of Swedish Farmers- LRF 40 % of all Swedish farmers over the age of 65 that they are planning on retiring in favor of a successor within a time period of 2-3 years (Land Lantbruk, 2014). With that said this aspect is of interest for the study since it is ought to have an impact on producers as they make a decision with respect to further dairy farm maintenance. Level of education Option to co-operate with neighboring farms Conducting diversified production The level of formal education influences how a producer is able to detect and define a business related problem. An off-farm job received due to a higher level of education may constitute for a higher level of utility, leading to a farm exit. Producers will make business related decisions in regards to the possibility to co-operate with neighboring farmers. Producers with such ability are more likely to maintain production. Off-farm employments contribute to a higher rate of farm exits. Producers that specialize in production are less likely to exit farming. Öhlmér et al. (1998) Kimhi & Bollman (1999) Stam (1991) Källström & Ljung (2005) Goetz & Debertin (2001) Bragg & Dalton (2004) According to statistics the majority of the population in Jämtland County has completed a two-year secondary education as their highest level of education (Statistics Sweden, 2015). With that said it would be interesting to see if such aspect will influence their decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. Its common knowledge that the level of entrepreneurship in Jämtland County is high (Engström, 2015). With that said it is of interest to evaluate whether such aspect may affect the farmers decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. Many farmers carry out a diversified agricultural production (Engström, 2015) With that said this aspect is of interest since such activities may constitute for a dairy farm exit. 9

10 External environment Constitutes the macroeconomic environment where the farm owner/farm manager doesn t have control Structural changes within CAP, Common Agricultural Policy Regulations (animal welfare, landmanagement and labor force related) Producers have to adjust production according to environmental, foodquality, animal welfare requirements and payment schemes. There are examples farm exit as a result of an increase in the number of regulations, since such often associated with higher costs in regards to production. Viira et al. (2009) Bentley et al. (1990) MacDonald et al. (2000). Brady (2007) Pietola & Lansink (2001) Abraham (2013) It s evident that producers in Jämtland County are required to adjust production according to the EU regulations as well as regulations implemented by the Swedish Government. For example producers in the County due to the geographical location of the farms, and less favored growingconditions have had a chance of obtaining additional financial support, so-called compensatory aid (Engström, 2015). The aspect is therefore of interest with respect to further dairy farm maintenance. Uncertainty and risk Producers may struggle to predict the outcome of production as a result of fluctuations in prices, change in weather conditions and outbreak of diseases. Producers with a positive attitude towards maintenance investing in the business are less affected by risk. Off- farm employment can contribute to a risk reduction, making it possible to receive additional income. Debertin (2012) Breustedt & Glauben (2007) Bjornsen & Mishra (2012) Boehlje (1992) Uncertainty and risk may constitute for a change in weather. The growing season in Jämtland County is short and intensive, where the weather conditions fluctuate. With that said such aspect is of interest of this study, if it s ought to affect the decision-making process of the producers with respect to further dairy farm maintenance. Operational environment Reflects the situation on the market- where the farm owner/farm manager has some control Capital Market prices of in-and outputs Agricultural production is capital intensive and associated with large investments. High debt may constitute for an exit. Producers make decisions in respect to the current and future price of output. A low output price may function as a constraint for farm maintenance. Producers will make decisions, adjusting their production according to world market prices of inputs. Bragg & Dalton (2004) Rahelizatovo & Gillespie (1999) Bragg & Dalton (2004) Goetz & Debertin (2001) Brady (2007) Bragg & Dalton (2004) This notion is of interest when studying the dairy sector in Jämtland County, especially since farmers in the region have a willingness of adapting to new technologies (Engström, 2015). This aspect could therefore have an impact on a farmer s decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. As previously stated the level of entrepreneurship in Jämtland County is high (Engström, 2015). It is therefore possible to assume that producers sell and purchase goods and services from one and other when carrying out production. Furthermore the majority of the dairy producers in the region deliver milk to Arla Foods or Norrmejerier, the dairy processors operating in the area (Lars Westman personal communication, 2015). Large firms adjusting the prices of milk paid to the farmers according to the world market price (Arla Foods, 2015). With that said both aspects in- and output prices are of interest for this study since they are assumed to have an impact on the producers decision-making process with respect to further dairy farm maintenance. 10

11 3. MATERIAL I detta avsnitt presenteras Jämtlands länsstyrelse, mjölkproduktionen i länet samt det empiriska materialet insamlat från enkäterna skickade till aktiva och före detta mjölkproducenter samt de intervjuer som genomfördes med aktiva mjölkproducenter under maj och juni månad år Jämtlands länsstyrelse Länsstyrelsen är en statlig myndighet som ansvarar för den samhälleliga förvaltningen och är regeringens företrädare i länet (Gotland County Administrative Board, 2015b). Myndigheten är en länk mellan länets invånare och kommunen men även mellan regering, riksdag och andra myndigheter (Gotland County Administrative Board, 2015a). Länsstyrelsen ser till att regeringen och riksdagens mål uppfylls i länet (The Swedish Parliament, 2014). Jämtlands Länsstyrelses verksamhetsidé är att arbeta för ett hållbart samhälle genom att; Arbeta för att genomföra aktiviteter som genererar största möjliga samhällsnytta Generera en god samordning (internt och externt) Skapa en attraktiv arbetsplats (Jämtland County Administrative Board, 2015b). 3.2 Jordbruks-och mjölkproduktion i Jämtlands län Jämtlands län med sina invånare (Statistics Sweden, 2010b) återfinns i Sveriges nordvästra del (Swedish Environmental Protection Agency, 2015). Länet utgör 12 % av Sveriges yta (Statistics Sweden, 2010a). Jordbruksproduktion bedrivs i hög grad på arrenderad mark, under år 2013 var ungefär 50 % av jordbruksmarken arrenderad (Engström, 2015). Enligt statistik från år 2014 bedrevs jordbruksproduktion i länet av 1570 jordbruksföretag samma år, företag som genererade anställning för ungefär 4000 personer. En sektor som genererar en årlig omsättning på 1 miljard svenska kronor (The Swedish Board of Agriculture, 2014c) % av bärigheten i lantbruksföretagen utgörs av olika finansiella stöd från EU och Svenska staten (pers., com., Persson, 2015). De tre vanligaste jordbruksstöden som utbetalas till lantbruksföretagare i länet är; gårdsstödet (31 %), kompensationsstödet (22 %) och vallstödet (20 %). Majoriteten av länets invånare arbetar i jordbruks, skogs, utbildnings, hälsa-och sjukvård, tillverkningsindustrin och transportsektorn (Engström, 2015). Mjölkproduktionen i Jämtlands län är förhållandevis homogen, där företagen ofta består av små enheter (mindre antal hektar och mindre besättningar, fåtal anställda), vall och spannmålsproduktion är vanligt tillsammans med innehav av betesmark. Många lantbrukare bedriver diversifierad produktion och arbetar på andra håll vid sidan av mjölkproduktionen. Besättningarna i länet varierar från ett tiotal till över 200 djur (The Swedish Board of Agriculture, 2014b), ett antal som kan jämföras med det svenska genomsnittet som för närvarande är 77 (The Swedish Board of Agriculture, 2013). Under år 2014 producerades ungefär 9150 ton mjölk i länet där 15,2 % utgjorde ekologisk produktion. Producenterna i länet genererade 2,4 % av all mjölk som producerades nationellt samma år (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014). I januari 2015 levererade 121 mjölkproducenter mjölk till Arla Foods i Östersund, där 14 av dessa bedrev ekologisk produktion. (The Federation of Swedish Farmers LRF Milk, 2014). 11

12 Resterande 8 producenter levererade vid samma tidpunkt mjölk till Norrmejerier, i Umeå där 7 av dessa producenter bedrev ekologisk produktion (pers., com., Westman, 2015a). Det förekommer även leverans av mjölk till ett fåtal gårdsmejerier i länet i liten skala (Engström, 2015). 3.3 Kvantitativ studie Den kvantitativa studien utgjordes av två enkäter som skickades från Länsstyrelsen i Jämtlands län med posten den 4 respektive 5 maj år 2015 till respektive respondent. Kuvertet som skickades till mjölkproducenterna innehöll en enkät där de aktiva producenterna fick enkät A medan de producenter som avslutat produktion (före detta) fick enkät B, ett följebrev samt ett svarskuvert. Ett ytterligare utskick gjordes med posten tre veckor efter det första utskicket. Detta för att tacka de producenter som deltagit i studien samt påminna de producenter som inte deltagit att göra detta. Den sista svarsdagen var den 30 juni år Mjölkproducenterna ombads att svara på enkäten och skicka den med svarskuvertet till Jämtlands länsstyrelse i Östersund där materialet sedan vidarebefordrades till Uppsala för analys. Frågorna som ställdes i enkäten berörde de ämnen som är listande i tabell 2. Enkät A bestod av 39 frågor, där flera av frågorna var strukturerade med svarsalternativ att välja ibland, medan andra frågor var öppna. Enkät B bestod av 27 frågor där även detta frågeformulär hade strukturerade frågor med svarsalternativ att välja ibland samt öppna frågor där valfritt svar kunde anges. Samtliga enkäter var anonyma och konfidentiella. Tabell 2. Intervjufrågor Sektion A: Bakgrunds information Sektion B: Generell information Sektion C: Företagsstruktur Sektion D: Markanvändning Sektion E: Beslutsfattande (del 1 och del 2) Sektion F: Företagsklimat Ålder, Utbildningsnivå, familjesituation, geografisk placering av gården Besättningsstorlek, produktionssystem, teknologi, antal år i produktion Företagsstruktur, Antal anställda, diversifierad produktion, årlig omsättning, belåningsgrad, motivationsfaktorer Markanvändning (ägande, arrende), grödor producerade, självförsörjandegrad foder, skog Framtida vision, beslutsfattande, insatsoch produktpriser, samarbete med lantbrukare i närområdet, naturresursanvändning, kapital, risk, strukturella förändringar (CAP) etc. Politiska aktioner, återkoppling till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår i enkät A och B. Ingår enbart i enkät A. Enkät A 125 mjölkproducenter fick enkäten (fyra producenter intervjuades), antal svar uppgick till 53 vilket gav en svarsfrekvens på 42 %. 28 stycken enkäter var kompletta, 21 enkäter saknade 1 svar, 2 enkäter saknade 2 svar, 1 enkät saknade 4 svar och 1 enkät saknade 5 svar. 12

13 Enkät B 134 före detta mjölkproducenter fick enkäten, antal svar uppgick till 50 stycken vilket gav en svarsfrekvens på 37 %. Antalet kompletta enkäter var 37, 8 enkäter saknade 1 svar, 2 enkäter saknade 2 svar, 1 enkät saknade 10 svar, 1 enkät saknade 12 svar och 1 enkät saknade 13 svar. 3.4 Kvalitativ studie Den kvalitativa studien bestod av fyra intervjuer med mjölkproducenter som aktivt bedriver produktion i Jämtlands län. I tabell 3, listas de producenter som intervjuades under april och maj månad år Ett mindre antal producenter, utifrån den lista som Länsstyrelsen i Jämtlands län tillhandahållit med mjölkproducenter som bedrev produktion så sent som i januari år 2015, kontaktades och med en förfrågan om de ville delta i en intervju. Producenterna lovades att vara anonyma. Tre av dessa producenter var villiga att delta i en intervju (två per telefon och en personligen). Den sista mjölkproducenten som intervjuades kontaktade författaren av denna rapport då företagaren hade fått en enkät och hade frågor om denna. I samband med telefonsamtalet tillfrågades producenten om intresse fanns att istället delta i en intervju. Producenten intervjuades sedan under nästkommande dag per telefon. Tabell 3. Antal intervjuer genomförda med mjölkproducenter i Jämtlands län Lantbrukare 1 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 2 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 3 Mjölkproducent Telefon Lantbrukare 4 Mjölkproducent Personligen Frågorna som ställdes vid intervjuerna överensstämde i hög grad med de frågor som ingick i enkäten. De berörde producentens bakgrund, familjesituation, utbildning, ålder, företagsstruktur, besättning, mekanisering, antal hektar brukade, diversifiering samt ett antal faktorer som kan tänkas påverka beslutet kring fortsatt produktion. Producenterna fick frågan om de hade eventuell återkoppling gällande Jämtlands Länsstyrelses arbete samt om de kunde ge förslag på förändringar i syfte att underlätta deras arbete som kunde framföras till politiker. Producenternas svar redovisas senare i detta kapitel. 3.5 Resultat från den kvantitativa studien I denna sektion presenteras en sammanfattning av den information som tillhandahållits via enkät A (aktiva mjölkproducenter) och enkät B (före detta mjölkproducenter). All data kommer att presenteras i tabeller för att ge en överskådlig bild av det insamlade materialet. Tabell 4-7, utgör bakgrundsinformation. Där de svar som är mest förekommande bland respondenterna alternativt av specifikt intresse är markerade i fet stil. Figur 1-4 visar producenternas uppfattning gällande framtida produktion, finansiella stöd och regler. Vidare visar figur 5 och 6 vilka faktorer/parametrar som respondenterna tog hänsyn till vid beslutsfattande inom ramen för företagsverksamheten. Slutligen presenteras två figurer, figur 7 och 8 som visar vad producenterna anser sig behöva (ekonomiskt, socialt och politiskt) för att kunna fortsätta bedriva produktion. 13

14 Tabell 4. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion A: Bakgrunds information Faktor Kön Enkät A Antal respondenter: 53 Man/kvinna Kvinnor (10): 19 % Män (43): 81 % Enkät B Antal respondenter: 50 Man/kvinna Kvinna (7):14 % Man (43):86 % Ålder Före 1950 (6): 11 % (19): 36 % (19): 36 % (6): 11 % (3): 6 % Efter 1990 (0): 0 % Födelseår (genomsnitt): 1962 (53 år) Utbildningsnivå Universitetsutbildning, längre än 3 år (6): 11 % Universitetsutbildning, exakt 3 år (0): 0 % Universitetsutbildning, kortare än 3 år (3): 6 % Gymnasieutbildning, 3 år (23): 43 % Gymnasieutbildning, 2 år (8): 15 % Grundskoleutbildning (13): 25 % Familjesituation Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn över 18 års ålder (18): 34 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn under 18 års ålder (13): 25 % Ensamstående med två eller fler vuxna, inga barn (14): 26 % Ensamstående, ett eller fler barn över 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, ett eller fler barn under 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, inga barn (4): 4 % Före 1950 (24): 48 % (18): 36 % (3): 6 % (4): 8 % (1): 2 % Efter 1990 (0): 0 % Födelseår (genomsnitt): 1953 (62 år) Universitetsutbildning, längre än 3 år (1): 2 % Universitetsutbildning, exakt än 3 år (0): 0 % Universitetsutbildning, kortare än 3 år (1): 2 % Gymnasieutbildning, 3 år (19): 38 % Gymnasieutbildning, 2 år (4): 8 % Grundskoleutbildning (25): 50 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn, över 18 års ålder (19): 38 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, ett eller fler barn, under 18 års ålder (6): 12 % Ett hushåll med två eller fler vuxna, inga barn (11): 22 % Ensamstående, ett eller fler barn, över 18 års ålder (4): 8 % Ensamstående, ett eller fler barn, under 18 års ålder (2): 4 % Ensamstående, inga barn (7): 14 % Saknar svar (1): 2 % 14

15 Tabell 5. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion B: Generell information Faktor Enkät A Antal respondenter: 53 Produktionssystem Grop (9): 17 % Robot (21): 40 % Uppbundet (23): 43 % Besättningsstorlek Färre än 20 (5): 10 % (16): 30 % (15): 28 % (8): 15 % (0): 0 % (3): 6 % Fler än 120 (6): 11 % Besättningsstorlek (genomsnitt): 59 Heltid/deltid Heltid (51): 96 % Deltid (2): 4 % Antal år i produktionen Färre än 5 (4): 7 % 5-10 (4): 8 % (9): 17 % (19): 36 % Fler än 31 (17): 32 % Mejeri företag Arla (49): 92 % Norrmejerier (4): 6 % 5 producenter levererade även mjölk till ett lokalt mejeri Motivationsfaktorer Arbeta med varierande uppgifter (24): 45 % Arbeta nära naturen (25): 47 % Att på egen hand bestämma över min arbetsdag (26): 49 % Bevara natur-och kulturvärden (13): 24 % Bidra till fortsatt utveckling av svensk livsmedelsproduktion (12): 23 % Familjetraditioner (10): 19 % Finansiellförsörjning för mig och min familj (27): 51 % Hålla ett öppet landskap (18): 34 % Personligt intresse mjölkproduktionen (21): 40 % Skapa jobb på landsbygden (16): 30 % Går inte att sluta pga. Belåningsgraden (2): 4 % Enkät B Antal respondenter: 50 Grop (8): 16 % Robot (0): 0 % Uppbundet (42): 84 % Färre än 20 (11): 22 % (31): 62 % (3): 6 % (2): 4 % (2): 4 % (0): 0 % Fler än 120 (1): 2 % Besättningsstorlek (genomsnitt): 34 Heltid: (39): 78 % Deltid: (9): 18 % Saknar svar (2): 4 % Färre än 5 (0): 0 % 5-10 (2): 4 % (16): 32 % (14): 28 % Fler än 31 (18): 36 % Arla (22): 32 %, Norrmejerier (2): 3 % Milko (32): 47 %, NNP (12): 18 % 15

16 Tabell 6. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion C: Företagsstruktur Faktor Enkät A Antal respondenter: 53 Sido-verksamheter Aktiviteter, turism (4): 8 % Gårdsbutik (3): 4 % Förädling livsmedel (6): 11 % Grisproduktion (1): 2 % Köttproduktion (11): 14 % Uppdrag på entreprenad (ej ag.), (10): 19 % Uppdrag på entreprenad (ag.), (15): 23 % Annat (9): 17 % (majoritet skog) Inget annat (20): 38 % Bolagsform Aktiebolag (11): 20 % Enkelt bolag (8): 15 % Enskild firma (35): 65 % Antal anställda 0 (2): 4 % 1 (11): 21 % 2 (23): 43 % 3 (13): 25 % 4 (4): 8 % Årlig omsättning Upp till SEK (3): 6 % SEK (2): 4 % SEK (4): 8 % SEK (10): 19 % SEK (24): 45 % Mer än SEK (8): 15 % Saknar svar (2): 4 % Enkät B Antal respondenter: 50 Aktiviteter, turism (1): 2 % Biodling (2): 4 % Gårdsbutik (1): 2 % Förädling livsmedel (1): 2 % Inackordering hästar (1): 2 % Köttproduktion (22): 44 % Uppdrag på entreprenad, ej inom jordbruk (10): 20 % Uppdrag på entreprenad, inom jordbruk (9): 18 % Ingen verksamhet bedrivs (8): 16 % Annat, majoritet skog (25): 50 % Aktiebolag (6): 12 % Enkelt bolag (5): 10 % Enskild firma (37): 74 % Handelsbolag (3): 6 % 0 (3): 6 % 1 (21): 42 % 2 (23): 46 % 3 (1): 2 % 4 (2): 4 % Upp till SEK (9): 18 % SEK (19): 38 % SEK (11): 22 % SEK (6): 12 % SEK (5): 10 % 16

17 Tabell 7. Sammanfattning av empiriskt material insamlat i enkät A och B Sektion D: Markanvändning Faktor Jordbruksmark (inklusive arrende) Grödor producerade Skog Enkät A Antal respondenter: 53 Mindre än 50 (8): 15 % (15): 28 % (19): 36 % (3): 6 % (3): 6 % (2): 4 % Mer än 301 (3): 6 % I genomsnitt brukade producenterna: 128 hektar Vallodling, betesmark samt odling av olika spannmål, ärt och åkerböna samt grönfoder var vanligast. 91 % (48 av 53) av alla mjölkproducenter hade skog. Majoriteten av producenterna 31 % (16 av 52, då en producent inte besvarat frågan) ägde: hektar respektive hektar. I genomsnitt hade producenterna: 210 hektar Enkät B Antal respondenter: 50 Mindre än 50 (30): 60 % (13): 26 % (4): 8 % (3): 6 % I genomsnitt brukade producenterna: 58 hektar Vad hände sedan med jordbruksmarken? All jordbruksmark började brukas av min familjemedlem/ annan person som tog över verksamheten (9): 18 % Lät arrenden löpa ut (11): 22 % Lät betesmark som jag ägde bli arrenderad av andra lantbrukare (7): 14 % Lät åkermarken som jag ägde bli arrenderad av andra lantbrukare (13): 26 % Odlade spannmål (4): 8 % Odlade vall (14): 28 % Sålde all jordbruksmark som jag ägde (4): 8 % Om annat? (15): 30 % Saknar svar (1): 2 % Vallodling, betesmark samt odling av olika spannmål, ärt och åkerböna samt grönfoder var vanligast tillsammans med odling av potatis för hushållsbruk. 80 % (40 av 50) före detta mjölkproducenter ägde skog. Majoriteten av de före detta mjölkproducenterna hade, mindre än 50 (8): 20 %, (8): 20 %, (8): 20 % samt, mer än 301 (8): 20 % I genomsnitt hade de före detta mjölkproducenterna: 270 hektar skog 17

18 Figur 1-4. Enkät A, producenters uppfattning gällande framtida produktion, finansiella stöd och regler Bedriver du produktion om fem år? Är du i behov av finansiellt stöd för att kunna fortsätta bedriva produktion? 6% 14% 17% 23% 40% Mycket troligt (12) Troligt (21) Likgilltig/ingen åsikt (3) Mycket osannolikt (9) Extremt osannolikt (7) 13% 2% 2% 83% Mycket stor utsträckning (44) Stor utsträckning (7) Likgilltig/inge n åsikt (1) Liten utsträckning (0) Ingen utsträckning (1) Anser du att en expansion av din verksamhet är ett måste för att kunna fortsätta bedriva produktion? 21% 17% 13% 13% 36% Instämmer helt (7) Instämmer delvis (19) Likgilltig/inge n åsikt (7) Instämmer delvis inte (11) Instämmer inte alls (9) Anser du att färre regler skulle underlätta produktionen? 6% 4% 9% 34% 47% Instämmer helt (25) Instämmer delvis (18) Likgilltig/in gen åsikt (5) Instämmer delvis inte (3) Instämmer inte alls (2) 18

19 Figur 5. Enkät A: När jag fattar beslut i mitt mjölkföretag tar jag hänsyn till följande faktor möjlighet till samarbete osäkerhet/risk regler framtida marknadspris inputs konsumtionsmönter generationsskifte infrastruktur regler djurhållning aktuella marknadspriset mjölk framtida marknadspris mjölk nuvarande marknadspris inputs skatter/subventioner regler markanvändning låna pengar strukturella förändringar (CAP) öka framtida vinst tillgängligt kapital tillgången på naturresurser 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Instämmer helt Instämmer delvis Likgilltig/ingen åsikt Instämmer delvis inte Instämmer inte alls Antal respondenter:53 Figur 6. Enkät B: Jag valde att sluta bedriva mjölkproduktion på grund av råd av konsult ej möjligt att låna (bank) ej möjl. Leverera mjölk till ett lokalt osäkerhet/risk ej möjligt att sammarbeta med andra skatter/subventioner strukturella förändringar (CAP) ej möjlighet till generationsskifte regler (djurhållning) gått i pension (65) högra priser på inputs lågt marknadspris på mjölk Instämmer helt instämmer delvis likgilltig/ingen åsikt instämmer delvis inte instämmer inte alls Saknar svar Antal respondenter: ,2 0,4 0,6 0,8 1 Övriga faktorer omnämnda i enkät B som påverkade producenterna att avsluta produktion var bristande hälsa, förlust av en närstående, möjlighet att söka jobb på annat håll i ekonomin på grund av utbildning samt avsaknad av intresse att investera i ny teknik i syfte att effektivisera produktionen vilket ansågs nödvändigt för fortsatt verksamhet. 19

20 Figur 7. Åtgärder önskade av producenter på regional, nationell, EU-nivå i syfte att skapa förutsättningar för fortsatt produktion i länet Svenska staten måste subventionera möjligheten för lantbrukare att anlita en personlig rådgivare (8 %) Annat (9 %) Införa tydligare regler när det gäller vilket budskap som får spridas i livsmedelsannonser (25 %) Förenkla SAM- ansökningsprocessen (28 %) Förenkla möjligheten för generationsväxling (34 %) Minska antalet externa kontroller på gårdsnivå (mark, boskap), (39 %) Förbättra handelshinder (EU) för att kunna garantera ett visst marknadspris på mjölk (42 %) Förbättra och förtydliga märkningen av livsmedel (45 %) Öka informationsspridningen till allmänheten om hur livsmedelsproduktion bedrivs på gårdsnivå (62 %) Öka det ekonomiska stödet från den svenska staten och EU (62 %) Minska antalet regler som rör jordbruksproduktionen (62 %) Svenska staten måste kompensera svenska lantbrukare finansiellt för en striktare djurskyddslagstiftningen (85 %) Figur 8. Åtgärder önskade av producenter från Länsstyrelsen i Jämtlands län i syfte att skapa förutsättningar för fortsatt produktion i länet Bidra med ytterligare information om de finansiella stöd som kan erhållas via CAP (62 %) Effektivisera externa kontroller (37 %) Bidra med extra information och stöd under SAMansökningsprocessen (28 %) Annat (23 %) 20

21 3.6 Resultat från den kvalitativa studien I denna sektion presenteras en sammanfattning av den information som tillhanda hållits via de fyra intervjuerna som genomfördes. Data kommer att presenteras i text (en introduktion till lantbrukarna och deras gårdar/verksamheter) och tabeller (7-11) med respondenternas svar på frågorna från intervjuguiden för att ge en överskådlig bild av materialet. Underlaget presenteras på engelska. Farmer 1* The farm owner/farm manager, a male born in the mid-1960s has been operating the family business since the early 1990s. The farmer has a university degree (3 years program) within agricultural sciences, focusing on business management. In terms of the business structure the operation is run in a form of sole proprietorship. It s a conventional milk production, delivering milk to Arla Foods. The dairy operation is conducted with 100 cows, having space to house 140 animals in total. Two milking robots are installed and used. In terms of land management the farmer cultivates approximately 300 hectares of land where 100 hectares are used for production of grains. 1, 5- fulltime worker/-s are required in the business venture to conduct production and extra labor is brought in during the summer and fall (harvest) if needed. The farm owner/farm manager has the ability to get additional help from a farmer in the geographical area when it comes to machinery use. The dairy production is the main activity for this farm owner/farm manager, but he has also invested in a side business, within the energy sector. * Whenever the farm owner/farm manager did have help from a family member in production was not discussed at the time of the interview. Farmer 2** The farm owner/farm manager a woman born in the late 1950s is operating production together with her husband and son (successor). It s a family farm, passed down from generation to generation, with a focus on the dairy production. The farmer s husband and son are involved in production. In terms of the business structure the operation is run in a form of a sole proprietorship. There are plans of restructuring the business in the future, creating a joint-stock company if further inventing in the business. The barn currently used for dairy production was remodeled in A milking robot is used in production. Currently approximately 160 hectares of land is cultivated, where the majority of land is rented. It s a conventional milk production and the milk produced is delivered to Arla Foods. ** The farmer s level of education was not discussed at the time of the interview. Farmer 3 The farm owner/farm manager currently operating production is a male born in the early 1980 s. He has been conducting production since the year 2010, together with his wife and a sibling. The farm has been in the family for many years. The farm owner/farm manager has completed secondary education (3 years) together with a vocational training, for the purpose of a certain profession. The business structure is a joint-stock company. The dairy operation is carried out with approximately 60 animals, and a milking robot is used in production. It s a conventional milk production and the milk produced is delivered to the Arla Foods. A total of 130 hectares of land are cultivated, where approximately 40 hectares 21

22 are owned and the remaining is rented. Production of whole grain and ley is conducted. In terms of labor the operation requires approximately 1, 5 full-time workers. Some machinery used in the farming operation is partially used for jobs off the farm. Farmer 4 The farm owner/farm manager a woman born in the very early 1980s has been running the dairy production all since the year 2010 together with her husband. The farm has been in the family for many years. In terms of education the farmer has completed a university education (longer than 3 years). The business is currently run in a form of a sole proprietorship and conventional dairy production is conducted delivering milk to Arla Foods. The dairy operation is conducted with a number of 40 cows in production and 45 animals (heifer calves that can replace cows in production). The cows are kept in a tied production system, a milking robot is not used and as a result production requires a lot of manual labor. In terms of labor force, two people (the farmer and her husband) are running production, with the ability to get extra help during 4-5 days per month. Forest management is conducted on hectares of land. 110 hectares of agricultural land is cultivated. The land is used for production of grains and ley. 22

Mjölkföretagarens beslutsfattande

Mjölkföretagarens beslutsfattande Mjölkföretagarens beslutsfattande Linnea Högberg Examensarbete inom ramen för Agriculture Economies & Management Programme augusti- 2015 liho0005@stud.slu.se Bakgrund 300 250 200 Antal mjölkföretagare

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Östersund and Alfred Nzo get together RAPPORT november 2007

Östersund and Alfred Nzo get together RAPPORT november 2007 Alfred Nzo i Östersund, november 2007 Östersund and Alfred Nzo get together RAPPORT november 2007 Samarbetsområden Lokal ekonomisk utveckling inom bland annat turism och landsbygd Lokala demokratifrågor

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Sommarturismen 2014. The Summer Tourism in Sweden 2014

Sommarturismen 2014. The Summer Tourism in Sweden 2014 Sommarturismen 2014 The Summer Tourism in Sweden 2014 Inkvarteringsstatistik/Accommodation statistics Källa/Source: Tillväxtverket & SCB/Statistics Sweden Preliminära data för 2014/Provisional data for

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

EMIR-European Market Infrastructure Regulation

EMIR-European Market Infrastructure Regulation EMIR-European Market Infrastructure Regulation Omfattande regelverk kring derivat Hur påverkas Ni? 1. Rapporteringsskyldighet 2. Portföljavstämning 3. Tvistelösning 4. Timely confirmations Rapporteringsskyldighet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Finansiella risker 1

Finansiella risker 1 Finansiella risker 1 Koncernen Finansieringsrisk Högst 35 % av den totala externa låneskulden får förfalla inom kommande 12 månader. Risk? 9 000 8 000 7 000 35% 6 000 5 000 4 000 3 000 4 336 3 336 3 998

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan.

Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. Ansökan till VINNOVA Diarienummer 2013-03329 Avsänd av sökande 2013-08-20 16:58 Utlysning Projekt och aktiviteter 2013 - beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt,

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

SWAMID. Nyttjandestatistik av SWAMID. Vad är SWAMID? Så, hur mycket används SWAMID idag? Vi vet inte.. http://flog.sunet.se en första demonstration!

SWAMID. Nyttjandestatistik av SWAMID. Vad är SWAMID? Så, hur mycket används SWAMID idag? Vi vet inte.. http://flog.sunet.se en första demonstration! Nyttjandestatistik av SWAMID SWAMID och Ladok 3 SWAMIDs vikt för SUNET och oss som lärosäten Nästa SWAMID WS 15-16 Maj i Stockholm Formell AL1 (LoA1) - profil på remiss Internationella samarbeten edugain!

Läs mer

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER Restaurang Jonas Restaurant Jonas is a luxury restaurant in Stockholm, run by award winning chef Jonas Lundgren. Here we offer longer

Läs mer

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Statistik 2015:17 Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Publiceringsdatum: 17 juni 2015 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska

Läs mer

NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder

NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder NCC Housing en stor byggares, byggherres och utvecklares syn på möjligheterna att bygga bostäder Lillieborg (Norway) 2011-04-18 NCC AB Market presence Housing development Aug-12 to Sep 13: ~4 100 Privately

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 1 Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur begreppen kapital- respektive konsumtionsvaror kan definieras på ett logiskt konsistent

Läs mer

Money system oil and environment

Money system oil and environment Money system oil and environment Basic needs for a sound economy Peak oil in economic terms The function of modern money systems Future beyond Peak oil Ecological Environmental economics economics Based

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Inför projektuppgiften Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Agenda Möjligheter,ll samarbete Enterprise Architecture för beslutsfa8ande Modell Analys Resultat Projektuppgi? Exempel Möjligheter,ll samarbete

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold Nya möjligheter med Technology Björn Svensson, Björn Torold Vem är vi? 2 Copyright 2011 Lawson. All rights reserved. Nya möjligheter med Technology System Foundation Grid Förändrar basen i Installation

Läs mer

Neuropsychiatric disabiliqes why so many today? Johan Smedberg Sr. Medical Adviser Västernorrland County Council Sweden

Neuropsychiatric disabiliqes why so many today? Johan Smedberg Sr. Medical Adviser Västernorrland County Council Sweden Neuropsychiatric disabiliqes why so many today? Johan Smedberg Sr. Medical Adviser Västernorrland County Council Sweden Mild psychiatric disorders Neuropsychiatric disorders ADHD, ADD, Asperger s syndrome,

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda?

Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda? Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda? Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala UN Conven&on on biological diversity ar&cle

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Swedish ports. A linchpin in Swedish industry

Swedish ports. A linchpin in Swedish industry Swedish ports A linchpin in Swedish industry 95% of Swedish foreign trade is transported through a port Continuously increasing foreign trade 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 Total imports

Läs mer