Samarbete som lönar sig EXPERTEN OM INDUSTRIELL SYMBIOS SKÄL TILL CIRKULÄR 3EKONOMI

Transkript

1 injett I IJÖII CH I C I CIU 3I amarbete som lönar sig X IUI YBI : BI Y IJÖ I H UÖ Ö BHÖ IJÖIÖ IX IJ Y I I UCI C W Y YBI 01

2 Ö Ö BI BIÖ 03 BI B I 11 i kallar oss miljöintegratörer arknadschef iklas oyson örsäljningschef ecycling : B I B 02 / J UI Ö JÖ C 11 Y C Y C e barkhögen är kärnan i hela verksamheten på conova. är företaget grundades i orrköpingstrakten för över 50 år sedan, började vi ta till vara bark och flis som låg som spillhögar efter skogsavverkningen. i såg både miljö- och affärsnytta i att om händ erta restprodukter från skogsindustrin för att framställa jordprodukter. aktum är att mantrat se barkhögen betyder om möjligt ännu mer för oss idag än för 50 år sedan. Idag är det vår inställning, vårt förhållningssätt, hela vårt dna. i vill hitta nya användnings områden för alla organiska material. aturen gene rerar inget avfall, det ska inte vi heller göra! är den enes avfall eller restprodukt blir den andres råvara skapas industriell symbios. okala och regionala kretslopp och samarbeten hävdar många är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra globala miljömål. Industriell symbios handlar inte om att företagen behöver stora komplicerade flöden och komplexa nätverk. i tror på att se möjligheterna och sänka tröskeln en aning. Börja samarbeta i liten skala med ett par företag i samma region. ed nyfikenhet, rätt attityd och ett samarbetande förhållningssätt vågar du se utanför dina egna grindar och först då skapas verkliga synergier. i på conova främjar hållbarhet genom att sammanföra material och energiflöden, från olika aktör er till en helhet, en symbios. i ser till att flödena fungerar tillsammans vilket är till fördel för miljön och samhället i stort. i kallar oss miljöintegratörer. Johan ydberg H BI - BU C CC C UB BIB BII IB UI U / BIB I IBY B H BI I UI B IB B 12 C YBI I IJÖII CH I C C B, BX 90, BY, I UI JH YB UI CHI B, I 8, CH, I@CHI. CHÖ BJÖ Ö I IW IC I B H, II Y UI I JB YCI ÖI YCI I I H C egionpolitikern va ndersson om viljan till samverkan i Östergötland. H J IJÖC 02 edare ÖJIH IUI YBI. 03 Just nu HBH CH BU. 04 Cirkulär ekonomi är lösningen U IJÖ- CH Y. 06 å jobbar man på Braviken IUI YBI UÖ ÖI. 09 erktygslådan UI Ö U CH Ö: I! 10 Innovation ger affärsnytta X I I B CH. 11 Utvalt HBH CH CI Ö I U, B I CH. 02 YBI

3 Just nu Industriell symbios är framtiden & J I CH I har satt upp tydliga mål för veriges energi- och klimatpolitik fram till 2020 bland annat vill regeringen att energiintensiteten minskar med 20 procent mellan 2008 och en hur kan vi lösa globala problem på lokal nivå? tt viktigt steg på vägen mot en effektivare energi- och materialanvändning är utvecklingen mot cirkulär ekonomi. är ses inte avfall och rest material som kostsamma biprodukter utan som ny råvara. Industriell symbios är ett talande exempel för när cirkulär ekonomi och samarbetsvilja mellan olika aktörer fungerar och skapar hållbarhet och affärsnytta på samma gång. I C II YBI vill vi lyfta fram möjligheterna, utmaningarna och de potentiella vinsterna med industriell symbios både ur ett miljöoch affärsperspektiv. revlig läsning. et behövs företag som driver på så att avfalls- och råvarusynergier uppstår mellan olika aktörer. å sparar vi resurser. va ilja, äringslivsdirektör på Örebro kommun Y HBHU å grund av ändrade finansiella redovisningskrav kommer fler företag att behöva visa konkreta resultat av sitt hållbarhetsarbete. ymbios ställde frågan vad detta innebär i praktiken till arianne Bogle, vd för C weden. X I IW rån och med 2017 ska nya hållbarhetsindex redovisas i vissa företags årsredovisningar: rbetet med miljö, socialt ansvar för anställda, mänskliga rättigheter och antikorruption ska kunna kopplas till företagens affärsmodell. ed väl underbyggd fakta, utifrån noggranna inventeringar av verksamheten, ska dessa nya index presenteras på ett begripligt sätt i förvaltningsberättelsen. å räcker det inte längre med greenwashing eller att styvmoderligt placera miljöpolicyn i en bilaga. opplat till csr/hållbarhetsfrågorna ska företagen kunna berätta vilka deras mål är, vilka policys som finns på plats samt vilken förmåga företaget har att kunna uppfylla dessa. ch om företaget inte rapporterar kring detta måste man förklara varför. et kommer att påverka investorernas intresse. U-II, måste anses revolutionera synen på företagens ansvar för en hållbar utveckling, togs i september venska regeringen sätter ribban högt för vilka den nya lagen ska gälla, vilket innebär att fler företag än vad U krävt berörs. arianne Bogle menar att inventeringar med hållbarhet i fokus ger möjlighet till helt nya berikande sätt att se på sin verksamhet. ch skapa behov av samverkan horisontellt och vertikalt mellan olika sektorer. Håller vi verkligen vad vi lovar genom hela produktionskedjan? an vi skapa synergier med andra aktörer? an till exempel något vi behandlar som avfall istället bli råvara hos någon annan? ör att skapa ekosystem som den hållbara stadens cirkulära ekonomi, eller industriell symbios, gäller det att det finns aktörer och plattformar som kopplar ihop olika aktörer. et lär finnas ett växande behov av konsultföretag och organisationer som har förmåga att skapa de synergier och mötesplatser som måste till för att vi ska kunna nå miljömålen, både de lokala, regionala, nationella och internationella, avslutar arianne Bogle. arianne Bogle, vd för C weden ton fiberslam från Bravikens pappersbruk används varje år i conovas jordproduktion. äs reportaget på sidan 6. tt ta tillvara restmaterial och hushålla med resurser är en viktig del av riksdagens uppsatta generationsmål * nnika Helker undström, ationell miljömålssamordnare *enerationsmålet: et övergripande målet för miljö politiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälso problem utanför veriges gränser. äs mer på sidan 6. YBI 03

4 U H Cirkulär ekonomi, industriell symbios och miljöintegration. re verktyg som kommer bidra till att miljömålen går att nå samtidigt som vi utvecklar välfärd och gör smartare affärer. X I IW H I I B en svenske miljöprofilen Johan ockström gör just nu viral succé med sitt ted-alk med budskapet att det är nu, de närmaste 40 åren som nästa stora revolution måste pågå. n av dem som delar ockströms vision att vi har en lika stor förändring framför oss som den industriella revolutionen innebar, är ats klund, professor i industriell miljöteknik vid inköpings universitet. Han ser många affärsmässiga möjligheter i utmaningarna och kommer liksom ockström med hopp, snarare än undergångsprofetior. i har verktyg. et gäller bara att använda dem, att våga tänka nytt och börja agera utifrån insikten att allting hänger ihop. tt inse att vi har begränsade resurser som vi behöver använda smarta system för att återbruka, snarare än förbruka. Här finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster att göra. er resurseffektiva system skapar förutsättningar för framtidens välfärd, då de blir en konkurrensfördel på en global marknad och gör att företag kan ha kvar sin produktion i verige. essutom bidrar de till ökad innovations- och förädlingstakt, säger ats klund. cirkulär ekonomi inspireras av naturens kretslopp och är uppbyggt så att alla delar i en produktionskedja länkar i den andra. å så sätt är flödet mellan aktörerna en förutsättning för affärerna. Inget går till spillo. Industriell symbios bygger på samma princip och kända exempel finns i Händelö energikombinat, Industry ark of weden i Helsing borg och danska alundborg, där företagens produktion delvis bygger på återbruk av varandras restprodukter i ett kretsloppsupplägg. etta till skillnad mot traditionell linjär eko nomi, där en vara produceras och brukas för att sedan kastas bort och inte mycket uppmärksamhet riktas mot biprodukter, avfall och energi. I ett system präglat av industriell symbios blir en producents avfall istället en annans råvara. estprodukter består av energi och material, vilka via smart logistik och samarbete kan komma till nytta. ill exempel kan massaindustrin bidra till effektivare tomatodling genom sin restprodukt koldioxid, leverera spillvärme och låta jordproducenter dra nytta av materialen. tt verkligt optimalt upplägg av synergier där någons avsättningsproblem trans formeras till någon annans lösning, säger ats klund. Just ett sådant samarbete finns sedan decennier mellan Bravikens pappersbruk och conova, ordens största producent av jord. å plats bredvid pappersbruket i orrköping ligger conovas jordproduktion där restprodukterna från pappersbruket ingår som en viktig ingrediens. terbruket av fiberslam ersätter produktion av det jungfruliga materialet torv, och på så vis skapas ett kretslopp. enna omställning mot jordproduktion med enbart återvunna råvaror är en utveckling som conova driver. andra ekonomiska incitament är att kostnaderna för dyra deponier sänks när restprodukter kan tas tillvara i högre grad och dessutom säljas som råvara. ats klund menar att det redan pågår många lokala utbyten av denna sort runt om i verige, utan att det kallas för indust riell symbios, men anser att det finns en enorm outnyttjad potential av goda affärer att göra. ch en del i revolutionen handlar om att skapa nya sammanhang, att vidga sina vyer det leder till nya affärsmöjligheter. et gäller att företag nu snabbt öppnar grindarna och får syn på sin granne. tt man frågar sig ad kan det finnas för avfall eller restprodukter att hämta som kan vara till nytta i vår produktion? ad kan vi alla spara och tjäna på det? Bjud in varandra, både industrin, kommunerna, regionerna, akademierna, intresse- och samverkansorganisationerna. a reda på hur ni logistiskt och produktionsmässigt smartast kan utveckla nya kluster och mest effektivt använder er av varandra redan nu. Hur kan ni minska utnyttjandet av jungfruliga material? Hur ni kan vävas samman i en industriell symbios som kan leda till nästa stora innovation? ör att detta ska bli möjligt krävs samarbeten och samverkan på helt nya nivåer. Både inom näringslivet och kommunerna. ommunen spelar en viktig roll. els genom att med sin planering styra mot industriell symbios och dels med sitt näringslivsarbete skapa arenor för synergier och samarbeten. ökad samverkan mellan vitt skilda aktörer föder behov av nya funktioner och spelare. Här ser ats klund privata återvinningsföretag inom avfallshantering som viktiga aktörer. et kommer behövas återvinningsföretag inom avfallshantering som specialiserar sig på detta, som kan marknad erna, avsättningen och har kontakterna inom kommunerna. e blir spindeln i nätet. recis som det inom datavärlden krävs systemintegratörer för att få allting att effektivt samverka, behövs det inom industrin miljöintegratörer. e som bidrar till att affären sys ihop och sedan handfast ansvarar för att en aktörs avfall förflyttas till att bli någon annans råvara, avslutar ats klund. I Ö U H I Y I UI? 04 YBI

5 ad är industriell symbios? Ö Ö BI BIÖ BI B I Y C Ö JÖ C C CC ats klund är professor i industriell miljöteknik vid inköpings universitet och sitter i conovas styrelse. Han anser att det behövs fler företag som bidrar till att binda samman olika aktörer i industriell symbios. ffärsupplägg liknande det conova utför i sin roll som miljöintegratör. UI C UB : BIB BII IB C C UI U / BIB B I B / J H BI - BU Y C I IBY B H BI I UI B IB B H J IJÖC Illustrationen visar industriell symbios som den ser ut i orrköping. Här blir ett företags restprodukter och avfall någon annans råvara. tt utbyte mellan en mängd aktörer som innebär vinster både rent ekonomiskt och för miljön. YBI 05

6 injett ymbios som ger eko å Braviken utanför orrköping flödar restmaterial och energi mellan industrigrannarna. Här finns en medveten samverkan mellan företag och kommun som ger förutsättningar för både miljömässiga och affärsmässiga vinster. X BJÖ H tora hjullastare och lastbilar skyndar mellan de stora materialhögarna med tydliga mål i sikte. unt omkring dem tornar högar av restfiber, aska och täckbark upp sig och skapar ett mullvadslandskap. i befinner oss på Braviken utanför orrköping där restprodukterna inte går till spillo utan istället är på väg mot nya användningsområden. ör flera decennier sedan myntades för första gången uttrycket Cradle to cradle av Walter tahel, ledande inom resurseffektivitet. ritt översatt blir betydelsen från vagga till vagga och syftar till att skapa industriella system som inte bara är effektiva utan i förlängningen också helt avfallsfria. ajo riteten av dagens företag har inordnat sig i linjära system där produkter konsumeras och slängs. et är inte hållbart vare sig för miljön eller ekonomin förväntas den globala ekonomin ha fyrdubblats och befolkningen växt från 7 miljarder till 9,2 miljarder vilket kommer att ställa enorma krav på att vi använder våra resurser mer effektivt. å Braviken är conova spindeln i nätet. Härifrån jobbar man med att kartlägga regionens energioch material flöden och bidrar till att samla regionens aktörer i utvecklingsmöten. essutom strävar parterna hela tiden efter att hitta cirkulära helhetslösningar som är lönsamma för alla inblan dade aktörer. om miljöintegratör är vår vision att skapa det avfallsfria bruket. i började arbeta med Bravikens pappersbruk redan Under 1980-talet påbörjades ett utvecklingsarbete med fiberkompostering för att omhänderta restprodukten fiberslam, i syfte att nyttja den som jordråvara. ör pappersbruket innebar det en fördel, då trycket på den egna deponin minskade i samma takt som fiberkomposteringen växte. edan 2005 är det inte tillåtet att deponera organiskt material, vilket gör att det utöver miljönyttan med fiberkompostering även finns ett tydligt ekonomiskt incitament för utbytet, förklarar iklas oyson som jobbar som försäljningschef på conova ecycling. Industriell symbios bygger på samma 06 YBI

7 eportaget kretsloppsidé som cirkulär ekonomi, att material och energi i största möjliga mån återanvänds. I Östergötland har företag tillsammans med kommunen jobbat medvetet med att få till synergier och ta tillvara restmaterial. å Braviken omhändertar och återvinner conova restprodukter samt sköter även driften av brukets deponi. en egna jordproduktionen är nära granne både med Bravikens pappersbruk och sågverk. en geografiska närheten gör restprodukthanteringen smidig för båda parter. I det här fallet rör det sig om ton av pappersbrukets fiberslam som varje år komposteras och blandas med andra råvaror för att bland annat säljas vidare som konsumentjord på den skandinaviska marknaden. I ett annat led förser conova Bravikens pappersbruk med flis som eldas i fastbränslepannan på pappersbruket och blir till ånga som används när pappret torkas. å Bravikens pappersbruk producerar vi runt ton fiberslam varje år och har länge haft ett väl fungerande samarbete med conova. i har möten och följer upp arbetet kontinuerligt. essutom letar om miljöintegratör är vår vision att skapa det avfallsfria bruket. de hela tiden efter förbättringsmöjligheter, säger eonard ahlberg, kvalitets- och miljöingenjör på Bravikens pappersbruk. ellan Bravikens pappersbruk och sågverk pågår andra energi- och materialutbyten. rån sågverket köper vi in råvara i form av sågverksflis som vi sedan gör papper av. en levererar vi värme tillbaka till sågverket, värme som de i sin tur använder när de torkar sina brädor, förklarar eonard ahlberg. Utsläppen av fossil koldioxid från Bravikens pappersbruk har minskat med 90 procent de senaste åren och pappersbruket strävar hela tiden efter maximal återvinning och återanvändning. lutkunden ställer allt högre krav och vill veta varifrån vedråvaran till pappersproduktionen kommer och lagstiftningen skärps löpande. iljönyttan är givetvis viktig. ikaså de ekonomiska incitamenten. Bravikens pappersbruk är en stor skogsägare och för oss är det viktigt att hela potentialen i skogsråvaran utnyttjas. lla restprodukter har en benägenhet att driva kostnader, men internt nytänkande och vårt samarbete med co nova har fört oss i motsatt riktning, förklarar eonard ahlberg. ör väl fungerande industriell symbios behövs bra förutsättningar. ör det första är det ur utsläppssynpunkt en stor fördel om aktörerna ligger nära varandra rent geografiskt. ör det andra måste företagen och industrierna själva vara drivande i önskan att hitta synergier och materialflöden. et finns också andra aktörer som kan underlätta arbetet. I orrköping har kommunen länge sett fördelarna med samarbeten företagen emellan. ätverket Cleantech Östergötland startades för många år sedan och gav miljöteknikföretag och andra företag möjlig heten att träffas och föra en dialog. et som speglar samverkan i den här regionen är att det finns en vilja att vända dagens miljöproblem till ngande fibermull i fokus när nya råvaror blir till. askinföraren Charlotte kstedt har fullt upp ute på conovas stora arbetsytor. YBI 07

8 injett eportaget å Braviken utanför orrköping ligger högar av restmaterial som ska bli nya råvaror. eonard ahlberg inspekterar fiberslammet från Bravikens pappersbruk som conova komposterar och gör jordprodukter av. ätverket Cleantech Östergötland ska öka konkurrenskraften och utveckla affärs möjligheter hos miljöteknikföretag i regionen. Östergötland är en region som framgångsrikt driver miljöteknikutvecklingen framåt och premierar gröna företag. i kan inspirera andra regioner att organisera sig i eko system, säger alin orsgren, verksamhetsansvarig på Cleantech Östergötland. affärsnytta, säger va ndersson som idag är vice ordförande i regionutvecklingsnämnden och som tidigare var kommunalråd i orrköping i 13 år. ommunen har varit aktiv i markplaneringen ute på almö landet där Bravikens pappersbruk och conova håller till, men också vid energikombinatet Händelö som satt sitt namn på den internationella kartan tack vare sitt arbete med industriell symbios. å båda plats erna har kommunen erbjudit markoptioner till företag som kan främja och delta i den industriella symbiosen som redan finns. ka du få plats på området måste du ha flöden av material eller tjänster som helt enkelt gynnar symbiosen. et får bara vara ångavstånd mellan industrierna och den enes restprodukt ska kunna bli den andres råvara. et har varit en förutsättning och det är kommunens beslut som i många avseenden sätter spelplanen för industrierna och företagen i en region, säger va ndersson. orrköping är en industristad med pappersindustrin som en grundbult och kan man använda miljötekniken på rätt sätt kan nya och gamla företag samverka vilket skapar enorma möjligheter för en region. et skapar attraktivitet och blir ett sätt för oss att marknadsföra kommunen. et finns alltså inte bara ett miljö- och klimatperspektiv i det här utan även ett aktivitetsperspektiv. ed det ekoindustriella klustret på Händelö och det medvetna arbetet med Cleantech Östergötland har vi profilerat oss såväl nationellt som internationellt, fortsätter va ndersson. iklas oyson och Johan ydberg menar att det är viktigt att kommunen som i orrköpings fall ser helheten och det kretslopp som industriell symbios innebär. år kommunen upp ögonen för industriell symbios finns stora vinster att hämta. tt behålla fler flöden inom en region innebär ökade skatteintäkter och stärkt attraktionskraft. et är när beslutsfattare fullt ut ger stöd för arbete med regional utveckling som vi tillsammans kan nå den industriella symbiosens verkliga potential, avslutar Johan ydberg. 08 YBI

9 å här gör du C : e utanför grindarna och börja i liten skala! Y tt samverka i industriell symbios gynnar både miljön och affärerna. Här listar vi tips på hur du kommer igång och vilka vinsterna kan bli. Ö I I U Ö? U Ö energi- och materialflöden i företaget. III I och dina restprodukter. I för att förstå för hur deras flöden ser ut. I IJÖIÖ för en fördjupad möjlighetsanalys Ö energi- och materialflöden i kommunen. III YCÖ och synergisamarbeten. U bildandet av nätverk. I IJÖIÖ för fortsatt möjlighetsanalys och processförslag. Ö IUI YBI? ÖJIH I Ö I och besparingar. UÖ och möjligheter till innovationer. ÖII Y för delaktiga aktörer. Ö UII och miljönytta i verksamheten I Ö U I för företag och ökad innovationstakt. IIUCI och framtidsanda. HB CH I avfallshantering. Ö Ö HBH på lokal nivå. I U... UC I XHU YJ IUI ÖU H U 80 I I I I XHU. ndersson, tina (2010) esurseffektivare energi- och växthusföretag genom industriell symbios. inköpings Universitet. YBI 09

10 aret IJÖ Y conovas Cementstabiliserade ska eca är ett nytt och innovativt material. et gör att ekniska verkens tunga fordon kan rulla på en yta av återvunnen aska från företagets värmeverk. X BJÖ H, II Y arje år produceras 1,7 miljoner ton aska i verige och behovet av hållbara lösningar för återvinning av askor är stort procent av all aska används idag till att sluttäcka gamla deponier, men redan 2020 ska hälften av deponierna vara sluttäckta vilket ökar behovet av nya användningsområden för askan. conova har utvecklat en metod för att blanda aska, cement och bergkross. esultatet är materialet C som fungerar utmärkt för hårt belastade arbetsytor på industrier. et ersätter delar av den mer energikrävande och jungfruliga bergkrossen och ger ekonomiska och miljömässiga vinster på köpet. ekniska verken i inköping har förstått nyttan. econovas produktchef er Björneld är en av personerna bakom nya eca. eca minskar bränsleförbrukningen för fordonen som kör på arbetsytan, den ger bättre arbetsmiljö för de som jobbar där och bättre kvalitet på materialet som hanteras på ytan, säger han. et nya materialet testades för första gången 2012 på conovas egna anläggningar hörde ekniska verken av sig och var intresserade. ekniska verken produ cerar mycket aska och ville hitta ett sätt att ta tillvara den. et här blev ett hållbart alternativ och det är fantastiskt när återvinning och bra eko nomi kan gå hand i hand. vid tekniska verken som producerar ton aska varje år har förhållandena på verksamhetsytorna förbättrats avse värt efter att eca anlades et vittnar arbetsledaren lof ndersson om. ed eca får vi en hård och jämn yta som både står emot hårt slitage från tunga maskiner och förbättrar förarmiljön för våra chaufförer. Ytan påverkas inte av väder och vind på samma sätt som en avgrusad yta och är dessutom betydligt billigare än exempelvis betong och asfalt, säger lof ndersson. å sikt kommer sannolikt fler av ekniska verkens verksamhetsytor att få ett eca-täcke. i har tänkt göra minst 3 4 liknande ytor inom några år. i är nöjda både med resultatet och samarbetet med conova. 10 YBI

11 Utvalt : JHÉ : Hur kan industriell symbios bidra till att vi når miljömålen? et sker i det mänskliga mötet otenäs kommun satsar stort på att med ett tydligt hållbarhetsperspektiv bidra till ny affärsverksamhet. Bland annat skapas for mella och informella mötesplatser för kreativt utbyte av kompetenser, kunskap och restprodukter. eif ndreasson är utvecklingsstrateg för otenäs kommun och listar tre skäl till att skapa kluster av verksam heter som bygger på cirkulär ekonomi: J CH. YJ IJÖ. I II. I ett flockdjur och när tvärkompetenser träffas uppstår helt nya möjligheter där någons problem kan omvandlas till någon annans lösning. Under resans gång med otenäs ymbioscenter har människor, inom olika sektorer eller företag, börjat prata med varandra och det har uppstått hållbara lösningar av problem som genererar nya affärsidéer. å skapas en resurseffektiv industriell produktion. : JHÉ I juni 2014 fick aturvårdsverket ett uppdrag av regeringen. e skulle genomföra insatser för att öka kunskapen om hur spetsteknologier kan bidra till målen i regeringens miljöteknikstrategi samt generations- och miljökvalitetsmålen som riksdagen antagit. U i mars 2015 och det visar sig att industriell symbios tillsammans med bland annat hållbar stadsutveckling mer eller mindre är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå miljömålen. Industriell symbios är enormt viktigt för hållbarheten. an man återanvända resurser, avfall och spillvärme får man mångdubbla miljönyttor och resurseffektivitet. et är helt centralt i miljöpolitiken och dessutom finns det en starkt positiv ekonomisk aspekt för företagen som jobbar med det, säger Ulf ndersson som samordnar aturvårdsverkets arbete med grön innovation och miljöteknik. H petstekniker för miljö målen på naturvardsverket.se. vfall som inte kan behandlas på andra sätt slutförvaras på deponi. I I aterial som inte återvinns kan omvandlas till energi genom förbränning. I I nvända material ska återvinnas så långt som möjligt. tt använda en sak mer än en gång är bättre än att slänga. å så sätt sparar vi resurser. ÖBY/ II vfallet minskar om vi köper färre men bättre saker och reparerar trasigt. vfallstrappan är grunden för hela avfallsarbetet inom U och målet är att nå så högt upp i trappan som möjligt. e fem stegen visar hur vi alla ska tänka kring avfall. YBI 11

12 Utvalt BU Industriell symbios handlar om att förvandla restmaterial till ny råvara. infördelad bark kan bli jord och rejektmassa kan bli wellpapp. e restprodukterna nytt liv! infördelad bark Jord iberslam ibermull ska C ejektmassa Wellpapp : HUC IX Ö U tt företag, organisationer, regioner, kommuner samt högskolor och univer sitet delar med sig av kunskap och innovationer till varandra är idag förutsätt ningen för hållbar tillväxt. n mängd forskningsresultat visar att det är just klusterdynamiken, som uppstår vid industriell symbios och horisontell samverkan, som är eftersträvansvärd och skapar ökad innovation, berättar öran Brulin som är kvalificerad analytiker på illväxtverket och adjungerad professor i lokala och regionala innovationer på in köpings Universitet. ill exempel satsar innova och illväxtverket under en sjuårsperiod miljardbelopp i olika program för att stötta bildandet av kluster mellan olika aktörer. ordlistan Industriell symbios örhållande där olika aktörer inom privat och offentlig verksamhet engagerar sig för att uppnå konkurrensfördelar genom att utbyta flöden av material, energi, vatten och/eller biprodukter samt nyttja de synergimöjligheter som uppstår till följd av geografisk närhet. Cirkulär ekonomi n ekonomisk modell där produkter, komponenter och material ständigt cirkulerar i tekniska eller biologiska kretslopp. ålsättningen är att hela tiden bevara högsta möjliga användbarhet och värde på det som cirkulerar. iljöintegratör ollen att sammanföra olika material- och energiflöden från olika aktörer till en helhet och se till att flödena fungerar tillsammans, till miljömässig och ekonomisk nytta för berörda parter och samhället i stort. 12 YBI