VALFAKTAHÄFTE NR12 INTERNATIONELLA FRÅGOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR12 INTERNATIONELLA FRÅGOR"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR12 INTERNATIONELLA FRÅGOR

2 INLEDNING Vi lever i en tid av växande motsättningar och klyftor. Kapitalismens effekter syns tydligt i vår vardag, både här i Sverige och i resten av världen. På samma sätt formas livet för människor över hela världen av den könsmaktsordning, som gör att kvinnors och mäns livsvillkor skiljer sig åt och som ger män makt på kvinnors bekostnad. För vänstern har den internationella solidariteten alltid varit en viktig princip. Vår solidaritet grundar sig i inte någon allmän välgörenhet, utan i en förståelse av att arbetarklassen i Sverige har gemensamma intressen med arbetarklassen i Syd och har allt att vinna på att hålla ihop. Från högerhåll för man många gånger fram en bild av att världen utvecklas åt rätt håll, många fler får det allt bättre. Fler kan läsa och skriva och fler har möjlighet att leva ett drägligt liv. Visst är det sant att världens utvecklas. Det är viktigt att komma ihåg. Men det finns också en annan verklighet, där klyftorna ökar såväl inom som mellan länder. I grund och botten handlar de globala orättvisorna om makt och människovärde. De klyftor som den globala kapitalismen skapar dömer miljontals människor till ett ovärdigt liv. Den som menar allvar med alla människors lika värde kan aldrig blunda för de globala klyftorna. I valrörelsen har Ung Vänster en viktig uppgift i att visa på att de orättvisor som finns i världen inte är slumpmässiga. De är logiska konsekvenser av ett ekonomiskt system, där makten över ekonomin ligger i ett fåtals händer. Det finns idag tillräckligt med resurser för att ingen ska behöva vara fattig och för att alla ska kunna leva ett drägligt liv. Problemet är inte brist på mat och resurser, problemet är fördelningen. Vi ska visa på motsättningen mellan en utveckling som gynnar överklassen i väst och en utveckling som förmår garantera alla människor en dräglig levnadsstandard. Vi ska ställa högern till svars för att de försvarar ett ekonomiskt system som möjliggör för exploatering av människor i fattiga länder. Mot deras marknadsliberala lösningar ställer vi vår solidaritet och våra krav på jämlikhet och rättvisa. Samtidigt ska vi aldrig svartmåla. Vi har inget intresse av att beskriva läget i världen som sämre än vad det faktiskt är. Vårt besked till de unga som vi möter på auladebatter och klassrumspresentationer är att en annan värld är möjlig. Det är styrkeförhållanden som avgör i vilken riktning världen går. När det globala kapitalet är starkt får deras intressen genomslag och det enda vi kan sätta emot är vår organisering. Ung Vänster är en del av rörelsen för global rättvisa, det ska framgå tydligt under valrörelsen. 1 I vårt internationella program, som finns på Ung Vänsters hemsida,

3 kan man läsa mer om vår syn på internationell solidaritet och den orättvisa världsordningen. DEN GLOBALA KAPITALISMEN Högern målar ofta upp en bild av ett helt nytt samhälle, där politisk styrning och politiska beslut är omöjliga. Man försöker slå fast att marknaden styr och talar sig varm om avregleringar, utförsäljningar och nedskärningar inom den offentliga sektorn som en naturlig, och nödvändig utveckling. Vi som slår vakt om en utbyggnad av offentlig sektor anklagar högern för att vara bakåtsträvare. Globaliseringen i sig är inte något nytt kapitalismen har alltid varit global. Länder har konkurrerat och handlat emellan sig så länge de funnits. Det vi ser idag är däremot en allt mer aggressiv kapitalistisk expansion och en massiv maktförskjutning, från de nationella parlamenten till de multinationella bolagen och finansinstitutionerna. Vi har redan nämnt att en sådan utveckling inte är en naturlag. Det är ett resultat av en politik som systematiskt lämnat ifrån sig makt till institutioner som IMF, WTO och världsbanken. Ung Vänster vill ta tillbaka den makten. Högern kommer att hävda att det är omöjligt och försöka att avfärda och ogiltigförklara våra krav på internationell rättvisa och ökad demokrati. Det måste stå klart i våra debatter mot dem att det är Ung Vänster som står för den internationella solidariteten och rättvisan. Vår solidaritet grundas inte i någon slags generell välgörenhet, utan handlar om gemensam kamp för gemensamma intressen. Globaliseringen har varit under utveckling allt sedan kolonialismens början då Europa koloniserade det som idag kallas Syd: Asien, Afrika och Latinamerika. Människorna i Syd arbetade under slavliknande förhållanden för att utvinna råvaror som Nord sedan kunde förädla. Redan under kolonialismen cementerades tredje världens roll som råvaruproducent. Kolonialmakterna hade därför inga intressen av att industrialisera den tredje världen. Deras mål var att fortsätta att importera billiga råvaror och exportera dyra förädlade varor. Detta mönster gäller än idag, även efter att kolonierna blivit självständiga länder; Latinamerika och Afrika exporterar kakao men importerar choklad. Det koloniala tänkandet går också igen i IMF:s och Världsbankens finansiella hjälp till världens fattigaste länder. Vi i Nord anpassa ekonomierna i Syd så att det passar oss. De skattefria zonerna i Centralasien och Sydostasien är andra exempel där multinationella företag från väst utnyttjar ländernas behov av utländskt kapital för att pressa ned lönerna, samt urholka fackliga och sociala rättigheter. 2

4 Samtidigt har det under de senaste åren skett en tyngdpunktsförskjutning av de ekonomiska styrkeförhållandena. Sydostasien, och framförallt Kina, har stärkt sin ställning rent ekonomiskt på bekostnad av USA och Europa. En del nyligen industrialiserade länder, så kallade NIC-länder, har därutöver fått en starkare position, till exempel Brasilien och Indien. Trots att de ekonomiska styrkeförhållandena har förändrats detta har framförallt varit tydligt i kölvattnet efter den djupa ekonomiska krisen finns den ekonomiska, militära och politiska makten fortfarande koncentrerad till västvärlden. FRIHANDEL Under valrörelsen kommer vi många gånger stöta på liberaler som ser frihandel som den allenaverkande medicinen för alla världens problem och de globala orättvisorna. Det är naivt och ofta ett resultat av att man väljer att bortse från grundläggande maktperspektiv och sociala dimensioner. Ofta kommer de att försöka utmåla oss som bakåtsträvare och motståndare till global handel. Ung Vänster är inte motståndare till handel, och heller egentligen inte principiellt emot frihandel. Men handel måste precis som alla andra internationella fenomen förstås utifrån maktrelationer. Internationell handel sker aldrig i ett vakuum och kan därför heller aldrig vara fri från de maktförhållanden som finns globalt. Länder med ekonomisk, politisk och militär makt kommer alltid vara de som tillåts sätta agendan för hur handeln organiseras. Den liberala handelsteorin bygger på idén om komparativa fördelar, det vill säga att varje land ska producera det som de är bäst på. Men vad man specialiserar sig på får stor betydelse för den inhemska ekonomin. Det är skillnad på att vara specialiserad på att odla kaffebönor eller att vara det på nanoteknik. Problemet för u-länderna idag är att deras ekonomier har anpassats till centrum och de gamla kolonialmakternas behov, vilket innebär att man idag i många fall är fast i en position som råvaruproducent. De avancerade ekonomierna är diversifierade istället för att vara specialiserade på enskilda produkter, och har dessutom förädlade produkter som kan utvecklas ytterligare. 3 Högern brukar påstå att Sverige (eller andra rika länder) byggde sitt välstånd genom frihandel och att detsamma måste gälla u-länderna idag. Detta är inte en sann beskrivning av hur industrialiseringen i väst gick till. Alla avancerade industriländer inklusive Sverige skyddade till en början sina viktiga hemmamarknader. Sverige skyddade sin timmerindustri och England sin textilindustri. Denna möjlighet förvägrar länder i Nord länderna i Syd idag. Högern brukar då hävda att skyddade industrier blir korrumperade och icke-konkurrenskraftiga. Det är långt från en entydig beskrivning av verkligheten. Det finns gott om

5 exempel på det motsatta. Det kommer alltid upp från högerhåll att Sveriges (eller andra länders) välstånd byggdes upp genom frihandel och att samma måste gälla tredje världens länder. Detta är en lögn. Alla avancerade industriländer inklusive Sverige skyddade till en början sina viktiga hemmamarknader. Först när de kunde stå på egna ben påbörjade man en handel och drog in vinster. Sverige skyddade timmerindustrin, England skyddade sin textilindustri. Detta är alltså en möjlighet som länderna i Nord förvägrar tredje världens länder idag. Högern brukar då kontra med att industrier som skyddas korrumperas och blir icke konkurrenskraftiga. Det är långt ifrån sant. Det är naivt att tro att handel till skillnad från allt annat kan ske frikopplat från maktstrukturer. Hur ska ett fattigt land kunna handla med ett rikt land på lika villkor? Vi vill se en rättvis handel, som tar hänsyn till miljön och till sociala rättigheter och som dessutom ser till att varje land kan utvecklas. Inte heller är det så att det nödvändigtvis är handelns volym som avgör om man ett land utvecklas ekonomiskt eller inte. Dels finns det andra faktorer som spelar roll, men också är det av avgörande betydelse vad handeln består av. Intäkterna är större för förädlade produkter än för råvaror och den som har en diversifierad handel blir inte lika känslig för minskad global efterfrågan. För oss är det viktigt att vara offensiva när diskussionen om frihandel dyker upp. Vår viktiga princip är att det är folken i Syd som själva måste få definiera hur deras handel ska se ut. För oss står behovet av utveckling på egna villkor i första rummet. Detta är också vad olika sociala rörelser i tredje världen kräver. Det är egentligen självklart att handeln dels inte kan vara fri utan at vara orättvis eftersom maktförhållandena i världen är orättvisa och dels att handeln inte har ett egenvärde utan är en del av en större utvecklingsstrategi. OJÄMLIKHETEN I VÄRLDEN Enligt den brittiska utvecklingsorganisationen Oxfam kontrollerar världens 85 rikaste personer mer pengar än vad jordens fattigaste hälft hela 3,5 miljarder människor gör. Samtidigt som rikedomen är extremt ojämlikt fördelad är också fattigdomen i världen utbredd. 4

6 Ungefär en femtedel av jordens befolkning lever under fattigdomsgränsen. Den ojämlika fördelningen av resurser speglar en ojämlik fördelning av makt. Att resurserna är ojämlikt fördelat är ett naturligt resultat av de maktförhållanden som den globala kapitalismen skapar och återskapar. Från högern är man ovillig att beskriva de internationella orättvisorna som en konsekvens av den globala kapitalismen. Man erkänner inte kopplingen till den beroendeställning som u-länderna har befunnit sig i till västvärlden och vägrar fullt ut se konsekvenserna av kolonialismen. Genom imperialism och nykoloniala maktrelationer exploaterar länder i Väst folken i Syd och tar kontrollen över råvaror och naturtillgångar i u- länder. Korrupta eliter hålls, direkt eller indirekt, under armarna av storföretag och regeringar i de rika länderna, för att tillgodose de transnationella företagens intressen till förmån för den inhemska befolkningen. Vi lever i en värld där motsättningarna och klyftorna ökar. På ett globalt plan är resurserna extremt ojämlikt fördelade. Världens 85 rikaste personer har mer pengar än mer än hälften av världens befolkning. De orättvisor vi ser i världen är inte slumpmässiga, utan de är ett systemfel och därför behöver det till ett systemskifte. Vi vill se en socialistisk samhällsutveckling där vi får jämlikhet och rättvisa. Också könsmaktsordningen är internationell. FN uppskattar at över 70 procent av världens fattiga är kvinnor. Det är kvinnor som drabbas hårdast av bristande sjukvård, krig och katastrofer. Utöver det är det många gånger också kvinnor som arbetar i de sektorer och branscher som har de sämsta arbetsvillkoren. Sexuellt våld använd som vapen i konflikter och kvinnor utestängs från de arenor där makt finns. Ibland försöker rasister i Sverige peka på kulturella skillnader som de menar förklarar att kvinnoförtryck är något som framförallt finns i andra länder. Vi vet att detta inte är sant. Kvinnoförtryck är kopplat till könsmaktsordningen, och det är samma strukturer oavsett om det är i Sverige eller utomlands som överordnar män på kvinnors bekostnad. 5 USA:S DOMINANS I VÄRLDEN Under de senaste dryga tjugo åren har USA varit världens enda supermakt, en stark ställning som förstärktes ytterligare under 00-talets första decennium i och med det så kallade kriget mot terrorismen. In-

7 gen nation har någonsin haft så stor ekonomisk och militär dominans. USA är idag språkrör för mäktiga multinationella företag, ofta med huvudkontor i just USA. USA blandar sig i och skapar konflikter över hela världen. USA har i dag militärbaser i alla tidszoner. Att USA är engagerad i så många konflikter beror naturligtvis inte på att administrationen i Washington anser sig vara demokratins försvarare eller att man värderar människoliv högre än andra länder. USA är beroende av en maktbalans som garanterar möjlighet för de amerikanska företagen att fritt sprida sina varor den amerikanska staten garanterar nya marknader. USA har sedan slutet av andra världskriget dominerat ett flertal av överstatliga organisationer och institutioner som t.ex. IMF, WTO, Världsbanken och under senare år också FN. Eftersom USA är det land som betalar mest bidrag till IMF och Världsbanken har USA också störst inflytande eftersom antal röster regleras efter storleken på bidraget. Med sina 17,5 procent av rösterna kan USA lägga in veto mot alla beslutsförslag som inte stärker landets intressen. USA är en stormakt, som verkar för att skydda sina egna ekonomiska intressen. Samtidigt har USA:s ställning försvagats under de senaste åren. Den djupa ekonomiska kris som bröt ut i USA under hösten 2008, och som senare har exporterats över hela världen, drabbade den amerikanska ekonomin hårt. Krisen och händelserna därefter har satt ljus på USA:s ekonomiska problem, med stora underskott i bytesbalansen och en stor utlandsskuld. Krigen i Afghanistan och Irak har påverkat den amerikanska opinionen på så vis att man har blivit mer negativt inställd till militära insatser utomlands. Krigen har också satt hård press på den amerikanska ekonomin. Mycket talar för att USA i jämförelse med under kriget mot terrorismen kommer ratt minska sitt internationella engagemang och ombalansera sina intressen till Sydostasien. Somliga, i synnerhet högern, menar att USA står för demokrati. I dagspressen och i skolan utmålas USA som världen största demokrati. Men människor runt om världen, i Iran, Guatemala, Chile, Argentina, Indonesien eller Grekland lever i en annan verklighet. I dessa har USA understött blodiga statskupper som avskaffat demokratier och folkligt valda regeringar. Det demokratiska USA är inte heller verklighet för människor i Paraguay, El Salvador, Vietnam, Spanien, Saudiarabien eller Colombia, där USA har stött de mest brutala av diktaturer. Under hela 1980-talet stödde USA contrastrupper i Nicaragua, vars viktigaste form av krigföring var de obeskrivligt grymma övergreppen mot civilbefolkningen. Under 1980-talet var USA också det stora stödet USA Saddams Husseins diktatur i Irak. I början av 90-talet bytte man fot och bombade landet sönder och samman, och upprepade dessutom samma sak dryga tio år senare. 6

8 SOLIDARITET GEMENSAM KAMP FÖR GEMENSAMMA INTRESSEN Globalisering är i grunden ett globalt system som slår mot såväl Syd som Nord. De maktförskjutningar som skett från de demokratiskt tillsatta parlamenten till kapitalets slutna styrelserum har slagit hårt mot arbetarklassen, oavsett om det varit i Nord eller Syd. Vi kan också se att kvinnor har drabbats hårdare än alla andra grupper, så de har de otryggaste anställningarna och lägsta lönerna. Det är ingen slump att vi över hela världen ser ökade klassklyftor, nedmontering av välfärdssystemen och krav på flexibilitet på arbetsmarknaden i stort sett varje land. Problemen beror inte på enskilda länders skattesatser eller regleringar, utan är direkta konsekvenser av globaliseringen. De nyliberala strukturanpassningsprogram som påtvingats Syd har även i stor utsträckning genomförts i Nord, i Sverige har det lanserats som EMU-anpassning och den enda vägens politik. Det är i grund och botten samma logik som gör att man privatiserar sjukvården i Stockholm och i Mocambique. Och det är samma intressen som driver på för att man ska försämra arbetsrätten i Sverige och betala ut svältlöner i Malaysia. Den globala kapitalismens utveckling har snarare resulterat i att de arbetande folkens gemensamma intressen runt om i världen är tydligare och mer sammanflätade än någonsin. Vi har mycket att vinna på att hålla ihop med arbetarklassen i tredje världen. Därför kämpar vi tillsammans med sociala rörelser i Syd, och vi organiserar oss för att förhindra överflyttning av makt till odemokratiska överstatliga organ som idag styr världsekonomin. Kampen mot globaliseringen handlar därför inte om välmenande idealism, utan om internationell solidaritet gemensam kamp för gemensamma intressen. 7 BISTÅND Alla partier, utom Sverigedemokraterna, står numera upp för det så kallade enprocentsmålet, alltså att minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till internationellt bistånd. Rent formellt har den borgerliga regeringen också upprätthållit denna målsättning, men i själva verket har det svenska biståndet urholkats. Ambassaderna i Reykjavik, Madrid och Moskva har delvis finansierats ur den svenska biståndsbudgeten och därutöver har pengar bland annat använts till flyktingmottagande och till exportkrediter. Om man räknar bort dessa avräkningar uppgick det svenska biståndet, enligt nätverket Concord, till 0,89 procent av BNI under 2012.

9 Från höger attackerar man ofta biståndet för att vara antingen ineffektivt eller för att finansiera regimer som begår övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Stora delar av högern har aldrig varit några varma bidragsvänner och brukar ta varje chans till att undergräva svenska folkets förtroende för biståndspolitiken. Den svenska biståndsmyndigheten, SIDA, tar varje år fram en resultatbilaga till sin årsredovisning så det är inte sant som högern påstår att man bara skickar iväg pengar utan att följa upp resultaten. Samtidigt är resultaten många gånger långsiktiga konsekvenser och därför svåra att mäta. Självklart vill heller inte vi att bistånd ska finansiera diktaturer. Så kallat budgetstöd, bistånd som går direkt in i statskassan, måste följas upp noga. Förtryckande regimer ska inte ges budgetstöd, utan biståndet ska istället gå via frivilligorganisationer som arbetar med demokratifrågor eller fattigdomsbekämpning. Det är inte befolkningen som ska straffas för att eliten är korrupt. För att bekämpa fattigdom är biståndspolitiken viktig. Men man får heller inte glömma av vilka som är de verkligt generösa. Trots att vi ger mycket bistånd är det mer pengar som kommer från u- länderna till den rika världen än tvärtom. Istället för att urholka biståndet som regeringen har gjort vill vi förstärka det och se till att biståndet gör nytta genom att det blir mottagarländerna som får sätta agendan. Ung Vänster tycker bistånd är viktigt och skulle gärna vilja att biståndet höjdes (vi har en målsättning på två procent) men samtidigt är det viktigt att poängtera att det inte är bristen på bistånd som ligger bakom de globala orättvisorna. De verkligt stora kapitalöverföringarna går inte från Nord till Syd, utan tvärtom från Syd till Nord till exempel genom räntor och amorteringar på dessa länders skulder. Bistånd ska inte användas som påtryckningsmedel eller som ett sätt för svenska företag att vinna fördelar i andra länder. Biståndet ska istället utgå från ett perspektiv om fattigdomsbekämpning och rättigheter. För att biståndet ska ha effekt måste det vara mottagaren som definierar behoven och som sätter agendan. Vi är motståndare till att låta EU administrera delar av den svenska biståndsbudgeten. SKULDAVSKRIVNING Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet blev många länder i Syd självständiga. För att bygga upp sina länder efter decennier av kolonialism valde man att ta stora låna hos banker i Nord. Mot slutet av 1970-talet ändrades den ekonomiska situationen för länderna i 8

10 Syd. De drastiskt höjda oljepriserna tillsammans med omläggningen till en nyliberal politik i USA och Storbritannien fick alla ekonomiska kalkyler i Syd att falla samman. Kostnaderna för räntor och amorteringar på lånen, det vill säga skuldtjänsten, ökade drastiskt och länderna tvingades ta nya dyra lån för att betala skuldtjänsten. Skulderna ökade dramatiskt vägrade Mexiko betala sin skuldtjänst, flera länder i Syd följde efter. Skuldkrisen var ett faktum. De gigantiska skulderna har resulterat i att det finns ett kraftigt pengaflöde från Syd till Nord. Svaret på skuldkrisen kom att bli strukturanpassningsprogrammen (SAP). SAP formuleras av Världsbanken och IMF och ställs som ultimatum för att länderna i Syd ska få nya lån. Trots att situationen i de berörda länderna skiljde sig åt radikalt var SAP i stort sett identiska i alla länder. Länderna tvingades avreglera, bland annat avskaffa subventioner av råvaror och mat, avskaffa sina tullmurar så att Nords industrier kunde slå sig in och utkonkurrera de inhemska marknaderna, minska sina offentliga sektorer vilket leder till ökad arbetslöshet och avgifter inom skola och sjukvård. SAP har varit ett effektivt vapen i kapitalets händer för att påtvinga Syd en nyliberal politik. Fortfarande idag innebär räntor och amorteringar på fattiga länders skulder en omfattande kapitalöverföring från Syd till Nord. Det stora summorna hindrar bland annat fattigdomsbekämpning och en utbygg hälso- och sjukvård eller utbildningssystem. Mellan 1998 och 2010 sjönk skuldbördan, alltså räntornas och amorteringarnas andel av statsbudgeten, för HILC-länderna från 20 till fem procent. HILC-länder står för Heavily Indebted Poor Countries. Men under den nuvarande ekonomiska krisen har skuldbördan återigen ökat kraftigt. Det tydliggör att problemet med u-ländernas skulder är långt ifrån löst. Om vi ska få global rättvisa då måste vi göra något åt att många fattiga länder har stora skulder och lägger ned jättemycket pengar på att betala räntor till rika länder. Ung Vänster vill se villkorslösa skuldavskrivningar. Den rika världen måste ta sitt ansvar för global rättvisa. 9 Det vilar ett tungt ansvar för skuldsättningen på institutioner och länder i västvärlden. Många fattiga länder hade om inte räntorna varit så höga redan betalat av sina skulder. Skuldbördan är ett resultat av ojämlika globala maktförhållanden och fortsätter att utgöra ett stort hinder för en jämlik och rättvis världsordning. Ung Vänster vill att de fattigaste länderna ska få totala och villkorslösa skuldavskrivningar.

11 KONSUMENTMAKT Många, framförallt från LUF och MUF, menar att man genom sitt konsumtionsmönster, till exempel vilka varor man köper, kan påverka olika företag. Fokuset på konsumentmakten tar ofta fokus från de stora samhällsinsatserna. Vi som enskilda konsumenter har ofta ganska lite makt. Skall verkligen storleken på vår plånbok begränsa vårt inflytande? Det är en förminskning av demokratin. De som verkligen kan utöva konsumentmakt är större institutioner som kommuner och landsting. Det var kommunernas krav på icke-klorblekt papper som förändrade pappersindustrin till att erbjuda konsumenterna oblekt papper. Det var regeringars påtryckningar på företag att bojkotta Sydafrika som till sist ledde till apartheidregimens fall. Under en debatt om konsumentmakt, kan vi vända debatten och ställa krav på en bojkott av Israel med hänvisning till den statsterrorismen som Israel sysslar med gentemot det palestinska folket. KRIGET MOT TERRORISMEN Det så kallade kriget mot terrorismen formade det tidiga 2000-talet. I centrum tog sig kriget mot terrorismen uttryck som betydande inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter. Statens möjligheter att godtyckligt övervaka sina egna medborgare har ökat dramatiskt och många länder har infört särskild terroristlagstiftningar, som undergräver fundamentala rättsprinciper. Medborgare i västländer har dessutom fängslats på Guantanamobasen. En viktig och obehaglig konsekvens av kriget mot terrorismen har varit intensifierade rasistiska strömningar, där islamofobi och hets mot muslimer brett ut sig allt mer. För många länder i periferin har kriget mot terrorismen tagit sig brutala uttryck. Med detta som förevändning har USA tillsammans med sina allierade genomfört folkrättsvidriga attacker och ockupationer av Afghanistan och Irak. I länder som Pakistan och Jemen använder den amerikanska militären drönare för att genomföra utomrättsliga avrättningar av personer som de anklagar för att vara terrorister eller al-qaida-ledare. Tusentals oskyldiga civila har drabbats av drönarattackerna. Kriget i Afghanistan har skördat tiotusentals dödsoffer och flera hundratusen har skadats. I Irak har kriget varit ännu mer brutalt, där har flera hundratusen människor dödats på grund av kriget. Kriget mot terrorismen syftade till att stärka USA:s ställning som den totalt dominerande supermakten. Samtidigt får kriget mot terrorismen och det amerikanska åsidosättandet av internationellt rätt drastiska konsekvenser. Att försvara folkrätten är ett strategiskt viktigt krav för att bygga en rättvis värld, där det inte existerar några dubbla standard- 10

12 er kring vilka regimer som ses som demokratiska och inte. Kriget mot terrorism har inneburit anfallskrig och ockupationer i Syd och inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter i Väst. Vi måste göra upp med det så kallade kriget mot terrorismen. Nu är hög tid att göra om och göra rätt. De massövervakningslagar som har instiftats i Sverige måste rivas upp. Vi ska inte ha ett samhälle där alla går runt och funderar på vem som har rent mjöl i påsen. Ung Vänster har spelat en viktig roll för att ifrågasätta den svenska terroristlagstiftningen och utvecklingen mot övervakningssamhälle, genom exempelvis FRA-lagen och implementeringen av Datalagringsdirektivet. Vi spelat en viktig roll i kampen mot krigen och ockupationerna av Irak och Afghanistan. Vi ifrågasätter en världsordning som bygger på den starkes rätt, försvarar FN och internationella lagar och kräver att Guantanmo-lägret stängs. SVERIGES INSATS I AFGHANISTAN Sverige har haft militär på plats i Afghanistan sedan Det svenska förbandet ingår som en del av ISAF-styrkan. ISAF-styrkan är inte en fredsbevarande FN-trupp, men agerar på ett FN-mandat, utan leds sedan 2003 av Nato. Parallellt med ISAF finns den amerikanskledda Operation Enduring Freedom, som agerar utan FN-mandat. Därmed är risken också stor för sammanblandning mellan de båda insatserna. Sveriges deltagande i Afghanistan innebär att det är första gången på flera hundra år som Sverige befinner sig i krig. Under Afghanistaninsatsen har fem svenska soldater dödats. Efter tretton års krig är det uppenbart att den militära insatsen i Afghanistan har misslyckats. Under senare år har våldet ökat, talibanerna stärkts och kvinnor fortsätter att leva under fruktansvärda villkor. Afghanistan är långt från att vara en fungerande demokrati och under kriget har lokala krigsherrar kunnat öka sin makt. Samtidigt har tiotusentals dödats och hundratusentals skadats, som vanligt i krig är det civila som drabbas hårdast. Den svenska insatsen har kostat mer än tio miljarder, pengar som skulle kunna användas till civila insatser i Afghanistan istället. 11 Ung Vänster har varit motståndare till den svenska insatsen sedan

13 första dagen och har kritiserat det amerikanska folkrättsvidriga kriget och ockupationen. Vi vill se en utveckling mot fred, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och det kräver en annan strategi än en militär. Det behövs att militära insatser ersätts av civila och att det internationella samfundet bidrar till att få igång en fungerande fredsprocess. Efter tretton års krig i Afghanistan måste man kunna konstatera att den militära strategin är misslyckad. Man kan inte bomba fram fred, frihet och demokrati. Nu krävs det politiska och civila åtgärder. Ung Vänster vill ta hem de svenska soldaterna från Afghanistan. De pengar Sverige har lagt på militärer tycker vi ska användas till bistånd. I slutet av 2010 kom den borgerliga regeringen överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att avveckla den svenska insatsen under 2014, då det var tänkt att soldaterna inte längre skulle ha stridande uppgifter vid årets slut utan ansvaret för säkerheten skulle helt ha övergått till afghanska säkerhetsinsatser. Detta ligger i linje med Barack Obamas inställning att avsluta kriget i Afghanistan under Samtidigt har regeringen senare öppnat upp för att ha kvar svensk militär på plats i en stödjande funktion också efter Vår linje är att de svenska soldaterna ska tas hem omgående. ARABISKA VÅREN Runt årsskiftet 2010 och 2011 inleddes de protester i Nordafrika som kom att beskrivas som den Arabiska våren. Protesterna inleddes i Algeriet och Tunisien och hade både en politisk och social dimension. Protesterna var mycket riktigt en mobilistering mot de auktoritära regimer som har styrt många av de arabiska och nordafrikanska länderna. Regimer som har utsatt den egna befolkningen för förtyck. Samtidigt fanns där också en social dimension, som högern mer sällan pratar om. Protesterna var också en konsekvens av fattigdom, stigande matpriser och ökad arbetslöshet i den ekonomiska krisens spår. Protesterna resulterade bland annat i att Tunisiens diktator Ben Ali tvingades avgå, Hosni Mubarak tvingades lämna ifrån sig makten i Egypten och efter en Nato-ledd militär intervention utifrån FN:s resolution 1973 föll Khadaffis regim i Libyen, och diktatorn mördades. I andra arabiska länder har den styrande regimen inte fallit, men man har tvingats genomföra olika former av demokratiska reformer. I Syrien kom det som började som en folklig resning mot diktatorn Bashar al-assad 12

14 att utvecklas till ett brutalt och långvarigt inbördeskrig. Var processerna kring den Arabiska våren slutar går ännu inte att förutse. I Egypten vann till exempel det Muslimska brödraskapet president valet och en tid senare genomförde den starka egyptiska militären en statskupp. Många politiska kommentatorer har övergått från att prata om den Arabiska våren till att prata om den Arabiska hösten. I debatten är det viktigt att vi betonar kopplingen mellan människors organisering och möjligheten att vinna politiska segrar och förändra mer än vad som först verkar möjligt. Vi behöver inte försvara eller förklara varje enskild händelse under den Arabiska våren, i debatter är den för oss viktigast som ett tecken på att människor som organiserar sig kan göra skillnad. Om det är något jag har lärt mig av de folkliga upproren i Nordafrika och Arabvärlden så är det att människor som sluter sig samman, som kämpar tillsammans mot ett gemensamt mål, alltid kan förändra mer än vad som först verkar möjligt. Så kom med oss du också så ser vi till att göra skillnad tillsammans. AKTUELLA KONFLIKTER Nedan följer en kortfattad beskrivning av ett antal aktuella konflikter. Dessa beskrivningar syftar inte till att ge någon heltäckande bild av läget i varje konflikt, det får man själv söka efter mer information om man behöver, utan snarare till att ge en kort bakgrundsbeskrivning och tydliggöra vad som är viktigt för oss att lyfta fram under debatter. Syrien: Inbördeskriget i Syrien inleddes som ett folkligt uppror mot diktatorn Bashar al-assad, vars familj har styrt landet under lång tid. Upproret i Syrien var en del av den Arabiska våren. Under det första året utvecklades situationen till ett fullskaligt inbördeskrig, där rebellerna och regeringen får stöd och uppbackning av andra länder. Länder som USA, Storbritannien, Qatar och Saudiarabien stödjer rebellerna medan till exempel Kina, Iran och Ryssland stödjer regeringen. Rebellerna har inte kunnat enas och under den senaste tiden blivit allt mer splittrande, en större del av rebellstyrkorna utgörs nu av olika typer av fundamentalister. Länge såg det ut som om rebellerna skulle kunna vinna kriget och tvinga bort Assad från makten, men under det senaste året har rebellerna pressats tillbaka av regeringsstyrkorna. 13 Under kriget har närmare människor dödats. Båda sidor i

15 kriget har gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Över två miljoner människor är på flykt utanför Syrien och tre gånger så många är internflyktingar. Ungefär 97 procent av de flyktingar som har kunnat lämna landet finns i grannländerna, det är alltså bara en oerhört liten del som har kunnat fly till Europa. Ung Vänster tycker det är bra att Sverige ger permanenta uppehållstillstånd till syriska flyktingar. Samtidigt måste det bli lättare för flyktingar från Syrien att ta sig in i Europa, och vi är därför förespråkare för att man inför ett asylvisum som kan sökas på ambassaderna. Utländska regeringar har varit ovilliga till att genomföra en militär intervention i Syrien. Det beror dels på den amerikanska krigströttheten, men också på att en sådan operation skulle bli långvarig samt sannolikt innebära stora förluster och dessutom öka risken för regionalt krig. Under inbördeskrigets gång har FN:s säkerhetsråd varit oförmögna att reagera, eftersom Kina och Ryssland har lagt in sitt veto. Ung Vänster vill avskaffa vetorätten i säkerhetsrådet. I samband med sommaren 2013 var det nära att USA genomförde bombningar efter det att den syriska regimen hade genomfört en attack med kemiska vapen, vilket av den amerikanska administrationen hade beskrivits som en linje som inte fick överträdas. Hotet om bombningar kunde avvärjas genom att Syrien skrev under icke-spridningsavtalet och gick med på att överlämna sina kemiska vapen så att de kunde förstöras. Ung Vänster motsätter sig varje försök till en militär intervention i Syrien. För oss är det tydligt att konflikten enbart har diplomatiska och politiska lösningar och att inga militära sådana föreligger. Vi vill att Assad lämnar ifrån sig makten, eftersom en person som inte är demokratiskt vald inte heller utgör en legitim ledare. För att få ett slut på kriget måste samtliga länder oavsett vilken sida i konflikten man stödjer avbryta sin inblandning. Vi vill se ett totalt vapenembargo mot Syrien. Det syriska folkets framtid kan enbart avgöras av det syriska folket själva. Läget i Syrien är fruktansvärt. Nu måste det till ett vapenstillestånd. För att vi ska få fred måste andra länder sluta blanda sig i konflikten. Det är oansvarigt att skicka vapen och pengar till de olika stridande parterna och därmed förlänga kriget. Vi vill se ett vapenembargo mot Syrien. Nu måste det syriska folket själva få bestämma sin framtid. 14

16 Ukraina: Konflikten i Ukraina hade sin utlösande faktor i förhandlingarna om Ukraina skulle närma sig EU ytterligare eller istället närma sig den ryskledda tullunionen. Samtidigt är konfliktens bakomliggande faktorer mer långtgående än så. Ukraina har under lång tid varit ett splittrat land. De styrande ledarna har varit korrupta och det demokratiska underskottet har varit stort. I Ukraina finns det stora geografiska skillnader, där befolkningen i öst många gånger ryskspråkig vill närma sig Ryssland medan befolkningen i väst vill närma sig EU. Konflikten inleddes i form av protester gentemot president Viktor Janukovytj. Proteströrelsen var bred, men innehöll också högerextremister organiserade bland annat i det nazistiska partiet Svoboda. Efter våldsamma sammandrabbningar tvingades Janukovytj avgå och en ny regering och president valdes av parlamentet. Den tillförordnade president kom att bli Oleksandr Turtjynov, som tillhör högerpartiet Fäderneslandsförbundet. I den nya regeringen fick Svoboda fyra ministerposter. Fascister i Ukraina har begått övergrepp gentemot judar och socialister. Efter att Janukovytj tvingats avgå reagerade Ryssland genom att placera ryska elitsoldater på Krimhalvön, under förevändning att den ryska minoriteten var hotad. Detta sedan den nya regeringen hade upphävt ryskans ställning som officiellt språk. I slutet av mars höll man en folkomröstning där en överväldigande del av befolkningen röstade för Krims självständighet och senare uppmanade den ryska president Putin parlamentet att stifta en lag om Krims införlivning i Ryssland. Och där står vi i skrivande stund. Vår linje i konflikten är att kräva ett stopp för brotten mot mänskliga rättigheter i Ukraina. Rysslands agerande på Krim innebär ett brott mot folkrätten, och det är vi självklart kritiska till. Vi vill se fria och demokratiska val i Ukraina som avgör landets framtid. Vi är oroade över det som händer. Både kring hur nazister tar plats i regeringen i ett stort europeiskt land, men också kring hur Ryssland kränker internationell rätt och trappar upp konflikten. Nu måste vi undvika en större konflikt i Europa. Israel-Palestina: Den israeliska ockupationen av de palestinska områdena har pågått under lång tid. Det har snart gått femtio år sedan sexdagarskriget. På Västbanken styr den palestinska myndigheten och på Gaza styr 15

17 Hamas. Västbanken omringas av en mur som Israel har byggt och som strider mot internationell rätt. Muren har spelat en viktig roll för att underlätta för utbygganden av nya bosättningar har drabbat den palestinska befolkningen på Västbanken hårt. Under de senaste åren har utbyggnaden av bosättningar ökat hastigt. Gaza är sedan år 2007 tillbaka satt i blockad och det är Israel och till viss del Egypten som styr vilka varor som får importeras och exporteras. Blockaden har fått ödesdigra konsekvenser för befolkningen på Gaza och situationen blir allt värre. Det råder brist på viktiga förnödenheter och den palestinska ekonomin har slagits sönder av blockaden. FN har vid flera tillfällen kritiserat blockaden. Israel har vid ett flertal tillfällen genomfört större operationer gentemot Gaza, till exempel det som kallas Operation gjutet bly ( ) och som resulterade i att över 1400 palestinier dödades. Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan två jämbördiga parter. Grundproblemet är den israeliska ockupationen och därför kräver Ung Vänster att den upphör. Vi stödjer krav på bojkott av israeliska varor och kräver att den olagliga blockaden av Gaza avbryts. Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan två jämbördiga parter. Det är en konflikt mellan en ockupationsmakt och ett folk som blir ockuperat. Ingen rättvis fred är möjlig så länge som ockupationen består. Israel måste sluta med byggnationen av nya bosättningar och blockaden av Gaza måste hävas. SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA/ SEXUELLT VÅLD Våldtäkt är enligt FN jämställt med brott mot mänskligheten och tortyr. Hundratusentals våldtas i världen varje år. Våldtäkterna är ett av de grövsta sätt som mäns våld mot kvinnor, orsakat av den könsmaktsordning som underordnar kvinnor till förmån för män, tar sig uttryck. Könsmaktsordningen är globala och finns överallt. Våldtäkt och sexualiserat våldet används som ett vapen i krig och konflikter. Det sexualiserade våldet blir ett sätt att både visa på och utöva makt, samt något som sätter skräck i befolkningen. Rädslan för att bli våldtagen, misshandlad eller sexuellt trakasserad är påtaglig och begränsande för alla världens kvinnor. Nästan hundra kvinnor dör varje dag i samband med graviditet och 16

18 nästan 99 procent av dessa återfinns i de fattiga delarna av världen. Runt kvinnor dör till följd av osäkra aborter. Det här är allvarliga konsekvenser av fattigdom, otillräcklig sjukvård och en politik som syftar till att upprätthålla könsmaktsordningen och förbättra kvinnor rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnors självbestämmanderätt över den egna kroppen inskränks genom att man inte får tillgång till säkra preventivmedel. Detta är inte bara direkta resultat av kvinnoförtryck och fattigdom, utan också en konsekvens av en moralistisk biståndspolitik från framförallt USA. Prostitution och trafficking utgör stora problem i världen. FN beräknar att kriminella grupper tjänar cirka 7 miljarder dollar varje år på handel med kvinnor och barn. Mellan till fyra miljoner människor bil varje år offer för människohandel. Enligt Amnesty finns det inga tecken på att handeln med kvinnor och flickor avstannar eller minskar. Det stora problemet bakom prostitution och trafficking är mäns efterfrågan på kvinnors kroppar. Därför är det viktigt med lagstiftning, som den svenska sexköpslagen, som lägger skulden där den hör hemma. Ung Vänster vill utvidga sexköpslagen så att den också innefattar sexköp utomlands. Våldtäkt används idag som vapen i konflikter runt omkring i världen. Mäns våld mot kvinnor är ett resultat av den könsmaktsordning som överordnar män på kvinnors bekostnad. Den systematiska användningen av våldtäkter som vapen syftar till att skrämma kvinnor och befästa männens makt. Vi måste bekämpa de maktstrukturer som gör att män tar sig rätten att utöva våld mot kvinnor. Aborträtten är idag under attack, också i vårt närområde. Flera länder inom EU har under de senaste åren infört eller lagt fram regeringsförslag som inskränker aborträtten, och som därmed undergräver kvinnors rätt till den egna kroppen. Bara för att aborter är olagligt innebär det inte att de inte genomförs. Den stora skillnaden är att de genomförs med sämre säkerhet, och att riskerna därmed ökar för kvinnan. När konservativa och reaktionära krafter tvingar kvinnor till att genomgå farliga och illegala aborter innebär det att många kvinnor riskerar livet. Rätten till den egna kroppen är grundläggande i den feministiska kampen. Ung Vänster försvar konsekvent aborträtten och vill att kvinnor ska kunna komma till Sverige och genomföra en kostnadsfri abort. 17

19 SVERIGES UTRIKESPOLITIK Sverige har under de senaste decennierna fört en utrikespolitik som har blivit allt mer anpasslig till stormakterna. I och med EU-medlemskapet och EU:s utveckling mot en europeisk superstat samordnas allt mer av den svenska utrikespolitiken genom EU. Vi har gått från att vara ett land som driver en egen linje, som kritiserar stormakterna när de begår övertramp och som har stor respekt i den tredje världen, till att bli mer som vilket västland som helst. Omsvängningen av den svenska utrikespolitiken har i hög utsträckning skett utan en fördjupad och genomgripande debatt inom breda lager av svenska folket. Ung Vänster vill se en utrikespolitik där vi står upp för mänskliga rättigheter, fred och frihet oavsett vem som bryter mot dem och oavsett ekonomiska intressen. Vi vill se en utrikespolitik som bygger på internationell solidaritet och som utmanar den orättvisa världsordningen. Därför kräver vi bland annat: En utrikesminister som inte kryper för stormakterna Under Carl Bildts ledning har den svenska utrikespolitiken blivit allt mer amerikaniserad och anpassad till att följa efter stormakterna. Vi vill se en utrikespolitik som gör skillnad och som innebär tydliga ställningstaganden när någon oavsett vem och oavsett med vilka intressen begår övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Ett förbud mot vapenexport till diktaturer och till krigförande länder Sverige är världens största vapenexportör sett till vår befolkningsstorlek. Svenska storföretag gör varje år stora vinster på att svenska vapen används i krig och konflikter världen över. Ung Vänster vill att den svenska vapenexporten minskar och på sikt ska förbjudas. Vi är för införandet av ett demokratikriterium. Sverige ska inte sälja vapen till länder som begår grova övergrepp mot den egna befolkningen. Självklart ska vi inte heller exportera vapen till krigförande länder. Lagstiftningen som reglerar vapenexporten ska respekteras. Bevara alliansfriheten, nej till nato Ung Vänster är motståndare till ett svenskt Nato-medlemskap och försvarar alliansfriheten. Om Sverige går med i Nato kommer det bli väldigt svårt att föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik. Det kommer knyta oss närmare USA och försvåra för oss att kritisera också USA, när de begår brott mot mänskliga rättigheter. Vad säger Ung Vänster? - Ung Vänster vill se en utrikespolitik där vi står upp för mänskliga rättigheter, fred och frihet oavsett vem som bryter mot dem och oavsett 18

20 ekonomiska intressen. Vi vill se en utrikespolitik som bygger på internationell solidaritet och som utmanar den orättvisa världsordningen. EN FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK I en värld präglad av könsmaktsordningen har män och kvinnor drastiskt olika levnadsvillkor och möjlighet att forma såväl det egna livet som samhället man lever i. Ung Vänster vill se en genomgående feministisk utrikespolitik som adresserar detta. En feministisk utrikespolitik handlar om att stärka kvinnor som grupp och därmed om att flytta makt och resurser från män till kvinnor. Eftersom fattigdomen slår olika mot män och kvinnor behövs det ett feministiskt perspektiv i biståndspolitiken. Ung Vänster vill att man inför en målsättning för biståndet som vid sidan om fattigdomsbekämpning och rättighetsperspektivet innefattar ett könsmaktsperspektiv. En feministisk biståndspolitik handlar också om att ge stöd till organisationer som arbetar med sexuell- och reproduktiv hälsa. Vidare ska biståndspolitiken syfta till att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning. Vi vill att Sverige i internationella sammanhang driver på för att stärka kvinnors rättigheter och ställning i samhället. Oavsett om det handlar om att garantera rätten till arbete, och därmed till ekonomiskt oberoende av en man med lever med, eller rätten till den egna kroppen och till en säker abort så ska Sverige vara en pådrivande kraft. I en värld präglad av könsmaktsordningen kommer män och kvinnors livsvillkor alltid att skilja sig åt. Fattigdom, krig och konflikter drabbar kvinnor hårdare än män, och samtidigt har män mer makt än kvinnor. Därför krävs det en feministisk utrikespolitik som utmanar mäns överordning och som bryter den globala könsmaktsordningen. 19 Kvinnors rättigheter är också mänskliga rättigheter. Det krävs krafttag för att bekämpa det sexualiserade våldet som vapen i konflikter. Vi vill att Sverige stödjer insatser inom FN som handlar om att bekämpa detta. Kvinnor måste ges plats och utrymme att vara en del i fredsprocesser och samhällsbygge. Trafficking, människohandel och prostitution ska bekämpas med lagstiftningar som likt den svenska sexköpslagen lägger skulden där den här hemma.

21 EU OCH SVERIGES ROLL I VÄRLDEN Det svenska EU-medlemskapet har förändrat den svenska utrikespolitiken. Mer och mer av vår utrikespolitik samordnas mellan utrikesministrarna på EU-nivå, vilket försvårar för möjligheten att ha en självständig röst i utrikespolitiken. Denna utveckling har varit extra tydlig sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och EU fick en egen utrikesminister, eller med den korrekta titeln Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i form av Catherine Ashton. Ung Vänster för svarar möjligheten för Sverige att ha en självständig utrikespolitik. EU:s funktion gentemot de enskilda medlemsländerna är att stärka kapitalets ställning genom att flytta makt från folkvalda parlament till överstatliga institutioner, där en politisk riktning åt höger är fastslagen redan från början. Men EU spelar också en tydlig roll på den globala arenan. Den globala kapitalismen formar sig allt mer i ekonomiska och politiska maktblock, som i ett internationellt sammanhang syftar till att driva den egna överklassens intressen. Det är på flera områden EU:s utrikespolitik måste förändras för att EU, i vart fall i högre utsträckning än vad som idag är fallet, ska kunna bidra till en positiv utveckling i världen. Flera av dessa områden beskrivs mer ingående i det valfaktahäfte som handlar om EU-frågor. Men det handlar till exempel om att avbryta militariseringen av EU, om att förändra EU:s jordbrukspolitik så att den inte slår ut bönder i Tredje världen och om att se till att EU inte bygger murar mot omvärlden utan att det ska finnas lagliga vägar in till Europa. Utöver det driver Ung Vänster också att EU:s förmånliga handelsavtal med Israel sägs upp så länge som den israeliska ockupationen fortsätter. Vi vill också att EU:s fiskeavtal med Marocko sägs upp, fram till dess att det västsahariska folket har fått frihet. Sverige måste kunna prata med en egen röst i utrikespolitiken. Därför är vi motståndare till att allt mer av utrikespolitiken samordnas inom EU. Vi ska vara en röst som står upp för fred och frihet och som protesterar mot brott mot de mänskliga rättigheterna oavsett vem som begår dem. 20

22 FRÅGOR OCH SVAR Men utvecklingen går åt rätt håll! Det blir färre fattiga och människor har aldrig haft det så bra som idag. Det är riktigt att en del saker går åt rätt håll i världen idag. Det är förstås bra, men inte en anledning till att blunda för att det fortfarande finns stora problem. Resurser och makt är mer ojämlikt fördelat i världen idag än vad det har varit tidigare. Klyftorna ökar och motsättningarna mellan olika delar av världen riskerar att bli större. Att klyftorna ökar är ett resultat av den globala kapitalismen, för att vi ska få en rättvis värld behöver vi ett annat ekonomiskt system. Vi i den rika världen måste hjälpa de fattiga länderna mer? Ett bra sätt är att sluta exploatera människor i fattigare länder. Problemet idag är egentligen inte att vi hjälper de fattiga länderna, utan att vi blir rika på grund av att de är fattiga. Vi lever i en orättvis världsordning där den rika världen får makt på fattiga länder. Internationell solidaritet för oss handlar om gemensam kamp för gemensamma intressen. De flesta som bor både i Nord och Syd har gemensamma intressen av ett ekonomiskt system där inte överklassens vinstintressen sätts i första rummet. Hindrar inte globaliseringen oss från att ha högre löner och högre skatter än omvärlden? Det är en myt som högern ofta sprider. Enligt den är det oundvikligt att genomföra högerpolitik, privatisera, skära ned och sänka skatterna, och det är så klart bekvämt för högern att beskriva det på det sättet. Men samhället styrs inte av naturlagar, utan det är styrkeförhållanden som avgör i vilken riktning vi går. Vi kan visst driva vänsterpolitik, men då krävs det att vi blir starkare och att fler organiserar sig för sina intressen. Frihandel är vägen mot en rättvisare värld. Vad tycker ni om frihandel? Det är naivt och tro att avreglerad handel automatiskt blir fri, och i så fall fri för vem? Handel sker inte i ett vakuum utan i ett socialt sammanhang där maktrelationer får stort genomslag. Hur ska ett fattigt land kunna handla på lika villkor med ett rikt land? Vi tycker det viktigaste är att vi har en rättvis handel där u-länder själva tillåts styra hur deras handel bäst kan regleras för att deras länder ska utvecklas. 21 Varför hatar vänstern USA? Vi hatar inte alls USA, däremot så ser vi att USA har en dominant ställning som den enda kvarvarande supermakten idag. Denna ställning använder man för att driva igenom sina intressen, starta krig

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Ung Vänsters Riksting 0 april 0 0 0 0 0 0 Inledning Den Europeiska Unionen har haft en betydande roll för den politiska utvecklingen i världen under de senaste

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program Internationellt program ANTAGET VID UNG VÄNSTERS RIKSTING I ESKILSTUNA 25-28 MAJ 2006 INLEDNING 3 - En orättvis värld 4 - Globalt motstånd 5 CENTRUM OCH PERIFERI 6 - Kolonialism

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VALPLATTFORM 2014 Ung Vänster Kungsgatan 84 112 27 Stockholm 08-654 31 00 info@ungvanster.se www.ungvanster.se INNEHÅLL VALPLATTFORM 2014 sid. 4 Sverige har förändrats

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman Utskott: UNSC Land: Azerbajdzjan Delegater: Lovisa Feikes de Groot Republiken Azerbajdzjan är djupt oroade över det upptrappade våldet och den försämrade humanitära och sociala situationen i Syrien. Under

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya.

I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya. I'm Barack Obama an even bigger warmonger than Bush, war criminal, responsible Malalai Joya. Patrik Paulov, Proletären, nr 15, 2010 Afghanistans modigaste kvinna har hon kallats. Det är förståeligt. Den

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Varför är Afrika fattigt egentligen?

Varför är Afrika fattigt egentligen? Varför är Afrika fattigt egentligen? Det korta svaret är: därför att Afrika egentligen är rikt men görs fattigt. Så länge du kan minnas har Afrika sannolikt alltid förknippats med misär. Men Afrika har

Läs mer

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga.

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga. Flyktingsituationen efter det andra världskriget och dess lösning - försök till en begränsad översikt. : Lennart Eriksson, lelle@lelles.com statsvetare och sociolog Syftet med denna framställning är dels

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer