Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2012

Transkript

1 (28) Avdelningen för Vård och omsorg Cecilia Unge FRÅGOR OCH SVAR SJUKSKRIVNINGSMILJARDEN 2012 Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden 2012 Innehåll Frågor och svar om sjukskrivningsmiljarden Bakgrunden till sjukskrivningsmiljarden... 1 Vad innebär sjukskrivningsmiljarden 2012?... 3 Villkor 1 - En jämställd sjukskrivningsprocess... 4 Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Villkor 3 - Förbättrad kvalitet i läkarintygen Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Villkor 5 - Fördjupade medicinska utredningar Bakgrunden till sjukskrivningsmiljarden För att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten 2006 ekonomiska incitament genom den s.k. sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av sjukskrivningsmiljarden regleras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utbetalningsmodellen fick en ny konstruktion år 2010 och består nu av två delar, en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron och en villkorad del kopplad till konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra för att medel ska utbetalas. Syftet med satsningen har ytterst varit att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

2 (28) Sjukfrånvaron har minskat i samtliga landsting med i genomsnitt cirka 50 procent under perioden Självklart är det många faktorer som har påverkat sjukfrånvarons utveckling, och i detta är hälso- och sjukvården en viktig aktör. Sjukskrivningsmiljarden har bidragit till att sjukskrivningsprocessen nu är en mer aktuell fråga inom hälso- och sjukvården, och den har stimulerat till åtgärder för att undanröja hinder som försvårar en effektiv handläggning av sjukförsäkringsärenden. Från år 2011 har det s.k. ohälsotalet ersatts av ett sjukpenningtal 1. I oktober 2011 var sjukpenningtalet 6,7 dagar, 8,4 för kvinnor och 5,0 för män. Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (SA) per 1000 försäkrade 2 var i augusti 2,48 (individer) med ett något högre värde för kvinnor. Regeringens mål är en långsiktigt stabil nivå på sjukfrånvaron. Hälso- och sjukvården har inte som uppdrag att minska sjukfrånvaron i sig utan att åstadkomma en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess där sjukskrivning ses som en del i vård och behandling och görs med tanke på god patientsäkerhet. Intyg i samband med sjukskrivning och vid andra utredningar ska utfärdas utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, så att informationen är korrekt och kan hålla vid en eventuell juridisk prövning om patienten skulle överklaga ett eventuellt avslag från Försäkringskassan. Den första överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden slöts för perioden mellan regeringen och SKL efter uppvaktningar av SKL, Försäkringskassan och Sveriges Läkarförbund. Den innebar att landstingen skulle ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen genom att arbeta med områdena ledning och styrning, kompetensutveckling, samverkan och särskilda satsningar för kvinnor. Under 2007 kom det Försäkringsmedicinska beslutsstödet och landstingen fick ansvar för att inom ramen för sjukskrivningsmiljarden införa beslutsstödet i hälso- och sjukvården. För åren har en fast del på 250 miljoner kronor utbetalats till landstingen för att utveckla sjukskrivningsprocessen och ytterligare 750 miljoner kronor i en rörlig del som har varit kopplad till hur sjukpenningdagarna har minskat i befolkningen. Den senaste överenskommelsen innebar tydligare mål som landstingen ska uppnå för att få del av den fasta ersättningen och en ny ekonomisk modell för den rörliga delen. 1 Det nya sjukpenningtalet mäter antalet ersatta nettodagar med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad år 2 Nybeviljade SA mäter antalet individer med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning under en 12- månadersperiod relaterat till genomsnittligt antal registrerade försäkrade år under motsvarande period.

3 (28) Vad innebär sjukskrivningsmiljarden 2012? Sjukskrivningsmiljarden 2012 är en ettårig överenskommelse för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och öka landstingens drivkrafter att prioritera frågan om sjukskrivningar. Utbetalningsmodellen är tvådelad liksom tidigare och består av dels en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder för hälso- och sjukvården, dels en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron. Den rörliga delen uppgår till 288 miljoner kronor och den villkorade till 707 miljoner kronor. Fem miljoner kronor är avsatta för utvärdering. Den villkorade delen innebär för 2012 att landstingen för att få del av pengarna ska 1. arbeta för att sjukskrivningsprocessen blir jämställd så att män och kvinnor får samma förutsättningar för vård, rehabilitering och sjukskrivning 2. öka kompetensen i försäkringsmedicin för olika personalkategorier 3. verka för att kvaliteten i läkarintygen förbättras så att intygen blir mer patient- och rättsäkra och hålla en högre kvalitet 4. utveckla ett utökat elektroniskt informationsutbyte på nationell nivå 5. genomföra fördjupade medicinska utredningar på uppdrag av Försäkringskassan. Villkoret kring fördjupade utredningar beslutade om redan i oktober 2011, för att landstingen skulle hinna få en organisation på plats för teambaserade medicinska utredningar och särskilda läkarutlåtanden till januari Här följer frågor och svar om innebörden av överenskommelsen kring de olika villkoren.

4 (28) Villkor 1 - En jämställd sjukskrivningsprocess I överenskommelsen från fick landstingen i uppdrag att analysera könsuppdelad statistik och utarbeta en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Syftet var att säkerställa en hög kvalitet för kvinnor och män och minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivning. Landstinget skulle genomföra minst tre kortsiktiga åtgärder och påbörja minst två långsiktiga enligt handlingsplanen. Uppföljnings- och utbetalningskrav Handlingsplan och analys ska rapporteras till Försäkringskassan senast den 30 augusti Ersättningen på 50 miljoner kronor utbetalas efter Försäkringskassans uppföljning om villkoret har uppfyllts Vad ska göras 2012? Landstingen ska utifrån könsuppdelad statistik och andra relevanta underlag göra en analys för att undersöka om sjukskrivningsprocessen håller en hög kvalitet, är rättssäker för både kvinnor och män och bidrar till att minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Utifrån resultaten av analysen ska handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess uppdateras med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De kortsiktiga ska genomföras under Arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess ska ingå i landstingens system för planering och uppföljning för att säkerställa ett fortsatt långsiktigt arbete på vårdgivar- och verksamhetsnivå. Vad ska rapporteras 2012? Den uppdaterade handlingsplanen med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder och analysen ska rapporteras till Försäkringskassan senast den 30 augusti De kortsiktiga åtgärderna ska genomföras under året 2012, men inte redovisas till Försäkringskassan. Vad menas med jämställdhet? Jämställdhet betyder jämlikhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vad är jämställd vård, sjukskrivning och behandling? Jämställd vård handlar om både tillgång till och kvaliteten på vård, sjukskrivning och behandling. Jämställd vård, sjukskrivning och behandling utgår från att kvinnor och män är delvis lika, delvis olika. De är i många avseenden väldigt lika och har ofta nytta av samma behandlingar. Olika vårdbehov bör leda till olika vårdinsatser. Men könsskillnader i vård och behandling kan vara omotiverade och härstamma från fördomar och attityder, omedvetna och medvetna, som leder till att kvinnors och mäns olika behov inte blir tillgodosedda i samma utsträckning. Sjukskrivningen ska vara anpassad efter kvinnors och mäns individuella behov och vara en del av vård och behandling.

5 (28) Varför ska sjukskrivningsprocessen vara jämställd? En jämställd sjukskrivningsprocess säkerställer en hög kvalitet för både kvinnor och män. Landstingen ska bedriva rättsäker, patientsäker och effektiv vård där sjukskrivning är en del av vård och behandling för både kvinnor och män. Resurserna ska utnyttjas på bästa sätt, bemötandet ske likvärdigt och vård och behandling vara tillgänglig för både kvinnor och män. Ur den enskilde individens perspektiv handlar det om att han eller hon får makt och inflytande över sin situation, t ex blir lyssnad på och får bestämma i sjukskrivningsprocessen. Det handlar också om att kvaliteten är hög och snabb så att vården och behandlingen leder till återgång i arbete, att intyget innehåller de uppgifter som behövs och inte behöver kompletteras och därmed förlänga sjukskrivningen, att frågor om våld ställs så att ett eventuellt våld upptäcks och kan behandlas och att inga fördomar ligger till grund för vad kvinnor respektive män förväntas göra när det gäller hemarbete, som gör att de bedöms olika. Sedan den 1 juli 2010 gäller diskrimineringslagen även för patienter inom hälso- och sjukvården och inte bara för arbetstagare. Enligt lagen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En jämställd sjukskrivningsprocess är också ett led i arbetet med god vård och i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen behövs för att landstingen ska kunna följa upp och säkerställa att kvinnor och män får en patientsäker och individbaserad vård och behandling av hög kvalitet, där sjukskrivning är en aktiv del av vård och behandling. Från och med den 1 januari 2012 kommer en ny föreskrift att gälla för ledningssystem (Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd, SOFSF 2011:9). Vad innebär omotiverade skillnader mellan män och kvinnors sjukskrivning? Kvinnor har ett betydligt högre ohälsotal än män. Det har dock minskat i lika stor omfattning som männens under perioden med sjukskrivningsmiljarden. Skillnaderna i ohälsotalet är ytterligare en anledning att fokusera på jämställdheten. Det är viktigt att analysera verksamheten för att undersöka vad skillnaderna består av. Bidrar sjukskrivningsprocessen till skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män? Att kvinnor och män bedöms utifrån genusbias 3 skapar omotiverade skillnader i sjukskrivningen. Till exempel kan en kvinna sjukskrivas för problem som inte relateras till sjukdom utan mer handlar om vardagliga bekymmer eller skickas till samtal i stället för att få en medicinsk undersökning. Å andra sidan får mannen kanske inte behandling för sin depression och klarar därför inte att återgå till arbetet. För att landstingen ska kunna undersöka detta är det viktigt att statistiken är könsuppdelad och att verksamheterna analyserar vad skillnaderna beror på och åtgärdar problemen. En annan ojämställdhet kan 3 Genusbias = föreställningar om män och kvinnor och manligt och kvinnligt påverkar hur patienter blir bemötta och vilken vård som ges. (Genusperspektiv på vårdvetenskap. Högskoleverket 2009)

6 (28) vara att personalen anser att det inte finns skillnader mellan kvinnor och män där det faktiskt gör det. Vad innebär en jämställd sjukskrivningsprocess? En jämställd sjukskrivningsprocess betyder att landstingen, enheterna och klinikerna har sett över sin sjukskrivningsprocess och identifierat områden där det finns risk för ojämställdhet, åtgärdat dem och skaffat sig rutiner för att kontinuerligt följa upp arbetet och resultaten för kvinnor och män. Det betyder också att ojämställdhet åtgärdas vartefter det upptäcks och att det har skapats hållbara rutiner med en ledning som följer upp att sjukskrivningsprocessen bidrar till jämställdhetsmålen. Vilken statistik kan landstingen använda sig av? I den mån ett landsting saknar könsuppdelad statistik kan det få t.ex. följande statistik på läns- eller kommunnivå könsuppdelad av Försäkringskassan: - antal sjukskrivningar, sjukersättningar, aktivitetsersättningar, förebyggande sjukpenning - längd på sjukskrivningarna - hel-/deltid per diagnos - ohälsotal - antal personer som blivit utförsäkrade från sjukskrivning eller tidsbegränsad sjukersättning För en fördjupning av arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess kan till exempel följande underlag användas som bas för analyser (i den mån de finns): - Rehabplaner inom 30 dagar - Antal kvinnor respektive män som är nöjda med sin vård och behandling - Antal utfärdade remisser till vård och behandling för kvinnor respektive män - Resursfördelningen för kvinnor respektive män - Väntetider till besök och behandling för kvinnor och män - Hur många kvinnor respektive män som tillfrågas om alkohol och droger eller behandlas för missbruk - Hur många kvinnor respektive män som tillfrågas om de utsätts eller har utsatts för våld eller behandlas efter misshandel - Förskrivning av medicin, antal och kostnad uppdelat på kvinnor och män Läs mer i arbetsboken Jämställda sjukskrivningar arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL, 2010, Vad innebär det att analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv? Att analysera könsuppdelad statistik innebär att se hur situationen ser ut för kvinnor respektive män och vilka konsekvenser olikheter får för kvinnor och män i förhållande till uppsatta jämställdhetsmål. Konkret innebär det t.ex. att undersöka om kvinnor och män får lika möjlighet att bli lyssnade på. Har de samma makt och inflytande över sin sjukskrivningsprocess? Får kvinnor och män samma möjligheter och förutsättningar att återgå i arbete. Har de tillgång till resurser inom vård och behandling på lika villkor, liksom rätt till ersättning på lika och

7 (28) likvärdiga villkor. Resurser kan handla om till exempel tid, läkemedel, remisser, undersökningar, behandlingar och bedömningar. Är sjukskrivningsprocessen fri från föreställningar om kvinnors och mäns uppgifter och roller kopplat till det obetalda hem- och omsorgsarbetet? Att upptäcka och behandla mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska vara en del i sjukskrivningsprocessen. Får kvinnor och män ett respektfullt bemötande utan diskriminering? Vad menas med att arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess ska ingå i landstingens system för uppföljning? För att landstinget i framtiden ska kunna säkerställa en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män är det nödvändigt att processen är integrerad, i landstingets ledningsoch uppföljningssystem i form av t.ex. mål, mått eller indikatorer. Den 1 januari 2012 börjar Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) att gälla. Där framgår att ledningssystemet ska säkra att verksamheten gör rätt saker på rätt sätt för kvinnor respektive män. Hur integreras de nya analyserna med de gamla? Syftet med analysen är att undersöka om sjukskrivningsprocessen håller en hög kvalitet, är rättsäker för både kvinnor och män och bidrar till att minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Landstingen genomförde under 2011 jämställdhetsanalyser. Dessa kan nu uppdateras med färsk statistik som bidrar till upptäckt av ojämställdhet. Eftersom landstingen har utvecklat system som gör det möjligt att ta fram könsuppdelad statistik för den egna verksamheten kan jämställdhetsanalyserna utvecklas ytterligare med nya frågor kan tas med i analysen. Dessa frågor kan vara kopplade till det som vården själv producerar i sjukskrivningsprocessen i större utsträckning än tidigare. Statistiken kan också bidra till att risker och ojämställdhet hittas i systemet vilka med hjälp av handlingsplanen kan åtgärdas så att landstingen kan säkerställa och leva upp till kraven för kvinnor respektive män. Vad ska handlingsplanens åtgärder grunda sig på? I handlingsplanen ska de ojämställdhetsproblem och risker som hittats i analysen av landstingets och enheternas sjukskrivningsprocesser tas upp och åtgärder föreslås. Dessa åtgärder kan till exempel vara att - kartlägga och följa upp sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet, i rutiner och riktlinjer - utjämna omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen - upptäcka och behandla mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer - genusgranska och integrera i landstingets alla utbildningar kopplade till sjukskrivningsprocessen eller socialförsäkringen. Vad ska landstingens handlingsplaner innehålla? Landstingen ska uppdatera sina handlingsplaner med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Åtgärderna utgår ifrån landstingets egen analys.

8 (28) Exempel på kortsiktiga åtgärder är utbildning av personal i bemötande och genus, kartläggning av olika delar i sjukskrivningsprocessen, test av metoder som förbättrar situationen för kvinnor och män, framtagande av styrdokument, processbeskrivningar och checklistor och test av åtgärder som bidrar till en jämn resursfördelning. Exempel på långsiktiga åtgärder är införandet av nya arbetssätt och arbetsmetoder, uppdatering av befintliga rutiner, införande av genusperspektivet i försäkringsmedicinsk utbildning, integration av jämställdhet i styr- och ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen (så att frågan lever vidare även efter miljardsatsningen - på både vårdgivar- och verksamhetsnivå) och överföring av kunskaper och erfarenheter så att de får genomslag i andra delar av hälso- och sjukvården. Var finns information om jämställdhet. sjukskrivning, långsiktig planering och styrning? Material utgivet av SKL finns på Jämställda sjukskrivningar arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. SKL, Bättre sjukskrivningar handbok om ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. SKL, SKL:s kunskapsöversikt. (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt. SKL, Våldsförebyggande arbete med män, en kunskapsöversikt. SKL, Göra jämlikt är att göra skillnad? Vägledning för jämlik styrning och ledning. SKL, Mer info finns på - Skurups verktyg för att säkerställa att kvinnor och män får likvärdig undersökning. På Jämställ.nu finns allt om jämställdhetsintegrering, till exempel metoder och verktyg, forskningsdatabas och exempel på vad andra har gjort. Sajten drivs av SKL i samarbete med Vinnova, Tema likabehandling och Göteborgs universitet. Fokusrapport Kvinnors ohälsa är sjukskrivning medicinen? Sjukvårdens roll och möjligheter att förbättra sjukskrivningsprocessen. Stockholms läns landsting, Region Skåne har tagit fram ett handledningsmaterial och en film. Tänk tvärtom. Kontaktperson Ulf.Hallgarde@skane.se. Västerbottens läns landsting har tagit fram samtalskort som är avsedda att användas för diskussioner vid t.ex. arbetsplatsträffar. Kontaktperson maria.carlsson@vll.se. När det gäller mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation har Nationellt Centrum för Kvinnofrid mängder av material, bland annat boken Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen (NCK-rapport 2010:4), filmer om att fråga om våld bland annat inom primär- och specialistvården. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en hjälptelefon öppen dygnet runt, dit kvinnor, anhöriga och vårdpersonal kan ringa för att få stöd och hjälp. Telefonnumret är , Västra Götalandsregionen driver Kunskapscentrum för jämställd vård som har tre filmer om att fråga om våld

9 (28) sjukvardsavdelningen/kunskapscentrum-for-jamstalld-vard/startsida-kunskapscentrum-for- Jamstalld-vard/ Stockholms läns landsting har information om våldsutsatta kvinnor på Stöd till landstingen för en jämställd sjukskrivningsprocess 2012 Stöd finns i form av seminarier, skrifter och handledning. Seminariet Att göra analyser med ett jämställdhetsperspektiv kommer att erbjudas under året. Arbetsboken Jämställda sjukskrivningar arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL, Här presenteras en systematisk arbetsmetod för att se över sjukskrivningsprocessen i kombination med övningar att arbeta med i personalgruppen samt fakta. Boken är framtagen utifrån erfarenheter av pilotprojektet Jämt sjukskriven. Handledning eller coachning kring handlingsplanen och arbetet med jämställd sjukskrivningsprocess. Kontakta Ulrika Eklund, , ulrika.eklund@skl.se Vilka krav ställer Försäkringskassan för att betala ut ersättning till landstingen enligt överenskommelsen? Landstingen ska rapportera in handlingsplan och analys till Försäkringskassan senast den 30 augusti Ersättningen, totalt 50 miljoner kronor, utbetalas när Försäkringskassan har gjort en uppföljning av om villkoren för 2012 är uppfyllda. Läs mer om detta i dokumentet Sjukskrivningsmiljarden 2012: Redovisningskrav från Försäkringskassan.

10 (28) Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Vad säger överenskommelsen? Landstingen ska kartlägga förutsättningarna för att säkerställa kompetensförsörjningen inom försäkringsmedicin för läkare och andra berörda personalkategorier för att åstadkomma en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess för både kvinnor och män, på kort och på lång sikt. Med denna kartläggning som grund ska landstingen analysera behovet av kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin och arbeta fram en handlingsplan. Den ska även omfatta utbildning och handledning inom området försäkringsmedicin för läkarutbildningens allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring. Planen ska utgå från en nulägesbeskrivning av den försäkringsmedicinska utbildningens omfattning och aktuella mål. Vilka krav på redovisning ställer överenskommelsen? Landstingen ska redovisa en handlingsplan för kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin som innehåller - plan för kompetenssatsning inom försäkringsmedicin på kort och lång sikt för läkare och annan berörd personal. Kompetenssatsningen ska också innehålla en sammanfattning och analys av behovskartläggningen. - nulägesbeskrivning av innehåll och omfattning av försäkringsmedicin i AT- och STläkarnas utbildning. - plan för utbildning och handledning av AT- och ST-läkare inom försäkringsmedicin. Handlingsplanen ska skickas till Försäkringskassan senast den 30 augusti Försäkringskassan granskar redovisningarna i samråd med Socialstyrelsen och betalar ut ersättning till landstingen, om villkoren är uppfyllda, i januari Varför ska landstingen arbeta med försäkringsmedicin i hälso- och sjukvården? Landstingen har redan arbetat en hel del med kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin, bl.a. inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Men det finns alltid mer att utveckla och förbättra, både inom hälso- och sjukvården och i samverkan med andra berörda aktörer. Patienters sjukskrivning är en vanlig arbetsuppgift för många läkare, och en fråga som har stor betydelse för den enskilde. Flera andra personalkategorier har också stor betydelse för att sjukskrivningsprocessen ska fungera väl och rätt bedömningar göras, t.ex. psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Många landsting har idag välfungerande teamarbete och det är därför viktigt att alla berörda personalkategorier har den kunskap inom försäkringsmedicin som behövs för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Vilket ansvar har hälso- och sjukvården? Inom det försäkringsmedicinska området har landstingen ett ansvar att säkra kompetensen för olika personalkategorier för att de ska klara uppdraget med en långsiktig och

11 (28) kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Verksamhetschefen har ansvar för kompetensutvecklingen inom sin verksamhet, och vårdgivaren har ett huvudansvar för kompetensförsörjningen för hela landstinget eller motsvarande, enligt föreskrifter om ledningssystem och det systematiska kvalitetsarbetet. Hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen är bl.a. att utfärda de läkarintyg och andra medicinska underlag som Försäkringskassan behöver inför beslut om sjukpenning. Enligt gällande föreskrifter är det hälso- och sjukvårdens ansvar att leverera de intyg som försäkringen behöver och därmed har den också ett ansvar för att personal (och underleverantörer) har den kompetens som krävs för detta uppdrag. Vad är försäkringsmedicin? Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har definierat försäkringsmedicin som: Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Vad menas med försäkringsmedicinsk utbildning? Försäkringsmedicinsk utbildning förekommer i olika sammanhang. I läkarnas grundutbildning ingår viss undervisning i försäkringsmedicin. Ytterligare vidare- och efterutbildning på en eller några dagar anordnas, t.ex. av landstingen i samverkan med Försäkringskassan. Det finns också vidareutbildning på universitetsnivå. Det är sjukvårdshuvudmännen som ska säkerställa att läkare i allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring får adekvat försäkringsmedicinsk kompetens. Det finns idag inga krav på att läkarutbildningen måste innehålla försäkringsmedicin, och innehållet i utbildningarna varierar därför mellan landstingen eftersom det försäkringsmedicinska kunskapsområdet skiljer sig åt i grundutbildningarna för läkare mellan olika universitet och högskolor. Vad innebär behovskartläggningen? Landstingen ska undersöka behovet av kompetensutveckling och kompetensförsörjning på en övergripande nivå för olika personalkategorier inom försäkringsmedicin. Vilket kompetensbehov finns för att säkerställa en sjukskrivningsprocess av hög kvalitet för kvinnor och män? Kartläggningen kräver inte en redogörelse för behovet på varje enhet eller liknande. Utifrån behovskartläggning görs en analys av behovet. Kartläggningen och analysen utgör sedan grunden för vilka satsningar kring kompetens som landstinget vill prioritera i en kommande handlingsplan. Vad innebär en handlingsplan på kort och lång sikt? Syftet med handlingsplanen är åstadkomma en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män. Landstingen ska utifrån behovskartläggningen och analysen ta fram en plan för hur de ska säkra kompetensförsörjningen inom försäkringsmedicin för läkare och andra berörda personalkategorier. Planen ska innehålla kompetenssatsningar både på kort sikt (för

12 (28) 2013, eventuellt från och med år 2012, men inget krav ) och på lång sikt för de kommande åren. Landstingen väljer själva vilka typer av satsningar de behöver. En del i handlingsplanen är en nulägesbeskrivning och en annan del är planer för utbildning och handledning inom området försäkringsmedicin för läkarutbildningens allmäntjänstgöring (AT) och specialistutbildning (ST). Nuvarande inslag av försäkringsmedicin i AT- och ST-utbildningarna ska beskrivas till innehåll och omfattning, gärna med koppling till den vägledning för lärandemål som redan finns för AT-utbildningen. Det gäller också för ST-utbildningen när dess kommande lärandemål finns tillgängliga (i början på år 2012). Vad innebär rekommendationer för lärandemål inom försäkringsmedicin för AT och STutbildningarna? För att underlätta för landstingen att få in försäkringsmedicin i dessa AT- och STutbildningarna har rekommendationer för lärandemål för försäkringsmedicin inom läkarutbildningens allmäntjänstgöring tagits fram i samverkan mellan landsting, universitet och Försäkringskassan. Förslag på vägledning med lärandemål för läkarutbildningens specialisttjänstgöring är under framtagande och beräknas vara klart under början av Vilket stöd får landstingen? I anslutning till träffar med processledare och kontaktpersoner kommer detta område kring kompetensutveckling i försäkringsmedicin att belysas. Bland annat sker erfarenhetsutbyte mellan landstingen. De gemensamt framtagna vägledningarna i försäkringsmedicin med tillhörande lärandemål i läkarutbildningens allmän- och specialisttjänstgöring (när dessa är klara), utgör ett viktigt strategiskt stöd till landstingen för att långsiktigt säkerställa den försäkringsmedicinska kompetensen hos blivande läkare och specialistläkare. Var finns rapporter och annan information om att förbättra kvaliteten i de medicinska underlagen? De senaste versionerna av vägledning för lärandemål inom AT- och ST-utbildningarna kommer att läggas ut på Vilka krav ställer Försäkringskassan för att godkänna ersättning till landstingen enligt överenskommelsen? Landstingen ska senast den 30 augusti 2012 till Försäkringskassan redovisa en handlingsplan för kompetenssatsningar på kort och lång sikt inom området försäkringsmedicin. Den ska även inkludera en sammanfattning och en analys av en behovskartläggning. En nulägesbeskrivning och planer för utbildning och handledning inom området försäkringsmedicin för läkarutbildningens allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring ingår också i handlingsplanen. De kortsiktiga åtgärderna ska inte rapporteras 2012, eftersom tiden blir för kort för genomförande.

13 (28) Villkor 3 - Förbättrad kvalitet i läkarintygen Vad säger överenskommelsen? Kvaliteten på de medicinska underlagen som hälso- och sjukvårdens läkare skickar till Försäkringskassan ska förbättras. Läkarintygen i ärenden om sjukpenning som inkommer från hälso- och sjukvårdens läkare ska i ärendena som initierats under 2012 hålla en sådan kvalitet med avseende på uppgifter som krävs för beslut i sjukpenningärenden. Varje landsting får ersättning i förhållande till de förbättringar som uppnås jämfört med resultatet från granskningen i 2011 års överenskommelse av villkor 2,Kvaliteten på de medicinska underlagen, enligt överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för Redovisnings- och utbetalningskrav Försäkringskassan följer upp villkoren i december 2012 och januari 2013 och beslutar om redovisningskraven efter samråd med SKL. Försäkringskassan betalar ut varje landstings del av villkorets 200 miljoner kronor år 2013, i den mån villkoret har uppfyllts. Hur följer Försäkringskassan upp? Försäkringskassan kommer att göra en uppföljning av villkoret genom att granska kvaliteten i läkarintygen på samma sätt som i tidigare överenskommelse från för att kunna jämföra resultatet. En sammanställning av granskningsresultaten kommer att visa vilka landsting som kvalificerar sig för ersättning och hur stor den blir för varje landsting. När Försäkringskassans sammanställning och analys av granskningen är klar stäms de av med SKL. Ersättningen betalas ut till landstingen i april Hur görs granskningen? Granskningen omfattar läkarintyg(fk7263) inkomna till Försäkringskassan mellan december 2012 och januari 2013 i ärenden som har startats under Ett urval på ca intyg, stratifierade utifrån landsting, ska granskas. Vilka underlag omfattas av granskningen? De underlag som omfattas av granskningen är läkarintyget, tidigare kallat medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom, benämnt FK 7263, dvs. alla intyg från både specialistenheter och primärvården. Både offentliga och privata verksamheter omfattas. De som exkluderas är företagshälsovården och de intyg som läkare som går på nationell taxa utfärdar. Varför ska kvaliteten i läkarintygen förbättras? Inom ramen för rehabiliteringskedjans tidsgränser ska nödvändiga åtgärder vidtas för att stödja den försäkrades återgång i arbete. För detta krävs en god samverkan mellan berörda

14 (28) aktörer, bl.a. mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Rehabiliteringskedjan ställer höga krav på kvalificerade medicinska beslutsunderlag i sjukpenningärenden, samtidigt som tidsgränserna också ökar betydelsen för Försäkringskassan att snabbt och i rätt tid få tillgång till sådana beslutsunderlag. Under 2008 gjorde både Försäkringskassan och Riksrevisionen två av varandra oberoende granskningar av läkarintygen i sjukpenningärenden. I dessa granskningar konstaterades att endast 26 procent av intygen höll en sådan kvalitet att rättssäkra beslut om sjukpenning var möjliga att fatta på basis av informationen i intygen. För att Försäkringskassan skulle få de uppgifter som den behövde returnerades ca fyra procent av underlagen för att kompletteras. Ett sådant förfarande förlänger sjukskrivningen i onödan, och kompletteringen tar ca 30 minuter för en läkare. Kvaliteten behöver förbättras för att den ska vara rättssäker och för att minska belastningen på läkarna. Hur såg resultaten från granskningen ut? Förbättringsvillkoret fanns med även i överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden I uppföljningen av den överenskommelsen gjorde Försäkringskassan en granskning av kvaliteten på de läkarintyg som skickades till Försäkringskassan år Resultatet visade att kvaliteten i läkarintygen hade förbättrats sedan I genomsnitt höll drygt 45 procent av läkarintygen tillräcklig kvalitet för beslut i sjukförsäkringsärenden (Socialförsäkringsrapport 2011:12, Kvalitetsgranskning av läkarintyg, en del av sjukskrivningsmiljarden). En större andel av de läkarintyg som avser män har i denna studie bedömts hålla god kvalitet, cirka 48 procent, jämfört med de läkarintyg som avser kvinnor, där ca 44 procent höll god kvalitet. I 2010 års granskning klarade 15 av 21 landsting det uppsatta målet på 50 procent intyg med god kvalitet. Spridningen mellan landstingen var dock stor och låg mellan 30 och 61 procent i andel läkarintyg som höll tillräcklig kvalitet för beslut i sjukförsäkringsärenden. Bristerna i läkarintyget gällde framför allt - uppgifterna om aktivitetsbegränsning och - avsaknad av motivering för varför de rekommenderade sjukskrivningstiderna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet överskrids. Resultatet av denna granskning ska inte likställas med den kvalitet som alla beslut om sjukpenning håller. I vissa ärenden där läkarintyget är ofullständigt går det att hitta tillräcklig information i akten för att fatta ett rättssäkert beslut. Men det studerades inte i denna granskning, utan där kontrollerades enbart de läkarintyg som var med i urvalet. Resultatet från hela granskningen visar att utvecklingen går i rätt riktning, även om mycket finns kvar att göra för att förbättra kvaliteten. Studie kring komplettering Förutom granskningen av läkarintygen gjordes samtidigt en studie om i vilken utsträckning Försäkringskassan hade begärt komplettering av de granskade läkarintygen. Resultatet

15 (28) visade att det gällde ca nio procent av de granskade intygen. I studien framgick att ca 32 procent av de granskade intygen borde ha kompletterats. Med andra ord begärde inte Försäkringskassan komplettering av läkarintygen i den utsträckning som det fanns behov av. Varför finns fortfarande ganska stora brister i läkarintygen? Orsakerna till bristerna i läkarintygen är säkert många. Läkarna har ibland svårt att bedöma hur sjukdomen påverkar funktionstillståndet och begränsar aktivitetsförmågan och/eller har svårt att uttrycka det på ett sätt som Försäkringskassan har behov av. En del läkare anser att det tar lång tid att fylla i läkarintyget och har svårt att få tiden att räcka till i mötet med patienten. Försäkringskassan har inte returnerat underlag som brister i kvalitet i så stor utsträckning som skulle behövas, vilket kan ha bidragit till att läkarna har uppfattat att underlaget har varit fullt tillräckligt. En annan förklaring är att en del läkare anser att läkarintyget inte är utformat så att läkarna förstår vad Försäkringskassan efterfrågar. Vad innebär tillräckligt god kvalitet i läkarintygen? I granskningen ska läkarintygen hålla den kvalitet på uppgifter som krävs för beslut i sjukpenningärenden. I granskningsstudien från 2010 bedömdes god kvalitet utifrån om nedanstående uppgifter fanns beskrivna: diagnos och diagnoskod status/ funktionsnedsättning aktivitetsbegränsning i förhållande till vilka arbetsuppgifter som läkaren hade bedömt arbetsförmåga graden av nedsättning och tidsperiod för sjukdomen det som läkaren baserar sina uppgifter på motivering till överskriden tid i förhållande till det försäkringsmedicinska beslutsstödet Dessutom krävdes att hela läkarintyget var läsligt vad gäller samtliga ovanstående uppgifterna. Annat som är viktigt för att en god kvalitet ska uppnås: Att intygen i lika stor utsträckning är fullständiga för både kvinnor och män. Att det inte förekommer stereotypa beskrivningar och värderingar utifrån föreställningar om kön och ursprung, såsom födelseland och andra s.k. diskrimineringsgrunder. Kraven på god kvalitet gäller alla läkarintyg i såväl nya som pågående ärenden. Försäkringskassan ska i sin handläggning skicka tillbaka för komplettering eller kontakta läkare för alla läkarintyg som inte håller tillräcklig kvalitet, oavsett om det avser intyg som tidsmässigt kopplas till sjukskrivningsmiljarden eller inte.

16 (28) Hur skickar Försäkringskassan tillbaka läkarintyg för komplettering? Redan i dagskickar Försäkringskassan tillbaka intyg för komplettering i större utsträckning än tidigare. En handläggare kan även välja att kontakta läkaren muntligt för att begära kompletteringar. När görs uppföljningen? I början av 2013 ska Försäkringskassan granska cirka läkarintyg. Studien ska gå till på samma sätt som 2011 och 2012 för att möjliggöra jämförelser. Vilken ersättning får landstingen för förbättringarna? Varje landsting får ersättning i förhållande till de förbättringar som det har uppnått i jämförelse med resultatet från granskningen i 2011 års överenskommelse av villkor 2, Kvaliteten på de medicinska underlagen enligt överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för Varje landsting får ersättning per procentenhet av förbättringen utifrån 2011 års resultat, i förhållande till landstingets storlek eller befolkningsmängd. Följande mätmetod används för att bestämma vilket belopp ett landsting kan tilldelas 1. Andelen läkarintyg i ärenden om sjukpenning som håller en sådan kvalitet med avseende på uppgifter som krävs för beslut ska beräknas för Denna beräkning görs av Försäkringskassan och ska ske för samtliga län. Motsvarande andel per län ska beräknas för Procentandelen läkarintyg som initierats under 2012 jämförs med motsvarande procentandel från resultatet i 2011 års mätning/granskning. 3. Antalet procentenheter i förbättring för län som nått bättre resultat 2012 än 2011 summeras. 4. För varje län som nått bättre resultat 2012 än 2011 beräknas kvoten mellan det länets förbättring i antal procentenheter och summan enligt punkt 3 ovan. 5. För varje län som nått bättre resultat 2012 än 2011 multipliceras kvoten enligt punkt 4 ovan med länets andel av rikets befolkning. 6. Produkten enligt punkt 5 ovan för samtliga län som nått bättre resultat 2012 än 2011 summeras. 7. För varje län som nått bättre resultat 2012 än 2011 divideras kvoten enligt punkt 5 ovan med summan enligt punkt 6 ovan. Den på detta sätt beräknade kvoten multipliceras med 200 miljoner kronor. Denna modell innebär att hela beloppet på 200 miljoner kommer att betalas ut. Vidare betyder det att det inte finns något maxtak per landsting. Vad händer om ett landsting inte förbättrar sig? Då utbetalas ingen ersättning till det landstinget Var finns rapporterna och annan information om kvaliteten i läkarintygen? Rapporterna finns att läsa på och på Kvalitetsgranskning av läkarintyg, en del av sjukskrivningsmiljarden 2011:12, Försäkringskassan 2011.

17 (28) Vad ska ett medicinskt underlag innehålla?, Försäkringskassan. Detta är en broschyr riktad till läkare som ger en bra beskrivning av vad ett intyg förväntas innehålla. Vilket stöd får landstingen för att förbättra läkarintygen? I anslutning till träffar med processledare och kontaktpersoner kommer området kring förbättringar av läkarintygen att belysas. Dessutom sker erfarenhetsutbyte mellan landstingen. Vid processledarträffen i februari 2012 planeras en workshop kring temat. Det är viktigt att Försäkringskassan och landstinget arbetar tillsammans och på så sätt stödjer varandra i arbetet. Samverkansmedel för tvåpartsfinsam skulle kunna användas för detta ändamål. Vilka krav ställer Försäkringskassan för ersättning till landstingen enligt överenskommelsen? Inga krav på redovisning är kopplade till detta villkor. Försäkringskassan kommer att göra en uppföljning genom att granska läkarintygens kvalitet i början på 2013.

18 (28) Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Vad säger överenskommelsen? SKL ska, i tillämpliga delar, tillsammans med Försäkringskassan göra nödvändiga utredningar, förstudier och utvecklingsinsatser kring utökat elektroniskt informationsutbyte inom följande områden: 1. Integrering av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen. 2. Mina hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering a) Intygstjänst och vidareförmedling av läkarintyg eller patientinvolvering b) Utökad samtyckeshantering c) Läkarintyg till fler intressenter. 3. Utarbetande av en statistiktjänst som kan användas för att följa upp sjukskrivningsmönster på lokal, regional och nationell nivå. 4. Möjlighet till elektroniskt läkarintyg med tillhörande elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter. 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte. Områdena har gemensamt arbetats fram av Center för ehälsa i samverkan (CeHis) och Försäkringskassan och bedömts vara nödvändiga utifrån ett gemensamt nationellt perspektiv. Resultaten från utredningar, förstudier och utvecklingsinsatser ska dels användas i det fortsatta arbetet och som underlag för pilotprojekt under 2012, dels utgöra underlag för fortsatta diskussioner för framtida överenskommelser Vilka krav på redovisning finns? Under 2012 görs utredningar och förstudier om ett utökat elektroniskt informationsutbyte på nationell nivå. Redovisning görs genom delrapporter och slutrapporter den 1 juni och den 1 december 2012 till Försäkringskassan. Av villkorets tilldelade 57 miljoner kronor reserveras 14 miljoner kronor till Försäkringskassan för dess arbete med måluppfyllelsen av villkoret. Försäkringskassan följer upp villkoret och betalar ut ersättning till SKL om villkoret är uppfyllt. Varför ska det ske ett utökat elektroniskt informationsutbyte? Som en följd av överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden inleddes ett utvecklingsarbete om elektronisk överföring av läkarintyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Under 2011 blev det möjligt för landstingen att börja skicka elektroniska läkarintyg till Försäkringskassan. Regeringen och SKL bedömer att elektroniskt överförbara läkarintyg mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen, samtidigt som behovet av att skicka tillbaka underlag för komplettering minskar. Detta stärker rättssäkerheten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, skapar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting.

19 (28) Varför görs förstudier och utredningar? Utredningar och förstudier görs under 2012 för att kartlägga hur arbetet ytterligare kan förbättras och hur fler funktioner för elektroniska läkarintyg kan utvecklas och även för att se över andra intyg som är aktuella i sjukförsäkringsärenden. De elektroniska lösningarna ska utgå ifrån hur landstingen arbetar i sjukskrivningsprocessen för att därigenom underlätta arbetet i vården. I anslutning till det ska även funktionalitet som ger patienten ökad delaktighet i processen tas fram vilket för patienten innebär ett ökat egenbestämmande över intygen via Mina hälsotjänster. I samband med att intygen skickas elektroniskt ska det även tas fram en landstingsgemensam funktion för uttag av sjukskrivningsstatistik som möjliggör uppföljning av sjukskrivningsmönster på såväl lokal som nationell nivå. En sådan utveckling av elektroniskt informationsutbyte mellan landstingen och Försäkringskassan innebär flera nya samverkansmöjligheter, men även flera utmaningar som behöver utredas och belysas innan de förverkligas praktiskt i landstingen. Inom de områden som SKL och Försäkringskassan gemensamt har beslutat att gå vidare med finns vissa tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser som måste belysas innan beslut kan fattas om ett definitivt vägval. Resultatet av utredningarna, förstudierna och utvecklingsinsatserna ska dels användas i det fortsatta arbetet och som underlag för pilotprojekt under 2012, dels utgöra underlag för fortsatta diskussioner för framtida överenskommelser Är villkoret knutet till vissa åtaganden? Villkoret för 2012 är inte knutet till insatser från landstingen utan är fokuserat på de gemensamma nationella insatser som behöver göras. Något eller några landsting kommer dock att bli inblandade i de pilotprojekt som kan bli aktuella. Vad ska landstingen göra under 2012? De landsting som inte har elektroniska intyg och fråga-svar i gång fullt ut ska fortsätta att införa sådana. Samtliga landsting ska dessutom ha nödvändiga säkerhetstjänster igång. Något eller några landsting blir inblandade i de pilotprojekt som kan bli aktuella, framför allt när det gäller område två i villkoret, dvs. det som handlar om intygstjänst i anslutning till motsvarande Mina hälsotjänster/mina Sidor. Vad gör det landsting som inte hann införa alla delar av den elektroniska överföringen till 31 december 2011? Projekten som handlade om elektronisk överföring av läkarintyg (FK7263) inom ramen för sjukskrivningsmiljarden ska avslutas senast den 31 december SKL/CeHis och Försäkringskassan har gemensamt hållit i det nationella utvecklingsprojektet i samverkan med landstingen. För år 2012 övergår ansvaret för de framtagna lösningarna till respektive organisations förvaltningsorganisation. Det innebär att stöd ges och eventuella löpande tester vid t.ex. uppdatering av journalsystem görs utifrån landstingets behov. Sannolikt

20 (28) kommer det, samordnat mellan Försäkringskassan och SKL/CeHis att erbjudas schemalagda bokningsbara tider för testerna. Vad händer efter 2012? Resultatet av arbetet under 2012 ska leda fram till förslag på lösningar för att landstingen år 2013 och framåt ska kunna integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen, skicka elektroniska intyg till fler intressenter, öka den enskilde individens involvering och nå en tjänst för intygsstatistik. Allt eftersom utredningar och förstudier blir klara under 2012 görs de tillgängliga för landstingen så att de kan utnyttja dem för sin planering inför 2013 och framåt. Under 2012 ska det även tas fram underlag för realisering 2013 av hur olika intressenter, t.ex. privata vårdgivare kan få möjlighet att använda sig av elektroniska läkarintyg och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation. Finns det krav på redovisning? Det finns inget krav för landstingen kopplat till villkoret utökat elektroniskt informationsutbyte Däremot är det viktigt att landstingen fullföljer det som skulle åstadkommas 2011 och fortsätter med att ytterligare öka andelen elektroniskt överförda intyg för att uppnå målet på hundra procent enligt landstingens planer för 2012.

21 (28) Villkor 5 - Fördjupade medicinska utredningar Vad säger överenskommelsen? Överenskommelsen om fördjupade utredningar innebär att landstingen på begäran och inom föreskriven tid ska tillhandahålla de fördjupade medicinska utredningar som Försäkringskassan behöver för bedömning av arbetsförmåga inför beslut om rätt till ersättning från sjukförsäkringen. I vissa ärenden behövs fördjupade utredningar som baseras på enbart en läkares utredning, s.k. särskilt läkarutlåtande. I andra ärenden behövs en teambaserad medicinsk utredning med inslag av flera kompetenser inom hälso- och sjukvården. Området fördjupade medicinska utredningar har funnits med i sjukskrivningsmiljarden från år 2010, då landstingen fick ta över detta uppdrag från Försäkringskassan. I överenskommelsen för 2012 ändras den ekonomiska modellen kring ersättningen och vissa andra förutsättningar. Staten reserverar maximalt 250 miljoner kronor för 2012 för ersättning till landstingen för fördjupade utredningar. Vad gäller för ersättning av utredningar och läkarutlåtanden? Med fördjupade utredningar avses teambaserade medicinska utredningar (TMU) och särskilda läkarutlåtanden (SLU). Dessa ska uppfylla kraven i enlighet med Försäkringskassans riktlinjer (2009:11 och 2011:41) om kvalitet för teamutredningar, och särskilda läkarutlåtanden som Försäkringskassan kan beställa från landstingen. Landstingen ersätts med kronor per levererad teambaserad medicinsk utredning och med kronor per levererat särskilt läkarutlåtande, om leveransen sker inom föreskriven tid, dvs. inom fyra veckor från det att relevanta handlingar har inkommit till läkaren eller leverantören. Försäkringskassan kommer att svara för uppföljning, beräkning och utbetalning av ersättningen. Ersättningen utbetalas i enlighet med de krav och redovisningsrutiner som fastställts av Försäkringskassan. Utbetalning ska ske senast den 15 februari Vad är en fördjupad medicinsk utredning? För en rättssäker prövning av sjukpenningärenden behöver Försäkringskassan i vissa fall fördjupade medicinska utredningar. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. En fördjupad medicinsk utredning avser i detta sammanhang en utredning av hur en individs sjukdom påverkar hans eller hennes funktionstillstånd ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv. Den tar alltså sikte på hur sjukdomen påverkar individens funktion och förmåga till aktivitet utifrån vad som är relevant vid bedömningen av rätten till ersättning från sjukförsäkringen.