JlL Regionplanekontoret

Transkript

1 JlL Regionplanekontoret STOCKHOLM S LANS LANDSTING Martin Ängeby TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Regionplanenämnden Yttrande över Program ror utvecklingen i Söderort Förslag till beslut Kontoret fåreslår att Regionplanenämnden beslutar att avge yttrande över Program för utvecklingen i söderort, i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Stockholms stads ytterstads- och bostadsrotel efterfrågar Regionplanenämndens synpunkter på tillskapandet av ett nytt utvecklingsprogram får de sex av Stockholms stadsdelar som ligger söder om innerstaden. Programförslagets huvuddrag ligger i linje med inriktningen för RUFS 2010 och Stockholms översiktsplan. Regionplanenämnden välkomnar initiativet, betonar vikten av systemsyn på social utveckling, och uppmanar Stockholms stad att se de södra förorternas utveckling ur ett regionalt perspektiv, i synnerhet vad gäller den regionala stadskärnan Skärholmen/Kungens kurva. Programmet i sin helhet finns att hämta på webbadressen: Ärendet Stockholms stad antog 2002 dokumentet "Söderortsvisionen". År 2004 fastställde kommunfullmäktige målområden inom visionen. Dessa är: attraktivt boende, infrastruktur som knyter samman, ett starkare näringsliv, utvecklad service och handel, utvecklad och profilerad utbildning, mångfald och utveckling, ett grönt söderort och ett gränslöst söderort. Kommunfullmäktige har beslutat att ett nytt program ska tas fram och ersätta programmen antagna 2002 och Det nya programmet ska utgå från gällande visioner samt visionen "Stockholm i världsklass". En gynnsam utveckling i Söderort, med ca invånare, ses som en förutsättning får att Stockholms stad ska kunna uppnå sina visioner. Regionplanekontoret Telefon: Org.nr: Box 4414 Fax: Stockholm E-post: registrator@regionplanekontoret.sll.se Besök oss: Västgötagatan 2. T-bana Medborgarplatsen, PendeltSg StOCkholms Södra, Buss 59 & 66

2 JlL Regionplanekontoret STOCKHOLMS LANS LANDSTING 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: RTN Stadsledningskontoret utpekar 15 frågor som man anser vara av särskild vikt i beredningen, det vill säga i den beredningsprocess som föredragande borgarråd genomför i och med remittering av ärendet. Regionplanekontoret ger sitt förslag till yttrande syn på var och en av dessa frågor, utom fråga 4. som är direkt riktad till stadsdelsförvaltningarna.,, Martin Ängeby Bilaga 1 förslag till yttrande

3 JIIL Regionplanenämnden :::::IJ\!:: STOCKHOLMS LANS LANDSTING FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga Diarienummer: Stockholms stad Stadsledningskontoret Stockholm Program tör utvecklingen av Söderort Remissen från stadsledningskontoret i Stockholms stad berättar vad som har utvecklats i söderort sedan 2002, man beskriver den tänkta processen får att tillskapa en vision med handlingsprogram. Detta remissvar utgår från de frågor som ställs. 1. Söderort definieras som samtliga stadsdelar söder om Södermalm. Finns det skäl (vilka) att arbeta med söderort som en helhet? Ett gott skäl för att jobba med söderort som helhet är ambitionen att skapa en lokal integrerad arbetsmarknad och kommunikationer på tvären mellan de olika stadsdelarna. Viktigt när man arbetar med Söderort som område inom Stockholms stad är att inte missa lokala och regionala utvecklingsförutsättningar i områden som går över kommungränserna, som den regionala kärnan Skärholmen/Kungens Kurva. 2. Vilka åtgärder på det generella planet ser ni som mest an gelägna tor att uppnå målet om ett Söderort i världsklass? Mest angeläget är att skapa kontaktytor mellan de olika stadsdelarna, mötesplatser och förutsättningar för möten. Utbyggnad av tvärförbindelser - för cykel, bilar, gående och spårvagn - bör ha högsta prioritet. Målet är ökad kontakt mellan människor från olika slags områden, och att sudda ut stigmatiserande barriärer. 3. På vilket sätt kan er organisation/verksamhet bidra till att stärka utvecklingen på Söderort? Regionplanekontoret svarar för kvalificerade planeringsunderlag får hela regionen och dessa ska komma regionens aktörer till godo. Därför är det en del i Regiop..plane- Regionplanekontoret Telefon: Org.nr: Box 4414 Fax: Stockholm E-post: registrator@regionplanekontoret.sll.se Besök oss: Västgötagatan 2. T-bana Medborgarplatsen, Pendelt!Jg Stockholms Södra, Buss 59 & 66

4 JUL Regionplanenämnden dl\!:: STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga Diarienummer: nämndens uppdrag att assistera kommunala aktörer även lokalt, särskilt i de frågor som berörs i regionplanen RUFS 2010 och dess genomförande. 4. (fråga 4 rör stadsdelarnas perspektiv) 5. I den inre delen av ytterstaden sker nu en kraftig tillväxt av kontorsarbetsplatser och bostäder. Hur påverkar detta de yttre delarna av ytterstaden? Det yttre delarna av ytterstaden får tillgång till ett större utbud av arbetsplatser i vad som regionalt sett är ett närområde. Behovet av tvärförbindelser ökar. I en mer tät och urban miljö, med kortare avstånd till arbetet, och fortsatt starka preferenser för miljö och hälsa, kommer kravatt ställas på ett fungerande cykeltrafiknät. Vad som anses centralt och perifert omdefinieras delvis. Regionplanen förutser också en betydande tillväxt av arbetsplatser i de regionala kärnorna Skärholmen/Kungens Kurva, Haninge Centrum och Flemingsberg. Arbetstillfällen och serviceutbud i dessa kärnor ska räknas på pluskontot för hela söderort, och i synnerhet för de yttre delarna. 6. Sambanden mellan olika delar av den södra ytterstaden är begränsade. Har en god utveckling, av t ex arbetsplatser eller f'örnyelse i ett centrum eller en stadsdel, positiva effekter rör utvecklingen i andra stadsdelar? Att det skulle finnas något kraftfullt samband mellan utvecklingen i Farsta och ut, vecklingen i Skärholmen håller Regionplanenämnden för mindre troligt. Mellan mer närliggande stadsdelar är sambanden starkare. Dock är en tillväxt av bl.a arbetsplat ser i den södra länsdelen av stort gemensamt intresse. Det är viktigt att både kom munala och privata fastighetsägare håller sina bestånd i gott skick. Vad som behövs i, mått av förnyelse är i huvudsak strukturella förändringar som skapar samband mellan stadsdelarna, nya gator och stråk mellan stadsdelarna; tillgänglighet för gående, cyklister, bilister och kollektivtrafiktrafikanter. 7. I inledningen av arbetet har frågan väckts om arbetet med Söderort borde koncentreras till de yttre stadsdelarna alternativt till stadsdelar med sämre socioekonomisk situation. Är det en rimlig prioritering? Regionplanenämnden förordar en systemsyn på stadsutveckling och social utveckling. Förvisso är det rimligt att insatserna i huvudsak ska gagna de människor som lever under svårare förhållanden, men detta betyder inte att alla insatser ska koncentreras till dessa områden. Att skapa samband mellan områden av olika karaktär, att riva barriärer av fysisk och social natur bör vara huvudambitionen.

5 JIIL :::!I"=: STO Regionplanenämnden CKHOLMS L ANS LANDSTING 3 (4) FÖRSLAG TILL YTTRAI'JDE Bilaga 1 Diarienummer: 8. Finns det anledning att koncentrera sig till vissa stadsdelar och i så fall vilka? Regionplanenämnden förordar särskilt en fokuserad satsning på Skärholmen, med starka ambitioner till planeringssamverkan med Huddinge kommun. Den regionala kärnan är viktig för hela den sydvästra delen av Stockholmsregionen. 9. Finns det några särskilda svårigheter eller utmaningar i Söderort? Beskriv. Ca 60 procent av invånarna i Stockholmsregionen bor söder om Mälaren/Saltsjön, men endast 55 procent av arbetsplatserna ligger i denna regionhalva. Detta betyder en omfattande arbetspendling norrut med trängsel som följd. Att skapa tillväxt och arbetsplatser, i södra regionhalvan är en särskild utmaning. Tillväxten i de regionala kärnorna Haninge, Flemingsberg och Skärholmen/Kungens Kurva är en strategisk angelägenhet även för Stockholms stad. 10. I Cörslaget till översiktsplan anges ett antal geografiska samband och utvecklingsområden. Finns det något man särskilt bör prioritera? Sambanden Älvsjö-Flemingsberg, Skärholmen-Kungens Kurva Flemeingsberg och Farsta-Haninge Centrum bör prioriteras. Skärholmen är det mest strategiskt viktiga utvecklingsområdet inom Stockholms stad. 11. Synpunkter på processen kring programmet. Det är viktigt i processer att deltagarna får klart får sig inom vilka ramar som det finns möjlighet att påverka. Inriktningar som finns i översiktsplan, vision 2030 och RUFS 2010 bör tydligt anges som grundförutsättningar, som ger möjlighet till ett kraftfullt lokalt utvecklingsarbete i samma anda.

6 JJIL Regionplanenämnden \\:: STOCKHOLMS LANS LANDSTING 4 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 1 Diarienummer: 12. Tankar kring marknadsf'öring, konununikation och budskap. Åtgärder som det redan finns kännbart starkt stöd för bör komma igång så snart som möjligt så att engagerade invånare känner att processen leder till konkreta resultat. Att det handlar om långsiktig förändring bör också tydligt framgå. Annars riskerar arbetet få dåligt rykte efter ett par år. 13. Tankar f'ör fonuerna f'ör medborgardialog. Stora resurser bör satsas på webben. Besök i högstadie- och gymnasieklasser, med fcirevisning av webdialogens funktioner, kan vara en väg till engagemang hos unga. 14. Hur bör genomf'örandet organiseras? Konkreta uppdrag ges till alla förvaltningar. Samverkan söks med andra offentliga aktörer när dessa engagemang krävs. Nyckeln till ett smidigt genomförande är dock en bra process där alla intressenter får en chans att påverka, rimlighetsbedöma och kvalitetssäkra Söderortsvisionens åtgärdsprogram. 15. I beskrivningen av de södra stadsdelarna används växelvis benämningen Söderort och södra ytterstaden. Vilken benämning är att f'öredra? Söderort bör genomgående användas, liksom det kanske mer inarbetade begreppet Västerort för de västra delarna av Stockholms stad.