Koppargruvindustrin i Zambia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koppargruvindustrin i Zambia"

Transkript

1 Koppargruvindustrin i Zambia Gymnasiearbete 2013/2014 Kungsholmens Gymnasium Av: Oscar Will Johansson Handledare: Kerstin Heimer-Sundström

2 Abstract Oscar Will Johansson This diploma project will focus on the production of copper, the environmental effects of copper production, the effects copper production has on humans, the working conditions in the mines and the multinational company called Glencore in Zambia. A study trip to Zambia was done in week 14, 2014 where a study visit to the Ministry of Mines in Lusaka (the capital of Zambia) was made. Reports, articles and websites have also provided the text with its facts. This diploma project strives to answer three different questions; How is the environment affected by the copper production in Zambia? How are the people affected by the copper production in Zambia and how are the working conditions in the mines? How do foreign companies in the copper industry exploit Zambia? The results show that the environment in Zambia is affected badly by the mistreatment and the pollution made by the copper mines, as well as the fact that people suffer due to the production, get breathing problems, as well as they cannot plant their food etc. The biggest part of the money that is earned due to the production of copper goes to foreign companies, and only a small amount is given back to Zambia. Sustainable development must be created where copper production must become more environmentally friendly, more controlled and tougher laws for foreign companies must be introduced if this is to succeed. 2

3 Sammanfattning Oscar Will Johansson Detta gymnasiearbete lägger sitt fokus på kopparproduktionen, kopparproduktionens påverkan på miljön, kopparproduktionens effekt på människan, arbetsförhållandena i koppargruvorna and det multinationella företag Glencore i Zambia. En studieresa gjordes till Zambia vecka 14, 2014 där ett studiebesök gjordes på Ministry of Mines i Lusaka (Zambias huvudstad). Rapport, artiklar och websidor har också använts för att få fakta till rapporten. Det här gymnasiearbetet strävar efter att svara på tre olika frågeställningar; Hur påverkas miljön av kopparproduktionen i Zambia? Hur påverkas människorna av kopparproduktionen i Zambia och hur är arbetsförhållandena i gruvorna? Hur utnyttjas Zambia av utländska företag i kopparindustrin? Resultaten visar att miljön i Zambia påverkas mycket negativt av misskötte och föroreningar av koppargruvorna, även så lider människor på grund av föroreningarna, de får andningsproblem, kan inte plantera sina grödor etc. Största delen av pengarna som tjänas vid kopparproduktionen går till utländska företag, och bara en liten del går till Zambia. En hållbar utveckling måste skapas där kopparproduktionen blir mer miljövänlig, mer kontrollerad och strängare lagar måste skapas för utländska företag ifall detta ska uppnås. 3

4 1. Inledning: Teori Geografi och landets utseende Zambia historiskt och politiskt Nyckelbegrepp Koppar Koppar genom historien i Zambia Användning av koppar Koppar fyndigheter i dagens Zambia Metod Resultat Kopparindustrins påverkan på miljön och människan Arbetsvillkor och arbetsmiljö i gruvorna Glencore ett förödande företag för Zambia Diskussion Litteraturförteckning

5 1. Inledning: Zambia är tionde i världen största kopparexportör (Chomba, 2014), trots detta råder extrem fattigdom där ca 64 procent av befolkningen i Zambia, alltså ca 9 miljoner människor, lever på mindre än 1 dollar om dagen (Unicef, 2014). Kopparindustrin i Zambia har nästan helt tagits över utländska multikoncern företag som endast tänker på sin egen vinst och inte på det zambiska folket eller miljön. Korruption vid försäljning av de statliga gruvorna ledde till avtal som idag aldrig skulle tillåtas och ständigt fusk av miljöregler och skatter försiggår för att maximera vinsten (UR, 2012). Mitt gymnasiearbete kommer beröra kopparindustrins påverkan på miljön och vem som egentligen tjänar på att gruvorna finns i Zambia. Post-kolonialism är en term som blir oundviklig i detta fall att inte använda utan beskriver bra situationen i Zambia och många andra afrikanska länder idag. Avgränsningar som gjorts är att bara kolla på kopparindustrin i Zambia och påverkan på miljön i Zambia och att jag har bara valt ut ett företag som arbetar i Zambia. Frågeställningarna som arbeten kommer att bearbeta är; Hur påverkas miljön av kopparproduktionen i Zambia? Hur påverkas människorna av kopparproduktionen i Zambia och hur är arbetsförhållandena i gruvorna? Hur utnyttjas Zambia av utländska företag i kopparindustrin? 5

