GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI. Kursen innehåller två huvuddelar: Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik. Rapportskrivning och presentation
|
|
- Roland Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CT3620 VETENSKAPSMETODIK FÖR TEKNIKOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Föreläsning 0 - Introduktion CT3620 VETENSKAPSMETODIK FÖR TEKNIKOMRÅDET KURSENS HEMSIDA Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University Kursen innehåller två huvuddelar: Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik Rapportskrivning och presentation Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik introducerar grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar. ger en inblick i vetenskapens idéhistoria (matematik, fysik, elektronik, teknik och datavetenskap). utvecklar kritiskt tänkande. Rapportskrivning och presentation förstå och diskutera texter av olika typer. skriva och presentera rapporter. söka information och ha ett källkritiskt förhållningssätt. kritiskt granska och opponera mot andras rapporter. 3 4
2 Kursens innehåll Grundläggande vetenskapsteori Grundläggande vetenskapsmetodik Vetenskapens idéhistoria (Matematik, Fysik, Elektroteknik, Datavetenskap, Teknikvetenskap) Att läsa och förstå texter Att söka information Att skriva och presentera rapporter Kursens upplägg Kursen blandar föreläsningar med inlämningsuppgifter och diskussioner. Syftet är att aktiva studenter lär sej mer och att inlärningen blir roligare. Kursen har ingen tentamen. Att granska rapporter och opponera mot rapporter 5 6 Kurslitteratur Kurspärm (finns på REPRO) Artiklar från Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem. What everyone should know about science Frivilligt bredvidläsningsmaterial som finns omnämnt i kurspärmen och/eller kan nås via kurshemsidan Inlämningsuppgifter Vad händer om man missar deadlines? Aktuella deadlines framgår av kurshemsidan. Det finns både en deadline för varje inlämningsuppgift och en definitiv deadline för hela kursen (kursslut). Missad deadline betyder lägre betyg. Missad diskussion innebär extra inlämningsuppgift. 7 8
3 Inlämningsuppgift 1: Grundläggande vetenskapsteori Inlämningsuppgift 1-extra Enbart de som missar första diskussionen! Läs två populärvetenskapliga artiklar*. Skriv en personlig analys på artiklarna utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. * Forskningsområde i sönderfall, Lars Olof Lodén, Forskning & Framsteg 3/03 * Sanningen i vitögat, Dag Prawitz, Forskning & Framsteg 1/03 Rydbergsmateria dagbok från labbet, Leif Holmlid, Forskning & Framsteg 4/ Inlämningsuppgift 2: Grundläggande vetenskapsteori Kritiskt tänkande och etik Inlämningsuppgift 2-extra Enbart de som missar andra diskussionen! Läs kritiskt en populärvetenskaplig text* med etiska frågeställningar och besvara några frågor som förberedelse för en diskussion. Läs en populärvetenskaplig artikel*. Skriv en personlig analys utifrån givna frågor. Delta i diskussionen av artiklarna med dina kollegor i klassen. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare en artikel. * Mångfaldens gratistjänster, Ann-Kristin Wentzel, Forskning & Framsteg 3/03 * Drömmen om paradiset, Joanna Rose, Forskning & Framsteg 3/
4 Inlämningsuppgift 3: Läs och analysera texter Inlämningsuppgift 4: Skriv och presentera rapport Läs tre texter av olika karaktär och besvara några frågor. Skriv en rapport (i grupper om 2) på 6 8 sidor om ett ämne inom datavetenskap/elektroteknik. Presentera rapporten inför grupp (10 min presentation + 10 minuter diskussion). Godkänd rapport kan få betyg 3, 4 eller 5. Detta betyg sätts av examinator Inlämningsuppgift 5: Vetenskapshistoria Inlämningsuppgift 6: Granska rapporter. Opponera mot rapport Läs ett kapitel i The Golem av Collins and Pinch*. Skriv en personlig sammanfattning av kapitlet och svara på ett antal frågor. Diskutera med övriga studenter. Vid frånvaro på diskussionen måste man som kompensation göra en analys på ytterligare ett kapitel i boken**. Läs tre rapporter och lämna skriftliga synpunkter (granskningsprotokoll). Opponera mot en av dessa efter presentationen på minikonferensen. *"Edible knowledge: the chemical transfer of memory " **"The germs of dissent, Louis Pasteur and the origins of life" 15 16
5 Betygskriterier (3, 4, 5) För en 3:a måste man ha klarat samtliga inlämningsuppgifter på kursen före kursslut. Inga ytterligare examinationstillfällen kommer att ges innan kursen går nästa gång! För en 4:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 3,5 ha hållit samtliga deadlines för varje inlämningsuppgift. Man får komplettera varje inlämningsuppgift maximalt en gång för att behålla sin 4:a. Deadlines för kursen finns på kursens hemsida. Samband mellan denna kurs och Forskningsmetodikkursen Kursen Forskningsmetodik inom dataområdet (CT3340, 5 p, D-nivå) är en fördjupning och fortsättning på denna kurs. Forskningsmetodikkursen innehåller följande fördjupande moment: fördjupad vetenskapsteori och vetenskapsmetodik sökning av forskningsartiklar För en 5:a måste man förutom medelbetyg på delmoment som överstiger 4,5 dessutom ha fått VG på rapporten Samband mellan denna kurs och Forskningsmetodikkursen Följande moment i den nya kursen är helt nya: forskningsmetodik forskarutbildning och forskarsamhället att skriva och presentera vetenskapliga artiklar (på en minikonferens) att granska och opponera mot vetenskapliga artiklar. Samläsning: Föreläsning 4, Vetenskap och forskning i dess sammanhang, professionella och samhälleliga frågor Föreläsning 5, Forskningsmetodik och vetenskapsteori inom humaniora Mail format: TITEL PÅ VÅRA MAIL CT3360 Inlupp 1 CT3360 Rapport CT3360 En fråga Osv
6 Vetenskapsmetodik för teknikområdet CT3620, 5p, B-nivå Senaste nytt Kursschemat Deadlines Resultat Kurspärm Föreläsning F0 Ti 26/08 F1 To 28/08 F2 Ti 02/09 Moment Introduktion. Grundläggande vetenskapsteori Vetenskap, kunskap, sanning Grundläggande vetenskapsteori Logiska argument och kritiskt tänkande Grundläggande vetenskapsteori Förklaringar och kommunikation Lärare gdc01 gdc01 gdc01 Övrigt material Bakgrundsmaterial Användning av Word Uppgift 1 (svarsmall) Uppgift 2 (svarsmall) F10 Ti 30/9 Gästföreläsning F11 To 02/10 Gästföreläsning Skriv och presentera rapport Vetenskapens idéhistoria Matematik Vetenskapens idéhistoria Fysik jgn01 ken05 slm01 Uppgift 4 (svarsmall) Rapportmall* (Word) Vetenskapens idéhistoria (Kompendium) Uppgift 5 (svarsmall) F3 To 04/09 F4 Ti 09/09 F5 On 10/09 Gästföreläsning F6 Ti 16/09 F7 To 18/09 F7 F8 Ti 23/09 Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 1 Grundläggande vetenskapsteori Vetenskapens kulturella kontext Forskningsmetodik och vetenskapsteori inom humaniora Grundläggande vetenskapsteori Diskussion av uppgift 2 Att läsa och förstå texter Att skriva och presentera rapporter gdc01 gdc01 spn01 gdc01 jgn01 jgn01 Uppgift 1-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 1) Samläsning med Forskningsmetodikkursen (eng.) Samläsning med Forskningsmetodikkursen (sv.) Uppgift 2-extra (svarsmall) (för de som missar diskussion 2) Uppgift 3 (svarsmall) Uppgift 4 (svarsmall) Rapportmall* (Word) Teknisk rapportskrivning F12 Ti 07/10 Gästföreläsning F13 To 09/10 F14 Ti 14/10 F15 To 16/10 Seminarieövning Ti 21/10 Vetenskapens idéhistoria Elektroteknik Datavetenskapens idéhistoria Diskussion av Uppgift 5, idéhistoria Teknikvetenskap Att granska rapporter och opponera Granska rapporter och opponera på varandras rapporter i grupper lhs01 gdc01 icc01 jgn01 jgn01, gdc01 jhg02 Uppgift 5-extra (svarsmall) Uppgift 6 MINIKONFERENS F9 To 25/09 Att söka information thg Lärarstaben Signatur Lärare Signatur Lärare gdc01 Gordana Dodig-Crnkovic, IDt ken05 Kimmo Eriksson, IMa icc01 Ivica Crnkovic, IDt lhs01 Lennart Harnefors, IEl jgn01 Jan Gustafsson, IDt slm01 Sten Lindstam, IMa jhg02 Johnny Holmberg, IEl spn01 Sture Packalén, IHu thg01 Tord Heljeberg, Biblioteket Kursansvarig lärare: Gordana Dodig-Crnkovic 23 24
7 UNDERVISNING FÖRELÄSNINGAR TID: 13:15 15:00 Tisdagar och Torsdagar RUM: V220 - V223 och BRINKEN (F4, F5) FÖRELÄSNINGAR, DISKUSSIONER OCH MINIKONFERENSEN ÄR OBLIGATORISKA EFTERSOM KURSEN INTE HAR NÅGON EXAMEN NÄRVARO VID MINST 80% AV FÖRELÄSNINGAR KRÄVS 0. VETENSKAP, FORSKNING, KUNSKAP 1. KRITISKT TÄNKANDE 2. KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR 3. VETENSKAP OCH DESS KULTURELLA KONTEXT VETENSKAP, FORSKNING, KUNSKAP 1 KRITISKT TÄNKANDE VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK LOGISKA ARGUMENT DEDUKTION EMPIRISK INDUKTION INDUKTION VS DEDUKTION HYPOTETISKT-DEDUKTIVA METODEN HYPOTESPRÖVNING 27 28
8 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER POSITIVISM, TOLKNINGSVETANDE (HERMENEUTIK) OCH KRITISK TEORI 2 KOMMUNIKATION OCH FÖRKLARINGAR DISKUSSIONER VETENSKAPSTEORI TILLÄMPAD: ANALYS AV POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR DISKUSSION 1 Sanningen i vitögat F&F 1/03, Vetenskapsteori Rydbergsmateria dagbok från labbet F&F 4/03, Vetenskapsmetodik DISKUSSION 2 Drömmen om paradiset F&F 3/03, Kritiskt tänkande DISKUSSION 3 Edible knowledge: the chemical transfer of memory i The Golem av Collins and Pinch VETENSKAP, FORSKNING, TEKNOLOGI PSEUDOVETENSKAP SAMHÄLLELIGA FRÅGOR 4 PROFESSIONELLA OCH SAMHÄLLELIGA FRÅGOR (Samläsning med Forskningsmetodik) VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSTEORI? VAD ÄR VETENSKAPSTEORI OCH METODLÄRA? KUNSKAP VETENSKAP OCH FORSKNING VETENSKAPLIG METODOLOGI 0 VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 31 EMPIRISK-ANALYTISK VETENSKAPSMETODIK HYPOTESPRÖVNING 32
9 VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (1) VARFÖR LÄSER VI VETENSKAPSMETODIK? (2) Högskolelag (1992:1434) 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370) INLÄMNINGSUPPGIFTER OCH DISKUSSIONER Övningarna i vetenskapsteori består av två moment: skriftliga artikelanalyser och gruppdiskussioner kring populär-vetenskapliga artiklar. 1 Om begreppet sanning, vetenskapsteori (Deadline F3..! Diskussionen F3...) 2 En övning i kritiskt tänkande, argumentation och etik (Deadline F6.! Diskussionen F6.) 5 Analys av den vetenskapliga metoden (Deadline F13..! Diskussionen F13...) Datum 26/08 27/08 28/08 29/08 30/08 01/09 02/09 03/09 04/09 05/09 06/09 07/09 08/09 Föreläsning F0 F1 F2 F3 DEADLINES Titel INTRO; KUNSKAP; SANNING LOGIK, KRITISKT TÄNKANDE FÖRKLARINGAR, KOMMUNIKATION DISKUSSION 1 Deadline INLUP
10 09/09 10/09 11/09 12/09 13/09 14/09 15/09 16/09 17/09 18/09 19/09 20/09 21/09 22/09 F4 F5 F6 F7 VETENSKAPENS SAMMANHANG FORSKNING I HUMANIORA DISKUSSION 2 LÄSA OCH FÖRSTÅ TEXTER INLUP /09 24/09 25/09 26/09 27/09 28/09 29/09 30/09 01/10 02/10 03/10 04/10 05/10 06/10 F8 F9 F10 F11 SKRIVA OCH PRESENTERA RAPPORTER SÖKA INFORMATION MATEMATIKIDÉHISTORIA FYSIK IDÉHISTORIA INLUP /10 F12 ELEKTRONIK IDÉHISTORIA 08/10 09/10 10/09 11/09 12/09 13/09 14/09 15/10 F13 F14 DATAVETENSKAPIDÉHISTORIA DISKUSSION 3 TEKNIKVETENSKAP IDÉHISTORIA INLUP 5 ARTIKELANALYS UPPSATSER Uppsatsen skrivs i grupp av inte mer än två personer. Använd svarsmallar från hemsidan. 16/10 17/10 18/10 19/10 20/10 F15 GRANSKA RAPPORTER OCH OPPONERA INLUP 4, EXTRAINLUPPAR Förbered dig för diskussion i klassen! 21/10 F16 MINIKONFERENS 39 40
11 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR UPPSATSER OCH DISKUSSIONER DET HANDLAR MEST OM FRÅGOR Innehållet - hur klart och väl artikeln är analyserad. 2. Hur mycket används kunskaper från nuvarande kursen i analysen. 3. Uppsatsens formella struktur språk, hänvisningar, citat, o s v. 4. Författarens aktivitet och argumentationsstyrka i diskussioner 41 Vad är vetenskap? Hur vet man att man vet? Hur vet man att det är sant? Vad betyder sant? OCH NÅGRA SVAR i en balansgång mellan dogmatism och relativism! VETENSKAPSTEORI ELLER VETENSKAPSFILOSOFI? 43 44
12 VAD ÄR VETENSKAPSTEORI? VETENSKAP OCH FORSKNING Studiet av vetenskapernas logiska och metodologiska grundvalar dvs av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar. FORSKNING är processen VETENSKAP är resultatet (Rosing 1993) VETENSKAPER I SIN KULTURELLA KONTEXT Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 Kultur (Religion, Konst, ) 5 Klassiska vetenskaper 47 VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Eller också vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB s förteckning. 48
13 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig. 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle 51 52
14 NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (5) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN RELIGIONSVETENSKAP 237 Vårdvetenskap 2371 Arbetsterapi 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 2373 Omvårdnad 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. 238 Etnicitet 239 Genus 241 Kulturarv och kulturproduktion 242 Idrott KONSTVETENSKAP DANSVETENSKAP 55 56
15 KULTUR (1) KULTUR (2) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle. Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)! EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Hugh Gusterson Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet) HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.) 59 60
16 VAD ÄR KUNSKAP? Forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap? Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv. VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"? VAD ÄR KUNSKAP? (1) VAD ÄR KUNSKAP? (2) Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc. Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap
17 VAD ÄR KUNSKAP? (3) Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, tyst kunskap (tacit knowledge). 65 MÅLTIDSKUNSKAP (1) Måltidskunskap har nyligen inrättats som ett forskarutbildningsämne vid Institutionen för restaurang- och måltidskunskap, Örebro universitet. Institutionen har medvetet arbetat för att ämnet skulle få använda begreppet kunskap istället för vetenskap, eftersom det tydligare utrycker att måltidskunskap förenar vetenskap, hantverk/yrkeskunskap och konst i utbildning och forskning. Måltidkunskapens pedagogik innebär bland annat ett konstnärligt övande som tillför kreativitet och det i sin tur bidrar till att tolka och skapa måltiden i det så viktiga helhetsperspektivet. 66 MÅLTIDSKUNSKAP (2) Ämnet består alltså inte bara av vetenskap utan även av praktiska färdigheter som matlagning, serveringshantverk, dryckeskunskap och måltidsgestaltning. Denna form av kunskaper/färdigheter brukar även kallas praxiskunskap eller "tyst kunskap". Ämnet är tvärvetenskapligt eftersom samarbete med olika vetenskaper berikar. EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE. Niels Bohr Forskningsområden inom ämnen som sensorik, psykologi, företagsekonomi, etnologi, sociologi, antropologi, näringslära och hushållsvetenskap är närliggande och har för måltiden intressanta beröringspunkter
18 DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN FORSKNINGSMETOD Forskning Forskningsrapport Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. Vi kan aldrig hålla något för definitivt säkert. Undersökning av problemområde i generella drag. Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Redovisar vad man redan vet. Presenterar den konkreta undersökningen. 69 Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Analysera resultat med hänsyn till syfte 70 UNIVERSUM EGENTLIGEN ÄR FORSKNING EN ITERATIV PROCESS! 1 Ange problemområde, syfte Intressanta problem UNIVERSUM 1 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå 2 1. Undersök problemområde i generella drag. Syfte. 2. Inventera vetandets nivå gör litteraturstudie, 3. Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. 4. Publicera. Modell (hypotes) 3 Specifikt fenomen 3 4 Forskningsresultat 4 Forskningsresultat 71 ALLA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA! 72
19 VAD ÄR DEN VETENSKAPLIGA METODEN? BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 1 URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER 6 Induktion, deduktion, analogi, intuition... Hypotesen måste omarbetas radikalt BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD 5 Deduktion HYPOTES 2 Hypotesen Hypotesen måste justeras måste justeras Överensstämmelse uppnådd TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 FÖRUTSÄGELSER 3 Den hypotetisktdeduktiva cykeln 73 VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) Förståelse (tolkning utifrån en referensram kritisk reflektion utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning 74 VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) FORSKNINGSPROCESSEN Logik Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Kontroll Attityd: Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? 75 76
20 FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes = en preliminär teori Modell = en förenklad beskrivning av verkligheten. Teori = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som används för att ta fram modeller. BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik RELIABILITET - TILLFÖRLITLIGHET Grad av överensstämmelse mellan upprepade mätningar med samma mätinstrument på samma undersökningsenhet. VALIDITET - GILTIGHET TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre. Mätinstrumentet mäter vad det avser att mäta Överensstämmelse mellan teoretisk och operationell definition Frånvaro av systematiska mätfel
21 TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP De teoretiska forskningsresultat ger: deskriptiv / prediktiv modell målsättningar, (normativa) värderingar problemspecifik information Effekterna och nyttan av de rön som görs inom den teoretiska grundforskningen är oftast indirekta och svårt mätbara. I vetenskaplig bemärkelse är publikationsmängderna ett viktigt resultat TILLÄMPNING AV VETENSKAPLIG KUNSKAP Praktiska forskningsresultat GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSMETODIK Forskningens praktiska resultat kan vara: nya processer och metoder för produktframtagning nya processer och material för produkttillverkning nya produkter (läkemedel, instrument, material, osv.) Vetenskapsmetodologi idéen om hur ideal vetenskap bör bedrivas
22 KVANTITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur ofta och hur mycket. Nomotetisk (många observationer) - Objektivitet Syfte: Generalisera, testa teorier Metod: Standardiserad strukturerad intervju, enkätformulär, frekvensmätning. Resultat: Beskrivande frekvenstabeller, hypoteser och/eller förklaringar av statistiska samband. Bedömning:Validitet Har man undersökt rätt sak? och Reliabilitet Har man gjort undersökningen (mätningen) på rätt sätt? Kan den göras om av någon annan? ANVÄNDNING AV KVANTITATIVA METODER Man söker kunskap som gäller för hela populationen, och populationen är för stor för att kunna observeras i sin helhet. Man vill kunna ställa upp en modell för beräkningar. Man vill kunna avgöra om eventuella samband man observerar bara är slumpmässiga FÖRDELAR MED KVANTITATIVA METODER NACKDELAR MED KVANTITATIVA METODER Välutvecklad arsenal av metoder finns att tillgå (t. ex. statistik). Generaliserbarheten lättare att avgöra. Man kan kvantifiera, räkna, förutsäga/predicera, testa och förkasta. Man kan säga något om i vilken mån man kan lita på resultaten, så länge som man håller sig inom samma population. Alla variabler kan inte kvantifieras - bara en sida av saken! Grundantaganden kan vara ganska restriktiva. Kan vara kostsamma, i möda och pengar - man behöver ibland ett stort antal observationer
23 KVALITATIVA METODER Kan ge svar på frågan om hur och varför. Ideografiska (många aspekter) Subjektiva. Syfte: förstå/tolka, förklara det enskilda fallet. Metod: observation, intervju, tolkande textanalys, fallstudier. Resultat: Identifikation av teman, strukturer och dold mening. Bedömning: Öppenhet beträffande värderingar och utgångspunkter. ANVÄNDNING AV KVALITATIVA METODER Man är ute efter att generera hypoteser snarare än för att testa dem. Man är ute efter att observera svårkvantifierbara fenomen och följaktligen inte att bygga numeriska modeller FÖRDELAR MED KVALITATIVA METODER NACKDELAR MED KVALITATIVA METODER Man får annan typ information än med kvantitativa, och kan tackla andra slags frågor. Ger möjlighet till "subjektiv förståelse. Kan, ibland, vara mindre resurskrävande. Man behöver inte låta sig styras av de grundantaganden som måste göras för att statistisk generalisering skall vara giltig. Alltid problematiskt i vilken mån resultaten från t ex en fallstudie kan generaliseras. Objektiviteten kan lättare bli ifrågasatt. Man är, metodologiskt, på "svagare is. Kan vara resurskrävande på sitt sätt
24 VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (1) VETENSKAP, FAKTA OCH METOD (2) Vetenskap är ett resultat av en mängd aktiviteter som pågår inom olika forskarsamhällen. Vetenskap förutsätter ett specifikt ( vetenskapligt ) förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad metodologi. Innefattar ett sökande efter mönster och samband. Vetenskapliga/forskningsresultat måste kunna reproduceras/repeteras. Vetenskapliga resultat är temporära och måste kunna omprövas. Motsatsen är dogmatism (orubblig tro) PROBLEMFORMULERING DATATYPER - KÄLLOR Avgränsning Hypotesformulering Frågehypoteser Nollhypoteser Riktningshypoteser Datainhämtning/Databildning Experimentella data Egna iakttagelser Sekundära iakttagelser Forskningsresultat Officiell statistik Allmän litteratur Intervjuer Simuleringar 95 96
25 BEDÖMNING AV BASFAKTA DATAKVALITET Vilken är källan? Kvalitet Vad är fakta och vad är värderingar? Vilka fakta är underbyggda? Hur? Granska alla påståenden! Relevans Noggrannhet (Totalfel) Innehåll Aktualitet Skevhet (bias) Precision Vad har utelämnats? Vilka är de tänkbara orsakerna till utelämnandet? 1. Syfte och användning 2. Definitioner 3. Jämförbarhet - annan statistik 4. Jämförbarhet i tiden 5. Aktualitet 6. Täckningsfel 7. Bortfallsfel 10. Urvalsfel 8. Mätfel Fakta talar aldrig för sig själva. De måste tolkas! 9. Bearbetningsfel VANLIGA MISSTAG Oklar problemformulering Bristfällig planering Svaga, ensidiga data Fel metod Otillgänglig forskningsrapport Ostrukturerade resonemang Ologisk klassificering Rapporten belamrad med onödiga detaljer (signalen drunknar i bruset) EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP: OCKHAMS RAKKNIV (LESS IS MORE!) Skär bort allt onödigt. Av två teorier som förklarar samma fenomen så är den enklare att föredra. En karta i skala 1:1?!
26 SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (1) SAMBAND (KORRELATION) OCH STATISTISK I HYPOTESPRÖVNING (2) Vid test av samband (korrelation) och statistisk hypotesprövning vill vi se hur vårt observerade utfall skiljer sig mot det vi skulle få om enbart slumpen inverkade på resultat. Hypotesprövning innebär att vi försöker bestämma om observerade samband är så starka att vi kan skilja dem från slumpen. Vi jämför observerade utfall med förväntade (slumpmässiga) utfall. Vi säger att vi jämför hypotes om samband med en s.k. nollhypotes (=samband saknas). 101 Vi kan aldrig vara 100% säkra, men vi kan ange med hur stor sannolikhet våra observerade värden eller samband skiljer sig från slumpen, dvs. med hur stor sannolikhet vår hypotes är riktig. 102 ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (1) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (2) Är en uppmätt skillnad i medelinkomst mellan män och kvinnor verklig eller beror på den på slumpen? Vi jämför vår uppmätta skillnad med den skillnad slumpen med en viss sannolikhet skulle åstadkomma. Slumpfördelningen (t-fördelningen) av skillnader mellan medelvärden hjälper oss att bestämma denna sannolikhet. Ju större skillnad mellan medelvärden, allt annat lika, desto större är sannolikheten att skillnaden också är verklig.vi säger att skillnaden är statistiskt signifikant eller säkerställd. Vi talar i termer av sannolikheter
27 ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (3) ETT EXEMPEL: REELL SKILLNAD ELLER SLUMPEN? (4) 95 % säkerhet eller signifikans betyder att vår uppmätta skillnad i 95 av 100 stickprov skulle vara skild från slumpen. Vi säger att skillnaden är signifikant på 5 % nivån eller 0,05 nivån. Observera att i 5 fall av 100 skulle dock slumpen ge samma skillnad! Små skillnader kan inte alltid skiljas från slumpen. Vi löper alltid en viss risk att förkasta en hypotes trots att den kanske är sann LITE TERMINOLOGI (1) Ontologi hur verkligheten är beskaffad utifrån given eller social konstruktion Epistemologi hur man kan nå kunskap Determinism/Voluntarism påverkas eller påverkar? Rationalitet Ändamålsrationalitet mht ett visst syfte eller givet mål LITE TERMINOLOGI (2) Deskriptiva teorier berättar hur det är eller blir. Normativa teorier säger hur det borde vara. Paradigm uppsättning teoretiska grundantaganden som man inte ifrågasätter hela tiden (Kuhn)
DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP
DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 DVA215
Läs merDVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK
DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola
Läs merGRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
CT3620VETENSKAPSMETODIK FÖR TEKNIKOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University
Läs merFÖRELÄSNINGAR GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI CDT212VETENSKAPSMETODIK CDT212 VETENSKAPSMETODIK VETENSKAPSTEORI OCH VETENSKAPSMETODIK PÅ GÅNG
CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING FÖRELÄSNINGAR 1. INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING 2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE 3.
Läs merCDT212 VETENSKAPSMETODIK
CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola 1 FÖRELÄSNINGAR
Läs merGRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
CD5420 VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI Föreläsning 1 CD5420 VETENSKAPSMETODIK INOM DATAOMRÅDET KURSENS HEMSIDA http://www.idt.mdh.se/kurser/cd5420/ht02 Gordana Dodig-Crnkovic
Läs merDVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK
DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM KURSEN Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 INFORMATION
Läs merKURSVÄRDERING FÖR KURSEN: CT3620 Vetenskapsmetodik inom teknikområdet HT1 2003 Västerås
KURSVÄRDERING FÖR KURSEN: CT3620 Vetenskapsmetodik inom teknikområdet HT 2003 Västerås Kursansvarig: Gordana Dodig-Crnkovic Lärarstaben: Jan Gustafsson, Kimmo Eriksson, Sten Lindstam, Lennart Harnefors,
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merDelkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)
Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merÖversättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012
Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1500 Psykologi: Forskningsmetod och kandidatuppsats, 30 högskolepoäng Psychology: Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits Fastställande
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2018.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB21, Kurs 1: Introduktion till psykologin och psykologyrket, 22,5 högskolepoäng Course 1: Introduction to Psychology and the Profession, 22.5 credits Grundnivå / First
Läs merStandard för svensk indelnng av forskningsämnesgrupp
Humaniora indelnng av Benämning - indelning av Religionsvetenskap/teologi 1101 603 Filosofi, etik och religion Filosofiämnen 1111 603 Filosofi, etik och religion Arkeologiämnen 1112 601 Historia och arkeologi
Läs merÖversättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen
Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Uppdaterad augusti 2016 Översättningsnyckel för statistik över avseende forskningsämnen Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Innehåll:
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merKritisk granskning av forskning
Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,
Läs merINTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD
INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta
Läs merBVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merSOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merLycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II
Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå
Läs merKursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.
Medicinska fakulteten VMFN28, Grundläggande forskningsmetodik för allmänmedicin, 30 högskolepoäng Basic Research Methodology in General Practice, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merElektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp Electrical Engineering BA (C), Thesis Project, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merBVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merPM för kurs i Vetenskapsteori
PM för kurs i Vetenskapsteori Forskarutbildningskurs, 7,5 hp, HT-08 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 7,5 hp i forskarutbildningen.
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008
LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merSANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SANA14, Socialantropologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Socialanthropologhy: First level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merProvmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1
Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merSTVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merKriminologi GR (B), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (B), 30 hp Criminology BA (B) 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression KR040G Kriminologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp Criminology BA (C), Research methods II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merVetenskaplig metodik
Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen
Läs merKursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merSANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av
Läs merA-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs merKemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merA1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merVetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt
världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merFöreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?
Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society
Läs merStudiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll
1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4TX08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-08-19 Sid 2 (6)
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-823-13 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: BIOTEKNIK SPECIALISATION: ENGINEERING BIOTECHNOLOGY 1 Fastställande Denna
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merMedie- och kommunikationsvetenskap
Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merKursplan. Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate
Läs merVetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning
Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment
FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merBVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merStatistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D
Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Läs mer(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD
(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs mer