Vår fråga Hur lönar det sig att jobba med sjukdomsförebyggande metoder även med en åldrande befolkning i ett glesbygdslän?

Transkript

1 Minnesanteckning från 31 januari 2014 Vår fråga Hur lönar det sig att jobba med sjukdomsförebyggande metoder även med en åldrande befolkning i ett glesbygdslän? Datum: 31 januari 2014, Gamla teatern Närvarande: Under dagen deltog ett 70-tal personer från nästan hela hälso- och sjukvårdens organisation i Jämtlands läns landsting. Här följer en sammanställning av föreläsningar och diskussioner samt utvärdering från dagen. Folkhälsocentrum

2 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTING Syftet med en inspirationsdag Sammanfattning av dagen INLEDNING Nina Fållbäck Svensson, Bitr Landstingsdirektör JLL med särkskilt ansvar för folkhälsa hälsar välkommen Folkhälsocentrums uppdrag, Sjukdomsförebyggande arbete i länet Ronny Weylandt, chef Folkhälsocentrum Hur ser det då ut i Jämtlands län? Hur kommer vi dit? Vad behövs för att nå målet? FÖRELÄSNING MED REFLEKTERANDE TEAM Ekonomiska utmaningar i ett glesbygdslandsting som får en allt högre medelålder. Vad kan vi göra inom ramen för befintliga resurser? Stellan Båtsman, distriktsläkare Kalix Använd befintliga infallsvinklar Gruppdiskussion och reflekterande team RIKTLINJER OCH HÄLSOEKONOMI Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - Bakgrund och syfte Elin Khokhar, distriktsläkare Myrvikens HC och Folkhälsocentrum Ett gediget grundarbete utmynnade i dagens riktlinjer Sjukvården är högst vetenskaplig Förberedande för implementering av riktlinjerna. Vad pågår på strukturell nivå? Helene Olsson Sandal, Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Hur mycket kan vi spara med sjukdomsförebyggande arbete? Thomas Ljung, leg läkare och docent JLL/Mittuniversitetet Gruppdiskussion och reflekterande team FÖRELÄSNINGAR MED REFLEKTERANDE TEAM. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5.1 Vilka konsekvenser ger fetma på skelettet? Roger Olsson, överläkare ortopeden JLL Artrosskolan, strukturerad behandling och lyckad implementering Rita Sjöström, Docent och sjukgymnast och Ulla Schill områdeschef ortopedi JLL Gruppdiskussion och reflekterande team AVSLUTNING AV DAGEN Landstingsdirektör Björn Eriksson tackar för deltagandet och talar om vikten av en gemensam hälsopolitik Dagen avslutades av en dikt av Tage Danielsson... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 3(16) 7 VART GÅR VI NU? Utvärdering Kommande aktiviteter...15

4 4(16) 1 SAMMANFATTING 1.1 Syftet med en inspirationsdag En inspirationsdag kan fungera som ett avstamp för fortsatt arbete under året. Den kan hjälpa till att skapa samsyn mellan olika professioner och organisationens olika delar om vad som är viktigt och riktigt så att fler jobbar för samma sak och på så vis skapar synergi. Att tillföra inspiration, glädje och lust i arbetet, samt att lyfta eldsjälar tror vi hjälper till att förändra attityder kring arbetet med att påverka patienters levnadsvanor. Denna inspirationsdag är en del i arbetet som pågår och har pågått under en lång tid i landstingets verksamheter och via Folkhälsocentrums olika aktiviteter. Den syftade till att överbrygga klyftor och bidra till en helhetssyn i vårt sjukdomsförebyggande arbetet. 1.2 Sammanfattning av dagen Dagen inleddes med att biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck Svensson, ansvarig för hälso- och sjukvården i länet, hälsade välkommen och betonade vikten av preventivt arbete. Därefter följde Folkhälsocentrums chef Ronny Weylandt som talade om Folkhälsocentrums uppdrag som del i landstingets arbete mot en bättre hälsa för innevånarna. Han illustrerade också behovet av gemensamma mål för det sjukdomsförebyggande arbetet med att överräcka ett paraply till Nina Fållbäck Svensson. I paraplyet fanns lappar som beskrev många av de aktiviteter som pågår i landstinget, det vi saknar är paraplyet, det gemensamma målet, som samlar och håller ihop aktiviteterna, och en hand som håller i och leder arbetet. Biträdande landstingsdirektören tog med glädje emot denna frågeställning om gemensamma mål och styrning. Dagen fortsatte sedan med föreläsningar och diskussioner, om strukturerat arbetssätt, om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, om hälsoekonomi och levnadsvanor, samt om fetma och artros. Ett av dagens huvudsyften var att få mötas och samtala. Därför var deltagarna bordsplacerade utifrån organisatorisk tillhörighet och geografisk spridning med målsättning att ha minst en sjukvårdspersonal, politiker, chef, administratör och läkare vid varje bord, liksom representanter från både Östersund och glesbygden. Mellan varje föreläsningspass skedde gruppvisa diskussioner som var både livliga och trevliga, och därefter fick en representant per grupp sammanfatta diskussionen de just deltagit i, för hela auditoriet, i så kallade reflekterande team. Diskussionerna kunde sedan sammanfattas med fyra ord om vad som deltagarna ser behov av i det fortsatta sjukdomsförebyggande arbetet i länet: Struktur, uppföljning, metodutveckling och långsiktighet. Dagen avslutades med ett besök av landstingsdirektör Björn Eriksson som även han påpekade inte bara vikten, utan också behovet av att arbeta strukturerat med att förebygga sjukdom och ohälsa.

5 5(16) 2 INLEDNING 2.1 Nina Fållbäck Svensson, Biträdande Landstingsdirektör JLL, med särkskilt ansvar för folkhälsa, hälsar välkommen - Hälso- sjukvårdens roll är att bota, linda och trösta. Men det finns också en fjärde viktig uppgift. Att mota. Att förebygga sjukdom Nina Fållbäck Svensson uttryckte en glädje i att se så många yrkeskategorier, roller och funktioner som har samlat sig på denna dag. - Hälso- sjukvårdens roll är att bota, linda och trösta. Men det finns också en fjärde viktig uppgift. Att mota. Att förebygga sjukdom. I riksdagens prioriteringsordning ligger hälsofrämjande och preventionsarbete högt. Det är en av de allra viktigaste uppgifterna att göra. Vi gör en hel del idag redan för att mota men här kan vi göra mer. Vilket kan medföra stora förändringar och skillnader om vi jobbar mer systematiskt och med rätt metoder. Vi kan, med ganska begränsade insatser göra stor skillnad. Alla kan göra en liten bit och tillsammans kan vi göra stor skillnad, inledde Nina Fållbäck Svensson inspirationsdagen med. 2.2 Folkhälsocentrums uppdrag, Sjukdomsförebyggande arbete i länet Ronny Weylandt, chef Folkhälsocentrum År 2011 så beräknades att 35 miljoner personer i EU har typ 1 och 2 diabetes. Om vi inte gör något idag så är den summan 43 miljoner personer år Folkhälsocentrum är landstingets enhet som ska bidra till verksamheterna, både i och utanför jll, för att kunna förbättra hälsan hos länets befolkning. Som en grund för detta har FHC även ett uppdrag att synliggöra hur hälsan ser ut nu. Hur den utvecklas inom ramen för ett antal olika enkäter som FHC, tillsammans med de nationella myndigheterna, processar och sammanställer. - Det är grunden för att vi ska kunna hitta fram till vilka åtgärder som är smartast och viktigast att prioritera. FHC ska också bidra till att öka friskfaktorerna i samhället för att få till att folks goda hälsa i början av sina liv fortsätter att vara så bra som möjligt.

6 6(16) - Vi har ett stort uppdrag att jobba ihop och skapa samverkan så att vi får en effektivare resultat. Bland annat tillsammans med kommuner, organisationer, myndigheter och andra samarbetspartners. Idag kan vi konstatera att den dominerade orsaken till kronisk sjukdom är levnadsvanerelaterad. - Rökning, alkoholvanor, fysisk inaktivitet och matvanor är fyra centrala viktiga utgångspunkter för människors framtida hälsa. Bara rökning i EU området kostar 100 miljoner euro och skördar personers förtida död varje år. År 2011 så beräknades att 35 miljoner personer i EU har typ 1 och 2 diabetes. Om vi inte gör något idag så är den summan 43 miljoner personer år Det betyder att vi måste förebygga idag för att ha råd att vårda imorgon. Det måste vi axla tillsammans Hur ser det då ut i Jämtlands län? En god hälsa i livet grundar sig i barn- och ungdomsåren. - Vi vet att 40 procent av ungdomar i årskurs 2 i gymnasiet använder tobak (cirka 10 procent av den vuxna befolkningen är dagligrökare). Bara 20 procent av gymnasieungdomarna motionerar tillräckligt mycket för att förhindra framtida sjukdom. 40 procent av denna ungdomsgrupp har en skärmtid på mellan fyra och sex timmar per dag. Även länets vuxna befolkning behöver tänka på sin hälsa. - Nästan 60 procent av vår befolkning här i länet har övervikt och fetma. Personer med låg socioekonomisk status hamnar ännu sämre i alla kategorier. Att se till att hälsan också fördelas på ett bra sätt är en högst relevant fråga för oss här i länet. Men allt är inte nattsvart. Många har uttryckt en vilja till förändring av sin hälsa till det bättre. - I enkäten Hälsa på lika villkor har 3000 personer sagt att de vill ha hjälp att sluta röka personer vill ha hjälp med att komma igång med att bli mer fysisk aktiv. Med det här som bakgrund hoppas jag att vi kan vara överens om att vi har en uppgift tillsammans att se vad kan vi göra för att stötta dessa personer Hur kommer vi dit? Vad behövs för att nå målet? - Det är ganska många saker som behöver göras. Några av momenten är att säkerställa metoder så vi vet att vi gör rätt saker på rätt sätt. Idag vet vi inte så mycket om det eftersom vi inte följer upp insatserna i så stor utsträckning som vi behöver göra. Vi måste börja ta utgångspunkt från medborgarnas behov, bearbeta den kunskap som datamaterialen ger. Bestämma oss för vad är det smartaste att jobba med. Vi måste få tydliga mål i JLL för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Tydlig samordning kopplat till brett mandat av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. - En nödvändighet för att detta ska gå behövs också en stadig hand som är med och bestämmer, och som håller i arbetet över en lång tid. Även bidra till strukturella förutsättningar för att detta ska lyckas.

7 7(16) 3 FÖRELÄSNING MED REFLEKTERANDE TEAM 3.1 Ekonomiska utmaningar i ett glesbygdslandsting som får en allt högre medelålder. Vad kan vi göra inom ramen för befintliga resurser? Stellan Båtsman, distriktsläkare Kalix Man lägger bara åren i slutet av livet. Man lägger aldrig åren mitt i livet. Så börjar Stellan sitt föredrag där han berättade om sina egna reflektioner och erfarenheter om glesbygdshälsa. Han berättade om autentiska patientfall där hans arbetsmoral låg på den humana och jordnära sidan. Sunt förnuft måste få råda om Stellan får välja. Det tjänar både patienten och landstingets ekonomi på. Oavsett vad som står i vem gör vad listan. - Pinka revir har jag retat mig på mycket. Det här är inte primärvård brukar mina kollegor säga om en enkel åtgärd som annars patienten får åka en lång väg med taxi för flera tusen kronor för att åtgärda på sjukhuset. Rutiner behövs, men vi har oftast inte rutiner som är patientcentrerade. Hur mycket pengar kan man fråga sig går det åt på grund av det? Vi måste fråga oss det. Ett besök kan bli två, tre och fyra besök. Plus taxiresa. Onödigt, pengarna ska ju tas någonstans ifrån. Ett flytande samarbete är ett måste om vi ska få ihop det på bästa sätt Använd befintliga infallsvinklar Vi har infallsvinklar på mycket, titta mer på dem istället för att skapa nya. Ett ypperligt tillfälle att tala om levnadsvanor med dessa grupper för de är motiverade. Stellan gillar Storumans vårdcentrals policy. Allt som vi kan göra lika bra som någon annan utan att patienten behöver resa gör vi. Alltför många patienter åker kors och tvärs bara för att riktlinjerna inte är efter patientens behov. Likaså tror han på att fånga in riskgrupperna i tidigt skede. - Om vi inte stoppar upp de livsstilsrelaterade sjukdomarna idag kommer morgondagens yrkesgrupp heta Undersköterskestafett, avslutar han.

8 8(16) Gruppdiskussion och reflekterande team Reflekterande team, bestående av en deltagare från varje grupp (totalt sju personer), fick framföra en sammanfattning av varje grupps synpunkter kring Ronny Weylands och Stellan Båtsmans föreläsningar. Vi kan tjäna på bättre struktur, bäst för helheten. Tänk Lean. Tänka Hur skulle man kunna hindra att det blir värre. Behöver avgränsat uppdrag. Önskar att FHC tittar på de frågorna. Vad kan vi göra som vi får bra resultat av och sedan ta bort det som inte ger BRA resultat. Vi har mycket data och statistik. Alla sitter på sina kamrar, bevakar sina jobb. Vi jobbar mot samma mål, mot samma sak. Behöver tänka mer VI tillsammans. Vi vill fördjupa oss mer i folkhälsofrågor men det ramlar bort. Tydlig struktur. Utvärdera så vi vet att vi gör rätt saker. Tydliga mål. Folkhälsa måste få ta stor del så vi kan stoppa i tid. Så det inte blir fler och fler. Öka patientlogistiken smartare informationsteknik så man kan med lätthet skriva in, söka osv. Gör rätt saker på rätt gång. Inspelning av Stellan Båtsmans föreläsning (15 min) och hans powerpointbilder kan du se på Folkhälsocentrums hemsida under Kurser/Utbildningar, Dokumentation och Vår fråga. 4 RIKTLINJER OCH HÄLSOEKONOMI 4.1 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - Bakgrund och syfte Elin Khokhar, distriktsläkare Myrvikens HC och Folkhälsocentrum Riktlinjer är till för att hjälpa oss att kunna prioritera, vad som är viktigast, vilka åtgärder som ger bäst effekt och är kostnadseffektiva Dessa riktlinjer släpptes 30 november 2011 och SoS kände att det fanns en risk att just dessa

9 9(16) riktlinjer, som är första i sitt slag, skulle hamna rakt ut i luften eftersom de inte har en given mottagare. De är inte riktade till en specifik medicinsk specialitet som till exempel hjärtriktlinjerna är. SoS har därför avsatt pengar som stöd till yrkesföreningarna (tex Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening mfl) och ett antal nyckelpersoner har fått i uppdrag att jobba med implementeringen i just sin yrkeskategori. Riktlinjerna handlar inte om vilka levnadsvanor som är hälsosamma, utan de beskriver på vilket sätt kan man bäst påverka olika levnadsvanor vid olika tillstånd. - Riktlinjerna kan hjälpa oss att göra en resursfördelning och minska ojämlikheten i hälsa. När det gäller hälsa och folkhälsa så finns det väldigt många som delar på ansvaret och för att vi ska göra på så bra och effektivt sätt som möjligt kan dessa riktlinjer tala om för oss i sjukvården hur vi kan prioritera. Vi kan inte frånsäga oss vår del. Att arbeta förebyggande är ingen ny trend. - Redan 1982 då hälso- och sjukvårdslagen kom konstaterades att vi ska ha sjukdomsförebyggande arbete. Världshälsoorganisationen har tagit beslut om en mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård Ett gediget bakgrundsarbete utmynnade i dagens riktlinjer - Arbetet med framtagningen av riktlinjerna började år 2007 genom att 100 forskare gick igenom artiklar. Av det har de kommit fram till 187 olika tillstånd och åtgärder som prioriteras med varandra. Riktlinjerna är uppdelade i prioriteringsordningen 1 till 10 - Dessa riktlinjer har samma vikt som alla socialstyrelsens riktlinjerna. En prioritet etta betyder lika mycket oavsett om det är de här eller i till exempel hjärtriktlinjerna. På så vis är också riktlinjerna en hjälp i att prioritera mellan olika sjukdomsgrupper och kliniker. Till exempel är det lika högt prioriterat att behandla en akut hjärtinfarkt med kranskärlssprängning som att hjälpa en patient med kvalificerad rådgivning för att sluta röka inför en operation Sjukvården är högst vetenskaplig Sjukvårdspersonalen är en kunskapsresurs och kunskapsresurser kräver uppdatering. - Det finns inte en chans att en enda människa ska kunna hålla koll på precis vad som är mest aktuellt. Då har man ju inte tid och träffa några patienter. Riktlinjerna kan hjälpa till att fördela resurser. På vårdarbetarnivå med att ge stöd för levnadsvanearbete på bekostnad av andra insatser. Riktlinjerna ger även stöd att på verksamhetsnivå få strukturer och prioriteringsordningar som är vetenskapligt grundade. 4.2 Förberedande för implementering av riktlinjerna. Vad pågår på strukturell nivå? Helene Olsson Sandal, Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Vi måste gör mätmetoderna kända men också förklara varför vi behöver mäta. Vad vi ska ha svaren till och hur det kommer både personal och patienter till del. Hösten 2010 fick FHC uppdraget att ansvara för implementeringsarbetet som då påbörjades i primärvården. Förra våren fick FHC ett utökat uppdrag: Att skapa förutsättning för

10 10(16) implementering av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Projektledare Helene Olsson Sandal förklarar: - Det är fem uppdragspunkter. Vi ska presentera en nulägesbeskrivning, vad görs redan idag av riktlinjerna. Identifiera patientens väg genom vården och ange relevanta ansvarsnivåer. Svara på frågan, hur ser flödena ut för patienten genom vården. Hur det sjukdomsförebyggande arbetet ska följas upp på ett relevant och enhetligt sätt. Vi ska inventera och föreslå behov av kompetensstöd. Samt skapa en kommunikationsplan för detta arbete. När det gäller uppföljningsuppdraget finns redan mätmetoder men den är inte så känd. - Vi måste gör de kända men också förklara varför vi behöver mäta. Vad vi ska ha svaren till och hur det kommer både personal och patienter till del. Arbetet har pågått ett år via strukturen två processgrupper. Styrgrupp och arbetsgrupp. - Det är så mycket som ska implementeras i sjukvården så vi har tänkt att detta arbete skulle underlätta att till största möjliga mån jobba i befintliga gruppindelningar. Styrgruppen består av gruppen centrumchefer och vårdutvecklare samt primärvårdschef. Och arbetsgruppen av enhetschefer, samordnare för levnadsvanor, representant för FoU, vårdstrateg, informatör och processledare HFS. Arbetet går till så att styrgruppen ger arbetsgruppen mandat att jobba med frågan och på så vis vinna konsensus. Målet är att skapa en struktur i hela JLL för arbetet med att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete. 4.3 Hur mycket kan vi spara med sjukdomsförebyggande arbete? Thomas Ljung, leg läkare och docent JLL/Mittuniversitetet Om man lyckas förbättra länsinnevånarnas levnadsvanor med en procent kan landstinget spara mellan fem och åtta miljoner kronor per år - Tänk att vi är ute och seglar och så springer båten läck. Det börjar att läcka in vatten och så börjar vi ösa båten. Vi använder allt vi har, med händerna, någon tar av sig kängan för att ösa, någon får tag på ett öskar. Vi jobbar reaktivt. Ända till någon kommer på att vi kanske skulle laga hålet. Vi kanske skulle jobba proaktivt för att minska inflödet av vattnet. Denna liknelse använde Thomas Ljung sig av när han skulle förklara den stora båten sjukvården, att inflödet av sjukdomstillstånd till stor del beror på våra levnadsvanor. - Kan vi minska inflödet av levnadsvanerelaterade sjukdomar då får vi en massa kraft och resurser kvar i sjukvården. Vi förebygger för att ha råd att vårda. Om man lyckas förbättra länsinnevånarnas levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet, rökning och riskbruk av alkohol) med en procent kan landstinget spara mellan fem och åtta miljoner kronor per år. Det finns inte bara en hälsomässig vinst i att jobba sjukdomsförebyggande utan även ekonomisk. Beräkningarna bygger på en modell som Pia Johansson på Karolinska institutet och Gina Fäldman på landstinget i Uppsala tagit fram. Hur når vi till en sänkning i Jämtlands län? - Idag når vi inte fram och det är frågan vad som behövs för att vi ska kunna nå dit? För att gå från Knowing till Doing.

11 11(16) Behövs det mer resurser? Brister prioriteringarna? Det tar mycket mer kraft att ösa båten och nästan ingen tid att täta hålet istället. Eller handlar det om kunskap? Brist på metoder? 4.4 Gruppdiskussion och reflekterande team Reflekterande team, bestående av en deltagare från varje grupp (sju stycken), fick framföra varje grupps synpunkter kring Elin Khokhars och Thomas Ljungs föreläsningar. Inställningar och attityder hos personal och patient spelar roll. Det som skrivs i tidningen kan sabotera för oss. Viktigt med kontakt barn och ungdom. Integrering, samordning sjukvård skolor kommun m fl. Inte lika lätt att följa riktlinjerna i verkligheten. Patienter och personal behöver mer kunskap (hälsofrämjande, riktlinjerna) Vi måste bli bättre på att mäta resultat så vi vet att vi gör rätt saker. Gräv där vi står. Vi har många resurser och vi vet hur vi ska jobba. Prioritera långsiktiga resultat. Bemötande viktigt Vi behöver rutiner och metoder som vi alla känner till. Vi vet att vi gör mycket, vi journalför men följer inte upp. Finns bra med tobaksavvänjare. FaR skrivs men vi följer inte upp så vi vet inte riktigt hur det fungerar. Vi saknar dietistresurs på Hälsocentralerna! Hur motiverar vi våra patienter. Viktigt sluta röka inför op. Inspelning av Elin Khokhars, Helene Olsson Sandals och Thomas Ljungs föreläsningar (15 min vardera) och deras powerpointbilder kan du se på Folkhälsocentrums hemsida under Kurser/Utbildningar, Dokumentation och Vår fråga.

12 12(16) 5 ARTROS OCH FETMA 5.1 Vilka konsekvenser ger fetma på skelettet? Roger Olsson, överläkare ortopeden JLL Levnadsvanor kan förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke. Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja utvecklingen av bland annat typ 2 diabetes. Man gör för lite att påverka och skapa kunskap om förutsättningar för befolkningen för att kunna leva hälsosamt. Men ska kirurger egentligen jobba med tobaksbruk, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och goda matvanor? Så inleder Roger Olsson, ortoped och överläkare vid Östersunds sjukhus. - Rökstopp inför operation, det jobbar vi ju redan. Men alkohol har vi inte pratat så mycket om med våra patienter men det kommer nu. Vi vet nu fler undersökningar som visar på att det har minst lika stor effekt på komplikationsrisken som rökning har. När det gäller fysisk aktivitet har vi en hel bibel, FYSS. Vi kan skriva Fysisk aktivitet på recept, FaR, och så har vi de ohälsosamma matvanorna. Hur får vi ortopeder som jobbar med skruvar och plattor att prata om detta? Roger har gått igenom en hel del studier som påvisar ett starkt samband mellan fetma och framför allt obesitas och utveckling av artros i knä- och höftled. - Det hänger på något vis samman med kost. Och det finns en rad olika sjukdomstillstånd speciellt för de som är överviktiga och feta. Ett av dem är artros i knäled vilket är både smärtsamt för patienten och kostsamt för sjukvården. Förhindra artrosutveckling, går det? - Om man går ner i vikt två enheter i BMI (ca 5-7 kg beroende på längd) och bibehåller den viktnedgången i tio år, då minskar risken för artros med hälften. - Sammanfattningsvis kan sägas att varje satsad åtgärd som leder till hälsosamma val hos medborgarna är dubbel vinst. Både ur person- och plånboksperspektiv. För att lyckas med detta behöver vi jobba hälsofrämjande genom hela sjukvårdskedjan. 5.2 Artrosskolan, strukturerad behandling och lyckad implementering Rita Sjöström, Docent och sjukgymnast och Ulla Schill områdeschef ortopedi JLL Människor vill ha en quick fix, en snabb och enkel lösning. Inte kan det vara så att jag själv måste vidta en förändring och ta ansvar för min egen hälsa? Så inledde Ulla Schill föredraget där hon och Rita Sjöström berättade om hur samarbetet mellan primär- och specialistsjukvården kring arbetet med Artrosskolan började och utvecklades. Statistik över behovet av knä- och höftledsplastik har den senaste tiden ökat och man kan se en koppling till att länsborna också blir allt mer överviktiga och feta. Operationskön blev allt längre, väntetiderna långa och man behövde ta ett krafttag för att minska stressen hos både patienter och personalen som utförde ingreppen. - Under hösten 2008 startades Elektiva Teamet på ortopedens vårdavdelning för att försöka öka produktionen och inte minst att jobba med en förbättrad rehabilitering.

13 13(16) Tankar fanns även på vad man mer kan göra när patienten väl är uppsatt på operationslistan, för att kunna förbereda patienten. Kunde det även vara så att patienten själv skulle kunna göra något åt sin situation, kanske till den grad att hen skulle slippa operationen helt? På tal kom BOA skolor (Bättre Omhändertagande av Artrospatienter) som hade provats i fyra landsting med gott resultat. Ortopeden tog kontakt med primärvården i frågan och ett projekt startade. Hösten 2011 började sjukgymnasten Rita på Strömsunds hälsocentral som projektledare jobba på hur detta skulle kunna fungera i hela länet. Ett av syftet var att säkerställa att alla patienter med kliniska tecken på höft- och knäledsartros i ett tidigt skede ska erbjudas behandling, individuellt eller i grupp. - En styrgrupp bildades, i december 2011 utbildades alla sjukgymnaster i Artrosskolans upplägg samt hur man registrerar resultaten från insatsen. Information gick ut till centrumcheferna, till ortopedens personal och så åkte jag runt till alla hälsocentraler och informerade personalen om hur man jobbar med Artrosskolan, berättar Rita. - I Artrosskolan får patienterna lära sig om artros, bidragande faktorer och vad de själva kan göra för att förbättra funktionen i sina leder. De erbjuds också specifik träning individuellt eller i grupp. Idag finns det Artrosskola, i alla primärvårdsområden och på nästan alla hälsocentraler i länet vilket gör att Jämtlands läns landsting är bäst i landet på att ta emot alla som behöver hjälp med sin artros. Vad är resultatet så här långt? Idag sätts inte en patient med artros upp för operation innan hen har gått Artrosskolan. Ett strukturerat arbetssätt och bättre förberedda patienter har gett resultatet färre operationer och kortare vårdtider för patienterna. De som verkligen behöver opereras kommer igång bättre och snabbare efter operationen.

14 14(16) 5.3 Gruppdiskussion och reflekterande team Reflekterande team, bestående av en deltagare från varje grupp (totalt sju personer), fick framföra en sammanfattning av varje grupps synpunkter kring Roger Olssons, Rita Sjöströms och Ulla Schills föreläsningar. Patienterna kommer för sent till Artrosskolan. Ju tidigare de kommer desto mer kan vi göra för dem. Vi behöver bli bättre på distansoberoende teknik. Det borde inte vara omöjligt. Kringarbetet tar för mycket tid. Artrosskolan fantastiskt bra! Borde finnas en skola även för patienter som lider av fetma! Ibland är det svårt att få patienter motiverade. MI kan vara en väg. Idé Sjukvårdsupplysningen kan patienterna ringa dit och få hjälp och stöd. Uppföljning?? Finns många skolor, inte bara för artros, men vi mäter inte i de andra. Vi måste göra det mer. Måste allt finnas på HC? Varför inte hos även andra aktörer. Ta mer hjälp av den administrativa personalen. En mer övergripande struktur behövs så inte varje personal behöver fundera på hur vi ska göra. Strukturerat arbete det måste vi hjälpas åt med. Det kan inte var och en göra. Inspelning av Roger Olsson, Ulla Schills och Rita Sjöströms föreläsningar (ca 15 min var) samt deras powerpointbilder kan du se på Folkhälsocentrums hemsida under Kurser/Utbildningar, Dokumentation och Vår fråga. 6 AVSLUTNING AV DAGEN 6.1 Landstingsdirektör Björn Eriksson tackar för deltagandet och talar om vikten av en gemensam hälsopolitik Att införa en strukturerad metod som vi under tiden utvärderar är alldeles lysande. Det säger Björn Eriksson om det hälsofrämjande arbetet. Han uttrycker även att det görs väldigt mycket bra arbete men alltför ofta ett projektarbete som har förmågan att rinna ut i sanden. Därför behöver vi en gemensam hälsopolitik. - En framgångsfaktor är uthållighet och det tror jag är extra viktigt i de här sammanhangen. Utvärdering är också viktigt så vi faktiskt vet vad vi gör och att vi gör det på ett evidensbaserat sätt. Det vi hanterar är medborgarnas resurser och de måste vi hantera på rätt sätt.

15 15(16) Jämtland kan ligga i topp när det gäller folkhälso- och sjukdomsförebyggande arbete. - Vi har alla förutsättningar, vi är ett litet län, ett enda sjukhus, vi har stark och duktig primärvård och med vår hjälp som arbetsgivare så ska vi satsa på sjukdomsförebyggande metoder. Och det även i ett dåligt ekonomiskt läge. Enligt en av sjukvårdens tre principer, kostnadseffektivitetsprincipen, så är det här kostnadseffektivt, avslutar han. 6.2 Summering Alldeles spontant delade en av deltagarna (särskilt tack till dig!) med sig av en dikt av Tage Danielsson som mycket väl fångar det vi tillsammans försöker åstadkomma: En droppe i livets älv har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varje droppe Hjälp till att hålla de andra uppe 7 VART GÅR VI NU? 7.1 Utvärdering Av de ca 70 personer som deltog under hela eller delar av dagen lämnade 37 stycken en utvärdering. Den första frågan rörde hur inspirerad man blivit av dagen, genomsnittet hamnade på 3,8 av 5 där 1 stod för Inte inspirerad och 5 Mycket inspirerad. Nästa del handlade om ny kunskap tillförts, och det hade det i stor del till de flesta som svarat. Det var bland annat en ökad insikt om hur mycket som går att göra på området levnadsvanor, och hur stor betydelse det får för hälsa, sjukdom och ekonomi i vårt landsting. Det rörde konsekvenser och kopplingen mellan fetma och artros. Om effekten av Artrosskolan, lärdomar om strukturerat arbetssätt. Och inte minst, att vi är många som redan arbetar med detta och tycker frågorna är viktiga. Sedan frågade vi vad deltagarna hoppas på nu. Genomgående så hoppas de som svarat på ett bredare folkhälsoarbete i landstinget, på gemensamma mål, strukturerat arbetssätt och en spridning av budskapet till arbetskamarter och kollegor. Det som flest gav uttryck för gett mest under dagen var mötet över yrkesgränserna, att få mötas och diskutera tvärprofessionellt. Alla föreläsarna uppskattades, men framför allt Stellan Båtsman, distriktsläkare från Kalix, och Roger Olsson från ortopedkliniken Östersund. 7.2 Kommande aktiviteter Efter en trevlig och inspirerande dag går vi alla hem till vårt och jobbet fortsätter. Folkhälsocentrum ordnar redan den 25 mars en dag när utvecklingsprojekt i primärvården får presentera sina upplägg och redovisa resultaten från första året. Liksom exemplet om Artrosskolan som presenterades denna dag finns säkert här flera goda exempel att

16 16(16) lära sig av och ta upp i egen verksamhet. Utöver detta fortsätter Folkhälsocentrum att stödja och främja nätverk för Tobaksavvänjare, Fysisk aktivitet på recept, Goda matvanor och trygg och säker sexualitet. Nästa Inspirationsdag är redan planerad till fredagen den 17 oktober Boka av den i din almanacka. Inspiration, möten och samtal kommer att ingå som grundstenar. Till detta vill vi lägga fokus på strukturerat arbetssätt inom sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvanearbete, som lyckats i praktiken, hos oss och andra. När det gäller den vetenskapliga biten finns en uppsjö av studier kring hur stor och god effekt en lyckad livsstilsförändring ger. Vi utlovar att även något på detta tema kommer att presenterad av föreläsare som är kunniga på området. Surfa in på vår hemsida och se vilka av våra utbildningar och aktiviteter som härnäst intresserar dig.