6 2. Teori 2.1 Geografi och landets utseende Zambia är en stat i södra Östafrika med en area på km 2 och 14,2 miljoner invånare. Zambia gränsar mot många olika länder; i norr till Tanzania, i öster till Malawi och Moçambique, i sydöst till Zimbabwe, i söder till Botswana och Namibia, i väster till Angola och i nordväst till Kongo (Kinshasa). Huvudstaden i Zambia är Lusaka med 1,4 miljoner invånare (Rundquist, 2014). Växt- och djurlivet i Zambia är rikt på många olika arter. Den vanligaste vegetationstypen är gles savannskog (Behrens, 2014), vilket har bidragit till att faunan domineras av savannlevande arter såsom afrikanska elefanter, afrikansk buffel, zebror, lejon och geparder (Anderberg, 2014). Det centrala afrikanska kopparbältet sträcker sig från nordvästra Zambia till södra Demokratiska republiken Kongo och är en av världens största kopparprovinser i världen. Det Zambiska kopparbältet skapades för ca 877 miljoner år sedan då två kontinentalplattor kolliderade och berikade området med mineraler och ädelstenar från sedimenten hos de två plattorna. Kopparbältet beräknas att innehålla ca 88 miljoner ton av koppar, detta skulle vara av värde av 650 miljarder dollar vid 2007:s metall priser. Kopparbält regionen är på en platå och är därför högre upp än andra delar av landet och ligger på ca 1300 meter över havet (McIntyre, 2008, s ). Zambia ligger i den tropiska klimatzonen, vilket bidrar till ett fuktigt klimat med återkommande regnperioder (Britannica, 2014). De flesta kopparfyndigheterna finns vid kopparbältsprovinsen med centrum omkring städerna Kiwte och Ndola som ligger i centrala delen av Zambia. Kopparbältet innehåller mer än en tiondel av världens kopparfyndigheter. Kopparfyndigheterna hittas mest vid kullar, stränder eller nära till sjöar och floder. Befolkningen i kopparbältprovinsen är omkring 2 miljoner och koppargruvorna ligger inte långt ifrån städerna och befolkningen (Zambia Tourism, 2014). 2.2 Zambia historiskt och politiskt För att förstå hur situationen i Zambia har uppstått så måste man gå tillbaka i historien både politiskt och historiskt. I Zambia finns det många olika stammar och 6

7 urbefolkning. Zambias första kända befolkning var, som i övriga södra Afrika, sanfolket. Tongafolket som var jordbrukande folk är den grupp som bott längs på nuvarande boplats, ca 1000 år. Från och med 1600-talet bosatte sig mycket annat bantutalande folk. Bemba kom från kongo på 1800-talet, Lozifolket från väst på 1700-talet och många fler. Det var lozifolkets kung Lewanika som 1890 slöt ett avtal med exploateringsföretaget British South Africa Company. På 1890-talet tvingades folket i dåvarande Rhodesia, som idag är Zambia och Zimbabwe, underkasta sig kompaniet. År 1911 blev nuvarande Zambia Nordrhodesia och järnvägar byggdes för att knyta samman med Sydafrika övertogs Nordrhodesia av den Brittiska kronan och den vita populationen växte mellan världskrigen då Nordrhodesia blev världens största kopparexportör. Vinsterna av kopparen gick varken till infrastruktur eller social och ekonomisk utveckling i Nordrhodesia utan rakt till britterna. Jordbruket blev lidande då många män jobbade i gruvorna istället för på åkrarna (Holmberg & Palmberg, 2014). År 1964 blev Zambia självständigt men det fanns fortfarande många ekonomiska problem i landet. Man var beroende på sin kopparexport och kopparpriserna på Londons Metallbörs sjönk priserna på koppar på världsmarknaden och oljepriserna steg. Zambia hamnade i inflation och blev en av världens mest skuldsatta nation. Enpartisystemet, som skapats av Kaunda (president i Zambia sen självständighetsdagen) för att eliminera hot av andra partier, gynnade korruption och vanstyre (Holmberg & Palmberg, 2014). De zambiska koppargruvorna privatiserades och såldes till utländska investerare år Det statliga zambiska gruvbolaget såldes för ca fyra och en halv miljard kronor. Bara år 2011 producerade gruvorna koppar värt 42 miljarder kronor. Zambia var tvungen att sälja gruvorna på grund av dyra lån till Världsbanken och IMF. Kopparpriset var dessutom väldigt lågt vid den tiden, vilket gjorde att vinsterna blev ännu mindre. Nästan alla koppargruvor i Zambia ägs av multinationella företag. Under tio år har de utvunnit koppar för mer än 200 miljarder kronor (UR, 2012). 7

8 2.3 Nyckelbegrepp Nyckelbegreppen som kommer nedan är begrepp som är essentiella i resultatet och diskussionen där miljöpåverkan av koppar diskuteras utifrån dessa begrepp och andra teorier. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av (UHCF, 2014). Ekosystem är, enligt NE, ett ekologiskt system innefattande allt levande och dess livsmiljö inom ett område (Sjörs, Ulfstrand, & Söderström, 2014). Ekosystem byggs upp av primärproducenter, gröna växter som använder solljuset för att tillverka energi genom fotosyntes, primärkonsumenter, vilket är växtätande djur, och sekundärkonsumenter, predatorer, samt destruenter, de organismer och djur som bryter ner dött material. Ekosystem är dynamiska och kan ständigt förändras genom att olika populationer inom system ökar. Detta löses ofta ut automatiskt, då ifall t.ex. antal zebror ökar på grund av god växtlighet så ökar antalet lejon i samma grad på grund av större tillgång till kött. Detta är naturliga processer som ständigt händer hela tiden i ett ekosystem. Ett ekosystem är en slags naturlig harmoni (Sjörs, Ulfstrand, & Söderström, 2014). Att ekosystem är dynamiska är både positivt och negativt. Ett ekosystem är mycket mer komplext och skört än man kan tro. Minsta förändringen utifrån kan bli katastrofal för ett helt system. Detta är logiskt om man tänker efter. Om något, till exempel en klimatförändring eller mänskligt ingrepp, sker och sätter något av konsumenterna eller producenten i obalans så kan hela ekosystemet krascha. Om gräs eller växter slutar växa på grund av utsläpp av gifter, som spridit sig till grund vattnet, av människor så finns det ingen mat för konsumenterna och de dör också då ut. Påverkan på ekosystem sker överallt i världen där människan finns och har skett genom hela historien sen människan funnits (Sjörs, Ulfstrand, & Söderström, 2014). 8

9 2.4 Koppar Koppar genom historien i Zambia Koppar är något som människan har använt i flera tusen år och det finns spår att av att koppar används redan så tidigt som år 7000 f.kr i mellanöstern. Koppar var en av de första metallerna som människan lärde sig att bearbeta. Koppar har inte bara använts som vapen utan också som prestigeföremål och smycken (Reimers, 2014) Användning av koppar Koppar är något vi idag inte skulle kunna leva utan. Kopparen i dagens samhälle bygger upp vår infrastruktur, industrin och vår transportsektor. Användningsområdena är stora för kopparen och sträcker sig från att transportera el och vatten till rör och takplåtar. Utan kopparen skulle inte vårt samhälle fungera på samma sätt som det gör idag. Tack vare att det finns mycket koppar på jorden idag och att kopparen har sina speciella egenskaper så har det lett till att kopparen är grundpelare i dagens samhälle, infrastruktur och kommer förmodligen även vara det i framtiden också. Det är kopparens egenskaper som gör den så speciell, att den går att använda till nästan vad som helst. Koppar är lätt att forma, den är ledande, fogbar, smidig, tänjbar, hållbar, återvinningsbar, tålig och mycket mer. Utan koppar skulle vårt samhälle vara mycket mer primitivt (European Copper Institute, 2014) Koppar fyndigheter i dagens Zambia Idag så är de flesta gruvföretagen intresserade av Lufillan Arc vilket motsvarar på en geologisk karta från centrala provinsen i Zambia, genom kopparbältsprovinsen och till nordvästra provinsen. Den går även genom Kongo. De utländska företagen har mest fokuserat på kopparbältsprovinsen då kopparfyndigheterna har varit väldigt lättåtkomliga sedan början av kolonialiseringen. Idag är det fortfarande mycket koppar kvar i kopparbältsprovinsen och då det funnits så mycket koppar i provinsen så har man inte behövt söka efter andra kopparfyndigheter i landet. En växande ekonomi på grund av kopparindustrin bidrar till att alltfler företag söker sig till Zambia och det har därför gjorts mer sökning efter fler kopparfyndigheter. Idag har man hittat fler kopparfyndigheter runt om i Zambia och speciellt i nordvästra provinsen, där man innan trott att det bara fanns sand (Chomba, 2014). Enligt Mathews Chomba (2014) så kommer kopparfyndigheterna i nordvästra provinsen, där kopparen ligger mellan meter under sanden, överta produktionen av mängden 9

10 koppar i landet och gå om kopparbältprovinsen i produktion. Antalet företag kommer att öka i provinsen och landet vilket resulterar i att ekonomin kommer att växa i Zambia Produktion av koppar Kopparfyndigheterna i Zambia utvinns i gruvor i Kopparbältprovinsen (Chomba, 2014). Kopparen finns både i gedigen form och som kemiska föreningar i jordskorpan. Världens totala reserver av koppar räknas till att vara ca 3700 miljoner ton. Av dagens kända tillgångar av koppar så utgör ca 90 % sulfidiska malmer, ca 9 % oxidiska malmer och gedigen koppar motsvarar ca 1 %. De viktigaste malmbildande sulfidmineralerna som finns är kopparglans (Cu 2 S), kopparkis (CuFeS 2 ) samt bornit (Cu 5 FeS 4 ) (Sundberg, 2014). Kopparen, som finns i Zambia, utvinns ur berg och jorden och måste gå igenom många steg tills det blivit råkoppar, alltså 99,99 % ren koppar som används för att skapa de vardagliga sakerna vi använder (Chomba, 2014). Gedigen koppar är mycket svår att hitta utan man får bryta malmer som innehåller koppar. Detta görs genom sprängning eller brytning med maskiner där malmen blir till småbitar och därav mycket lättare att transportera. Den sprängda malmen transporteras till industrin där malmen sedan mals till ännu mindre bitar. För att separera kopparen från resten av ämnena i malmen så blandas det malda materialet med vatten, luft och kemikalier som får kopparmineralerna att flytta upp till ytan i blandningen. Kopparkoncentrat materialet som ligger på ytan består av ca 28 % koppar. Därefter torkas koncentratet och smälts sedan. Vid denna process oxiderar svavelgaserna (svaveldioxid, SO 2 ) och kopparen sjunker till botten av den smälta massan och består nu av ca 70 % koppar. Därefter skickas den 70 procentiga kopparen genom ännu en till smältning som bränner av resterande ämnen som inte önskas och kvar är 99 procentig koppar. För att få kopparen till 99,99 % används elektrolys. De 99 procentiga kopparplåtarna sätts ner tankar som är designade att leda ström. Tanken fylls med elektrolytisk lösning som skapar positiva och negativa strömmar. Detta gör så att kopparjonerna (Cu 2+ ) åker mot det rostfria stålet och skapar 10

11 en emalj av koppar som innehåller 99,99 % koppar. Kopparen skeppas därefter ut i världen (Veritelife, 2009). 3. Metod Fakta insamlas genom studerande av böcker, artiklar, avhandlingar, rapporter och data. Den insamlande fakta kommer bearbetas med mina tidigare kunskaper och erfarenheter från naturvetenskapliga programmet och studieresa till Zambia. Studieresan till Zambia anordnades av Kungsholmens Musikgymnasium och skedde vecka 11 och 12. Totalt reste 23 elever med 4 lärare till Lusaka och Livingstone i Zambia där 10 dagar tillbringades. Under vistelsen gavs tid för att prata med det zambiska folket och ett studiebesök hos Ministry of Mines i Lusaka gjordes för att få fakta till mitt gymnasiearbete. Vid Ministry of Mines möttes jag av Mathews Chomba. Under studiebesöket diskuterades framtiden för kopparindustrin i Zambia, den nuvarande kopparproduktionen och dess påverkan på miljö och vilken stor roll koppar spelar för Zambias ekonomi. Mycket fakta ficks av studiebesöket, bland annat en geologisk karta över kopparfyndigheter, broschyrer etc. En stor del av resan till Zambia bestod av att samtala med andra elever och lärare för att två olika kulturer skulle integreras. Mycket positiva saker kom ut ur dessa samtal, man lärde sig mer om det zambiska livet, tron och även så lärde jag mig mycket om hur kopparindustrin fungerar och hur det är att leva nära dem. Som vid alla arbeten som görs måste man vara källkritisk till de källor man använder. Fakta har tagits från både böcker, internetsidor och rapporter för att försöka få så många olika perspektiv på koppargruvorna i Zambia. Många källor är hämtade från NE (Nationalencyklopedin) som är ett välkänt uppslagsverk där fakta ständigt kontrolleras. Fakta är även opartisk, man beskriver endast hur det är och tar inte ställning till något. Annan källa som använts är Britannica, kommer från Storbritannien, som också är ett välkänt uppslagsverk. Det är mycket likt NE, där fakta också ständig kontrolleras och att fakta som publiceras är opartisk. Som tidigare nämnt så gjordes ett studiebesök hos Ministry of Mines där jag fick mycket fakta om koppar i Zambia. Fakta som ficks av studiebesöket är trovärdigt då 11

12 allt jag fick av dem baserades på olika rapporter och studier och undersökningar på kopparfyndigheter och kopparindustrin i Zambia. Mycket av arbetet av Ministry of Mines bestod också av att samla in fakta och korrekta siffror för kopparindustrin som man antingen gjorde själva eller fick av andra opartiska organisationer. European Copper Institute är en annan källa som har använts i detta arbete för att få fram all den fakta som behövs. European Copper Institute representerar större del av världens stora gruvföretag, fabriker och smältverk samt den europeiska kopparindustrin. Dess mål är att försvara, förbättra och öka kopparindustrin i samband med säkrare produtkion där miljön påverkas så lite som möjligt. Fakta som kommer här baserar på ren fakta och är opartisk, man redovisar siffror för olika företag, vad koppar har för roll i samhället med mera. Det har även använts två olika böcker; Zambia (Bradt Travel Guides) och Copper Health and Hazard. Den ena boken, alltså Zambia, är en resebok och endast lite fakta har använts där beskrivande om kopparbältsprovinsen och historian om hur detta skapas. Fakta är trovärdig och Bradt Travel Guides böcker är stora och välkända över hela världen där konkret och korrekt fakta publiceras. Den andra boken är Copper Health and Hazard som är skriven av två professorer på Stockholms Universitet där man har gjort studier på vad koppar har för påverkan på djur, människor, ekosystem etc. En rapport om Mopani Mines har använts där rapporten visar på hur mycket just den gruvan förstör för miljön, människornas hälsa och djuren runt omkring. Fakta är trovärdig då den baseras på siffror som har erhållits genom granskning av Mopani Mines. Två tidningsartiklar har använts, den ena från SVT Nyheter och den andra från The Guardian. Både SVT Nyheter och The Guardian är kända nyhetsforum där konkret fakta publiceras. Fakta kan bestå av intervjuer, rapporter, siffror etc. Fakta som kommer från The Guardian består mesta dels av intervjuer från tidigare arbetare i koppargruvor, det ger då en partisk bild men även en trovärdig bild. Det har använts två filmer, den ena från UR som gör många faktafilmer och dokumentärer där all fakta är trovärdig. Den andra handla om hur koppar produceras, den filmen har vunnit många priser och därför bör fakta vara trovärdig. Det har även använts flera internetsidor, bland annat SMHI, Zambia tourism, Miljö Körkortet och UHCF, där fakta också bör anses vara trovärdig då det är stora organisationer som inte skulle vinna något på att vinkla eller vara partisk om den fakta de publicerat. 12

13 4. Resultat 4.1 Kopparindustrins påverkan på miljön och människan Kopparindustrin i Zambia påverkar miljön mycket negativt på grund av att ständiga regler och lagar bryts av koppargruvföretagen, exempelvis Mopani Mines, som utnyttjar den svaga makten hos regeringen, där svavelutsläppen är över 72 gånger högre än den legala gränsen, arsenikutsläppen 16 gånger så högt och blyutsläppen 90 gånger så högt än tillåtet enligt de gränser som satts av WHO. Den dåliga hantering av utsläppen och överskridningarna av hur mycket man egentligen får släppa ut har bidragit till att människorna i när bebodda områden har fått problem med andningen och vissa till och med astma på grund av den dåliga luften (Simpere, 2010). Vid kopparutvinning så är det inte bara de ämnen och metaller som sitter fast med kopparen som kommer ut i miljön utan massor av andra ämnen som finns i berggrunden och industrin. Dålig hantering av industrin och avfall bidrar till att många ämnen som egentligen inte ska komma ut vid vanlig hantering av industrier släpps ut i miljön. T.ex. så är gruvorna i Zambia öppna gruvor vilket bidrar till att många metaller vid brytning kan oxidera med kontakt av syre och då spridas ut över stora ytor i naturen då de oxideras (Simpere, 2010). Som tidigare nämnt vid koppartillverkningen så bildas svaveldioxid vid förbränningen av kopparkoncentratet. Svaveldioxid i luften oxiderar till svavelsyra. Svaveldioxid kan reagera antingen i vätskefas eller genom gasfas. Reaktionen går till så att svaveldioxiden antingen löser sig i vattendroppar eller i det tunna lagret vätska som finns på fasta partiklar i atmosfären där svaveldioxiden förvandlas till svavelsyra (H 2 SO 4 ). Svavelsyran försvinner från atmosfären genom nederbörd och når då människor och naturen. Svavelsyra är surt vilket bidrar till många negativa saker för miljön men också människors hälsa, byggnader och statyer. Den sura nederbörden bidrar till korrosion, vilket nöter på statyer och byggnader och förstör deras struktur och utseende. Svavelsyran, som förs ner i marken och vatten med regn, försurar. Ekosystem är väldigt känsliga och kan lätt rubbas. Ifall för mycket svavelsyra släpps ut i miljön så minskar ph-värdet, det försuras alltså, vilket orsakar att vissa djur och växter inte kan leva längre i den miljö som de gjort under en lång tid. De dör istället ut eller så minskar mängden/populationen drastiskt. Ett ekosystem handlar om att det finns en balans och om balansen rubbas, t.ex. genom försurning orsakat av 13

14 svavelutsläpp från koppargruvorna, så fungerar ekosystemet inte längre (SMHI, 2012). Koppar, som grundämne, kan vara farligt för både människor, natur och djur. Koppar i gedigen form som blivit utsläppt i miljön kan resultera i förstörelse av hela ekosystem. Koppar med andra metaller som rinner ut i vatten, sjöar eller dylikt där det finns fisk, kan leda till att fiskarna får Vibrio som resulterar i massiv död av fiskar. Detta påverkar då direkt ekosystemet som fiskarna var en del av och påverkar då också resten av systemet, vilket kan få förödande effekter (Bergqvist & Sundbom, 1978, s ). Det sura regnet påverkar jorden mycket negativt, det gör den obrukbar vilket bidrar till att man inte kan odla den mat man behöver och ifall det går att odla maten så kan den innehålla gifter som inte är bra för människan, eller djur ifall växter har tagit upp gifter från jorden (Simpere, 2010). Försurningen av marken orsakar också att näringsämnen försvinner från jorden vilket resulterar i att växter inte kan ta upp den näring de behöver, vilket då resulterar i att människor och djur inte får upp den näring de behöver heller (Bernes, 2014). Markförsurningen orsakar så att de viktiga mineralnäringsjonerna såsom kalium och magnesium urlakas, vilka är en viktig beståndsdel i klorofyll. Urlakningen gör så att t.ex. träd kan bli sjuka och dö, de fäller också även sina blad tidigare än vad de skulle ha gjort normaltsätt (Petersson, 2008). Markförsurningen som sker när det sura regnet når maken orsakar ett jonbyte, alltså då t.ex. kalium och magnesium urlakas. Jonbytet sker på fast material, kol eller lera, där de positiva baskatjoner (K +, Ca 2+ och Mg 2+ ) används som buffrande medel för att förhindra försurning, de lakas tillslut ut och kvar finns sen inga viktiga näringsämnen i marken (LTH, 2014). Gifter som släpps ut i miljön och naturen på grund av kopparindustrin påverkar djur och växter mycket negativt. Gifterna anrikas i näringskedjorna vilket resulterar i att ifall producenterna i en näringskedja fått i sig någon slags gift så kommer den procentuella gifthalten att öka i konsumenterna och i predatorerna då giftet motsvarar en större procentuell del hos dem, då de äter många producenter/konsumenter. Med högre gifthalter i ett djur så är risken större att det djuret tar allvarlig skada eller dör, 14

15 vilket kan rubba balansen i ekosystem. Ifall en art tar skada av gifterna så behöver det inte bara betyda att den arten dör ut eller minskar i population, utan andra arter kan vara beroende av den arten i form av näring och kan då dö ut också, och så kan den onda cirkeln fortsätta. Alla olika organismer är beroende av varandra i ett ekosystem, det är en helhet och om en del fallerar så kan det riskera att hela ekosystem fallerar (Miljö Körkortet, 2014). 4.2 Arbetsvillkor och arbetsmiljö i gruvorna Att jobba i de Zambiska gruvorna är något som inte är lätt utan är hälsofarligt. I många av koppargruvorna som finns i Zambia så får man lågt betalda löner och blir tvungna att jobba långa arbetspass där man kan behöva jobba mellan timmar i sträck. På arbetsplatserna och nere i gruvorna så är arbetsmiljön och säkerheten mycket dålig. Arbetare får inte tillräckligt med säkerhetsutrustning och blir tvingade att jobba i damm och rök. Detta har lett till att många arbetar får problem med andning och lungor då man andas in de farliga gaserna och den dåliga luften utan någon säkerhetsutrustning. Arbetare blir även tvingade att jobba i osäkra områden, för ifall de inte gör det så förlorar de jobbet. De riskerar alltså sina liv. Ifall en arbetare försöker rapportera de dåliga förhållandena i gruvorna så blir man av med sitt jobb eller mutad. Ifall man vägrar så byts man ut mot en ny arbetare som står och väntar. Det är alltid människor som behöver jobb i Zambia och när folk är så fattiga så tar man vilket jobb som helst oavsett vad konsekvenserna eller hälsofarorna kan vara (Smith, 2011). Ett exempel där det är sådana här arbetsvillkor är i gruvor hos företaget Glencore. 4.3 Glencore ett förödande företag för Zambia Ett resultat av den svaga makten hos Zambia och landets kris på grund av sänkta kopparpriser och inflation under början av 70-talet, som tidigare nämnts, är att stora utländska företag har fått rättigheter över koppargruvorna. Idag finns det många olika koppargruvsföretag i Zambia. Glencore är ett av de största gruvföretagen som är aktiva i Zambia. Företaget Glencore grundades 1974 av den amerikanske affärsmannen Marc Rich och hette till en början Marc Rich & Co. Idag är Ivan Glasenberg VD för Glencore som är världens största råvaruhandlare, med en omsättning på 1250 miljarder kronor. Vilket är åttio gånger mer än Zambias BNP. 15

16 Glencore äger 73 procent av Mopani Copper Mines som är en av de företag som släpper ut enorma miljögifter i Zambia och arbetsförhållandena är hemska. Vissa av Glencores verksamheter har stoppats av miljömyndigheterna. Korruption har haft en stor maktroll Zambia och speciellt vid koppargruvorna, då man kan tjäna enorma summor pengar på export av koppar (UR, 2012). Glencore lyckades förhandla sig till skatt på 0,6 procent och lyckades köpa kopparfyndigheter i Zambia för 627 miljoner dollar och årligen tjänar man 6 miljarder dollar på kopparproduktionen (Skillemar, 2012). Idag är det många som anser att västvärlden är generösa med sina bistånd till u- länderna, men sanningen är att utflödet av pengar från u-länder är tio gånger större än bidragen. Zambia är ett av världens 20 fattigaste länder. Afrika förlorar mer pengar på de utländska företagens skatteflykt än bistånden som ges. Från 2001 till 2008 så fyrdubblades priset på koppar, trots det så betalade gruvföretagen nästan ingen skatt alls i Zambia. Internprissättning i Zambia är ett stort problem. Man tar vinsten från länderna där vinsten egentligen skapas och flyttar den till lågskatteländer och skatteparadis där skatten är minimal. De multinationella koncerner företagen såsom Glencore använder sig av dotterbolag som handlar med varandra. Dotterbolagen kan manipulera priserna på de varor som de handlar med genom att dotterbolaget i skatteparadiset köper billigt och säljer dyrt, då uppstår en vinst som man då slipper skatta på (UR, 2012). Siffror för 2006 för Glencore: Exportvärdet av koppar uppgick till 3 miljarder dollar. Zambias inkomster stannade på totalt 50 miljoner dollar. Det finns avtal som ålägger att Zambia ska stå för elförsörjningen i gruvorna. Detta kostade staten 150 miljoner dollar, totalt blev det alltså en förlust att ha Glencore i Zambia (UR, 2012) så utgjorde skatteintäkterna från gruvsektorn bara 0,2 procent av Zambias BNP. Samtidigt så stod kopparen för 70 procent av Zambias export. Om Zambia 2008 hade fått samma pris för sin kopparexport som Schweiz fick för sin kopparexport i motsvarande grad av bearbetning så hade Zambias BNP fördubblas. Deras BNP hade istället varit 25 miljarder än 14 miljarder. Mellan 2006 och 2007 hade Glencore manipulerat kopparpriset med sitt dotterbolag Mopani och på så sätt minskat sin 16

17 vinstskatt i Zambia, vilket leder till att den zambiska befolkningen lider istället (UR, 2012). 5. Diskussion Zambia ett land så rikt på naturresurser, speciellt koppar, borde ha en stark ekonomi och det zambiska folket borde leva bra liv där alla har råd att utbilda sig. Tyvärr är inte detta verkligheten i Zambia trots att man är tionde världens största kopparexportör (Chomba, 2014). Istället lever ca 9 miljoner av Zambias befolkning på mindre 1 dollar om dagen (Unicef, 2014). De utländska företagen har tagit över stora delar av kopparfyndigheterna i Zambia och tjänar idag multum på fyndigheterna och ger knappt något tillbaka till landet, Zambia. Företagen har alla olika slags knep för att undkomma att behöva skattas, man använder sig av dotterbolag och korruption (UR, 2012). Utöver det att de utländska företagen tar pengar som egentligen tillhör Zambia så påverkar det miljön mycket negativt med alla utsläpp, regler och lagar som de ständigt bryter (Simpere, 2010). Zambia är i behov av drastiska förändringar för att rädda/hjälpa miljön och naturen och människornas hälsa. Nya lagar och regler måste skapas från den nuvarande regeringen och dessutom så måste de utländska företagen kontrolleras mer kontinuerligt och inga lagbrytningar ska få undantas. Korruption är inte något som ska vara acceptabelt eller finnas i en regering som ska styra utifrån landets bästa och inte några personers bästa. Detta är tydligt exempel med Glencore som lyckats få en så oerhört liten skatt att Zambia ett år inte tjänade på deras kopparproduktion. Det mest negativa är inte att utländska företag beter sig som post-kolonialister, att man kan komma och ta lite vad man vill, utan det är att man förstår Zambias natur, miljö och orsakar dålig hälsa till befolkningen. En hållbar utveckling är något som inte de utländska företagen bryr sig om någonting, man släpper ut allt möjligt i natur och tänker inte på konsekvenserna av deras agerande. De multinationella företagen tar inte bara stora delar av all vinst på koppargruvorna utan också miljön i landet blir lidande. Efter att koppargruvorna blir uttömda kommer företagen att lämna området och inte tänka något mer på den gamla arbetsplatsen. Det 17

18 som finns kvar av koppargruvan är en helt annan miljö och natur än den var när kopparindustrin påbörjades. Det är inte kopparen som är farlig för människor och naturen utan det är alla ämnen som används eller som inte behövs som man bara släpper ut i miljön som påverkar. Ett ämne som påverkar mest är svavel som blir till svavelsyra när den kommer ut i luften från kopparproduktionen och orsakar surt regn (SMHI, 2012). Svavelsyran försurar sjöar och dödar mycket av den naturliga mångfalden som påverkar hela ekosystem. Vissa växter och djur kan inte längre överleva och vissa arter kanske inte bara minskar i population eller antal utan försvinner helt och hållet för gott. Det är inte bara djur och växter som lider av koppargruvorna utan även människor gör det också. Människor får andningsproblem av den förorenade luften, man kan inte längre odla den mat man tidigare gjort för jorden har blivit obrukbar (Simpere, 2010). Det är ännu värre för de människor som jobbar i gruvorna där arbetsförhållandena är extrema och man får riskera sitt liv varje dag på jobbet för en liten summa pengar medan företagen tjänar enorma pengar på produktionen (Smith, 2011). Att bevara naturen och miljön och människors hälsa är något som vi måste tänka på idag när vi använder oss av naturens resurser. Det positiva med koppar är att det återanvändningsbart så ämnet i sig självt påverkar inte miljön så mycket (European Copper Institute, 2014). Det som måste fokuseras i Zambia är att skapa en säker relation mellan regeringen, landet och de utländska företagen. Handel och speciellt kopparutvinningarna måste gynna alla parter och inte där den ena blir lidande. Det måste läggas mer fokus på att kopparutvinningen måste gå i hand med naturen och miljön. En hållbar utveckling måste skapas där kopparproduktionen måste bli miljövänlig och mer kontrollerad. 18

19 6. Litteraturförteckning Anderberg, A. (2014). Zambia: Natur. Hämtad 14 mars, 2014, från NE SKOLA: Behrens, S. (2014). Zambia: Natur. Hämtad 13 mars, 2014, från NE SKOLA: Bergqvist, U., & Sundbom, M. (1978). Copper - Health and Hazard. Stockholm: Stockholms Universitet. Bernes, C. (2014). Försurning. Hämtad 05 februari, 2014, från NE SKOLA: Britannica. (2014). Zambia. Hämtad 25 mars, 2014, från Britannica School: Chomba, M. (2014, 21 03). Coppermines in Zambia. (O. W. Johansson, Intervjuare) European Copper Institute. (2014). Koppar är. Hämtad 10 februari, 2014, från SCDA: Holmberg, Å., & Palmberg, M. (2014). Zambia: Historia. Hämtad 12 mars, 2014, från NE SKOLA: LTH. (2014). Försurning handlar om... Hämtad 03 april, 2014, från Miljökemi: McIntyre, C. (2008). Zambia. England: Bradt Travel Guides. Miljö Körkortet. (2014). Påverkan av organiska miljögifter. Hämtad 22 januari, 2014, från Miljögifter: Petersson, G. (2008). Försurning. Hämtad 03 april, 2014, från Kemisk Miljövetenskap: Reimers, P. (2014). Koppar. Hämtad 10 mars, 2014, från NE SKOLA: Rundquist, F.-M. A. (2014). Zambia. Hämtad 13 mars, 2014, från NE SKOLA: Simpere, A.-S. (2010, 10). How European development money has fed a mining scandal. Hämtad 25 mars, 2014, från The Mopani Copper Mine, Zambia: Sjörs, H., Ulfstrand, S., & Söderström, B. (2014). Ekosystem. Hämtad 15 februari, 2014, från NE SKOLA: 19

20 Skillemar, F. (2012, 25 november). Zambias koppar når rekord - han blir rik. Hämtad 07 mars, 2014, från SVT Nyheter: SMHI. (2012, 23 januari). Svaveldioxid. Hämtad 18 januari, 2014, från Om luftföroreningar: Smith, D. (2011, 11 mars). Chinese mining firms in Zambia under fire for mistreating workers. Hämtad 12 februari, 2014, från Global Development: Sundberg, R. (2014). Koppar. Hämtad 25 mars, 2014, från NE SKOLA: UHCF. (2014). Vad är Hållbar utveckling? Hämtad 15 februari, 2014, från Chefsforumet för hållbar utveckling: d=17&itemid=98 Unicef. (2014). Tuff kamp mot undernäring i Zambia. Hämtad 25 mars, 2014, från Unicef Sverige: UR (Regissör). (2012). Why Poverty?:Kopparkuppen [Videofil]. Hämtad från Veritelife. (2009, 21 augusti) Ore to More (The History of Copper) [Videofil]. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=rmagh4g1jty&feature=player_embedded Zambia Tourism. (2014). The Copperbelt. Hämtad 11 mars, 2014, från Zambia: 20

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Res med Plan till Zimbabwe!

Res med Plan till Zimbabwe! Res med Plan till Zimbabwe! Ett besök i Afrikas juvel bjuder på både spännande safari, Victoriafallen och besök hos fadderbarn! Resperiod: 12 26 april 2015 1 Resans innehåll Vi reser i landet med utgångspunkt

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Vi kalkar för en levande miljö

Vi kalkar för en levande miljö Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Staden vid gruvans kant

Staden vid gruvans kant I gruvstaden Cerro de Pasco två pojkar passar på att leka lite medan de hämtar hem en nytvättad overall. 30 Peru: Staden vid gruvans kant TEEMA: TEMA: Miten maailma Hur mår sairastaa? världen? 31 Cerro

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Botswana en framgångssaga

Botswana en framgångssaga Botswana en framgångssaga Senioruniversitetet 5 mars 2015 Julia Majaha-Järtby Per Järtby Botswana Översikt Land, befolkning, språk, klimat Historisk återblick Utveckling Framgångar och möjliga förklaringar

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift Mongoliet / gruvdrift MalM I MÄN Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. TexT NaNcy Pick foto atlas copco & rio tinto 10 achieve 2011

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer