I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet:"

Transkript

1 Hej vargungeledare! Nattutfärdspaketet erbjuder dig en färdig modell för arrangerandet av en utfärd över en natt för vargungarna. Materialet är en fortsättning på Finlands Scouters Mowgli 06- och Trollvintermaterial. Målet är att alla vargungar någon gång mellan februari och april skall ha möjlighet att delta i en förläggning som tar minst ett dygn. Varje kår står för förverkligandet och utfärden kan arrangeras för en eller flera flockar. Nattutfärdspaketets program är uppbyggt kring orienteringsspecialmärket. En del av uppgifterna är det tänkt att utförs redan på kårlokalen under mötena. Förutom orientering ingår också bland annat uppgifter som har att göra med naturkännedom i programmet. Med finns också förslag till lekar som passar ihop med utfärdens tema. Vargungarna lär sig under utfärden att samarbeta och ta ansvar genom olika gemensamma program och aktiviteter som har att göra med utfärdsliv. Först under utfärden får vargungarna använda de färdigheter de lärt sig på mötena i praktiken. Utfärden fungerar också som en bra övning inför jubileumslägret nästa sommar. Det finns olika alternativ för förverkligandet, av vilka du kan välja det som passar bäst för dina vargungar och på er utfärdsplats. Det lönar sig att anpassa programmet så att det passar för just er utfärd. Materialet innehåller dagsprogrammet inklusive uppgifts- och lekinstruktioner, recept, utrustningslista och utfärdsbrev. Alla instruktioner finns på internet på i elektroniskt format. Där hittar du den information du behöver för att bearbeta dem enligt kårens behov. I utfärdsprogrammet ingår följande uppgifter ur vargungeprogrammet: Orienteringsmärkets uppgifter D5 Viktiga saker Jag sköter om en avtalad uppgift F1Var sak på sin plats Jag är med och städar ett rum H6 Lägerläckerheter Jag hjälper till med att tillreda en måltid under en utfärd D7 Smaklig måltid Jag lagar morgonmål, kvällsmål eller en enkel måltid Ha en upplevelserik utfärd! Hälsningar, Finlands Scouter Materialet har producerats av Finlands Scouter och översatts av Ida Ringbom. Finlands Svenska Scouter har bearbetat och anpassat materialet (bland annat sångerna är bytta i det svenska materialet). 1

2 Nattutfärd 1. Förberedelse inför utfärden 1.1 Uppgiftsinstruktioner för mötena 1.2 Kullsystemet. 1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter på utfärden 2. Utfärdsprogrammet 2.1 Tidtabell och uppgiftsinstruktioner för utfärden Program 1 Karta över närmiljön lördag förmiddag Program 2 Skattjakt lördag dag Program 3 Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag Program 4 Kvällsprogram lördag kväll Program 5 Orienteringsbingo söndag förmiddag 3. Lekar Pi Trång planka Fyren Ljus 4. Mat Lunch, maletköttsoppa Mellanmål, varm saft och kex Middag, delikatessmosgryta Kvällsmål, bärmjölk och semla Morgonmål, gröt eller flingor Lunch, ris och kokoshönssås 5. Materiallista 6. Bilagor Utfärdsbrev Instruktioner för orienteringsspecialmärket 2

3 1. Förberedelse inför utfärden Förberedelserna börjar redan före den egentliga utfärden. Det är bra att öva de färdigheter vargungarna behöver på utfärden redan i förväg: att välja rätt sorts utrustning, att packa ryggsäck och sovsäck och att röra sig i naturen (t.ex. uppgifterna A1Ryggsäcken är för liten, A2 I naturen ut vi gå, H11Kallt om tårna) I programmet antas att vargungarna har följande kunskap som ingår i orienteringsspecialmärket innan de deltar i utfärden Jag känner till väderstrecken Jag vet vad kartans färger betyder Jag känner till 10 av grundkartans karttecken Öva alltså dessa saker under mötena före utfärden. Idéer för genomförandet hittar du under Uppgiftsinstruktioner för mötena. Det är din uppgift som vargungeledare att sköta informationen till hemmen, att reservera utfärdsplats och att skaffa det material som behövs under en utfärd. Under planeringen av utfärden lönar det sig att tänka på barnens föräldrar. De deltar ofta gärna i sina barns hobbyer. Det lönar sig att be dem om hjälp med de praktiska arrangemangen inför utfärden, till exempel med transporter och införskaffning av material. I utfärdsbrevet kan du fråga om föräldrarna kan skjutsa barnen till utfärdsplatsen. Om det inte är tillräckligt många ledare som deltar i utfärden kan man be föräldrarna komma med och hjälpa. De kan laga mat och hjälpa med förverkligandet av programmet. Man kan också be t.ex. kårens roverscouter eller de äldre patrullscouterna att komma med. Mera instruktioner för att ordna en utfärd hittar du i Vargungeledarens handbok på sidorna Utfärdens program Tidtabell för utfärden Lördag 9.00 Start Anländer till utfärdsplatsen Programpunkt 1 Karta över närmiljön Lunch Programpunkt 2 Skattjakt Mellanmål Programpunkt 3 Miniatyrmodell av kartan Middag Programpunkt 4 Kvällsprogram och mål slut Tystnad Söndag 8.00 Väckning 8.30 Morgonmål 9.15 Programpunkt 5 Bingoorientering 3

4 12.00 Lunch Städning och packning Avfärd Hemma När man planerar färdsättet lönar det sig att komma ihåg de nya reglerna i vägtrafiklagen som trädde i kraft : Vid transport av barn vars längd är under 135 cm i person-, paket- eller lastbil, måste säkerhetsanordning av den typ som barnets vikt kräver användas om det finns säkerhetsbälte i fordonet eller säkerhetsanordningen på annat sätt kan monteras i fordonet Uppgiftsinstruktioner för mötena Följande programidéer är planerade att förverkligas under mötena. Du kan också använda lekarna under utfärden. Väderstrecken Brädspel Grundidén till följande väderstrecksspel finns i Vargungeledarens handbok i samband med uppgiften A8. Förbered brädspelet kullvis eller hela flocken tillsammans. Pysslet som krävs kan ni dela upp kullvis för att till sist spela hela flocken tillsammans. I en stor flock kan man till exempel göra två spel. Ett stort papper eller kartong kan fungera som spelbräde. Beroende på hur mycket tid ni har kan ni rita eller måla brädet på det sätt ni vill, t.ex. som en karta. Rita ett koordinatsystem på spelbrädet. T.ex. på ett bräde för fyra spelare kunde det finnas 10 x 10 rutor. Ni kan också använda t.ex. en friluftskarta som ni ritat ett koordinatsystem på som spelplan eller rita koordinatsystemet på en plastficka som ni sätter in kartan i. En gammal telefonkatalogs färdigt rutade kartblad kan också användas som spelplan om man fogar ihop ett par sidor och limmar upp dem på kartong. Rita en kompass i kanten av spelplanen så man vet åt vilket håll på kartan vilket väderstreck är. Lägg spelbrädet så att kartans norr pekar mot det riktiga norr. Varje spelare får tillverka en egen spelpjäs. De kan till exempel göras så här: Var och en ritar en ca 4 cm hög figur på papp. I nedre kanten på figuren lämnas en pappremsa, i vilkens mitt man klipper ett hack. Annars klipps figuren ut längs med kanterna. Flikarna i den nedre kanten viks år olika håll. Fot till spelpjäsen får man genom att såga en bit av en trästång, vars diameter är mindre än en ruta. Limma sedan ihop pappfigurerna med träfoten. Leta alla rätt på en sten ni kan skilja från de andras. Man kan också måla en bild på stenen med snabbtorkande hobbyfärg. Tillverka en tärning eller kompass som ni kan få olika väderstreck med. Såga en tärning av en fyrkantig träbit och sandpappra hörnen så att de är rundade. Skriv huvudväderstrecken på fyra sidor. På de två andra kan ni skriva t.ex. väderstrecksparen norr-söder och öster-väster eller nordost-sydväst och nordväst-sydost. Då får spelaren själv besluta åt vilkendera hållen han/hon går. 4

5 Man kan också tejpa målartejp på en vanlig tärning och annars göra som i förra punkten. En kompass kan göras av antingen tjock, stadig kartong eller trä. Det behövs en bottenplatta och en nål. Är den av papp kan den fästas med t.ex. en grennit. Är pilen av trä fungerar en spik bra. Skriv väderstrecken på kompassen. Om ni vill kan ni ha en jokersektor då spelaren får välja riktning. Idén är att man här och där lägger spelkort uppochner i rutorna eller alternativt märker en del rutor som händelserutor. När spelet börjar ställer alla spelare sina pjäser t.ex. i hörnen eller längs med spelbrädets kanter. Var och en får i tur och ordning kasta tärningen eller snurra kompassen och gå ett steg i den riktning man får. Om ni vill göra spelet mer utmanande kan ni komma överens om att man får välja om man går ett eller två steg eller så kan ni kasta en annan tärning som ger stegantalet. Målet är att nå så många kortrutor som möjligt och samla överenskomna saker. Ni kan tillsammans komma överens om noggrannare regler, t.ex. om två spelare får vara i samma ruta samtidigt. Vargungeledaren kan bestämma i förväg om man bara ska ha med huvudväderstrecken eller om alla ska vara med. Är alla med kan man röra sig diagonalt också. Vargungeledarna kan komma överens på förhand om de vill använda spelet också till annat än till att lära ut väderstrecken. Man kan t.ex. ta med: Karttecken. Vargungeledaren gör spelkort, där vart och ett har ett karttecken eller en förklaring. Om man vill kan man få olika många poäng beroende på tecknet. Man kan också få extra poäng om man har både tecknet och förklaringen. Korten kan antingen ligga med bilden eller med baksidan upp. När spelet är slut kan korten användas till annat (se andra programidéer). Utfärdsutrustning. Varje kort har en bild på någon sorts utrustning. Det kan finnas både viktiga och onödiga saker. Efter spelet kan man diskutera vad som skulle vara fiffigt att ta med sig på den kommande utfärden och hur man skall packa det. En version av föregående: bilderna kan bilda par, t.ex. yxa-ved, tändsticka-brasa, stövel-vattenpöl, matkärlspåse-matkärl, sovsäck-liggunderlag osv. Får spelaren paret ges dubbla poäng. Bilder av utfärdsstället. Om målet är kårens stuga där vargungarna inte varit tidigare kan korten bilda en bild på den. Ledaren klipper ett foto i bitar och en bit finns på varje kort. I slutet kan man få poäng enligt hur många bildar man fått, men efter det kan man pussla ihop bilden tillsammans. Bilder på växter, fåglar och andra djur Förberedelserna inför spelet kan ta en stor del av mötet, så spelet kan också spelas på mötet följande vecka. Väderstreckslekar Norr-söder, öster-väster (väg-gata) En av deltagarna väljs till räv och en till hare. De andra föreställer träd och ställer sig på lekområdet i led som är på en armlängds avstånd från varandra. T.ex. 9 barn bildar tre trepersoners led bredvid varandra. Trädens grenar, dvs. armarna som barnen håller ut vänder sig enligt vindriktningen och bildar då olika vägar. Då lekledaren ropar norrsöder vänder sig barnen med armarna som ett te i den riktningen. När ledaren ropar öster-väster vänder sig barnen och vägar öppnas åt motsatt håll. Man kan dessutom ha 5

6 med en storm i leken. Då lyfter barnen upp armarna, alltså grenarna. Rävens uppgift är att fånga haren. Både räven och haren får bara springa längs med gångarna som bildas mellan barnen. Man får alltså inte gå under armarna. När det är storm får man springa hur som helst mellan barnen. När haren fångas byter den roll med räven. När också den haren blir fast utses en ny räv och hare och de gamla blir träd. Kompassen Före leken lönar det sig att titta på kompassen tillsammans med vargungarna och undersöka hur man kan röra på kompassringen och var huvudväderstrecken finns. Deltagarna delas in i fyra personers kullar. Varje kull ställer sig på kanten av lekområdet och bildar varsin ring, där de håller varandra i händerna. Varje kullmedlem är ett väderstreck (N, S, V, Ö). Ringen föreställer kompassens ring. I mitten av varje ring drar man ett streck eller lägger en käpp som föreställer kompassnålen, eller det märke på kompassbrickan som gradtalet pekar mot när man tar ut kurser med kompassen. När lekledaren ropar söder, snurrar kullen så att pilen pekar mot den vargunge som är söder. Efter det här springer söder den rutt man kommit överens om (t.ex. runt ett träd) eller hämtar det man kommit överens om (t.ex. kottar, stenar, käppar). Den kull vars medlem först kommit tillbaka får ett poäng. Leken fortsätter genom att lekledaren ropar ett nytt väderstreck. Leken kan göras svårare genom att man ropar gradtal (90, 180, 270, 360) eller t.ex. de engelska namnen, vars förkortningar ofta finns på kompasserna. Om antalet deltagare inte är jämt delbart med fyra, kan man t.ex. göra så att en del av deltagarna ställer sig en bit bort från kompasserna. När ett väderstreck springer iväg springer den till den extra personen, klappar den på handen och de byter roller. Det nya väderstrecket springer tillbaka och det gamla väderstrecket blir kvar och väntar på nästa person. På det här sättet kan alla vara med i leken. Innan man ropar nästa väderstreck lönar det sig att kolla att de nya vet vilket väderstreck de representerar. Norr på norrs plats Vargungarna sätter sig i en ring och ledaren ger ett väderstreck åt var och en av deltagarna. En frivillig ställer sig i ringen och ropar ett väderstreck. Han/hon ropar t.ex. norr. Då byter alla som blev norr plats. Den som är i mitten försöker ta någon av de lediga platserna. Den som blir utan plats blir kvar i mitten och ropar nästa väderstreck. När den som är i mitten ropar väderstrecken byter alla plats. Man får inte sätta sig på platsen bredvid. Först lönar det sig att bara använda de fyra vanliga väderstrecken, men om man vill kan man senare ta med alla. Väderstrecksberättelsen Ledaren kan i förväg skriva en liten berättelse, dela den så att varje del innehåller ett väderstreck och skriva berättelsen på några kort. Grundidén är den samma som i föregående lek. T.ex. kort så här: Rävflocken hade bestämt sig för att åka på sin första utfärd till Brantberget nära kårlokalen. Klockan 9 på morgonen var alla på gården utanför kårlokalen med ryggsäckarna på ryggen. Ledaren kom i sista minuten med en kart rullad under armen. Hon befallde alla att ställa sig på led och sade: Marsch mot NORR (läsaren säger det här ljudligt och då byter alla som är norr plats). Efter en stund hade flocken ändå inte hittat den bekanta pilen som pekade mot Brantberget så de bestämde sig för att titta på kartan. Ville konstaterade genast att de i den föregående korsningen bord ha vänt mot VÄSTER. 6

7 De bestämde sig alltså för att vända tillbaka och snart var de vid stället där stigarna korsade varandra. Rävflocken hade först förra mötet övat kompassanvändning och Maja och Tommy som varit bortresta förra veckan gick av misstag mot ÖSTER. Christoffer- flockledaren ropade att alla skulle komma tillbaka. Någon klagade De är dumma de här VÄDERSTRECKEN. Nu bestämde de sig för stt följa karta och kompass noggrant. Efter att ha gått ungefär en kilometer såg de ett berg resa sig framför dem. Alla rusade och klättrade mot toppen. Till sist var alla flämtande uppe och en vy som tog andan ur dem bredde ut sig där långt nedanför. Vargungarna bestämde sig för att äta sin matsäck och beundra solen som lyste varmt i SÖDER. Väderstrecken i terrängen Ledaren ritar ett kors på marken som föreställer en kompassros och går sedan igenom med vargungarna var norr, söder, öster och väster är. Lekområdet kan vara ganska stort. I varje väderstreck väljer man något landmärke t.ex. ett träd. Ledaren ropar olika väderstreck och vargungarna skall springa till rätt ställe. När vargungarna kan huvudväderstrecken kan man ta också de andra med i leken. Man kan göra leken svårare genom att alla går på ett led bakom ledaren och göra olika rörelser (t.ex. ur leken Karttecken och rörelser. Plötsligt ropar ledaren något väderstreck och alla springer dit. Lekledaren leder deltagarna vidare därifrån och ropar sedan igen ett nytt väderstreck. Jorden Man kan leka den föregående leken så att man föreställer sig att ekvatorn går mitt på lekområdet. Där läggs olika saker som deltagarna måste föra till olika ställen. Det måste finnas en av varje sak per deltagare. T.ex. till norr ett brev till julgubben (kuvert), till öster kinesiska pinnar (käppar), till söder citroner (tennisbollar) och till öster dollarsedlar (leksakssedlar). Då lekledaren ropar norr tar alla ett kuvert och springer till norr. De som kommer sist får under följande tur föra tillbaka sakerna till ekvatorn. Efter det får de igen vara med i leken. Så här kommer sakerna tillbaka till ekvatorn, men alla får ändå vara med i leken. Leken fortsätter från det väderstreck där man blivit. Deltagarna går alltså inte tillbaka till ekvatorn förrän ledaren ropar. I slutet kan lekledaren ropa t.ex. citroner åt julgubben. Lekar med karttecken som tema Karttecken och rörelser Leken börjar med att man går igenom karttecken som ledaren har bilder på. Man kommer överens om en lämplig rörelse för varje karttecken. Exempel: kärr - gå som om marken skulle ge vika under fötterna vattendrag simma med händerna stig hoppa över rötter stup gå försiktigt med händerna utåt för att hålla balansen hus öppna en dörr sten låtsas klättra upp på en stor sten Deltagarna ställer sig så att de ser ledaren som visar korten. Deltagarna skall så snabbt som möjligt göra rätt rörelse. Efter ett par övningsvarv kan deltagarna börja falla ut efter t.ex. tre fel. De som fallit ut kan t.ex. ställa sig bakom lekledaren på en rad och visa fel rörelser för att lura dem som ännu är kvar i leken. 7

8 Bilda karttecken Leken börjar med att man bestämmer vilka karttecken som är med i leken och hur många vargungar (t.ex. 4) som tillsammans bildar ett tecken. Först går alla kors och tvärs omkring på lekområdet. När lekledaren ropar t.ex. hus bildar deltagarna gruppvis ett hus genom att stå i en fyrkant med armarna rakt ut som ett T. Andra tecken kan t.ex. bildas så här: Stup: en rad, högra handen på personen bredvid och vänstra armen rakt framåt. Stig: alla ligger på marken efter varandra Sten: alla lägger sig i en hög Elledning: alla sätter sig i ett led på marken med fötterna rakt framåt fast i den framför varandes rygg (ledningen), händerna rakt ut som ett T (stolparna). Hitta på fler tecken om ni vill. När deltagarna har bildat karttecken i små grupper kan man sluta med att alla bildar jättestora tecken tillsammans. Allra sist kan man ropa sten så att alla kan kasta sig i en stor klump (ledaren bör ändå fundera på om den här avslutningen passar för den egna flocken). Karttecken och färger Man märker ut t.ex. träd, lyktstolpar eller andra synliga platser på lekorådet med tygremsor i olika färger. Det kan finnas en plats färre av varje färg än det finns deltagare i leken eller så kan man leka så att två deltagare får vara samtidigt på samma utmärkta ställe. Man börjar med att lekledaren ropar något karttecken. Då rusar alla till den färg som karttecknet har. Den som blir utan plats får ropa nästa gång. Lekens svårighetsgrad kan varieras genom att ändra antalet karttecken eller färger. Blå kan alltså motsvara t.ex. kärr, bäck, å eller sjö Kartteckenstaffett Man behöver ett rep, ett ämbar, 2 snören som är lika långa som repet samt karttecken med förklaringar i form av dominokort (se exemplet). BYGGNAD KÄRR Repet träs under ämbarets handtag och binds fast mellan två träd (med 5-10m mellanrum). Snörena knyts fast på varsin sida om handtaget. Deltagarna delas in i två lag. Lagen ställer sig i varsin ända av repet. Båda lagen får en hög med kort. Lekledaren måste se till att det ena laget har förklaringarna till det andra lagets karttecken. Alltså lag A har en bild på karttecknet byggnad och lag B kortet det står byggnad på, medan lag B har en bild på karttecknet stig och lag A har kortet det står stig på. Innan man börjar leka kommer man överens om att först sända ett kort med ett karttecken (om man vill kan man göra ett kort med bara ett karttecken för att göra början 8

9 klarare). När startsignalen har getts sätter lag A ett kort i ämbaret och det andra laget, B drar med hjälp av snöret ämbaret till sig. Lag B tar kortet ur ämbaret och söker så snabbt som möjligt reda på kortet med förklaringen och lägger det kortet i ämbaret. Nu drar lag A ämbaret till sig med hjälp av snöret. Laget kontrollerar om de fått rätt svar till det kort de skickade. Samtidigt ser kullen vilket karttecken som finns på det nya kortet den andra kullen skickade och skickar tillbaka rätt förklaring. När stafetten är slut har alla karttecken fått en förklaring. Det går att hitta på andra lösningar för att röra på ämbaret, eller något motsvarande. Att föra meddelandet vidare med något redskap ökar spänningen i leken och därför lönar det sig att anstränga sig litet för det. Med korten som användes i leken kan man senare spela domino. Andra versioner Man kan låta leken gå på tid. Vid vartdera laget står en ledare med ett tidtagarur. När lag A lägger det första kortet i ämbaret börjar B:s tid. Tiden stoppas då laget lägger svarskortet i ämbaret. Då börjar A:s tid. Lag B:s tid fortsätter igen när lag A lägger ett nytt kort i ämbaret osv. När leken är slut avgör tiden vilketdera laget som varit snabbare. Man kan också ställa upp två parallella banor då lagen A och B är på samma sida och tävlar mot lagen C och D. Karthippa Lekområdet delas fritt upp i fyra delar: skog, kärr, åker och vatten, och gränserna märks ut genom att man ritar på marken eller går upp gränser i snön. Dessutom ritar man stigar i skogen. På områdena läggs flaggor som har den färg området har på kartan. Av deltagarna väljs 1-2 fasttagare beroende på deltagarnas mängd och lekområdets storlek. När leken börjat försöker fasttagarna fånga de andra. På skogsområdet får man bara springa på stigarna. På kärrområdet får man aldrig stanna, benen måste alltså hela tiden vara i rörelse, annars sjunker man. På åkerområdet är man trygg i 10 sekunder om man bildar en traktor tillsammans med en annan deltagare genom att parkera sig efter varandra på åkern. Den som blir fast på vattenområdet ställer sig bredbent och man kan rädda honom/henne genom att dyka mellan benen. På de andra områdena kan man inte rädda utan de som rörs av fasttagarna blir. Då byts rollerna och den gamla fasttagaren får alltså springa iväg. Lek som förberedelse inför utfärden Vad ska man ha med på utfärden? Genom den här leken kan ni öva era på användning av utfärdsutrustning. Lekledaren hittar på någon regel enligt vilken han/hon packar saker i sin ryggsäck. Regeln kan t.ex. vara saker som börjar på A, röda saker eller mjuka saker. Ledaren börjar leken med att t.ex. säga: Jag åker på utfärd och tar med mig en anorak och apelsiner. De andra deltagarna föreslå i tur och ordning saker som lekledaren antingen godkänner eller inte godkänner. Vem gissar vilken regeln är? 1.2 Kullsystemet Det lönar sig att dela in vargungarna i 4-6 personers grupper i början av leken. Indelning i kullar har följande fördelar: det blir lättare att behärska en stor flock 9

10 den egna kullen är en trygg grupp i flocken för vargungen ansvarstagande inom kullen de större vargungarna kan hjälpa de mindre i den egna kullen kullindelningen kan användas för att förebygga oroligheter genom att de vildaste vargungarna delas in i olika kullar Om man också annars använder kullar inom flocken kan utfärden förverkligas med de vanliga kullarna. Inget hindrar ändå att man blandar kullarna inför utfärden för att få till stånd litet omväxling. Beroende på hur många ledare som är med på utfärden kan kullarna delvis fungera självständigt eller hela tiden tillsammans med en ledare. Om flera flockar deltar i utfärden eller det finns många kullar kan instruktionerna ges gemensamt och uppgifterna sedan förverkligas kullvis. Om det inte finns färdiga kullar i flocken kan indelningen ske enligt utfärdens tema. Nedan några exempelgenom vilka flocken kan delas in slumpmässigt i den storleks grupper man vill ha eller i de grupper ledaren bestämt. Ett roligt indelningssätt för bort uppmärksamhet från det faktum att ledaren har planerat kullarna och från vem som är vän med vem. Om ni förverkligar en lek för flera flockar kan ni blanda deltagare från olika flockar när ni bildar kullarna. Då får ni olika ålders barn i samma kullar och vargungarna kan lära känna främmande barn i en liten trygg grupp. Kartpussel. Ni behöver lika många kartbitar (t.ex. 10cmx10cm) som kullar. Det är bra om kartorna är så olika som möjligt för då blir det lättare att hitta rätt kartbitar. Klipp kartbitarna i lika många delar som det finns vargungar i en kull. Man kan skriva ett namn bakom varje bit och sedan dela ut den till rätt person. När vargungarna får startsignalen letar de rätt på de andra som har en bit som hör till samma karta. De som har hittat sin kull pusslar ihop sin kartbit. Ni får ett roligt program på utfärden om kartorna är från området kring utfärdsmålet. Då kan man märka ut någon kontroll på kartan. Kullarna kan tejpa ihop sina bitar och t.ex. senare under utfärden leta rätt på kontrollen eller använda kartan t.ex. i början av Skattjaktsleken (se utfärdsprogrammet). Om bitarna är klippta från samma karta lönar det sig att innan man klipper kullarnas bitar i mindre bitar rita med tusch längs med kartbitens kanter. Det är lättare att hitta den egna kullen då kanterna är utmärkta. Också kanter klippta på olika sätt underlättar hittandet av de rätta bitarna. Kompasser. Man ritar eller tar en bild på en kompass för varje kull. Kompassens ring är vriden på olika sätt på alla bilder. Bilderna klipps i bitar. Bilderna kan antingen vara färgade eller klippta på olika sätt (en del runt klippta andra sågtandat osv.) så att det är så lätt som möjligt att skilja de olika kullarnas bitar från varandra. När det egna pusslet är färdigt kan kullarna leta efter någon gömd uppgift (t.ex. hitta på ett namn åt kullen och viska det i ledarens öra) eller överraskning som finns i den riktning den egna kompassbilden säger på ett avstånd på ett överenskommet antal steg. Kläder. För det här indelningssättet behövs kort med bilder eller ord. Det skall finnas lika många olika bilder eller ord som det ska finnas kullar. Bra klädesplagg 10

11 är t.ex. vantar, mössa, bälte, sockor. Alla vargungar får antingen ett bestämt eller ett slumpmässigt valt kort som de inte får visa åt varandra. När startsignalen har getts börjar alla vifta på den kroppsdel som plagget passar på. Vargungarna identifierar sin egen kull med hjälp av rörelserna. Lika stora käppar. Inför indelningen har man sågat olika långa käppstumpar, Vargungarna står i en ring med händerna bakom ryggen och ledaren ger en käppstump åt var och en. När de får ett tecken börjar vargungarna leta efter de andra som fått en lika lång käpp. Samma träslag. Det förra indelningssättet kan också användas så att käppstumparna är av olika träslag och det gäller att hitta dem som har käppar av samma träslag. Trädnamnen kan t.ex. bli kullarnas namn under utfärden. Stenar. Alla vargungar får varsin sten. Uppgiften är att hitta de som fått samma typs stenar (t.ex. kantiga, runda, vita, röda, svarta) Grisleken Material: engångsmuggar, gummiband, saker Alla deltagare får en engångsmugg. I bottnen görs två hål som näsborrar och gummibandsändorna fastsätts i muggens kanter. En sak sätts i varje mugg. Det finns lika många likadana saker som det skall finnas medlemmar i en kull. Deltagarna viftar på sina trynen och försöker gissa vilka andra som har en likadan sak i sitt tryne 1.3 Att verka tillsammans/ Att sköta gemensamma uppgifter på utfärden? Att verka tillsammans på utfärden Under utfärden övas verksamhet tillsammans och att ta ansvar i enlighet med scoutmetoden. Det lönar sig att ta med vargungarna i alla uppgifter under utfärden, så som matlagning, dukning, vedhuggning och städning, så att de lär sig grundfärdigheter som behövs under utfärder på en mångsidigt sätt och att verka på eget initiativ och ta ansvar för gemensamma saker. Det är viktigt att visa för vargungarna att utfärdsuppgifterna gäller alla, inte bara ledarna. För en del vargungar kan t.ex. diskning vara en ny upplevelse. Att verka tillsammans och växa upp till ansvarstagande kan övas med följande uppgifter D5 Viktiga saker och F1 Var sak på sin plats Uppgift D5 Viktiga saker kan ges åt en vargunge för bl.a. följande uppgifter: att torka borden före och efter maten, hjälpa till med serveringen, kontrollera att toaletterna är snygga, ordna skor, kalla folk till programpassen och skynda på dem. Uppgiften kan ges åt en enskild vargunge eller åt hela kullen. Det lönar sig att presentera ansvarsuppgifterna som hedersuppdrag. Ni hittar säkert flera ansvarsfulla uppgifter åt vargungarna på er utfärdsplats! Före hemfärden kan vargungarna delta i städningen av utfärdsstugan. Varje vargunge får ett eget städområde. Städområdena kan vara t.ex. sovutrymmena, salen, toaletterna, köket och gården. Städningen hör till uppgift F1 Var sak på sin plats. 11

12 2 Utfärdsprogrammet 2.1 Tidtabell och uppgiftsinstuktioner för utfärden När ni anländer till utfärdsplatsen kan ni enligt kårens traditioner antingen genast inkvartera er eller först låta sakerna ligga någonstans under tak en stund och börja utfärden ute t.ex. med flagghissning eller med en tur runt området för att bekanta sig. Det är bra om alla genast när utfärden börjar vet var bland annat toaletterna är och på vilket område vargungarna får röra sig utan ledare. Om kullindelningen inte har gjorts redan på kårlokalen kan den göras genast i början av utfärden före inkvarteringen. Program 1 Karta över närmiljön lördag förmiddag Målet med det här programpasset är att praktiskt bekanta sig med kartteckning och skala och prova använda väderstrecken och karttecknen vargungarna lärt sig på mötena i praktiken. Före programmet lönar det sig för ledaren att fundera på vilket område i närmiljön som undersöks och ritas på kartan. Det lönar sig att välja området med hänsyn till vargungarnas färdigheter och så att terrängen på området är varierande. Beroende på områdets storlek kan ni antingen använda ett steg eller en skolängd som mätsätt. Stegmått lönar det sig att öva före den egentliga mätningen. För programmet behövs ett stort koordinatsystem. Det kan vara ritat på papper som är fastsatt på tjock kartong eller något annat underlag som man kan fästa häftstift på. Bestäm beroende på områdets storlek hur många steg i verkligheten som motsvarar en ruta på kartan. T.ex. en ruta motsvarar 10 steg eller skolängder i verkligheten. Om terrängen t.ex. är bergig och det p.g.a. höjdskillnader är svårt att räkna steg kan t.ex. ett 5 meter långt snöre användas som mäthjälp. Förutom koordinatsystemet behövs karttecken ritade på kartongbitar. När programmet börjar får kullarna något tydligt mål, t.ex. toaletterna, vedlidret, stranden och stugan. Kullmedlemmarnas uppgift är att mäta hur långt de tydligt synliga ställena är från den överenskomna mittpunkten. Nät t.ex. 4 vargungar mäter samma sträcka kan de jämföra sina resultat och uppskatta ett medelvärde. När man vet att det är 30 steg till toaletterna fästs en bild på karttecknet för byggnad tre rutor från mittpunkten. Tydligast är det om man kan lägga kartan vågrätt i mittpunkten där vargungarna börjar räkna avstånden. Då är riktningarna de samma på kartan som i verkligheten och man kan uppskatta riktningen med ögonmått. Kullarna bekantar sig med utfärdsområdet genom att räkna ut distanser och samtidigt bilda en karta. Det är lätt att flytta på karttecknen om t.ex. avstånden är litet fel då tecknen finns på lappar fästa med häftstift. Man behöver inte heller rita karttecknen ute i den kalla luften utan de fästs bara med stiften. Kartan är dessutom lätt att flytta in för senare användning. När ni tillsammans är färdiga med kartan kan ni titta på en kompass var norr är och sätta fast t.ex. utfärdsställets namn på en pappkort så att texten är åt rätt håll när kartan är vänd mot norr. 12

13 Program 2 Skattjakt (utelek) lördag dag Kort om idén med leken: Vargungarna letar parvis rätt på kontroller, skattgömmor, som ledaren gömt ute. Gömställena kan öppnas mot pengar. På området springer några banditer som tar skattsökarnas pengar. Mera pengar fås från banken (lekledaren) genom att lösa någon uppgift. Vargungarnas mål är att hitta 10 skattgömmor, varav 7 innehåller olika sorters ädelstenar. Stenen får man om man betalar en peng i kärlet som fins på kontrollen. Att samla ädelstenar hjälper barnen komma ihåg hur många kontroller de har besökt. Förutom ädelstenar letar vargungarna efter en guldgömma. Guld får man inte ta med sig förrän man besökt alla kontroller. I två gömställen finns hästskor. Inte heller hästskor får man ta med sig förrän spelet är slut. Spelet tar slut då ett par som hittat alla tio kontroller går tillbaka till kuvertet som innehåller guldskatten och blåser i visselpipan som finns i kuvertet. Efter det tar paret guldet och springer mot startplatsen. De andra paren kan ännu vinna om de då de hör visselpipan hämtar en hästsko från den ena av hästskokontrollerna, springer med den till startplatsen och är där före dem som hämtar guldet. Förverkligande av leken och dess förlopp Vargungarna hittar en bit av ett mystiskt brev i sitt övernattningsområde efter lunch. I brevet står det Jag kunde inte göra något. Jag gömde ädelstenarna och guldet och flydde. Här är nyckeln Med brevet finns en nyckel och en ritad karta som ser gammal ut. På kartan finns ett kryss och ett område är utmärkt (det blivande lekområdet). Granska kartan tillsammans och red ut var det utmärkta stället finns. Om ni har orienteringskartor kan varje kull få en som ni ritar ut skattkartans kryss på. Gå tillsammans eller kullvis till kontrollen. Om ni vill kan det finnas ett streck på kartan som anger vägen till kontrollen. Då kan kullarna öva att följa en väg utmärkt på en karta och stanna t.ex. på överenskomna ställen (stor sten, stigkorsning, byggnad e.dyl.). På kontrollen finns ett låst skrin eller annat kärl. Om det finns en byggnad på kontrollen kan nyckeln också gå till dörren, bakom vilken nästa tips finns. En låsbar dagbok med tilläggsinstruktioner är också en möjlighet. Om låsningen är ett problem kan det vara en spännande ask eller bara ett brev. Ovanpå skrinet finns ett meddelande: Ställ er på ett led i åldersordning, den äldsta först, den yngsta sist. Räkna sedan, med början från den äldsta, ihop era åldrar tills den överstiger min ålder, 86 år. Den, vars ålder gör att summan överstiger min ålder får öppna kistan. (Ledaren kan i förväg räkna ut en lämplig ålder i förhållande till deltagarantalet och hjälpa till med räknandet.) Skrinet öppnas med en nyckel (eller med en nummerkod) och inuti den finns pengar. Pengarna kan vara av papper eller t.ex. träbitar. I skrinet finns dessutom ett brev med spelreglerna. Det lönar sig för ledaren att läsa brevet högt för alla. 13

14 N u är ni nära platsen där jag gömde skatterna. Det kan hända att banditer rör sig på området eller ligger och lurpassar. Därför lönar det sig att röra sig parvis så omärkligt som möjligt. Dela in er parvis enligt de råd er ledare ger. Lägg dessa råd noggrant på minnet. Jag har gömt mina skatter på 10 ställen inom det område som är utsatt på kartan. Kontrollera ännu gränserna tillsammans så ni inte går vilse. Som tecken för ett gömställe har jag hängt upp olika färgers flaggor. Varje gömställe har en egen färg. För att gömställena inte skall kunna öppnas av vem som helst måste de öppnas med de pengar som finns i skrinet. Det behövs en peng för att öppna ett gömställe. På sju gömställen finns ädelstenar. När ni tillsammans med ert par hittar en ädelstensgömma, betala då först en peng i behållaren vid gömstället. Mot betalningen kan ni öppna kuvertet. I det finns ädelstenar. Ni kan tillsammans med ert par ta med er en ädelsten. På alla ställen finns olika sorters stenar och ni skall hitta alla 7 olika stenar. Det kan också finnas pengar på gömställena. Det par som först hittar pengarna får behålla dem. På två ställen finns en hästsko. Jag bar dem med mig för att de skulle bringa lycka. Ta inte skon med er när ni hittar hästskogömmorna. Lägg bara platsen och flaggans färg noggrant på minnet. På det värdefullaste gömstället finns guld. Guldet får ni bara ta med er om ni hittar det gömstället till sist, alltså som tionde. Bara då kan ni ta guldet med er, blåsa hårt i visselpipan som finns på gömstället. Om gömstället t.ex. bara är det sjunde, leta ännu rätt på tre gömställen till och återvänd sedan till guldgömman för att hämta den värdefullaste skatten till allra sist. Alltså en gång till, när ni hittat sju ädelstenar och två hästskor, gå till guldgömman, blås i visselpipan och spring med guldet hit. På guldgömstället behöver man inte betala. Om ni hör någon annan blåsa i visselpipan, har något av de andra paren varit snabbare och slugare än ni och uppdelningen av skatten har börjat. Ni har ännu en chans att få den värdefullaste skatten. Ni måste snabbt springa till någondera hästskon, ta den, ni behöver inte betala och sedan springa hit. Om ni hinner hit före dem som hämtar guldskatten belönar jag er genom att ni får skatten. Annars får de som hämtat guldet behålla bytet. Själv är jag redan så gammal att jag inte gör något med skatter. Ännu ett viktigt råd. Ni möter kanske någon bandit på er färd. De kan ta era pengar ifrån er. Ta därför inte alla era pengar med er. Varje par tar 5 pengar ur skrinet. Må er ledare fungera som vakt och låt honom/henne dela ut pengar åt er enligt ert behov mot att ni löser små uppgifter. Alltså när pengarna är slut, gå tillbaka till er ledare och följ hans/hennes instruktioner. Gå ännu igenom de instruktioner jag gett er och var ärliga och lämna varje gömställe snyggt så att inte banditerna kan dra nytta av er vårdslöshet och får tag på skatterna. Lycka till! Praktiska instruktioner för ledaren På varje kontroll finns en tyg-/kreppappersremsa med en egen färg som märker ut skattgömman. Beroende på vargungarnas ålder och skicklighet kan området vara litet eller stort och gömställena var lättare eller svårare att hitta. På varje kontroll måste det finnas ett kärl för pengarna. Bäst är det om pengakärlen är spargrisar som man fäller in pengarna i. Egna spargrisar kan göras t.ex. genom att klippa ett hål i locket på en 14

15 pappask. Men t.ex. en kopp eller något annat litet kärl går också bra. Då lönar det sig ändå att betona att vargungarna inte får ta pengar ur kärlet. På ädelstenskontrollerna finns ett kuvert med ädelstenar t.ex. av glänsande papper. Det ska finnas lika många ädelstenar som det finns par. Om det inte finns till räckligt många olika färgers papper kan stenarna ha olika form (på ett gömställe runda, på ett annat kantiga, på ett tredje små osv.). Förutom ädelstenarna kan man sätta pengar i kuverten. Det första par som hittar gömstället får behålla pengarna. Det lönar sig att sätta kuverten i plastfickor om det finns snö eller om marken är fuktig. På vartdera hästskogömstället finns en riktig hästsko eller en av t.ex. papp i kuvertet. Om det är många deltagare kan det finnas t.ex. två hästskor på vartdera stället. På guldgömstället finns det i kuvertet ett guldfärgat smycke (inte äkta) eller en guldfärgad platta som föreställer en guldtacka. Med yngre vargungar lönar det sig att konkretisera hittandet av ett gömställe. Då behövs en extra flagg, ett pengaskrin och kuvert på startplatsen som ledaren kan visa med. Ett par ledare kan gömma sig i skogen som banditer som tar fast barnen och tar deras pengar. Banditerna kan smyga omkring i skogen och anfalla barnen ganska jämt. En ledare fungerar som bankir i närheten av startplatsen. Han/hon ger vargungarna pengar mot att de löser små uppgifter. Ledaren berättar om uppgiften då ett vargungepar kommer efter mera pengar. Det kan finnas flera bankirer om det finns många barn. Pengarna måste vara nästan slut då man kommer till banken. Ni kan hitta på egna uppgifter, men här är några förslag: Kasta 10 snöbollar/ kottar mot ett överenskommet mål. För varje träff får man en peng. Uppskatta en minut. Ledaren tar tid med en klocka som visar sekunder. Om det kastar med under 10 sekunder får ni 3 pengar, under 20 sekunder 2 pengar och under 30 sekunder 1 peng. Sjung Haren satt i gropen, ni får två pengar Märk ut väderstrecken på marken t.ex. genom att rita eller med stenar eller kvistar. Använd en kompass för att få väderstrecken rätt. För ett rätt utmärkt huvudväderstreckspar får ni en peng; alltså sammanlagt maximalt 2 pengar. Om ni speciellt med äldre vargungar vill lägga till en möjlighet att taktikera kan ni skriva upp maximipoängen på lappar. Vargungarna kan sedan utgående från poängen välja vilken pengasumma de vill sträva efter. Varje uppgift får ändå lösas bara en gång. Bankiren kan också fungera som rådgivare om deltagarna glömmer reglerna. Material 3 brev (för stugan, på skrinet och i skrinet) ritad skattkarta om ni vill orienteringskartor, pennor och plastfickor för att skydda kartorna skrin och nyckel pengar (5 per par i spelets början och pengar åt bankiren och i några av skattgömmorna) 10 tygremsor eller kreppappersremsor av olika färg för att märka ut gömställena 7 pengaskrin eller spargrisar gjorda av t.ex. pappaskar 10 kuvert och plastfickor 7 olika sorters ädelstenar (av färgat papper) per par 15

16 2 hästskor 1 guldskatt (smycke eller guldtacka) visselpipa för guldkontrollen uppgiftslista för bankiren Antalet ledare dom behövs i leken i banken och som banditer beror på antalet barn, minst 2-3 Program 3 Miniatyrmodell av kartan lördag eftermiddag Miniatyrmodell av kartan Målet med det här programpasset är att tillverka en tredimensionell miniatyr av kartan som gjordes på förmiddagen eller av en del av den. Först kan ni tillsammans granska kartan ni gjort och fundera på höjdskillnaderna mellan olika platser. Ni kan antingen under förmiddagens programpass eller under det här passet mäta några platsers höjd över marken. Tillverka efter det här en måttsticka på vilken ni märker ut en måttskala i samma skala som kartans koordinatsystem. Efter det kan ni märka ut t.ex. vedlidrets, stenens och klippans höjd på stickan. Måttstickan och höjdmätningarna överhuvudtaget kan vara ungefärliga. Målet är att visa vargungarna höjdskillnader i samma skala som den kartan man gjort har, inför byggandet av miniatyren. Beroende på vargungarnas antal och skicklighet kan alla göra enskilt eller parvis en miniatyr. Vargungarna tar modell av kartan och formar terrängen och möjliga byggnader mm. enligt den. Om det är svårt att göra en miniatyr med hjälp av kartan och i rätt skala kan man göra den efter sin minnesbild och sedan jämföra den med kartan i efterskott. Miniatyrmodellen kan göras av färdiga spånor, träbitar, stenar, kottar, käppar, sand och av pappers- och kartongmaterial så som äggförpackningar och wellpapp. För bottnen behövs papp som kan skäras från t.ex. gamla papplådor med en mattkniv (ledaren skär). Vargungarna kan tälja spånor från ved som finns för att användas under utfärden och såga bitar som föreställer t.ex. byggnader. Naturmaterial kan användas enligt egen fantasi. Av det material som finns formas terrängen och byggnader, träd osv. Limmas på sina platser. Om ni lyckas skaffa tyglappar kan ni täcka det ni byggt upp av naturmaterial med tyg. Ni kan t.ex. limma stenar och käppar bredvid varandra på underlaget och limma på ett grönt tyg så ni får en grön böljande terräng i miniatyren. Miniatyren kan lämnas enfärgad eller så kan den, efter att limmet har torkat, målas med vatten- eller täckfärger. Material: - mätsticka, tuscher, måttband - en kniv per vargunge - såg, om ni tänker såga - trä som går att tälja (t.ex. vedklabbar) - kartong som underlag - naturmaterial, kartong, tyg mm., det som finns på utfärdsstället och i era förråd - sax, om ni använder sådant som går att klippa - lim t.ex. Eri Keeper (- vatten- eller täckfärger och penslar om ni målar era miniatyrmodeller) 16

17 Program 4 Kvällsprogram lördag kväll Kvällsprogrammet baserar sig på Max Velthuijs barnbok Groda blir glad. Ni kan låna boken från biblioteket eller berätta er egen version av sagan. Kvällens huvudmål är förutom att ha roligt tillsammans att få alla barn att se sina egna färdigheter och styrkor. Kvällsprogramdragaren kan berätta sagan ensam eller så kan olika ledare föreställa olika djur. I programstommen ingår många lekar och sånger. Ni kan välja de lämpligaste och på vissa ställen t.ex. lämna bort en lek helt och hållet eller bara sjunga en sång som passar in i berättelsen. Förberedelser inför kvällsprogrammet Grodorigami Det här kan också göras tidigare om det finns extra tid. Alla viker varsin pappersgroda. Instruktioner finns i det här programhäftet. Kvällsprogrammet Berättelsen om grodan börjar... Berättelsens huvudperson är en grön groda som är speciellt bra på att simma och hoppa. Han tycker att det bästa i hela världen är att vara en groda. Sång: Små grodorna Lek: Hopptävling mellan pappersgrodorna Beroende på antalet vargungar kan tävlingen förverkligas på olika sätt. Nedan olika förslag: Alla vargungar ställer sig på startlinjen och börjar på signal från ledaren hoppa sin groda så snabbt som möjligt till mållinjen. Den snabbaste grodan vinner Varje kull väljer en groda som får hoppa. Varje kullmedlem får hoppa grodan t.ex. två gånger efter varandra. Annars som i föregående så att den snabbast vinner. Varje kull väljer en groda. Alla kullar ställer sig på samma startlinje. Kullarna får i tur och ordning hoppa med sin groda två ånger efter varandra. Sedan är det nästa kulls tur. Vinnargrodan är den som med ringaste mängd hopp når mållinjen. Berättelsen fortsätter, ankan kommer med Grodan träffar en anka på stranden som han en stund argumenterar med om ankan är vacker när den inte har grodans favoritfärg grön. Ankan överraskar grodan med att berätta att hon kan flyga. Grodan blir förundrad då han se hur ankan flyger upp och hur lätt hon flyger. Grodan vill också flyga men ankan slår ner honom med att konstatera att han inte har några vingar. Grodan blir kvar och övar flygning, förgäves. Efter att ha grubblat en stund bestämmer sig grodan för att bygga vingar av lakan. Efter en vecka är vingarna av lakan, käppar och snören färdiga och det är dags för provflygning. Hoppet från kullen och svävningen i några sekunder slutar med att vingarna går sönder. (I boken kommer till nästa en råtta emot honom men här har det lämnats bort) Lek: Flyger, flyger, fågeln flyger 17

18 Deltagarna ställer sig på ett led. Lekledaren säger åt den som står först i ledet Flyger, flyger, (något djurnamn) flyger. Den första i ledet måste genast börja vifta på armarna som tecken på flygning om djuret eller varelsen i fråga kan flyga. Om djuret inte kan flyga viftar deltagaren inte på armarna. Om det inte finns väldigt många deltagare kan man först leka ett övningsvarv varefter det börjar på riktigt och den som gjort fel får hjälpa ledaren med att ge flygdirektiv. Det lönar sig för lekledaren att ha en lista med djur som flyger och sådana som inte flyger, Lista: Talgoxe, albatross, emu, delfin, hare, örn, flamingo, älg, räv, lo, myra, sädesärla, haj, abborre, orre, ko, rödhake, sparv, anka, häst, höna, gös. Sång: Idas sommarvisa Berättelse: Till grisen På hemvägen tittar grodan in hos grisen för att fråga om den kan flyga. Grisen kan inte flyga men konstaterar att hon kan baka utsökta kakor och är vackert ljusröd. Det håller grodan med om. Men grodan tänker att han naturligtvis kan baka en kaka och när han kommer börjar han genast baka så som han sett att man gör. Kakan brinner ändå. Lekar: Het kaka och chokladkaka Två heta kakor Före Två heta kakor leken kan barnen om man vill delas in i två lag. Åt hälften av barnen viskar man eller ger man en lapp med texten KAFFEKAKA och åt andra hälften GRÄDDKAKA. På givet tecken börjar alla ropa sitt ord och leta efter de andra som hör till ens lag. När alla har hittat sitt lag kan kaffekakorna inför leken Två heta kakor sätta sig i en gles ring och sedan kan gräddkakorna sätta sig mellan dem. I den här leken borde deltagarantalet vara jämt. Deltagarna sätter sig i en ring. Det behövs två kakor, t.ex. två bollar, två fyllda strumpor eller liknande passar. Deltagarna delas in i två lag så att varannan i ringen hör till det ena laget och varannan till det andra. Kakorna ges åt två personer som sitter mittemot varandra i ringen, en från vardera laget. Lekledaren ger tecken och då försöker båda lagen flytta sin kaka framåt så snabbt som möjligt från hand till hand med sina egna lagkamrater (kakan ges åt varannan person i ringen). Målet är att någotdera lagets kaka skall hinna upp det andra lagets kaka. Det lag som varit snabbare vinner. Kakan får inte kastas utan den måste ges åt följande person ut det egna laget. Chokladkaka Man behöver ett tidningsknyte som gjorts före leken. Innerst i tidningsklumpen sätts en karamell. Runt den viras mera tidningspapper och lagren sätts fast med tejp eller knyts fast med snöre. Med några lagers mellanrum sätter man en papperslapp med någon kakingrediens (mjölk, socker, margarin, ägg, vetemjöl, bakpulver, vanillinsocker, kakaopulver). Deltagarna sätter sig i en ring. Den heta chokladkakan alltså tidningsknytet går snabbt från hand till hand runt i ringen, alltid till nästa person. Samtidigt spelas musik antingen från en skiva eller så att någon spelar. När musiken bryts får den som har knytet börja öppna det tills den hittar en ingredienslapp. Knytet fortsätter gå runt tills den som 18

19 öppnar det sist varvet får karamellen. Ingredienserna som hittats kan användas i Orden huller om buller leken Sång: Traktor Alban Berättelse: Till haren Grodan bestämmer sig för att gå till haren för att låna en bok. Haren undrar om grodan verkligen kan läsa. Haren lovar lära grodan läsa, men han slinker otåligt iväg med boken. Hemma förstår grodan ingenting av orden vilket får honom att känna sig dum Lek: Orden huller om buller Kullarna ställer sig på lämpligt avstånd från varandra. Varje kull får en lista med ingredienser till en chokladkaka. Ingredienserna är de samma som i Chokladkaksleken men bokstäverna är huller om buller. Kullarna ska så snabbt som möjligt lista ut de riktiga ingredienserna. Leken kan göras lättare genom att man lägger fram lapparna från den tidigare leken på ett tydligt ställe, eller svårare genom att låta vargungarna komma ihåg ingredienserna utan minneslappar eller lägga lapparna i ett annat rum så att en person från en kull i taget kan gå och titta. De blandade orden kan skrivas skilt, ett ord per lapp så att kullen kan dela upp dem eller alla ord på ett papper som en lista. CORSE K = socker ROCK N VILLAINS E = vanillinsocker JM LÖK = mjölk V LÖJMETE = vetemjöl GÄG = ägg PUB LEK ARV = bakpulver VAKA E PULKOR = kakaopulver RAMAR IN G = margarin Material: - en penna per kull - de blandade orden skrivna på papper - ifall ni vill de riktiga orden tydligt skrivna Berättelsen tar slut: Grodan är ledsen och lämnar tillbaka boken åt haren. Grodan gråter och berättar om alla misslyckanden han varit med om under dagen för haren. Haren konstaterar att inte han heller kan allt det som andra djur kan eftersom han är en hare. Han berättar att alla tycker om grodan just för att han är en groda. Grodan går tillbaka till åstranden och tittar på sin spegelbild. Han förstår att han är lycklig över att vara en groda. Han hoppar av glädje ett fantastiskt grodhopp och det känns alldeles som om han skulle flyga. Sång: En rolig sång med nya ord Ta en medryckand lätt melodi och skriv nya verser till den. Bra melodier är t.ex. Saku sammakko eller svenska schlagers och populära visor. Hitta på nya ord och kopiera orden så att varje kull får ett papper med orden eller göra så att ledarna kan sjunga först och barnen stämmer in. För att lära sig orden kan man sjunga varje vers två gånger efter varandra så att alla hinner med. 19

20 Tapto: Sitt i en ring med lamporna släckta. Varje person i ringen får i tur och ordning låta sin pappersgroda hoppa in i ringen och berätta någonting som personen är kan (bra, men det räcker med att kunna). Ni kan också låta något föremål gå från hand till hand och var och en får i tur och ordning säga det den kan. Om ni ledare upplever att det kan vara svårt för barnen att berätta vad de kan ni hoppa grodorna eller skicka föremålet tyst. Vargungarna får i tur och ordning tänka på något de kan och skickar sedan turen vidare. Förmågorna kan också skrivas ner på papperslappar och ledaren kan sedan läsa upp dem. Avsluta med en syskonring. Program 5 Orienteringsbingo söndag förmiddag Idén med bingon är att jämföra karta och verklighet med varandra och lära ut att vända kartan rätt. Beroende på vargungarnas nivå kan man också öva orientering med kompass. Material: - kartor över närområdet, helst en per vargunge, men minst en per par - kontrollflaggor och bingons fyra symboler (flaggorna kan vara de samma som i Skattjakten) - bingokort och pennor åt vargungarna - kompasser åt vargungarna (parvis eller enskilt) - frågor till de döda kontrollerna och materialet som behövs till dem Bingon kan förverkligas parvis eller enskilt beroende på antalet vargungar och kontroller. Varje vargunge får en karta och paret ett gemensamt bingokort (bild B). Uppgiften är att besöka kontrollerna och hitta de tal som står på ens eget bingokort (bild A och B) När man hittat talet skriver man upp kontrollens bokstavsbeteckning på kortet (bild B). Det finns också uppgifter som vargungarna löser. När alla det egna kortets tal har hittats kan vargungen/paret/ gå tillbaka till starten eller den plats man kommit överens om E A) Bingosymbolen som finns B) Bingokortet på kontrollen Organisering av orienteringen Gör i ordning 7-15 kontroller i närmiljön. Det lönar sig att bekanta sig med terrängen innan man ritar ut kontrollerna på kartan så att kontrollerna är på lämpliga ställen. Kontrollernas placering och avstånden mellan dem lönar det sig att planera i förhållande till vargungarnas kunskaper. De äldre vargungarna kan hitta från kontroll till kontroll med hjälp av kompassen. För de yngre kan det vara bra om kontrollerna är närmare varandra och de är tydligt utmärkta vid eller nära t.ex. stigar eller andra tydliga landmärken. Det är ändå viktigt att vargungarna använder kartan då de letar efter kontrollerna och inte bara tittar efter kontrollflaggorna. Kontrollerna märks ut på kartan utan nummer eller symboler. På varje kontroll sätts förutom kontrollflaggan 20

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Lekar, spel och övningar

Lekar, spel och övningar Lekar, spel och övningar Det viktigaste är inte att vinna när man spelar spel eller leker. Prata om detta med barnen. De lekar, övningar och spel som beskrivs nedan kan varieras, så att de passar både

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011. Samarbetsövningar och lekar

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011. Samarbetsövningar och lekar FSB:S UNGDOMSLEDARKURS I PARGAS 8-10.4.2011 Samarbetsövningar och lekar Lekar och olika övningar kan vara bra på många olika sätt: - Har man en ny grupp, eller nya medlemmar så för att göra alla lite mer

Läs mer

Rånäs OK. Rånäs OK är känd i hela Sverige för sin stora och framgångsrika ungdomsverksamhet. Nu välkomnar vi fler nybörjare till säsongen 2008.

Rånäs OK. Rånäs OK är känd i hela Sverige för sin stora och framgångsrika ungdomsverksamhet. Nu välkomnar vi fler nybörjare till säsongen 2008. Årets nybörjarträningar startar måndag 18 februari klockan 18:30 vid vår klubbstuga Lindbacken och fortsätter därefter varje måndag fram tills skolan slutar i juni. Rånäs OK är känd i hela Sverige för

Läs mer

Övningar. Labyrinten inomhus såväl som utomhus. Presentation. Förberedelse. Utförande. Varianter. Material. Kunskap. Författare: Lisa Kalered

Övningar. Labyrinten inomhus såväl som utomhus. Presentation. Förberedelse. Utförande. Varianter. Material. Kunskap. Författare: Lisa Kalered Övningar Labyrinten inomhus såväl som utomhus lämplig för alla åldrar Denna övning är tänkt att öka elevernas förståelse vad gäller att passa kartan, dvs att hela tiden ha kartan lagd åt rätt håll för

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN 1. Trollen är skickliga på att ta sig över hinder i skogen. Hur kan ni ta er över en sten, en stor gren eller ett omkullfallet träd? 2. Trollen tycker

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund

Orienteringsövningar. Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Oskar Andrén Värmlands Orienteringsförbund Orienteringsövningar Teoriövningar Ormen långe En kortlek med kartteckenstafett med 20 olika kort med karttecken. En fördel om man är ungefär

Läs mer

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring Lekar Lek har stor betydelse för barns utveckling och är därför en viktig del av friidrottsskolan. Genom att leka olika typer av rörelselekar utvecklar barn och ungdomar sin rörlighet, balans, koordination

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Expressbollen

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Expressbollen Expressbollen Övning nr. 1 2 lag på varje långlinje i en rektangel på 15x25 meter. o Viktigt att va tydlig med mitten, d.v.s. markera mitten med koner. Varje spelare har en boll. Leken går ut på att sparka

Läs mer

Manual till SKATTJAKTEN. En pedagogisk aktivitet för barn

Manual till SKATTJAKTEN. En pedagogisk aktivitet för barn Manual till SKATTJAKTEN En pedagogisk aktivitet för barn Skattjakten Skattjakten är en del av Check Point, som är en ny serie aktiviteter från Svenska Orienteringsförbundet, där glädjen och leken är i

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år Föreningsträdet Handledning Aktiva 7 år Alma och Burre plockar svamp Tennisturnering i skogen Effe och Burre spelar pingis Alma och skogsbusarna spelar innebandy I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS PÅ NORRVALLA I VÖRÅ, 13-15.3.2015

FSB:S UNGDOMSLEDARKURS PÅ NORRVALLA I VÖRÅ, 13-15.3.2015 FSB:S UNGDOMSLEDARKURS PÅ NORRVALLA I VÖRÅ, 13-15.3.2015 Lekar - Samarbetsövningar Lekar och olika övningar kan vara bra på många olika sätt: - Har man en ny grupp, eller nya medlemmar så för att göra

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture Frågor 1. Vem är Sture? 2a.Vad gör Sture? 2b. Varför gör han det? 3. Kim vill rädda Sture. Hur gör han då? 4. Varför kommer brand-bilen? 5. Vad gör Sture till sist?

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 3: UPPTÄCKTEN Berättelse del 1: Uppgift 1: Det sista vykortet Vackrare horisont Berättelse del 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Upptäckten Snurra på

Läs mer

TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO

TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA En lekdeltagare står på mitten och har inget bo. Han eller hon ropar: Trädet brinner, måste byta!. De lekdeltagare som står i bona byter bo, och

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Orientera med Gammelstads IF

Orientera med Gammelstads IF Orientera med Gammelstads IF FACIT 1 Kartans tecken och färger grop åker sjö skog brant Dra ett streck mellan färg och karttecken 2 Karttecken på karta 1 Hitta karttecken och ringa in dem på kartan 3 Karttecken

Läs mer

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Inspirationshäfte Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av ROLIGA RAMAR PAPP-PYSSEL MÅLA PÅ KLÄDER SÖTA SMYCKEN HÄFTIGA HANDAVTRYCK FINURLIGA FIGURER PILLIGT PYSSEL

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

75289 Fallskärm Att leka med FALLSKÄRMEN

75289 Fallskärm Att leka med FALLSKÄRMEN 75289 Fallskärm Att leka med FALLSKÄRMEN Att leka med FALLSKÄRMEN Att leka med fallskärmen - en rolig, spännande, annorlunda och motiverande aktivitet. Motorisk stimulans är en viktig del i förberedelserna

Läs mer

Hälsningar Viktor och Ida

Hälsningar Viktor och Ida Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Fotbollsskolan. bollekar.indd

Fotbollsskolan. bollekar.indd Fotbollsskolan bollekar.indd 1 07-06-05 16.14.36 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 6: Hjälpstudion. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 6: Hjälpstudion Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 6 Hjälpstudion Förord Berättarstunden levande berättelser från Bibeln...4 Beskrivning Termin

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Träffa linjen

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Träffa linjen Träffa linjen Övning nr. 1 Alla spelare samlas på en linje med boll. Avstånd till linjen som ska träffa ca 10-15 meter. Varje spelare försöker passa bollen mot linjen och låta den stanna exakt på linjen.

Läs mer

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21 Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:

Läs mer

Söta änglar med guldlockar

Söta änglar med guldlockar SK-0025 Söta änglar med guldlockar Den här gången innehåller ditt paket material till att göra fint julpynt. Du får två söta trädockor som du målar och dekorerar med vingar, guldlockar, glitterlim mm.

Läs mer

Lekar och övningar för Fotbollsskolan Kareby IS

Lekar och övningar för Fotbollsskolan Kareby IS Lekar och övningar för Fotbollsskolan Kareby IS Bollövningar Mål Dribbla en boll mellan koner och skjut på mål. Fråga gärna om någon spelare vill stå i mål. Man kan utöka denna övning med att när man dribblat

Läs mer

LEK & TÄVLING LEKAR BASKETSPELAREN

LEK & TÄVLING LEKAR BASKETSPELAREN LEK & TÄVLING LEKAR BASKETSPELAREN En står i mitten av salen (förslagsvis tränaren första gångerna). Övriga ställer upp bakom ena baseline. Alla har varsin boll, som ska dribblas hela tiden. Basketspelaren

Läs mer

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Hej. Du håller en tipshandledning i din hand som satts ihop av barnbibliotekarierna på biblioteken i Kävlinge kommun. Tanken är att den ska ge uppslag

Läs mer

Vi i klassen lektion (75min) SAMARBETE

Vi i klassen lektion (75min) SAMARBETE 1. Rockringen (handboken sid. 33) Vi i klassen lektion (75min) SAMARBETE Eleverna ställer sig i en ring och fattar varandras händer. Ledaren släpper tillfälligt greppet på ett ställe i ringen mellan två

Läs mer

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. Trollpengar I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar. 1 sten = 100 kronor 1 tallkotte = 10 kronor 1 pinne = 1 krona Ni ska nu samla

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Indiansmyg med boll Bollkamp/prickboll Attack fotboll!

Indiansmyg med boll Bollkamp/prickboll Attack fotboll! Bollekar Indiansmyg med boll Lämpar sig bäst i en utrustad gymnastikhall eller ute i skogen. Ledaren/barnen sprider ut redskap som är tillräckligt stora att gömma sig bakom över hela golvet på gymnastikhallen.

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan. Orientering år 7

Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan. Orientering år 7 Lektion 1 och 2 MB + skolgård Orientering år 7 Syfte: goda levnadsvanor, påverka sin hälsa, vistas i utemiljöer och natur värdet av ett aktivt friluftsliv, röra sig allsidigt förstå Varför: förstå karta,

Läs mer

Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän).

Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). Inbollning (! = även lämplig för nybörjare) 1. Inbollning 2 & 2 - bagger. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). 2.! Inbollning 2 & 2 - grundslag och

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar:

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar: Sida 1 av 6 Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar: Bryt isen Oväntad information Äta kolasnören Det stora trasslet Kom ihåg- leken Samarbeta Dvärg, jätte, trollkarl Amazonas

Läs mer

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se

Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Motorikmattan. Art. nr

LÄRARHANDLEDNING. Motorikmattan. Art. nr LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-748-8 Motorikmattan Detta material, som är mycket allsidigt och ger möjlighet att skapa ett stort antal skicklighetsövningar i små grupper på 4 till 6 barn. Lärarhandledningen

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Kognitiv träning i skrivning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Kognitiv träning i skrivning Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Former i bokstäver Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som kombi neras på ett antal olika sätt för att bilda de 29 unika bokstäverna

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

SNO:s grön vit torsdagsträning 3 och 10 oktober 2013 i Tveta

SNO:s grön vit torsdagsträning 3 och 10 oktober 2013 i Tveta SNO:s grön vit torsdagsträning 3 och 10 oktober 2013 i Tveta 3 oktober var det en linje orientering där man skulle hitta saker längs med rätt väg, alla fick med sig en karta och en bingobricka samt en

Läs mer