I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet:"

Transkript

1 Hej vargungeledare! Nattutfärdspaketet erbjuder dig en färdig modell för arrangerandet av en utfärd över en natt för vargungarna. Materialet är en fortsättning på Finlands Scouters Mowgli 06- och Trollvintermaterial. Målet är att alla vargungar någon gång mellan februari och april skall ha möjlighet att delta i en förläggning som tar minst ett dygn. Varje kår står för förverkligandet och utfärden kan arrangeras för en eller flera flockar. Nattutfärdspaketets program är uppbyggt kring orienteringsspecialmärket. En del av uppgifterna är det tänkt att utförs redan på kårlokalen under mötena. Förutom orientering ingår också bland annat uppgifter som har att göra med naturkännedom i programmet. Med finns också förslag till lekar som passar ihop med utfärdens tema. Vargungarna lär sig under utfärden att samarbeta och ta ansvar genom olika gemensamma program och aktiviteter som har att göra med utfärdsliv. Först under utfärden får vargungarna använda de färdigheter de lärt sig på mötena i praktiken. Utfärden fungerar också som en bra övning inför jubileumslägret nästa sommar. Det finns olika alternativ för förverkligandet, av vilka du kan välja det som passar bäst för dina vargungar och på er utfärdsplats. Det lönar sig att anpassa programmet så att det passar för just er utfärd. Materialet innehåller dagsprogrammet inklusive uppgifts- och lekinstruktioner, recept, utrustningslista och utfärdsbrev. Alla instruktioner finns på internet på i elektroniskt format. Där hittar du den information du behöver för att bearbeta dem enligt kårens behov. I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet: Orienteringsmärkets uppgifter D5 Viktiga saker Jag sköter om en avtalad uppgift F1Var sak på sin plats Jag är med och städar ett rum H6 Lägerläckerheter Jag hjälper till med att tillreda en måltid under en utfärd D7 Smaklig måltid Jag lagar morgonmål, kvällsmål eller en enkel måltid Ha en upplevelserik utfärd! Hälsningar, Finlands Scouter Materialet har producerats av Finlands Scouter och översatts av Ida Ringbom. Finlands Svenska Scouter har bearbetat och anpassat materialet (bland annat sångerna är bytta i det svenska materialet). 1

2 Nattutfärd 1. Förberedelse inför utfärden 1.1 Uppgiftsinstruktioner för mötena 1.2 Kullsystemet. 1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter på utfärden 2. Utfärdsprogrammet 2.1 Tidtabell och uppgiftsinstruktioner för utfärden Program 1 Karta över närmiljön lördag förmiddag Program 2 Skattjakt lördag dag Program 3 Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag Program 4 Kvällsprogram lördag kväll Program 5 Orienteringsbingo söndag förmiddag 3. Lekar Pi Trång planka Fyren Ljus 4. Mat Lunch, maletköttsoppa Mellanmål, varm saft och kex Middag, delikatessmosgryta Kvällsmål, bärmjölk och semla Morgonmål, gröt eller flingor Lunch, ris och kokoshönssås 5. Materiallista 6. Bilagor Utfärdsbrev Instruktioner för orienteringsspecialmärket 2

3 1. Förberedelse inför utfärden Förberedelserna börjar redan före den egentliga utfärden. Det är bra att öva de färdigheter vargungarna behöver på utfärden redan i förväg: att välja rätt sorts utrustning, att packa ryggsäck och sovsäck och att röra sig i naturen (t.ex. uppgifterna A1Ryggsäcken är för liten, A2 I naturen ut vi gå, H11Kallt om tårna) I programmet antas att vargungarna har följande kunskap som ingår i orienteringsspecialmärket innan de deltar i utfärden Jag känner till väderstrecken Jag vet vad kartans färger betyder Jag känner till 10 av grundkartans karttecken Öva alltså dessa saker under mötena före utfärden. Idéer för genomförandet hittar du under Uppgiftsinstruktioner för mötena. Det är din uppgift som vargungeledare att sköta informationen till hemmen, att reservera utfärdsplats och att skaffa det material som behövs under en utfärd. Under planeringen av utfärden lönar det sig att tänka på barnens föräldrar. De deltar ofta gärna i sina barns hobbyer. Det lönar sig att be dem om hjälp med de praktiska arrangemangen inför utfärden, till exempel med transporter och införskaffning av material. I utfärdsbrevet kan du fråga om föräldrarna kan skjutsa barnen till utfärdsplatsen. Om det inte är tillräckligt många ledare som deltar i utfärden kan man be föräldrarna komma med och hjälpa. De kan laga mat och hjälpa med förverkligandet av programmet. Man kan också be t.ex. kårens roverscouter eller de äldre patrullscouterna att komma med. Mera instruktioner för att ordna en utfärd hittar du i Vargungeledarens handbok på sidorna Utfärdens program Tidtabell för utfärden Lördag 9.00 Start Anländer till utfärdsplatsen Programpunkt 1 Karta över närmiljön Lunch Programpunkt 2 Skattjakt Mellanmål Programpunkt 3 Miniatyrmodell av kartan Middag Programpunkt 4 Kvällsprogram och mål slut Tystnad Söndag 8.00 Väckning 8.30 Morgonmål 9.15 Programpunkt 5 Bingoorientering 3

4 12.00 Lunch Städning och packning Avfärd Hemma När man planerar färdsättet lönar det sig att komma ihåg de nya reglerna i vägtrafiklagen som trädde i kraft : Vid transport av barn vars längd är under 135 cm i person-, paket- eller lastbil, måste säkerhetsanordning av den typ som barnets vikt kräver användas om det finns säkerhetsbälte i fordonet eller säkerhetsanordningen på annat sätt kan monteras i fordonet Uppgiftsinstruktioner för mötena Följande programidéer är planerade att förverkligas under mötena. Du kan också använda lekarna under utfärden. Väderstrecken Brädspel Grundidén till följande väderstrecksspel finns i Vargungeledarens handbok i samband med uppgiften A8. Förbered brädspelet kullvis eller hela flocken tillsammans. Pysslet som krävs kan ni dela upp kullvis för att till sist spela hela flocken tillsammans. I en stor flock kan man till exempel göra två spel. Ett stort papper eller kartong kan fungera som spelbräde. Beroende på hur mycket tid ni har kan ni rita eller måla brädet på det sätt ni vill, t.ex. som en karta. Rita ett koordinatsystem på spelbrädet. T.ex. på ett bräde för fyra spelare kunde det finnas 10 x 10 rutor. Ni kan också använda t.ex. en friluftskarta som ni ritat ett koordinatsystem på som spelplan eller rita koordinatsystemet på en plastficka som ni sätter in kartan i. En gammal telefonkatalogs färdigt rutade kartblad kan också användas som spelplan om man fogar ihop ett par sidor och limmar upp dem på kartong. Rita en kompass i kanten av spelplanen så man vet åt vilket håll på kartan vilket väderstreck är. Lägg spelbrädet så att kartans norr pekar mot det riktiga norr. Varje spelare får tillverka en egen spelpjäs. De kan till exempel göras så här: Var och en ritar en ca 4 cm hög figur på papp. I nedre kanten på figuren lämnas en pappremsa, i vilkens mitt man klipper ett hack. Annars klipps figuren ut längs med kanterna. Flikarna i den nedre kanten viks år olika håll. Fot till spelpjäsen får man genom att såga en bit av en trästång, vars diameter är mindre än en ruta. Limma sedan ihop pappfigurerna med träfoten. Leta alla rätt på en sten ni kan skilja från de andras. Man kan också måla en bild på stenen med snabbtorkande hobbyfärg. Tillverka en tärning eller kompass som ni kan få olika väderstreck med. Såga en tärning av en fyrkantig träbit och sandpappra hörnen så att de är rundade. Skriv huvudväderstrecken på fyra sidor. På de två andra kan ni skriva t.ex. väderstrecksparen norr-söder och öster-väster eller nordost-sydväst och nordväst-sydost. Då får spelaren själv besluta åt vilkendera hållen han/hon går. 4

5 Man kan också tejpa målartejp på en vanlig tärning och annars göra som i förra punkten. En kompass kan göras av antingen tjock, stadig kartong eller trä. Det behövs en bottenplatta och en nål. Är den av papp kan den fästas med t.ex. en grennit. Är pilen av trä fungerar en spik bra. Skriv väderstrecken på kompassen. Om ni vill kan ni ha en jokersektor då spelaren får välja riktning. Idén är att man här och där lägger spelkort uppochner i rutorna eller alternativt märker en del rutor som händelserutor. När spelet börjar ställer alla spelare sina pjäser t.ex. i hörnen eller längs med spelbrädets kanter. Var och en får i tur och ordning kasta tärningen eller snurra kompassen och gå ett steg i den riktning man får. Om ni vill göra spelet mer utmanande kan ni komma överens om att man får välja om man går ett eller två steg eller så kan ni kasta en annan tärning som ger stegantalet. Målet är att nå så många kortrutor som möjligt och samla överenskomna saker. Ni kan tillsammans komma överens om noggrannare regler, t.ex. om två spelare får vara i samma ruta samtidigt. Vargungeledaren kan bestämma i förväg om man bara ska ha med huvudväderstrecken eller om alla ska vara med. Är alla med kan man röra sig diagonalt också. Vargungeledarna kan komma överens på förhand om de vill använda spelet också till annat än till att lära ut väderstrecken. Man kan t.ex. ta med: Karttecken. Vargungeledaren gör spelkort, där vart och ett har ett karttecken eller en förklaring. Om man vill kan man få olika många poäng beroende på tecknet. Man kan också få extra poäng om man har både tecknet och förklaringen. Korten kan antingen ligga med bilden eller med baksidan upp. När spelet är slut kan korten användas till annat (se andra programidéer). Utfärdsutrustning. Varje kort har en bild på någon sorts utrustning. Det kan finnas både viktiga och onödiga saker. Efter spelet kan man diskutera vad som skulle vara fiffigt att ta med sig på den kommande utfärden och hur man skall packa det. En version av föregående: bilderna kan bilda par, t.ex. yxa-ved, tändsticka-brasa, stövel-vattenpöl, matkärlspåse-matkärl, sovsäck-liggunderlag osv. Får spelaren paret ges dubbla poäng. Bilder av utfärdsstället. Om målet är kårens stuga där vargungarna inte varit tidigare kan korten bilda en bild på den. Ledaren klipper ett foto i bitar och en bit finns på varje kort. I slutet kan man få poäng enligt hur många bildar man fått, men efter det kan man pussla ihop bilden tillsammans. Bilder på växter, fåglar och andra djur Förberedelserna inför spelet kan ta en stor del av mötet, så spelet kan också spelas på mötet följande vecka. Väderstreckslekar Norr-söder, öster-väster (väg-gata) En av deltagarna väljs till räv och en till hare. De andra föreställer träd och ställer sig på lekområdet i led som är på en armlängds avstånd från varandra. T.ex. 9 barn bildar tre trepersoners led bredvid varandra. Trädens grenar, dvs. armarna som barnen håller ut vänder sig enligt vindriktningen och bildar då olika vägar. Då lekledaren ropar norrsöder vänder sig barnen med armarna som ett te i den riktningen. När ledaren ropar öster-väster vänder sig barnen och vägar öppnas åt motsatt håll. Man kan dessutom ha 5

6 med en storm i leken. Då lyfter barnen upp armarna, alltså grenarna. Rävens uppgift är att fånga haren. Både räven och haren får bara springa längs med gångarna som bildas mellan barnen. Man får alltså inte gå under armarna. När det är storm får man springa hur som helst mellan barnen. När haren fångas byter den roll med räven. När också den haren blir fast utses en ny räv och hare och de gamla blir träd. Kompassen Före leken lönar det sig att titta på kompassen tillsammans med vargungarna och undersöka hur man kan röra på kompassringen och var huvudväderstrecken finns. Deltagarna delas in i fyra personers kullar. Varje kull ställer sig på kanten av lekområdet och bildar varsin ring, där de håller varandra i händerna. Varje kullmedlem är ett väderstreck (N, S, V, Ö). Ringen föreställer kompassens ring. I mitten av varje ring drar man ett streck eller lägger en käpp som föreställer kompassnålen, eller det märke på kompassbrickan som gradtalet pekar mot när man tar ut kurser med kompassen. När lekledaren ropar söder, snurrar kullen så att pilen pekar mot den vargunge som är söder. Efter det här springer söder den rutt man kommit överens om (t.ex. runt ett träd) eller hämtar det man kommit överens om (t.ex. kottar, stenar, käppar). Den kull vars medlem först kommit tillbaka får ett poäng. Leken fortsätter genom att lekledaren ropar ett nytt väderstreck. Leken kan göras svårare genom att man ropar gradtal (90, 180, 270, 360) eller t.ex. de engelska namnen, vars förkortningar ofta finns på kompasserna. Om antalet deltagare inte är jämt delbart med fyra, kan man t.ex. göra så att en del av deltagarna ställer sig en bit bort från kompasserna. När ett väderstreck springer iväg springer den till den extra personen, klappar den på handen och de byter roller. Det nya väderstrecket springer tillbaka och det gamla väderstrecket blir kvar och väntar på nästa person. På det här sättet kan alla vara med i leken. Innan man ropar nästa väderstreck lönar det sig att kolla att de nya vet vilket väderstreck de representerar. Norr på norrs plats Vargungarna sätter sig i en ring och ledaren ger ett väderstreck åt var och en av deltagarna. En frivillig ställer sig i ringen och ropar ett väderstreck. Han/hon ropar t.ex. norr. Då byter alla som blev norr plats. Den som är i mitten försöker ta någon av de lediga platserna. Den som blir utan plats blir kvar i mitten och ropar nästa väderstreck. När den som är i mitten ropar väderstrecken byter alla plats. Man får inte sätta sig på platsen bredvid. Först lönar det sig att bara använda de fyra vanliga väderstrecken, men om man vill kan man senare ta med alla. Väderstrecksberättelsen Ledaren kan i förväg skriva en liten berättelse, dela den så att varje del innehåller ett väderstreck och skriva berättelsen på några kort. Grundidén är den samma som i föregående lek. T.ex. kort så här: Rävflocken hade bestämt sig för att åka på sin första utfärd till Brantberget nära kårlokalen. Klockan 9 på morgonen var alla på gården utanför kårlokalen med ryggsäckarna på ryggen. Ledaren kom i sista minuten med en kart rullad under armen. Hon befallde alla att ställa sig på led och sade: Marsch mot NORR (läsaren säger det här ljudligt och då byter alla som är norr plats). Efter en stund hade flocken ändå inte hittat den bekanta pilen som pekade mot Brantberget så de bestämde sig för att titta på kartan. Ville konstaterade genast att de i den föregående korsningen bord ha vänt mot VÄSTER. 6

7 De bestämde sig alltså för att vända tillbaka och snart var de vid stället där stigarna korsade varandra. Rävflocken hade först förra mötet övat kompassanvändning och Maja och Tommy som varit bortresta förra veckan gick av misstag mot ÖSTER. Christoffer- flockledaren ropade att alla skulle komma tillbaka. Någon klagade De är dumma de här VÄDERSTRECKEN. Nu bestämde de sig för stt följa karta och kompass noggrant. Efter att ha gått ungefär en kilometer såg de ett berg resa sig framför dem. Alla rusade och klättrade mot toppen. Till sist var alla flämtande uppe och en vy som tog andan ur dem bredde ut sig där långt nedanför. Vargungarna bestämde sig för att äta sin matsäck och beundra solen som lyste varmt i SÖDER. Väderstrecken i terrängen Ledaren ritar ett kors på marken som föreställer en kompassros och går sedan igenom med vargungarna var norr, söder, öster och väster är. Lekområdet kan vara ganska stort. I varje väderstreck väljer man något landmärke t.ex. ett träd. Ledaren ropar olika väderstreck och vargungarna skall springa till rätt ställe. När vargungarna kan huvudväderstrecken kan man ta också de andra med i leken. Man kan göra leken svårare genom att alla går på ett led bakom ledaren och göra olika rörelser (t.ex. ur leken Karttecken och rörelser. Plötsligt ropar ledaren något väderstreck och alla springer dit. Lekledaren leder deltagarna vidare därifrån och ropar sedan igen ett nytt väderstreck. Jorden Man kan leka den föregående leken så att man föreställer sig att ekvatorn går mitt på lekområdet. Där läggs olika saker som deltagarna måste föra till olika ställen. Det måste finnas en av varje sak per deltagare. T.ex. till norr ett brev till julgubben (kuvert), till öster kinesiska pinnar (käppar), till söder citroner (tennisbollar) och till öster dollarsedlar (leksakssedlar). Då lekledaren ropar norr tar alla ett kuvert och springer till norr. De som kommer sist får under följande tur föra tillbaka sakerna till ekvatorn. Efter det får de igen vara med i leken. Så här kommer sakerna tillbaka till ekvatorn, men alla får ändå vara med i leken. Leken fortsätter från det väderstreck där man blivit. Deltagarna går alltså inte tillbaka till ekvatorn förrän ledaren ropar. I slutet kan lekledaren ropa t.ex. citroner åt julgubben. Lekar med karttecken som tema Karttecken och rörelser Leken börjar med att man går igenom karttecken som ledaren har bilder på. Man kommer överens om en lämplig rörelse för varje karttecken. Exempel: kärr - gå som om marken skulle ge vika under fötterna vattendrag simma med händerna stig hoppa över rötter stup gå försiktigt med händerna utåt för att hålla balansen hus öppna en dörr sten låtsas klättra upp på en stor sten Deltagarna ställer sig så att de ser ledaren som visar korten. Deltagarna skall så snabbt som möjligt göra rätt rörelse. Efter ett par övningsvarv kan deltagarna börja falla ut efter t.ex. tre fel. De som fallit ut kan t.ex. ställa sig bakom lekledaren på en rad och visa fel rörelser för att lura dem som ännu är kvar i leken. 7

8 Bilda karttecken Leken börjar med att man bestämmer vilka karttecken som är med i leken och hur många vargungar (t.ex. 4) som tillsammans bildar ett tecken. Först går alla kors och tvärs omkring på lekområdet. När lekledaren ropar t.ex. hus bildar deltagarna gruppvis ett hus genom att stå i en fyrkant med armarna rakt ut som ett T. Andra tecken kan t.ex. bildas så här: Stup: en rad, högra handen på personen bredvid och vänstra armen rakt framåt. Stig: alla ligger på marken efter varandra Sten: alla lägger sig i en hög Elledning: alla sätter sig i ett led på marken med fötterna rakt framåt fast i den framför varandes rygg (ledningen), händerna rakt ut som ett T (stolparna). Hitta på fler tecken om ni vill. När deltagarna har bildat karttecken i små grupper kan man sluta med att alla bildar jättestora tecken tillsammans. Allra sist kan man ropa sten så att alla kan kasta sig i en stor klump (ledaren bör ändå fundera på om den här avslutningen passar för den egna flocken). Karttecken och färger Man märker ut t.ex. träd, lyktstolpar eller andra synliga platser på lekorådet med tygremsor i olika färger. Det kan finnas en plats färre av varje färg än det finns deltagare i leken eller så kan man leka så att två deltagare får vara samtidigt på samma utmärkta ställe. Man börjar med att lekledaren ropar något karttecken. Då rusar alla till den färg som karttecknet har. Den som blir utan plats får ropa nästa gång. Lekens svårighetsgrad kan varieras genom att ändra antalet karttecken eller färger. Blå kan alltså motsvara t.ex. kärr, bäck, å eller sjö Kartteckenstaffett Man behöver ett rep, ett ämbar, 2 snören som är lika långa som repet samt karttecken med förklaringar i form av dominokort (se exemplet). BYGGNAD KÄRR Repet träs under ämbarets handtag och binds fast mellan två träd (med 5-10m mellanrum). Snörena knyts fast på varsin sida om handtaget. Deltagarna delas in i två lag. Lagen ställer sig i varsin ända av repet. Båda lagen får en hög med kort. Lekledaren måste se till att det ena laget har förklaringarna till det andra lagets karttecken. Alltså lag A har en bild på karttecknet byggnad och lag B kortet det står byggnad på, medan lag B har en bild på karttecknet stig och lag A har kortet det står stig på. Innan man börjar leka kommer man överens om att först sända ett kort med ett karttecken (om man vill kan man göra ett kort med bara ett karttecken för att göra början 8

9 klarare). När startsignalen har getts sätter lag A ett kort i ämbaret och det andra laget, B drar med hjälp av snöret ämbaret till sig. Lag B tar kortet ur ämbaret och söker så snabbt som möjligt reda på kortet med förklaringen och lägger det kortet i ämbaret. Nu drar lag A ämbaret till sig med hjälp av snöret. Laget kontrollerar om de fått rätt svar till det kort de skickade. Samtidigt ser kullen vilket karttecken som finns på det nya kortet den andra kullen skickade och skickar tillbaka rätt förklaring. När stafetten är slut har alla karttecken fått en förklaring. Det går att hitta på andra lösningar för att röra på ämbaret, eller något motsvarande. Att föra meddelandet vidare med något redskap ökar spänningen i leken och därför lönar det sig att anstränga sig litet för det. Med korten som användes i leken kan man senare spela domino. Andra versioner Man kan låta leken gå på tid. Vid vartdera laget står en ledare med ett tidtagarur. När lag A lägger det första kortet i ämbaret börjar B:s tid. Tiden stoppas då laget lägger svarskortet i ämbaret. Då börjar A:s tid. Lag B:s tid fortsätter igen när lag A lägger ett nytt kort i ämbaret osv. När leken är slut avgör tiden vilketdera laget som varit snabbare. Man kan också ställa upp två parallella banor då lagen A och B är på samma sida och tävlar mot lagen C och D. Karthippa Lekområdet delas fritt upp i fyra delar: skog, kärr, åker och vatten, och gränserna märks ut genom att man ritar på marken eller går upp gränser i snön. Dessutom ritar man stigar i skogen. På områdena läggs flaggor som har den färg området har på kartan. Av deltagarna väljs 1-2 fasttagare beroende på deltagarnas mängd och lekområdets storlek. När leken börjat försöker fasttagarna fånga de andra. På skogsområdet får man bara springa på stigarna. På kärrområdet får man aldrig stanna, benen måste alltså hela tiden vara i rörelse, annars sjunker man. På åkerområdet är man trygg i 10 sekunder om man bildar en traktor tillsammans med en annan deltagare genom att parkera sig efter varandra på åkern. Den som blir fast på vattenområdet ställer sig bredbent och man kan rädda honom/henne genom att dyka mellan benen. På de andra områdena kan man inte rädda utan de som rörs av fasttagarna blir. Då byts rollerna och den gamla fasttagaren får alltså springa iväg. Lek som förberedelse inför utfärden Vad ska man ha med på utfärden? Genom den här leken kan ni öva era på användning av utfärdsutrustning. Lekledaren hittar på någon regel enligt vilken han/hon packar saker i sin ryggsäck. Regeln kan t.ex. vara saker som börjar på A, röda saker eller mjuka saker. Ledaren börjar leken med att t.ex. säga: Jag åker på utfärd och tar med mig en anorak och apelsiner. De andra deltagarna föreslå i tur och ordning saker som lekledaren antingen godkänner eller inte godkänner. Vem gissar vilken regeln är? 1.2 Kullsystemet Det lönar sig att dela in vargungarna i 4-6 personers grupper i början av leken. Indelning i kullar har följande fördelar: det blir lättare att behärska en stor flock 9

10 den egna kullen är en trygg grupp i flocken för vargungen ansvarstagande inom kullen de större vargungarna kan hjälpa de mindre i den egna kullen kullindelningen kan användas för att förebygga oroligheter genom att de vildaste vargungarna delas in i olika kullar Om man också annars använder kullar inom flocken kan utfärden förverkligas med de vanliga kullarna. Inget hindrar ändå att man blandar kullarna inför utfärden för att få till stånd litet omväxling. Beroende på hur många ledare som är med på utfärden kan kullarna delvis fungera självständigt eller hela tiden tillsammans med en ledare. Om flera flockar deltar i utfärden eller det finns många kullar kan instruktionerna ges gemensamt och uppgifterna sedan förverkligas kullvis. Om det inte finns färdiga kullar i flocken kan indelningen ske enligt utfärdens tema. Nedan några exempelgenom vilka flocken kan delas in slumpmässigt i den storleks grupper man vill ha eller i de grupper ledaren bestämt. Ett roligt indelningssätt för bort uppmärksamhet från det faktum att ledaren har planerat kullarna och från vem som är vän med vem. Om ni förverkligar en lek för flera flockar kan ni blanda deltagare från olika flockar när ni bildar kullarna. Då får ni olika ålders barn i samma kullar och vargungarna kan lära känna främmande barn i en liten trygg grupp. Kartpussel. Ni behöver lika många kartbitar (t.ex. 10cmx10cm) som kullar. Det är bra om kartorna är så olika som möjligt för då blir det lättare att hitta rätt kartbitar. Klipp kartbitarna i lika många delar som det finns vargungar i en kull. Man kan skriva ett namn bakom varje bit och sedan dela ut den till rätt person. När vargungarna får startsignalen letar de rätt på de andra som har en bit som hör till samma karta. De som har hittat sin kull pusslar ihop sin kartbit. Ni får ett roligt program på utfärden om kartorna är från området kring utfärdsmålet. Då kan man märka ut någon kontroll på kartan. Kullarna kan tejpa ihop sina bitar och t.ex. senare under utfärden leta rätt på kontrollen eller använda kartan t.ex. i början av Skattjaktsleken (se utfärdsprogrammet). Om bitarna är klippta från samma karta lönar det sig att innan man klipper kullarnas bitar i mindre bitar rita med tusch längs med kartbitens kanter. Det är lättare att hitta den egna kullen då kanterna är utmärkta. Också kanter klippta på olika sätt underlättar hittandet av de rätta bitarna. Kompasser. Man ritar eller tar en bild på en kompass för varje kull. Kompassens ring är vriden på olika sätt på alla bilder. Bilderna klipps i bitar. Bilderna kan antingen vara färgade eller klippta på olika sätt (en del runt klippta andra sågtandat osv.) så att det är så lätt som möjligt att skilja de olika kullarnas bitar från varandra. När det egna pusslet är färdigt kan kullarna leta efter någon gömd uppgift (t.ex. hitta på ett namn åt kullen och viska det i ledarens öra) eller överraskning som finns i den riktning den egna kompassbilden säger på ett avstånd på ett överenskommet antal steg. Kläder. För det här indelningssättet behövs kort med bilder eller ord. Det skall finnas lika många olika bilder eller ord som det ska finnas kullar. Bra klädesplagg 10

11 är t.ex. vantar, mössa, bälte, sockor. Alla vargungar får antingen ett bestämt eller ett slumpmässigt valt kort som de inte får visa åt varandra. När startsignalen har getts börjar alla vifta på den kroppsdel som plagget passar på. Vargungarna identifierar sin egen kull med hjälp av rörelserna. Lika stora käppar. Inför indelningen har man sågat olika långa käppstumpar, Vargungarna står i en ring med händerna bakom ryggen och ledaren ger en käppstump åt var och en. När de får ett tecken börjar vargungarna leta efter de andra som fått en lika lång käpp. Samma träslag. Det förra indelningssättet kan också användas så att käppstumparna är av olika träslag och det gäller att hitta dem som har käppar av samma träslag. Trädnamnen kan t.ex. bli kullarnas namn under utfärden. Stenar. Alla vargungar får varsin sten. Uppgiften är att hitta de som fått samma typs stenar (t.ex. kantiga, runda, vita, röda, svarta) Grisleken Material: engångsmuggar, gummiband, saker Alla deltagare får en engångsmugg. I bottnen görs två hål som näsborrar och gummibandsändorna fastsätts i muggens kanter. En sak sätts i varje mugg. Det finns lika många likadana saker som det skall finnas medlemmar i en kull. Deltagarna viftar på sina trynen och försöker gissa vilka andra som har en likadan sak i sitt tryne 1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter på utfärden? Att verka tillsammans på utfärden Under utfärden övas verksamhet tillsammans och att ta ansvar i enlighet med scoutmetoden. Det lönar sig att ta med vargungarna i alla uppgifter under utfärden, så som matlagning, dukning, vedhuggning och städning, så att de lär sig grundfärdigheter som behövs under utfärder på en mångsidigt sätt och att verka på eget initiativ och ta ansvar för gemensamma saker. Det är viktigt att visa för vargungarna att utfärdsuppgifterna gäller alla, inte bara ledarna. För en del vargungar kan t.ex. diskning vara en ny upplevelse. Att verka tillsammans och växa upp till ansvarstagande kan övas med följande uppgifter D5 Viktiga saker och F1 Var sak på sin plats Uppgift D5 Viktiga saker kan ges åt en vargunge för bl.a. följande uppgifter: att torka borden före och efter maten, hjälpa till med serveringen, kontrollera att toaletterna är snygga, ordna skor, kalla folk till programpassen och skynda på dem. Uppgiften kan ges åt en enskild vargunge eller åt hela kullen. Det lönar sig att presentera ansvarsuppgifterna som hedersuppdrag. Ni hittar säkert flera ansvarsfulla uppgifter åt vargungarna på er utfärdsplats! Före hemfärden kan vargungarna delta i städningen av utfärdsstugan. Varje vargunge får ett eget städområde. Städområdena kan vara t.ex. sovutrymmena, salen, toaletterna, köket och gården. Städningen hör till uppgift F1 Var sak på sin plats. 11

12 2 Utfärdsprogrammet 2.1 Tidtabell och uppgiftsinstuktioner för utfärden När ni anländer till utfärdsplatsen kan ni enligt kårens traditioner antingen genast inkvartera er eller först låta sakerna ligga någonstans under tak en stund och börja utfärden ute t.ex. med flagghissning eller med en tur runt området för att bekanta sig. Det är bra om alla genast när utfärden börjar vet var bland annat toaletterna är och på vilket område vargungarna får röra sig utan ledare. Om kullindelningen inte har gjorts redan på kårlokalen kan den göras genast i början av utfärden före inkvarteringen. Program 1 Karta över närmiljön lördag förmiddag Målet med det här programpasset är att praktiskt bekanta sig med kartteckning och skala och prova använda väderstrecken och karttecknen vargungarna lärt sig på mötena i praktiken. Före programmet lönar det sig för ledaren att fundera på vilket område i närmiljön som undersöks och ritas på kartan. Det lönar sig att välja området med hänsyn till vargungarnas färdigheter och så att terrängen på området är varierande. Beroende på områdets storlek kan ni antingen använda ett steg eller en skolängd som mätsätt. Stegmått lönar det sig att öva före den egentliga mätningen. För programmet behövs ett stort koordinatsystem. Det kan vara ritat på papper som är fastsatt på tjock kartong eller något annat underlag som man kan fästa häftstift på. Bestäm beroende på områdets storlek hur många steg i verkligheten som motsvarar en ruta på kartan. T.ex. en ruta motsvarar 10 steg eller skolängder i verkligheten. Om terrängen t.ex. är bergig och det p.g.a. höjdskillnader är svårt att räkna steg kan t.ex. ett 5 meter långt snöre användas som mäthjälp. Förutom koordinatsystemet behövs karttecken ritade på kartongbitar. När programmet börjar får kullarna något tydligt mål, t.ex. toaletterna, vedlidret, stranden och stugan. Kullmedlemmarnas uppgift är att mäta hur långt de tydligt synliga ställena är från den överenskomna mittpunkten. Nät t.ex. 4 vargungar mäter samma sträcka kan de jämföra sina resultat och uppskatta ett medelvärde. När man vet att det är 30 steg till toaletterna fästs en bild på karttecknet för byggnad tre rutor från mittpunkten. Tydligast är det om man kan lägga kartan vågrätt i mittpunkten där vargungarna börjar räkna avstånden. Då är riktningarna de samma på kartan som i verkligheten och man kan uppskatta riktningen med ögonmått. Kullarna bekantar sig med utfärdsområdet genom att räkna ut distanser och samtidigt bilda en karta. Det är lätt att flytta på karttecknen om t.ex. avstånden är litet fel då tecknen finns på lappar fästa med häftstift. Man behöver inte heller rita karttecknen ute i den kalla luften utan de fästs bara med stiften. Kartan är dessutom lätt att flytta in för senare användning. När ni tillsammans är färdiga med kartan kan ni titta på en kompass var norr är och sätta fast t.ex. utfärdsställets namn på en pappkort så att texten är åt rätt håll när kartan är vänd mot norr. 12

13 Program 2 Skattjakt (utelek) lördag dag Kort om idén med leken: Vargungarna letar parvis rätt på kontroller, skattgömmor, som ledaren gömt ute. Gömställena kan öppnas mot pengar. På området springer några banditer som tar skattsökarnas pengar. Mera pengar fås från banken (lekledaren) genom att lösa någon uppgift. Vargungarnas mål är att hitta 10 skattgömmor, varav 7 innehåller olika sorters ädelstenar. Stenen får man om man betalar en peng i kärlet som fins på kontrollen. Att samla ädelstenar hjälper barnen komma ihåg hur många kontroller de har besökt. Förutom ädelstenar letar vargungarna efter en guldgömma. Guld får man inte ta med sig förrän man besökt alla kontroller. I två gömställen finns hästskor. Inte heller hästskor får man ta med sig förrän spelet är slut. Spelet tar slut då ett par som hittat alla tio kontroller går tillbaka till kuvertet som innehåller guldskatten och blåser i visselpipan som finns i kuvertet. Efter det tar paret guldet och springer mot startplatsen. De andra paren kan ännu vinna om de då de hör visselpipan hämtar en hästsko från den ena av hästskokontrollerna, springer med den till startplatsen och är där före dem som hämtar guldet. Förverkligande av leken och dess förlopp Vargungarna hittar en bit av ett mystiskt brev i sitt övernattningsområde efter lunch. I brevet står det Jag kunde inte göra något. Jag gömde ädelstenarna och guldet och flydde. Här är nyckeln Med brevet finns en nyckel och en ritad karta som ser gammal ut. På kartan finns ett kryss och ett område är utmärkt (det blivande lekområdet). Granska kartan tillsammans och red ut var det utmärkta stället finns. Om ni har orienteringskartor kan varje kull få en som ni ritar ut skattkartans kryss på. Gå tillsammans eller kullvis till kontrollen. Om ni vill kan det finnas ett streck på kartan som anger vägen till kontrollen. Då kan kullarna öva att följa en väg utmärkt på en karta och stanna t.ex. på överenskomna ställen (stor sten, stigkorsning, byggnad e.dyl.). På kontrollen finns ett låst skrin eller annat kärl. Om det finns en byggnad på kontrollen kan nyckeln också gå till dörren, bakom vilken nästa tips finns. En låsbar dagbok med tilläggsinstruktioner är också en möjlighet. Om låsningen är ett problem kan det vara en spännande ask eller bara ett brev. Ovanpå skrinet finns ett meddelande: Ställ er på ett led i åldersordning, den äldsta först, den yngsta sist. Räkna sedan, med början från den äldsta, ihop era åldrar tills den överstiger min ålder, 86 år. Den, vars ålder gör att summan överstiger min ålder får öppna kistan. (Ledaren kan i förväg räkna ut en lämplig ålder i förhållande till deltagarantalet och hjälpa till med räknandet.) Skrinet öppnas med en nyckel (eller med en nummerkod) och inuti den finns pengar. Pengarna kan vara av papper eller t.ex. träbitar. I skrinet finns dessutom ett brev med spelreglerna. Det lönar sig för ledaren att läsa brevet högt för alla. 13

14 N u är ni nära platsen där jag gömde skatterna. Det kan hända att banditer rör sig på området eller ligger och lurpassar. Därför lönar det sig att röra sig parvis så omärkligt som möjligt. Dela in er parvis enligt de råd er ledare ger. Lägg dessa råd noggrant på minnet. Jag har gömt mina skatter på 10 ställen inom det område som är utsatt på kartan. Kontrollera ännu gränserna tillsammans så ni inte går vilse. Som tecken för ett gömställe har jag hängt upp olika färgers flaggor. Varje gömställe har en egen färg. För att gömställena inte skall kunna öppnas av vem som helst måste de öppnas med de pengar som finns i skrinet. Det behövs en peng för att öppna ett gömställe. På sju gömställen finns ädelstenar. När ni tillsammans med ert par hittar en ädelstensgömma, betala då först en peng i behållaren vid gömstället. Mot betalningen kan ni öppna kuvertet. I det finns ädelstenar. Ni kan tillsammans med ert par ta med er en ädelsten. På alla ställen finns olika sorters stenar och ni skall hitta alla 7 olika stenar. Det kan också finnas pengar på gömställena. Det par som först hittar pengarna får behålla dem. På två ställen finns en hästsko. Jag bar dem med mig för att de skulle bringa lycka. Ta inte skon med er när ni hittar hästskogömmorna. Lägg bara platsen och flaggans färg noggrant på minnet. På det värdefullaste gömstället finns guld. Guldet får ni bara ta med er om ni hittar det gömstället till sist, alltså som tionde. Bara då kan ni ta guldet med er, blåsa hårt i visselpipan som finns på gömstället. Om gömstället t.ex. bara är det sjunde, leta ännu rätt på tre gömställen till och återvänd sedan till guldgömman för att hämta den värdefullaste skatten till allra sist. Alltså en gång till, när ni hittat sju ädelstenar och två hästskor, gå till guldgömman, blås i visselpipan och spring med guldet hit. På guldgömstället behöver man inte betala. Om ni hör någon annan blåsa i visselpipan, har något av de andra paren varit snabbare och slugare än ni och uppdelningen av skatten har börjat. Ni har ännu en chans att få den värdefullaste skatten. Ni måste snabbt springa till någondera hästskon, ta den, ni behöver inte betala och sedan springa hit. Om ni hinner hit före dem som hämtar guldskatten belönar jag er genom att ni får skatten. Annars får de som hämtat guldet behålla bytet. Själv är jag redan så gammal att jag inte gör något med skatter. Ännu ett viktigt råd. Ni möter kanske någon bandit på er färd. De kan ta era pengar ifrån er. Ta därför inte alla era pengar med er. Varje par tar 5 pengar ur skrinet. Må er ledare fungera som vakt och låt honom/henne dela ut pengar åt er enligt ert behov mot att ni löser små uppgifter. Alltså när pengarna är slut, gå tillbaka till er ledare och följ hans/hennes instruktioner. Gå ännu igenom de instruktioner jag gett er och var ärliga och lämna varje gömställe snyggt så att inte banditerna kan dra nytta av er vårdslöshet och får tag på skatterna. Lycka till! Praktiska instruktioner för ledaren På varje kontroll finns en tyg-/kreppappersremsa med en egen färg som märker ut skattgömman. Beroende på vargungarnas ålder och skicklighet kan området vara litet eller stort och gömställena var lättare eller svårare att hitta. På varje kontroll måste det finnas ett kärl för pengarna. Bäst är det om pengakärlen är spargrisar som man fäller in pengarna i. Egna spargrisar kan göras t.ex. genom att klippa ett hål i locket på en 14

15 pappask. Men t.ex. en kopp eller något annat litet kärl går också bra. Då lönar det sig ändå att betona att vargungarna inte får ta pengar ur kärlet. På ädelstenskontrollerna finns ett kuvert med ädelstenar t.ex. av glänsande papper. Det ska finnas lika många ädelstenar som det finns par. Om det inte finns till räckligt många olika färgers papper kan stenarna ha olika form (på ett gömställe runda, på ett annat kantiga, på ett tredje små osv.). Förutom ädelstenarna kan man sätta pengar i kuverten. Det första par som hittar gömstället får behålla pengarna. Det lönar sig att sätta kuverten i plastfickor om det finns snö eller om marken är fuktig. På vartdera hästskogömstället finns en riktig hästsko eller en av t.ex. papp i kuvertet. Om det är många deltagare kan det finnas t.ex. två hästskor på vartdera stället. På guldgömstället finns det i kuvertet ett guldfärgat smycke (inte äkta) eller en guldfärgad platta som föreställer en guldtacka. Med yngre vargungar lönar det sig att konkretisera hittandet av ett gömställe. Då behövs en extra flagg, ett pengaskrin och kuvert på startplatsen som ledaren kan visa med. Ett par ledare kan gömma sig i skogen som banditer som tar fast barnen och tar deras pengar. Banditerna kan smyga omkring i skogen och anfalla barnen ganska jämt. En ledare fungerar som bankir i närheten av startplatsen. Han/hon ger vargungarna pengar mot att de löser små uppgifter. Ledaren berättar om uppgiften då ett vargungepar kommer efter mera pengar. Det kan finnas flera bankirer om det finns många barn. Pengarna måste vara nästan slut då man kommer till banken. Ni kan hitta på egna uppgifter, men här är några förslag: Kasta 10 snöbollar/ kottar mot ett överenskommet mål. För varje träff får man en peng. Uppskatta en minut. Ledaren tar tid med en klocka som visar sekunder. Om det kastar med under 10 sekunder får ni 3 pengar, under 20 sekunder 2 pengar och under 30 sekunder 1 peng. Sjung Haren satt i gropen, ni får två pengar Märk ut väderstrecken på marken t.ex. genom att rita eller med stenar eller kvistar. Använd en kompass för att få väderstrecken rätt. För ett rätt utmärkt huvudväderstreckspar får ni en peng; alltså sammanlagt maximalt 2 pengar. Om ni speciellt med äldre vargungar vill lägga till en möjlighet att taktikera kan ni skriva upp maximipoängen på lappar. Vargungarna kan sedan utgående från poängen välja vilken pengasumma de vill sträva efter. Varje uppgift får ändå lösas bara en gång. Bankiren kan också fungera som rådgivare om deltagarna glömmer reglerna. Material 3 brev (för stugan, på skrinet och i skrinet) ritad skattkarta om ni vill orienteringskartor, pennor och plastfickor för att skydda kartorna skrin och nyckel pengar (5 per par i spelets början och pengar åt bankiren och i några av skattgömmorna) 10 tygremsor eller kreppappersremsor av olika färg för att märka ut gömställena 7 pengaskrin eller spargrisar gjorda av t.ex. pappaskar 10 kuvert och plastfickor 7 olika sorters ädelstenar (av färgat papper) per par 15

16 2 hästskor 1 guldskatt (smycke eller guldtacka) visselpipa för guldkontrollen uppgiftslista för bankiren Antalet ledare dom behövs i leken i banken och som banditer beror på antalet barn, minst 2-3 Program 3 Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag Miniatyrmodell av kartan Målet med det här programpasset är att tillverka en tredimensionell miniatyr av kartan som gjordes på förmiddagen eller av en del av den. Först kan ni tillsammans granska kartan ni gjort och fundera på höjdskillnaderna mellan olika platser. Ni kan antingen under förmiddagens programpass eller under det här passet mäta några platsers höjd över marken. Tillverka efter det här en måttsticka på vilken ni märker ut en måttskala i samma skala som kartans koordinatsystem. Efter det kan ni märka ut t.ex. vedlidrets, stenens och klippans höjd på stickan. Måttstickan och höjdmätningarna överhuvudtaget kan vara ungefärliga. Målet är att visa vargungarna höjdskillnader i samma skala som den kartan man gjort har, inför byggandet av miniatyren. Beroende på vargungarnas antal och skicklighet kan alla göra enskilt eller parvis en miniatyr. Vargungarna tar modell av kartan och formar terrängen och möjliga byggnader mm. enligt den. Om det är svårt att göra en miniatyr med hjälp av kartan och i rätt skala kan man göra den efter sin minnesbild och sedan jämföra den med kartan i efterskott. Miniatyrmodellen kan göras av färdiga spånor, träbitar, stenar, kottar, käppar, sand och av pappers- och kartongmaterial så som äggförpackningar och wellpapp. För bottnen behövs papp som kan skäras från t.ex. gamla papplådor med en mattkniv (ledaren skär). Vargungarna kan tälja spånor från ved som finns för att användas under utfärden och såga bitar som föreställer t.ex. byggnader. Naturmaterial kan användas enligt egen fantasi. Av det material som finns formas terrängen och byggnader, träd osv. Limmas på sina platser. Om ni lyckas skaffa tyglappar kan ni täcka det ni byggt upp av naturmaterial med tyg. Ni kan t.ex. limma stenar och käppar bredvid varandra på underlaget och limma på ett grönt tyg så ni får en grön böljande terräng i miniatyren. Miniatyren kan lämnas enfärgad eller så kan den, efter att limmet har torkat, målas med vatten- eller täckfärger. Material: - mätsticka, tuscher, måttband - en kniv per vargunge - såg, om ni tänker såga - trä som går att tälja (t.ex. vedklabbar) - kartong som underlag - naturmaterial, kartong, tyg mm., det som finns på utfärdsstället och i era förråd - sax, om ni använder sådant som går att klippa - lim t.ex. Eri Keeper (- vatten- eller täckfärger och penslar om ni målar era miniatyrmodeller) 16

17 Program 4 Kvällsprogram lördag kväll Kvällsprogrammet baserar sig på Max Velthuijs barnbok Groda blir glad. Ni kan låna boken från biblioteket eller berätta er egen version av sagan. Kvällens huvudmål är förutom att ha roligt tillsammans att få alla barn att se sina egna färdigheter och styrkor. Kvällsprogramdragaren kan berätta sagan ensam eller så kan olika ledare föreställa olika djur. I programstommen ingår många lekar och sånger. Ni kan välja de lämpligaste och på vissa ställen t.ex. lämna bort en lek helt och hållet eller bara sjunga en sång som passar in i berättelsen. Förberedelser inför kvällsprogrammet Grodorigami Det här kan också göras tidigare om det finns extra tid. Alla viker varsin pappersgroda. Instruktioner finns i det här programhäftet. Kvällsprogrammet Berättelsen om grodan börjar... Berättelsens huvudperson är en grön groda som är speciellt bra på att simma och hoppa. Han tycker att det bästa i hela världen är att vara en groda. Sång: Små grodorna Lek: Hopptävling mellan pappersgrodorna Beroende på antalet vargungar kan tävlingen förverkligas på olika sätt. Nedan olika förslag: Alla vargungar ställer sig på startlinjen och börjar på signal från ledaren hoppa sin groda så snabbt som möjligt till mållinjen. Den snabbaste grodan vinner Varje kull väljer en groda som får hoppa. Varje kullmedlem får hoppa grodan t.ex. två gånger efter varandra. Annars som i föregående så att den snabbast vinner. Varje kull väljer en groda. Alla kullar ställer sig på samma startlinje. Kullarna får i tur och ordning hoppa med sin groda två ånger efter varandra. Sedan är det nästa kulls tur. Vinnargrodan är den som med ringaste mängd hopp når mållinjen. Berättelsen fortsätter, ankan kommer med Grodan träffar en anka på stranden som han en stund argumenterar med om ankan är vacker när den inte har grodans favoritfärg grön. Ankan överraskar grodan med att berätta att hon kan flyga. Grodan blir förundrad då han se hur ankan flyger upp och hur lätt hon flyger. Grodan vill också flyga men ankan slår ner honom med att konstatera att han inte har några vingar. Grodan blir kvar och övar flygning, förgäves. Efter att ha grubblat en stund bestämmer sig grodan för att bygga vingar av lakan. Efter en vecka är vingarna av lakan, käppar och snören färdiga och det är dags för provflygning. Hoppet från kullen och svävningen i några sekunder slutar med att vingarna går sönder. (I boken kommer till nästa en råtta emot honom men här har det lämnats bort) Lek: Flyger, flyger, fågeln flyger 17

18 Deltagarna ställer sig på ett led. Lekledaren säger åt den som står först i ledet Flyger, flyger, (något djurnamn) flyger. Den första i ledet måste genast börja vifta på armarna som tecken på flygning om djuret eller varelsen i fråga kan flyga. Om djuret inte kan flyga viftar deltagaren inte på armarna. Om det inte finns väldigt många deltagare kan man först leka ett övningsvarv varefter det börjar på riktigt och den som gjort fel får hjälpa ledaren med att ge flygdirektiv. Det lönar sig för lekledaren att ha en lista med djur som flyger och sådana som inte flyger, Lista: Talgoxe, albatross, emu, delfin, hare, örn, flamingo, älg, räv, lo, myra, sädesärla, haj, abborre, orre, ko, rödhake, sparv, anka, häst, höna, gös. Sång: Idas sommarvisa Berättelse: Till grisen På hemvägen tittar grodan in hos grisen för att fråga om den kan flyga. Grisen kan inte flyga men konstaterar att hon kan baka utsökta kakor och är vackert ljusröd. Det håller grodan med om. Men grodan tänker att han naturligtvis kan baka en kaka och när han kommer börjar han genast baka så som han sett att man gör. Kakan brinner ändå. Lekar: Het kaka och chokladkaka Två heta kakor Före Två heta kakor leken kan barnen om man vill delas in i två lag. Åt hälften av barnen viskar man eller ger man en lapp med texten KAFFEKAKA och åt andra hälften GRÄDDKAKA. På givet tecken börjar alla ropa sitt ord och leta efter de andra som hör till ens lag. När alla har hittat sitt lag kan kaffekakorna inför leken Två heta kakor sätta sig i en gles ring och sedan kan gräddkakorna sätta sig mellan dem. I den här leken borde deltagarantalet vara jämt. Deltagarna sätter sig i en ring. Det behövs två kakor, t.ex. två bollar, två fyllda strumpor eller liknande passar. Deltagarna delas in i två lag så att varannan i ringen hör till det ena laget och varannan till det andra. Kakorna ges åt två personer som sitter mittemot varandra i ringen, en från vardera laget. Lekledaren ger tecken och då försöker båda lagen flytta sin kaka framåt så snabbt som möjligt från hand till hand med sina egna lagkamrater (kakan ges åt varannan person i ringen). Målet är att någotdera lagets kaka skall hinna upp det andra lagets kaka. Det lag som varit snabbare vinner. Kakan får inte kastas utan den måste ges åt följande person ut det egna laget. Chokladkaka Man behöver ett tidningsknyte som gjorts före leken. Innerst i tidningsklumpen sätts en karamell. Runt den viras mera tidningspapper och lagren sätts fast med tejp eller knyts fast med snöre. Med några lagers mellanrum sätter man en papperslapp med någon kakingrediens (mjölk, socker, margarin, ägg, vetemjöl, bakpulver, vanillinsocker, kakaopulver). Deltagarna sätter sig i en ring. Den heta chokladkakan alltså tidningsknytet går snabbt från hand till hand runt i ringen, alltid till nästa person. Samtidigt spelas musik antingen från en skiva eller så att någon spelar. När musiken bryts får den som har knytet börja öppna det tills den hittar en ingredienslapp. Knytet fortsätter gå runt tills den som 18

19 öppnar det sist varvet får karamellen. Ingredienserna som hittats kan användas i Orden huller om buller leken Sång: Traktor Alban Berättelse: Till haren Grodan bestämmer sig för att gå till haren för att låna en bok. Haren undrar om grodan verkligen kan läsa. Haren lovar lära grodan läsa, men han slinker otåligt iväg med boken. Hemma förstår grodan ingenting av orden vilket får honom att känna sig dum Lek: Orden huller om buller Kullarna ställer sig på lämpligt avstånd från varandra. Varje kull får en lista med ingredienser till en chokladkaka. Ingredienserna är de samma som i Chokladkaksleken men bokstäverna är huller om buller. Kullarna ska så snabbt som möjligt lista ut de riktiga ingredienserna. Leken kan göras lättare genom att man lägger fram lapparna från den tidigare leken på ett tydligt ställe, eller svårare genom att låta vargungarna komma ihåg ingredienserna utan minneslappar eller lägga lapparna i ett annat rum så att en person från en kull i taget kan gå och titta. De blandade orden kan skrivas skilt, ett ord per lapp så att kullen kan dela upp dem eller alla ord på ett papper som en lista. CORSE K = socker ROCK N VILLAINS E = vanillinsocker JM LÖK = mjölk V LÖJMETE = vetemjöl GÄG = ägg PUB LEK ARV = bakpulver VAKA E PULKOR = kakaopulver RAMAR IN G = margarin Material: - en penna per kull - de blandade orden skrivna på papper - ifall ni vill de riktiga orden tydligt skrivna Berättelsen tar slut: Grodan är ledsen och lämnar tillbaka boken åt haren. Grodan gråter och berättar om alla misslyckanden han varit med om under dagen för haren. Haren konstaterar att inte han heller kan allt det som andra djur kan eftersom han är en hare. Han berättar att alla tycker om grodan just för att han är en groda. Grodan går tillbaka till åstranden och tittar på sin spegelbild. Han förstår att han är lycklig över att vara en groda. Han hoppar av glädje ett fantastiskt grodhopp och det känns alldeles som om han skulle flyga. Sång: En rolig sång med nya ord Ta en medryckand lätt melodi och skriv nya verser till den. Bra melodier är t.ex. Saku sammakko eller svenska schlagers och populära visor. Hitta på nya ord och kopiera orden så att varje kull får ett papper med orden eller göra så att ledarna kan sjunga först och barnen stämmer in. För att lära sig orden kan man sjunga varje vers två gånger efter varandra så att alla hinner med. 19

20 Tapto: Sitt i en ring med lamporna släckta. Varje person i ringen får i tur och ordning låta sin pappersgroda hoppa in i ringen och berätta någonting som personen är kan (bra, men det räcker med att kunna). Ni kan också låta något föremål gå från hand till hand och var och en får i tur och ordning säga det den kan. Om ni ledare upplever att det kan vara svårt för barnen att berätta vad de kan ni hoppa grodorna eller skicka föremålet tyst. Vargungarna får i tur och ordning tänka på något de kan och skickar sedan turen vidare. Förmågorna kan också skrivas ner på papperslappar och ledaren kan sedan läsa upp dem. Avsluta med en syskonring. Program 5 Orienteringsbingo söndag förmiddag Idén med bingon är att jämföra karta och verklighet med varandra och lära ut att vända kartan rätt. Beroende på vargungarnas nivå kan man också öva orientering med kompass. Material: - kartor över närområdet, helst en per vargunge, men minst en per par - kontrollflaggor och bingons fyra symboler (flaggorna kan vara de samma som i Skattjakten) - bingokort och pennor åt vargungarna - kompasser åt vargungarna (parvis eller enskilt) - frågor till de döda kontrollerna och materialet som behövs till dem Bingon kan förverkligas parvis eller enskilt beroende på antalet vargungar och kontroller. Varje vargunge får en karta och paret ett gemensamt bingokort (bild B). Uppgiften är att besöka kontrollerna och hitta de tal som står på ens eget bingokort (bild A och B) När man hittat talet skriver man upp kontrollens bokstavsbeteckning på kortet (bild B). Det finns också uppgifter som vargungarna löser. När alla det egna kortets tal har hittats kan vargungen/paret/ gå tillbaka till starten eller den plats man kommit överens om E A) Bingosymbolen som finns B) Bingokortet på kontrollen Organisering av orienteringen Gör i ordning 7-15 kontroller i närmiljön. Det lönar sig att bekanta sig med terrängen innan man ritar ut kontrollerna på kartan så att kontrollerna är på lämpliga ställen. Kontrollernas placering och avstånden mellan dem lönar det sig att planera i förhållande till vargungarnas kunskaper. De äldre vargungarna kan hitta från kontroll till kontroll med hjälp av kompassen. För de yngre kan det vara bra om kontrollerna är närmare varandra och de är tydligt utmärkta vid eller nära t.ex. stigar eller andra tydliga landmärken. Det är ändå viktigt att vargungarna använder kartan då de letar efter kontrollerna och inte bara tittar efter kontrollflaggorna. Kontrollerna märks ut på kartan utan nummer eller symboler. På varje kontroll sätts förutom kontrollflaggan 20

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Girlang med tygblommor

Girlang med tygblommor Girlang med tygblommor Det finns ofta lådvis av tygblommor på loppiset. Köp loss en låda av dem och gör girlanger, eller varför inte kransar att ha i håret. ett gäng tygblommor snöre eller tråd eventuellt

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

Kära Läsare. Enkelt och Kul att vara kreativ

Kära Läsare. Enkelt och Kul att vara kreativ Kära Läsare Enkelt och Kul att vara kreativ Det här Scrap Lovers-häftet vill ge dig inspiration och tips om hur du kan använda dina bilder på ett roligt och kreativt sätt. Vi visar dig bland annat hur

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 8 år. Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Föreningsträdet Handledning Aktiva 8 år Alma på stranden Simtävling Bandyträning Alma och Effe mår illa I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still.

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still. Kom alla mina gymnaster * Alla ställer upp vid en linje och skall sedan ta sig över till motsatt sida som nedan... - Kom alla mina gymnaster, ropar ledaren. - Som vaddå?, svarar gymnsterna - Som... långa

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Orientering för nybörjare

Orientering för nybörjare Orientering för nybörjare En orienteringsbana består av kontrollpunkter, som man måste passera i rätt ordning. Kontrollpunkten kan vara en t.ex. sten eller en stigkorsning och markeras i naturen med en

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Försök komma hem till boet utan att bli fasttagen.

Försök komma hem till boet utan att bli fasttagen. Kom hem Försök komma hem till boet utan att bli fasttagen. Dra upp ett lekområde och rita ett runt bo i mitten av det. Utse några fasttagare som vaktar boet. De andra väntar utanför lekområdet. När en

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Före, Efter & Mittemellan

Före, Efter & Mittemellan Före, Efter & Mittemellan Lådan innehåller 24 enkla bildsekvenser med 3 bilder vardera. De är utformade på ett sätt som främjar logiskt tänkande och språkfärdigheter. Det första kortet i varje bildserie

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag

Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag 2008-04-08 Säkerhet till vardags och vid kris Kursupplägg 8 12 år, förslag INNEHÅLL Vår Sårbarhet (bakas in i kurspaketet) 2 tim Bostaden/närmiljön 1 tim Utomhus 1 tim Krisberedskap 1 tim Extratimme 1

Läs mer

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor Sida 2 Inledning Bahati är en simulering där deltagarna får pröva på att leva i två olika kulturer; Fabel och Abel. Människorna i Fabel

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret

Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Vägledning till bildboxen Det svarta fåret 1 Vägledning till bildboxen Det svarta fåret Varje bildserie består av 5 kort. Korten föreställer objekt, djur eller människor som vid första anblicken ser ut

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009

Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009 Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009 10 förväntansfulla Äventyrsscouter lämnade Helsingborg med ett par brev och en biljett. Med tåg från Knutpunkten till Hässleholm och därefter buss mot Vittsjö

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Blommor och fjärilar. Inspiration med härliga färger!

Blommor och fjärilar. Inspiration med härliga färger! SC-0019 ewww.creativeclub.s Inspiration med härliga färger! Här får du ett härligt paket fyllt med läckra papper som man blir glad av! Fina blommor i chipboard, tyg, papper och nät samt söta fjärilar får

Läs mer

Lemshaga13 Planering

Lemshaga13 Planering Lemshaga13 Planering Ver2, 2013-10-02 Allm. Inköp/Fix/ToDo Story Inbjudan. Ved. Frimärken, mm Hajkmärke göra själva; Läderarmbandet 4 Stationer; Eld, Bröd, Kasta&Lek, Läderarmband Ta med (bara förslag):

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

Kapitel 2 Brevet. Oj är det skrivet på guldpapper med silverbläck? Det var fint. Men varför just jag? Är det något speciellt med mig eller varför?

Kapitel 2 Brevet. Oj är det skrivet på guldpapper med silverbläck? Det var fint. Men varför just jag? Är det något speciellt med mig eller varför? Kapitel1 Hej! Hej!JagheterOlivia.Jagär10år,harblontochlångthår ochgårpåenskolasomheterhighschool.härgörsmånganya filmerochviharmycketidrott!jagtyckermycketom bibliotekarienstellaochärliteräddföridrottsläraren

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 2014 Student sida 1 / 8 NAMN GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala poängantal.

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Lätt att läsa för vuxna

Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna är ett lästräningsmaterial omfattande 10 häften. Följande titlar ingår i serien: Amina och Dallila Mats bakar Erik och Ali spelar fotboll Evas halsband Fatima

Läs mer

JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR

JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR 20 december Hej, dagboken! Jag heter Xara. Jag bor i Kyrkslätts bibliotek, oftast. Annars bor jag på ett hotell i England. Idag har jag mycket att göra. Nu sitter

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Kapitel 1 Kapitel 2 Hej Brevet

Kapitel 1 Kapitel 2 Hej Brevet Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej jag heter Ida. Jag går på Gyllene kronan. Min bestis heter Wilma. Hon jilar att va med mig. På skolan är jag rädd för mattanten, man får inte lemna en matbit. Kapitel

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder

In kommer en ledsen varg. Berättaren frågar varför han är ledsen och vargen berättar om sina tappade tänder B - Berättaren V - Vargen S - Snigeln Ä - Älgen G - Gitarrist T - Skatan Berättaren tar kontakt med barnen Hej vänner! Välkomna hit! Är ni sångsugna idag?!? Upp med händerna i luften och sjung med och

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Äntligen har det blivit dags för Lappland 2015! Påväg är 23 Sösare allt från spejarscouter,

Äntligen har det blivit dags för Lappland 2015! Påväg är 23 Sösare allt från spejarscouter, Äntligen har det blivit dags för Lappland 2015! Påväg är 23 Sösare allt från spejarscouter, en explorerscout, rovers och ledare! Vi startar söndag 7.6.2015 kl. 9.00 från kårlokalen med hyrbuss mot Muonio.

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Påskpyssel Roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av Påskbild med handavtryck 1. Tryck din hand mot Giant Washable inkpad och sedan mot det vita pappret. 2. Gör samma sak med tummen,

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 6 månader Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Alla kläder på Av Charlotte Ramel och Lotta Olsson Bäbis tittut Av Ann Forslind

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Jon Ewo Vad handlar boken om? Boken handlar om Tom och Kick, som hittar två miljoner kronor, på bilverkstaden där de arbetar. De tar pengarna och sticker i en av verkstadens

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. MITT I NATUREN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda

Läs mer

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari.

Gröna grodan Facit. Min tankekarta Exempel: Stina Lager. Dra streck A Ö bild. Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö. sid 4. den 3:e januari. Gröna grodan Facit sid 4 Min tankekarta Stina Lager den 3:e januari Byskolan att simma sid 5 Dra streck A Ö bild G R Ö N A G R O D A N Gröna grodan sid 6 Alfabetet B D E G I K N P S T Y Å Ö b d f h j l

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning

Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning Du behöver: Saltdeg Kavel Något att kavla på, t.ex. en bakplåt Kartong och tejp eller plastburk/bytta till gjutram Gips Ram eller snöre/ståltråd till upphängning Recept på saltdeg 1 Kavla ut degen ca 2

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån.

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån. Packa inför hajk Jacob-style! Jag kommer skriva det i prioritetsordning med det viktigaste först och gå igenom vissa saker som ofta går lite snett och som många undrat över lite mer i detalj! Ryggsäck:

Läs mer