Högskolan på Åland serienummer 06/2015. Vård. Mariehamn 2015 ISSN Mariehamn 2009 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 06/2015. Vård. Mariehamn 2015 ISSN 1458-1531. Mariehamn 2009 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Ingen frågade någonsin varför - innebörden av att göra sig själv illa Hanna Malmberg Lena Fogner Högskolan på Åland serienummer 06/2015 Vård Mariehamn 2015 ISSN Mariehamn 2009 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Vård Hanna Malmberg & Lena Fogner Ingen frågade någonsin varför - innebörden av att göra sig själv illa Anette Häggblom Abstrakt: Individer med självskadebeteende är en patientgrupp som ofta väcker starka känslor hos vårdare, men en stor del av dem kommer aldrig i kontakt med vården. Det mångfacetterade beteendet omges av förutfattade meningar och allmänna, generaliserade uppfattningar, vilket gör att utövarna är rädda att missförstås eller avvisas. I en inledande litteratursökning framkom att individgruppen är heterogen där de individuella skillnaderna är stora, samt att kvinnor i åldern är en överrepresenterad patientgrupp. För att optimera vården av dessa patienter krävs en ökad förståelse för den bakomliggande problematiken ur de självskadande individernas perspektiv. En kvalitativ litteraturöversikt gjordes därför för att belysa vilka syften självskadebeteendet, i form av skärande, rispande och brännande, kan ha för kvinnor. I resultatet framkom temat en livsvärld i gungning, baserat på två kategorier och sex underkategorier. Kategorin bemästra bestod av hantera negativa känslor, motverka overklighetskänsla, överlevnadsstrategi samt skapa ordning i ett inre kaos. Den andra kategorin, kommunicera, innefattade förmedla utåt och uttrycka en önskan. Kvinnors syften visade sig vara många och varierande, ibland med paradoxala inslag. Genomgående betonas att beteendet saknar suicidala intentioner, trots att det är en förekommande uppfattning hos utomstående. Detta tyder på att generalisering av olika individers problematik, samt användning av standardiserade vårdplaner för dessa patienter, är riskfyllt. Av vårdarna fordras istället öppenhet och intresse för att åstadkomma en förtroendefull och gynnsam relation med individen bakom problematiken. Viktigt är att förstå individuella, bakomliggande orsaker för att möjliggöra ett lämpligt tillvägagångssätt. Nyckelord (sökord): självskadebeteende, unga kvinnor, syften, omvårdnadskontext Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 06/ Svenska 46 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Sciences Hanna Malmberg & Lena Fogner Nobody Ever Asked Me Why - The Meaning of Hurting Oneself Anette Häggblom Abstract: Individuals who self-harm is a group of patients that often awake strong feelings among care-givers, although many of them never receive care. The multifaceted, self-harm behavior is surrounded by preconceptions and generalized assumptions, which makes the wielders worry they will be misinterpreted or rejected. An initial literature review shows that the group of individuals is heterogeneous with vast individual differences, and women aged is an over-represented group. Optimal care for these patients calls for an increased understanding of the underlying causes, from the self-harming individuals perspective. A qualitative literature overview was undertaken to illuminate women s various purposes of cutting, scratching or burning as an act of self-harm. The main theme emerged as a state of inner turmoil, based on two categories and six subcategories. The category coping consisted of handling negative emotions, counteracting a sense of unreality, survival strategy, as well as tackling an inner chaos. The second category, communicating, includes conveying outward and expressing a desire. The purposes of self-harming women turned out to be many and of various natures, occasionally with paradoxical characteristics. The lack of suicidal intent is pointed out as essential, even though it is a frequent assumption. Generalizing the complex of problems and usage of standardized care plans is therefore considered a risk. Instead, care-givers are required to establish a trusting relationship based on openness and genuine interest for the patient at hand. It is also of importance to understand the individual, underlying causes in order to enable a suitable approach and line of action. Key words: deliberate self-harm, young adult women, purpose of, nursing context Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 06/ Swedish 46 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Självskadebeteende Lagstiftning Aktuella behandlingsformer Omvårdnadskontext och -perspektiv Närståendes perspektiv Den självskadande individen Omvårdnadsteoretiska aspekter Problemformulering Syfte METOD Datainsamling Inklusions- och exklusionskriterier Förförståelse Analys Etiska överväganden RESULTAT Bemästra Hantera negativa känslor Motverka overklighetskänsla Överlevnadsstrategi Skapa ordning i ett inre kaos Kommunicera Förmedla utåt Uttrycka en önskan... 26

5 4. DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Hantering av känslor Kommunikationssätt Maktlöshet och kontroll Paradoxen: liv eller död Kliniska implikationer SLUTSATS Litteraturförteckning BILAGA 1. Databassökning BILAGA 2. Artikelanalys BILAGA 3. Kategorisering

6 1. INLEDNING Jag skär mig själv. Om någon frågar vad jag gjort på armarna brukar jag säga att det är min katt eller någonting, men nu börjar min kusin se misstänksam ut. Ibland hoppas jag att hon ska komma på det och tala om det för mina föräldrar så jag slipper. Men samtidigt är jag rädd för att de ska få veta. Vad ska jag göra? Hur ska jag våga prata om det här? (Straarup Søndergaard, 2008, s. 55) Personer som avsiktligt tillfogar sig själva skada på olika sätt är en patientgrupp som sjukskötare möter inom många sjukvårdsområden. I en undersökning av självskadebeteendets omfattning och karaktär (Socialstyrelsen, 2004) kartlades bland annat vilka verksamheter som främst kommer i kontakt med självskadande flickor i åldern Den första vårdkontakten skedde för 49 % av flickorna genom barn- och ungdomspsykiatrin, och för 26 % av flickorna genom skolhälsovården. Socialtjänsten rapporterades ha fångat upp 14 %, barnmedicinska mottagningar 5 %, ungdomsmottagningar 4 % och vårdcentralerna 2 % (Socialstyrelsen, 2004). Bjärehed (2012) hävdar att mycket forskning om självskadebeteende fokuserat främst på kliniska patienter och ungdomar, men att det även förekommer hos vuxna individer. Bristande kunskap och cirkulerande myter om fenomenet gör dock att patienternas vård påverkas negativt, vårdlidande uppstår och sjukskötare känner frustration i sin yrkesutövning (Thompson, Powis, & Carradice, 2008). Trots att självskadebeteende verkar ha eskalerat de senaste 50 åren och uppmärksammats allt mer de senaste åren är det långt ifrån ett nytt fenomen (Clarke & Whittaker, 1998). I bland annat bibliska texter finns beskrivningar av självskadebeteende i form av skärande och stympning som kulturella ritualer eller traditioner (Clarke & Whittaker, 1998). Inom såväl den kristna och islamska tron har avsiktlig självskada varit ett sätt att efterlikna martyrer och shamaner deltar ännu idag i självskadande ritualer för att utöva andlig läkekonst (Fjellman, 2011). I medeltidens klostervärld var att skära sig, bränna sig eller gå på vassa stenar ett religiöst uttryck och flagellanter piskade sig själva på 1300-talet för att få syndernas förlåtelse (Fjellman, 2011). Socialstyrelsen konstaterade i sin årsrapport över folkhälsan i Sverige år 2013 att färre unga kvinnor läggs in för självskadebeteende. Från 2007 till 2011 hade sjukhusinläggningarna minskat från 319 vårdade/ kvinnor till ca. 275/ i åldersgruppen år, och trenden verkar vara på nedåtgående. Åldersgruppen år är klart överrepresenterad gällande antal sjukhusinläggningar (Socialstyrelsen, 2013). I rapporten framkommer även att män vårdas mer sällan för självförvållade skador än kvinnor: 65,2/ män jämfört med 6

7 103,1/ kvinnor vårdades i genomsnitt Bjärehed (2012) hävdar att självskada genom stickande eller skärande som metod är jämnt fördelat mellan könen. Dock verkar män stå för en större andel alkohol- och drogförgiftningar jämfört med kvinnor. I Lundh, Wångby-Lundh & Bjäreheds (2012) undersökning av unga svenskars självskadebeteende visade sig könsskillnaderna vara mindre än man hittills trott. Beteendet tycks vara vanligare hos flickor än hos pojkar, men Lundh et al. (2012) menar att de anat tecken på att innebörder och anledningar verkar vara annorlunda könen emellan. Vad dessa skillnader beror på är däremot oklart (Lundh et al., 2012). Trots rapporter om att självskadebeteendet är på en nedåtgående trend är fenomenet fortfarande ett betydande folkhälsoproblem där mortalitetsfrekvensen är drygt tre gånger högre än hos genomsnittsbefolkningen (Stain (red.), 2013). I en brittisk undersökning menas att självskadebeteende, olyckor, sjukdomar i mag-tarmkanalen och hjärt-kärlsjukdomar beräknas vara de största orsakerna till förkortad livslängd (Stain (red.), 2013). Självskadebeteende är ett komplext fenomen som påverkar alla i personens omgivning, såväl anhöriga som vårdare de kommer i kontakt med. Trots att studier har gjorts för att kartlägga självskadande individers problematik och identifiera bakomliggande faktorer behövs mer kunskap om hur denna patientgrupp upplever sitt självskadebeteende. I många fall är det okunskap som leder till att vårdares förförståelse och attityd gentemot självskadande patienter försvårar ett gott bemötande. Insikt i problemet och förståelse för innebörden i att skada sig själv är en förutsättning för att kunna erbjuda patienterna god vård och gynnsam behandling (Allen, 2007; Thompson et al., 2008). 1.1 Bakgrund Detta arbete kommer att beröra självskadebeteende hos kvinnor mellan 15 och 30 års ålder, då detta tycks vara den individgrupp som fenomenet förekommer främst hos. Kvinnor och flickor kommer att användas synonymt, och patienten, (den självskadande) individen samt utövaren syftar till den ovan nämnda gruppen. Vårdare inkluderar sjukskötare både inom och utanför det psykiatriska arbetsfältet samt övrig psykiatrisk vårdpersonal. Personer med självskadebeteende påverkas av och inverkar på flera faktorer i sin omgivning. Vårdare ingår i ett samspel med individen, och vården styrs både av gällande lagstiftning, 7

8 styrdokument och vetenskapliga förhållningssätt. Inom familjen påverkas den självskadande individen av exempelvis relationen till föräldrarna och syskon, på samma sätt som familjemedlemmarna påverkas av den som skadar sig själv. Den enskilda individen samspelar alltså med närstående, vårdpersonal och samhälle. Som en ringar-på-vattnet-effekt kan exempelvis ekonomi och personalresurser påverka stressnivån och arbetsbördan för vårdpersonalen, som i sin tur påverkar kvaliteten på den givna vården (Friberg & Öhlén, 2009). Grunden till beteendet och hurdan problematik individen erfar är svårt för utomstående att förstå, och förvirringen ökar då en entydig definition på beteendet saknas, vilket försvårar samarbetet mellan parterna (Sandy, 2013). Edvardsson (red., 2010) hävdar att personcentrerad omvårdnad är en förutsättning för god omvårdnad och en god vårdrelation. Centralt i den personcentrerade omvårdnaden är att se och möta individen bakom ohälsotillståndet eller beteendet genom att försöka sätta sig in i dennes perspektiv, samt se och bekräfta individen. Detta kräver insikt i personens behov och situation, vilket kräver att en god relation etableras Självskadebeteende I Världshälsoorganisationens (WHO) International Classification of Diseases, ICD-10, finns 24 olika typer av avsiktlig självskada. Bland dessa räknas exempelvis substansmissbruk, förgiftning, att bränna eller skära sig, samt att försöka hänga eller dränka sig (WHO, 2010). Begreppet självskadebeteende har dock varierande innebörd gällande vilka tillvägagångssätt som räknas med. En vanlig definition av självskadebeteende innebär att skada på kroppsvävnad uppstår. Individen tillfogar då sig själv skada, genom exempelvis skärande, bitande, brännande eller slag, utan avsikt att begå självmord (Tull, 2014; Lundh, Wångby-Lundh, Paaske, Ingesson, & Bjärehed, 2010), vilket är definitionen som kommer att användas i detta arbete. Vidare inkluderar vissa definitioner endast självförvållad förgiftning, överdosering av läkemedel och substansmissbruk (Jeffery & Warm, 2002). Parasuicid är ett koncept som myntades på 60-talet för att beskriva ett beteende som förknippades med självmord, men som inte syftade till att leda till döden (O'Donovan & Gijbels, 2006). WHO hävdar att individer begick självmord 2012, men kartlägger inte självskadebeteendets omfattning (WHO, 2012). En svensk studie (Bjärehed, Wångby-Lundh, & Lundh, 2012) hävdar att över % av flickor år gamla skadat sig minst fem gånger utan suicidala intentioner. Bjärehed (2012) rapporterar att 0,5 % av den kvinnliga 8

9 befolkningen i Sverige i åldern år vårdats för självförvållade skador. Socialstyrelsen (2004) menar dock att en svårighet gällande att undersöka självskadeproblematikens prevalens är att det finns ett stort mörkertal, eftersom många som skadar sig själva aldrig kommer i kontakt med sjukvården. I en rapport från 2004 kartlägger Socialstyrelsen självskadebeteendets omfattning och karaktär och presenterar en studie som gjorts på brittiska ungdomar mellan 15 och 16 år. Studien visade att elva procent av flickorna hade skadat sig fysiskt genom exempelvis att skära sig eller ta tabletter i överdos. Av dessa sökte endast 13 procent sjukhusvård. Socialstyrelsen (2004) rapporterar även resultatet från norsk studie där totalt sex procent av ungdomarna som sökt sjukhusvård efter att ha skurit sig, och beräknar att prevalensen för att skära eller bränna sig ligger på två till fyra procent av den allmänna populationen internationellt. Thompson et al. (2008) hävdar några år senare att detta antal uppgår till 2-6 procent. I en studie gjord i norra Finland (Rönkä, Taanila, Koiranen, Sunnari, & Rautio, 2013) på personer födda 1986 uppgav 8,7 % av informanterna att de skadat sig själva avsiktligt mer än en gång. Innebörden av självskadebeteende tolkas ofta olika av sjukvårdspersonal, brukare och psykiatriskt utbildade vårdare (Crawford, Geraghty, Street, & Simonoff, 2003). Detta kan bero på att utomstående ofta har förutfattade meningar och missuppfattar självskadebeteendets ändamål, vilket ger dem en felaktig bild av utövarens situation och perspektiv. En vanlig förförståelse bland allmänheten är att personen skadar sig för att söka uppmärksamhet eller försöker manipulera andra (Sandy, 2013). Sanningen är dock att självskadebeteende kan pågå i ensamhet och hemlighet under flera år utan att det upptäcks (Emerson, 2010). Jeffery & Warm (2002) menar i en studie att självskadebeteende felaktigt anses vara något personen kommer att växa ur, och att det bästa sättet att stoppa beteendet är att tvinga dem att sluta. De slår vidare även hål på två andra missuppfattningar, nämligen att självskadebeteende är ett avbrutet eller misslyckat självmordsförsök, samt att alla som skadar sig själva har blivit sexuellt utnyttjade. Förutfattade meningar om personer som skadar sig själva och orsaken till detta gör att kommunikationen försvåras och leder till missförstånd och bristande vård (Jeffery & Warm, 2002; Crawford et al., 2003). Myter som omger fenomenet självskadebeteende kan också göra att självskadande individer undviker att söka hjälp, då de på förhand är rädda att missförstås eller avfärdas (Emerson, 2010). 9

10 1.1.2 Lagstiftning Lagen om patientens ställning och rättigheter (Ålands författningssamling, 1993:61) poängterar att varje individ har rätt till god vård, utan att hans eller hennes människovärde eller integritet hotas. Sjuksköterskors förförståelse av fenomenet kan tänkas försvåra verkställandet av detta, i form av exempelvis de förutfattade meningar om patientens livshistoria och syfte med skadandet som nämnts tidigare. Mentalvårdslagen (Finlands författningssamling, 1116/90) menar vidare att kommunerna är skyldiga att erbjuda och tillhandahålla medicinsk eller social rehabilitering till personer med tillstånd av psykisk ohälsa. Inom sjukvårdsdistrikten bör instanser och kommuner samarbeta för att möjliggöra detta (Finlands författningssamling, 1116/90) Aktuella behandlingsformer När det gäller vård och behandling är det viktigt att den anpassas till varje enskild individs situation och behov. Skärsäter (2010) menar att det gäller att se hela människan med problematiken som den är, utifrån det som är aktuellt just då. Att fokusera på att få bort det specifika beteendet är inte lönsamt, det lämnar ofta kvar en individ som fortfarande mår dåligt och behöver fortsatt hjälp. Förutsättningar för framsteg är också att självskadaren får vara delaktig och involverad i sin vård. Ju tidigare en person med självskadebeteende kommer i kontakt med vården, desto snabbare kan hjälp fås (Skärsäter, 2010). Vid den första vårdkontakten vid ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ges ungdomarna möjlighet att samtala med vårdpersonal om sitt beteende (Fjellman, 2011). Det är viktigt att då få diskutera med en person som ungdomarna känner att genuint vill lyssna på vad de har att säga (Fjellman, 2011). Vid vårdkontakt är det viktigt för vårdpersonal att ta fasta på att beteendet för en utövare ofta är deras sätt att hantera svårigheter, vilket gör att viljan och motivationen att förändra beteendet kan vara låg (Skärsäter, 2010). Idag används både terapier och farmakologiska behandlingar för att hjälpa individer ett självdestruktivt beteende. Medicinering i form av t.ex. antidepressiva, antipsykotiska, samt ångestdämpande eller sömngivande läkemedel kompletteras med terapi, ofta i form av dialektisk beteendeterapi, DBT (Skärsäter, 2010). Fjellman (2011) menar att DBT fokuserar på att skapa en balans mellan förändring och acceptans, och har sitt ursprung i den kognitiva beteendeterapin (KBT) där 10

11 förändringstekniker betonas. Mindfulness, dvs. medveten närvaro, har en central roll i DBT och utnyttjas för att återvinna kontakten med sig själv, acceptera verkligheten samt återfå kontroll över sitt eget liv (Fjellman, 2011). Skärsäter (2010) hävdar att dialektisk beteendeterapi (DBT) anses vara en av metoderna som fungerar. Det innebär grupp- och individuell terapi som är speciellt utformad för individer med självskadeproblematik och personlighetsstörningar. Genom DBT har patienterna även en kontaktperson via telefon man kan nå vid svåra krisstunder samt färdighetsträning. Vårdgivare upplever att DBT ger utövare av självskadebeteende färdigheter att minska det skadliga beteendet samt att bli självständiga och ansvarstagande. I dagsläget är metoden riktad till vuxna människor, men det pågår arbete med att omarbeta den för ungdomar och då även inkludera färdighetsträning för föräldrar samt familjesamtal. (Skärsäter, 2010) Omvårdnadskontext och -perspektiv Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod (2012) är sjuksköterskor skyldiga att lindra lidande och främja hälsa. Eftersom självskadebeteende är svårt att förstå står sjuksköterskorna dock ofta hjälplösa då de ställs inför en situation där en patient exempelvis skurit sig (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Dahlberg & Segesten (2010) menar att sjuksköterskor i vårdrelationen innehar en överlägsen omvårdnadsvetenskaplig och medicinsk kunskap, vilket gör dem till experter i det kliniska arbetet. Patienterna har inte samma kunskapsbas, men är dock experter på sig själva och sin kropp. Exempelvis är det patienterna som känner smärtan då de skär sig, upplever följderna av detta, samt kan förklara vad självskadan innebär för dem. Sjukdomsupplevelser är högst individuella, vilka inte kan förstås av sjuksköterskor utan att de tar del av patientens perspektiv och berättelse. Dahlberg & Segesten hävdar vidare att kompetenta sjuksköterskor har förmågan att fokusera på patientens perspektiv och en vilja att förstå hur hälsa, sjukdom och lidande påverkar personen i sin individuella, aktuella livssituation. Detta kräver att sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld, kan se individen bakom symtomen och sjukdomen, samt kan särskilja individen från problematiken. Vid krävande och påfrestande upplevelser, så som vid omhändertagande av en självskadande patient, väcks ibland negativa känslor i samband med vårdandet, vilka måste bemästras av sjukskötaren för att säkerställa god vård. Sjukskötare måste alltså ha en förmåga att lägga sina 11

12 reaktioner, tycken och tankar åt sidan för att kunna se problematiken bakom skärsåret, istället för självskadan. Sjuksköterskans kompetens innefattar en förmåga att ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt, vilket försvåras av standardiserade vårdplaner. Vårdare riskerar då att gå miste om nyanseringar hos patienter samt få en god helhetsbild av deras individuella livssammanhang och upplevelse av problematiken. I dagens läge uppges sjuksköterskeutbildningen vara utformad för vård av väldefinierade sjukdomar. Komplex sjukdomsproblematik utan bevisat effektiva behandlingsformer är något som därför kan orsaka stora svårigheter. (Dahlberg & Segesten, 2010) Vårdarens yrkesutövande vid vård av patienter med självskadebeteende väcker känslor, så som rädsla, ilska och skuld, som påverkar mötet och behandlingen (Thompson et al., 2008). Psykiatrisk vårdpersonal använder till stor del sig själva som verktyg i vården och ett gott bemötande är av stor vikt. Detta betyder att vårdarna behöver stöd av varandra, kunskap och tydliga riktlinjer för att försöka förstå den komplexa problematiken. I och med detta ökar möjligheterna även för att visa empati (Thompson et al., 2008), dvs. förmåga att leva sig in i en annan människas känsloläge och behov (Nationalencyklopedin, 2010). Vårdarnas tillfredställelse med sin arbetsinsats påverkas vid vården av en patient som skadar sig själv. Då patienten förmår att avhålla sig från att skada sig känner vårdarna framgång, men vid en självskadeepisod upplever de ledsamhet, otillräcklighet och skuld. De känner alltså en skyldighet att lyckas trots att de vet att det yttersta ansvaret och skyldigheten bör ligga hos patienten (Thompson et al., 2008). Det kan vara mycket frustrerande för vårdarna, som inte förstår varför skadandet måste upprepas, varför en annan, mindre skadlig metod inte kan väljas. En vårdare med personliga erfarenheter av att skada sig själv har en annan förförståelse än de vårdare som inte har sådana (O'Donovan & Gijbels, 2006). Oavsett förförståelse är det nödvändigt för vårdarna att ta fasta på sina värderingar, samt kunna lägga sina förutfattade meningar åt sidan. Vårdarna menar att diskussionstillfällen och handledning kan vara nödvändig för att få merkunskap som underlättar utförandet av god vård (Clarke & Whittaker, 1998; O'Donovan & Gijbels, 2006). Förändringar i miljön och vilka vårdare som finns tillgängliga vid en specifik situation tros kunna leda till känslor av övergivenhet som kan ge upphov till skadetillfällen. Många patienter väljer även att skada sig då de kan dra sig tillbaka, dvs. tider då patienten är ensam är attraktivare än tider för organiserade aktiviteter (Clarke & Whittaker, 1998). 12

13 Uppdrag Granskning sände hösten 2014 ett program där vården av unga, självskadande patienter som placerats på rättspsykiatriska avdelningar belystes. I När portarna slagit igen berättar en flicka hur hon blev inlagd på en rättpsykiatrisk anstalt vid 16 års ålder. På anstalten delade hon utrymmen med några av Sveriges farligaste brottslingar, bältades 63 gånger under tre månader och nekades psykoterapi. Informanter som vårdats på avdelningen vittnar om självskadande patienter som blivit gipsade upp till axlarna i ett försök att hindra beteendet, under narkos ifall patienten inte samarbetade. De ansvariga som intervjuades menade att detta gjordes för patienternas bästa, men enligt bl.a. Socialstyrelsen och Uppdrag Gransknings juridiska ombud räknas det inte till tillåtna tvångsåtgärder. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nämner i sin tillsynsrapport från 2013 att otillåtna tvångsåtgärder används trots de säkerhetskrav som samhällsskyddet ställer. IVO berättar även att den psykiatriska tvångsvården inte fyller de krav som ställs på den lagstadgade vården. Det felaktiga omhändertagandet av självskadande patienter misstänks bero på bristande kunskap och insikt i självskadebeteendets problematik och komplexitet (Josefsson, 2014). Detta pekar på att vården tar till desperata medel, och är i stort behov av både mera resurser och större kunskap om fenomenet (Josefsson, 2014) Närståendes perspektiv En förälder till en individ som avsiktligt, ofta upprepade gånger, skadar sig själv känner ofta ilska, hjälplöshet och anklagar ofta sig själv. Även om personen försöker dölja sitt självskadebeteende anar föräldrarna ofta något före andra. Föräldrarna kan misstänka att det är ett sätt för barnet att hantera negativa känslor, uttrycka sig känslomässigt eller försöka få kontroll. Då föräldrarna upptäcker självskadebeteendet kan det vara en chock, där känslor av besvikelse, sorg och rädsla kan väckas. (Oldershaw, Richards, Simic, & Schmidt, 2008) Vardagen för dessa föräldrar präglas av rädsla för att trigga en självskadeepisod, vilket de menar påverkar deras möjligheter att sätta gränser. De önskar kunna bistå med hjälp till det självskadande barnet, men får på samma gång inte försumma syskonens behov. Föräldrarna upplever att de är mindre tillfredsställda med sitt föräldraskap och att kommunikationen i familjen fungerar dåligt. Jämte känslan av förlust och maktlöshet finns skuldkänslor, i och med att föräldrarna frågar sig själva vad de gjort fel. (Morgan et al., 2013; Oldershaw et al., 2008) 13

14 1.1.6 Den självskadande individen Som tidigare nämnts finns det flera sätt att definiera självskadebeteende, vilket gör det svårt att kartlägga orsakerna till beteendet utifrån bedriven forskning (Allmänna barnhuset, 2004; Clarke & Whittaker, 1998). Majoriteten av studierna är dessutom gjorda på vuxna patienter, som är inlagda för vård med en psykiatrisk diagnos (Allmänna barnhuset, 2004). O Donovan och Gijbels (2006) poängterar dock att majoriteten enats om att beteendet är avsiktligt och saknar suicidala motiv. Allen (2007) förklarar att det finns en förhöjd risk för självmord vid självskadebeteende på samma sätt som det finns en ökad risk att bli överkörd om man går över en väg: möjligheten finns alltid, men det är inte avsikten. It could be suggested that saying there is an increased risk of suicide if someone self-harms, is equivalent to saying there is an increased risk of being run over if someone crosses the road. (Allen, 2007, s. 174) Depression, ångest, alkohol- och drogmissbruk, samt att vara fysiskt eller sexuellt utsatt utgör riskfaktorer då det gäller självskadebeteende. Svårigheter i förhållanden till sin partner, sina vänner eller inom familjen kan även vara utlösande faktorer (Morgan et al., 2013; Rönkä et al., 2013). Rönkä et al. (2013) menar att personen tros önska fly från svåra situationer och känslor, samt ge uttryck för sin desperation genom att skada sig själv. Jeffrey & Warm (2002) tillägger att beteendet misstänks vara ett sätt att behålla kontrollen, en form av distraktion eller kommunikation. Socialstyrelsen (2004) undersökte omfattningen och karaktären av problemet med unga kvinnor mellan år som skadar sig själva. De menar där att självskadebeteendet är ett resultat av olika faktorer som samverkar. Faktorer som antas spela in är sociala och psykiska problem inom familjen, mobbning och skolstress. Sexuella övergrepp och sociala problem nämns som de vanligaste faktorerna, dvs. individen påverkas av sin omgivning: skola, familj och jämnåriga. Personer som utsätts för traumatiska upplevelser under det stadie av barndomen då de ännu inte kan uttrycka sig verbalt, kan senare i livet ha svårt att sätta ord på upplevelserna. 14

15 Erfarenheter av exempelvis sexuella övergrepp eller att ha bevittnat våld inom familjen kan alltså uttryckas genom självskadebeteende då barnet blir äldre. (Allmänna barnhuset, 2004). I en forskningsöversikt (Allmänna barnhuset, 2004) lyfts de eventuella riskerna av beteendesmitta fram, dvs. spridning av beteendet och utbyte av metodpreferenser. Författaren till översikten menar att smitta på institutioner är troligare än smitta i vardagsmiljöer, så som bland skolkamrater. Personalen på ett behandlingshem hävdar dock att flickorna ofta slutar med beteendet då de anländer till institutionen och börjar behandlas. De menar vidare att självskadebeteendet troligtvis sprids mer i situationer där individerna inte riskerar att ertappas av andra. Enligt forskningsöversikten kan en annan förklaring till eventuell spridning vara ökningen av blodiga och råa inslag i film och media. Författaren frågar sig i vilken utsträckning detta kan ha en avskräckande eller en avdramatiserande och inspirerande effekt på unga Omvårdnadsteoretiska aspekter Omvårdnadsteorier hjälper till att få en förståelse för varför vårdlidande ofta korrelerar med självskadebeteende. Enligt Katie Eriksson (1994) bör patienten tillåtas lida samtidigt som han eller hon mottar lämplig vård och behandling. Lidande kan lindras genom det goda mötet där patienten känner sig bekräftad, förstådd, sedd och respekterad, men förvärras då patientens värdighet och integritet hotas (Kirkevold, 2000; Marriner Tomey & Alligood (red.), 1998). Imogene King påpekar att vårdare behöver kunna förstå koncept som kroppsbild, självsyn och upplevelser för att kunna förstå sig på en annan människa och hjälpa henne i sin situation (Marriner Tomey & Alligood (red.), 1998). Dorothea Orem menar på liknande sätt att omvårdnad och hjälp skall ges med hänsyn till patientens personlighet och livssituation (Alligood & Marriner Tomey (red.), 2009). Joyce Travelbee menar att smärta inte är observerbart, utan att endast effekterna kan ses. Hon skiljer mellan objektiv och subjektiv smärta, och att enbart individen kan avgöra relationen mellan fysisk och psykisk smärta, samt hur negativ smärtan skattas. Vidare menar Travelbee att människan är en unik individ (Marriner Tomey & Alligood (red.), 1998), varför det är riskfyllt att generalisera självskadande patienters orsaker till att skära sig. 15

16 1.2 Problemformulering För utomstående ter sig ofta självskadande personers beteende som irrationellt och omdömeslöst. Patienter med självskadebeteende uppfattas ofta som en svårbehandlad patientgrupp inom vården. Långt ifrån alla personer som skadar sig själva kommer i kontakt med vården, vilket innebär att det finns ett stort mörkertal. Socialstyrelsen (2004) poängterar vikten av att upptäcka denna typ av problematik hos individer och utreda utlösande faktorer, för att möjliggöra behandling med rätt inriktning. Stärkandet och stödjandet av hälsoprocessen fordrar vidare att sjuksköterskan uppmuntrar och hjälper patienten att kommunicera sin livsvärld, samt aktivt lyssnar och omsätter denna (Dahlberg & Segesten, 2010). Många faktorer har förknippats med självskadebeteende, så som ensamhet, depression och sociala missförhållanden (Socialstyrelsen, 2004). De drabbade flickorna utgör emellertid en heterogen grupp, där många faktorer samspelar och överlappar varandra, men den ena kvinnans motiv är osannolikt identiskt med någon annans (Socialstyrelsen, 2004). Både vårdare och anhöriga försätts ofta i en maktlös situation då de saknar insikt i den individuella problematiken (Thompson et al., 2008; Oldershaw et al., 2008). Risken med detta är att patienterna orsakas onödigt vårdlidande, vilket såväl den etiska koden för sjuksköterskor och lagstiftningen pekar ut som oacceptabelt. Personerna som skadar sig kan exempelvis känna sig kränkta, ensamma eller förbisedda då de inte blir förstådda av utomstående, då dessa kan ha svårt att beakta självskadarens perspektiv och förstå varför detta sker. I see you, and you see me. I experience you, and you experience me. I see your behaviour. You see my behaviour. But I do not and never have and never will see your experience of me. (Ronald D. Laing citerad i Eide & Eide, 1997, s. 16) Genom att sjuksköterskan ständigt är öppen och mottaglig för patientens berättelse undviks en standardisering där komponenter som är väsentliga för den individuella helheten glöms bort. För att möjliggöra patientens delaktighet inom vården bör han eller hon få möjligheten att påverka sin hälsosituation och betraktas som en viktig del av bidragandet till sin hälsa. Detta kräver att såväl det givna stödet som informationen möter patientens livsvärld, där en dialog är att föredra framför en monolog. (Dahlberg & Segesten, 2010) 16

17 1.3 Syfte Studien gjordes för att belysa kvinnors syfte med sitt självskadebeteende. 17

18 2. METOD En kvalitativ litteratursammanställning genomfördes med målet att få en överblick av befintlig forskning på området. Detta i form av att tolka hur studier och artiklar lyfter fram vilka syften självskadebeteendet har för kvinnor som skadar sig själva. Sammanställningen erbjuder en ökad förståelse för beteendet hos personer i omgivningen och inom sjukvården, vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad av dessa patienter. (Friberg (red.), 2006). 2.1 Datainsamling Översikten inleddes med att anta ett helikopterperspektiv, där en helhetsbild över området skapades genom att studera material i form av vetenskapliga artiklar, skönlitterära och självbiografiska verk, samt webbplatser (Friberg (red.), 2006). Enligt Henricsons (red., 2012) modell inleddes sedan litteraturöversiktens granskningsprocess med en artikelsökning. Artikelsökningarna gjordes via databaserna EBSCO/Cinahl, PubMed, Swemed samt GoogleScholar, se Bilaga 1. Lämpliga begränsningar, t.ex. peer reviewed och English, användes på respektive databas. Sökord som användes i olika kombinationer var: self-harm, self-injury, self-cutting, cutting, women, girls, functions, meaning, reasons, patient perspective, självskadebeteende, självskada, orsaker. För att inte förlora fokus på kvinnorna genom att studera omvårdnadens perspektiv uteslöts sökord som nursing, nurse och care. Materialet grovsållades vidare med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier genom att studera artiklarnas abstrakt. På grund av det höga antalet träffar på GoogleScholar, och svårigheter att ange begränsningar för sökningarna, valdes inga artiklar därifrån. GoogleScholar användes emellertid för att söka upp artiklar i fulltext om endast abstrakten var tillgängliga på de andra databaserna Inklusions- och exklusionskriterier Artiklar med fokus på specifika psykiatriska diagnoser, exempelvis borderline, exkluderades, liksom studier som inriktade sig på män. Fokus låg på kvinnor från år, då åldersgruppen år står för den högsta procentdelen av sjukhusinläggningar till följd av självskadebeteende (Socialstyrelsen, 2013). Åldersgruppen år inkluderades då flera relevanta artiklar hittades som även inkluderade kvinnor i den åldern. Metoden för att skada sig själv behövde vara att skära, rispa eller bränna sig. Andra självskademetoder, t.ex. tablettmissbruk och ätstörningar, uteslöts dels för att begränsa materialet, dels då författarna 18

19 ansåg att smärtupplevelsen i kombination med åsynen av den tillfogade skadan var synnerligen intressant. Författarna antog dessutom att det kunde finnas ett samband mellan dessa faktorer. Kvinnors syn på sitt självskadebeteende antogs initialt vara tidlöst och individuellt, vilket bekräftades under litteratursökningen. Studier äldre än 10 år identifierade flera faktorer som även nämndes i yngre studier, vilket tyder på att flera syften fortfarande är aktuella i dagsläget. Inga artiklar uteslöts därför enbart på grund av utgivningsår eller geografiskt ursprung Förförståelse Enligt Henricson (red., 2012) innefattar omvårdnadsforskningen en relativistisk medvetenhet om att [ ]forskaren som person har betydelse för forskningsprocessen (s. 45). Detta innebär att forskare bär på tidigare erfarenheter, kunskap och värderingar som används för att förstå ny kunskap, något som kallas förförståelse. Denna kan både gynna och hämma granskningsprocessen, i form av fördomar eller förkunskaper. (Henricson (red.), 2012) Båda författarna till detta arbete hade erfarenheter av vårdandet av självskadande individer, vilket ledde till att beaktandet av förförståelsen var en väsentlig del av granskningsprocessen. 2.2 Analys Enligt Friberg (red., 2006) bör utvalda artiklar relevansbedömas för att säkerställa deras relevans till studiens syfte, samt kvalitetsgranskas för att förtydliga vad analysen grundas på. I och med detta uppnås en förståelse för vad varje artikel handlar om så att tillräckligt hög kvalitet säkerställs. Artiklarna lästes av båda författare och innehållet diskuterades för att få en gemensam förståelse och säkerställa att materialets innehåll uppfattats som lika relevant för båda parter. Materialet med tillräcklig relevans betygsattes sedan enligt SUB:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) mallar för kvalitetsgranskning (2012:1; 2012:1.4). Sex artiklar hade hög kvalitet och fyra stycken var av medelhög kvalitet. En artikelanalys genomfördes genom att studiernas innehåll granskades närmare och deras resultat jämfördes, vilka sammanställdes i en tabell, se Bilaga 2. Syftena som kunde identifieras i studierna användes som koder och ordnades i sex underkategorier, med inspiration från Lundgren & Hällgren Graneheims (2008) analysprocess. Slutligen kunde två huvudkategorier samt ett tema sammanställas. I Tabell 1 nedan visas hur detta genomfördes. En fullständig tabell över kategoriseringsprocessen återfinns i Bilaga 3. 19

20 Tabell 1. Kategoriseringsprocessen. Syfte Underkategori Kategori Undvika suicid (Harris, 2000; Lindgren, 2011) Överleva (Harris, 2000; Lindgren, 2011) Överlevnadsstrategi Bemästra Sökningarna med sökordskombinationer vid databaserna och sammanställningen av artikelanalyserna presenteras i Bilaga 1 respektive Etiska överväganden Enligt Henricson (red., 2012) höjs det vetenskapliga värdet genom att kontrollera att de inkluderade studierna presenterar etiska överväganden. Samtliga artiklar i detta arbete som byggde på kvalitativa studier baserade på narrativt material var etiskt granskade. Alla kvalitativa litteratursammanställningar nämnde inte ett etiskt övervägande, men var publicerade i tidskrifter som krävde att studien säkerställt den etiska aspekten före utgivning. 20

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Forskning om unga som skadar sig genom sex

Forskning om unga som skadar sig genom sex Forskning om unga som skadar sig genom sex Segesholms behandlingshem & Off.Clinic Linda Jonsson Socionom, Doktorand vid Linköpings universitet 2014-10-26 1 BUP Elefanten 2014-10-26 2 3 Sexuella övergrepp

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer