Delårsrapport. Januari-augusti Arjeplogs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport. Januari-augusti 2011. Arjeplogs kommun"
  • Gun Ek
  • för 2 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Delårsrapport Januari-augusti 2011 Arjeplogs kommun

2 Innehållsförteckning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet och nämnder. Bolag och stiftelser är ej medtagna. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar, där den första delen; förvaltningsberättelse, avser utfall för perioden januari-augusti. Resterande delar; måluppfyllelse kommunstyrelsen, ekonomisk prognos samt nämndernas måluppfyllelse är bedömd måluppfyllelse och resultat vid årets slut. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där den som är intresserad får en djupare information. Respektive nämnds delårsuppföljning hittar man via nämndens hemsida. Arjeplog kommuns delårsrapport publiceras varje år på vår hemsida, Förvaltningsberättelse januari-augusti... 3 Finansiell analys... 5 Prognos Måluppfyllelse Ekonomisk prognos Prognos av måluppfyllelse nämnder Redovisningsprinciper... 26

3 Förvaltningsberättelse januari-augusti Omvärldsfaktorer Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I begreppet hållbar utveckling finns tre aspekter: Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet. De tre hållbarhetsperspektiven är lika viktiga och ömsesidiga beroende av varandra och omvärldsanalysen har sin utgångspunkt från dessa. Social hållbarhet Befolkning Befolkningen i Arjeplogs kommun har minskat med 28 personer under årets sju första månader. Per 31 juli uppgick invånarantalet till personer. Enligt årets budget skall befolkningen vara oförändrad i förhållande till I jämförelse till samma period föregående år uppgick befolkningen till personer. Fram till och med första november 2010 ökade befolkningen med 37 personer till personer. Om vi har samma trend som föregående år håller sig befolkningssiffran relativt bra. I år har dock välkomstbonusen upphört och hur det kommer att påverka årets befolkningssiffra återstår att se. Glädjande är att vi för samtliga månader mars- juli har ett positivt födelseöverskott, trenden brukar vara att vi har ett negativt födelseöverskott, dvs att det dör fler än vad det föds. Fram till och med juli föddes 23 barn. Motsvarande siffra föregående år var 20 barn. Sysselsättningsutveckling Den öppna arbetslösheten per sista augusti uppgick till 3,0 %. Detta är en minskning i förhållande till årsskiftet med 1,7 %-enheter. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 2,3 %, viket är en minskning sedan december med 1,4 %-enheter. Den genomsnittliga arbetslösheten i länet uppgick per sista augusti till 3,7 %. I riket uppgick motsvarande till 3,6 %. Den öppna arbetslösheten för riket beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 jämfört med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. Ekonomisk hållbarhet Samhällsekonomi De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att vi justerat ned vår bild av den svenska ekonomins utveckling Därmed får kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. Den senaste skatteprognosen visar på att Arjeplogs kommun kommer att stå inför minskade intäkter vad gäller skatter och statsbidrag. Detta ställer stora krav på kommunen för att få en ekonomi i balans. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser Kommunen har erhållit bidrag från Energimyndigheten för att arbeta med samordning av energieffektivisering och annat strategiskt energi- och klimatarbete. Ett prioriterat område är effektivisering inom fjärrvärmeverksamheten. Vid all upphandling ska miljökriterier, natur, miljö-, hälso- och arbetsmiljöaspekter vägas in vid utvärdering av anbud. Miljöstyrningsrådets EKU-verktygsförslag till miljökriterier ska tillämpas vid upphandling. 3

4 Medarbetarstatistik Tertial Förändring Tillsvidareanställda Tillsvidareanställda/månad i medeltal Kvinnor 77,2% 75,3% 1,9% Män 22,8% 24,7% -1,9% I nedanstående tabell redovisas förändringen av sjukfrånvaron Förändring Total sjukfrånvaro 5,6% 5,4% 0,2% 5,0% varav långtidssjukfrånvaro * 58,8% 54,1% 4,7% 52,4% sjukfrånvaro män 3,6% 4,3% -0,7% 4,3% sjukfrånvaro kvinnor 6,2% 5,9% 0,3% 5,2% anställda - 29 år 2,4% 3,4% -1,0% 3,4% anställda år 7,0% 6,9% 0,1% 6,0% anställda 50 år - 5,6% 4,9% 0,7% 4,6% * Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer I redovisningen nedan ser vi fördelningen per nämnd. Både socialnämnden och Miljö- Bygg och Räddningsnämnden har minskat sin totala sjukfrånvaro men vad gäller socialnämnden så har långtidssjukfrånvaron ökat. Vi kan även se att sjukfrånvaron inom kommunstyrelsen ökat samtidigt som långtidssjukfrånvaron har minskat medan både den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron ökat kraftigt inom Barn- och utbildningsnämnden. Kommunen anlitar Pitehälsan AB vid rehabutredningar. * Alla KS BUN SOC MBR Total sjukfrånvaro 5,7% 4,7% 7,8% 5,1% 0,6% varav långtidssjukfrånvaro ** 58,9% 50,3% 65,0% 56,5% 0,0% Alla KS BUN SOC MBR Total sjukfrånvaro 5,0% 3,5% 5,6% 5,2% 1,5% varav långtidssjukfrånvaro ** 53,3% 61,9% 55,9% 50,9% 0,0% * Då siffrorna på nämndsnivå är uttagna vid senare tillfälle i förhållande till redovisningen för hela kommunen skiljer sig siffrorna något då vi fått in ytterligare lönekörningar i systemet. ** Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 4

5 Finansiell analys Periodresultatet för kommunen visar på ett positivt resultat om tkr. Vid jämförelse mot samma period föregående år, är periodresultatet innevarande år 74 tkr sämre. Verksamhetens intäkter har ökat med 2,7 % och kostnaderna har ökat med 2,8 %. De finansiella posterna har ökat med 651 tkr jämfört med samma period föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 3 %. Kommunens resultaträkning perioden januari-augusti Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2011 aug Utfall Jan Budget Helår 2011 Utfall Helår 2010 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster

6 Driftsredovisning januari-augusti (Tkr) Utfall janaug 2011 Utfall janaug 2010 Budget Helår 2011 Utfall helår 2010 Kommunstyrelsens vht omr* Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Interkommunala avgifter BST Bidrag flyktingmottagning Årets pensionsutgift Momsbidrag köp av verksamhet Justering arbetsgivaravgifter Avskrivningar fordringar Övriga finansiella kostnader/intäkter Reavinst/förluster Avgångsersättningar Planenliga avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltning Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR Överförmyndare Summa Kommunstyrelsens vht omr Kommunens balansräkning Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2011 Utfall Janaug 2010 Budget Helår 2011 Utfall Helår 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Likvida medel Summa Tillgångar Eget kapital, skulder och avsättningar Eget kapital Avsättningar pensioner Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

7 Kommunens likviditet och låneskuld Kommunens likvida medel uppgick vid utgången av augusti månad till 36 tkr samt att tkr av checkkrediten och koncernkontot nyttjades. Kommunen är tillsammans med bolag och stiftelser ägare till kommunkoncernens likvida medel, vilket innebär att när en negativ likviditet uppstår kan kommunen till viss del nyttja dessa medel istället för att lånefinansiera investeringar. Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår till tkr, vilket är en minskning med 914 tkr jämfört med samma period föregående år. Resultaträkning koncernens stiftelser och bolag Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Silvermuseet Intäkter Stiftelsen Arjeplogs Turism Dr Einar Wallquists minnesfond Kraja AB Kostnader Vilande Vilande Vilande Avskrvningar Resultat före finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster

8 Prognos Måluppfyllelse 2011 Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Framgångsfaktorer Företagsklimat Mål (nyckeltal) Kontinuerligt arbeta med att utveckla den kommunala organisationen så att den medverkar till att främja näringslivsutveckling. För 2011 skall företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påvervkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Infrastruktur Attraktiv bostadsort Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte bli ett hinder för utveckling Genom samverkan mellan kommun-, landsting- och statlig sektor samt näringsliv skapa förutsättningar för goda rekryteringar Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Marknadsföring Service Bemötande Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En aktuell, tilltalande och lättillgänglig hemsida och en långsiktig differentierad marknads - och aktivitetsplan. De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Stärka delaktigheten hos medborgarna och skapa nya arenor bland annat genom att ta vara på den tekniska utvecklingen som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo ien fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 8

9 Strategiskt perspektiv Framgångsfaktorer Mål (nyckeltal) Medarbetare/arbetssätt Arjeplogs kommun är en Bra ledarskap Skapa en ledarskapspolicy som definierar kommunens krav på gott ledarskap attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar Bra medarbetarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap med medborgaren/kunden i Arbetssätt fokus Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Ekonomi God ekonomisk hushållning Bra arbetsliv Ekonomi i balans God kapacitet att möta finansiella svårigheter på sikt God kontroll över den ekonomiska utvecklingen Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut På följande sidor redovisas en analys av måluppfyllelsen av de kommunövergripande målen. 9

10 Utveckling Mål 2011 Analys Kontinuerligt arbeta med att utveckla den Målet med att ligga bland de 100 bästa i landet vad gäller kommunala organisationen så att den företagsklimat kommer sannolikt ej att uppnås under medverkar till att främja innevarande år. Kommunen har skapat en utvecklingsenhet näringslivsutveckling. För 2011 skall som jobbar aktivt med frågor som berör näringslivet och företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de utvecklingen i kommunen. 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påverkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte blir ett hinder för utveckling Frågan är aktuell och diskuteras i ledningsgruppen men det är fortfarande ett utvecklingsområde och en levande fråga som ständigt måste arbetas med för att det skall genomsyra hela organisationen. En medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Under året har utvecklingsenheten kommit på plats, vilket förstärker det arbete som redan pågår. Under året har även en samisk koordinator anställts som jobbar med att integrera det samiska kulturarvet inom barn- och äldreomsorg. Detta har även skapat möjligheter för övriga medborgare att delta i vissa aktiviteter. Dessa frågor arbetas aktivt med i olika forum. Under våren ägde ett möte som behandlade översiktsplan rum. Inbjudna till detta möte var näringsidkare i kommunen, Länsstyrelsen, samebyarna samt tjänstemän och politiker. Genom samverkan mellan kommun-, I samband med rekryteringar förs dialoger med övriga landsting- och statlig sektor samt organisationer. Vi tittar även aktivt på näringsliv skapa förutsättningar för goda samordningsmöjligheter med, i första hand, våra rekryteringar grannkommuner. Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En aktuell, tilltalande och lättillgänglig hemsida och en långsiktig differentierad marknads- och aktivitetsplan. En kartläggning har gjorts som visar på stora pensionsavgångar framgent. Arbetet med bibållen kompetensförsörjning har dock inte påbörjats i någon större omfattning Arbetet ingår i det stora översiktsplanearbetet som beräknas vara klart tidigast februari Någon beräkning som visar på ekonomiska fördelar har ännu inte kunnat presenteras Något aktivt arbete avseende detta är inte påbörjat Arbetet med hemsidan kommer att kräva en ny teknisk plattform. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi inte kommer att uppnå samtliga uppsatta mål. Vi tar med oss denna erfarenhet till kommande målarbeten, där det är viktigt att vi har mål som är mätbara och realistiska. Målstyrningen skall vara ett verktyg som skall driva arbetet framåt och därför är det viktigt att det inte blir för många mål så vi tappar fokus från de viktiga frågorna. Vi kan dock konstatera att arbetet har påbörjats inom många av utvecklingsfrågorna men vi kommer inte att uppnå målen fullt ut under innevarande år. Under juni arrangerade kommunen tillsammans med Sparbanken Nord en inspirationsdag med temat tillväxt. Inbjudna kommuner var Arvidsjaur, Malå 10

11 och Sorsele. Arjeplogs kommun har fått beviljat sk LONA-pengar (totalt tkr). LONA-pengarna ska användas för satsningar på lokala naturvårdsprojekt, och en stor del av pengarna går till föreningar runt om i kommunen. Bland annat har Slagnäs Samfällighetsförening beviljats 430 tkr för att skapa en spångad vandringsled vid Slagnäsforsen, samt restaurera en ruin av ett fiskehus, som tidigare använts vid fångst av strömsik. Pengarna kommer även att användas till att bygga en grillkåta inom barnomsorgen. 11

12 Medborgare/brukare Mål 2011 Analys De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs Någon mätning har ännu inte planerats kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Detta är en fråga som är ständigt återkommande och likabehandlingsprincipen skall genomsyra allt det kommunala arbetet. Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Stärka delaktigheten hos medborgarna Ett förbättringsområde där stor fokus i dagsläget är att få och skapa nya arenor bland annat genom hemsidan publicerad. att ta vara på den tekniska utvecklingen som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo i en fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs Fortsatta satsningar sker på bland annat Vaukaleden och Renberget. Vidare undersöks möjligheterna till en skidstadion. En ny ansökan har skickats in och vi väntar på besked I informatörernas arbete ingår att profilera Arjeplog Kommunens kök har fått utmärkelsen för att ha den bästa maten i landet. Ett område där vi kan bli bättre och utveckla mer när vi står inför framtida rekryteringar Sammanfattningsvis Vi kan konstatera att en del av arbetet inom detta område redan är påbörjat. Ett utvecklingsområde är undersökningar som riktar sig gentemot våra medborgare/brukare för att på så sätt få signaler om förbättringsområden. Kommunen har anmält intresse av att vara med i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Detta gör att vi kan mäta oss gentemot andra kommuner både vad gäller mjuka och hårda värden. Det är viktigt när vi pratar kvalitet och resursfördelning. 12

13 Medarbetare/arbetssätt Mål 2011 Analys Skapa en ledarskapspolicy som Ett förslag till ledarskapspolicy är framtagen och kommer definierar kommunens krav på gott att presenteras under hösten. ledarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Ett utvecklingsområde inom kommunen. Vi är medvetna om att de mål som finns för 2011 inte är väl kända inom hela organisationen. Fokus har istället lagts på målen för planperioden så att dessa skall vara väl kända innan vi går in i perioden. Under våren har en medarbetarenkät genomförts inom kommunledningsförvaltningen som pekar på ett antal utvecklingsområden som vi måste arbeta med. En arbetsgrupp har tillsatts för att jobba med dessa frågor, några möten har ännu inte hållits Sjukfrånvaron i kommunen har ökat i förhållande till årsskiftet med 0,2 %-enheter Andelen tillsvidareanställda i kommunen är oförändrat i förhållande ti Sammanfattningsvis Detta är områden som det inte varit så mycket fokus på tidigare. Vi kan dock konstatera att vi påbörjat detta viktiga arbete. Under 2011 har dialogmöten mellan arbetsgivare och fackliga representanter från de fack som vi har kollektivavtal med hållits i syfte att öka delaktigheten. Det är viktigt att de policydokument som tagits fram implementeras i organisationen så att dessa blir väl kända. Detta för att öka medvetenheten om vilka krav och förväntningar, rättigheter och skyldigheter man har som både chef och medarbetare. 13

14 Mål 2011 Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Ekonomi Analys Prognosen visar på ett stort underskott om tkr. Kommunen måste arbeta med såväl kort- som långsiktiga ekonomiska frågor för att få en ekonomi i balans. Likviditetsplanering är en självklarhet men de stora investeringar som gjorts/görs har påverkat kommunens lånebehov. Dessutom vet vi att vi har stora pensionsutbetalningar som väntar och därför är det viktigt att avsättning görs med avkastningskrav som motsvarar framtida utbetalningar. Erfarenheterna visar på att detta är ett förbättringsområde. Utbildningsinsatser har hållits och nytt verktyg använts och det är viktigt att budgetansvariga följer upp sina kostnader. Ledningsgruppen kommer att ha budgetuppföljning som en stående punkt på dagordningen. Sammanfattningsvis Arjeplogs kommun är en kommun som har ekonomiska svårigheter. Prognosen visar på ett underskott om tkr. Vi har även i ryggsäcken ett underskott som skall återställas samtidigt vet vi att vi står inför stora besparingar framgent. Att vi inte fick riksintag på gymnasieskolan har medfört att vi inte erhåller samma interkommunala ersättningar. Detta i kombination till antalet sökande gör att det är än mer viktigt att vi får upp elevantalet på skolan. Vi måste även se över samtliga våra verksamheter för att få ut bästa möjliga service till lägsta kostnad. Där är det kommunjämförelser ett viktigt verktyg och där vi kan få stor nytta av ett deltagande i KKiK. Nya lösningar som exempelvis samarbete med andra kommuner kan vara ett sätt att få ned kostnaderna. All verksamhet som inte är tvingande måste särskilt ses över där man får ta ställning till om vi har förutsättningarna för att tillhandahålla servicen eller inte, eller kan vi tillhandahålla denna på annat sätt utan att det försämrar för våra medborgare. Vi måste samtidigt arbeta aktivt med tillväxtfrågor för att få skapa fler arbetstillfällen och därmed öka sysselsättningen i kommunen samtidigt som vi måste lösa det problem vi har med brist på bostäder. 14

15 Ekonomisk prognos Kommunens resultatprognos (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 Avvikelse mot budget 2011 Intäkter Kostnader Avskrivningar NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT E SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Extraordinära intäkter/kostnader ÅRETS RESULTAT Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett negativt helårsresultat om tkr, vilket är tkr sämre än budget. 15

16 Nämndernas prognoser (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 Avvikelse mot budget 2011 Kommunstyrelsens vht omr* Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-Bygg-Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Interkommunala avgifter BST Bidrag flyktingmottagning Årets pensionsutgift M omsbidrag köp av verksamhet Justering arbetsgivaravgifter 0 Avskrivningar fordringar Övriga finansiella kostnader/intäkter Reavinst/förluster 0 0 Förlustansvar egnahem 0 Avgångsersättningar Planenliga avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommledningsförvaltningen Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR Överförmyndare Summa Kommunstyrelsens vht omr Kommunens investeringsprognos Avvikelse (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 mot budget 2011 Kommunstyrelsens vht omr* Barn-och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-Bygg-Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Administrativ service Samhällsutvecklingsenheten Summa Kommunstyrelsens vht omr

17 Prognos koncernens stiftelser och bolag Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Silvermuseet Intäkter Stiftelsen Arjeplogs Turism Dr Einar Wallquists minnesfond Kraja AB Kostnader Vilande Vilande Vilande Avskrvningar Resultat före finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Uppföljning av balanskrav och finansiella mål Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har skärpts. I dessa betonas att varje kommun ska formulera tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan och budget och att dessa skall följas upp. Enligt balanskravet ska kommunens budget vara balanserad, dvs intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Arjeplogs kommun har totalt 2,5 Mkr att återställa från tidigare år. Avseende 2008 års negativa resultat återstår 1,8 Mkr att återställa senast Prognosen för 2011 visar på ett resultat om tkr, vilket innebär att det kvarstående underskottet från 2008 inte kommer att kunna återställas under innevarande år. 17

18 Prognos av måluppfyllelse nämnder Målstyrning Kommunens övergripande styrprocess syftar till att samordna kommunens arbete med att skapa förutsättningar för visionen. Kommunfullmäktige har fastställt en Verksamhetsplan och Budget i vilken prioriteringarna och inriktningen av verksamheten för planeringsperioden framgår. I den har respektive nämnd beskrivit sitt uppdrag och sin verksamhet samt upprättat mål för att styra, följa upp och utvärdera verksamheten under Måldokumentet består av fyra perspektiv, enligt nedanstående bild: Medborgare/brukare Yttre perspektiv Utveckling Medarbetare Inre perspektiv Ekonomi Inom respektive perspektiv har ett antal mål angetts med förväntade värden. Varje nämnd har lämnat in en uppföljning av sitt mål med en bedömd måluppfyllelse inom respektive perspektiv vid årets slut. Bedömd måluppfyllelse för respektive mål skall synliggöras genom färgsättning. En grön färgsättning på målet betyder att man kommer att uppnå målet vid årets slut. En gul färgsättning betyder att man delvis uppnår målet vid årets slut och en röd färgsättning betyder att man inte kommer att uppnå det uppsatta målet vid årets slut. 18

19 Barn- och utbildningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Barn- och utbildningsnämndens måluppfyllelse vid årets slut bedöms som tämligen god. Det finns bedömningar gjorda som innebär att åtgärder måste genomföras så att målen vid årets slut ska bedömas som goda. Skolan i Arjeplog arbetar ständigt med att utveckla en trygg miljö för lärande. I en trygg skola skapas förutsättningar för alla barn och elever att nå goda resultat. I vår förskola och skola pågår ett systematiskt och kontinuerligt arbete med grundläggande värden så att alla barn och elever kan känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Genom satsning på kompetensutveckling får pedagoger och skolledare nödvändiga och fördjupade kunskaper i uppföljning, dokumentation och analys av resultat. Under innevarande år blir förskolan egen skolform och får ny läroplan från den 1 juli Nya läroplaner börjar gälla från och med hösten 2011 på grundskolan. Samtidigt införs en ny betygsskala. Den nya betygsskalan är sexgradig från A till F där det sista betygssteget står för icke godkänt. En ny gymnasieskola införs hösten 2011 med 18 nationella program. Sex program är högskoleförberedande och tolv är yrkesprogram. Kraven för att komma in på gymnasieskolan förändras genom att fler godkända betyg fordras. Riksdagen har beslutat om legitimation för förskollärare och lärare. Skolan i Arjeplog arbetar för att organisera en skola för alla utifrån det faktum att alla är olika och olikheter utgör en resurs. Genom att målmedvetet, både nämnd och förvaltning, arbetat med begreppet en skola för alla så har bra underlag skapats för att ta ytterligare steg mot en inkluderande skola. Vår förhoppning är att vårt agerande gynnar de sociala och ekonomiska förhållandena. Kunskap och samverkan i samverkan behövs för att nå detta förhållningssätt. Näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Genom att ge dagens barn och elever möjlighet att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt läggs en stabil grund för kommunens framtida utveckling. Det handlar om att ta fram, utveckla och stärka barns och elevers inneboende nyfikenhet, initiativkraft och självförtroende redan från tidig ålder. Målet för alla barn och elever är att de har en god lärandemiljö som innebär helhetssyn för lärande, hälsa och arbetsmiljö. Att de upplever att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö genom en utvecklad elevdemokrati och har individuell utvecklingsplan. Väl etablerade rutiner är en förutsättning för att skapa en jämn och utvecklingsbar kvalitet. Fortsatta riktade insatser för att locka elever från andra kommuner till vårt gymnasium och elevhemmet. En förutsättning för att locka elever från andra kommuner är att vi kan erbjuda både en kvalitativ utbildning men också ett bra och tryggt boende. Samisk koordinator förstärker verksamheten inom förskolan för att bevara och utveckla det samiska språket och kulturen. 19

20 I sin helhet bedöms prognosen för måluppfyllelse gällande nämndens utvecklingsperspektiv vara relativt god. Åtgärder inom vissa områden inom medarbetare/ arbetsättsperspektivet måste dock vidtas för att säkerställa att målen nås vid årets slut. Detsamma gäller för nämndens medborgar/brukarperspektiv. Ekonomimålet uppnås inte. Ny avdelning inom förskolan öppnas under augusti månad och det bidrar till att Barn- och utbildningsnämndens prognos för tertial 1 pekar på ett underskott med XX tkr. Prognostiserade underskott i verksamheterna beror på att extrakostnader uppstår fram för allt för barn i behov av särskilt stöd och riktade insatser i grundskolan för att ge alla elever möjlighet att nå sina mål. Intäkterna för interkommunala avgifter ökar, detta tack vare att elever från andra kommuner väljer att gå på Hornavanskolan på NV- och SP-programmen. Interkommunala kostnader avviker positivt eftersom fler elever från Arjeplog väljer Hornavanskolan som sin gymnasieskola i stället för att välja en gymnasieskola utanför kommunen. Prognosen osäker för interkommunala kostnader eftersom elever kan välja att ändra sitt val av utbildning och istället för att välja gymnasieprogram på vår egen gymnasieskola välja att på ett program utanför kommunen. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag Redovisning Avvikelse

21 Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen befogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Framgångsfaktorer Företagsklimat Attraktiv bostadsort Hög kvalitet i skolan Marknadsföring Service Bemötande Tillgänglighet Mål (nyckeltal) Entreprenöriellt lärande är en naturlig och integrerad del i undervisningen. Hög och trygg kvalitet på de elevboenden som kommunen tillhandahåller Skolan använder kvalitetsredovisningen som utgångspunkt för förbättringsåtgärder under året Arbeta för att utveckla samarbetet mellan skola och Silvermuseet för att vårda det kulturella arvet, både den samiska och nybyggarkulturen. Arjeplog har en gymnasieskola för kommunens elever med riksintag. Gymnasieskolan har ett nära samarbete med kommunens marknadsförare i syfte att stärka gymnasieskolans position. Barn, elever och föräldrar är nöjda med skolan i de mätningar som görs Arbeta för att främja ett personligt bemötande, präglat av respekt och hög servicegrad, både internt och externt Öka tillgängligheten och utbudet av tjänster på vår hemsida så att medborgarna/brukarna upplever en ökad servicegrad. Medarbetare/arbetssä tt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukare n i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Livskvalitet Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Arbetssätt Bra arbetsliv Ekonomi i balans God kapacitet att möta finansiella svårigheter på sikt God kontroll över den ekonomiska utvecklingen Ungdomsgårdsverksamheten präglas av hög kvalitet för att främja en meningsfull fritid under förutsättning att det beslutas att den skall fortsättas bedrivas. Arbeta aktivt, tillsammans med andra myndigheter, i drogförebyggande åtgärder, för att minska alkohol-och droganvändandet i alla åldrar. Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs och att skolan upprättar likabehandlingsplaner årligen enligt Skolverkets krav. Klargöra roller och ansvar inom förvaltningen gentemot hela organisationen. Efterleva kommunens ledarskapspolicy Efterleva kommunens medarbetarpolicy Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service och bemötande. Synliggöra friskvårdstimmens betydelse för medarbetarens goda hälsa Synliggöra den enskilde medarbetarens ansvar för en god arbetsmiljö. Det långsiktiga reslutatet skall vara >0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter Elevunderlaget utgör grunden för att kunna möta förändringar inom skola och barnomsorg. Elevers In- och utflyttning ska kontinuerligt rapporteras till skolchefen. Öka kostnadsmedvetenheten hos medarbetare Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder. Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 21

22 Socialnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Modellen med målstyrning som instrument för verksamhetsplanering och en tydlig tonvikt på avvikelserapportering vid uppföljning får allt större acceptans och förståelse inom verksamheterna. Modellen medför också att fokus/tonvikt läggs vid det som är viktigt vid varje uppföljning nämligen avvikelser mot satta mål. Uppföljningarna kan också presenteras snabbare vilket medför att eventuella åtgärder också kan sättas in i tid. Årets andra tertialrapport ( den skriftliga delen) har sammanställts i samband med en planeringsdag med samtliga budgetansvariga där mål och måluppfyllelse, ansvar och ansvarsfördelning, tidsplaner och avvikelser diskuterats och som redovisas i matriserna nedan. Den ekonomiska delen av rapporten arbetas fram med respektive budgetansvarig tillsammans med Socialchefen. När genomgång av samtliga verksamheter gjorts kommer prognoserna att presenteras för nämnden där större avvikelser och/eller varaktiga förändringar redovisas. Prognoserna ligger också till grund för eventuella omfördelningar inom budgetramen. Prognosen för måluppfyllelse vid årets slut ser väldigt positiv ut. Många av målen är redan genomförda och andra är på god väg att genomföras. Bland annat har brukar- och personalenkätundersökning inom äldre- och handikappomsorgen genomförts. Resultatet av brukarenkäten visar fortsatt stort förtroende för verksamheterna. Även personalenkäten uppvisar mycket positivt resultat. Kommunens ledningsgrupp har också arbetat fram förslag till chefs- och ledarskapspolicy samt medarbetarpolicy. Övriga delar avseende måluppfyllelse redovisas i matriserna och kommentarerna till dessa. Den ekonomiska prognosen pekar på ett överskridande med omkring 600 tkr dvs. Överskridandet kan till fullo förklaras med ökade kostnader för försörjningsstöd samt institutionsplaceringar. Kostnaderna för Individ- och familjeomsorgen ökar med närmare tkr i förhållande till budget medans kostnaderna för äldre- och handikappomsorgen minskar med tkr. Kostnaderna för den politiska verksamheten ökar med 265 tkr. Flyktingverksamhetens kostnader beräknas bli omkring 250 tkr lägre än budget och kostservice omkring 300 tkr lägre. Kostnaderna för institutionsvård för unga och vuxna samt öppenvårdsinsatser beräknas uppgå till beräknas uppgå till omkring tkr för de placeringar som gjorts och som är kända. Socialnämnden budgeterar inte för denna verksamhet då placeringarna varierar kraftigt från år till år allt från ingen placering till placeringar som är långvariga och mycket kostsamma. Försörjningsstöd beräknas öka med 500 tkr mot budgeterat. För äldreomsorgen visar prognosen fortsatt på lägre lönekostnader. Övriga avvikelser är inte på något sätt alarmerande utan snarare en bekräftelse på den mycket varierande verksamhet Socialnämnden bedriver. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag Redovisning Avvikelse

23 Strategiskt perspektiv Framgångsfaktorer Utveckling Infrastruktur En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och Attraktiv bostadsort näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Medarbetare/arbetssätt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukaren i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Socialnämndens framgångsfaktorer och Mål Marknadsföring Systematiskt kvalitetsarbete Service Bemötande Tydlighet Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Arbetssätt Bra arbetsliv Ekonomi i balans Mål (nyckeltal) Aktivt arbeta med/medverka i infrastrukturfrågor som på ett eller annat sätt har någon form av påverkan på Socialnämndens verksamhet. Socialnämnden ska fördjupa och vidareutveckla samverkansformerna med Landstinget/Prinärvården, Polisen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Öka medvetenheten om energieffektivt tänkande både hos brukare och personal. Ökade mediakontakter och en tilltalande, enkel och informativ hemsida som ständigt är aktuell Effektiva processer och ständiga förbättringar. Minst 80 % av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med Socialnämndens verksamheter Varje medborgare/kund är unik och ska bemötas med omtanke och respekt. Socialnämnden ska synliggöra sina verksamhetsområden genom en aktiv utåtriktad verksameht. Information ska på ett enkelt sätt vara anpassad till mottagaren Den som söker kontakt med socialnämnden och dess verksamheter ska få den service de behöver utan omotiverat dröjsmål Genom förebyggande arbete, i samverkan med andra, förhindra att behov av insatser uppkommer Öka rättssäkerheten för den enskilde medborgaren när det gäller myndighetsutövning Socialnämnden ska sträva efter och verka för mångfald och jämställdhet oavsett etnisk, social, gender eller geografisk bakgrund/tillhörighet Ledningssystemet ska tydligt klargöra roller och ansvar inom socialnämndens ansvarsområde Integrera kommunens ledarskapspolicy inom Socialnämndens verksamhet Integrera kommunens medarbetarpolicy inom Socialnämndens verksamhet Utforma lönekriterier för medarbetarna inom socialnämndens verksamhetsområde Socialnämndens ledningssystem ska tydligt klargöra roller och ansvar för den anställde utifrån ett socialt synsätt Möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling och medarbetarinflytande är en förutsättning för en utvecklande arbetsmiljö och ett professionellt arbetssätt Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en av förutsättningarna för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Socialnämnden ska verka för att ökad sysselsättningsgrad skall kunna erbjudas deltidsarbetande personal Frisknärvaron ska öka med 10% Socialnämnden ska ha god kännedom över demografiska och andra förändringar i samhället som påverkar verksamhetens storlek/omfattning Utveckla kvalité på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut kan fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 23

24 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Förvaltningen kommer sannolikt att uppfylla merparten av uppsatta mål. Osäkerhet råder dock kring de mål där förvaltningen är beroende av tillräcklig tillgång på personella resurser för att kunna uppnå målen. Sammanfattande kommentarer till Utvecklingsperspektivet - Antalet överklagade beslut samt antalet överklagade beslut som går nämnden emot förväntas bli mycket lågt i jämförelse med antalet tagna beslut. - Politikers och tjänstemäns tillgänglighet och förtroende bedöms vara hög. Sammanfattande kommentarer till Medborgare/brukareperspektivet En enkätundersökning har under perioden genomförts. Medborgarnas bedömning är att en god service, korta handläggningstider och ett professionellt bemötande är några av de viktigaste faktorerna i kontakten med myndigheten. - Grundkunskaper ajourhålls kontinuerligt. Innebörden av ny lagstiftning inom området och nya arbetsmetoder införlivas fortlöpande i ärendehandläggningen. Hög arbetsbelastning och osäkert hälsoläge utgör ännu hinder för genomförande av längre utbildningsinsatser och lågsiktig planering. - Samarbetet inom förvaltningen bedöms som gott. Samarbetet mellan förvaltning och nämnd bedöms också som gott. - Arbetsområdena är väl definierade mellan tjänstemännen. - En omfördelning av arbetsuppgifter har inletts för att underlätta arbetet med bl. a. bygglov och detaljplanering - Arbetsplatsen upplevs alltjämt som jämställd. Sammanfattande kommentarer till ekonomiperspektivet - Arbetsuppgifter prioriteras utifrån de personella resurser som förvaltningen förfogar över i dagsläget. En förstärkning av de personella resurserna inom arbetsområdet miljö- och bygg planeras att verkställas under året. En heltidstjänst har utannonserats och kommer snarast att tillsättas inom miljö- och byggkontoret. - Föreslagna nyckeltal inför budgetberedningen har kommenterats överskådligt för att öka talens värde beträffande mätbarhet och jämförelse mellan andra kommuners nyckeltal. 24

25 Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Medarbetare/arbetssätt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukaren i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Framgångsfaktorer Utveckling Infrastruktur Attraktiv bostadsort Marknadsföring Systematiskt kvalitetsarbete Service Bemötande Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Bra arbetsliv Ekonomi i balans Mål (nyckeltal) Inkommande ärenden och remisser och tillsynsprotokoll skall behandlas skyndsamt, samt en öppen dialog med innevånare och kunder. Aktivt arbeta med/medverka i infrastrukturfrågor som på ett eller annat sätt har någon form av påverkan på Mbr-nämndens verksamhet Färdigställa det pågående detaljplanerarbetet för attraktiva tomter Öka medvetenheten om energieffektivt tänkande både hos brukare och personal. Ökade mediakontakter och en tilltalande, enkel och informativ hemsida som ständigt är aktuell Effektiva processer och ständiga förbättringar. Minst 80 % av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med nämndens verksamheter Varje medborgare/kund är unik och ska bemötas på ett professionellt sätt. Den som söker kontakt med Mbr-nämnden och dess verksamheter ska få den service de behöver utan omotiverat dröjsmål Mbr-nämnden ska synliggöra sin verksamhet genom en aktiv och tydlig utåtriktad verksamhet Genom förebyggande arbete, i samverkan med andra, förhindra att behov av insatser uppkommer Öka rättssäkerheten för den enskilde medborgaren när det gäller myndighetsutövning Mbr-nämden ska sträva efter och verka för mångfald och jämställdhet oavsett etnisk, social, gender eller geografisk bakgrund/tillhörighet Integrera kommunens ledarskapspolicy inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Integrera kommunens medarbetarskapspolicy inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Utforma lönekriterier för medarbetarna inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling och medarbetarinflytande är en förutsättning för en utvecklande arbetsmiljö och ett professionellt arbetssätt Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en av förutsättningarna för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Frisknärvaron ska öka med 10% Mbr-nämnden ska ha god kontroll över demografiska och andra förändringar i samhället som påverkar verksamheternas storlek/omfattning Utveckla kvalité på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut kan fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 25

26 Redovisningsprinciper Delårsrapportens främsta syfte är att spegla kommunens prognostiserade resultat. Följande avvikelser från gällande redovisningsprinciper har gjorts i samband med upprättande av delårsrapporten: Förändringar i pensionsskulden, skatteprognosen och statsbidragen är till största möjliga utsträckning beaktade. Avstämning av samtliga balanskonton har ej skett Ingen koncernredovisning upprättas Finansieringsanalys upprättas endast vid årsbokslut Pågående arbeten är inte fullt utaktiverade på samma sätt som vid årsbokslut Denna rapport har varit föremål för granskning av kommunens revisorer 26

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti Arjeplogs kommun

Delårsrapport. Januari-augusti Arjeplogs kommun Delårsrapport Januari-augusti 2012 Arjeplogs kommun Innehållsförteckning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet och nämnder. Bolag och stiftelser är ej medtagna. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042

Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042 215-4-2 Johannes Pålsson Chef produktion barn och utbildning Johannes.Palsson@ekero.se Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 215 Dnr BUN15/5-42 Sammanfattning Produktionsområdet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer